pc -dmis 2011 – pc -dmis dagar tips & tricks, utgåva...

PC-DMIS 2011 – PC-DMIS Dagar Tips & Tricks, utgåva 1.3

PC-DMIS version 2011 Tips & Tricks, november 2011, utgåva 1.3 ©Hexagon Metrology Nordic AB

2


3

Allmänt

Om materialet I detta häfte hittar du tips som rör installation uppgradering och daglig användning av PC-DMIS.

Innehållsförteckning

Allmänt ............................................................................................................................................ 3

Innehållsförteckning ........................................................................................................................ 3

Sökvägar och filer ............................................................................................................................ 4

Registernycklar ................................................................................................................................ 8

PC-DMIS Settings Editor ................................................................................................................ 9

PC-DMIS Autopath – Enklare och snabbare programmering i PC-DMIS .................................... 12

Autokalibrering .............................................................................................................................. 16

Automatisera kontroll av kalibreringsresultaten ............................................................................ 20

Byta ut en CAD-modell i ett program ........................................................................................... 21

Att mäta en diameter ...................................................................................................................... 22

Kontaktinformation ........................................................................................................................ 26


4

Sökvägar och filer

Sökvägar i PC-DMIS 2010 MR2 och senare Från och med PC-DMIS 2010 MR2 använder varje programversion egna unika sökvägar. Sökvägarna anges med registernycklar i Windows register, dessa beskrivs i ett separat avsnitt. I och med anpassningen mot Windows Vista och Windows 7 har standardsökvägarna till de platser där PC-DMIS lagrar filer ändrats. I Windows Vista, Windows 7 (och strikt tillämpat även i Windows XP) får man inte skriva datafiler i C:\Program\... -hierarkin. PC-DMIS har hittills brutit mot detta för ett flertal filer. T.ex. har installationsmappen använts för att lagra filer med data om kalibreringsnormal och mätspets- och mäthuvudsväxlare.

Vid en uppgradering till PC-DMIS 2011 Om man uppgraderar till PC-DMIS 2011 och har satt upp egna sökvägar till program, mätspetsfiler etc. så fortsätter PC-DMIS att använda dem. Alla sökvägar som man inte har ställt in tidigare kommer att ändras. De filer som berörs kopieras till de nya sökvägarna.

Allmänt om filer Det finns tre kategorier av filer som används av PC-DMIS.

• Filer som kan ändras av alla och skall vara tillgängliga för alla. Dessa filer är bland annat mätspetsfiler, subrutiner, definition och data för kalibreringsnormaler, rapportmallar.

• Systemspecifika filer. Kompensations- och parameterfiler för maskinstyrningar.

• Användarunika filer. Dit hör filer som rör verktygsfält och layouter, filer med standardvärden för import av data från PC-DMIS Planner

Var filerna hamnar, Svensk 32-bitars Windows XP Installationsmappen som föreslås är C:\<standardmapp för program>\WAI\PC-DMIS 2011 (PC-DMIS 2011 MR1, PC-DMIS 2011 MR2 osv) Kalibreringsnormal, kalibreringsdata för mätspetsväxlare och andra filer av systemkaraktär hamnar i applikationsdata för alla användare. C:\Documents and Settings\All Users\Application Data\WAI\PC-DMIS\<PC-DMIS 20xx> I den här mappen hamnar också filer som beskriver olika maskinkonfigurationer, dessa används vid offline programmering. En ev. skapad USRPROBE.dat ska ligga här.


5

Mätspetsfiler hamnar i en mappstruktur under delade dokument. Denna mapp blir även standardmapp för subrutiner, sparade uppriktningar och mätprogram. C:\Documents and Settings\All Users\Dokument\WAI\PC-DMIS\<20xx> Mappen kan också benämnas: Delade dokument\WAI\PC-DMIS\<20xx> Verktygsfält och layouter sparas per användare under mappen lokala inställningar. C:\Documents and Settings\<USER>\Lokala inställningar\Application Data\WAI\PC-DMIS\<20xx>

PC-DMIS Settings Editor har utökats med funktioner för att importera sökvägar och även datafiler från tidigare installerade versioner av PC-DMIS.


6

Var filerna hamnar, Svensk 64-bitars Windows 7 Installationsmapp, exempel: C:\Program Files (x86)\WAI\<PC-DMIS 20xx>

Kalibreringsnormal, kalibreringsdata för mätspetsväxlare och andra filer av systemkaraktär hamnar

i mappstrukturen under katalogen ProgramData. Exempel C:\ProgramData\WAI\PC-

DMIS\2010 MR2. En ev. skapad USRPROBE.dat ska ligga här.

Notera att katalogen ProgramData normalt är dold. För att kunna se mappen måste alternativen för filvisning ändras.

Mätspetsfiler hamnar i en mappstruktur under delade dokument. Denna mapp blir även standardmapp för subrutiner, sparade uppriktningar och mätprogram.


7

Verktygsfält och layouter sparas per användare under mappstrukturen för lokal applikationsdata.

Exempel C:\Users\<USER>\AppData\Local\WAI\PC-DMIS\<20xx>

För att återställa en användares inställningar för verktygsfält med mera, kan en eller flera av filerna raderas ur katalogen. Detta kan också utföras genom att köra Settings Editor och använda funktionen Reset User.


8

Registernycklar

Allmänt om registernycklar I Windows register lagras inställningar för PC-DMIS. Från och med PC-DMIS 2010 MR2 har varje version av PC-DMIS sina egna registernycklar. Således har PC-DMIS 2010 MR2 och MR3 egna uppsättningar med registernycklar. När en ny version av PC-DMIS installeras importeras registernycklar från föregående version.

Allmänt om registret I Windows register lagras inställningar för PC-DMIS. Registerinställningarna är av fyra olika kategorier.

• Användarunika inställningar som kan ändras av användaren. Dessa registerinställningar används tillexempel för att PC-DMIS skall ”komma ihåg” de senaste använda inställningarna för autoelement, hur saker visas i grafikfönstret, de senast använda sökvägarna, inställningar för färger och fonter med mera.

• Användarunika inställningar som kan ändras av administratör. Endast två registernycklar finns i denna kategori.

• Gemensamma inställningar som kan ändras av en enskild användare. Här finns inställningar som är av karaktären gemensamma. Tillexempel hur funktionen ”Find hole” hanteras vid körning av ett program. Oavsett vilken användare som kör programmet i en specifik mätmaskin, så skall beteendet vara detsamma för användarna. En enskild användare skall kunna ändra inställningarna och ändringen skall bli tillgänglig för andra användare.

• Gemensamma inställningar som kan ändras av administratör. De här inställningarna rör främst mätmaskinen, hur PC-DMIS kommunicerar med mätmaskinen och inställningar som berör det. Här finns också inställningar för fixtursystemen 5 unique och System5, och ett flertal inställningar för PC-DMIS Vision som är att betrakta som maskinspecifika. Normalt görs dessa inställningar vid installation av PC-DMIS och dessa skall sedan inte ändras.


9

PC-DMIS Settings Editor

Allmänt om Settings Editor PC-DMIS Settings Editor användes ursprungligen för att hantera registernycklar. Detta utfördes oftast i samband med installation av en maskin, de maskinspecifika parametrarna angavs i Settings Editor. Fortfarande är det så att när nya inställningsmöjligheter dyker upp i PC-DMIS, så saknas de oftast i användargränssnittet i PC-DMIS direkt när de införs. Ett exempel på detta är den nya funktionen för att använda separata tesseleringsvärden för snitt. Denna saknas i användargränssnittet i PC-DMIS och får justeras med Settings Editor till att börja med.

Settings Editor i PC-DMIS 2011 Från att ha varit avsedd för att endast hantera registernycklar, så har Settings Editor utvecklats för att hantera även användarspecifika och systemspecifika filer. Det har även tillkommit funktioner för att återställa inställningarna för en användare eller för hela installationen av PC-DMIS. Vissa av dessa ändringar infördes i PC-DMIS 2010 MR2. Funktionerna beskrivs närmare under de följande avsnitten. Settings Editor kan numera startas när PC-DMIS är igång. Knappen Anslut används för att ansluta mot registernycklarna. Du behöver bara ansluta mot registret om registernycklarna skall ändras. Användarspecifika filer kan säkerhetskopieras och återställas

utan att Settings Editor är ansluten mot registret. Settings Editor har nu en egen hjälpfil. I den beskrivs funktionerna i Settings Editor och även de olika registernycklarna i detalj. Hjälpfilen kan anropas med hjälpknappen i Settings Editor eller bläddras fram i hjälpfunktionen i PC-DMIS.


10

Funktionen Återställ användare… Denna funktion tar bort filerna som beskriver layouten och filerna som beskriver användardefinierade verktygsfält. Hela katalogen för dessa raderas. För PC-

DMIS 2010 MR3 är katalogen C:\Documents and Settings\<USER>\Lokala inställningar\Application

Data\WAI\PC-DMIS\<20xx>.

Funktionen Återställ produkt En ny knapp Återställ produkt möjliggör en fullständig återställning till fabriksinställningarna. Använd funktionen med försiktighet. Säkerhetskopiera data innan funktionen används.

Om registernycklarna som används för maskinspecifika inställningar återställs, och ingen säkerhetskopia finns behövs sannolikt ett besök av servicetekniker för att utföra de inställningar som behövs för att maskinen skall fungera korrekt.

Funktioner för att säkerhetskopiera och återställa filer och data Dessa funktioner tillkom i PC-DMIS 2010 MR2. Den information som kan säkerhetskopieras och återställas väljs genom att bocka i rutorna. Funktionen kan även användas för att säkerhetskopiera och återställa mätprogram, mätspetsfiler med mera.


11

Importera registerinställningar och datafiler från annan installerad programversion Denna funktion tillkom i PC-DMIS 2010 MR3

I PC-DMIS 2010 MR3 har funktioner för att importera filer och inställningar ifrån äldre versioner av PC-DMIS. Filer och inställningar från PC-DMIS 2010MR2 och senare kan importeras med ett snabbval. Filer och inställningar från äldre versioner kan importeras efter att installationsbiblioteket pekats ut. Importfunktionen är även till för import av registerfiler (registerinnehåll som sparats till fil).


12

PC-DMIS Autopath – Enklare och snabbare programmering i PC-DMIS

Allmänt om PC-DMIS Autopath option Optionen PC-DMIS Autopath (IPMeasure) utvecklades för användning tillsammans med PC-DMIS Planner. PC-DMIS Autopath automatiserar vissa operationer vid programmering, och ger därmed möjlighet att spara tid. PC-DMIS Autopath är en separat funktion till PC-DMIS CAD och PC-DMIS CAD++, det är alltså inte nödvändigt att ha PC-DMIS Planner. Funktionerna för Redigera – Optimera väg, Detektera håligheter för Autoelement, och Åtgärder – Grafikfönster – Infoga rörelser automatiskt, kan ge stora besparingar av tid vid programmering PC-DMIS.

Nyckelfunktioner i PC-DMIS Autopath/IPMeasure PC-DMIS Autopath ger tillgång till följande funktioner

Detektera Håligheter i dialogen Autoelement Redigera – Optimera körväg Åtgärder – Grafikfönster – Frigångsrörelser – Infoga rörelser automatiskt Åtgärder – Grafikfönster – Frigångsrörelser – Med skapa element/Med kollisionsdetektering

Detektera håligheter Vid programmering av Autoelement cirkel fördelas punkterna om så att håligheterna undviks.

Vid programmering av Autoelement plan har Detektera håligheter 2 olika funktioner.

1. Håligheter undviks på samma sätt som i autoelement cirkel, när planet har en distans angiven för punkterna.

2. Punkterna fördelas ut jämnt över hela CAD-ytan när spacing är satt till 0, håligheter undviks.


13

Redigera, Optimera körväg Optimera körväg innehåller funktioner som beräknar den kortaste körvägen för att mäta de olika ingående elementen.

• Funktionen kan utföras på ett helt mätprogram eller en grupp av element i programmet.

• I samband med sorteringen kan funktion för att välja mätspetsar aktiveras.

• Vilka mätspetsindex som skall användas, kombinerat med Sort penalty in seconds för den aktuella mätmaskinens mäthuvudshållare.

Optimera körväg använder några enkla regler för att korta ner körvägen.

• Vilka mätspetsindex som används

• Om element ingår i uppriktningar

• I vilka uppriktningar någonting mäts


14

Åtgärder – Grafikfönster – Infoga rörelser automatiskt Funktionen infogar frigångsrörelser i hela eller delar av ett mätprogram. Vilken del av programmet som bearbetas påverkas genom att ange Startelement och Slutelement. Säkerhetsavstånd anger en säkerhetszon, så att förflyttningar som går nära detaljen detekteras som kollisioner. Frigångsoffset anger standardvärdet för med vilket avstånd från ett element en frigångsrörelse skapas. Ett litet värde ger maskinrörelse närmare detaljen som mäts, men kan medföra att åtgärden för att infoga rörelser tar något längre tid. När funktionen aktiveras startar en avancerad form av kollisionsdetektering, som infogar/flyttar mellanpositioner för att undvika kollision mellan maskin och mäthuvudskomponenter och CAD-modellen.

Bilden ovan, Auto Insert Moves under arbete

Bilden ovan, efter utförd Auto Insert Moves


15

Infoga rörelser automatiskt vid programmering Genom att markera alternativen Med skapa element/Med kollisionsdetektering under Åtgärder – Grafikfönster – Frigångsrörelser så skapas de frigångsrörelser som behövs efterhand som mätprogrammet skapas. Körvägen från föregående element till det element du programmerar skapas automatiskt. Nedan visas programmering av en vektorpunkt med funktionen aktiverad. Tillsammans med punkten skapas de rörelser som behövs för att kunna köra till punkten PNT5 från det föregående elementet CIR2. I just det här fallet skapas två mellanpositioner.


16

Autokalibrering

Allmänt I det här avsnittet beskrivs hur du använder funktionen AutoKalibrering. Den är till nytta för dig som använder växlarställ och har flera olika mätspetsfiler som skall kalibreras. I exemplet visas hur du gör ett kalibreringsprogram som använder 2 kalibreringsnormaler Den är också praktisk att använda ifall du använder en stjärnmätspets i kombination med en indexerbar mäthuvudshållare. Då är det i regel nödvändigt att utföra mätspetskalibreingen på mer än en kalibreringsnormal.

Skapa mätspetsfiler och sparade inställningar för dem Skapa en mäthuvudsfil med de vinklar du använder. Använd funktionen Sparade inställningar

(parameter sets) i dialogen Kalibrera mätspetsar

för att styra vilka spetsar och referenskulor som ska användas. Det som sparas i en uppsättning sparade inställningar är vilka spetsar som markerats för kalibrering, vilken kalibreringsnormal som skall användas och inställningarna för hastigheter och sökvägar. Om flera kalibreringsnormaler används behöver en och samma mätspets användas för att lokalisera kalibreringsnormalerna. Välj ut den mäthuvudsfil du vill använda till detta. Normalt brukar man använda någon form av referensmätspets, till exempel den som används för att mäta in växlarställets position.

1. Välj ut den mäthuvudsfil du vill använda för att lokalisera kalibreringsnormalerna. 2. Skapa därför två uppsättningar sparade inställningar, för detta. En där T1A0B0 kalibreras på

den första kalibreringsnormalen och en där T1A0B0 kalibreras på den andra kalibreringsnormalen.

3. Skapa därefter en Sparad inställning med de mätspetsar som skall kalibreras på första kalibreringsnormalen. Mätspetsen som användes för att lokalisera kalibreringsnormalen skall inte ingå.

4. Om vissa av spetsarna i den mäthuvudsfil du använde behöver kalibreras på någon annan kalibreringsnormal, skapa en Sparad inställning för denna. Mätspetsen som användes för att lokalisera kalibreringsnormalen skall inte ingå.

5. Fortsätt med dina andra mäthuvudsfiler. Skapa sparade inställningar för kalibrering av spetsarna mot de kalibreringsnormaler som är lämpliga.

Tänk på att:

• Om du behöver justera hastigheter och söksträckor behöver du göra det för alla uppsättningar med Sparade inställningar.

• Om du lägger till en mätspets eller ett index måste du uppdatera Sparade inställningar

• Om alla mätspetsar skall kalibreras på en och samma kalibreringsnormal behöver det inte skapas en Sparad inställning för dem


17

Gör ett kalibreringsprogram • Starta med ett tomt program.

Nedanstående steg används för att lokalisera kalibreringsnormalerna.

• Aktivera den mäthuvudsfil som skall användas för att lokalisera kalibreringsnormalerna.

• Skapa kalibreringsprogramrader med Infoga/Kalibrering/Autokalibrering

• Markera den nya programraden och tryck på F9. Dialogen nedan visas.

o Välj manuell eller CNC mätpunkt för lokalisering o Välj namnet på Sparad inställning som innehåller T1A0B0 och den första

kalibreringsnormalen. o Välj även inställningarna Visa sammanfattning och Skriv över loggfil o Bekräfta med OK

• Skapa ytterligare kalibreringsprogramrader med Infoga/Kalibrering/Autokalibrering

• Markera den nya programraden och tryck på F9. o Välj manuell eller CNC mätpunkt för lokalisering o Välj namnet på Sparad inställning som innehåller T1A0B0 och den andra

kalibreringsnormalen. o Välj även inställningarna Visa sammanfattning och Skriv över loggfil o Bekräfta med OK

Efter att kalibreringsnormalerna lokaliserats kan övriga mätspetsar kalibreras. Starta med spetsarna i den mäthuvudsfil som är laddad.


• Markera den nya programraden och tryck på F9. o Välj Kalibreringsnormalen har flyttats –Nej o Väl den Sparade inställning som kalibrerar resten av mätspetsarna under

Konfigurering. • Växla till nästa mäthuvudsfil



18

• Markera den nya programraden och tryck på F9. o Välj Kalibreringsnormalen har flyttats – Nej o Välj den Sparade inställning som kalibrerar mätspetsarna under Konfigurering. Om

du inte skapat någon Sparad inställning kan du väja alternativet Alla Spetsar Med Standard i fältet Konfigurering.

• Upprepa proceduren för övriga mäthuvudsfiler.


19

Viktigt att tänka på När autokalibrering används så genereras inga operatörsvarningar när kalibreringsresultaten överskrider gränsvärden för mätspetsdiameter och formfel. Du måste därför granska resultatutskrifterna för att se ifall någon mätspets uppvisar dåliga kalibreringsresultat.


20

Automatisera kontroll av kalibreringsresultaten

Allmänt När autokalibrering används kan man använda ett script som granskar kalibreringsresultaten och larmar ifall något är fel. I exempelscriptet nedan kontrolleras den kalibrerade diametern. Scriptet granskar kalibreringsresultaten med avseende på de kalibrerade spetsarnas diametrar och jämför dem mot ett referensvärde. Om skillnaden jämfört med referensvärdet är för stor visas en varning.

Metod Placera scriptet efter varje autokalibreringskommando. Scriptet nedan kan endast användas om du har en enda mätspetsdiameter. Om du har en mätspetsstjärna med olika mätspetsdiametrar behöver scriptet modifieras ytterligare. Tilldela variablerna deras önskade värden:

1. Ange mäthuvudfilens namn inom citationstecknen. ASSIGN/PROBE = "TEST_PROBE" 2. Ange hur stor skillnad mellan kalibrerad och teoretisk diameter du vill tillåta.

ASSIGN/DIFF = 0.01 3. Ange den nominella mätspetsdiametern för mäthuvudfilen som skall testas.

ASSIGN/NOM_DIA = 2

Exempelscript $$ NO, , Lägg in detta efter varje kommando för autokalibrering. , , Ändra parametern "PROBE" till mäthuvudsfilens namn: , Ändra parametern "DIFF" till önskad tolerans: , Ändra parametern "NOM_DIA" mätspetsens nominella diameter: , , ASSIGN/PROBE = "TEST_PROBE" ASSIGN/DIFF = 0.01 ASSIGN/NOM_DIA = 2 ASSIGN/TIPDIAM = PROBEDATA("Diam", "T1A0B0", PROBE) ASSIGN/MAXMIN = ARRAY(NOM_DIA-DIFF,NOM_DIA+DIFF) $$ NO, , , IF/TIPDIAM < MAXMIN[1] OR TIPDIAM > MAXMIN[2] $$ NO, , COMMENT/OPER,NO,"Mätspetsen verkar inte vara fastskruvad. " ," " ,"Uppmätt diameter hos spetsen är: " + TIPDIAM ," " ,"Var god och kontrollera att spetsen är " ,"fastsatt ordentligt " $$ NO, , END_IF/


21

Byta ut en CAD-modell i ett program

Allmänt När en CAD-modell behöver bytas ut i ett mätprogram finns två olika sätt att göra detta. Dels genom den vanliga File – Import och sedan välja replace. Denna typ av ersättning av modellen tar inte hänsyn till offsetvärden och vyer utan dessa behöver definieras på nytt. För att byta ut CAD-modellen och bevara vyer och offset position och rotation mot maskinens koordinatsystem kan modellen importeras i strukturträdet i dialogen CAD Assembly. En beskrivning följer nedan.

Dialogen CAD Assembly Dialogen CAD Assembly öppnas från verktygsfältet Graphic modes, eller via menyn Edit – Graphic Dispay window – CAD Assembly.


22

Att mäta en diameter

Allmänt En diameter kan definieras på flera olika sätt beroende på vilken funktion den har och vilken typ av fel som skall utvärderas.

Vilka olika diametrar finns det? Bilden nedan ger några exempel på olika diametrar.

1. Diameter erhållen med tvåpunktsmätning (största respektive minsta möjliga visas.)

2. Största inskrivna diameter

3. Medeldiameter beräknad med Minsta kvadratmetoden.

4. Minsta omskrivna diameter.

5. Fiktiv diameter baserad på omkrets (används för att beräkna mantelytan).

6. Fiktiv diameter baserad på tvärsnittsarea.

7. Diameter beräknad med Tjebychev (MZC, bilden är ej helt illustrativ.)

Om standarder ISO-standarderna har genomgått flera uppdateringar och i viss mån en omstrukturering beträffande var olika saker finns beskrivna. I den äldre utgåvan av ISO 8015 fanns beskrivningar av enveloppkrav, tvåpunktsmätning och andra grundläggande begrepp. I 2011 års utgåva av ISO 8015 har dessa definitioner flyttats och utökats, och finns numera i standarden ISO 14405. ISO 8015:2011 är en grundläggande ISO standard. Den påverkar och reglerar en rad begrepp i andra standarder. I ISO 8015 beskrivs grundläggande begrepp såsom oberoendeprincipen, tolkning av decimaler och mycket annat. ISO 14405 är delad i två delar. Del 1 som publicerades 2010, och del 2 som är under slutremiss. Det har redan inkommit en del ändringar och del 1 kommer därför att utökas med ett addendum. ISO 14405-1 Beskriver dimensionstoleranser för linjära storleksmått, såsom hål, axlar, kilspår och kilar. ISO 14405-2 Innehåller beskrivningar av dimensionstoleranser för andra mått än dessa.


23

Hur var det förr? Enligt äldre standard var beskrivningarna lite röriga, men sambanden var som följer. ISO 286-1/2 beskrev ISO passningssystem för axlar och hål. Denna standard beskrev även att standardmodellen för att utvärdera en dimension var enligt Taylors Princip, d.v.s. med stopp- och gå-tolk. Om ett ritningsmått var försett med en ISO beteckning, tillexempel 60H7, så gällde kravet kontroll med funktionstolk enligt Taylors princip eller med motsvarande metod. Men…

• Taylors princip gällde bara som standardmetod ifall ritningen INTE hänvisade till ISO 8015, eftersom ISO 8015 definierar tvåpunktsmätning som standardmetod.

• Enligt ISO 8015 så definieras tillämpning av Taylors princip med angivelse av

enveloppkrav .

Hur är det nu? ISO 286-1/2 beskriver tvåpunktsmätning som standardmetod för ISO passningar, såvida inte

enveloppkrav anges. Det finns även en hänvisning till ISO 14405-1 för dimensionstoleranserna. Ett korrigendum för ISO 286-1/2 är på väg, om det publiceras separat eller om standarden uppdateras till ny utgåva är oklart. ISO 8015 beskriver endast grundläggande principer, såsom oberoendeprincipen, dualitetsprincipen med mera. ISO 14405-1 beskriver dimensionstoleranser för linjära storleksmått, det vill säga mått som innebär någon form av passning. ISO 14405-2 beskriver dimensionstoleranser för andra mått än linjära storleksmått. Dessa mått är mer abstrakta och kan endast syftas fram i olika vyplan. Där finns bland annat radier, vinklar med mera. Värt att notera är att standarden beskriver otydligheten i dessa och rekommenderar användning av Form- och lägetoleranser.

Vad är Taylors princip? Taylors princip, som bildades i början på 1900-talet, säger följande om hur håltolkar skall vara utformade:

• 2 håltolkar används, en gå-tolk och en stopp-tolk.

• En gå-tolk ska ha en sådan utformning att den medger en samtidig kontroll av arbetsstyckets form och dimension i hela dess utsträckning. När en gå-tolk passar i arbetsstycket garanteras även passning vid montering.

• En stopptolk skall vara av sådan form att den medger kontroll av dimensionen med tvåpunktsmätning i enskilda snitt. När stopptolken i något läge passar i arbetsstycket föreligger en avvikelse utöver den tillåtna form eller dimensionstoleransen.

När Taylors princip tillämpas så sker alltså kontroll mot övre respektive undre toleransgräns med två olika metoder. Gå-tolken kontrollerar mot ena toleransgränsen genom att kontrollera dimensionen över hela elementets utbredning samtidigt. Stopptolken kontrollerar mot den andra toleransgränsen med tvåpunktsmätning i enskilda snitt. Gå tolken garanterar passningsfunktionen och stopptolken kontrollerar att det inte saknas material.


24

ISO 14405 och dimensionsmått

För dimensionsmått går det att använda en mängd olika modifierare. Symbolen som anger enveloppkrav är en av dem. En viktig sak med enveloppkrav är att den funktionella längden alltid skall specificeras. Den funktionella längden motsvarar längden på den gå-tolk som skall användas. De övriga modifierare som finns tillgängliga framgår av tabellen nedan:

Modifierare kan anges direkt vid ett enskilt mått på ritningen men den kan också anges i ritningshuvudet.

I exemplet nedan anger modifieraren att dimensionstoleranser skall utvärderas med minsta kvadratmetoden om inget annat anges specifikt vid varje dimensionstolerans.


25

Modifieraren i bilden nedan gäller både för den övre och den undre toleransgränsen. (Modifieraren innbär att diametern beräknas från tvärsnittsareran)

Modifierare kan kombineras så att de kompletterar varandra. I bilden nedan visas ett exempel på detta.

Kravet innebär att minsta omskrivna diameter får inte överskrida 35.1 mm, medan största inskrivna diameter inte underskrida 38.4 mm.

Enveloppkrav kan skrivas med hjälp av modifierarna i kombination med eller beroende på om det som kravsätts är en axel eller hål. I bilden nedan gäller att diametern inte får överskrida 35 mm när den utvärderas som minsta omskrivna diameter, och att tvåpunktsdiametern inte får understiga 34.9 mm. Innebörden blir detsamma som för enveloppkravet i bilden intill.


26

Kontaktinformation