planer og budget 2013 - nordic council...arbejdsliv 13.727 1,4% 13.527 1,4% 200 1,5% finanspolitik...

5

Forslag til Nordisk Ministerråds

Planer og budget 2013 Fremlagt af Generalsekretæren 1. juni 2012

Forord

He BuSoprieftstørin Dei s Deforen

Kø

HaGe

ermed præsen

udgettet er udom noget nyt ioriteringsbuter forslag fraørre strategiskngsinitiativer

en endelige ueptember.

e 80 MDKK rmandskabsp

nkelte sektore

øbenhavn den

alldór Ásgrimeneralsekretæ

nterer jeg mi

darbejdet eftehar samarbe

udget på samla det kommeke satsninger

r fra tidligere

udmøntning a

til prioriterinpuljen, de sæers budgetram

n 1. juni 201

msson ær

it budgetforsl

er de retningsejdsministrenlet 80 MDKKende formandr, herunder aår samt initi

af prioritering

ngsbudgettet rlige Islands

mmer fasthol

2

6

lag for 2013.

slinjer som ene bestemt, atK. Den ene ddskab, som i arbejdet med iativer vedrør

gsbudgettet f

finansieres faktiviteter sades dermed u

6

.

er givet af de t der i 2013 s

del (20 MDKK2013 er Sver”grøn vækstrende helse o

forventes før

fra de hidtidiamt mindre buændrede i fo

nordiske samskal arbejdes K) skal forderige. Den and”, videreførs

og velfærd.

st klar til sam

ge globaliserbesparelser påforhold til bud

marbejdsminmed et todel

eles til nye inden del skal fel af enkelte

marbejdsmini

ringsinitiativå Nabosamardget 2012.

istre. lt nitiativer fordeles til globalise-

istrenes mød

er, rbejdet. De

de

7

Indholdsfortegnelse

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2013 12

Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2013 13

Hovedlinjer i budget 2013 .................................................................................................................................................... 13

Nordisk Ministerråds budget på budgetpostniveau .............................................................................................................. 20

Kulturpolitik 21

Generel indledning ............................................................................................................................................................... 21

Generelle Kultursatsninger ................................................................................................................................................... 26 1-2203-1 Dispositionsmidler Kultur 26 1-2204-1 Nordisk Kulturforum 26 1-2205-2 Nordisk kulturfond 27 1-2206-2 Nordisk Råds priser 27 1-2207-1 Kulturministrenes globaliseringsindsatser 28 1-2208-1 Strategiska satsningar 28

Børn og Unge ....................................................................................................................................................................... 29 1-2212-2 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 29

Film og Media ...................................................................................................................................................................... 29 1-2221-2 Nordisk computerspilprogram 29 1-2222-2 Nordisk Film- och TV-fond 30 1-2223-2 Nordisk Journalistisk Efteruddannelse 31 1-2228-3 NORDICOM 32

Kunstområdet ....................................................................................................................................................................... 32 1-2251-2 Kultur- og kunstprogrammet 32 1-2253-2 Nordisk oversættelsesstøtte 33 1-2254-2 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 34 1-2259-3 Kulturkontakt Nord 35

Nordiske Kulturhus .............................................................................................................................................................. 35 1-2270-3 Nordens hus i Reykjavik 35 1-2272-3 Nordens hus på Färöarna 35 1-2274-3 Nordens institut på Åland 36 1-2277-3 Nordens institut på Grönland (NAPA) 37 1-2548-3 Kulturkontakt Nord ( før NIFIN) 37

Andre kultursatsninger ......................................................................................................................................................... 38 1-2234-4 Samisk samarbeid 38

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug 39

Generel indledning ............................................................................................................................................................... 39 3-6420-2 Ny nordisk mad 44

Fiskeri ................................................................................................................................................................................... 44 3-6610-1 Projektmedel - Fiskeri 44

Jordbrug ................................................................................................................................................................................ 45 3-6510-1 Projektmidler Jordbrug 45 3-6520-2 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) 45

8

3-6585-3 Nordisk Genressource Center (Nordgen) 46

Skovbrug .............................................................................................................................................................................. 47 3-6310-1 Projektmidler Skovbrug 47 3-6581-2 Samnordisk skogsforskning (SNS) 47

Levnedsmidler ...................................................................................................................................................................... 48 3-6810-1 Projektmedel - Levnedsmidler 48 3-6820-1 Forskning - levnedsmidler 49 3-6830-1 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 49

Jämställdhet 50

Generel indledning ............................................................................................................................................................... 50 1-4410-1 Projektmedel - Jämställdhet 53 1-4480-2 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 54

Uddannelse og forskning 55


Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser .................................................................................................................... 62 2-2505-1 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning 62

Politikudvikling m.v. ............................................................................................................................................................ 62 2-2510-1 Rådgivningsgruppen for nordisk skolesamarbeid (NSS) 62 2-2520-1 Rådgivningsgruppen for nordisk samarbejde om voksnes læring (SVL) 63 2-2530-1 Rådgivningsgruppen for nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) 63 2-2544-1 Det nordiske sprogsamarbejde 64 2-2553-1 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 64 2-3127-2 Politikudvikling voksnes læring 65

Mobilitets- og Netværksprogrammer ................................................................................................................................... 65 2-2513-2 Nordplus 65 2-2534-4 Bidrag till Nordisk Sommaruniversitet (NSU) 67 2-2543-2 Nordplus Nordiske Sprog- og Kulturprogrammet 68 2-2545-2 Samarbejdsnævnet for Nordenundervisning i udlandet 68

Nordforsk ............................................................................................................................................................................. 68 2-3100-3 NordForsk 68 2-3140-2 Nordisk komitè for Bioetikk 72

Forskning i øvrigt ................................................................................................................................................................. 73 2-3180-2 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 73 2-3181-2 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 74 2-3182-2 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 74 2-3184-2 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 76 2-3185-2 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 76

Social- og Helsepolitik 78

Generel Indledning ............................................................................................................................................................... 78

Projektmedel ........................................................................................................................................................................ 82 4-4310-1 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 82 4-4320-1 Nordiska Handikapprådet (NHR) 82 4-4340-1 Nomesko og Nososko 83 4-4382-2 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer 83

Institutioner .......................................................................................................................................................................... 84 4-4380-3 Nordens Välfärdcenter 84

9

4-4381-3 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskab (NHV)* 85

Närings-, Energi- og Regionalpolitik 87


Näring ................................................................................................................................................................................... 89 4-5140-1 Projektmidler Näring 89 4-5180-3 Nordisk Innovation 90

Energi ................................................................................................................................................................................... 91 4-5141-1 Projektmidler Energi 91 4-5142-2 Arbejdsgrupper - energi 92 4-3220-3 Nordisk Energiforskning (NEF) 92

Regional ............................................................................................................................................................................... 94 4-5143-1 Projektmidler Regional 94 4-5145-2 Arbejdsgrupper under Regional 95 4-5151-4 NORA 95 4-5160-2 Grenseregionalt samarbeid 96 4-6180-3 Nordregio 97

Miljø 98

Generel indledning ............................................................................................................................................................... 98 3-3310-1 Dispositionsmidler - Miljø 100 3-3311-2 Miljøsektorens arbejdsgrupper 100 3-3320-2 NEFCOS Miljøudviklingsfond 101 3-6720-4 SVANEN – Nordisk miljömärkning 102

Arbejdslivspolitik 103

Generel indledning ............................................................................................................................................................. 103 2-4110-1 Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv 105 2-4111-2 Arbejdsliv faste udvalg 106 2-4120-2 Nordjobb 107 2-4130-1 Kommunikation om arbejdsliv 107 2-4180-3 Institut för vidareutb.inom arbetsmiljö (NIVA) 108

Ekonomi og Finanspolitik 110

Generel indledning ............................................................................................................................................................. 110 4-5210-1 Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik 112

Lagstiftning 114

Generel indledning ............................................................................................................................................................. 114 1-7110-1 Projektmedel - Lagstiftning 115

Grannlandspolitik 116

Generel indledning ............................................................................................................................................................. 116 6-0820-2 Kunskapsuppbyggning och nätverk 117 6-0980-1 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde 119 6-0960-1 NGO-virksomhed i Østersøregionen 120 6-5280-3 Nordiska Projektexportfonden (NOPEF) 120 6-0970-3 Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland 121 6-0810-3 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen 122 6-0910-1 Politiske initiativer 123

10

6-0870-1 Arktisk samarbeidsprogram 123 6-0950-2 EHU/Hviderusland 124 6-0800-1 Gennemførelse af retningslinierne for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen henholdsvis Nordvestrusland 125 6-0990-1 Samarbejde med Nordens naboer i Vest 126

Samarbejdsministrene 127

Generel indledning ............................................................................................................................................................. 127

Sekretariatet ........................................................................................................................................................................ 131 5-0180-3 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 131

Nordisk Ministerråds Fællesaktiviteter .............................................................................................................................. 132 5-0410-4 Föreningarna Nordens Förbund 132 5-0425-4 Bidrag til Västnorden 132 5-0435-1 Generalsekreterarens disponeringsreserv 132 5-0445-1 Formandsskabspuljen 133 5-0460-1 Holdbart Norden 133 5-1011-1 Informationsaktiviteter 134 5-1012-1 Norden i Fokus 135 5-1021-1 Internationale aktiviteter 135 5-1030-2 Hallo Norden 135 5-1035-1 Grænsehindringer 136 5-1050-2 Tjänstemannautbyte 137 5-0500-2 Pulje til Nordisk Ministeråds støtte til Island 138 5-2055-1 Gränshindersforum 138

Globalisering 139

Generel indledning ............................................................................................................................................................. 139 5-2020-1 Globaliseringsforum 139 5-2025-2 Nordisk Topforskning 140 5-2030-2 Innovationsrepræsentationer 140 5-2042-1 Energi och transport inkl. uppfölgning på gemensamt nordiskt EnergiExpo 140 5-2055-1 Gränshindersforum 141 5-2060-2 Utvecklingen av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA) 141 5-2062-1 e-Science 142 5-2065-1 Främjande av högre utbildning i Norden 142 5-2070-1 En god upplärning av ungdomar och vuxna 143 5-2075-2 Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden 143 5-2076-2 Harmonisering af el-markederne i Norden 144 5-2080-2 Kultur og kreativitet 144 5-2085-2 Hälsa och välfärd 145 5-2090-2 Klimatvänligt byggeri 146

Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2013 147

Budgettets indtægter og landenes indbetalinger ................................................................................................................. 147

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget ............................................................................. 150

Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet 153

Udviklingen i udisponerede midler 2007-2011 .................................................................................................................. 153

Budgettets udvikling i perioden 2002 – 2013 ..................................................................................................................... 155

Likviditetens udvikling....................................................................................................................................................... 156

11

Budgettets fordeling på budgetpostkategorier .................................................................................................................... 157

Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO 159

Bilag 2 – Status 30.05.2012 på budgetpostniveau 167

Bilag 3 – Forklaringer til budgetstruktur og budgetpostkategorier 174

Bilag 4 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd 175

Bilag 5 - Förteckning över förkortningar 177

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2013

12

Den totale udgiftsramme for Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2013

Den totale udgiftsramme for 2013 for Nordisk Ministerråd er i alt 961.472 TDKK i 2012 priser. Fordeling af udgiftsrammen på budgetsektorer for 2013 ses af nedenstående tabel:

SAMMENSTILLING AF BUDGET 2013 OG 2012 (TDKK i 2012 priser)

BUDGET Andel BUDGET Andel Difference 2013 2012 +/- %

Prioriteringsbudgettet 80.000 8,3% 0 0,0% 80.000 -

Formandskapspuljen 20.000 Prioriteringspuljen 60.000

MR-Kultur, MR-FJLS, MR-Ligestilling 219.480 22,8% 219.480 22,8% 0 0,0%

Kultur 169.972 17,7% 169.972 17,7% 0 0,0% Fiskeri, Jord- och skovbrug og levnedsmidler 40.551 4,2% 40.551 4,2% 0 0,0% Ligestilling 8.957 0,9% 8.957 0,9% 0 0,0%

MR-Uddannelse og forskning, MR-S 274.903 28,6% 274.903 28,6% 0 0,0%

Uddannelse og forskning 235.093 24,5% 235.093 24,5% 0 0,0% Socialpolitik 39.810 4,1% 39.810 4,1% 0 0,0%

MR-NER, MR-Miljø, MR-A, MR-Finans 182.681 19,0% 181.481 18,9% 1.200 0,7%

Näring, energi og regional 122.546 12,7% 121.546 12,6% 1.000 0,8% Miljø 44.586 4,6% 44.586 4,6% 0 0,0% Arbejdsliv 13.727 1,4% 13.527 1,4% 200 1,5% Finanspolitik 1.822 0,2% 1.822 0,2% 0 0,0%

MR-Lag 1.393 0,1% 1.393 0,1% 0 0,0%

Lag 1.393 0,1% 1.393 0,1% 0 0,0%

Samarbejdsministrene 203.015 21,1% 211.937 22,0% -8.922 -4,2%

Nabopolitik 93.774 9,8% 95.147 9,9% -1.373 -1,4%

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.220 8,2% 79.220 8,2% 0 0,0% Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 30.021 3,1% 37.570 3,9% -7.549 -20,1%

Globaliseringsinitiativerne 0 0,0% 72.278 7,5% -72.278 -

TOTALT 961.472 100,0% 961.472 100,0% 0 0,0%

Nordisk Ministerråds planer for virksomhedsåret 2013

13


Hovedlinjer i budget 2013

Nordisk Ministerråd er forum for det formelle samarbejde mellem de nordiske regeringer. Ministerrådets arbejde er overordnet reguleret af Helsingfors-aftalen, der senest er blevet ændret i 1995.

Det er de nordiske samarbejdsministre(MR-SAM), der har det overordnede ansvar for koordinering af Ministerrådets arbejde. Herudover udføres samarbejdet i 10 fagministerråd.

Formandskabet i Nordisk Ministerråd skifter hvert år og roterer mellem landene. Sverige afløser i 2013 Norge som formandskabsland for Nordisk Ministerråd.

Det er generalsekretærens ansvar at fremlægge et budgetforslag for samarbejdsministrene. Budgetforslaget udarbejdes på grundlag af de budgetanvisninger, som vedtages af samarbejdsministrene i februar, i tæt samarbejde med fagministerrådene. Samarbejdsministrenes forslag til budget vedtages i september på grundlag af generalsekretærens forslag og en national høring i de nordiske lande. Det endelige budget for 2013 vedtages i november af samarbejdsministrene efter drøftelser med Nordisk Råd.

Ministerrådenes politiske prioriteringer

Prioriteringsbudgettet:

Samarbejdsministrene har besluttet at oprette et prioriteringsbudget på 80 MDKK indenfor Nordisk Ministerråds budgetramme for 2013. Prioriteringsbudgettet skal anvendes til at igangsætte nye større og prioriterede satsninger. I 2013 vil vægten ligge på områderne grøn vækst, helse og velfærd samt evt. videreførelse af eksisterende globaliseringsinitiativer.

Prioriteringsbudgettet indeholder to dele. Én del på 20 MDKK øremærkes til initiativer fra det kommende formandskab, mens den resterende del indeholder 60 MDKK.

Fagministerrådene er blevet inkluderet i processen, og er således, af generalsekretæren, blevet bedt om at komme med forslag til aktiviteter der kan finansieres af den del af prioriteringsbudgettet der indeholder 60 MDKK. (OBS. Dette afsnit vil blive opdateret efter mødet i MR-SAM i september 2012)

Grøn Vækst:

Visionen ”Norden – ledande i grön tillväxt” understryker, att de nordiska länderna tillsammans utnyttjar sin position när det gäller energieffektivisering, utveckling av hållbar energi, miljömedvetenhet, innovations- och forskningssatsningar och höga internationella målsättningar på miljö/klimatområdet. Genom att Norden agerar tillsammans kan satsningar inom grön tillväxt uppnå en större massa, skapa en större marknadsstorlek samt uppnå ett större politiskt genomslag i pågående internationella processer.

På det nordiska statsministermötet i november 2011, gav statsministrana i uppdrag till olika fackministrar att vidareutveckla de åtta konkreta förslagen som presenterades i rapporten ”Norden-ledande i grön tillväxt” från arbetsgruppen för grön tillväxt. Norden ska tillsammans verka för grön tillväxt genom att:


14

1. utveckla nordiskt samarbete om testcenter för gröna lösningar

2. samarbeta om utbildning och forskning för grön tillväxt

3. främja förbrukningsflexibilitet på den nordiska elmarknaden

4. samarbeta om gröna tekniska normer och standarder

5. samarbeta om gröna offentliga inköp

6. utveckla tekniker och metoder för avfallshantering

7. främja integrationen av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet

8. samordna och förstärka finansiering av gröna investeringar och företag

Generalsekreteraren för Nordiska Ministerrådet ska säkra en effektiv och tät koordinering av arbetet som statsministrarna har beslutat skall utföras i de relevanta nordiska fackministerråden där arbetet är en högt prioriterad uppgift 2013.

Nordisk Ministerråds globaliseringsinitiativ:

Globalisering identifierades som ett nytt prioriterat område för det nordiska samarbetet i samband med statsministrarnas möte i Punkaharju, Finland 2007. Sedan 2008 har totalt 22 globaliseringsinitiativ startats inom NMR. Grundtanken har varit att globaliseringssatsningen som helhet avslutas vid utgången av år 2012, men vissa av de enskilda initiativen har ett motiverat krav för en fortsatt finansiering år 2013. Här beaktas de globaliseringsinitiativ där NSK/MR-SAM, vid beslutet om initiativets igångsättande, godkänt ett mandat med en projektperiod som sträcker sig utöver 2012, eller avslutade initiativ som på basen av en evaluering eller diskussion om initiativet har ett beslut från den ansvariga ämbetsmannakommittén/ ministerrådet om att man önskar en fortsättning av initiativet genom en medfinansiering från MR-SAM:s budgetram. MR-SAM har således särskilt betonat en vidareföring av de existerande globaliseringsinitiativen som ett av de prioriterede insatsområden i prioriteringsbudgeten 2013.

Samarbejdsministrene(MR-SAM) prioriterer herudover fortsat særligt nabosamarbejdet, arbejdet med at forebygge og nedbryde grænsehindringer, samt bæredygtig udvikling.

Nabosamarbejdet har til formål at styrke den samlede region med særligt fokus på Østersøregionen. Også samarbejdet med naboerne i Vest, og særligt Canada, er blevet prioriteret, og indsatsen i og for Arktis forsættes gennem det arktiske samarbejdsprogram. MR-SAM vil i dialog med Nordisk Råd udvikle det fremtidige nabosamarbejdes form og indhold.

Ministerrådets samarbejde i Østersøregionen fokuserer på udvikling af den samlede region som ”Europas top”. Udover det mangeårige samarbejde med Estland, Letland og Litauen og Nordvestrusland, er udvikling af samarbejdet med Polen og Tyskland blevet aktualiseret med EU’s Østersøstrategi, hvor Ministerrådet på en række områder bidrager til gennemførelsen af handlingsplanen for strategien. Det europæiske perspektiv er en integreret del af Ministerrådets arbejde, hvor man også deltager aktivt i gennemførelse af den Nordlige Dimension og udviklingen f partnerskaberne. Udover samarbejdet med EU, samarbejder Ministerrådet tæt med de øvrige regionale råd i regionen, hvor samarbejdet udbygges og styrkes.


15

Fokusområderne i samarbejdet med Estland, Letland og Litauen er uddannelse, forskning, innovation, miljø og Klima. I samarbejdet med Nordvestrusland fokuseres på uddannelse, forskning og innovation; Miljø, klima og energi; styrkelse af civilsamfund og demokrati, samt fremme af betingelserne for økonomisk samarbejde samhandel. Ministerrådets kontorer i Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland spiller en central rolle for udvikling af samarbejdet i Østersøregionen og Barentsregionen.

Ministerrådets Hvideruslandsaktiviteter prioriterer støtte til eksiluniversitetet European Humanities University i Vilnius, Litauen, gennem EHU Trust Fund som administreres af Nordisk Ministerråd og samler støtte fra 18 donorer. Demokratiudvikling og styrkelse af civilsamfundet støttes også gennem Ministerrådets NGO-program, samt projektet Civil Society Stability for Belarus som finansieres af EU og administreres af Nordisk Ministerråd. Dertil kommer stipendieprogrammet Open Europe Scholarship Scheme (OESS), der har til formål at give hviderussiske studerende en mulighed for at læse på et europæisk universitet. I forbindelse med Hvideruslandsaktiviteterne har Ministerrådet et tæt samarbejde med EU.

Med naboerne i Vest ønsker Ministerrådet særligt at øge samarbejdet på områderne forskning, innovation og klima, samt at skabe synergi med det arktiske samarbejdsprogram.

Nordisk Ministerråds arbejde i og for Arktis fortsættes med det arktiske samarbejdsprogram, der har fokus på det overordnede emne, bæredygtig udvikling, med indsatsområderne klima og miljø, befolkningen, sundhed, uddannelse og kompetenceudvikling. Aktiviteterne i Ministerrådets arktiske samarbejdsprogramgøres i henhold til prioriteringerne i de nordiske landes strategier, Arktisk Råd, Ministerrådets egne strategier, samt andre relevante fora.

Bæredygtig udvikling er fortsat en høj prioritet for Nordisk Ministerråd. Fra 1. januar 2013 afløses den eksisterende strategi Bæredygtig udvikling – En ny kurs for Norden: revideret udgave med mål og prioriteringer 2009-2012, af det nye styredokument, der definerer Nordisk Ministerråds målsætninger og prioriteringer på området fem til 2025.

Styredokumentet er udarbejdet i samarbejde med samtlige embedsmandskomitéer og har følgende fokusområder:

‐ Levedygtigt økosystem – ressourcegrundlaget i en bæredygtig samfundsudvikling ‐ Et forandret klima – energianvendelse, samt klimatilpasning i Norden ‐ Bæredygtig konsumption og produktion – bæredygtig udnyttelse af jordens ressourcer ‐ Den nordiske velfærdsmodel – mennesket i fokus ‐ Forskning, uddannelse og innovation – udgangspunktet for bæredygtig nordisk konkurrenceevne ‐

Arbetet mot gränshinder för såväl privatpersoner som företag får tydligare former och innehåll. Efter de parlamentariska temadebatterna om gränshinder 2012, samt MR-SAM:s beslut om att skapa en flerårig handlingsplan för gränshinderarbetet, har såväl länderna som ministerrådet intensifierat sina insatser för att dels förhindera uppkomsten av nya hinder, som lösandet av befintliga hinder. En större översyn över de befintliga och tänkbara gränshinderaktörer pågår samtidigt. Målsättningen är att en möjlig ny organisering, med sektorförankrade mål, ska vara klar att tas i bruk till 2014. Som en del i arbetet kommer också att ligga att följa upp på de lösningsförslag som lades fram i den rapport som ämbetsmannakommittén på social- respektive arbetsmarknad beställde 2010, och som behandlades av behöriga ministrar under 2012.


16

Ministerrådet for Arbejdsliv(MR-A) har ansvar for Nordisk Ministerråds samarbejde inden for områderne beskæftigelse og arbejdsmarked samt arbejdsmiljø og arbejdsret. I MR-A’s samarbejdsprogram 2013-2016 fremhæves globaliseringen og den demografiske udvikling som de langsigtede udfordringer samarbejdet i særlig grad vil blive rettet mod. Samtidig vil samarbejdet efter behov prioritere også mere konjunkturelt betingede udfordringer, som opstår i perioden.

Det overordnede formål med samarbejdet er at bidrage til at sikre et velfungerende nordisk arbejdsmarked og et godt arbejdsliv i et konkurrencedygtigt Norden.

Målene omfatter bl.a. at tilvejebringe en tilstrækkelig, kompetent og omstillingsparat arbejdsstyrke, at bekæmpe ledigheden blandt udsatte grupper og langtidsledighed, at styrke et godt fysisk og psykisk arbejdsmiljø på arbejdspladserne, at styrke balancen mellem lønmodtagerbeskyttelse og fleksibilitet, at fremme ligestilling og ligebehandling på arbejdsmarkedet, at styrke det nordiske samarbejde i forhold til international regulering og at bekæmpe grænsehindringer. Samarbejdet bidrager gennem projektstøtte, sammenlignende kortlægninger og analyser, temadrøftelser, netværk samt informations- og erfaringsudvekslinger til at de nordiske regeringer kan nå disse mål.

MR-A vil endvidere i perioden forsat støtte institutionen NIVA i Helsingfors, udvekslingsprogrammet Nordjobb samt Informationsprogrammet om nordisk arbejdsliv gennem hjemmesiden www.arbeidslivinorden.org og elektroniske nyhedsbreve.

Ministerrådet for Økonomi- og Finanspolitik (MR-FINANS) bidrar via samarbetet på det ekonomiska och finansiella området till att skapa förutsättningar för att de grundläggande ekonomisk-politiska målen om en stabil och sund ekonomisk utveckling med hög sysselsättning samt god och uthållig tillväxt skall kunna uppnås.

EU-frågor är av hög prioritet inom det nordiska ekonomiska och finansiella samarbetet. Det pågående arbete med implementeringen av EU regler om kapital- och likviditetskrav i bankerna där en nordisk arbetsgrupp tillsats av finansministrarna, kommer följas upp och behandlas i sektorn under 2013. Sektorn har dessutom en ordning för systematiskt samråd och samarbete om EU-frågor på det ekonomiska och finansiella området. Flera EU-relaterade frågor som kommer att behandlas inom ramen för Ekofin-rådets verksamhet kan förutses att bli aktuella. Andra områden som väntas utgöra viktiga delar av arbetet inom sektorn under 2013 är uppföljningen av arbetet med att avlägsna gränshinder mellan de nordiska länderna, systematiskt samråd och samarbete om skattefrågor samt fortsatt samarbete för att verka för att den ekonomiska dimensionen inkorporeras på ett tydligare sätt i den nordiska strategin om hållbar utveckling. En annan prioritering under året kommer vara arbetet med uppdraget från de nordiska statsministrarna om grön tillväxt, som syftar till att förbättra och samordna insatserna i finansiella institutioner,

Det svenska ordförandeskapet kommer att ha fyra teman: utanförskap, konkurrenskraft, hållbarhet och demografi. Finansministrarnas ansvarsområde ligger främst inom temat utanförskap, där Sverige har utsett ungdomsarbetslöshet till ett huvudtema. Under våren 2013 planeras för ett jobbtoppmöte mellan de nordiska statsministrarna och i anslutning till det ett finansministermöte.

Ministerrådet for Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug (MR-FJLS) arbejder for at styrke en bæredygtig udvikling inden for de fire sektorer fiskeri og havbrug, jordbrug, levnedsmidler og skovbrug. Målet er, at styrke rammerne for en økonomisk vækst og velfærdsudvikling, som på samme tid bidrager til at sikre bedre miljømæssige, sundhedsmæssige, sociale og regionale udviklinger.


17

Samarbejdet tilrettelægges derfor gennem fokus på tre overordnede udfordringer, som alle har karakter af at være grænseoverskridende, og derfor samtidig er en del af den globale dagsorden, som Norden og sektorerne under MR-FJLS står over for:

‐ Konkurrencedygtig produktion ‐ Bæredygtig naturressourceforvaltning ‐ Øget velfærd

Rammeprogrammet suppleres af det svenske formandskabsprogram for 2013.

Det svenske formandskabsprogram for 2013 vil sætte fokus på spørgsmålet om hvad primærproduktionen i Norden – fiskeri og havbrug, jordbrug, levnedsmidler (inklusiv dyrevelfærd og folkehelse) og skovbrug – tilbyder af muligheder for en ny tid. En klar målsætning for aktiviteterne i samarbejdet er, at bidrage til, at det også i fremtiden skal være muligt at bo og arbejde i en levende landsby på konkurrencedygtige vilkår. Dette forudsætter en bæredygtig produktion miljømæssigt-, socialt- og økonomisk med udgangspunkt i en biobaseret samfundsøkonomi samt en tilpasning til fremtidens behov og ønsker.

Den politiske og samfundsmæssige udvikling i de seneste år har medført et øget fokus på klimaforandringerne, den globale fødevaresikkerhed, antibiotikaresistens, bæredygtig udvikling, tanker om grøn vækst og det biobaserede samfund. Dette er forhold, som på forskellig vis har betydning for arbejdet inden for MR-FJLS, og som nødvendigvis må reflekteres i og af samarbejdet. Her gælder, at sektorerne under MR-FJLS til dels bidrager til problemerne, men også at løsningerne ikke kan identificeres og realiseres uden en aktiv deltagelse fra sektorernes side. Sektorerne er således en del af løsningen.

Ministerrådet for Jämställdhet (MR-JÄM) arbetar inom ramen för det fyra-åriga samarbetsprogrammet för jämställdhet, Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle 2011-2014. Samarbetsprogrammet fokuserar på tre prioriterade teman nämligen samarbete i Norden, samarbete med de tre baltiska länderna och samarbete med Nordvästra Ryssland. Inom dessa områden har samarbetet egna prioriterade teman. Under perioden 2011-2014 har jämställdhetsarbetet två överordnade tvärgående teman nämligen integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv samt mäns och pojkars aktiva deltagande. För samarbetet i Norden är de prioriterade områdena jämställdhet på arbetsmarknaden; jämställdhet i utbildning; kön, etnicitet och jämställdhet samt nolltolerans mot könsrelaterat våld. För samarbetet med Baltikum är de prioriterade temana jämställdhet på arbetsmarknaden, jämställdhetundervisning, jämställdhet i det offentliga rummet samt nolltolerans mot könsrelaterat våld. I Nordvästra Ryssland är de prioriterade temana jämställdhetsundervisning samt nolltolerans mot könsrelaterat våld.

Jämställdhetspolitiken påverkas av den allmänna samhällsutvecklingen, arbetsmarknadens parter, det civila samhället, frivillighetssektorn och ett skiftande fokus i opinionen. Ett samhälle i utveckling förutsätter en jämställdhetspolitik i utveckling. Visionen för jämställdhetsarbetet i Nordiska ministerrådet är att vara en förebild för andra, och på internationell nivå synliggöra hur vi i Norden möter globaliseringens utmaningar just genom att genomföra en jämställdhetspolitik som säkrar hållbara samhällen – också i framtiden.

Ministerrådet for Kultur (MR-K) arbejder for at styrke det fællesnordiske kultursamarbejde, hvor kunst og kultur udgør en hjørnesten i det fællesskab som binder de nordiske lande sammen.


18

Det nordiske kultursamarbejde indeholder en bred vifte af temaer og indsatser; fra folkelige fællesskaber til den individuelle kunstners virke. Begge dele skal have forudsætninger for at udfolde og udvikle sig, og vores fællesnordiske institutioner og programvirksomhed skaber gode og fleksible rammer for dette. Den nordiske samarbejdsstruktur inden for kulturområdet er blevet grundigt evalueret i 2011 og den overordnede konklusionen er, at strukturen er velfungerende og i stand til at håndtere de udfordringer og krav til udvikling som kultursektoren mødes af.

MR-K har vedtaget en ny strategi for kultursamarbejdet 2013-2020. Strategien beskriver hvordan samarbejdet skal bidrage til at fremme og styrke:

‐ Det holdbare Norden ‐ Det kreative Norden ‐ Det interkulturelle Norden ‐ Det unge Norden ‐ Det digitale Norden

Ministerrådet för Lagsamarbete (MR-LAG) Det nordiska lagstiftningssamarbetet inleddes i slutet av 1800-talet, men grunden för den nordiska rättsgemenskapen ligger långt tillbaka i tiden. Den rättsliga grunden för samarbetet är förankrad i Helsingforsavtalet från 1962.

Lagsamarbetet är ett verktyg i arbetet med att främja grundläggande gemensamma principer i nordisk lagstiftning i överensstämmelse med en nordisk värdegemenskap. Lagsamarbetet ger dessutom en möjlighet att skapa en gemensam nordisk linje i det europeiska lagstiftningssamarbetet och vid genomförande av EU/EES-lagstiftning och andra internationella förpliktelser.

Inom ramen för lagsamarbetet finns också den Nordisk-Baltiska kontaktgruppen, vars aktiviteter huvudsakligen ryms inom ramen för EU:s handlingsplan för den nordliga dimensionen.

Förutom Helsingforsavtalet bygger lagsamarbetet på justitiesektorns samarbetsprogram, som löpande kompletteras med ordförandeskapsprogram och enskilda initiativ.

Ministerrådet för Miljø (MR-M) skal bidrage til at bevare og forbedre miljøkvalitet og livskvalitet i Norden, have forvaltningsrelevans samt påvirke internationalt samarbejde. Udgangspunktet er et nyt miljøhandlingsprogram som gælder for perioden 2013 – 2018 og desuden bidrager man til at implementere det nordiske styredokument for bæredygtig udvikling.

Hovedtemaerne i miljøhandlingsprogrammet reflekterer områder, hvor Norden har en stærk tradition og interesse for fælles samarbejde, og samtidig er fremtidsorienteret: grøn økonomi og vækst, miljøøkonomi og ressourceeffektivitet, affald, bæredygtig konsumption og produktion, klima, luft og hav, biologisk mangfoldighed og økosystemtjenester, kemikalier og miljømæssige toksiner.

Miljøsamarbejdet vil i 2013 også være styret af prioriteterne angivet af det svenske formandskabsprogram for ministerrådet i 2013 samt de nordiske statsministres visioner om grøn vækst.

Miljøsamarbejdet vil blive støttet primært gennem miljøsektorens arbejdsgrupper, men også gennem miljøfinansieringsinstitutionen NEFCO og miljømærket Svanen. Internationalt prioriteres samarbejdet med


19

regionale organer fx. Arktisk Råd, Barentsrådet og HELCOM, men også i EU og i miljøkonventioner og f.eks. i FN’s miljøprogram UNEP. Tværfagligt samarbejde med henblik på at fremme integration af miljøhensyn i andre sektorer og synergieffekter er strategisk og sker efter behov.

Ministerrådet for Næring, Energi og Regionalpolitikk (MR-NER) skal, via sitt nærings- og innovasjonspolitiske samarbeidsprogram for 2011-2013, sikre økt fokus på innovasjon, entreprenørskap og bæredyktig næringsutvikling. Med seks fyrtårnsprosjekter som skal skape konkrete resultater, vil næringssektoren bidra til å gjøre Norden til en ledende region for innovasjon innenfor grønn vekst og velferd. Videre skal det i 2013 utarbeides et nytt samarbeidsprogram for nærings- og innovasjonspolitikken.

MR-NER skal, via sitt energipolitiske samarbeidsprogram for 2010-2013, bidra til å sikre stabil energiforsyning og bæredyktig vekst og velferd for borgere i de nordiske land. Det nordiske energisamarbeidet skal være et redskap til markedsføring av nordiske styrkeposisjoner innenfor energisektoren på den globale arena og arbeide målrettet for å bidra til et velfungerende energimarked med klimavennlige energisystemer, utvikling av miljøvennlig transport, energieffektivisering og bruk av vedvarende energikilder.

MR-NER skal, via sitt regionalpolitiske samarbeidsprogram for 2013-2016, sikre regional samfunnsutvikling med fokus på problemstillinger som følge av demografiske endringer i Norden, herunder avfolkning i rurale områder og sentralisering i byregioner. Samarbeidsprogrammets kjernefokusområder er grønn vekst og samfunnsplanlegging, innovasjon i den nordiske velferdsmodellen og nye muligheter i Arktis. Samarbeidsprogrammet viderefører det grenseregionale samarbeidet i de nordiske landene som en sentral del av det nordiske fellesskapet.

MR-NER vil i 2013 ivareta en sentral rolle i arbeidet med grønn vekst, bærekraftig og velferd. Utviklingen av grønne, bærekraftige vekststrategier vil være sentralt i alle de nordiske landene og MR-NER vil ta del i dette arbeidet på nordisk plan for å bidra til å sikre bærekraftige velferdssamfunn i Norden.

Ministerrådet for Social og Sundhedspolitik (MR-S) har ansvar for Nordisk Ministerråds samarbejde inden for områderne social- og sundhedspolitik. Det nordiske samarbejde er baseret på fælles værdier, som er koncentreret om udvikling og bæredygtigheden af det nordiske velfærdssamfund i et Europæisk/globalt perspektiv, herunder fjernelse af grænsehindringer mellem de nordiske lande. Endvidere koncentreres samarbejdet om udvikling af Nordens samarbejde med Nordens nærområder samt udvekslingen af national information og erfaring.

Som led i en politisk prioritering og for at sikre en synlig og målbar indsats skal sektorens projektmidler for perioden 2013-2014 koncentreres om temaet ”Bæredygtig velferd og helse”. Temaet har baggrund i den økonomiske krise som har sat velfærdsstaten under pres og formålet er at de nordiske lande samarbejder om at opretholde høj deltagelse på arbejdsmarkedet og bæredygtig velfærd og sundhed. (OBS!! Afventer MR-S beslutning juni 2012)

Nordens velfærdscenter (NVC) er en vigtig aktør til at fremme udviklingen indenfor det velfærdspolitiske område i Norden og dets nærområder, samt at bidrage til at udvikle den nordiske velfærdsmodel i et globalt perspektiv.

Nordic School of Public Health NHV (NHV) har virksomhedsområdet folkesundhedsvidenskab i nordisk perspektiv. NHV’s mission er at medvirke til professionaliseringen af folkesundhedsarbejdet gennem uddannelse og forskning. Oplysninger om befolkningens sundhedstilstand, sundhedsfremme og sygdomsforebyggelse og


20

interorganisatorisk integration og interprofessionelt samarbejde inden for folkesundhed er højt prioriterede områder hos NHV.

Ministerrådet for Uddannelse og Forskning (MR-U) har ansvar for Nordisk Ministerråds samarbejde inden for områderne uddannelsespolitik og forskningspolitik, ligesom Ministerrådet koordinerer Nordisk Ministerråds samarbejde inden for områderne IT-politik og sprogpolitik.

En hovedprioritet for MR-U i 2013 er initiativer i relation til statsministrenes satsning på grøn vækst formuleret i pressemeddelelsen ”Norden – ledende i grøn vækst”. MR-U har ansvaret for at udvikle samarbejdsområdet ”Uddannelse og forskning for grøn vækst” og bidrager til udvikling af en række andre områder knyttet til grøn vækst.

En anden vigtig prioritering er arbejdet med at udvikle den nordiske velfærdsmodel, herunder spørgsmål koblet til demografiske udfordringer, livslang læring, sundhed samt aktiv aldring, velfærdsteknologi og kundskabsopbygning inden for sundhedsprofessionerne.

Rapporten om oversyn af det nordiske forskningssamarbejde ”Vilje til forskning?” følges op, og den samlede udvikling af et mere effektivt, fokuseret og sektorovergribende samarbejde på forskningsområdet har høj prioritet.

NordForsk er en vigtig aktør i Nordisk Ministerråds globaliseringssatsning, i implementeringen af det nordiske forsknings- og innovationsområde (NORIA) samt i at etablere samnordiske forskningsmiljøer og forskeruddannelse af højeste internationale kvalitet.

Inden for Nordplus programmerne vil fortsat implementering, spredning af resultater og styrket information om og profilering af Nordplus blive prioriteret i 2013, herunder implementeringen af en ny programkomite, hvis opgave det blandt andet er at bidrage til den strategiske udvikling af Nordplus.

Også i 2013 vil der være fokus på at styrke børn og unges forståelse af og muligheder for at forstå hinanden på dansk, norsk og svensk.

Nordisk Ministerråds budget på budgetpostniveau

I det følgende redegøres der for Nordisk Ministerråds budget på budgetpostniveau1. Budgetposterne er opdelt pr. sektor. Budgetforslaget er opbygget således, at sektorens arbejde til at starte med præsenteres i en indledende tekst. Her redegøres der for sektorens arbejde og planer m.v., som styrer dette arbejde, og der gives et overblik over sektorernes styringsdokumenter. Til sidst gives der et resumé af sektorens resultater. Efter sektorens resultater vises en oversigtstabel over alle sektorens budgetposter og en opdeling af sektorbudgettet på budgetpostkategorier.

1 I bilag 1 vises en oversigt over alle budgetposter i EURO. I bilag 3 gives der flere tekniske oplysninger af regnskabsmæssig og systemmæssig karakter om indholdet af de enkelte rubrikker på budgetpostniveau.

Kulturpolitik

21

Kulturpolitik

Generel indledning

Generelt om Ministerrådet

Nordisk Ministerråd arbejder for at styrke det fællesnordiske kultursamarbejde hvor kunst og kultur udgør en hjørnesten i det fællesskab som binder de nordiske lande sammen. Det nordiske kultursamarbejde indeholder en bred vifte af temaer og indsatser; fra folkelige fællesskaber til den individuelle kunstners virke. Begge dele skal have forudsætninger for at udfolde og udvikle sig, og vores fællesnordiske institutioner og programvirksomhed skaber gode og fleksible rammer for dette. Den nordiske samarbejdsstruktur inden for kulturområdet er blevet grundigt evalueret i 2011 og den overordnede konklusionen er, at strukturen er velfungerende og i stand til at håndtere de udfordringer og krav til udvikling som kultursektoren mødes af.

Ministerrådets styrings-dokumenter

Ministerrådet for kultur har vedtaget en ny strategi for kultursamarbejdet 2013-2020 Strategien indeholder en række temaer som er retningsgivende for hvilke prioriteringer kultursamarbejdet har: 1. Det holdbare Norden 2. Det kreative Norden 3. Det interkulturelle Norden 4. Det unge Norden 5. Det digitale Norden Dertil er formandskabsprogrammet for kultursektoren et vigtigt styringsdokument i forhold til årets aktiviteter og fokusområder.

Resumé af Ministerrådets resultater i 2011

Følgende kan opsummeres som vigtigste resultater i 2011: Samarbejdsstrukturen for det nordiske kultursamarbejde blev grundigt evalueret i 2011. Evalueringen konkluderer, at ændringerne af kultursamarbejdet i Norden overordnet har været vellykkede, erfaringerne positive, og at der kun er behov for mindre justeringer. Et konkret resultat af evalueringen, er at Nordens institut i Finland og Kulturkontakt Nord er lagt sammen med virkning fra 1. januar 2012. Sammenlægningen har udløst 1 MDKK til flere nordiske kulturaktiviteter. Ministerrådets tre programmer: Kultur- og kunstprogrammet, Nordisk-Baltisk Mobilitetsprogram og Nordisk Computerspilsprogram gav i 2011 støtte til sammenlagt over 400 projekter. Som led i kulturministrenes globaliseringsstrategi blev der gennemført en markant eksponering af nordisk litteratur på Salon Du Livre i Paris. Der blev i 2011 afholdt en række kulturfora med forskellige temaer: - Nordisk oversætteruddannelse og bogbranchesamarbejde i en globaliseret verden - Ny nordisk mad – madkultur i Norden - Kompetancebehov for fremtidens kulturudviklere - Skabende børn – et kreativt Norden - Ytringsfrihed og fristadsforfattere

Kulturpolitik

22

- Creating Partnerships within the Northern Dimension Kultursamarbejdet med Estland, Lettland og Litauen prioriteres fortsat og varetages primært gennem Nordic-Baltic working group som fungerer som en reference-gruppe for Nordisk-Baltisk Mobilitetsprogram. De nordiska husen, instituten, medieinstitutionerna och ministerrådets rådgivande organ på barn- och ungdomsområdet har var för sig haft en omfattande verksamhet under året varav en del redogörs för nedan: Kulturkontakt Nords (KKN) verksamhet har under året präglats av arbetet med att genomföra kulturministrarnas beslut om att lägga samman KKN och Nordens Institut i Finland (Nifin). Sammanläggningen trädde i kraft den 1 januari 2012 och institutionens namn är från och med detta datum Kulturkontakt Nord. Parallellt med detta arbete har KKN bedrivit sitt ordinarie arbete med att administrera Kultur- och konstprogrammet och Nordiskt-Baltiskt Mobilitetsprogram, samt att informera om dessa och det nordiska kultursamarbetet. KKN har även deltagit i arrangerandet av ordförandeskapsseminariet ”Mobilitet och residens – Nya möjligheter för konst och kultur i framtiden” samt det nordiska kulturforumet ”Skapande barn – ett kreativt Norden” i samarbete med Nifin. Nordens hus i Reykjavik (NOREY) har under året arbetat med resiliens som tema, dvs. människans och naturens förmåga att läka och återhämta sig. Bakgrunden till detta är den ekonomiska krisen på Island men också klimatförändringarna och utnyttjandet av de begränsade naturresurserna. Exempel på detta är den stora kustkulturfestivalen Sail Husavik och Nordic Fashion Biennale i samarbete med Nordic Heritage Museum i Seattle som satte tradition och innovation i centrum för en Västnordisk designpresentation. Ytterligare exempel är samarbetet med Reykjavik stad och Islands Universitet om att återskapa våtlandet och fågelskydds-området utanför Nordens Hus. Norey har även genomfört flera samarbetsprojekt med Färöarna och Grönland om att stärka den västnordiska regionen som turistmål och att gränshinder undanröjs. Norey har liksom tidigare genomfört ett flertal projekt riktade mot barn och unga: filmworkshops, rockfestival, kulturprojekt för barn och unga med funktionshinder, arkitekturworkshops. Noreys bibliotek har en omfattande verksamhet med, förutom utlåning av nordiska verk, författaraftnar med nordiska författare och har tillsammans med Nordiska rådet organiserat en utställ-ning om Nordiska rådets litteraturpris 50 år. Biblioteket var även medarrangör till den internationella Litteraturfestivalen som återkommer vartannat år. Noreys bibliotek blev också det första isländska biblioteken som erbjuder utlåning av e-böcker via e-boksdistributören Elib. Nordens hus på Färöarna (NHFÖ) fortsatte liksom under 2010 att samordna den färöiska varianten av den kulturelle skolesekken, Listaleypurin. Projektet genomförs i samarbete med Undervisningsministeriet och kommunernas landsförening. Förutom besök och arbete i skolorna med färöiska konstnärer har det deltagit konstnärer från Danmark och Norge. Huset har arrangerat en filmafton till stöd för unga färöiska filmproducenter och organiserat World Story Telling Day. Dessutom arrangerades Dansens dagar med kompanier från Danmark, Sverige och Norge. Nordens hus arrangerade under året fem konstutställningar, bl.a. en sommar-

Kulturpolitik

23

utställning med verk av den svenska konstnären Jan Håfström och den danska konstnären Knud Odde. Det treåriga konsthantverksamarbetet mellan Färöarna, Bornholm och Gotland avslutades under året med en konferens och workshops på Nordens hus. Nordens hus etablerade ett samarbete med den lokala biografen om visningar av nordisk film. Huset har även initierat ett samarbete med Nordiska filmdagar i Lübeck som visade fem filmer från Färöarna. Nordens hus har även varit ansvarig för projektledningen av Nordisk kulturfestival som under året avhölls i Köpenhamn under Nordiska rådets session. Nordens institut på Grönland (NAPA) Nordens institut på Grønland (NAPA) har i 2011 arbejdet målrettet på at støtte og vejlede kulturaktører og unge kunstnere, og på at etablere yderligere netværk i Grønland og Norden, med NAPA som ”trædested” i kulturfeltet. NAPA har også målrettet sin indsats mod at få forankret NAPAs projekter i grønlandske institutioner og på at få styrket samarbejdet med relevante nordiske institutioner. NAPA har arbejdet aktivt på en række projekter i 2011 og har blandt andet skabt det kulturelle indhold og optræden ved Arctic Winter Games 2012, der er en arktisk sports- og kulturbegivenhed for børn og unge i alderen 14 til 20 år med deltagere fra Canada, Alaska, Sibirien, Grønland og Sameland. Derudover har NAPA i 2011 arbejdet på projekterne Outervision 2011; en dansefestival for børn og unge i samarbejde med det norske danseakademi Baardar og Katuaq, INNERSUIT; en introduktion af rollespilgenren til skoler igennem rollespil bygget op omkring grønlandske myter og sagn og Views from Greenland: en landsdækkende fotokonkurrence lanceret under Arktisk Råds møde i Nuuk. Udover NAPAs egen indsats, har NAPA støttet en lang række kulturprojekter i og uden for Grønland. I 2011 har NAPA modtaget i alt 199 ansøgninger, hvoraf der er bevilget støtte til 65 ansøgninger fordelt på 38 bevillinger til rejsestøtte og 27 til projektstøtte. Både hvad gælder NAPAs egne projekter såvel som NAPAs støtte til kulturprojekter, har NAPA haft stor fokus på projekter der involverer børn og unge. Nordens institut i Finlands (NIFIN) verksamhet har under året, liksom KKN:s, präglats av arbetet med att genomföra kulturministrarnas beslut om att lägga samman KKN och Nifin. Parallellt med det arbetet har Nifin genomfört sin ordina-rie verksamhet med att stärka nordisk språklig och kulturell närvaro i Finland och att arbeta med att sprida information om och öka intresset för det finska språket och finländsk kultur i de övriga nordiska länderna. Barn och unga är en prioriterad målgrupp inom alla verksamhetsområden. Inom ramen för Nifins bibliotek, som är Finlands enda nordiska bibliotek, genomfördes ett stort antal evenemang riktade till barn och unga, som t.ex. ordverkstäder, dramaworkshops, teaterföreställningar, digital storytelling. Nifin genomförde även, i samarbete med KKN, kulturforumet Skapande barn – ett kreativt Noden. Nifin arrangerade ett antal författaraftnar och medverkade vid Åbo bokmässa och Helsingfors bokmässa. Dessutom seminarier om kvinnor och mångkultur, utställningen VAR?DAG – barn i många kulturer och föredrag om konstnärligt skapande med barn från olika kulturer. Nifin har även arrangerat musikaftnar, filmvisningar och arrangerat konstutställningar. Inom ramen för Nifins uppdrag om att sprida kunskap om norden och nordiska språk har institutet arrangerat språkkurser och seminarier. Nordens institut på Åland (NIPÅ) har i 2011 haft mer än 12000 besökare och har genomfört 7 stora arrangement. Bland dessa kan speciellt nämnas seminariet

Kulturpolitik

24

Kulturell Dialog, ett seminarium kring kulturförmedling för barn och unga ur ett mångfaldsperspektiv. Inom det mångkulturella kan även nämnas att Utställningen Var?Dag - barn i många kulturer under 2011 visats i både Helsingfors och i Berlin. I början av 2011 höll NIPÅ en föreläsningsserie där Island var temaland. Inom barn och unga har institutet arrangerat en skrivtävling för elever i årskurs 9 där fler än 300 unga deltog. Projektet resulterade i en antologi. Andre stora arrangemang var Dansens dag där det arrangeredes workshops för unga och en stor dansföreställning med professionelle dansare från Danmark och Sverige. Institutet är nu på sitt andra år gällande Yo!BaNa(Young Baltic Narratives) projektet inom EU Central Baltic Interreg IVA Programme 2007-2013. Projektet Yo!BaNa involverar ett sjuttiotal elever i fem skolor på Åland. Projektet vars uppgift är att få barn och unga att lära sig göra film har deltagare från Stockholms skärgård, Gotland, Pargas stad samt estniska öar. Projektet avslutas 2012 med ett stort filmläger på Åland. Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) har i 2011 fortsat arbejdet med børn og unge som aktive nordiske medborgere, menneskerettigheder og nordisk sprogforståelse, som en del af en større globaliseringskontekst. Ligeledes har NORDBUK i 2011 opretholdt et stort fokus på at ivaretage sine forpligtelser overfor forskningsområdet. Herunder er resultaterne fra den første del af forskningsprojektet ”Nordisk ungdomspolitik i ett komparativt perspektiv – politisk eller väldfärdsmässig delaktighet”, blevet præsenteret af forskerne Peter Wara, Jytte Rydiger och Oskar Sanell. Endvidere har NORDBUK i 2011 udarbejdet en ny forskningsstrategi. Den nye strategi har primær fokus på de nordiske landes indsats i forhold til ungdomsarbejdsløshed. Som en aktualisering af den nye strategi har man i 2011 tilknyttet en forskningskoordinator til NORDBUKs arbejde under temaet; ungdomsarbejdsløshed, og som et yderligere led i NORDBUKs forsknings-indsats, har NORDBUK besluttet at støtte den europæiske ungdomsforsknings-journal FORUM21. Arbejdet med websiden Norden før og nu, er i løbet af 2011 blevet videreudviklet. Herunder har NORDBUK samarbejdet med fødevareområdet, Språkkampanjen og Danmarks Radio om både indhold og markedsføring. Øvrige særlige indsatser i 2011 har været under temaerne: ungdomssektoren og ungdoms deltagelse såvel som ungdoms ligestilling, indvandring, demokrati, ytringsfrihed og racisme, samlet under overskriften ”Det åbne Norden”. Nordiska Datorspelsprogrammet har arbetat med global marknadsföring av nordiska datorspel genom Game Developers Conference i San Francisco, Nordic Game i Malmö, GamesCom i Köln och Game Connection i Paris. Uppbyggnad av kanaler för konsument och marknadsinformation. Expertstöd och mentorskap med rådgivning till drygt 20 deltagande företag. Nätverksarbete för branschorganisa-tionerna i Norden. Uppbyggnad av nordisk digital distribution av spel direkt till konsument. Nordisk speldag med 95 deltagande nordiska bibliotek engagerande bortåt 5 000 spelare. Fortsatt stort antal ansökningar om utvecklingsstöd för spel från hela Norden; 124 stycken ansökningar inkom 2011. Nordisk Film och TV Fond har arbetat med kvalitetsgranskning och utdelning av stöd till produktion och distribution som stimulans av nordisk film- och TV produktion till utveckling av kvalitetsproduktioner för film och TV i en bred nordisk marknad. High Five Cross Media For Kids – skapandet av tvärmedialt kvalitets-innehåll för nordiska barn (film-TV-spel-mobiltelefoner och online-aktiviteter).

Kulturpolitik

25

Digitaliseringsprojekt i Nordamerika för utvalda nordiska filmer. Nordisk talang- och Master Class – möte mellan avgångselever vid nordiska filmskolor möter branschens professionella kring projektförslag och idéer. Nordisk High Five – stöd till fem nordiska distributionsverksamheter för att säkra dessas fokus på nordisk filmdistribution. Medverkan i festivaler, seminarier och branschmöten. Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning NORDICOM har haft fokus på barn och unga och medier med stärkt kunskaps-utbyte på den globala arenan. NORDICOM har framställt underlag av relevans för kunskapsförmedling från forskningen om mediernas roll och villkor i samhället till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Verksamheten har utarbetat och tillgängliggjort översikter och analyser rörande trender i medieutvecklingen i Norden för olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Man har redovisat relevant omvärldskunskap genom att systematiskt följa mediepolitiken på nordisk, europeisk och internationell nivå. Nordicom har tillgängliggjort kunskap om mediernas roll och villkor i samhället av god kvalitet och relevans för olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Nordicom har ökat samarbete med globala partners avseende frågor om medieutveckling och mediestatistik, samt främjat samnordiska kunskapsprojekt om public-service medierna i ett framtidsperspektiv. Verksamheten har medverkat i aktiviteter som rör frågor om yttrandefrihet på den internationella arenan. Nordiska Journalist Centret har genomfört sex kurser/konferenser, två träffar/möten för 281 nordiska journalister och redaktörer, varav 156 män och 118 kvinnor. Tio studieresor och kurser för 225 ryska journalister i Nordvästryssland med innehållsligt fokus på ekonomiska världskrisen, den globala klimatproblematiken och den globaliserade kulturen som allt sammantaget ställer större krav på historisk kunskap och bekantskap med det gemensamma nordiska kulturarvet som en del av den dagliga referensramen för moderna medieverksamma journalister.

Budget Budget Difference

2013 2012 +/- % Sum MR-K (TDKK) 169.972 169.972 0 0,0%

Generelle kulturinnsatser 47.787 52.736 -4.949 -9,4%

1-2203-1 Dispositionsmidler Kultur 1.976 12.425 -10.449 -84,1%1-2204-1 Nordisk Kulturforum 0 1.627 -1.627 -100,0%1-2205-2 Nordisk kulturfond 34.650 34.650 0 0,0%1-2206-2 Nordisk Råds priser 2.376 2.376 0 0,0%1-2207-1 Kulturministrenes globaliseringsindsatser 0 1.658 -1.658 -100,0%1-2208-1 Strategiska satsningar 8.785 0 8.785 -

Barn och unga 6.085 6.085 0 0,0% Projektmedel och generella stödordningar 6.085 6.085 0 0,0%

1-2212-2 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 6.085 6.085 0 0,0% Film och media 38.784 41.284 -2.500 -6,1% Projektmedel och generella stödordningar 35.833 38.333 -2.500 -6,5%

Kulturpolitik

26

1-2221-2 Nordisk computerspilprogram 6.662 9.162 -2.500 -27,3%1-2222-2 Nordisk Film- och TV-fond 26.543 26.543 0 0,0%1-2223-2 Nordisk Journalistisk Efteruddannelse 2.628 2.628 0 0,0%

Institutioner 2.951 2.951 0 0,0%1-2228-3 NORDICOM 2.951 2.951 0 0,0%

Konstområdet 73.736 66.287 7.449 11,2% Projektmedel och generella stödordningar 31.633 32.633 -1.000 -3,1%

1-2251-2 Kultur- og kunstprogrammet 16.942 17.942 -1.000 -5,6%1-2253-2 Nordisk oversættelsesstøtte 2.921 2.921 0 0,0%1-2254-2 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 11.770 11.770 0 0,0%

Nordiska kulturhus (institutioner) 42.103 33.654 8.449 25,1%1-2270-3 Nordens hus i Reykjavik 8.449 0 8.449 -1-2272-3 Nordens hus på Färöarna 13.462 13.462 0 0,0%1-2274-3 Nordens institut på Åland 2.941 2.941 0 0,0%1-2277-3 Nordens institut på Grönland (NAPA) 6.282 6.282 0 0,0%1-2548-3 Kulturkontakt Nord ( før NIFIN) 10.969 10.969 0 0,0%

Andra kultursatsningar 3.580 3.580 0 0,0% Projektmedel och generella stödordningar 3.580 3.580 0 0,0%

1-2234-4 Samisk samarbeid 3.580 3.580 0 0,0%

Opdelt på kategorier 169.972 169.972 100% 100% Projektmidler 10.761 15.710 6,3% 9,2% Programlignende aktiviteter 110.577 114.077 65,1% 67,1% Institutioner 45.054 36.605 26,5% 21,5% Organisationsbidrag 3.580 3.580 2,1% 2,1%

Generelle Kultursatsninger

1-2203-1 Dispositionsmidler Kultur

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.976.000 12.425.000 9.873.000 100% MR-K/ÄK-K

Formål

Budgetposten skal dække en række aktiviteter og politiske initiativer, herunder udgifter til policygrupper, arbeidsgrupper m.m.

Prioriteringer i 2013

Under 2013 prioriteres policygrupper og andre politiske initiativer

1-2204-1 Nordisk Kulturforum

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 1.627.000 1.598.000 84% MR-K/ÄK-K

Kulturpolitik

27

Formål

Enligt beslut av MR-K har Nordiskt kulturforum lagts ned i sin nuvarande form och medlen överförs till den nyupprättade budgetposten 1-2208-1 Strategiska satsningar

1-2205-2 Nordisk kulturfond

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 34.650.000 34.650.000 34.037.000 100% Fondstyret

Formål

Nordisk Kulturfonds formål er at fremme det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande ved at bevilge bidrag til samarbejdsprojekter inden for almen kultur og kunst. Fondens virksomhed baserer sig på en aftale mellem de nordiske lande, der blev indgået i 1966.


Fonden støtter nordisk samarbejde i det professionelle kulturliv og i frivilligsektoren i bred forstand. Det forventes, at sekretariatet skal behandle ca. 1200 ansøgninger og administrerer ca. 250 bevillinger. Fonden vil i 2013 arbejde proaktivt for at generere ansøgninger inden for de prioriterede områder, blandt andet ved at skabe nordiske mødepladser i form af workshops og medvirke til dannelsen af nordisk netværk. I 2013 er Fonden desuden vært for et møde for de nordiske bilaterale fonde og foreninger. Prioriteringer fastlægges endeligt på bestyrelsens møde i august 2013, men forventes ikke at adskille sig væsentligt fra de nuværende prioriteringer.

Aktiviteter som aktivt og konkret fremmer børn og unges deltagelse i det nordiske kultursamarbejde.

Aktiviteter der bidrager til at øge nabolandssprogforståelsen herunder bidrager til øget kendskab til forskellige sprog i Norden som kulturbærere.

Aktiviteter der fremmer nye nordboeres deltagelse i det nordiske kultursamarbejde.

Aktiviteter i tyndt befolkede områder i Norden. Aktiviteter der fremmer samarbejdet mellem Vestnorden (Færøerne, Grønland

og Island) og det øvrige Norden. Sekretariats-funktion

Nordisk kulturfonds sekretariat

1-2206-2 Nordisk Råds priser


Formål

Denna budgetpost samlar beviljningarna för de tre nordiska kulturpriserna; Nordiska rådets litteraturpris, filmpris och musikpris under en och samma budgetpost. Budgetposten upprättades 2009 för att bidra till att synliggöra den viktiga satsning

Kulturpolitik

28

som priserna representerar innanför det nordiska kultursamarbetet och till att skapa samarbete och synergieffekter mellan priserna och deras profilering. Budgetposten omfattar:

- prisbeloppen för musik-, litteratur- och filmpriserna - administrativa kostnader för priserna genom prissekretariaten - arvode och reseutgifter till bedömningskommittéerna - kostnader för synliggörning och marknadsföring av priserna


Administrera priserna enligt prisstadgarna, samt fungera som sekretariat för prisernas bedömningskommittéer.

Synliggöra och marknadsföra priserna till relevanta professionella aktörer och för en bred publik både i Norden och i övriga världen.

Sekretariats-funktion

Nordiska rådets litteraturpris: Nordiska rådets delegation vid Sveriges riksdag Nordiska rådets filmpris: Nordiska Film- och TV-fonden Nordiska rådets musikpris: Nordens hus på Färöarna

1-2207-1 Kulturministrenes globaliseringsindsatser

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 1.658.000 1.629.000 97% MR-K/ÄK-K

Formål

Kulturminstrarnas globaliseringsinsatser löpte ut 2012 och projekten är avslutade. Medlen förs över till den nyupprättade budgetposten 1-2208-1 Strategiska satsningar.

1-2208-1 Strategiska satsningar

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 8.785.000 0 0 - MR-K/ÄK-K

Formål

Budgetposten är nyupprättad och syftet med den är att samla resurser för att realisera kulturministrarnas strategiska satsningar under året. Insatserna ska vara kopplade till Strategin för det nordiska kultursamarbetet som gäller från 2013 vars överordnade teman är Det hållbara Norden, Det unga Norden, Det digitala Norden, Det kreativa Norden och Det interkulturella Norden. Medlen ska även användas till ordförandeskapsaktiviteter och konferenser som belyser arbetet med att realisera strategin.

Prioriteringer i Ett lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur 2013 Nordisk musikexport Norden i världen, världen i Norden

- Nordic Cool 2013, Kennedy Centers nordiska festival i Washington - Nordisk dansplattform

Ordförandeskapsaktiviteter Årligt forum om det nordiska kultursamarbetet

Kulturpolitik

29

Børn og Unge

1-2212-2 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 6.085.000 6.085.000 5.977.000 97% NORDBUK

Formål

Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) er Nordisk Ministerråds rådgivende og koordinerende organ i nordiske og internationale børne- og ungdomspolitiske spørgsmål. NORDBUKs arbejde baserer sig på NMR's strategi for børn og unge vedtaget af MR-SAM i 2009, samt på NORDBUKs handlingsplan for 2010-2013. NMR's strategi for børn og unge har den overordnede vision om at ”Norden skal være det bedste sted i verden for børn og unge”. NORDBUK fremlægger for MR-SAM årligt en rapport der belyser arbejdet med børn og unge inden for strategiens prioriterede områder. Komitéen har desuden ansvar for fordeling af projekt- og organisationsstøtte til nordiske ungdomsorganisationer og nordiske ungdomsgrupper. Administrationen af støtteordningerne er udliciteret.


I 2013 arbejder NORDBUK ud fra en handlingsplan gældende for perioden 2010-2013. Udover prioriteringerne nedfældet i handlingsplanen prioriteres følgende indsatser i 2013: Systematisering af forskning indenfor temaet ungdomsarbejdsløshed, revision af handlingsplanen og indgåelse af kontrakt om forvaltning af NORDBUKs støtteordninger gældende fra og med 2013. NORDBUKs prioriteringer for 2013 i henhold til NORDBUKs handlingsplan er:

at støtte børn og unges egen organisering og børn og unges nordiske samarbejde at støtte udvikling og spredning af nye og eksisterende metoder for børn og

unges deltagelse i demokratiske processer globaliseringsfokus at sikre en stigende mangfoldighed blandt dem, der får gavn af støtte via

NORDBUK at fremme kendskabet blandt børn og unge til menneskerettigheder og

demokrati at udvide samarbejde og koordinering med andre internationale

samarbejdsstrukturer inden for det børne– og ungdomspolitiske område at opnå større viden om børn og unge og koordinere udbredelse af denne viden Sekretariats-funktion

NORDBUKs støtteordninger: besluttes i 2012

Film og Media

1-2221-2 Nordisk computerspilprogram VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 6.662.000 9.162.000 11.332.000 99% MR-K/ÄK-K

Kulturpolitik

30

Formål

Nordiska Datorspelprogrammet ska stimulera till ökad kvalitet samt tillgång till nordiskt producerade datorspel för barn och unga med hänsyn till nedanstående prioriteringar. Kulturministrarna har beslutat om en finansieringsplan för fortsatt stöd till Nordiskt datorspelsprogram enligt följande modell: 2012 – 9,0 miljoner DKK, 2013 - 6,5 miljoner DKK, 2014 – 6,5 miljoner DKK, 2015 - 4,0 miljoner DKK. Beloppen under 2014 – 2015 beviljas under förutsättning att nödvändiga medel tilldelas inom ramen för kulturministrarnas budget.


Utvecklingsstödet ska säkra tillgången till nordiska spel för barn och unga genom att ge direkt stöd till utvecklingen av nya kreativa datorspel.

Nordic Game-konferensen ska ge nordiska spelutvecklare möjlighet till erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, nätverksuppbyggnad och ger nordisk synlighet och gemenskap i en global industri.

Exportaktiviteterna ska hjälpa nordiska spelutvecklare att få ut sina produkter på den globala marknaden.

Arbetet för breddad finansiering ska säkra ett varaktigt nordiskt samarbete inom datorspelområdet genom att utöka antalet och typerna av finansierande parter.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Enligt senare beslut. Faktiske udgifter : 1.789.383 DKK


Enligt senare beslut.

1-2222-2 Nordisk Film- och TV-fond


Formål

Nordisk Film & TV Fond (NFTF) har til opgave at fremme produktion og distribution af nordiske audiovisuelle værker (film og TV). Særligt hensyn tages til produktioner rettet til børn og unge. NFTF fungerer i øvrigt som sekretariat for Nordisk Råds filmpris og administrerer prisen på DKK 350.000. NFTF administrerer tillige en bevilling til Filmkontakt Nord på DKK 1.400.000 per år. Filmkontakt Nord er et samarbejde mellem Nordisk Ministerråd og de nordiske filminstitutter med henblik på at promovere nordiske kort- og dokumentarfilm internationalt. Nordisk Film & Tv Fonds virksomhed er baseret på en juridisk forpligtende aftale, som ikke gør det muligt at foretage reduktioner i bevillingen, uden at genforhandle aftalen med alle parter. I Aftale 2010-2014 fastsættes garantisummen til 69.000.000 i 2008-tal. Nordisk Ministerråd bidrager med en tredjedel af denne garantisum, som skal prisjusteres til 2013.


Fondsstyrets prioriteringer for virksomheden er gældende for hele aftaleperioden, 2010-2015, og virksomheden specificerer således ikke prioriteringer for enkelte år.

Kulturpolitik

31

Fremme produktion og distribution af nordiske audiovisuelle værker af høj kvalitet.

Inspirere og styrke det kreative samarbejde på filmområdet indenfor de nordiske lande.

Styrke produktion og spredning af kvalitative nordiske børnefilm. Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Samma nivå som 2011 Faktiske udgifter : 4.315.785


Nordisk Film &TV Fonds sekretariat

1-2223-2 Nordisk Journalistisk Efteruddannelse


Formål

Det er Nordisk Journalistcenters overordnede opgave, via kurser, seminarer og andre kompetenceopbyggende tiltag for journalister og redaktører (herefter målgruppen), at skabe og fastholde viden om og forståelse for nordisk samhørighed og kulturelt fællesskab i en stadig mere globaliseret verden. Nordisk Journalistcenter vil arbejde for at øge synligheden af den nordlige dimension i medierne, og understøtte den nordiske sprogforståelse.


Det er NJCs praktiske målsætning at sikre en position som referenceinstitution for nordiske efteruddannelsesinstitutioner og Nordens journalister. For en strategisk opdatering af NJCs kursusvirksomhed, gælder at NJC skal foretage en satsning på samarbejde med de nordiske og relevante internationale efteruddannelsesinstitutioner med det fælles mål, at øge kompetenceudviklingen. Samtidig er det en central opgave at sikre netværksopbygning indenfor målgruppen. NJCs prioriteringer er gældende for hele kontraktperioden, og virksomheden skal således ikke specificere prioriteringer for de enkelte år.

NJC skal primært prioritere netværksdannelse blandt efteruddannelsesinstitutioner. NJC bør derfor blandt andet bidrage aktivt til at opbygge netværk og årlige træf med de nordiske og relevante internationale efteruddannelsesinstitutioner.

NJC skal sekundært prioritere netværksdannelse blandt individuelle aktører. NJC skal især være opmærksom på at stimulere deltagelse i egne kurser fra

Grønland, Åland og Færøerne og det finsktalende Finland. Ledelse og adm.



NJC forvaltes og lokaliseres ved Center for journalistik og efteruddannelse i Århus.

Kulturpolitik

32

1-2228-3 NORDICOM

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV DKK 2.951.000 2.951.000 2.899.000 32% MR-K/ÄK-K

Formål

Nordicom har til opgave gennem informations- og dokumentationsvirksomhed at fremme og videreudvikle det nordiske samarbejde på forskningsområdet medier og kommunikation.


Via forskellige kanaler skal Nordicom formidle viden om medieforskningen til forskellige brugergrupper i samfundet, samt fremme kontakterne mellem nordiske forskere og internationale forskningsmiljøer.

Dokumentation av medieforskningen i de nordiska länderna. Dokumentation av medieutvecklingen i de nordiska länderna. Kunskapsförmedling inom medieområdet till brukare i Norden, Europa och

övriga världen. Kontrakt- Periode

2010-2012

Kontrakt- status

Kontraktsförslag behandlas på ÄK-K 3 2012

Økonomi

Inga anmärkningar

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Samma nivå som 2011 Faktiske udgifter : 553.000

Kunstområdet

1-2251-2 Kultur- og kunstprogrammet VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 16.942.000 17.942.000 16.625.000 98% Sakkunnig-

gruppen

Formål

Kultur- och konstprogrammet är ett ramprogram som pågår 2012-2016. Programmet beviljar bidrag till projekt från alla kultur- och konstfält. Kvalitet och nytänkande är väsentliga kriterier vid utdelningen av stöd. Programmet har två delar, så kallade moduler. Produktionsinriktad verksamhet Denna modul är avsedd för projekt som satsar på kultur- och konstproduktioner samt kreativt arbete. Nyckelordet är innovation, vilket innebär utveckling och testning av nya idéer, koncept och processer. Kompetensutveckling Denna modul är avsedd för projekt som satsar på utbyte av information och

Kulturpolitik

33

kompetensutveckling för aktörerna inom kultur- och konstfältet. Detta kan ske i form av t.ex. seminarier, kurser eller workshops. 1 miljon DKK, som 2012 överförts från budgetpost 1-2259-3 Kulturkontakt Nord till budgetpost 1-2251-2 Kultur- och konstprogrammet, förs 2013 över till budgetpost 1-2208-1 Strategiska satsningar. Medlen användes 2012 till att genomföra MR-K:s kulturpolitiska satsningar och administrerades av ministerrådssekretariatet. I budgetposten ingår också medel till Orkester Norden och Nordisk biblioteksvecka med 1 000 000 DKK respektive 500 000 DKK.


Prioriteringar i Kultur- och konstprogrammet skall reflektera temana i Strategi for det nordiske kultursamarbete 2013-2020 (prioriteringarna är sido-ordnade)

Det hållbara Norden Det kreativa Norden Det interkulturella Norden Det unga Norden Det digitala Norden

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Samma nivå som 2011 Faktiske udgifter : EUR 66.133


Kulturkontakt Nord

1-2253-2 Nordisk oversættelsesstøtte

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 2.921.000 2.921.000 2.869.000 100% Sakkunnig-

gruppen

Formål

Denne budgetposter blev etableret i 2010, og har til hensigt at synliggøre og lyfte frem oversættelsestøtten til nordisk litteratur. Støtten øgedes i 2010 med 100.000 DKK, som øremærkets til oversættelse af litteratur for børn. Öronmärkningen gäller även för 2013. Støtteordningens formål er at bidrage til flere udgivelser af kvalitetslitteratur på andre nordiske sprog end originalsproget. Støtteordningen er forankret i de natio-nale litteraturcentraler, der fungerer som gruppe af sagkyndige for uddeling af støttemidler. Nätverket för de nordiska litteraturcentralerna (NORDLIT) och representanter för Färöarna, Grönland och Åland handlägger översättningsstödet mellan de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland. NORLA (Kontoret for norsk litteratur i utlandet) är koordinator för nätverket och stödordningen.

Kulturpolitik

34

Prioriteringer i Av bidraget ska 100 000 DKK öronmärkas för utgivning av litteratur för barn 2013 De mindre språkområdena (Färöarna, Grönland och det samiska språkområdet)

i Norden Poesi och dramatik bör få särskild uppmärksamhet vid utgivning i bokform och

i tidskrifter Sekretariats-funktion

Norwegian Fiction Abroad (NORLA)

1-2254-2 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 11.770.000 11.770.000 11.562.000 100% Sakkunnig-

gruppen

Formål

Det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet 2012-2014 är ett tvärsektoriellt ramprogram som beviljar mobilitetsstöd för kultur- och konstaktörer, stöder nätverksbildande inom konst- och kulturfältet samt bidrar till utveckling av konstnärsresidenscentra. Programmet är öppet för professionella konstnärer, utövare, förmedlare, producenter och kulturaktörer från alla sektorer inom konst- och kulturfältet inklusive kulturarv. Mobilitetsprogrammet bidrar till att förstärka existerande nordisk-baltiskt samarbete. De övergripande principerna vad gäller såväl finansiering som styrning baseras på deltagande på lika villkor. Finansieringen av programmet sker likvärdigt med bidrag från de baltiska länderna och Nordiska ministerrådet. Dessutom tilldelas ett särskilt bidrag från Nordiska ministerrådets grannlandsbudget. I 2011 uppgick grannlandsbudgetens bidrag till ca 750.000 DKK. Programmet evaluerades grundligt 2010/2011 och programmets allmänna värdering är positiv: Programmet spelar en mycket viktig roll i det nordisk-baltiska kulturella samarbetet och är för tillfället det enda finansiella instrumentet som förenar den politiska dimensionen av det nordiska och baltiska kulturella samarbetet med praktiskt samarbete inom kulturområdet på lika villkor. Skandinavisk Forenings Kunsterhus i Rom får ett ett-årigt bidrag på DKK 900.000 inom ramen för denna budgetpost.


Målet är att skapa en plattform för innovativt och dynamiskt konst- och kulturliv i den nordiska och baltiska regionen.

Ledelse og adm.



Kulturkontakt Nord

Kulturpolitik

35

1-2259-3 Kulturkontakt Nord

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV EUR 0 0 704.400 84% Institutionen MODSVARER

DKK 0 0 5.241.000

Formål

Budgetposten är nedlagd och sammanfört med NIFIN

Nordiske Kulturhus

1-2270-3 Nordens hus i Reykjavik VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV ISK 179.766.000 0 0 - Institutionen MODSVARER

DKK 8.449.000 0 0 -

Formål

Nordens Hus i Reykjavik startede sin virksomhed i 1968. Huset skal være et nordisk kulturcenter og et bindeled mellem Island og de øvirge nordiske lande. Biblioteket står som husets kernevirksomhed.

Prioriteringer i Barn och unga – delaktighet och engagemang 2013 Litteratur och språk – ett modernt nordiskt bibliotek och program Internationell kunskap och kultur – Norden i världen, världen i Norden Lokal kulturkontaktpunkt – nätverksbygge och information Ny nordisk mat – måltidensk kultur och NNM-centrum i Västnorden Långsiktig hållbarhet – som innovatör med lokal och regional strategi Husets underhåll – arkitektur i centrum Kontrakt- periode

2011-2013

Kontrakt- status

Uppfyllt

Økonomi

Inga anmärkningar

Ledelse og adm.


1-2272-3 Nordens hus på Färöarna VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV DKK 13.462.000 13.462.000 13.224.000 69% Institutionen

Formål

Nordens Hus på Færøerne startede sin virksomhed i 1983. Husets opgave er at formidle nordisk kultur på Færøerne og færøsk kultur i de øvrige nordiske lande,

Kulturpolitik

36

samtidig med at huset har en vigtig funktion som færøsk kulturhus. Nordens Hus på Færøerne administrerer Nordisk Råds musikpris.

Prioriteringer i Kulturprojekter for børn 2013 Kulturprojekter for voksne Lokal kulturkontaktpunkt og Nordisk Råds musikpris Kultur og erhverv Vedligehold af huset Kontrakt- periode

2012-2014

Kontrakt- status

Uppfyllt

Økonomi

Inga anmärkningar

Ledelse og adm.


1-2274-3 Nordens institut på Åland VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV EUR 394.800 394.800 382.100 75% Institutionen MODSVARER

DKK 2.941.000 2.941.000 2.843.000

Formål

Nordens Institut på Åland etablerades 1985 och har som uppgift att främja det åländska kulturlivet i samspel med kulturlivet i det övriga Norden och i samarbete med lokala kulturorganisationer. Institutionen skall också främja kontakten och utväxling mellan Åland och det övriga Norden.

Prioriteringer r Förmedling av nordisk konst och kultur till Åland samt kulturutväxling 2013 Kulturell mångfald och interkulturell dialog Barn och unga Lokal kulturkontaktpunkt - information och nätverksbygge Kontrakt- periode

2012-2014

Kontrakt- status

Uppfyllt

Økonomi

Inga anmärkningar

Ledelse og adm.


Kulturpolitik

37

1-2277-3 Nordens institut på Grönland (NAPA) VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV DKK 6.282.000 6.282.000 6.171.000 86% Institutionen

Formål

Nordens institut i Grønland blev oprettet i 1986 i samarbejde med Grønlands selvstyre og Nuuk kommune. Instituttets opgave er at styrke det grønlandske kulturliv, fremme Grønlands aktive deltagelse i det nordiske samarbejde og udvikle samarbejdet mellem Grønland og de øvrige nordiske lande, med særlig vægt på kultur-, undervisnings- og forskningsområderne.

Prioriteringer i Børn- og ungeprojekter 2013 Udveksling af kulturarrangementer i Grønland og i Norden Lokalt kulturkontaktpunkt for Kultur- og kunstprogrammet og Nordisk-Baltisk

Mobilitetsprogram Kontrakt- periode

2012-2014

Kontrakt- status

Uppfyllt

Økonomi

Inga anmärkningar

Ledelse og adm.


1-2548-3 Kulturkontakt Nord ( før NIFIN) VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV EUR 1.472.300 1.472.300 855.400 95% Institutionen MODSVARER

DKK 10.969.000 10.969.000 6.364.000

Formål

Som en konsekvens av samarbetsministrarnas beslut att lägga samman Kulturkontakt Nord och Nifin byter institutionen namn till Kulturkontakt Nord. Kulturkontakt Nords syfte är att: • utgöra en central nordisk kulturell mötesplats med syfte att stärka nordisk språklig och kulturell närvaro i Finland och i det övriga Norden • fungera som administrativt sekretariat för Nordiska ministerrådets program • profilera det nordiska kultursamarbetet, både i Norden och internationellt.

Prioriteringer i Nordisk mötesplats 2013 Programadministration Information och kommunikation Kontrakt- periode

2012

Kontrakt- status

Uppfyllt

Kulturpolitik

38

Økonomi

Inga anmärkningar

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Samma nivå som 2011 Faktiske udgifter : 179.340 EUR (KKN och Nifin)

Andre kultursatsninger

1-2234-4 Samisk samarbeid VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 3.580.000 3.580.000 3.517.000 97% Samerådet och

Samiska konstnärsrådet

Formål

Ändamålet med beviljningen är att stöda det samiska samarbetet på kulturområdet. Budgetposten fördelas mellan Samerådet och Samiska konstnärsrådet. Samerådet är de norska, finska, svenska och ryska samernas gemensamma kulturpolitiska och politiska organ, som idag är organiserat med huvudvikt på fyra sakområden: kultur, mänskliga rättigheter, miljöarbete och samarbete mellan urbefolkningar. Samiska konstnärsrådet är takorganisationen för samiska konstnärsorganisationer som har författare, bildkonstnärer, musiker, komponister och teateranställda som medlemmar.


Medlen till Samerådet och Samiska konstnärsrådet förväntas framledes i ökad grad användas till samiskt kulturstöd och i minskad grad till administrativa driftskostna-der, vilket även formulerats i projektkontrakten med de båda aktörerna. Ett årligt rapporteringsmöte avhålls vid vilket Samerådet ska redogöra för hur de uppfyllt de insatser och mål som uppställts i kontraktet. Med Samiska konstnärsrådet kommer ett årligt rapporteringsmöte att avhållas i den mån sekretariatet anser att uppgifter-na i den skriftliga årsrapporten föranleder detta.

Stöda, stimulera och utveckla de lokala samiska konstnärerna och kulturutövarna, bevarandet av det samiska kulturarvet och kulturlivets särart samt det samiska kulturlivet.

Informera om samiska kulturfrågor och ansvara för urfolkens kultursamarbete. Utdela och/eller administrera kulturstöd till samiska konst- och kulturaktörer.

Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug

39


Generel indledning


MR-FJLS består af ét ministerråd med fire politikområder: Fiskeri og havbrug, Jordbrug, Levnedsmidler og Skovbrug. Ministerrådets embedsmandsstruktur består af én embedsmandskomité (EK-FJLS) med integrerede afdelinger, og består af fem selvstændige og samarbejdende enheder, nemlig en eksekutivkomité og fire afdelinger for henholdsvis fiskeri og havbrug, jordbrug, levnedsmidler og skovbrug. MR-FJLS’ kerneopgaver er at fremme bæredygtig udnyttelse af naturressourcer, inklusive de genetiske ressourcer. MR-FJLS bidrager til at sikre tillid og tilgang til gode madvarer, som en forudsætning for bedre sundhed hos nordiske borgere og udvikle de muligheder, som findes i nordiske råvarer og madkultur. Forskning og innovation indgår som en nødvendig del i dette arbejde.


Gældende styringsdokument for MR-FJLS er rammeprogrammet for 2013-2016, som blev godkendt af MR-FJLS den 28. juni 2012 og blev forelagt på Nordisk Råds session. Rammeprogrammet for MR-FJLS 2013-16 har fokus på tre overordnede udfordringer • Konkurrencedygtig produktion • Bæredygtig naturressourceforvaltning • Øget velfærd Rammeprogrammet og formandsprogrammet for de enkelte år, der skal præcisere og supplere rammeprogrammet, udgør tilsammen handlingsprogrammet for samarbejdet. For 2013 vil det svenske formandskabsprogram derfor være et centralt styringsdokument for samarbejdet inden for MR-FJLS. Det svenske formandskabsprogram for MR-FJLS har ”Den moderna landsbygd” som centralt tema. Formandskabets vil sætte fremtiden i fokus, det vil sige, at fremvise områder og eksempler der allerede findes, men som stadig er i en opstartsfase eller som endnu er på tegnebordet, men som bidrager til at varetage og fremme det store potentiale, som findes i landdistrikterne og i primærproduktionen. Målet er, at Sveriges formandskab for MR-FJLS og underliggende organer skal opfattes som en helhed, som fastsat af sektorprogrammet, og realiseres i et konsekvent aktivitetsprogram, hvis prioriteringen vil bidrage til nordisk nytte samt national værdi ved at fremhæve de politiske prioriteringer i rammeprogrammet for MR-FJLS. Nedenfor følger en kort gennemgang af ministerrådets satsninger i programmer og tværsektorielt samarbejde som på hver sit felt understøtter arbejdet med af


40

rammeprogrammet MR-FJLS. Programmer Ministerrådet har en række vigtige aktiviteter henlagt i programmer. For nærværende er der tre programmer, som ministerrådet har ansvaret for: ”Handlingsprogrammet for Kost og Motion”, ”Ny Nordisk Mad” samt ”Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden”. Programmerne understøtter på hver sit felt målsætningerne i rammeprogrammet for MR-FJLS. Programmet om klimaforandringerne vil i løbet af 2013 blive afrapporteret til MR-FJLS. For så vidt angår programmets indsats i forhold til etablering af et offentligt-privat-partnerskab, skal partnerskabet evalueres inden udgangen af 2013 med henblik på at afklare, hvordan partnerskabet skal og kan udvikles efter 2013. Tværsektorielt samarbejde Ministerrådet lægger vægt på samarbejde med politiske og faglige områder i andre ministerråd. Dels samarbejder sektorerne direkte eller gennem programmerne. Fiskerisamarbejdet er medlem af konsortiet for det ”Nordiske Marine Innovationsprogram” og samarbejder med MR-Kultur om kystkulturprojekter, ”Ny Nordisk Mad” samarbejder med ”Krea Nord” programmet på nærings- og kulturområdet. Indenfor handlingsplanen for kost og motion, hvor børn og unge har været prioriteret, har der været et godt samarbejde med NordBuk, samt gode synergier med gloabliseringsinitiativet om ”Helse og velfærd”. Endvidere lægges vægt på at samarbejde med regionale politiske grupperinger så som Nordisk Råd, andre parlamentariske samlinger og nabosamarbejdet generelt. Samtlige politikområder i MR-FJLS er solide bidragsydere i Nordisk Ministerråds arbejde med Grøn Vækst, EU’ s Østersøstrategi, det nordiske arbejde med Bæredygtig Udvikling, Arktisk samarbejde og lignende overordnede prioriteter i Nordisk Ministerråd. NordGen Institutionen NordGen har sit primære virkeområde på bevaring og bæredygtig udnyttelse af genetiske ressourcer. NordGens aktiviteter skal modarbejde tab af genetisk mangfoldighed og bidrage til øget bæredygtig udnyttelse af den genetiske variation. NordGen bidrager herigennem også til tværgående aktiviteter i at udvikle landbrug og skovbrug til fremtidens udfordringer, hvor klima står centralt. Forvaltningsrelateret forskning og Kundskabsopbygning Forvaltningen af primærerhvervene og fødevareproduktion er baseret på en bred forskningsrelateret platform. Derfor har MR-FJLS i stor udstrækning inddraget sektorforskningen i arbejdet i ministerrådet for at skabe den nødvendige vidensopbygning for forvaltningerne, og arbejder aktivt for en øget dialog om forskningsmæssige og innovationsmæssige prioriteringer i Norden med kritisk relevans for MR-FJLS. Et tættere samarbejde mellem SamNordisk Skovforskning (SNS), Nordisk kontaktorgan for jordbrugs og madforskning (NKJ) og Arbejdsgruppe for fiskerisamarbejd (AG-Fisk) blev etableret i 2012 med det formål at drøfte og formulere ministerrådets forskningspolicy. Samtidig indgår disse også i løbende dialoger og samarbejder med NordForsk, NEF og Nordisk Innovation. På


41

embedsmandsniveau er der en fælles mødeplads til forskningsdrøftelser mellem EK-FJLS og EK-U under etablering. Denne proces vil fortsætte og intensiveres i 2013.


Formandsprogrammet for MR-FJLS relateredes til det overordnede finske program ”Det gröna Norden – klimatsmart aktör”. Politikkerne for fødevarer, jordbrug, fiskeri/akvakultur og skovbrug udtrykkes i de værdinormer som gør Norden til foregangsregion som sikrer udviklingen af primærerhvervene i respekt for bæredygtighed, klima, miljø, ernæring og fødevaresikkerhed. Dette var de bagvedliggende refleksioner for ministerrådets arbejde i 2011 og de konkrete initiativer, som formandskabet satte i gang. Resultaterne fra ministerrådets arbejde i 2011 disponeres i det følgende efter de indsatsområder, som fremgår af Rammeprogrammet 2009-12 og stilles op mod områdets målsætning. Nordisk konkurrencekraft Samarbejdet har bidraget til udvikling af konkurrencekraftig produktion gennem aktiviteter, som har sat fokus på erhvervets rammebetingelser. Endvidere har ministerrådet medvirket til at udvikle mærknings- og certificeringssystemer, som tilfredsstiller forbrugernes behov. I forbindelse med det årlige ministermøde arrangerede NKJ en konference med fokus på det biobaserede samfund. Konferencen bidrog til at sætte nordisk fokus på mulighederne og udfordringerne i tankerne om det biobaserede samfund, som i de kommende år forventes at få øget politisk opmærksomhed. Ideerne bag giver øgede muligheder for at skabe fornyet konkurrencekraft i primærerhvervene gennem fokus på nye produktionsmuligheder og anvendelse af biomasse fra primærerhvervene. Fokus på det biobaserede samfund afspejledes i flere tiltag i løbet af 2011, og forventes at blive en mere markant dagsorden i samarbejdet i de kommende år. Klima Samarbejdet har bidraget til at forbedre landenes forudsætninger for at imødekomme effekterne af klimaforandringerne på primærerhvervene samt i forhold til tiltag, som erhvervene kan iværksætte for at reducere klimaproblemerne. Denne indsats fandt især sted i regi af globaliseringsinitiativet ”Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden”. Udover selve klimaprogrammet, er indsatsen i forhold til klima også kommet til udtryk i forbindelse med skovbrugssamarbejdets opfølgning på Selfossdeklarationen om bæredygtigt skovbrug, som fokuserer på vandmiljø og klimaforandringer. Med udgangspunkt i arbejdet fra en ad hoc gruppe fremlagdes en rapport med 20 anbefalinger, som i 2010 og 2011 har været omsat til konkrete tiltag i relation til skovbruget og klimaspørgsmålet med involvering af primært SNS, NordGens Skov. Nordisk Ministerråd tog endvidere initiativ til at gennemføre en konference om bæredygtig produktion og udnyttelse af biomasse til bioenergi i forbindelse med det årlige high level møde om EU’s Østersøstrategi, som blev afholdt sammen med det årlige møde i Baltic Development Forum. Konferencen samlede aktører fra hele Norden og Østersøregionen til en drøftelse af potentiale og udfordringer for en øget


42

efterspørgsel af biomasse til bioenergi. Konferencen var et første skridt til etablering af et stærkt regionalt netværk, som samler aktører fra myndigheder, forskning og erhverv med fokus på den samlede værdikæde. Konferencen er i øvrigt tæt koblet mod arbejdet om det biobaserede samfund, og var første af flere aktiviteter, som skal lede frem til etablering af stærke nordisk initierede netværk i relation til EU’s Østersøstrategi. Det finske formandskab gennemførte endeligt en konference om energiforbruget i landbruget, som samlede forskere, myndigheder og erhverv til en to dages konference med fokus på muligheder for at reducere energiforbruget. Genetiske ressourcer Nordisk Ministerråds indsats i forhold til genetiske ressourcer sker først og fremmest gennem institutionen Nordisk Genressourcecenter – NordGen. NordGens opgave er at sikre bevaring og bæredygtig udnyttelse af genetiske ressourcer. Rammerne for arbejdet er fastlagt i en kontrakt mellem Nordisk Ministerråd og NordGen, og der rapporteres særskilt om institutionen årligt med udgangspunkt i kontrakten. 2011 var præget af to overordnede forhold omkring samarbejdet om genetiske ressourcer. For det første en overordnet drøftelse af NordGens fremtidsperspektiver. Denne diskussion tog sit udgangspunkt i en rapport fra arbejdsgruppen om fremtidssikring af NordGen. På baggrund heraf blev der truffet beslutninger om øgning af NordGens budget fra og med 2012, med henblik på at sikre institutionen evne til fortsat at kunne levere sine kerneydelser om bevaring og bæredygtig udnyttelse af genetiske ressourcer. De økonomiske beslutninger, som blev truffet i 2011, bidrager til en samlet plan, som sikrer at de økonomiske rammer er i overensstemmelse med forventningerne til institutionens opgavevaretagelse. Udover Nordisk Ministerråds øgede budget til NordGen blev den samlede plan sikret ved et bidrag fra den svenske regering på 4 MSEK samt tilpasninger i organisationen og reduktioner i personalet. I 2011 udarbejdes en ny kontrakt mellem Nordisk Ministerråd og NordGen, som blev underskrevet i december 2011 og gælder for perioden 2012-14. Kontrakten prioriterer klart i forhold til NordGens kerneopgaver om bevaring og bæredygtig udnyttelse af genetiske ressourcer. For det andet etableringen af det offentlig-privat-partnerskab om planteforædling. Sekretariatet og styregruppe for partnerskabet blev etableret i 2011 og der er dels blevet arbejdet med at sikre grundlæggende styredokumenter for partnerskabet samtidig med, at arbejdet med at igangsætte konkrete projekter med henholdsvis byg, rajgræs og æble er også kommet i gang. Det finske formandskab gennemførte endvidere et seminar med titlen ”Values of Genetic Resources” med nordisk og international deltagelse. Kyst- og landsbyudvikling Samarbejdet har støttet bæredygtig udvikling af kyst og landsbyer i Norden. Flere af Ministerrådets aktiviteter inden for de andre indsatsområder bidrager med


43

væsentlige komponenter inden for kyst og landsbyudvikling. Som eksempel skal nævnes de fiskeripolitiske aktiviteter som har et klart kystudviklingsperspektiv samt aktiviteterne inden for NNM II som satser på udnyttelse af lokale råvarer og lokal madkultur og tradition. Velfærd, levnedsmidler og sundhed Samarbejdet har medvirket til udvikling af den nordiske velfærdsmodel med hoved-vægt på ernæring og fysisk aktivitet, fødevaresikkerhed, dyrevelfærd samt dyrebeskyttelse. MR-FJLS’ bidrag til udvikling af den nordiske velfærdsmodel var i 2011 koncentreret omkring benchmarking af kontrolsystemer. Endvidere fortsatte den omfattende revision af de nordiske næringsanbefalinger, der vil udkomme i 2012. Fødevaresikkerhed og dyresundhed var også i fokus med gennemførelse af den årlige tilsynskonference og det veterinære beredskab. Internationalt samarbejde Samarbejdet har bidraget til at Norden har været synlig og medvirket i internatio-nale processer. MR-FJLS’ internationale engagement kom til udtryk i forhold til flere forskellig-artede aktiviteter. Ministerrådets sektorer var også aktive i projekter inden for område 9 i Østersø-strategien. FJLS bidrog aktivt med at etablere netværk og samarbejdsrelationer inden for skovforskningen, arbejdet med genetiske ressourcer og veterinært beredskab. I regi af Østersøstrategien fokuseres på flere øvrige områder med relevans for FJLS, hvilket betyder, at mulighederne og relevansen for input fra MR-FJLS til stadighed vurderes.

Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % Sum MR-FJLS (TDKK) 40.551 40.551 0 0,0%

Projektmidler 2.327 2.327 0 0,0%3-6420-2 Ny nordisk mad 2.327 2.327 0 0,0% Fiskeri 6.130 6.130 0 0,0%3-6610-1 Projektmedel - Fiskeri 6.130 6.130 0 0,0% Jord- och skovbrug 26.563 26.563 0 0,0%

Projektmidler - jordbrug 1.174 1.174 0 0,0%3-6510-1 Projektmidler Jordbrug 365 365 0 0,0%

3-6520-2 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) 809 809 0 0,0%Institutioner - jordbrug 19.587 19.587 0 0,0%

3-6585-3 Nordisk Genressource Center (NordGen) 19.587 19.587 0 0,0%


44

Projektmidler - skovbrug 5.802 5.802 0 0,0%3-6310-1 Projektmidler Skovbrug 302 389 -87 -22,4%3-6581-2 Samnordisk skogsforskning (SNS) 5.500 5.413 87 1,6% Levnedsmidler 5.531 5.531 0 0,0%3-6810-1 Projektmedel - Levnedsmidler 4.990 3.877 1.113 28,7%3-6820-1 Forskning - levnedsmidler 0 1.113 -1.113 -100,0%

3-6830-1 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 541 541 0 -

Opdelt på kategorier 40.551 40.551 100% 100%Projektmidler 12.328 12.415 30,4% 30,6%Programlignende aktiviteter 8.636 8.549 21,3% 21,1%Institutioner 19.587 19.587 48,3% 48,3%

3-6420-2 Ny nordisk mad

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 2.327.000 2.327.000 3.186.000 86% Styregruppen for

Ny Nordisk Mad

Formål

Ny Nordisk Mad er en konkret værdiskabende og innovativ satsning i tråd med Nordisk Ministerråds vision, ”Norden som global vinderregion”. Arbejdet med Ny Nordisk Mad er forankret inden for MR-FJLS, men har et tværsektorielt sigte, og involverer et tæt samarbejde med KreaNord og det nordiske kultursamarbejde. Til programmet er etableret en programorganisation.


Prioriteringer for programmet for 2013, fastlægges ultimo 2012, men følger af rammeprogrammet for Ny Nordisk Mad II 2010–2014.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 900.000 DKK Faktiske udgifter : 900.000 DKK


Jordbruksverket i Sverige

Fiskeri

3-6610-1 Projektmedel - Fiskeri VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 6.130.000 6.130.000 6.022.000 93% EK-FJLS

(Fiskeri og Havbrug)

Formål

Formålet med midlerne er at understøtte politisk prioriterede aktiviteter, som fremmer bæredygtigt fiskeri og akvakultur samt fangst af marine pattedyr inden for rammerne af Rammeprogrammet for MR-FJLS samt formandskabsprogrammet for hvert år.

Prioriteringer i Prioriteringerne i 2013 vil have deres udgangspunkt i målsætningerne i det nye


45

2013

Rammeprogram, men det svenske formandskabsprogram vil være toneangivende for de aktuelle aktiviteter i fiskerisamarbejdet i 2013. Det forventes, at de pågående større substanstemaer i fiskerisamarbejdet fortsættes i 2013:

Fiskeriernes konkurrencekraft og rammebetingelser Udvikling af bæredygtig akvakultur Udvikling af samarbejde med internationale organisationer Kystsamfundsudvikling Kystkultur Klimaforandringernes påvirkning på hav og fiskeri Udnyttelse af marine pattedyr

Udvikling af integreret havforvaltning Udvikling af økosystem- og flerartsforvaltning

Ledelse og adm.



Sekretariatsfunktionen i AG-Fisk varetages af DTU-Aqua, Hirthals

Jordbrug

3-6510-1 Projektmidler Jordbrug VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 365.000 365.000 759.000 93% EK-FJLS

(Jordbrug)

Formål

Jordbrugsafdelingens midler anvendes til at understøtte afdelingens aktiviteter i relation til at føre rammeprogrammets målsætninger ud i livet. Dette gøres primært ved at understøtte de policyrettede aktiviteter i regi af embedsmandskomitéen og gennemførelse af formandskabsprogrammet.


Prioriteringerne for 2013 følger rammeprogrammet for MR-FJLS og det svenske formandskabsprogram og der vil blandt andet komme fokus på den moderna landsbygd og nye lokalt baserede med globalt tilpassede løsninger, hvor entreprenører udvikler nye muligheder for at udvikle egne virksomheder og dermed den lokale økonomi. Der vil gennem fokus på den moderna landsbygd blive prioriteret inden for følgende områder:

Jordbrugets konkurrencekraft Miljø- og klimaspørgsmål i relation til jordbruget Genressourcespørgsmål

3-6520-2 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 809.000 809.000 795.000 100% NKJ


46

Formål

Nordiskt Kontaktorgan for Jordbruksforskning (NKJ) er rådgivende til Nordisk Ministerråd i forskningspolitiske spørgsmål, når det gælder jordbrugs- og levnedsmiddelforskningen. NKJ fungerer desuden som kontaktorgan mellem nationale forskningsråd. NKJ fremmer forskningspolitiske spørgsmål, som gavner jordbrugs- og levnedsmiddelsektorerne i Norden og koordinerer en vis forskningsvirksomhed som finansieres nationalt.


NKJs prioriteringer for 2013 er fastlagt i strategien for NKJ 2011-14. En vigtig prioritet for arbejdet er, at udvikle NKJs rolle i forhold til det politiske arbejde inden for EK-FJLS (Jordbrug) og EK-FJLS (Livs) og at placere NKJ i relation til de nye forskningslandskaber nationalt, nordisk og europæisk.

Ledelse og adm.



Sekretariatsudgifterne finansieres ved nationale kontingentbidrag. Bidraget på 795.000 DKK anvendes til konkrete policyorienterede aktiviteter. Sekretariatsfunktionen for NKJ varetages af NordForsk.

3-6585-3 Nordisk Genressource Center (Nordgen)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV SEK 23.887.000 23.887.000 18.605.000 55% NordGen MODSVARER

DKK 19.587.000 19.587.000 14.140.000

Formål

NordGen skal fremme fælles forvaltning af genetiske ressourcer i Norden og på den måde bidrage til fødevaresikkerhed og erhvervsudviklingen. NordGen skal videre påvirke Norden og det internationale samfund til bæredygtige, retfærdige og transparente løsninger for brug og bevaring af genetiske ressourcer.


Efter gældende kontrakt mellem NMRS og NordGen er prioriteterne for institutionen i perioden 2012-2014 fastlagt. NordGens to kerneopgave er at sikre bevaring af genetiske ressourcer relevant for mad og landbrug og at bidrage til bæredygtig udnyttelse af genetiske ressourcer relevant for mad og landbrug.

Kontrakt- periode

2102-2014

Kontrakt- status

Opfyldt.

Økonomi

Nordgen følger banen med den langsigtigede økonomiske udvikling.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 4.770.000 DKK Faktiske udgifter : 3.843.000 DKK


47

Skovbrug

3-6310-1 Projektmidler Skovbrug VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 302.000 389.000 782.000 100% EK-FJLS

(Skovbrug)

Formål

Skovbrugsafdelingens projektmidler anvendes til at understøtte afdelingens aktiviteter i relation til at føre rammeprogrammets målsætninger ud i livet. Dette gøres primært ved at understøtte de policyrettede aktiviteter i regi af embedsmandskomitéen og gennemførelse af formandskabsprogrammet.


Prioriteringerne for 2013 følger rammeprogrammet for MR-FJLS og det svenske formandskabsprogram. Der vil gennem fokus på den moderna landsbygd blive prioriteret inden for følgende områder:

Skovbrugets konkurrencekraft Skov og Klima Skov og vand

3-6581-2 Samnordisk skogsforskning (SNS)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 5.500.000 5.413.000 5.317.000 100% SNS

Formål

SNS arbetar för att skapa nordisk synergi inom skogsforskningen genom att aktivt initiera nya samarbetsområden och fungera som ett dynamiskt, övergripande organ som samarbetar med de nationella forskningsaktörerna och skogssektorn i övrigt. Genom stöd till avancerade samnordiska forskningsnätverk och -projekt, vetenskapligt kunskapsutbyte och -förmedling samt forskarutbildning inom skogssektorn vill SNS medverka till att utveckla framtidens socialt, ekologiskt och ekonomiskt ansvarsfulla skogsbruk och nyttjande av träråvara i Norden.


Överlag är inriktningen på hållbart nyttjande av skogen, skydd och skötsel av skogar med beaktande av deras ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella värden. Prioriterade forskningsområden är:

Klimatförändringar, inklusive anpassning av skogens och dess möjligheter att motverka förändringarna. Skogens och skogsmarkens roll i kolbalansen

Åtgärder för ökad biomassaproduktion för ersättning av fossila och andra icke-förnybara naturresurser

Materialutveckling och metoder för ökad och ny användning av träprodukter Brukande av skog och skogsmark på ett sätt som bevarar och restaurerar

biologisk mångfald och som undviker negativa effekter på mark och vatten, bl.a. erosionsskador

Skogens skador och hälsotillstånd - förebyggande och restaurerande åtgärder Skogens ekonomiska, sociala och kulturella betydelse i samhället Skogens möjligheter att bidra till kust- och landbygdens utveckling genom att

nyttiggöra dess ekosystemtjänster. Skogsskötsel i urban miljö


48

Ledelse og adm.



Sekretariatet for SNS er i perioden 2010-2013 placeret ved Skov & Landskab, Københavns Universitet i Danmark

Levnedsmidler

3-6810-1 Projektmedel - Levnedsmidler VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 4.990.000 3.877.000 4.108.000 88% EK-FJLS

(Levnedsmidler)

Formål

Formålet med midlerne er at understøtte aktiviteter i forhold til sikre og sunde fødevarer, forbrugerbeskyttelse, og at arbejde for et højt niveau indenfor dyresundhed og dyrevelfærd. Dette gøres konkret i regi af levnedsmiddelsektorens arbejdsgrupper. Endvidere bruges midlerne til at understøtte de mere policy rettede aktiviteter i regi af embedsmandskomitéen og gennemførelse af formandskabsprogrammet. * Fra 2013 er 6810 og 6820 sammenlagt til en samlet budgetpost. Deraf den store forskel i beløbene i forhold til de foregående år.


Prioriteringerne for 2013 følger det nye rammeprogram for MR-FJLS 2013-16 og det svenske formandskabsprogram. Der vil blive prioriteret inden for følgende områder:

Undersøgelse af miljø- og klimarelaterede spørgsmål indenfor levnedsmiddelområdet, herunder madspild og drikkevand.

Opfølgning på handlingsplanen for kost og motion Risikohåndtering og ensartet tilsynsvirksomhed. Samarbejde om veterinært beredskab og dyrevelfærd Udvikling af relevante netværk

Ledelse og adm.



Sekretariatsfunktionen i den nordiske arbejdsgruppe for ernæring, mad og toksikologi (NKMT) varetages af Fødevarestyrelsen, Danmark. Sekretariatsfunktionen i den nordiske arbejdsgruppe for madforvaltning og forbrugerinformation (NMF) varetages af Livsmedelsverket, Sverige. Sekretariatsfunktionen i den nordiske arbejdsgruppe for mikrobiologi og dyresundhed/dyrevelfærd (NMDD) varetages af Mattillsynet/Veterinærinstituttet, Norge. Generalsekretariatet i Nordisk Metodikkomite for Levnedsmidler (NMKL) varetages af Veterinærinstituttet.


49

3-6820-1 Forskning - levnedsmidler

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 1.113.000 1.093.000 100% EK-FJLS

(Levnedsmidler)

Formål

Budgetposten nedlægges fra 2013 og overføres til budgetpost 6810

3-6830-1 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 541.000 541.000 531.000 98% EK-FJLS

(Levnedsmidler)

Formål

Formålet er at implementere den nordiske handlingsplan for bedre sundhed og livskvalitet gennem kost og fysisk aktivitet som en prioriteret indsats af tværsektoriel karakter.


Tværsektorielle aktiviteter indenfor handlingsplanens prioriteringsområder, som involverer flere fagsektorer.

Jämställdhet

50

Jämställdhet

Generel indledning


Det nordiska samarbetet inom Ministerrådet for jämställdhet (MR-JÄM) ska utvecklas så att det i alla de nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland skapas de bästa möjligheter för en jämställdhetspolitisk utveckling och att detta även omfattar samarbetspartners i och utanför Nordens grannländer. Samarbetet i Ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM) baserar sig på samarbetsprogrammet Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle – Nordiskt jämställdhetspolitiskt samarbete 2011-2014. I utarbetandet av samarbetsprogrammet har ministerrådet involverat och förankrat innehållet hos ett brett spektrum av aktörer i det civila samhället och politiska myndigheter i Norden, de baltiska länderna och Nordvästra Ryssland. Ett av målen med det nordiska jämställdhetspolitiska samarbetet i perioden 2011-2014 är att vara en modell för andra länder. Jämställdhet är en del av den nordiska identiteten och har varit grundläggande för våra demokratier och utvecklandet av våra välfärdssamhällen. Visionen för jämställdhetsarbetet i Nordiska ministerrådet är att vara en förebild för andra, och på internationell nivå synliggöra hur vi i Norden möter globaliseringens utmaningar genom att genomföra en jämställdhetspolitik som säkrar hållbara samhällen. Nordisk jämställdhetspolitik står idag inför nya utmaningar och ska anpassas samhällsändringar som bl.a. befolkningens ökande och rikare etniska och kulturella mångfald, oklara gränser mellan familje- och arbetsliv, nya och stora variationer i familjesammansättningar, en ökning av de äldres andel i befolkningen med mera. Det årliga sektorprogrammet skall tillsammans med samarbetsprogrammet säkerställa att omsorg, makt och inflytande fördelas lika mellan alla kvinnor/flickor och män/pojkar och att kvinnor/flickor och män/pojkar har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla samhällsområden och i alla livsfaser. Ett jämställt samhälle förutsätter ett samhälle fritt från alla typer av könsrelaterat våld och annan ojämlik behandling. Utgångspunkten för jämställdhetssamarbetet med de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen är de prioriteringar som har utarbetats i samarbete med de baltiska ländernas jämställdetspolitiska myndigheter. En av utgångspunkterna för jämställdhetssamarbetet med Nordvästra Ryssland är ”Protocol of Intent between the Nordic Council of Ministers and the Government of St Petersburg of the Russian Federation”. Dessutom samarbetar man kring de politiska prioriteringar som lokala myndigheter har formulerat för det nordisk-ryska jämställdhetssamarbetet. Jämställdhetsområdet samarbetar med social- och hälsområdet och lagstiftningssektorn kring samarbetet med Nordvästra Ryssland. Samarbetsprogrammet ”Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle" har två tvärgående teman. Inom ramen av dessa tvärgående teman ska aktiviteter byggas

Jämställdhet

51

upp som kan genomföras under flera ordförandeskapsperioder. Dessa tvärsektoriella teman ska även inarbetas och integreras i samarbetsprogrammets andra teman och samarbetsformer i de nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland och i Nordens grannländer, de baltiska länderna och i NV Ryssland. Mäns och pojkars aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet är en förutsättning för att lyckas nå målet om ett verkligt jämställt samhälle präglat av mångfald.


Det nordiska jämställdhetssamarbetet styrs av det fyra-åriga samarbetsprogrammet som startade år 2011 och som avslutas år 2014. I MR-JÄM:s årliga sektorprogram fastställs årliga prioriterade jämställdhetspolitiska teman och ordförandeskapets prioriterade teman. Dessutom följer MR-JÄM alla de riktlinjer och överordnande styrningsdokument som har utarbetats för det nordiska samarbetet. Det nordisk-baltiska jämställdhetssamarbetet fastställs på årliga NB8 möten på tjänstemannanivå, och NB-ministermöten som arrangeras vid behov. År 2009 godkände de nordiska och baltiska jämställdhetsministrarna Memorandum of Understanding to Combat Trafficking in Human Beings for Sexual Exploitation. Det nordisk-baltiska jämställdhetssamarbetet följer även Retningslinjer for Nordisk Ministerråds samarbeid med Estland, Latvia og Litauen 2009-2013. Det nordiska jämställdhetssamarbetet med Nordvästra Ryssland tar utgångspunkt i Protocol of Intent between the Nordic Council of Ministers and the Government of St Petersburg of the Russian Federation och Guidelines for the Nordic Council of Ministers´ co-operation with North-West Russia 2009-2013. En ny styrningsform har införts som en del av det nya samarbetsprogrammet. Den nya samarbetsformen kallas för ”trojka”-möten och innebär att årets, det föregående och kommande ordförandeskapet möts för att garantera kontinuitet och sammanhang mellan det nordiska jämställdhetssamarbetets årliga sektorprogram och samarbetsprogram.


MR-Jäm År 2011 var det första året för genomförandet av samarbetsprogrammet för det nordiska jämställdhetssamarbetet, 2011-2014 med rubriken Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle. Samarbetsprogrammet har två genomgripande teman: Integrering av ett genus- och jämställdhetsperspektiv och Mäns/pojkars aktiva deltagande. Dessa två teman skall införlivas i de prioriterade temana. De prioriterade övergripande temana för det nordiska jämställdhetsarbetet i Norden 2011-2014 är jämställdhet och arbetsmarknaden, jämställdhet inom utbildning, kön, etnicitet och jämställdhet och nolltolerans mot könsrelaterat våld. Samarbetsprogrammet innehåller ett nordiskt, ett närområdes samt ett internationellt fokus. År 2011 inleddes med kick-off evenemang för ordförandeskapet genom konferensen Lösningar, nära, tillsammans i Åbo 31.1.-2.2.2011. Under evenemanget arrangerades ett sidoevenemang med anknytning till klimatförändringen med syfte att uppmärksamma könets betydelse för klimatförändringen samt att uppmana experter och beslutsfattare att integrera könsperspektiet i sin verksamhet. Det största projektet under 2011 var den elektroniska databanken om

Jämställdhet

52

klimatförändring, kön och jämställdhet, Equal Climate. Databanken ser på förhållandet mellan kön, konsumtionsvanor, koldioxidutsläpp, information och det polisitka beslutsfattandet i ett nordiskt sammanband. Databanken innehåller förutom information också praktiska exempel på hur kvinnor och män själva påverkar klimatförändringen med sin livsstil samt hur klimatförändringen påverkar könen på olika sätt. Projektet lever vidare och utvecklar en särskild vinkel för barn och unga. I samband med den årliga FN-sessionen Committee on the Status of Women arrangerades ett politiskt sidoevenemang samt ett expertseminarium. Temat för ministersidoevenemanget var kvinnors och flickors deltagande i utbildning, i synnerhet inom vetenskaps- och teknologiområden, samt kvinnornas sysselsättning och utkomst. Expertseminariet behandlade våld mot kvinnor. Under utbildningstemat arrangerades konferensen Nordic Challenges, Future Possibilities – Gender Awereness in Schools and Teacher Education. Konferensen behandlade läget I skolorna och lärarutbildningen ur ett jämställdhetsfrämjande perspektiv. Parental leave, child care and gender equality in the Nordic countries är en av två aktiviteter under arbetsmarknadstemat vid sidan av seminariet Leave policies and the economic crisis som arrangerades i Helsingfors. Utredningen om föräldraledighet och barnomsorgspolitik från det isländska ordförandeskapets tid 2009 översattes till engelska 2011. Seminariet i sin tur berörde den ekonomiska krisens effekter på de nordiska ländernas föräldraledighetssystem och påverkningar på föräldraledigheterna i Norden. Under året fortsatte projektet social kontroll om god praxis i jämställdhetsarbetet som gäller ungdomar från olika etniska grupper. Vidare utarbetades en utredning om de nationella strukturerna för integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv som en del av jämställdhetspolitik. Under 2011 nedsattes en arbetsgrupp om Män och jämställdhet. Arbetsgruppens förslag presenterades hösten 2011 och arbetet fortsatte under 2012. Inom ramen för samarbetet med Nordvästra Ryssland och Baltikum genomfördes en rad aktiviteter. Konferensen Jämställdhet skapar ett hållbar samhälle var en kick-off konferens för det nya jämställdhetsprogrammet som ordnades i St.Petersburg i oktober. Ett projekt kring barnboken Den dag då Rikke var Rasmus – Den dag då Frederik var Frida inleddes i Baltikum och Nordvästra Ryssland. Vid NB8-mötet i Tallinn i maj planerades det nordisk-baltiska samarbetet. ÄK-JÄM deltog även i ett jämställdhetsseminarium i Litauen i december. Den evaluering som under år 2010 utfördes av Nordiska institutet för kunskap om kön, NIKK, ledde under 2011 till avveckling av NIKK i dess dåvarande form. Nordiska institutet för kunskap om kön avvecklades 31.12.2011. Nordisk Institutt for Kunnskap on Kjønn(NIKK) Det största projektet som NIKK har genomfört år 2011 var etableringen av nätportalen Equal Climate i samarbete med det finska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Syftet med portalen är att visa hur inkludering av ett könsperspektiv kan bidra till och förstärka klimatarbetet.

Jämställdhet

53

NIKK har även i 2011 varit ett kunskaps- och informationscentrum för NMR inom könsjämställdhet. NIKK har varit en arena för dem som använder och producerar kunskap om könsjämställdhet. Verksamheten har koncentrerat sig kring ett begränsat antal strategiskt relevanta områden med ett speciellt fokus på det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet. NIKK har strävat efter att inte ha överlappande aktiviteter med andra nationella eller lokala organisationer och institutioner. Verksamhetsåret var det fjärde och sista inom ramen för NIKKs resultatkontrakt med NMR. Verksamhetsåret påverkades av MR-JÄMs beslut att avveckla institutionen NIKK och upprätta ett samarbetsorgan.


2013 2012 +/- % MR-Jäm (TDKK) 8.957 8.957 0 0,0%

Projektmedel 8.957 8.957 0 0,0%1-4410-1 Projektmedel - Jämställdhet 5.957 3.657 2.300 62,9%1-4480-2 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 3.000 5.300 -2.300 -43,4%

Opdelt på kategorier 8.957 8.957 100% 100%Projektmidler 5.957 3.657 66,5% 40,8%Programlignende aktiviteter 3.000 5.300 33,5% 59,2%

1-4410-1 Projektmedel - Jämställdhet

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 5.957.000 3.657.000 3.592.000 89% MR/Äk-JÄM

Formål

Medlen ska användas till att följa upp de behov, intressen och önskemål som MR-JÄM beslutar om för att inom ramen av det nordiska jämställdhetssamarbetet genomföras i de fem nordiska länderna, Färöarna, Grönland och Åland och i Nordens närområden samt på internationell arena.


Under 2013 kommer MR-JÄM att lägga vikt vid att utveckla aktiviteter inom ramen för samarbetsprogrammet Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle – Nordiskt jämställdhetspolitiskt samarbete 2011-2014. I och med omstruktureringsprocessen från det tidigare Nordiska Institutet för Kunskap om Kön till Nordisk Information för Kunskap om Kön frigjordes medel från administration. De frigjorda medlen skall gå till tvärnordiska projekt och forskning. Åtgärderna beskrivs närmare i sektorprogrammet för år 2013, som godkänns i slutet av år 2012. Aktiviteterna på det nordiska jämställdhetspolitiska området under år 2013

Jämställdhet

54

kommer att stöda det svenska ordförandeskapets prioriteringar i Nordiska ministerrådet. Fokus kommer att ligga på två av samarbetsprogrammets prioriterade områden, jämställdhet på arbetsmarknaden och jämställdhet inom utbildning. Utöver nya aktiviteter kommer det svenska ordförandeskapet under 2013 att föra vidare och ytterligare utveckla enskilda aktiviteter, som startades under 2011 och 2012 inom ramen för samarbetsprogrammet Jämställdhet skapar ett hållbart samhälle – Nordiskt jämställdhetspolitiskt samarbete 2011-2014.

1-4480-2 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 3.000.000 5.300.000 5.052.000 100% MR/Äk-JÄM

Formål

Nordisk Information för Kunskap om Kön (NIKK) skall vara ett synliggörande och förmedlande organ samt ett flexibelt och operationellt verktyg som stöder realiseringen av nordiska jämställdhetspolitiska prioriteringar. NIKK skall insamla, använda och förmedla nationell forskning, politik och praxis i ett nordiskt perspektiv. Vidare skall NIKK koordinera utförande och förmedling av komparativa studier och projekt efter beställning av ÄK-JÄM. I relation till sektorprogrammet skall NIKK kunna agera projektsekretariat.


Under 2013 är Nordisk Information för Kunskap om Kön fortfarande i uppstartsfasen. Vikten skall läggas vid att skapa ett fungerande samarbetsorgan som motsvarar MR-JÄM:s förväntningar om att insamla och förmedla forskning, politik och praxis, förmedla komparativ information, fungera som projektsekretariat och skapa nätverk. Dessutom skall det nya NIKK etablera en arbetsgång som säkrar att det inhämtas information från hela Norden som förmedlas på skandinaviska och engelska samt önskvärt även på andra nordiska språk.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 2.500.000 Faktiske udgifter :

Uddannelse og forskning

55


Generel indledning


Ministerrådet for uddannelse og forskning (MR-U) har ansvar for Nordisk Ministerråds samarbejde inden for områderne uddannelsespolitik og forskningspolitik, ligesom MR-U koordinerer Nordisk Ministerråds samarbejde inden for områderne IT-politik og sprogpolitik. Uddannelses- og forskningssektoren har i 2013 en budgetramme på sammenlagt 235.093 TDKK (2012 tal). Udover dispositionsmidlerne har budgetrammen fire hovedkategorier: Politikudvikling, mobilitets- og netværksprogrammet Nordplus, NordForsk og samarbejdsorganer (forskning i øvrigt). En hovedprioritet for MR-U i 2013 er initiativer i relation til statsministrenes satsning på grøn vækst formuleret i pressemeddelelsen ”Norden – ledende i grøn vækst”. MR-U har ansvaret for at udvikle samarbejdsområdet ”Uddannelse og forskning for grøn vækst” og bidrager til udvikling af en række andre områder knyttet til grøn vækst. En anden vigtig prioritering er arbejdet med at udvikle den nordiske velfærdsmodel, herunder spørgsmål koblet til demografiske udfordringer, livslang læring, sundhed samt aktiv aldring, velfærdsteknologi og kundskabsopbygning inden for sundhedsprofessionerne. Rapporten om oversyn af det nordiske forskningssamarbejde ”Vilje til forskning?” følges op, og den samlede udvikling af et mere effektivt, fokuseret og sektorovergribende samarbejde på forskningsområdet har høj prioritet. MR-U har haft ansvar for seks globaliseringsprojekter, og i 2013 er der blandt andet fokus på at sprede resultater og erfaringer fra projekterne. Topforskningsinitiativet inden for klima, energi og miljø (TFI) og initiativet inden for eScience fortsætter i 2013. TFI følges op, blandt andet i relation til satsningerne på grøn vækst. Politikudvikling Midlerne for politikudviklingen administreres af MR-U’s forskellige rådgivningsgrupper og netværk. Rådgivningsgruppernes opgaver er policyorienterede og rådgivende, men rådgivningsgrupperne har også visse operative opgaver. Rådgivningsgrupperne følger gennem en årlig arbejdsplan op på MR-U’s strategi for uddannelses- og forskningssamarbejdet i perioden 2011-2013, formandskabsprogrammet samt øvrige overordnede strategier og relevante initiaitver. Desuden rådgives MR-U/EK-U af Ekspertgruppen Nordens Sprogråd og af forskellige ad hoc arbejds- og ekspertgrupper. Mobilitet, projekt- og netværksprogrammet Nordplus Fortsat implementering, spredning af resultater og styrket information om og profilering af Nordplus vil blive prioriteret i 2013, herunder implementeringen af en ny programkomite, hvis opgave det blandt andet er at bidrage til den strategiske udvikling af Nordplus.


56

NordForsk NordForsk har en nøglefunktion i at implementere det nordiske forsknings- og innovationsområde (NORIA), som en del af det europæiske forskningsområde (ERA). NordForsk er aktiv i at etablere samnordiske forskningsmiljøer samt forskeruddannelse af højeste internationale kvalitet. Disse baseres på nationale forskningsprioriteringer og styrker regionens konkurrenceevne og status som videnssamfund. NordForsk skal særskilt koncentrere sin indsats, hvor landene har en international stærk position eller et særskilt strategisk motiv. Initiativerne skal udformes ud fra nationale prioriteringer, og de organisationer, som finansierer den nationale forskning, skal stå for hovedparten af udgifterne, mens NordForsk først og fremmest giver speciel støtte til de samlede projekt- og programudgifter. I 2013 gives arbejdet med et nyt program inden for sundhed og velfærd høj prioritet og udviklingen af nordisk samarbejde om forskningsinfrastruktur. Samarbejdsorganer Samarbejdsorganerne er tidligere nordiske forskningsinstitutter , som er overført til nationalt niveau og er tilpasset værtslandets retslige forhold. Samarbejdsorganerne fremmer forskning og forskningssamarbejde inden for udvalgte specifikke fagområder. Øvrige satsninger MR-U videreudvikler i 2013 satsningen på et fælles nordisk uddannelsesforsknings- og formidlingsinitiativ. Under dette initiativ fokuseres blandt andet på forskning om frafald og forhold omkring måltiderne i skolen, som påvirker læring og sundhed. Videre har Nordens Välfärdscenter (NVC) fået i opdrag at oprette, udvikle og lancere en nordisk ressourcebank over programmer og tiltag, som har opnået gode resultater for at stimulere 16-25 årige til at gennemføre en ungdomsuddannelse eller komme ind på arbejdsmarkedet. Nordisk Master Program (NMP) forventes i 2013 – efter gennemførelse af pilotprojekt i 2007-2012 - at gå ind i en ny fase med en mere langsigtet udformning. Også i 2013 vil der være fokus på børn og unges sprogforståelse og deres muligheder for at forstå hinanden og kommunikere med hinanden på dansk, norsk og svensk. På IT-området vil mulighederne for en mere formålstjenelig organisering af det nordiske samarbejde blive vurderet. For at forbedre regionens muligheder for at drage nytte af globaliseringen og udvikle uddannelsessystemerne forstærkes samarbejdet med Estland, Letland og Litauen. Forskningssamarbejdet forstærkes og videreudvikles inden for rammen af de nye fælles godkendte retningslinjer. Uddannelses- og forskningssamarbejdet med Rusland styrkes gennem samarbejdsaftalen med fælles finansiering og fælles prioriteringer. Inden for EUs Østersøstrategi har MR-U frem for alt givet prioritet til arbejdet med kundskabsinfrastrukturen for den 5. frihed (Baltic Ring). Arktisk


57

samarbejde inden for uddannelse og forskning videreudvikles på basis af arbejdet i den såkaldte Arktis 8 ad hoc gruppe. Det nordiske samarbejde i Asien undersøges med tanke på om merværdien for de nordiske lande kan øges gennem eksisterende netværk. Der skal endvidere følges op på områder, som styrker det nordiske samarbejde i forhold til EU, Europarådet, OECD, UNESCO, Østersørådet (CBSS), Barentsrådet og Arktisk Råd.


MR-U besluttede i 2010 en treårig strategi for det nordiske uddannelses- og forskningsområde Kunnskap for grøn vekst og velferd 2011-2013. Strategien har som centralt omdrejningspunkt kundskabstrekanten, hvor samspillet mellem uddannelse, forskning og innovation skaber ny viden og ny udvikling. Strategien lægger sammen med formandskabsprogrammet grunden for det nordiske uddannelses- og forskningssamarbejde i 2013.


MR-U har haft hovedansvar for udviklingen af seks globaliseringsprojekter og har leveret bidrag til flere andre projekter. I programperioden 2008-2011 for Nordplus rammeprogram er omkring 2.700 ansøgninger blevet indleveret, heraf 262 ansøgninger til Nordplus Nordiske Sprog- og Kulturprogrammet. Godt 75 % af ansøgningerne er godkendt, og totalt 32,7 millioner danske kroner (4,2 millioner euro) er distribueret gennem programmerne. Efter en reduktion i antal ansøgninger fra 825 i 2008 til 587 i 2009 har målet for Nordplus været at opretholde antal ansøgninger på ca. 600 hvert år, og dette målet er indfriet. Foråret 2011 var den fjerde fælles ansøgningsfrist for programmerne, og der blev indleveret 598 ansøgninger, og 442 projekter blev godkendt. Nordplus Ansøgninger (antal) 2011 2010 2009 2008 Nordplus Junior 222 200 195 340 Nordplus Højere Uddannelse 214 255 254 301 Nordplus Voksen 76 69 60 90 Nordplus Horisontal 36 32 35 46 Nordplus rammeprogram 548 556 544 777 Nordplus Nordiske Sprog- og Kultur 85 86 43 48 Nordplus totalt 633 642 587 825 Nordplus Godkendte projekter (antal) 2011 2010 2009 2008 Nordplus Junior 138 143 135 151 Nordplus Højere Uddannelse 189 217 209 191 Nordplus Voksen 52 44 40 43 Nordplus Horisontal 23 20 18 21 Nordplus rammeprogram 402 424 402 406 Nordplus Nordiske Sprog- og Kultur 40 35 36 37 Nordplus totalt 442 459 438 443 Nordplus programmerne blev evalueret i 2010/2011, og evalueringsrapporten findes på www.norden.org. Evalueringen viste blandt andet, at Nordplus er i et spændningsfelt mellem mange og øgede forventninger, og at øget kompleksitet og


58

større bredde ofte må kompenseres gennem stærkere styring, større grad af professionalisering og bedre profilering udad. Dette er fulgt op i den nye programperiode, som går fra 2012 til 2016. Synliggørelse og spredning af gode projekter og resultater er et prioriteret mål i den nye programperiode, og en rapport, som synliggør resultater fra programperioden 2008 til 2011, findes på Nordplus hjemmesiden www.nordplusonline.org. I 2010 blev en kampagne for at styrke børn og unges gensidige forståelse af dansk, norsk og svensk lanceret. Sprogkampagnen blev afsluttet i 2011 med konferencen ”Tør du? Du forstår mere, end du tror - hvis du tør” Sprogkampagnen har været medvirkende til at løfte sprogområdet, og har på den måde bidraget til at styrke det nordiske sprogfællesskab. Nordisk Sprogkoordination var kampagneleder, og deltager i arbejdet med at videreføre gode kampagnetiltag. Som led i Sprogkampagnen afholdt Nordisk Ministerråd (MR-SAM/NSK) en konkurrence om udvikling af forslag til produkter, der kan bruges i Nordisk Ministerråds satsning med henblik på at styrke børn og unges forståelse af dansk, norsk og svensk i samtlige nordiske lande. Et vurderingspanel fandt to vinderprojekter, som delte førstepladsen og præmien på 500.000 DKK. I 2011 blev arbejdet med en ekstern evaluering af sprogområdet og sprogorganiseringen fra 2009 igangsat. Evalueringen og en eventuelt ny organisering af sprogområdet forventes tilendebragt i 2012. 2011 var også året, hvor arbejdet med revideringen af Sprogkonventionen blev genoptaget i regi af ressorthavende myndigheder fra landene og Færøerne, Grønland og Åland i Højniveaugruppen til revidering af Sprogkonventionen. Under Nordisk Råds session blev to større redegørelser på sprogområdet præsenteret af den danske børne- og undervisningsminister: Redegørelse om opfølgningen på sprogdeklarationen, baseret på landerapporter, og Redegørelse om tiltag der fremmer forståelsen af dansk, norsk og svensk blandt børn og unge og de der arbejder for og med den målgruppe. Begge redegørelser kan læses på www.norden.org. Inom globaliseringsprojektet ”Främjande av högre utbildning i Norden” utlyste Nordiska ministerrådet under våren 2011 medel för en tre-årig satsning med syfte att etablera nätverk mellan nordiska universitet och högskolor som bidrar till ett förstärkt samspel mellan akademi och samhälle samt ökat kunskapsutbyte kring kommersialisering och innovation s.k.” kunskapstriangelnätverk”. Rådgivningsgruppen for høyere utdanning (HÖGUT):s aktiviteter har i 2011 varit tätt sammankopplade med globaliseringsprojektet ”Främjande av högre utbildning i Norden” och HÖGUT har under året fattat beslut om ytterligare en utlysning av Nordic Master Program (NMP) för 2012 och tillsatt en arbetskommitté som ska ge förslag till en långsiktig utveckling av programmet. HÖGUT har även bidragit till finansieringen av de nordiska institutionernas deltagande i det europeiska klassifikationsprojektet ”U-Map”. HÖGUT har också under året initierat en studie om avgiftsbelagd utbildning i norden och följt arbetet i expertgrupperna som arbetar med studiestöd och erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning (ENIC/NARIC).


59

Rådgivningsgruppen for det nordiske skolesamarbeidet (NSS) har i 2011 prioriteret arbejdet knyttet til frafald og kreativitet, innovation og entreprenørskab som en del af globaliseringsprojektet ”En god opplæring for ungdom og voksne”. Det ble blant annet arrangert en konferanse våren 2011 der resultater fra en omfattende studie om kreativitet, innovation og entreprenørskab i utdanningen og videre oppfølgning ble diskutert. Når det gjelder arbeidet med frafald har Nordens velferdssenter fått i oppdrag å opprette, utvikle og lansere en nordisk ressursbank over program og tiltak som har oppnådd gode resultat for å stimulere 16-25-åringer å gjennomføre videregående opplæring eller komme inn på arbeidsmarkedet. Andre temaer NSS har arbejdet med i 2011 er blant annet opplæringstilbudet til barn med særskilte behov, Nordisk Klimadag 2011, små håndverksfag, utdannelsespolicy knyttet til et flerkulturelt Norden samt mobilitet inklusive EU-verktøy som EQF og ECVET. Videre er det gjennom det nordiske skolesamarbeidet blitt publisert to rapporter; ”Northern Lights on PISA 2009 – Focus on reading” og ”Tradisjonelle utfordringer – fornyet interesse: Hvordan er de nordiske lands yrkesutdanninger i stand til å møte arbeidslivets behov?”. En gemensam nordisk Klimatdag har organiserats för tredje gången 11.11.2011. Målsättningen med Klimatdagen har varit att stimulera nordiska elevers och lärares engagemang och medvetenhet i klimatfrågor, att öka kunskap och samarbete i Norden, att etablera en plattform för god praxis, att stimulera intresset för naturvetenskapliga ämnen och att stimulera barn och ungdomar att förstå varandra och kommunicera på svenska, danska och norska. År 2011 var temat klimat och mat. Klimatdagen har sökt synergier med andra nordiska projekt som Ny Nordisk Mat och den nordiska Språkkampanjen. Genom stimulering från den virtuella mötesplatsen www.klimanorden.org har lärare, elever och andra intresserade i Norden kunnat ta upp klimatfrågor i anknytning till mat och livsmedelproduktion i undervisningen. Rådgivningsgruppen for voksnes læring (SVL) har i 2011 knyttet sit arbejde til globaliseringsprojektet ”En god uddannelse for unge og voksne”, blandt andet ved at færdiggøre et debatoplæg om kreativitet og innovation i voksenuddannelserne, en rapport om effektive strategier for livslang læring samt under Lære- og dialogforum initieret udarbejdelsen af en minihåndbog med råd og vejledning til hvordan man skal tilrettelægge gode seminarer, workshop eller konferencer. SVL har iværksat en evaluering af Nordisk Netværk for Voksnes Læring (NVL), et arbejde om indikatorer for voksnes læring og et forprojekt om validering med henblik på skabe fleksibilitet i arbejdslivet. SVL har afsluttet et studie om ”Voice of users. Promoting quality of guidance in the Nordic countries”, en kortlægning om klima og miljø i voksenundervisningen samt en kortlægning om uddannelsesmuligheder for voksenundervisere. Endelig fortsatte SVL samarbejdet med Arbejdsmarkedsudvalget under MR-A om et nordisk PIAAC-netværk. NVL har i 2011 konsolideret sin position som samlende organ for nordiske miljøer inden for området voksnes læring. NVL har arbejdet med følgende prioriterede temaer: fleksibilitet i uddannelserne, arbejdspladsen som læringsarena, validering, vejledning og udvikling af uddannelser og undervisningen. NVL’s aktiviteter i form af netværk, seminarer, konferencer og kurser er forankret i hele Norden. Udførlig


60

årsrapport for 2011 kan læses på NVL’s hjemmeside på hjemmesiden www.nordvux.net. MR-U är engagerat i globaliseringsinitiativet för hälsa och välfärd genom att ha huvudansvaret för delprojektet ”Ernæring, læring og helse”. I 2011 har första fasen av projektet avslutats. Resultatet var rapporten ”Kost i skole og barnehage og betydningen for helse og læring: En kunnskapsoversikt”, som redogör för nordiska och internationella forskningsresultat om sambandet mellan kost, lärande och hälsa samt nordiska matordningar i för- och grundskola. På bakgrund av kunskapsöversikten har det fattats beslut om att sätta i gång forskning. NordForsk är ansvarig för projektet som en del av Utbildningsforsknings- og formidlingsinitiativet. Forskningen ska fokusera på förhållanden runt måltiderna i skolan som påverkar lärande och hälsa. Den informella arbetsgruppen av IT-direktörer har under året drivit ett gemensamt nordiskt projekt om cloud computing och publicerat en rapport med förslag på nordiskt samarbete kring cloud computing. Rapporten presenteras och diskuteras på seminarier i de nordiska länderna och därefter fattas beslut om implementering av de framlagda förslagen. I ett led att stärka den nordiska informationsspridningen inom både kunskaps- och välfärdsområdet, inleddes år 2011 en process med syfte att utveckla en kommunikationsplan för kunskaps- samt hälsa och socialområdet. Arbetet genomfördes via workshops i april och maj 2011 med relevanta aktörer från alla nordiska länder. Som ett resultat av arbetet har Nordiska Minsterrådets avdelning för kunskap och välfärd lanserat månatliga informationsmail, med syfte att stärka sekretariatets kommunikation utåt på områdena i fråga. Med baggrund i de nordisk statsministres beslutning om at satse på grøn vækst, og det forhold at MR-U har kundskab om grøn vækst og velfærd som overordnet strategi for uddannelses- og forskningssamarbejdet i 2011-2013, har MR-U i 2011 arbejdet videre inden for dette område. Et omfattende kundskabsunderlag om nationale prioriteringer og større initiativer på området er udviklet som basis for det videre udviklingsarbejde. MR-U traf i november 2010 beslutning om, med støtte af de baltiske ministre, at invitere samtlige berørte lande til at diskutere spørgsmålet om at etablere et samarbejde i en proces for oprettelse af en fælles kundskabsinfrastruktur for den 5. frihed i Østerområdet. I 2011 er samtlige tekniske, organisatoriske og finansielle analyser udviklet og blandt de involverede lande er opnået bred konsensus om at arbejde videre mod realisering. NordForsk er dybt involveret i det nordiske globaliseringsarbejde og har siden 2009 sammen med Nordisk Innovationscenter (NICe) og Nordisk Energiforskning (NEF) udviklet og implementeret sekretariatsfunktionen for topforskningsinitiativet inden for klima, energi og miljø. Initiativet består i dag af mere end 30 projekter i nært samarbejde mellem universiteter, institutter og virksomheder til en samlet værdi af ca. 700 MNOK. Gennem flagskibet Nordic Centres of Excellence (NCoE) har NordForsk i de


61

seneste år ført de fremmeste nationale forskningsmiljøer sammen i nordiske virtuelle centre, og i alt 1.600 forskere omfattes af NCoE-ordningen. I alt støtter NordForsk over 200 nordiske samarbejdsprojekter, som involverer mere end 11.000 forskere og forskerstuderende. I 2009 resulterede udbuddet i 30 nye forskernetværk og 16 nye forskerkurser og yderligere nye netværk og forskerkurser blev etableret i 2011, blandt andet med indretning mod forskning om det nordiske samarbejde. Det mangeårige samarbejde mellem forskningsrådene og dataleverandører i Norden om fælles brug af højkapacitetscomputere – Nordic Data Grid Facility (NDGF) – gik i 2011 ind i en ny fase og organiserede under NordForsk en egen styregruppe under NordForsks bestyrelse. Resultaterne fra NORIA-nettet inden for sundhed og velfærd, ”sport science”, og forskningsinfrastruktur blev præsenteret i 2011 og ligger til grund for større satsninger i 2012 og fremover. Koordineringen af fælles nordiske forskningsinvesteringer er forstærket blandt andet med lanceringen af to nye tematiske NORIA-net om biobanker og sociale registre. NordForsk har udviklet sit samarbejde med andre sektorer inden for Nordisk Ministerråd og har blandt andet overtaget sekretariatetsfunktionen for nordisk kontaktorgan for jordbrugsforskning (NKJ) og for globaliseringsprojektet ”Belysning af konsekvenserne af klimaforandringerne på naturressourcer i Norden”. eScience som satsningsområde inden for IT er videreudviklet, og i 2011 besluttede MR-U at igangsætte et nordisk globaliseringsprojekt på området. Forslaget tager udgangspunkt i forslaget til nordisk eSciencestrategi fra 2007 og handlingsplanen fra 2008. Globaliseringsforslaget er udviklet i tæt samarbejde med NordForsk og repræsentanter fra et af NordForsk etableret NORIA-net på området eScience (eNORIA). I 2011 signerede Nordisk Ministerråd en samarbejdsaftale med Rusland inden for uddannelse og forskning. Samarbejdet implementeres i første omgang gennem et 3-årigt samarbejdsprogram. Senter for internasjonalisering av utdanning (SIU) er hovedkoordinator for programmet.


2013 2012 +/- % MR-U (TDKK) 235.093 235.093 0 0,0%

Generelle utdannings- og forskningsinnsatser 3.592 3.592 0 0,0%2-2505-1 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning 3.592 3.592 0 0,0%

Politikudvikling m.v. 17.049 17.049 0 0,0%


62

2-2510-1 Rådgivningsgruppen for nordisk skolesamarbeid (NSS) 1.651 1.651 0 0,0%

2-2520-1 Rådgivningsgruppen for nordisk samarbejde om voksnes læring (SVL) 1.175 1.175 0 0,0%

2-2530-1 Rådgivningsgruppen for nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) 1.391 1.391 0 0,0%

2-2544-1 Det nordiske sprogsamarbejde 5.357 5.357 0 0,0%2-2553-1 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 601 601 0 0,0%2-3127-2 Politikudvikling voksnes læring 6.874 6.874 0 0,0%

Mobilitets og netværksprogrammer 74.413 74.413 0 0,0%2-2513-2 Nordplus 72.142 72.142 0 0,0%2-2534-4 Bidrag till Nordisk Sommaruniversitet (NSU) 1.191 1.191 0 0,0%2-2545-2 Samarbejdsnævnet for Nordenundervisning i udlandet 1.080 1.080 0 0,0%

NordForsk 113.933 113.933 0 0,0%2-3100-3 NordForsk 112.931 112.931 0 0,0%2-3140-2 Nordisk komitè for Bioetikk 1.002 1.002 0 0,0%

Forskning i øvrigt 26.106 26.106 0 0,0%2-3180-2 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 10.718 10.718 0 0,0%2-3181-2 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 3.194 3.194 0 0,0%2-3182-2 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 5.064 5.064 0 0,0%2-3184-2 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 5.174 5.174 0 0,0%2-3185-2 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 1.956 1.956 0 0,0%

Opdelt på kategorier 235.093 235.093 100% 100%Projektmidler 13.767 13.767 5,9% 5,9%Programlignende aktiviteter 107.204 107.204 45,6% 45,6%Institutioner 112.931 112.931 48,0% 48,0%Organisationsbidrag 1.191 1.191 0,5% 0,5%

Generelle forsknings- og uddannelsesindsatser

2-2505-1 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 3.592.000 3.592.000 3.528.000 88% MR-U/EK-U

Formål

Dispositionsmidlerne anvendes til at finansiere politisk relevante projekter og initiativer, særligt med henblik på opfølgning af NMR's prioriteringsbudet og MR-U's strategi "Kunnskap for grønn vekst og velferd 2011-2013".

Politikudvikling m.v.

2-2510-1 Rådgivningsgruppen for nordisk skolesamarbeid (NSS) VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.651.000 1.651.000 1.622.000 97% NSS

Formål

Rådgivningsgruppen for nordisk skolsamarbeid (NSS) er et policy-, rådgivende og iverksettende organ for Nordisk Ministerråd (utdannings- og


63

forskningsministrene). Virksomheten omfatter førskoleområdet, grunnskole og videregående opplæring (yrkes- og studieforberedende program). Samarbeidet skal bygge videre på og fremme skoleutvikling i de nordiske landene og internasjonalt, innen prioriterte områder, når det gjennom dette kan oppnås en nordisk merverdi.


Bidra til realiseringen av MR-Us strategi strategi "Kunnskap for grønn vekst og velferd" samt følge opp på prioriteringer i formannskapsprogramet innen skoleområdet.

Videreutvikle arbeidet for økt gjennomføring av unge i videregående opplæring, herunder utarbeidelse av en nordisk ressursbank over program og tiltak som har oppnådd gode resultat for å stimulere 16-25-åringer å gjennomføre videregående opplæring eller komme inn på arbeidsmarkedet.

Videreføre arbeidet med å fremme kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i opplæringen fra barnehage til lærerutdanningen.

Fremme god kunnskapsutvikling og økt nordisk samarbeid om de nordiske landenes deltakelse og resultater i internasjonale undersøkelser.

Bidra til å øke barn og unges forståelse av dansk, norsk og svensk. 2-2520-1 Rådgivningsgruppen for nordisk samarbejde om voksnes læring (SVL)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.175.000 1.175.000 1.154.000 89% SVL

Formål

Rådgivningsgruppen for nordisk samarbejde om voksnes læring (SVL) er policy-, rådgivende og udførende organ for Nordisk Ministerråd (uddannelses- og forskningsministrene). Virksomheden omfatter folkeoplysning, grunduddannelse for voksne, erhvervsuddannelse og efter- og videreuddannelse i et perspektiv af livslang læring. Rådgivningsgruppen skal styrke det nordiske samarbejde om voksnes læring og den nordiske konkurrence i en globaliseret verden. Samarbejdet skal sigte på, at der opnås nordisk merværdi.


Bidrage til realiseringen af MR-U's strategi "Kunnskap for grønn vekst og velferd" samt følge op på prioriteringer i formandskabsprogramet inden for voksnes læring.

Videreføre arbejdet med nordisk opfølgning af OECD-undersøgelsen om voksnes basisfærdigheder (PIAAC-undersøgelsen).

Fortsætte arbejdet med kreativitet, innovation og entreprenørskab i voksenuddanelserne.

Videreføre arbejdet med inkludering af udsattte grupper i uddannnelse og arbejdsliv.

2-2530-1 Rådgivningsgruppen for nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.391.000 1.391.000 1.366.000 85% HÖGUT

Formål

Rådgivningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) är policy-, rådgivande och verkställande organ för Nordiska Ministerådet (utbildnings- och forskningsministrarna. HÖGUT har som uppgift att stödja nordiskt samarbete inom högre utbildning, samt utveckla och stärka den nordiska


64

utbildningsgemenskapen. Detta gäller samtliga eftergymnasiala utbildningsnivåer vid universitet och högskolor. HÖGUT eftersträvar genom sitt arbete att på bästa möjliga sätt ta tillvara de nordiska högre lärosätenas styrkor för att på detta sätt uppnå effekter som skapar ett nordiskt mervärde genom initiativ och projekt som inte ett land själv skulle kunna åstadkomma.


Bidra till realiseringen av MR-U:s strategi "Kunskap för grön växt och välfärd" samt följa upp prioriteringar i ordförandeskapsprogrammet inom högre utbildning.

Arbeta med högre lärosätens relation till det omgivande samhället inom ramen för kunskapstriangeln t.ex kopplat till de universitetsbaserade kunskapstriangelnätverken.

Profilera nordiska styrkepostioner inom högre utbildning, t.ex genom klassificeringsprojektet U-Map samt vidareföring av Nordisk Master Program.

Stärka kopplingen mellan högre utbildning, forskning och innovation.

2-2544-1 Det nordiske sprogsamarbejde

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 5.357.000 5.357.000 5.262.000 95% Nordiske Skole-

samarbejde (NSS)

Formål

Sprogområdet er under evaluering i 2012, og det forventes at organiseringen af sprogområdet besluttes af EK-U i juni og eventuelt i september 2012.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 0 Faktiske udgifter : 1) Dansk Sprognævn: 241.845 DKK, 2) Program for sprogkurser: Nordspråk 80.517 DKK, Nordkurs 142.000 DKK og De nordiske perler 175.000 DKK 3) De nordiske sprogpiloter: 6000 DKK.


1)Dansk Sprognævn for at drive Nordisk Sprogkoordination. 2)Program for sprogkurser for at drive Nordkurs, Nordspråk og De nordiske perler. 3)De nordiske perler for at drive De nordiske sprogpiloter.

2-2553-1 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 601.000 601.000 590.000 66% MR-U/ÄK-U

Formål

MR-U övertog 2006 ansvaret för att koordinera NMRs IT-politik och har i tillägg ansvar för den enskiljda IT-politiken för utbildnings- och forskningsområdet. Budjetposten skall stöda MR-Us aktiviteter på ansvarsområdet.


Inom IT-området drivs gemensamma projekt där nordiskt mervärde identifierats, exempelvis cloud computing och E-ID. Prioriteringar för 2013 är att utveckla IT-samarbetet utifrån ny tillhörighet och struktur inom Nordiska Ministerrådet, med


65

syftet att identifiera och driftsätta gemensamma insatser med nordisk nytta. Därutöver är det en prioritering att stödja processen för uppbyggnad av kunskapsinfrastruktur för den femte friheten i Östersjöområdet, det sk Baltic Ring projektet.

2-3127-2 Politikudvikling voksnes læring

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 6.874.000 6.874.000 6.752.000 100% SVL

Formål

Nordisk Netværk for Voksnes Læring (NVL) blev etableret i 2005. NVL er en nordisk mødeplads, som er organiseret omkring en værtsorganisation/hovedkoordinator og nationale netværk/landekoordinatorer i alle de nordiske lande og kontaktmiljøer i de selvstyrende områder. NVL skal følge og analysere udvik-lingen inden for området voksnes læring, bygge netværk, informere om nordisk samarbejde om voksnes læring, sprede resultater og erfaringer fra rapporter, projekter, udviklingsarbejder samt bidrage med underlag til SVLs arbejde (SVL er en rådgivningsgruppe under MR-U, se budgetpost 2-2520-1).


NVL skal fremme udvikling og implementering af strategier for livslang læring og kompetenceudvikling inden for forskellige områder af voksnes læring, bidrage til personlig udvikling og demokratisk deltagelse, fremme samspillet med Nordplus rammeprogram (Nordplus Voksen) samt informere struktureret og strategisk om nordisk samarbejde om voksnes læring.

NVL evalueres i foråret 2012 og resultatet heraf vil foreligge september 2012.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Faktiske udgifter : 3.550.000 DKK


Vox, nationalt fagorgan for kompetencepolitik, Oslo. NVL drives af en heltidsansat medarbejder og ti deltidsansatte medarbejdere i landene samt Færøerne, Grønland og Åland. Ressourcen anvendes helt overvejende til faglig ledelse og faglig udvikling. Værtsorganisationen har ikke registreret tidsforbruget, men det skønnes, at mindst 85% af ressourcen går til faglige opgaver. På det grundlag skønnes de samlede administrative udgifter til 425,5 TDKK.

Mobilitets- og Netværksprogrammer

2-2513-2 Nordplus VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 72.142.000 72.142.000 63.697.000 100% MR-U/EK-U

Formål

Nordplus 2012-2016 består av fem delprogrammer, herunder det tverrsektorielle Nordplus Horisontal og de fire sektorprogrammene Nordplus Junior, Nordplus Høyere Utdanning, Nordplus Voksen og Nordplus Nordiske Språk. De overordnede målsetninger og innholdet for Nordplus 2012-2016 er beskrevet i Nordplus Programdokument. Programdokumentet skal sikre en helhetlig og


66

transparent styring i programmet, og eies av MR-U/EK-U. I Nordplus 2012-2016 er forenkling og profilering vektlagt; forenklinger ovenfor brukere, i mål- og styringsstruktur, samt profilering gjennom en bedre synliggjøring og utnyttelse av resultater av programmet som helhet og enkeltprosjekter. Overordnede målsetninger for Nordplus 2012-2016 er å; • Styrke og utvikle det nordiske utdanningssamarbeidet og bidra til å skape et nordisk-baltisk utdanningsområde; • Støtte, bygge på, dra nytte av og spre innovative produkter og prosesser på utdanningsområdet gjennom systematisk utveksling av erfaringer og god praksis; • Bidra til utviklingen av kvalitet og innovasjon i utdanningssystemene for livslang læring i deltakerlandene gjennom utdanningssamarbeid, samt samarbeid med arbeidslivet, om utviklingsprosjekter, utveksling og nettverksbygging; • Fremme nordisk språk og kultur og gjensidig nordisk-baltisk språklig og kulturell forståelse; • Styrke språkforståelsen særlig blant barn og unge i de nordiske språk, primært dansk, svensk og norsk; • Stimulere interessen for, kunnskap om og forståelse for de nordiske språk. Et resultat av forenklingen av Nordplus er opprettelsen av en felles programkomité for hele programmet. Programkomitéen skal blant annet bidra til at programmets overordnede målsetninger blir realisert og skal spille en rolle i den strategiske utviklingen av programmet. Av øvrige endringer som ble innført i 2012, og som det arbeides videre med i 2013, kan nevnes: - Nordplus deles ikke lenger opp i et rammeprogram og et språkprogram assosiert til rammeprogrammet, men utgjør et integrert og helhetlig program med navnet Nordplus. - For å øke antallet skoler som deltar i prosjekt og nettverk i Nordplus Junior, er kravet til egenfinanisering senket fra 50 til 25 % av prosjektkostnadene tilsvarende det som er gjeldende for Nordplus Voksen. - Det legges til rette for økt praksis og samarbeid med arbeids- og næringsliv i programmet. - Ordningen med en hovedkoordinator er styrket for å sikre en god ledelse og styring av programmet. - Nordplus Nordplus Språk er åpnet opp for deltakelse fra de baltiske landene basert på følgende begrunnelser og prinsipper: -Nordplus Nordiske Språk har som delprogram i Nordplus stor betydning for det nordiske arbeidet for å fremme nordiske språk. Dette er en strategisk oppgave for det nordiske samarbeidet. Nordplus Nordiske Språk har som delprogram i Nordplus også en særlig stor betydning for å fremme forståelsen og bruken av de skandinaviske språk, både gjennom sine programaktiviteter og gjennom at skandinavisk er det eneste arbeidsspråk i Nordplus Nordiske Språk. - De baltiske land Estland, Latvia og Litauen gis for perioden 2012 - 16 rett til å delta i Nordplus Nordiske Språk på like fot, dvs. prosjektdeltakelse, innbetaling mm. Særlige bestemmelser knyttet til Nordplus Nordiske Språk er nedfelt i Programdokument for Nordplus. - Et eventuelt prosjektsamarbeid om de nordiske og baltiske språk kan skje under Nordplus Horisontal.


67

- 2 MDKK er flyttet fra det "gamle" Nordplus Nordiske Språk og Kultur til Nordplus Junior, og er øremerket til mobilitetsprosjekter knyttet til språk.


Prioriterte oppgaver i 2013 er å arbeide videre med de endringene som ble innført i 2012, og prioriterte oppgaver i 2013 er følgende:

Arbeide for at forenklingene i programmet ovenfor brukere og i mål- og styringstruktur fungerer som tiltenkt;

Arbeide systematisk og kontinuerlig for å styrke synliggjøring og utnyttelse av resultater fra programmet som helhet og enkeltprosjekt;

Sikre bedre rapportering og statistikk i progammet. Ledelse og adm.



Nordplus administrasjonen er basert på et konsortium utpekt av Nordisk ministerråd, bestående av fem nasjonale programkontorer i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige, som hver er utpekt som hovedadministrator for et spesifikt Nordplus delprogram. Nordplus administrasjonen inkluderer de tre nasjonale programkontorer, som er utpekt av utdannings- og forskningsministrene i henholdsvis Estland, Latvia og Litauen til nasjonale informasjonskontorer for Nordplus. De utvalgte informasjonspunkter for Nordplus i Grønland, Færøyene og Åland er tilknyttet de utpekte nasjonale programkontorer i henholdsvis Danmark og Finland, og er således en del av Nordplus administrasjonen. En av de fem nordiske hovedadministratorer, Senter for internasjonalisering av utdanning, SIU i Norge, er av Nordisk ministerråd utpekt som hovedkoordinator for Nordplus administrasjonen for perioden 01.01.2012 – 31.12.2013.

2-2534-4 Bidrag till Nordisk Sommaruniversitet (NSU)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.191.000 1.191.000 1.170.000 100% Styret for NSU

Formål

NSU:s huvuduppgift är att främja det nordiska samarbetet inom forskning genom att stärka den vetenskapliga idé- och nätverksutvecklingen inom tvärfackliga områden, som ännu inte har resulterat i etablering av samnordiska forskningsprojekt. Verksamheten består i att deltagare från olika fackområden, yrken, generationer, institutioner och språk samlas runt gemensamma studier knutna till interdisciplinära problemställningar. NSU grundades i 1950 och är i dag strukturerad som en svensk ideel organisation, där jf. en årlig projektkontrakt stöds med ett verksamhetsbidrag från NMR. NMR täcker pt. ca. 80 % av de aktuella intäkterna; resten betalar deltagarna. NSU har inga ansatta.


NSU vill fortsätta att utveckla sin kärnverksamhet, dvs. arbetet i studiekretsarna, som håller sina respektive vintersymposier och en gemensam nordisk sommarkonferens, och den tillhörande informations- och publikationsverksamheten.


68

Planera sommarkonferenser för 2014 och 2015. Skärpa NSU:s profil som en innovativ vetenskapsmiljö och –som ett nätverk

som genom interdisciplinär forskning bidrar till såväl ny kunskap och nya forskningsmiljöer både i Norden och internationellt.

Stöda det löpande akademiska arbetet i 8 studiekretsar: företa 8 vintersymposier, 1-2 ad hoc symposier för i allt ca. 150 deltagare och arrangera en stor gemensam samnordisk och internationell sommarkonferens med minst 150 deltagare.

Fortsätta diskussionen om vad det innebär att vi är ett Nordiskt Sommaruniversitet.

2-2543-2 Nordplus Nordiske Sprog- og Kulturprogrammet

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 0 7.169.000 100% MR-U

Formål

Se budgetpost 2-2513-2.

2-2545-2 Samarbejdsnævnet for Nordenundervisning i udlandet

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.080.000 1.080.000 1.061.000 100% Samarbejds-

nævnet for Nordenundervis-ning i Udlandet

Formål

Sprogområdet er under evaluering i 2012, og det forventes at organiseringen af sprogområdet besluttes af EK-U i juni og eventuelt i september 2012.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Faktiske udgifter : 100.000

Nordforsk

2-3100-3 NordForsk VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV NOK 0 118.875.000 117.003.000 66% Institutionen MODSVARER

DKK 112.931.000 112.931.000 107.643.000

Formål

NordForsks overordnede mål er i henhold til statuttene å bidra til å befeste og videreutvikle Norden som en av verdens mest dynamiske regioner for forskning og innovasjon, og på den måten styrke landenes internasjonale konkurransekraft og sikre befolkningens levekår. NordForsk har som hovedoppgave å fremme et effektivt samarbeid mellom de nordiske landene i spørsmål om forskning og forskerutdanning av høyeste internasjonale kvalitet gjennom å være en kompetent og effektiv samordner og


69

aktør innen policyutvikling og forskningsfinansiering.


Den överordnade prioriteringen år 2013 är att vidareföra implementeringen av NordForsks strategi 2011-2014 inom de fem satsningsområden som definierats för strategiperioden: forskningsfinansiering, infrastruktursamarbete, forskningspolitik, Norden-EU relationer samt kommunikation. Detta innebär fokus på samarbete och relationsbyggande med på nationell, nordisk och europeisk nivå för att säkra en god förankring av aktiviteter och ett effektivt utnyttjande av resurser. Finansiering av nordiskt forskningssamarbete Huvudprioriteringarna inom satsningsområdet forskningsfinansiering är etablerandet av nordiska excellenscentra; initierande och deltagande i tvärvetenskapliga forskningsprogram utgående från stora samhälleliga utmaningar; samt skapandet av kritisk massa och komposition inom små och spridda forskningsområden som bedöms ha stor betydelse och potential för framtiden. År 2013 vidareförs det nordiska globaliseringsinitiativet inom eScience (NeGI). Detta innebär finansiering och uppföljning av Nordic Centres of Excellence och en forskarskola inom eScience som etablerats som resultat av utlysningar år 2012. De två satsningsområdena för NeGI är forskning på klimatförändringar och hälsa/sociala förutsättningar för hälsa. Utveckling av e-vetenskapliga metoder och verktyg inkluderas i bägge satsningar. Därtill prioriteras åtaganden for att styrka och förbättra högre utbildning inom e-vetenskap i de nordiska länderna. Programmet inom utbildningsforskning och förmedling, som igångsatts år 2011, vidareförs. Detta innebär finansiering av ett Nordic Centre of Excellence och ett flertal större forskningsprojekt och som beviljats baserat på utlysningar år 2012 samt förmedlingsaktiviteter. Programmet skall stärka Nordens position inom utbildningsforskning, bidra till en kunskapsbaserad politik i Norden genom att belysa problemställningar som är relevanta ur ett samhällsperspektiv och förmedla forskningsresultaten till en bred grupp intressenter. NordForsk tar sikte på att år 2013 starta upp aktiviteter inom ett nytt tematiskt program inom hälsa och välfärd. Programkonceptet är i en utvecklingsfas och kommer att konkretiseras genom en dialog med programmets intressenter hösten 2012, men det läggs upp till en större nordisk satsning över flera år. Toppforskningsinitiativet inom klimat, energi och miljö (TFI) vidareförs i samarbete med Nordisk Innovation och Nordisk Energiforskning och genom detta vidareutvecklas också samarbetet med dessa två institutioner. Samarbete inom forskningsinfrastruktur NordForsk stärker nordiska forskares tillgång till forskningsinfrastruktur genom att främja gemensam användning av forskningsinfrastruktur, etablerandet av gemensam nordisk forskningsinfrastruktur samt nordisk samordning inom europeiskt infrastruktursamarbete. NordForsk baserar sina forskningsinfrastrukturinitiativ på det arbete som genomförs på olika nordiska arenor, inte minst inom de NORIA-nätverk som NordForsk etablerat som koordineringsinstrument för att identifiera nordiska


70

prioriteringar och potentiella framtida nordiska satsningar. År 2013 kommer NordForsk att genomföra åtaganden som följer upp den rapport som NORIA-nätverket inom infrastruktur tagit fram år 2011/2012, samt inhämta rekommendationer från två NORIA-net som etablerats år 2012 inom hälsoregister och biobanker respektive sociala register. Infrastruktursamarbete ingår också som en viktig komponent i de större tematiska satsningar NordForsk initierar och deltar i, speciellt eScience samt programmet inom Hälsa och Välfärd. År 2013 vidareförs organiseringen av det nordiska e-infrastruktursamarbetet (NeIC) under NordForsk, baserat sig på en omorganisering år 2011 av det mångåriga nordiska samarbetet Nordic Data Grid Facility (NDGF). NordForsk kommer även fortsättningsvis att arbeta för att underlätta nordiskt infrastruktursamarbete bland annat genom att kunna agera juridisk värd för infrastruktursamarbeten liknande det ovannämnda e-infrastruktursamarbetet. Detta kan år 2013 bland annat komma att inkludera ett sekretariatet för det nordiska samarbetet om kliniska multicenterstudier. Norden-EU relationer Prioriteringarna inom satsningsområdet är att analysera forsknings- och innovationsrelaterade frågor av betydelse för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet, synliggöra resultat av det nordiska forskningssamarbetet i Europa, följa med utvecklingen inom europeiskt forskningssamarbete och främja samarbete mellan nordiska och europeiska forskningsaktörer. NordForsks ambition är att stärka den nordiska forskningens roll i utvecklandet av ett konkurrensduktigt ERA. Analyser av relevante forsknings- och innovationsfrågor samt överföring av goda erfarenheter från nordiskt forskningssamarbete till den europeiska forskningsarenan är viktiga tilltag för att uppnå detta. NordForsk arbetar för att stärka nordiskt forskningsdeltagande i EUs forskningsaktiviteter, och för att skapa goda synergier mellan nationella, nordiska och europeiska forskningsinitiativ. Utvecklingen av Horizon2020 och det framtida ramverket för det Europeiska forskningsområdet (ERA Future Framework) kommer att följas tätt och NordForsk värderar möjligheterna för att utveckla samnordiska bidrag till detta arbete. Forskningsanalys och forskningspolitik: Inom detta satsningsområde prioriteras en god dialog mellan forskningsarenan och den politiska arenan; analys av det nordiska forskningslandskapet; samt ett stärkt samarbete mellan forsknings- och utbildningssektorn och andra sektorer. NordForsk skall vara en viktig och relevant aktör inom policyfrågor bland annat genom att producera strategiska analyser. Ambitionen är att bidra till en interaktiv utveckling av nationell och nordisk forskningspolitik. Detta görs i tätt samarbete med bl.a. Nordiska ministerrådet och andra centrala forskningspolitiska aktörer. Det kontinuerliga arbetet med analysen av det nordiska forskningslandskapet är den centrala prioriteringen inom satsningsområdet. Analysen omfattar såväl strukturen hos landskapet som vilka prioriteringar och prestationer som görs däri.


71

Landskapsanalysen är en flerårig aktivitet som sträcker sig genom NordForsks strategiperiod. Efter 2012 års satsning på att kartlägga, förstå och beskriva strukturerna i forskningslandskapet kommer fokus år 2013 att ligga på prioriteringar och prestationer. Aktiviteter som kan bli väsentliga prioriteringar år 2013 är samarbete om grön tillväxt, samarbete om Arktis samt samarbete om samhällssäkerhet. NordForsks styrelse har entydigt signaliserat intresse att bidra till och konkretisera en större satsning inom det nordiska samarbetet om Grön tillväxt som kan inkludera en vidareutveckling av Toppforskningsinitiativet inom klimat, energi och miljö, eScience samarbete och samarbete med andra relevanta sektorer. Forskning om Arktis ingår som en väsentlig komponent i flera av NordForsks aktiviteter och har fått ökad betydelse under de senaste åren. NordForsk arbetar för en kommande större satsning inom Arktis genom tät dialog med nordiska och nationella intressenter i alla åtta arktiska länder. Beroende på rekommendationerna i en förstudie om nordiskt samarbete kring samhällssäkerhet som tas fram år 2012, kommer NordForsk år 2013 också att följa upp detta forskningsområde inom ramarna för sina tematiska program eller som en egen satsning. NordForsk ämnar fortsatt bidra till stärkt samordning av nordiskt forskningssamarbete genom samarbetet med andra sektoraktörer. Detta gör vi bl.a. genom att tillvarata sekretariatsfunktionen for Nordiskt Kontaktorgan för Jordbruksforskning (NKJ), globaliseringsinitiativet’ ”Klimaeffekter på primærnæringene – effekter og tiltak” som bägge organisatoriskt hör under MR-FJLS, och Nordisk Samarbetsnämnd för Naturvetenskaper (NOS-N) som ägs av de nationella forskningsråden, samt genom att administrera och koordinera nordiska samfinansierade forskningsprogram, som beskrivet ovan. Utveckling av samarbete med sektoraktörer är också möjlig relaterat till grön växt och hälsa och välfärd. Kommunikation Inom satsningsområdet kommunikation prioriteras synliggörandet av resultat av det nordiska forskningssamarbetet, NordForsks roll som plattform för dialog mellan aktörer och sektorer inom det nordiska forskningssamarbetet, samt vikten av en strategisk mix av kommunikationskanaler för att nå de riktiga målgrupperna med relevant information. År 2013 skall NordForsk vidareutveckla samspelet med de nationella forskningsfinansiärernas kommunikationsavdelningar i ett samarbetsforum. Kommunikation av samarbetsaktiviteter och forskningsresultat ingår som en integrerad del i alla NordForsks aktiviteter och därtill organiseras specifika kommunikationsaktiviteter som konferenser, utveckling av webbmaterial och trycksaker. År 2013 vidareutvecklas det arbete med sociala medier som påbörjats år 2012.

Kontrakt- Periode

Kontraktperioden 2007 – 2009 förlängdes, med ett år i gången fram till 2012.


72

Kontrakt- status

Nytt kontrakt från 1 januari 2013

Økonomi

Inga anmärkningar

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 5.5 MNOK Faktiske udgifter : 5.714 MNOK

2-3140-2 Nordisk komitè for Bioetikk

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.002.000 1.002.000 984.000 97% Nordisk

kommitté för bioetik

Formål

Nordisk kommitté för bioetik, som tillsattes 1989, har som uppgift att följa utvecklingen inom biovetenskaperna och identifiera etiska problem i anslutning till dem. Kommittén skall också främja nordiskt samarbete och informationsutbyte mellan forskare, parlamentariker och opinionsbildare om etiska aspekter av biovetenskaplig forskning, utveckling och tillämpning samt bidra till ökad information och debatt i de nordiska länderna om bioetiska frågor.


Under 2013 har kommittén för avsikt att prioritera följande områden:

Att fortsätta uppmärksamma bioetiska frågor med anknytning till barn och barnperspektiv; bl.a. genom ett seminarium om surrogatmödrar.

Att arrangera ett evenemang om makt och prioriteringar i samband med vaccinering och annan hälsovård.

Att delta som inbjuden organisation i en internationell kongress för utgivning av vetenskaplig litteratur.

Att uppmärksamma bioetiska frågor med anknytning till religion och religiösa fenomen.

Att fortsätta samarbetet med övriga bioetiska kommittéer i Norden. Att fortsätta utveckla kontakterna med Nordiska rådet/ministerrådet samt

politiker och beslutsfattare. Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Utgifterna för 2013 förväntas vara ungefär desamma som för 2011. Faktiske udgifter : De administrativa utgifterna för 2011 var 31 711 €; (i denna summa ingår kostnader för sekreterare och overhead.)


Kommitténs förvaltning sköts på basen av ett avtal med NMR av Vetenskapliga samfundets delegation, Helsingfors.


73

Forskning i øvrigt

2-3180-2 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 10.718.000 10.718.000 10.528.000 100% Styret for

NORDITA

Formål

Ägarskapet för Nordita blev år 2007 överfört till Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms Universitet (SU) i Sverige. Från år 2007 är Nordita ett samarbetsorgan under NMR. Norditas främsta uppgift är att främja forsknings- och utbildningsverksamhet i Norden, samt att utföra grundforskning på högsta internationella nivå inom teoretisk fysik. För att uppnå detta bedriver institutet förutom grundläggande forskning vetenskaplig programverksamhet med 1-2 månaders perioder av intensiv forskning kring konkreta frågor med stort nordiskt deltagande, ett stipendiatprogram för unga forskare främst från Norden och utbildar doktorander vid kurser och forskarskolor samt genom forskarhandledning. Nordita stöder utvecklingen av nya forskningsområden i Norden och främjar tillämpningar av den teoretiska fysikens metoder på övriga områden av samhällelig betydelse. En evaluering av Nordita utfördes i april 2009 och ett nytt kontrakt mellan NMR och KTH/SU är förhandlat för perioden 2010 – 2013.


Nordita prioriterar verksamheter som bidrar till att stärka forskningen inom teoretisk fysik i Norden. I detta ingår grundforskning, programverksamhet, stipendie- och gästforskarprogram samt forskarskolor. Nordita har följande prioriteringar under året:

Första prioritet är att genomföra forskning på högsta internationella nivå inom ett brett spektrum av teoretisk fysik.

Vidare att genomföra särskilda vetenskapliga program som täcker ett brett urval av vetenskapliga områden. Under 2013 är följande vetenskapliga program planerade: "Pushing the Boundaries with Cold Atoms", "Stochastic Thermodynamics", "Differential Rotation and Magnetism across the HR Diagram", "Stability and Transition", "Photo-Evaporation in Astrophysical Systems", "Beyond the LHC", "Superconductivity: The Second Century", och "Lyman Alpha as an Astrophysical Tool".

Nordita Winterschool on Theoretical Physics är en forskarskola för doktorander och unga forskare främst från norden, och den kommer att hållas under två veckor i januari 2013. Årets ämnesområde är teoretisk astrofysik.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Det förutses ingen större ändring av de administrativa kostnaderna under 2013 jämfört med 2012. Faktiske udgifter : De faktiska utgifterna för 2010 var 30 603 000 SEK (DKK 25 094 000 med NMR kurs 0,82). Administrativa kostnader var 4 926 000 SEK (DKK 4 039 000 med NMR kurs 0,82)


Kungliga Tekniska Högskolan.


74

2-3181-2 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 3.194.000 3.194.000 3.138.000 100% Styret for NIfS

Formål

Ejerskabet for Nordisk institutt for sjørett (NIfS) blev overført til Universitet i Oslo (UiO) i 2004. NIfS er nu et samarbejdsorgan under NMR. Nordisk institutt for sjørett (NIfS) skal fremme forskning og undervisning i de nordiske land i sjørett, alminnelig transportrett, energi- og petroleumsrett og beslektede fagområder. NIfS skal videre opprettholde en høy kompetanse i alminnelig formuerett. NIfS skal innen sine fagområder drive forskning og forskerutdanning, tilby undervisning og videreutdanning, utgjøre et internasjonalt kompetansesenter, utvikle internasjonalt samarbeid og sikre forskningsformidling.


NIFS har i sin virksomhet først og fremst fokus på å fremme og videreføre det nordiske samarbeidet innen rammene for sitt mandat. På grunn at rettens økende grad av internasjonalisering får imidlertid aktiviteten på instituttet også en mer globalisert innretning. NIFS har følgende prioriterte forskningsområder:

Forskning knyttet til kontrakter i skipsfarts-, off shore- og energisektoren, herunder en rekke ulike typer av kontrakter knyttet til skip, offshoreinstallasjoner, transport og energi. Særlig fokus rettes mot multimodale transporter, offshore certepartier og ergioptimaltransport. Denne forskningen får også mer internasjonal innretning gjennom forskergruppen Internasjonale kontrakter.

Forskning knyttet til sikkerhet og ansvar innenfor skipsfarts, offshore- og energisektoren. Dette inkluderer fokus på nordområdene og til Østersjø-

Baltikumområdet og spørsmål knyttet til miljøutslipp fra skip. Forskning innen energi-, klima- og miljørett med fokus på globaliserings- og

klimaspørsmål. Forskning innen energimarkedsrett dvs. reguleringen av henholdsvis

gassmarkedet og kraftmarkedet.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Samme som foregående år. Faktiske udgifter : 1.796 936 NOK for år 2011.


Universitetet i Oslo.

2-3182-2 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 5.064.000 5.064.000 4.974.000 100% NIAS styre

Formål

NIAS blev indlejret på Københavns Universitet i 2005 og er nu et samarbejds-program under Nordisk Ministerråd. NIAS arbejder i et nordisk konsortium


75

sammen med Københavns Universitet (KU) som hovedpartner og værtsinstitution og medlemsinstitutionerne i Nordic NIAS Council (NNC). NIAS samarbejder med KU om implementering af dets strategiske satsning på Asien området, Asia Dynamics Initiative. NIAS er et uafhængigt nordisk forsknings- og serviceinstitut, som genererer og kommunikerer indsigt i Asiens moderne samfundsudvikling set i en historisk og kulturel kontekst. NIAS dækker hele Asien. NIAS aktiviteter omfatter: - Grundforskning og anvendt forskning. - Egen videnskabelig publikation gennem etablerede publikationskanaler samt nordisk og international videnskabelig publicering på eget forlag, NIAS Press. - Støtte til forskeruddannelse i de nordiske lande og undervisning på Master og PhD-niveau. - Arbejdsstipendier for Master og PhD studerende, NIAS SUPRA Programme - Informations- og biblioteksservice i det nordiske område, NIAS LINC - NIAS Library and Information Centre. - Intellektuel udveksling og støtte til nordiske landespecifikke og tematiske netværk. - Samarbejde med Nordisk Ministerråd (NMR) omkring udvikling af øvrige aktiviteter i Asien og NMR’s globaliseringsstrategi, hvor udvikling af relationer til Asien vil spille en rolle. - Konsulentarbejde og rådgivning for NMR. Gennem samarbejde med NNC, 23 nordiske universiteter og forskningsinstitutioner, bidrager NIAS til koordinering, konsolidering og ekspansion af Asienstudier i de nordiske lande.


Udvikle stærkere samarbejdsrelationer mellem det nordiske og det europæiske asienforskningsmiljø gennem medlemskabet i The European Alliance of Asian Studies, og Asia-Europe Foundation. En møderække er aftalt.

Promovere udviklingen af forskningscentre og programmer i Asien med fokus på Norden, bl.a. gennem netværksudvikling og etablering af komparative forskningsprojekter. To nordisk-asiatiske forskernetværk er oprettet, og et nordisk center er under etablering i Korea.

Etablere eksternt finansierede forskningsprojekter med fokus på Asiens voksende betydning for Norden og Europe. To projekter er under udarbejdelse: et med arbejdstitlen Cultural Encounters og et med arbejdstitlen Asia and the Arctic.

Følge udviklingen i Asien generelt med henblik på vor funktion som et rådgivende organ for nordiske offentlige og private interessenter, herunder de nordiske nyhedsmedier.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Ingen forandringer. Faktiske udgifter : 1.552.000 DKK.


Sekretariatsfunktionen ligger på NIAS. Regnskab/finansiel styring og IT-ydelser sker i samarbejde med Københavns Universitets administration.


76

2-3184-2 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 5.174.000 5.174.000 5.083.000 100% Styret i

NORDVULK

Formål

NORDVULK er et nordisk forskningscenter indenfor emnet vulkanologi. Centeret er idag en integreret del af det Geovidenskabelige Institut på Islands Universitet. NORDVULK’s formål er at opretholde et nordisk kompetencecenter indenfor forskning i vulkanologi og relaterede emner, herunder at vejlede og uddanne yngre nordiske forskere indenfor feltet, således at den faglige ekspertise indefor disse emner opbygges/opretholdes i de nordiske lande. NORDVULK udbyder hvert år 5 stillinger til yngre nordiske forskere samt PhD studerende. Forskning udført på NORDVULK publiceres i internationale tidsskrifter og præsenteres på både nordiske og internationale konferencer. Desuden stræber NORDVULK efter at afholde årlige sommerskoler med nordisk deltagelse (”graduate” niveau), hvor der sættes fokus på varierende emner indenfor vulkanologi.


At opretholde og udvikle NORDVULK’s virksomhed indenfor både vulkanologisk forskning på internationelt niveau, samt uddannelse af yngre nordiske forskere.

Understøtte den internationale synlighed NORDVULK nyder som et nordisk kompetencecenter i vulkanologi, gennem yderligere udbygning og forstærkning af internationalt samarbejde i forskningprojekter.

Understøtte den almene Nordiske interesse for Jordens processer vækket ved Islandske vulkanudbrud i de senere år, gennem PR aktiviteter i form af forelæsninger, fornyelse af hjemmesiden, samt repræsentation af NORDVULK ved relevante offentlige møder.

Fornyelse af forældede instrumenter ved NORDVULK, fortrinsvist gennem søgning af eksterne midler.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: De administrative omkostninger for 2013 forventes at være i samme størrelsesorden som i 2011. Faktiske udgifter: De administrative omkostninger for 2011var 10.016.000 ISK

Sekretariats- funktion

Sekretariatsfunktionen udføres af Islands Universitet.

2-3185-2 Nordisk Samisk Institutt (NSI) VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.956.000 1.956.000 1.921.000 100% Styret for Samisk

Høgskole

Formål

Eierskapet for Nordisk Samisk Institutt (NSI) blev i 2004 overført til Sámi allaskuvla - Samisk høgskole. NSI er nu et samarbejdsorgan under Nordisk Ministerråd (NMR). Høgskolen skal produsere og effektivt formidle


77

kvalitetsmessig god forskning som møter kunnskapsbehov og kunnskapsutfordringer i det samiske samfunn, øke kunnskapen om og forståelsen for samiske forhold og samenes situasjon som minoritet og urfolk i samfunnet generellt, i Norden og internasjonalt.


Videreføring av det 4-årige forskningsprogrammet ”Samisk forskning for det samiske samfunn”. Programmet omfatter primært forskning innen områdene:

Videreutvikling av samisk som vitenskapsspråk, spesiell innen fagområdene språk og litteratur, humaniora, pedagogikk og urfolksforskning.

Kartlegging og dokumentasjon av og forskning på samisk tradisjonell kunnskap. Utvikling av forskningsprosjekter og metoder for innsamling, vern, kunnskapslagring, bruk og formidling står sentralt.

Utvikling av forskningskompetanse innen samiske tradisjonelle næringerog tradisjonell naturforståelse og ressursforvaltning . Hensikten er å bidra til utvikling av bærekraftige samiske lokalsamfunn.

Forskning på det moderne samiske samfunn.

Ledelse og adm.

Planlagte adm. udgifter i 2013 forventes være på samme nivå som i 2011. Faktiske adm. udgifter for 2011 var NOK 1.694.225


Sekretariatsfunksjonen for Nordisk Samisk Institutt (NSI) er samorganisert med Samisk høgskoles øvrige virksomhet.

Social- og Helsepolitik

78


Generel Indledning


De nordiske regeringers samarbejde inden for social- og sundhedssektoren ledes af Ministerrådet for social- og helsepolitik (MR-S). Social- og sundhedssektoren har i 2012 en budgetramme på 39.810 TDKK (2012 priser). Budgetrammen dækker projektmidler og samarbejdsorganer på social- og sundhedsområdet samt institutionerne Nordens Velfærdscenter (NVC) og Nordic School for Public Health NHV (NHV). NHV er finansieret direkte fra landene, men er ellers underlagt samme vilkår som institutioner finansieret af Nordisk Ministerråd. Det nordiske samarbejde på social- og sundhedsområdet er baseret på fælles værdier, som er koncentreret om udvikling og bæredygtigheden af det nordiske velfærdssamfund i et Europæisk/globalt perspektiv, herunder fjernelse af grænsehindringer mellem de nordiske lande. Endvidere koncentreres samarbejdet om udvikling af Nordens samarbejde med Nordens nærområder samt udvekslingen af national information og erfaring. Prioriteringsbudget I 2013 har et nyt prioriteringsbudget været oprettet i Nordisk ministerråd. Prioriteringsbudgetet afløser fra året 2007 pågående globaliseringsinitiativ. MR-S har i 2011 og 2012 forberedt projektforslag til prioriteringsbudgetet. Forslaget fokuserer på temaet en bæredygtigt nordisk velfærdsmodel. Det prioriterede tema for sektorens projektmidler Som led i en politisk prioritering og for at sikre en synlig og målbar indsats besluttede MR-S på dets møde i juni 2012, at sektorens projektmidler for perioden 2013-2014 koncentreres om temaet ”Bæredygtig velferd og helse”. Temaet har baggrund i den økonomiske krise i Europa som har sat velfærdsstaten under pres og formålet er at de nordiske lande står sammen om at møde de udfordringer som knyttes til at opretholde høj deltagelse på arbejdsmarkedet og bæredygtig velfærd og sundhed. [OBS!! afventer MR-S beslutning juni 2012] Nabosamarbejde og samarbejde om bekæmpelse af menneskehandel Social- og sundhedssektoren har en lang tradition for at være engageret i samarbejdet med vores nabolande, særligt Nordvestrusland. Hovedindsatsområderne er sociale initiativer målrettet udsatte grupper og indsats mod HIV/AIDS samt indsats mod menneskehandel. Ministerrådet fortsætter aktiv deltagelse i Northern Dimension Partnership in Public Health and Social Wellbeing (NDPHS). Nordisk ministerråd vedtog i 2011 en fokuseret indsats mod menneskehandel gennem et samlet program på 3,9 mio. DKK. Programmet består af fem delprojekter, som skal fremme en helhedsorienteret indsats på tværs af ministerråd. Målet er at forstærke en regional platform for samarbejde i Norden og med vores nabolande inden for den nordlige dimensions region, herunder NDPHS og med andre internationale partnere som Council of the Baltic Sea States (CBSS). Programmet har særligt fokus på de sociale aspekter af og nye former for


79

menneskehandel med fokus udnyttelse til tvangsarbejde og udnyttelse af børn til tiggeri samt romaer. Programmet afslutter i 2013 og resultater og anbefalinger vil blive formidlet til omverden. Øvrige satsninger De nordiske lande fortsætter at fokusere på udvikling og bæredygtigheden af de nordiske sundhedssystemer i Norden. Målet er at placere Norden som foregangsregion på disse felter og samtidig imødekomme globaliseringsudviklingen på sundhedsområdet.


Strategi for social- og sundhedsområdet Det nordiske social- og sundhedspolitiske samarbejde bygger på et strategidokument. Der er tale om et overordnet politisk dokument, som komplemen-teres af formandskabets prioriteringer, og det der besluttes af MR-S og EK-S. Strategi for anvendelse af sektorens projektmidler Projektstrategien er et vigtigt led i udmøntningen af centrale prioriteter for social- og sundhedsministrenes samarbejdsområder. Projektstrategien skal sikre at projektmidler anvendes effektivt, fokuseret og koncentreret om større projekter. Samarbejdsaftale mellem Nordisk ministerråd (NMR) og Skt. Petersborg En tværsektoriel rammeaftale med Skt. Petersborg om samarbejde indenfor social, sundhed og ligestillingsområdet, herunder indsatser mod menneskehandel.


Prioriteringsbudget I 2013 er prioriteringsbudget initieret i Nordisk ministerråd. Prioriteringsbudget afløser fra året 2007 pågående globaliseringsinitiativ. MR-S har i 2011 og 2012 forberedt projektforslag til prioriteringsbudget. Forslaget fokuserer på en bæredygtig nordisk velfærdsmodel. Sektorens projektmidler MR-S har koncentreret sektorens projektmidler for perioden 2011-2012 til en satsning på området tidligt forebyggende indsatser for familier som er i risiko for social marginalisering. Ifølge projektplanen arbejder NVC med temaerne (1) Aktuell forskning inom området risk och skyddsfaktorer (2) Lovande exempel på tidiga interventioner från de nordiska länderna (3) Förenklad tillgång till service ur ett brukarperspektiv og (4) Låt barnens röst höras. Øvrige satsninger De nordiske lande har i de sidste år fokuseret på udvikling af de nordiske sundhedssystemer. Målet er at placere Norden som foregangsregion og imødekomme udviklingen på sundhedsområdet. MR-S har drøftet merværdien af et fortsat nordisk samarbejde i forhold til den tiltagende centralisering og specialisering af de nordiske landes sundhedsvæsener. Formålet med et nordisk samarbejde på dette område er at sikre en højere kvalitet i varetagelsen af de højtspecialiserede funktioner end den, de enkelte lande kan varetage hver for sig. I 2011 fremlagde den nordiske ekspertgruppe om højt-specialiseret behandling i sundhedsvæsenet en fremdriftsrapport for MR-S. Endvidere afholdt gruppen en interessentkonference hvor formålet var at skabe en


80

yderligere afklaring af mulighederne for et styrket nordisk samarbejde omkring den højtspecialiserede behandling. Ekspertgruppen fik allokeret 425.000 DKK i 2011. Der som Norden er foregangsregion når det gælder en langvarig og udbred anvendelse af avancerede e-helsetjenester samtidig som alle nordiske lande nu deltager aktivt i pågående EU-projekt er der unik mulighed for at Norden kan være drivkraft i det europæiske arbejde og kan gå hurtigere fremad end andre lande i Europa. I 2011 fik den Nordiska eHälsogruppen et nyt mandat hvor gruppen skal være et centralt forum for kundskabsformidling mellem de nordiske lande og bidrage til at stærke den globale lederposition de nordiske lande har når det gælder eHelse. eHälsogruppen fik allokeret 400.000 DKK i 2011. MR-S besluttede i 2010 at de nordiske lande skulle gennemføre en vurdering af samarbejde om kliniske studier. Store kliniske multicenterstudier er den metode der anvendes til at måle, med så stor sikkerhed og præcision som muligt, om nye behandlinger er effektive og sikre. Dette kræver store grupper af patienter, som er vanskelig at opnå på nationalt plan i de nordiske lande, især hvad angår små patientgrupper eller sjældne sygdomme. Med en befolkning på omkring 25 millioner mennesker kan de nordiske lande være en god base for gennemførelsen af kliniske multicenterstudier og lægemiddelforsøg. Den nordiske arbejdsgruppe om kliniske multicenterstudier fik allokeret 400.000 DKK i 2011. Gruppen afleverede en rapport med forslag til nordisk samarbejde på området. Samarbejde med nabolandene Nordisk Ministerråds Sekretariat (NMRS) har aktivt deltaget i Northern Dimension Partnership in Public Health and Social Wellbeing (NDPHS). Siden 2010 har NMRS sammen med Canada Health været co-chair i Task gruppen ”Indigenous Mental Health, Addictions and Parenting Task Group”. I december 2011 har Canada officielt meddelt at de træder ud af NDPHS og NMR trækker sig i 2012 derfor ud af dette engagement. NMRS er fortsat i dialog med Canada for at afsøge mulighederne om organisering af en fælles konference i Canada med fokus på oprindelige folk og sundhed i 2012/2013. I 2011 er der opnået en fokuseret indsats mod menneskehandel gennem et samlet program på 3,9 mio. DKK. Programmet består af fem delprojekter, som skal fremme en helhedsorienteret indsats på tværs af ministerråd inden for den nordlige dimensions region. Nordisk Handikappolitisk Råd (NHR) NHR blev evalueret i 2009. Evalueringen viste, at det eksisterer et værdifuldt fællesskab på Handikapområdet i Norden, men at NHR har haft begrænset politisk gennemslagskraft. I 2010 blev det igangsat en proces, hvor evalueringsrapporten blev fulgt op med henblik på at beslutte hvilke tiltag, der skulle sættes i gang for at imødekomme evalueringsrapportens anbefalinger. Et udvalg fik i 2010 mandat til at vurdere det fremtidige nordiske samarbejde på området. Udvalget har i 2011 leveret en rapport til MR-S. MR-S har i 2011 påbegyndt en diskussion om forslaget og skal beslutte om en rekommandation til MR-SAM om struktur og organisering af det fremtidige nordiske handikappolitiske samarbejde i starten af 2012.


81

Nordens Velfærdscenter (NVC) NVC, oprettet i 2009, er hovedorgan for at fremme udviklingen på det velfærdspolitiske område i Norden og dets nærområder. NVC har i 2011 fortsat haft stort fokus på at få institutionen til at fremstå som en samlet organisation. Effektivisering af administrative funktioner har ligeledes været i fokus. En betydelig bevægelse er sket sådan at NVC i dag fremstår som én samlet organisation. NVC har i 2011 gennemført et stort antal aktiviteter på kontraktens syv indsatsområder. Centralt for arbejdet har været elementer som nordisk nytte, globalisering og den demografiske udvikling. Derudover har brug af ny velfærdsteknologi, brugermedvirkning, forebyggelse og tidlig intervention samt hele inkluderings/ekskluderingsproblematikken været centralt element i arbejdet med indsatsområderne. Nordisk højskole for folkesundhedsvidenskab (NHV) NHV fortsætter at bidrage til at forstærke folkesundhed med forskning, uddannelse og kundskabsformidling som har en nordisk dimension. Fokus er nu skiftet til et endnu større engagement for nordisk nytte og merværdi, udvikling af NHV´s varemærke, profilering af kundskabsområdet og samarbejde med andre kundskabsorganisationer i Norden, lokalt og globalt. Den store udfordring for NHV i 2011 var at levere kursusaktiviteter på grund af mange ophør i forskerstillinger. Der blev konstitueret ny rektor i maj 2011 efter rektors opsigelse i februar. Nordisk Institutt for Odontologisk Materialer as (NIOM) NIOM har arbejdet med biologisk og klinisk relevante spørgsmål relaterede til keramer, metaller og polymere biomaterialer. I 2011 har NIOM totalt haft 34 forskningsprojekter på forskellige stadier fra planlægning, via gennemføring til publicering, og publiceret 17 artikler inden disse områder. 11 projekter er baseret på tværvidenskabeligt samarbejde, både internt på institutionen og med eksterne samarbejdspartnere. Otte forskningsprojekter er af samnordisk karakter. Seks gæsteforskere har haft ophold på NIOM. Produktdatabasen har fået 300 nye produkter og det har været arbejdet med at videreudvikle produktdatabasen til en informationsportal. Nordisk medicinalstatistisk komité (NOMESKO) I 2011 arbejdede NOMESKO på den årlige publikation Health Statistics in the Nordic Countries/Helsestatistik for de nordiske lande som skal udgives primo 2012. NOMESKO har også arbejdet på en temapublikation om finansieringen af sundhedsudgifterne og nordisk database for sundhedsstatistiske indikatorer. Nordisk socialstatistisk komité (NOSOSKO) I 2011 udgav NOSOSKO den årlige publikation Social tryghed i de nordiske lande henholdsvis på dansk og engelsk og en temaudgivelse om ”Ungdomsarbeidsledighet i Norden – En studie av rettigheter og tiltak for unge arbeidssøkere” som handler om sårbare 16-29 årige på arbejdsmarkedet. NOSOSKO har også i 2011 fulgt EUROSTAT´s arbejde vedrørende Social Protection statistik.

Budget Budget Difference 2013 2012 +/- %


82

MR-S (TDKK) 39.810 39.810 0 0,0%

Projektmedel 19.248 19.248 0 0,0%4-4310-1 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 5.654 5.654 0 0,0%4-4320-1 Nordiska Handikappolitiska Rådet (NHR) 1.122 1.122 0 0,0%4-4340-1 Nomesko og Nososko 1.882 1.882 0 0,0%

4-4382-2 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer 10.590 10.590 0 0,0%Institutioner 20.562 20.562 0 0,0%

4-4380-3 Nordens Välfärdcenter 20.562 20.562 0 0,0%4-4381-3 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskab (NHV) 37.034 37.034 0 0,0%


*) NHV er finansieret direkte af landene, og indgår derfor ikke i de akkumulerede beløb.

Projektmedel

4-4310-1 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 5.654.000 5.654.000 5.554.000 92% MR-S/EK-S

Formål

Projektmidlerne anvendes med henblik på at styrke en koncentreret og sammenhængende indsats, hvor projekterne understøtter hinanden, fremmer synergieffekt og er policyskabende.


Som led i en politisk prioritering og for at sikre en synlig og målbar indsats vil sektorens projektmidler blive målrettet et specifikt temaområde gældende for perioden 2013-2014. Social og sundhedsministrene tog på deres møde i juni 2012 beslutning om at sektorens projektmidler for perioden 2013-2014 koncentreres om temaet bæredygtig velfærd og helse (NB!! Afventer MR-S beslutning i juni 2012)

4-4320-1 Nordiska Handikapprådet (NHR)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.122.000 1.122.000 1.102.000 100% NVC

Formål

Nordiska handikapprådet är ett rådgivande organ. Rådet har en rådgivande funktion i förhållande till NVC som ska utarbeta en handlingsplan för handikappområdet. Handlingsplanen ska förankras i MR-S.


Det nordiska handikappsamarbetet har under 2012 genomgått en omorganisering. Fokus för det nya handikapprådet är att fungera som rådgivande organ i utarbetandet av en handlingsplan för handikappområdet. NVC ansvarar för att genomföra handlingsplanen. Arbetet med handlingsplanen och prioriteringarna i


83

denna igångsätts under 2013.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: SEK 799.000 Faktiske udgifter : SEK 772.000


Nordens Velfærdscenter (NVC)

4-4340-1 Nomesko og Nososko

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.882.000 1.882.000 1.849.000 100% Statens Serum

Institut, Danmark

Formål

Det nordiske samarbejde om medicinal- og socialstatistik skal på området sikre sammenlignelige statistikker mellem de nordiske lande, drive internationalt og koordinerende arbejde, påtage sig udviklingsopgaver og drive publikations- og informationsvirksomhed.


NOMESKO forventer i 2013 at udgive Health Statistics in the Nordic Countries/Helsestatistik for de nordiske lande. NOSOSKO forventer i 2013 at udgive Social tryghed i de nordiske lande på både dansk og engelsk. I 2013 vil der desuden blive gennemført en revision af NOMESKO og NOSOSKO´s fælles hjemmeside og database, for at øge kendskabet til udvalgenes arbejde og tilgængeligheden af sammenlignelig nordisk sundheds- og socialstatistik.

Ledelse og adm.



Statens Serum Institut, Danmark (Overgået fra Sundhedsstyrelsen i Danmark pr. 1. marts 2012)

4-4382-2 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 10.590.000 10.590.000 10.403.000 100% NIOM AS

Formål

NIOM har til formål å sikre at medisintekniske produkter som benyttes innen tannpleien i Norden, oppfyller de helsemessige og tekniske krav som kan stilles med hensyn til utviklingen innen området. NIOMs oppgaver er forskning, materialprøving, standardisering og opplysningsvirksomhet. NIOMs forsknings- og informasjonsvirksomhet skal baseres på vitenskapelig grunn og være praktisk anvendelig i klinisk virksomhet. NIOMs aktiviteter skal ha en høy nordisk profil og bidra til nordisk nytte ved å skape en merverdi utover faglige samarbeid-sresultater. NIOMs visjon er å bidra til at pasienter i nordiske land får sikre og velfungerende biomaterialer.


NIOM har utarbeidet en strategisk plan for de kommende fem år med fire hovedmål: • NIOM skal ha en høy nordisk profil • NIOM skal drive biomaterialforskning på internasjonalt nivå • NIOMs oppdragsvirksomhet skal generere midler og kompetanse som kan styrke


84

den øvrige virksomheten • NIOM skal være en aktiv premissleverandør innen europeisk og internasjonal standardisering I tillegg er det utarbeidet en handlingsplan for 2012-13 med følgende prioriteringer: • NIOM skal ha fokus på pasientsikkerhet i Norden med spesiell interesse for materialkvalitet og klinisk anvendelse av dentale og andre biomaterialer som resinbaserte materialer, keramer og titan • NIOM skal etablere samarbeid og nettverksbygning til akademi, biovitenskap og andre relevante miljøer lokalt og i Norden • NIOM skal årlig ha minst 24 måneder gjesteforskeraktivitet med forskere fra de nordiske landene • NIOM skal samarbeide med myndighetene i de nordiske landene for en systematisk kvalitetsutvikling av dentale restaureringer • NIOM skal inkorporere Dentale Material Norden i sin hjemmeside og endre innholdet til en informasjonsportal om dentale materialer og deres egenskaper og anvendelighet basert på publiserte artikler

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 2.500.000 NOK Faktiske udgifter : 2.111.995 NOK


NIOM AS

Institutioner

4-4380-3 Nordens Välfärdcenter VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV SEK 25.076.000 25.076.000 24.780.000 84% Institutionen MODSVARER

DKK 20.562.000 20.562.000 18.833.000

Formål

NVCs opgave er at fremme udviklingen indenfor det velfærdspolitiske område i Norden og dets nærområder, samt at bidrage til at udvikle den nordiske velfærdsmodel i et globalt perspektiv. Dette skal ske gennem uddannelse, information, fokus på forskningsarbejde og udbredelse af forskningsresultater, udviklingsarbejde, netværksopbyggende og internationalt arbejde. NVC er organiseret som tre organisatoriske enheder, men med én styrelse, som er ansvarlig for driften ved NVC Stockholm og centerets to datterinstitutioner, NVC Finland og NVC Danmark. Alle institutionens virksomhedsformer og aktiviteter bidrager til den nordiske profil og nytte, således at arbejdet skaber en nordisk merværdi udover de rent fagmæssige samarbejdsresultater.


NVC arbejder med velfærdsmodellen som paraply for NVC`s indsatsområder. Hovedindsatsområder er:


85

• Velfærdspolitik: Hovedmålet er se på - og belyse konsekvenserne og udviklingsmuligheder for den nordiske velfærdsmodel og dens udfordringer. Fremfor alt betones strategier og mål af forebyggende karakter, som skal identificere ekskluderingsmekanismer og sikre social inkludering af svagt stillede grupper og grupper med behov for særlig støtte. • Handicapspørgsmål: Hovedmålet er at skabe gode forudsætning for mennesker med funktionsnedsættelse om ligestilling og deltagelse, herunder inkludering på arbejdsmarkedet. Målsætningen er at koordinere og sammenstille nordisk og international forskning på området, fange aktuelle problemstillinger op og områder med behov for speciel indsats, samt at sprede kundskabsbaseret information og gode erfaringer i de nordiske lande, som kan forbedre situationen for personer med funktionsnedsættelse. I kommende periode er det også en målsætningen at videreudvikle samarbejdet med de nordiske brugerorganisationer. • Alkohol- og narkotikaforskning: Målsætningen er at stimulere, opretholde og formidle en aktuel og relevant samfundspolitisk kundskabsbase på alkohol- og narkotikaområdet. NVC skal initiere, udføre og deltage i nordiske og internationale projekter på området, samt bidrage med underlag til nordiske politiske og administrative netværk (institutionsnetværk, embedsmænd m.fl.). • Velfærdsteknologi: Målsætningen er at fremme de nordiske landes udvikling af velfærdsteknologiske løsninger, og fremme udbredelsen af de velfærdsteknologiske løsninger, således at landene mest effektiv kan drage nytte af andre landes erfaringer og viden. NVC arbejder for at de nye teknologiske muligheder anvendes effektivt og fordomsfrit og udformes etisk forsvarligt i overensstemmelse med brugernes ønsker, behov og forudsætninger. Det er desuden et formål at præsentere og positionere nordisk viden og nordiske synspunktet i relevante europæiske fora. • Arbejdsinkludering: Opfølgningstiltag på baggrund af resultater fra arbejdsinkluderingsprojektet under globaliseringsinitiativet helse og velfærd samt etablering af en ressourcebank om frafald i uddannelserne blandt unge 16-20 årige i Norden. Arbejdsinkluderingsprojektet belyser og analyserer hvordan de nordiske landene lykkes med at inkludere utsatte grupper på arbejdsmarkedet: Unge i risiko for at falde udenfor ved overgang fra uddannelse til arbejde Mennesker med nedsat funktionsevne som har problemer med at få job og

fodfeste i arbejdslivet Seniorer med risiko for uønsket, tidlig afgang fra arbejdslivet

Kontrakt- periode

2012-2014

Kontrakt- status

Ny kontrakt 1. januar 2012

Økonomi

Ingen bemærkninger

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 10.886.000 SEK Faktiske udgifter : 10.518.000 SEK

4-4381-3 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskab (NHV)*

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV


86

SEK 45.163.000 45.163.000 44.632.000 81% Institutionen MODSVARER

DKK 37.034.000 37.034.000 33.920.000


Formål

NHV’s virksomhedsområde er folkesundhedsvidenskab i nordisk perspektiv. NHV’s mission er at medvirke til professionaliseringen af folkesundhedsarbejdet gennem uddannelse og forskning. Dette skal bidrage til at de fungerende sundhedssystemer opnår den nødvendige kundskab til at kunne bedrive et målrettet, omkostningseffektivt og etisk forsvarligt sundhedsfremmende og sygdomsforebyggende arbejde.


NHV har følgende tre højt prioriterede områder inden for folkesundhedsvidenskabelig forskning og uddannelse: • Epidemiologi: Oplysninger om befolkningens sundhedstilstand • Health promotion: Sundhedsfremme og sygdomsforebyggelse • Sundhedssystemer: Interorganisatorisk integration og interprofessionelt samarbejde inden for folkesundhed Hertil kommer en række særlige områder som f.eks. smittskydd/vårdhygien/infektionshygiejne, børns sundhed, migrationsforskning samt universelt design. NHV bedriver uddannelse på diplom-, master (MPH) og DrPH (Ph.d.) niveau og har årligt ca. 600 studerende. Et nyt diplomprogram etableres fra 2013, som samler flere eksisterende programmer indenfor smittskydd/vårdhygien, universelt design og almen folkesundhed i et samlet program med en mere tydelig folkesundhedsprofil. Desuden satser NHV på en yderligere udvikling af sin distance-undervisning. Følgende initiativer vil også være højt prioriterede: • Styrkelse og videre udvikling af nordiske uddannelsesnetværk inden for folkesundhedsvidenskab • Intensiveret samarbejde med WHO Europe samt andre europæiske og internationale organisationer

Kontrakt- periode

Ny kontrakt forberedes i 2012/2013

Kontrakt- status

Kontrakt udløber december 2012

Økonomi

Pr. 31. dec. 2011 udgør den samlede egenkapital 9.633.114 SEK, hvilket modsvarer 2-3 måneders drift af institutionen

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 7.700.000 SEK Faktiske udgifter : 9.004.701 SEK

Närings-, Energi- og Regionalpolitik

87


Generel indledning


Ministerrådet for erhverv, energi og regionalpolitik (MR-NER) skal, via sit nærings- og innovationspolitiske samarbejdsprogram for 2011-2013, sikre øget fokus på innovation, entreprenørskab og bæredygtig erhvervsudvikling. Med seks fyrtårnsprojekter som skal skabe konkrete resultater, vil erhvervssektoren bidrage til at gøre Norden til en ledende region for innovation indenfor grøn vækst og velfærd. Endvidere skal der i 2013 udarbejdes et nyt samarbejdsprogram for erhvervs- og innovationspolitikken. Hensigten er, under det svenske formandsskab, at arrangere en større konference om Nordens fremtidige erhvervspolitk, som forventes at kunne give et værdifuldt indspil til det forsatte arbejde med et skabe et nyt samarbejdsprogram. MR-NER skal, via sit energipolitiske samarbejdsprogram for 2010-2013, bidrage til at sikre stabil energiforsyning og bæredygtig vækst og velfærd for borgere i de nordiske lande. Det nordiske energisamarbejde skal være et redskab til markedsføring af nordiske styrkepositioner indenfor energisektoren på den globale arena og arbejde målrettet for at bidrage til et velfungerende energimarked med klimavenlige energisystemer, udvikling af miljøvenlig transport, energieffektivisering og brug af vedvarende energikilder. Et nyt energihandlingsprogram skal udarbejdes under år 2013. MR-NER skal, via sit regionalpolitiske samarbejdsprogram for 2013-2016, sikre regional samfundsudvikling med fokus på problemstillinger som følge af de demografiske ændringer i Norden, herunder affolkning i rurale områder og centralisering i byregioner. Samarbejdsprogrammets hovedfokusområder er grøn vækst og samfundsplanlægning, innovation i den nordiske velfærdsmodel og nye muligheder i Arktis. Samarbejdsprogrammet viderefører det grænseregionale samarbejde i de nordiske landene som en central del af det nordiske fællesskab. Etablering af nye virksomheder og resssourceudvinding i Nord vil være et centralt tema under det svenske formandskab. MR-NER vil i 2013 ivaretage en central rolle i arbejdet med grøn vækst, holdbar udvikling og velfærd. Udviklingen af grønne, holdbare vækststrategier vil være centralt i alle de nordiske landene og MR-NER vil tage del i dette arbejde på nordisk plan for at bidrage til at sikre bæredygtige velfærdssamfund i Norden.


Nordisk samarbeidsprogram for innovastion og erhvervspolitik 2011-2013 Handlingsprogram for det nordiske energipolitiske samarbejde 2010-2013 Nordisk regionalpolitisk samarbejdsprogram 2013-2016 Styringsdokumentene er tilgængelige på www.norden.org.


I 2011 startede erkvervssektoren implementeringen af seks større fyrtårnsprojekter som skal bidrage til at gøre Norden til en ledende region for innovastion indenfor grøn vækst og velfærd.


88

• Nordisk innovationsforum • fælles nordisk CSR strategi • videncenter for entreprenørskab • klimavenligt byggeri • fælles markedsføringsindsats af innovative nordiske virksomheder • innovation gennem offentligt indkøb og regulering I den forbindelse er der i 2011 blevet udarbejdet en fælles nordisk CSR strategi. Et program om fælles nordisk klimavenligt byggeri er sat i gang. Programmet skal skabe en platform for samarbejde og profilering af nordisk klimavenligt byggeri. Inden for fyrtårnsprojektet om innovation gennem offentligt indkøb og regulering er der udarbejdet en kortlægning og en casesamling om nordisk organisering af innovative offentlige indkøb i sundhedssektoren. Der er også udviklet netværk med henblik på udveksling af modeller og best practice, fælles indkøb og på sigt udvikling af et egentligt nordisk marked på sundhedsområdet. Energiministrene afholdt i 2011 en konkurrence om Nordens Energikommune 2011. Alle kommuner i Norden blev inviteret til at konkurrere om de bedste energiløsninger på lokalt niveau. Den danske kommune Albertslund blev udnævnt som vinder. Arbejdsgruppen for energieffektivisering (AGEE) har i 2011 fremlagt et Idékatalog med gode eksempler fra den kommunale sektor i de nordiske lande. Regionalsektoren startede i 2011 produktionen af en håndbok for hvordan nordiske regionale og lokale myndigheder kan løse udfordringer som følge af de demografiske ændringer i Norden. Håndbogen er et led i en større satsing på demografi-spørgsmålet. Arbejdsgruppen for globalisering og grænseregionalt samarbejde har i 2011 udgivet en publikation med gode eksempler på samarbejdet i nordiske grænsekomiteer. I oktober 2011 sendte regionalministrene fra Norge, Sverige, Finland og Island et fælles brev til EU-Kommissionen, hvor de opfordrede til at det indenfor EUs fremtidige regionalpolitik og indenfor regelværket for regional statsstøtte fortsat vises speciel opmærksomhed til de nordlige regionene med spredt beboelse.

Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % Sum MR-NER (TDKK) 122.546 121.546 1.000 0,8%

Näring 78.430 78.546 -116 -0,1%Projektmidler - Näring 1.961 2.077 -116 -5,6%

4-5140-1 Projektmidler Näring 1.961 2.077 -116 -5,6%Institutioner - Näring 76.469 76.469 0 0,0%

4-5180-3 Nordisk Innovation 76.469 76.469 0 0,0% Energi 11.029 10.065 964 9,6%4-5141-1 Projektmidler Energi 2.181 2.180 1 0,0%


89

4-5142-2 Arbejdsgrupper - energi 2.040 2.077 -37 -1,8%Institutioner - Energi 6.808 5.808 1.000 17,2%

4-3220-3 Nordisk Energiforskning (NEF) 6.808 5.808 1.000 17,2% Regional 33.087 32.935 152 0,5%4-5143-1 Projektmidler Regional 3.687 3.447 240 7,0%4-5145-2 Arbejdsgrupper under Regional 0 1.527 -1.527 -100,0%4-5151-4 NORA 6.700 6.505 195 3,0%4-5160-2 Grenseregionalt samarbeid 11.600 10.529 1.071 10,2%

Institutioner - Regional 11.100 10.927 173 1,6%4-6180-3 Nordregio 11.100 10.927 173 1,6%


Näring

4-5140-1 Projektmidler Näring VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.961.000 2.077.000 2.040.000 84% EK-NE/N

Formål

Projektmidlerne skal sikre gennemførelse af de politiske målsætninger i ministerrådet (MR-NER). Ett nytt samarbetsprogram för närings- och innovationspolitik efter 2013 ska tas fram under det svenska ordförandskapet. Avsikten är att anordna en större konferens om Nordens framtida näringspolitik som förväntas kunna ge värdefulla inspel till detta program. Vidare avses det att finnas ett visst fokus på olika frågor inom områden såsom utmaningsdriven innovation, turism, kulturella och kreativa næringar, CSR-frågor och/eller samhällsentreprenörskap.


I 2013 fortsätter arbetet med genomförandet av Nordiskt samarbetsprogram för innovations- och näringspolitik (2011-2013), vilket inkluderar insatser för entreprenörskap, innovation och grön tillväxt. Detta samarbetsprogram innehåller följande sex fyrtornsprojekt:

Nordiskt Innovationsforum Gemensam nordisk CSR-strategi Vetenskapscenter för entreprenörskap Gemensamt nordiskt program för klimatvänligt byggande Gemensam marknadsföringsinsats av innovativa nordiska verksamheter Innovation genom offentlig upphandling och reglering


90

4-5180-3 Nordisk Innovation VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV NOK 80.494.000 80.494.000 79.226.000 73% Institutionen MODSVARER

DKK 76.469.000 76.469.000 72.888.000

Formål

Nordisk Innovations rolle er å bidra til å øke innovasjons- og konkurranseevnen til nordisk næringsliv, å formidle kunnskap om innovasjon og å spre resultatene fra fellesnordiske satsninger. Nordisk Innovation samarbeider med myndigheter, innovasjonsaktører, næringslivet og forskningsmiljøer. Samtidig skal formidling mellom relevante nordiske aktører bidra til at det skapes sterke nordiske nettverk og samarbeidsplattformer. Nordisk Innovation skal nå målgruppene gjennom å skape samarbeide mellom ledende nordiske offentlige og private aktører innen handel og innovasjon. Nordisk Innovations hovedaktiviteter er å utvikle fellesnordiske satsninger innenfor handelsfremme (grenseløst nordisk næringsliv)og innovasjon i Norden. Samt bidra med innspill til policyutvikling for styrking av nordisk næringsliv. I tillegg arbeider Nordisk Innovation med implementering av programmer, prosjektstyring, formidling og påvirkningsvirksomhet innen for rammene av de overordnede mål med virksomheten. Nordisk Innovation arbeider for å utvikle og formidle ny kunnskap, skape platformer og verktøy for samarbeid, koble sammen relevante kompetansemiljøer innenfor innovasjon næringsliv og handelsfremme. Nordisk Innovation arbeider også med å bryte ned grensehindringer for næringslivet i Norden. Gjennom nordisk samarbeid kan man bedre rammebetingelsen for innovasjon og internasjonal handel, og stimulere til at kompetanse, kunnskap, varer, tjenester og kapital kan bevege seg fritt over de nordiske landegrensene. Som et verktøy for nordisk nærings- og innovasjonspolitisk samarbeid, medvirker Nordisk Innovation til at politiske initiativ gjennomføres.


Nordisk Innovation vil fortsette å konsentrere arbeidet om færre og større satsinger. Hoveddelen av Nordisk Innovations ressurser vil benyttes til satsinger innenfor områdene innovasjon, handelsfremme og grønn vekst. Følgende områder vil prioriteres i 2013:

Bidra til realiseringen av fyrtårnprosjektene i det nordiske nærings- og innovasjonspolitiske samarbeidsprogrammet 2011-13. Herunder gjennomføre felles nordisk utlysning og «challenge» konkurranse på Nordic Built

Utvikling av minst ett nytt samarbeidsinitiativ innenfor innovasjons- og handelsområdet

Delta aktivt i utarbeidelsen av et nytt samarbeidsprogram for nærings- og innovasjonspolitikken

Videreutvikle programmene ”Bedre tjenestehandel i Norden og EU” og ”Standardisering for økt konkurranseevne og vekst”

Gjennomføre studier om handelshindre for næringslivet i Norden og EU, med


91

formål om å bidra til et styrket indre marked Arbeide med Grønn vekst-initiativet innenfor områder som harmonisering av

grønne normer og standarder, innovative offentlige anskaffelser, bærekraftig handel og kommunikasjon av grønne nordiske løsninger

Ta initiativ avseende utmaningsdriven innovation, CSR samt samhällentreprenörskap och hållbarhetsfrågor

Følge opp og avslutte arbeidet innenfor Toppforskningsinitiativet (TFI) med særlig vekt på Nanoteknologi og Karbonfangst og lagring (CCS).

Kontrakt- periode

2011-2013

Kontrakt- status

Oppfylt

Økonomi

Ingen bemærkninger

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 6,2 MNOK Faktiske udgifter : 6,0 MNOK

Energi

4-5141-1 Projektmidler Energi VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 2.181.000 2.180.000 2.141.000 93% EK-NE/Energi

Formål

Projketmedlerna ska säkra genomförandet av de energipolitiska målsättningarna i ministerrådet. Klimatutmaningen står högt på dagordningen i ministerrådet. Det nordiska energisamarbetet ska riktas mot utmaningarna på klimatområdet och bidra till att säkerställa ländernas försörjningssäkerhet av energi och skapa förutsättningar för grön tillväxt. De nordiska länderna ska vara aktiva och konstruktiva aktörer i de politiska processerna i EU och i andra internationella fora. Genom samarbetet ska ländernas inflytande på och implementering av EU:s lagstiftning stärkas.


Viktiga områden för det energipolitiska samarbetet i Norden 2013 är energieffektivisering, förnybar energi och den nordiska elmarknaden, områden som alla är centrala för skapandet av grön tillväxt i Norden. Utöver detta ska det fokuseras på glesbefolkade områden och energisamarbeten med länderna i Östersjöregionen.

Stärka konsumentens ställning på elmarknaden, bl.a. genom uppföljning av den svenska energiministerns brev från 2011

Utveckla en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el med genomförande senast 2015

Metoder för flaskhalshantering ur ett nordiskt och europeiskt perspektiv Den framtida elförsörjningen i ljuset av att den gemensamma elmarknadens


92

växer alltmer geografiskt Ökade insatser för utveckling av förnybarhetsdirektivets samarbetsmekanismer Fortsatt samarbete kring förberedelse och genomförande av EU-strategier och

direktiv med avseende på energieffektivisering Initiera en diskussion om inriktningen på den nordiska energiforskningen i

framtiden 4-5142-2 Arbejdsgrupper - energi

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 2.040.000 2.077.000 2.040.000 100% EK-NE/Energi

Formål

Syftet med arbetsgrupperna är att de ska hjälpa till att säkra implementeringen av det energipolitiska handlingsprogrammet för 2010-2013. Arbetsgrupperna har 1-åriga arbetsprogram som godkänns av ÄK-E.


Under 2013 finns det fyra verksamma arbetsgrupper inom energiområdet: Arbetsgruppen för energieffektivisering (AGEE), Arbetsgruppen för förnybar energi (AGFE), Elmarknadsgruppen (EMG) och Arbetsgruppen för glesbygd (TBO).

Det nordiska energisamarbetet ska leva upp till de politiska förväntningarna om en gränslös nordisk elmarknad med en hög grad av försörjningstrygghet. Arbetet med utvecklingen av en gemensam nordisk slutkundsmarknad har en hög prioritet och ska vara implementerat senast 2015. Särskilt vikt kommer att ges att stärka konsumentens ställning på elmarkanden. Infasningen av förnybar energi på elmarknaden är ett viktigt steg mot uppfyllandet av EU:s mål för förnybar energi till år 2020. Viktigt är även metoder för flaskhalshantering ur ett nordiskt och europeiskt perspektiv.

Nordiskt samarbetet inom förnybar energi och energieffektivitet är viktigt för ländernas uppfyllelse av EU:s mål. Hög prioritet kommer att ges utvecklingen av förnybarhetsdirektivets samarbetsmekanismer.

På energieffektivitetsområdet prioriteras speciellt nordiskt samarbete i förberedelse och genomförande av EU – strategier och direktiv. Ecodesign och energimärkning kommer att vara fortsatta prioriterade områden.

De nordiska länderna har gemensamma problem med att säkerställa klimatvänliga och konkurrenskraftiga energisystem i både tät- och glesbefolkade områden, och kommer därför att fortsätta arbeta tillsammans för att utveckla sådana system.

4-3220-3 Nordisk Energiforskning (NEF)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV NOK 6.114.000 6.114.000 6.017.000 26% Institutionen MODSVARER

DKK 6.808.000 5.808.000 5.536.000

Formål

Formålet med NEFs arbeid er å bidra til økt nordisk kompetanse og konkurransekraft på energifeltet. NEF skal fremme forskning, utvikling og informasjonsutveksling innenfor energiområder av fellesnordisk interesse og nytte.


93

NEF bidrar til økt internasjonalisering av energiforskningen i Norden, både gjennom forskningsprogrammet ”Sustainable Energy Systems 2050”, deltakelsen i Toppforskningsinitiativet og gjennom deltakelse i ERA-Net Smart Grids. Gjennom de nordiske forskningsprosjektene i Sustainable Energy Systems 2050, som NEF finansierer ved hjelp av økonomiske bidrag direkte fra de nordiske landene (100 millioner NOK i perioden 2010-2014), bidrar institusjonen aktivt til å implementere nasjonale energiforskningsstrategier. De nordiske energiforskningsprosjektene danner ofte grunnlag for ytterligere internasjonalisering fordi prosjektene bruker det nordiske samarbeidet som utgangspunkt til å oppnå forskningsfinansiering fra EU. NEF skal frembringe vitenskapsbasert beslutningsgrunnlag, koble FoU til relevante energipolitiske prosesser og bidra til løsning av aktuelle energipolitiske spørsmål. Videre skal NEF være en aktør i det internasjonale energiforskningssamarbeidet i forhold til det europeiske forskningsrom (ERA), International Energy Agency (IEA) og andre relevante internasjonale fora. NEF skal fungere som brobygger mellom industri-, forsknings- og policyaktører.


Følgende skal prioriteres i 2013:

Forvaltningen av forskningsprosjektene under Sustainable Energy Systems 2050 som omhandler lavkarbon transport, marked og nett samt fornybare energiteknologier

Administrasjon av forskningsprosjektene og nettverkene finansiert under Toppforskningsinitiativets delprogrammer for biodrivstoff og integrasjon av storskala vindkraft

Fortsatt deltakelse i Smart Grids ERA-Net Deltakelse i Interregprosjektet Bioenergy promotion Baltisk deltakelse i prosjektene under ”Sustainable Energy Systems 2050” Energimarkedsspørsmål gjennom blant annet sekretariatsfunksjonen for

sluttbrukermarkedet Synliggjøring, formidling og profilering av det nordiske

energiforskningssamarbeidet til nordiske forsknings- og innovasjonsmiljøer samt i relevante internasjonale fora

Kontrakt- periode

2011-2014

Kontrakt- status

Oppfylt

Økonomi

Ingen bemerkninger

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Planlagte utgifter: 4 698 000 NOK Faktiske udgifter : Faktiske utgifter: 4 676 727 NOK


94

Regional

4-5143-1 Projektmidler Regional VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 3.687.000 3.447.000 3.356.000 90% EK-R

Formål

De nordiske regionenes rolle, både innenfor Norden og i et større europeisk og globalt perspektiv, blir viktig for å sikre nordisk vekst og velferd i fremtiden. Regionalpolitikkens fokus på den territorielle dimensjonen i sammfunnsutviklingen gir den en særlig rolle som strategisk og tematisk brobygger mellom andre politikkområder og sektorsinteresser. Regionalsektoren må høyne den faglige og politiske beredskapen for å møte endringer i rammebetingelsene for regional utvikling og planlegging. De nordiske regionalpolitiske midlene skal bidra til å sikre implementering av de politiske målsetningene i Ministerrådet (MR-NER). Embetsmannskomiteen for regionalpolitikk (EK-R) har det overordnede faglige og administrative ansvaret for regionalsektoren aktiviteter. Utover de overordnede styringsoppgaver, skal Embetsmannskomiteen være et kraftsentrum for overordnet faglig diskusjon og erfaringsutveksling som grunnlag for policyutvikling i hvert enkelt land. Embetsmannskomiteen vil kontinuerlig vurdere behovet for utredninger og evalueringer som kan bidra til å optimere bruken av midler innenfor det regionalpolitiske samarbeidet i Norden. Regioner og kommuner i de nordiske landene står overfor store utfordringer som kan knyttes til demografiske endringer i befolkningsstrukturen. Den demografiske utviklingen vil skape store konsekvenser for tjenestetilbud og offentlig service, infrastruktur, kompetanseforsyning, tilgang på boliger, transport og næringsutvikling. I det nordiske regionalpolitiske samarbeidet er det utarbeidet en demografisk håndbok om hvordan lokalt og regionalt nivå kan bidra til å løse demografiske utfordringer de nordiske landene står overfor. På bakgrunn av håndboken vil regionalsektoren implementere et program med det formål å stimulere kommuner og regioner til å utvikle innovative løsninger på de demografiske utfordringene. Et nytt nordisk regionalpolitisk samarbeidsprogram skal implementeres fra 2013. I denne forbindelse vil det opprettes nye arbeidsgrupper i 2013. En del av regionalsektorens prosjektmidler vil derfor i løpet av budsjettåret overføres til budsjettpost 4-5145 for regionalpolitiske arbeidsgrupper.


Følgende områder skal prioriteres i 2013:

Innovasjon i den nordiske velferdsmodellen Innovasjon i grønne næringer Demografiske utfordringer i Norden Utvikling av bærekraftige bymønstre Utvikling i det arktiske området


95


NMRS

4-5145-2 Arbejdsgrupper under Regional

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 1.527.000 1.530.000 86% EK-R

Formål

De nordiske regionalpolitiske arbeidsgrupper skal bidra til implementeringen av Nordisk regionalpolitisk samarbeidsprogram 2013-2016. Arbeidsgruppenes sammensetning og oppdrag vil følge prioriteringene i samarbeidsprogrammet. Arbeidsgruppene vil bli opprettet i løpet av 2013 og i denne prosessen vil det bli bevilget midler til budsjettposten fra regionalsektorens frie midler. Arbeidsgruppene skal utarbeide innspill til nordisk policyutvikling på det regionalpolitiske området og bidra til kunnskapsutvikling og erfaringsutveksling mellom landene. Nordregio har et koordinerende ansvar for aktiviteten i arbeidsgruppene. Denne innsatsen er en del av budsjettoverføringene til Nordregio og vil være spesifisert i kontrakten mellom NMR og Nordregio.


De nordiske regionalpolitiske arbeidsgruppene skal følge de overordnede prioriteringene i Nordisk regionalpolitisk samarbeidsprogram 2013-2016.


Nordregio ivaretar sekretariatsfunksjonen for arbeidsgruppene

4-5151-4 NORA

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 6.700.000 6.505.000 6.390.000 100% MR-NER/ER-R

Formål

NORA (Nordisk atlantssamarbeid) er et nordisk regionalt samarbejdsorgan, opprettet av Nordisk Ministerråd med det formål at styrke samarbejdet i den nordatlantiske region (Grønland, Island, Færøerne og Kystnorge) og i forhold til Nordens naboer i vest (Canada, Skottland, Irland). Ved at styrke samarbejdet mellem især virksomheder og forsknings- og udviklingsorganisationer på tværs af landegrænserne, skal NORA bidrage til at gøre Nordatlanten til en kraftfuld nordisk region med en stærk og bæredygtig økonomisk udvikling. NORA skal fungere som en strategisk aktør og igangsætter i de nordatlantiske landes projektsamarbejde.


I det kommende år vil NORAs væsentlige arbejdsredskaber dels være egne strategiske initiativer som konferencer, netværksarrangementer og analysevirksomhed, dels den fortsatte vedligeholdelse og udbygning af NORAs projektportefølje. NORAs virksomhed vil i 2013 have fokus på den fortsatte virkeliggørelse af de mål, som i NORAs strategiprogram for 2012-2016 sammenfattes under tre overskrifter: 1) Gøre stærke sider stærkere – ved at styrke innovation og


96

samarbejde inden for fiskeri og marine ressourcer, 2) Skabe nye muligheder – ved at fremme den nødvendige diversifikation af regionens økonomier, og 3) Overvinde afstande – ved at bidrage til løsning af de hindringer, som skabes af de lange afstande i regionen. Dertil kommer som en fjerde hovedprioritet, at nabolandssamarbejdet med Nordens naboer i vest, herunder Canada, Skotland og Irland, fortsat vil stå centralt i NORAs virksomhed. De overordnede målsætninger vil i den årlige handlingsplan for 2013 blive omsat til en række konkrete initiativer, som vil have fokus på:

At skabe politiske og faglige arenaer, hvor nordatlantiske problemstillinger drøftes, og strategier og fælles initiativer udvikles

At formidle og iværksætte konkret projektsamarbejde i regionen At udvikle NORA til en attraktiv platform for nordisk samarbejde med

nabolandene 4-5160-2 Grenseregionalt samarbeid

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 11.600.000 10.529.000 10.343.000 99% EK-R

Formål

Ministerrådets innsats for det nordiske grenseregionale samarbeidet skal bidra til å utvikle de nordiske regionene - også regioner på tvers av statsgrenser i Norden. Finansieringsstøtte til grenseregionale samarbeidsorganer i Norden skal bidra til deres innsats for å utnytte muligheter og begrense hindringer som skapes av at det befinner seg en eller flere riksgrenser innenfor en funksjonelt sammenhengende geografisk region. Regionalsektoren vil arbeide mer systematisk og kontinuerlig for felles kunnskapsutvikling og erfaringsutveksling. Nordiske grensekomiteer, lokale og regionale myndigheter skal inkluderes i denne innsatsen. De nordiske grenseregionale midlene for 2013 skal bidra til dette arbeidet. Det nordiske regionalpolitiske samarbeidet vil fortsette sitt samarbeid med europeiske grenseregionale organer gjennom sitt engasjement i Association of European Border Regions (AEBR). I det nordiske regionalpolitiske samarbeidet har man bygget opp statistikkdatabaser som anvendes for å beskrive og analysere den demografiske utviklingen. I 2008 ble det opprettet en egen database for grenseregional statistikk mellom de nordiske landene, StatNord. Statistikken omfatter fem emneområder: Befolkning, Flytting, Lønnsummer, Sysselsetting og Arbeidspendling. Det nordiske regionalpolitiske samarbeidet ønsker gjennom de grenseregionale midlene å bidra til at de nordiske landene kan opprettholde en felles-nordisk grenseregional statistikkdatabase.


Midlene for grenseregionalt samarbeid skal følge de overordnede prioriteringene i Nordisk regionalpolitisk samarbeidsprogram 2013-2016.


97

Bidra til et velfungerende og fruktbart grenseregionalt samarbeid i Norden Bidra til å sikre opprettholdelsen av den nordiske grenseregionale

statistikkdatabasen StatNord

4-6180-3 Nordregio VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV SEK 13.326.000 13.326.000 13.168.000 60% Institutionen MODSVARER

DKK 11.100.000 10.927.000 10.008.000

Formål

Nordregio beskæftiger sig specielt med politikområderne regional udvikling, demografi, regional tilvækst, planlægning, bæredygtig udvikling og andre beslægtede politikområder. Blandt de overordnede mål kan nævnes, at Nordregio skal fastholde og videreudvikle sin rolle som europæisk og nordisk forskningscenter inden for sit faglige felt. Gennem videnopbygning og kompetenceudvikling bidrager Nordregio til, at Norden udnytter sine særlige styrkepositioner som region i et globalt perspektiv. Nordregio skal bidrage til at udvikle viden og kompetence om strategisk vigtige spørgsmål i relation til den regionale udvikling i de forskellige dele af Norden til brug for nationale og regionale beslutningstagere. Herunder skal Nordregio levere konkrete indspil til EK-R og NMRs policyudvikling.


I 2013 indgås en ny kontrakt mellem Nordisk Ministerråd og Nordregio. Her vil det blive præciseret, hvordan Nordregio skal støtte den nordiske politik udvikling, og hvordan brugerne af Nordregio på en effektiv måde inddrages i arbejdet.

Demografiske udfordringer og håndteringen af dem på regionalt og lokalt niveau. Herunder opfølgning af projektet ”Handbok om demografiska utmaningar” og et specialstudie af udviklingen i Arktis og de nordligste regioner (Northern Sparsely Populated Areas).

Grøn vækst, identifikation af regionale potentialer og regionale udviklingsstrategier.

Udvikling af et monitieringssystem for Østersøregionen til brug for implementeringen af EUs Østersøstrategi og VASAB Long Term Perspective.

Integreret planlægning og multi-level governance, med særlig henblik på at opnå bedre sammenhæng mellem den traditionelle fysiske planlægning og regionale vækststrategier.

Kontrakt- periode

2013-2016

Kontrakt- Status

Oppfylt

Økonomi

Ingen bemerkninger

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 4.100.000 Faktiske udgifter : 3.808.000

Miljø

98

Miljø

Generel indledning


Det nordiske miljøsamarbejdet skal bidrage til at bevare og forbedre miljøkvalitet og livskvalitet i Norden, ha forvaltningsrelevans samt påvirke internationalt samarbejde. Udgangspunktet er ett nytt miljøhandlingsprogram som gæller før perioden 2013 – 2018 og i tillæg bidrager man til at implementere det nordiske styrdokumentet for bæredygtig udvikling. Den tidigare Arktiske miljøstrategi for miljøgifter og klima har inarbetats i Miljöhandlngsprogrammet. Hovedtemaerne i miljøhandlingsprogrammet refelekterer områder, hvor Norden har en stærk tradition og interesse for fælles samarbejde. Norden og de nordiske landes miljøsamarbejde er i fokus og vil blive støttet primært gennem arbetsgrupperne men også genom miljøfinansieringsbolaget NEFCO og miljømærket Svanen. Internationellt prioriteras samarbejdet med regionale organer fx. Arktisk Råd, Barentsrådet og HELCOM, men også i EU och i miljökonventioner och fx. i FN’s miljøprogram UNEP. Tværfagligt samarbejde med henblik på at fremme integration af miljøhensyn i andre sektorer og synergieffgekter er straegisk og sker vid behov.


Målsætninger og prioriteringer finns i miljøhandlingsprogrammet som dækker blandt andet grøn økonomi og vækst, miljøøkonomi og resurseffektivitet, avfall, bärkraftig konsumtion och produktion, klima, luft og hav, biologisk mangfoldighed og ekosystemtjänster, kemikalier og miljögifter. Miljøsamarbejdet vil i 2013 også være styret af prioriteterne angivet af det svenske formandskabsprogram for ministerrådet i 2013 samt de nordiske statsministres uppdrag om grön växt.


Några eksempler på aktiviteter og resultater med stor synlighet i 2011: • Klimat: To projekter, der er væsentlige for arbejdet i Arktisk Råd, gennemførtes af AMAP-sekretariatet med støtte fra KoL. Det ene om kortlivede klimagasser (SLCF) og det andet drejer sig om klimaændringernes effekt på miljøgiftenes påvirkning på økosystemer og mennesker. Nordic Partnership Initiative on Up-scaled Mitigation Action (NPI, före detta NOAK-NEFCO Partnership Initiative), med to pilotprojekter – omfattende cement sektoren i Vietnam og affaldssektoren i Peru. Projektets mål er at vise hvordan international klimafinansieringsmuligheder kan styrke en mere intensiv sektor-baseret indsats i udviklingslandene med det formål at reducere klimagasudslippene. Projekt om analyse af hvad tograders målets konsekvens vil være i form af konkrete udslipsreduktioner samt studie om tillväxtekonomiernas agerande i klimatförhandlingarna (Brasilien, Sydafrika, Kina och Indien). • Luft: Et projekt med modellering af luftforurening efter EMEP og GAINS-

Miljø

99

modellerne inddrager i 2010 og 2011 de vestrussiske provinser i modelarbejdet. Projektet styrker Ruslands muligheder for at deltage i det internationale samarbejde under f.eks. CLRTAP-konventionen, og det er bl.a. relevant i forhold til de store russiske skov- og mosebrande i 2010 • Havet: AEG:s väsentligaste aktiviteter koncentrerades sig på miljöfarliga ämnen, övergödning, EU:s vattenrams- och havsdirektiv och marina strategi samt HELCOM:s aktionsplan för Östersjön (BSAP). Projekten hade fokus på arktiska och västnordiska havsområden. AEG:s fokus på västnordiska havsområden syns tydligt i de aktiviteter som finansierats i bland annat AMAP och PAME. AEG har sammankallat ett tvärsektoriellt nätverk av nationella experter som assisterat AEG i arbetet med havsmiljöförvaltning. En workshop avhölls på Färöarna i november. Havsplanering har tagit væsentliga steg framåt. • Biodiversitet og økosystemtjenester: TEG har bl.a. været involveret i projekter som spiller op imod Ramsar- og Landskabskonventionen og det europæiske arbejde med TEEB, samt IUCN arbejde med beskyttede områder. Flere av TEGs projekter under 2011 er koblede til temaet grøn økonomi, herunder projekter om værdisæt-ning af økosystemer i kommunalt regi, værdisætning af vandløb, natur- og kulturarv. • Hållbar konsumtion och produktion: Viktiga projekt har behandlat EuP-direktivet och uppstart av projektet Ecodesign and Future Product Policy, Svanen 2015 visions projekt, projekt om grön offentlig upphandling och projekt om BAT. HKP arrangerade under år 2011 seminarier/workshops med fokus på policyutveckling för grön ekonomi däribland ett side-event under CSD 19. • Kemikalier: De viktigaste verksamhetsområdena har varit implementeringen av EU:s kemikalilagstiftning, utveckling av testmetoder av kemikalier, nordisk eko-toxikologiskt testprogram för nanomaterial, hormonförstörande ämnen, biocider, ozon och kvicksilver. NKG har genom att ta fram ny kunskap bidragit till att samhället utvecklas i en mer grön inriktning. Ett viktigt led i omställningen är att främja substitution av farliga kemikalier. • Affald: NAG har haft flera aktiviteter om matavfall samt bygg- och anlägg-ningsavfall. Ett projekt om begränsning av matavfall från hotell, kantiner och catering, ett om förebyggande av matavfall från butiker och grossister samt en förstudie om en nordisk matavfallskampanj. Ett projekt av internationell betydelse har relaterat till Baselkonventionens förbud om gränsöverskridande avfall mellan OECD-länder och utvecklingsländer och avsett teknisk hjälp till vissa länder att ratificera avtalet. • Miljöekonomi: Starkt stöd till Nordiska ministerrådets arbete med grön växt samt projekt om: Reforming environmentally harmful subsidies: granskar och ger råd om principer och kriterier för styrmedel för att minska subsidierna. Värdesättning av ekosystemtjänster med fokus på vattendrag: ger en översikt över värderingsmetoder i de nordiska länderna. Miljöeffektiv teknologi: beskriver de nordiska ländernas insatser i perioden 2004 – 2011 och rekommenderar uppföljningsåtgärder avseende varje land och förslag till förstärkt nordiskt samarbete.

Miljø

100

Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % MR-Miljø (TDKK) 44.586 44.586 0 0,0%

3-3310-1 Dispositionsmidler - Miljø 6.040 6.749 -709 -10,5%3-3311-2 Miljøsektorens arbejdsgrupper 22.791 23.501 -710 -3,0%3-3320-2 NEFCOS Miljøudviklingsfond 11.755 11.755 0 0,0%3-6720-4 SVANEN – Nordisk miljömärkning 4.000 2.581 1.419 55,0%

Opdelt på kategorier 44.586 44.586 100% 100%Projektmidler 6.040 6.749 13,5% 15,1%Programlignende aktiviteter 34.546 35.256 77,5% 79,1%Organisationsbidrag 4.000 2.581 9,0% 5,8%

3-3310-1 Dispositionsmidler - Miljø

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 6.040.000 6.749.000 6.630.000 91% EK-M/MR-M

Formål

Miljösektorn förfogar över ett så kallat prioriteringskonto som ska användas till politiska initiativ i tillägg till de projekt och aktiviteter som arbetsgrupperna arbetar med.


Prioriteringarna finns angivna i Miljöhandlingsprogrammet men omfattar också prioriteringar i Sveriges ordförandeskapsprogram för miljösektorn 2013. Politiskt prioriterade frågor under år 2013 förväntas vara:

Grön ekonomi och ekosystemtjänster Klimat inklusive kortlivade klimatgaser Hav med tonvikt på ekosystembaserad förvaltning Kemikalier Arktiska miljön

3-3311-2 Miljøsektorens arbejdsgrupper VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 22.791.000 23.501.000 23.085.000 98% Arbetsgrupperna

Formål

Genomförandet av miljöhandlingsprogrammet sker genom arbetsgrupper i projekt, i form av t.ex. analyser och udredninger, seminarer och workshops, och under medverkan av nordiska experter. Miljösektorn väljer den organisering och de arbetsgrupper som mest effektivt kan genomföra det breda nordiska miljösamarbetet. Det nordiske miljøsamarbejdet skal bidrage til at bevare og forbedre miljøkvalitet og livskvalitet i Norden, ha forvaltningsrelevans samt påvirke internationalt

Miljø

101

samarbejde. ÄK-M fördelar medlen till arbetsgrupperna.


Prioriteringarna finns angivna i Miljöhandlingsprogrammet. Eksempler på områden och aktiviteter som forventes at blive prioriteret i 2013 er:

Fortsatta aktiviteter inom ramen för grön ekonomi, härunder ekosystemtjänster, miljö- och hållbarhetsaspekter i räkenskaper, ekonomiska styrmedel, grön offentlig upphandling och miljömärkningsarbete

Ekosystembaseret forvaltning af hav- og kystområder Resurseffektivitet och forebyggelse af affald i et livscyklus-perspektiv Nano-teknologi og hormonforstyrrende stoffer Fortsatt fokus på uppföljning av HELCOM:s handlingsplan för Östersjön Fortsat engagemang i den arktiske miljøsamarbejde

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: Arbetsgruppernas sekretariatskostnader på samma nivå som 2012. Förbättrad eknomistyrning av arbesgrupperna. Faktiske udgifter :


Varje arbetsgrupp har en fast anställd koordinator som är placerad i och serviceres af forvaltningsorganer i de nordiske landes administrationer.

3-3320-2 NEFCOS Miljøudviklingsfond

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 11.755.000 11.755.000 11.547.000 100% NEFCO

Formål

Nordisk Ministerråd medfinansierer indbetalinger til den nordiske miljøfinansie-ringsinstitution NEFCO:s Miljøudviklingsfond. Miljøudviklingsfonden er rettet mod at muliggøre og tilrettelægge finansiering af miljøforbedrende foranstalt-ninger i særligt Rusland, Ukraine och Vitryssland, på særligt favorable vilkår med sigte på at styrke forudsætningerne for gennemførelse af nye miljøprojekter. Miljøministrenes delegater i NEFCO:s styrelse besluttede i 2010 at genom NEFCO fortsætte de årlige indbetalinger til miljøudviklingsfonden i perioden 2011-2013 via disponering af overskudsmidler fra NEFCO’s grundkapital.


NEFCO:s miljöutvecklingsfond ska i 2013 fokusera på följande:

Renare produktionsprojekt i den privata sektorn Energibesparingsprojekt i den offentliga sektorn Regionala miljöprogram: eliminering av Barents Hot Spots Reduktion av miljögifter med fokus på Arktis Pojekt för att stödja genomförandet av Baltic Sea Action Plan särskilt

kommunala avlopssverk och inom jordbrukssektorn Projekt för att minska utsläpp från jordbruket bland annat gödselhantering


NEFCO

Miljø

102

3-6720-4 SVANEN – Nordisk miljömärkning VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 4.000.000 2.581.000 2.535.000 100% Nordiska

miljömärknings-nämnden

Formål

Svanen är Nordens officiella miljömärkning. Syftet är att ha en frivillig gemensam nordisk miljömärkning, som medverkar till att minska den börda som den dagliga konsumtionen lägger på miljön. Svanemärket granskar varors och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall. Det ställs hårda miljö- och klimatkrav men även krav på funktion, hälsa och kvalitet. Arbetet samordnas genom den Nordiska miljömärkningsnämnden (NMN), som bestämmer vilka produktgrupper som ska omfattas av Svanen och vilka krav de ska uppfylla. Nordiska expertgrupper arbetar fram förslag till kriterier och de olika ländernas miljömärkningssekretariat tar hand om licensansökningar och utfärdar licenser. Miljömärkningen i Norden omsätter årligen i storleksordningen 100 miljoner danska kronor och arbetsstyrkan utgör totalt över 100 personer. Alla miljömärkningssekretariaten arbetar parallellt med Svanen och det europeiska miljömärket EU Ecolabel. En ekonomisk kartläggning av organiseringen av det nordiska miljömärket Svanen har resulterat i beslut år 2012 om att etablera en ny samnordisk juridisk plattform för Nordisk miljömärkning som förväntas förvekligas i slutet av 2012. Detta beslut har inga ekonomiska konsekvenser. Det föreslås stödet till Svanen ska öka till 4 miljoner DKK per år för perioden 2013 – 2015 och parallellt arbeta för att stärka stödet från andra sektorer som också drar nytta av Svanens bidrag till utveckling av grön ekonomi.


Nordiska miljömärkningsnämnden ska i 2013 fokusera på följande:

Etableringen av den nya juridiska enheten Implementering och uppföljning av visionsarbetet Svanen 2015, med fokus på

att systematisera kopplingen mellan miljömärkning och offentlig upphandling samt förstärka synergier mellan olika miljöinformationssystem.

Förstärkning och effektivisering av det samnordiska kriteriearbetet. Nordisk samordning av informationsarbetet. Utveckling av indikatorer för att mäta effekten av miljömärkning Samarbetet med Global Ecolabelling Network (GEN).

Arbejdslivspolitik

103

Arbejdslivspolitik

Generel indledning


Ministerrådet for Arbejdsliv (MR-A) vil i perioden 2013-16 fokusere det nordiske samarbejde på de udfordringer, som udspringer af globaliseringen og den demografiske udvikling. Samtidig vil samarbejdet efter behov prioritere også mere konjunkturelt betingede udfordringer, som opstår i perioden. På den baggrund har MR-A opstillet en række fælles mål på beskæftigelses- og arbejdsmarkedsområdet, på arbejdsmiljø- og arbejdsretsområdet samt på tværgående prioritetsområder, som skaberne rammerne for det nordiske samarbejde på arbejdslivsområdet i perioden. MR-A har det overordnede ansvar for samarbejdet på arbejdslivsområdet. Samarbejdet organiseres af Embedsmandskomiteen for arbejdsliv (EK-A), som udstikker retningslinjer for og fordeler MR-A’s budget til EK-As tre udvalg samt til Nordjobb, NIVA og budgetposten 'Kommunikation om arbejdsliv'. Endvidere nedsætter EK-A ad hoc grupper efter behov.


Det overordnede formål med MR-As samarbejdsprogram 2013-16 er at bidrage til at sikre et velfungerende nordisk arbejdsmarked og et godt arbejdsliv i et konkurrencedygtigt Norden. De vigtigste mål er følgende: På beskæftigelses- og arbejdsmarkedsområdet: 1. Mobilisering af så stor en del af de interne arbejdskraftressourcer som muligt 2. Styrke matchningen af udbud og efterspørgsel på arbejdskraft 3. Fremme livslang læring målrettet arbejdsmarkedets behov 4. Fremme tiltrækningskraften i forhold til efterspurgt udenlandsk arbejdskraft fra lande uden for EU/EØS 5. Fremme koordinationen blandt relevante myndigheder 6. Bekæmpe ledigheden blandt udsatte grupper og langtidsledighed På arbejdsmiljø- og arbejdsretsområdet: 7. Styrke et godt fysisk og psykisk arbejdsmiljø på arbejdspladserne 8. Videreudvikle arbejdsmiljøstrategier og –tilsyn 9. Modvirke uacceptable arbejdsforhold, 'social dumping' og diskrimination på arbejdsmarkedet 10. Synliggøre betydningen af god ledelse og aktiv medarbejderindflydelse 11. Styrke en bæredygtig anvendelse af den enkelte arbejdstagers ressourcer 12. Sikre en god balance mellem lønmodtagerbeskyttelse og fleksibilitet 13. Fremme ligestilling og ligebehandling på arbejdsmarkedet 14. Styrke det nordiske samarbejde i forhold til international regulering Tværgående prioritetsområder: 15. Forebygge og nedbryde grænsehindringer 16. Deltagelse i tværsektorielt samarbejde, hvor det giver nordisk nytte

Arbejdslivspolitik

104

Samarbejdet vil blive nærmere konkretiseret gennem det svenske formandskabs-program for arbejdslivsområdet, de faste udvalgs virksomhedsplaner for 2013 samt kontrakterne med NIVA (2012-2014), Informationsprogrammet (2013-2014) og Nordjobb (2011-2013).


MR-A gennemførte et vellykket møde i Finland i november 2011. Fokus var på en temadrøftelse med arbejdsmarkedets parter på nordisk plan og Nordisk Handicappolitisk Råd om strategier og tiltag for at forbedre beskæftigelsesforudsætningerne for personer med funktionshindringer/nedsat arbejdsevne. Temadrøftelsen viste generel enighed om, at man ønsker at styrke integrationen af funktionshindrede på det almindelige arbejdsmarked på så normale vilkår som muligt. Det drejer sig om at skabe lige muligheder og styrke de funktionshindrede, så de får samme forudsætninger som alle andre. MR-A drøftede desuden grænsehindringssamarbejdet på arbejdslivslivsområdet med formanden for Grænsehindringsforum og formanden for den af EK-A og EK-S nedsatte ekspertgruppe på grænsehindringsområdet. MR-A udtrykte stor tilfredshed og opbakning i forhold til ekspertgruppens arbejde med at kortlægge og analysere grænsehindringer på arbejdsmarkeds- og socialområdet. MR-A gav stærk politisk støtte til det norske formandskabs opfølgning på gruppens anbefalinger i 2012, og herunder at det norske formandskab forberedte et grundlag for, hvordan man skal arbejde videre med at løse disse grænsehindringer. EK-A gennemførte to møder i 2011. EK-A fulgte bl.a. status for gennemførelsen af de to globaliseringsprojekter, som MR-A har hovedansvar for, og udtryke tilfredshed med udviklingen i begge projekter. Desuden fulgte EK-A status for ekspertgruppen på grænsehindringsområdet. EK-A indledte også arbejdet med forberedelse af udkast til MR-As nye samarbejdsprogram 2013-16 bl.a. på baggrund af udvalgenes evalueringer af det eksisterende samarbejdsprogram. Endelig kan det fremhæves, at EK-A drøftede processen i forbindelse med sit indspil til den nye overordnede strategi for holdbar udvikling. De tre udvalg under EK-A fortsatte deres arbejde med gensidig orientering om de seneste udviklinger på arbejdslivsområdet i landene og i EU, temadrøftelser samt allokering af projektmidler til udvalgte projekter. Informationsprogrammet konsoliderede og videreudviklede sine hjemmesider og de elektroniske nyhedsbreve Arbeidsliv i Norden og Nordic Labour Journal, som har et voksende antal besøg og abonnenter. Informationsprogrammet overopfyldte sine mål ifølge kontrakten, idet man udgav samtlige 9 årlige nyhedsbreve på både skandinavisk og engelsk ud fra en ambition om at nå ud til en bredere international læserskare og styrke mulighederne for at flere finske og islandske læsere kan få glæde af nyhedsbrevene. Nordjobb lykkedes ikke med at opfylde sine mål for antal komplette ansøgninger, nordjobbere og arbejdspladser. Kursudviklingen mellem danske og svenske kroner kombineret med reducerede nationale bidrag til Nordjobb betød at Nordjobbs samlede budget i 2011 lå på det laveste niveau i fem år, og at man måtte afvikle Nordjobb-sekretariatets informationsindsats. Desuden skiftede man operatør i Sverige og projektleder i Danmark, hvilket gav visse omstillingsvanskeligheder.

Arbejdslivspolitik

105

NIVA gennemførte 20 kurser i 2011 med totalt 564 deltagere og nåede dermed langt over sine mål for året ikke mindst takket være to succesfulde Nordic Tours. Årets resultat viste et mindre overskud og egenkapitalen lå ved regnskabsafslutningen på et normalt niveau.


2013 2012 +/- % MR-A (TDKK) 13.727 13.527 200 1,5%

Projektmedel 10.521 10.321 200 1,9%2-4110-1 Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv 671 611 60 9,8%2-4111-2 Arbejdsliv faste udvalg 5.305 5.305 0 0,0%2-4120-2 Nordjobb 3.010 2.810 200 7,1%2-4130-1 Kommunikation om arbejdsliv 1.535 1.595 -60 -3,8%

Institutioner 3.206 3.206 0 0,0%2-4180-3 Institut för vidareutb.inom arbetsmiljö (NIVA) 3.206 3.206 0 0,0%


2-4110-1 Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 671.000 611.000 602.000 93% EK-A

Formål

'Projektmidler – i øvrigt' anvendes i 2013 bl.a. til finansiering af MR-As formandskabspulje, den nordisk-baltisk-polske EU-informationsgruppe og EK-As driftsmidler.


Budgetposten skal bidrage til gennemførelsen det svenske formandskab og driften af det nordiske samarbejde på arbejdslivsområdet i 2013.

MR-As formandskabspulje skal give mulighed for at yde økonomisk støtte til gennemførelsen af formandskabets konferencer og seminarer på arbejdslivsområdet.

Bevillingen til EU-informationsgruppen dækker udgifterne til gruppens eksterne sekretærfunktion, som er nødvendig for gennemførelsen af gruppens møder.

EK-As driftsmidler skal sikre en smidig drift af Ministerrådet for arbejdsliv.

Ledelse og adm.



NMRS står for sekretariatsfunktionen idet dog sekretariatsfunktion for EU-informationsgruppen varetages af det polske arbejds- og socialministerium.

Arbejdslivspolitik

106

2-4111-2 Arbejdsliv faste udvalg

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 5.305.000 5.305.000 5.222.000 92% EK-A

Formål

EK-A uddelegerer årligt ansvaret for fordelingen af årets projektstøttemidler til Arbejdsmarkedsudvalget, Arbejdsmiljøudvalget og Arbejdsretsudvalget. Udvalgene annoncerer hvert år et antal temaer inden for rammerne af MR-As samarbejdsprogram og formandskabsprogrammet, som man ønsker at fokusere projektstøttemidler på. Udvalgene behandler de indkomne ansøgninger og bevilger projektstøtten til de projekter, som bedst muligt kan bidrage til at belyse de valgte temaer. Projektstøtten anvendes også til finansiering af de eksterne sekretærer for de tre udvalg. Gennem støtten til de konkrete projekter frembringer udvalgene især viden om aktuelle arbejdslivspolitiske emner, som kan bruges i de enkelte landes arbejdslivspolitikker og til at fremme nordiske synspunkter internationalt.


Udvalgene skal i 2013 på deres halvårlige møder fokusere på implementering af målene i MR-As samarbejdsprogram 2013-2016 og det svenske formandskabs sektorprogram. Disse programmer skal dels styre udvalgenes arbejde generelt og dels deres annonceringer efter projektansøgninger. Udvalgene vil overordnet set fokusere på kortlægninger og analyser, som bidrager til at skabe ny viden om, hvordan Norden bedst kan udnytte de muligheder og imødegå de udfordringer, der udspringer af globaliseringen og den demografiske udvikling.

Bidrage med erfaringsudveksling og øget kundskab om hvordan man kan reducere ungdomsledigheden og langtidsledigheden og indtænke behovet for at sikre en tilstrækkelig arbejdsstyrke med de rette kvalifikationer i Norden på længere sigt.

Bidrage med erfaringsudveksling og øget kundskab om hvordan man kan styrke sundhed og velfærd for nordiske arbejdstagere yderligere gennem udvikling af kvaliteten i arbejdslivet.

Bidrage med erfaringsudveksling og øget kundskab om hvordan man kan styrke balancen mellem lønmodtagerbeskyttelse og fleksibilitet på de nordiske arbejdsmarkeder samt fremme ligestilling og ligebehandling i arbejdslivet.

Bidrage med erfaringsudveksling og øget kundskab om hvordan man kan gøre det nordiske arbejdsmarked endnu mere attraktivt med henblik på at tiltrække arbejdskraft og investeringer.

Bidrage med erfaringsudveksling og øget kundskab om hvordan man kan styrke det nordiske samarbejde i forhold til international regulering.

Ledelse og adm.



Der er tre eksterne sekretærer ansat på deltid i landene til at varetage sekretærfunktionen i de tre udvalg.

Arbejdslivspolitik

107

2-4120-2 Nordjobb

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 3.010.000 2.810.000 2.760.000 90% FNF

Formål

Formålet med Nordjobb-projektet er at anvende det fælles nordiske arbejdsmarked til at tilbyde unge (18-28 år) et sommerjob, en bolig og et fritidsprogram i et andet nordisk land. Samtidig skal projektet give nordiske arbejdsgivere mulighed for at trække på arbejdskraft fra andre nordiske lande i sommerperioden.


Nordjobb skal i 2013 opnå en række konkrete mål for antal komplette ansøgninger, arbejdspladser, deltagere og fritidsledere. Ved forhandlingerne mellem Nordisk Ministerråd og Nordisk Råd om budgettet for 2012 blev der opnået enighed om, at Nordjobb som en fast ordning tilføres yderligere 200 TDKK som finansieredes af uforbrugte midler fra tidligere år. Fra 2013 sker dette i form af et tillæg til MR-As samlede budget.

4700 komplette ansøgninger 760 arbejdspladser 760 deltagere Desuden arbejdes der i 2012 på udvikling af en række kvalitative mål, som i

tillæg til ovennævnte kvantitative mål kan give et bedre billede af Nordjobbs brede indsats.

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 1.000.000 DKK Faktiske udgifter : 900.000 DKK


Foreningerne Nordens Forbund

2-4130-1 Kommunikation om arbejdsliv

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.535.000 1.595.000 1.367.000 100% EK-A

Formål

Formålet med Kommunikation om arbejdsliv er at styrke informationen og debatten i og uden for Norden om arbejdslivsområdet i Norden. Budgetposten dækker følgende opgaver og udgifter i 2013: 1.Informationsprogrammet varetager opgaven som ekstern redaktør for webmagasin (www.arbeidslivinorden.org) og de elektroniske nyhedsbreve på skandinavisk og engelsk: 1.150.000 DKK 2.Oversættelser til engelsk: 85.000 DKK 3.Støtte til nyhedsbrevet 'EU & arbetsrätt' og dets webportal(www.arbetsratt.juridicum.su.se): 300.000 DKK.

Arbejdslivspolitik

108


Kommunikationen om arbejdsliv sker i 2013 i henhold til MR-As informations- og kommunikationsstrategi 2013-2016. Som en del heraf vil den ekterne ansvarlige redaktør sikre vedligeholdelse af webmagasinet og udsendelse af de elektroniske nyhedsbreve Arbeidsliv i Norden og Nordic Labour Journal til brede målgrupper.

Antallet af abonnenter skal forøges i 2013 i forhold til 2012. Informationsprogrammet skal udgive 9 nyhedsbreve årligt på både skandinavisk

og engelsk. Samarbejdet mellem Informationprogrammet og andre relevante webportaler

skal udvikles til gensidig nytte.

Ledelse og adm.



Webmagasin og elektroniske nyhedsbreve udgives af Arbeidsforskningsintituttet i Norge efter aftale med EK-A.

2-4180-3 Institut för vidareutb.inom arbetsmiljö (NIVA) VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV EUR 430.300 430.300 441.800 78% Institutionen MODSVARER

DKK 3.206.000 3.206.000 3.287.000

Formål

NIVAs hovedopgave er at fremme viden om arbejdsmiljø og arbejdssundhed gennem tilbud om videreuddannelse på højt nordisk og internationalt niveau af forskere, praktikere i myndigheder og virksomheder samt øvrige aktører. Videreuddannelsen foregår på engelsk via f.eks. kurser, seminarer og symposier, der er baseret på nordisk og international forskning og politik på arbejdsmiljø- og arbejdslivsområdet.


NIVA skal fungere som et forum for udvikling af nye ideer og tilpasninger af afprøvede løsninger. Et vigtigt mål er at opbygge et specialistnetværk. Samarbejdet er specielt vigtigt på områder, hvor de enkelte lande har relativt få egne eksperter. På disse områder er det særligt vigtigt, at specialister fra de forskellige lande har mulighed for regelmæssigt at udveksle erfaringer og opdatere sine kundskaber.

Flere af kurserne bør fokusere på psykosociale spørgsmål inden for arbejdsorganisationen, f.eks. vedrørende aldring, mobning og vold.

Der bør også planlægges kurser om metodologiske og epidemiologiske spørgsmål, forebyggelse, tilbagegang til arbejdet, holdbar udvikling i arbejdslivet, fremme af arbejdsevnen, ergonomi, toxikologi, arbejdshygiejne, astma, allergi og dermatologi.

NIVA skal gennemføre 8-15 kurser/seminarer/symposier pr. år. Målet for antal deltagere pr. år er 300. Derudover er det en prioritering, at

bevilge op til ti stipendier årligt til deltagere fra Rusland. Fremme viden og bygge netværk internationalt om nordisk arbejdsmiljøviden

og -forskning. Effektivisering af markedsføringen af NIVAs kursustilbud bl.a. gennem øget

anvendelse af elektronisk kommunikation, herunder publicere et elektronisk nyhedsbrev tre gange årligt.

Arbejdslivspolitik

109

Der skal gennemføres en ekstern evaluering af NIVA i 2013. Kontrakt- periode

2012-2014

Kontrakt- status

Kontraktmålene for 2011 blev nået.

Økonomi

NIVAs aktiviteter i 2011 gav et mindre overskud og egenkapitalen ligger på et normalt niveau.

Ledelse og adm.


Ekonomi og Finanspolitik

110


Generel indledning


Nordiska ministerrådets samarbete på det ekonomiska och finansiella området skall bidra till att skapa förutsättningar för att de grundläggande ekonomisk-politiska målen om en stabil och sund ekonomisk utveckling med hög sysselsättning och god och uthållig tillväxt skall kunna uppnås. EU-frågor är av fortsatt hög prioritet inom det nordiska ekonomiska och finansiella samarbetet. Sektorn har en ordning för systematiskt samråd och samarbete om EU-frågor på det ekonomiska och finansiella området. Flera EU-relaterade frågor som kommer att behandlas inom ramen för Ekofin-rådets verksamhet kan förutses att bli aktuella. Andra områden som väntas utgöra viktiga delar av arbetet inom sektorn under 2013 är uppföljningen av arbetet med att avlägsna gränshinder mellan de nordiska länderna, systematiskt samråd och samarbete om skattefrågor, samråd och samarbete om stabilitet på finansmarknaden, samt samarbete för att verka för att den ekonomiska dimensionen inkorporeras på ett tydligare sätt i den nordiska strategin om hållbar utveckling. Sektorns arbete understöds av en rad arbetsgrupper som t.ex. nordiska miljö- och ekonomigruppen, nordiska konjunkturgruppen och den nordiska skattegruppen. Dessa grupper väntas komma med centrala inspel till ämbetsmannakommittén och de nordiska finansministrarna.


Sektorns styr av de överordnade prioriteringar de nordiska finansministrarna beslutade om under 2007, i dokument om kärnuppgifter för MR-Finans. De över-gripande målsättningarna är bl.a. att verka för en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt, att verka för utvecklingen av den nordiska välfärdsmodellen, att främja den ekonomiska integrationen inom Norden och med Östersjöregionen och Europa samt att främja gemensamma nordiska intressen internationellt.


• Nordiskt samarbete kring informationsutbyte på skatteområdet I syfte att följa upp OECD:s arbete mot internationell skatteflykt beslutade de nordiska länderna i juni 2006 att inleda gemensamma förhandlingar med finansiella offshorecentra (sk. skatteparadis). Framgångarna för projektet har inte låtit vänta på sig. Fram till den 29 februari 2012 har de nordiska länderna ingått informationsutbytesavtal med närmare 40 stater (Andorra, Anguilla, Antigua och Barbuda, Aruba, Bahamas, Bahrain, Barbados, Belize, Bermuda, British Virgin Islands, Cayman Islands, Cook Islands, Costa Rica, Curacao, Dominica, Gibraltar, Grenada, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Liberia, Liechtenstein, Macao, Marshall Islands, Mauritius, Monaco, Montserrat, Nederländska Antillerna, Samoa, San Marino, Seychellerna, St. Kitts och Nevis, St. Lucia, St. Maarten, Turcs and Caicos Islands, St. Vincent och Grenadinerna, Uruguay samt Vanuatu). Sex av dessa avtal undertecknades under 2011 och de gemensamma nordiska förhandlingarna förväntas resultera i att fler avtal ingås under 2012. Samarbetet planeras att avslutas 2012. Projektet har fått mycket positiv uppmärksamhet i OECD och bidragit till att stärka Nordens ställning internationellt i dessa frågor. Efter framgångarna i projektet ligger


111

nu de nordiska länderna i den absoluta toppen när det gäller avtal om informationsutbyte med stater som av OECD utpekats som skatteparadis. • Utgivningen av en Nordisk ekonomisk-politisk forskningstidskrift Med målsättningen att göra aktuell ekonomisk-politisk forskning mer användbar för beslutsfattare samt att främja en bredare diskussion av ekonomisk-politiska frågor i de nordiska länderna etablerades en Nordisk forskningstidskrift med namnet Nordic Economic Policy Review 2009 och som ges ut två gånger per år. Det första numret utgavs i slutet av 2010 och nummer två och tre utgavs under 2011. Total sex nummer planeras att utges under projektperioden som avslutas 2012. Under 2011 avhölls även två konferenser där artiklarna från det tredje och fjärde numret presenterades för en bred deltagarkrets. Tidskriftens artiklar diskuterades även på de nordiska finansministrarnas möte under 2010 och 2011. Tidskriften delfinansieras av Nordiska ministerrådets medel och tidskriften är som utgångspunkt tidsbegränsat till en treårsperiod varefter en slutlig utvärdering sker under våren 2012 • Ekonomiska instrument i miljöpolitiken Arbetet i Miljö-ekonomigruppen, som är en gemensam grupp mellan MR-Finans och MR-Miljö, har resulterat i ett antal studier och rapporter. Under 2011 har man genomfört analyser om; kolläckage, effektiva styrmedel för förnybar energi, värdesättning av ekosystemstjänster, användandet av mjuka styrmedel i miljöpolitiken samt gröna jobb och dess allokeringseffekter. Arbetet i gruppen har inneburit ett värdefullt tillskott inför beslut i de nordiska länderna omkring olika ekonomiska faktorer och styrmedels betydelse för miljön. • Arbetsgrupp för implementeringen av EU regler om kapital- och likviditetskrav i bankerna. Vid MR-Finans möte den 1 november 2011 beslutade ministrarna att nedsätta en Nordisk arbetsgrupp på hög nivå med uppgift att utarbeta ett internt dokument som värderar de utmaningar de nordiska länderna var för sig står inför med avseende på CDR IV (Basel III). Gruppens arbete kommer följas upp och behandlas i MR-Finans under 2012. • Arbetet med att undanröja gränshinder Gränshindersfrågor är ett prioriterat område för samarbetet. ÄK-Finans har under 2011 behandlat gränshindersfrågor på samtliga möten. Frågor som tagits upp och behandlats är dels frågeställningar som inkommit från Gränshindersforum omkring det nordiska dubbelbeskattningsavtalet, samt dels uppföljningen av det rundabords-samtal omkring moms vid införsel av arbetsmaskiner till och från Norge, som avhölls den 5 april 2011.


112

Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % MR-Finans (TDKK) 1.822 1.822 0 0,0%

4-5210-1 Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik 1.822 1.822 0 0,0%

Opdelt på kategorier 1.822 1.822 100% 100%Projektmidler 1.822 1.822 100,0% 100,0%

4-5210-1 Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.822.000 1.822.000 1.790.000 99% EK-MR-Finans

Formål

Nordiska Ministerrådets ekonomi- och finanssektor har som målsättning att främja det nordiska samarbetet vad gäller ekonomiska och finanspolitiska frågor. Med utgångspunkt i ministerrådets kärnuppgifter och ordförandeskapsprogrammet, skall genomförandet av de prioriteringar som finansministrarna har beslutat säkras. Utifrån särskilda riktlinjer ges ekonomiskt stöd till olika instrument som används till att uppnå dessa mål, bl.a. genom seminarier, konferenser och olika utredningar m.m. .


Under år 2013 planeras sektorns verksamhet fokusera på följande områden/frågor: Det svenska ordförandeskapet kommer att ha fyra teman: utanförskap, konkurrenskraft, hållbarhet och demografi. Finansministrarnas ansvarsområde ligger främst inom temat utanförskap, där Sverige har utsett ungdomsarbetslöshet till ett huvudtema. De nordiska länderna har alla sina erfarenheter av hur utbildning, lagstiftning och rörlighet kan påverka ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Det är också en gemensam erfarenhet att arbetslösheten bland utrikes födda ungdomar är särskilt hög. Under rubriken ”Fler unga i arbete i Norden” vill Sverige under 2013 genomföra ett brett utbyte av erfarenheter mellan de nordiska länderna om åtgärder för att underlätta ungdomars väg in i arbetslivet. I det svenska ordförandeskapet planeras för ett jobbtoppmöte under våren mellan de nordiska statsministrarna och i anslutning till det ett finansministermöte. Ett annat område inom utanförskap är gränshinder. Under 2012 har Nordiska Ministerrådet inlett en översyn av hur det nordiska gränshinderarbetet bedrivs. Översynen syftar bland annat till att förbättra koordineringen mellan gränshinderarbetets aktörer. Sverige kommer under 2013 att på grundval av översynen leda arbetet med att ta fram förslag på hur gränshinderarbetet skall kunna reformeras och effektiviseras. Prioriteringarna förutsätter en fortsatt aktiv nordisk dialog om bland annat ekonomisk politik, konjunkturbevakning, budgetfrågor, strukturfrågor, skatter och avgifter, samt regelverket för finansiell sektor.


113

Informationsutväxling och diskussion av EU-frågor på det ekonomiska och finansiella området vill fortsatt vara ett viktigt tema under de nordiska finansministermötena. Samarbetet skall också bidra till att införandet av direktiv och andra EU/EES-rättsakter blir så likartat som möjligt. Ordförandeskapets prioriteringar inkluderar dessutom en rad samarbeten som etablerats sedan tidigare:

Gränshindersarbetet Arbetet med att undanröja gränshinder i Norden är fortsatt ett av ekonomi- och finanssektorns prioriterade områden. På området sker kontinuerligt ett nordiskt samarbete, dels genom den nordiska skatteportalen och dels genom bilateralt samarbete i Norden. De senaste åren har arbetet med att lösa gränshindersfrågor intensifierats. Målsättningen att lösa minst två prioriterade gränshindren innan 2013.

Nordic Economic Policy Review Den nya tidskriften Nordic Economic Policy Review som utgavs första gången juni 2010 väntas fortsatt att vara en prioritet för EK-Finans 2012, där tidskriften fortsatt kommer att kunna fungera som inspiration för utformningen av den ekonomiska politiken. Tidskriften utvärderas under början av 2012 och beslut om en vidareföring av tidsskriften förväntas av MR-Finans i juni 2012.

Arbete med implementeringen av EU regler om kapital- och likviditetskrav i bankerna.

Vid MR-Finans möte den 1 november 2011 beslutade ministrarna att nedsätta en Nordisk arbetsgrupp på hög nivå med uppgift att utarbeta ett internt dokument som värderar de utmaningar de nordiska länderna var för sig står inför med avseende på CDR IV (Basel III). Gruppens arbete kommer följas upp och behandlas i MR-Finans under 2012 och 2013.

Finansiering av gröna företag och investeringar, uppföljning av statsministrarnas uppdrag om grön tillväxt. På det nordiska statsministermötet den 1 november 2011 gavs i uppdrag att vidareutveckla åtta konkreta förslag som presenterades i rapporten ”Norden-ledande i grön tillväxt” från arbetsgruppen för grön tillväxt. Finansministrarnas fick i uppdrag att ge förslag till hur de kan samordna och förstärka sina insatser i finansiella institutioner där de nordiska länderna är centrala aktörer för att stödja finansieringen av växande gröna företag och investeringar. Arbetet med uppdraget kommer följas upp under 2012 och 2013.

Lagstiftning

114

Lagstiftning

Generel indledning


Samarbetet inom sektorn rör förberedelser inför lagstiftning, initiativ till förebyggande och bekämpande av brottslighet, samarbete med de rättsvårdande myndigheterna i de baltiska länderna samt gemensamt nordiskt samarbete rörande EU/EES-rätt. För att säkerställa en fortsatt enhetlig rättslig utveckling i linje med Helsingforsavtalets målsättningar och sektorns samarbetsprogram, genomgås aktuella nordiska lagstiftningsinitiativ. Vid behov genomförs även specifika lagstiftningsprojekt. Under år 2013 följs bland annat följande projekt och resultat från arbetsgrupper och utredningar upp: - Den nordiska arvskonventionen - Administrativa sanktioner - Utredning om överförande av straffverkställighet i Norden i form av samhälls- tjänst Med utgångspunkt i sektorns samarbetsprogram och ordförandeskaps-programmet önskar man år 2013 speciellt ge ekonomiskt stöd till utredningar och forskningsprojekt. Efter de tragiska händelserna i Oslo och Utøya i juli 2011 prioriteras särskilt arbete, som bidrar till att säkra och bevara ett öppet demokratiskt nordiskt samfund. Verksamheten följer MR-SAM:s riktlinjer för jämställdhet mellan könen. Jämställdhetshänsyn beaktas vid tilldelningen av projektmedel och genomförande av initiativ. Samarbetet kring EU/EES-frågor är angeläget eftersom en stor andel av lagstiftningsarbetet rör EU/EES-regler. Frågan om nordisk rättslikhet vid genomförande av EU-EES-rättsakter har lyfts fram tidigare men kommer även att fokuseras på under år 2013. Det är viktigt att det finns fungerande samarbetsmodeller för ett aktivt nordiskt lagstiftnings-samarbete, inklusive koordinerad implementering av EU-direktiv. Den nordisk-baltiska kontaktgruppen fortsätter sin verksamhet. Aktiviteterna ryms i huvudsak inom ramen för EU:s handlingsplan för den nordliga dimensionen.


Sektorns samarbetsprogram reviderades år 2011 och trädde i kraft 1.1.2012. Samarbetsprogrammet gäller tillsvidare och nästa revidering och justering skall ske 2014. Samarbetsprogrammet och ordförandeskapsprogrammet utgör grunden för verksamheten. Samarbetet fokuserar på lagstiftningsprocessen och främjar nya initiativ med ett gemensamt intresse. Sektorns nordisk-baltiska samarbete styrs bl.a. av ett mandat för en kontaktgrupp, antaget år 2005 och reviderat år 2010, samt en

Lagstiftning

115

handlingsplan.


Under 2011, hölls ett antal seminarier, bl.a. - Seminarium om Administrativa Sanktioner, som följs upp av ett forskningsprojekt - Seminarium för juridikstuderande, för att säkra intresset för nordiskt juridiskt

samarbete bland unga jurister - Seminarium om Brottsoffrets ställning och behov av medling vid brott i Norden

(Beviljades medel i 2011, men seminariet hölls i februari 2012) I övrigt har sektorn arbetat vidare med uppföljning av polisiärt samarbete mellan de nordiska länderna och berörda myndigheter, samt uppföljning av utredningen om behov av en nordisk skuldsanerings-konvention. En utredning om överförande av verkställighet av straff i form av samhällstjänst inom Norden har gjorts.

Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % Sum MR-Lag (TDKK) 1.393 1.393 13 1,0%

1-7110-1 Projektmedel - Lagstiftning 1.393 1.393 13 1,0%

Opdelt på kategorier 1.393 1.393 100% 100%

Projektmidler 1.393 1.393 100,0% 100,0% 1-7110-1 Projektmedel - Lagstiftning

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.393.000 1.393.000 1.368.000 92% MR-LAG/NÄL

Formål

Med utgångspunkt i ministerrådets samarbetsprogram och ordförandeskaps-programmet säkras genomförandet av de nedanstående prioriteringar som justitieministrarna har beslutat. Utifrån särskilda riktlinjer ges ekonomiskt stöd till olika instrument som används till att uppnå dessa mål, bl.a. utredningar och forskningsprojekt.

Prioriteringer i Ordförandeskapets prioriteringar 2013 Åtgärder som bidrar till att säkra och bevara ett öppet, demokratiskt nordiskt

samfund Åtgärder som förhindrar uppkomsten av nya gränshinder

Grannlandspolitik

116

Grannlandspolitik

Generel indledning


Ministerrådets budget for nabopolitik omfatter samarbejdet med Nordens nabolande med hovedfokus på landene rundt om Østersøen især Estland, Letland og Litauen og Nordvestrusland, samt naboerne i Vest. Samarbejde med andre regionale organisationer, Arktisk Råd, Barentsrådet, Østersørådet, EU hører også under dette politikområde. Samarbejdet med Arktisk Råd har en selvstændig status indenfor NMRs Arktiske Samarbejdsprogram. Endvidere er støtte til demokratiudvikling i Hviderusland samt støtte til NGO-samarbejde i Østersøregionen omfattet. Dertil kommer, at en del af fagministerrådenes samarbejde indenfor nabopolitikken finansieres fra fagministerrådenes budgetter.


Nabopolitikområdet har flere styringsdokumenter. Samarbejdet med Estland, Letland og Litauen foregår indenfor rammerne af retningslinjer for 2009-2013 vedtaget af Samarbejdsministrene. Tilsvarende retningslinjer for 2009-2013 er vedtaget for samarbejdet med Nordvestrusland. Prioriterede områder i retningslinjerne er blandt andet uddannelse, forskning, miljø, klima, energi, innovation, kreative industrier, grænseregionalt samarbejde, samarbejde med frivillige organisationer samt samarbejde, der understøtter gennemførelsen af den Nordlige Dimension og EU's Østersøstrategi. Nye styringsdokumenter forventes udarbejdet i løbet af 2013. For det arktiske samarbejde er der i 2011 vedtaget et samarbejdsprogram for 2012-2014 "Bæredygtig udvikling i Arktis". Generelle retningslinjer for NMRs samarbejde med Barentsrådet, Østersørådet og Arktisk Råd blev besluttet af MR-SAM i september 2005. Andre styringsdokumenter er Den Nordlige Dimensions Policy Framework Document og EU's Østersøstrategi. I tillæg til disse styringsdokumenter kommer formandskabsprogrammer samt de enkelte fagministerråds handlingsplaner og programmer og initiativer, som koordineres med indsatser under nabopolitikken.


Samarbejdet med Estland, Letland og Litauen henholdsvis Nordvestrusland er blevet videreudviklet og fordybet med udgangspunkt i retningslinjerne for samarbejdet. De fælles nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer på områderne tjenestemandsudveksling, næringsliv og kultur er blevet videreført. Arbejdet med programmet for kundskabsopbygning og netværk for Nordvestrusland er blevet intensiveret og nye projekter lanceret på en lang række områder, herunder anti-korruption, bekæmpelse af HIV/AIDS, kommunesamarbejde, kreative industrier. Et Memorandum of Understanding mellem Nordisk Ministerråd og det russiske føderale Undervisnings- og forskningsministerium blev underskrevet i september. Generelt er ministerrådets samarbejde med russiske myndigheder på føderalt niveau og på regionalt og lokalt niveau i Nordvestrusland blevet styrket. Ministerrådet har i 2011 bidraget til handlingsplanen for EU's Østersøstrategi med en række konkrete projekter. Endvidere har ministerrådet støttet udviklingen af Partnerskabet for Kultur under den Nordlige Dimension, blandt andet ved at påtage sig værtsskabet for Partenrskabets sekretariat i 2011-2013. Ministerrådet har i 2011 fortsat støttet det hviderussiske eksiluniversitet European Humanities University i Vilnius samtidig med at ministerrådet har påtaget sig administrationen af to EU-finansierede programmer til støtte for civilsamfundet og hviderussiske studerende. Samarbejdet

Grannlandspolitik

117

med Nordens naboer i vest er blevet udviklet og retninglinjer for samarbejdet vedtaget af Samarbejdsministrene.

Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % Nabopolitik (TDKK) 93.774 95.147 -1.373 -1,4% 6-0820-2 Kunskapsuppbyggning och nätverk 27.035 27.235 -200 -0,7%6-0980-1 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde 6.120 6.320 -200 -3,2%6-0960-1 NGO-virksomhed i Østersøregionen 6.025 6.025 0 0,0%6-5280-3 Nordiska Projektexportfonden (NOPEF) 15.682 15.882 -200 -1,3%6-0970-3 Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland 10.043 10.043 0 0,0%

6-0810-3 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen 11.295 11.295 0 0,0%

6-0910-1 Politiske initiativer 969 1.142 -173 -15,1%6-0870-1 Arktisk samarbeidsprogram 9.517 9.717 -200 -2,1%6-0950-2 EHU/Hviderusland 4.580 4.780 -200 -4,2%6-0990-1 Samarbejde med Nordens naboer i Vest 2.508 2.708 -200 -7,4%


6-0820-2 Kunskapsuppbyggning och nätverk

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 27.035.000 27.235.000 26.753.000 93% NSK/MR-SAM

Formål

Budgetposten overordnede formål er at skabe netværk mellem de nordiske lande og Nordvestrusland henholdsvis de baltiske lande. Budgetposten finansierer dels de fælles nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer, dels programmet for kundskabsopbygning og netværk, som er ministerrådets centrale instrument i samarbejdet med Nordvestrusland. De fælles nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer er det primære finansieringsinstrument til fremme af samarbejdet med Estland, Letland og Litauen. Ministerrådets samarbejde med de baltiske lande er først og fremmest et politisk samarbejde med udgangspunkt i fælles prioriteter og fælles nytte. Samarbejdet understøttes af de fælles nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer på områderne tjenestemandsudveksling, erhvervssamarbejde henholdsvis kultur, som blev lanceret i 2009 og besluttet videreført i perioden 2011-2013 efter en midtvejsevaluering af programmerne. De fælles nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer er finansieret ud fra landenes relative økonomiske størrelse målt ved bruttonationalindkomsten og er forankret i relevante fagministerråd. Der er krav om deltagerbetaling på minimum 30%. Programmerne fremmer

Grannlandspolitik

118

netværksopbygning mellem de nordiske og de baltiske lande og understøtter dermed det politiske samarbejde. Programmerne er åbne for deltagere fra de baltiske og de nordiske lande. Administrationen af programmerne varetages af Ministerrådets kontorer i Tallinn og Riga samt af Kultur Kontakt Nord. Bevillingen til nordisk-baltisk mobilitetsprogrammer forudsættes fastholdt på minimum samme niveau som i 2012. Samarbejdet med Nordvestrusland fokuseres på områder, hvor der både er fælles nordisk nytte og hvor der kan opnås enighed med russiske partnere om vigtigheden af samarbejdet. Samarbejdet komplementerer de nordiske landes bilaterale samarbejde. Programmet for kundskabsopbygning og netværk for Nordvestrusland tager udgangspunkt i nordiske prioriteringer af samarbejdsområder med Nordvestrusland. Programmet har hidtil indeholdt fire hovedområder: 1. Offentlig forvaltning 2. Uddannelse og forskning 3. Forbedring af forudsætningerne for økonomisk samarbejde 4. Civilsamfund Hovedområderne omfatter en række delprogrammer med fælles finansiering, heraf med minimum 30% medfinansiering fra russisk side, dog undtaget samarbejde om styrkelse af civilsamfundet. En top-down approach anvendes til identifikation af samarbejdspartnere for at sikre forankring i de politisk fastsatte prioriteter. Programmet er fleksibelt for udvikling af nye delprogrammer med nye aktører indenfor de fire hovedområder, samtidig med at det er fokuseret på klart identificerede områder, hvor der er ønske om samarbejde. Programmets administration varetages dels af Nordisk Ministerråds kontorer i Nordvestrusland og relevante nordiske institutioner, dels af de medvirkende myndigheder, institutioner og organisationer. Ministerrådets kontorer i Nordvestrusland medvirker derudover til at identificere relevante aktører for programmet. Budgetposten indeholder derudover en pulje til at sikre synergi mellem det nordiske samarbejde med de baltiske lande og med Nordvestrusland på områder, hvor det synes hensigtsmæssigt med et bredere regionalt samarbejde. Puljen kan finansiere aktiviteter initieret af NMRS, fagministerråd eller NMRs kontorer og instutioner for at komplementere indsatser på prioriterede områder, hvor en russisk henholdsvis baltisk dimension er ønsket. Sådanne indsatser kan medvirke til implementering af den Nordlige Dimension og EU's Østersøstrategi. Den årlige rapportering til MR-SAM indeholder en kvalitativ bedømmelse af samarbejdsinstrumenterne.


I 2013 vil der ske en fortsat udvikling af samarbejdet mellem de nordiske lande og Nordvestrusland henholdvis Estland, Letland og Litauen indenfor rammerne af kundskabs- og netværksprogrammet og de nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer.

Udvikling af samarbejde på prioriteringsområderne i Ministerrådets retningslinier for samarbejde med Nordvestrusland.

Udvikling af nye tiltag og initiativer inden for programmet for kundskabsopbygning og netværk i Nordvestrusland.

Udvikling af nordisk-baltisk-russisk samarbejde på prioriteringsområderne i

Grannlandspolitik

119

Ministerrådets retningslinier for samarbejde med de baltiske lande henholdvis samarbejde med Nordvestrusland, særligt med henblik på at bidrage på områder af relevans for EU's Østersøstrategi og den Nordlige Dimension.

Videreudvikling af de nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer samt forberedelse af beslutningsgrundlag for programmerne efter 2013.

6-0980-1 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde


Formål

Formålet med budgetposten er at understøtte gennemførelsen af den Nordlige Dimension og EU's Østersøstrategi på områder af særlig nordisk nytte, at fremme samarbejdet med øvrige regionale organisationer og andre relevante aktører samt at støtte grænseregionalt samarbejde mellem Norden og nabolandene. Den Nordlige Dimension udgør den overordnede ramme for Nordisk Ministerråds samarbejde med Nordvestrusland. Nordisk Ministerråd arbejder gennem den Nordlige Dimensions Partnerskab for Sundhed og Socialt velbefindende med indsatser især rettet mod bekæmpelse af menneskehandel og smitsomme sygdomme (HIV/AIDS, tuberkulose). Aktiviteter indenfor den Nordlige Dimensions Miljøpartnerskab gennemføres af NEFCO, Nordic Environment Finance Cooperation. Nordisk Ministerråd støtter også arbejdet indenfor den Nordlige Dimensions Partnerskab for Kultur og har i perioden 2011-2013 påtaget sig værtskabet for sekretariatet. Ministerrådet bidrager til gennemførelse af konkrete projekter i handlingsplanen for EU's Østersøstrategi, både som projektleder og som deltager. Endvidere bidrager ministerrådet til at sikre synlighed og opmærksomhed om Østersøstrategien gennem organisering og deltagelse i seminarer og konferencer om temaer af relevans for strategien. Samarbejdet og koordination med øvrige regionale organisationer sker i overensstemmelse med MR-SAMs retningslinier vedtaget i september 2005. Samarbejdet med Østersørådet, Barentsrådet, Arktisk Råd og Helcom skaber synergi og understøtter EU's Østersøstrategi, Østersørådets reformproces og den Nordlige Dimension, ligesom også samarbejdet med EU støttes fra denne post.


Indsatser, som understøtter gennemførelsen af EU's Østersøstrategi og den Nordlige Dimension, er prioriteret.

Gennemførelse af indsatser til understøttelse af EU's Østersøstrategi. Gennemførelse af indsatser til understøttelse af den Nordlige Dimension. Fortsat udvikling af samarbejdet med øvrige regionale råd og organisationer,

herunder EU, Østersørådet, Barentsrådet, Arktisk Råd samt Helcom og Baltic Development Forum.

Videreudvikling af samarbejdet i Barentsområdet, herunder projektsamarbejdet med Barentsrådet.

Styrkelse af det grænseregionale samarbejde i Østersøregionen, inklusive samarbejde med Polen og Tyskland.

Grannlandspolitik

120

6-0960-1 NGO-virksomhed i Østersøregionen


Formål

Ministerrådets NGO-program har som overordnet formål at understøtte demokratiudviklingen og styrkelse af civilsamfundet i Nordvestrusland, Baltikum og i Hviderusland. Programmet er et centralt instrument i Ministerrådets nabopolitik. Ministerrådets NGO-program for Østersøregionen støtter projekter, der fremmer kapacitetsopbygning og netværksdannelse gennem samarbejde mellem NGOer fra de nordiske lande, de baltiske lande og Polen samt Nordvestrusland og Hviderusland. Budgetposten finansierer endvidere nordisk-baltiske NGO-samarbejde indenfor en ramme på 1 MDKK. Dette program administreres af Nordisk Ministerråds kontorer i Estland, Letland og Litauen. Nordisk-russisk NGO-samarbejde finansieres af budgetposten Kundskabsopbygning og netværk.


Vægt på ligelig geografisk fordeling af aktører i Østersøregionen Gennemførelse af 1 – 2 ansøgningsrunder

6-5280-3 Nordiska Projektexportfonden (NOPEF)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV EUR 2.105.000 2.131.800 2.063.700 98% Institutionen MODSVARER

DKK 15.682.000 15.882.000 15.354.000

Formål

Nopefs målsättning är att stärka små och medelstora nordiska bolags konkurrenskraft genom räntefria villkorslån till förstudier och förberedande aktiviteter inför internationella etableringar (inom ramarna för reglerna om EU:s statsstöd). Nopef har EU:s definition på SME-bolag, dvs. ansökarbolaget ska ha färre än 250 anställda och högst 50 mn € i omsättning. En koncerntillhörighet beaktas. Projekten skall rikta sig till länder utanför EU/EFTA. Nopef har sin naturliga plats i början av projektkedjan och bidrar med ett konkret riskavlyft i förstudiefasen. Nopef samarbetar ofta med andra relevanta offentliga finansiärer, privata investerare, banker, konsulter och systerorganisationer. Genom ett aktivt informationsutbyte kan Nopef vägleda bolagen i projektkedjan och bidra med kunskap om förstudier och risktagning. Nopefs medverkan bidrar även med en första grundstruktur inför en kommande internationalisering. Nopefs nya satsningsområden är från och med 1.1.2011 branscher vars verksamhet berör

Grannlandspolitik

121

• Grön tillväxt, miljöteknik och förnybar energi • Nordisk spetskompetens • Hälsa och välfärd


Nopef kan stöda förstudier i hela världen, utanför EU/EES. De ansökande SME-bolagen riktar som huvudregel sina ansökningar till länder som väl passar in i NMR:s globaliseringsstrategi och där nordiska näringslivsintressen föreligger.

Att med hjälp av rätta marknadsinsatser uppnå 95 ansökningar, vilka skall leda till 60 beviljade lån och 16 realiserade etableringar. Erbjuda bolagen ett ekonomiskt riskavlyft i en känslig och riskfylld fas Skapa nya nordiska affärsnätverk i projektländerna Överföra nordisk kompetens och teknologi inom de prioriterade affärsområdena Överföra nordiska management-principer såsom Corporate Social

Responsibility och Good Governance Kontrakt- periode

2011-2013

Kontrakt- status

Uppfyllt

Økonomi

Inga anmärkningar

Ledelse og adm.

Planlagte udgifter: 185 000€ Faktiske udgifter : 171 262€

6-0970-3 Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV DKK 10.043.000 10.043.000 9.865.000 100% Institutionen

Formål

Budgetposten finansierer Nordisk Ministerråds kontorer i Nordvestrusland: Kaliningrad og Skt. Petersborg med tilhørende kontaktcentre i Murmansk, Petrozavodsk og Arkhangelsk, som hver har en fuldtidsansat. Kontorerne har en central rolle for Ministerrådet i gennemførelsen af retningslinjerne for samarbejdet med Nordvestrusland. Kontorerne er en del af Nordisk Ministerråds sekretariat og arbejder sammen med alle relevante fagministerråd og nordiske institutioner. Kontorerne i Nordvestrusland har en aførende rolle for Nordisk Ministerråds samarbejde med Nordvestrusland og for opbygningen af netværk og udviklingen af samarbejdet med såvel regionale som føderale aktører i Rusland og med andre internationale organisationer. Kontorerne har endvidere tæt samarbejde med de nordiske generalkonsulater i Nordvestrusland og ambassader i Moskva og medvirker til skabelse af synergi i samarbejdet med landenes repræsentationer i Rusland om profilering af Norden indenfor alle sektorer. Kontorerne fremmer og udvikler Ministerrådets program for Kundskabsopbygning og netværk, som er det centrale instrument for samarbejdet. Derudover medvirker kontorerne i udvikling af både det nordisk-russiske NGO samarbejde og NGO-

Grannlandspolitik

122

samarbejdet i Østersøregionen. Kontorerne er ansvarlige for administration af en række delprogrammer og projekter under Kundskabsopbygning og netværksprogrammet samt projekter med oprindelse i fagministerrådene. Kontorerne varetager endvidere administration af øvrige ministerråds aktiviteter i Nordvestrusland og medvirker til implementering af ministerrådets aktiviteter relateret til den Nordlige Dimension.


Kontorerne skal i 2013 fortsat udvikle det nordisk-russiske samarbejde samt deltage i og bidrage til gennemførelse af projekter og programmer, herunder særligt programmet for Kundskabsopbygning og netværk samt indsatser relateret til den Nordlige Dimension.

Facilitering og videreudvikling af det nordisk-russiske samarbejde i koordination med relevante fagministerråd.

Bidrage til implementering af den Nordlige Dimension på projektniveau, herunder i samarbejde med de øvrige regionale organisationer i Nordeuropa.

Udvikling af nordisk-russisk-baltisk samarbejde på relevante områder, særligt i forbindelse med den Nordlige Dimension og EU's Østersøstrategi og sammen med NMRs kontorer i Estland, Letland og Litauen.

Udvikling af NGO-samarbejdet i Østersøregionen, herunder inddragelse af partnere fra Barentsregionen.

Administration og implementering af projekter og delprogrammer under programmet for kundskabsopbygning og netværk samt administration og deltagelse i andre større projekter, herunder EU projekter.

Aktiviteter indenfor formandskabsprogrammet i tæt samarbejde med Sveriges formandskab.

Nordenfremmende indsatser i tæt samarbejde med de nordiske landes repræsentationer i Rusland.

6-0810-3 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV DKK 11.295.000 11.295.000 11.095.000 100% Institutionen

Formål

Budgetposten finansierer Nordisk Ministerråds kontorer i Riga, Vilnius og Tallinn, herunder infopunktet i Tartu, Estland. Kontorerne har en central rolle for Ministerrådet i gennemførelsen af retningslinjerne for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen. Kontorerne er en del af Nordisk Ministerråds Sekretariat og repræsenterer ministerrådet overfor myndigheder og organisationer i de baltiske lande. Kontorerne bidrager til at udvikle netværk og nye kontakter på politisk niveau i tæt koordination med relevante fagministerråd. Kontorerne bistår landene, fagministerrådene, de nordiske institutioner og sekretariatet i København med udvikling af fælles nordisk samarbejde med de baltiske lande. Kontorerne har tæt samarbejde med de nordiske landes ambassader i Tallinn, Riga og Vilnius og medvirker til at skabe synergi i samarbejdet med landenes repræsentationer om profilering af Norden indenfor alle sektorer.

Grannlandspolitik

123

Kontorerne medvirker til at udvikle NGO-samarbejdet mellem Norden og de baltiske lande og NGO-samarbejdet i Østersøregionen. Kontorerne medvirker i samarbejde med de baltiske lande om demokratifremmende projekter i Hviderusland, blandt andet støtten til European Humanities University i Vilnius. Kontorerne deltager i Ministerrådets arbejde for implementering af handlingsplanen for EU's Østersøstrategi og bidrager til ministerrådets arbejde indenfor rammerne af den Nordlige Dimension. Sammen med NMRs kontorer i Nordvestrusland bidrager kontorerne til udvikling af nordisk-baltisk-russisk samarbejde. Alle tre kontorer medvirker i udvikling og gennemførelse af de fælles nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer for offentlig administration, næringsliv og kultur. Særligt kontoret i Vilnius bistår sekretariatet i København med udvikling og administration af ministerrådets aktiviteter i forhold til Hviderusland, herunder EHU.


Kontorerne skal i 2013 fortsat udvikle det nordisk-baltiske politiske samarbejde samt deltage i og bidrage til gennemførelse af projekter og programmer, herunder særligt de nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer.

Videreudvikling af nordisk-baltisk politisk samarbejde, inklusive i forbindelse med udvikling af nyt policygrundlag for samarbejdet.

Medvirken i konkrete projekter under EU's Østersøstrategi samt i NMRs arbejde for synliggørelse af strategien.

Nordisk-baltiske mobilitetsprogrammer og udvikling af NGO-samarbejdet i Østersøregionen.

Udvikling af nordisk-baltisk-russisk samarbejde, særligt relateret til EU's Østersøstrategi og den Nordlige Dimension.

Aktiviteter indenfor formandskabsprogrammet i tæt samarbejde med Sveriges formandskab.

Nordenfremmende indsatser i tæt samarbejde med de nordiske landes ambassader og andre relevante aktører.

Deltagelse i større projekter som partner eller administrator, herunder EU-projekter.

6-0910-1 Politiske initiativer

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 969.000 1.142.000 1.122.000 85% NSK/MR-SAM

Formål

Budgetposten finansierer samarbejdministrenes initiativer i forbindelse med nye politiske udfordringer i Nordens naboområder eller andre nye satsninger udenfor Norden.


Afhængig af den politiske udvikling i Nordens naboområde.

6-0870-1 Arktisk samarbeidsprogram VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV

Grannlandspolitik

124

DKK 9.517.000 9.717.000 9.545.000 100% NSK/MR-SAM

Formål

Ministerrådets overordnede innsats i Arktis styres gjennom 3-årige arktiske samarbeidsprogrammer. Samarbeidsprogrammet ”Bærekraftig utvikling i Arktis” varer fra 2012-2014. Formålet med dette tverrsektorielle programmet er å fokusere på og understøtte de områder hvor Norden har felles interesser og utfordringer i forhold til Arktis. Med den arktiske befolkningen i sentrum tar samarbeidsprogrammet sikte på å styrke innsatser for arktiske befolkningers fremtidige muligheter til å leve og virke i Arktis. Det arktiske samarbeidsprogrammet er rammen og instrumentet for dette arbeidet, og bevillingen ligger på nivå med bevillingen for 2012. Programmet supplerer de øvrige innsatser under ministerrådets naboskapspolitikk og i de respektive fagministerråd. Nytt i dette samarbeidsprogrammet er at 3 mio DKK er øremerket politiske initiativ. Initiativene og aktivitetene som understøttes av det arktiske samarbeidsprogrammet har utgangspunkt i de nordiske landenes strategier for regionen og er samtidig i overensstemmelse med arbeidet i andre arktisk relaterte fora som Arktisk Råd, Barentsrådet, EU m.fl. Det arktiske samarbejdsprogram er rammen samt instrumentet for dette arbejde og bevillingen ligger på niveau med bevillingen for 2011. Programmet supplerer de øvrige indsatser under ministerrådets naboskabspolitik såvel som i de respektive fagministerråd. Initiativerne og aktiviteterne der understøttes af det arktiske samarbejdsprogram har udgangspunkt i de nordiske landes strategier for regionen og er samtidig i overensstemmelse med arbejdet i andre arktisk relaterede fora (fx Arktisk Råd, Barentsrådet, EU m.fl.).


Det arktiske samarbeidsprogrammet har nye prioriteringer for 2012-2014, og det overgripende tema er «befolkningen i sentrum». Programmets innsatsområder har fire ulike tema som omfatter: 1) Arktiske befolkninger og deres levekår, helse og samfunnsutfordringer 2) Arktisk miljø, natur og klimaspørsmål 3) Bærekraftig næringsutvikling og utvikling av en grønn næringsutvikling i Arktis 4) Utvikling og kompetanseutvikling av lokalbefolkninger i Arktis.

Aktiviteter med arktisk og nordisk medvirkning innenfor rammene av det arktiske samarbeidsprogrammets målsettinger, innsatsområder og kriterier.

Aktiviteter som følger opp på og sprer resultatene fra nordiske initiativer om Arktis, inkludert resultater fra det arktiske samarbeidsprogrammet 2009-2011.

Aktiviteter som er i tråd med aktuelle politiske prioriteringer, herunder i ministerrådene og i landenes arktiske strategier mv.

6-0950-2 EHU/Hviderusland

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV

Grannlandspolitik

125

DKK 4.580.000 4.780.000 4.695.000 84% NSK/MR-SAM

Formål

Nordisk Ministerråds aktiviteter i forhold til Hviderusland styres af retningslinjerne som godkendtes af NMR i 2010 og er i kraft i 2011 og 2012. På denne baggrund er budgettet til aktiviteter i forhold til Hviderusland forøget. Fokus er først og fremmest på støtte til demokratiudvikling, som er blevet endnu vigtigere efter den negative udvikling som indtraf efter presidentvalget i december 2010. Aktiviteterne udvikles i tæt koordination med de nordiske landes bilaterale aktiviteter og i tæt samarbejde med øvrige donororganisationer. EHU Trust Fondens mandat udløber med udgangen af 2013, hvorfor der forinden skal foretages en ekstern evaluering af fondens aktiviteter og drift med henblik på en eventuel forlængelse af mandatet. Budgetposten finansierer Nordisk Ministerråds bidrag til støtte for det hviderussiske eksiluniversitet European Humanities University (EHU) i Vilnius for herigennem at bidrage til at fremme en demokratisk samfundsudvikling i Hviderusland. Støtten til EHU foregår i tæt samspil med EU-kommissionen, som er den største bidragyder til EHU, den litauiske regering samt øvrige donorer, herunder det amerikanske State Department. Nordisk Ministerråds støtte til EHU vil blive kanaliseret gennem den Trust Fund, som ministerrådet etablerede i 2008. Fonden styres af NMR og sikrer gennemsigtighed om anvendelsen af donorstøtten til EHU. Øvrige aktiviteter under denne budgetpost er støtte til øvrige projekter, der kan bidrage til at fremme en demokratisk samfundsudvikling i Hviderusland. Endvidere kan budgetposten finansiere medarbejderressourcer på NMRs kontor i Vilnius, som bistår sekretariatet i København med udvikling af projekter relateret til Hviderusland.


Udvikling af initiativer i forhold til Hviderusland i tæt koordination med de nordiske landes bilaterale aktiviteter og i tæt samarbejde med de øvrige donororganisationer.

Fortsat støtte til European Humanities University (EHU) i Vilnius, Litauen. Effektiv drift og administration af Trust Fonden for EHU. Udvikling af initaitiver til fremme af en demokratisk samfundsudvikling i

Hviderusland. 6-0800-1 Gennemførelse af retningslinierne for samarbejdet med Estland, Letland og Litauen henholdsvis Nordvestrusland

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 0 204.000 76% NSK/MR-SAM

Formål

Budgetposten utgår

Grannlandspolitik

126

6-0990-1 Samarbejde med Nordens naboer i Vest


Formål

Nordisk ministerråd ønsker å øke samarbeidet med Nordens naboer i vest, med hovedvekt på Canada. Budsjettposten finansierer utviklingen av samarbeidsinitiativ og konkrete prosjekter i de temaområder som nevnes i NMRs retningslinjer for samarbeidet med naboene i vest, d.v.s. det marine området; næring, miljø, klima og energi; utdanning, forskning og innovasjon; kultur; og helse. Budsjettposten skal primært brukes som såkornsmidler og ikke som kontinuerlig finansiering. Initiativene koordineres med de øvrige relevante innsatser i Nordisk ministerråd.


I 2013 prioriteres oppfølgingen av NMRs retningslinjer for samarbeidet med naboene i vest 2012-2016.

Samarbejdsministrene

127


Generel indledning


Samarbejdsministrene har det overordnede ansvar for det nordiske samarbejde. Det betyder, at de fleste af de budgetposter som samarbejdsministrene har ansvaret for er af tværgående karakter. Udover at være af tværgående karakter spænder budgetposterne også over en meget bred vifte af aktiviteter, herunder bl.a. poster af teknisk administrativ karakter såsom bidrag til Vestnorden, tjenestemandsudbytte og Generalsekretærens dispositionsreserve. Posten Holdbart Norden fordeles af NSK og samarbejdsministrene hen over året med baggrund i henholdsvis formandskabsprogrammet og i strategien for bæredygtig udvikling, sidstnævnte i dialog med fagministerrådene. De resterende poster har primært et kommunikations- og formidlingsperspektiv, som disponeres af generalsekretæren.


Som en konsekvens af rammens tværgående karakter er der ikke ét, men flere dokumenter, der styrer aktiviteterne under rammen. Af styringsdokumenter kan nævnes: - Nordisk Ministerråds kommunikationstrategi - Formandskabsprogrammet - Bæredygtig udvikling - en ny strategi for Norden - Den nye nordiske profil De budgetmæssige konsekvenser af reduktionen og omdisponeringerne på rammerne i budget 2013: Fordelingen af rammebevillingen for 2013 ændres på grund af finansiering af prioriteringsbudgettet samt som resultat af drøftelserne med Nordisk Råd om budget 2012 og på grund af forskydninger på følgende budgetposter: Formandsskabspujlen Budgetposten er nedlagt og bruges til finansiering af prioriteringsbudgettet. Hallo Norden På NSK møde i juni 2010 blev det besluttet at anvende 300 TDKK til at oprette kontaktpunkt for Hallo Norden på Åland i en forsøgsperiode i 2 år, 2011 og 2012. I 2011 bestemte NSK at oprette kontaktpunkt på Færøerne med forsøgsperiode i årene 2012 og 2013. Det er nu et ønske at fortsætte med dette arbejde på Åland. Generelsekretæren foreslår, at begge disse kontaktpunkter bliver vurderet på samme tidspunkt og som anledning deraf, at forlænge støtte til Hallo Norden på Åland med 200 TDKK i 2013. Midler hertil finansieres med 100 TDKK henholdsvis fra Grænsehindringer og Grænsehindringsforum. Grænsehindringer Som led i at finde finansiering til Hallo Norden som nævnt ovenfor, er budgetposten reduceret med 100 TDKK.


128

Grænsehindringsforum Budgetposten er i 2012 en del af globaliseringsbudgettet, som bliver nedlagt i 2013. Dette projekt skal fortsætte under Samarbejdsministrenes ramme. Som led i at finde finansiering til Hallo Norden som nævnt ovenfor, er budgetposten reduceret med 100 TDKK. Pulje til Nordisk Ministerråds støtte til Island Budgetposten er nedlagt og bruges til finansiering af prioriteringsbudgettet.


Det finska ordförandeskap 2011 Under det finska ordförandeskapet 2011 genomfördes 31 projekt med stöd från ordförandeskapsanslaget. Det största evenemanget blev klimatkonferensen ”Nordic Climate Festival @ Aalto”, då ett hundratal studerande från nordiska högskolor kom med idéer till praktiska lösningar på klimatförändringarnas utmaningar. En nordisk välfärdskonferens fokuserade på globaliseringens inverkan på den nordiska välfärden. På hösten arrangerade de nordiska ungdomsorganisationerna ett seminarium ”Det öppna Norden” för att diskutera frågor om öppenhet och en social dialog som följd av terrordåden i Norge. I tillägg stöddes projekt utförda i samarbete med de nordiska beskickningarna i Paris, Riga, St. Petersburg, Tallinn och Vilnius samt publikationen ”Ditt Norden” (som på ett kort och överskådligt sätt visar vad den nordiska budgeten används till) med medel från anslaget. Kommunikation och förmedling 2011 På strategisk nivå togs en ny kommunikationsstrategi för åren 2011-2013 fram och godkändes av NSK. Den lyfter fram exponering av Ministerrådets politiska arbete liksom prioritering av utvalda kärnområden, en löpande avspegling av politiskt aktuella fokusområden och av ordföorandelandets prioriteringar. En utvärdering av kommunikationsaktiviteterna mellan 2008-2010 visade att detta är rätt väg att gå. Kopplade till Kommunikationsstrategin togs nya riktlinjer för publicering fram. Dessa godkändes av NSK på första mötet 2012. Följande insatsområden 2011 kan framhävas: Nordiska klimatdagen , Skatteflyktsprojektet, Almedalsveckan på Gotland, Folkemöte på Bornholm, Energikommunprojektet, Den internationella givarkonferensen för Vitryssland i Warszawa, EHU Donor´s Assembly, FN:s jämställdhetskonferensen i New York, Salon du Livre, Nordisk litteratur i Leipzig, Nordisk arkitekturutställning i Berlin, Ny nordisk mat, Hållbarhetskonferens som uppstart till det finska ordförandeskapet, Nordisk Kulturforum, och COP 17. I samverkan med norden i fokus har flera publikdragande seminarier genomförts, till exempel ”Upp till kamp för klimatet”, som arrangerades i samverkan med det finska ordförandeskapet, ”Thors saga – hur kommer Island vidare”, ”Det unga Norden och kulturell mångfald”, ”Nordiskt stopp för skatteflykt” samt seminarier i samband med prisutdelningarna. Under 2011 lanserades frågedatabasen Nordsvar, förbättringar av vår sökbarhet på norden.org genomfördes och tack vare teknisk kvalitetshöjning ökades genomslagskraften hos våra nyhetsbrev. Det startades och ett nytt Hallå Norden-kontor på Åland och ett nytt på Färöarna planerades.


129

Arbetet med att testa och utröna i vilken grad de sociala medierna gagnar vår kommunikation genomfördes, bland annat i samband med 50-årsjubiléet av Nordiska rådets litteraturpris. Streaming och videoproduktion har ökat förmågan att nå media och allmänhet med våra budskap. Under 2011 utgav Nordiska ministerrådet cirka 200 publikationer. Bland dessa framhålls ”10 nordiska politiker”, pamfletten om gränshiner ”Jyrki och Johanna”, den förenklade årsberättelsen ”Ditt Norden” och en ny informationsbroaschyr om det nordiska samarbetet. Medialt väckte som vanligt Nordisk statistisk årsbok stört intresse. Ett år som 2011, då Finland har ordförandeskapet blir det extra mycket tolkningsinsatser. Utöver det löpande arbetet togs ett nytt ramavtal för frilanstolkar fram. Detta gäller tills vidare, vilket är nytt då de tidigare avtalen varit tidsbegränsade. Arbetet med att förbättra dialogen med översättare, tolkar och andra samarbetspartners har varit fortsatt intensiv. Hållbar utveckling 2011 Den reviderade hållbarhetsstrategin Hållbar utveckling – En ny kurs för Norden: reviderad utgåva med mål och prioriteringar 2009-2012 trädde i kraft den 1 januari 2009. Strategin har varit den överordnade tvärsektoriella ramen för arbetet med hållbar utveckling inom Nordiska ministerrådet och fokuserat på fyra prioriterade områden: klimat och förnybar energi; hållbar konsumtion och produktion; nordisk välfärdsstat som verktyg för hållbar utveckling; samt utbildning och forskning, befolknings deltagande och lokala hållbarhetsstrategier. Det har startats omfattande samnordiska aktiviteter inom alla prioriterade områden. Det nordiska indikatorset, som ska följa upp framsteg inom hållbar utveckling i Norden, har uppdaterats och finns tillgängligt för alla på ministerrådets hemsida. Det beviljades projektstöd för 5 projekt inom utbildning och lokalt samarbete för att främja implementeringen av strategin. Under det finska ordförandeskapet 2011 startades revideringen av den nordiska hållbarhetsstrategin med sikte på att det nya styrdokumentet ska godkännas under Nordiska rådets session 2012. Som en del av processen genomförde Copenhagen Resource Institute en undersökning om hur den nuvarande strategin har använts och inkluderats i facksektorernas arbete, samt vilken påverkan strategin har haft. Undersökningens resultat behandlades i en workshop med deltagare från samtliga nordiska ämbetsmannakommittéer. Workshopens diskussioner bidrog substantiellt till strategiprocessen. Som en del av Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet arrangerades även den fjärde nordiska hållbarhetskonferensen i Åbo i januari 2011 med över 500 deltagare från nästan 20 olika länder. I tillägg deltog ministerrådet aktivt i mötet i FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD-19) och arrangerade tillsammans med ordförandeskapet ett side event om grön ekonomi samt ett expertseminarium om hållbar konsumtion och produktion inom ramen för grön ekonomi. Arbetet med att undanröja gränshinder i Norden Merparten av allt gränshinderarbete på NMRs sker idag inom ramen för


130

”Gränshinderforum” (GF), där NMRs är sekretariat för GF. Arbetet i förhållande till GF har främst handlat om att utreda och ta fram underlag rörande konkreta gränshinder, författa brev till myndigheter och ministrar, administrera större utredningar och projekt m.m.. NMRs har också haft ett tätt samarbete med de nordiska informationstjänsterna och gränskommittéerna för att på så sätt försöka samordna gränshinderaktörerna i Norden. Under 2011 gjordes det särskilda insatser för försöka påvisa vilka samhällsekonomiska kostnader som gränshindren medför. Bland annat så arrangerades en tillväxtkonferens i Sveriges Riksdag i detta syfte. Nordiskt tjänstemannautbyte Nordiskt tjänstemannautbyte återinfördes 2011. Trots initiala svårigheter att starta upp utbytet, efter att det varit nedlagt under 2009, så deltog 55 tjänstmän vilket var nästan lika många som 2009, då 56 tjänstemän deltog. För att profilera tjänstemannautbytet har Sverige, Finland och Åland producerat en kortfilm med intervjuer med tjänstemän som deltagit. Filmen beskriver vilka vinster ett utbyte har, både för den enskilde och för organisationen. Den har försetts med undertexter för de övriga språkområdena. Utbytet marknadsförs dessutom via webbsidor, nyhetsbrev, broschyrer och möten. Liksom tidigare år visar statistiken att polisväsendet, kriminalvården och åklagarmyndigheter är de vanligaste sektorerna inom utbytet. Men även forsknings- och utbildningsområdet är högt representerat. Övriga sektorer är sjukvård och hälsa, finans, arbetsmarknad, miljö, migration, tullväsende, näring, statistik och kultur. Sverige är det land som tagit emot flest tjänstemän under året, 19 stycken, följt av Danmark med 15 stycken och Norge med nio. Sverige, Norge och Danmark är också de som sänder flest, tio stycken från vart land. När det gäller fördelningen kvinnor och män som åker på utbyte ser det olika ut i länderna: från Grönland, Island och Norge har det varit en övervikt kvinnor, från övriga har det varit en övervikt män. I de länder som har en övervikt av män så har en stor andel kommit från polis- och tullväsende och kriminalvården.


2013 2012 +/- % Samarbejdsministrene (TDKK) 109.241 116.790 -7.549 -6,9%

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.220 79.220 0 0,0%5-0180-3 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.220 79.220 0 0,0%

Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 30.021 37.570 -7.549 -20,1%5-0410-4 Föreningarna Nordens Förbund 3.250 3.250 0 0,0%5-0425-4 Bidrag til Västnorden 731 731 0 0,0%5-0435-1 Generalsekreterarens disponeringsreserv 415 415 0 0,0%5-0445-1 Formandsskabspuljen 0 6.022 -6.022 -100,0%5-0460-1 Holdbart Norden 3.047 3.047 0 0,0%5-1011-1 Informationsaktiviteter 5.096 5.096 0 -


131

5-1012-1 Norden i Fokus 4.461 4.461 0 -5-1021-1 Internationale aktiviteter 727 727 0 0,0%5-1030-2 Hallo Norden 5.579 5.379 200 3,7%5-1035-1 Grænsehindringer 3.842 3.942 -100 -2,5%5-1050-2 Tjänstemannautbyte 1.527 1.527 0 0,0%5-0500-2 Pulje til Nordisk Ministeråds støtte til Island 0 1.527 -1.527 -100,0%5-2055-1 Gränshindersforum 1.346 1.446 -100 -6,9%


Projektet "Gränshindersforum" var i 2012 del af globaliseringsinitativerne. Det forsætter i 2013 under Samarbejdsministrenes ramme

Sekretariatet

5-0180-3 Ministerrådets sekretariat (NMRS) VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 NMR FIN. 11 BUD.DISP AV DKK 79.220.000 79.220.000 77.119.000 100% Institutionen

Formål

Nordisk Ministerråds Sekretariat (NMRS) er et politisk sekretariat for Nordisk Ministerråd og vil gennem høj kompetence og effektivitet løse de opgaver, som de får i opdrag. NMRS bidrager på opdrag fra de nordiske landes regeringer, de selvstyrende områders landstyrer og på eget initiativ til at videreføre, forstærke og udvikle det nordiske samarbejde, samt fremme fælles nordiske interesser i en verden under stadig forandring. Nordisk Ministerråd har en kommunikationsafdeling fælles med Nordisk råd. Kommunikationsafdelingen finansieres i forholdet 60/40 mellem Ministerrådet og Rådet. Af bevillingen anvendes 1,5 MDKK til at dække afskrivningen på sekretariatets flytteomkostninger.


Sekretariatet skal opfattes som en professionel, attraktiv arbejdsplads, med et arbejdsmiljø præget af medarbejdere som tager ansvar, viser engagement og integritet, har vilje og evne til nytænkning og samarbejde. Udvikling af kompetence, fysisk og psykosocialt arbejdsmiljø skal indgå som en integreret del af sekretariatets virksomhed. Sekretariatet skal lægge vægt på arbejdsmetoder, som bidrager til relevans og fokusering på de centrale opgaver. Nordisk nytte udvikles ved: • Identificering og forberedelser af temaer med fælles nordisk betydning for politisk behandling i ministerråd og embedsmandskomitèer i et nært samarbejde med de ansvarlige nationale myndigheder. • Gennem udredninger, seminarer og konferencer at give medlemslandene muligheder for at tage initiativ omkring relevante nordiske temaer


132

• At implementere politiske beslutninger, og bidrage til at evalueringer og resultater bliver rapporteret til de politiske beslutningsorganer. • Sikre kvalitet, kontinuitet og fremdrift i udførelse af sekretariatets arbejdsopgaver. • Give kundskab og bidrage til øget interesse for det nordiske samarbejde både i og udenfor Norden gennem effektiv og målrettet informationsformidling. I denne sammenhæng er det vigtig at tydeliggøre resultaterne og konsekvenserne af det nordiske samarbejde, samt at synliggøre hvordan de nordiske erfaringer kan være et bidrag til samfundsudviklingen i Europa og verden udenfor Norden.

Nordisk Ministerråds Fællesaktiviteter

5-0410-4 Föreningarna Nordens Förbund

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 3.250.000 3.250.000 3.193.000 100% FNF

Formål

Att genom beviljningen till Föreningarna Nordens Förnund (FNF) bidra till en folklig förankring av det nordiska samarbetet, samt till en god kännedom om det nordiska samarbetet bland de nordiska medborgarna. Beviljningen till FNF är ett allmänt verksamhetsbidrag. FNF tillvaratar samarbetet mellan Föreningarna Norden i de fem nordiska länderna och de tre självstyrande områdena, samt bidrar till att verksamheten vid de regionala informationskontoren drivs vidare under 2013.


Globaliseringsfrågor Gränshinder och den gemensamma nordiska arbetsmarknaden Nordiskt skolsamarbetet Stärkande av forstålese av grannspråken Nordisk förbundsstat Dialog och samarbete med NMR och NR

Verksamheten på de regionala informationskontoren 5-0425-4 Bidrag til Västnorden

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 731.000 731.000 918.000 100% General-

sekretæren

Formål

Bidraget anvendes til rejsestøtte til grønlandske embedsmænds deltagelse i det nordiske samarbejdet.

5-0435-1 Generalsekreterarens disponeringsreserv VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV


133

DKK 415.000 415.000 408.000 71% General-sekretæren

Formål

Generalsekretærens dispositionsreserve er afsat til rådighed for generalsekretæren til at imødekomme specifikke behov. Reserven giver generalsekretæren mulighed for at igangsætte fx indledende projekter og undersøgelser, sætte fokus på særlige problemstillinger, dække uforudsete udgifter i forbindelse med afslutning af projekter mv. Generalsekretærens reserve skal derimod ikke benyttes til tillægsbevillinger til institutioner, embedsmandskomiteer eller sekretariatet til formål, som er prøvet i den ordinære budgetbehandling.

5-0445-1 Formandsskabspuljen

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 6.022.000 6.426.000 82% NSK/MR-SAM

Formål

Budgetposten er nedlagt.

5-0460-1 Holdbart Norden VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 3.047.000 3.047.000 2.693.000 97% NSK/MR-SAM

Formål

Budgetposten Hållbar Norden stimulerar samnordiska insatser inom hållbar utveckling. Det nya styrdokumentet för hållbar utveckling (som förväntas godkännas under Nordiska rådets session 2012) är den överordnade ramen för ministerrådets insatser inom hållbar utveckling och främjar tvärsektoriellt samarbete mellan fackministerråden. Det nya styrdokumentet för hållbar utveckling innehåller långsiktiga målsättningar för ministerrådets verksamhet fram till 2025 och kortsiktiga prioriteringar för 2013-2018. Styrdokumentet ska också fungera som utgångspunkt för gemensamma inspel i internationella forum för hållbar utveckling. Arbetet med hållbar utveckling ska fokusera på områden där Norden har gemensamma intressen och utmaningar, där det finns särskilt goda förutsättningar att bidra till ökad kompetens och effektivisera resursanvändningen. Tvärsektoriella fokusområden för de kommande åren är den nordiska välfärdsmodellen; livskraftiga ekosystem; klimat och energi; hållbar konsumtion och produktion; samt forskning, utbildning och innovation. De nordiska samarbetsministrarna har det övergripande ansvaret för hållbar utveckling. Ett framgångsrikt genomförande förutsätter att de berörda fackministerrådena tar ägarskap för det gemensamma hållbarhetsarbetet och implementerar styrdokumentets kortsiktiga prioriteringar.


Dessa medel används för att initiera gemensamma nordiska aktiviteter som främjar implementeringen av ministerrådets styrdokument för hållbar utveckling.


134

Initiativen skall uppfylla kraven om nordisk nytta, vara tvärsektoriella och innovativa, samt integrera de tre aspekterna av hållbar utveckling.

Igångsätta implementeringen och uppföljningen av det nya nordiska styrdokumentet för hållbar utveckling, inklusive det nordiska nyckelindikatorsetet för hållbar utveckling.

Engagera ministerrådets fackministerråden för samarbetet om hållbar utveckling.

Lansera det nya styrdokumentet för hållbar utveckling både i de nordiska länderna och i Nordens närområden.

Introducera det nya styrdokumentet för hållbar utveckling internationellt och delta aktivt i det internationella arbetet om hållbar utveckling, speciellt inom EU, UNECE, OECD och FN.

Delta aktivt i den femte nordiska hållbarhetskonferensen som äger rum den 17-19 september 2013 i Sverige.

Följa upp FN:s konferens för hållbar utveckling Rio+20

5-1011-1 Informationsaktiviteter VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 5.096.000 5.096.000 10.088.000 95% General-

sekretæren

Formål

Denna budgetpost består av följande aktiviteter: Kommunikationsstrategiskt arbete, utveckling inom kommunikationsområdet, nordiskt statistiskt samarbete, översättningar och tolkning, mediestrategiska satsningar och informationsaktiviteter. Ur denna budgetpost finansieras endast aktiviteter som berör Nordiska ministerrådet. Alla aktiviteter under denna post har antingen direkt eller indirekt med informations- og kommunikationsarbete att göra – antingen är det direkt kommunikation rörande det nordiska välfärdssamhället och det nordiska samarbetet till omvärlden eller så handlar det om stöd till kommunikationen internt och mellan aktörerna i det nordiska samarbetet samt mellan Nordiska ministerrådet och de olika väderstreckens grannar, nordiska institutioner och internationella organisationer.


Särskild vikt kommer att läggas på:

Ett strategiskt mediearbete Att öka graden av service till medborgarna via norden.org Att förbättra marknadsföringen och distributionen av våra publikationer Att samordna och effektivisera kommunikationen i det nordiska samarbetet Att höja organisationens kompetensnivå och medvetandegrad inom uppdraget

kommunikation Att enligt kommunikationsstrategin mäta och utveckla kommunikationsarbetet Att prioritera internationella arenor där det nordiska samarbetet får genomslag,

exv Kennedy center


135

5-1012-1 Norden i Fokus

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 4.461.000 4.461.000 0 - General-

sekretæren

Formål

Norden i Fokus kontoren kommer under 2013 att fortsätta arbetet med styrka samarbetet mellan kontoren och Nordisk Ministerråd, arbeta med kommunikationsstrategin som utgångspunkt och därmed i första hand fokusera på de profilerade frågorna. Uppföljning av aktiviteterna är en viktig del i rapporteringen av verksamheten. Nya medier ska användas i samma eller ökat omfång. Samtidigt ska NIF agera med flexibilitet och snabbhet. Exempelvis har vissa av kontoren goda erfarenheter med att anordna aktiviteter kring ett av de nordiska ländernas val, vilket kommer att fortsätta. Uppföljning av aktiviteterna är en viktig del i rapporteringen av verksamheten. Verksamhetsplaneringen ska ske i dialog med sekretariatets kommunikationsavdelning.


Norden i Fokus kontoren kommer under 2013 att fortsätta arbetet med att modernisera verksamheten genom att styrka samarbetet mellan kontoren. Val av aktiviteter görs med utgångspunkt i den övergripande kommunikationsstrategin och därmed ska aktiviteter väljas som faller inom ramen för de fyra profileringsområden som beskrivs i kommunikationsstrategin. Ordförandeskapets prioriteringar och globaliseringssamarbetet ska också vara underlag i planeringen av årets aktiviteter.

5-1021-1 Internationale aktiviteter VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 727.000 727.000 714.000 72% General-

sekretæren

Formål

Budgetposten finansierar internationella insatser och nordenfrämjande verksamhet av tvärsektoriell karaktär utanför Norden, samt stödjer större nordiska internationella arrangemang iform av t.ex. informationsinsatser. I hög grad anslås medel till finansiering av utredningar, konferenser, produktion av informationsmaterial som har betydelse för det nordiska samarbetet i förhållande till särskilt EU och andra regionala råd och organisationer.

5-1030-2 Hallo Norden VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 5.579.000 5.379.000 5.284.000 100% General-

sekretæren

Formål

Syftet med Hallå Norden är att underlätta privatpersoners och företags mobilitet i Norden. Detta skall ske genom att tillhandahålla information till privatpersoner och företag, för att underlätta dessas beslut om flytt, arbete, studier, etablering av


136

företag etc. i ett nordiskt grannland. I huvudsak skall relevant information tillhandahållas via Hallå Nordens webbportal, www.hallonorden.org, i andra hand skall personlig vägledning ske i de fall enskilda eller företag tar kontakt med Hallå Norden via webben, e-post, telefon, brev eller personliga besök. För att underlätta mobiliteten i Norden arrangerar Hallå Norden informationsseminarier för nationella tjänstemän på myndigheter som allmänhet och företag ofta tar kontakt med inför en flytt, arbete, studier etc. Hallå Norden skall också bygga nätverk med centrala personer på centrala myndigheter och departement/ministerier, och arrangera regelbundna möten med dessa i syfte att dels hålla sig informerade om regelförändringar och politiska skeenden i länderna, dels för att själva informera om problem etc.


Mer fokus på att anpassa texterna om flyttning, jobb och studier på www.norden.org till målgrupperna

Kontinuerlig uppdatering och översättning av innehåll på norden.org och förbättring av informationsstrukturen

Optimera annonseringen på Google Adwords och undersöka andra annonseringsmöjligheter

Utveckla Hallå Nordens sida på Facebook och eventuellt använda den mer aktivt för att ta i mot och svara på frågor

Arbeta vidare med instruktionsvideoer Marknadsföra och vidareutveckla Hallå Nordens nyhetsbrev om gränshinder

5-1035-1 Grænsehindringer

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 3.842.000 3.942.000 3.672.000 91% General-

sekretæren

Formål

Syftet med det nordiska gränshindersarbetet är att underlätta människors och företags gränsöverskridande aktiviteter i Norden. En väl fungerande inre marknad i Norden gagnar samtliga länder och bör därför befrämjas. Gränshinder definieras i detta sammanhang som olik lagstiftning eller andra regelverk eller praxis som förorsakar problem för människor och företag som verkar över gränserna i Norden. Gränshinderarbetet hör under Samarbetsministrarnas ansvar, och NMRs ansvarar för koordineringen/samarbetet i gränshinderfrågor, såväl i förhållande till de regionala/bilaterala gränshinderaktörer som finns i Norden, som i förhållande till ÄK/MR. NMRs håller MR-SAM löpande uppdaterade kring status i gränshinderarbetet, i bred bemärkelse. NMRs förbereder också den redogörelse om gränshinder som samarbetsministrarna årligen avlägger vid Nordiska rådets session.


137

MR-SAM bidrar också årligen med 3 milj. DKK till att stödja de insatser som görs av de regionala informationstjänsterna Öresund Direkt, Grensetjänsten och Nordkalottrådet. Gränshinder/inre marknadsfrågr utgör en prioriterad del av EU:s Östersjöstrategi. NMRs koordinerar relevanta insatser inom ramen för denna strategi.


NMRs arbetar med att förankra och utreda konkreta gränshinder i förhållande till ÄK/MR. Under 2013 förväntas det att det utarbetas och antas en långsiktig handlingsplan för gränshinderarbetet, med förankring i sektorerna. Handlingsplanen förväntas träda i kraft under 2014. Specifika insatser under 2013 är:

Att bistå ÄK/MR med förslag till hinder att behandla och ev. förslag till lösningar

Att bidra till att länderna, i samband med implementering av EU-direktiv och utarbetandet av ny nationell lagstiftning, samarbetar för att förhindra uppkomsten av nya, oavsiktliga gränshinder

Att samordna de nordiska informationstjänsternas/gränshinderaktörernas inbördes samarbete, samt insatser i förhållande till Gränshinderforum

Att utarbeta en förankrad handlingsplan för gränshinderarbetet från och med 2014

5-1050-2 Tjänstemannautbyte

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.527.000 1.527.000 1.530.000 95% Kontaktgruppen

Formål

Nordiskt tjänstemannautbyte etablerades 1989 med syfte att • stärka möjligheterna för statsanställda i Norden att lära känna andra förvaltningar och bli inspirerade av nordiska kollegors arbetsmetoder och praktiker, • berika den mottagande arbetsplatsen med erfarenheter från sitt hemland, • främja arbetet på sin hemarbetsplats, • främja den personliga utvecklingen för den enskilda stipendiaten. Beviljningen fördelas mellan länderna av en grupp bestående av kontaktpersoner från vart land och självstyrande område. Stipendierna fördelas, utbetalas och rapporteras nationellt.

Prioriteringer i Kunskapsutveckling 2013 Nätverksuppbyggnad Marknadsföring av ordning


Nordiska ministerrådet upprättar kontrakt med kontaktpersoner i vart land. Länderna ansvarar själva för administrations- och resekostnader i samband med gemensamma möten.


138

5-0500-2 Pulje til Nordisk Ministeråds støtte til Island VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 1.527.000 3.060.000 97% NSK/MR-SAM

Formål

Budgetposten er nedlagt.

5-2055-1 Gränshindersforum VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 1.346.000 1.446.000 1.326.000 88% GF efter

rambeslut av MR-SAM

Formål

Denne budgetpost var en del af globaliseringsinitiativerne menforsætter i 2013 under Samarbejdsministrenes ramme. Gränshinderforums uppdrag är att på uppdrag av samarbetsministrarna, och ytterst statsministrarna, identifiera, prioritera bland och presentera lösningsförslag på problem som skapar problem för människor och företag som nyttjar sin rätt till fri rörlighet inom Norden. NMRs utgör sekretariat för Gränshinderforum, och skall bidra till dess arbete genom att utreda regelverk och problemställningar och låta genomföra analyser. NMRs ansvarar även för koordineringen/samarbetet av gränshinderforums samarbete med andra gränshinderaktörer och med ÄK/MR och de kontaktpersoner som ministerierna har utsett för att bistå Gränshinderforum i arbetet med gränshinder.


Specifika insatser under 2013 är:

Att bistå Gränshinderforum med analyser och beslutsunderlag kring konkreta gränshinder.

Att bidra till att länderna, i samband med implementering av EU-direktiv och utarbetandet av ny nationell lagstiftning, samarbetar för att. förhindra uppkomsten av nya, oavsiktliga gränshinder

Att samordna kontakten mellan Gränshinderforum och ministeriernas kontaktpersoner för gränshinderarbetet.

Att samordna de nordiska informationstjänsternas insatser i förhållande till Gränshinderforum och omvänt.

Att särskilt arbeta för att stödja Gränshinderforums arbete med att få löst de utvalda hinder som man valt att prioritera under 2013.

Globalisering

139

Globalisering

Generel indledning

Generelt

MR-SAM:s globaliseringsanslag för 2012 är 73,7 MDKK. Med syfte att bidra till målsättningarna i globaliseringsinitiativet finansieras 14 globaliseringsprojekt genom MR-SAM:s globaliseringsanslag i 2012. Avsikten med dessa projekt är främst att stärka de gemensamma nordiska insatserna för att bidra till att stödja de nordiska företagens ansträngningar, utvidga de nordiska hemmamarknaderna, öka kunskaps-utbytet och stärka Nordens konkurrenskraft på lång sikt. Medlen fördelas på redan existerande globaliseringsinitiativ förutom att 4.2 MDKK öronmärks i budgetposten globaliseringsforum till uppföljningsarbete för nordisk task force för grön tillväxt.

Budget Budget 2013 2012 Sum Globaliseringsinitiativer (TDKK) 0 72.278 5-2020-1 Globaliseringsforum 0 8.1445-2025-2 Nordisk Topforskning 0 2.0365-2030-2 Innovationsrepræsentationer 0 1.5275-2042-1 Energi och transport inkl. uppfölgning på gemensamt nordiskt EnergiExpo 0 9.1625-2060-2 Utvecklingen av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA) 0 2.0365-2062-1 e-Science 0 8.1445-2065-1 Främjande av högre utbildning i Norden 0 6.1085-2070-1 En god upplärning av ungdomar och vuxna 0 2.036

5-2075-2 Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden 0 4.072

5-2076-2 Harmonisering af el-markederne i Norden 0 1.5275-2080-2 Kultur og kreativitet 0 6.1085-2085-2 Hälsa och välfärd 0 13.2345-2090-2 Klimatvänligt byggeri 0 8.144

Opdelt på kategorier 0 72.278Projektmidler 0 33.594Programlignende aktiviteter 0 38.684

Projektet Grænsehindringsforum var en del af globaliseringsinitativerne i 2012. Det forsætter i 2013 under Samarbejdsministrenes ramme.

5-2020-1 Globaliseringsforum VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 8.144.000 3.876.000 83% NSK/MR-SAM

Formål

Budgetposten er udgået. Syftet med det nordiska Globaliseringsforumet är att ta fram gemensamma

Globalisering

140

nordiska svar på de möjligheter och utmaningar som globaliseringen medför. Globaliseringsforumet ska ge de nordiska statsministrarna och övriga deltagare inspiration och användbara idéer inom de ämnesområden som statsministrarna valt att prioritera. I Globaliseringsforumet deltar, förutom de nordiska statsministrarna och ledarna för de självstyrande områdena, ett begränsat antal deltagare från näringslivet, forskning, politik och medborgarorganisationer. Till forumet utarbetas som underlag för diskussionen en nordisk ”Globaliseringsbarometer” som visar hur Norden som region klarar sig i den globala konkurrensen. Budgetposten finansierar förutom själva globaliseringsforumet även relevant uppföljningsarbete i anslutning till den nordiska task forcen för grön tillväxt.

5-2025-2 Nordisk Topforskning VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 2.036.000 0 0% NSK/MR-SAM

Formål

Budgetposten er udgået. Det nordiska toppforskningsinitiativet (TFI) inom klimat, energi och miljö har sedan starten 2008 utvecklats positiv. Initaivet svarar genom sin verksamhet upp till samtliga uppsatta målsättningar i fråga om tematisk inriktning, kopplingar till nationella miljöer och aktörer och när det gäller samarbete med industrin. Hösten 2011 är 28 projekt till ett samlat värde på cirka 700 MNOK igångsatta. Samtliga medel från NMRs globaliseringsbudget till TFI har utbetalats under 2008-2010.

5-2030-2 Innovationsrepræsentationer

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 1.527.000 2.040.000 93% MR-NER

Formål

Budgetposten er udgået. Midlerne skal medfinansiere samarbejde om nordiske innovationsinitiativer, fx innovationsprojekter eller egentlige innovationsrepræsentationer. Fra midten af 2012 blev det besluttet at ændre den geografiske afgrænsning fra Asien til vækstmarkeder mere generelt.

5-2042-1 Energi och transport inkl. uppfölgning på gemensamt nordiskt EnergiExpo VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 9.162.000 11.832.000 90% MR-NER

Formål

Budgetposten er udgået. Initiativet Energi & Transports syfte är att bidra till att göra Norden till Europas

Globalisering

141

ledande region inom utveckling, testning och användning av hållbara transportlösningar. Samt, att styrka Norden som föregångsregion för nya miljö- och energitekniker och profilera de nordiska länderna utåt. De nordiska länderna har lång erfarenhet av att lösa gemensamma utmaningar genom samarbete och utveckling av en gemensam politik samt gemensamma projekt. Omstruktureringen av transportsektorn i en mer hållbar riktning är ett område där det nordiska samarbetet är logiskt, nödvändigt och genomförbart.

5-2055-1 Gränshindersforum

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK - 1.446.000 1.326.000 88% GF efter

rambeslut av MR-SAM

Formål

Dette projekt fortsætter under Samarbejdsministrenes ramme. Gränshinderforums uppdrag är att på uppdrag av samarbetsministrarna, och ytterst statsministrarna, identifiera, prioritera bland och presentera lösningsförslag på problem som skapar problem för människor och företag som nyttjar sin rätt till fri rörlighet inom Norden. NMRs utgör sekretariat för Gränshinderforum, och skall bidra till dess arbete genom att utreda regelverk och problemställningar och låta genomföra analyser. NMRs ansvarar även för koordineringen/samarbetet av gränshinderforums samarbete med andra gränshinderaktörer och med ÄK/MR och de kontaktpersoner som ministerierna har utsett för att bistå Gränshinderforum i arbetet med gränshinder.

5-2060-2 Utvecklingen av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA)

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 2.036.000 3.570.000 89% MR-U

Formål

Projektet "Utveckling av det nordiska forsknings- och innovationssamarbetet (NORIA)" är ett samarbetsprojekt mellan MR-U och MR-NER och syftar till att stärka de nordiska ländernas globala konkurrenskraft genom en intensifierad utveckling av det nordiska forsknings- och innovationsområdet och etableringen av en mera öppen och gemensam marknad för innovation och forskning i Norden. Projektet avslutades 2012.

Globalisering

142

5-2062-1 e-Science


Formål

Dette projekt er en del af forslaget til prioriteringsbudgettet. Norden skall föras fram som en ledande aktör inom infrastruktur för eScience, eSciencemetodik och verktyg, och användning av eScience inom olika forskningsområden. Projektet syftar till att öka synligheten för Nordisk spetsforskning, skapa synergier mellan nationella och internationella forskningsinitiativ, frambringa betydliga framsteg på valda stora forskningsområden (Grand challenges), samt att bygga upp kompetens och förutsättningar för framtidens kunskapsbaserade industrier. Målet med projektet är att skapa en Nordisk eScience plattform som - starkt utvecklar eSciencemetodik och verktyg - starkt utvecklar högre utbildning på eScienceområdet - använder eScienceverktyg och metodik till att accelerera framväxten av kunskap iutvalda tematiska forskningsområden - kan utnyttjas till eventuella framtida samarbeten i Östersjöregionen Projektet har beretts under 2010 tillsammans med NordForsk och de nationella forskningsfinansiärerna och MR-U beslutade i november 2010 att igångsättande projektet. Projektet etableras och utvecklas under 2011 med sikte på full drift under 2012. Budgetposten modtog i 2010 7,105 MDKK fra budgetpost 5-3000-1 ”Puljen til nyeglobaliseringsinitiativer”.

5-2065-1 Främjande av högre utbildning i Norden


Formål

Budgetposten er udgået. Projektet ”Främjande av högre utbildning i Norden ” har som mål att stärka de nordiska högre utbildningsinstitutionerna och lyfta Norden som en attraktiv kunskapsregion såväl nationellt, nordiskt som globalt. Projektet ska stimulera, förstärka och intensifiera samarbetet mellan de nordiska högre lärosätena för att bättre utnyttja den samlade kunskapsbasen och bidra till att

Globalisering

143

säkerställa och förstärka kvaliteten inom högre utbildning i Norden. Inom projektet har ett pilotinitiativ genomförts vars syfte är att utveckla gemensamma nordiska masterprogram, vilket resulterat i att sexton nya program startats upp. Vidare har en satsning initierats på att etablera nordiska s.k. kunskapstriangelnätverk som bidrar till ett förstärkt samspel mellan akademi och samhälle genom att stärka sambandet mellan utbildning, forskning och innovation. Projektet har även bidragit till de nordiska högre utbildningsinstitutionernas deltagande i det europeiska klassifikationsprojektet "U-map" som avser att ge en heltäckande och jämförbar överblick över de aktiviteter som föregår inom de högre utbildningsinstitutionerna i Europa.

5-2070-1 En god upplärning av ungdomar och vuxna VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 2.036.000 2.040.000 91% MR-U

Formål

Prosjektet "En god opplæring for ungdom og voksne" avsluttes i 2012. Formålet med prosjektet har vært å få flere ungdommer enn i dag til å fullføre en utdanning etter grunnskolen, samt å fremme voksnes kunnskaper og kompetanse som grunnlag for personlig utvikling og inkludering i arbeids- og samfunnsliv. Gjennom prosjektet ”En god opplæring for ungdom og voksne”, som har pågått fra 2008 til og med 2012, er det gjennomført en rekke arrangementer der problemstillinger og innhold knyttet til økt gjennomføring, voksnes kompetanser, kreativitet, innovasjon og entreprenørskap. Aktivitetene har vært konsentrert om utvikling av ny viten, erfaringsutveksling, identifikasjon av god praksis og kunnskapsspredning.

5-2075-2 Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 4.072.000 4.794.000 100% MR-FJLS

Formål

Dette projekt er en del af forslaget til prioriteringsbudgettet. Formålet er, at belyse konsekvenserne af klimaændringerne for primærerhvervene med udgangspunkt i fællesnordiske udfordringer og hvordan de nordiske lande i fællesskab kan forberede sig hertil. Programmet, som løber over perioden 2009 til 2012 med afslutning og afrapportering i 2013, har et bæredygtigt produktionsfokus. Det vil sige, at det retter sig mod forvaltning og værdiskabelse i primærerhvervene. Programmet favner både klimaændringernes effekter på primærerhvervene foruden tiltag, som erhvervene kan iværksætte for at reducere klimaproblemerne. Seks forskernetværk er støttet til at bidrage med resultater indenfor programmets rammer. Med programmet og programmets struktur søges en styrket tværsektoriel tilnærmelse og koordinering, dels mellem nærværende program og

Globalisering

144

Topforskningsinitiativet (TFI). Som et nyt element i programmet, blev der for 2011 afsat midler til støtte til etablering af et offentligt-privat-partnerskab om planteforædling i Norden. Partnerskabet blev etableret i 2011 og et sekretariat blev etableret på NordGen. Partnerskabet er etableret som et tre-årigt pilotprojekt, hvor finansieringen af partnerskabets aktiviteter kommer med 50 procent fra landene og 50 procent fra virksomhederne. Ved fuld etablering i pilotperioden vil landene samlet bidrage med 8 MDKK årligt. Partnerskabet skal evalueres inden udgangen af 2013 med henblik på at afklare, hvordan partnerskabet skal og kan udvikles efter 2013, herunder hvilken økonomisk ramme partnerskabet skal have.

5-2076-2 Harmonisering af el-markederne i Norden

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 1.527.000 0 0% MR-NER

Formål

Dette projekt er en del af forslaget til prioriteringsbudgettet. Et velfungerende nordisk slut-bruger marked i 2015 Et fællesnordisk slutbrugermarked skal være åbent og tilgængeligt for alle kunder • Kundene skal have den samme beskyttelse uafhængig af hvilket land leverandøren kommer fra • Lige markedsadgang og vilkår bør sikres ved at gøre det let for leverandører at operere i alle nordiske lande. Projektsekretariatet er som udgangspunkt tre-årigt (2011-13)

5-2080-2 Kultur og kreativitet VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 6.108.000 7.140.000 82% MR-NER

Formål

Dette projekt er en del af forslaget til prioriteringsbudgettet. Prosjektet Kultur & Kreativitet videreutvikler det eksisterende globaliseringsinitiativ: ”Utvikling og Profilering av Norden som Center for Kreative Industrier”.Initiativet kobles sammen med den allerede etablerte innsats KreaNord, som skal arbeide med å utvikle de generelle vilkår for Nordens kreative industrier, men vil også eksemplifisere denne innsats med to spesifikke innsatsområder under KreaNords regi, for perioden 2010-2012 med Global Markedsføring og Digital Distribusjon av nordiske film, samt Ny Nordisk Mat og branding. KreaNord har som ambisjon å etablere og vedlikeholde et tett samarbeid mellom myndigheter og bransjeeksperter innenfor kreative industrier fra hele Norden, som innenfor rammen av prosjektet gjennomfører en rekke tiltak og aktiviteter som direkte, individuelt eller kollektivt kan bedre forutsetningene for Nordens kreative økonomi.

Globalisering

145

KreaNord har under fase 1 utviklet et nettverk av myndigheter og bransjeeksperter innenfor kultur og næring fra hele Norden, samt tilrettelagt for et felles nordisk utviklings- og policyarbeid, slik at Norden skal kunne profileres som en toppregion innom den kreative økonomien. KreaNord skal i fase 2 konsolidere sin posisjon som connector for Nordens kreative industrier, samt videreutvikle innsatsene på området. I 2010 utviklet KreaNord policyrekommandasjoner for Nordens kulturelle og kreative industrier, som ble besluttet av MR-NER og MR-K høsten 2010: -Fremme strategisk samarbeid og utveksling innenfor de nordiske kulturelle og kreative næringene og med andre sektorer for verdiskaping, innovasjon og vekst -Arbeide for at de nordiske kulturelle og kreative næringene får nye muligheter for tilgang til globale markeder, finansiering og å tiltrekke seg utenlandske investeringer -Fremme kultur og kreativitet i nordisk utdanning på alle nivåer og entreprenørskap og næringskompetanse i kultur- og kunstutdanning. -Utvikle et fellesnordisk kulturmarked for kreativ industri og kulturprodukter, for å utvide de nasjonale hjemmemarked til et nordisk marked, ved å skape større muligheter for salg og eksport for kulturelle og kreative produkter og tjenester.

5-2085-2 Hälsa och välfärd

VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 13.234.000 13.260.000 91% MR-SAM

Formål

Budgetposten er udgået. Globaliseringsinitiativet om ’Sundhed og velfærd’ handler om den nordiske velfærdsmodels bæredygtighed og konkurrencekraft. Der er tale om et sammenhængende program med syv delprojekter, som skal være en stærk drivkraft for det nordiske samarbejde på sundheds- og velfærdsområdet. Landene skal gennem et tættere nordisk samarbejde udvikle effektive løsninger på centrale velfærdsudfordringer og dermed skabe synergi og optimere mulighederne for at vinde nordiske styrkepositioner globalt. Seks ministerråd er involveret (MR-S, MR-A, MR-FJLS, MR-JÄM, MR-NER og MR-U). Programmet er baseret på de involverede ministerråds egne indspil og består af syv selvstændige delprojekter. 1. Inkludering af udsatte grupper på arbejdsmarkedet (MR-S) 2. Tiltrækning af udenlandsk arbejdskraft (MR-A) 3. Udvikling af kompetencer inden for nye vækstområder (nanoteknologi som case)(MR-A) 4. Sundhedsfremme og forebyggelse af livsstilssygdomme med fokus på børn og

Globalisering

146

deres familier (MR- S) 5. Effekter af indsatser for forebyggelse af livsstilssygdomme (MR-FJLS) 6. Ernæring, læring og helse (MR-U) 7. Innovation og Entreprenørskab i sundhedsvæsenet (MR-NER) Det tværgående samarbejde er et centralt omdrejningspunkt i programmet. For at sikre synergi indenfor og på tværs af delprojekterne indeholder programmet tværgående mekanismer, som involverer alle delprojekterne: • Kick-off seminar i 2010 • Statusseminar i april 2011 • Evalueringsseminar i september 2012 • Tværgående information og kommunikationstiltag

5-2090-2 Klimatvänligt byggeri VALUTA BUDGET 13 BUDGET 12 BUDGET 11 DISP./BUD 11 BUD.DISP AV DKK 0 8.144.000 7.650.000 100% MR-NER

Formål

Dette projekt er en del af forslaget til prioriteringsbudgettet. Fællesnordisk innovationsprogram for klimavenligt byggeri. Programmet skal styrke udviklingen af Norden som foregangsregion indenfor klimavenligt byggeri, og være med til at sikre innovation, vækst og eksport på området. Programmet skal have en tæt tilknytning til markedet, og være i samspil med nationale programmer og satsninger på området.

Nordisk Ministerråds budget for virksomhedsåret 2013

147


Budgettets indtægter og landenes indbetalinger

Nordisk Ministerråds budget finansieres i første række af direkte bidrag fra landene. Som udgangspunkt indbetaler landene et beløb svarende til aktivitetsrammen fratrukket afgift på løn, nettorenteindtægter og øvrige indtægter, som det er vist i nedenstående tabel. Landenes indbetalinger sker i henhold til en særskilt fordelingsnøgle, som er beregnet på basis af det respektive lands andel af den samlede bruttonationalindtægt i faktorpriser i Norden for de to seneste kendte år, som i budgettet for 2013 er 2009 og 2010.

Betalingsordningen for højere uddannelser Det er besluttet i Overenskomsten om adgang til videregående uddannelse, at konsekvenserne af betalingsordningen for de nordiske lande skal reguleres over Ministerrådets budget, og påvirker derved landenes bidrag til det nordiske budget. Betalingsordningen gælder Danmark, Finland, Norge og Sverige. Island, Grønland, Færøerne og Åland står udenfor betalingsordningen. Der tages hensyn til landenes gensidige betalinger i landenes bidrag og aftalen påvirker alene den interne fordeling af bidragene mellem landene (Danmark, Finland, Norge og Sverige). Overenskomsten skal fornyes inden udgangen af 2012. Af overenskomsten fremgår det, at der skal ske betaling for 75 % af det antal studerende, som modtager studiestøtte fra det land hvor den studerende er bosat efter gældende regler i det land, og som er indskrevet på en højere uddannelse i et andet land, som falder ind under Artikel 1 i overenskomsten.

INDTÆGTER Budget Fordelings-nøgle

Budget Fordelings-nøgle



TDKK, (løbende priser) 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013

Forbrug af ubrugte midler fra forrige år

2.892

Afgift på løn 8.000 8.000 10.000 11.000

Renteindtægter 2.250 1.000 500 1.000

Øvrige indtægter/(ev. tab) 250 200 200 200

Landenes bidrag 885.855 925.516 950.772 949.272

- Danmark 191.345 21,6% 198.060 21,4% 210.881 22,18% 211.688 22,3%

- Finland 154.139 17,4% 161.965 17,5% 169.142 17,79% 165.173 17,4%

- Island 10.630 1,2% 10.181 1,1% 7.226 0,76% 6.645 0,7%

- Norge 248.925 28,1% 268.400 29,0% 277.340 29,17% 278.137 29,3%

- Sverige 280.816 31,7% 286.910 31,0% 286.182 30,10% 287.629 30,3%

Sum : 899.247 100,0% 934.716 100,0% 961.472 100,00% 961.472 100,0%


148

Forskningsuddannelser samt studerende på uspecificeret højere uddannelse medregnes ikke i beregningsgrundlaget. Den årlige erstatning pr. studerende har hidtil været 22.000 DKK. Ministerrådet modtager statistik fra de nordiske studiestøttemyndigheder, som ligger til grund for beregningen. I nedenstående tabel er anvendt den hidtidige sats. Såfremt der ved fornyelse af overenskomsten sker ændring i beløbet pr. studerend, vil ændringen blive indarbjedet i det endilige budget.

Indbetalinger fra landene Landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd er følgende efter korrektion for betalingsordningen for højere uddannelse:

Landenes prognosticerede indbetalinger i national valuta Som et resultat af budgetmoderniseringsarbejdet besluttede MR-SAM i februar 2007, at der i budgetforslaget skal præsenteres en prognose for landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd i budgetårets priser (2013-priser). Beregningen foregår i to tempi:

Betalingsordning, højere uddannelse TDKKBudget Budget Budget Budget

2010 2011 2012 2013

Danmark -55.902 -58.641 -62.205 -65.010Finland 12.688 11.748 12.689 14.668Island 0 0 0 0Norge 35.558 37.571 38.000 39.699

Sverige 7656 9.323 11.517 10.643

Sum: 0 0 0

Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Budget 2013

Danmark 135.443 139.419 148.676 146.678Finland 166.827 173.713 181.831 179.841Island 10.630 10.181 7.226 6.645Norge 284.483 305.970 315.340 317.836

Sverige 288.472 296.232 297.699 298.272

Sum: 885.855 925.516 950.772 949.272

Indbetalinger efter betalningsordning og reduktion i grundkapital, løbende priser TDKK


149

1) Ud fra fordelingen på budgetpostkategorier kan den pris- og valutaregulerede udgiftsramme i 2013 beregnes. Denne beregning er foretaget i nedenstående tabel. Prisfaktorerne der er benyttet, er de nationale finansministeriers forventninger til udviklingen i forbrugerprisindekset i 2013 og valutakurserne er de officielle månedsgennemsnitskurser fra den danske nationalbank og for den islanske krones vedkommende den islandske nationalbank i perioden oktober 2011 til 25. maj 2012.

2) Når den totale aktivitetsramme i 2013 er kendt kan landenes indbetalinger beregnes ved

at fordele finansieringsbyrden efter fordelingsnøglen og korrigere for betalingsordningen for højere uddannelse.

Prisopregning fordelt på kategorier og den totale udgiftsrammer i 2013 priser,

Bevilling 2012 priser Valutakurser Prisfaktorer Udgiftsramme, TDKK

Projektmidler 559.514 - 1,7 569.026Institutioner i:Danmark 123.253 100 1,6 125.225Finland 4.402 744 2,6 33.602Island 179.766 5 3,4 8.550Norge 206.535 97 1,8 203.845Sverige 62.499 83 1,3 52.523Sum: - - - 992.771

Landenes indbetalinger til Nordisk Ministerråd 2012, pris- og valutaomregnede, TDKK

Fordelingsnøgle Indtægter Betalingsordning Indbetaling

Afgift på løn 11.000

Renteindtægter 1.000

Øvrige indtægter/(ev. tab) 200

Landenes bidrag 980.571Danmark 22,3% 218.667 -65.010 153.657Finland 17,4% 170.619 14.668 185.287Island 0,7% 6.864 0 6.864Norge 29,3% 287.307 39.699 327.006Sverige 30,3% 297.113 10.643 307.756Sum: 100,0% 992.771 0 980.571


150

Landenes prognosticerede indbetalinger i national valuta Nedenfor vises med udgangspunkt i den prognosticerede ramme i 2013-prisniveau og de viste valutakurser landenes prognosticerede indbetalinger til Nordisk Ministerråd i tusinder af det enkelte lands valuta (beløb incl. betalingsordningen).

Økonomiske og politiske frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget

I forbindelse med budgetmoderniseringen i februar 2007 var et af forslagene at erstatte den tidligere opgørelse over Ministerrådets planlægningsramme med en prognosticeret opgørelse over de økonomiske frihedsgrader i budgettet i de kommende år. Oversigten er et forsøg på at lave en opgørelse over det økonomiske, juridiske og politiske råderum, der reelt er i det nordiske budget, dvs. der forsøges at give et billede af størrelsen af de politiske omkostninger ved at frigøre midler på de forskellige budgetposter i budgettet. Derudover skal opgørelsen forsøge at give et billede af de økonomiske omkostninger ved at frigøre midler – det kunne f. eks. være tab af tidligere opbyggede nordiske værdier. Det er væsentligt at notere, at der ikke er tale om en kvalitetsvurdering af de nordiske aktiviteter - opgørelsen er alene et forsøg på at vise udgiftsstrukturen i det nordiske budget ud fra et perspektiv om frihedsgraderne i budgettet. Det skal understreges, at prognosen er lavet på baggrund af den totale ramme i 2013 og samme rammefordeling på ministerråd som i 2013 og ikke mindst på grundlag af det institutionelle set-up og organisationsstrukturen i de enkelte sektorer. I forbindelse med budgetbehandlingen i sektorerne i foråret 2012 er opgørelserne for de enkelte ministerråd forelagt det politiske niveau. I opgørelsen inddeles budgetsektorernes midler i tre kategorier. Der begyndes med de midler, som er mindst bundet. Der tages udgangspunkt i rammerne og budgetfordelingen på budgetposterne i budgetforslag 2013. De tre kategorier er:

Kategori 1: Midler der benyttes til korte, enkeltstående og tidsbegrænsede projekter. Det er midler, der tildeles ad hoc basis. I denne kategori ligger udover projektmidlerne også de midler, der i de nordiske institutioner har projektlignende karakter.

Budget 2013 - Landenes prognosticerede bidrag i national valuta Danmark 153.657 DKKFinland 24.904 EURIsland 149.217 ISKNorge 337.120 NOKSverige 370.790 SEK


151

Kategori 2: Kontraktbundne midler er midler, hvor Nordisk Ministerråd har givet signal om, eller hvor der i forbindelse med uddeling af midler klart fra Ministerrådet ligger en hensigtserklæring om finansiering over flere år. I denne kategori medtages midler, hvor Nordisk Ministerråd er den eneste finansieringskilde. I denne kategori ligger f.eks. støtteordninger og større programmer og eventuelt samarbejdsorganer og arbejdsgrupper.

Kategori 3: Midler i kategori 3 er midler, som binder Nordisk Ministerråd juridisk. Det drejer sig om leasing- og huslejeaftaler samt institutionernes personale i et vist tidsrum (typisk 6 måneder). Denne kategorei er kun aktuel for de nordiske institutioner.

Som det ses af tabellen er der i 2013 ca. 133 MDKK af Ministerrådets budget, der er juridisk kontraktbundne. Af de resterende midler er ca. 536 MDKK midler, der i større eller mindre grad er bundet op i kontrakter eller hvor der er givet et signal om at finansieringen fortsætter også ud over budgetåret. Og ca. 212 MDKK kan betegnes som frie midler der bruges på år-til-år basis til aktiviteter af engangskarakter. I disse tal er prioriteringsbudgettet ikke indkluderet eftersom endelig beslutning ikke foreligger på nuværende tidspunkt.


152

Opgørelse over frihedsgrader i Nordisk Ministerråds budget 2013

Graden af frihed 1 2 3

MR-Kultur, MR-FJLS, MR-Ligestilling 19.443 170.307 29.730

Kultur 10.761 149.068 10.143Fiskeri, Jord- och skovbrug og levnedsmidler 2.725 18.239 19.587Ligestilling 5.957 3.000 0

MR-Uddannelse og forskning, MR-S 41.814 212.444 20.645

Uddannelse og forskning 27.068 197.497 10.527Socialpolitik 14.746 14.947 10.117

MR-NER, MR-Miljø, MR-A, MR-Finans 42.106 109.564 31.011

Näring, energi og regional 33.768 58.607 30.171Miljø 6.040 38.546 0Arbejdsliv 476 12.411 840Finanspolitik 1.822 0 0

MR-Lag 1.393 0 0

Lag 1.393 0 0

Nabopolitik 62.849 18.157 12.768

Samarbejdsministrene 44.849 26.015 38.377

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 40.843 0 38.377Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 4.006 26.015 0

TOTALT 212.454 536.487 132.531

Budget overslag 2014

Historisk udvikling i Nordisk Ministerråds budget og likviditet

153


Udviklingen i udisponerede midler 2007-2011

Udisponerede midler er defineret som midler, hvor der ikke er foretaget en beslutning om anvendelse til et bestemt formål. Udisponerede midler kan alene forekomme under budgetposter med projektmidler og programlignende aktiviteter, idet ministerrådet på institutioner og organisationsbidrag udbetaler alle midler til eksterne parter, som har dispositionsretten over midlerne, og derfor er disse midler i Ministerrådets budget altid pr. definition 100 % disponeret. Projektmidler og programlignende aktiviteter udgjorde totalt ca. 57 % af ministerrådets budget i 2011. I forbindelse med budgetmoderniseringen og vedtagelse af Generalsekretærens forslagskatalog i februar 2007 besluttede MR-SAM at indføre en 20 % -regel, kombineret med et minimumsbeløb på 200.000 DKK (20 % reglen), som betyder, at højst 20 % af årets budget på en budgetpost kan viderføres til næste år; dog kan man altid videreføre 200.000 DKK. 2 Er der udisponerede midler for mere end 20 % af bevillingen på en budgetpost ved årets udgang, så tilbageføres disse midler til landene. Det forventes, at reglen dels fremskynder projektinitieringen og øger afløbstempoet for Ministerrådets projekter, og dels giver ekstra muligheder for politiske prioriteringer. Dog er der naturligvis også risiko for at skærpede krav til overførselsadgang kan medvirke til, at der i højere grad bliver disponeret midler til projekter, der ikke umiddelbart er prioriteret højt politisk. Samarbejdsministrene besluttede i maj måned 2009, at fra og med virksomhedsår 2009 skal midler, som falder for 20 %, tilbageføres til landene. Beslutningen er taget på baggrund af, at budgetrammen i 2008 blev udvidet med et engangsløft på 35 MDKK til finansiering af globaliseringsinitaitiverne. På budgetpostniveau under hvert ministerråd viser rubrikken ”Disp./Bud 11”, hvor meget der er disponeret i budgetåret 2011 ud af midler til rådighed. I bilag 2 vises en oversigt over regnskabstal på alle budgetposter pr. 30.05 2012. Nedenfor er grafisk vist udviklingen i de udisponerede midler siden 2007 samt en oversigt over fordelingen af de udisponerede midler på ministerråd. Som det ses af grafen og den efterfølgende tabel, steg de udisponerede midler fra 2010 til 2011 med 6 MDKK.

2 Minimumsgrænsen er indført af hensyn til de små projektbudgetposter, som en procentordning alene vil ramme uforholdmæssigt hårdt.

Udispo

Udisponere

Se(TD

GlobaliseringsKulturpolitikUddannelse oNabopolitikMiljøEkonomi og FMR-FJLSArbejdslivspoSocial- og HeLigestillingRegionalpolitMR-NERLagstiftningKonsumentStrukturpuljenØvrig virksomSUM

onerede M

ede midler u

ktorDKK)sinitiativer

og forskning

Finanspolitik

olitiklsepolitik

ik

nmhet

Hist

Midler ulti

ultimo 2007-

2007

- 1.340 1.990 6.365

710 347

2.647 717 591 671

3.085 266 200 200 613

3.902 23.644

orisk udvikli

15

imo 2007

-2011

2008 20

7.916 9 938 2

1.015 1 5.421 9 2.657 3

349 809 1 820

1.206 199 -

4.528 3 267 - -

3.961 3 30.086 35

ing i Nordisk

54

– 2011

009 201

9.092 3 2.098 1.501 9.431 3 3.543

207 1.234

348 627 658 -

3.404 2 270 - -

3.090 3 5.503 20

k Ministerråd

0 2011

3.975 6.7 1.494 1.4 1.494 1.7 3.986 7.2 1.112 1.2

4 634 1.3

1.131 8 223 6 83 4

- - 2.798 2.3

271 1 - - - -

3.150 2.5 0.355 26.9

ds budget og

Ændring2011-201

94 2.8 484 - 92 2 72 3.2 38 12 14 92 7 16 -3

615 3 496 4

08 -4 67 -10

73 -57 961 6.6

likviditet

g Beskåret j10 20 % reg191098 4 86261058159213

9004

77 1.8 06 2.2

jf. len

422

1840


155

Budgettets udvikling i perioden 2002 – 2013

MR-SAM har for 2013 vedtaget en ramme der er på niveau med budgettet 2012. Niveauskiftet i 2008 skal ses på baggrund af beslutningen i forbindelse med budget 2008 om at finansiere en del af globaliseringssatsninger på 60 MDKK i 2008, som statsministrene lancerede i Punkaharju i juni 2007, med en forøgelse af aktivitetsrammen. Når budgettet i faste priser i 2010 falder i forhold til 2009 og fortsat i 2011 ligger under niveauet for 2009 skyldes det de udsving der har været i valutakurserne. I denne situation skyldes det konkret det store fald i norske og svenske kroners værdi fra sidste halvdel af 2008 til midten af 2009 i forhold til danske kroner. Stigningen fra 2011 til 2012 skyldes på samme måde stigningen i norske og svenske kroner i forhold til danske kroner.

750

775

800

825

850

875

900

925

950

975

1000

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

MD

KK

Nominelle priser (2013 i 2012 priser) 2012-prisniveau

Likvid

ditetens udvi

Nedenfor2012.

Som det ser generepå faste ti Fra og megange, so Det har i likviditet senest da måneder.betydelig

ikling

r er vist udvik

ses af grafen et af, at udbetidspunkter i

ed budgetåreom betyder et

flere gange ohar været foMR-SAM i Effekten her

gt.

Hist

klingen i min

udviser Mintalinger forløløbet af året.

et 2008 er lant ændret møn

over den vistor høj. Derfor

november 20refter er, som

orisk udvikli

15

nisterrådets li

nisterrådets liøber nogenlun

ndene begyndnster i Minist

te periode vær har der i fle010 beslutted

m ses af figur

ing i Nordisk

56

ikviditet fra m

ikviditet et synde jævnt ov

dt at indbetalterrådets likv

æret landenesere omgange de at forskydren, at minist

k Ministerråd

medio 2006 t

ymptomatiskver året og at

le 4 gange årlviditetsbehold

synspunkterværet forsøg

de landenes interrådets likv

ds budget og

til marts mån

k mønster. Mølandene indb

ligt mod tidlidning.

r, at ministerrg på at nedbrindbetalinger viditet er redu

likviditet

ned

ønsteret betaler

igere 2

rådets inge den, med to

uceret

Budge

ettets fordeli

Nedenfor projektmiglobaliserministerråLitauen d De ordninog Nordis

Nedenstå

Løbende

Prioriterin

Projektmid

Programlig

Institution

Organisat

Sekretaria

ing på budge

r vises budgetidler, prograring skilt ud ådssekretaria

defineret som

nger, som admsk projekteks

ående tabel vi

e priser, TDK

ng/Globaliserin

dler

gnende aktivit

ner

tionsbidrag

atet og kontore

Inst3

Organbidra

Hist

etpostkatego

ttet fordelt påmlignende aksom selvstæn

atet og kontorm institutioner

ministreres asportfond (NO

iser udviklin

KK

ng

teter

erne

titutioner 32,4%

nisations-ag 2,0%

Sekrog ko

1

orisk udvikli

15

orier

å budgetkatektiviteter, insndig kategorirerne i Nordvr, men vist se

af de nordiskeOPEF), indg

g i budgettet

Bu

80.000

114.834

335.229

311.399

19.452

100.558

961.472

Prba

retariatet ontorerne 0,5%

2013

ing i Nordisk

57

egorier. Forudstitutioner ogi. Derudovervestrusland separat i diagr

e institutionegår i institutio

ts fordeling p

udget 2013

8,3%

4 11,9

9 34,9

9 32,4

2,0%

8 10,5

2 100%

rioritering/Gloalisering 8,3%

Progrde a

3

k Ministerråd

den de fire kag organisatior er bevillingesamt i Estlandrammerne ne

er NordForskonsandelen.

på udgiftskate

% 7

% 1

% 3

4% 3

%

% 1

% 9

o%

Projektmi11,9%

ramlignen-aktiviteter 34,9%

ds budget og

ategorier, onsbidrag, er erne til d, Letland, ogdenfor.

k, Nordisk Inn

egorier.

Budget 2

72.278

125.149

338.372

307.277

17.838

100.558

961.472

idler %

likviditet

g

novation

2012

7,5%

13,0%

35,2%

32,0%

1,9%

10,5%

100%

Inst3

Organbidra

Hist

titutioner 32,0%

isations-ag 1,9%

Sekretog kon

10,

orisk udvikli

15

Glo

tariatet torerne ,5%

2012

ing i Nordisk

58

obalisering 7,5% Pro

Programde akt

35

k Ministerråd

ojektmidler 13,0%

mlignen-tiviteter

5,2%

ds budget og likviditet

Bilag 1 – Budgettet konverteret til EURO

159


MR-Kultur Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % Sum MR-K 22.815 22.815 0 0,0%

Generelle kulturinnsatser 6.414 7.079 -664 -9,4%1-2203-1 Dispositionsmidler Kultur 265 1.668 -1.403 -84,1%1-2204-1 Nordisk Kulturforum 0 218 -218 -100,0%1-2205-2 Nordisk kulturfond 4.651 4.651 0 0,0%1-2206-2 Nordisk Råds priser 319 319 0 0,0%1-2207-1 Kulturministrenes globaliseringsindsatser 0 223 -223 -100,0%1-2208-1 Strategiska satsningar 1.179 0 1.179 - Barn och unga 817 817 0 0,0%

Projektmedel och generella stödordningar 817 817 0 0,0%

1-2212-2 Nordisk Børne- og Ungdomskomité (NORDBUK) 817 817 0 0,0%

Film och media 5.206 5.541 -336 -6,1%Projektmedel och generella stödordningar 4.810 5.145 -336 -6,5%

1-2221-2 Nordisk computerspilprogram 894 1.230 -336 -27,3%1-2222-2 Nordisk Film- och TV-fond 3.563 3.563 0 0,0%1-2223-2 Nordisk Journalistisk Efteruddannelse 353 353 0 0,0%

Institutioner 396 396 0 0,0%1-2228-3 NORDICOM 396 396 0 0,0% Konstområdet 9.897 8.898 1.000 11,2%

Projektmedel och generella stödordningar 4.246 4.380 -134 -3,1%1-2251-2 Kultur- og kunstprogrammet 2.274 2.408 -134 -5,6%1-2253-2 Nordisk oversættelsesstøtte 392 392 0 0,0%1-2254-2 Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram för Kultur 1.580 1.580 0 0,0%

Nordiska kulturhus (institutioner) 5.651 4.517 1.134 25,1%1-2270-3 Nordens hus i Reykjavik 1.134 0 1.134 -1-2272-3 Nordens hus på Färöarna 1.807 1.807 0 0,0%1-2274-3 Nordens institut på Åland 395 395 0 0,0%1-2277-3 Nordens institut på Grönland (NAPA) 843 843 0 0,0%1-2548-3 Kulturkontakt Nord ( før NIFIN) 1.472 1.472 0 0,0% Andra kultursatsningar 481 481 0 0,0%

Projektmedel och generella stödordningar 481 481 0 0,0%1-2234-4 Samisk samarbeid 481 481 0 0,0%

Opdelt på kategorier 22.815 22.815 100% 100%Projektmidler 1.444 3.597 6,3% 15,8%Programlignende aktiviteter 14.843 13.824 65,1% 60,6%Institutioner 6.048 4.913 26,5% 21,5%Organisationsbidrag 481 481 2,1% 2,1%


160

MR-FJLS Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % Sum MR-FJLS 5.443 5.443 0 0,0%

Projektmidler 312 312 0 0,0%3-6420-2 Ny nordisk mad 312 312 0 0,0% Fiskeri 823 823 0 0,0%3-6610-1 Projektmedel - Fiskeri 823 823 0 0,0% Jord- och skovbrug 3.566 3.566 0 0,0%

Projektmidler - jordbrug 158 158 0 0,0%3-6510-1 Projektmidler Jordbrug 49 49 0 0,0%

3-6520-2 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) 109 109 0 0,0%Institutioner - jordbrug 2.629 2.629 0 0,0%

3-6585-3 Nordisk Genressource Center (Nordgen) 2.629 2.629 0 0,0%Projektmidler - skovbrug 779 779 0 0,0%

3-6310-1 Projektmidler Skovbrug 41 52 -12 -22,4%3-6581-2 Samnordisk skogsforskning (SNS) 738 727 12 1,6% Levnedsmidler 742 742 0 0,0%3-6810-1 Projektmedel - Levnedsmidler 670 520 149 28,7%3-6820-1 Forskning - levnedsmidler 0 149 -149 -100,0%

3-6830-1 Nordisk handlingsplan for bedre helse og livskvalitet 73 73 0 -


MR-JÄM Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % MR-Jäm 1.202 1.202 0

Projektmedel 800 491 309 62,9%1-4410-1 Projektmedel - Jämställdhet 800 491 309 62,9%

Institutioner 403 711 -309 -43,4%1-4480-2 Nordisk information för kunskap om kön (NIKK) 403 711 -309 -43,4%

Opdelt på kategorier 1.202 1.202 100% 100%Projektmidler 800 491 66,5% 40,8%Programlignende aktiviteter 403 711 33,5% 59,2%


161

MR-U Budget Budget Difference

2013 2012 +/- % MR-U 31.556 31.556 0 0,0%

Generelle utdannings- og forskningsinnsatser 482 482 0 0,0%2-2505-1 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning 482 482 0 0,0%

Politikudvikling m.v. 2.288 2.288 0 0,0%2-2510-1 Rådgivningsgruppen for nordisk skolesamarbeid (NSS) 222 222 0 0,0%

2-2520-1 Rådgivningsgruppen for nordisk samarbejde om voksnes læring (SVL) 158 158 0 0,0%

2-2530-1 Rådgivningsgruppen for nordiskt samarbete inom högre utbildning (HÖGUT) 187 187 0 0,0%

2-2544-1 Det nordiske sprogsamarbejde 719 719 0 0,0%2-2553-1 Politikudvikling, Videnssamfund og IT-infrastruktur 81 81 0 0,0%2-3127-2 Politikudvikling voksnes læring 923 923 0 0,0%

Mobilitets og netværksprogrammer 9.988 9.988 0 0,0%2-2513-2 Nordplus 9.683 9.683 0 0,0%2-2534-4 Bidrag till Nordisk Sommaruniversitet (NSU) 160 160 0 0,0%2-2545-2 Samarbejdsnævnet for Nordenundervisning i udlandet 145 145 0 0,0%

NordForsk 15.293 15.293 0 0,0%2-3100-3 NordForsk 15.159 15.159 0 0,0%2-3140-2 Nordisk komitè for Bioetikk 134 134 0 0,0%

Forskning i øvrigt 3.504 3.504 0 0,0%2-3180-2 Nordisk Institut for Teoretisk Fysik (NORDITA) 1.439 1.439 0 0,0%2-3181-2 Nordiska Institutet for Sjörett (NIfS) 429 429 0 0,0%2-3182-2 Nordisk Institutt for Asiastudier (NIAS) 680 680 0 0,0%2-3184-2 Nordisk vulkanologisk institut (NORDVULK) 694 694 0 0,0%2-3185-2 Nordisk Samisk Institutt (NSI) 263 263 0 0,0%

Opdelt på kategorier 31.556 31.556 100% 100%Projektmidler 1.848 1.982 5,9% 6,3%Programlignende aktiviteter 14.390 14.255 45,6% 45,2%Institutioner 15.159 15.159 48,0% 48,0%Organisationsbidrag 160 160 0,5% 0,5%

MR-S Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % MR-S 5.344 5.344 0 0,0%

Projektmedel 2.584 2.584 0 0,0%4-4310-1 Projekmedel - Social- och hälsovårdspolitik 759 759 0 0,0%4-4320-1 Nordiska Handikappolitiska Rådet (NHR) 151 151 0 0,0%4-4340-1 Nomesko og Nososko 253 253 0 0,0%

4-4382-2 NIOM AS - Nordisk institutt for Odontologiske Materialer 1.421 1.421 0 0,0%Institutioner 2.760 2.760 0 0,0%

4-4380-3 Nordens Välfärdcenter 2.760 2.760 0 0,0%


162

4-4381-3 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskab (NHV) 4.971 4.971 0 0,0%



MR-NER Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % Sum MR-NER 16.449 16.315 134 0,8%

Näring 10.528 10.543 -16 -0,1%Projektmidler - Näring 263 279 -16 -5,6%

4-5140-1 Projektmidler Näring 263 279 -16 -5,6%Institutioner - Näring 10.264 10.264 0 0,0%

4-5180-3 Nordisk Innovation 10.264 10.264 0 0,0% Energi 1.480 1.351 129 9,6%4-5141-1 Projektmidler Energi 293 293 0 0,0%4-5142-2 Arbejdsgrupper - energi 274 279 -5 -1,8%

Institutioner - Energi 914 780 134 17,2%4-3220-3 Nordisk Energiforskning (NEF) 914 780 134 17,2% Regional 4.441 4.421 20 0,5%4-5143-1 Projektmidler Regional 495 463 32 7,0%4-5145-2 Arbejdsgrupper under Regional 0 205 -205 -100,0%4-5151-4 NORA 899 873 26 3,0%4-5160-2 Grenseregionalt samarbeid 1.557 1.413 144 10,2%

Institutioner - Regional 1.490 1.467 23 1,6%4-6180-3 Nordregio 1.490 1.467 23 1,6%Opdelt på kategorier 16.449 16.315 100% 88%

Projektmidler 1.051 1.034 6,4% 6,3%Programlignende aktiviteter 1.831 1.897 11,1% -Institutioner 12.668 12.511 77,0% 76,7%Organisationsbidrag 899 873 5,5% 5,4%

MR-Miljø Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % MR-Miljø 5.985 5.985 0 0,0%

3-3310-1 Dispositionsmidler - Miljø 811 906 -95 -10,5%3-3311-2 Miljøsektorens arbejdsgrupper 3.059 3.154 -95 -3-3320-2 NEFCOS Miljøudviklingsfond 1.578 1.578 0 0,0%3-6720-4 SVANEN – Nordisk miljömärkning 537 346 190 55,0%


163

Opdelt på kategorier 5.985 5.985 100% 100%Projektmidler 811 906 13,5% 15,1%Programlignende aktiviteter 4.637 4.732 77,5% 79,1%Organisationsbidrag 537 346 9,0% 5,8%

MR-Arbetsliv Budget Budget Difference

2013 2012 +/- % MR-A 1.843 1.816 27 1,5%

Projektmedel 1.412 1.385 27 1,9%2-4110-1 Projektmidler i øvrigt - Arbejdsliv 90 82 8 9,8%2-4111-2 Arbejdsliv faste udvalg 712 712 0 -2-4120-2 Nordjobb 404 377 27 7,1%2-4130-1 Kommunikation om arbejdsliv 206 214 -8 -3,8%

Institutioner 430 430 0 0,0%2-4180-3 Institut för vidareutb.inom arbetsmiljö (NIVA) 430 430 0 0,0%

Opdelt på kategorier 1.843 1.816 100% 100%Projektmidler 296 296 16,1% 16,3%Programlignende aktiviteter 1.116 1.089 60,6% 60,0%Institutioner 430 430 23,4% 23,7%

MR-Finans Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % MR-Finans 245 245 0 0,0%

4-5210-1 Projektmedel- Ekonomi och finanspolitik 245 245 0 0,0%

Opdelt på kategorier 245 245 100% 100%Projektmidler 245 245 100,0% 100,0%

MR-Lag Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % MR-Lag 187 187 0 0,0%

1-7110-1 Projektmedel - Lagstiftning 187 187 0 0,0%

Opdelt på katgorier 187 187 100% 100%

Projektmidler 187 187 100,0% 100,0%


164

Nabopolitik Budget Budget Difference 2013 2012 +/- % Nabopolitik 12.587 12.771 -184 -1,4% 6-0820-2 Kunskapsuppbyggning och nätverk 3.629 3.656 -27 -0,7%6-0980-1 Partnerskab og grænseregionalt samarbejde 821 848 -27 -3,2%6-0960-1 NGO-virksomhed i Østersøregionen 809 809 0 0,0%6-5280-3 Nordiska Projektexportfonden (NOPEF) 2.105 2.132 -27 -1,3%6-0970-3 Ministerrådets kontorer i Nord-vest Rusland 1.348 1.348 0 0,0%

6-0810-3 Ministerrådets kontorer i Estland, Letland og Litauen 1.516 1.516 0 0,0%

6-0910-1 Politiske initiativer 130 153 -23 -15,1%6-0870-1 Arktisk samarbeidsprogram 1.277 1.304 -27 -2,1%6-0950-2 EHU/Hviderusland 615 642 -27 -4,2%6-0990-1 Samarbejde med Nordens naboer i Vest 337 363 -27 -7,4%


Samarbejdsministrene Budget Budget Difference

2013 2012 +/- % Samarbejdsministrene 14.663 15.677 -1.013 -6,9%

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 10.634 10.634 0 0,0%5-0180-3 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 10.634 10.634 0 0,0%

Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 4.030 5.043 -1.013 -20,1%5-0410-4 Föreningarna Nordens Förbund 436 436 0 0,0%5-0425-4 Bidrag til Västnorden 98 98 0 0,0%5-0435-1 Generalsekreterarens disponeringsreserv 56 56 0 0,0%5-0445-1 Formandsskabspuljen 0 808 -808 -100,0%5-0460-1 Holdbart Norden 409 409 0 0,0%5-1011-1 Informationsaktiviteter 684 684 0 -5-1012-1 Norden i Fokus 599 599 0 -5-1021-1 Internationale aktiviteter 98 98 0 0,0%5-1030-2 Hallo Norden 749 722 27 -5-1035-1 Grænsehindringer 516 529 -13 -2,5%5-1050-2 Tjänstemannautbyte 205 205 0 -5-0500-2 Pulje til Nordisk Ministeråds støtte til Island 0 205 -205 -100,0%5-2055-1 Gränshindersforum 181 194 -13 -6,9%

Opdelt på kategorier 14.663 14.750 100% 100%Projektmidler 2.541 3.377 17,3% 22,9%Programlignende aktiviteter 954 205 6,5% 1,4%Institutioner 10.634 10.634 72,5% 72,1%Organisationsbidrag 534 534 3,6% 3,6%


165

Gloabaliseringsinitiativer Budget Budget 2013 2012 Sum Globaliseringsinitiativer 0 9.702 5-2020-1 Globaliseringsforum 0 1.0935-2025-2 Nordisk Topforskning 0 2735-2030-2 Innovationsrepræsentationer 0 2055-2042-1 Energi och transport inkl. uppfölgning på gemensamt nordiskt EnergiExpo 0 1.2305-2060-2 Utvecklingen av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA) 0 2735-2062-1 e-Science 0 1.0935-2065-1 Främjande av högre utbildning i Norden 0 8205-2070-1 En god upplärning av ungdomar och vuxna 0 273

5-2075-2 Belysning av konsekvenserna av klimatförändringarna på naturresurser i Norden 0 547

5-2076-2 Harmonisering af el-markederne i Norden 0 2055-2080-2 Kultur og kreativitet 0 8205-2085-2 Hälsa och välfärd 0 1.7765-2090-2 Klimatvänligt byggeri 0 1.093

Opdelt på kategorier 0 9.702Projektmidler 0 4.714Programlignende aktiviteter 0 4.988

Projektet Grænsehindringsforum var en del af globaliseringsinitativerne i 2012. Det forsætter i 2013 under Samarbejdsministrenes ramme.

SAMMENSTILLING AF BUDGET 2013 OG 2012 (løbende priser, TEUR)

BUDGET Andel BUDGET Andel Difference


166

2013 2012 +/- % Prioriteringsbudgettet 10.738 8,3% 0 - 10.738 -

Formandskapspuljen 2.685 Prioriteringspuljen 8.054

MR-Kultur, MR-FJLS, MR-Ligestilling 29.460 22,8% 29.460 22,8% 0 0,0%

Kultur 22.815 17,7% 22.815 17,7% 0 0,0% Fiskeri, Jord- och skovbrug og levnedsmidler 5.443 4,2% 5.443 4,2% 0 0,0% Ligestilling 1.202 0,9% 1.202 0,9% 0 0,0%

MR-Uddannelse og forskning, MR-S 36.900 28,6% 36.900 28,6% 0 0,0%

Uddannelse og forskning 31.556 24,5% 31.556 24,5% 0 0,0% Socialpolitik 5.344 4,1% 5.344 4,1% 0 0,0%

MR-NER, MR-Miljø, MR-A, MR-Finans 24.521 19,0% 24.360 18,9% 161 0,7%

Näring, energi og regional 16.449 12,7% 16.315 12,6% 134 0,8% Miljø 5.985 4,6% 5.985 4,6% 0 0,0% Arbejdsliv 1.843 1,4% 1.816 1,4% 27 1,5% Finanspolitik 245 0,2% 245 0,2% 0 0,0%

MR-Lag 187 0,1% 187 0,1% 0 0,0%

Lag 187 0,1% 187 0,1% 0 0,0%

Samarbejdsministrene 27.250 21,1% 28.448 22,0% -1.198 -4,2%

Nabopolitik 12.587 9,8% 12.771 9,9% -184 -1,4%

Ministerrådets sekretariat (NMRS) 10.634 8,2% 10.634 8,2% 0 0,0% Nordisk Ministerråds fællesaktiviteter 4.030 3,1% 5.043 3,9% -1.013 -20,1%

Globaliseringsinitiativerne 0 0,0% 9.702 7,5% -9.702

TOTALT 129.057 100,0% 129.057 100,0% 0 0,0%

Bilag 2 – Status 30.05.2012 på budgetpostniveau

167


BUDGET 2012

TILBAGE-FØRT I

2012 OVF.

FRA 2011

MIDLER TIL

RÅDIGHED ANVENDT

I 2012

+ + + = +

Globaliseringsinitiativer 73.724.000 3.790.907 6.794.080 84.308.988 36.226.804

Projektmidler 35.040.000 2.503.469 3.542.566 41.086.036 29.111.664

2020 Globaliseringsforum 8.144.000 0 775.200 8.919.200 8.094.200

2040 Fælles Energiexpo 0 0 200.000 200.000 200.000

2042 Energi og transport 9.162.000 186.288 1.239.206 10.587.495 1.142.495

2045 Expo 2010 Shanghai 0 0 200.000 200.000 200.000

2055 Bekæmpelse af Grænsehindringer 1.446.000 65.190 155.741 1.666.931 662.559

2062 e-science 8.144.000 0 0 8.144.000 8.144.000

2065 Plan for fremme af højere uddannelse 6.108.000 2.051.991 602.420 8.762.411 8.262.411

2070 Projektplan for god uppläring 2.036.000 200.000 243.381 2.479.381 2.279.381

3000 Puljen tilNye globaliseringsinitiativer 0 0 126.619 126.619 126.619

Programlignende aktiviteter 38.684.000 1.287.438 3.251.514 43.222.952 7.115.140

2025 Nordisk Topforskning 2.036.000 0 75.102 2.111.102 2.111.102

2030 Innovationsrepræsentationer 1.527.000 0 141.779 1.668.779 168.779

2060 NORIA 2.036.000 0 503.669 2.539.669 2.039.669

2075 Konsekvenser af klimaforandring 4.072.000 0 0 4.072.000 0

2076 Harmonisering af el-markederne i Norden 1.527.000 0 0 1.527.000 27.000

2080 Profilering afNorden 6.108.000 200.000 1.315.605 7.623.605 1.411.733

2085 Helse og velfærd 13.234.000 1.087.438 1.192.123 15.513.561 1.189.620

2090 Klimavenligt byggeri 8.144.000 0 23.236 8.167.236 167.236

MR-Kultur 169.972.000 1.185.718 1.484.148 172.641.866 27.556.876

Projektmidler 15.710.000 385.718 547.102 16.642.820 5.990.927

2203 Dispostionsmidler Kultur 12.425.000 39.547 6.525 12.471.072 4.391.679

2204 Nordisk Kulturforum 1.627.000 346.171 312.126 2.285.297 1.010.297

2207 Kulturministrenes globaliseringsindsatser 1.658.000 0 57.955 1.715.955 418.455

2210 NordisktIdrottssamarbete 0 0 170.496 170.496 170.496

Programlignende aktiviteter 114.077.000 800.000 835.196 115.712.196 14.509.099

2205 Nordisk kulturfond 34.650.000 0 0 34.650.000 0

2206 Nordisk Råds Priser 2.376.000 0 159.058 2.535.058 159.058


168

BUDGET

2012

TILBAGE-FØRT I

2012 OVF.

FRA 2011

MIDLER TIL

RÅDIGHED ANVENDT

I 2012

2212 NORDBUK 6.085.000 800.000 248.694 7.133.694 1.122.348

2221 Nordisk computerspilprogram 9.162.000 0 111.150 9.273.150 111.150

2222 Nordisk Film- och TV-fond 26.543.000 0 70 26.543.070 12.610.318

2223 Nordisk Journalistisk Efteruddannelse 2.628.000 0 0 2.628.000 0

2251 Kunst- og kulturprogrammet 17.942.000 0 276.619 18.218.619 526.619

2253 Nordisk oversættelsesstøtte 2.921.000 0 0 2.921.000 0

2254 Nordisk-Baltisk mobilitetsprogram for kultur 11.770.000 0 39.606 11.809.606 -20.394

Institutioner 36.605.000 0 0 36.605.000 6.955.000

2228 NORDICOM 2.951.000 0 0 2.951.000 0

2272 Nordens hus på Färöarna 13.462.000 0 0 13.462.000 0

2274 NordensInstitut på Åland 2.941.000 0 0 2.941.000 1.470.500

2277 NordensInstitut på Grönland (NAPA) 6.282.000 0 0 6.282.000 0

2548 Kulturkkontakt Nord (før NIFIN) 10.969.000 0 0 10.969.000 5.484.500

Organisationsbidrag 3.580.000 0 101.850 3.681.850 101.850

2234 Samisk samarbeid 3.580.000 0 101.850 3.681.850 101.850

MR-Ligestilling 8.957.000 129.999 496.078 9.583.077 5.196.864

Projektmidler 3.657.000 129.999 496.078 4.283.077 2.196.864

4410 Projektmedel - Jämställdhet 3.657.000 129.999 496.078 4.283.077 2.196.864

Programlignende aktiviteter 5.300.000 0 0 5.300.000 3.000.000

4480 NordisktInstitutt for kvinde for kjønn (NIKK) 5.300.000 0 0 5.300.000 3.000.000

MR-FJSL 40.551.000 82.193 1.391.549 42.024.742 11.729.388

Projektmidler 12.415.000 82.193 1.386.535 13.883.728 1.930.874

6310 Projektmidler Skovbrug 389.000 0 200.000 589.000 468.910

6510 Projektmidler Jordbrug 365.000 0 180.081 545.081 245.278

6610 Projektmedel - Fiskeri 6.130.000 0 465.863 6.595.863 621.816

6810 Projektmedel – Levnedsmidler 3.877.000 82.193 513.688 4.472.882 426.968

6820 Forskning - levnedsmidler 1.113.000 0 0 1.113.000 0

6830 Nordisk handlignsplan for bedre helse og livskvalitet 541.000 0 26.903 567.903 167.903

Programlignende aktiviteter 8.549.000 0 0 8.549.000 0


169

BUDGET

2012

TILBAGE-FØRT I

2012 OVF.

FRA 2011

MIDLER TIL

RÅDIGHED ANVENDT

I 2012

6420 Ny nordisk Mad 2.327.000 0 0 2.327.000 0

6520 Nordiskt kontaktorgan för jordbruksforskning (NKJ) 809.000 0 0 809.000 0

6581 Samnordisk skogsforskning (SNS9 5.413.000 0 0 5.413.000 0

Institutioner 19.587.000 0 5.014 19.592.014 9.798.514

6585 Nordisk Genressource Center (NORDGEN) 19.587.000 0 5.014 19.592.014 9.798.514

MR-U 235.093.000 1.212.150 1.792.216 238.097.366 65.203.229

Projektmidler 13.767.000 1.212.150 1.767.338 16.746.488 8.646.393

2505 Dispositionsmedel-Utbildning och forskning 3.592.000 262.547 690.348 4.544.895 3.583.849

2510 Nordiskt skolsamarbete (NSS) 1.651.000 64.391 292.569 2.007.960 1.551.822

2520 Rådgivningsgruppen SVL 1.175.000 120.000 132.056 1.427.056 1.393.878

2530 HÖGUT 1.391.000 162.213 198.588 1.751.800 706.026

2544 Det nordiske Sprogsamarbejde 5.357.000 250.000 253.778 5.860.778 614.622

2553 Politikudvikling, Videnssamfund 601.000 353.000 200.000 1.154.000 796.195

Programlignende aktiviteter 107.204.000 0 24.878 107.228.878 91.336

2513 Nordplus rammeprogram 72.142.000 0 0 72.142.000 64.460

2545 Norden-undervisningI utlandet 1.080.000 0 0 1.080.000 0

3127 Politikudvikling voksnes læring 6.874.000 0 0 6.874.000 0

3140 Nordisk komitè for Bioetikk 1.002.000 0 24.877 1.026.877 26.875

3180 NordiskInstitut for Teoretisk 10.718.000 0 0 10.718.000 0

3181 Nordiska Institutet for Sjöre 3.194.000 0 0 3.194.000 0

3182 NordiskInstitutt for Asiastud 5.064.000 0 0 5.064.000 0

3184 Nordisk vulkanologiskInstitut 5.174.000 0 0 5.174.000 0

3185 Nordisk SamiskInstitutt (NSI) 1.956.000 0 0 1.956.000 0

Institutioner 112.931.000 0 0 112.931.000 56.465.500

3100 NordForsk 112.931.000 0 0 112.931.000 56.465.500

Organisationsbidrag 1.191.000 0 0 1.191.000 0

2534 Bidrag till Nordisk Sommaruniversitet 1.191.000 0 0 1.191.000 0

MR-S 39.810.000 550.227 614.954 40.975.181 13.931.757


170

BUDGET

2012

TILBAGE-FØRT I

2012 OVF.

FRA 2011

MIDLER TIL

RÅDIGHED ANVENDT

I 2012

Projektmidler 8.658.000 550.227 609.269 9.817.496 3.645.072

4310 Projekmedel - Social- och hälse 5.654.000 550.227 609.269 6.813.496 3.645.072

4320 Nordiska Handikappolitiska Råd 1.122.000 0 0 1.122.000 0

4340 Nomesko ogNososko 1.882.000 0 0 1.882.000 0

Programlignende aktiviteter 10.590.000 0 5.685 10.595.685 5.685

4382 NordiskInstitutt for Odontolo 10.590.000 0 5.685 10.595.685 5.685

Institutioner 20.562.000 0 0 20.562.000 10.281.000

4380 Nordisk Velfærdscenter 20.562.000 0 0 20.562.000 10.281.000

MR-NER 121.546.000 1.664.484 2.308.119 125.518.603 57.157.954

Projektmidler 7.704.000 895.727 957.104 9.556.830 7.970.227

5140 Projektmidler Næring 2.077.000 348.823 403.829 2.829.652 2.591.642

5141 Projektmidler Energi 2.180.000 546.903 224.439 2.951.342 1.664.109

5143 Projektmidler Regional 3.447.000 0 328.836 3.775.836 3.714.476


5160 Grænsekomiteer 10.529.000 0 133.000 10.662.000 297.000

5142 Arbejdsgrupper - Energi 2.077.000 768.758 3.015 2.848.773 1.288.727

5145 Arbejdsgrupper under regional 1.527.000 0 215.000 1.742.000 0

Institutioner 93.204.000 0 1.000.000 94.204.000 47.602.000

3220 Nordisk Energiforskning (NEF) 5.808.000 0 1.000.000 6.808.000 3.904.000

5180 NordiskInnovationsCenter (NIC 76.469.000 0 0 76.469.000 38.234.500

6180 Nordregio 10.927.000 0 0 10.927.000 5.463.500


5151 NORA 6.505.000 0 0 6.505.000 0

MR-Finans 1.822.000 0 13.962 1.835.962 774.984

Projektmidler 1.822.000 0 13.962 1.835.962 774.984

5210 Projektmedel- Ekonomi och fina 1.822.000 0 13.962 1.835.962 774.984

MR-A 13.527.000 287.211 815.715 14.629.926 4.692.526


171

BUDGET

2012

TILBAGE-FØRT I

2012 OVF.

FRA 2011

MIDLER TIL

RÅDIGHED ANVENDT

I 2012

Projektmidler 2.206.000 287.211 118.754 2.611.965 235.158

4110 Prosjektmedel – Arbejdsliv 611.000 287.211 116.864 1.015.075 233.268

4130 Informationsprojektet 1.595.000 0 1.890 1.596.890 1.890

Programlignende aktiviteter 8.115.000 0 696.961 8.811.961 2.854.368

4120 Nordjobb 2.810.000 0 277.996 3.087.996 77.996

4111 Arbejdeliv - faste udvalg 5.305.000 0 418.965 5.723.965 2.776.372

Institutioner 3.206.000 0 0 3.206.000 1.603.000

4180 Institut för vidareutb.inom arbetsliv 3.206.000 0 0 3.206.000 1.603.000

MR-Miljø 44.586.000 3.502.818 1.238.368 49.327.186 -789.625

Projektmidler 6.749.000 3.502.818 767.690 11.019.508 1.402.598

3310 Projektmedel - Miljö 6.749.000 3.502.818 767.690 11.019.508 1.402.598

Programlignende aktiviteter 35.256.000 0 468.501 35.724.501 -2.194.400

3311 Miljøsektorens arbejdsgrupper 23.501.000 0 447.501 23.948.501 -2.215.400

3320 NEFCOS Miljøudviklingsfond 11.755.000 0 21.000 11.776.000 21.000

Organisationsbidrag 2.581.000 0 2.177 2.583.177 2.177

6720 SVANEN –Nordisk miljömärkning 2.581.000 0 2.177 2.583.177 2.177

MR-Lov 1.393.000 67.594 167.214 1.627.808 1.568.308

Projektmidler 1.393.000 67.594 167.214 1.627.808 1.568.308

7110 Projektmedel - Lagstiftning 1.393.000 67.594 167.214 1.627.808 1.568.308

Nabopolitik 95.147.000 3.132.786 7.271.854 105.551.641 52.164.110

Projektmidler 25.912.000 2.386.684 2.713.968 31.012.651 16.327.790

790 Grænseregionalt samarbejde 0 40.995 0 40.995 40.995

800 Gennemførelse af retningslinier 0 7.577 87.051 94.628 94.628

870 Arktisk samarbeidsprogram 9.717.000 171.496 20.210 9.908.706 31.844

910 PolitiskeInitiativer 1.142.000 5.703 224.400 1.372.103 1.372.103

960 NGO-virksomhedI Østersøregion 6.025.000 22.200 777.823 6.825.023 4.884.024

980 Partnerskab og grænseregionalt 6.320.000 1.321.337 1.072.483 8.713.820 6.613.820

990 Samarbejde medNordensNaboer 2.708.000 817.376 532.000 4.057.377 3.290.377


172

BUDGET

2012

TILBAGE-FØRT I

2012 OVF.

FRA 2011

MIDLER TIL

RÅDIGHED ANVENDT

I 2012

Programlignende aktiviteter 32.015.000 746.102 3.078.375 35.839.477 24.408.144

820 Kunskapsuppbyggning och Nätver 27.235.000 746.102 2.308.179 30.289.281 16.562.477

950 EHU/Hviderusland 4.780.000 0 770.196 5.550.196 7.845.666

Institutioner 37.220.000 0 1.479.512 38.699.512 11.428.177

5280 NordiskaProjektexportfonden (NOPEF) 15.882.000 0 0 15.882.000 7.941.000

810 Ministerrådets kontorerI Baltikum 11.295.000 0 306.537 11.601.537 1.581.926

970 Ministerrådets kontorerINordvest Rusland 10.043.000 0 1.172.975 11.215.975 1.905.251

Samarbejdsministrene 36.124.000 1.908.673 2.590.663 40.623.336 19.332.619

Projektmidler 23.710.000 1.659.473 2.416.116 27.785.590 17.312.817

185 Nedbrydelse af grænsehindringer 0 100.000 0 100.000 100.000

435 Generalsekreterarens disponeringsreserv 415.000 0 119.547 534.547 407.232

445 Formandsskabspuljen 6.022.000 530.977 1.153.153 7.706.130 4.051.280

450 Stöd till frivillig sektorn 0 0 42.420 42.420 42.420

460 Holdbart Norden 3.047.000 227.428 78.682 3.353.110 368.364

940 Barentsregionen 0 2.733 0 2.733 2.733

1010 Informationsafdelingen 0 0 18.032 18.032 6.994.867

1011 Informationsaktiviteter 5.096.000 0 492.065 5.588.065 2.744.071

1012 Norden i Fokus 4.461.000 713.276 0 5.174.276 79.000

1021 Internationale aktiviteter 727.000 85.059 200.000 1.012.059 762.059

1035 Grænsehindringer 3.942.000 0 312.217 4.254.217 783.229

1040 Översättning och tolkning 0 0 0 0 977.561


500 Pulje tilIsland 1.527.000 0 101.500 1.628.500 1.628.500

1030 Hallo Norden 5.379.000 25.000 0 5.404.000 95.000

1050 Tjänstemannautbyte 1.527.000 224.200 73.046 1.824.246 296.302


410 Föreningarna Nordens Förbund 3.250.000 0 0 3.250.000 0

425 Bidrag til Västnorden 731.000 0 0 731.000 0


173

BUDGET

2012

TILBAGE-FØRT I

2012 OVF.

FRA 2011

MIDLER TIL

RÅDIGHED ANVENDT

I 2012

Aktiviteter med selvstændigt regnskab

I alt 79.220.000 0 0 79.220.000 57.671.577

180 Ministerrådets sekretariat (NMRS) 79.220.000 0 0 79.220.000 57.671.577

TOTAL 961.472.000 17.514.762 26.978.920 1.005.965.681 352.417.370

Bilag 3 – Forklaringer til budgetstruktur og budgetpostkategorier

174

Bilag 3 – Forklaringer til budgetstruktur og budgetpostkategorier

Hoved-inddeling

Budgettets hovedinddeling er det enkelte ministerråd. Præsentationen af hvert ministerråd indledes med en beskrivelse af hele arbejdet med fokus på politiske målsætninger, nye initiativer og ændringer i forhold til foregående budgetår.

Budgetposter De enkelte budgetposter præsenteres ensartet indholdsmæssigt ved hjælp af fire budgetposttyper; 1) Projektmidler, 2) Programlignende aktiviteter som rummer samarbejdsorganer, rene programmer, støtteordninger/samarbejdsorgan og arbejdsgrupper 3) Institutioner/virksomheder som styres gennem mål - og resultatkontrakter samt 4) organisationsbidrag.

Nummerering Hver budgetpost har en 6 cifret nummerering. Det første ciffer er samarbejdsområde, anden til sjette ciffer er løbenummer indenfor ministerrådet. Det sidste ciffer viser hvilken type budgetpost det er; 1 = projektmidler, 2 = Programlignende aktiviteter, 3 = institution, 4 = organisationsbidrag.

Specielle rubrikker

I budgetpostene for projektmidler viser rubrikken Disp./Bud11, hvor stor andel af 11-budgettet i procent, som er disponeret i løbet af 2011. En disponering er en beslutning om at bruge penge fra en budgetpost til et bestemt formål. Det disponerede beløb kan udbetales til formålet i budgetåret og i de 2 påfølgende år, og Nordisk Ministerråd har en forpligtelse overfor det angivne formål i denne tidsperiode. En ikke udbetalt disposition vil efter 3 år blive indtægtsført i ministerrådets regnskab og tilbagebetalt til landene. For så vidt angår videreførselsreglen for udisponerede midler på budgetpostniveau, så blev reglerne, som led i budgetmoderniseringsarbejdet, ændret fra og med regnskabsåret 2007. Herefter er det kun være muligt at videreføre 20 % af årets bevilling på en budgetpost, dog med en minimumsgrænse på 200 TDKK. I budgetposterne for institutioner styret med resultatkontrakt viser rubrikken, NMR fin. 11 den procentvise andel af institutionens totale indtægter i 2011 som blev finansieret af Nordisk Ministerråd (fra regnskabet). Finansieringen fra Nordisk Ministerråd omfatter både basisbevilling og eventuelle projektmidler. I rubrikken ”kontraktstatus” redegøres for institutions målopfyldelse f.s.v.a. de faglige mål i resultatkontrakterne. I rubrikken ”økonomi” fremgår sekretariatets bemærkninger til regnskabsaflæggelsen og instutionens økonomiske situation for 2011.

Bilag

4 – Økono

På samarbMinisterrretningslidelegerin

Beslut

MR-KuEK-Kul MR-JämEK-Jäm MR-LaEK-Lag MR-U EK-U MR-A EK-A

MR-NEEK-NE

MR-S 5

EK-S

MR-FinEK-Fin

MR-M EK-M

MR-FJEK-FJL

miske deleg

bejdsministreråds økonomiinjer for den

ngsreglerne fo

tninrgsorgan

ultur 1) ltur

m 2) m

ag 3) g

3)

ER4) E og EK-R

5)

nans nans

5)

JLS 3) LS

Bila

geringsregl

enes møde direglement, høkonomiske or de forskell

n MR/EK B

><

><

><

><

Au

Au

Au

Au

Au

Au

g 4 – Økono

17

ler i Nordis

en 26. februahvorefter hvedispositions

lige ministerr

Beløbsgræns

>= 1 MDKK< 1 MDKK

>= 1 MDKK< 1 MDKK

>= 1 MDKK< 1 MDKK

>= 1 MDKK< 1 MDKK

Alle beslutninuanset beløb





Alle beslutninuanset beløb.

miske delege

75

sk Minister

ar 2007 vedtoert enkelt minsret. Nedenståråd.

se AnEKbel

nger

nger

nger

nger

nger

nger

eringsregler i

rråd

og man en tilnisterråd skalående tabel v

dre disponenK/MR og evenløbsgrænse

i Nordisk Mi

lføjelse til Nol fastsætte egviser

nter end ntuel

inisterråd

ordisk gne

Bilag 4 – Økonomiske delegeringsregler i Nordisk Ministerråd

176

MR-SAM 6) > 1 MDKK NSK =< 1 MDKK

1) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generelsekretæren kan bevilge indtil 500 TDKK fra sektorens dispositionsmidler. 2) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 300 TDKK af sektorens midler 3) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 100 TDKK af sektorens midler. 4) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 50 TDKK per gang fra sektorens midler og bevilge totalt 100 TDKK på hvert af områderne næring, energi og regional. 5) Beslutningen indeholder endvidere en bestemmelse om at Generalsekretæren kan bevilge indtil 50 TDKK fra sektorens dispositionsmidler. 6) Gælder for beslutninger under Formandskabspuljen 5-0445-1 og Holdbart Norden 5-0460-1. På Holdbart Norden er der endvidere taget beslutning om at Generalsekretæren kan disponere indtil 300 TDKK (NSK beslutning 10/10). På Nabopolitikområdet varierer beløbsgrænserne på budgetposter. Der henvises til MR-SAM beslutninger 42/08 og 39/09.

Bilag 5 - Förteckning över förkortningar

177


AEBR Association of European Border Region AEG Association of Environmental & engineering geologists AGEE Arbetsgruppen för energieffektivisering AGFE Arbetsgruppen för förnybar energi AMAP Arctic monitoring and assessment programme BASREC Baltic Sea Region Energy Co-operation BAT Best available techniques CBSS Council of the Baltic Sea States CCS Carbon Capture Storage (Avskiljning och lagring av koldioxid) CDR IV CLRTAP Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution CSD Commission on Sustainable Development CSR Corporate Social Responsibility ECVET European Credit System for Vocational Education and Training EES European Evaluation Society EFTA European Free Trade Association EHU European Humanities University EMEP European Monitoring and Evaluation Programme EMG Elmarknadsgruppen ENIC European Network of Information Centres in the European Region ERA European Research Area EU Europeiska Unionen EQF European Qualifications Framework EØS Europeisk Østersøsamarbejde FN Förenta Nationerna FNF Föreningarna Nordens Förbund FoU Forsøgs- og Udviklingsprojekter GAINS Global Animal Information System GEN Global Ecological Network GF Gränshinderforum HELCOM Helsingfors Kommissionen HÖGUT Rådgivningsgruppen för Högre Utbildning IEA International Energy Agency IUCN International Union for Conservation of Nature KKN KulturKontaktNord KTH Kungliga Tekniska Högskolan KU Köpenhamns Universitet MPH Master of Publich Health


178

MR-A Ministerrådet för Arbetsliv MR-Finans Ministerrådet för Ekonomi- och Finanspolitik MR-FJLS

Ministerrådet för Fiskeri, Havsbruk, Jordbruk, Livsmedel och Skogsbruk

MR-Jäm Ministerrådet för Jämställdhet MR-K Ministerrådet för Kultur MR-Lag Ministerrådet för Lagstiftning MR-M Ministerrådet för Miljö MR-NER Ministerrådet för Näring, Energi och Regionalpolitik MR-S Ministerrådet för Social och Hälsopolitik MR-SAM Samarbetsministrarna MR-U Ministerrådet för Utbildning Forskningscentral för jordbruk och livsmedelsekonomi NAG Nordiska avfallsgruppen NAPA Nordens Institut på Grönland

NARIC National Academic Recognition Information Centres in the European Union

NCOE Nordic Center of Excellence NDGF Nordic Data Grid Facility

NDPHS Northern Dimension Partnership on Publich Health and Social Wellbeing

NEF Nordisk Energiforskning NEFCO Nordic Environment Finance Corporation NFTF Nordisk Film- och TV-fond NGO Non Government Organisation NHFÖ Nordens Hus på Färöarna NHR Nordiska Handikappolitiska Rådet NHV Nordiska Hälsovårdshögskolan NIAL Nordisk Informationsgrupp om Arbetslivsfrågor NIAS Nordens Institut för Asienstudier NIAS-Linc Nias Library and Information Centre NIF Norden i Fokus NIFIN Nordens Institut i Finland NIfS Nordiskt Institut för Sjörätt NIFU Nordisk Institutt for Studier av Innovasjon, Forskning og Utdanning NIKK Nordisk Institutt for kunnskap om kjønn NIOM Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer NIPÅ Nordens Institut på Åland NIVA Nordiska Institutionen för vidareutveckling inom arbetsmiljöområdet NJC Nordiskt Journalist Center NKG Nordiska kemikaliegruppen NKJ Nordiskt Kontaktorgan för jordbruksforskning NKMT Nordisk arbetsgrupp för näring, matkultur och toxikologi


179

NMDD Nordisk Arbetsgrupp fåor mikrobiologi och djurhälsa/djurvälfärd

NMF Nordisk arbetsgrupp för Livsmedelsförvaltning och Konsumentinformation

NMKL Nordisk Metodikkomité for Levnesmidler NMP Nordic Master Programme NMR Nordiska Ministerrådet NMRS Nordiska Ministerrådets Sekretariat NMN Nordiska Miljömärkningsnämnden NNC Nordic Nias Council NNM Ny Nordisk Mat NNR Nordic Nutrition Recommandation NOAK Nordisk Arbetsgrupp för globala Klimatförhandlingar NOPEF Nordiska Projektexport Fonden NOPUS Nordiskt Utbildningsprogram for Social Service NORA Nordiskt Atlantsamarbete NOREY Nordens Hus i Reykjavik NORDBUK Nordisk Barn och Ungdomskommitté NordGen Nordisk Genresurs Center NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning NORDITA Nordiskt Institut for Teoretisk Fysik

NORDLIT Norsk Arbetstidskrift I litteratur och Kultur, den Humanistiska fakultet, Tromsö Universitet

Nordregio Nordisk Center för Regional Utveckling NORDVULK Nordiskt Vulkanologiskt Institut NORIA Nordisk Forskning och Innovation NORLA Norwegian Fiction and non-fiction abroad NOSOSKO Nordisk Social-Statistisk Kommitté NOS-N Nordiskt samarbete för Naturvetenskap NPI Nordic Partnership Initiative NSI Nordiskt Samiskt Institut NSK Nordisk Samarbetskommitté NSS Nordiskt skolsamarbete NSU Nordiskt Sommaruniversitet NVC Nordens Välfärdscenter NVL Nätverk för vuxnas lärande OECD Organisation for Economic Cooperation and Development OESS Open Europe Scholarship PAME Protection of the Arctic Marine Environment PhD Doctor of Philosophy PIIAC Program for the International Assessment of Adult Competencies SIU Senter for Internasjonalisering og Utdanning SLCF Short lived Climate Forcers


180

SNS Samnordisk Skogsforskning SME-bolag Små och mellanstora företag SU Stockholms Universitet SVANEN Nordiskt miljömärke SVL Nordiskt samarbete om vuxnas lärande TBO Nordisk arbetsgrupp för glesbefolkade områden TEG Arbetsgruppen för terrestriske ekosystem TEEB The Economics of Ecosystems and Biodiversity TFI Topforskningsinitiativet UIO Universitetet I Oslo UNEP United Nations Environment Programme UNESCO United Nations Educational, Scientic and Cultural Organization UNECE United Nations Economic Commission for Europe VASAB Vision and Strategies around the Baltic Sea WHO World Health Organization ÄK/EK-xxx Ämbetsmannakommitté /Embedsmandskommitté

planer og budget 2013 - nordic council...arbejdsliv 13.727 1,4% 13.527 1,4% 200 1,5% finanspolitik...

Documents