planering i malmö

UngBo 12– boutställning av unga för ungaNorra Sorgenfri – stadsdel i omvandlingArkitekturbiennalen i Venedig 2012

PLANERING I MALMÖInformation från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 2 2012

Innehåll

Malmö i fronten för bostäder för unga 3

UngBo 12 – av unga för unga 4

Norra Sorgenfri – en mångfacetterad stadsdel 6

Kulturkartan Norra Sorgenfri 8

Media Evolution City– vinnare av Stadsbyggnadspriset 2012 9

Malmö stads Företagslots – en väg in för ökad service 10

ÖP 2012 11

Världens takpark 12

Ny Naturvårdsplan 13

Katarina Pelin – miljödirektör 14

Projekt på gång 16

Första spadtaget i Masthusen 18

Något ljusare på bostadsmarknaden 18

Malmös arkitekturpärlor 18

Malmö Live– ett kongress och konserthus som är så mycket mer 19

Arkitekturbiennalen i Venedig 2012 20

En resa i hållbarhetens tecken 24

Natur- och kulturrum i Torup 26

Planering i Malmö 2012:2 | 3

att Boplats Syd nu på allvar tagit de första stegen mot att bli en regional bostadsför-medling. Som nam-net Boplats Syd an-tyder har ambitionen hela tiden varit att skapa en bostadsförmedling för hela Malmöregionen. När nu Folksam Fastighe-ter som i början på året köpte större delen av Staf-fanstorpshus AB:s bostadsbestånd anslutit sig och när Lommas bostadsförmedling vid årsskiftet slås ihop med Boplats Syd så blir förmedlingen i prak-tiken regional. Att andelen privata fastighetsäga-re som använder Boplats Syd ökar bådar gott inför framtiden.

Avslutningsvis vill jag berätta om stadsbygg-nadskontorets organisationsarbete, som förhopp-ningsvis skall göra att processerna hos oss med bland annat renodlade plan- och stadsarkitektav-delningar skapar en ökad tydlighet men också en snabbare handläggning för våra kunder. I detta sammanhang vill jag informera om vår nya plan-chef – Josephine Nellerup – som presenteras när-mare i detta nummer.

Justeringen med renodlade avdelningar inne-bär också att den strategiska enheten får en ny och övergripande roll som egen fristående enhet. Jag får säkert tillfälle att återkomma till denna utveckling vid ett annat tillfälle.

Christer LarssonStadsbyggnadsdirektör

Malmö i fronten för bostäder för unga

Malmös bostadsprojekt på för unga – UngBo 12 – är ett av de stora projekten i Malmö under det-ta och förra året. Jag kan bara konstatera att vi nått ett av våra etappmål, nämligen att initiera och ska-pa ett diskussionsklimat i Malmö och i Sverige om förutsättningar och möjligheter för att hitta nya lösningar för att skapa fler ungdomsbostäder. Vi har fått ett positivt mottagande i media, där de-battartikeln i DN dagen efter öppnandet av UngBo 12-utställningen, civil- och bostadsministern Stefan Attefalls artikel »Enklare byggregler ska lösa stu-denternas bostadskris«, visar att Malmös boutställ-ningsprojekt har skapat en nationell debatt. Men, kanske viktigare är det positiva mottagande som UngBo 12 fått på hemmaplan bland ungdomar och ungdomsföreningar och för våra samarbetspartners byggföretagen.

Jag vill också vittna om den kreativa kraft som idétävlingen haft genom den genomlysning som vi gjort i de tio stadsdelsområdena. Av de totalt 350 förslagen jurybedömdes hälften. Dessa har vi nu samlat i en »thinktank-bok« som jag är övertygad kommer ha stor betydelse för oss även i nästa steg, som är genomförandedelen. Samtidigt med bout-ställningen i september, utlyser staden en mark-anvisningstävling där olika idéer av förslagsfloran kommer att ingå. Vi vet redan nu att det är stort intresse från våra samverkansparter om att få vara delaktiga i ett sådant pionjärprojekt.

Samtidigt visar MKB Fastigheter stor initiativ-kraft genom att initiera ytterligare ungdomsbo-stadsprojekt. Även Stadsfastigheter är långt fram-me i sina initiativ kring bostadsfrågorna för unga. Vår förhoppning är att vi skall kunna starta en dis-kussion med Boverket om möjligheterna att ändra på regelsystemet för just ungdomsbostäder. Jag vill

också lyfta fram den möjlighet som projektet har öppnat för, nämligen ungdomarnas genomlysning av alla möjliga lediga och potentiella tomter som finns i vår stad. Den kartläggningen kommer vi att ha nytta av i framtiden.

Placeringen av utställningen i bussgaraget i Nor-ra Sorgenfri har gjorts medvetet för att kunna ge kraft och fokusera på vårt nästa stora utvecklings-område – Norra Sorgenfri – stadens äldsta indu-striområde som nu får sin startpunkt för bostäder i just kvarteret Spårvägen. Jag ser starten i kvarteret Spårvägen som mycket viktig, inte bara för de ak-törer som blivit tilldelade markanvisning utan för alla andra fastighetsägare i Norra Sorgenfri. Om-vandlingen av Norra Sorgenfri har också stor be-tydelse för de omkringliggande områdena och i egenskap av kommissionär för ett socialt hållbart Malmö finns beröringspunkter både ur ett socialt, ekonomiskt men också miljömässigt perspektiv.

En naturlig koppling till bostadsfrågorna har den demografiska utvecklingen. Just nu kommer nya rapporter om befolkningsutveckling för 2012 som visar på en ökning med cirka 5.000 nya Mal-möbor. Ökningen ställer ånyo krav på stadens sam-hällsservice, men lika viktigt är bostadsfrågan. Vi på de tekniska förvaltningarna måste arbeta för att skapa möjligheter men också underlätta för ytter-ligare bostadsbyggande i staden. Intimt samman-kopplat med bostäder, arbete och tillväxt och vårt mål om en attraktiv och hållbar stad är utbyggna-den av den hållbara kollektivtrafiken. I slutet av nästa år blir det introduktion för superbussarna, som sedan kommer att följas av nya spårvägslinjer. Denna utveckling är mycket betydelsefull för Mal-mös framtid.

Det är också spännande att kunna konstatera

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor.

ANSVArig UtgiVAre

Göran Rosberg, 040 34 36 79redAktioN

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria ÖhrnlAyoUt/grAfiSk form, textredigeriNg

Lotta HanssonfotogrAfer

© SBK, Bojana Lukač om inte annat anges.tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, september 2012

omSlAgSBild

UngBo 12-utställning. Foto Bojana Lukač.mAlmö StAdSByggNAdSkoNtor

205 80 Malmötel 040 34 10 00www.malmo.se/bobygga ochwww.malmo.se/stadsplanering

4 | Planering i Malmö 2012:2

UngBo 12 – av unga för unga

om UngBo 12UngBo 12 är Sveriges första boutställning för och av unga. I gamla bussgaraget på Celsiusgatan i Malmö hittar du den världsunika boutställningen UngBo 12. Under nästan ett år har så många som 60 000 ungdomar från 142 olika länder i UngBo 12:s idétävling visat hur man kan bygga om och bygga nytt i Malmös tio stadsdelar för att lösa bristen på bostäder för unga. Tävlingen är i sig unik och omröstningarna har skett på Facebook. Vinnarförslagenfrån idé- och arkitekttävlingen har gestaltats och byggts i modeller, många i skala 1:1. Under hela september månad visar vi hur det blev. Vi kommer att berätta, lyssna, diskutera och agera. Allt för att skapa debatt kring frågan!

Med UngBo 12 har vi en unik möjlighet att, genom ungas kreativitet och engagemang, lyfta frå-gan om bostäder till unga. Exempel på lösningar som unga föreslår är yteffektiva, ekologiska och kollektiva boendeformer för framtiden. Bland för-slagen finns byggnader på platta tak, på gator och i parkeringshus. Parallellt med UngBo 12:s boutställ-ning kan vi ta del av ungas betraktelser, gå på semi-narier, workshops och föreläsningar samt inspireras till nya innovativa byggprocesser för morgondagens bostäder.

Vem står bakom UngBo 12?UngBo 12 är ett projekt initierat av kommun-styrelsen i Malmö och drivs av Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret. Syftet är att skapa natio-nell debatt kring bristen på boende för unga; bland unga och beslutsfattare på alla nivåer inom både politiken och branschen. Projektet har flera sam-arbetspartners varav de flesta har koppling till bostadssektorn. Samarbetspartners är ByggVesta, Diligentia, HSB, Ikano Bostad, JM, Midroc, MKB, NCC, PEAB, SKANSKA, Stena Fastig-heter, Riksbyggen, Veidekke och Wihlborgs samt CITY Malmö, IKEA, Malmö Citysamverkan och VA SYD.

Det finns även möjlighet att delta i UngBo 12:s spännande program. Läs mer på www.ungbo12.se/programmet.

I dag saknar 248 000 unga i Sverige egen bostad. Det är nästan lika många som hela Malmös befolkning. På grund av detta är unga inte sällan hänvisade till att bo kvar hemma hos föräldrar, bo i andra eller tredje hand eller som inneboende. Det borde inte vara så. UngBo 12 vill hitta lösningar på riktigt. Kom och se de kreativa lösningarna på framtidens boendeformer – på riktigt.

Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu och Janna Valik, generaldirektör på Boverket, inleder ett framtida samarbete under invigningen av boutställningen den 1 september. Foto Anja Wulf.

Törnrosen De:constructed av Danny Bridson, ett av vinnarbidragen i Rosengård från idétävlingen. Foto Anja Wulf.


Invigningen den 1 september var välbesökt.

Ett av de fyra vinnarbidraget i UngBo 12:s arkitekttävling, Delad glädje är dubbel glädje, av Theo Storesund och Oskar Grundström, uppskattas av både unga och äldre besökare. Foto Anja Wulf.

Ung engagerad publik på UngBo 12:s workshop med fokus på stadsplanering och arkitektur.

Modeller av tävlingsbidragen gestaltar kreativa idéer så som boende i tågvagnar, av Amr Balah och Anders Lanegård, och påbyggnad på Kirsebergs vattentorns, Tornets krona, av Dennis Kjellström och Henrik Yang.

markanvisningstävlingMalmö stad, genom UngBo 12, bjuder in våra sam-arbetspartners till en markanvisningstävling med syfte att skapa förutsättningar för ett genomför-ande i projektet. Målet med markanvisningen är att främja ett utvecklingsprojekt i UngBo-12-anda, med hög experimentnivå, samt att utmana redan existerande nationella regelsystem för olika typer av bostadsproduktion. För detta ändamål ställer sta-den en tomt på 390 kvadratmeter med en föresla-gen byggrätt på 690 kvadratmeter BTA i Kvarteret Spårvägen (kvarteret där Gamla Bussgaraget ligger) till förfogande.

Förslaget ska grunda sig i de bidrag, koncept och idéer som inkommit i idétävlingen. Det ska finnas en stark koppling till element i ett eller fle-ra bidrag. Förslaget ska utarbetas med i samarbe-te med bidragsställarna och i enlighet med bland annat det nya Miljöbyggprogram SYD. Vi kikar i nuläget även på de specifika tomter som tävling-ens olika bidrag är knutna till och hur planerna för dessa ser ut. Med andra ord är genomförandepro-cessen i full gång!

Helena Uesson, projektledare

Malmö stadsbyggnadskontor,

[email protected]

Patrick Quist, konceptägare och projektledare,

[email protected],

Karta till markanvisningstävling. Illustration Malmö stadsbyggnadskontor.


Norra Sorgenfri – en mångfacetterad stadsdelNorra Sorgenfri är i dag en mångfacetterad stadsdel med ett brett innehåll och kommer så förbli fast i mindre skala och med nya funktioner. Dagens industriområde ska successivt fasas ut och en ny innerstad ska utvecklas med den gamla kvartersstrukturen och befintliga byggnader med kulturhistoriskt värde som bas.

Det offentliga rummet ska ges en hög kvalitet med stor rikedom och bredd. Vardagslivet ska vara enkelt och nära. Arbetsplatser, bostäder och service ska utvecklas utifrån behov och möjligheter.

Norra Sorgenfris utveckling är också viktig för att binda samman centrala och östra Malmö. En konti-nuerlig stadsväv har större förutsättningar att bli le-vande och attraktiv än avbrutna stråk där det är svårt att ta sig fram. Ett växande Malmö behöver också en större innerstad, fler noder och fler bostäder.

dagens kvalitéerEtt trettiotal byggnader från 1900-talet med kultur-historisk eller miljöskapande värde utgör en av områ-dets stora kvalitéer. De är alla ett arv från när Sorgenfri var ett av Malmös mest betydelsefulla industriområ-den med stora arbetsplatser såsom Addo och Tripasin. Totalt utgör de cirka 25 000 kvm i entréplan. Detaljer såsom entréer, räcken, sten- och tegelfasader, vackra fönster och tak utgör en exposé över 1900-talets arki-tekturstilar och bidrar till ett varierat och stimuleran-de stadsrum med ett historiskt djup.

Byggnader och miljöer kommer att behöva för-ändras och utvecklas för att möta nya funktio-ners behov. Men det är väsentligt att förändring-arna sker på ett sätt så att byggnadens karaktär och de egenskaper som uttrycker värdena behålls. Historiska sammanhang ska vara avläsbara. Det kan till exempel handla om att man ska kunna av-läsa en byggnads ursprungliga funktion eller att det ska gå att urskilja moderna tillägg från gamla strukturer. På detta vis kommer de kulturhisto-

riskt värde fulla industribyggnaderna bli karaktärs-skapande för Norra Sorgenfri och en tillgång för området.

framtidens utmaningarByggnadernas i flera fall eftersatta underhåll, den före detta industrimarkens saneringsbehov och nya funktions- och energikrav gör omvandlingen till en stor ekonomisk utmaning i ett kortsiktigt perspek-tiv, men i ett längre perspektiv kan kulturhistorian bidra till ett ökat värde för området.

Norra Sorgenfri har ett geografiskt centralt läge mitt emellan tre av Malmös viktiga noder:

De äldre byggnaderna i kvarteret Verket.

Grönska på fasad mot Industrigatan. Visionsbild gatumiljö. Illustration Ida Sandström. Befintlig gårdsmiljö före detta Addo.


Öst

ra fa

rmvä

gen

KON

TIN

ENTA

LBA

NA

N

Industrigatan

Nob

elvä

gen

Agneslundsvägen

S:T PAULI KYRKA

ÖSTRA SORGENFRI

NORRA SORGENFRI

VÄSTRA SORGENFRI

KATRINELUND

Malmö C, Triangeln och Värnhem, men tillgäng-ligheten med gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver förbättras.

En etappvis utbyggnad med successiv övergång från industri till attraktiv bostadsmiljö är en annan utmaning. Attraktiviteten kan skapas med hjälp av nya parker och andra offentliga rum samt en ut-veckling av Norra Sorgenfris kulturprägel. En rim-lig utbyggnadstakt för området är 200 bostäder om året och det är i kvarteren Brännaren och Spårvä-gen som de första bostäderna förväntas byggstarta 2014–2015. Kvarteret Brännaren kan rymma mellan 600 och 700 bostäder och är beläget mellan Nobel-vägen och Östra Farmvägen i anslutning till kyrko-gården. Flera av kvarterets fastighetsägare samver-kar kring frågor som t ex verksam heter, parkering och arkitektur, vilket underlättar såväl helhetstän-kande som etappindelning. Kvarteret Spårvägen kan rymma över 600 bostäder samt en omvandling av de gamla bussgaragen.

Ändrade förutsättningarSedan planprogrammet gjordes har ett behov av en grundskola i området tillkommit. Allt fler söker centralt belägna skolplatser och en stads-del som Norra Sorgenfri med i framtiden cirka 5000 boende behöver en skola. Malmö Stad vill ge skolan bästa tänkbara plats eftersom det är en viktig kommunal funktion och en långsiktig inves-tering. En central förutsättning är att skolan inte-greras med sin omgivning där uteytor ges möjlighet att samnyttjas över dygnet och andra verksamheter integreras i en ny skola. Läget för skolan är ännu inte bestämt, men såväl ombyggnad av befintliga lokaler som nybyggnad prövas som alternativ.

kvartersstadenStadsdelen ska bebyggas med kvarter med kring-byggda gårdar, men i måttligare skala än i city. Tyd-lighet mellan det offentliga gaturummet och den privata gården gör staden inbjudande och enkelt

avläsbar för den som rör sig i staden. Genom att bygga kvartersstad, som är en robust struktur har området möjlighet att klara förändringar över tid och fortsätta utvecklas. Inom denna struktur finns även utrymme för det individuella, alla malmöbor ska kunna hitta en egen plats eller passande bostad i Norra Sorgenfri.

Bebyggelsen föreslås vara tät med relativt smala gaturum. Men täthet kräver mera omsorg om kva-liteten, det vill säga gestaltningen och funktionen, på de privata och offentliga rummen, säger stads-arkitekt Ingemar Gråhamn. Om det är för tätt kan det bli otrivsamt. Grönska är också otroligt viktigt för staden, fortsätter Ingemar. Det bidrar till att göra den attraktiv och vänlig.

karaktärVisionen för Norra Sorgenfri är småskalighet, varia tion och mångfald. I stadsdelens karaktär bör man kunna avläsa det traditionella Malmö, ny arki tektur och referenser till områdets industri-historia. Genom att till exempel anvisa den kom-munala marken till flera olika exploatörer ökar möjligheten att uppnå visionen. Unika byggnader med ett eget uttryck skapar identifikation och till-hörighet. Byggnadernas detaljering skapar närhet och upplevelserikedom. Utformningen av kvarter, offentliga rum och detaljering av byggnader bidrar tillsammans till småskalighet och närhet. En miljö som man vill vara i och trivs i.

Malmö stad tog 2008 fram ett planprogram för Norra Sorgenfri, 45 hektar industriområde. Program-met visar på en ny stadsdel med plats för cirka 5000 boende och 4000 arbetsplatser i en stadsväv med nya gator, torg och parker. Staden arbetar nu tillsam-mans med fastighetsägarna för att genom föra plan-programmet. I takt med att industrier har lagt ned eller flyttat från området har kulturen flyttat in. Cirka 250 kulturaktörer finns idag i Norra Sorgenfri jämte tillverkningsindustri, kontor och skolor.

Ulrika Lundquist, projektsamordnare

Stadsbyggnadskontoret, [email protected]

Foto: Malin Nilsson

Presentationskarta Norra Sorgenfri. Illustration Malmö stadsbyggnadskontor.

Östra Farmvägen vid Tripasin ombyggd till gymnasieskola. Detalj takfot.


Kulturkartan Norra Sorgenfri

lansering av kulturkartan,Norra SorgenfriInstitutet för hållbar stadsutveckling, ISU, bjöd in till lansering av Kulturkartan den 13 juni. Kulturkartan är en karta som pekar ut platser i området Norra Sorgenfri där fastighets- och markägare har sagt ja till nyttjande av deras tomt och fastighet för temporära kulturaktivititer. Detta är första steget i en längre process – kartan kommer ständigt att utvecklas.

Vid lanseringen släpps version ett av kartan i begränsat antal tryckta upplagor om 200 samt en prototyp av hemsidan www.malmo.se/norrasorgenfri/kulturkartan visades upp som en dialogprocess. Det vill säga att allmänheten varmt välkomnas att tycka till om den digitala versionens utformning för bästa möjliga användarvänlighet.

Lanseringen sker i samverkan med Stadsbyggnadskontoret och Kulturförvaltningen. Kulturdirektör Elisabeth Lundgren medverkade vid själva ceremonin liksom Ulrika Lundquist, projektsamordnare för Norra Sorgenfri, Clara Norell, verksamhetschef på ISU som var processledare för ISU:s Kulturuppdrag 2011, Maja Manner f d verksamhetschef på ISU, Helena Uesson från de;co samt andra som varit inblandade i framtagningen av Kulturkartan. Kulturkartan har även varit en vända ute på Rosengård där Yalla Trappan stått för vikning av kartan.

Efter lanseringsreceptionen minglades det vidare på Tangopalatset nya uteservering där ISU höll säsongsavslutning för sitt populära afterwork-koncept: Urban Drinks.

Clara Norell, verksamhetschef

Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU

[email protected]

Kulturkartan kan ses som en av leveranserna från det så kallade »kulturuppdraget«, ett politiskt uppdrag som till-delades ISU 2011: »Att pröva kulturen som en fjärde dimension för en hållbar stadsutveckling« där ISU bland annat utgått från Norra Sorgenfri som case.

Kulturdirektör Elisabeth Lundgren. Clara Norell, verksamhetsdirektör ISU.

Ulrika Lundquist, Stadsbyggnadskontoret.

Ingrid Sandsberg, konstnär verksam på Cirkulationscentralen. Helena Uesson, de;co.


Media Evolution City– vinnare av Stadsbyggnadspriset 2012

Juryns utlåtande till vinnaren av årets stadsbyggnadspris:»Västra Hamnen är ett av Malmös största stads-byggnadsprojekt. Ett tidigare skeppsbyggnadsom-råde under omvandling med stora arkitektoniska kvaliteter både i de delar som redan varit föremål för hållbar stadsutveckling men också i de värdensom finns i industribyggnader från olika tidsepoker. Staden och ägarna har här ett stort ansvar att värna om detta industriarv som för Malmö borna och sta-den representerar en mycket viktig del i dess indu-strihistoria.

Produktionshallarna i tegel med stora fönster ut är en sådan byggnad som bildar en vacker front mot

Stora Varvsgatan. Byggnaden är ett exempel på en partiell ombyggnad där byggherren tillsammans med beställare och arkitekt på ett positivt sätt tagit tillvara den ursprungliga tegelfasaden mot Stora Varvsgatan och tillfört en helt ny skapelse mot gårdssidan och torrdockan.

Den nya blir en stark kontrast mot den om-givande bebyggelsen men samtidigt en ny accent som sticker ut och vill annonsera det kreativa och innovativa som pågår innanför skalet. Arkitek-terna har med arytmin i fönstren och den svagt

Stadsbyggandets dagStadsbyggandets dag hölls på Malmö Börshus den 22 augusti. Dagen inleddes med ett hälsningsan-föranden av ordförande i Malmö stadsbyggnads-nämnd, Carina Svensson, och Stadsbyggnadsdirek-tör, Christer Larsson.

Arkitekt MAA, Michael Asgaard Andersen, höll ett intressant anförande om utställningen New Nordic – Arkitektur & Identitet på Louisiana.

PrisutdelningVinnare av årets stadsbyggnadspris blev Media Evolution City som var nominerad i klassen verk-samheter.

Bostadsområdet Hammars Park, arkitekter Jais arkitekter AB (f d Henrik Jais Nielsen Mats White arkitekter) och Fojab AB och byggherrar: MKB Fastigheter AB och JM AB nominerades i klassen bostäder. Bostadshuset på Södra Promenaden 57 tilldelades ett hedersomnämnande. Byggherre Joel Sevelin och Susanne Eliasson. Arkitekt är Kristina Orre, Olus Value AB och kvalitetsansvarig BFK Christian Kock.

Årets Gröna Lans tilldelades HSB, Brf Hilda, von Lingens väg 4–126. Årets skyltpris tilldelades Möllans ost och Accus skytlreklam.

lutande fasaden mot dockan skapat en spänning mot grannbyggnaden som samtidigt löser upp en annars kompakt

lådkaraktär. Materialet i den nya delen består av färgade glasplattor.

Byggnaden har fyra våningsplan där botten-våningens mötesplats genom restaurang mot dockan är uppglasad och erbjuder besökare och hyres gäster en stimulerande miljö för samtal och spontana möten. Ledordet för interiören har varit öppenhet, enkelhet, sammanhang och flexibilitet vilket man otvivelaktigt lyckats med.

Likaså passar den okonventionella informa-tionsdisken i entrén in i det konceptet. Genom att utveckla platsen för verksamheten och samtidigt öppna upp utemiljön så att även allmänheten får tillgänglighet till området vinner projektet ytter-ligare en poäng i bedömningen.

Genom om- och nybyggnad av en tidigare in-dustrihall på Västra Hamnen har aktörerna skapat en spännande arbetsmiljö för en inkubator för mediabranschen med förutsättningar att skapa syn ergieffekter för såväl verksamheten som den omgivande innovationsmiljön, och som är ett till-skott till stadsmiljön i Malmö..«

Media Evolution City, arkitekt Juul | Frost Arkitekter AS, byggherre Wihlborgs Fastigheter AB.Representanter från Juul | Frost Arkitekter AS och Wihlborgs Fastigheter AB.

Arkitekter Jais arkitekter AB (f d Henrik Jais Nielsen Mats White arkitekter) och Fojab AB och byggherrar: MKB Fastigheter AB och JM AB tar emot nomineringen till klassen bostäder.

Joel Sevelin och Susanne Eliasson, arkitekt Kristina Orre, Olus Value AB och kvalitetsansvarig BFK Christian Kock tar emot hedersomnämnandet för projektet på Södra Promenaden 57.

Nancy Mashoun, Brf Hilda, tar emot priset Årets Gröna Lans.

André Zandelin, Eva Rask, Per Franzén och Amanda Cawood från Accus ljusreklam tar emot utmärkelsen årets skylt 2012 för Möllans ost på Bergsgatan 32.


Företagslotsen, som tidigare gick under namnet »Frontdesk-projektet«, kommer under hösten att drivas som en pilotverksamhet. Syftet med piloten är, förutom ökad service till medborgarna, att kart-lägga vilka företagsärenden som kommer in till kommunen, mäta volymer, titta på resursfördel-ning samt ta fram en nyttokalkyl som skall ligga till grund för beslut om formen för Företagslotsen i framtiden.

Målet med Malmö stads Företagslots är att höja kvaliteten på kommunens näringslivstjänster och minska bördan för företagarna. Företagslotsen skall öka kommunens förutsättningar att på ett effektivt sätt hjälpa näringslivet med information, samord-ning och beslutsfattande.

förvaltningsöverskridande projektMalmö stads Företagslots kommer att bemannas av personal från Näringslivskontoret, Fastighetskon-toret, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret samt Miljöförvaltningen. I egenskap av Företagslots age-rar och kommu nicerar man som företrädare för hela kommunen.

Vad är egentligen en företagslots?Begreppet Företagslots är vedertaget inom Sve-riges kommuner och funktionen finns idag på många håll i landet, i olika form. Företagslotsen är en kostnadsfri servicefunktion, en enhet (eller per-son), som skall underlätta kommunikationen med företagare genom att fungera som enda kontaktväg in i kommunen. Lotsen sammanför de olika för-valtningarna och har företagarens behov i fokus. Genom en sådan funktion arbetar kommunen ak-tivt för att ge bästa möjliga service och förenklade processer.

Enligt en undersökning från 2011 gjord av NNR. Näringslivets regelnämnd1, har 172 av 196 kommuner en Företagslotsfunktion i någon form.

informationInformationsdelen består i att upplysa om vad som krävs för att få olika tillstånd, vilka blanketter som skall fyllas i, vilka förvaltningar som skall involveras i ärendet, hur man kommer i kontakt med dessa och vilka uppgifter som behövs för att kommunen skall kunna handlägga ärendet.

Samordning och beslutSamordningsdelen består i att Företagslotsen internt samordnar ärenden och förmedlar infor-mation mellan de berörda förvaltningarna. Den person i Företagslotsen som mottagit ärendet har huvud ansvar. Beslutsdelen innebär att Företags-lotsen verkar för att driva på i processen för snab-bare handläggning och beslut.

1. NNR, »Företagens väg in till kommunen« april 2011.

omfattningEnligt SIS2 skall Företagslotsning innefatta följande områden:

• Lokaler och mark• Bygglov och bygganmälan• Företagsetablering • Miljö och hälsa• Finansiering (informera om/ hänvisa till

externa aktörer)• Livsmedel• Kompetensförsörjning• Upphandling (information om förfarande,

ej genomförande)• Alkohol• Säkerhet

Det är viktigt att de som ingår i Företagslotsen har god kännedom om andra aktörer av intresse för före tagare i kommunen och kan hänvisa till dessa gällande frågor som ligger utanför kommunens ansvarsområde.

Statistik och uppföljningAlla ärenden som kommer in till Malmö stads Företagslots, och som motsvarar definitionen av ett före tagsärende, kommer att registreras och doku-menteras i ett ärendehanteringssystem. Systemet gör det möjligt att plocka ut statistik på antal och typ av ärenden för framtida tjänsteutveckling och förbättrad service. Det är också ett stöd för infor-mationsöverföring och ger minskat personberoen-de, då samtliga i Företagslotsen kan följa händelse-förloppet kring ett visst ärende.

2. SIS-WA 1:2011

Företagslotsen kommer att hålla öppet Må–To 8.30 till 12.30 från och med den 3 september. Under hösten kommer Företagslotsens kontakt-vägar att vara mail och telefon. Ambitionen är att i framtiden kunna utveckla Företagslotsen till att även inkludera det fysiska mötet.

[email protected] 34 30 00

Anna Pankko, projektledare

[email protected]

Malmö stads Företagslots– en väg in för ökad serviceI höst blir det lite lättare att vara företagare i Malmö stad. Den 3 september öppnade Malmö stads Företagslots,en viktig del i Malmö stads satsning på ökad näringslivsservice.

Sebastian Månsson (näringslivskontoret), Thomas Ohlsson (gatukontoret), Jennifer Röhr (miljöförvaltningen) och Christel Olsson (miljöförvaltningen). Foto Jenny Leyman.

Bakre raden från vänster: Maria Bengtsson, Jessica Jönsson, Ingegärd Svensson, Mats Niwhede,Thomas Ohlsson, Främre raden från vänster: Fredrik Ingmarson, Jennifer Röhr, Ingrid Lindholm, Anna Pankko.


Under hösten pågår den politiska behandlingen av utställningsförslaget till översiktsplanen. Det är kommunstyrelsen som ska ta beslut att godkänna planen för utställning. Målet att planen ska kunna ställas ut under vintern 2012/13. Den kommer då att visas på olika platser i Malmö och genom oli-ka evenemang ska kunskap om planen spridas och dess innehåll diskuteras. Planen kommer då också att skickas ut på en andra remissrunda.

Översiktsplanen kommer att bestå av två delar, dels en planstrategi (skrift), dels ett web-baserat kartverktyg som innehåller alla planens kartor och planeringsriktlinjer.

Det övergripande målet för översiktsplanen är att Malmö ska fortsätta utvecklas som en attraktiv och hållbar stad utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Malmö ska vara ledande och ett föredöme inom hållbar stadsutveckling.

I strategidelen lyfts tre prioriterade inriktningar fram. De handlar om att Malmö tillsammans med Köpenhamn ska vara en regional motor för grön till-växt och sysselsättning, att staden ska utvecklas som kulturell och demokratisk arena, och att Malmö ska vara en nära, tät, grön och funktionsblandad stad.

Den stora utmaningen för Malmös framtid ligger allt mer i den sociala hållbarheten. Översikts-planen och den fysiska planeringen kan i flera av-

seenden verka stödjande för en god socio-ekono-misk utveckling i hela staden. Stadsutvecklingen i Malmö har skapat en god ekonomisk och miljö-mässig plattform att bygga vidare på för att också skapa socialt värde och social bärkraft.

Som ett strategiskt dokument med tydliga in-riktningsmål kan översiktsplanen fungera som väg-ledning och stöd för kommunala beslutsproces-ser på olika plan, inte enbart i frågor som rör den fysiska planeringen. Den ska inspirera och stimu-lera till arbetsprocesser inom stadens förvaltningar som leder mot ett mer hållbart Malmö. Översikts-planen ska också stimulera andra aktörer – offent-liga, privata och ideella – att medverka i dynamiska processer i staden.

ÖP2012Arbetet med Malmös nya översiktsplan ÖP2012 pågår. Kommande vinter kommer ett utställningsförslag att presenteras.

ÖP2012

En viktig del av översiktplanen är de regionala frågorna. Malmö har nära samarbeten med Köpen-hamn, Lund och grannkommunerna. I Köpen-hamns nya kommuneplan lyfts Malmös betydelse för Köpenhamn fram. Köpenhamn är naturligtvis av ännu större betydelse för Malmö. Med sina olika styrkor kompletterar städerna varandra och stärker Öresundsregionens attraktionskraft och tillväxt-möjligheter. Tillsammans ska Köpenhamn-Malmö vara Skandinaviens näringslivscentrum, med bäst möjliga förutsättningar för ett internationellt nä-ringsliv. Gemensamma strategier och samarbeten har formulerats över nationsgränsen.

Tyke Tykesson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret

[email protected]


Gert Wingårdh har med sitt arkitektkontor va-rit delaktig i Hyllies planerade köpcentrum se-dan 1997. Det är det av hans projekt som löpt över längst tid hittills och det slutliga förslaget landa-de 2007 då Steen & Ström köpt marken och ut-lyste en arkitekttävling för Emporia. I konkurrens med fem andra ledande byråer i norra Europa vann Wingårdh Arkitektkontor med sitt förslag, ett kon-cept med stora arkitektoniska kvalitéer som starkt bidrar till identiteten för det nya centrumområdet i Hyllie.

Här får himlen talaUppdraget var att gestalta ett köpcentrum på drygt 90 000 kvm som skulle integreras med hundratals bostäder och ett parkeringshus med plats för 3 000 bilar. Wingårdhs förslag förenade ett samspel mel-lan dessa delar på ett sätt som aldrig tidigare gjorts i Sverige. I stället för att framträda som en gigan-tisk köplada ritades Emporia som ett välklätt köp-center med bostadshus i mindre skalor och fasader

med spännande variation i material och uttryck. Inte ens entréerna har gett plats åt handelns re-klamskyltar. Här får istället himlen tala.

– Jag blev arkitekt för att jag var så imponerad av byggnaden Phantheon i Rom med sitt hål i ta-ket där ljuset flödar in, säger Gert Wingårdh. Helt omedvetet när vi ritade den mäktiga Bärnstens-entrén, förstår jag i dag vilket tydligt fokus him-len får då man står omsluten av entrén. Det är helt fantastiskt att en modern byggnad kan fånga sam-ma essens som en byggnad för 2 000 år sedan, sä-ger Gert.

Att ta och ge merMen det är inte bara samspelet mellan kvarte-rets funktioner som gör projektet till något alldeles unikt. Det handlar också om att förena ekonomisk tillväxt med en utveckling som är socialt och eko-logiskt hållbar, att ge mer tillbaka än vad man tar. För att bygga ut Malmö med ett nytt centrum tas den goda jorden och åkerlandskapet i bruk. Med

planeringen av Emporia har Malmö stad haft en löpande dialog med Steen & Ström och Wingårdh med en stark viljeinriktning att återskapa en yta för biologisk mångfald med minimal klimatpåverkan.

Istället för att negligera taket som yta för an-nat än takfläktar och andra tekniska konstruktioner har man skapat en 27 000 kvm stor park på Empo-rias tak. Det motsvarar ungefär fyra fotbollsplaner.

– Utan att se någon kommersiell självklarhet i investeringen bidrar istället Steen & Ström med Emporias takpark till Malmö stads mål att arbe-ta långsiktig med en hållbar stadutveckling, säger Gert Wingårdh. Men det mest innovativa och kan-ske världsunika för projektets arkitektoniska aspek-ter är att på en så stor yta skapa en takpark på ett köpcentrum.

topografiska byggnaderGestaltningen av takparken liknar ett landskap med olika biotoper som skapar skiftande växtlighet och är inredd med gradänger och sittbänkar i lärk-

Världens takparkMittemot Stationstorget blänker något som nordiskt guld. Det är Bärnstensentrén till Emporia. Ett spektakulärt projekt på flera sätt, Skandinaviens främsta köpcenter, och unikt i sitt slag med en park på taket.

Emporias bärnstensentré. Emporias takpark, fotograferad i mitten av maj 2012. Den blå glasbyggnaden är uppgången inifrån Havstorget. Längre bort i bild även en ramp från parkeringshuset som ansluter till takparken.

Havtorn planteras av Erik Lindström, byggansvarig för Emporia, Louise Lundberg, trädgårdsmästare för takparken och Gert Wingårdh, arkitekt.

Gert Wingårdh.


jor. Och all forskning visar på att människor mår bättre av att vistas i gröna miljöer. Detta kommer därför att vara ett avgörande inslag i framtidens stadsbyggande, menar Louise som också är helt övertygad om att takparken kommer generera fler internationella studiebesök till Malmö än de som redan sker i Augustenborg och i Västra Hamnen.

en takpark för allaTakparkens landskap för organismer, insekter, fåg-lar, växter och människor ger också möjlighe-ter för verksamheter att etablera sig på taket när Emporia fylls med handel och liv. Exempelvis kan den utökas med en spa-anläggning eller andra rekreativa aktiviteter. För allmänheten kan takpar-ken nås från Hyllie stationsgata via en hög trappa eller en snedbanehiss. Även rampen på det färgstar-ka parkeringshuset leder ända upp till taket med direkt anslutning till parken, som kommer att vara tillgänglig under samma öppettider som Emporia.

Även om Emporia står klart i oktober 2012 fortsätter den gröna takparken att växa. Bostads-bebyggelsen som klär in köpcentret uppförs av MKB, JM och Peab och de första inflyttningsklara lägenheterna beräknas står klara 2013.

Maria Nyman-Moritz, Fastighetskontoret

[email protected]

Ny Naturvårds-plan

Kommunstyrelsen godkände den 6 september en ny naturvårdsplan som ska ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med naturvård och biologisk mångfald.

Naturvårdsplanen består av 2 delar, den första så kallade programdelen redovisar mål och strategier för naturvårdsarbetet samt ger en allmän beskriv-ning av vilka naturtyper som förekommer i kom-munen. Del 2, Områdesbeskrivningar, beskriver de naturområden som anses vara särskilt värdefulla.

I programdelen beskrivs tre inriktningsmål för naturområdena:

1. Skydda och utvecklaBevara befintliga naturområden med dess mång-fald av arter till efterkommande generationer.

2. Nyskapa och kompenseraFör att kompensera för den förlust av arter som skett räcker det inte med att skydda och utveck-la befintliga naturvärden, en målsättning är även att nyskapa områden med höga naturvärden.

3. Öka kunskapen om naturenKunskap om kommunens naturområden är en förutsättning för all planering och hållbar ut-veckling. En målsättning är att höja kunskapsni-vån hos allmänhet, politiker och tjänstemän.

Kunskap och engagemang hänger ihop och stärker varandra.

I del 2 finns 172 naturområden beskrivna. Alla områdena har besökts vid minst ett tillfälle och en naturvärdesbedömning har gjorts. Områdena har delats in i tre klasser: N1 högsta naturvärde, N2 mycket högt naturvärde samt N3 högt naturvärde. Dessutom behandlas 15 av stadens parker. Alla om-råden är beskrivna i text och bild samt presenterade på en översiktskarta. Denna del kan användas som en guide till naturen i Malmö.

Magnus Wedelin, ekolog

[email protected]

Den vackra och högvuxna orchidén majnycklar, som växer vid Husie mosse, är en av många arter som bidrager till den biologiska mångfalden i Malmö.

trä. Takfläktarna ligger dolda i sedumklädda kul-lar och andra synliga fysiska konstruktioner har tri-angelformade strukturer för att upplevas mer som en del av landskapet än som byggnader. Takparken nås inifrån Emporia genom Blomstertorget och Havstorget, två av sex inomhustorg i köpcentret. De sticker upp genom taket framstår som växthus i landskapet.

– Det här är på många sätt en av de mest radi-kala delarna i hela projektet, säger Gert Wingårdh och menar att landskapet på taket visar ett fram-åtblickande sätt att använda jorden. Jag tror att vi i framtiden kommer att få se byggnader som mer och mer kommer att bli topografiska i sina uttryck. Vi skördar mycket energi för ny bebyggelse. Ge-nom att skapa strukturer underifrån som ger nya ytor för växtlighet, kommer vi också uppleva att byggnaderna bidrar till att återskapa ett landskap med ekologisk hållbarhet.

internationella studiebesökLouise Lundberg som tidigare jobbat med Malmös gröna tak på Augustenborg, är konsulterad som trädgårdsmästare med ansvar för takparkens plan-teringar. Hon ser bland annat till så att krokusar, tulpaner och blåklockor väx-er i kapp med alla gröna taky-tor av sedum, tuvrör, häggmis-tel och jättenattljus. Men också så att träd och buskar som björk och havtorn ges bästa förutsätt-ningar att växa. Alldeles vid en-trén från Hyllie stationsgata, har Louise anlagt en liten träd-gård för alla sinnen. Den kan man uppleva även om man inte kan se, genom att känna, dofta och smaka på det som växer.

– Växtligheten på taket fyl-ler en viktig funktion för både människan och miljön. Den kan hantera klimatförändringar vid både skyfall och värmeböl-

Illustration Wingårdh Arkitektkontor.


– Malmö står inför två stora utmaningar; klimat-frågan och den socioekonomiska problematiken. För att lösa dessa två måste vi både göra stora sats-ningar och ta många små steg samtidigt. Vi måste jobba på bredden. Samtidigt måste jag säga att jag aldrig har varit i en stad i världen där engagemang-et är så stort som i Malmö. Alla behövs, säger Kata-rina Pelin.

Klockan har slagit fem och Miljöförvaltning-en har stängt för dagen. Men Katarina Pelin är kvar på jobbet för att samla ihop lite papper innan hon skall hem till bostaden på Romeleåsen. Hon visar upp priset Hydrogen Award 2012 som hon precis har fått av Vätgas Sverige och H2 Skåne. Där står det att Katarina har modet att våga ta beslut och har uthållighet att orka kämpa.

miljöstrategiskt arbete– Innan jag kom till Malmö stad jobbade jag i Region Skåne där jag bl a var chef för det miljöstra-tegiska arbetet. Vi drog t ex igång olika strategiska samarbeten för att öka produktion och infrastruk-tur för förnybar energi i Skåne som t ex biogas och vätgas. Det var många uppförsbackar då och inte alls lika självklart som det är idag. Men med stark övertygelse och mycket envishet kommer man långt, säger Katarina Pelin.

Katarina är jurist i botten och en samhällsentre-prenör som arbetat inom privat, offentlig och uni-versitetssektorn. Den röda tråden har alltid varit samhällsutveckling och drivkraften ett starkt sam-hällsengagemang.

Hon är född i Stockholm men har tillbringat nästan alla sina somrar i Bohuslän. I vuxen ålder flyttade Katarina till Skåne där hon bott i drygt 30 år.

– Jag kallar mig svensk nomad, säger Katarina med ett härligt skratt.

Den siste december 2007 slutade Katarina Pelin sin tjänst som chef för miljöstrategiskt arbete på avdelningen för Planering och Miljö i Region Skåne för att den första januari 2008 börja som chef på Miljöförvaltningen i Malmö stad.

– Jag blev rekryterad hit. Först tyckte jag att jobbet inte verkade särskilt spännande men tackade ja när jag insåg att arbetet bestod av både myndig-hetsutövning och strategisk samhällsutveckling. Min juridik kom också mycket väl till pass, säger Katarina Pelin.

kliva vidareKatarina såg att Malmö stad hade gjort väldigt mycket och att vissa förändringar i arbetssättet och inriktningen skulle göra att man kunde kliva till nästa nivå.

– Vi gjorde stora förändringsarbeten på förvalt-ningen. Utvecklade vårt tillsynsarbete, vårt rådgiv-ningsarbete och vårt strategiska utvecklingsarbete. Och framförallt synkade dem för att använda alla

tillgängliga verktyg och få större kraft i arbetet. Vi tog fram ett nytt miljöprogram för Malmö med hårt prioriterade mål, berättar Katarina Pelin.

Under de senaste fyra åren har Katarina också haft ett regeringsförordnande i Delegationen för hållbara städer. En av delegationens uppgifter har varit att dela ut statliga bidrag till olika planerings-projekt, nya utvecklingsprojekt och investerings-projekt. Malmö fick bidrag till bland annat Fullrig-garen i Västra Hamnen och utvecklingsprojekten i Rosengård.

Att utveckla Västra Hamnen som är ett nybygg-nadsområde och Rosengård som handlar mycket om renovering, ombyggnad och förtätning är helt olika utmaningar.

– Enkelt uttryckt arbetar vi med byggherrarna i Västra hamnen och med invånarna i Rosengård.

Använda kompetensAtt inte använda den kompetens som alla dessa människor från olika delar av världen besitter, anser Katarina vore korkat.

Ett annat projekt är »Smarta nät« i Hyllie. Smart GRIDS är ett samarbetsprojekt där Mal-mö stad, Eon och Siemens tillsammans med bygg-herrarna med flera arbetar för att energi ska kunna användas på ett mer effektivt sätt över dygnet, års-tiden och året.

– Det handlar om hur man kan använda för-nybar energi i bostadshus, köpcentra, i kontors-

Katarina Pelin – miljödirektörHon har precis fått Hydrogen Award 2012 för sin intelligens, mod och uthållighet när det gäller att introducera nya tekniker i ett samhälle. Som ledare är hon resultatinriktad, ganska krävande och har stor tillit till sina medarbetares kunskap och förmåga. Katarina Pelin är Miljöförvaltningens chef som gillar att jobba med ekorrar.

Tydlighet och tillit är viktigt för Katarina Pelin, chef för Miljöförvaltningen i Malmö stad. Hennes ledarskap ledde till priset Hydrogen Award 2012 som hon fick av Vätgas Sverige och H2 Skåne. I motiveringen står det »För att introducera nya tekniker i ett samhälle krävs intelligens, mod och uthållighet. Man måste förstå tekniken och sammanhangen där den kan användas. Man måste ha mod att våga ta beslut och man måste ha uthållighet att orka kämpa. Det har du, tack för det.« Foto Kim Hall.

Katarina Pelin är resultatinriktad, ganska krävande och har stor tillit till medarbetarnas kunskap och förmåga. Arbetet är delegerat och hon gillar att jobba med ekorrar. Det är de personer som kilar inom och mellan organisationer, identifierar vad som är på gång och ser till att man inte suboptimerar, utan synkroniserar och ser till att Malmö och varje aktör får ut ännu mer av sina satsningar. Foto Drago Prvulovic.


lokaler kombinerat med transportsystemet, förkla-rar Katarina Pelin.

När jag frågar vilken betydelse stadsbyggandet/stadsbyggnadskontoret har i utvecklings- och ut-byggnadsarbetet, svarar Katarina att det inte går att utveckla en stad utan ett proaktiv och offensivt stadsbyggnadskontor.

– Samarbetet mellan oss och dem och andra förvaltningar är det som gör att det går bra. Alla tar ansvar för sina delar och hittar lösningar för att gå framåt. Det är arbetsintensivt, säger Katarina som ser samarbetet mellan förvaltningarna som mycket viktigt i ambitionen att nå så bra och optimala lös-ningar på stadens utveckling som möjligt.

Samarbete ger resultat– Vi samarbetar i stort sett i alla frågor. Alla tar med sig sin kompetens och kunskap i de olika pro-jekten och bidrar med den för att resultatet skall bli så bra som möjligt, säger Katarina Pelin.

– När vi arbetar för en hållbar stadsutveckling måste vi jobba på bredden och med många frågor samtidigt. En stad består av både hårda och mju-ka system som är beroende av varandra. Så när man utvecklar en stad måste man hantera en lång rad frågor samtidigt, som t ex energisystem, trans-portsystem och byggnader, men också mjuka frå-gor som utbildning och lärande för hållbar utveck-ling, konsumtionsfrågor och jobbskapande, säger Katarina Pelin.

Det politiska ledarskapet är helt avgörande för resultatet. Tydliga, högt satta och långsiktiga mål för alla sektorer är en förutsättning för att få en allt bättre stad för invånarna, men också för att kunna ta ett större samhällsansvar.

– Exempel på det är två av målen i miljöpro-grammet. Det första är att hela Malmö stads egen verksamhet ska vara försörjd med förnybar energi 2020. Det kan vi lyckas med genom att bland an-nat arbeta med energieffektivisering så att vi får ner energiförbrukningen kraftigt. Det är allt från en-ergieffektiva lokaler till grön IT, smarta transport-lösningar, upphandling av varor och tjänster och engagemangsskapande arbete, säger Katarina Pelin.

Den förvaltning som dessa utmaningar kommer att vila tungt på är serviceförvaltningen som för öv-rigt redan gör ett utmärkt jobb.

förnybar energiDet andra målet är att hela det geografiska området Malmö 2030 ska vara försörjt till 100 procent med förnybar energi.

– För att klara detta jobbar vi med att skala upp det vi har påbörjat med ett antal olika energi-slag som biogas, vindkraft, fjärrvärme, geoenergi, solenergi och vätgas, säger Katarina Pelin. För att klara 2030-målet måste transportsystemet bli ännu bättre och nya byggnader bli ännu mer energieffek-tiva. För att klara av att försörja alla verksamheter och förvaltningar med förnybar el måste ett stort energi pussel läggas. Stora investeringar måste göras av både offentliga och privata aktörer.

Den största utmaningen är det befintliga byggnadsbeståndet i Malmö som måste energi-effektiviseras. För att klara detta har man startat »Bygga-om-dialogen« för att tillsammans med fastig hetsägare, nätägare, finansiärer, teknikbolag och andra aktörer hitta nya affärsmodeller där kost-naderna inte övervältras på hyresgästerna.

– I områden där människor har hög ekonomisk

standard spelar det inte lika stor roll som i lågin-komstområden. Vi måste driva arbetet i alla delar av staden och i alla byggnadsbestånd. Brf Hilda i Rosengård är ett lysande exempel på hur det går att få ekonomi i att bygga om, säger Katarina Pelin.

Spårvagnar– Vad gäller persontransporterna är cykeln

Malmös kanske mest populära transportmedel. Sen jobbar vi för att få Metro till Köpenhamn och spår-vagnar och annan kompletterande kollektivtra-fik till bussarna. Dessutom hoppas vi att norrmän-nen bygger höghastighetståg från Oslo till Malmö och vidare till Köpenhamn snart, tillägger Katarina Pelin.

Resan som Malmö har gjort har varit enastående. Internationellt har Malmö fått stor uppmärksamhet för sin strävan att bli en hållbar stad. Men enligt Katarina Pelin har Malmö den svåraste resan framför sig.

– Vi har blivit världsberömda för olika pilotpro-jekt. Nu ska vi omsätta detta i hela Malmö sam-tidigt som vi ska växla upp det vi redan har gjort. Vi måste addera integrationsfrågorna och se till att Malmö växer ihop. Malmö måste bli lite mer rätt-vis stad i ett mänskligt perspektiv. När Malmö får priser säger det mer om resten av världen än om Malmö, tycker Katarina Pelin.

Malmö står som sagt inför två stora utmaningar. Den ena är klimatfrågan och det andra är den socio ekonomiska frågan. För att lösa dessa två måste Malmö stad både göra stora satsningar och ta många små steg.

Kim Hall, journalist

[email protected]

Hon är född i Stockholm men har tillbringat nästan alla sina somrar i Bohuslän. I vuxen ålder flyttade Katarina till Skåne där hon bott i drygt 30 år. Foto Eva Levau.


Projekt på gång

Ny förskola i Södra innerstadenBygglov har beviljats till en ny förskola på fastig-heten Trevnaden 1 och 4. Fastigheten är belägen längsmed Rolfsgatan i Södra innerstaden.

Förskolebyggnaden blir i två plan och kommer att rymma sex avdelningar med totalt 102 barn. Förskolan får en utelekyta på cirka 2.620 kvm, vil-ket blir 24 kvm per barn. I närheten av förskolan finns bland annat den stora Enskifteshagen med spännande experiment-lekplatser som kommer att utnyttjas.

Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö stadArkitekt: Sydark Konstruera

142 nya lägenheter i kirsebergPå fastigheten Bågen 20 i Kirseberg föreslås det nybyggnation av flerbostadshus med totalt 142 stycken lägenheter. Lägenheterna fördelas på 20 lägenheter med 1 rum och kök, 47 lägenheter med 2 rum och kök, 71 lägenheter med 3 rum och kök samt 4 lägenheter med 4 rum och kök. På botten-våning i hörnet Lundavägen/Vattenverksvägen pla-neras det för lokaler. På gården uppförs förråds-byggnader och sophus.

Fasader mot Lundavägen utförs med delar i gul-rött tegel och med delar av puts i olika nyanser av vitt, ljusgrått och mörkgrått. Mot Norra Bulltofta-vägen och Vattenverksvägen utförs putsade delar i varmröd kulör.

Fastigheten Bågen 20 ligger i Kirseberg och angränsar till Lundavägen, Vattenverksvägen och Norra Bulltoftavägen.

Byggherre: IKANO Bostad ABArkitekt: Enter Arkitektur

Ny kontorsbyggnad till parkkontoret i folkets ParkParkkontoret får ny kontorsbyggnad i Folkets Parks östra del mot Falsterbogatan. En del av kontors-byggnaden kommer också att kunna hyras ut till extern verksamhet som är kopplad till folkparken.

Byggnaden utförs i en ljusgul puts med färg-glada fönster och dörrar i aluminium i orangea, röda och gröna kulörer. Räcken och trappor utförs i varmförzinkad stål med röda detaljer. Det blir en blomstrande byggnad, ett vajersystem kläs med växter, och likaså blir räckena växtbeprydda.

Byggherre: StadsfastigheterArkitekt: Maria Lindgren, Stadsfastigheter

Fasad mot Norra Bulltoftavägen.

Fasad mot Lundavägen.


Ny förskola i fosieDen befintliga mangårdsbyggnaden i kvarteret Stångbönan i Fosie, är byggd 1896 och kommer att byggas om till förskola. Mangårdsbyggnaden kopp-las samman med en ny byggnad i två våningar som utformas med tak- och fasadmaterial efter den be-fintliga byggnaden. Angöring av parkering kom-mer att ske norr om förskolan.

Förskolan kommer att kunna ta emot upp till 90 barn.

Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö stadArkitekt: Sydark/Era Landskap, Malmö

Ny bebyggelse kring gottorps allé i BunkeflostrandNy bebyggelse planeras utmed Gottorpsvägen. Bostadsbebyggelsen kommer att bestå av cirka 250 lägen heter med cirka två tredjedelar i fler-bostadshus utmed Gottorpsvägen och resteran-de i radhus i två eller tre plan. Upplåtelseformen till lägen heterna i radhusen blir äganderätter eller bostadsrätter och bostadsrätter eller hyresrätter i flerbostadshusen.

Byggherre: Skanska Mark& Exploatering Nya Hem ABArkitekt: Arkitema Architects

Nytt kontorshus med restaurang och butiker i limhamnBygglov har beviljats till ett kontorshus på den före detta kajplatsen där färjorna till Dragör lade till.

Kontorshusets fasader mot Övägen och hamn-bassängen blir glasade medan gavelfasaderna blir av en mer solid karaktär. Bottenvåningen mot ham-nen är avsedd som restaurang med uteservering och mot Övägen finns butiker. Övriga våningsplan i byggnaden är kontor.

Uthuset intill kontorsbyggnaden får fasader av gråa cementfiberskivor och spalje med växter och ett sedumtak.

Byggherre: AB DragörkajenArkitekt: Lars Asklund Arkitektkontor

Illustrationplan.


Något ljusarepå bostads-marknadenSedan finanskrisen slog till under 2008 har det va-rit skakigt på bostadsmarknaden i Malmö, och för den delen större delen av landet i övrigt. Efter de mycket svaga åren 2008 och 2009 stärktes bostads-marknaden betydligt under 2010, med ett stort an-tal byggstarter till följd. Optimismen fortsatte un-der våren 2011, men sedan vände det igen. En kraftig nedgång i bostadsbyggandet och en avvak-tande bostadsmarknad präglade hösten och vintern 2011. Våren 2012 har inneburit en större optimism på bostadsmarknaden och en något ökad aktivitet i bostadsbyggandet.

Enligt Konjunkturinstitutet är konjunkturen i Sverige sakta på uppgång, och om uppgången hål-ler i sig kan en snabb återhämtning på bostads-marknaden vara möjlig. Konjunkturinstitutet visar även på en minskning i pessimismen bland hushål-len. Därtill visar statistik att priserna på bostäder i Malmö, främst på bostadsrätter, stigit under 2012 års första månader. Detta är viktiga indikatorer för en starkare bostadsmarknad. Osäkerheten kring ett fortfarande oroligt finansiellt världsläge kvarstår dock, och en svag utveckling på arbetsmarknaden kan vara hinder för en snabb uppgång på bostads-marknaden.

Antalet byggstartade bostäder under årets första fyra månader var 270 stycken (204 lägenheter och 66 småhus). Förhållningssättet bland branschens aktörer har under de senaste månaderna fortsatt va-rit avvaktande, och detta gör avtryck på Malmös bostadsmarknad. Framförallt är det nybyggnads-projekt med bostadsrätter som inte riktigt kommer igång, projekt med hyresrätter går desto bättre. Så även om konjunkturutvecklingen nu pekar upp-åt och aktiviteten i många bostadsprojekt ökat, så är det fortfarande svårbedömt hur många bostäder som kommer att byggstartas under 2012.

Förutsättningarna för att antalet byggstater snabbt kan öka igen är emellertid fortfarande goda. Det finns, förutom bostäder i klara detaljplaner från 2011, även fler bostäder som inte byggstartats i detaljplaner som färdigställdes 2010. Därtill kom-mer även de cirka 800 bostäder som ännu ej bygg-startats trots beviljade bygglov. Under 2012 har re-dan ett antal ytterligare bostadsplaner vunnit laga kraft, och fler blir det sannolikt.

Sammanfattningsvis kvarstår, med bakgrund av ovanstående underlag, fortfarande en möjlighet för ökat bostadsbyggande under 2012. Kristoffer Arvidsson, planeringssekreterare Strategienheten

[email protected]

Första spadtageti MasthusenDen 4 juni togs det första spadtaget i Masthusen, i hjärtat av Västra Hamnen. Ilmar Reepalu, Kom-munstyrelsens ordförande, och Anders Kupsu, Diligentias vd, tog ett symboliskt första spadtag då de satte varsin spade i jorden och planterade en växt för att symbolisera den hållbara stadsdel som växer fram.

– Nu bygger vi Masthusens första kontors-hus. Huset byggs intill ICA Maxi och i anslut-ning kommer vi också att bygga ett stadsdelstorg som kommer att bli en social mötesplats med café-er, aktiviteter och butiker, säger Andreas Ivarsson, marknadsområdeschef för Diligentia i Malmö.

Kontorshuset kommer att bestå av fem våning-ar kontor och med plats för butiker och service på markplan. Hyresgäster som är klara att flytta in hösten 2013 är Kronofogdemyndigheten, System-bolaget och ICA. Masthusen är den första stadsde-len i Norden som kommer att hållbarhetscertifieras enligt det världsledande systemet BREEAM Com-munities, vilket betyder att hela Masthusen kom-mer att ha en god hållbar totalmiljö och relation till sin omvärld. För Diligentia är frågor som eko-logi, transporter, avfall, materialanvändning och kommunikationer högprioriterade.

Andreas Ivarsson, marknadsområdeschef Malmö

[email protected]

ett bostadshus på fågelbackenAdress: östra rönneholmsvägen 43Byggår: 1954Arkitekt: Børge glahn & ole HelwegByggherre: W Wihlborg för mkBVid den gamla landsvägen, Östra Rönneholms-vägen, ligger detta hus, uppfört i mitten av 1950- talet, vars utformning är ett resultat av arkitekt ernas sökande efter ett relevant arkitek-toniskt formspråk i ett allt mer industrialiserat byggande. Det har här resulterat i en fasad med betong element som kan tyckas vara långt före sin tid. Elementtekniken öppnade möjligheter för att skapa nya konstnärliga fasaduttryck. Balkongfron-terna visar på en estetik med direkt koppling till modernitetens produktionssätt. Betongornamenten som pryder balkongerna hade i princip kunnat massproduceras i oändlighet. Arkitekterna arbetade här med ett nätverk av horisontaler och vertikaler som i kombination med de dekorativt mönstrade betongelementen gör att hela fasaden kan läsas som ett raster.

Huset ritades av de välrenommerade danska arkitekterna Børge Glahn och Ole Helweg. De använde i sina arbeten ofta betong gjuten med en dekorativ relief, ibland med tydlig inspiration från Frank Lloyd Wright.

Byggnaden innehöll dels bostäder och dels kontor. Byggherre var MKB och huset bygg-des av byggnadsingenjören Willy Wihlborg. Kon-torsdelen byggdes om till studentbostäder i slutet av 1990- talet. Ombyggnaden ritades av Bygg-A Ernfors & Jacobson arkitekter genom Ulf Ernfors.

Tyke Tykesson, arkitekt Stadsbyggnadskontoret

[email protected]

malmö latin hållbar skola

Naturskyddsföreningen, Malmö stad och Malmö högskola arbetar tillsammans för att utveckla metoder inom skolan för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Nya Malmö Latin, en kreativ skola med hög-skoleförberedande utbildningar inom estetik, me-dia, humaniora, samhälls- och naturvetenskap, ska vara en förebild som visar vägen för hur skolan kan minska sin egen miljöpåverkan, fördjupa kun-skaper inom miljö- och naturvård och som arbe-tar med attityder kring de förändringar som indi-vid och samhälle är i behov av att genomgå för att stödja en hållbar utveckling. Ny Malmö Latin ska bli en modellskola för att utveckla nya pedagogis-ka arbetsformer med förhoppningen om att kunna sprida dessa till många fler skolor i staden och runt om i landet.

Naturskyddsföreningen vill att dagens unga ska bli bättre än dagens vuxna på att förvalta klotets re-surser. Skolan måste utvecklas så eleverna får kun-skap och handlingsberedskap för att kunna vara med och utveckla ett hållbart samhälle.

Malmö högskola stödjer Modellskolan genom kompetensutveckling av lärarna och följeforskning av projektet, som pågår fram till juni 2016.

Malmösarkitekturpärlor


En symfoniorkester med anor och traditioner. En hotellkedja med spektakulär ägare. Och Malmö stad som har höga ambitioner och tydliga önske-mål. Tillsammans ska vi skapa Malmös nästa mötes plats.

Det första man möts av när man går mot det nya konserthuset är pulsen och myllret av männi-skor och aktiviteter. En spännande plats mitt i Malmö. Redan på broarna sker det första mötet. Här sprider högtalarna och självaste huskroppen ett jämt ljud över piazzan i harmoni med bild, konst, film och ljusinstallationer som projiceras på konserthusväggen.

När sommarvärmen lägger sig över platsen ges konserter i det fria på den scen som skapats för ända målet där piazzan övergår i huskroppen. Den skyddar musikerna mot väder och vind, men publiken kan antingen sitta eller gå omkring och njuta av de musikaliska spektaklen.

Entréplanet är en tummelplats, disken, där bil-jetter till de flesta evenemang i staden säljs, ligger med direkt anslutning till piazzan utanför. Där säljs också skivor och souvenirer och runt hör-net finns lyssnarplatser med hörlurar som kopplas upp till ett klingande musikbibliotek på internet. Här sitter ungdomar och studerar medan kongress-ledamöter minglar i lunchpausen. Kanske har en musik handel eller instrumentmakare fått sina loka-ler i gatuplanet.

Trappan upp till foajéerna fungerar också som en förbindelselänk till rummen på gatuplanet – öppet för alla, såväl gallerister som modeskapare, informatörer som intresseföreningar. Foajéerna är öppna så att man kan spatsera i en rogivande arki-tektur, njuta av utsikten mot vattnet och parken och fika eller äta i den anslutande restaurangen. En given attraktion är lunchföreställningarna på scenen i anslutning till restaurangen, en scen som också används kvällstid som aptitretare till evene-mangen. Den musikaliska söndagsbrunchen är ett måste. Stora bildskärmar placeras runt om som visar bilder från repetitionsarbetet, senaste konser-

ten eller är en aktiv del i den äventyrsmiljö som skapas i inför konserterna.

Kombinationen med ett kongresscenter ger auto matiskt en större genomströmning av männi-skor i de öppna foajéerna som alla kan använda vare sig man är konsertbesökare, kongressdeltagare eller bara allmänt nyfiken. Utbudet på ytorna blir därigenom också bredare och mer mångfacetterat såväl när det gäller aktiviteter, fasta och tillfälliga, som olika typer av restauranger och caféer.

Kongressdeltagare möter en annorlunda och av-kopplande miljö utanför kongressalen. Här finner de också möjligheten att ta del av spännande före-ställningar och konserter. Konserthusets program-verksamhet har nämligen planerats så att varieran-de programtyper presenteras i de olika salarna i anslutning till, eller som en del av, kongresserna.

Den nya anläggningen ska vara en stolthet, ett levande hus dygnet runt. Här kommer synergieffekterna mellan konsert- och kongressfunktionerna mest till sin rätt. Även om ett konserthus oftast förknippas med sin konsertsal är helhetsupplevelsen av huset, själva besö-ket, av allra största betydelse.

– Lyckas vi arbeta mot samma mål kan detta bli ett hus som man vill be-söka från Europa och i världen, säger kommunikatör Linda Herkel.

Linda Herkel,

kommunikatör Stadskontoret,

[email protected]

Eva Claeson, Malmö SymfoniOrkester,

[email protected]

Malmö Live– ett kongress och konserthus som är så mycket merDen 27 juni togs det första spadtaget för Malmös nya landmärke, kongress-, konsert- och hotell-anläggningen Malmö Live. Ambitionen för huset är hög och samarbetena är viktiga. Eva Claeson, marknadschef på Malmö Symfoniorkester, beskriver här en vision av det kanske största stadsbyggnadsprojektet i Malmö under kommande åren.

Fakta• Byggstart 27 juni 2012• Öppnar sommaren 2015• Malmö Lives yta: 47 000 kvadratmeter .• Kvarteret: 90 000 kvadratmeter.• Kongresshallen: Plats för cirka 1 500

personer.• Stora konsertsalen: Plats för cirka 1 600

personer.• Flexibla salen: Plats för cirka 300 personer.• Hotellet: 445 rum. Tre hotelltorn varav det

högsta är cirka 85 meter.• Parkering: 230 platser.

Parterna• Skanska bygger anläggningen.• Malmö stad genom Serviceförvaltningen är

hyresvärd för konsertsalen, den lilla salen, garaget och delar av de gemensamma ytorna.

• Malmö SymfoniOrkester är hyresgäst till Malmö stad av konsertsalen, flexibla salen och delar av de gemensamma ytorna.

• AFA Fastigheter kommer efter färdigställandet 2015 vara hyresvärd för kongress hallen och hotellet.

• Clarion, en av Choice hotellkedjor är hyresgäst till AFA fastigheter av kongresshallen och hotellet. Clarion är även de som kommer att ansvara för restaurangerna i hela anläggningen.

Illustrationer Schmidt Hammer Lassen.


Arkitekturbiennalen i Venedig 2012Illegala cykelbanor som målas upp om natten, kopie rade Palladiovillor, förortssatsningar. Allt finns att beskåda på arkitekturbiennalen i Venedig, den internationella arkitekturens viktigaste arena. Under David Chipperfields ledning är temat i år Common Ground; nu räcker det med ikonarkitektur, låt stjärnarkitekterna möta vanliga människors behov.

Arkitektur i dialogDagarna innan filmfestivalen ute på Lido drar igång så öppnar arkitekturbiennalen på det gamla varvsområdet Arsenale och ute bland de nationella paviljongerna i Giardini. Och även om klädseln mest går i svart, till skillnad från de färgstarka krea-tionerna ute på Lido, den heta solen till trots, så finns här en hel del av arkitekturens stora stjärnor. Men de är inte så entusiastiska i år. Franska Odile Decq och brittiske Peter Cook är lika kritiska som jag mot att David Chipperfield utsetts till utställ-ningskommissarie. Visst är han en skicklig arki-tekt, hans renovering av Neues Museum i Berlin är både poetisk och antikvariskt innovativ, men Chipperfield är knappast känd för att vara debattör eller teoretiker. Och han är knappast den som har arbetat nära sina brukare.

Inne på det legendariska varvsområdets repsla-garbana möter jag Norman Foster som fått Chip-perfields förtroende att öppna hela utställning-en med en intensiv videoinstallation. Den för tankarna till Massimiliano Fuksas 30 meter långa installation år 2000, men Fuksas var betydligt mer provokativ: så här ser världen ut med trafik-stockningar, segregering, överbefolkade städer, vad gör vi arkitekter? Fosters Gateway (som har ska-

Har inte arkitekter mer att ge än vad de vanligtvis får bygga? Alexander Eisenschmidt visar en rad oförverkligade projekt för Chicago, bland annat Adolf Loos Tribune Tower och Greg Lynns Stranded Sears Tower.

Med temat Common Ground söker 2012 års upplaga av arkitekturbiennalen en dialog mellan arkitekter och brukare.


pats av Finlandsbaserade konstnären Charles San-dison) är betydligt mer tillrättalagd. Här passerar namn på historiens alla arkitekter revy tillsammans med bilder från stadslandskap, från den arabis-ka våren, från upploppen i London. Med sitt tema Common Ground, vill David Chipperfield visa att vi inte behöver acceptera det som bjuds, arkitektur kan ge oss tillträde till nya världar, arkitekter kan arbeta direkt för vanligt folk. Men då krävs det att arkitekter ifrågasätter sin yrkesroll och inte ser sig själva som stjärnor som stiger ned och förverkligar mäster verk efter mästerverk.

– Jag vill uppmana mina kollegor att vända sig mot att vi i vår tid lägger så stor vikt vid enskilda enstaka verk, säger David Chipperfield under presskonferensen. Jag uppmanar dem att knyta an till kulturell kontinuitet som tar fasta på det ge-mensamma idéarv som utgör basen för vår arkitek-turkultur. Italien förblir arkitekturens andliga hem, här inser vi att byggnader inte är unika spektakel. De uttrycker kollektiva värderingar och fungerar som bakgrund för vardagslivet.

Det låter förstås bra. Så jag frågar Foster, som jag förgäves försökt intervjua för Dagens Nyheter, om hans förslag till Slussen. Om ikonarkitekturen nu är förbi, om det nu är dags för arkitekter att lyssna till oss vanliga dödliga, vad har han att säga oss kritiker och stockholmare som anklagar honom för att byta ut trettiotalets motorvägsfyrklöver mot en åttafilig raksträcka?

– Jag tror att vi i varje projekt har gett allmän-heten något särskilt, säger Norman Foster med ett sådant där påklistrat undvikande leende som Stockholmspolitikerna gjort till sitt varumärke. Jag kan inte kommentera Slussen, jag måste iväg, det är någon som väntar mig…

Jag hade förstås inte förväntat mig något mer svar. Foster har klämts mellan Stockholms olika tekniska förvaltningar, och utan någon ursprunglig öppen idétävling blir det givetvis platt fall även för en storhet som han. Senare möter jag Jean Nouvel borta i Giardini, där han och Mia Hägg ställer ut sitt ratade förslag som däremot utgick från vad platsen skulle kunna göra för Stockholms identitet. Nåväl, repslagarbanan bjuder desto mer intressanta bidrag längre in. Arkitektgruppen FAT, med bland annat Armin Linke, Inez Weizman och brittiska arkitektskolan AA, tittar närmare på kopior och plagiat. En sönderskuren och ytterst kopierad Villa Rotunda tronar i utställningens mitt. Och här finns bilder på exempelvis den världsarvsmärkta byn Halstatt i österrikiska Steiermark som har fått

en exakt kopia i kinesiska Huizhou. Copyright-debattörer är upprörda, men inte borgmästaren i Halstatt, han välkomnar ännu fler kinesiska turis-ter som vill se originalet. Eller ta Adolf Loos, en av modernismens förgrundsgestalter, som 1914 häv-dade att originalet hade tjänat ut och predikade en repetitionens estetik. Ändå så har det varit så gott som omöjligt att få tillstånd till att bygga hans tidi-gare aldrig uppförda hus för Josephine Baker. Vår längtan efter ständigt nya original ställs mot kopian som uttryck för kontinuitet och inspiration.

Bland alla modeller och skisser så ger ändå musi kerna Dom Coyote och Emily Barkers Folk in a Box den mest intima upplevelsen. I ett mel-lanrum hittar jag ett välsnickrad garderobsliknande rum. Dom ber mig kliva in i mörkret och stänger dörren efter mig.

_ Jag kommer att sjunga för dig, bara för dig, säger en dam vid namn Sofia Taliani. Vad vill du höra? Du kan välja mellan tyska, engelska, franska och italienska låtar!

Jag kan inte se henne, det är sammetssvart här-inne. Hennes version av Ich bin von Kompf bis Fuß är dröjande innerlig. Det är som att sitta inne i en högtalare med en perfekt akustik. Efteråt berättar arkitekten David Knight att närmare än så här kommer man inte sina brukare. Tidigare har Folk in a Box dykt upp på Tate och en mängd musikfes-tivaler.

– Vi kan lätt plocka ned den i delar och sät-ta upp den var vi vill, förklarar Dom Coyote med gitarren över axeln. Boxen är inte endast en helt personlig upplevelse, den är också mobil.

Ett starkt neonljus lockar till en bar, en liten paus bland alla projekt. Men här visas en av bien-nalen mest intressanta videoinstallationer som gav utställningen ett av årets guldlejon. Mitt inne i Caracas står Torre de David, en skyskrapa som se-dan 2007 ockuperas av fattiga från förstädernas barrios. Alfredo Brillembourg berättar att Edificio

Arkitektgruppen FAT, med bland annat Armin Linke, Inez Weizman och brittiska arkitektskolan AA, tittar närmare på kopior och plagiat.

Den israeliska paviljongen säljer Milton Friedmans bibel, givetvis helt utan innehåll, en bitsk kommentar både till att nationalekonomi är allt annat än en vetenskap, och till den nyliberala marknadsekonomi som Friedman sådde fröet till i Israel såväl som i Chile och Storbritannien.

Norman Foster har anlitat konstnären Charles Sandison för videoutställningen Gateway som inviger arkitekturbiennalen.


Confinanzas stannade halvvägs efter att ägaren dog året innan nittiotalets stora finanskris.

– Det bor uppemot 3 000 personer i byggna-den, förklarar Alfredo entusiastiskt, men högre upp än till 28 våningen orkar man inte bosätta sig utan hiss. Vi i Urban-Think Tank har lyckats få folks förtroende, vi vill ser närmare på hur de organiserat sig, hur de löser alla praktiska problem med el, tomma hisschakt och annat.

– Torre de David får oss att ta vårt ansvar som arkitekter. Om 1800-talets städer handlade om det horisontella, och 1900-talet om det vertikala, så bygger detta sekel den diagonala staden. Vi måste binda ihop de olika delarna av samhället, motverka segregering, vi måste ta vårt ansvar. Och här kan arkitekturen fungera som en av de viktigaste kata-lysatorerna!

I videon dyker helikopterplattformen på 45:e våningen upp. Här spejar barn ut över Caracas medan tonåringar pumpar skrot. Alfredo visar sig vara överraskande nog vara släkt med den for-ne byggherren, och han berättar att Torre de Da-vids framtid blivit ett slagträ i presidentvalet där Hugo Chávez lovar att råda bot på bostadsbris-ten medan andra ser husockupationer som ett hot mot den privata äganderätten. Och beskriver sky-

skrapan som en vertikal slum men också en nu-tida motsvarighet till Christiania, och Urban-Think Tank lär bli än mer populära bland de boende om sponsorn Schindler kan bidra med ett fungerande hissystem. Här anges ett tema som går utöver van-liga arkitekturbiennaler. Med växande sociala klyf-tor i både rika och fattiga länder blir makten över det offentliga rummet allt viktigare. I Sydamerika har medel klassen bytt aktie- mot fastighetsinnehav, med resultat att de fattiga drivs ännu längre bort från inner staden.

Biennalen vackraste rum hittar jag strax intill Álvaro Sizas sparsmakat exakt murar i den nord-östra delen av Arsenale. Tod Williams och Billie Tsien har låtit sina favoritkollegor skicka över små installationer som tillsammans utgör ett litet kuriosa kabinett. Några färgpenslar från Peter Zumthor, garnnystan från Claudy Jongstra, en bronsfärgad men 3D-printad modell från Thom Mayne. Här antyds arkitektur i material och for-mer, taktilt närvarande i en tid när arkitektur allt som oftast endast är yta. Och här är Venedig förstås den perfekta bakgrunden till en arkitektur biennal. Hit flyr människor från världens hektiska storstä-der till en plats som är en enda stor scen, där inga bilar ockuperar stadens alla gator, där staden först och främst är en mötesplats. Och detta är en stad som är byggd av köpmän, inte av insiktsfulla arki-tekter och politiker. När jag för flera år sedan träf-fade den dåvarande borgmästaren Massimo Cac-ciari, som egentligen är filosof med Kant som specialitet, så hävdade han att är mer än ett muse-um, den är ett laboratorium för framtidens stad.

– Vi försöker lösa problem på hemma-plan genom att låta folk i andra länder ge oss amerikaner lite råd, säger konstnären John Ewing som efter att ha blivit besviken på möjligheterna att göra något i internationellt hjälparbete startade Ghana Think Tank. Vi är ju annars så duktiga på att förklara för andra hur de ska göra, oftast med

Holländske Rem Koolhaas och hans kontor OMA återupprättar de okända kommunarkitekterna med en installation som bland visar hur skejtare erövrat ett parkeringsutrymme under Queen Elizabeth Hall i London.

Den ryska paviljongen är en nonfigurativ mosaik av qrkoder som alla leder in i olika projekt, utställningen fick ett hedersomnämnande. Alfredo Brellembourg presenterar Torre de David.


dåligt resultat, nu bjuder vi in perser, serber och andra till att granska vår verklighet och ge oss för-slag på hur det ska bli bättre. För oss handlar det om att få igång en dialog människor emellan, och ifrågasätta förutfattade meningar och fördomar.

John presenterar sitt projekt tillsammans med 124 andra projekt i utställningen Spontaneus Inter-ventions i den amerikanska paviljongen i Giar-dini. Public Media Institute i Chicago letar upp övergivna hus och annonserar ut dem som vilken mäklare som helst: »Perfect location! Abandoned church ready for occupation or weekend parties!«. Ett gäng slår upp tillfälliga kapell och viger sam-könade par mitt i staden. Andra aktivister förser nattetid städer med, medan Evan Gant och Alex Tees LightLane är desto mer laglydiga när de de-signar en cykelbelysning med laser som projicerar streck på gatan: kör inte för nära mig! När jag kväl-len innan mötte Lars Krückeberg från tyska Graft Architects, tipsade han om en av de debatter där han själv skulle medverka. Lars är inte minst känd för att ha ritat Brad Pitts villa, och tillsammans med honom och flera andra arkitekter driver han projektet Make it Right som har som mål att upp-föra 150 hus i Lower 9th som drabbades hårdast när orkanen Katrina drog in över New Orleans.

– Det första vi gjorde var att gå på en massa möten, förklarar Lars Krückeberg, först av allt måste man vinna folks förtroende, annars upplevs ens projekt bara som främmande och mediokra. Folk undrade var jag kom ifrån, och när jag sa’ att jag var tysk suckade dom »Om du ändå vore hol-ländare, dom vet hur man arbetar med vatten!«. Vi kan bidra med nya idéer, ny teknik och kanske

också ny design, men man måste skapa förtroen-de, annars misslyckas man. Vi har byggt 75 hus nu, och de är billigare och säkrare än de som stod där förut.

– Vi arbetar i 28 länder idag, vi har 6 000 arki-tekter i 70 städer, och vi kan betala dem en hyfsad lön, inflikar Cameron Sinclair från Architecture for Humanity. Vi måste omvärdera vår yrkes-roll, det räcker inte med att vara arkitekt längre, du måste också vara byggare, det krävs peng-

ar för att åstadkomma förändring. När vi går in i återuppbyggnads projekt så tävlar vi med ameri-kanska militären och Halliburton, så ser världen ut idag. Och ett av våra mål är att vi ska ta över Guantanamo från USA:s regering, oavsett om det nu blir Obama eller Romney som styr.

Vi skrattar gott, men här finns en betydligt all-varligare sida. Detta handlar inte om några väl-görenhetsprojekt där arkitekter griper in. Det här är arkitektur och ska bedömas som sådan. Och här blir biennalen politisk. Visst ska det offentliga rum-met återerövras som när ett gäng entusiaster i en noga planerad aktion målade över all illegal reklam på husväggar på Manhattan, och sedan lät konst-närer måla sina egna verk direkt efteråt. Aktionen fick till följd att kommunen stämde de illegala an-nonsörerna. Men här visas att arkitektur kan vara mer än ikonprojekt eller att som ritslav förfärdiga ännu någon låda på det stora arkitektkontoret. Ar-kitektur kan precis som Chipperfield hävdar vara mer än kompromiss, arkitektur kan bjuda nya lös-ningar och angreppssätt, arkitekter kan bidra till en annorlunda framtid.

– Vi arkitekter tjänar inte pengar på bygg-processen, och här ser jag en förändring, säger Lars Krückeberg. Vi kanske inte bara ska arbeta åt andra, vår uppgift är kanske att starta och driva ett socialt entreprenörskap med den kunskap vi har i bagaget? I Tyskland har vi arkitekter som tar bort mellanhänderna och bygger i egen regi, precis som folk vill ha det, och det innebär en helt ny yrkes-roll.

Den trettonde upplagan av arkitekturbiennalen i Venedig pågår till den 25 november.

Leo Gullbring, skribent

[email protected]

Foto Leo Gullbring

Zaha Hadid experimenterar med lätta fasadelement som vidareutvecklar Frei Ottos tankar om organiska former och rumslighet.

Arkitektur är vardag och inte något sällsynt svårfångat i Venedig.


freiburg – tysklands förstaadress för hållbar stadsplaneringFreiburg har i Tyskland blivit ett slags »Mecka« för ekologisk och social hållbarhet. Professor Wulf Daseking, chef för Freiburgs stadsbyggnadskontor, presenterade hållbarhetsfrågorna i ett globalt per-spektiv och anknöt till konkreta projekt i Freiburg. Motståndet mot kärnkraft på den franska sidan av Rhen har varit en bidragande orsak till satsningen på förnyelsebar energi så som vattenkraft, solenergi och vindkraft, vilket medfört att energisektorn i Freiburg har fått ett uppsving.

toppstyrd planering och intensiv medborgardialog vid genomförandetEfter Wulf Dasekings föredrag gick färden till ett av de nya utbyggnadsområdena – Rieselfeld. Projektet startades i början på 90-talet och är i stort sett fär-digbyggt. Varje kvarter består av många fastig heter och varje fastighetsägare förpliktar sig att avsätta en del av sin fastighet för en gemensamhetsanlägg-ning i mitten av gården. Innergården är det viktiga sociala hjärtat där det sociala livet utspelar sig.

En samlingsplats för medborgarna mitt i om-rådet är också torget som omgärdas av offentliga byggnader så som bibliotek, kyrka, skola, medbor-garhus m m. Längs spårvagnsstråket finns verk-samheter i bottenplan. Upplåtelseformerna i hela området är blandade – Baugemeinschaft, ägande-rätt, social housing och vanliga hyresrätter. I områ-det finns 90 s k Baugemeinschaft som tillsammans står för 800 lägenheter. Begreppet Baugemeinschaft kommer från Freiburg och den tyska sta-den Tübingen och är ett projekt där flera personer sluter sig samman för att kunna realisera sitt eget boende. De boende agerar själv som bygg herrar och har kontroll över processen. Arbetet med just byggemenskaper intresserade alla deltagarna mycket och är något som man gärna ville ta med sig till Malmö. Ett exempel finns redan i Malmö, Urbana Villor i Fullriggaren på Västra Hamnen.

Medan arbetet med arkitekttävlingen för områ-det och själva planprocessen var relativ toppstyrd

En resa i hållbarhetens tecken

av kommunfullmäktige och den förvaltningsöver-gripande planeringsgruppen, har man lagt mycket resurser på att stimulera medborgardialogen under genomförandeperioden och fram tills nu. När byg-gandet p g a den ekonomiska krisen i mitten av

90-talet inte satte igång blev byggemenskaperna (Baugemeinschaft) lösningen. Staden Freiburg insåg snabb byggemenskapernas potential och stötte de nya byggherrarna och de är i dag en viktig pelare för en social fungerade stadsdel.

I början av maj i år var det dags för denna mandatperiods gemensamma studieresa för Stadsbyggnadsnämnden och Stadsbyggnadskontorets ledningsgrupp, med syfte att öka kunskapen, skapa gemensamma referensbilder och stärka det gemensamma arbetet. Denna gång var resan helt och hållet i hållbarhetens tecken och gick till Freiburg, Basel och Zürich för att studera den social, ekologisk och ekonomisk hållbara stadsplaneringen på plats.

Spårvagnsstråket är stommen i Rieselfelds planering. Stephan Brenneisen berättar om konstverket, anläggning av växtbädden och solcellerna

Nämnden lyssnar på guiden på en av Rieselfelds gårdar.


En annan viktig pelare är stadens informations-arbete för medborgarna, vilken var mycket aktiv under hela planeringsprocessen för att marknads-föra stadsdelen och för att öka engagemanget i om-rådet. Information och medborgardialog har lett till en väl förankrat föreningsverksamhet med säte i medborgarhuset vid det centrala torget där grannar möts och ges möjlighet att vara delaktig. Grann-skapsförening är den direkta länken mellan stads-delens medborgare, de ansvariga politikerna och tjänstemännen.

BaselFrån mässtornet, den högsta byggnaden i Basel, har man en hisnande utsikt över hustaken i staden. När det var tid för att utöka det välfungerade mäss-verksamheten i Basel stod man inför beslutet att antingen flytta mässhallarna utanför staden eller förtäta det befintliga mässområdet i Basels cen-trum. Man bestämde sig för förtätning och utöka-de utställningsytan genom att bygga den gigantiska mässhallen i två våningar. I detta sammanhang pas-sade man på att satsa ytterligare på ekologisk håll-barhet genom att anlägga vegetation och energi-produktion på taket. Solpaneler samlar energi för att förse Basels mässverksamhet med el.

I juni 2011 byggdes Basels första markkonst-föremål på taket till hallen, en kombination av konst och miljöförbättringar. I samarbete med Zürich University of Applied Sciences i Wädens-wil har konstnären Monica Ursina Jäger och desig-nern Michael Zogg byggt en anläggning på 10 000 kvadratmeter. Idén till projektet har sitt ursprung i dia logen mellan forskare och konstnärer. Studie-

har färdigställts under de senaste åren och flera är planerade. I det förra industriområdet finns det en hel del fabriksbyggnader och lager från slutet av 1800-talet som oftast är övergivna sedan länge eller som använts på annat sätt fram till slutet av 1990-talet som kontor och bostadshus.

De gamla imponerande tegelbyggnaderna in-tegreras även i nya projekt. Detta hände till exem-pel under omvandlingen av varvsindustrihallen till »Schauspielhaus Zürich«, en multifunktionell byggnad med flera teatrar, till den berömda jazz-klubben Moods, eller till företag och lägenheter. Även det nyare köpcentrumet, Pulsen 5, har behål-lit de gamla stålkonstruktionerna synliga, vilket gav det en industriell känsla. Det tidigare industriom-rådet omvandlas gradvis, med respekt för sin hi-storia, till en attraktiv, blandad och hållbar stads-del. Området ska hysa en mängd användningar som t ex forskning, design, underhållning och kul-tur, mat, urbana bostäder, kommersiell verksamhet och en arena. Den nödvändiga infrastrukturen som skolor och andra viktiga anläggningar i närområ-det, utvidgning av kollektivtrafiken, tillägg och jus-teringar av vägnätet, offentliga lokaler och avfalls-anläggningar måste upprättas.

De befintliga formerna är utgångspunkt för en urban transformation där en betydande andel bo-städer, minst 20–30 procent, tillförs och där målet är att nå en hög urban täthet. Zürich-West är en stadsdel i förändring. Mycket har hänt sedan början av nittiotalet men det återstår en hel del för-ändringsarbete som bäddar för kommande studie-besök.

Lars Böhme, landskapsarkitekt Stadsbyggnadskontoret

Gammalt möter nytt i ZürichWest. Samtliga foto Lars Böhme.

ZurichWest.

gruppen träffade Stephan Brenneisen som anses vara idégivare där man kombinerar ekologiska in-tressen med konstnärliga ambitioner. Konstnären och designern tog fram det grafiska konceptet och det gröna taket – specialisten Stephan Brenneisen fyllde det med liv.

Strategier för att förbättra bilden av den kul-turella staden Basel låg dock inte bakom projek-tet. Vanliga förbipasserande har inte tillgång till taket och det kan bara ses från de övre våningarna i mäss tornet. Att stödja den biologiska mångfalden är därför det viktigaste målet.

Mässhallens byggherrar följer i och med detta projekt den lag som föreskriver att alla nybyggda platta tak i Basel måste vara gröna. Grönskan kom-bineras dessutom med solceller som leder till en ömsesidigt fördelaktig situation. Grönskan på taket sänker temperaturen så att solcellerna får den opti-mala produktionstemperaturen och skuggan av sol-cellerna bidrar till större biologisk mångfald i vege-tationen och djurlivet.

Zürich-West är »stadens motor« Zürich-West är det officiella namnet på stadens ut-vecklingsområde i västra delen av staden, där en gradvis omvandling av det industriella distriktet genomförs. Förutom Oerlikon är Zürich West den del av staden där omvandlingstrycket är som störst. Zürich-West är sammanlagt på 100 hektar varav 85 hektar är privat mark. Den framtida utvecklings-potentialen av Zürich-West består av plats för 6000–6500 invånare och 30 000–35 000 arbets-platser.

Många bostadsområden och nya byggnader

Solceller och vegetation på tak fungerar utmärkt ihop.


Malmöbornas tillgång till natur var ett tungt ar-gument när Malmö stad förvärvade egendomen i Torup och etablerade Torups rekreationsområde, som idag omfattar cirka 400 hektar vilket mot-svarar cirka 13 kvm »grönyta« per Malmöbo!

Antalet besökare är cirka 500 000 per år och Fastig hetskontoret har de senaste åren genom-fört en utvecklingsplan som syftar till att förbätt-ra tillgängligheten och utbudet i området. Sär-skilt har beaktats att förskolebarn och skolklasser från Malmö ska kunna tas emot på ett bättre sätt. Till exempel har en ny bussangöring anlagts, par-keringsområdena har utökats, en enkel spontan-idrottsplan har anlagts och fler toaletter finns nu i området. Jaktpaviljongen har byggts om invändigt

Natur- och kulturrum i TorupTorups rekreationsområde, ligger mellan Torup och Skabersjö i Svedala kommun. Torup slott har en historia som kan föras tillbaka till 1300-talet. Det nuvarande slottet anlades 1537 och restaurerades 1602–1630 och fick då i huvudsak det utseende det har idag. 1970 inköptes slottet med tillhörande markområden, parken och Bokskogen av Malmö kommun, som fullföljer traditionen från de tidigare ägarna att »söken bevara vad I haven fått«.

till ett stort uppehållsrum för t ex skolklasser och försetts med en tillbyggnad innehållande tillgäng-lighetsanpassade toaletter som service för området.

Fastighetskontoret har ett nära samarbete med Fritidsförvaltningen i Malmö som i många år har drivit friluftsgården i Torup, ansvarat för motions-spåren och samordnat informationen till all-mänheten. En driftgrupp med representanter för Fastig hetskontoret, Fritidsförvaltningen, Malmö Naturskola, Svedala kommun samt Statarmuséet träffas regelbundet. Torupsdagen, Skogens dag, Yddingeloppet är exempel på aktiviteter som sam-ordnas av gruppen.

Målet är att bredda Malmöbornas använd-ning av Torup och ge en större mångfald i utbudet.

Mot bakgrund av Malmöbornas »brist på grönyta« menar Fastighetskontoret att Torup skulle kunna användas mer, inte minst av skolor och förskolor i Malmö. Men ibland blir transporterna ett oöver-stigligt hinder. Utvecklingen av rekreationsområdet i sin helhet kommer att fortsätta i den takt ekono-min medger. Både befintliga och nya samarbets-partners har möjlighet att initiera aktiviteter och verksamheter som kan finansieras av dem.

De restaurerade ekonomibyggnaderna innehåller cirka 2000 kvm lokalyta som på sikt kan disponeras för många olika funktioner. För att ha en flexibilitet för framtiden har byggnaderna del-vis förberetts för att kunna innehålla lokaler för in-formation, kafé, restaurang, service och toaletter.

Den 2 maj 2012 lämnade familjen von Leithner tillbaka slottet till Malmö stad. Skogslekplatsen ger möjlighet till spännande lek och korvgrillning.

September 2012 öppnar slottet för slottsvisning. En magnifik slottspark med trädgårdsanläggningar från fem århundraden.


Den gamla gråstenslängan kan bli utställningshall och samlingssal mm. Just nu pågår arbetet med att etablera bredbandskommunikation till Torup, ett samarbete med Malmö stads IT-organisation.

I en del av stallarna förbereds nu en lokal för ett »Natur- och Kulturrum«. Syftet är att skapa en peda-gogisk utställning om bokskogen, slottet och byn; om kulturarvet som finns i Torup och om den histo-ria detta kan berätta för den unga generationen och för nya och gamla Malmöbor, om skogens träd och växter, om allemansrätten och vårt ansvar mot natu-ren. Här skulle man kunna ge barn och ungdomar ett historiskt perspektiv på hur människorna levt i byn runt slottet under flera århundraden. Målet är att utställningen ska öppna våren 2013.

Kanske kan en del av utställningen bli perma-nent medan andra delar kan förändras kontinuer-ligt till exempel efter årstiderna. Man kan blanda föremål och växter med t ex historiska bilder på digi tala skärmar. Möjligheterna är oändliga och blir ännu större om delar av innergården periodvis kan komplettera »rummet«.

Lokalen finns alltså, men det enda som inne-hållsmässigt är färdigt är en modell av Torups by på 4x4 meter, som ska bli klar sommaren 2012. Det finns omfattande historisk dokumentation om Torup att använda som källor, skogen och naturen är förstås också ett medel för utställningen. Planer finns att modellen på ett modernt sätt skall visuali-sera Torups historia, natur och kultur.

Processen startades i maj–juni 2012 med största arbetsinsatsen hösten 2012. Utställningen byggs och installeras vintern 2012–2013 och ska kunna öppna våren 2013.

Slottscaféet på egendomen bedrivs idag av familjen Friblick som även utökat denna verksamhet och som från och med september erbjuder visningar varannan helg på slottet.

För mer information, se www.malmo.se/torupKatarina Burle informatör, Fastighetskontoret

[email protected]

Foto Fastighetskontoret

Från slottstrappan har man utsikt mot den Italienska trädgården.

Natur och kulturrummet förbereds i de återuppbyggda stallarna. Kryddträdgården med Amelidens lekstuga. Skogen dag är en av alla aktiviteter i Bokskogen i Torup.

Skrifter från Stadsbyggnadskontoret

Dragörkajen. Program för parallella uppdrag

Framtidens kollektivtrafik i Malmö

Pågående stadsutveckling i Västra Hamnen

Planer & strategier för/Plans & strategies for Det medicinska Malmö

DRAGÖRKAJENPROGRAM FÖR PARALLELLA UPPDRAG

November 2008

Så förtätar vi Malmö!Dialogpm 2010:2

Planer & strategier för/ Plans & strategies for Hyllie

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTORSTADSHUSE T 205 80 Malmö[email protected]

För mer information kontakta:Maria Öhrn, tel 040 34 23 92

[email protected]

Det 4. stadsrum – værdibaseret stadsudvikling

Stadsutveckling FosiestråketDialogpm 2010:1

Hur kan Malmö växa – hållbart?Dialogpm 2009:1

Naturvårdsprogram 2010

Parkeringspolicy och parkeringsnormför bil, mc och cykel i Malmö

Stadsutveckling FosiestråketDialog-pm 2010:1

Malmö stadsbyggnadskontorfebruari 2010

Naturvårdsprogram 2010ProgramdelSamrådsförslag April 2010

Malmö stadsbyggnadskontor

Malmö stadsbyggnadskontor Pr 3087

Parkeringspolicy och Parkeringsnormför bil, mc och cykel i Malmö

Antagen september 2010

Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2

Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

Malmö stad

Västra Hamnen

Pågående stadsutveckling i

Västra Hamnen

2012

I SIFFROR / IN FIGURES

Västra Hamnen 2012. I siffror/Facts and Figures

planering i malmö

Documents