Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Politik och ekonomi på den koreanska halvön Grundnivå, 7.5 hp

VT 2019

Kontaktuppgifter

Personal, koreanska

Professor Sonja Häussler

Tel: 08-16 22 38 sonja.haeussler@su.se

Universitetslektor Gabriel Jonsson

Tel: 08-16 25 10

gabriel.jonsson@su.se

Universitetsadjunkt

Kyungsook Kang Tel:08-16 43 55

kyung.kang@su.se

Institutionen

Besöksadress

Kräftriket, hus 4 (Roslagsvägen 101:4)

Stockholm

Postadress Institutionen för Asien-,

Mellanöstern- och Turkietstudier Stockholms universitet

106 91 Stockholm

Studentexpeditionen

Besöksadress: Kräftriket 4a Tel: 08-16 10 35

Fax: 08-16 88 10 exp.asien@su.se

Adjunkt

Eunah Kim Tel: 08-16 12 49

eunah.kim@su.se

Doktorand

Iain Sands iain.sands@su.se

Tel: 08-16 17 84

Doktorand

Ekaterina Malik ekaterina.malik@su.se

Tel: 08-16 14 93

Amanuens

Erika Lindberg

Tel: 08-16 31 67 erika.lindberg@su.se

Hemsida

www.su.se/asia

Prefekt

Alberto Tiscornia

Tel: 08-16 49 29 alberto.tiscornia@su.se

Studierektor Hanna Kritz

Tel: 08-16 27 22 hanna.kritz@su.se

Biträdande studierektor Johan Fresk

johan.fresk@su.se Tel: 08-16 36 20

Kursplanför kurs på grundnivå

Politik och ekonomi på den koreanska halvön

Politics and Economics on the Korean Peninsula

7.5 Högskolepoäng

7.5 ECTS credits

Kurskod: JKB913

Gäller från: VT 2019

Fastställd: 2012-03-21

Ändrad: 2018-09-12

Institution Institutionen för Asien- Mellanöstern- och Turkietstudier

Huvudområde: Asiens språk och kulturer

Fördjupning: G1N - Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2012-03-21 och senast reviderad avinstitutionsstyrelsen vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier 2018-09-12.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

Grundläggande behörighet.

Kursens uppläggning

Provkod Benämning Högskolepoäng

DK01 Politik och ekonomi på den koreanska halvön. 7.5

Kursens innehåll

Kursen behandlar översiktligt de koreanska staternas nutida politiska läge med hänsyn till såväl den internapolitiska utvecklingen som till de utrikespolitiska förhållandena samt den nutida ekonomiska utvecklingen, deekonomiska systemen, näringsgeografi, den ekonomiska politiken, den ekonomiska planeringen ochutrikeshandeln.

Förväntade studieresultat

För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna:- redogöra för Nord- och Sydkoreas nutida politiska läge- redogöra för Nord- och Sydkoreas moderna ekonomiska utveckling

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar.

Närvaro på all undervisning är obligatorisk.

För mer information hänvisas till kursbeskrivningen. Kursbeskrivningen finns tillgänglig senast en månadföre kursstart.

Kunskapskontroll och examination

a. Kursen examineras genom en salsskrivning.

För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen. Kursbeskrivningen finns tillgänglig senast enmånad före kursstart.

Sidan 1/2

b. Betygssättning sker genom en målrelaterad sjugradig betygsskala. A=Utmärkt, B=Mycket bra, C=Bra,D=Tillfredsställande, E=Tillräckligt, Fx=Otillräckligt, F=Helt otillräckligt.

c. De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. Meddelade målrelaterade betygskriterierär bindande.

d. För att få slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på alla examinationsuppgifter samt fullgjord närvaroom 80%.

Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande befrielsefrån skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning. Studenten kan då åläggas enkompensationsuppgift.

e. För varje kurstillfälle erbjuds minst två examinationstillfällen. Det läsår som kurstillfälle saknas erbjudsminst ett examinationstillfälle.

Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att fåannan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om dettaska göras till institutionsstyrelsen.

Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg.

f. Möjlighet till komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg ges inte på denna kurs.

Övergångsbestämmelser

När kursplanen är upphävd har studenten rätt att examineras en gång per termin enligt föreliggande kursplanunder en avvecklingsperiod på tre terminer.

Begränsningar

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången ochgodkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Kurslitteratur

För aktuell kurslitteratur hänvisas till institutiones webbplats på www.su.se/asia. Aktuell litteraturlista finnstillgänglig senast två månader före kursstart.

Sidan 2/2

Politik och ekonomi på den koreanska

halvön, 7.5 hp

Lärare Gabriel Jonsson [gabriel.jonsson@su.se] Telefon: 08-16 25 10

Innehåll Kursen behandlar översiktligt de koreanska staternas nutida politiska läge

med hänsyn till såväl den interna politiska utvecklingen som till de

utrikespolitiska förhållandena samt den nutida ekonomiska utvecklingen,

de ekonomiska systemen, näringsgeografi, den ekonomiska politiken, den

ekonomiska planeringen och utrikeshandeln.

Kurskrav Närvaro på all undervisning är obligatorisk.

Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

Redogöra för Nord- och Sydkoreas nutida politiska läge Redogöra för Nord- och Sydkoreas moderna ekonomiska utveckling

Undervisning och examination Undervisningen sker i form av föreläsningar.

Politik och ekonomi på den koreanska halvön examineras genom en

salsskrivning vid kursens slut.

OBS! Endast studenter som anmält sig till tentamen får tentera!

Om du dyker upp till tentamen utan att ha anmält dig kommer du alltså inte att få tentera vid det tillfället! För att anmäla dig loggar du

in på student-Ladok (www.student.ladok.se). Vid eventuella problem, kontakta studentexpeditionen.

Betygskriterier A Studenten kan mycket ingående redogöra för Nord- och Sydkoreas

nutida politiska utveckling. Hen kan också mycket ingående

redogöra för Nord- och Sydkoreas moderna ekonomiska utveckling.

Studenten har fått 93-100% rätt på den skriftliga tentan.

B Studenten kan ingående redogöra för Nord- och Sydkoreas nutida

politiska utveckling. Hen kan också ingående redogöra för Nord- och

Sydkoreas moderna ekonomiska utveckling. Studenten har fått 85-

92% rätt på den skriftliga tentan.

C Studenten kan redogöra för Nord- och Sydkoreas nutida politiska

utveckling. Hen kan också redogöra för Nord- och Sydkoreas

moderna ekonomiska utveckling. Studenten har fått 77-84% rätt på

den skriftliga tentan.

D Studenten kan delvis redogöra för Nord- och Sydkoreas nutida

politiska utveckling. Hen kan också i viss mån redogöra för Nord-

och Sydkoreas moderna ekonomiska utveckling. Studenten har fått

69-76% rätt på den skriftliga tentan.

E Studenten kan mycket ytligt redogöra för Nord- och Sydkoreas

nutida politiska utveckling. Hen kan också, med vissa brister,

redogöra för Nord- och Sydkoreas moderna ekonomiska utveckling.

Studenten har fått 60-68% rätt på den skriftliga tentan.

Vissa missförstånd finns, men inte så allvarliga att studenten ska

underkännas.

Fx Studenten saknar vissa av de grundläggande kunskaper som krävs

för att få lägsta godkända betyg E. Hen har fått under 60% rätt på den skriftliga tentan.

F Studenten saknar helt de grundläggande kunskaper som krävs för att

få lägsta godkända betyg E. Hen har fått under 50% rätt på den skriftliga tentan.

Observera att både Fx och F är underkända betyg. Inget av betygen

innebär att du genom kompletteringar kan höja ditt betyg till lägsta godkända betyg E.

Kurslitteratur Al Jazeera. Is North Korea's timeline to denuclearise for real?

https://www.aljazeera.com/programmes/insidestory/2018/09/north-

korea-timeline-denuclearise-real-180906201408678.html

Eberstadt, Nicholas. The North Korean Economy: Between Crisis &Catastrophe. New Brunswick and London: Transaction Publishers,

2007.

Jonsson, Gabriel.- “Human Rights in North Korea: Pressure and Engagement.”

http://www.isdp.eu/publications/index.php?option=com_jombib.POLICY BRIEF, No. 172, March 8, 2015.

- Korea idag och igår: Historia, politik, ekonomi. Stockholm: Appellförlag, 2018.

Oberdorfer, Don och Carlin Robert. The two Koreas: a ContemporaryHistory. Basic Books, 2014.

Sakong, Il och Koh, Youngsun (red.). The Korean Economy: SixDecades of Growth and Development. Seoul: Korea Development

Institute, 2010. Text of the Korean War Armistice Agreement, July 27, 1953.

http://news.findlaw.com/cnn/docs/korea/kwarmagr072753.html.Hämtad 13/4 2015.

Detaljschema För dagar, datum och plats, se hemsidan, www.su.se/asia. För aktuellt schema och eventuella förändringar hänvisas alltid till TimeEdit.

DEL 1 POLITIK

Läsanvisningar

22/1: Jonsson, 2018: kap. 2, 123-137, 185-188, 195-204 Korean War Armistice Agreement Oberdorfer: kap. 1-3

29/1: Jonsson, 2018: 137-140, 204-209

Oberdorfer: kap. 4-6 5/2: Jonsson, 2018: 140-141, 188, 209-219

Oberdorfer: kap. 7-9 12/2: Jonsson, 2018: 141-146, 188-193

Oberdorfer, kap. 10-13 19/2: Jonsson, 2015

Jonsson, 2018: 146-179, 194-195, 219-248

Oberdorfer, kap. 14-19 + Afterword

26/2: Al Jazeera

Sammanfattning lektion 1

- Japans ockupation av Koreahalvön lade grunden till Koreas delning1945. Upprättandet av Republiken Korea och Demokratiska

Folkrepubliken Korea 1948 inledde en ny historisk epok

- Delningen längs 38 breddgraden, som USA fastställde och Sovjetunionen godtog, var avsedd att bara bli temporär men man

kunde inte enas om ett gemensamt styre. FN tog över frågan 1947

- Nord- och Sydkorea hävdar båda att de är Koreas enda legitima regering

- Rivaliteten utlöste 1950 Koreakriget, i vilket Nordkorea initialt hade stora framgångar

- FN fördömde Nordkorea som angripare och rekommenderade medlemsstaterna att stödja Sydkorea, vilket 16 nationer gjorde genom

United Nations Command (UNC) som USA dominerade - Dödläget i kriget 1951 efter Kinas ingripande ledde till att förhandlingar

om vapenvila inleddes - Kriget befäste delningen och endast ett vapenstilleståndsavtal slöts

1953 som Sydkorea inte undertecknade men man respekterade vapenvilan i utbyte mot fortsatt amerikanskt stöd

- Avtalet föreskriver upprättandet av en militär demarkationslinje (MDL) och en två km bred demilitariserad zon (DMZ) på båda sidor om linjen

för att förhindra incidenter som skulle kunna leda till ett nytt krig

- Tillträde till MDL och DMZ är strikt begränsat men militär personal kan passera gränsen

- Avtalet föreskriver full militär reträtt och förbjuder personal- och materielförstärkningar utom vid fem platser i norr och fem i söder men

UNC hävde förbudet mot upprustning 1957 - Military Armistice Commission (MAC) i vilken KPA, CPV och UNC deltar,

genomför avtalet och löser tvister i samband med överträdelser mot avtalet men MAC har fungerat dåligt

- Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC), som också har sitt säte i Panmunjom, består av Polen, Tjeckoslovakien, Schweiz och

Sverige. Kommissionen övervakar förbudet mot personal- och materielförstärkningar, rapporterar till MAC samt genomför särskilda

inspektioner utanför DMZ på begäran av MAC - NNSC kunde ej utföra sitt arbete 1953-1956: inspektionslagen drogs

tillbaka 1956

- Avtalet omfattar även utväxling av krigsfångar genom Neutral Nations Repatriation Commission (NNRC) bestående av Polen, Tjeckoslovakien,

Schweiz, Sverige och Indien. NNRC slutförde sin uppgift och upplöstes 1954

- Ändringar och tillägg till avtalet måste vara gemensamt bestämda - Vapenstilleståndsavtalet avses ersättas med ett fredsavtal

- Sydkorea och USA undertecknade 1953 ett ännu gällande försvarsavtal. En omfattande upprustning har därefter ägt rum men antalet soldater

har ändå sjunkit. Nordkorea har länge krävt en truppreträtt och har även anklagat UNC för krigsförberedelser

- Koreakriget följdes endast av ”negativ fred” och många överträdelser av vapenvilan gjordes

- Under 1960-talet steg spänningarna: 1968 kapade Nordkorea USS Pueblo och utförde det första mordförsöket på president Park Chung

Hee. Kapningen ledde till fruktan för ett nytt krig. Ett andra mordförsök ägde rum 1974

- Sydkorea styrdes länge av auktoritära ledare men opposition har ändå

alltid funnits - President Syngman Rhee, som styrde 1948-1960, införde nationella

säkerhetslagen (NSL) och reviderade 1954 författningen för att stärka sin egen makt

- 1960 föll Första republiken efter Aprilrevolutionen och ersattes kort tid efteråt av Andra republiken

- Den svaga Andra republiken störtades genom Park Chung Hees militärkupp som blev början till 30 år med ex-generaler på

presidentposten - Park Chung Hee valdes efter en ny period av interimsregering till

president för Tredje republiken 1963 och prioriterade ekonomisk utveckling med Japan som förebild.

Ett normaliseringsavtal undertecknades 1965, då Sydkorea även sände trupper till Vietnamkriget

- Kim Il Sung styrde Nordkorea men hans maktposition var ej ohotad

efter Koreakriget - Nordkorea förde en balanspolitik mellan Kina och Sovjetunionen och

betonade juche-idén - Indoktrinering i juche och personkult är utmärkande drag för

Nordkoreas politiska system - Trots de spända relationerna öppnade länderna i och med närmandet

mellan USA och Kina för första gången en dialog 1971-1972 med regerings- och Röda Korssamtal. Tövädret i relationerna blev tillfälligt

och det har varit få kontakter under årens lopp - 1972 undertecknades 4-julikommunikén om principerna för en

återförening - Men ländernas återföreningsmodeller var diametralt motsatta varandra

- Nordkorea ville ha bort USA:s trupper från Sydkorea och den nationella säkerhetslagen

- 1974 upptäcktes den första nordkoreanska tunneln under den

“demilitariserade zonen” (DMZ) - Dialogen pågick fram till 1975 men gav få konkreta resultat

- 1976 inträffade i DMZ ”yxmordsincidenten” som skapade knivskarpa spänningar

- Den militära rivaliteten på Koreahalvön är sedan länge stark - Vietnamkrigets slut 1975 skapade oro i Sydkorea angående USA:s

säkerhetsroll - Militariseringen av Sydkorea förstärktes under 1970-talet

- Sydkorea hade då även kärnvapenplaner vilka emellertid stoppades av USA

- 1969 reviderades författningen för att möjliggöra en tredje mandatperiod för president Park och 1971 hölls de sista direkta

presidentvalen i Sydkorea fram till 1987 - 1972 infördes Yusin-konstitutionen, som drastiskt stärkte president

Parks makt, och Fjärde republiken började

- Även Nordkorea införde en ny författning 1972 som gjorde Kim Il Sung till president

- Repressionen tilltog i Sydkorea under Fjärde republiken 1972-1979

- Kim Dae Jung var då den ledande oppositionspolitikern och blev kidnappad i Japan 1973

Sammanfattning lektion 2

- President Jimmy Carter (1977-1981) var för en amerikansk truppreträtt men förslaget väckte skarp kritik både i USA och i

Sydkorea och skapade, jämte Koreagate och mänskliga rättigheter, spänningar mellan länderna

- Trupperna hade till följd av Nixon-doktrinen reducerats med 20,000 man år 1971

- Sydkorea ledde under 1970-talet för första gången ekonomiskt över Nordkorea

- Nordkorea öppnade sig mot omvärlden under 1970-talet men drabbades av betalningsproblem

- Nordkoreas militärmakt visade sig vara större än väntat och Carters

politik stoppades 1979 när Carter också besökte Sydkorea. Trupptillbakadragandet omfattade bara 3,000 man

- Mordet på den enväldige president Park 1979, som föregicks av uteslutningen av Kim Young Sam ur nationalförsamlingen, blev

inledningen till en politiskt orolig period - Den skyldige KCIA-chefen Kim Jae Kyu arresterades och

premiärminister Choi Kyu Ha blev ny president 1979-1980 men han visade sig vara en svag ledare

- En politisk liberalisering följde nu - Militären med Chun Doo Hwan i spetsen styrde dock i praktiken

Sydkorea - I december 1979 genomfördes en intern militärkupp

- Krav ställdes på att undantagstillståndet skulle hävas och att presidentval skulle hållas

- Chun Doo Hwan grep makten i en kupp i maj 1980 som blev

upptakten till den beryktade och kontroversiella Kwangjumassakern som har satt djupa spår i samhället

- Chun Doo Hwan införde en ny författning 1980 med en mandatperiod för presidenten och tillträdde 1981 som president för Femte

republiken. Maktövertagandet gick snabbare än för Park Chung Hee och var blodigt. Ekonomisk tillväxt var fortsatt viktigare än politisk

utveckling - Under Ronald Reagan (1981-1989) förbättrades relationerna USA-

Sydkorea - Kim Dae Jung dömdes till döden 1980 men benådades 1981

- År 1983 sköt Sovjetunionen ned ett KAL-plan över ön Sakhalin - Samma år gjorde Nordkorea ett mordförsök på president Chun under

hans statsbesök i Burma. USA stoppade igen en hämndaktion - Incidenter ägde rum i DMZ 1984 och 1989, i det förra fallet med

dödsoffer

- Översvämningar i Sydkorea 1984 ledde till att en dialog mellan Nord- och Sydkorea inleddes på regerings- och Röda Korsnivå

- I september 1985 ägde det första utbytet av splittrade familjer rum

- Nordkorea bröt på grund av militärövningen Team Spirit alla samtal 1986

- Nordkorea fortsatte att under 1980-talet föra en balanspolitik mellan Kina och Sovjetunionen

- Kim Il Sung besökte Sovjetunionen och Östeuropa 1984 och Sovjetunionen igen 1986

- Nordkorea utökade därigenom de ekonomiska och politiska kontakterna med Sovjetunionen, som samtidigt förde en öppnare

politik mot Sydkorea med handel som ett exempel

Sammanfattning lektion 3 - Sydkorea styrdes länge av auktoritära ledare men demokratirörelsen

1987, som krävde att direkta presidentval infördes, blev en vändpunkt - Utvecklingen i Filippinerna 1986 och förberedelserna inför Seoul-OS

1988 påverkade starkt Sydkoreas inrikespolitiska utveckling 1986-1988

- Seoul-OS 1988 innebar även ett internationellt erkännande av Sydkorea och öppnade möjligheter för kontakter med Kina, Sovjetunionen och

Östeuropa - Nordkorea fick ej vara medarrangör och försökte sabotera OS-

förberedelserna genom att spränga ett KAL-plan 1987 över Bengaliska viken på Kim Il Sungs sons och efterträdare Kim Jong Ils order

- Studenterna ledde demonstrationerna men kraven på demokrati stöddes av de flesta

- Demonstrationerna 1987 var de mest omfattande i Sydkorea sedan 1960

- USA manade till lugn i det spända politiska läget - Författningen reviderades efter det att ex-generalen och

presidentkandidaten Roh Tae Woo hade lanserat 29 juni-deklarationen om en demokratisering

- Roh Tae Woo segrade 1987 i de första direkta presidentvalen sedan

1971 över rivalerna Kim Young Sam, Kim Dae Jung och Kim Jong Pil - “de tre Kimarna”

- Sydkoreansk inrikespolitik är starkt knuten till person och region: regionalismen har splittrat landet

- Roh Tae Woo förde en aktiv Nordpolitik och en öppnare politik mot Nordkorea genom 7 juli-deklarationen 1988 men nord var avvisande.

Illegala besök gjordes i Nordkorea 1988 och 1989 - Presidentens parlamentariska ställning försämrades drastiskt efter

förlusten i valet 1988 - En politisk rockad ägde rum 1990 när det Demokratiska Liberala Partiet

bildades - Kim Young Sam segrade i presidentvalet 1992 med Kim Dae Jung som

huvudrival och blev därmed den förste civile presidenten i Sydkorea sedan 1960

- Ungern blev 1989 det första östland som upprättade diplomatiska relationer med Sydkorea

- Ekonomiska skäl låg bakom öppningen mellan Sovjetunionen och

Sydkorea under 1980-talet - Sovjetunionen hade byggt upp Nordkorea och gav fortsatt förmånliga

handelsvillkor - Tövädret Kina-Sovjetunionen underminerade förutsättningarna för

Nordkoreas balanspolitik - Även Kina utökade sina ekonomiska kontakter med Sydkorea

- Diplomatiska relationer upprättades 1990 mellan Sovjetunionen och Sydkorea

- Nordkoreas utrikespolitiska position försvagades under 1980- och 1990-talen

- Lånen till Sovjetunionen 1990 var kontroversiella i Sydkorea - Nordkorea reagerade kyligt med bland annat motiveringen att Koreas

delning skulle förstärkas och relationerna med Sovjetunionen försämrades

- Nordkorea inledde därför en diplomatisk offensiv mot Kina, Japan och

Sydkorea - Kina höll fast vid kommunismen men uppmuntrade ekonomiska

reformer i Nordkorea - Nordkorea föreslog av ekonomiska skäl en normalisering av relationerna

med Japan. Det största hindret för kontakter är kidnappningarna av japanska medborgare under 1970- och 1980-talet

- De första premiärministersamtalen mellan Nord- och Sydkorea hölls 1990

Sammanfattning lektion 4

- Ekonomiska faktorer låg bakom öppningen mellan Kina och Sydkorea från och med 1979

- Incidenter inträffade 1983 och 1985 innan Kina 1986 deltog i Asian Games i Seoul

- President Roh Tae Woo (1988-1993) arbetade aktivt för att utvidga

relationerna - Diplomatiska förbindelser Sydkorea-Kina upprättades 1992 och

Sydkorea bröt med Taiwan - Nordkorea mottog beskedet med tystnad och sökte kontakter med

Japan och USA - Nord- och Sydkorea blev FN-medlemmar 1991

- 1991 begärde Sovjetunionen och Kina betalt av Nordkorea i hårdvaluta, varför handelsvolymen föll drastiskt och den nordkoreanska ekonomin

kraftigt försämrades - Nordkorea uppvisade emellertid inga tecken på ekonomiska reformer

- Koreanska arbetarpartiet förklarade 1993 att sjuårsplanen 1987-1993 hade misslyckats

- Nordkoreas kärnvapenplaner väckte omvärldens oro i början av 1990-talet bland annat för att de bedömdes som ett hot mot den regionala

stabiliteten

- Nordkorea inledde nukleärt samarbete med Sovjetunionen efter Koreakrigets slut

- Nordkorea undertecknade NPT-avtalet 1985

- USA hade sedan 1957 kärnvapen utposterade i Sydkorea varför Nordkorea var obenäget att ge efter för amerikanska krav på att man

skulle stoppa kärnvapenprogrammet - USA:s kärnvapen drogs tillbaka från Sydkorea under 1991 som ett led i

en politik för att förmå Sovjetunionen att också dra tillbaka kärnvapen - Nord- och Sydkorea undertecknade 1991 ett avtal om försoning, icke-

aggression, utbyte och samarbete - Basic Agreement - samt ett avtal om ett kärnvapenfritt Korea

- Kim Jong Il blev 1991 ordförande för Nordkoreas nationella försvarskommission

- Konstitutionen från 1972 reviderades 1992. Jucheidén är fastslagen - 1992 stoppade Sydkorea Team Spirit och Nordkorea tillät utländsk

kärnkraftsinspektion - Nordkorea inledde nu samtal med USA och gick med i IAEA

- Plutonium fanns men IAEA:s inspektörer bedömde att kärnvapen ej var

på gång - Frågetecken fanns kvar samtidigt som Nord- och Sydkoreas relationer

försämrades på grund av kärnvapenfrågan - Under 1990-talet upphörde MAC att fungera efter utnämningen av en

sydkorean till UNC-representant 1991. Nordkorea tvingade Kina att lämna MAC 1994 och utvisade Tjeckien från NNSC 1993 och Polen 1995

- Nordkorea ville ej tillåta inspektion av militära anläggningar och hotade 1993 att lämna NPT. För omvärlden var en förhandlingslösning av

krisen det enda tänkbara alternativet - Nordkorea blev kvar i NPT efter en överenskommelse med USA om

fortsatta samtal - Närmandet USA-Nordkorea oroade konservativa kretsar i Sydkorea, där

president Kim Young Sam (1993-1998) förde en inkonsekvent politik i återföreningsfrågan

- Nordkorea förklarade sig 1993 vara villigt att gå över till

lättvattenreaktorer - Nordkorea och IAEA var oeniga om kärnkraftsinspektioner, FN krävde

att Nordkorea skulle samarbeta med IAEA och Sydkorea hotade med militära aktioner

- USA utplacerade Patriotmissiler i Sydkorea 1994, vilket irriterade Nordkorea som också upprustade

- Nordkorea använde kärnvapenprogrammet som ett utpressningsmedel mot omvärlden

- FN:s säkerhetsråd hotade 1994 att införa sanktioner mot Nordkorea men flera länder var av olika skäl emot

- Stor osäkerhet rådde kring huruvida Nordkorea verkligen hade kärnvapenkapacitet

- Oenighet rådde mellan IAEA och Nordkorea om bränslebyten i kärnreaktorerna

- En militär uppladdning och en intensiv diplomati pågick samtidigt för att lösa IAEA-krisen

- Ex-president Jimmy Carter var 1994 framgångsrik som medlare i sista

stund: Nordkorea frös kärnvapenprogrammet och stannade kvar i IAEA samt tillät IAEA-

inspektion - Carter förhandlade även fram en överenskommelse om ett första

koreanskt toppmöte men det blev ej av på grund av Kim Il Sungs död 1994

Sammanfattning lektion 5

- Kim Il Sungs död ledde till en drastisk försämring av relationerna mellan de två Korea samtidigt som Sydkoreas och USA:s politik mot

Nordkorea gick alltmer på kollisionskurs - Sonen Kim Jong Il tog nu över makten men syntes knappast offentligt

- Kim Jong Il är född 1942 och hade långvarig och omfattande politisk erfarenhet: successions-ordningen förbereddes under 1970- och 1980-

talen

- Men han låg även bakom kidnappningar av sydkoreanska filmskådespelare 1978 samt terrordåd 1983 och 1987

- Kim Jong Il blev partiets generalsekreterare 1997. Presidentposten avskaffades 1998

- Militärens ställning stärktes under Kim Jong Il och hans egen makt befästes

- Fortsatta samtal Nordkorea-USA resulterade 1994 i Agreed Framework, enligt vilket Nord-korea skulle frysa sitt kärnvapenprogram, byta

kärnreaktorer och erhålla olja från USA men kärnvapenfrågan löstes ej därmed utan återuppstod 2002 utan att sedan dess kunna lösas

- USA, Japan och Sydkorea deltog genom KEDO i utbytet av kärnreaktorerna i Nordkorea

- Nordkorea hade negativ ekonomisk tillväxt 1990-1995 men samhällssystemet var stabilt

- Även Nordkoreas försörjningskris väckte omvärldens oro under 1990-

talet och tvingade landet att söka hjälp och att öppna upp sig mot omvärlden. Också Sydkorea gav mycket bistånd. Fler människor

började hoppa av via Kina - 1995 greps ex-presidenterna Roh Tae Woo och Chun Doo Hwan för

korruption - Båda dömdes till fängelse 1996 men de benådades 1997 av Kim Dae

Jung - Nordkoreas ubåtsintrång längs östkusten 1996 ökade spänningarna

mellan länderna. Nordkorea erkände intrånget - 1997 hoppade partiideologen Hwang Jang Yop av via Kina till Sydkorea

- Både Nord- och Sydkorea hade i slutet av 1990-talet stora problem - Införande av en ny arbetslag 1996 ledde till starka protester mot

regeringen. Från och med 1997 drabbades Sydkorea drabbades av Asien-krisen och dess följdverkningar

- Kim Dae Jung blev 1997 på grund av regeringspartiets splittring och den ekonomiska krisen den förste oppositionspolitikern att vinna ett

presidentval i Sydkorea, något som var viktigt för demokratisk

konsolidering - President Kim Dae Jungs hjärtefråga var solskenspolitiken

- Relationerna mellan Nord- och Sydkorea aktiverades tack vare solskenspolitiken men bakslag i relationerna som sjöslag i Gula havet

1999 och 2002 förekom också 1998-2008. Disharmoni rådde mellan Sydkoreas och USA:s politik gentemot Nordkorea under 2001-2007

- Det första koreanska toppmötet ägde rum i Pyongyang i juni 2000. Ett andra hölls där 2007

- Kim Dae Jung erhöll på grund av solskenspolitiken och sin kamp för demokrati och mänskliga rättigheter Nobels fredspris år 2000 men

solskenspolitiken var omstridd - Tre utbyten av splittrade familjer ägde rum 2000-2001 och många även

senare - Nordkoreas kärnvapentest 2006 var ett svårt bakslag i relationerna.

Test genomfördes 2009, 2013, 2016 och 2017 med nya resolutioner av

FN:s säkerhetsråd som inte har fått önskade följder - Relationerna försämrades igen efter Sydkoreas presidentval 2007, i

vilket Lee Myung-bak vann. Presidenten krävde motprestationer för att kontakter skulle upprätthållas

- Kim Dae Jung ledde en minoritetsregering, vilket försvagade även honom politiskt

- Kritik riktades mot både Kim Young Sam och Kim Dae Jung för att styra auktoritärt

- I presidentvalet 2002 segrade Roh Moo-hyun. Han avsattes tillfälligt från ämbetet 2004 men gynnades under en tid av detta politiskt

- Han efterträddes 2008 av Lee Myung-bak, vars parti GNP segrade i parlamentsvalet 2008. Bakslag för demokratin ägde rum, däribland

stearinljusdemonstrationerna och ex-president Rohs självmord - Två allvarliga incidenter i Gula havet inträffade 2010 med 50 dödsoffer

som följd

- De inter-koreanska kontakterna minskade kraftigt 2008-2013 och turistresorna till Kûmgang-bergen upphörde 2008, varefter Kaesong

Industrial Complex stängdes 2016 - Freden på Koreahalvön har upprätthållits tack vare parternas

ömsesidiga fredsvilja, kraftig upprustning, MAC:s och NNSC:s arbete, vapenstilleståndsavtalet och solskenspolitiken

- Under 2018 har Nord- och Sydkoreas kontakter aktiverats i form av bland annat toppmöten varvid man enats om att lätta spänningarna

men utgången är för tidig att bedöma - I Sydkoreas presidentval 2012 segrade Park Geun-hye mycket tack

vare arvet från fadern Park Chung Hee som första kvinna - Hon uppvisade bristfälligt ledarskap i samband med färjeolyckan och

MERS-epidemin 2014

- Park Geun-hye avsattes på grund av oegentligheter i förtid från sitt ämbete 2017. Trots det politiska systemets brister är demokratin

uthållig, vilket hanteringen av krisen 2016-2017 visar

- Moon Jae-in tillträdde i maj 2017 som ny president. Stor vikt har lagts vid inter-koreanska relationer

- Vid partikonferensen 2010 fick Kim Jong Un höga poster och han tog över makten 2011 efter Kim Jong Ils bortgång. Han befäste under 2012

sin makt och har fortsatt göra det. År 2016 hölls den första partikongressen i Nordkorea sedan 1980

- Kina är Nordkoreas viktigaste bundsförvant såväl politiskt som ekonomiskt samtidigt som det är svårt att finna tecken på en förändring

av Nordkoreas politiska system - En FN-undersökning kom 2014 fram till att brott mot mänskligheten har

begåtts i Nordkorea och rekommenderade att frågan förs vidare till säkerhetsrådet, där frågan debatterades i december samma år utan

åtgärd. Det repressiva styret består

Fråga lektion 6

Vad säger detta program dig om möjligheterna att lösa den nordkoreanska kärnvapenfrågan?

Instuderingsfrågor

1. Förklara hur Koreas delning gick till. 2. Redogör för Koreakriget och dess inverkan på Nord- och Sydkoreas

relationer. 3. Karakterisera Nordkoreas politiska system.

4. Beskriv Sydkoreas politiska system. 5. Redogör för Sydkoreas politiska utveckling under Park Chung Hee.

6. Beskriv Nord- och Sydkoreas relationer före och under 1970-talet. 7. Redogör för president Jimmy Carters planer på att dra tillbaka USA:s

trupper från Sydkorea. 8. Beskriv Sydkoreas politiska utveckling 1979-1981.

9. Redogör för Nord- och Sydkoreas relationer under 1980-talet.

10. Förklara Sydkoreas Nordpolitik och ange dess resultat. 11. Beskriv Sydkoreas politiska utveckling 1987.

12. Redogör för Sydkoreas politiska utveckling 1988-1998. 13. Redogör för successionsfrågan i Nordkorea.

14. Beskriv den politiska utvecklingen i Nordkorea under 1990-talet. 15. Jämför Nord- och Sydkoreas politiska system och inrikespolitiska

utveckling. 16. Redogör för Nord- och Sydkoreas relationer under 1990- och 2000-

talet. 17. Beskriv utvecklingen i kärnvapenfrågan fram till 1993-1994.

18. Beskriv utvecklingen i kärnvapenfrågan under 2000-talet. 19. Karakterisera Nordkoreas relationer med Kina och

Sovjetunionen/Ryssland. 20. Karakterisera Sydkoreas relationer med Japan och USA.

21. Redogör för bundsförvanternas förändrade relationer till Nord- ochSydkorea under 1980-och 1990-talen samt vad förändringarna har

inneburit för de två länderna.

22. Beskriv de senaste årens politiska utveckling i Nord- och Sydkorea.

DEL 2 EKONOMI

Läsanvisningar

5/3: Jonsson, 94-96, 249-252, 261-286 Sakong & Koh: kap. 1-2 (1 läses extensivt)

19/3: Jonsson, 261-286 Sakong & Koh: kap. 3-4

26/3: Sakong & Koh: kap. 5-6 2/4: Eberstadt: kap. 1-10. Kapitel 5-7 är viktigast

Jonsson, 252-261

Sammanfattning lektion 1

- Sydkorea har mer odlingsbar mark än Nordkorea men färrenaturtillgångar

- Efter att ha genomgått en betydande ekonomisk utveckling 1910-1945var den ekonomiska situationen 1945 kaotisk och den förvärrades under

Koreakriget- Sydkoreas jordreform 1950 omfördelade välstånd. Jordägarna

kompenserades med företagsaktier och kunde bli entreprenörer- President Syngman Rhee (1948-1960) prioriterade uppbyggnaden av

infrastruktur och basindustrier men även konsumtionsvaror tillverkades.Beroendet av USA-bistånd var stort och importsubstitu-tion var landets

utvecklingsstrategi. Tillväxten var 3.8% 1953-1960- President Park Chung Hee (1963-1979) prioriterade ekonomisk

utveckling under en tid då Nord-korea var mer utvecklat.Exportindustrialisering blev en ny utvecklingsstrategi 1962-1966 under

en tid då världsekonomin växte snabbt och det fanns inhemska

entreprenörer och billig arbetskraft- Regeringen understödde aktivt exporten och fick ett stort inflytande

över ekonomin, inte minst finanssektorn, som har bestått, om än i olikahög grad under åren

- Sydkorea har varit framgångsrikt i att verkställa de ekonomiskaplanerna

- 1964 infördes en enhetlig växelkurs och valutan devalverades- Tung och kemisk industri prioriterades 1967-1971 för att uppgradera

industristrukturen och minska importberoendet av kapitalvaror- Sydkorea fick 1970 NIE-status och var 2016 världens elfte största

ekonomi- Satsningen på tung och kemisk industri som stål, varv och petrokemi på

1970-talet gav blandade resultat - exporten uppgraderades samtidigtsom överinvesteringar gjordes

- Chaebôl, vilka i tre fall är grundade av affärsmän som började sin karriär under den japanska ockupationen, dominerar Sydkoreas

ekonomi, något som är ett omdiskuterat förhållande

- Sydkorea upprätthöll länge importrestriktioner men en liberalisering inleddes under 1980-talet för att konkurrensutsätta industrin medan

jordbruket skyddades - Omfattande utlandslån togs under 1960-talet för att finansiera

industrialiseringen. Företagen var högt upplånade och ett krispaket antogs 1972

- Inflationen var under 1970-talet högre än i Japan, Hong Kong, Taiwan och Singapore men president Chun Doo Hwan (1981-1988) betonade

tillväxt med prisstabilitet och justerade satsningen på tung och kemisk industri. Tillväxten var negativ 1980

- Under 1980-talet främjade regeringen produktion av maskiner, elektronik och bilar

- Arbetarrörelsen har undertryckts men många strejker har ändå ägt rum, särskilt 1987

- Finanssektorn liberaliserades under 1980- och 1990-talet

- Svåra skuldproblem utlöste ”Asienkrisen” 1997-1998. Sydkorea fick stöd från IMF och genomförde reformer av företagen, finanssektorn,

arbetsmarknaden och offentliga sektorn samt underlättade för utländska direktinvesteringar (FDI)

- Sydkorea tog sig därför ur krisen 1999 och blev en öppnare ekonomi med fortsatt tillväxt, om än i lägre takt än tidigare

- Landet drabbades av den internationella finanskrisen 2008-2009. Åtgärder vidtagna 1997-1998 underlättade en lösning av problemen och

ekonomin var nu bättre före krisens utbrott än då - Förklaringarna till den ekonomiska tillväxten är det historiska arvet,

regeringens ekonomiska politik, utrikeshandel, import av utländsk teknologi, introduktion av utländskt kapital samt de ekonomiska

relationerna med USA och Japan. Relationerna med Japan är komplicerade

- Kina är sedan 2005 Sydkoreas största handelspartner och påverkar

därmed starkt ekonomin - Avigsidor av det ekonomiska uppsvinget är ojämlikhet,

urbaniseringsproblem och miljöförstöring - Sydkorea står nu inför flera utmaningar så som lägre tillväxt och ökad

inkomstojämlikhet och ekonomins tillväxt är bland annat avhängig utvecklingen i världsekonomin

- Produktivitetsledd tillväxt behövs istället för investeringsledd tillväxt

Sammanfattning lektion 2 - Primärnäringarna dominerade ekonomin fram till början av 1960-talet

- Ekonomin har vuxit snabbt sedan 1960-talet och genomgått stora strukturförändringar: industrins betydelse har ökat och den har blivit

mera avancerad - Sydkorea har förvandlats från ett agrart samhälle till ett urbant

- Sydkorea exporterar och importerar industrivaror men även råvaruimporten är stor

- Forskning och utveckling blev viktigare från och med 1980-talet.

Tekniska framsteg förklaras även av importvaror, import av teknik, FDI och utrikeshandel. Privata sektorn dominerar nu investerin-garna i

forskning och utveckling - Fortsatt tillväxt är beroende av innovationer, höjd utbildningskvalitet

samt höjd produktivitet inom servicesektorn och småföretagen - Investeringarna har varit höga och finansierats både med inhemskt och

utländskt kapital - Normaliseringsavtalet med Japan 1965 och deltagandet i Vietnamkriget

1965-1973 ledde till ett stort kapitalinflöde: ett stålverk byggdes och byggnationer genomfördes

- Omstruktureringen av industrin under 1980-talet misslyckades. Indirekt industristöd gavs

- Under 1990-talet var teknologisk utveckling och marknadsöppning nya utmaningar: Sydkorea fick konkurrens från bland annat Kina och WTO

krävde en marknadsöppning

- Sydkorea hade nu utvecklat egen teknologi för halvledare och telekommunikationer: ICT-sektorn prioriterades. Även nya material och

bioteknik fick regeringsstöd - Öppningen av ekonomin påskyndades av Asienkrisen 1997-1998 men

var särskilt problematisk för jordbrukssektorn. Importen av livsmedel började liberaliseras 1989-1991

- Utlokalisering gjordes av industri till låglöneländer, i första hand Kina - Exporten ökade med 40% årligen under 1960-talet och industrivarornas

andel steg - Flera exportfrämjande åtgärder vidtogs men importsubstitution bestod

till viss del - Under 1980-talet betonades marknadskrafterna mera och importen

liberaliserades - Sydkorea har normalt uppvisat handelsbalansunderskott men hade ett

överskott för första gången 1986, mycket på grund av ”the three lows”

- Handelsbalansöverskotten återkom från och med 1998, först på grund av nedgången i ekonomin och sedan mest på grund av den växande

exporten till Kina - Under 1990-talet var Sydkorea ej ett låglöneland: industriell

uppgradering betonades - Ekonomin påverkades kraftigt av Asienkrisen 1997 under en tid då

handelsliberalisering och frihandelsavtal var viktiga frågor - Frihandelsavtal har slutits med Chile (2004), Singapore (2006), EFTA

(2006), ASEAN (2007), Indien (2010), EU (2010), Peru (2011), USA (2012), Turkiet (2013), Australien (2014), Kanada (2014), Kina (2014),

Nya Zeeland (2014), Vietnam (2014) och Colombia (2013). Alla har trätt i kraft och har medfört positiva resultat

- Jordbruksprodukter var den svåraste frågan i frihandelsavtalet Sydkorea-USA: jordbruket och servicesektorn är de minst öppna

delarna av ekonomin

- Japan och USA är sedan länge viktiga för utrikeshandeln men Kina och EU är viktigaste handelspartners under senare år

- Regionala och internationella samarbetsorgan är APEC, ASEAN,

ASEAN+3 och ASEM men rivaliteten Japan-Kina är ett hinder för regional integration

- Sydkorea har förvandlats från biståndsmottagare till biståndsgivare men biståndet är internationellt sett litet

- Servicesektorn började liberaliseras under 1980-talet. Liberaliseringen bestod under 1990-talet, delvis på grund av OECD-medlemskapet 1996

och WTO-krav. Tjänstebalansen är negativ - Finansmarknaden liberaliserades under 1990-talet och påskyndades av

Asien-krisen 1997, vilket möjliggjort utländska företagsköp och banketableringar

Sammanfattning lektion 3

- Befolkningen ökade 1946-2008 från 20 till 49 miljoner. Hälften bodde i Seoulregionen

- Markpolitikens mål har varit att utveckla infrastrukturen, stabilisera

fastighetspriserna och främja balanserad regional utveckling - Regeringen har spelat en viktig roll för att utveckla infrastrukturen

- Industriområden som Seoul, Inch’ôn och Ulsan utvecklades under 1960-talet

- Det växande gapet mellan industrin och jordbruket ledde fram till lanseringen av Saemaûl-rörelsen under 1971, varefter skillnaderna

började minska - Sydkorea har varit framgångsrikt i att återplantera skog

- Land har återvunnits sedan 1960-talet - Livskvalitet och miljövård blev viktigare under 1990-talet

- 1988 deklarerade Roh Tae Woo (1988-1993) åtgärder mot fastighetsspekulation och för ökat bostadsbyggande: spekulationen

minskade och bostadsbristen upphörde på 2000-talet - Kim Young Sam (1993-1998) lanserade projekt för västkustens

utveckling

- Infrastrukturen expanderade kraftigt 2000-2007 - Roh Moo-hyun (2003-2008) planerade att bygga en ny administrativ

huvudstad men även han misslyckades bromsa koncentrationen av människor och resurser till Seoul

- Sydkorea vill bli ett regionalt nav - Grön tillväxt är nu en aktuell fråga

- Infrastrukturen har byggts ut medan det har varit svårare att stabilisera fastighetspriserna och främja balanserad regional utveckling

- Befolkningstillväxten har avtagit och medellivslängden har stigit. - Befolkningens sammansättning har förändrats betydligt och arbetskraft

började importeras under 1980-talet - Utbildningen har av politiska och kulturella skäl kraftigt expanderat till

stor fördel för den ekonomiska utvecklingen, även om utbildningen också har brister vilket bland annat lett till att privat utbildning frodats

- Utbildningsorganisationen följer den amerikanska

- Arbetsmarknaden har strukturellt förändrats på grund avindustrialiseringen men den har inte fungerat friktionsfritt: mer

flexibilitet behövs

- Den lagstadgade arbetstiden sjönk från 48 till 40 timmar per vecka från1953 till 2004 men arbetstiden var 2008 den längsta bland OECD-

länderna- Arbetslösheten har sjunkit över tiden och lönerna stigit, om än med

stora fluktuationer- Fler män än kvinnor förvärvsarbetar och lönegapet män-kvinnor var

38% år 2009- Sydkorea har haft en relativt jämn inkomstfördelning men under 1990-

talet försämrades den bland annat på grund av löneskillnaderna mellanhög- och lågutbildade

- Den sociala välfärden i form av bland annat skadeförsäkring förindustriarbetare (1964), nationell hälsovårdsförsäkring (1976), nationell

pension (1988) och arbetslöshetsförsäkring (1998) har byggts ut menvälfärdsutgifterna är lägre än i andra OECD-länder

- Den relativa fattigdomen var en av de högsta inom OECD 2008

- Hälsovården har förbättrats och hälsoförsäkring omfattar alla sedan1989 men hälsovårds-utgifterna är lägre än i andra OECD-länder. Den

åldrande befolkningen utgör en utmaning och hälsovården behöveravregleras

- Medicinreformen 2000 misslyckades- Kvinnorna hade stor betydelse för industrialiseringen under 1960-talet

men efterföljande strukturförändringar och sociala värderingar har varittill deras nackdel: kvinnorna är en underutnyttjad resurs

Sammanfattning lektion 4

- Nordkorea är råvarurikt men har ont om odlingsbar mark ochimporterar livsmedel

- Socialiseringen av Nordkoreas ekonomi inleddes 1945-1948 ochavslutades 1958

- Ekonomin återuppbyggdes efter Koreakriget (1950-1953) med hjälp av

utländskt bistånd- Juche är den grundläggande principen för ekonomin och planer styrde

den ekonomiska politiken 1949-1950 och 1954-1993- Nordkorea var ursprungligen mer utvecklat än Sydkorea men

planekonomins svagheter skapade med tiden problem, likaså högamilitärutgifter

- Statistiken är sedan länge osäker: ”mirror statistics” är en genväg tilldata

- Infrastrukturen har negligerats och industriparken är föråldrad- Under 1970-talet förde Nordkorea en mera öppen ekonomisk politik

- En joint-venturelag infördes 1984, vilken främst lockat investeringarfrån lojala koreaner i Japan

- Östblockets fall blev för Nordkorea en varningssignal - ”kulturell ochideologisk infiltration” - och 2007 fruktade ledarna konsekvenserna av

ett öppnande

- Nordkorea genomgår sedan 1990-talet en allvarlig ekonomisk kris, varför en marknadsekonomi har börjat växa fram underifrån.

Levnadsstandarden har sjunkit

- Ekonomin började dock återhämta sig tack vare bistånd 1999 men flera problem, däribland livsmedelsbrist, består

- Tecken på en omläggning av den ekonomiska politiken är svåra att finna

- Utrikeshandeln är liten både i absoluta tal och i förhållande till Sydkorea och handels-balansen permanent negativ. Alla ekonomiska

transaktioner redovisas inte öppet, smuggling förekommer och kapital kommer in från i Japan bosatta koreaner som är positiva till Nordkorea

- Utrikeshandeln dominerades länge av socialistländer och Japan men under senare år är Kina viktigast. Sydkorea var vissa år näst viktigast

efter att handel inleddes 1988 - Nordkorea exporterar enklare produkter än vad man importerar

- Solskenspolitikens införande 1998 blev en injektion för ekonomiska kontakter med Sydkorea

- ”Samarbetet” omfattade både Kaesong Industrial Complex och turism

samt stora penning-överföringar från Syd- till Nordkorea - Handeln mellan Nord- och Sydkorea är även icke-kommersiell

- Huvudsakligen chaebôl har investerat i Nordkorea - Väst- och Östtyskland hade omfattande ekonomiska kontakter före

enandet 1990. Sedan 1988 har utbytet mellan Kina och Taiwan kraftigt expanderat till båtnad för relationerna

- Det ekonomiska gapet Nord-Sydkorea är större än mellan Väst- och Östtyskland före enandet

- Nordkorea bedriver militär utpressning mot omvärlden och understöds av både Kina, Sydkorea och USA

- Nordkorea är biståndsberoende. Osäkerhet råder kring de framtida mänskliga resurserna

- Sydkoreas ekonomiska försprång till Nordkorea är mycket stort. Antalet avhoppare är drygt 30,000, varav många har svårt att anpassa sig till

livet i Sydkorea

- Tänkbara alternativ framöver för Nordkorea är att genomföra reformer, att leva vidare och att kollapsa. Samhällssystemet har hittills varit

uthålligt - En förändrad säkerhetspolitisk situation skulle kunna få positiva effekter

på Nordkorea som 2007 hade den svagaste ekonomin i regionen

Instuderingsfrågor 1. Beskriv förutsättningarna för Nord- och Sydkoreas ekonomiska

utveckling. 2. Karakterisera de ekonomiska systemen i Nord- och Sydkorea.

3. Redogör för och jämför ländernas ekonomiska utveckling sedan 1945. 4. Ange förklaringar till ländernas ekonomiska utveckling sedan 1945.

5. Beskriv regeringens roll i Nord- och Sydkoreas ekonomi. 6. Redogör för ländernas industriella utveckling och infrastruktur.

7. Beskriv utvecklingen av den primära sektorn och servicenäringarna.

8. Förklara vilka strukturförändringar ekonomierna har genomgått sedan 1945.

9. Redogör för Nord- och Sydkoreas arbetsmarknad och sociala

förhållanden. 10. Beskriv och jämför Nord- och Sydkoreas handelspolitik.

11. Förklara hur Sovjetunionen/Ryssland och Kina har påverkat Nordkoreas ekonomiska utveckling samt hur USA och Japan har

påverkat Sydkoreas. 12. Diskutera det utländska biståndets roll för ländernas ekonomiska

utveckling. 13. Förklara Nordkoreas mera öppna ekonomiska politik under 1970- och

1980-talet. 14. Beskriv orsakerna till och konsekvenserna av Nordkoreas

skuldproblem. 15. Ange “reformer” i Nordkoreas ekonomi och diskutera deras utfall.

16. Redogör för de problem Nordkorea nu står inför i moderniseringen av sin ekonomi.

17. Förklara hur Asienkrisen uppstod i Sydkorea och vilka konsekvenser

den fick. 18. Beskriv markpolitiken i Sydkorea.

19. Beskriv socialpolitiken i Sydkorea. 20. Redogör för ländernas aktuella ekonomiska situation.

Tentamen, regelverk och studentinflytande

Examination Examinationsform för varje delkurs finns angiven i kursplanen och i kursbeskrivningen. Bägge hittar du i kurskompendiet samt i Athena. Några delkurser har salstentor som skrivs efter delkursens slut, andra har hemtentor, muntliga tentor eller andra examinatonsuppgifter.

OBS! Endast studenter som anmält sig till tentamen får tentera!

Om du dyker upp till tentamen utan att ha anmält dig kommer du

alltså inte att få tentera vid det tillfället! För att anmäla dig loggar du

in på student-Ladok (www.student.ladok.se). Vid eventuella problem, kontakta studentexpeditionen.

Följande regler vid examination är övergripande vid Stockholms universitet, och är till för att säkerställa en rättvis examination. Nedanstående är ett utdrag ur regelboken (https://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-på-grundnivå-och-avancerad-nivå/regler-för-tentamensskrivningar-vid-stockholms-universitet-1.26334), och gäller regler för tentander:

1. Tentands ansvar att följa reglerna

Tentand ska följa skrivvakts anvisningar och tillsägelser. Om skrivvaktsanvisningar och tillsägelser inte följs kan det medföra att tentamen inte

rättas eller att disciplinära åtgärder vidtas. Tentand ska låta skrivvaktkontrollera identitetskort och medhavt material.

2. Identitetskontroll och namnteckningTentand ska uppvisa godkänd legitimation. Som godkänd legitimation

räknas körkort, pass och id-kort med aktuell giltighetstid. Som godkändlegitimation räknas även högst tre månader gammal polisanmälan som

anger att tentandens id-handling är stulen eller förlorad. Även utländskaidentitetshandlingar godkänns, företrädesvis pass och id-kort, under

förutsättning att identitetshandlingen inte måste översättas för atttentanden ska kunna identifieras. Tentand ska anteckna identifikationskod

eller för det fall tentamen inte är anonym sitt namn och personnummerenligt skrivvakts anvisningar.

3. Placering i skrivsalen

Det ska alltid anslås placeringslistor innan salstentamina. På dessa skaalla som anmält att de ska skriva tentamen finnas med och enkelt kunna

utläsa vilken plats de ska placera sig vid. Tentander som inte anmält sig i

förväg får endast delta i tentamen i den mån institutionen medger detta,och då i mån av plats. Tentanderna placeras i sådana fall av skrivvakt. Vid

tentamina med upp till 25 tentander medges undantag från kravet påplaceringslistor.

4. Personliga tillhörigheter Tentand ska följa skrivvakts instruktioner om var väskor och andra

personliga tillhörigheter ska placeras. Mobiltelefon och annan otillåten

teknisk utrustning ska stängas av under tentamen och förvaras bland personliga tillhörigheter.

5. Hjälpmedel

Endast sådana hjälpmedel som på förhand medgivits av examinator får medföras till tentamen. Såvitt avser hjälpmedel som kan lagra, avge eller

förmedla information, exempelvis miniräknare med möjlighet att lagra data, gäller kravet på medgivande även för information som finns i eller

kan avges eller förmedlas av hjälpmedlet. Det ska särskilt framhållas att mobiltelefoner aldrig kan vara ett tillåtet hjälpmedel.

6. Papper

Tentamen får endast skrivas på papper som delas ut av skrivvakt. Detta gäller även kladdpapper.

7. Förbud att lämna skrivsalen tidigare än efter 30 minuter Tentand som inte vill fullgöra tentamen får lämna skrivsalen tidigast efter

att 30 minuter av skrivtiden har gått. Tentand som infinner sig efter det att 30 minuter av skrivtiden har gått får inte delta i det skriftliga provet.

8. Förbud för tentander att samtala

Samtal mellan tentander eller mellan tentand och utomstående, exempelvis via mobiltelefon, får inte förekomma förrän samtliga som

deltagit i tentamen lämnat in sina tentamina till skrivvakt. Detta förbud gäller såväl i skrivsalen som under eventuella toalettbesök.

9. Paus och toalettbesök

Vid tentamina som omfattar mer än fem timmar ska det vara en paus om 30 minuter. Skrivvakt ska ge besked om vilka toaletter som får användas

och tentand ska följa skrivvakts anvisningar.

10. Inlämning

Tentand får inte ta med sin tentamen ut ur skrivsalen utan ska personligen lämna den till skrivvakt. Observera att även en "blank"

skrivning ska lämnas till skrivvakt innan tentand lämnar skrivsalen.

11. Skyldighet för den som uppträtt störande att avlägsna sig Tentand som uppträtt störande ska på skrivvakts uppmaning avlägsna sig.

Störande uppträdande kan leda till disciplinära åtgärder.

12. Fusk Tentand som misstänks för fusk får fortsätta skrivningen om tentand visar

upp och lämnar ifrån sig det otillåtna hjälpmedlet. Skrivvakt ska om möjligt erbjuda tentand möjligheten att byta ut det otillåtna hjälpmedlet

mot ett godkänt exemplar. Tentand som vägrar visa eller lämna ifrån sig

hjälpmedel får inte fortsätta skrivningen. Eventuellt fusk och/eller

störande beteende behandlas efter anmälan från prefekt/studierektor av

rektor som ett disciplinärende.

13. Vid brandlarm, bombhot eller liknande

Vid brandlarm, bombhot eller liknande ska tentand följa de anvisningar som ges av skrivvakter. I sådana händelser ska utrymning av skrivsal alltid ske omedelbart och skrivvakter förvandlas automatiskt till tillfälliga utrymningsledare för skrivsalen. Vid utrymning av skrivsal uppmanas tentander att inte samtala med varandra för att om möjligt kunna återgå till skrivningen efter att brandlarmet är över. Den huvudansvarige skrivvakten ska efter samråd med institutionen meddela tentanderna om de får återgå till skrivningen.

Hemtentamen Tentamen kommer att publiceras det datum och det klockslag som står angivet i kursbeskrivningen. En hemtentamen publiceras alltid på kursportalen Athena. Tentamen kommer att finnas på Athena ända tills den skall lämnas in, du behöver alltså inte ladda ner den exakt vid det klockslag då den publiceras. Inlämningstid och datum står också angivet i kursbeskrivningen, på själva tentamen samt på Athena.

Om inget annat anges ska en hemtentamen, precis som en salstentamen,

alltid skrivas självsändigt. För att förhindra uppkomsten av situationer där

misstanke om fusk uppstår är det viktigt att du är tydlig med bland annat

källhänvisningar. För mer information, se stycket Formalia, om att

referera och citera, nedan.

Särskilda behov Om du har en funktionsnedsättning som gör att du behöver särskilt stöd

och/eller hjälpmedel, kontakta alltid Service för studenter med

funktionsnedsättning (studentstod@su.se eller 08-16 28 78) i god tid före

kursstart.

Kontakta därefter studierektor vid din avdelning (hanna.kritz@su.se för

japanska, kinesiska och koreanska eller martin.safstrom@su.se för

arabiska och mellanösternstudier).

De stöd som finns tillgängliga är t.ex. anpassning av lokaler, kurslitteratur

som talbok, anteckningsstöd, mentorsstöd, förlängd skrivtid vid tentamen m.m.

Kursvärdering Efter att en delkurs har avslutats har du som student rätt att få framföra dina synpunkter och erfarenheter av delkursen i form av en

kursvärdering. Kursvärderingarna genomförs anonymt efter avslutad delkurs. Kursvärderingarna besvaras digitalt på en dator, mobiltelefon

eller liknande. En länk till kursvärderingen skickas till din epost och du har då en vecka på dig att besvara den.

Resultatet av kursvärderingarna, respons från lärare och beslut om

eventuella åtgärder finns sedan tillgängligt för sig som student i en pärm

på Studentexpeditionen senast 10 veckor efter avslutad kurs.

Om du av någon anledning inte fått möjlighet att fylla i en kursvärdering för en delkurs du läst kan du kontakta Studentexpeditionen

(exp.asien@su.se) för att få möjlighet att göra detta.

Formalia, om källkritik och plagiering

Källkritik Tänk på att alltid vara kritisk till de källor du använder och välj dem med

omsorg. Det är alltid viktigt att kunna motivera varför du valt en viss källa.

Att du förhåller dig kritiskt till dina källor är särskilt viktigt när du

använder dig av information som du hämtat från internet. Tänk till

exempel på vem som skrivit informationen som står på hemsidan du använder, varför hemsidan är gjord (t.ex. i propagandasyfte).

Wikipedia är ett exempel på en hemsida som inte anses som en tillförlitlig

källa när du skriver examensarbete eller hemtenta. Anledningen till det är att informationen som återfinns där är skapad av frivilliga bidragsgivare

från hela världen. Innehållet är därmed öppet och fritt, och alla har möjlighet att lägga till och ta bort information från Wikipedia.

För mer information om att tänka kritiskt, se till exempel:

Lars Torsten Eriksson och Jens Hultmans Kritiskt tänkande: utan tvivel är

man inte riktigt klok, Stockholm: Liber förlag, 2014.

Thorsten Thuréns Källkritik, Stockholm: Liber AB, 2013.

Plagiering Studera gärna tillsammans med dina studiekamrater, men tänk på att examinationsuppgifter och examensarbeten normalt görs självständigt om

inget annat anges i kursbeskrivningen.

När din examinationsuppgift eller ditt examensarbete skall lämnas in är det viktigt att du arbetar självständigt. Det är inte tillåtet att plagiera från

en kurskamrat, en bok eller en källa från internet.

Med plagiering menas att man använder sig av det någon annan skrivit

utan att ange källan. Eftersom mycket av det du som student skriver under dina universitetsstudier är byggt på tidigare forskning kommer du

att behöva använda dig av andra källor. Det är därför mycket viktigt att du är noga med att redovisa varifrån du hämtat din information. Läs mer

om det nedan, under delen Formalia, om att referera och citera.

Om du blir osäker på hur du ska förhålla dig till plagiering kan du alltid

fråga ansvarig lärare på kursen. I många fall är det missförstånd som leder till att misstanke om fusk uppstår, det är därför viktigt att du är

medveten om vad som gäller angående källhänvisningar.

Alla anställda vid Stockholms universitet är skyldiga att anmäla disciplinärenden så som misstanke om vilseledande vid prov eller

liknande. En sådan anmälan görs till studierektor vid institutionen. För att ta del av Stockholms universitets riktlinjer för disciplinärenden vid

Stockholms universitet i sin helhet, se https://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-på-grundnivå-och-avancerad-nivå/riktlinjer-för-

disciplinärenden-vid-stockholms-universitet-1.62397

Internetresurser för mer information om plagiering: Urkunds plagiathandbok, http://www.urkund.se/se/student

Skrivguiden, http://skrivguiden.se/

Formalia, om att referera och citera

När du skriver examinationsuppgifter i form av examensarbeten eller hemtentor är det viktigt att du är noga med att redovisa de källor du

använt dig av i ditt arbete. Detta gör du genom referenser, både i form av noter och källförteckning.

Det finns mycket litteratur kring referenshantering, både på biblioteket

och på nätet. Nedan finner du en sammanfattning av några av de saker som är viktiga att tänka på när det gäller referenshantering.

När du skriver ett examensarbete (kandidat- eller masteruppsats) ska du dessutom ta hänsyn till det som gäller för just din kurs, se

kursbeskrivningen för den kurs du läser.

Referenser i text, olika modeller Det finns olika modeller för att hantera referenser i texter. Två vanliga kallas för Harvardmodellen och Oxfordmodellen.

Harvardmodellen innebär att du refererar direkt i den löpande texten, medan Oxfordmodellen innebär att du refererar i en not (se exempel på

modellerna nedan). Ingen av modellerna är mer rätt eller fel, men inom just ditt ämne kan det vara tradition att använda sig av den ena eller den

andra. Det är viktigt att du är konsekvent i den modell som du använder, så att du genomgående väljer att referera i t.ex. noter om du använder

det.

Citera, om användning av noter Det är vanligt att använda sig av citat i texter. Att citera innebär att du

ordagrant återger någonting som någon annan sagt eller skrivit. Ett citat ska alltid vara återgivet exakt, även om det finns stavfel. Efter citatet ska

du alltid ange varifrån du hämtat det. Detta gör du direkt efter, i en not eller i en parentes, beroende på vilken modell för referenshantering du

väljer.

Om det finns ett stavfel i citatet kan du markera det med [sic] direkt efter stavfelet för att markera att det inte är du som skrivit av fel. För särskilt

allvarliga stavfel kan du skriva [sic!].

En referens efter ett citat enligt Harvardmodellen kan se ut såhär:

“Ett rimligt krav på en vetenskaplig begreppsapparat är att den går att använda i tillämpningar” (Persson och Sahlin, 2013:205).

En referens i form av en not efter ett citat enligt Oxfordmodellen kan se ut såhär:

“Ett rimligt krav på en vetenskaplig begreppsapparat är att den går att

använda i tillämpningar”.1

Längre citat Om ett citat är kort, som i exemplen ovan, anges det direkt i den löpande

texten. Om citatet är längre ska det istället stå i ett stycke för sig. T.ex:

För den franske litteratur- och kulturteoretikern Roland Barthes är det centralt att berättarinstansen skiljs ifrån författarens och

berättelsens subjekt (1988). Den som talar i berättelsen är inte den som skriver i verkliga livet. Och den som skriver är inte den

som är. Det finns enligt Barthes två olika sorters berättarpositioner: berättaren som personlig eller opersonlig

berättarinstans. Detta motsvarar inte givet skillnaden mellan en berättare i första respektive tredje person. En berättelse kan

skrivas i tredje person och ändå vara personlig.2 eller (Johansson, 2005:39).

Notera att ovanstående citat anges i ett stycke för sig, med en tom rad i början och slutet, samt att det är indraget på bägge sidor. Ett citat av den

här typen behöver inte omges av citationstecken.

Citat i citatet Om den som du citerar i sin tur har citerat någon annan ska detta återges

inom enkla citationstecken.

T.ex: “Finally, upon reaching the attractive landscapes in Mitava, he writes: ‘The countryside here is much prettier than Livonia, through which

one would not regret to travel with his eyes half closed’”3 eller (Lewis,

1995:57).

Att referera till samma författare och verk direkt efter varandra Om du citerar eller refererar till samma författare och verk direkt efter varandra behöver du inte skriva ut hela referensen på nytt. Istället skriver

du helt enkelt “ibid” om det dessutom rör sig om samma sida. Om det

gäller en annan sida i samma verk och av samma författare skriver du “ibid, 43”.4

1 Johannes Persson och Nils-Eric Sahlin. Vetenskapsteori för sanningssökare. Lund: Fri Tanke Förlag, 2013, 205. 2 Anna Johansson. Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur, 2005, 139. 3 S. Mark Lewis. Modes of Historical Discourse in J.G. Herder and N.M. Karamzin. New York: Peter Lang Publishing, Inc, 1995, 57. 4 Ibid betyder ”på samma ställe” och är en förkortning av det latinska ibidem.

Referat Om du gör en sammanställning av någons text med dina egna ord kallas detta för ett referat. I ett referat förmedlar du någon annans idéer med

dina egna ord, och har möjlighet att välja ut det som du själv tycker är centralt, eller det som du anser vara mest relevant för din

examensuppgift. Om du infogar dina egna åsikter/antaganden måste du vara mycket noga med att markera det.

I ett referat behöver du inte använda citationstecken, men du måste ange

referensen så att läsaren ska kunna hitta källan, antingen inom parentes i

den löpande texten eller i form av en not (se ovan).

Källförteckning Källförteckningen är listan över den litteratur du använt dig av när du skrivit din examinationsuppgift. Källförteckningen ska alltid återges i

slutet, och om du vill kan du dela upp den i t.ex. primära och sekundära

källor, eller “internetbaserat material”, “artiklar”, “intervjuer” osv. om du har använt dig av det.

Källförteckningen ska vara alfabetiskt ordnad efter författarnas efternamn,

och kan se ut t.ex. såhär:

Hamori, Andras. On the Art of Medieval Arabic Literature. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. 1974.

Om du har använt dig av två eller fler böcker från samma författare

behöver du inte skriva ut författarens namn mer än en gång. Observera att böckerna ska vara kronologiskt ordnade. Det kan se ut t.ex. såhär:

Mernissi, Fatima. Women and Islam. An Historical and Theological

Enquiry. Oxford: Blackwell Publishers. 1991.

________. Women’s Rebellion & Islamic Memory. London and New

Jersey: Zed Books. 1996.

Kapitel i bok När det handlar om en hel bok behöver sidantalet inte anges, men om du

istället har använt dig av ett kapitel i en antologi, ska du ange sidorna i din källförteckning, t.ex:

Lee, Peter and Ashby, Rosalyn. “Progession in Historical Understanding

among Students Ages 7-14”, Knowing, Teaching & Learning History.

National and International Perspectives, edited by Peter N. Stearns, Peter Seixas and Sam Wineburg. New York and London: New York University

Press. 2000, ss. 199-222.

Artiklar Om din källa är en artikel kan det se ut på följande sätt i din källförteckning:

Kessy, Emanuel Thomas. “The Transition from the Later Stone Age to Iron

Age in Kondoa, Central Tanzania”, i The African Archaeological Review, Vol. 30, No. 3 September 2013, ss. 225-252.

Internetkällor Om din källa är en sida från internet, t.ex. från ett uppslagsverk, finns

ofta en anvisning om hur du kan referera till den på samma sida. Det som skiljer en internetkälla från en tryckt källa är att du ska ange när du läste

sidan.

Litteraturtips på internet

http://www.chicagomanualofstyle.org/16/contents.html