portfolio linnéa randhem
DESCRIPTION
ÂTRANSCRIPT
PORTFOLIOPORTFOLIOLANDSKAPSARKITEKTUR - LINNÉA RANDHEM
hejMitt namn är Linnéa.
Ett av mina starkaste verktyg för att ta mig framåt här i livet heter kreativitet som jag gärna ger uttryck för i bild och form. Detta i kombination med ett stort naturintresse och passionen
för upptäckande av nya platser ledde mig naturligt in på vägen till landskapsarkitektyrket.
Nu efter mina fem år på utbildningen hoppas jag med den här portfolion kunna spegla vem jag är som landskapsarkitekt.
[email protected] +46 737 60 80 84
Linnéa Randhem
välkommen
projektI den här portfolion visar jag utvalda projekt från min utbildning på Sveriges
lantbruksuniversitet, medverkande i en arkitekttävling och från min praktik på Wi Landskap.
1. Liv & Rörelse 2. An entrance 3. Bryggan
BRYGGAN i librobäck
Förslaget Bryggan i Librobäck handlar om att knyta an till omgivningen och dess värden. Som namnet insinuerar är det vattnet som är i fokus där befintliga Fyrisån och Librobäcken lyfts fram. Med bryggor tillgängliggörs vattnet och dess attraktiva värden blir nåbara och öppnar upp för nya möjligheter i parken.
Bryggan handlar också om övergångar ur olika aspekter. Barriärer ska bryggas över och det ska enkelt gå att ta sig mellan parkens olika delar som ska vara tillgänglig för alla. Med alla avses även djur och växter. Parken är en övergång mellan stad och land - en brygga att stanna upp vid - där den även fungerar som spridningskorridor för omgivande djur och natur.
Gröna och blåa ingångar är viktiga för parkens kontinuitet och ekologiska hållbarhet men övergångar till omgivande strukturer är också viktigt för dess konnektivitet och sammanhang. Ett aktivt flöde genom parken bidrar med liv och rörelse och öppnar upp för en generellt hållbar stadsdelspark inom alla aspekter.
Eftersom vattnet är det genomgående temat präglas gestaltningen av böljande vegetation och tydliga riktningar mot vatten. Dessa går på tvären genom hela parken för att minska känslan av tydlig stråkkaraktär som finns idag. Riktningarna är trädäck i markhöjd som binder ihop parkens olika rum, men de övergår även på sina håll över till bryggor. Man ska enkelt kunna ta sig mellan parkens delar,men Bryggan i Librobäck är också en plats att slå sig ned på för en stund.
Perspektiv västerut mot parkens centrala mötesplats.
beskrivning av förslaget
Bryggan i LibrobäckLinnéa Randhem LK0159 Studio: Stadens Offentliga Rum VT 2014
12345
4. Fjällbäcken 5. Vindstilla 6. Projektering
LIV & RÖRELSE, PROJEKTTÄVLING2016, i samarbete med Fanny de Wolfe
Plats: Selmas park i Backa, GöteborgTävlingsarrangör: Göteborgs stad, Sveriges arkitekterProjektbeskrivning: Gestaltningsförslag för en ny stadsdelspark i samband med förtätning och upprustning av stadsdelen Backa.
1
PERSPEKTIV ÖVER PARKRUMMET SETT SÖDERIFRÅN.
Förslaget Liv & Rörelse tar fasta på det folkliv som sedan länge så starkt präglat Backas identitet. Från att en gång i tiden kunnat stoltsera som Göteborgs egna trädgård till dagens myller av föreningsliv och engagemang har detta tillsammans bidragit till idén bakom gestaltningen för den nya stadsdelsparken i Backa.
IDÉN - EN PARK MED LIV & RÖRELSE
Här finns olika rum för olika tillfällen, här finns plats för alla. Rummen och torgen stimulerar till samvaro och uppmuntrar liv och aktivitet. Rörelsen genom parken går från en tid då leråkern bredde ut sig kring Backa, där odlingarna låg tätt och där marken brukades som stadens trädgård. En rörelse där en svunnen tids odlingar får nytt liv i dagens park, där unga och gamla kan njuta av säsongens frukter och bär. Men också om hur en ny identitet skapats i Backa, en mångkultur och ett yttre gemensamt rum där människor möts och rör sig i vardagslivet.
Hjärtat i Backa är det gemytliga gemensamma torget, sammanhållningen bland invånare, kulturen som är deras egen och som de själva skapat. Förslaget lyfter respektfullt Backas karaktärer och stärker dess identitet med en nyskapande gestaltning och en stadspark som kan blir en stolthet för invånarna och ett besöksmål för många andra.
GESTALTNINGEN
Formspråket i gestaltningen utgår från cirkeln, en symbol för liv, kontinuitet och kretslopp. Cirkeln har en betydande plats i naturen och återfinns i alla kulturer, på så sätt representerar den mångfalden som förslaget “Liv & Rörelse” vill bidra till. Med hjälp av cirkeln skapas naturliga rörelser genom parken samtidigt som den bidrar till variation i rumslighet och karaktär.
Runda former används tillsammans med raka linjer. De runda formerna mjukar upp de hårda husfasaderna och skapar rum av varierande storlek och innehåll. Valmöjligheterna är många: antingen om man vill stanna upp för att och delta i en aktivitet, slå sig ner för vila eller om man hellre föredrar att passera rummen under en trivsam promenad. Det levande växtmaterialet skapar det organiska som kontrasterar mot det hårda, byggda, arkitektoniska.
LIV & RÖRELSE
Rörelse & rumslighet
Förslaget knyter samman de närliggande större naturområdena Kyrkåsberget i söder och Hälsans stig i Skälltorpsskogen i norr. Med naturliga rörelsestråk genom parken som förstärks med träribbor i markbeläggningen från Idrottsparken via Aktivitetsparken och upp mot Kyrkåsberget, skapas kontinuitet av Hälsans stig och en ökad känsla av närhet till natur.
Dagvatten & ekologi - för ett rikare liv
Förslaget gynnar liv och rörelse och bidrar till naturens egna kretslopp. Dagvattnet dröjs kvar i parken genom att låta en mängd olika arter av perenner och buskar fånga upp det innan det leds vidare. Där hårdgjorda ytor dominerar längs huvudstråket har perennplanteringar placerats utmed fasaderna, där dagvattnet leds genom perforerade kantstöd och når växterna.
Stort fokus har lagts på liv och rörelse även för växt- och djurliv och parken fungerar som en spridningskorridor för olika arter i området. En mångfald av olika slags växter gynnar fler djurarter och bidrar till en mer hållbart kretslopp och bättre livsmiljö för alla. Det rika inslaget av levande material i parken bidrar till invånarnas välbefinnande och skapar rum för möten och trivsel.
Plats för marknad och torghandel
För att främja marknadskulturen finns två stora kistor placerade vid torget med hopfällbara bord som på helgerna kan plockas fram av torghandlare. Försäljning av grönsaker, blommor, bröd och hantverk kopplar dels till Backas historia, men uppmuntrar också till kulturutbyte, möten, handel och aktivitet.
Aktivitetstorget
På detta torg finns aktiviteter av många tänkbara slag. Unga och gamla erbjuds street basket och bordtennis tillsammans med sittytor, samt skate, parkour och klättring söder om Backadalen.
Backadalen
Backadalen smalnas av för att minska hastigheten. Breda övergångsställen med avvikande markmaterial, växtlighet och låga trädkronor gör att bilisten uppfattar att den kör igenom ett parkstråk och skärper förhoppningsvis uppmärksamheten.
Gångstråken
Genom parken finns breda gångvägar för gående och cyklister, kors och tvärs till viktiga målpunkter. Genom centrum och torgen är gångarna integrerade med aktivitetsytorna för att göra plat-serna multifunktionella och utan hinder för rörelse.
Sinnenas park
• HögtalareSagostunder anordnas redan på biblioteket, och detta har vi tagit vidare ett steg. Vid lekytorna hörs sagor för barn, både ur Selma Lagerlöfs Nils Holgersson, men också av andra svenska författare. Vid torget hörs texter ur andra av Selmas verk.
• Syn- och doftintryckPerennytor och blommande buskar och träd bidrar både till en färgexplosion men också till ljuvliga dofter. Många sittplatser är placerade nära perennerna, så man både upplever deras doft och deras detaljrikedom i form och textur på nära håll. Prass-lande löv och böljande gräs är andra kvaliteter som förstärker de sinnliga intrycken.
Lekytor
I förslaget ges mycket plats åt barnen. Kullar och nivåskillnader, klätterställningar och vippbrädor ger utmaningar åt stora och små. Lagerlöfs karaktär från Nils Holgersson, gåsen Akka, återkommer med sin flock som bronsstatyer som barnen kan klättra och sitta på. På lekytorna finns gott om sköna sittplatser för familjer och förskollärare, samt planterinsytor med fruktträd och bärbuskar, för att utnyttja platserna till flera ändamål. Den befintliga lekplatsen utvecklas till en äventyrslek med fler sittplatser och mer växtlighet än idag.
Rhododendron BlåtåtelLavendel, salvia, malört, kantnepeta
Exempelplantering:
Växter
Spektakulära perennplanteringar blir ett signum för parken. Den böljande växtligheten kontrasterar mot det strikta hårdgjorda och mot byggda element. Färgskalan inspireras av Selma Lagerlöfs värmländska landskap, där i skymningen ljusa moln lägger sig över de blånande bergen och månen speglar sig silvrig i de värmländska sjöarna. Arter från Selmas Mårbacka plockas upp i parken, såsom rosa pioner och höstflox, blå bolltistel, lila kantnepeta och vita dagliljor. Silvriga växter och böljande prydnadsgräs ger volym och stil och formstarka tuvrör ger tillsammans med andra arter en vacker vinterprägel.
Ätbara växter hämtas också med inspiration från odlingarna på Mårbacka, i form av päron, äpplen, körsbär, vinbär, blåbärstry, aronia, plommon, havtorn och gula hallon.
Värdefulla befintliga träd sparas, och nya planteras av arter som prydnadskörsbär, turkhassel, silverpoppel, ornäsbjörk, himalayabjörk och silverpil. I anslutning till Kyrkåsberget plockas skogsprägeln och dess höjd upp i ståtliga svarttallar. Förutom dess årstidsstyrkor förtydligar de entrén från Backadalen och ger parken en stark karaktär. På torgen finns låga trädkronor som ger en intim och nära känsla och som tillsammans med övrig gestaltning skapar det gemytliga torget.
Belysning
Längsmed parkstråket finns smakfull belysning och ljusinstallationer. De gamla stora träden är fasadbelysta och stråken accentueras med ledande belysning. Över torgen hänger färgglada ljusbollar som ger en lätt och festlig känsla till dessa folkliga platser. På vintern tänds lyktor i träden för att ge parken ett tilltalande och tryggt intryck i mörka tider.
Känsla för platsens historik
Längs huvudstråket leder en interaktiv tidslinje med informationsplatser om Backas historia. Här kan vuxna och barn läsa, titta på gamla kartor samt trycka på knappar och lyssna på vad som hänt på platsen under årtiondena. Flera familjer har bott här i generationer, och många finns kvar som minns hur platsen såg ut för femtio år sedan, här får de en chans att dela det med sina barn och barnbarn. På strategiska mötesplatser placeras konstinstallationer ut som minner om svunna tider och skapar nya möten.
NU&DÅ
AN ENTRANCE, STUDIOKURSSLU, Ultuna, Avancerad nivå 2015
Kurs: Studio - Large Scale Landscape ProjectKursanvarig: Kerstin NordinProjektbeskrivning: Ett individuellt designförslag för hur entrén mellan Uppsala c och väg 282 mot Almunge kan gestaltas baserat på ett föregående grupparbetes framtagna designprogram för vägen.
2
LOCATION
The entrance is situated in the beginning of the west side of the road 282.
BRYGGAN - STUDIOKURSSLU, Ultuna, Grundnivå 2014
Kurs: Studio - Stadens offentliga rum, 15 hpKursanvarig: Lars JohanssonProjektbeskrivning: Ta fram ett gestaltningsförslag för en ny stadsdelspark i Librobäck i Uppsala. Individuell uppgift.
3
Librobäck är idag ett industriområde där de gröna och blå värdena inte kommer till sin fulla rätt. Den planerade par-kdelen är helt omringad av barriärer:
i norra och sydvästra delen i form av de trafikerade vägarna Börjegatan och Bärbyleden samt de oinbjudande, stängslade industriområdena. I öster mot koloniområdet är Fyrisån det största hindret för att öv-erhuvudtaget ta sig över mellan parkens västra och östra sida. Likaså är Librobäcken en barriär som skärmar av par-kområdets sydligaste del.
Området har dock hög potential till att utvecklas till en attraktiv plats att vistas på. Förutom vattnets höga värde, finns det redan idag populära rekreationsstråk som används flitigt.
Inspirationsbilder till konceptet bryggan.
VÄXTER
Bilderna visar på de växtval som har gjorts till gestaltningsförslaget. Inspirationen är hämtad från vind och vatten och därför är växtvalen skira, luftiga och ljusa. Färgskalan går i silver, vitt, blått och ljust friskt grönt.
FJÄLLBÄCKEN - STUDIOKURSSLU, Ultuna, Avancerad nivå 2015
Kurs: Studio - Avancerad växtgestaltning, 15 hpKursanvarig: Ulla Myhr och Sofia EskilsdotterProjektbeskrivning: Ta fram ett gestaltningsförslag för en fickpark i ett bostadsområde i närheten av Årstafältet i Stokholm. Individuell uppgift.
4
FJÄLLBÄCKEN
PROGRAM
starka växtkaraktärer året omrogivandeavskärmad men inte instängdinbjudande entréerdynamiskt rörelsemönster
INVENTERING & ANALYS
Befintlig grönstruktur. Ljusförhållanden. Rörelsemönster.
Inventeringen och analysen visar att parken är belägen i ett soligt läge med flera olika aktiviteter i nära anslutning. På grund av det läget mellan tvärbanan, Årsta centrum och förskolan är flödet av förbipasserande stort vilket ökar chanserna för att skapa en välbesökt fickpark. Analysen visar att de flesta mötena sker i områdets nordöstra del vilket skapar ett ypperligt tillfälle för en huvudentré.
Tvärbanan
Förskola
Förs
kole
gård
GC-
bana
GC- banaTrappa
Årsta C
NNN
Förutom en stor huvudentré skapas ett flertal ingångar till parken. Detta för att göra den tillgänglig, in-bjudande och dynamisk, även i stressen på väg till pendeln ska man få en chans att ta en kortare omväg genom parken. För den som väljer att slå sig ner är det viktigt att känslan av ett alltför inneslutet rum be-gränsas. Det ska vara rofyllt och avslappanden att sitta här men inte obehagligt instängt. Därför används vegetation som antingen är transparent eller under ögonhöjd.
ENTRÉ
ENTRÉ
ENTRÉ
ENTRÉ
Programskiss.
Fjällbäcken är fickparken som är till för att ge svalka och ro i varadagen. Här får den skyndande storstadsbon en chans till paus från asfalt och betong och iställlet drömma sig bort till knotiga fjällbjörkar och porlande bäckar för en stund.
Perspektivet mot norr förmedlar en känsla av en karg, ljus och enkel plats där man kan slå sig ner en stund för att rensa tankar och koppla av.
OMRÅDESGRÄNS
GÅNGVÄG
VEGETATION ÖVER ÖGONHÖJD
VEGETATION UNDER ÖGONHÖJDVEGETATION UNDER MIDJEHÖJD
VEGETATION UNDER KNÄHÖJD
OLIKA DELAR. Parken delas in i olika delar: bäcken och hederna utgör den centralt genomgående delen med stenpartierna i dess kanter och björkdungen är belägen i norra delen. Genom att placera träden i norr undviks skuggpartier över parken. Alla delar har olika karaktärer men är samtliga inspirerade av fjällmiljö. Detta bidrar till en upplevelsevariation genom parken utan att skapa ett splittrat intryck.
Bäcken. Stenpartierna.
Hederna. Björkdungen.
FORMSPRÅK. På samma sätt som växtligehten och de olika delarna av parken är även formspåket inspirerat av fjällmiljön. De meandrande formerna är genomgående i parken, alltifrån bänkar till planteringsytor. Vegetationen är även placerad så att den går från högt till lågt, både över ögonhöjd till under knähöjd, med den högre delen mot GC-banorna. Denna princip efterliknar formen där berg möter dalar i fjäll och på så vis ges ett visst insynsskydd och omslutande känsla inne i parken.
KONCEPTTanken med konceptet är att fungera som en inspirationskälla och guide till att skapa en rogivande men samtidigt up-pfriskande plats att slå sig ner på en stund. Från vardagsstressen och betong får storstadsbon en chans att drömma sig bort till en helt annan verklighet med frisk natur och porlande vatten. Ljus och enkel vegetaion i vitt, blått, silver och lila är svala uppfriskande färger skapar ro och har en dynamik som gör att parken lyser upp året om. Växterna är inspirerade av fjällmiljö och björk, sälg och silvriga växter utgör stommen. På sina håll finns även en del sten- och träinslag, likt en van-dring på en fjällstig. En porlande bäck blir den centrala delen vars ljud bidrar till en multisinnlig upplevelse samtidigt som brus från tvärbanan och förskolan suddas ut.
Här varvas växternas skala, struktur, textur och färgskala. Från väggar av upprätt prydnadsgräs, bågformade och böljande buskar, tak av knotiga, skulturala trädstammar med dess skira lövverk och golv av krypande och mattbildande vegetaion. Här och var intensifieras växtvalen med perenner som har en blandning av grov och fin textur i skiftande färgskala.
Principskiss för vegetationen.GC-bana FIckpark
Högt till lågt.
Meandrande former.
VÄXTER & ÅRSTIDSDYNAMIK
Glansälväxing Fjällsippa GulltörelVårälväxingDvärgblåen Smalbladig silverbuske
TuvrörKamtjatkabjörk Aronia KrypoxbärKrypoxbär Ullvide Anisisop Blodtopp AxmalvaUlleternellSilvrig höstanemon
Höstanemon Sort av kärleksörtBergenia
JAN MAJAPRMARFEB JUN OKTSEPAUGJUL NOV DEC
Växternas färgskala är inspirerad av den inbjudande fjällmiljön som bjuder på stor årsvariation. Från friska färger på vintern som går mer åt svalkande på sommaren för att fullkomligt explodera i ett fyrverkeri av varma färger när hösten nalkas.
VINTER HÖST
Höstkrokus
VÅR SOMMAR
LÖKAR Vår. Sommar. Höst.
Liksom buskar och perenner följer även lökarna med i årets färgskala. Genom att plantera snödroppar (Galanthus nivalis) som lyser upp och markerar entrézonerna, blir parken uppmärksammad och introducerad i början av året för förbipasserande potentiella besökare. Efter snödropparna blommar krokusen (Crocus ’Blue Pearl) i ljusblå färg i slänterna på fjällbäcken som ännu inte börjat porla men som slår an på parkens tema redan tidigt på året. När den stiliserade fjällbäcken är i gång flyttas fokus på lökarna till björkdungen istället. Här kan man slå sig ner på en av bänkarna och njuta av uppstickande neapellökar som samklangar med de vita björkstammarna. När hösten kommer ansluter gulblommande höstkrokus till resten av parkens färgsprakande tema och lyser upp fjällbäcken en sista gång på säsongen.
Allium neapolitanumCrocus ’Blue Pearl’
Mars-april Juni
Galanthus nivalis
Februari-mars
Sternberiga clusiana
September- oktober
ILLUSTRATIONSPLAN SKALA 1:100/A3 N
BÄCKEN
HEDERNA
BJÖRKDUNGEN
STENPARTIERNA
STENMJÖL
BÄNK
BÄNK
BÄNK
FÖRSKOLA
BÄNK
BÄNKTRÄSPÅNG
PERENNPLANTERINGAR VID SITTPLATSER
FÖRSKOLEGÅRD
HEDERNA
HEDERNA
HEDERNA
BÄNK
GC-
BAN
A
GC_BANATRAPPA UPP TILL
TVÄRBANAN
ENTRÈ
ENTRÈ
ENTRÈ
ENTRÈ
A
A1
B
B1
BÄNK
ILLUSTRATIONSPLAN SKALA 1:100/A3 N
BÄCKEN
HEDERNA
BJÖRKDUNGEN
STENPARTIERNA
STENMJÖL
BÄNK
BÄNK
BÄNK
FÖRSKOLA
BÄNK
BÄNKTRÄSPÅNG
PERENNPLANTERINGAR VID SITTPLATSER
FÖRSKOLEGÅRD
HEDERNA
HEDERNA
HEDERNA
BÄNK
GC-
BAN
A
GC_BANATRAPPA UPP TILL
TVÄRBANAN
ENTRÈ
ENTRÈ
ENTRÈ
ENTRÈ
A
A1
B
B1
BÄNK
ILLUSTRATIONSPLAN SKALA 1:100/A3 N
ENTRÈ
A A1
Vy A- A1. Vyn visar björkdungen med dess ljusa stammar som den mest karaktäristiska aspekten.
EN INBJUDANDE PARK
ENTRÈ ENTRÈ
Vy B- B1. Vyn visar perennplateringarna, hederna och sittplatserna med bäcken centralt belägen i parken tillsammans med stenparterna.
B B1GC- BANA
perennplate
ringar
hederna
bäcken ste
npartern
ahedern
a
gångbana, stenmjöl
stödmur
Entréerna markeras med lågt mattbildande och krypande krypoxbär för bättre sikt in och ut genom parken. Krypoxbärets mörka bladverk kontrasterar kamtjatkabjörkarnas och framhäver dess ljusa stammar och accentuerar ytterligare entréerna. Vid sittplatsen har ullvide placerats eftersom dess dryga meter skapar ett mer intimt rum och en skyddande fond för ryggen. Här finns även ökad detlajrikedom med varierade texturer och skalor hos lägre perenner
och stenpartier. De gracila vårälväxingarna mot de den grova stenstrukturen skapar ett karg och avskalat intryck mot träbänken. Intill ryggstödet på bänken är högre och böljande mjuka silviriga buskar placerade för att ge en skön omslutande känsla vid sittplatsen. Bänken är placerad på en låg stenmur som är genomgående i parken. Denna ramar in och skapar ökad rumslighet utan att bidra till en instängd känsla.
PLANTERINGSPLAN1:100/A3 N
PLANTERINGSPLAN1:100/A3 N
LITT. ANT. ART/SORT KVAL/STRLK C-C (CM) ANM. T1 15 Betulaermanii,kamtjatkabjörk flerstam3xkl,th300-350 Gesettknotigtuttryckochenmaxhöjdpåfemmetermedbeskärning.T2 1 Eleagnusangustifolia sol,flerstam4xkl,th200-250 B1 230 AroniamelanocarpaGLORIEE,svartaronia buskco3,5l 40B2 33 Callunavulgaris‘DarkBeauty’,sortavljung buskco 35 Sättsigrupperom3somfördelasjämntöverytan.B3 33 Callunavulgaris‘RobertChapman’,sortavljung buskco 35 Sättsigrupperom3somfördelasjämntöverytan.B4 33 Callunavulgaris‘Sandy’,sortavljung buskco 35 Sättsigrupperom3somfördelasjämntöverytan.B5 33 Callunavulgaris‘Sesam’,sortavljung buskco 35 Sättsigrupperom3somfördelasjämntöverytan.B6 33 Callunavulgaris‘VelvetFascination’,sortavljung buskco 35 Sättsigrupperom3somfördelasjämntöverytan.B7 33 Callunavulgaris‘Zeta’,sortavljung buskco 35 Sättsigrupperom3somfördelasjämntöverytan.B8 989 Cotoneasterdammeri‘Major’,krypoxbär marktäckareco 30B9 20 Eleagnusangustifolia,smalbladigsilverbuske buskco3,5l 70B10 7 Juniperuscommunis‘Repanda’,dvärgen co/kl,40-50 70B11 2 Juniperussquamata‘BlueStar’,dvärgblåen co/kl25-30 70B12 92 Salixlanata,ullvide buskco3,5l 70 P1 63 Agastache‘BlueFortune’,anisört solco3,5l 35P2 82 Anaphalistriplinervis,ulleternell solco3,5 35P3 100 Anemonetomentosa‘Robustissima’,silvrighöstanemon solco3,5l 35P4 169 Antennariadioicaborealis,kattfot A-kval 25P5 6 Artemisiaschmidtiana‘Nana’,krypmalört solco3,5l 35P6 11 Bergenia‘Rotblum’,bergenia solco3,5l 30P7 460 Calamagrostisxacutiflora‘KarlFoerster’ solco5,0l 50P8 27 Calaminthanepeta,stenkyndel solco3,5l 30P9 13 Dryassuendermannii,fjällsippa A-kval 30P10 18 Euphorbiapolychroma,gulltörel solca3,5l 30P11 29 Heucheramicrantha‘Rachel’,småblommigalunrot solco2,0l 35P12 17 Hylotelephium‘Herbstfreud’,kärleksört solco3,5l 35P13 46 Sanguisorbaofficinalis‘PinkTanna’,blodtopp solco3,5l 35P14 40 Sedumacre‘Album’,sortavlitenkärleksört A-kval 25P15 5 Sedum‘JoseAubergine’(PBR),sortavkärleksört A-kval 35P16 8 Sedumspectabile‘Brilliant’ ,sortavkärleksört A-kval 30P17 144 Sempervivum‘Silberkarneol’,sedumväxter A-kval 25P18 150 Sesleriaheuffleriana,vårälväxing A-kval 35P19 63 Seslerianitida,glansälväxing A-kval 35P20 34 Sidalceaxculturum‘ElsieHeugh’,axmalva A-kval 35P21 107 Stachys‘SilverCarpet’,lammöron solco3,5l 35 L1 1450 Alliumneapolitanum A-kval 15L2 1006 Crocus’BluePearl’ A-kval 10L3 10310 Galanthusnivalis A-kval 10L4 1006 Sternberigaclusiana A-kval 10
VÄXTLISTA
LÖKAR
LÖKPLAN SKALA 1:200/A3 N
VINDSTILLA - STUDIOKURSSLU, Ultuna, Avancerad nivå 2015
Kurs: Studio - Avancerad växtgestaltning, 15 hpKursanvarig: Ulla Myhr och Sofia EskilsdotterProjektbeskrivning: Ta fram en trädstrategi för en nya stads-del intill Årstafältet i Stockholm. Uppgiften gick ut på att gå ifrån den traditionella trädplaneringen och hitta alternativa lösningar. Individuell uppgift.
5
VINDSTILLA TRÄDSTRATEGI FÖR ÅRSTAFÄLTET
HUVUDGATA
LOKALGATA
BILGATA
ÅRSTAFÄLTET
ÅRSTA
ÖSTBERGA
OMGIVNING. Den nya stadsdelen angränsar till Årstafältet, ett stort öppet grönområde i sydväst och den trafikerade Huddingevägen i sydost.
INVENTERING
OLIKA GATUTYPER. Inom området finns en genomgående huvudgata med tvärgående lokalgator. Sydvästra delen består av en GC-väg som angränsar till Årstafältet och i sydost löper en bilgata. Rutnätsmönster.
GC- BANA
HUDDINGEVÄGEN
BEBYGGELSE. Bostadsområdet präglas av varierad arkitektur med hushöjder upp till 14 våningar. Bostadshusen är belägna i kvarter och omsluter bostadsgårdar.
BOSTADSGÅRD
BOSTADSHUS
14 VÅN (21 m) 1 VÅN (3 m)
Bilden visar intervallet mellan områdets hushöjder.
ÅRSTAFÄLTET är en ny stadsdel i södra Stockholm som planeras för mångfald och hållbarhet där olika typer av männsikor ska mö-tas och trivas tillsammans. En bidragande faktor för detta är den gemensamma utemiljön där kompositionen av träd, buskar och perenner spelar stor roll för uppleveslen och påverkan på det lokala klimatet.
ÅRSTAFÄLTET
ANALYS
Stora öppna ytor innebär blåsigare förhållanden än inneslutna rum. Detta medför att vindar från Årstafältet kan komma att påverka lokalklimatet i den nya stadsdelen.
Fig. 1. De höga hushöjderna i området riskerar att skapa turbulens på marknivå vilket bidrar till mindre trivsamma platser.
Eftersom den nya stadsdelen till så stor del angränsar till ett öppet fält bör detta tas med som en viktig aspekt i utformningen av grön-strukturen. Stora, öppna ytor tenderar att vara betydligt blåsigare än slutna rum och detta kommer sannlolikt bostadsområdet påverkas av.
Områdets lokalgator är placerade vinkelräta ut mot parken vilket kan skapa vinddrag mellan husen och ge upphov till en blåsig gatumiljö (fig. 2). Under varma sommardagar kan det bidra till svala och trivsamma gator, speciellt eftersom klimatförändringen spås bidra med högre temperaturer. Det ändrade klimatet innebär dock även starkare vindar och inventeringen visar på hushöjder på över 20 meter vilket kan orsaka kraftig turbulens i gaturummet (fig.1). Dessutom visar inventeringen att gatorna och byggnaderna utgör ett rutnätsmönster som bildar öppna passager för vindflöden som i sin tur skapar hög turbulens vid skarpa gatuhörn.
SLUTSATS. Rätt komposition av grönska kan bidra till att sänka temperaturen i staden. I området är gårdarna omslutna av bostadshus vilket kräver vegetation som kan avge värme istället för att hålla kvar den. Därför bör bostadsgårdarna utformas med växter som leder bort värme och hjälper till att skapa en skön och trivsam gård. Gaturummen bör utformas med vegetation som motverkar starka vindar.
PROGRAMMinska vindpåverkan
Skapa behagligt mikroklimat inne på bostadsgårdarna.
Använda växtmaterial som är attraktivt året om.
Markera entréer till bostadsgårdar
Skapa tydliga karaktärer för olika gatutyper.För hög och tät vegetation på gårdar omslutna av byggnader håller kvar värme under lövverket. Därför placeras träd i öppningarna ut mot gatan istället för inne på gårdarna.
Picea omorika, serbgran
Prunus avium, fågelbär
Eleagnus angustifolia, smalbladig silverbuske
Carpinus betulus ’Columnaris’, pelaravenbok
Prunus x serrulata ’Sunset Boulevard’, japanskt prydnadskörsbär
Sorbus commixta ’Embley’, sort av japansk rönn.
Prunus maackii ’Honey’, sort av naverhägg
Acer platanoides ’Columnare’, sort av skogslönn
Populus balsamifiera, balsampoppel
PARKBRYGGAN
LOKALGATOR ANSLUTANADE TILL PARKBRYGGAN
ENTRÉTRÄD
TRÄDPLAN
LOKALGATA
LOKA
LGAT
A
LOKALG
ATA
LOKALG
ATA
LOKALG
ATALOKALGATA
LOKALGATA
PARKBRYGG
AN
HUVUDSTRÅK
ÅRSTA
STRÅ
KET
Acer platanoides ’Columnare’, sort av skogslönn
Populus balsamifiera, balsampoppel
HUVUDSTRÅK
UTSNITT a
UTSNITT b
UTSNITT c
SKALA: 1:1000
←
N
1. PARKBRYGGAN
För att lyckas skapa ett trivsamt klimat i den nya stadsdelen krävs vegetation anpassad till framförallt vind-förhållandena på platsen. Beroende på gaturummet kan olika principer användas som guide till växtvalet.
3 TRÄDSITUATIONER- 3 PRINCIPER
PARK GC-BANA Detta stråk är en GC- bana som sträcker sig mellan parkområdet och bostads-området. Träd och buskar i olika nivåer och skala bildar tillsammans ett assymetrskt vindskydd som skyddar bostadsområdet från den starkaste vinden. Genom att blanda texturer som barrträd med lövträd fungerar vindskyddet dynamiskt och effektivt även under vintertid.
VÄXTVALCarpinus betulus ’Columnaris’, pelaravenbokPrunus avium, fågelbärPicea omorika, serbisk granSmalbladig silverbuske
KRITERIERVindtåliga. Årstidsdynamik. Barr-och lövväxter.
ERSÄTTNINGSARTER:Acer x freemanii ’Elegant’, sort av silverlönnPopulus alba, silverpoppelJuniperus communis, enCornus mas, körbärskornellPicea sitchensis, sitkagranAcer campestre
Principen visar på mötet mellan gaturum och bostadsgård. Analysen indikerar att växterna inne på gårdarna bör hållas låg, gärna under under ögon-höjd, för att motverka värmeansamling. En känsla av högre vegetation, över ögonhöjd, skapas genom att placera gatuträden synligt mot gårdarnas ingångar. Dessa träd fungerar som fokuspunkter och markerar gårdarnas entréer vilket medför högre krav på estetiska värden än resterande gatuträd.
2. LOKALGATOR
3. BOSTADSGÅRDAR
VÄXTVALSorbus commixta ’Embley’, sort av japansk rönn.
KRITERIERKaraktärsstarka.Smala/ta lite plats.
ERSÄTTNINGSARTER:Pinus nigra ’Select’, sort av svarttallMagnolia ’Charles Coates’, sort av magnoliaEleagnus angustifolia, smalbladig silverbuske
Påklätt snitt b - b1 .Skala 1:400/A3.
0 ÅR 15 ÅR 50 ÅR
Påklätt snitt a- a1 .Skala 1:400/A3.
0 ÅR 15 ÅR 50 ÅR
Påklätt snitt c - c1 .Skala 1:500/A3.
0 ÅR 15 ÅR 50 ÅR
Denna princip fokuserar på lokalgatorna som löper vinkelrätt ut frånparken. Genom att placera strukturala träd i olika skala och med olika höjd i rad , skapas en oregelbundenhet i trädkronorna som sänker vindhastigeh-ten och minskar den starkaste turbulensen. Stammarna släpper igenom viss vind somhjälper till att svalka gaturummen varma sommardagar. Lokalgatornahar till skilland från Parkbryggan mer begränsat utrymme och skuggasofta av höga hus.
VÄXTVALAcer platanoides ’Columnare’, sort av skogslönnCarpinus betulus ’Columnaris’, pelaravenbokPopulus balsamifiera, balsampoppelPrunus maackii ’Honey’, sort av naverhäggPrunus x serrulata ’Sunset Boulevard’, japanskt prydnadskörsbärPyrus calleryana ’Chanticleer’, sort av kinesiskt päron
KRITERIER: Smala/ta lite plats. Årstidsdynamik.
ERSÄTTNINGSARTER:Quercus palustris ’Green PIllar’, pelarformad kärrekPopulus alba, silverpoppelPrunus x hilleri ’Spire’Prunus maacki ’Copper’, sort av naverhägg
+T1
1. PARKBRYGGAN
++
B2
B2
VÄXTLISTA
LITT. ANT. ART/SORT KVAL/STRLK C-C (CM) ANM. T1 1 Acer platanoides ’Columnare’, sort av skogslönn högstam 4x kl, 20-25 - - T2 2 Carpinus betulus ’Columnaris’, pelaravenbok - -T3 1 Populus balsamifiera, balsampoppel - -T4 1 Prunus maackii ’Honey’, sort av naverhägg - -T5 1 Prunus x serrulata ’Sunset Boulevard’, japanskt prydnadskörsbär - -
P1 368 Geranium macrorrhizum, flocknäva 35
L1 1584 Allium neapolitanum, neapellök 15 Sprids jämnt över ytan.
VÄXTLISTA
LITT. ANT. ART/SORT KVAL/STRLK C-C (CM) ANM. T1 1 Acer platanoides ’Columnare’, sort av skogslönn högstam 4x kl, 20-25 - - T2 1 Populus balsamifiera, balsampoppel - -T3 1 Sorbus commixta ’Embley’, sort av japansk rönn. - -
B1 408 Aronia melanocarpa GLORIE E, svartaronia busk co 3,5 l 50 -
VÄXTLISTA
2. LOKALGATOR
3. BOSTADSGÅRDAR
+ T4
+T5
+ T3
+T2
+T2
+T3
+T2+T1
+T1
+T3
+T2
Utsnitt a. Skala 1:500/A3.
Utsnitt b. Skala 1:500/A3.
Utsnitt c. Skala 1:500/A3.
P1-288, L1- 1584
a
a1
b
b1
c
c1
←
N
←
N
←
N
P1-288, L1- 1584
P1-40
P1-40
P1-592
LITT. ANT. ART/SORT KVAL/STRLK C-C (CM) ANM. T1 1 Carpinus betulus ’Columnaris’, pelaravenbok stbu 3x kl, th 250-300 - -T2 1 Picea omorika, serbgran - -T3 1 Prunus avium, fågelbär sol co/kl, th 250-300 - -
B1 555 Aronia melanocarpa GLORIE E, svartaronia busk co 3,5 l 50 -B2 2 Eleagnus angustifolia, smalbladig silverbuske busk co 3,5 l 70
P1 592 Geranium macrorrhizum, flocknäva 35 -
L1 6105 Allium neapolitanum, neapellök 15 Sprids jämnt över ytan.
B1-555, L1- 1584
B1-408
PROJEKTERINGSLU, Ultuna 2015 och Praktik på Wi Landskap 2015
Kurs: Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs, 15 hpKursanvarig: Tomas ErikssonProjektbeskrivning: Projektering av Segerstedshuset i Uppsala. Individuell uppgift.
Praktikplats: Wi Landskap Handledare: Åsa WilkeProjektbeskrivning: Projektering av två olika hundrastgårdar i Stockholm.
6
SEGERSTEDTHUSET
HOSPITALPARKEN HUNDRASTGÅRD
ÄLTA HUNDRASTGÅRD
tack!