•

•

•

•

•

•

•

•

•

Fortsätt samarbeta!

Det finns en stor potential i att använda geodata både före, under och efter att en samhällsstörning inträffat men i dagsläget är inte Sverige där.

Anteckning: Förslag till lösning: Varje myndighet tar fram en förteckning över vilken av den egna informationen som är lämpligast i händelse av olika samhällsstörningar. En nationell sektorsportal för ”kris”geodata upprättas eller en ny kategori införs i den nationella geodataportalen

Anteckning: För de som arbetar med krisledning och förebyggande krisarbete räcker det inte med blåljuskartan, även om den såklart är jätteviktig. Det behövs även förberedda kartvyer innehållande den information som krävs för att hantera ett visst scenarie. Dessa kartor består av både geodata från myndigheter och geodata från den egna kommunen. I händelse av kris behövs förberedda (och övade) skikt för att beskriva lägesbilden där kodsättning och manér redan är förberedda.

Anteckning: Förslag till lösning: Standardisera krisinformation på samma sätt som andra datamängders utbytesformat har standardiserats inom Svensk geoprocess. Ta fram tydliga riktlinjer för hur datautbyte ska ske när det gäller hantering av koordinatsystem. Samtliga aktörer bör använda samma koordinatsystem vid datautbyte.

Anteckning: Det hjälper inte att bara myndigheterna tillhandahåller rätt data för den allra viktigaste informationen för att hantera samhällsstörningen finns hos kommunerna själva eller ajourförs av kommunen.

Anteckningar: Förslag till lösning: Hanteringen av kriskartografin kan hållas samman med standariseringsarbete för datautbyte. Att gå vidare och göra kartografin till en riktig standard skulle öka dess ”tyngd”. Det är mycket viktigt att börja använda den så att den inte blir en skrivbordsprodukt. Ett viktigt steg är att ta fram färdiga LYR-filer och MapInfo filer samt att se till att systemleverantörer av räddningstjänstsystem börjar använda kartografiprinciperna.