process med resultat 22 frånvaro analyseras lkab sätter ... › sv › syssiteassets › documents...

13
LKAB sätter kurs på O-Ringen Tävlingspartner i Boden Sid 21 FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 4 # JUNI 2013 En riktigt glad sommar tillsammans med era nära! Lars-Eric Aaro, sid 2 FOTO: FREDRIC ALM 04 Process med resultat 11 Kimit ökar sprängkraft 18 Ny bentonitanläggning 22 Frånvaro analyseras

Upload: others

Post on 17-Feb-2021

5 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

  • LKAB sätter kurs på O-RingenTävlingspartner i Boden Sid 21

    FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 4 # JUNI 2013

    En

    riktigt g

    lad som

    mar

    tillsam

    mans m

    ed

    era när

    a!

    Lars-E

    ric Aaro

    , sid 2

    FOTO: FREDRIC ALM

    04 Process med resultat 11 Kimit ökar sprängkraft 18 Ny bentonitanläggning 22 Frånvaro analyseras

  • 02 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 03

    Tufft första halvår – men det syns ljus i tunneln

    Kina fortsätter att vara den aktör som påverkar oss mest, med sitt enorma behov av järnmalm. Idag står Kina för cirka 50 procent av stålproduktionen i hela världen, och man är starkt beroende av att importera malm. Därför får det bety-delse när den kinesiska tillväxten bromsar in, speciellt i kombination med försämrad industriproduktion i både Sverige och Europa som helhet. Järnmalmspriserna är på nedåtgående, och vi kan konstatera att råvaruboomen har mattats av.

    Ändå finns det ljuspunkter på mark-naden. Efterfrågan på järnmalmspellets är för närvarande stark, trots att både järnmalmspriser och våra kunder har det mycket tungt ekonomiskt. USA:s ekonomi indikerar att mycket pekar åt rätt håll med sjunkande arbetslöshet och stigande försäljning av hus och bilar. I Tyskland fick vi förra månaden tveksamma signaler om hur ekonomin mådde, men med maj månads data så känns det lugnare. Den ökande amerikanska naturgasutvinningen gör att LKAB:s direktreduktionspellets kan bli en attraktiv produkt i USA. DR-pel-letsen är fortsatt populär i Mellanöstern tack vare naturgasförekomsterna där, och därför ska vi öppna ett försäljningskontor i Dubai i år.

    För att vi ska kunna utnyttja de tillfäl-len som trots allt finns ute på markna-den måste vi klara att hålla nivån i vår produktion här hemma. De första fyra månaderna i år förlorade vi en miljon ton färdiga produkter på grund av problem i Kiruna och Svappavaara. Utfallet visar att tillgängligheten i våra verk har försämrats de senaste 12 månaderna. Insatser görs för att eliminera orsakerna till dessa stör-ningar. Gruvorna har producerat bra, och framförallt förädlingsverken i Malmberget

    Snart har halva 2013 gått, och vi kan se tillbaka på ganska skakiga månader med oro på världsmarknaden och fallande järnmalmspriser, samtidigt som vi själva har tappat produktion. Men vår långsiktiga plan ligger fast, vi har invigt Kirunas nya huvudnivå och vi fortsätter tillväxtstrategin. Och det finns positiva marknadsnyheter!

    ”I Malmberget fick jag en genomgång av en arbets-plats som lyckats med sitt förändringsarbete, ett gott exempel på ordning och reda i praktiken”

    LARS-ERIC AARO, vD på LKAB

    CITATET

    TummEn upp … till LKAB för den fina och minnesvärda veteranfesten, där 333 veteraner firades. Särskilt tack till arrangörerna!

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    har under perioden visat mycket fina resultat.

    Vid besök i Malmbergsgruvan den 31 maj fick jag en genomgång av en arbets-plats som lyckats med sitt förändringsar-bete. Det var ett gott exempel på ordning och reda i praktiken med välstädade och smart organiserade utrymmen. Bara genom att vika och komprimera kartong-erna från packade sprängmedel har man minskat transporterna av sopcontain-rar från flera körningar i veckan till en varannan vecka! Fantastiskt roligt att se engagemanget och resultatet. Ordning och reda är en av nycklarna till trygghet i det vi gör, få störningar, hög och jämn produktion och ett säkrare LKAB. Olycks-fallsutvecklingen i år är något bättre än i fjol, och det känns mycket bra att fler och fler arbetsplatser går mot noll olycksfall. Vi måste komma ihåg att det handlar om min egen attityd till vilka risker jag vill ta. Det finns ett antal arbetsplatser med förhöjd olycksfallsfrekvens, men vi ska också vara medvetna om att 87 procent av alla arbetsplatser på LKAB inte har haft en olycka med frånvaro under hela 2012.

    Jag hoppas att ni tillsammans med mig nu i början på sommaren håller tum-marna för att tillståndsprövningen för Mertainengruvan ska gå vägen så att vi kan fortsätta Europas största järnmalms-projekt enligt plan. Sen kan ni släppa tummarna och de av er som har semester hoppas jag får en välförtjänt vila och jag vill tacka er alla för era stora arbetsinsat-ser under det första halvåret.

    Jag önskar er alla, lediga eller i tjänst, en riktigt glad sommar tillsammans med era nära!

    En ny huvudnivå är invigdKiruna. En av Sveriges största industri-satsningar är nu i full produktion. tisdagen den 21 maj invigdes Kirunagruvans nya huvudnivå.

    Drygt 240 inbjudna gäster närvarade vid invigningsceremonin som ägde rum i vagn-verkstaden på 1 365 meters nivå. Med ett tryck på en jätteknapp fick näringsminister Annie Lööf äran att starta en sprängsalva av ljud- och ljuseffekter. Salvan förkunnade den nya huvudnivån som invigd. Vid invignings-ceremonin deltog, förutom Annie Lööf, även LKAB:s vd Lars-Eric Aaro och Marcus Wallen-berg, styrelseordförande i LKAB.

    Kirunagruvans livslängd är därmed säkrad i 20-25 år framåt.

    JOhanna FOgMan

    SvARAR

    Var hittar du solen i sommar?Barbro Rönnfors, projektchef, LKAB:

    – Solen finns i Nacka, värmdö. Min sommarstuga och andra hem.

    Kjell Olovsson, projektledare KUJ1365, LKAB:

    – Jag kommer att hitta solen i piteå och i Thailand.

    Veronica Carlswärd, mark-nadsassistent, Wassara:

    – Nere på Österlen. Se på solnedgången över gröna åkrar och solgula rapsfält.

    LARS-eRIC AARO, VD på LKAB

    vi håller tummarna för att tillståndsprövningen för Mertainengruvan ska gå vägen.

    Gruvarbetare under jordfår inte mindre dagsljusKiruna. En undersökning gjord av Stressforsk-ningsinstitutet visar att gruvarbetare som jobbar nattetid och under jord inte får mindre dagsljus än kontorsanställda.

    – De får faktiskt mer dagsljus när man tar hänsyn till både arbetstid och fritid, säger Jo-hanna Garefelt vid Stressforsk-ningsinstitutet i Stockholm till byggcheferna.se.

    Enligt Garefelt är en anledning att skiftarbetarna har möjlighet att komma ut under olika tider på dagen. En av slut-satserna är att de som arbetar kontorstider kan-ske har mest problem med att inte få tillräckligt med ljus vintertid. Stressforskningsinstitutet undersöker dagsljusets inverkan på sömnstör-ningar och hälsa för olika yrkeskategorier. I undersökningen har sammanlagt 1 270 personer vid LKAB, både skift- och dagtidsarbetare, svarat på frågor om hur de uppfattar sin hälsa, sovva-nor, ljusexponering och trivsel med arbetstider.

    JOhanna FOgMan

    Näringsminister Annie Lööf inviger Kirunagruvans nya huvudnivå. FOTO: FREDRIC ALM

    LKAB bjussar bussar till Kirunafestivalen Kiruna. lKaB bjuder på bussresor för de som bor ute i länet. alla med förköpsbiljetter får chan-sen att åka gratis med festivalbussarna.

    – Vi är huvudpartners i Kirunafestivalen för att den år efter år ger Kirunaborna en härlig stads-fest och lockar tusentals besökare utifrån, säger Anders Lindberg, tillförordnad kommunikations-direktör.

    – Det betyder enormt mycket med enklare och smidigare vägar till Kirunafestivalen, säger Ludvig Nilsson, Kirunafestivalen.

    Anmälan måste göras på Kirunafestivalens Facebooksida. Antalet platser är begränsat.

    MaUrItZ MagnUSSOn

  • 04 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 05

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    Sedan i våras arbetar ett 50-tal personer i en betaversion av LKAB:s nya koncernöver-gripande intranät Arena. Fokus för beta-medlemmarna är att hitta förbättringsområden och identifiera eventuella fel innan all verksamhet kommer in i systemet. Bland medlemmarna ordnas regelbundna möten för diskussioner om allt

    LKaB. Ett nytt verksamhetssystem införs i höst. Därefter fasas Insidan och lotus notes ut. Det nya systemet heter v@l. alla avdelningar måste göra nya styrande dokument för sina arbetsprocesser till det nya systemet.

    Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto och Mari Bergman, kvalitetsutvecklare, har arbetat med det nya verksamhetssyste-met V@L sedan 2010. Projektledare är Per Lidström.

    – I vårt nuvarande V@L finns 4 500 styrande dokument. På Insidan och under serverenheter finns ännu fler i våra gamla system, säger Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto.

    nu införs ett nytt renodlat verksam-hetssystem, V@L (uttalas ”val”). Det blir modernt, lättöverskådligt och får klickbar grafik. Det blir också enkelt att hitta i arbetsprocesserna. Men alla styrande dokument måste läggas in på nytt i det nya systemet.

    – Ingen konvertering av gamla doku-ment sker, säger Mari Bergman.

    – Eftersom systemet har en annan uppbyggnad så kan upp till 30 procent av de gamla dokumenten städas bort, säger Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto.

    V@L blir en integrerad del av det nya intranätet Arena. Det blir ett lättskött och lättläst system som beskriver LKAB:s verksamhet i huvudprocess, ledningsprocesser och stödprocesser.

    Introduktionen av verksamhetssyste-met sker i nära samarbete med starten av LKAB Arena.

    Övergången till nya V@L sker den 1 oktober.

    Snart kommer nya v@L-systemet

    Ann-Cathrine Hirvelä-Lantto och Mari Bergman visar nya verksamhets-systemet V@L. FOTO: MAURITz MAgNUSSON

    – Kom ihåg att det är alla verksamhe-ter i koncernen som måste göra jobbet. Men vi från avdelningen för totalkva-litet ger projektstöd, ledning och utbild-ning. Det går bra att kontakta oss när frågor uppstår, säger Mari och Anki.

    anders Furbeck, chef för hållbarhet, kvalitet och miljö kommenterar:

    – Projektgruppen har tagit fram en modern lösning som ger oss alla en möjlighet att enkelt och effektivt hitta våra styrande dokument.

    – Kärnan är enkelhet och ett stöd i det dagliga arbetet som bidrar till ständiga förbättringar i LKAB, säger Anders Furbeck.

    MaUrItZ MagnUSSOn

    Nya Arena utvecklas

    Helen Åkerström. FOTO: FREDRIC ALM

    från rena utbildningsfrågor till var och hur nyheter ska publiceras. – Det bir många nya fördelar i Arena, säger Helen åkerström, projektkoordinator på LKAB IT. Till hösten 2013 kommer fler användare successivt att få tillgång till Arena. tIna BEnSOn

    Kärnan är enkelhet och ett stöd i det dagliga arbetet

    vagnverkstaden är på spåretHarry Timander, produktionschef på vagnverkstan och Hans Wälikangas, vagnsreparatör, är båda nöjda med resultatet av processoptimeringen. FOTO: FREDRIC ALM

    Kiruna. vagnverkstaden har både förbättrat arbetsmiljön och gjort verk-samheten redo för lKaB:s planerade produktionsökning. – nu vet vi att vi kommer att klara ökningen , säger harry timander, pro-duktionschef på vagnverkstaden.

    Öppnare ytor, rätt belysning, utrym-men och förråd för de mest använda verktygen och reservdelarna är bara några av förbättringar som medarbe-tarna drivit de senaste månaderna i den processoptimering som verksta-den genomfört.

    – Det har blivit lättare att överblicka och vi har blivit mer flexibla. Det har helt enkelt blivit roligare att komma till verkstaden, säger Hans Wäli-kangas, vagnsreparatör.

    I fyra månader har personalens arbete följts upp av en utomstående konsult med fokus på effektivitet och den värdeskapande tiden.

    – Det har varit riktigt jobbigt. Tänk dig själv att ha någon bakom axeln vad du än gör och vart du än går, som

    observerar hur tiden används, iakttar och ställer en massa frågor, säger Hans Wälikangas.

    – Nu när vi ser vad allt arbete ledde till så är man riktigt nöjd. Fastän vi på vagnverkstaden alltid har uppnått våra mål och varit nytänkande så hade vi aldrig kommit så här långt på så kort tid utan processoptimeringen, fyller kollegan Väinö Määttänen i.

    Målet med arbetet har varit att korta processtiderna, ta bort hinder i det dag-liga arbetet och minska kostnaderna.

    – Processen i sig har varit rätt tung men arbetet gav oss tid och möjlighet att reflektera över hur vi arbetar, säger Harry Timander.

    Harry Timander är mycket nöjd med resultatet av processoptimeringen och medarbetarnas prestation och tåla-mod. Men nu väntar en aktivitetslista med 28 punkter för medarbetare och ledning att arbeta vidare med.

    – Det är en del kvar men det känns roligt att få göra den här resan tillsam-mans, säger Harry Timander.

    UlrIKa WEStErBErg

    Nu när man ser vad allt arbete ledde till så är man riktigt nöjd

    Väinö Määttänen, vagnsreparatör.

    Exempel på nya V@L.

  • 06 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 07

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    Maritha Mossberg: Förväntningar

    Livet känns lättare att leva i ljus och värme

    våra förväntningar på som-maren besannades redan i slutet av maj – då som-maren kom till Norrbotten. Vi väntar, längtar och hoppas på en solig, lättjefull sommar med sol, semester och avkoppling. Förvänt-ningarna är höga och många på de korta sommarveckorna – liksom kraven. Egentligen är sommaren en mix av förväntningar och krav. Den vanligaste frågan nu borde vara ”Vad ska du INTE göra på din semester?” Vi gör saker hela tiden så sommarsemestern borde kanske vara fri från planer, eller inte. Mina bästa ledigheter har varit de helt oplanerade när jag bara har varit, där och då.

    Livet känns lättare att leva i ljus och värme. Klädseln är lättare, förhoppningen är att slippa tänka jacka och sockar under sommar-månaderna. De bara benen och armarna får smekas av ljummen vind och lagom dos sol. Det får gärna regna men då helst natte-tid. Regnet friskar upp i själ och växtlighet.

    Har inte sommaren varit ovanligt tidig. Häggen blommade i slutet av maj och då var också löven helt utslagna. Det prunkar i rabatter och krukor. Trädgårdsmöblerna är slutsålda. Våra förväntningar på en tidig sommar har besannats.

    Vi har förväntningar på våra nära och kära, att vi ska umgås och bara mysa. Men det blir inte alltid så. Enligt statistik så ökar antalet skilsmässor under hösten. Ett resultat av att många inte har stått ut i sällskapet dygnet runt. Vi bör unna oss rätten att ta hand om oss själva i första hand och ta hand om andra i andra hand. Låt förväntan, längtan och hopp finnas för hoppet är det sista som lämnar oss.

    Ha en fin sommar!

    MaLMBerget: I höst byts alla gruvtag-gar i Malmberget. Ett uppgraderat system för personsäkerhet införs i gruvan. 2 800 anställda och entrepre-nörer i Malmberget måste hämta en ny gruvtag i höst.

    I Malmberget infördes ett system med personläsare, gruvtaggar, 2004. Det är föråldrat och läggs ned. Den 1 oktober släcks det gamla systemet, och då krävs den nya taggen för att få åka ned i gruvan. ALLA som arbetar eller har uppdrag under jord måste byta gruvtag.

    Det nya systemet har flera fördelar. Ett 40-tal nya läsplatser installeras. Därmed kan 21 olika sökzoner skapas. Det nya systemet ger bättre sökmöjlig-het vid sprängning, räddningsinsatser, tillbud eller andra händelser.

    Vid akuta händelser eller spräng-ningar kan individernas position ses på en skärm i Styrcentralen under jord. De kan därför kontaktas, undsättas el-ler evakueras snabbare och säkrare.

    Tagga UPP din säkerhet!

    Tagga upp säkerheten – för din egen skull! Nya gruvtaggar införs den 1 oktober i Malmberget. Knut Sjaunja, LKAB, arbetar med läsplatser för de nya gruvtaggarna. Lars Byström är projektledare och Tomas Strömberg huvudskyddsombud under jord. FOTO: MAURITz MAgNUSSON

    – Det tillhör grundläggande säkerhet att veta vem som finns i gruvan. Med det nya systemet vet vi också var. Det kan handla om att rädda liv, säger To-mas Strömberg, Metalls huvudskydds-ombud under jord.

    Det nya systemet för personsäkerhet samordnas med Kiruna som införde systemet 2012. Gruvtaggar från respek-tive ort fungerar i båda gruvorna. Det gör arbetet smidigare.

    registrering av nuvarande användare sker automatiskt i systemet. De får hämta sina nya färdigregistrerade taggar från den 16 september. Informa-tion om var taggen hämtas ut kommer i tid innan hösten.

    – Den som inte har en ny gruvtag den första oktober kan inte åka ned i gruvan. LKAB håller mycket hårt på säkerheten, säger Åsa Sundqvist, gruvchef.

    De gamla taggarna skall lämnas in för återvinning av elektronikskrot.

    MaUrItZ MagnUSSOn

    Den som inte har en ny gruvtag den första oktober kan inte åka ned i gruvan

    Kiruna. Fjärrlastningen i Kirunagruvan bjöd nyligen på tårtkalas i kontroll-rummet på 775 sedan de uppnått del-målet att köra tre fjärrlastmaskiner samtidigt på tre olika områden.

    – Det här betyder mycket både för oss och produktionen. det ökar flexibilite-ten. Totalt ska vi ha åtta fjärrområden klara till hösten, säger Anders Jonsson.

    – Vi jobbar fokuserat för att nå må-len och det känns fint att kunna fira det tillsammans med personalen.

    UlrIKa WEStErBErg

    Tårtakalas på djupet

    Projektledaren Anders Jonsson, fjärropera-tören Gustav Blomberg och teknikern Peter Grannäs firade med tårta. FOTO: FJäRRLASTNINgEN

    LKaB. Sätt färg på sommaren i år med lKaB:s sommarpresent!

    Det säger Grete Solvang Stoltz, perso-naldirektör, som i år valt en T-shirt i LKAB:s snygga blå färg till sommarpre-sent till all personal.

    – Visst är den somrig!, säger Grete. Den som sparat fjolårets blå keps får en perfekt färgmatchning.

    Årets sommarpresent finns att hämta från och med måndag den 17 juni, se Insidan. MaUrItZ MagnUSSOn

    Sätt färg på sommaren!Grete Solvang Stoltz i LKAB-blått.

  • 08 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 09

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    den minnesvärda festenKiruna. Den 1 juni blev en minnesvärd kväll med en magisk veteranfest där 333 veteraner firades i arena arctica.

    183 av dem har arbetet 25 år i LKAB och 150 veteraner har arbetat 40 år. De började i LKAB 1972 och 1973. De ”yngre” vetera-nerna började 1987 och 1988.

    Årgångarna är klassiska i LKAB:s histo-ria. -72 och -73 var toppår i LKAB:s leveran-ser. 87:or och 88:or började efter tioårigt anställningsstopp.

    – Det blir en stor utmaning att överföra er kompetens till de nyanställda, sade Lars-Eric Aaro när han personligen tackade alla veteraner.

    Ylva SIEvErtSSOn

    Arena Arctica var omgjort till en sommarvärld. FOTO: FREDRIK ALM

    De stiliga veteranerna fick alla komma upp på scenen och ta emot en ros och en gåva.

    Alcazar bjöd på en sprakande show.

    ”Festen var väldigt trevlig. Ett jättebra arrangemang, vi kände oss verkligen hyllade på alla sätt å vis.” Elisabeth och Gunnar Lakso,Kiruna, 40-års-veteraner, som blev ett par strax efter att de började jobba i LKAB.

    Aud Ljunggren, 40-årsveteran, Narvik.

    LKAB investerar i maskiner och teknik. Vad är din bästa investering?Britt-Louise Larsson, besöks-administratör, Kiruna:

    – Mitt silversmide. Jag tycker om att till- verka föremål av sil-ver, speciellt smycken.

    Det gläder mig att se andra bära smycken som jag har tillverkat.

    Kent Boström, marknads-kommunikatör, Wassara:

    – Min stuga utanför Strängnäs. Där kopplar jag av från storstadsbruset

    och kan fixa med hus och tomt året runt.

    Thomas Nordmark, projekt-ledare, Kiruna:

    – Min familj, hustru och tre barn, samt min utbildning som gjort att jag har ett

    så bra jobb som jag nu har på LKAB.

    narViK. Oppstart bygging av kai 7 i narvik er i startgropene. Det som gjenstår er å få på plass byggetillatelser fra narvik kommune.

    – Vi håper å få dette på plass innen Sankt Hans (midtsom-mar). Når dette er i orden star-ter byggingen umiddelbart, sier Bjørnar Bendiksen, prosjektsjef hos LKAB i Narvik.

    Da starter første del av en stor investering. Kai 7 blir liggende rett øst for dagens kai 5.

    – Vi trenger cirka 20 meters vanndyp, og det har vi, sier Bjørnar Bendiksen.

    Kaien vil bli bygd som en pele kai. Det vil si at stålpeler (stålrør) slås ned i havbunnen til fast fjell nås. Deretter fylls de med armering og betong. Over disse bygges så kaidekket, også det i betong. Det vil gå med cirka 2 000 meter stålrørs- peler til kaien. Byggetiden er knapt ett år.

    Samtidig har prosjektering av en ny skipslaster startet. Pro-sjekteringen skjer i Tyskland, og den vil sannsynligvis bli bygget i Polen.

    – Kontrakten er allerede inngått. Denne vil bli bygd helt ferdig ved fabrikken, og testet der (FAT), så blir den fraktet til Narvik ferdigbygd med båt. Monteringstid i Narvik er bare 3 uker.

    – Den nye skipslasteren vil bli utstyrt med det siste innen teknologi, for å bedre miljøet rundt lastingen. Så man kan

    ny kai i narvik venter på startskudd

    si at vi bygger både for bedre miljø, og bedre fremtidig kapa-sitet, sier Bjør-nar Bendiksen.

    Under byg-gingen vil det høres i byen at vi slår ned pelene. Men siden havbotn der vi bygger er veldig gunstig for peling, forventer vi at arbeidet går raskt.

    neste fase i prosjektet, er bygging av nytt logistikkanlegg på land. Dette vil bla omfatte ny siktestasjon, en rekke nye transportører som vil koble kai

    og skips laster, sammen med malmlagrene i Sila, Lundberg-sjakta og nye lager som er un-der planlegging. Dette skal stå klart til den 01. april 2015 slik at havna kan ta imot de økte volumene fra LKAB 37.

    – vi skal være klar når de stør-re volum fra LKAB 37 kommer til Narvik. Den nye kaien øker Lakb’s kapasitet for lasting fra dagens cirka 19 mill tonn, til 28 mill tonn per år. Risiko for driftsforstyrrelser minsker med to kaier i drift, som kan laste to båter samtidig, sier Magne Leinan, havnesjef hos LKAB i Narvik.

    MaUrItZ MagnUSSOn

    Här byggs den nya kai 7. Byggstart sker inom kort.

    Magne Leinan.

  • 10 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 11

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    Ingen SmäLL utAn emuLSIOn

    Kiruna. varje dygn detonerar runt 50 ton sprängämnen i lKaB:s gruvor i Malmfälten. Sprängämnet tillverkas av dotterbolaget lKaB Kimit som årligen producerar mer än 20 000 ton explosivitet till gruvorna i norr.

    LKAB Kimit är en av Sveriges största enskilda sprängämnestillverkare och står för cirka en tredjedel av Sveriges totala produktion. De ingår sedan 2003 i LKAB Berg & Betong-koncernen. Bola-get förser LKAB-koncernen med all typ av tänd- och sprängmedel till samtliga verksamhetsorter.

    – Vi tillverkar, lagerför och distribue-rar egna emulsionssprängämnen i bulk och paketerad form. All tillverkning sker i vår egna fabrik i Kiruna, säger Hans Karlström, verksamhetschef för LKAB Kimit.

    Totalt tillverkas mer än 20 000 ton sprängämnen varje år, vilket motsva-

    FOTO: FREDRIC ALM

    Sprängämnet kan lik-nas vid konsistensenav majonnäs. FOTO: FREDRIC ALM

    327 mil sammanlagda malmtåg blev fjolårets leveranser av 4 359 fullastade malmtåg till LKAB:s hamnar i Narvik och Luleå under 2012. Det motsvarar sträckan mellan Kiruna och Milano och gav leveransrekordet på 26,3 miljoner ton pellets och fines.

    Stor samverkansövning testar olycksberedskapen

    Närmare 80 personer deltog i samverkansövningen ”LARS” som genomfördes i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna. FOTO: FREDRIC ALM

    Kiruna. För första gången har en större samverkansövning genomförts i lKaB:s under-jordsgruva i Kiruna.

    – En övning är viktig för att se vilka samverkansresurser vi har tillgång till och hur lång inställelsetiden är. Samtidigt är det bra att våra samverkans-partners får möjlighet att se den miljö vi arbetar i och vilka besvärligheter vi kan tänkas ställas inför, säger Jan Björk, räddningsledare på LKAB.

    I en gammal tunnel på 370 meters nivån i Kirunagruvan genomfördes nyligen samver-kansövningen ”LARS”, LKAB, Ambulansen, Räddningstjäns-ten i Samverkan. Närmare 80 personer deltog.

    I övningen ingick utöver LKAB:s egna räddningspersonal personal från Räddningstjäns-ten i Kiruna, Svappavaara och Gällivare samt ambulanser från Kiruna, Jokkmokk, Vittangi och Narvik.

    – Samverkan och kommuni-kation har varit våra ledord i arbetet och det har verkligen fått sättas på prov idag, säger Jan Björk.

    Scenariot var en fingerad trafikolycka där en buss mist bromsförmågan, kört in i bergväggen och så småningom landat mitt på vägbanan för att sedan blockera förbifarten. Ytterligare en pickup och en minibuss var inblandade i olyckan. För att göra scena-

    riot så verklighetstroget som möjligt agerade ett tjugotal medarbetare markörer, det vill säga skådespelare. Ytterligare ett tiotal personer deltog som observatörer.

    – Det är viktigt att visa att räddningsarbetet tar tid, att det är trångt och att det är svårt att vända fordon i gruvan, säger Mikael Rantakyrö, observatör tillika arbetsmiljöutvecklare inom LKAB:s företagshälsovård.

    – Sen tror jag att det blir viktigare, ju längre ner i gruvan produktionen kommer, att LKAB:s egna räddningsstyrka kan göra en första insats, säger Leif Eriksson, observatör och tidigare skyddsombud i Kiruna-gruvan.

    UlrIKa WEStErBErg

  • 12 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 13

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    ut, anställa fler eller öka vår arbetstid som idag består av ett skift och dagtid, säger Hans Karlström.

    Hälften av den årliga produktionen som tillverkas består av färdigt spräng-ämne. Resten är så kallad emulsionsma-tris. Matrisen känsliggörs och blir ett sprängämne i laddningsögonblicket, då känsliggörande kemikalier tillsätts.

    – Vi kommer inte att tillverka mer sprängämne då vi ökar produktions-volymen, däremot mer matris. Vi betraktar dock fortfarande matris som sprängämne, säger Hans Karlström.

    lKaB Kimit har idag 22 anställda. För att dagligen hantera explosiva ämnen krävs en oerhörd noggrannhet och flertalet interna säkerhetsutbildningar.

    – Vi har arbetat med Säkerheten först sedan begynnelsen. För oss är det otroligt viktigt. Vi skulle kunna radera ut hela vårt område om det blir en de-

    rar en produktionstakt om cirka 50 ton per dag. Nu ska LKAB Kimit öka takten.

    LKAB:s vision om 37 miljoner ton färdiga produkter per år kräver en ökad produktion även inom den egna sprängämnesfabriken.

    – Vi är en viktig länk i visionen och kommer att öka vår produktionsvolym med 100 procent de närmsta åren. Det gäller att hänga med LKAB när de spränger, säger Hans Karlström.

    För att det ska vara möjligt krävs ett nytt tillstånd från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och ett nytt miljötillstånd från läns-styrelsen.

    – Idag har vi tillstånd att tillverka 30 000 ton sprängämne. Nu söker vi för 60 000 ton. Vi tittar även på olika alternativ för att kunna öka produk-tionen. Det kan handla om att bygga

    tonation sett till mängden. Säkerhets-tänket finns inbyggt i vår verksamhet, säger Hans Karlström.

    Sprängämnet kan liknas vid konsis-tensen av majonnäs.

    – Det är lätt hänt att tappa respekten för sprängämnet då det inte ser farligt ut. Därför vill vi hela tiden påminna om vad som kan hända och visa på vilka effekter som kan uppstå, säger Hans Karlström.

    Trots de risker som kan uppstå vid arbetet med att tillverka sprängämne har LKAB Kimit inte haft några olyckor med frånvaro sedan 2004.

    – Vår personal har inte tagit några risker. De är väldigt engagerade och gör ett otroligt bra jobb. De har kunden i fokus och ser alltid till att le-verera produkten. Det ska vi fortsätta med, säger Hans Karlström.

    JOhanna FOgMan

    Vi har arbetat med Säkerheten först sedan begynnelsen. För oss är det otroligt viktigt.

    LKAB Kimit tillverkar, lagerför och distribuerar mer än 20 000 ton emulsionssprängämnen i bulk och paketerad form per år. All tillverkning sker i den egna fabriken i Kiruna.

    Bakgrund till LKAB Kimit:

    • Omsätter cirka 200 miljoner kronor.

    • Utvecklar och tillhan- dahåller laddfordon för tunnel- och palladdning.

    • Bolaget har idag tio egna laddbilar.

    • LKAB Kimits största produkt är det egenutvecklade spräng- ämnet Kimulux. Kimulux säljs i bulk och pumpas in i sprängborr- hålen med speciell laddutrustning.

    • Kimulux, som är ett egenutvecklat, CE-märkt, vattenresistent emulsionssprängämne, distribueras även i paketerade former.

    • En förpackad produkt som säljs en hel del externt (Sverige, Norge och Tyskland) är SLp (sprängkapselkänsligt sprängämne), en produkt speciellt framtagen för LKAB:s produktionsbrytning. Försäljningen har ökat stadigt de senaste åren.

    Hans Karlström.

  • 14 VECKOBLADET # NR 4 2013

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    ÅSA hÅLLEr KoLL pÅ mALnInG oCh mILjöMaLMBerget. åsa herrlin sadlade om från läraryrket till att bli ser-viceman i anrikningsverket i lKaB. hon trivs bra på sitt jobb och ser många möjligheter att utvecklas vidare i företaget. – Jag ser på framtiden med tillförsikt och spänning över vad den har att erbjuda mig, säger hon en vanlig dag på jobbet.

    80 procent av utrymmet i lokalerna genom att pressa ihop tomma fat.

    4 vad tycker du om lKaB som arbetsgivare?– Det är ett bra företag som erbjuder sina anställda goda utvecklingsmöjlig-heter inom många olika yrkeskategorier. Här finns även möjlighet till

    friskvård och aktiviteter där även familjemedlem-

    mar får delta. Gruvbrytning är en expansiv bransch som

    det är spännande att vara med i. Jag är stolt över att arbeta i LKAB.

    5 vad skulle ditt nästa jobb inom lKaB kunna vara?– Jag skulle gärna jobba inom projekt eller med utvecklings- och arbetsmil-jöfrågor.

    6 vad betyder lKaB:s kvalitets-policy Ena för dig?– Konkreta ledord som alla kan ta till sig. Engagerad är viktigt att vara för att få arbetsglädje och utveckling i jobbet och företaget. Nytänkande är viktigt för utveckling av verksamheten. An-svar måste finnas med från det person-liga planet och ända upp till kunden. MarIa ÖDalEn ÖStlUnD

    Nytänkande är viktigt för

    utveckling av verk-samheten

    1 vad fick dig att byta yrkesbana?– Jag arbetade inom skola, vård och omsorg hela mitt yrkesliv och kände att jag ville prova på att jobba med något helt nytt. Jag sökte olika tjänster inom LKAB och den 1 oktober 2010 fick jag anställning. Jag tog tjänstledigt från lärarjobbet ett år och trivdes så bra att jag sa upp mig från skolan när det året gått.

    2 vilka är dina arbetsupp-gifter som serviceman?– Jag jobbar mycket med ”chargering”. Det betyder att fylla på kvarnarna med stålkulor som gör att berget mals till bra slig innan det går vidare till bandugnsverket. Vid låg effekt behövs mer malkroppar tillföras och tvärtom. I arbetet ingår mycket truck- och traverskörning. En viktig del i arbetet är också att hjälpa andra kollegor och att hålla ordning och reda på arbets-platsen.

    3 vad är det bästa med jobbet?– Mina kollegor och möjligheterna att förbättra vår arbetsmiljö till att bli säkrare och smidigare. Jag och min kollega föreslog och fick bland annat till stånd en ny fatpress, som gör att vi effektiviserar arbetet och sparar

    Åsa bytte läraryrket mot underhÅllsarbete i lkab:s anrikningsverk

    Namn: åsa Herrlin.Ålder: 47 år.Yrke: Service-man i anriknings-verk i Malmber-get sedan 2010.Bor: I villa på Tallbacka.Familj: Sambo och tre barn på 25, 24 respektive elva år.Gör helst på fritiden: Motio-nerar med måtta, promenader, med hunden, läser böcker och ser på film, familj och vänner, är viktiga.Säkerhetstän-kande i arbe-tet: Noga med skyddsutrustning och skaffar mig en överblick över situationer. Jag försöker tänka ett steg före hela tiden. Som skyddsombud ser jag även mycket till den psykosociala arbetsmiljön.

    Åsa Herrlin ser möjligheterna att kunna påverka, utveckla och

    förbättra saker i arbetet och arbets-miljön som en drivkraft. Likaså

    möjligheterna att kunna utveckla sig vidare inom företaget.

    FOTO: MARIA ÖDALEN ÖSTLUND

  • 16 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 17

    ANSVAR

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    Vad är din åsikt om trafiksäkerheten inom LKAB?Emma Nilsson, HR-adminis-tratör Malmberget:

    – Den är bra. Det behövs en god tra-fiksäkerhet med alla stora fordon som

    finns inom industriområdet.

    Tomas Olausson, kvalitets-ingenjör, Malmberget:

    – Den är ganska bra. vi har fått bättre skyltning och fartbegränsningar.

    Torbjörn Välitalo, t f produk-tionschef, Luleå malmhamn:

    – Trafiksäkerheten inom hamnområdet är god. vi följer de regler som finns.

    Vilka egenskaper har en bra chef?Johan Lundbäck, sektionschef, Kiruna:

    – För mig bygger ledarskapet på en öppenhet, förtro-ende och stöttning.

    Tar gärna intryck av människor.

    Thomas Wieslander, produk-tionschef, Malmberget:

    – Jag vill vara en ledare som perso-nalen törs komma fram till och ta

    hjälp av.

    Tove Thelin Täckdal, produktionschef, Kiruna.

    – En bra chef ska vara tydlig, synlig och bestämd samt ta tag i saker och

    skapa resultat genom andra.

    nytt grepp på chefsutbildningenI LKAB:s nya chefsutbildning får deltagarna arbeta i stora grupper och möjlighet till direktcoachning. FOTO: ULRIKA WESTERBERg

    Kiruna. Inför 2013 har lKaB tagit ett nytt grepp om utbildningen för nya chefer. – verksamheten och kraven på che-ferna förändras – därför måste också utbildningen för chefer förändras, sä-ger Johanna nordin, chef för hälsan.

    LKAB:s chefsutbildning är obliga-torisk för alla nyanställda chefer. Årligen utbildas närmare 30 chefer på produktionschefs-, sektionschefs- och avdelningsnivå som inte tidigare haft en chefsbefattning.

    – Vi vill ha chefer som är bra före-bilder som vågar ta jobbiga situationer och som är duktiga på att leda, säger Johanna Nordin, som var utbildnings-chef då utbildningen togs fram.

    Under utbildningens olika delar får deltagarna arbeta i grupp.

    – Vi jobbar i stora grupper med direktcoachning så att deltagaren får feedback direkt vid övningarna, berät-tar Mathias Lindmark instruktör.

    – Vi arbetar med aktiv chefsträning

    för att få fram en positiv känsla. Det handlar om att bli medveten om hur medarbetarna uppfattar en och hur jag som chef kan maximera resultatet, förklarar Berit Friman, ansvarig för de konsultledda delarna av LKAB:s chefsprogram.

    Deltagarna i utbildningen träffas vid fem tillfällen totalt sexton dagar under ett år. Den första kullen chefer har nyligen diplomerats.

    – Dagarna har varit väldigt inspire-rande och intensiva. Vi har fått vara utanför den komfortabla zonen och upptäckt nya sidor av oss själva, berät-tar Tove Thelin Täckdal, produktions-chef i sovringsverket i Kiruna.

    – Utbildningen har fått mig att vän-da på den värld jag normalt sett lever i, säger Johan Lundbäck, sektionschef för terminalerna.

    – Jag har fått veta hur jag ska bete mig för att vara tydlig, säger Thomas Wieslander, produktionschef media under jord i Malmberget.

    UlrIKa WEStErBErg

    Vi har fått vara utanför den komfor-tabla zonen och upp-täckt nya sidor av oss själva

    Så känns en volt med bilenLKAB:s medarbetare fick möjlighet att prova på NTF:s voltbil i samband med prova-på-dagarna. FOTO: ULRIKA WESTERBERg

    SVaPPaVaara. hur mycket hjälper ett bilbälte och hur känns det egentligen att krocka i sju kilometer i timmen?

    Under tre dagar demonstrerade repre-sentanter från NTF, Nationalförening-en för Trafiksäkerhetens Främjande, en voltbil och en krockstol på LKAB i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Arrangemanget är ett samarbete mel-lan NTF och LKAB.

    – Syftet är att uppnå ökad trafik-medvetenhet, att få medarbetarna att förstå vikten av att använda säker-hetsbälte och att hålla hastighetsbe-gränsningar, säger Leif Andersson, byggledare på verksamhetsservice i Malmberget och som är med och anordnar prova-på-dagarna.

    Förra året hölls arrangemanget inomhus. För att göra det mer lät-tillgängligt för samtliga medarbetare placerades voltbilen och krockstolen denna gång mer synligt utanför man-skapshusen.

    – Det är verkligen en upplevelse man aldrig kan föreställa sig – om man inte varit med om det i verkligheten förstås. Verkligen värt att prova på, säger Esko Johansson Närvä.

    – Alla medarbetare borde testa krockstolen och voltbilen just för att få se vilken nytta bilbältet gör. Även i hastigheter som sju kilometer i tim-men säger Anders Norman, represen-tant från NTF.

    UlrIKa WEStErBErg

    Syftet är att uppnå ökad trafikmed-vetenhet

    Esko Johansson Närvä, processo-peratör.

  • 18 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 19

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    LuLeÅ. lKaB bygger en ny anläggning för bentonit efter ett investeringsbe-slut i lKaB:s styrelse. Den nya anlägg-ningen byggs på lKaB-ägd mark på Sandskär, granne med nya malmham-nen i luleå. Därmed blir marken på Svartön ledig, ett attraktivt område invid lKaB:s gamla malmhamn.

    Investeringen är på drygt 400 miljoner kronor.

    – Vi har miljötillstånd och väntar på bygglov. Nu startar detaljprojektering-en. Bygget påbörjas i höst med mark-arbeten, om bygglovet är klart, och beräknas vara klar sommaren 2015, säger Per Lundström, sektionschef vid

    FAKTA OM BENTONIT:Förbrukning: 120 000 ton per årAnvändning: Bindelmedel i pelletsKemi: vulkanisk leraRågodslager: 75 000 ton (+ 25 000 ton)Malning: 30 ton/ tim (+6 ton/tim)Kornstorlek: 0,04 millimeterProduktlager: 2 400 ton (+ 1 500 ton)Lastning: 235 ton/tim (+ 25 ton/ tim)Alternativ användning: Kattsand, kärn-bränsleförvaring, livsmedel, klar-ningsmedel i vin E558.(Siffror inom parentes anger ökning jämfört med dagens an-läggning). Emil Törnqvist och Markus Wahlberg, operatörer vid den gamla bentonitanläggningen. FOTO: MAURITz MAgNUSSON

    projektavdelningen. Projektledare är Kristina Nordhamn.

    Den gamla anläggningen byggdes 1967 och togs i drift året därpå.

    – Idag är anläggningen helt utmat-tad. Bentoniten alstrar mycket damm, och standarden för arbetsmiljö måste höjas. Därför är en ny anläggning den enda vägen, säger Anders Johansson vid bentonitanläggningen.

    – Det blir skönt med en helt ny an-läggning. Tekniken och arbetsmiljön behöver en upprustning, säger Tore Englund, Emil Törnqvist och Markus Wahlberg, processoperatörer vid ben-tonitanläggningen.

    Den nya anläggningen får modern teknik och arbetsmiljöstandard, högre kapacitet för produktion och lagring och en kapacitet som motsvarar be-hovet för ökad pelletsvolym i utveck-lingsplanen LKAB 37.

    – Den nya anläggningen ökar även LKAB:s flexibilitet. Närheten till ham-nen blir en ny utvecklingsmöjlighet, säger Anders Johansson.

    Bentonit är en lera som bildats av vul-kanaska. LKAB använder bentonit som bindemedel när pelletskulorna bakas. Den stora uppsugningsförmågan av vat-ten, åtta gånger sin egen vikt, bidrar till LKAB:s pellets goda egenskaper.

    LKAB importerar bentonit från Grekland via hamnen i Luleå. Bento-niten kommer i en hård stenig form, och mals och torkas i bentonitanlägg-ningen till ett pulver som påminner om potatismjöl. Bentoniten fraktas på järnväg i LKAB:s systemtåg varje natt med sex till åtta vagnar per tågsätt.

    – Bentonitanläggningen är gammal men vi har hållit produktionen högt. Vi har en driftklarhet på 96 procent, och det har aldrig hänt att produktio-nen blivit stående på grund av brist på bentonit. Vi har alltid varit hundrapro-centiga, säger Tore Englund.

    MaUrItZ MagnUSSOn

    Vi har miljö-tillstånd och väntar på bygglov

    Närheten till hamnen blir en ny utvecklings-möjlighet

    Per Lundström.

    Anders Johansson visar malkulorna i bentonitan-läggningens kvarnar. De väger ett ton styck.

    Attraktiv tomt ledig. LKAB lämnar gamla malmhamnen för gott.

    Här skall den nya anläggningen ligga, säger Emil Törnqvist och Markus Wahlberg.

    Investering i nyanläggning för bentonit

  • 20 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 21

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

    Från vänster: Mikael Krispinsson, vd Pon Mining, Tage Lundin, inköpschef LKAB, Jan-Ivan Johansson, avdelningschef till-växtprojekt LKAB och Göran Carlsson, COO Pon. Stående från vänster: Peter Söderman, vd LKAB Berg & Betong och Dave Mohr, Cat Geneva. FOTO: RÚNAR gUDMUNDSSON

    LKAB-koncernen sluter rekordstort maskinavtalMaLMfäLten. lKaB:s tillväxt-projekt nya gruvor tar ett viktigt steg genom koncernens största investering i mobila maskiner genom tiderna. Det handlar om tunga special-maskiner till de planerade dagbrottsgruvorna i Svappa-vaaraområdet.

    Avtalet som har slutits med Pon Equipment, generalagent för Caterpillar i Sverige, uppgår till drygt 1 100 miljoner kronor. Avtalet omfattar bland annat 19 truckar, fyra grävmaskiner och fyra hjullastare till dagbrotten i Mertainen och Leveäniemi.

    – Det är ett stort och viktigt steg i vår expansionsplan mot 37 miljoner ton. Det är också den största maskinaffär LKAB gjort, säger Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för teknik- och affärsutveckling.

    Maskinerna kommer att ägas av LKAB Berg & Betong som

    ansvarar för driften i de båda gruvorna.

    – Enhetsoperationerna last-ning och transport är en viktig del för de nya dagbrotten och vi känner oss trygga med Pon Equipment som leverantör och har även inlett förhandlingar kring framtida serviceåta-ganden, säger Patrik Kansa, projektledare på LKAB Berg & Betong.

    nästa viktiga steg i processen är upprättandet av ett entre-prenadavtal för transporter och service.

    – Nytänkande är viktigt och vi har hela tiden försökt hitta nya vägar vid planering av verk-samheten i de nya gruvorna som uppfyller kraven på kost-nadseffektivitet och flexibilitet, säger Peter Söderman, vd på LKAB Berg & Betong.

    Sedan tidigare är en maskin-upphandling på 330 miljoner kronor klar för Mertainen.

    Den största delen omfattar upphandling av finkrossar och utrustning för separering av berg, ett avtal som slutits med Thyssen Krupp Fördertechnik GmbH. LKAB har även tecknat ett avtal med Citic från Kina om inköp av en primärkross till Mertainen.

    – Ambitionen är att alla ma-skiner skall vara på plats för att starta ordinarie gruvbrytning i Mertainen i oktober 2014. I Leveäniemi beräknas produk-tionen vara igång under våren 2015, säger Peter Söderman.

    Det förutsätter givetvis att alla erforderliga miljötillstånd och styrelsebeslut är klara. Tisdagen den 28 maj inledde mark- och miljödomstolen en huvudförhandling gällande LKAB:s ansökan om tillstånd till brytning och krossning/sovring av järnmalm vid Mertainen. Dom meddelas senare.

    JOhanna FOgMan

    BODen. lKaB har gått in som tävlings-partner till O-ringen, världens största orienteringsäventyr, som avgörs den 20 - 26 juli i Boden.

    – Vi vill tillsammans med alla oriente-ringsintresserade, LKAB-anställda och deras familjer som deltar i O-Ringen lyfta fram LKAB. Vi vill säkerställa att ingen åker från Norrbotten utan att förstå hur viktiga vi är för Sveriges till-växt och att LKAB kan vara en intres-sant arbetsplats för en friluftsintresse-rad familj, säger vd Lars-Eric Aaro.

    O-ringen arrangeras varje år sedan 1965 och har deltagare i åldrarna 5-65 år. Till tävlingen kommer cirka 12 000 – 15 000 deltagare från många olika länder. Under tävlingsveckan finns många tillfällen att utbyta erfa-renheter och knyta kontakter. LKAB profilerar företaget och alla spännande jobb som finns i organisationen under tävlingsdagarna.

    – Vi vill stärka LKAB:s varumärke hos denna grupp människor som delar många av de grundvärden som är vik-tiga för oss. De som är intresserade av ett aktivt friluftsliv, kan vara tekniskt eller naturvetenskapligt utbildade och därmed har intressen, utbildning och arbeten som passar för en anställning i LKAB, säger Lars-Eric Aaro.

    LKAB griper tillfället till marknads-föring på O-Ringen, som är en stor mö-tesplats för vuxna, barn och familjer i en målgrupp som är mycket viktig för

    LKAB partner till O-Ringen

    MaLMfäLten. lKaB och norrbottens ornitologiska föreningen har startat ett fyra år långt samarbete i ”projekt pilgrimsfalk. Fåglarna trivs i lKaB:s gruvområden och bygger bon på de branta bergväg-garna. Inom bolagets områden har hittills hittats fyra par häckande pilgrimsfalkar.– Pilgrimsfalken är en viktig indikator på miljön i våra gruvområden, säger Anders Lundkvist, LKAB:s miljöchef.

    Norrbottens ornitologiska förening är mycket nöjda med samar-betet. Föreningen får bättre möjligheter att inventera beståndet av rovfåglar på ett lättare och snabbare sätt med helikopter.

    Samarbetet innebär att värna om pilgrimsfalken men analyser och undersökningar blir en viktig indikator på miljön. Pilgrimsfalken var nära utrotning på grund av miljögifternas påverkan under 1980-talet.

    MarItha MOSSBErg

    Samarbetar för pilgrimsfalken

    Falkunge. FOTO: KENT NILSSON

    O-Ringen lockar deltagare från hela världen. FOTO: O-RINgEN

    LKAB:s framtid. LKAB:s betydelse för tillväxten i Norrbotten, Sverige och Europa ska lyftas fram. Arbetsmarknad och natur visar Malmfältens starka attraktionskraft.

    – Många anställda har anmält sig till tävlingarna eller till LKAB:s ar-rangemang på O-Ringen i vårt tält på marknadsgatan. Tältet bemannas av personalavdelningen med förstärk-ning från övriga organisationen, säger AnnChristine Lindgren, en av LKAB:s kontaktpersoner för O-Ringen.

    – O-Ringen blir en stor idrottsfest som bjuder på gemenskap och härliga naturupplevelser, idrott när det är som bäst helt enkelt! säger hon.

    UlrIKa WEStErBErg

    O-Ringen blir en stor idrottsfest som bjuder på gemen-skap och härliga naturupp-levelser

  • tack:Stort tack till er alla för presenter och upp-vaktning i samband med min gruvpensione-ring. Ingen nämnd ingen glömd.Pauli Saarinen

    Ett stort tack för presenten jag fick av mina arbetskamrater när jag slutade vid LKAB.Jan-Erik Eliasson

    Ett varmt tack till alla för uppvaktningen och presenterna på min 50-årsdag. Tor-Ulf Johansson

    Tack för uppvaktningen på min födelsedag. Det var kul!Per Lidström

    Ett stort och varmt tack för all uppvaktning i samband med min födelsedag.Jag blev jätteglad och kommer aldrig att glömma denna dag.Maria Rova

    Tusen tack! till er alla som har hjälpt oss att göra KUJ 1365-invigningen till ett oförglömligt minne för våra gäster. Utan er hade inte invigningen varit möjlig att genomföra.Ingela, Anna och Elisabeth

    Tack för all uppvaktning på min 50-årsdag! Arto Kontiainen

    Jag vill rikta ett stort tack till alla på Berg & Betong, KA3 och KK4 samt gruvplaneringen för att jag fick komma under min praktiktid. Ingen nämnd, ingen glömd. Heidi Mård-Pietikäinen

    Tack för all uppvaktning vid min pensions-avgång från LKAB.Birger Öjemalm

    Ett tack till alla mina kollegor jag haft genom åren. Jag har haft en riktigt rolig och givande tid i LKAB. Men nu byter jag malm-damm i skorna mot sand mellan tårna. Rikard Strålberg

    Tack till alla vänner, arbetskamrater och arbetsledning för presenterna jag fick i samband med min pensionering.Jim Pekkari

    Tack för uppvaktningen på min 60-årsdag.Bengt Perälä

    Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget.

    22 VECKOBLADET # NR 4 2013 VECKOBLADET # NR 4 2013 23

    SOvRAt

    För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

    Utkommer 20 sept Manusstopp 12 sept

    Ett glatt tack till er alla för uppvaktningen och överraskningen på min 60-åriga födel-sedag, det satt gott både med tårtan och presenten.Lars Åke Bergström

    Tack till mina arbetskamrater i pellets-verken Buv och Mk3 i Malmberget för alla fina år. Tack också till övriga medarbetare i LKAB och tack för presenterna. Håkan Johansson Vaara

    Tusen tack till er alla i Kiruna, KA1/KA2, för uppvaktningen i samband med min pensio-nering. Ingen nämd, ingen glömd. Matti Pekkala

    på nytt jobbStaffan Hahr, produktionschef vid pNL processkrotning, Kiruna.Jan Lillbro, produktionschef, pelletsverken, Malmberget.Mattias Johansson, produktionschef, pelletsverken, Malmberget.Mattias Orava, produktionschef, pelletsverken, Kiruna.Ann-Christin Lindgren, utbildningschef, LKAB.

    Lediga jobbByggledare projekt förädlingsverksamhet.Miljöchef Kiruna/Malmberget.Underhållsingenjör Energiproduktion, Kiruna.projektledare Nya gruvor Leveäniemi, Malmfälten.planerare, Malmberget.

    det händer i LKAB14-15/6: LKAB sponsrar pride festivalen i Luleå. 24/6-2/8: gruvturer i Malmberget Mån-dag-Fredag. Start från Turistbyrån gällivare.27-28/6: World Steel project on Air Quality.2-4/7: EIp ministermöte, Kiruna.20-26/7: LKAB sponsrar O-Ringen i Boden. 15/8: Delårsrapport Q2.26-28/8: Trafikutskottet.27/8: LO:s ordförande Karl-petter Thorwaldsson.

    Vad gör du helst under sommaren?Tommy Persson, vaktmäs-tare, Malmberget:

    – Jag semestrar i Falkenberg och på gotland. Där är det så vackert. Och jag

    badar varje dag på semestern.

    Ronnie Hansson, sektions-chef Brand, Malmberget:

    – Jag tar det lugnt solar och badar i stugan i Svartbyn. Reser inte bort

    under sommarsemestern.

    Katarina Magnusson, kvali-tetsingenjör, Malmberget:

    – Det är sol och bad och naturen i min stuga i Käntöjärvi. I år ska jag måla

    stugan.

    UlrikaWesterberg

    0980 – 713 59070 – 342 13 59

    Mauritz Magnusson

    0970 – 765 22076 – 844 57 92

    MariaÖdalenÖstlund

    0970 – 762 39070 – 319 62 39

    JohannaFogman

    0980 – 714 75070 – 342 14 75

    Maritha Mossberg

    0970 – 766 44073 – 074 36 45

    E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarigutgivare: Anders Lindberg Produktion: vinter Tryck: Lule grafiska och Nortrykk

    Tina Benson

    0980 – 710 85070 – 342 10 85

    Ylva Sievertsson

    0980 – 710 73070 – 342 10 73

    MaLMBerget. Korttidsfrånvaron bland de yngre ökar inom hela lKaB-koncernen. – Det handlar om att ställa frågorna: ”varför är du sjuk? hur kan vi hjälpa dig?”. Jag efterlyser kommunikation mel-lan chefer och arbetstagare., säger greta lerenius, rehabili-teringssamordnare på lKaB.

    Orsakerna till att korttidsfrån-varon ökar kan vara många. Därför är det viktigt med kom-munikation och att få kunskap om varför en person är borta ofta från jobbet.

    – Det finns de som har väldigt hög frånvaro under ett år. Det kan behövas rehabiliteringsin-satser. Cheferna har ansvaret att utreda orsaken till frånvaron efter sex frånvarotillfällen. Men utredningen kan starta tidigare, säger Greta Lerenius.

    nu har ett arbete påbörjats där Håkan Johansson Jänkänpää IF Metall, Ann-Chatrine Åman företagssköterska på LKAB i Malmberget. Greta Lerenius rehabiliteringsansvarig på LKAB och Cristin Ranestål, IF Metall, ska utreda frånvaroorsakerna.

    – Vi tittar på frågan. Viktigt är också att informera alla nyanställda vilket tillvägagångs-sätt som gäller vid sjukanmä-lan, säger Håkan Johansson Jänkänpää.

    arbetsgruppen antar att en del fall av korttidsfrånvaro kan åt-gärdas med en rehabiliterings-utredning. Arbetsmiljön kan vara orsak till sjukdom och då ska arbetsplatsen åtgärdas. An-dra orsaker till korttidsfrånvaro

    Håkan Johansson, IF Metall, Greta Lerenius, rehabiliteringssamordnare på LKAB och Ann-Chatrine Åhman, företagssköterska på LKAB i Malmberget. FOTO: MARITHA MOSSBERg

    kan vara privata familjepro-blem, drog- eller alkoholpro-blem. LKAB:s företagshälsovård finns till hands för alla frågor och hjälper till med kontakter och rådgivning.

    – Alla som anställs för tillsvidareanställning genom-går en hälsoundersökning. Då har vi tillfälle att informera om företagshälsovården och tillvägagångssätt för att anmäla sjukfrånvaro, säger Ann-Chatri-ne Åman.

    Greta Lerenius poängterar vikten av att göra cheferna medvetna om anledningen till frånvaron.

    – Det är viktigt att vi inte blundar för orsakerna till korttidsfrånvaron oavsett skäl, säger hon.

    Antalet anställda med långtidsfrånvaro har stadigt minskat de senaste åren. Här är LKAB mycket framgångsrika med insatser för rehabilitering.

    MarItha MOSSBErg

    Sjukfrånvaro inom LKAB-koncernen:Långtidsfrånvaro – mer än två månader 0,5 procent i april 2013.Korttidsfrånvaro – enstaka dagar – 2,9 procent i april 2013. Efter sju dagar krävs läkarintyg.Rehabilitering: vid fler än sex frånvarotillfällen under tolv månader är arbetsgivare skyldig att göra en rehabiliteringsutredning. Orsak. Behov. Förändring av arbetsmiljön.Anmälan om sjukdom: Sker alltid så tidigt som möjligt första sjukdagen till närmaste chef. vid sjukdom finns möjlighet att vara frånvarande halv dag.

    Sjukfrånvaron ökar bland yngre

    2-3/9: Nordiskt ministermöte.7/9: Barncancerfonden.1/9: SSAB:s styrelse.14/9: LKAB deltar på geologins dag, Uppsala.

    LKAB från insidanMåNADEN SOM gåTT:5/6: TEDx-konferens i Kiruna där bland annat per-Erik Lindvall talade. 1/6: LKAB:s veteranfest på Arena Arctica i Kiruna.29/5: LKAB går, via Norrskenet, in som finansiär i Northland Resources.28/5: Huvudförhandling för Mertainen inleds.24/5: Ny utställning, gruva och geologi, invigdes i Teknikens Hus i Luleå.23/5: LKAB vann pris i platts global Metal Award i London.21/5: Näringsminister Annie Lööf inviger Kirunagruvans nya huvudnivå, KUJ1365.

    teknikens husAlla LKAB-anställda med familjer har fri entré till Teknikens Hus i Luleå från och med den 24 juni till den 18 augusti. visa upp ditt LKAB-anställningskort/passerkort i entrén. Det gäller som betalning. Du som inte har med dig anställningskortet kan i stället meddela ditt namn och anställningsnum-mer i receptionen så gäller det för fri entré.Läs mer om Teknikens Hus, öppettider och aktiviteter på: www.teknikenshus.se

    motionera & vinn Nu kan du som motionerar till och från jobbet vinna priser fram till den 30 sep-tember. Lägg en lapp i lådan med skylten ”Motionera till jobbet och vinn” när du motionerat fem gånger. Du får bara räkna ett motionstillfälle per dag. på LKAB:s intranät under rubriken Hälsa kan du se var lådorna finns uppsatta. Ju fler gånger du motionerar ju större chans att vinna! Drag-ning sker efter sista september. vid frågor ring Jana Stridfeldt Bjuhr 1256 eller Carola Olsson 3771.

    LedARe LKAB 370 SäKeRhet InveSteRIngAR RepORtAge SAmtALet häLSA

  • 24 VECKOBLADET # NR 4 2013

    GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

    Grafik: Mediagrafik & illustration

    UPPNÅDD BELÖNINGackumulerat april

    3025

    20

    15

    105

    0

    35

    40

    4550

    5560

    tkr

    2013: 4 275 kr 2012: 18 069 kr

    ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTIONVärdena för arbetsmiljö, kvalitet och

    produktion avser moderbolag ochanslutna dotterbolag.

    Förädlingsverk, tusen ton

    Period: 1 jan - 9 juni

    KIRUNA

    Pelletsverk KK2 1 246 1 733

    Pelletsverk KK3 1 948 2 068

    Pelletsverk KK4 2 084 2 041

    Anrikningsverk special 355 363

    SVAPPAVAARA

    Pelletsverk SK 1 425 1 394

    MALMBERGET

    Pelletsverk BUV bandugnsverk 1 455 1 486

    Pelletsverk MK3 1 482 1 474

    Anrikningsverk till fines ANR 436 675

    Totalt förädlade produkter 10 431 11 234

    FÄRDIGA PRODUKTER

    Pellets 9 640 10 196

    Fines (inkl. KMR) 791 1 037Norra:Narvik

    Södra: Luleå

    Totaltlevererat

    Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 13 juni kl 12:00

    2013 2012

    2013 2012Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 9 juni

    2013

    Norra:Kiruna

    Södra:Malmberget

    Dagbrott:Svappavaara

    2012

    PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser, månadsvärde.Kvalitetsmål: 96 %

    K-värde april 2013:87,7 %

    ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 31 maj

    2013 2012

    Totalt 2012:73 st

    KOMMENTARERPeriod: 27 maj - 9 juni

    NORRA, TUSEN TON

    Råmalm - 88,0

    Pelletsverk KK2 - 14,7

    Pelletsverk KK3 - 10,4

    Pelletsverk KK4 - 0,1

    Svappavaara - 36,4

    Specialprodukter ± 0

    SÖDRA, TUSEN TON

    Råmalm - 78,3

    Fines (MAF + MAC) + 0,9

    MPBO BUV - 27,9

    MPBO MK3 - 30,5

    6 77

    1

    839

    6 71

    6

    11 77

    4

    11 71

    0

    ¹) Urspårning, etagebrist, tryckluftsbortfall samt åska.²) Stopp verk pga. åska, tryckluftsbortfall.³) Stopp utanför UH-plan.4) Stopp pga. åska, justering kylarpallets.

    5) Haveri inkommande industrivattenledning. 6) Fullt framåt, stopp pga åska 7) Problem vid torkeldning efter UH-stopp, haveri klarvattenledning, rågodsbrist. 8) Problem med rostervagnsbyte, byte och riktning av räls, rågodsbrist.

    ¹

    ²

    ³

    4

    5

    6

    7

    8

    7 825

    3 104

    7 909

    3 525

    10 9

    29 11 4

    35

    2426