regeringens utbildningspolitik

Utbildningsdepartementet

Regeringens

utbildnings-politik

Erik Scheller Politiskt sakkunnig hos biträdande

utbildningsministernLUF Katrineholm 2010-01-21


Disposition• Utgångspunkter• Förskola• Grundskola• Gymnasium• Lärarsatsningar • Särskilda reformer• Eftergymnasial vuxenutbildning• Högskola & universitet• Forskning


Utgångspunkter – hur ser det ut?

• Förskolan fungerar bra och Sverige är ett föredöme

• Kunskapsutvecklingen i grundskolan är viker kraftigt

• Otydliga gymnasieprogram leder till ökad arbetslöshet

• En högskola utan krav


Utgångspunkter – hur går det till?

• Alliansens 143-punktsprogram och familjepolitisk överenskommelse

• Några enklare propositioner som fanns i byrålådan

• Snabba förändringar (meritpoäng…)• Utredningar 2008-09• Propositioner 2009-10• Genomförande 2011-12


Förskolan – Vad vill vi?

• Ökat pedagogiskt uppdrag

• Ökad tillgänglighet: en förskola för alla oavsett bakgrund

• Mer valfrihet för föräldrarna


Förskola

• Allmän förskola för barn från tre års ålder

• Ökat pedagogiskt uppdrag, 200 miljoner – krav på förskolechefer– krav på förskollärare– översyn av läroplan– fortbildning av förskollärare


Förskola forts.

• Etableringsfrihet för privata familjedaghem och flerfamiljslösningar

• Rätt till barnomsorgspeng• Hemkommunen måste betala för

plats i annan kommun, både kommunal och fristående

• Förskolelärarlyftet 2009-2013


Grundskolan – Vad vill vi?

• Återupprätta kunskapsskolan och vända kunskapsutvecklingen

• Tydliggöra elevens kunskapsprogression

• Ökat stöd för elever som riskerar att halka efter

• En mer kunnig lärarkår - idag sker 50% av undervisningen av obehöriga


Grundskolan - Utgångspunkter• Svenska elevers resultat i matematik och

naturvetenskap har försämrats mest mellan 1995 och 2003 av alla jämförda länder. (Timss 2003)

• Svenska åttondeklassare 2003 räknade sämre än vad sjundeklassarna gjorde 1995. (Timss 2003)

• Senare har också undersökningen PIRLS 2006 presenterats. Den visar en tydlig negativ trend gällande svenska elevers läsförmåga, även om resultaten fortfarande är goda.

• Störningar i klassrummen är vanligast i Sverige och Slovakien av 20 undersökta länder. (Timss 2003, enkät till rektorer)

• Sen ankomst, skolk och svordomar är vanligast bland svenska elever av 20 undersökta länder. (Timss 2003, enkät till rektorer)


Grundskola

• Skriftliga omdömen– Del av IUP, gäller för alla elever årskurs

1-9– Kan vara betygsliknande– Kan innehålla information om elevens

sociala utveckling (ordning och uppförande)

– Gäller från 1 juli


Grundskola forts.

• Ännu mer betyg!– 6 betygssteg (A-F), varav 5 godkända +

streck– Kriterier (kunskapskrav) för tre steg (A,

C, E)– Betyg från årskurs 6– Allt ovan i DS eller SOU, långt kvar till

propp. – Skolk i betyget


Grundskola forts.

• Propp om kursplanestruktur 2008– samlad läroplan– kunskapskrav för godtagbara

kunskaper resp för olika betygssteg– mål i åk 3, 6 och 9

• Uppdrag har getts till Skolverket att utarbeta nya kursplaner i alla ämnen i grundskolan och gymnasieskolan, beslut nu i vår.


Grundskola forts.

• Nationella prov– I åk 3, 6 och 9 när nya kursplaner

träder i kraft– Nationella prov i fysik, kemi och biologi – Obligatoriska nationella prov i 5:an


Grundskola forts.

• Rätt stöd– 900 miljoner i läsa-skriva-räkna-satsning– Rätt att överklaga åtgärdsprogram– Förstärkt inspektion

• Återinfört speciallärarutbildning– Inriktad på stöd till enskilda elever– Stöd i svenska och matte – Omfattar drygt 540 helårsplatser


Lärarsatsningar - McKinsey

• Vad är det som gör att vissa länder är framgångsrika?– Svårt att komma in på lärarutbildning– Bra lärarutbildning, bra introduktion,

bra fortbildning– Rätt insatser för varje elev


Lärarsatsningar - Bakgrund

• Grundskolan:– 85% har lärarexamen– Endast hälften av lärarna i grundskolan har

utbildning på rätt nivå i det ämne de undervisar i

– TIMMS, 60% i åk 4 har lärare utan utbildning i matte

• Gymnasieskolan– 74 % har lärarexamen– Endast en tredjedel har utbildning på rätt

nivå i det ämne de undervisar i


Lärarsatsningar

• Lärarlegitimation – möjligt innehåll– Generellt ökade krav på

ämneskunskaper• Delvis infört i nya skollagen

– Krav på provår– Karriär, särskilt kvalificerad lärare och

lektor• Infört i nya skollagen


Lärarsatsningar • Lärarlyftet

– 3,6 miljarder 2007-2011– 30 000–40 00 lärare går en akademiskt

kvalificerad utbildning på heltid– Största fortbildningssatsningen sedan skolan

kommunaliserades. • VAL

– satsning för att anställda lärare ska bli behöriga

• Skärpa behörighetsregler– Obehöriga endast i ett år i taget


Lärarsatsningar forts.

• Lärarutbildningen – Högre krav på ämneskunskaper– Tydligare inriktning på specifika

åldergrupper– Förslag om lämplighetstest

• Ny rektorsutbildning– Omfattar 30 högskolepoäng (juridik, mål-

och resultatstyrd skola, ledarskap).


Särskilda reformer

• Entreprenörskap som röd tråd• Myndighetsnedläggningar

– MSU, CFL, SISUS, Valideringsdelegationen och Barn och elevombudet för likabehandling

• …men också några nya– ”Nya” Skolverket– Skolinspektionen

• Fördubblade resurser– Specialpedagogiska skolmyndigheten


Särskilda reformer

• 525 miljoner i Matte/No-satsning• 120 miljoner i jämställdhetssatsning• Åtgärder mot våld och mobbing

– 40 miljoner – Spridning av forskningsbaserad åtgärder– BRÅ kartlägger det grova våldet

• Lika villkor för skolor med olika huvudmän• Gömda barns skolgång• Profilklasser på grundskolan


Gymnasieskolan - utgångspunkter• Av de elever som började i gymnasieskolan

hösten 2002 hade efter fem år endast två av tre erhållit grundläggande högskolebehörighet,

• Totalt sett saknade var fjärde nybörjarelev slutbetyg efter fem år

• Av de elever som påbörjade ett individuellt program hösten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra år. Denna andel ökade till 23 procent efter ett femte år.– 42 % av eleverna på IV har arbete fem år efter

examen.


Gymnasieskolan En ny gymnasieskola• Yrkesprogram

– 14 stycken leder till anställningsbarhet. Kan genom aktiva val ge grundläggande högskolebehörighet

• Högskoleförberedande program – 5 stycken leder till att eleven blir väl förberedd

för högskolestudier• Lärlingsprogram (infört på försök)

– Alternativ väg till yrkesexamen– Minst halva utbildning är arbetsplatsförlagd


Gymnasieskolan forts.

• En ny gymnasieskola forts. – Generellt ökade krav på ämnes- och

yrkeskunskaper– Minskad utrymme för valbara kurser– Markant högre krav på lokala kurser, idag över 9

000– Markant högre krav på lokala inriktningar– Ökade krav på arbetsmarknadsrelevans – IV läggs ned och ersätts av fem olika vägar– Flexiblare men generellt högre krav för intagning


Gymnasieskolan forts.

• Riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar, Försöksverksamhet med intagning 2009-2010– Totalt 30 klasser– Inom matematik, naturvetenskapliga,

samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen

– Eleverna ska kunna läsa högskolekurser parallellt


Eftergymnasial vuxenutbildning• Ny yrkeshögskola

– Kvalificerad Yrkesutbildning– Påbyggnadsutbildningar – Kompletteringsutbildningar– Lärlingsutbildningar för vuxna

• Varför?– Ökad status och respekt för yrkesutbildningar

(kopplingar till yrkesprogrammen på gymnasiet)– Höjd kvalitet – Förbättrad rättssäkerhet för de studerande– Förbättrad information


Eftergymnasial vuxenutbildning

• SFI-lyft– SFI-bonus– Slutprov– Lärarlyft– Nya mål - transparens– Begränsad tid– Utredning


Eftergymnasial vuxenutbildning

• Komvux fortsätter vara konjunkturanpassad

• Fokus på yrkesvux– riktat bidrag till kommuner

• Rätt till grundläggande behörighet


Högskola och universitet

• Större autonomi• Kvalitet (Extra pengar, nytt

anslagssystem)• Extra meritpoäng för språk och matte• Internationalisering• Uppmuntran till profilering och fusioner

av mindre högskolor• Kraftigt utbyggd läkarprogram


Högskola och universitet forts.

• Avskaffat kårobligatorium• En studiesocial utredning

– 400 kronor i höjt studiemedel– Skärpta krav på studieframgång– Höjt fribeloppp

• En studiesocial reform– Total höjning med 930 kronor– Höjt fribelopp med 30 000 kronor


Forskning

• Kraftigt resurstillskott i höstens forskningspropp– En permanent förstärkning på 5

miljarder– …vilket är mer än de tre senaste

forskningspropparna tillsammans– Sverige når upp till Bolognaprocessens

1%-mål


Forskning forts.

• Nytt anslagssystem– Fördelning efter kvalité i forskningen– Grunden för anslaget är externa medel och

publiceringar/citeringar. • Strategiska forskningsområdet

– Nytt grepp– Exempelvis Energiforskning, tillväxt &

psykiatri


Läsåret 2011-2012 är det största reformåret sedan 1842

regeringens utbildningspolitik

Documents