riskbedömning av petroleumkolväten i mark och …1181416/fulltext01.pdf1.3.1 del 1, riskbedömning...

Riskbedömning av petroleumkolväten i

mark och grundvatten vid Uddebo

Oljehamn

Beatrice Grundström Mörtzell

Civilingenjör, Naturresursteknik

2018

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

i

Förord

Jag vill tacka alla på Luleå Hamn, speciellt Erik Englund och min handledare Anna Josefsson, som

har varit ett stöd under arbetets gång. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare, tillika

examinator, på Luleå Tekniska Universitet: Jurate Kumpiene, som varit till hjälp under

rapportskrivandet.

ii

Sammanfattning

Uddebo Oljehamn är en av sex hamndelar inom Luleå Hamns område och har sedan 1940-talet

bedrivit miljöfarlig verksamhet. Idag har Uddebo Oljehamn två kajer där det årligen lastas och

lossas cirka 360 000 ton flytande produkter av petroleum, bensen och stenkolstjära. Inom

industriområdet arrenderas mark ut till olika verksamhetsutövare, dessa är för närvarande:

Circle K, Flogas, Kemira, LKAB, Preem, Ragnsells, Stena samt ST1. Under åren har ett flertal

marktekniska undersökningar genomförts i uppdrag av enskilda verksamhetsutövare, dock har en

sammanställd bild av föroreningssituationen över hela industriområdet saknats.

Huvudsyftet med denna studie var att, för Uddebo Oljehamn, utföra en förenklad riskklassning

inom Naturvårdsverkets ramar, av jord och grundvatten. Metoden bestod främst av en

litteraturstudie samt statistiska beräkningar av representativ halt. Materialet till litteraturstudien

tillhandahölls från Luleå Hamn och aktiva verksamhetsutövare på området. Information har även

samlats från Luleå kommuns stadsarkiv och miljö- och byggförvaltningens arkiv.

I riskbedömningen delades området in i 13 delområden och halten petroleumkolväten bedömdes

för respektive område utifrån generella riktvärden från Naturvårdsverket och Svenska Petroleum

Institutet. Resultatet blev att hela området bedöms tillhöra riskklass 2. På området har mark och

grundvatten ställvis kraftigt förorenats till den grad som innebär stor risk för människor och miljö.

Med den genomsläppliga jordarten i området finns stor risk att föroreningarna sprids från källan

via grundvattnet.

En mindre del av studien var att undersöka riskminimerande materials förmåga att separera

kolföreningar genom sorption. Vid Uddebo Oljehamn finns ett reningsverk som behandlar

oljeförorenat avloppsvatten genom en filteranläggning med en filterbädd av sand och antracit. I

laboratorium utfördes enstegs skaktest enligt den svenska standarden SS-EN 12457-2 med L/S

kvot 10. Inkommande vatten till filteranläggningen skaktestades med materialen: antracit, sand,

FloatAbsorb och järnbelagt torvpulver. Resultatet visade att halten kolföreningar i blankprovet var

lågt. Blandningen av sand och antracit hade mest framgång i att reducera halten organiskt kol i

vattnet. Torvmaterialen adderade halten organiskt kol och lämpade sig inte till denna typ av rening.

iii

Summary

Uddebo Oilharbour is one of six harbour sections of Port of Luleå, and since the 1940s,

environmentally harmful activities have been conducted within the area. Today, Uddebo has two

quay berths where about 360 000 tons of liquid: petroleum, benzene and tar products are loaded

and unloaded annually. The industrial area is leased to various operators, these are currently:

Circle K, Flogas, Kemira, LKAB, Preem, Ragnsells, Stena and ST1. Over the years, a number of

field-based inventories have been carried out on behalf of each operator, but there has not been a

comprehensive picture of the level of pollution over the industrial area as a whole.

The main purpose of this study was to, for Uddebo Oilharbour, carry out a simplified risk

assessment, within the Swedish Environmental Protection Agency's framework, of soil and

groundwater. The method consisted primarily of a literature study and statistical calculations of

representative value. The material for the literature study was provided from Port of Luleå and

active operators within the area. Information has also been collected from Luleå municipality's

archives and the archives of environmental- and building management.

In the risk assessment, the area was divided into 13 subdivisions. The concentration of petroleum

hydrocarbons was assessed for each area based on general guidelines from the Swedish

Environmental Protection Agency and the Swedish Petroleum Institute. As a result, the whole

industrial area was rated as risk class 2. In the area, soil and groundwater have been heavily polluted

to an extent that poses a high risk to people and the environment. With the permeable soil in the

area, there is a high risk that the contaminants are spread from the source via groundwater flow.

Another part of the study was to investigate risk minimizing material's ability to separate carbon

compounds through sorption. At Uddebo there is a treatment plant that treats oil contaminated

waste water through a filter plant with a filter bed of sand and anthracite. In the laboratory, one

stage batch test with L/S ratio 10 was performed according to the Swedish standard SS-EN 12457-

2. Incoming water to the filter plant was tested with the materials: anthracite, sand, FloatAbsorb

and iron peat powder with additive iron. The result showed that the content of carbon compounds

in the blank sample was low. The mixture of sand and anthracite was most successful in reducing

the amount of organic carbon in the water. The peat materials added to the organic carbon content

and did not suit this type of purification.

iv

Innehållsförteckning 1 INLEDNING ...................................................................................................................................... 1

1.1 Syfte ............................................................................................................................................... 2

1.2 Metod ............................................................................................................................................ 2

1.2.1 Del 1, Riskbedömning ........................................................................................................ 2

1.2.2 Del 2, Riskminimerande material ...................................................................................... 2

1.3 Avgränsningar .............................................................................................................................. 2

1.3.1 Del 1, Riskbedömning ........................................................................................................ 2

1.3.2 Del 2, Riskminimerande material ...................................................................................... 2

DEL 1: Riskbedömning

2 BAKGRUND ....................................................................................................................................... 4

2.1 Syfte ............................................................................................................................................... 4

2.2 Avgränsningar .............................................................................................................................. 4

3 OMRÅDESBESKRIVNING ........................................................................................................... 5

3.1 Historik.......................................................................................................................................... 5

3.2 Området idag ................................................................................................................................ 6

3.3 Nuvarande aktörer ....................................................................................................................... 7

3.4 Områdesanvändning ................................................................................................................... 7

3.5 Hydrogeologiska och geologiska förhållanden ........................................................................ 8

3.5.1 Nederbörd ............................................................................................................................ 8

3.6 Recipient ....................................................................................................................................... 9

3.7 Bakgrundshalter ........................................................................................................................... 9

4 SPILL OCH LÄCKAGE ................................................................................................................. 11

5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR............................................................................................. 13

5.1 Tidigare utförda markundersökningar .................................................................................... 13

5.2 Grundvattenrör- Kontrollprogram ......................................................................................... 17

6 PROBLEMBESKRIVNING .......................................................................................................... 18

6.1 Avgränsningar ............................................................................................................................ 18

6.1.1 Delområden ........................................................................................................................ 18

6.1.2 Föroreningar....................................................................................................................... 18

6.2 Föroreningarnas farlighet (F) ................................................................................................... 19

6.2.1 Alifatiska kolväten ............................................................................................................. 20

6.2.2 Aromatiska kolväten ......................................................................................................... 20

6.3 Spridnings – och Exponeringsvägar ....................................................................................... 21

v

6.4 Föroreningsnivå (N) .................................................................................................................. 22

6.4.1 Jord ...................................................................................................................................... 22

6.4.2 Grundvatten ....................................................................................................................... 23

6.4.3 Indelning av föroreningsnivå (N) .................................................................................... 24

6.5 Känslighet och skyddsvärde (KoS) ......................................................................................... 24

6.5.1 Bedömning av känslighet (K) .......................................................................................... 24

6.5.2 Bedömning av skyddsvärde (S) ....................................................................................... 25

6.6 Konceptuell modell ................................................................................................................... 25

7 REPRESENTATIVA HALTER .................................................................................................... 27

7.1 Bedömningsgrunder .................................................................................................................. 28

7.1.1 Antaganden ........................................................................................................................ 28

7.1.2 Outliers ............................................................................................................................... 28

8 SAMMANFATTANDE FÖRORENINGSSITUATION ......................................................... 29

8.1 Område 1. ................................................................................................................................... 29

8.2 Område 2 .................................................................................................................................... 30

8.3 Område 3 .................................................................................................................................... 31

8.4 Område 4 .................................................................................................................................... 32

8.5 Område 5 .................................................................................................................................... 32

8.6 Område 6 .................................................................................................................................... 33

8.7 Område 7 .................................................................................................................................... 34

8.8 Område 8 .................................................................................................................................... 34

8.9 Område 9 .................................................................................................................................... 36

8.10 Område 10 .................................................................................................................................. 38

8.11 Område 11 .................................................................................................................................. 38

8.12 Område 12 .................................................................................................................................. 39

8.13 Område 13 .................................................................................................................................. 40

Sammanfattning ...................................................................................................................................... 40

9 SAMLAD RISKBEDÖMNING .................................................................................................... 44

9.1 Osäkerheter ................................................................................................................................ 46

9.2 Rekommendationer ................................................................................................................... 47

Del 2: Riskminimerande material

1 BAKGRUND ............................................................................................................................ 49

1.1 Reningsanläggning ..................................................................................................................... 49

1.2 Provtagning ................................................................................................................................. 51

vi

1.3 Motivering och syfte .................................................................................................................. 51

2 RISKMINIMERANDE MATERIAL ................................................................................... 52

2.1 Antracit och sand ....................................................................................................................... 52

2.2 Torv ............................................................................................................................................. 52

3 METOD ..................................................................................................................................... 52

3.1 Förberedning av testmaterial.................................................................................................... 53

3.1.1 Filtrering ............................................................................................................................. 54

3.1.2 Analys .................................................................................................................................. 54

3.1.3 Beräkning av sorption ....................................................................................................... 54

4 RESULTAT ........................................................................................................................................ 55

4.1 TC, TOC och IC ........................................................................................................................ 55

4.1.1 Blank .................................................................................................................................... 55

4.1.2 Sorption .............................................................................................................................. 55

4.1.3 Konduktivitet och pH ...................................................................................................... 56

5 SLUTSATS & DISKUSSION................................................................................................. 57

5.1 Error ............................................................................................................................................ 57

REFERENSER .......................................................................................................................................... 58

Bilaga 1 ..................................................................................................................................................... 62

Bilaga 2 ..................................................................................................................................................... 63

Bilaga 3 ..................................................................................................................................................... 64

Bilaga 4 ..................................................................................................................................................... 65

Bilaga 5 ..................................................................................................................................................... 67

Bilaga 6 ..................................................................................................................................................... 72

Bilaga 7 ..................................................................................................................................................... 98

vii

Förkortningar

BTEX- Bensen, toluen, etylbensen, xylen

DV- Dricksvatten

ETBE- Etyltertiärbytyleter

KM-Känslig mark

MKM- Mindre känslig mark

MTBE- Metyltertiärbytyleter

PAH- polycykliska aromatiska kolväten

PCB- polyklorerade bifenyler

PID- fotojonisationsdetektor

SPI- Svenska Petroleum Institutet

TAME- Tert-amyl-metylester

VOC- flyktiga organiska föreningar

YV- Ytvatten

Riskbedömning

1

1 INLEDNING Sveriges riksdag beslutade år 1999 att anta 15 övergripande nationella miljökvalitetsmål med syftet

att organisera miljöarbetet. Under åren har arbetet utvecklats och idag har aktörer inom

miljöarbetet en gemensam plattform i vad som kallas miljömålssystemet. Miljömålssystemet

innehåller idag tre olika mål: ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 28 etappmål. Syftet med

målen är att signalera samhället om miljöpolitikens långsiktiga planer (Regeringskansliet, 2015).

Målsättningen är att miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda år 2020 (Naturvårdsverket, 2017 a).

Skyddande ozonskikt är det enda målet som nu bedöms att nå målsättningen. För målen Grundvatten

av god kvalitet och Giftfri miljö bedöms det inte möjligt att nå målet och det är otydligt i vilken riktning

utvecklingen går (Naturvårdsverket, 2017 b). I giftfri miljö finns en precisering angående

förorenade områden som lyder:

”Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller

miljön” (Naturvårdsverket, 2012).

Ansvaret för miljökvalitetsmålen har fördelats mellan åtta myndighet, däribland Naturvårdsverket.

Med ansvaret följer bland annat att myndigheterna tar fram verktyg för att utveckla miljöarbetet

samt uppföljer och utvärderar sina mål (Naturvårdsverket, 2017 c). För att underlätta och unifiera

arbetet inom förorenade områden utvecklade Naturvårdsverket under 1990-talet en metod, Metodik

för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), som vägledning vid inventering. I MIFO bedöms de

möjliga riskerna som finns för människors hälsa och miljön. Det hela resulterar slutligen till en

samlad riskklassning, klass 1-4, där klass 1 innebär mycket stor risk och klass 4 liten risk.

År 1999 började länsstyrelserna, i uppdrag av Naturvårdsverket, inventera förorenade områden och

arbetet slutfördes år 2015. Resultatet visade att det finns ca 85 000 förorenade områden, varav cirka

1000 och 7000 objekt riskklasserades som klass 1 respektive klass 2 (Naturvårdsverket, 2017 d).

Uddebo Oljehamn i Luleå har bedrivit miljöfarlig verksamhet sedan 1940-talet och sedan

verksamheten startades har kraven på utsläppsnivåer och utsläppsbehandlande åtgärder höjts. På

området finns en reningsanläggning för att behandla oljeförorenat avloppsvatten, men spill och

läckage orsakar att föroreningar ändå når ut i miljön. Länsstyrelsen i Norrbotten inventerade

området år 2010 enligt MIFO fas 1. Området bedömdes då som riskklass 2, men MIFO 1 är en

orienterande studie och det finns osäkerheter i resultatet ( Tinnerholm & Wuopio, 2010).

Riskbedömning

2

1.1 Syfte Det övergripande målet har varit att utreda föroreningssituationen i Uddebo Oljehamn genom en

förenklad riskklassning. Målsättningen har varit att kompilera och kartlägga de marktekniska

undersökningar som har gjorts på jord och grundvatten och göra en sammanställd riskklassning

för området.

Ytterligare ett syfte har varit att genom en mindre undersökning testa riskminimerande materials

kapacitet att separera kolföreningar. På reningsanläggningen är filtrering ett steg i reningsprocessen

och i laboratorium testades sorptionsförmågan för Oljehamnens filtreringsmassa av sand och

antracit samt FloatAbsorb och järnbelagt torvpulver.

1.2 Metod

1.2.1 Del 1, Riskbedömning

För riskbedömningen genomfördes en litteraturstudie över utförda marktekniska undersökningar

inom Uddebo Oljehamns område. Samtliga områdeskartor gjordes i programmet ArcGIS med

hjälp av kartunderlag från lantmäteriet. Kartan om årsmedelnederbörd har gjorts med kartunderlag

från SMHI. Även praktiskt arbete i fält utfördes för grundvattenprovtagning som var del i ett

kontrollprogram. För de statistiska beräkningarna användes Minitab, ett förprogrammerat Excel1

samt ProUCL 5.12.

1.2.2 Del 2, Riskminimerande material

Materialen undersöktes genom enstegs skaktest för karaktärisering av avfall enligt den svenska

standarden SS-EN 12457-2. Vätskan som användes i undersökningen togs från inloppet till

filtreringsanläggningen på Uddebo Oljehamn.

1.3 Avgränsningar

1.3.1 Del 1, Riskbedömning

Litteraturstudien över utförda markundersökningar omfattar material tillhandahållet av Luleå

Hamn och aktiva aktörer på Uddebo Oljehamn. Information har även samlats från Luleå kommuns

stadsarkiv och miljö- och byggförvaltningens arkiv. De föroreningar som tas i beaktning i

riskbedömningen är av petroleumkolväten.

1.3.2 Del 2, Riskminimerande material

Materialen som undersökes är sand, antracit, FloatAbsorb och järnberlagt torvpulver.

1 (Statens Geotekniska Institut, 2017) 2 (United States Environmental Protection Agency, 2017)

Riskbedömning

3

DEL 1:

RISKBEDÖMNING

Riskbedömning

4

2 BAKGRUND Inom Uddebo Oljehamns område har ett flertal marktekniska undersökningar genomförts i

uppdrag av verksamma aktörer. Resultaten från dessa undersökningar har rapporterats till enskilde

aktör men överblick över vad som har utförts i hela området har saknats.

2.1 Syfte Syftet med denna studie är att utvärdera, inom Naturvårdsverkets ramar för förenklad riskklassning,

dokumenterade föroreningshalter i jord och vatten i Uddebo Oljehamn.

2.2 Avgränsningar Denna riskbedömning avser endast föroreningar av petroleumkolväten. De prover som beaktas är

grundvatten samt jordprover från skruvborrtagning och provgropar.

Riskbedömning

5

3 OMRÅDESBESKRIVNING Uddebo Oljehamn är en av sex hamndelar inom Luleå Hamns område och ligger sydost om Luleå

centrum på Svartön. I kartan i figur 1 är samtliga sex hamndelar utmärkta. Luleå kommun äger hela

bolaget Luleå Hamn AB och de företag som bedriver sin verksamhet inom Uddebo Oljehamns

område arrenderar marken. Cirka 500 meter sydväst om oljehamnen, på Sandön, står fritidshus

som närmast bebyggelse.

Figur 1. Överblick över hamnarna på Svartön. Kartunderlag ©Lantmäteriet.

3.1 Historik Rikskommissionen för Ekonomisk Försvarsberedskap hade, innan andra världskrigets utbrott,

ålagt oljebolagen att utöka sina depåer. I Luleå ansökte Svenska Gulf Oil Company AB och

Mineralolje AB om att utöka sina upplag vid Pontuskajen. I en utredning påpekades risken med

luftbombardemang och det beslutades att området vid Pontuskajen inte skulle utökas. Med målet

att öka Sveriges lagringsmöjligheter av olja bestämdes istället att en ny oljehamn skulle byggas i

Uddebo.

Den nya hamnens främsta syfte var att lagra krigsmaktens bränsle. År 1941 påbörjades arbetet med

hamnen och gjutningen av betongvallarna kring cisternerna. År 1942 var hamnanläggningen klar,

då med fem cisterner med total kapacitet på 8000 m3. Järnvägsspåret fram till området drogs år

1943. Under krigstiden var trafiken till hamnen sparsam, år 1943 anlöpte endas ett fartyg som

levererade 147 ton olja. Det var först 1946 som trafiken till hamnen började komma igång, då med

totalt nio fartyg och 9363 ton olja (Åkerlund, 2015). Riksnämnden för Ekonomisk

Försvarsberedskap var ägare till oljeanläggningen fram till att Luleå stad övertog ägandet den 1 juli

1953. Under samma period avslutades oljeverksamheten på Pontuskajen (Åkerlund, 2017).

Riskbedömning

6

3.2 Området idag På Uddebo Oljehamn hanteras flytande produkter och i de två kajerna, kaj 1 och kaj 2, lastas och

lossas cirka 360 000 ton årligen. Kaj 1 används främst för lastning av stenkolstjära. Huvuddelen av

lasten sker på kaj 2 och består av petroleumprodukter och bensen. Uddebo Oljehamn har årligen

cirka 52 anlöp av fartyg (Englund, 2017).

Efter lossning pumpas det mesta av petroleumprodukterna via ledningar till cisterner och sedan

distribueras det vidare med tankbilar och även järnvägsvagnar. På markområdet på 900×400 meter

har huvuddelen av aktörerna sin verksamhet kring lagring och distribution av petroleumprodukter

(Miljöprövningsdelegationen, 2010). I avsnitt 3.3 nämns de aktiva aktörerna i hamnen och vilka

produkter de hanterar kortfattat.

För behandling av oljespill på området finns det ett avloppsnät enkom för oljeförorenat

avloppsvatten, ett så kallat ofa-nät, som är anslutet till Luleå Hamns reningsanläggning. I

reningsanläggningen går vattnet genom flera reningssteg, varav ett är filtrering genom sand och

antracit (Englund, 2017). Denna rapports andra del går mer ingående in på reningsanläggningen

och undersöker olika riskminimerande materials kapacitet att separera kolföreningar.

Enligt tillståndsbeslut från 2014 ska halten olja (mätt som oljeindex) kontrolleras minst en gång per

månad i dagvatten samt i utgående vatten från reningsanläggningen. Halten oljeindex för respektive

vattenflöde får inte överstiga 5 mg/l som årsmedelvärde. Även halten aromatiska kolväten ska

kontrolleras genom minst ett provtagningstillfälle per år under perioden maj-augusti. Halten

aromatiska kolväten får, i respektive vatten, inte överskrida 1 mg/l (Miljöprövningsdelegationen,

2014).

Riskbedömning

7

3.3 Nuvarande aktörer Under hamnens industrihistoria har ett flertal verksamheter varit aktiva. Tidigare verksamheter i

området redovisas i bilaga 1 och bilaga 2. I dagsläget är åtta aktörer aktiva, dessa är listade och

markerade i figur 2.

Figur 2. Översiktsbild över verksamma aktörer på Uddebo Oljehamn. Kartunderlag ©Lantmäteriet.

ST1 hanterar flygfotogen, bensin 95-och 98-oktanig, etanol, miljöklass 1 dieselbränsle (MK1),

hydrogenated vegetable oil (HVO) och fettsyrametylestrar (FAME). Kemira omlastar

fällningskemikalierna PIX och PAX, innehållande järnklorid och saltsyra respektive

polyaluminiumklorid (Englund, 2017). Kemira har sagt upp sitt arrende och ska lämna in en

saneringsansökan (Josefsson, 2017). Stena recycling AB driver en sorteringsanläggning och tar hand

om styckegods av farligt avfall. Stena tar även emot avisningsvätska från luftfartsverket. LKAB

förvarar eldningsolja (EO), diesel och tjockolja på området (Englund, 2017).

RagnSells bedriver en behandlings- och mellanlagringsanläggning för bland annat farligt avfall.

Även spillolja och industrivatten (processvatten) hanteras av aktören på området. Preem arrenderar

marken men har för närvarande inget i sina cisterner. Även Circle K har tömt sina cisterner men

hade tidigare ett beredskapslager med bensin 95. Flogas hanterar enbart gasol (Englund, 2017).

3.4 Områdesanvändning I Luleås stadsplan är området för Uddebo Oljehamn avsett för industriändamål, oljeupplag och

dylikt (Miljöprövningsdelegationen, 2010). I nuläget förutses inte användningen för området att

ändras på lång sikt.

Riskbedömning

8

3.5 Hydrogeologiska och geologiska förhållanden Under 1960-talet fylldes udden ut med fyllnadsmassor. I figur 3 visas till vänster hur udden såg ut

innan den fylldes ut, till höger visas området efter utfyllnad (Eniro, u.d).

I figur 4 representerar färgerna grön och lila jordarten morän respektive friktionsmaterial

(Linnersund, 2016). Fyllnadsmaterialet består mestadels av sand med inslag av silt, grus och block

(Sörensson et al., 2015). Från fältundersökningar har även sprängsten och betongrester påträffats

(Golder Associates AB, 2001). Grundvattnet bedöms strömma i riktning mot Sandöfjärden.

Figur 4. Utfyllnad av Svartön.

3.5.1 Nederbörd

I figur 5 visas SMHIs rapporterade årsmedelnederbörd för Norrbottens län under perioden 1991-

2013, samt en prognos för procentuell förändring i årsmedelnederbörd mellan år 2021-2050. Luleå

(utmärkt med röd punkt) hade en årsmedelnederbörd mellan 675-750 mm. I prognosen för

Figur 3. T.v är flygbild innan udden fylldes ut daterad år 1955-1967, t.h är bild över nuvarande verksamhet daterad år 2011-2014. Bilder: ©Lantmäteriet/Luleå kommun (Eniro).

https://kartor.eniro.se/?c=65.552404,22.233582&z=15&l=historic&fs=true

Riskbedömning

9

förändringar i framtida klimat väntas årsnederbörden i Luleå att öka med 12-16 %. Från SMHIs

mätstation vid Luleå flygplats i Kallax uppmättes årsnederbörden år 2016 till 696,6 mm (SMHI,

2017).

Figur 5. SMHIs sammanställning av årsmedelnederbörd och prognos i förändring av nederbörd. Kartunderlag ©SMHI.

3.6 Recipient Dagvattnet och det renade ofa-vattnet mynnar ut i Svartösundet. Luleå älv har sitt utlopp i

Stadsfjärden, som har direkt förbindelse med Svartösundet, och medelflödet vid mynningen är

cirka 500 m3/s. Vid eventuella föroreningar ger havets vågor god omblandning och tillförseln av

vatten från Luleå älven bidrar till utspädning (Miljöprövningsdelegationen, 2014).

3.7 Bakgrundshalter Svenska Petroleum Institutet (SPI) har sammanställt information om bakgrundshalter, visas i tabell

1-3, från bland annat SLU och SGU (Svenska Petroleum Institutet, 2010). I tabell 1 visas

bakgrundshalter för BTEX i grundvatten som framtagits genom statistiska undersökningar över

hela landet.

Tabell 1. Bakgrundshalter för petroleumkolväten i grundvatten (ng/l).

Ämnen N prov* Procentil 50 Max Medel Det.gr**

Bensen 19 2,6 12 3,6 1

Toluen 19 18 56 21 1,2

Etylbensen 18 1,6 5 2 1,1

Summa Xylener 19 9,3 42 15 -

*Antal prov> detektionsgränsen. **Detektionsgräns

I tabell 2 och 3 redovisas bakgrundshalter av petroleumkolväten i jord. I tabell 2 är proverna

uppdelade efter tätorter och storstadsmiljö. För tabell 3 är jordproverna tagna i städerna Malmö

och Stockholm.

Riskbedömning

10

Tabell 2. Bakgrundshalter för petroleumkolväten i tätort i jord (mg/kg TS).

Prover från tätorter Prover i storstadsmiljö

Ämnen Antal* Procentiler Min Max Antal* Max

25 50 90

Aromater Bensen 2 - - - (0) 2,5 0 (0) Toluen 18 0,15 (0) 0,76 2 1,7 Etylbensen 0 (0) Sum. Xylener 0 (0) Summa PAH 43 0,12 0,56 5,21 (0) 19,51 42 8 Alifater Alifater>C5-8 0 (0) Alifater>C8-10 0 (0) Alifater>C10-12 0 (0) Alifater>C12-16 0 (0) Alifater>C16-35 15 27

*Antal prov >detektionsgränsen. Samtliga värden inom parentes är under detektionsgränsen.

Tabell 3. Bakgrundshalter PAH i jord i stora tätorter (mg/kg TS).

*Nio outliers är borttagna. ** En outlier är borttagen.

Riskbedömning

11

4 SPILL OCH LÄCKAGE Under åren har ett antal incidenter förekommit på området gällande spill och läckage. Under

oljehamnens tidiga skede inträffade ett läckage från militärens lager av bensin. Läckaget inträffade

i mars år 1945 och totalt läckte cirka 50 m3 bensin ut (Åkerlund, 2015). Ytterligare ett läckage

inträffade på militärens depå år 1970 under november månad. På grund av övertryck rann

uppskattningsvis 15 m3 flygfotogen ut och spreds till stora delar av området (Luleå kommun, u.d.).

När Nynäs Petroleum var verksam på området inträffade ett större läckage av brännolja i oktober

1967. Enligt förhör med en anställd så hade 32 390 liter brännolja runnit ut (Anon., 1967)3.

På de fastigheter där POL Transport var verksam har ett par läckage rapporterats. Ett stort läckage

inträffade i november år 1972, då det på grund av ett fel på en värmeväxlare pumpades ut cirka 460

m3 eldningsolja av klass tre (EO3) (Anon., 1972 a)4. Läckaget rann via dagvattenledningen ut till

havet och som åtgärd placerades oljelänsar ut (Anon., 1972 b)5. Vid invallningen av cistern 109

uppgavs det i en miljöteknisk undersökning att cirka 100 m3 bensin hade läckt ut och området hade

sanerats. I samma undersökning uppgavs det att vid cistern 345 i område B4 hade ett långvarigt

läckage av EO3 och EO4 pågått och inga saneringsåtgärder hade vidtagits (Ekstav, 1997). Ingen annan

rapport om saken har påträffats under detta arbete.

På fastigheten Svartön 18:26 läckte 80 m3 diesel ut mellan cisternerna 302 och 305. Läckaget

inträffade under vintern 1997 och orsakades på grund av ett ventilbrott. Det mesta av spillet kunde

grävas bort från snön, men det utfördes även en marksanering (Sandström, 2001).

Vid ST1:s depå inträffade ett läckage av bensin under juli 2012. Ungefär 89 m3 bensin (95 oktan)

läckte ut, varav 63 m3 kunde tas tillvara. De resterade 26 m3 läckte ner i marken eller avdunstade till

atmosfären (Tuorda & Hed, 2012). År 2013 installerades fyra pumpbrunnar och pumpning av

grundvatten inleddes 2013-06-10. Efter drygt fyra månader, 2013-09-26, hade 246 m3 grundvatten

pumpats upp och filtrerats genom 2 m3 aktivt kol (Sweco, 2013).

Mellan åren 2008-2012 inträffade ett par läckage inom Ragnsells områden. I februari 2008 gick

koncentratledningen sönder under tvättning av indunstaren och 600 liter tvättvätska rann ut på

marken. Tvättvätskan var en blandning av 100 liter sur tvättvätska, 100 liter alkalisk tvättvätska och

400 liter vatten. Spillet bedömdes påverka en yta på cirka 5 m2 och maximalt en meters djup. Vid

provtagning överskreds gränsvärdena för zink, koppar, bly, kromtot och kobolt (Miljönämnden,

2008). Beslut togs för att avvakta med saneringsåtgärder tillsvidare (Miljökontoret, 2008).

3 Luleå stadsarkiv, polisförhörprotokoll 1967-11-15. 4 Luleå stadsbibliotek, Tidningen Norrbottens- Kuriren utgiven 1972-11-29. 5 Luleå stadsarkiv, Tidningen Norrländska Socialdemokraten (NSD) utgiven 1972-11-16.

Riskbedömning

12

Vid cisternerna 340, 354 och 357 har det förkommit spill. I december år 2012 överfylldes cistern

357 och oljeförorenat vatten rann ut till invallningen och 37 m3 kunde tas upp av ADR-bil.

(Miljönämnden, 2012a). Även cistern 340 blev överfylld och cirka 1-2 m3 spillolja uppskattas ha

runnit ut (Miljönämnden, 2012b). Som åtgärd grävdes det övre jordlagret bort och togs omhand

(Miljönämnden, 2012a). Från cistern 354 rann 1,5-3 m3 oljeförorenat vatten och även där

skrapades det förorenade övre ytskiktet bort (Miljönämnden, 2011).

Riskbedömning

13

5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

5.1 Tidigare utförda markundersökningar Undersökningar som gjorts inom området under åren 1997-2017 med avseende på förorenad mark

och grundvatten har gåtts igenom och provtagningspunkterna har sammanställts och märkts ut i

figur 6. Samtliga provtagningspunkter saknade GPS-koordinater och har märkts ut för hand i

programmet ArcGIS.

Figur 6. Karta över provtagningspunkter och provtagningsbrunnar. Kartunderlag ©Lantmäteriet.

I kartan i figur 6 är 129 skruvborrspunkter samt 54 provgropar markerade. 56 stycken installerade

grundvattenrör är placerade, varav fyra stycken, GV01-GV4, är del av Luleå Hamns

kontrollprogram. Ett grundvattenrör som togs bort i samband med schaktning på fastighet 18:59

är utsatt med röd markering.

I följande text katalogiseras och sammanfattas materialunderlaget till kartan, figur 6, efter

aktör/årtal i stigande ordning.

POL Transport AB (1997) Miljöteknisk markundersökning av POL Transports ABs

Oljedepå Luleå. Golder Associates.

Vid utredning av förekomsten av petroleumföroreningar analyserades jord och vattenprover med

avseende på totalt extraherbara alifatiska ämnen, totalt extraherbara aromatiska ämnen och opolära

alifatiska kolväten. På två jordprover utfördes även analys på blyhalten. Under

markundersökningen grävdes 39 provgropar. Samtliga prover analyserades med PID i fält och

Riskbedömning

14

sedan skickades ett urval vidare för analys i laboratorium, totalt analyserades 18 jordprover och tre

vattenprover. Från analysresultatet konstaterades att petroleumföroreningarna i mark och vatten

förekom huvudsakligen i södra delen av depån.

Shell (2000). Oljehamn Uddebo- Markundersökning. Sweco VBB VIAK

Skruvborrtagning och provtagning på ett flertal nivåer utfördes i tre punkter. Efter

jordprovtagningen installerades grundvattenrör i samtliga borrhål. Syftet var att undersöka

eventuella oljeföroreningar och BTEX, MTBE samt oorganiskt bly valdes som analysparametrar.

Slutsatsen från undersökningen var att området var påverkat i ”mycket ringa omfattning”.

Orbit Miljölogistik AB (2001). Miljöteknisk markundersökning av Orbits miljölogistik

AB:s fastigheter i Luleå. Golder Associates.

12 stycken skruvborrtagningar utfördes och i fem av borrhålen installerades det sedan

grundvattenrör. Jordproverna analyserades med PID ute i fält samt analyserades i laboratorium för

följande: totalhalt petroleumkolväten, fraktionerad analys av petroleumkolväten samt PCB.

Analysparametrarna för grundvattenproverna var följande: VOC, MTBE, opolära alifatiska

kolväten, totalt extraherbara aromatiska ämnen samt metaller. I analysresultaten påträffades höga

halter av petroleumkolväten i både jord – och grundvattenprover. Petroleumhalterna var höga i

fem av nio analyserade jordprover. För grundvatten överskred samtliga prover riktvärdet.

Preem Raffinaderi AB (2001).Oljedepå Preem Svartön 18:20- markundersökning mark och

vatten. Geo Markservice AB. Rapport nr 01315.

Undersökningen omfattade 39 grävda provgropar, där vattenprover togs ur tre hål. Samtliga

jordprover testades med PID och gav utslag från ingen halt till höga halter. 17 jordprover och tre

vattenprover skickades för analys med avseende på totalt extraherbara alifatiska ämnen, totalt

extraherbara aromatiska ämnen och opolära alifatiska kolväten och två prover analyserades för bly.

Höga halter av petroleumkolväten förekom huvudsakligen inom depåns södra del.

Nynäs AB (2006). Oljedepå-Uddebo. MRK konsult AB.

Undersökningen var en komplettering av ett arbete som utfördes år 2002. 14 stycken

borrprovtagningar utfördes och i fyra av hålen installerades grundvattenrör. 22 analyser på jord

gjordes och oljeföroreningar konstaterades på djup större än två meter. I provpunkt 609, där ett

grundvattenrör installerades, fanns höga halter oljeföroreningar på 1,5-3,5 m djup.

Tank och miljö AB (2006). PM: Översiktlig miljögeoteknisk provtagning vid fastighet

Svartön 18:20, Luleå kommun – Preem oljedepå. Thyréns.

Jordprover togs med skruvborr i sju punkter. PID-mätare användes i fält och laboratoriet

analyserades halten: fraktionerade alifater, fraktionerade aromater, PAH 16 och metaller. I en

Riskbedömning

15

provpunkt, på 2-4 meters djup, påträffades mycket höga halter PAH:er. Metallanalysen visade på

låga halter för samtliga prover.

Luleå Hamn (2007). Markprovtagning Luleå Hamn- Industritomt vid Ragnsells och ”Olles

cistern”. Envipro Miljöteknik.

Vid två områden i anslutning till Oljehamnsvägen, benämnda Industritomt samt Olles cistern,

gjordes undersökningar på mark och grundvatten. På Industritomten, som gränsar till Ragnsells

verksamhet på fastighet 18:20, borrades 15 stycken provpunkter med skruvborr och två stycken

grundvattenrör installerades. Föroreningar påträffades i anslutning till ett tidigare oljeförråd. Vid

Olles cistern, fastighet 18:22, borrades sex provpunkter och tre jordprover analyserades, samtliga

var under riktvärdet för mindre känslig mark.

Nynäs AB (2007). Miljöbedömning hyttsten- Uddebo. Svartön 18:17. RGS90. Samuel

Bergquist.

I samband med verksamhetens avslut schaktades cirka 13 500 ton petroleumförorenad jord upp.

Saneringsschakten utgjorde en yta på 2357 m2 och gick som djupast ner till cirka 0,5 meter under

grundvattenytan. Närmast grundvattenytan och upp till cirka 1,4 meter fylldes med befintligt

material, resterande återfylldes med totalt 7447,31 ton hyttsten.

Nynäs AB (2007). Sanering av depå. Luleå, Nynäs. Slutrapport. RGS90. Samuel Bergquist.

Under saneringen kunde inte de förorenade massorna under hamnledningarna schaktas bort.

Istället installerades en vattenrening i anslutning till grundvattenrör 609. Vattenreningen bestod av

två stycken 12,5 meter långa dräneringsledningar som pumpade till ofa-systemet tills åtgärdsmålen

ansågs vara uppfyllda.

Stena (2011). Fastighet Svartön 18:20. Sammanställning av provtagning av dränerat

grundvatten enligt kontrollprogram. WSP.

Mot fastighetens södra gräns, avvecklade Nynäs-depån, installerades en ledning för dränering av

förorenat grundvatten. Vattnet avleds via en provtagningsbrunn till hamnens ofa-system och

reningsanläggning. Längs ledningen står tre grundvattenrör placerade (T19, 1701, 603) och dessa

är del av ett provtagningsprogram.

LKAB (2012). Miljöteknisk markundersökning av gammalt dieselspill, del av fastigheten

Strömören 18:24. WSP.

Jordprovtagning utfördes med skruvborr i 14 punkter. I en av punkterna installerades ett

grundvattenrör. Efter PID mätningar i fält skickades fem jordprover samt ett grundvattenprov för

analys med avseende på fraktionerade alifatiska och aromatiska kolväten. Från resultaten

bedömdes volymen förorenad jord vara så liten samt vara på mer än 1,5 meters djup, att inga

åtgärder behöver vidtas såvida markanvändningen inte ändras.

Riskbedömning

16

ST1 (2012). Miljöteknisk markundersökning ST1, Uddebo Oljehamn. Sweco Environment

AB.

Efter ett läckage av bensin har prover tagits på jord, grundvatten, ytvatten, dricksvatten samt

porluftsmätning under en närliggande byggnad. Vid tre provtillfällen gjordes totalt 21

skruvborrtagningar av jord, varav i 18 av dem installerades grundvattenrör. 22 respektive 21 jord

och grundvattenprover analyserades med avseende på aromater, alifater, BTEX och PAHer.

Analysresultaten visade att jorden vid läckageplatsen var förorenad samt att höga föroreningshalter

fanns i grundvattnet.

Ragn-Sells (2014). Sammanställning av genomförda undersökningar, Uddebo. Ragn-Sells

Miljökonsult AB.

Fjorton jordprovpunkter gjordes med skruvborr, varv två punkter användes som referenspunkter.

I fyra av provpunkterna installerades det grundvattenrör. För jord – och grundvattenprover

analyserades 13 respektive 11 prover. Proverna analyserades med avseende på: bly, PAHer,

fraktionerade alifater, fraktionerade aromater, BTEX och naftalen. Tre jordprovspunkter hade för

höga halter av BTEX samt vissa fraktioner av alifater och aromater. Halterna för

grundvattenproverna varierade vid olika provtagningstillfällen i grundvattenrör 13 med förhöjda

halter och senare lades MTBE, TAME och ETBE till som analysparametrar.

OKQ8 (2015). PM. Uppdragsnummer 1673828000. Sweco Environment AB.

Sweco fick i uppdrag av OKQ8 att ta jordprover i ledningschakt för avloppsledning samt utreda

om det förekom ytliga föroreningar på området planerat för en ny spillplatta. I samband med

schaktningen för avloppsreningen togs samlingsprover ur två provgropar samt stickprover under

cistern. Jordproverna analyserades med avseende på olja, MTBE och ETBE. Samtliga prover

påvisade för höga halter av alifatiska och aromatiska kolväten. Resultatet visade även för höga

halter av BTEX och PAH L. Halterna för MTBE och ETBE var under analysmetodens

detektionsgräns. Samplingsprov 1510 och 1511 från schaktbotten respektive från jordhög

uppmätte högsta halterna, varav vissa parametrar översteg riktvärdet med mer än 10 gånger.

Ragn-Sells (2015). Miljöteknisk mark- och hydrogeologisk undersökning med förenklad

riskbedömning Norrbottens län, Luleå kommun, Uddebo, fastighet Svartön 18:26.

Uppdragsnummer 1673741000. Sweco Environment AB.

En kompletterande markundersökning där tre grundvattenrör installerades och prover på asfalt

och jordvallar togs. 13 markprover och 17 grundvattenprover analyserades för

petroleumprodukter. Resultatet från analysen visade att området hade petroleumföroreningar i

både mark och grundvatten och som åtgärd rekommenderades schaktning.

Riskbedömning

17

LKAB (2016). Markundersökning innan spårbyte- LKAB, Svartön 18:20, Uddebo. WSP.

I samband med byte av järnvägsspår inom fastighet Svartön 18:20 togs jordprover längs spåret.

Proverna togs ur sju stycken handgrävda progropar vars djup uppmättes till ungefär 0,5 m.

Parametrarna som analyserades var: PAH, alifatiska och aromatiska kolväten samt metaller. För

samtliga analyserade prover var halten för alifatiska och aromatiska kolväten under riktvärdet.

Även halter av metaller var under riktvärdet. För PAH var halten för huvuddelen av proverna i

nivå med gränsen satt för bakrundshalt inom tätort.

Ragn-Sells (2016). Saneringskontroll, Svartön 18:59, Delområde 1. Sweco.

På fastighet Svartön 18:59 schaktades: 55,78 ton Asfalt (fri från stenkolstjära), 22,68 ton armerad

betong samt 2 335,39 ton oljeförorenad jord. Området som sanerades hade ytan 15x30 m och ett

djup på 5,7 m. Jordprover togs på schaktväggar, schaktbotten, massor tänkt för återfyllning,

misstänkt förorenade massor, asfalt samt massor som transporterats till avfallsmottagare.

Vattenprover togs i grundvattenrör och i brunn. Under saneringsarbetet togs ett grundvattenrör,

GV3, bort.

Kemira (2017) Miljöteknisk markundersökning vid omlastningsstation på del av Svartön

18:20. WSP.

Markundersökningen genomfördes med åtta skruvborrprovtagningar och installation av tre

grundvattenrör. Tio jordprover analyserades med avseende på metaller. Tre grundvattenprover

analyserades för metaller och klorid. På grund av läckage har pH sänkts i området. Analysresultaten

visade på för höga halter av järn och aluminium.

5.2 Grundvattenrör- Kontrollprogram År 2015 utfördes funktionstester på fyra grundvattenrör, GV01-GV04, se karta i figur 6. Dessa

fyra grundvattenrör är del av Luleå Hamns kontrollprogram för grundvatten i området. Under år

2016 och 2017 har två provtagningar utförts och analyserats i kombinationspaket med metaller och

organiska ämnen. Grundvattenprovtagningen år 2017 utfördes i samband med detta arbete och i

bilaga 3 finns protokoll från provtagningen.

De två provtagningarna har visat på mycket höga halter av zink i GV03 och GV04. GV03 hade

även höga halter av mangan. I GV02 har halterna av aluminium, arsenik, PAH-L och PAH-M varit

mycket höga vid båda provtagningarna. I GV02 var även pH högt, 11,2 respektive 10.

Riskbedömning

18

6 PROBLEMBESKRIVNING I en riskbedömning klassas föroreningarnas farlighet (F), föroreningsnivå (N) och områdets

känslighet (K) samt skyddsvärde (S) var för sig. Resultatet från samtliga indelningar sammanställs

i en samlad riskbedömning där slutresultatet, en riskklass mellan 1-4, utläses i ett diagram.

I detta kapitel beskrivs utvalda föroreningars farlighet samt egenskaper. Även de

frigöringsmekanismer och transportvägar som gör det möjligt att riskobjekten exponeras för dessa

föroreningar identifieras och slutligen sammanställas allt i en konceptuell modell. Områdets

känslighet och skyddsvärde bedöms också här. Vid bedömningarna beaktas det som sammanfaller

inom ramen av mindre känslig markanvändning (MKM) eftersom hela industriområdet anses

tillhöra den markklassen.

I kapitel 8 indelas Uddebo Oljehamn in i 13 delområden och där beskrivs den sammanfattande

föroreningssituationen. Områdets föroreningsnivå i jord bedöms utifrån naturvårdsverkets

generella gränsvärden för MKM. För grundvatten används två riktvärden, för dricksvatten och

ytvatten från Svenska Petroleum Institutets (SPI) förslag till riktvärden vid förorenade

bensinstationer, som jämförelse. Vid bedömning av föroreningsnivån jämförs det generella

gränsvärdet mot en beräknad representativ halt i de områden med tillräckligt stort dataunderlag.

Den representativa halten tas fram genom statistiska beräkningar och presenteras som max-, medel-

och UCLM95-värden. Mer om representativ halt, parametrar och bedömningsgrunder står mer

ingående i kapitel 7.

I kapitel 9 sammanställs klassificeringarna i en samlad riskbedömning för hela området.

6.1 Avgränsningar

6.1.1 Delområden

Utifrån jordprofiler, grundvattnets strömningsriktning, dataunderlag och variationskoefficient

(beskrivs mer ingående i kapitel 7) har industriområdet delats in i 13 stycken delområden.

6.1.2 Föroreningar

Denna riskbedömning begränsar sig till föroreningar av petroleumkolväten:

Alifatiska kolväten i intervallet >C5-C35

Aromatiska kolväten i intervallet >C8-C16

Bensen, Toluen, Etylbensen och Xylen (BTEX)

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

Bakgrunden till denna begränsning är att dataunderlaget för petroleumkolväten klart dominerar

över andra föroreningar, såsom metaller, i området, se bilaga 4.

Riskbedömning

19

6.2 Föroreningarnas farlighet (F) Tabell 4 är från Naturvårdsverket och bedömer en del förekommande föroreningars farlighet

utifrån deras miljöfarliga och hälsofarliga egenskaper (Naturvårdsverket, 2002). I tabellen är fyra

föroreningar markerade och i följande avsnitt beskrivs var och en av dessa fyra föroreningarnas

egenskaper.

Tabell 4. Indelning av föroreningars farlighet, graderat låg-mycket hög. Låg Måttlig Hög Mycket hög

Järn Aluminium Kobolt Arsenik

Kalcium Metallskrot Koppar Bly

Magnesium Aceton Nickel Kadmium

Mangan Träfiber Vanadin Kvicksilver

Papper Bark Ammoniak Krom(VI)

Trä Zink* Aromatiska kolväten Natrium (metall)

Alifatiska- Fenol Bensen

kolväten Formaldehyd Cyanid

Glykol Kreosot**

Konc.syror Stenkolstjära

Konc.baser PAH

Lösningsmedel Dioxiner

Styren Klorbensenser

Oljeaska Klorfenoler

Petroleumprodukter Flygbränsle

Klorerade- lösningsmedel

Eldningsolja Organiska klorför.

Spilloljor PCB

Väteperoxid Tetrakloretylen

Färger Trikloretan

Skärvätskor Trikloretylen

Bensin Bekämpningsmedel

Diesel

Trätjära

Krom (om Cr VI

inte förekommer)

Generellt indelas petroleumkolväten in i två grupper: aromater och alifater. Aromater grupperas in

i monoaromater, där BTEX inkluderas, och polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

Petroleumkolväten kan spridas i marken i vätskefas genom spill av exempelvis diesel och bensin.

På grund av skillnad i densitet kan spillet påträffas på grundvattenytan. Om jordarten är tät kan det

hindra föroreningarna från ytterligare spridning i djupled. Jordar med finare kornstorlek har större

reaktiv yta att binda föroreningarna på än grövre jordarter och har därmed bättre förmåga att hindra

spridning (Svenska Petroleum Institutet, 2010).

Riskbedömning

20

I marken binds petroleumkolväten till det organiska kolet och de tyngsta föreningarnas rörlighet

beror till stor del av hur det organiska materialet rör sig. Om föroreningarna har bundits i marken

sker fortsatt spridning i huvudsak via urlakning av förbiströmmande vatten. En annan

spridningsväg för petroleumkolväten är genom ångor, från marken kan de lättflyktiga föreningarna

avges som ångor från marken och spridas till omgivande luft (Svenska Petroleum Institutet, 2010).

Petroleumkolväten kan på naturlig väg brytas ned av bakterier. Nedbrytningshastigheten beror på

typ av bakterier, vad det är för petroleumkolväte samt på geokemiska och hydrogeologiska

förhållanden. Nedbrytningshastigheten kan för aromatiska och alifatiska molekyler med lätt till

medelvikt vara hög om förhållandena är ideala. Generellt avtar dock nedbrytningshastigheten med

ökande molekylvikt (Williams et al., 2005).

6.2.1 Alifatiska kolväten

Alifater kan indelas efter kolkedjans längd enligt följande:

Alifater; C<5, >C5-C8, >C8-C10, >C10-C12, >C12-C16 och >C16-C35.

Längden på kolkedjan påverkar alifaternas spridningsväg. De alifater med kortare kolkedja är mer

flyktiga och vattenlösliga än de längre alifaterna, som därmed oftare påträffas närmare

föroreningskällan. När det gäller hur alifater påverkar biologiska organismer genom ekotoxitet har

de kortare alifaterna kraftig påverkan, men den avtar när längden på kolkedjan ökar (Svenska

Petroleum Institutet, 2010).

För människor har kortvarig exponering av alifatiska kolväten låg akuttoxicitet, men långvarig

exponering kan ge upphov till hälsoskador. Inandning av lättflyktiga alifatfraktioner är toxiskt och

kan orsaka nervskador. Exponering av tyngre alifatfraktioner genom inandning eller oralt kan

orsaka leverskador (Svenska Petroleum Institutet, 2010).

6.2.2 Aromatiska kolväten

Aromater är uppbyggda av en eller flera bensenringar. Monoaromater, såsom BTEX, har i sin

struktur en bensenring (Williams et al., 2005). För aromater är spridningsbenägenheten som för

alifaterna, vattenlösligheten och flyktigheten avtar med ökande längd av kolatomer. Men i

jämförelse med alifater är de aromatiska kolvätena oftast mer toxiska och har högre vattenlöslighet

(Svenska Petroleum Institutet, 2010).

6.2.2.1 Bensen, Toluen. Etylbensen och Xylen (BTEX)

BTEX är samlingsnamn för bensen, toluene, etylbensen och tre isomerer av Xylen och hör till de

lättare aromaterna. Människor riskerar att exponeras av BTEX genom intag av förorenat vatten,

inandning eller genom huden vid direktkontakt. Vid exponering på kort sikt är hud och problem

med centrala nervsystemet såsom trötthet och yrsel kända symptom. Irritation i ögon och näsa kan

Riskbedömning

21

även förekomma. Vid höga halter riskeras personen att drabbas av permanenta synskador och

hjärnskador (Svenska Petroleum Institutet, 2010). Om exponeringen av BTEX fortsätter under

längre tid kan njurar, lever och blodsystemet påverkas (Mitra & Roy, 2011). Även risken att drabbas

av cancer ökar eftersom bensen är kraftigt cancerframkallande (Svenska Petroleum Institutet,

2010).

6.2.2.2 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)

PAHer är fettlösliga och kan vara i löslig och fast from. PAHer är uppbyggda av två eller flera

kondenserade aromatiska ringar. Med variation i strukturen finns det flera hundra PAH föreningar,

varav många är stabila och därmed kan vara långlivade i miljön (Kemikalieinspektionen, 2016). I

tabell 5 är 16 PAH föreningar är indelade efter molekylvikt. I en tidigare indelning sorterades

PAHerna upp i två grupper, PAH cancerogena och PAH övriga. De nya grupperingarna är indelade

efter molekylvikt och grupperade i enligt låg-medel-hög –vikt.

De PAHer med medel och hög molekylvikt är cancerframkallande, de är även svårare att bryta ned

och kan i naturen ackumuleras av organismer. De flesta organismer har förmågan att omvandla

PAHer, men nedbrytningsprodukten kan vara farligare än ursprungsämnet. För akvatiska

organismer orsakar PAHer akuttoxicitet som tros bero av att solens strålar aktiverar PAH

molekylerna inne i organismen (Connell, 1997).

Tabell 5. Indelning efter molekylvikt. PAH-låg (PAH-L), PAH-Medel (PAH-M) och PAH-Hög (PAH-H).

PAH-L PAH-M PAH-H

Naftalen Fluoren Benso(a)antracen

Acenaften Fenantren Krysen

Acenaftylen Antracen Benso(b,k)fluoranten

Fluoranten Benso(a)pyren

Pyren Dibenso(a,h)antracen

Benso(g,h,i)perylsen

Indeno(1,2,3,c,d)pyren

6.3 Spridnings – och Exponeringsvägar Vilka möjliga vägar som finns för föroreningar att påverka människor och miljön i området listas i

tabell 6. Intag av dricksvatten är kursiverat därför att området får sitt dricksvatten genom

kommunal vattenförsörjning från en vattentäkt som ligger uppströms från fastigheten. Risken som

föreligger i detta fall är att om dricksvattenledningen inte är tät och ligger i nivå med grundvattnet

på området finns det risk att föroreningar tränger in och kontaminerar dricksvattnet.

De primära riskgrupperna för att exponeras av petroleumföroreningar är människor och miljön.

Människor vistas i området på sin yrkesverksamma tid och riskerar främst att exponeras via

hudkontakt och inandning av lättflyktiga kolväten via damm och ångor. Risken att exponeras för

Riskbedömning

22

förorenat dricksvatten i kontor och rastlokaler bedöms som liten, men allvarlig. Mark –och

vattenlevandeorganismer riskerar att exponeras om föroreningar sprids till mark och

vattenrecipient.

Tabell 6. Exponeringsvägar som tas i beaktning

Riskobjekt Exponeringsväg

Människor Hudkontakt Inandning av damm Inandning av ångor Intag av jord (oralt) Intag av dricksvatten

Miljö Effekter i ytvattenrecipient Effekter inom området

Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms vara måttligt-stora respektive mycket

stora. I den del av området som har genomsläppliga fyllnadsmassor bedöms

spridningsförutsättningarna som stora. Spridningsförutsättningarna i ytvattnet bedöms som små

på grund av utspädning.

6.4 Föroreningsnivå (N)

6.4.1 Jord

Halterna från de kemiska analyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för

förorenad mark som är anpassade för svenska genomsnittliga förhållanden. I tabell 7 presenteras

riktvärden för mindre känslig mark (MKM) samt känslig mark (KM) som jämförelse

(Naturvårdsverket, 2009).

Tabell 7. Generella riktvärden för förorenad mark med KM och MKM, (mg/kg TS).

Generella riktvärden

Ämne KM MKM

Alifater >C5-C8 12 80



Alifater>C12-C16 100 500

Alifater>C5-C16 100 500

Alifater >C16-C35 100 1000

Bensen 0,012 0,04

Toluen 10 40

Etylbensen 10 50

Xylen 10 50

Aromater >C8-C10 10 50


Riskbedömning

23


PAH-L 3 15

PAH-M 3 20

PAH-H 1 10

PAH Ca6* 0,3 8

PAH Ca6** 0,3 40

PAH Ö6 20 40

*<0,7 m djup ** >0,7 m djup.

6.4.2 Grundvatten

Naturvårdsverket har inga generella riktvärden att jämföra med för grundvatten i förorenade

områden. Istället har Svenska Petroleum Institutets (SPI) förslag till riktvärden vid förorenade

bensinstationer används som jämförelse. SPIs riktvärden för grundvatten är uppdelade i riktvärden

för: dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning samt miljörisker för ytvatten och våtmarker. Varje

riktvärdesgrupp har blivit framtagen genom beräkningar med antagen utspädningsfaktor, se tabell

8, och samtliga halter presenteras i µg/l (Svenska Petroleum Institutet, 2010). De riktvärden som

tas i beaktning i denna riskbedömning för grundvatten är de för dricksvatten och ytvatten,

gråmarkerat i tabellen. För indelningarna PAH Ca och PAH Ö har Naturvårdsverkets tidigare

riktvärden används6.

Tabell 8. SPIs förslag till riktvärden för grundvatten (µg/l)

Dricksvatten Ångor i byggnader

Bevattning Ytvatten Våtmarker

Utspädningsfaktor 1 1/5000 1 1/100 1/10

Alifater >C5-C8 100 3000 1500 300 1500 Alifater >C8-C10 100 100 1500 150 1000 Alifater >C10-C12 100 25 1200 300 1000 Alifater >C12-16 100 - 1000 3000 1000 Alifater >C16-C35 100 - 1000 3000 1000 Bensen 0,5 50 400 500 1000 Toluen 40 7000 600 500 2000 Etylbensen 30 6000 400 500 700 Xylen 250 3000 4000 500 1000 Aromater >C8-C10 70 800 1000 500 150 Aromater >C10-C16 10 10000 100 120 15 Aromater >C16-C35 2 25000 70 5 15 PAH-L 20 3000 80 120 40 PAH-M 2 10 10 5 15 PAH-H 0,5 300 6 0,5 3

Naturvårdsvetets tidigare riktvärden PAH Ca6 0,2 PAH Ö6 10

6 Naturvårdsverket rapport 4889.

Riskbedömning

24

6.4.3 Indelning av föroreningsnivå (N)

Som hjälpmedel för att jämföra de analyserade halterna i området mot de generella riktvärdena har

Naturvårdsverket sammanställt ett par riktlinjer, se tabell 9, som används vid indelning av

föroreningsnivån (Naturvårdsverket, 2002).

Tabell 9. Indelning av tillstånd utifrån föroreningsnivå och riktvärde enligt Naturvårdsverket.

Media

Mindre allvarligt

Måttligt allvarligt

Allvarligt

Mycket allvarligt

Mark, sediment o. < riktvärdet 1-3 ggr riktv. 3-10 ggr riktv. >10 ggr riktv. grundvatten om riktvärden finns Grundvatten om riktvärden inte finns

< gränsvärdet*

1-3 gg gränsvärdet*

3-10 ggr gränsvärdet*

>10 ggr gränsvärde*

*för dricksvatten

6.5 Känslighet och skyddsvärde (KoS) För de exponerade grupperna människor och miljö bedöms riskerna genom känslighet respektive

skyddsvärde.

6.5.1 Bedömning av känslighet (K)

Tabell 10 är Naturvårdsverkets vägledning för känslighetsbedömning för människor och bedöms

på individnivå (Naturvårdsverket, 2002).

Tabell 10. Indelning av känslighet enligt Naturvårdsverkets principer.

Liten Måttlig Stor Mycket Stor

Där människor inte exponeras, t.ex. ett litet inhägnat område där ingen verksamhet pågår.

Där yrkesverksamma exponeras i liten utsträckning. Där grundvatten inte används som dricksvatten.

Där yrkesverksamma exponeras under arbetstid, t.ex. ett kontorsområde. Där barn exponeras i liten utsträckning. Där grundvatten eller ytvatten används som dricksvatten. Där åkerbruk eller djurhållning sker. Områden med stor betydelse för det rörliga friluftslivet.

Där människor bor permanent. Där barn exponeras i stor utsträckning. Där grundvatten eller ytvatten används som dricksvatten.

För Uddebo Oljehamn bedöms känslighet för människor som stor. Denna bedömning baseras på

att människor vistas på området under sin yrkesverksamma tid.

Riskbedömning

25

6.5.2 Bedömning av skyddsvärde (S)

För miljön, de arter och ekosystem, som exponeras för föroreningar på området redovisas

Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i tabell 11 (Naturvårdsverket, 2002).

Tabell 11 Indelning av skyddsvärde enligt Naturvårdsverkets principer.

Litet Måttligt Stort Mycket Stort

Av föroreningar

starkt påverkade

områden.

Av annan

verksamhet

förstörda

naturliga

ekosystem.

Områden med

något störda

ekosystem.

Områden med

ekosystem som är

mycket vanliga i

regionen.

Områden med

ekosystem som är

mindre vanliga i

regionen.

Områden där

exponering sker av

enskilda arter eller

ekosystem som i

naturvårdsplaneringen

regionalt eller lokalt

utpekas ha stort

skyddsvärde.

Områden med

enskilda arter eller

ekosystem som i

naturvårdsplanering

på riksnivå,

regionalt eller lokalt

utpekas ha mycket

stort skyddsvärde.

Utifrån tabell 11 bedöms skyddsvärdet för Uddebo Oljehamn som litet.

6.6 Konceptuell modell Figur 7 är en konceptuell modell över området som sammanställer från kapitlet hur

petroleumföroreningar kan spridas från föroreningskällan (brun) till riskobjekten (grå). Figuren är

färgkodad där frigöringsmekanismerna (orange) får föroreningarna mobila via transportvägarna

(blå). Slutligen nås riskobjekten genom flertalet möjliga exponeringsvägar (röd).

Figur 7. Konceptuell modell för Uddebo Oljehamn med föroreningskälla (brun), frigöringsmekanismer (orange), transportvägar (blå), exponeringsvägar(röd) och riskobjekt (grå).

Riskbedömning

26

I en streckad koppling från grundvattnet till riskobjektet illustreras risken från intag av förorenat

dricksvatten. På ST1s område stängdes vattentillförseln till en rastlokal år 2012 när förhöjda halter

detekterades. Idag är vattentillförseln påslagen, men ST1 införde som rutin att ingen får dricka

vattnet (Jonneryd, 2017). Stena filtrerar dricksvattnet och vattnets kvalitet beskrivs ”sådär”, men

inga misstankar om föroreningar finns. Ragnsells upplever också att kvalitén på dricksvattnet är

sämre och har som rutin provtagning två gånger per år. Provresultaten har inte påvisat föroreningar,

men analysparameterna omfattar inte petroleumkolväten (Josefsson, 2017).

Riskbedömning

27

7 REPRESENTATIVA HALTER Mätdata från jord – och grundvattenanalyser som utförts i ackrediterat laboratorium har används

för att beräkna representativa halter i området som ska ge en bild över föroreningsläget. För

jordprover har en övervägande del haft en första selektering i fält med PID-mätningar, varav de

prover som gav högre utslag skickades vidare för analys.

I beräkningsprogrammet ProUCL har maxhalt, UCLM95 och medelvärde tagits fram som

representativa halter som jämförs med det generella riktvärdet. Även beskrivande statistiska

parametrar som antal prov, standardavvikelse, variationskoefficient (CV), skevhet samt minhalt

presenteras och redovisas i bilaga 5. UCLM95 står för 95 % Upper Confidence Limit of the Mean och

innebär att risken för att den verkliga medelhalten ligger över UCLM95 är 5 %. Säkerheten på de

statiska beräkningarna är beroende av mängden data. I ProUCL rekommenderas minst 10

mätvärden, men här har gränsen för statistiska beräkningar satts till 7 mätvärden utifrån det

tillgängliga dataunderlaget.

Inledningsvis testades områdesindelningen utifrån CV, definierat som standardavvikelse dividerat

med medelvärdet. I tabell 12 (Norman et al., 2009), har kommentarerna legat som grund vid

bedömning av områdesindelningarna.

Tabell 12. Förslag på hur variationskoefficienten kan tolkas.

CV Kommentar

<0,5 Mycket liten variation i data, homogen datamängd. Data är troligen

normalfördelade.

0,5-1 Måttlig variation i data, relativt homogen datamängd. Data kan troligen

betraktas som normalfördelade.

1-1,5 Relativt stor variation i data. Data följer en skev fördelning, t.ex.

lognormalfördelning. Dataspannet är några tiopotenser.

1,5-2 Stor variation i data, heterogen datamängd. Data följer en skev fördelning,

t.ex. lognormalfördelning. Dataspannet är några tiopotenser.

2-3 Mycket stor variation i data, mycket heterogen datamängd. Data följer en

mycket skev fördelning, t.ex. lognormalfördelning. Dataspannet är åtskilliga

tiopotenser. Kontrollera om en annan indelning i mer homogena

delområden kan göras.

>3 Extrem stor variation i data, extrem heterogen datamängd. Dataspannet är

åtskilliga tiopotenser. Gör en annan indelning i mer homogena områden.

När områdena var bestämda utfördes beräkningar i ProUCL som testar UCLM95 efter olika

fördelningar, men slutligen rekommenderas ett UCLM95- värde. Med litet dataunderlag kan det

Riskbedömning

28

vara mycket svårt att avgöra vilken fördelning datan följer, om det ens följer någon, och UCLM95

kan variera stort mellan de olika fördelningsmetoderna.

7.1 Bedömningsgrunder Vid tillräckligt dataunderlag bedöms föroreningsnivån genom att jämföra de representativa halterna

mot generella riktvärden. För jordprover jämförs de representativa halterna mot Naturvårdsverkets

generella riktvärden för MKM, se tabell 7. För grundvatten används Svenska Petroleum och

biodrivmedel Institutets riktvärden för dricksvatten och ytvatten som jämförelse, se tabell 8.

Bedömningen av om föroreningsnivån utgör någon risk eller ej görs utifrån det beräknade

medelvärdet samt UCLM95, med följande villkor:

Om både medelvärdet och UCLM95 understiger riktvärdet bedöms föroreningsnivån inte

utgöra någon risk.

Om både medelvärdet och UCLM95 överstiger riktvärdet bedöms föroreningsnivån utgöra

en risk.

Om UCLM95 överstiger riktvärdet men medelvärdet gör inte det så kan föroreningsnivån

utgöra en risk men resultatet tyder på att det finns osäkerheter. En möjlig osäkerhet i de

statistiska beräkningarna är att det finns för lite dataunderlag.

Maxvärdet presenteras även och vid litet dataunderlag ger det endast vetskap om att på enstaka

punkter i området förkommer dessa halter.

7.1.1 Antaganden

För de statistiska beräkningarna har konservativa antaganden gjorts. I de fall där analyserade halter

har varit lägre än detektionsgränsen så har detektionsgränsen används vid beräkningarna.

7.1.2 Outliers

I flera av områdena har riktade provtagningar utförts, det vill säga att prover har tagits där man vet

att spill har förekommit. I dessa fall har två beräkningar utförts, ett med samtliga prov och ett där

outliers har exkluderas. Identifiering av outliers har gjorts med boxplots, där halter som överstiger

tredje kvartilen med mer än 1.5x kvartilavstånd eller understiger första kvartilen med mer än 1.5x

kvartilavstånd bedöms som outliers.

Riskbedömning

29

8 SAMMANFATTANDE FÖRORENINGSSITUATION För att bedöma föroreningsnivån i mark och grundvatten har området delats in i 13 stycken

delområden, enligt figur 8.

Figur 8. Delområden vid bedömning av föroreningsnivå.. Kartunderlag ©Lantmäteriet. I följande avsnitt bedöms områdena var för sig utifrån befintligt dataunderlag.

8.1 Område 1. I delområdet har tre markundersökningar gjorts: Orbit 2001 samt Ragnsnells 2013 och 2015. 17

provtagningspunkter i området, varav fyra markprover från år 2013 har analyserats för

petroleumkolväten. Under år 2016 sanerades en del av området genom schaktning.

Av de markprover som anlyserats med avseende på petroleumkolväten är samtliga maxhalter klart

lägre än riktvärdet för MKM och majoriteten ligger även under gränsvärdet för KM, se tabell 13.

Tabell 13. Jordprover, djup >0,5 meter. Enheter uttryckt i mg/kg TS.

Ämne N prov Min Max Medel KM MKM

Alifat >C5-C8 4 10 10 10 12 80

Alifat >C8-C10 4 10 10 10 20 120

Alifat >C10-C12 4 20 20 20 100 500

Alifat >C12-C16 4 10 20 17 100 500

Alifat >C5-C16 4 30 30 30 100 500

Alifat >C16-C35 4 20 107 41,75 100 1000

Bensen 4 0,01 0,01 0,01 0,012 0,04

Toluen 4 0,05 0,09 0,06 10 40

Etylbensen 4 0,05 0,16 0,08 10 50

Riskbedömning

30

Xylen 4 0,05 3,1 0,81 10 50

Aromat >C8-C10 4 0,48 22 9,12 10 50

Aromat >C10-C16 4 1 2,2 1,46 3 15

Aromat >C16-C35 4 1 1 1 10 30

PAH-L 4 0,15 0,53 0,34 3 15

PAH-M 4 0,1 0,25 0,18 3 20

PAH-H 4 0,3 0,32 0,31 1 10

PAH Ca 4 0,28 0,3 0,30 0,3 40

PAH Ö 4 0,44 0,66 0,56 20 40

8.2 Område 2 I uppdrag av Orbit 2001 samt Rangsells 2013 och 2015 har det utförts markundersökningar med

riktad provtagning efter kända spill. En provtagningspunkt togs vid lastbilsutlastning och en annan

punkt togs vid ett läckage från två meters djup.

Alifat >C5-C16 är den enda parametern där både medelvärdet och UCLM95 är högre än riktvärdet

och föroreningsnivån bedöms, enligt tabell 9, vara måttligt allvarligt. Övriga parametrar, där

UCLM95 är högre än riktvärdet medan medelvärdet är lägre, tyder på spridning i dataunderlaget.

Från maxhalterna kan det konstateras att det finns punkter i området där halterna är klart över

riktvärdet.

Tabell 14. Jordprover, djup >0,5 m. Enhet uttryckt i mg /kg TS.

Representativ halt

Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod MKM

Alifat >C5-C8 8 214 35,56 146,70 ingen Chebyshev 80

Alifat >C8-C10 8 305 63,89 236,20 gamma Adj. Gamma 120

Alifat >C10-C12 8 395 169,60 270,30 normal Student's-t 500


Alifat >C5-C16 8 1700 659,80 1077 normal Student's-t 500


Bensen 5 0,47 0,07 - - - 0,04

Toluen 5 0,09 0,06 - - - 40

Etylbensen 5 0,28 0,10 - - - 50

Xylen 5 0,73 0,30 - - - 50

Aromat >C8-C10 8 270 44,32 282,40 gamma Adj. Gamma 50

Aromat >C10-C16 5 78 20,65 - - - 15

Aromat >C16-C35 8 78 17,03 62,21 ingen Chebyshev 30

PAH-L 5 1,81 0,51 - - - 15

PAH-M 5 1,75 0,60 - - - 20

PAH-H 5 0,40 0,22 - - - 10

PAH Ca 8 0,40 0,23 0,33 normal Student's-t 40

PAH Ö 8 13 3,19 13,74 gamma Adj. Gamma 40

Riskbedömning

31

8.3 Område 3 År 2006, 2012 och 2016 gjordes det markundersökningar med skruvborr, grundvattenrör och

provgropar på uppdrag av LKAB. Det installerades även ett grundvattenrör, GV03,som ingår i

Luleå Hamns kontrollprogram.

8.3.1 Jord > 0,5 meter

I tabell 15 är varken max, medel eller UCLM95 över riktvärdet för MKM. Jordproverna som är

tagna från delområdets norra del har nivåer som inte utgör någon risk.

Tabell 15. Representativ halt, jord > 0,5 m. Samtliga halter är i mg/kg TS.

Representativ halt

Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod outlier MKM

Alifat >C16-C35 12 260 44,92 135,1 ingen Chebyshev - 1000

Aromat >C8-C10 12 13 7,27 13,4 ingen Chebyshev - 50

PAH Ca 12 1,4 0,39 0,82 ingen Chebyshev - 40

PAH Ö 12 2,8 0,72 1,38 gamma Adj. Gamma - 40

8.3.2 Jord <0,5 meter.

I jordprover tagna från djup upp till 0,5 meter är det PAH-H som överskrider riktvärdet för MKM

på maxhalt och UCLM95, tabell 16. Detta indikerar att PAH-H kan förekomma i nivå med

riktvärdet. Medelvärdet tyder på nivåer lägre än riktvärdet och de halter som kan förekomma

bedöms inte utgöra någon risk för människa och miljö. För övriga parametrar är samtliga halter

under riktvärdet.

Tabell 16. Representativ halt, jord < 0,5 m. Samtliga halter är i mg/kg TS.

Representativ halt

Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod outlier MKM

Alifat >C16-C35 6 42 15,33 - - - - 1000

Aromat >C8-C10 6 10 7 - - - - 50

PAH-L 8 1,1 0,24 0,83 gamma Adj. Gamma - 15

PAH-M 8 14 3,33 16,98 gamma Adj. Gamma - 20

PAH-H 8 12 2,41 13,72 gamma Adj. gamma - 10

PAH Ca 11 11 1,70 5,92 ingen Chebyshev - 8

PAH Ö 11 16 2,84 8,82 gamma Adj. Gamma - 40

8.3.3 Grundvatten

Provantalet ligger på gränsen som satts för beräkning av UCLM95. Vid beräkning av samtliga halter

är fraktionerna alifat >C16-C35 och aromat >C8-C10 understrukna när halten är högre än

riktvärdet för dricksvatten. Skillnaden mellan medelvärde och UCLM95 är troligen på grund av för

få mätvärden, men det indikerar att riktvärdet för dricksvatten kan överskridas. Enligt tabell 9 är

Riskbedömning

32

föroreningsnivån för alifat >C16-C35 inom spannet allvarligt. Ingen av halterna i tabell 17

överstiger riktvärdet för ytvattnet.

Tabell 17. Grundvatten, enhet uttryckt i µg/l.

Representativ halt Riktvärden

Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod outlier DV YV

Alifat >C8-C10 7 20 12,86 16,44 normal Student's-t - 100 150



Alifat >C16-C35* 7 468 105,9 449,2 gamma Adj. Gamma - 100 3000

Alifat >C16-C35** 6 100 45,5 - - - 468

Aromat >C8-C10 7 100 29,03 108,9 ingen Chebyshev - 70 500

*Samtliga värden**Exklusive outlier. DV:dricksvatten. YV:ytvatten.

8.4 Område 4 1997 undersöktes området i uppdrag av Pol Transport AB. Tre skruvborrsprovtagningar gjordes,

varav ett prov analyserades med avseende på TEX aromatiska kolväten och opolära alifatiska

kolväten och resultatet visade på låga halter. Utöver detta finns ingen information om halterna i

området.

8.5 Område 5

8.5.1 Jordprover

En provtagning har gjorts i området år 2007 i uppdrag av Luleå Hamn. I tabell 18 är halterna

beräknade i två scenarier, först med samtliga halter och sedan där outliers är exkluderade. Samtliga

mätvärden som valts ut som outliers är från borrhål 1 på 1-1,5 meters djup och där har det tidigare

funnits ett oljeförråd.

Utifrån maxhalterna konstateras att det förekommer oljeföroreningar vars halter överskrider

MKM, men dessa är endast i anslutning till borrhål 1. För respektive beräkningsscenario, med eller

utan outliers, är varken medelvärdet eller UCLM95 högre än riktvärdet för MKM.

Tabell 18. Representativa halter, jordprover >0,5 meter. Samtliga halter är i mg/kg TS.

Representativ halt

Ämne N prov Max Medel UCLM95 fördelning metod outlier MKM

Alifat >C5-C8* 8 38 13,5 20,13 normal Student's-t - 80

Alifat >C5-C8** 7 10 10 10 normal Student's-t 38

Alifat >C8-C10* 8 36 14,25 20,43 normal Student's-t - 120

Alifat >C8-C10** 7 18 11,14 13,36 normal Student's-t 36

Alifat >C10-C12* 8 280 56,25 199,92 ingen Chebyshev - 500

Alifat >C10-C12** 7 65 24,29 64,76 ingen Chebyshev 280


Alifat >C12-C16** 7 160 50 162,95 ingen Chebyshev 510

Alifat >C5-C16* 8 860 175 370,16 normal Student's-t - 500

Alifat >C5-C16** 7 240 77,14 149,32 normal Student's-t 860

Riskbedömning

33


Alifat >C16-C35* 7 190 60,71 195,42 ingen Chebyshev 720

Bensen 8 0,02 0,01 0,016 normal Student's-t - 0,04

Toluen 8 0,1 0,06 0,08 normal Student's-t - 40

Etylbensen 8 0,05 0,04 0,05 normal Student's-t - 50

Xylen* 8 7,3 0,98 4,92 ingen Chebyshev - 50

Xylen** 7 0,19 0,08 0,17 ingen Chebyshev 7,3

PAH Ca 8 0,3 0,24 0,42 ingen Chebyshev - 40

PAH Ö* 8 2,7 0,64 1,94 ingen Chebyshev - 40

PAH Ö** 7 0,4 0,35 0,57 ingen Chebyshev 2,7

*Samtliga halter **Exklusive outlier

8.6 Område 6 Endast två jordprover tagna år 2001, i uppdrag av Orbit Miljölogistik AB, från områdets norra del

har analyserats. Ett prov togs på 2,5-3 meters djup, även ett grundvattenrör installerades, och

samtliga halter av alifater och aromater var klart under det generella gränsvärdet för MKM. Det

andra provet var från en riktad provtagning efter ett känt spill och togs från 0,3-0,6 meters djup.

För maxhalterna av alifatfraktionerna >C12-C16 och >C5-16, tabell 19, klassas föroreningsnivån

som måttligt allvarligt enligt tabell 9. För aromat >C16-C35 är maxhalten fyra gånger högre än

riktvärdet och föroreningsnivån är på allvarlig nivå.

Proverna i området är få och lång tid har passerat sedan provtagningstillfället. Resultaten i tabell

19 ses som en hänvisning att det i området har förekommit halter i mark som varit högre än

riktvärdet.


Ämne N prov min max MKM

Alifat >C5-C8 2 5 5 80

Alifat >C8-C10 2 5 24 120

Alifat >C10-C12 2 5 202 500

Alifat >C12-C16 2 17 652 500

Alifat >C5-C16 2 17 880 500

Alifat >C16-C35 2 50 370 1000

Bensen 2 0,01 0,01 0,04

Aromat >C8-C10 2 1 8 50

Aromat >C16-C35 2 1,3 61 15

PAH Ca 2 0,35 1,9 40

PAH Ö 2 0,45 9 40

För grundvattenrör, GV02, presenteras i tabell 20 halterna från två provtagningstillfällen, år 2016

och 2017. Vid båda provtagningstillfällena kändes en stark tjärlukt och halten av aromat>C10-C16,

PAH-L och PAH-M överskred riktvärdet för dricksvatten. Enligt tabell 9 var föroreningsgraden

av aromat>C10-C16 och PAH-L måttligt allvarligt, för PAH-M var nivån mycket allvarligt.

Riskbedömning

34

Tabell 20. Grundvatten, halter uttryckt i µg/l.

Ämne N prov min max DV YV

alifat >C8-C10 2 10 10 100 150

alifat >C10-C12 2 10 10 100 300

alifat >C12-C16 2 10 10 100 3000

alifat >C16-C35 2 12 17 100 3000

aromat >C8-C10 2 1,63 1,76 70 500

aromat >C10-C16 2 35 44,2 10 120

aromat >C16-C35 2 1 1 2 5

PAH-L 2 57 78 20 120

PAH-M 2 21 30 2 5

PAH-H 2 0,072 0,16 0,5 0,5

DV:dricksvatten YV:ytvatten

8.7 Område 7 1997 undersöktes området i uppdrag av Pol Transport AB. Två skruvborrsprovtagningar togs och

analyserades med avseende på TEX aromatiska kolväten och opolära alifatiska kolväten, varav ett

resultat visade på höga halter. Utöver detta finns ingen information om halter i området.

8.8 Område 8

8.8.1 Jordprover

Området undersöktes år 2001, på uppdrag av Preem Raffinaderi AB, med provtagning i grävda

gropar. Då analyserades parametrarna totalt extraherbara alifater och aromater och det

konstaterades att det förekommer fläckvis med områden där halterna är förhöjda. År 2006 följde

en markundersökning upp, uppdragsgivare var då Tank och Miljö AB, och det utfördes riktad

provtagning med skruvborr på 2-3 meters djup och ungefärlig utbredning av föroreningshalter

uppskattades.

I tabell 21 visas beräknade halter av samtliga prover i området och även halter då värden från

mätpunkter med förhöjda halter exkluderas. De medelvärden och UCLM95 som överskrider

riktvärdet är fetmarkerade. För resultatet över samtliga halter överstiger UCLM95 riktvärdet medan

medelvärdet inte gör det för flera parametrar, vilket tyder på osäkerheter i beräkningarna. Utifrån

maxhalterna konstateras att på området överskrids riktvärdet fläckvis från måttligt allvarligt till

allvarligt.


Representativ halt

Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod MKM

Alifat >C16-C35* 8 690 107,5 474,2 ingen Chebyshev 1000

Alifat >C16-C35** 5 10 10 - - -

Aromat >C8-C10* 8 78 18,5 55,55 ingen Chebyshev 50

Aromat >C8-C10** 5 10 10 - - -

Aromat >C16-C35* 8 160 32 216,7 ingen Chebyshev 30

Riskbedömning

35

Aromat >C16-C35** 5 10 10 - - -

PAH Ca* 8 120 15,47 80,56 ingen Chebyshev 40

PAH Ca** 5 0,73 0,408 - - Student's-t

PAH Ö* 8 300 38,54 401,2 ingen Chebyshev 40

PAH Ö** 5 1,2 0,698 - - Student's-t

*samtliga halter** exklusive mätpunkter L14, L28, L35, L36, T1, T5 och T6.

8.8.2 Grundvatten

Från grundvattenrör som är del av kontrollprogram har förändringar i föroreningshalt varierat. I

tabell 22, redovisas resultatet vid beräkning av samtliga halter och då outliers är exkluderade.

Skillnaden mellan beräkningarna är stor och en anledning tros vara variationen i vattenståndet. Vid

högt vattenstånd har höga halter detekterats från de provtagningsrör som är placerade i närhet av

dräneringen. Då vattnet trycker upp mot dräneringen har dessa rör högre analysvärden än de rör

som är placerade närmare havet.

I tabell 5.7 i bilaga 5 står beskrivande statistik och där framgår det från variationskoefficienten att

det är en extrem stor variation i datamängden när samtliga halter tas i beaktning. Även då outliers

exkluderas är datamängden heterogen. Med undantag från alifater>C12-C16,>C16-C35,

aromater>C16-C35 och bensen då outliers är exkluderade, är resterade parametrar över

riktvärdena.

Med beräkning av samtliga värden är medelvärdet för toulen, etylbensen, xylen, PAH Ca samt

alifater>C5-C8,>C8-C10 och aromater>C8-C10 hundratals gånger högre än gränsvärdet för

ytvatten. För samma parametrar sträcker sig UCLM95 hundratals till tusentals gånger högre än

riktvärdet. Med extemhalterna exkluderade som outliers går halterna ned kraftigt och, med

undantag från alifater>C8-C10 och aromater>C8-C10, indelas parametrarna till

föroreningsnivåerna måttligt allvarligt- allvarligt.

För att illustrera skillnader i halter mellan provtagningstillfällen redovisas tidsplottar över de

grundvattenrör som provtagits sedan år 2010 i bilaga 6. Från provtagningsprotokoll framgår att vid

provtagningstillfällen har det luktat lösningsmedel, olja och diesel ur grundvattenrören, vattnet har

även varit fett och klibbigt.

Med variationer i halter mellan provtagningstillfällena och observationer från provtagningar

bedöms föroreningsnivån i grundvattnet vara mycket allvarligt.

Tabell 22. Grundvatten, halter uttryckt i µg/l.

Representativ halt

Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod DV YV

alifater >C5-C8* 37 4610000 156704 701734 ingen Chebyshev 100 300

alifater >C5-C8** 30 1600 160,7 460,3 ingen Chebyshev


Riskbedömning

36

alifater >C8-C10** 30 6420 536,4 1626 ingen Chebyshev


alifater >C10-C12** 30 1330 177,1 350,3 lognormal H-UCL




alifater >C16-C35** 3 2970 418,1 1009 ingen Chebyshev

aromater >C8-C10* 37 565000 44989 136869 ingen Chebyshev 70 500

aromater >C8-C10** 30 10100 1814 4559 lognormal H-UCL


aromater >C10-C16** 31 1410 231 396,6 gamma Adjgamma

aromater >C16-C35* 32 121 9,8 29,98 ingen Chebyshev 2 5

aromater >C16-C35** 27 2 1,2 1,36 normal Student’s-t

bensen* 37 2000 110,7 461,6 ingen Chebyshev 0,5 500

bensen** 30 45,3 10,0 17,8 gamma Adjgamma

toluen* 37 160000 11221 33683 ingen Chebyshev 40 500

toluen** 29 1330 116,3 240,2 gamma Adjgamma

etylbensen* 37 269000 11802 44702 ingen Chebyshev 30 500

etylbensen** 29 225 17,7 69 ingen Chebyshev

xylen* 33 2400000 105691 426702 ingen Chebyshev 250 500

xylen** 26 2750 482,4 1045 gamma Adjgamma

PAH Ca 7 73 23,7 320,7 gamma Adjgamma 0,2

PAH Ö* 7 681 118,1 2042 gamma Adjgamma 10

PAH Ö** 6 128 24,3 - - -

PAH 16* 7 682 141,7 837,4 gamma Adjgamma

PAH 16** 6 128 51,7 - - -

*samtliga halter **exklusive outliers

8.9 Område 9 Efter bensinläckaget år 2012 installerades grundvattenrör på området och sedan år 2014 har

grundvattnet provtagits enligt ett kontrollprogram. Från och med våren 2017 ska provtagning

utföras två gånger per år, vår och höst. I tabell 23 presenteras representativa halter för två scenarier,

ett med samtliga värden (*) och ett där outliers är exkluderade (**). I tabell 5.8 i bilaga 5 står

beskrivande statistik som variationskoefficient och outliers.

Variationskoefficienterna vid beräkning av samtliga värden tyder på extremt stora variationer i

uppmätta halter på området. Föroreningssituationen varierar för flertalet av

provtagningspunkterna över tid och ett provtagningstillfälle med låga halter kan följas upp med

halter över riktvärdet. I bilaga 6 redovisas tidsplottar med variation i halter för grundvattenrör som

sedan 2014 har provtagits vid flera provtagningstillfällen. På grund av de kraftiga variationerna i

halter är det svårt att dra någon slutsats om föroreningstrend.

I tabell 23, är de beräknade halter som överskrider riktvärdena för dricksvatten och ytvatten

markerade med fet stil eller understrykning. Med fet stil överskrider värdet båda riktvärdena. De

Riskbedömning

37

halter som endast är högre än riktvärdet för dricksvatten är understruket. För flertalet av

parametrarna är medelhalten och UCLM95 i båda beräkningsscenarierna mångfaldigt över

riktvärdet för dricksvatten.

För halterna beräknat utan outliers är föroreningsnivån för parametrarna aromater>C8-C10,

bensen, toluen, xylen i dricksvatten mycket allvarlig. PAH Ö och alifater >C5-C8 och överskrider

riktvärdet för dricksvatten måttligt allvarligt respektive allvarligt, och i ytvatten är föroreningsnivån

för båda parametrarna måttligt allvarligt. För ytvatten är beräknade halten av aromater >C8-C10

på allvarlig nivå över riktvärdet.

Tabell 23. Grundvatten, enhet uttryckt i µg/l.

Representativ halt

Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod DV YV





alifater >C10-C12* 126 10800 165,8 557,7 ingen Chebyshev 100 300

alifater >C10-C12** 112 49 16,63 18,14 normal Student’s-t






aromater >C8-C10** 122 7590 1648 2442 ingen Chebyshev

aromater >C10-C16* 126 4000 76,97 253,3 ingen Chebyshev 10 120

aromater >C10-C16** 115 16,1 3,72 5,491 ingen Chebyshev

aromater >C16-C35* 126 2 1 1,02 normal Student’s-t 2 5

bensen* 126 17300 766,3 2848 ingen Chebyshev 0,5 500

bensen** 110 662 105,6 172,6 ingen Chebyshev

toluen* 126 378000 7714 21481 ingen Chebyshev 40 500

toluen** 107 7210 813,4 1560 ingen Chebyshev

etylbensen* 126 9580 367,4 767,7 ingen Chebyshev 30 500

etylbensen** 100 487 37,7 80,02 ingen Chebyshev

xylen* 126 200000 5660 12932 ingen Chebyshev 250 500

xylen** 120 16000 3260 7609 ingen Chebyshev

PAH Ca 126 1 0,09 0,15 ingen Chebyshev 0,2

PAH Ö* 126 670 40,31 70,90 ingen Chebyshev 10

PAH Ö** 122 140 29,5 45,07 ingen Chebyshev

PAH-L* 126 650 37,8 69,6 ingen Chebyshev 20 120

PAH-L** 122 140 29,4 44,92 ingen Chebyshev

PAH-M 126 23 0,59 1,63 ingen Chebyshev 2 5

PAH-H 126 1 0,1 0,17 ingen Chebyshev 0,5 0,5

*samtliga halter**exklusive outliers. DV: riktvärde för dricksvatten. YV: riktvärde för ytvatten.

Riskbedömning

38

8.10 Område 10 När området undersöktes år 1997 i uppdrag av Pol transport rapporterades att vid cistern 345 hade

ett långvarigt läckage av EO3 och EO4 pågått och i princip hela området bedömdes vara förorenat av

petroleumprodukter.

I samband med schaktningsarbete med ledningar och gjutning av spillplatta togs prover ur

provgropar år 2015. Provtagningen koncentrerades till ett mindre område och i samband med

grävningsarbetet började det lukta kraftigt av petroleum. Vid analys påvisades mycket höga halter

för ett flertal parametrar, se tabell 24. För alifatfraktionerna >C5-C8, >C8-C10, >C5-C16 samt

>C16-C35 överskrider samtliga prover riktvärdet för MKM. Halterna som överskrids spänner sig

från måttligt allvarligt till mycket allvarligt, där max-halterna för sistnämnda omfattar bensen, xylen,

aromater >C8-C10 >C10-C16 som är mer än 10 gånger högre än riktvärdet.

Tabell 24. Jordprover. Enhet uttryckt i mg/kg TS.

Ämne N prov min max medel Stdav MKM

Alifat >C5-C8 5 131 554 293 160,4 80

Alifat >C8-C10 5 213 567 394,2 157,5 120

Alifat >C10-C12 5 409 1250 746,6 310,5 500

Alifat >C5-C16 5 1400 4500 2580 1148 500

Alifat >C16-C35 5 1080 2590 1670 580,60 1000

Bensen 5 0,373 1,46 0,867 0,52 0,04

Toluen 5 65,6 127 86,42 25,80 40

Etylbensen 5 6,74 28,2 12,95 9,40 50

Xylen 5 180 540 348 150,1 50

Aromat >C8-C10 5 306 904 583,4 216,4 50

Aromat >C10-C16 5 117 227 189,6 44,01 15

Aromat >C16-C35 5 1 1,7 1,16 0,31 30

Summa PAH L 5 11 21 16,6 4,04 15

Summa PAH M 5 4 12 7,44 2,94 20

Summa PAH H 5 0,13 0,32 0,258 0,09 10

8.11 Område 11 Området undersöktes med skruvborrprovtagning år 1997 och 1999, i uppdrag av Pol Transport

AB respektive Shell, och provtagningen var spridd över området. Undersökningen lokaliserade

petroleumföroreningar i nordöstra delen av området. Halterna av BTEX var under riktvärdet men

andra analysparametrar som TEX aromatiska ämnen och opolära kolväten detekterades mycket

höga halter på djup 1-2,5 meter under markytan. Halterna av BTEX redovisas i tabell 25.

Tabell 25. Jordprover. Enhet uttryckt i mg/kg TS.


Bensen 5 0,01 0,01 0,04

Toluen 5 0,01 0,01 40

Riskbedömning

39

Etylbensen 5 0,01 0,11 50

Xylen 5 0,02 0,03 50

I områdets södra del är halter från provtagningstillfällen för kontrollröret GV01 redovisade i tabell

26. Från två provtagningar överskrider ingen av parametrarna riktvärdena för dricksvatten och

ytvatten.

Tabell 26. Grundvatten, uttryckt i µg/l.

Riktvärden

Ämne N prov min max dricksvatten ytvatten

alifater >C8-C10 2 10 10 100 150

alifater >C10-C12 2 10 10 100 300

alifater >C12-C16 2 10 10 100 3000

alifater >C16-C35 2 11 16 100 3000

aromater >C8-C10 2 0,3 0,3 70 500

aromater >C10-C16 2 0,78 0,78 10 120

aromater >C16-C35 2 1 1 2 5

PAH-L 2 0,02 0,02 20 120

PAH-M 2 0,03 0,03 2 5

PAH-H 2 0,04 0,04 0,5 0,5

8.12 Område 12 Två markundersökningar med skruvborrsprovtagning har utförts i området, år 2001 respektive

2007. I tabell 27 redovisas provtagningarna separat då provtagningarna var riktade med två skilda

syften. Provtagningen år 2001 var riktad mot lastbilsutlastning och oljeavskiljare och proverna togs

på 3-3,5 meters djup. Den andra provtagningen riktade sig där ”Olles cistern” tidigare hade stått

och togs från 1,5-2,5 meters djup. Med fåtalet analyserade prover i området presenteras endast

uppmätta maxhalter. Endast proverna analyserade år 2001 är över riktvärdet för MKM, varav

alifatfraktionen >C5-C16 överskred MKM nästan 5 gånger vilket innebär allvarlig föroreningsnivå

enligt tabell 9.

Tabell 27. Jordprover djup >0,5 meter. Halter uttryckt i mg/kg Ts


alifater >C5-C8* 2 5,4 18 80

alifater >C5-C8** 3 10 10

alifater >C8-C10* 2 23 59 120

alifater >C8-C10** 3 10 10

alifater >C10-C12* 2 294 800 500

alifater >C10-C12** 3 10 10

alifater >C12-C16* 2 545 1600 500

alifater >C12-C16** 3 10 10

alifater >C5-C16* 2 920 2400 500

alifater >C5-C16** 3 20 20

Riskbedömning

40

alifater >C16-C35* 2 350 1400 1000

alifater >C16-C35** 3 10 66

aromater >C8-C10* 2 23 65 50

aromater >C8-C10** 2 1 1

aromater >C16-C35* 2 37 100 30

bensen* 2 0,093 0,12 0,04

bensen** 3 0,01 0,02

toluen** 3 0,05 0,1 40

etylbensen** 3 0,02 0,05 50

xylen** 3 0,05 0,05 50

PAH Ca* 2 0,35 0,57 40

PAH Ca** 3 1,2 6,2

PAH Ö* 2 7,2 28 40

PAH Ö** 3 2,2 23

*år 2001 **Olles cistern 2007

8.13 Område 13 Endast en provtagning av petroleumkolväten i området. I ett grundvattenrör utfördes en

provtagning år 2001 med avseende på BTEX, samtliga parametrar vara klart under riktvärdet för

ytvatten. För dricksvatten överskred halten bensen riktvärdet med fyra gånger. Vid undersökning

av omlastningsstationen år 2016 togs skruvborrprover och grundvattenrör installerades, men då

testades det endast för metaller. Resultatet från den undersökningen visade att området är påverkat

av järn och aluminium samt pH förändringar i provpunkter placerade nedströms. Från denna

information kan inga slutsatser dras om huruvida området är påverkat av petroleumföroreningar.

Sammanfattning I tabell 28 sammanfattas föroreningssituationen i delområdena.

Tabell 28. Sammanfattning över föroreningssituationen av petroleumkolväten i de 13 delområdena.

Ämne över riktvärdet

område jord grundvatten kommentar

1

-

-

Del av området sanerades år 2016. För den

del av området som inte sanerades är det

litet dataunderlag, 4 analyserade jordprover.

Ingen av maxhalterna var högre än

riktvärdet.

2 alifat >C5-C16 x

Riktad provtagning med litet dataunderlag.

Finns risk för förhöjda halter av

aromatfraktioner och de lättare alifaterna.

3 - alifat >C16-C35

Halterna i grundvattnet kan vara över

gränsen för dricksvatten, allvarlig

föroreningsnivå på alifat >C16-C35. Ingen

parameter är över riktvärdet för ytvatten.

Riskbedömning

41

För båda medierna är dataunderlaget litet

och resultaten tyder på osäkerheter.

4 x x

Ett jordprov analyserades 1997 m.a.p. TEX

aromatiska kolväten och opolära alifatiska

kolväten och resultatet visade på låga halter

5 alifat >C12-C16

alifat >C5-C16 x

Föroreningarna i marken är i anslutning till

ett tidigare oljeförråd, i övrigt är halterna

under riktvärdet.

6

alifat >C12-C16

alifat >C5-C16

aromat >C16-C35

aromat>C10-C16

PAH-L

PAH-M

Två analyser på jord, varav ett från en

riktad provtagning år 2001 tagit vid ett känt

spill. Maxhalten av alifatfraktionerna var

måttligt allvarligt över och

aromatfraktionen var på allvarlig nivå.

Från två provtagningstillfällen av

grundvattenrör GV02 överskred tre

parametrar riktvärdet för dricksvatten,

måttligt allvarligt- mycket allvarligt.

7 x x Ingen data

8

aromat>C8-C10

aromat>C16-C35

PAH Ö PAH Ca

alifatfraktioner

aromatfraktioner

BTEX PAHer

Två jordprovtagningstillfällen, varav ett

riktade sig mot fläckar med högre halter.

Spridning i data, men maxhalterna som var

högre än riktvärdet överskrider från

måttligt allvarligt- allvarligt.

Föroreningshalten i grundvattnet varierar

med vattenståndet, även i beräkningarna

där outliers är exkluderade överskrider

flertalet av parametrarna mångfaldigt

riktvärdet för dricksvatten och ytvatten och

föroreningsnivån bedöms vara mycket

allvarlig.

9 x

alifat >C5-C8

aromat>C8-C10

BTEX PAHÖ

Mellan provtagningstillfällen kan

parametrar variera kraftigt och det är svårt

att se någon föroreningstrend. Riktvärdet

för dricksvatten överskrids måttligt

allvarligt- mycket allvarligt.

För ytvatten är parametrar, förutom

BTEX, högre än riktvärdet inom måttligt

allvarlig- allvarlig nivå.

10

alifatfraktioner

aromatfraktioner

bensen, toluen,

xylen

x

Långvarigt läckage av EO3 och EO4

uppgavs år 1997. Ingen dokumenterad

schaktning av förorenade jordmassor har

påträffats under arbetet. Vid provtagning

ur provgropar år 2015 överskrider halter

riktvärdet måttligt allvarligt till mycket

Riskbedömning

42

allvarligt med maxhalter som är högre än

10 gånger riktvärdet.

11

(TEX aromatiska

kolväten, opolära

kolväten)

-

Litet dataunderlag. I en undersökning från

1997 detekterades mycket höga halter i

mark av TEX aromatiska kolväten och

opolära kolväten på områdets nordöstra del

på 1-2,5 meters djup.

12 alifatfraktioner x

Litet dataunderlag. Från två riktade

markundersökningar med olika syften,

uppmättes höga halter av alifater på cirka 3

meters djup vid lastbilsutlastning och

oljeavskiljare. Högsta uppmätta halt var

inom allvarlig föroreningsnivå.

13 x x

Litet dataunderlag, ingen slutsats kan dras

om huruvida området är påverkat av

petroleumföroreningar. Vid en

markundersökning 2016 undersöktes

området med avseende på metaller och

visade påverkan av pH sänkningar och

förhöjda halter av järn och aluminium.

Ingen halt över riktvärdet (-). Ingen mätdata (x).

I figur 9 är områden utmärkta där provpunkter har påvisat höga halter av petroleumkolväten.

Markeringarna illustrerar ej föroreningarnas eventuella utbredning utan förtydligar endast

provtagningsområdet.

Figur 9. Områden med högre halter i mark och grundvatten är markerade med röd respektive blå färg. Kartunderlag ©Lantmäteriet.

Riskbedömning

43

1. Efter riktad provtagning på jord efter läckage7 år 2001 och provtagning år 20138 påträffades

förhöjda halter på 1,5-2,5 meters djup.

2. Riktad provtagning vid lastbilsutlastning7.

3. Riktad provtagning på allmänt spill7.

4. Grundvattenröret, GV02, är del av Luleå Hamns kontrollprogram och är installerat i

närheten av där det tidigare stod en cistern med stenkolstjära.

5. Grundvattenrör, GV03, är del av Luleå Hamns kontrollprogram.

6. Jordprovtagning i provgropar år 20159. Tidigare på tomten har ett långvarigt läckage av

EO3 och EO4 från cistern 345 pågått.

7. Provtagning i provgropar år 200110 och riktad uppföljning år 200611 detekterades

föroreningar på 1-3 meters djup.

8. Grundvattenprovtagning och del av Stenas kontrollprogram.

9. Riktad provtagning vid lastbilsutlastning och oljeavskiljare7.

10. Grundvattenprovtagning enligt kontrollprogram efter läckage12 med varierande halter

mellan provtagningstillfällen. Förhöja halter har detekterats i följande grundvattenrör:

102, 203, 209, 301, 302 samt 304.

7 Orbit Miljölogistik AB (2001). 8 Ragn-Sells (2014). 9 OKQ8 (2015). 10 Preem Raffinaderi AB (2001). 11 Tank och miljö AB (2006). 12 ST1 (2012).

Riskbedömning

44

9 SAMLAD RISKBEDÖMNING Sammanställningen av de analyserade halterna, i tabell 28 och figur 9, visar att mark och

grundvatten har ställvis förorenats av petroleumkolväten, där halter är högre än de generella

riktvärdena från Naturvårdsverket och SPI. Flera lokala spill vid trasiga ventiler, pumpar och in-

och urlastning samt större läckage har bidragit till områden med kraftigt förhöjda halter. En stor

del av provtagningar i mark har varit riktade mot troliga föroreningskällor och detekterade halter

har då påvisat höga föroreningsnivåer, medan övriga tomtområdet är sparsamt undersökt. Med

detta saknas vetskap om föroreningarnas eventuella utbredning i horisontellt eller vertikalt led.

I mark är det främst höga halter av alifat-och aromatfraktioner som påträffats och på mer än en

meters djup. Förorenad jord som är i nivå med grundvattnet risker att lakas ur och spridas vidare.

I grundvattnet har kontinuerlig provtagning visat att det i området återfinns höga föroreningsnivåer

av alifat- och aromatfraktioner, PAHer och BTEX. Ingen slutsats kan dock dras gällande

föroreningstrend, då halterna mellan provtagningstillfällen har varierat kraftigt.

Informationen som insamlats om området presenteras i figur 10. Där har faktorerna: spridning,

känslighet (K), skyddsvärde (S), förorening (F) och föroreningsnivå (N) plottats för mark och

grundvatten utifrån insamlad information från förgående kapitlen. Farlig verksamhet har bedrivits

under lång tid på området. Och med de produkter som hanteras och dess innehållande ämnens

farlighet för människor och miljön, är den samlade bedömningen att området tillhör riskklass 2.

Detta innebär att föroreningsnivån i området utgör stor risk mot människor och miljö.

Figur 10. Samlad riskbedömning Uddebo Oljehamn. YV:ytvatten, DV:dricksvatten.

Riskbedömning

45

Med denna typ av verksamhet är det ofrånkomligt att undgå miljöpåverkan, men vilken acceptans

som ska hållas för föroreningar i ett exploaterat område kan ses över. Motiveringar om att området

är redan förorenat och därav åtgärder som schaktning av mindre spill inte behöver vidtas, har

påträffats i korrespondensen med tillsynsmyndighet. Summan av flera mindre spill kan likaväl som

ett större läckage inverka på områdets miljötillstånd. Med den varierande genomsläpplishetsgraden

i marken i området, samt grundvattenströmningen är det också risk för spridning från

föroreningskällan då förorenade jordmassor lämnas kvar. Och med prognoser om förändringar i

årsmedelnederbörd ökar risken ytterligare för spridning från föroreningskällan, något som måste

tas med i framtida avvägningar ifall åtgärder ska utföras eller ej.

Kemira har sagt upp sitt arrende och ska lämna tillbaka området till Luleå hamn. I området har pH

i marken sänkts och det är höga halter av järn och aluminium i området. Inga prover har tagits med

avseende på petroleumkolväten. Utifrån tillgänglig information är det främst markekologin som

påverkas negativt av det nuvarande miljötillståndet. Kemira håller på att upprätta en saneringsplan

och ett förslag är att området ska kalkas.

I delområde 6 (tomt D1) togs en cistern med stenkolstjära bort år 2017 och nyligen har det grävts

provgropar i området. Analysresultat från den undersökningen har inte kunnat tas med i detta

arbete, men stenkolstjära ska ha varit synligt i marken och i området luktar det tjära. Stenkolstjära

innehåller flera hundra olika PAH föreningar och i det närliggande grundvattenröret, GV02, är

halterna av PAHer förhöjda. Detta tyder på att stenkolstjäran har spridits från föroreningskällan

till grundvattnet. Utifrån föroreningens farlighet, med cancerogena ämnen, är bedömningen att

området ska undersökas vidare och att saneringsåtgärder vidtas för att förhindra ytterligare

spridning i miljö samt för säkerheten för dem som vistas i området.

Den varierande föroreningsgraden och kunskapsluckorna i områden som inte har undersökts gör

det svårt att bedöma i vilken grad människor och miljö utsätts för risk, följande text behandlar

respektive riskobjekt.

Påverkan på människor

Risken att yrkesverksamma ska direkt exponeras av förorenad jord omfattar främst hudkontakt

och oralt intag. Från analysresultaten är de högsta halterna i jord uppmätta på cirka 1,5-2,5 meters

djup och exponering kan förekomma i form av markångor. Risken att påverkas negativt av ångor i

lokaler bedöms dock som liten. Ökad risk väntas uppstå i samband med markarbeten som

exempelvis schaktning, då de djupliggande föroreningarna är exponerande och risken att komma i

kontakt med akuttoxiska halter ökar.

Riskbedömning

46

Utifrån halterna i grundvattnet och observationer vid provtagningstillfällen betonas vikten att

åtgärder i from av skyddsutrustning, exempelvis plasthandskar vid grundvattenprovtagning, vidtas.

Det och byte av indränkta arbetskläder reducerar risken för exponering och hudirritation.

Att dricksvatten förorenats ses som liten, men allvarlig. Risken är att kvalitén på vattnet påverkas

när dricksvattenledningen är i nivå med grundvattnet. För petroleumkolväten avges lukt även vid

väldigt låga halter, men risken finns att andra luktfria föroreningar som metaller, kan förorena

dricksvattnet. Utifrån personals upplevelse angående dricksvattnets kvalité kan rutiner för

provtagning i rastlokaler behöva ses över.

Påverkan markmiljö och ekologi

Markfloran på området har litet skyddsvärde. Med nuvarande och framtida markanvändning på

området väntas markmiljön vara starkt påverkad av föroreningar. I ett område har även pH

sänkning i mark upptäckts. Under dessa förhållanden, samt med variationer i grundvattennivåer, är

förutsättningen för markbiologin att frodas begränsad.

Ytvattenrecipient

Att eventuell spridning av föroreningar från mark och grundvatten i området ska påverka det

akvatiska livet i Svartösundet bedöms som liten med den betydande utspädningen. Större påverkan

på det akvatiska livet ses istället komma från möjliga läckage, där recipienten riskerar att exponeras

för stora volymer.

9.1 Osäkerheter Bedömning av föreoreningssituationen baseras utifrån halter som detekterats under

markundersökningar som sträcker sig tjugo år bakåt i tiden. En del områden har sparsam

provtagning och lång tid har passerat sedan provtagningstillfället och föroreningar kan ha spridits

från källan. För stora ytor har ingen dokumentation om någon provtagning påträffats under detta

arbete. Med litet dataunderlag är representativiteten osäker och endast grova uppskattningar om

föroreningsområdet kan göras. Denna kunskapsosäkerhet kan endast minskas genom ytterligare

provtagningar och analyser.

Kunskapsluckorna gör att dessa ytor inte kan antas att de inte utgör någon risk för människor och

miljön. Vid eventuellt kommande markarbeten kan nya föroreningsområden påträffas och denna

bedömning kan då vara i behov av revidering.

Riskbedömning

47

9.2 Rekommendationer Platsspecifika riktvärden

Generella riktvärden har används i detta arbete, men vid eventuell fortsättning bör platsspecifika

riktvärdet tas fram för området. Jordens mäktighet och genomsläpplighet på området varierar och

med den verksamhet som bedrivs på området anses specificerade riktvärden nödvändigt.

Markundersökningar

Samtliga provtagningspunkter kartlagda i denna riskbedömning saknade GPS-koordinater. Då

kartorna från de marktekniska undersökningarna varierade i kvalitet hade GPS-koordinater varit

till hjälpt i orienteringen. Vid eventuell framtida sammanställning av provpunkter i dataprogram

underlättas kartläggningen med tillgängliga koordinater.

Vid markundersökningar har analyspaketen varierat, med detta är det svårt att se föroreningars

utbredning. Exempelvis om en undersökning konstaterar höga halter men på angränsande fastighet

nedströms analyseras andra parametrar är det svårt avgöra om eventuell spridning. För detta

föreslås att ett ”bas-analyspaket” tas fram, det vill säga ett analyspaket med bestämda parametrar,

och att det ska vara del i kommande markundersökningar.

Dokumentation

När spill och läckage inträffat har det i korrespondensen till tillsynsmyndigheten varit brist på

information. När och hur olyckan inträffade, vad och vilken mängd som spilldes, samt var på

området det inträffade framgår inte alltid i första rapporteringen. Främst är det information om

platsen för spillet som saknats. I dokumentationen har det framgått vilken fastighet, men en karta

eller skiss med markering skulle klargöra var på fastigheten det inträffade. Detsamma gäller även

när enklare åtgärder efter spill utförts, exempelvis schaktning av övre marklager.

För framtida markundersökningar rekommenderas att det i rapporteringen framgår, med karta eller

skiss, var på området spill och läckage förekommit och var enklare åtgärder utförts.

Riskbedömning

48

DEL 2:

UNDERSÖKNING

AV

RISKMINIMERANDE MATERIAL

Riskbedömning

49

1 BAKGRUND

Luleå hamn har som målsättning att arbeta aktivt för minskad miljöpåverkan i form av utsläpp till luft,

mark och vatten, buller, damning och klimatpåverkan (Luleå Hamn, 2017). Trots denna strävan är det,

med verksamheterna som drivs på området, ofrånkomligt att spill och läckage förekommer. Ur

miljöhänseende ställer detta krav på att de riskminimerade åtgärder som används har kapacitet att

minimera riskerna.

1.1 Reningsanläggning Som riskminimerande åtgärd finns en reningsanläggning på området för behandling av

oljeförorenat avloppsvatten (ofa), processen illustreras schematiskt i figur 1. Vattnet som har

behandlats i anläggningen leds slutligen ut till anslutande dagvattenbassäng. I följande avsnitt

beskrivs anläggningen kortfattat.

Figur 1. Utformning av reningsanläggningen.

Det inkommande ofa- vattnet leds till en pumpgrop med tre avloppspumpar (AP). AP1 pumpar

vattnet till den gravimetriska oljeavskiljaren, AP2 och AP3 transporterar överskott till en

utjämningscistern. Från utjämningscisternen leds vattnet tillbaka till reningsanläggningen när

volymbelastningen på systemet minskat, genom exempelvis minskad nederbörd.

Den gravimetriska oljeavskiljaren består av två parallella bassänger, med en volym på cirka 2·43,5

m3. Vardera bassäng har dimensionen: 12 m längd, 2,5 meter bredd och 1,45 meter djup. I

bassängerna sedimenterar partiklar med högre densitet och på ytan lägger sig oljan och avskiljs

manuellt genom tappning via vippränna. Därefter leds oljan till en oljepumpgrop som pumpar oljan

vidare till en oljecistern (Hedman, 2011).

Riskbedömning

50

Vattnet från oljeavskiljaren leds till filtreringsanläggningen, tvåmedianfilter av sand och antracit, via

en filterpumpgrop. Filtreringsanläggningen är av typen ”ultra high rate” (UHR) och utgörs av två

tryckfilter, filter 1 och filter 2, som drivs parallellt. Driften beror på belastning men till största del

körs endast ett filter. Tidigare tillsattes en katjonaktiv polymer, Zetag 7632 (BASF), innan filtret

men det bedömdes vara ineffektiv och används inte idag. I tabell 1 redovisas dimensionen på filtren

samt bäddhöjd på filtermaterialen sand och antracit (Hedman, 2011).

Tabell 1. Dimension på filter.

Diameter 2·2,1 m

Filteryta 2·3,5 m2

Bäddhöjd, antracit 1,5 m (2-4 mm)

Bäddhöjd, sand 0,5 m (1,2-2 mm)

Vattnet som passerat filtreringen avleds, via en spolvattenbassäng, till dagvattenbassängen.

Filteranläggningen underhålls en gång i veckan via backspolning som sköts manuellt. Behovet av

backspolning bedöms utifrån flödet genom filtret. Rutinen för backspolning tar 15 minuter och

tiden fördelas lika mellan tre olika moment. Först sänks vattennivån i filtret och sedan blåses luft

in. I sista steget spolas vatten in underifrån och igenom filtret med vatten från spolvattenbassängen.

Backspolningsvattnet som passerat genom filtret leds tillbaka till avloppspumpgropen eller

utjämningscisternen (Englund, 2017).

Från en yta närmast cisternområdet leds dagvattnet till en dagvattenbassäng som är i anslutning till

reningsanläggningen. I denna bassäng tillförs även vatten som genomgått behandling i

reningsverket. Bassängen har en invallning av stål som är spontad och jordat golv som sluttar svagt

med lägsta djup i inloppet. Nere vid utloppet finns en skärm vars syfte är att förhindra att olja och

annat flytande material ska passera (Hedman, 2011).

I en brunn av betongringar (munk) är utloppet placerat med triangulärt överfallsvärn där nivån ska

hållas i konstant flöde. Med de varierande vattenstånden i Bottenviken kan denna del hamna under

vattennivån och havsvatten kan rinna in i bassängen. För att förhindra detta stängs utloppet

manuellt (Hedman, 2011).

Riskbedömning

51

1.2 Provtagning Som tidigare nämnts i Del 1 avsnitt 3,2, får årsmedelvärdet för halten oljeindex i utgående vatten

från reningsanläggningen inte överstiga 5 mg/l. Oljeindex analyserar kolväten med fraktioner från

C10 till C40. Under provtagningsår 2015 och 2016 var årsmedelvärdet 0,73 mg/l respektive 0,84

mg/l.

Varje månad provtas vatten, innan och efter filtreringsanläggningen, med avseende på oljeindex.

Uppmätta halter mellan januari 2015 och oktober 2017 redovisas i figur 2. Under åren 2015 och

2017 har höga halter detekterats i inkommande vatten under sommarmånaderna.

Figur 2. Oljeindex för ingående och utgående vatten. Under juni 2017 uppmättes extremhalt, 100 000 mg/l, på ingående vatten och detta har exkluderats från figuren.

1.3 Motivering och syfte Riskminimerande materials kapacitet att behandla eventuella risker är avgörande i miljöarbetes

framgång. I avsikt att separera föroreningar från utgående vatten passerar ofa-vattnet genom filter

bestående av sand och antracit.

I denna rapport undersöks, med hjälp av en standard för laktest, olika riskminimerade materials

kapacitet att separera kolföreningar genom sorption. Följande material testas;

1) Antracit

2) Sand och antracit (relation i vikt 1:1)

3) Torvgranulat (FloatAbsorb)

4) järnbelagt torvpulver

18171615

2000

1500

1000

500

0

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

År

Ink

- fö

re fil

ter

Eft

er fil

ter

Ink- före filter

Efter filter

Oljeindex mg/ l

Riskbedömning

52

2. RISKMINIMERANDE MATERIAL

2.1 Antracit och sand Sandfilter är etablerat inom olika typer av vattenrening, däribland avloppsvatten och dricksvatten,

för avlägsning av partikulära föroreningar. När det kommer till reningskapacitet är kornstorleken

en avgörande faktor. Finare kornstorlek har mer reaktiv yta och därav bättre reningsförmåga än

grövre kornstorlekar, men detta måste flödeshastigheten anpassas (Färm, 2003).

För dess goda förmåga att binda organiska föreningar, till och med vid låga koncentrationer,

används aktivt kol vid rening av dricksvatten samt vid reningsverk belastat med organiska

föreningar. Aktivt kol har sitt ursprung ur vitt spektrum av material, förutom kol som antracit

(metamorf bergart) och stenkol används bland annat trä, torv och snäckskal (O. Cooney, 1998).

Gemensamma nämnaren för de olika materialen är antalet aktiva porer och reaktiva yta. På den

reaktiva ytan är det inte ovanligt att organiskt material adsorberas upp till 0,3 g organiskt/g kol (O.

Cooney, 1998). En faktor som påverkar adsorptionsförmågan är pH. För antracit bidrar alkaliska

förhållanden till att adsorptionen minskar, men för rening av oljehaltigt vatten är minskningen i

kapacitet liten och metoden fungerar utan att vidta åtgärder för att justera pH- värdet (Xiaobing et

al., 2010).

Antraciten och sanden som användes till detta arbete hämtades från Correct Vattenrening AB i

Luleå. Kornstorleken på antraciten och sanden var 2 mm respektive 1-2 mm.

2.2 Torv Torvgranulat Float Absorb (FA) är torv som behandlats termiskt, utan kemiska tillsatser, och

utvecklat en absorberande yta kallat harts. Hartsen absorberar inte vatten utan endast

oljeprodukter. FA kan användas vid behandling av spill i både mark och vatten. Vid spill på mark

kan FA strös ut direkt på oljespillet och i vatten flyter FA på ytan och kan enkelt samlas upp vid

avslutad behandling (Geogen Produktion, u.d.).

Luleå Tekniska Universitet har belagt torvpulver, en restprodukt från FA tillverkningen, med järn

i syfte för att öka adsorptionsförmågan för katjoner och anjoner.

3 METOD

Det finns ingen standard för sorptionstest, som substitut utgår denna undersökning från svenska

standarden SS-EN 12457-2 som är ett enstegs skaktest för karaktärisering av avfall med L/S kvot

10. Vätskan som användes i denna undersökning är vatten hämtat efter oljeavskiljaren vid inloppet

till filtreringsanläggningen 2017-11-08. Triplikat utfördes för vardera material.

Riskbedömning

53

Metoden utgår från att halten i vattnet som hämtas från reningsverket representerar den verkliga

kolhalten i vattnet, medan kolhalten som uppmäts efter behandling med riskminimerande material

representerar materialens sorptionsförmåga.

I denna undersökning är det oklart vilka mekanismer som ligger bakom borttagningen av

kolföreningar och hädanefter används endast ordet sorption, som är ett samlingsnamn för

processerna adsorption, absorption och jonbyte.

3.1 Förberedning av testmaterial För att beräkna L/S kvot 10 av vätskan och de riskminimerande materialen värmebehandlades en

testportion enligt standarden för torrsubstans (TS). Samtliga fyra material invägdes och

behandlades i 105 gradigt värmeskåp. Efter 24 timmar fick proverna svalna i desiccator och fick

därefter invägas igen. Volatile solids (VS) är materialets glödförlust och anger materialet innehåll

av flyktiga substanser efter uppvärmning i 550 grader. I bilaga 7 finns resultatet för TS och VS.

Kvoten torrsubstans (KT i %), beräknades med ekvation 1. TT står vikten torkad testportion och

VT är våtvikt innan värmebehandling.

𝐾𝑇 = 100 ×𝑇𝑇

𝑉𝑇 [1]

Materialens fuktkvot (FK i %) beräknades i ekvation 2:

𝐹𝐾 = 100 × (𝑉𝑇−𝑇𝑇

𝑇𝑇) [2]

Testportion:

Massan på materialet som skaktestas korresponderas till 0,090 kg enligt ekvation 3:

𝑀𝑝𝑟𝑜𝑣 = 100 ×0,09

𝐾𝑇 [3]

Andelen vätska ( L i liter) som tillsätts beräknas enligt ekvation 4, där MD är torrvikten av

testportionen (i kg):

𝐿 = (10 −𝐹𝐾

100) × 𝑀𝐷 [4]

När massan av provmaterialen är beräknade för fast material och vätska vägs respektive material

in och ställs in i ett roterande skakbord under 24 timmar, figur 3. För respektive material utfördes

testerna i triplikat.

Riskbedömning

54

Figur 3. Prover i roterande skakbord.

3.1.1 Filtrering

Innan filtrering står flaskorna i 15 minuter för att få suspenderat material att sedimentera. Därefter

filtrerades proverna i 0,45 µm membranfilter. Direkt efter filtreringen mättes konduktivitet och pH

för samtliga prover.

3.1.2 Analys

På prover av inkommande och utgående vatten från reningsanläggningen analyseras parametern

oljeindex. På Luleå Tekniska Universitet kan prover analyseras med avseende på totalt kol (TC),

totalt organiskt kol (TOC) och totalt oorganiskt kol (IC). TC är summan av organiskt kol och

oorganiskt bundet kol som finns i vattnet, det vill säga TC= TOC+IC. Det oorganiska kolet är

summan av kol som är bundet i vattnet i form av exempelvis CO2 (karbonatsystemet) och

elementärt kol. Då petroleumprodukter består av kolföreningar används analysparametrarna TC,

TOC och IC här som substitut för att undersöka materialens sorptionsförmåga.

3.1.3 Beräkning av sorption

Till skillnad från standarden beräknas inte det som lakats från materialet, istället beräknas procenten

som materialen avlägsnat från vattnet genom sorption enligt ekvation 5:

% 𝑆𝑜𝑟𝑝𝑡𝑖𝑜𝑛 =𝑘𝑜𝑛𝑐.𝐵𝑙𝑎𝑛𝑘 −𝑘𝑜𝑛𝑐.𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑘𝑡𝑒𝑠𝑡

𝑘𝑜𝑛𝑐.𝐵𝑙𝑎𝑛𝑘× 100 [5]

Riskbedömning

55

4. RESULTAT

Följande avsnitt redovisar analysresultaten efter skaktest med vätska från inloppet till

filtreringsanläggningen på Uddebo Oljehamn.

4.1 TC, TOC och IC

4.1.1 Blank

I figur 4 redovisas analysresultatet för blankprovet. Det är vatten som inte har behandlats med de

riskminimerande materialen och representerar halten i obehandlat provvatten från reningsverket.

Av den totala kolhalten består största delen av oorganiskt kol, 83 procent.

Figur 4. Analysresultat för blankprovet.

4.1.2 Sorption

De riskminimerande materialens förmåga att sorbera kolföreningar från provvattnet redovisas med

standardavvikelser i figur 5. För de två torvmaterialen visas i figur 6 procent ökning av kolhalt,

bestående av organiskt kol.

Figur 5. Sorptionsförmåga, med avseende på kolföreningar, i procent.

0

10

20

30

40

50

60

mg/

l

Blank

TC IC TOC

0

20

40

60

80

100

Torvpulver Torvgranulat Antracit Sand+Antracit

% Sorption

TC IC TOC

Riskbedömning

56

Figur 6. Procent desorption från torvmaterialen.

4.1.3 Konduktivitet och pH

I jämförelse med blankprovet ökar konduktiviteten med torvmaterialen, framförallt det järnbelagda

torvpulvret i figur 7.

Figur 7. Konduktivitet för samtliga testmaterial samt blankprov.

I jämförelse med blankprovet minskar pH-värdet med torvproverna till pH 5 i figur 8. För proverna

med antracit blev vattnet mer alkaliskt med pH 9.

Figur 8. pH för samtliga testmaterial samt blankprov.

0

500

1000

1500

2000

2500

Torvpulver Torvgranulat

% Desorption

TC TOC

0

50

100

150

200

Blank Torvpulver Torvgranulat Antracit Sand+Antracit

µS/c

m

Konduktivitet

0

2

4

6

8

10

Blank Torvpulver Torvgranulat Antracit Sand+Antracit

pH

Riskbedömning

57

5. SLUTSATS & DISKUSSION

Provet som togs vid filtreringsanläggningen och som användes som blankprov hade vid detta

tillfälle låg halt av kolföreningar, varav största fraktionen var av oorganiskt kol. Torvmaterialen

sorberade oorganiskt kol, men materialen i sig släppte organiskt kol till vattnet och sänkte pH.

Halten som släpptes från materialen bidrog till att lakvattnet hade mångfaldigt högre halter av

organiskt kol än vad blankprovet hade. Av att döma ökningen i konduktivitet så tyder det att

torvmaterialen även släppte joner till vattnet. I resultatet för det järnbelagda torvpulvret var det

väntat att se förändringar i konduktivitet. För FloatAbsorb var ökningen i konduktivitet lägre men

tyder på att materialet släpper joner till vattnet. Då ingen analys utfördes på metaller kan dock inget

exakt sägas om vad för joner och koncentrationer som lakades.

Mixen av sand och antracit hade bäst sorptionsförmåga av organiskt kol. Den totala halten kol

reducerades dock bäst av provet med endast antracit. Konduktiveten var i jämförelse med blanken

närmast oförändrad, skillnad ses dock i pH värdet med en ökning till pH 9. I utgående vatten från

filteranläggningen har inga mätningar av pH hittats men utifrån detta resultat är det möjligt att

utgående vatten till dagvattenbassängen är basiskt.

Av denna enkla metod att undersöka effektiviteten av riskminimerade materials kapacitet gällande

kolföreningar är torvmaterialen inte lämpade i detta fall. Detta baseras på den ökade organiska

halten och potentiellt tillfördes oönskade metaller till vattnet. Antracit och sand sorberade effektiv

organiskt kol är inom reningssammanhang etablerade material. Materialen är genom

återanvändning efter backspolning också ett billigt material.

För den installerade filtreringsanläggningen varierar mängden inkommande olja. I reningsverket

har stor ökning inkommande olja noterats under sommarmånaderna i dagvattnet men främst i ofa-

vattnet. Filtret har renat bra, men orsaken till ökningen är oklar. Möjliga orsaker ses som ökad

nederbörd och eventuellt spill på området (Englund, 2017). Denna enkla studie har inte undersökt

hur variation av parametrar som pH, flödet, kornstorlek och temperatur påverkar

reningskapaciteten. För eventuellt framtida undersökningar kan variation i flöde och

föroreningsbelastning vara aktuella faktorer i utredning av filtreringsanläggningens

reningskapacitet.

5.1 Error Vid filtrering av torvmaterialen täpptes 0,45µm filtret igen. Då utfördes förfiltrering med hjälp av

kaffefilter och detta kan ha påverkat halten kol i analysvätskan.

Riskbedömning

58

REFERENSER Bergquist, S. (2007a). Miljöbedömning hyttsten- Uddebo. RGS90.

Bergquist, S. (2007b). Sanering av depå, Luleå, Nynäs Slutrapport. RGS90.

Connell, D. W. (1997). Basic concepts of environmental chemistry. Boca Raton. Lewis Publishers, pp.

207-214. ISBN:0-87371-998-0.

Ekstav, A. (1997). Miljöbedömning, Pol Transport .Golder Associates AB.

Englund, E. (2017). Muntlig information. (11 10 2017).

Eniro. Hämtat från: https://kartor.eniro.se/?c=65.552404,22.233582&z=15&l=historic&fs=true

[Använd 03 01 2018].

Envipro Miljöteknik. (2007). Markprovtagning Luleå Hamn- Industritomt vid Ragnsels och "Olles cistern".

Luleå Hamn. Projekt312690.

Fredriksson, C. (2007). Markprovtagning Luleå hamn- Industritomt vid Ragnsells och "Olles cistern".

Envipro Miljöteknik.

Färm, C. (2003). Rening av dagvatten genom filtrering och sedimentation. V-A Forsk Rapport 16 Svenskt

Vatten AB. ISBN 91-89182-80-4

Geogen Produktion, u.d. Float Absorb. Hämtat från: http://www.geogen.se/float.htm

[Använd 4 12 2017].

Geo Markservice AB. (2001). Oljedepå Preem. Rapportnr 01315.

Golder Associates AB (1997). Miljöteknisk markundersökning av Pol Transports AB:s Oljedepå.Projekt

nr 97-770.

Golder Associates AB (2001). Miljöteknisk markundersökning av Orbit miljölogistik AB:s fastigheter i

Luleå.Nr 0768.

Hopgood, M. (2015). Saneringskontroll, Svartön 18:59, delområde 1. Ragn-Sells. Sweco.

Hedman, K. (2011). Prövotidsfrågor vid Uddebo oljehamn. Uppdragsnummer 1960558000. Sweco

Environment AB.

Jonneryd, H. (2017). Mejlkorrespondens (15 12 2017).

Josefsson, A. (2017). Muntlig information (11 10 2017).

Kemikalieinspektionen. (2016) . Polycykliska aromatiska kolväten (PAH).

Hämtat från: https://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-

praktiken/kemikaliegrupper/polycykliska-aromatiska-kolvaten-pah

[Använd 22 10 2017].

Linnersund, J. (2016). Statusrapport- SSAB Luleå. SSAB.

Luleå Hamn. (2017). Port Luleå.

Hämtat från: http://www.portlulea.com/60/om-lulea-hamn/miljo-sakerhet--kvalite.html

[Använd 2 1 2018].

Riskbedömning

59

Luleå kommun, u.d. Luleå kommuns historiska bildarkiv.

Hämtat från: http://bildinternet.lulea.se/visaBild.aspx?bildnummer=1920000101632

[Använd 14 1 2018].

Miljökontoret. (2008). PM markförorening. Dnr: 2008-1637-4. Luleå kommun.

Miljönämnden. (2008). Inspektionsrapport, Dnr 2008-0300-2. Luleå kommun.

Mijönämnden. (2011). Rapport angående läckage från cistern 354. Dnr 11-1858. Luleå kommun.

Miljönämnden. (2012a). Kommentar till analysprotokollen. Dnr:12-0474-3. Luleå kommun.

Miljönämnden. (2012b). Rapport angående läckage från cistern 340. Dnr 12-0474. Luleå kommun.

Miljöprövningsdelegationen. (2010). Beslut miljötillstånd. Dnr 551-571-10 Länsstyrelsen

Norrbotten.

Miljöprövningsdelegationen. (2014). Tillståndsprövning, Dnr 551-8453-12. Länsstyrelsen

Norrbotten.

Mitra, S. & Roy, P. (2011). BTEX: A serious ground-water contaminant. Research Journal of

Environmental Sciences, Issue 5 (5): 394-398, pp. 394-398.

MRK Konsult AB. (2006). Oljedepå- Uddebo. Nynäs AB

Naturvårdsverket. (2002). Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918.

Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark- Modellbeskrivning och vägledning. Rapport

5976.

Naturvårdsverket. (2012). Preciseringar av Giftfri miljö.

Hämtat från: http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/4-giftfri-miljo/Preciseringar-av-giftfri-

miljo/

[Använd 16 10 2017].

Naturvårdsverket. (2017a). Miljömålssystemet.

Hämtat från: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-

miljomal/Miljomalssystemet/[Använd 19 10 2017].

Naturvårdsverket. (2017b). Miljömålen- årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017.

Hämtat från: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-

miljomal/Miljomalssystemet/Arlig-uppfoljning/ [Använd 19 10 2017].

Naturvårdsverket. (2017c). Nationella myndigheter.

Hämtat från: https://www.miljomal.se/Vem-gor-vad/Nationella-myndigheter/

[Använd 16 10 2017].

Naturvårdsverket. (2017d). Förorenade områden- län i urval.

Hämtat från: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Fororenade-

omraden-lan-i-urval/ [Använd 16 10 2017].

Norrländska Socialdemokraten. Utgiven 1972-11-16. Luleå Stadsarkiv.

Norrman, J. o.a., (2009). Provtagningsstrategier för förorenad jord. Rapport 5888. Naturvårdsverket.

Norrbottens-Kuriren. Utgiven 1972-11-29. Luleå Stadsbibliotek.

Riskbedömning

60

O. Cooney, D. (1998). Adsorption Design for Wastewater Treatment. CRC Press.

Ragn-Sells Miljökonsult AB. (2014). Sammanställning av genomförda undersökningar. Projekt 10207.

Ragnsells.

Regeringskansliet. (2015). Sveriges miljömålssystem.

Hämtat från: http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2012/12/m2012.11/

[Använd 17 10 2017].

Sandström, K. (2001). Miljöundersökning, Fas 1, av Svartön 18:26, Luleå. 0170219. Orbit Miljölogistik

AB.

SMHI. (2017). Meterologiska observationer.

Hämtat från: https://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=3#

[Använd 14 10 2017].

Statens Geotekniska Institut. (2017). Att utvärdera data.

Hämtat från: http://www.swedgeo.se/sv/vagledning-i-arbetet/fororenade-omraden/fran-

inventering-till-atgard/undersokning-och-datautvardering/datautvardering/

[Använd 27 09 2017].

Svenska Petroleum Institutet. (2010). Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar.

Sweco. (2013). Läckage ST1. Uppdragsnummer 1673537000. Luleå.

Sweco. (2015). PM. Uppdragsnummer 1673828000. OKQ8.

Sweco VBB VIAK. (2000). Oljehamn Uddebo- Markundersökning. Shell. Uppdragsnummer

1679211000

Sörensson, K., Siergieiev, D. & Hopgood, M. (2015). Luleås Oljahamn. Miljöteknisk mark- och

hydrogeologisk undersökning med förenklad riskbedömning. Sweco Environment AB.

Thyréns. (2006). PM: Översiktlig miljöteknisk provtagning vid fastighet Svartön 18:20. Tank & miljö AB.

Tinnerholm , E. & Wuopio, E., 2010. Inventering av förorenade områden i Luleå kommun. Länsstyrelsens

rapportserie nr 5/2010, Luleå: Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Tuorda, C. & Hed, H. (2012). Miljöteknisk markundersökning St1. Sweco Environment AB.

United States Environmental Protection Agency (2017). ProUCL Software.

Hämtat från: https://www.epa.gov/land-research/proucl-software

[Använd 27 09 2017].

Williams, S. D., Ladd, D. E. & Farmer, J. J. (2005). Fate and Transport of Petroleum Hydrocarbons in

Soil and Ground Water at Big South Fork National River and Recreation Area, Tennessee and Kentucky,

2002-2003. Report 2005-5104. U.S. Geological Survey Scientific Investigations.

WSP. (2012). Miljöteknisk markundersökning av gammalt dieselspill, del av fastigheten Strömören.

Uppdragsnummer 10165902. LKAB.

Xiaobing, L., Chunjuan, Z. & Jiongtian, L. (2010). Adsorpion of oil from waste water by coal:

characteristics and mechanism. Mining Scirnce and Technology 20 (2010) 0778-0781.

Åkerlund, T. E. (2015) . Luleå stad under andra världskriget. Luleå. Luleå kommun, pp. 54, 57.

ISBN 91-975539-6-4

Riskbedömning

61

Åkerlund, T.E. (2017). Luleåbornas 50-tal. Luleå. Luleå kommun. ISBN 978-91-975539-7-1

Östman, V. (2012). Miljöteknisk markundersökning av gammalt dieselspill, LKAB , Uppdragsnummer

10165902: WSP

Riskbedömning

62

Bilaga 1

Figur 1.1. Arrendeområden är färgade gul. Tidigare aktörer med arrendatkontrakt listas till aktuell aktör (fetmarkerad text). De aktörer med lika färgkodning (blå, röd, grön eller lila) är dotterbolag/uppköp/fusion/ namnbyte.

Riskbedömning

63

Bilaga 2

Figur 2.1. Översiktskarta, tidigare aktörer och kraftfördelning.

Riskbedömning

64

Bilaga 3

Tabell 3.1. Protokoll, grundvattenprovtagning enligt kontrollprogram för rör GV01-GV04.

Rör Rör radie (cm)

Gv-nivå (cm)

Gv-nivå (cm)

GV-rör djup (cm)

GV-pelare (cm)

Tidpunkt omsättning.

Teoretisk oms. (l)

Oms. (l)

Tidpunkt provtagning

Kommentar

m.u.rök m.u.my m.u.rök

GV01 2,5 258 157 348 90 09.30 5,3 5,3 12.45 Grumligt vid omsättning. Lukt ua

GV02 2,5 108 8 325 217 10.00 12,8 12,8 13.15 stark tjärlukt

GV03 3 206 96 298 92 10.30 7,8 2,4 13.35 Ej tillräcklig åter strömning. Lukt ua

GV04 3 303 203 328 25 11.00 2,1 1,2 13.45 Ej tillräcklig återströmning. Lukt ua

Temp °C 5,5 6,4

Vind N.O 3,4

Vattenstånd (cm)

-8 -9

Datum 171011

Provtagare Erik Englund Anna Josefsson Beatrice G. Mörtzell

Riskbedömning

65

Bilaga 4

Sammanställning av miljötekniska analyser under åren 1997-2017.

Tabell 4.1. Parametrar, grundvattenanalyser år 1997-2017.

Media Analys Antal

Grundvatten Alifater >C5-C8 184 Alifater >C8-C10 187 Alifater >C10-C12 187 Alifater >C12-C16 187 Alifater >C5-C16 185 Alifater >C16-C35 160 Aromater >C8-C10 185 Aromater >C10-C16 185 Aromater >C16-C35 174 Bensen 184 Toluen 184 Etylbensen 184 Xylen 184 TEX 32 Summa PAH L 148 Summa PAH M 148 Summa PAH H 148 PAH Ca 154 PAH Ö 154 PAH16 134 TEX aromatiska ämnen 7 Opolära alifatiska kolväten 7 MTBE 14 ETBE 71 As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn 10 Vanadin 6 Al, Ba, Fe 7 Hg 4 Ca, K, Mg, Mn, Mo, Na 4 P, Si, Sr 3

Tabell 4.2. Parametrar, jordprover tagna med skruvborr år 1997-2017.

Media Analys Antal

Jord, skruvborr Alifater >C5-C8 60 Alifater >C8-C10 60 Alifater >C10-C12 60 Alifater >C12-C16 60 Alifater >C5-C16 106 Alifater >C16-C35 106 Aromater >C8-C10 77 Aromater >C10-C16 53 Aromater >C16-C35 61 Bensen 55

Riskbedömning

66

Toluen 47 Etylbensen 47 Xylen 47 BTEX 26 TEX 52 Summa PAH L 41 Summa PAH M 41 Summa PAH H 41 PAH Ca 80 PAH Ö 80 PAH16 53 TEX aromatiska ämnen 12

ETBE 5

MTBE 3 As, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn,V 28 Al, Fe 10

Hg, Mo, Sn 3

Ba 13 Pb 41 PCB 5

Tabell 4.3 Parametrar, jordprover tagna i provgrop år 1997-2017.

Media Analys Antal

Jord, provgrop Alifater >C5-C8 9 Alifater >C8-C10 9 Alifater >C10-C12 9 Alifater >C12-C16 9 Alifater >C5-C16 9 Alifater >C16-C35 9 Aromater >C8-C10 9 Aromater >C10-C16 9 Aromater >C16-C35 9 Bensen 9 Toluen 9 Etylbensen 9 Xylen 9 TEX 4 Summa PAH L 14 Summa PAH M 14 Summa PAH H 14 PAH Ca 8 PAH Ö 8 PAH16 8 TEX aromatiska ämnen 17 TEX alifatisk ämnen 17 Opolära alifatiska ämnen 17 Pb 8 As, Ba, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, V, Zn 6

Riskbedömning

67

Bilaga 5

Beskrivande statistik som ligger som underlag till vilken fördelning som beräknas för ULCM95.

Område 2 Tabell 5.1. Beskrivande statistik område 2, jordprover djup >0,5 m. Enhet uttryckt i mg/kg TS.

Ämne N prov min max medel Stdav Skevhet CV

Alifat >C5-C8 8 5 214 35,56 72,14 2,822 2,029

Alifat >C8-C10 8 5,6 305 63,89 100,3 2,526 1,57

Alifat >C10-C12 8 20 395 169,6 150,3 0,395 0,886

Alifat >C12-C16 8 34 790 405,9 342,7 0,00933 0,844

Alifat >C5-C16 8 34 1700 659,8 622,6 0,495 0,944

Alifat >C16-C35 8 48 575 307,8 240,5 0,0198 0,781

Bensen 8 0,01 0,47 0,0686 0,162 2,826 2,364

Toluen 5 0,05 0,09 0,058 0,0179 2,236 0,308

Etylbensen 5 0,05 0,275 0,096 0,1 2,233 1,043

Xylen 5 0,05 0,725 0,295 0,279 0,969 0,946

Aromat >C8-C10 8 0,48 270 44,32 92,14 2,716 2,079

Aromat >C10-C16 5 1,24 78 20,65 32,5 2,09 1,574

Aromat >C16-C35 8 1 78 17,03 29,32 1,752 1,722

PAH-L 5 0,13 1,805 0,512 0,727 2,173 1,42

PAH-M 5 0,13 1,75 0,598 0,669 1,87 1,118

PAH-H 5 0,03 0,4 0,216 0,174 -0,39 0,805

PAH Ca 8 0,03 0,4 0,225 0,158 -0,459 0,705

PAH Ö 8 0,185 13 3,193 4,572 1,757 1,432


Ämne N prov min max medel Stdav Skevet CV outlier

Alifat >C16-C35 12 10 260 44,92 71,69 2,895 1,596 -

Aromat >C8-C10 12 1 13 7,267 4,669 -0,675 0,643 -

PAH Ca 12 0,08 1,4 0,388 0,34 2,727 0,875 -

PAH Ö 12 0,1 2,8 0,717 0,823 2,039 1,149 -

Tabell 5.3. Beskrivande statistik område 3, jordprover djup <0,5 m. Enhet uttryckt i mg/kg TS.

Ämne N prov min max medel Stdav Skevhet CV outlier

Alifat >C16-C35 6 10 42 15,33 13,06 2,449 0,852 -

Aromat >C8-C10 6 4 10 7 3,286 0 0,469 -

PAH-L 8 0,045 1,1 0,244 0,361 2,412 1,482 -

PAH-M 8 0,075 14 3,333 4,753 1,979 1,426 -

PAH-H 8 0,011 12 2,408 4,028 2,435 1,673 -

PAH Ca 11 0,09 11 1,697 3,214 2,882 1,894 -

PAH Ö 11 0,14 16 2,843 4,805 2,439 1,69 -

Tabell 5.4. Beskrivande statistik område 3, grundvatten. Enhet uttryck i µg/l.


Alifat >C8-C10 7 10 20 12,86 4,88 1,23 0,38 -

Alifat >C10-C12 7 10 20 12,86 4,88 1,23 0,38 -

Alifat >C12-C16 7 10 30 14,29 7,868 1,76 0,551 -

Riskbedömning

68

Alifat >C16-C35* 7 10 468 105,9 162,2 2,479 1,533 -

Alifat >C16-C35** 6 10 100 45,5 31,44 0,972 0,691 468

Aromat >C8-C10 7 0,3 100 29,03 48,49 1,229 1,67 -

*samtliga halter**exklusive outliers



Alifat >C5-C8* 8 10 38 13,5 9,899 2,828 0,733 -

Alifat >C5-C8** 7 10 10 10 0 N/A N/A 38

Alifat >C8-C10* 8 10 36 14,25 9,223 2,399 0,647 -

Alifat >C8-C10** 7 10 18 11,14 3,024 2,646 0,271 36

Alifat >C10-C12* 8 10 280 56,25 93,23 2,517 1,657 -

Alifat >C10-C12** 7 10 65 24,29 24,57 1,289 1,012 280

Alifat >C12-C16* 8 10 510 107,5 174,6 2,175 1,624 -

Alifat >C12-C16** 7 10 160 50 68,56 1,26 1,371 510

Alifat >C5-C16* 8 20 860 175 291,4 2,334 1,665 -

Alifat >C5-C16** 7 20 240 77,14 98,27 1,289 1,274 860

Alifat >C16-C35* 8 10 720 143,1 245,1 2,343 1,712 -

Alifat >C16-C35* 7 10 190 60,71 81,77 1,243 1,347 720

Bensen 8 0,01 0,02 0,0133 0,00465 0,878 0,351 -

Toluen 8 0,05 0,1 0,0625 0,0231 1,44 0,37 -

Etylbensen 8 0,02 0,05 0,0425 0,0139 -1,44 0,327 -

Xylen* 8 0,05 7,3 0,98 2,554 2,826 2,606 -

Xylen** 7 0,05 0,19 0,0771 0,0531 2,098 0,689 7,3

PAH Ca 8 0,035 0,3 0,236 0,119 -1,446 0,505 -

PAH Ö* 8 0,045 2,7 0,643 0,84 2,697 1,307 -

PAH Ö** 7 0,045 0,4 0,349 0,134 -2,646 0,384 2,7

*samtliga halter**exklusive outliers


Ämne N prov min max medel Stdav Skevhet CV

Alifat >C16-C35* 8 10 690 107,5 238 2,716 2,214

Alifat >C16-C35** 5 10 10 10 0 N/A N/A

Aromat >C8-C10* 8 10 78 18,5 24,04 2,828 1,3

Aromat >C8-C10** 5 10 10 10 0 N/A N/A

Aromat >C16-C35* 8 10 160 32 52,51 2,674 1,641

Aromat >C16-C35** 5 10 10 10 0 N/A N/A

PAH Ca* 8 0,3 120 15,47 42,24 2,828 2,731

PAH Ca** 5 0,3 0,73 0,408 0,186 1,911 0,456

PAH Ö* 8 0,3 300 38,54 105,7 2,827 2,742

PAH Ö** 5 0,3 1,2 0,698 0,431 0,334 0,617

*samtliga halter** exklusive mätpunkter L14, L28, L35, L36, T1, T5 och T6

Tabell 5.7. Beskrivande statistik område 8, grundvatten. Enhet uttryckt i µg/l.

Ämne N

prov Min max medel Stdav Skevhet CV Outlier ×103

alifater >C5-C8* 37 10 4610000 156704,0 760581,0 5,9 4,9 -

Riskbedömning

69

alifater >C5-C8** 30 10 1600 160,7 376,4 2,9 2,3 3,41; 14,9; 28,9;203

420;513;4610

alifater >C8-C10* 37 10 1390000 53513,0 230785,0 5,7 4,3 -

alifater >C8-C10** 30 10 6420 536,4 1369,0 3,4 2,6 16;20,5;29,4;120;

192;196;1390

alifater >C10-C12* 37 10 12000 1177,0 2667,0 3,1 2,3 -

alifater >C10-C12** 30 10 1330 177,1 335,1 2,8 1,9 2,05;2,84;2,84;3,76;

4,54;10,2;12

alifater >C12-C16* 37 10 22700 1815,0 4208,0 3,8 2,3 -

alifater >C12-C16** 31 10 3140 406,2 744,2 2,5 1,8 3,9;4,97;6,54;

6,71;9,73;22,7

alifater >C5-C16* 37 19 6000000 221447,0 990374,0 5,8 4,5 -

alifater >C5-C16** 32 19 37000 5736,0 11010,0 2,0 1,9 330;350;620;

710;6000

alifater >C16-C35* 37 10 39300 2632,0 7290,0 4,2 2,8 -

alifater >C16-C35** 31 10 2970 418,1 754,7 2,3 1,8 4,38;5;5,31;

9,45;21;39,3

aromater >C8-C10* 37 36 565000 44989,0 128216,0 3,2 2,9 -

aromater >C8-C10** 30 36 10100 1814,0 2452,0 2,0 1,4 16,9;18,3;60;

162;338;450;565

aromater >C10-C16* 37 0,6 18800 1681,0 4418,0 3,3 2,6 -

aromater>C10-C16** 31 0,6 1410 231,0 304,9 2,2 1,3 1,76;2,91;3,25;

10,5;17,8;18,8

aromater >C16-C35* 32 1 121 9,828 26,16 3,352 2,661 -

aromater >C16-C35** 27 1 2 1,222 0,424 1,4 0,347 0,0036;0,0219;

0,0652;0,0698; 1,21

bensen* 37 0,2 2000 110,7 341,9 5 3,1 -

bensen** 30 0,2 45,3 10 14,4 1,5 1,5 0,166;0,2;0,209;

0,24;0,444;0,534;2

toluen* 37 0,2 160000 11221 31346 3,7 2,8 -

toluen** 29 0,2 1330 116,3 270,5 3,7 2,3 3,94;9,67;30,5;31,4;

36,6;44,3;95,4;160

etylbensen* 37 0,2 269000 11802 45912 5,2 3,9 -

etylbensen** 29 0,0 225 17,7 44,3 4,1 2,5 0,312;4,4;6,35;8,68;

26,6;44;76,8;26,9

xylen* 33 1,2 2400000 105691 423057 5,3 4,0 -

xylen** 26 0,0 2750 482,4 811,4 1,8 1,7 8,27;28;79;

200;380;2400

PAH Ca 7 0,0 73 23,7 32,3 0,9 1,4 -

PAH Ö* 7 0,0 681 118,1 252,6 2,5 2,1 -

PAH Ö** 6 0,0 128 24,3 51,1 2,4 2,1 0,681

*samtliga värden**exklusive outliers

Område 9 Tabell 5.8. Beskrivande statistik område 9, grundvatten. Enheter uttryckt i µg/l.

Ämne N

prov min max medel Stdav Skevhet CV Outlier ×103

Riskbedömning

70

alifater >C5-C8* 126 10 166000 2897 15788 9,34 5,45

alifater >C5-C8** 113 10 2140 480,5 598,4 1,09 1,26 2,56; 2,65;2,95;

3,02;6,07;6,72 9,77;10;27,8;58,2;166

alifater >C8-C10* 126 10 757000 12029 84134 7,97 6,95

alifater >C8-C10** 118 10 1000 269,3 408,4 1,23 1,52 6,67;9,61;10;34,8;

89,8;566;757

alifater >C10-C12* 126 10 10800 165,8 1009 9,71 6,09

alifater >C10-C12** 112 10 49 16,63 9,64 1,57 0,58 0,05;0,072;0,109;

0,134;0,142 0,26;0,364;0,434;0,74; 0,95;2,36;2,58;10,8

alifater >C12-C16* 126 10 16800 258,4 1599 9,36 6,19

alifater >C12-C16** 93 10 13 10,06 0,39 6,51 0,04 0,016;0,018;0,019;

0,02;0,021;

0,022;0,026;0,027; 0,057;0,059 0,099;0,293;0,325 0,745;0,752;0,802; 1,21;2;2,36;5,71;16,8

alifater >C5-C16* 126 11 840000 14622 99129 7,75 6,78

alifater >C5-C16** 114 11 2800 465,4 696,7 1,64 1,5 2,97;3;3,1:5,1;6,;

1;9,6;9,8;15;46 118,6;730;840

alifater >C16-C35* 126 10 1970 66,77 213,9 6,55 3,2

alifater >C16-C35** 99 10 27 11,26 2,96 2,09 0,27 0,032;0,034;0,035;

0,036;0,04; 0,049; 0,055; 0,061;0,062; 0,068; 0,085;0,094; 0,105;0,106;0,12; 0,121;0,122;0,156; 0,212;0,245; 0,325;0,529; 0,674; 0,676;0,761; 1,97

aromater >C8-C10* 126 0,06 8960 1865 2319 1,3 1,24

aromater >C8-C10** 122 0,06 7590 1648 2012 1,17 1,22 8,18;8,36;8,5;8,96

aromater >C10-C16* 126 0,055 4000 76,97 454,5 7,08 5,9

aromater >C10-C16** 115 0,055 16,1 3,72 4,35 1,36 1,17 0,0193;0,0268;

0,0329; 0,049; 0,549;1,99;2,51;4

aromater >C16-C35* 126 0,2 2 1 0,12 2,6 0,11

bensen* 126 0,2 17300 766,3 2348 4,49 3,06

bensen** 110 0,2 662 105,6 161,2 1,58 1,53 0,754;0,854;

0,855; 1,19; 1,47; 1,51;3,81; 5;5,16; 5,34;5,69;8,53; 8,72;8,97;9,78 ;17,3

toluen* 126 0,2 378000 7714 35451 9,38 4,6

toluen** 107 0,2 7210 813,4 1773 2,43 1,18 7,83;7,84;7,96;8,21;

8,27;8,88; 10,2;11,1; 25,5;28,4;34,4;36,7: 37,3:44,6:52,4;57,6;

Riskbedömning

71

57,7;63,2;378

etylbensen* 126 0,2 9580 367,4 1031 6,35 2,8

etylbensen** 100 0,2 487 37,7 97,1 3,34 2,58 0,659;0,679;0,689;

0,729;0,746; 0,777; 0,821; 0,872;0,897; 0,948; 0,953;1,05; 1,09;1,1; 1,14; 1,15; 1,36;1,42; 1,51;1,62; 1,67; 1,85; 2,57;3,05; 3,59;9,58

xylen* 126 0,02 200000 5660 18726 9,21 3,31

xylen** 120 0,02 16000 3260 4788 1,47 1,47 17;18;19;51;200

PAH Ca 126 0,014 1 0,09 0,17 3,97 1,95

PAH Ö* 126 0,011 670 40,31 78,8 5,04 1,95

PAH Ö** 122 0,011 140 29,5 39,4 1,34 1,34 0,21;0,22;0,38;0,67

PAH 16* 126 0,011 670 40,35 79,75 5,05 1,95

PAH 16** 122 0,011 140 29,54 39,42 1,34 1,33 210;220;380;670

PAH-L* 126 0,011 650 37,8 76,8 4,95 1,93

PAH-L** 122 0,011 140 29,4 39,4 1,35 1,34 0,2;0,37;0,65

PAH-M 126 0,01 23 0,59 2,67 7,03 4,53 -

PAH-H 126 0,014 1 0,1 0,19 3,73 1,87 -

*samtliga värden**exklusive outliers

Riskbedömning

72

Bilaga 6

Grundvattenrör (Stena)

Följande tidsplottar redovisar variationer i halter över tid i grundvattenrör från område 8.

Rör 1701

År 2017 gick röret 601 sönder och ersättningsröret 1701 installerades.

Figur 6.1. Grundvattenrör 1701(601), analysresultat för alifater år 2010-2017.Provdatum 10/2012* provbehandlades med dekantering.

Figur 6.2. Grundvattenrör 1701(601), analysresultat för aromater år 2010-2017.Provdatum 10/2012* provbehandlades med dekantering.

10/201710/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010

700000

600000

500000

400000

300000

200000

100000

0

Datum

µg

/l

alifater >C5-C8

alifater >C8-C10

alifater >C10-C12

alifater >C12-C16

alifater >C5-C16

alifater >C16-C35

Ämne

Alifater

10/201710/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010

350000

300000

250000

200000

150000

100000

50000

0

Datum

µg

/l

aromater >C8-C10

aromater >C10-C16

aromater >C16-C35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

73

Figur 6.3. Grundvattenrör 1701(601), analysresultat för BTEX år 2010-2017.Provdatum 10/2012* provbehandlades med dekantering.

RÖR 602

Figur 6.4. Grundvattenrör 602, analysresultat för alifater år 2010-2017.

10/201710/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010

400000

300000

200000

100000

0

Datum

µg

/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

10/201710/201610/201511/201409/201310/201209/201109/2010

6000000

5000000

4000000

3000000

2000000

1000000

0

Datum

µg

/l

alifater >C5-C8

alifater >C8-C10

alifater >C10-C12

alifater >C12-C16

alifater >C5-C16

alifater >C16-C35

Ämne

Alifater

Riskbedömning

74

Figur 6.5. Grundvattenrör 602, analysresultat för aromater år 2010-2017

Figur 6.6. Grundvattenrör 602, analysresultat för BTEX år 2010-2017.

10/201710/201610/201511/201409/201310/201209/201109/2010

600000

500000

400000

300000

200000

100000

0

Datum

µg

/l

aromater >C8-C10

aromater >C10-C16

aromater >C16-C35

Ämne

Aromater

10/201710/201610/201511/201409/201310/201209/201109/2010

2500000

2000000

1500000

1000000

500000

0

Datum

µg

/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

Riskbedömning

75

Rör 609


Figur 6.8. Grundvattenrör 609, analysresultat för aromater år 2010-2017.

10/2017

10/2016

10/2015

11/2014

09/2013

10/2012*

10/2012

09/2011

09/2010

30000

25000

20000

15000

10000

5000

0

Datum

µg/l

alifater >C5-C8

alifater >C8-C10

alifater >C10-C12

alifater >C12-C16

alifater >C5-C16

alifater >C16-C35

Ämne

Alifater

10/2017

10/2016

10/2015

11/2014

09/2013

10/2012*

10/2012

09/2011

09/2010

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

Datum

µg/l

aromater >C8-C10

aromater >C10-C16

aromater >C16-C35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

76


Rör T19

Figur 6.10. Grundvattenrör T19, analysresultat för alifater år 2010-2017.

10/201710/201610/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010

2500

2000

1500

1000

500

0

Datum

µg

/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

10/2017

10/2016

10/2015

11/2014

09/2013

10/2012*

10/2012

09/2011

09/2010

35000

30000

25000

20000

15000

10000

5000

0

Datum

µg/l

alifater >C5-C8

alifater >C8-C10

alifater >C10-C12

alifater >C12-C16

alifater >C5-C16

alifater >C16-C35

Ämne

Alifater

Riskbedömning

77

Figur 6.11. Grundvattenrör T19, analysresultat för aromater år 2010-2017.

Figur 6.12. Grundvattenrör T19, analysresultat för BTEX år 2010-2017.

10/2017

10/2016

10/2015

11/2014

09/2013

10/2012*

10/2012

09/2011

09/2010

500000

400000

300000

200000

100000

0

Datum

µg/l

aromater >C8-C10

aromater >C10-C16

aromater >C16-C35

Ämne

Aromater

10/201710/201610/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Datum

µg

/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

Riskbedömning

78

Grundvattenrör (ST1)

Följande tidsplottar redovisar variationer i halter över tid i grundvattenrör från område 9.

Rör 101



05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

Datum

µg/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

250

200

150

100

50

0

Datum

µg/l

aromat>C8-10

aromat>C10-16

aromat >C16-35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

79


Figur 6.16. Grundvattenrör 101, analysresultat för PAHer år 2014-2017.

05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

800

700

600

500

400

300

200

100

0

Datum

µg/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

5

4

3

2

1

0

Datum

µg/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

80

Rör 102



05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

09/2014

07/2014

05/2014

900000

800000

700000

600000

500000

400000

300000

200000

100000

0

Datum

µg/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

09/2014

07/2014

05/2014

4000

3000

2000

1000

0

Datum

µg/l

aromat>C8-10

aromat>C10-16

aromat >C16-35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

81


Figur 6.20. Grundvattenrör 102, analysresultat för PAHer 2014-2017.

05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

09/2014

07/2014

05/2014

200000

150000

100000

50000

0

Datum

µg/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

09/2014

07/2014

05/2014

700

600

500

400

300

200

100

0

Datum

µg

/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

82

Rör 203



05/2017

10/2016

08/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

11/2014

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Datum

µg/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

05/2017

10/2016

08/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

11/2014

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Datum

µg/l

aromat>C8-10

aromat>C10-16

aromat >C16-35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

83



05/2017

10/2016

08/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

11/2014

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

18000

16000

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

Datum

µg/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

05/2017

10/2016

08/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

11/2014

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

140

120

100

80

60

40

20

0

Datum

µg/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

84

Rör 205



04/201610/201505/201503/201511/201409/201405/201403/2014

120

100

80

60

40

20

0

Datum

µg

/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

04/201610/201505/201503/201511/201409/201405/201403/2014

700

600

500

400

300

200

100

0

Datum

µg

/l

aromat>C8-10

aromat>C10-16

aromat >C16-35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

85



04/201610/201505/201503/201511/201409/201405/201403/2014

5000

4000

3000

2000

1000

0

Datum

µg

/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

04/201610/201505/201503/201511/201409/201405/201403/2014

20

15

10

5

0

Datum

µg

/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

86

Rör 206



05/201704/201610/201503/201511/201409/201403/2014

1000

800

600

400

200

0

Datum

µg

/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

05/201704/201610/201503/201511/201409/201403/2014

1,0

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

Datum

µg

/l

aromat>C8-10

aromat>C10-16

aromat >C16-35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

87



05/201704/201610/201503/201511/201409/201403/2014

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

Datum

µg

/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

05/201704/201610/201503/201511/201409/201403/2014

0,08

0,07

0,06

0,05

0,04

0,03

0,02

0,01

Datum

µg

/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

88

Rör 209



05/2017

08/2016

06/2016

04/2016

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

11/2014

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

10000

8000

6000

4000

2000

0

Datum

µg/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

05/2017

08/2016

06/2016

04/2016

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

11/2014

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

5000

4000

3000

2000

1000

0

Datum

µg/l

aromat>C8-10

aromat>C10-16

aromat >C16-35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

89



05/2017

08/2016

06/2016

04/2016

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

11/2014

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

400000

300000

200000

100000

0

Datum

µg/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

05/2017

08/2016

06/2016

04/2016

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

11/2014

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Datum

µg/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

90

Rör 210



05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

800

700

600

500

400

300

200

100

0

Datum

µg/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

Riskbedömning

91



05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

2500

2000

1500

1000

500

0

Datum

µg/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

30

25

20

15

10

5

0

Datum

µg/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

92

Rör 301



05/2017

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

Datum

µg/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

05/2017

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Datum

µg/l

aromat>C8-10

aromat>C10-16

aromat >C16-35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

93



05/2017

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

Datum

µg/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

05/2017

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

200

150

100

50

0

Datum

µg/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

94

Rör 302



05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

09/2014

05/2014

10000

8000

6000

4000

2000

0

Datum

µg/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

09/2014

05/2014

900

800

700

600

500

400

300

200

100

0

Datum

µg/l

aromat>C8-10

aromat>C10-16

aromat >C16-35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

95



05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

09/2014

05/2014

18000

16000

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

Datum

µg/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

05/2017

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

09/2014

05/2014

25

20

15

10

5

0

Datum

µg/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

96

Rör 304



10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

Datum

µg/l

alifat >C5-8

alifat>C8-10

alifat>C10-12

alifat>C12-16

alifat>C5-16

alifat>C16-35

Ämne

Alifater

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Datum

µg/l

aromat>C8-10

aromat>C10-16

aromat >C16-35

Ämne

Aromater

Riskbedömning

97



10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

4000

3000

2000

1000

0

Datum

µg/l

bensen

toluen

etylbensen

xylen

Ämne

BTEX

10/2016

08/2016

06/2016

04/2016

10/2015

08/2015

05/2015

03/2015

01/2015

09/2014

07/2014

05/2014

03/2014

140

120

100

80

60

40

20

0

Datum

µg/l

PAH 16

PAH Ca

PAH Ö

PAH-L

PAH-M

PAH-H

Ämne

PAHer

Riskbedömning

98

Bilaga 7

Tabell 7.1. Torrsubstans (TS) och volatile solids (VS).

Prov TS [g/kg] VS [% av TS]

Torvpulver 847,5 95,7

Float Absorb 882,2 93,4

Antracit 972,1 2,8

Sand 999,3 0,2

Tabell 7.2. Medelvärdet av triplikaten.

medelvärde

Prov Temp (°C)

pH

Konduktivitet (µS/cm) [stdav]

% sorption TC [stdav]

% sorption TOC [stdav]

% sorption IC [stdav]

Torvpulver 19,6 5,01 197,13 [2,04] -162,86 [3,42] -1308,20 [2,33] 74,59 [3,88]

Float Absorb 19,9 5,02 131,50 [12,31] -329,86 [2,81] -2380,89 [0,78] 95,53 [2,07]

Antracit 19,7 9,36 65,60 [1,71] 65,49 [0,66] 99,27 [0,93] 58,48 [0,36]

Sand+Antracit 19,9 9,04 66,57 [2,67] 56,71 [2,34] 100 [0,25] 44,50 [2,27]

riskbedömning av petroleumkolväten i mark och …1181416/fulltext01.pdf1.3.1 del 1, riskbedömning...

Documents