scandinavian coating, 19-21 maj 2015 jämförelsestudie …...scandinavian coating, 19-21 maj 2015...

Scandinavian Coating, 19-21 maj 2015

Jämförelsestudie under 10 år av några tillgängliga rostskyddssystem för

kulturmiljövård

Ett projekt initierat och finansierat av Riksantikvarieämbetet

och genomfört av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås

Bo Carlsson, Magnus Palm och Kenneth Möller

Bakgrund

Kulturhistoriskt värdefulla objekt gjorda i gjutjärn, smidesjärn och stål ställer speciella krav på utformningen av rostskyddet.

Det hör till undantagen att alla ytor före underhållsmålning helt kan rengöras från rost, vilket alla kända rostskyddssystem utom linoljeblymönja kräver för att fungera tillfredsställande.

Från färgindustrins håll hävdas emellertid att goda ersättningsmaterial för oljeblymönjan har utvecklats under senare år.

Underhållmålning med blyfria rostskyddsmaterial, där fullständig rengöring före målning inte är möjlig, har dock inte provats i någon större omfattning. Den information som finns idag (2003) är därför inte tillräcklig för att man utgående från ett helhetsperspektiv skall kunna bedöma ersättningsmaterialens prestanda i förhållande till blymönjans.


Genomförda studier av rostskyddssystem

•  Accelererad korrosionsprovning av målade paneler

•  Utomhusexponering av paneler på Bohus-Malmön och SP, Borås

•  Fallstudier under tio år– två järnvägsbroar i norra Halland


Undersökta system

Beteckning Färgsystem och uppbyggnad Färgleverantör R1 Protect Rostskydd Oljemönja/Tema Lack AB 70 Alcro Beckers F1 Teknosynt Primer 1228/Teknosynt 1360 Teknos, Tranemo

F2 Protect Roststopp/Tema Lack AB Mio/Tema Lack AB 70 Alcro Beckers

F3 Tema Prime AB/Tema Lack AB Mio/Tema Lack AB 70 Tikkurila

F4 Isotrol/Isoguard Pansar/Isotrol Finish Introteknik F5

Rust-‐Oleum Röd Primer 769/Rust-‐Oleum Mellanfärg/Rust-‐Oleum Alkythane Induf

F6 Inerta MasNc Miox/Teknodur 50/90 Teknos, Tranemo F7 Temabond ST 200/temacoat GPL-‐S Mio/Temadur Tikkurila F8 Isotrol/isomaNc/isodur Introteknik

Sju undersökta färgsystem (F1-‐F7) och eI referenssystem (R1)

Nominell tjocklek på systemen var 150 mm

Scandinavian CoaNng, 19-‐21 maj 2015

Accelererad korrosionsprovning av målade paneler enligt VDA 61-415 alt. beteckning ISO 11997:1 Cykel B En en-veckas cykel: •  1 dygn saltdimma NSS enligt ISO 9227 •  4 dygn kondensationsprovning enligt DIN 50017 KFW •  2 dygn konditionering vid 23 °C och 50 % RH


Utvärdering av korrosion utgående från blåsbildning Graden av korrosion utvärderas också genom visuell inspektion av exponerade provobjekt. Den visuella inspektionen av blåsbildning sker med hjälp referensbilder i ISO 4628-2. Det finns fyra blåsstorlekar. Den minsta storleken är 2 och den största 5. Varje storlek är sedan indelat i täthet av blåsor från 2 till 5. Ett exempel på blåsbildning är 4(S2), vilket innebär täthet 4 och storlek två. En bedömning av graden av korrosion görs också enligt tabellen nedan. Grad av

korrosion Korroderad yta

% Ri0 0 Ri1 0.05 Ri2 0.5 Ri3 1 Ri4 8 Ri5 40 till 50


Primer i färgsystem

Nr Medelutbredning från repa (mm)

Blåsbildning Rostgrad (Ri)

Ref. Oljeblymönja (Alcro Beckers) R1 2 Ingen 0 Teknosynt Primer (Teknos Tranemo) F1 3 3S2 0 Protect roststopp (Alcro Beckers) F2 5 3S2 0 Tema Prime AB (Tikkurilla) F3 2 4S2 0 Isotrol/Isoguard (Introteknik) F4 4 4S2 0 Rust-‐Oleum Röd (Induf) F5 3 3S2 0 Inerta MasUc MIOX (Teknos Tranemo) F6 4 Ingen 0 Temabond ST 200 (Tikkurilla) F7 7 Ingen 0 Isotrol/IsomasUc (Introteknik) F8 5 3S2 0

Resultat accelererad provning eWer 6 veckor Scandinavian CoaNng, 19-‐21 maj 2015


Utvärdering med hjälp av korrosionsutbredning från repa

R1 F1 F2

F3 F4 F5

F6 F7

Utbredning från repa efter 10 veckor VDA 621-415


R1 F1 F2

F3 F4 F5

F6 F7

Utbredning av underrost från repa efter 10 veckor VDA 621-415

Resultat utbredning från repa efter 5 och 10 veckor



Kvarnviks teststation Bohus-Malmön

Provpanel med repa

Provpanel med överpanel och spalt

Paneler exponerade på Bohus-Malmön


Resultat utbredning från repa efter 1 och 4 år på Bohus-Malmön


Resultat utbredning från repa efter 4 år Borås och Bohus-Malmön


Fallstudier– två järnvägsbroar i norra Halland


Järnvägsbron över Ätran Järnvägsbron över Viskan

Blästrings- och målnings-arbetet med Ätranbron juni och juli 2003 före blästring efter blästring


Järnvägsbron i Ätran efter ommålningen nu en turistattraktion?


Scandinavian Coating, 19-21 maj 2015 Järnvägsbron över Viskan 20034


Järnvägsbron över Viskan 2014

Scandinavian Coating, 19-21 maj 2015 Korrosivitet enligt ISO 9226 med utnyttjande av metallkuponger

Metallkuponger oexponerade och exponerade ett år på Bohus-Malmön

Korrosivitets- Korrosivitet Korrosionshastighet, rkorrklasser g/m2,år

Kolstål ZinkC1 Mycket låg rkorr ≤ 10 rkorr ≤ 0,7C2 Låg 10 ≤rkorr ≤ 200 0,7 ≤rkorr ≤ 5C3 Medium 200 ≤rkorr ≤ 400 5 ≤rkorr ≤ 15C4 Hög 400 ≤rkorr ≤ 650 15 ≤rkorr ≤ 30C5 Mycket hög 650 ≤rkorr ≤ 1500 30 ≤rkorr ≤ 60

Definition och karakterisering av korrosivitetsklasser enligt ISO 9223 (1992) med hjälp av metallkuponger. Korrosionshastighet är metallförlust i g/m2, år


0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Viskan Ätran

Geno

msnittlig årlig m

etallfö

rlust

[g/m

2 ]

Bro

Norr

Söder

Medel


Korrosivitetsklass C2 (låg korrosivitet)

Korrosivitet enligt stålkuponger

0

2

4

6

8

10

Viskan Ätran

Geno

msnittlig årlig m

etallfö

rlust

[g/m

2 ]

Bro

Norr

Söder

Medel


Korrosivitet enligt zinkkuponger

Korrosivitetsklass C3 (medium korrosivitet)

•  Kanter •  Spalter •  Nitar •  Storytor

Utvärdering av korrosion på broarna har skett genom att uppskatta den relativa korrosionsutbredningen på:



Relativ korrosionsutbredning på Ätranbron efter 10 år

Relativ korrosionsutbredning på Viskanbron efter 10 år



Sammanfattning broarna efter 10 år Ätranbro: Vid sidan av referensen - blymönja uppvisar system 4, 5 och 7 ingen korrosion. System 2 och 3 uppvisar en mindre mängd korrosion. Viskanbron: Vid sidan av referensen - blymönja uppvisar system 3, 4 och 5 ingen korrosion. System 1 uppvisar en mindre mängd korrosion.


Slutsatser

•  Korrosiviteten vid de båda broarna är låg till medium.

•  Efter 10 år uppvisar flera färgsystem lika bra prestanda som referenssystemet blymönja.

•  När det gäller förbehandling på Viskanbron har de ytor klarat sig bäst där man låtit gammal färg, som sitter fast, vara kvar.

•  För ett bra resultat är det viktigt att appliceringen görs på ett

korrekt sätt t ex vad gäller skikttjocklekar. Uppgjorda specifikationer måste följas.

scandinavian coating, 19-21 maj 2015 jämförelsestudie …...scandinavian coating, 19-21 maj 2015...

Documents