sepsis; patofysiologi, klinik, samt dagens och ... · fall 1 • 73-årig kvinna med...
TRANSCRIPT
Sepsis; patofysiologi, klinik,
samt dagens och
morgondagens behandling Jonas Sundén-Cullberg
Infektionskliniken, Karolinska, Huddinge
Karolinska Huddinge
Svår sepsis och septisk chock
• Är systemiska inflammatoriska tillstånd
som kan utvecklas från olika infektioner
• Vanliga, men ändå en liten andel av alla
sjukhusvårdade infektioner
• Dödliga – mortalitet 30-50%
• Utgör undantag från regeln om smal och
riktad antibiotikabehanling. Här krävs
initialt bred behandling.
Fall 1
• 73-årig kvinna med tablettbehandlad diabetes
och angina. Beskrivs som normalt pigg och vital.
• Funnen av sin dotter liggandes rosslande i
sängen, dåligt kontaktbar. Efter behandling i
ambulans pratbar, men förvirrad.
• Hamnar hos dig på infektionsakuten pga feber
38,9.
VAD GÖRA NU?
Varför blev patienten sjuk?
1. Bakteriell överväxt
2. Bakteriella toxiner
3. Överdrivet
immunsvar
4. För svagt
immunsvar
5. Omöjligt att säga
Inflammation
Mikrober
Immunceller -Monocyter
-Makrofager
-Neutrofila
Granulocyter
-NK celler
-Mast celler
Mediatorer -Cytokiner
-Komplementsystemet
-Koagulationskaskaden
-Akutfas proteiner
-Prostaglandiner
-NO, etc
Avgränsa
Upptäcka
Patofysiologi Medfödd immunitet = Innate immunity
Aktivera
och
Rekrytera
Alarmera
Kontrollera
PAMPs (t ex LPS,
Peptidoglycaner)
PRR (t ex TLR)
Patofysiologi (forts)
Systemiska följder av aktiveringen av det medfödda immunsvaret:
- vasodilatation arteriellt och venöst
- kapillärt läckage
- mikrotrombotisering
- vävnadsödem
Försämrat syrgasutnyttjande i vävnaderna
+ hypovolemi pga ökad kärlpermeabilitet, vasodilatation och dehydrering och hjärtmuskelpåverkan
+ försämrat syrgasutbyte i lungorna pga ovanstående
Försämrad leverans av syrgas till vävnaderna cellulär hypoxi anaerob metabolism laktatansamling och metabol acidos
Patofysiologi (forts) Kliniska symptom och organeffekter:
Temp ↑, eller ibland ↓ (< 36o C)
Andningsfrekvens ↑ (> 20 varningssignal,
30 allvarligt tecken – OBS AF↑ tidigaste och vanligaste
symptomet vid svår sepsis – missas ofta!
Blodtryck ↓
Puls ↑
Vilka organ blir (mät-
utvärderingsbart) påverkade? 1)
2)
3)
4)
5)
Klinisk bild
Insjuknande i sepsis är som regel plötsligt med
frossa, feber och allmänsymtom i form av
nytillkommen:
• Andnöd/andfåddhet
• Konfusion/motorisk oro
• Kräkning och eller diarré
• Buksmärta
• Allmän svaghet (”dåligt AT”)
• ”Blivit funnen på golvet”
Quiz: Vanlig diagnos – I USA dör ca
180 000/år av hjärtinfarkt.________ pers/år
dör pga sepsis.
1. 115 000 pers/år
2. 165 000 pers/år
3. 215 000 pers/år
Svår sepsis 2/1000/år
Hjärtinfarkt 5/1000/år Stort trauma 1/10 /1000/år
Epidemiologi – vanligt och dödligt
• I Sverige troligen minst 200/100 000 (ca
18 000 fall/år) av svår sepsis. Dödligheten
i svår sepsis är ca 20-(30%) (motsvarande
ca 3 500(- 5 500) dödsfall/år i Sverige).
Vad är ”sepsis”?
1. bakterier i blodet
2. insjuknande med frossa,
feber och
allmänpåverkan =
”septiskt” insjuknande
3. Kriteriediagnos:
misstänkt infektion ±
feber ± tachycardi ±
tachypné ± leukocytos
SEPSIS = infektion med tecken på kraftig allmän inflammation
Minst 2 av:
- tackykardi (HF>90)
- tackypne (AF >20)
- onormalt antal vita blodkroppar (LPK >12 el. <4)
- onormal temperatur (temp >38° el. <36°)
SVÅR SEPSIS = SEPSIS med:
- hypotension (SBT<90)
och/eller
- hypoperfusion (laktat > 1 mmol/l
över övre normalgräns)
och/eller
- sviktande organfunktioner
SEPTISK CHOCK=
fortsatt hypotension
(SBT<90)
trots vätskebolus
Fall 2
72-årig man, njurtransplanterad. Hittades i hemmet
liggandes på golvet på toa, ej kunnat ta sig upp.
Inkommer efter tre timmar på ortopeden där man
friat från skelettskada, men upptäcker att pat
plötsligt sjunker i medvetandegrad. Temp 35,4. BT
= 80/50. CRP = 423.
Svarar ej på vätskebehandling, anurisk. IVA.
Diagnos?
1. Sepsis
2. Svår sepsis
3. Septisk chock
4. Sannolikt pyelonefrit
5. Det går inte att svara
på – den fortsatta
utredningen får
klargöra detta!
Vilka patienter missar vi, och
varför?
Inte alltid typiska smptm -
fallgropar
• Andningsfrekvens skall alltid kontrolleras vid misstänkt
sepsis även om saturationen är normal!
• Feber förekommer inte alltid
• Diarré och kräkningar misstolkas som gastroenterit
• Diffusa eller lokala smärttillstånd, t ex buksmärtor
misstolkas som kirurgiskt problem
• Fallskador, ”funnen på golvet” misstolkas som
neurologiskt, ortopediskt eller medicinskt problem
• Konfusion vid sepsis misstolkas ofta som stroke
• Tid labprover kan vara normala
Fall 3
53-årig tidigare frisk man söker akut pga
plötsligt insättande hög feber och frossa
samt konfusion. Inkommer med sambo.
Du mistänker att han har en svår sepsis eller
septisk chock – hur avgöra?
Vilka statusfynd och labprover är viktigast?
Arteriell blodgas tages:
• vid ankomst/identifiering – om BE ≤ - 5
mmol/l, eller p-laktat > 1 mmol över övre
ref-värdet = hypoperfusion vätskebolus
enl nedan
• efter vätskebolus, ny blodgas. Om
försämrat laktat, tag kontakt IVA/MIMA
• efter 6 timmar: Om sjunkande laktat,
stigande BE = gynnsam utveckling, om
oförändrat eller försämrat, tag kontakt IVA
Howell M. Int Care Med 2007
<2.5
2.5-4.0 >4.0
<70
70-90
>90 Lactate (mmol/l) Systolic Blood pressure
(mmHg)
28
-d in
ho
spita
l Mo
rta
lity
10%
20%
30%
40%
50%
60%
1287 patienter med misstänkt infektion + laktat
Svenska sepsisregistret: Laktat, BT
och mortalitet:
Dvs: stark koppling högt laktat-mortalitet, men klen koppling lågt BT-mortalitet i området 70-90 vs > 90 systoliskt. De m BT < 70 har hög mortalitet, men är tämligen få.
<2,5
2,5-3.99
>=4
0
0,05
0,1
0,15
0,2
0,25
0,3
0,35
0,4
<7070-90
>90
<2,5
2,5-3.99
>=4
BP/Lactate <70 70-90 >90
<2,5 0,38 0,14 0,17
2,5-3.99 0,36 0,25 0,21
>=4 0,34 0,29 0,31
BP/Lactate <70 70-90 >90
<2,5 13 111 423
2,5-3.99 14 110 307
>=4 50 214 477
Laktat och blodtryck i svenska sepsisregistret (>
2500 patienter som inkommer via akuten och
hamnar på IVA inom 24 timmar)
Hur stor andel av kritiskt sjuka sepsispatienter
med blodtryck > 90 har laktat>4
1. 10%
2. 20%
3. 30%
4. 40%
Hur stor andel av kritiskt sjuka sepsispatienter med
blodtryck > 90 har laktat>4?
Hur stor andel av kritiskt sjuka sepsispatienter
med blodtryck > 90 har laktat>4 eller >2,5
0
100
200
300
400
500
600
<2,5 2,5-3.99 >=4
BT>90
>90
39%! 65%!
Hur stor andel av alla kritiskt sjuka sepsispatienter patienter
med laktat>4 har syst BT > 90?
1. 15%
2. 25%
3. 45%
4. 65%
5. 75%
Hur stor andel av alla kritiskt sjuka sepsispatienter
patienter med laktat>4 har syst BT > 90?
Hur stor andel av alla patienter
med laktat>4 har syst BT > 90?
0
100
200
300
400
500
600
BT>90 BT 70-90 BT<70
Lactate>=4
>=4
64%!
Sens moral?
Var väldigt frikostig med att kontrollera
laktat!
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA ODLA
ODLA
BLOD BLOD
U
R
I
N
S
P
U
T
U
M
L
I
K
V
O
R
SÅR
Odlingar
Blododling = Två omgångar blododlingar om en aerob +
anaerob flaska vardera.
Kan tas utan tidsintervall, men från olika insticksställen.
Urinodling – OBS detta får inte fördröja insättandet av
antibiotika!
Övriga odlingar styrs av misstänkt fokus: t.ex. luftvägar;
sputum, svalg, nasofarynx, sår, abscess, likvor, ledvätska,
ascites, pleura.
Överväg viss riktad virusdiagnostik med akutsvar, t.ex.
influensa snabbtest/PCR
Överväg pneumokock- och legionella-antigen i urin
Fall 3 (forts)
53-årig tid frisk man söker akut pga plötsligt insättande hög feber och frossa samt konfusion. Inkommer med sambo.
Framkommer att pat varit förkyld två veckor. Förvärrad hosta 3 dgr, temp stigande sen i förrgår, som högst 40,1. Tillkomst av konfusion på morgonen.
Status: Förvirrad. Krepiterar bilat. AF 36, O2-sat 85%, BT 85/50.
VAD GÖR DU NU!?
Har fått 2000 ml Ringeracetat på 1 timme.
BT= 85/50
Lab: 31,2 x 109/l, CRP 512, Krea 316, Alat 3,5, TPK 112, INR 1,4, APTT 42, laktat 5,7
VAD GÖR DU NU!?
Handlingsschema – septisk chock
• O2 på mask
• Hastig lägesbedömning
• Iv infarter
• Ge vätska – Ringer eller annan kristalloid vätska 1000 ml/30 min
• Blodprover inklusive blodgas
• Gör klinisk bedömning, formulera hypoteser
• Odla från blod, urin, ev luftvägar, sår, likvor, etc
• Antibiotika
• Om cirkulationssvikt trots adekvat substitition, kontakta IVA
Vätskebehandling
Early Goal Directed therapy
RCT: ordinarie behandling jmfrt med:
• Aktiv övervakning av hög-risk sepsis pat
• Mätning av central-venös syresättning + aggressiv beh med vätska, inotropa läkemedel och ibland blodtransfusion
justerad cardiac preload, afterload och kontraktilitet och i slutändan bättre balans mellan syretillförsel o förbrukning.
Rivers NEJM 2001
In-hospital mortality
(all patients)
0
10
20
30
40
50
60 Standard therapy
EGDT
28-day mortality
60-day mortality
NNT to prevent 1 event (death) = 6-8
Mo
rtalit
y (
%)
Early Goal Directed Therapy
Rivers. N Engl J Med. 2001
13 år senare…
1. ProCESS Yealy NEJM 2014
2. ARISE NEJM 2014
3. ProMISe Mouncey NEJM 2015
Lägst mortalitet?
1. EGDT
2. Protokollbaserad terapi
3. Usual care
4. Ingen skillnad
Lägst mortalitet?
Outcome ProCESS
Probability of Survival and Subgroup Analyses of the Risk of Death at 90 Days. ARISE
The ARISE Investigators and the ANZICS Clinical Trials Group.
N Engl J Med 2014;371:1496-1506.
Kaplan–Meier Survival Estimates. ProMISe
Mouncey PR et al. N Engl J Med 2015;372:1301-1311.
Slutsats?
• EGDT reducerar inte dödlighet vid septisk
chock
• Stor enighet om att Rivers studie ändå
bidragit till tidig igenkänning och
behandling av sepsispatienter
• Tidig (och aggressiv?) vätskebehandling
anses fortfarande vara avgörande
Antibiotikabehandling
Behandla rätt och behandla snabbt!
Ibrahim, E. H. et al. Chest 2000;118:146-155
Hospital mortality according to the adequacy of
492 pat med
bakteremi
Behandla rätt!
Behandla rätt!
Adjusted for comorbidity,
illness severity, site of
infection, and propensity
score, inappropriate
antimicrobial therapy was
independently associated
with increased mortality
(odds ratio�1.8; 95%
confidence interval: 1.2 to
2.6).
Harbarth Am J Med 2003
Antibiotika-
behandling
första 24 h
Mortalitet
d 28
Adekvat 23%
Inadekvat
(23% av pat)
39%
RCT adjuvant sepsisterapi:
904 pat med svår sepsis
Harbarth Am J Med 2003
Behandla snabbt!
2154 pat med septisk chock 79% fick rätt AB
Adekvat AB inom 1 timme överlevnad 80%. Därefter sjönk överlevnaden med 1,3% / 10 min fördröjd behandling under de närmaste sex timmarna!!!
Kumar Crit Care Med 2006
Jmfr med modern behandling av akut hjärtinfarkt.
Men...
• Baserad på gamla data fr 1989-2004
• Tre sammanslagna kohorter fr olika håll
• Median tid till effektiv beh var 6 timmar
• Totalmortaliteten var 58%
Nuförtiden då – med all annan modern behandling
– räddar snabb antibiotika fortf liv?
Studie av surviving sepsis campaigns databas:
Inklusionspunkt: diagnos svår sepsis, (varav 70%
m septisk chock). Total Mortalitet 31,3%
Effekt av försenad antibiotika de första sex h?
1.risken för död ökar ca 1 %-enheter/timme efter
den första timmen på akuten
2.risken för död ökar ca 3 %-enheter/timme
3.Ingen fördel alls av snabb AB-insättning.
Nuförtiden då – med all annan modern
behandling – räddar snabb antibiotika fortf
liv?
Impact of time to initiation of antibiotic Tx on in-hospital
mortality in pts with severe sepsis or septic shock
Risk of hospital mortality (based on generalised estimating equation population
averaged logistic regression model)
Assumed patient: from USA, admitted via the emergency department, with Sepsis
Severity Score of 52 (median of all observations)
• Results similar in pts with severe sepsis and septic shock, regardless of
number of organ failure(s)
In patients with severe sepsis or septic shock, the risk of in-hospital
mortality shows a linear increase with each hour delay in initiation of
antibiotic Tx during the first 6 hours after patient identification
Ferrer R et al. Crit Care Med 2014;42:1749-55
2 of 2
Slutsats?
Behandla rätt och behandla snabbt!
Vilket/vilka antibiotika?
Behandlingsval styrs av:
• Sannolikt fokus
• Underliggande sjukdomar (ex iv missbruk, KOL, KAD, neutropeni pga cytostatika eller hematologisk sjukdom)
• Nyligen genomgången antibiotikabehandling – välj annat preparat!
• Nylig sjukhusvård
Antibiotikaval vid svår
sepsis/septisk chock
Samhällsförvärvad infektion utan kända
riskfaktorer och med okänt fokus
Bakterier som måste täckas:
S aureus, pneumokocker, beta-
hemolyserande streptokocker, E coli,
Klebsiella och andra enterobacteriacae.
Behandling - infektionsfokuskontroll
Abscess, empyem, sårinfektion så snart
som möjligt tömmas/debrideras.
Avstängd pyelit pyelostomi
Kärlkateterrelaterad infektion avlägsna
kateter
Empirisk antibiotikabehandling
svår sepsis/septisk chock på akuten
Pneumoni UVI Meningit Fasciit Bukfokus Oklart
fokus
cefotaxim
+
erytromycin
cefotaxim
+
gentamycin
cefotaxim
+ ampicillin
alt
meropenem
meropenem
+
Klindamycin
pip/taz
alt.
cefotaxim
+
metronidazol
alt.
meropenem
+
gentamycin
Cefotaxim
alt
Imipenem
alt
meropenem
alt
piperacillin-
tazobactam
Vid chock,
lägg till
aminoglyko
sid.
+
kortison
Antibiotikadosering vid svår sepsis
Extra dos efter halva dosintervallet vid beh
med BetalaktamAB
Vård under de första 24 tim
av patienter som inte kräver intensivvård
• blodtryck
• hjärtfrekvens
• andningsfrekvens
• O2-saturation
• medvetandegrad
• urinproduktion
• initialt minst 1-2 ggr/tim
• vid förbättring glesas kontrollerna ut
labprover efter 4-6 timmar:
blodgas + laktat
TPK, PK, APTT
antibiotika + syrgas + intravenös vätska
Cirkulatorisk indikation Kvarstående hypotension (SBT<90 mmHg, MAP< 70 mmHg) efter adekvat
vätskebolus
Metabol indikation Oförändrat högt (>4 mmol/l) eller stigande p-Laktat eller oförändrad eller
ökande metabol acidos (BE< -5 mmol/l) efter adekvat vätskebolus
Respiratorisk indikation SpO2 <90% och/eller andningsfrekvens >30/min vid 15 l O2
Annan organdysfunktion Medvetandepåverkan, anuri, grav koagulopati
När skall IVA kontaktas?
TRAUMATEAM
ATLS
Standardiserad
undersökning
- EKG - labprover
IVA
operation
röntgen övervakningsavdelning
PCI
hjärtövervakning
IVA
vårdavdelning
IVA TRIAGE
strukturerad diagnostik
vätska, O2, antibiotika
Tidig IVA-kontakt vårdavdelning
Behandlingsmål över tid
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
1 timma blodtryck: MAP >70mmHg
(SBT >90mmHg)
saturation: >93%
6 timmar diures: >0,5 ml/kg/h
laktat: sjunkande
24 timmar andningsfrekv: normal
hjärtfrekvens: normal
Kvalitetsmål Infektionsläkarföreningens vårdprogram
1. På akuten: BT, HF, AF, SpO2 ,RLS omedelbart registreras på patienter med misstänkt svår infektion och dessa patienter skall snarast bedömas av läkare.
2. För patienter inneliggande på sjukhus skall finnas ett övervakningssystem som utan fördröjning identifierar patienter som utvecklar svår sepsis eller septisk chock.
3. I bedömning av patienter med svår sepsis ingår artärblodgas och laktat
4. Patienter med svår sepsis skall inom 60 minuter efter ankomst till akutmottagning eller identifiering på vårdavdelning ha blododlats och fått adekvat empirisk antibiotika
5. Till patienter med hypotension eller hypoperfusion skall kristalloid vätska ≥ 1000 ml ha givits inom 60 min. efter ankomst till akutmottagning eller identifiering på vårdavdelning
6. Vid terapisvikt på initial behandling skall patienten bedömas av intensivvårdsläkare avseende fortsatt omhändertagande på intensivvårdsenhet
Hjälper ett strukturerat omhändertagande?
Dödligheten i äldre studier av septisk chock låg på ca 50%
I en genomgång av effekten av olika strukturerade
sepsisprogram i USA (EGDT, sepsis bundles, MIG-
liknande team, etc) fann Otero att dödligheten i septisk
chock sjönk från 44,8 ± 7,8 % före interventionen till:
1. 38,6 ± 7,2
2. 31,4 ± 6,7%
3. 24,5 ± 5,5%
Surviving sepsis
campaign ”Sepsis bundles” =
Within 3h: 1) lactate 2) Blood cultures
3) Antibiotics 4) Fluids
WITHIN 6 HOURS: 5) Vasopressors
(if refractory to fluid resuscitation)
6) If persistent arterial hypotension
despite volume or initial lactate ≥4
mmol/L - Measure central venous
pressure (CVP)* - Measure
(ScvO2)*7) Remeasure lactate if initial
lactate was elevated*
30 000 patienter, > 200 sjukhus i
Nordamerika, Sydamerika och
Europa
Levy - CCM 2015
Usual care mortality in severe sepsis trials
Stevenson CCM 2013
När dör de flesta patienter av
sepsis? 1. Inom 3 dagar
2. Inom 7 dgr
3. Inom 14 dgr
4. Inom 28 dgr
När dör patienter av sepsis?
~ 76%
~ 84%
~ 91%
~ 69%
Sen sepsis
En balans mellan det proinflammatoriska påslaget och
Det anti-inflammatoriska påslaget
Pro-inflammation Anti-inflammation
Först ett kraftigt pro-inflammatoriskt svar med
höga nivåer av pro-inflammatoriska cytokiner som
TNF-alpha och IL-6 - SIRS
Det initiala pro-inflammatoriska svaret initierar ett
anti-inflammatoriskt svar – i syfte att återställa homeostasen –
compensatory anti-inflammatory response syndrome (CARS),
Som karaktäriseras av:
Kutan anergi
lymfocyter pga apoptos
cytokin utsöndring fr monocyter vid stimulering
HLA antigen presenterande receptorer på monocyter
utsöndring av antiinflammatoriska cytokiner såsom IL-10
(som inhiberar TNF-alpha)
sårbart tillstånd –
patienten får svårt att svara på nya infektioner
Och olika patienter har olika utgångspunkter…
Hotchkiss Pathophysiology of sepsis NEJM 2003
Sen sepsis
40 patienter som dog på IVA pga svår
sepsis, medianduration 4 dagar
29 kontroller - patienter som dog av andra
orsaker alternativt splenektomi efter trauma
Post-mortem biopsi av lunga och mjälte
Boomer. Immunosuppression in patients who die of
sepsis and multiple organ failure. JAMA 2011
Utfall:
1.Stimulerade splenocyter fr sepsis pat
utsöndrade endast ca 10% av cytokinerna
som utsöndrades av kontrollsplenocyter.
2.Man fann uttryck av inhibitoriska
receptorer och ligander samt ökat antal
antiinflammatoriska cellpopulationer i båda
organ hos sepsisgruppen
Hur behandlas pat på IVA?
Antibiotika
Iv
vätska
Inotropa
lm
Ventilation Dialys
Annan behandling
• Ge förslag på förbättrad behandling!
Inflammation
Mikrober
Immunceller -Monocyter
-Makrofager
-Neutrofila
Granulocyter
-NK celler
-Mast celler
Mediatorer -Cytokiner
-Komplementsystemet
-Koagulationskaskaden
-Akutfas proteiner
-Prostaglandiner
-NO, etc
Avgränsa
Upptäcka
Patofysiologi Medfödd immunitet = Innate immunity
Aktivera
och
Rekrytera
Alarmera
Kontrollera
PAMPs (t ex LPS,
Peptidoglycaner)
PRR (t ex TLR)
Kortison
Hydrokortison vid septisk chock
RCT av vasopressorberoende septisk chock med
terapisvikt >1 h, respirator, oliguri och acidos.
Kort ACTH test på alla.
50 mg hydrokortison x 4 + 50 g fludrokortison/d i 7d
299 patienter (149 placebo/150 beh)
28 d mortalitet: placebo: 61%, beh grp 55% p=0.03
NNT: 8.
Effekten finns hos de 77% som inte svarade på ACTH
(placebo 63%, beh 53%).
Annane D et al. JAMA 2002;288:862
Hydrokortison vid septisk chock
CORTICUS, Ny RCT av vasopressorberoende septisk
chock
ACTH test
Hydrokortison 50 mgx4, alt placebo i 5 d sen
nedtrappning 7d
N=499.
28 d mort steroider kontroll
Alla 84/251 (34%) 77/248 (32%) NS
Responders 34/118 (29%) 39/136 (29%) NS
NON-responders 47/125 (37%) 38/108 (35%) NS
Duration av chock kortare m kortison p=0,003
Sprung, NEJM 2008
Skillnader
Mortalitet
placebo-
grupp
Fludrocorti
son
Inklusions-
fönster
Utsättning
av
cortison
Annane 61% + 8h Abrupt vid
7 dagar
Sprung 32% - 72h Ned-
trappning
5-11 dagar
EBM:
Hydrokortison 50 mgx4 iv vid svår
septisk chock med terapisvikt på
vasopressorer och vätska
ACTH test meningslös
Längre behtid än 7 d ej dokumenterat
Kan trappas ut snabbt när effekt
uppnåtts
Negativa kliniska prövningar Fungerar kanske
Endotoxin antibodies anti-TNF ? sTNF receptor Low-dose cortisone?
Extracoporeal endotoxin absorption
IL-1ra
Bradykinin antagonist
PAF inhibitor
Pentoxyphyllin
Ibuprofen
Plasmapheresis
Cortisone high dose
Antithrombin
Gammaglobulin
TFPI (Tissue Factor Pathway Inhibitor)
PAI-1 inhibitor
NO synthesis blocking
Supranormal 02 delivery
Elastase inhibitor
GIIA phospholipase A2 inhibitor
”HDL” substitution
TLR4 modulation
Adjuvant Therapies in Sepsis
rhAPC (Xigris)
Protein C
Reglerar koagulationskaskaden. Stimulerar fibrinolys
Protein C systemet viktig i inflammationsregleringen
Dämpar inflammatoriska svaret
Bernard G, et al. New Engl J Med. 2001;344:699–709
Resultat
n=1690 evalueringsbara pat
28 d mortalitet
rhAPC placebo
210/850 (24.7%) 259/840 (30.8%)
p=0.006
Absolut riskreduktion 6.1% (CI 1.9-10,4)
NNT 16
RCT av rAPC vid svår sepsis (PROWESS)
Ny RCT av rAPC vid svår sepsis
Prowess-shock
• n= 1697 patients
28 d mortalitet
rhAPC placebo
233/846 (26,4%) 202/834 (24,2%)
ingen signifikant skillnad
NEJM, maj 2012
Slutsats:
rhAPC saknar klinisk effekt vid
septisk chock
Intensive Insulin therapy
RCT
• Kirurgiska IVA patienter
Mortalitet
Intervention: B-glukos 4,4 – 6,1 mmol/l (n=765) 4,6%
Standardbeh (B-glukos 10-11,1 mmol/l) (n=783) 8,0%
Van den Berghe NEJM 2001
Intensive Insulin therapy
Hallelujah! Alla IVA införde strikt glukoskontroll
Men…
Senare studie på medicinska IVA patienter visar ingen mortalitetsminskning
Kritik mot den ursprungliga studien:
1) Höga mortalitetssiffror i gruppen med standardbehandling.
2) enligt studieprotokollet fick pat 200-300 g glukos/dygn första dygnet = 4-6 liter 5% glukos – dvs mycket stora mängder
3) Oblindad
Intensive control = 4,5-6,0 mmol/l i B-glukos, (3054 pat)
Conventional treatment = < 10 mmol/l i B-glukos (3050 pat)
27,5% dog i intensivgruppen och 24,9% i konventionella
gruppen (dag 90) OR 1,14 (95%CI 1,02-1,28, p=0,02) för
död i intensivgruppen. Ingen signifikant skillnad mellan
kirurgiska och medicinska intensivvårdspatienter.
Slutsats:
Intensive insulin therapy bör ej tillämpas.
Oklart vad som är lämplig blodsockernivå
Immunstimulering då?
• RCT
• Pat m svår sepsis el septisk chock
• HLA-DR [mHLA-DR] < 8,000 monoclonal
antibodies (mAb) per cell I 2 d
• GM-CSF (4 mg/kg/d) vs Placebo
Utfall
Kliniska skillnader
Kortare tid i resp: (148,6 +/-103 vs. 207,6 +/-
58 h, p=0.04),
Förbättrad APACHE II (P = 0,02)
Kortare tid på IVA resp sjukhus, men ej sign
Inga biverkningar av GM-CSF
Slutsats
Tidig
- upptäckt och monitorering
- vätska och syrgas
- korrekt antibiotikabehandling
-IVA vård
-Kan rädda många liv
Slutsats
• Immunmodulerande terapi är lovande,
men man måste…
- identifiera rätt patienter in en mycket
heterogen patientgrupp
- Skapa skräddarsydda behandlingar för
olika patientgrupper beroende på aktuellt
immunstatus
Quiz: Patofysiologi- den viktigaste
skademekanismen vid septisk chock är:
1. Bakteriell överväxt med
vävnadsnedbrytning
2. Kapillärt läckage
3. Centralnervös
uppreglering av
temperaturen
4. Nedsatt
hjärtkontraktilitet
Quiz: Ambulanslarm - BT 70/40! Du
misstänker septisk chock. Vad göra?
1. Viktigt med snabb
handläggning på
akuten! Ge O2 på
grimma/mask, vätska,
blododling, antibiotika
2. Detta är uppenbarligen
en svårt sjuk patient.
Ring IVA direkt – de är
proffsen på dessa
patienter och får sköta
hela ruljangsen!
Kvinna, 45 år. Inkommer m pneumoni, akut debut 3 dgr
sen. Högfebril, men klar. BT 95/60. AF 35 O2 sat 90% m 15
l O2 på mask. Kissar OK. Ingen uppenbar
organdysfunktion utöver lungor enl kemlab.
Blodgas: Laktat 3,5, PaO2 7,0
Åtgärd?
1. Vårdavd m kontroll
vitalparametrar x 24
2. Kontakt med IVA
Misstänkt pyelonefrit sen 2 dygn samt nu svår sepsis hos
63-årig man m icke spridd prostatacancer och hypertoni.
Vid inkomsten initialt förvirrad, senare klar, feber 39,3, O2-
sat 93% m 5 l på grimma, gränslågt BT = 100/70, puls 110.
laktat = 4,2. CRP 423, LPK 19,6, TPK 105, Bili 25, INR 1,3,
Krea 195.
Vårdavd m vätska – får 3 l. Ny blodgas efter 4 timmar visar
laktat 4,3. Kissar ca 30 ml/timme
Lämplig vårdnivå?
1. Vårdavd
2. IVA
Anamnes
Socialt: Rökning, missbruk?
Tid sjd: Infektioner, operationer
Nuv sjd: Immunosuppression – immunsupprimerande läkemedel, diabetes, levercirrhos, HIV, malignitet, medfödd immunbrist, etc. Protesmtrl, katetrar
Aktuellt: Föreligger frossa, feber och allmänsymtom – när debuterade? Kräkningar, diarré, smärta, hudförändringar, medvetandepåverkan, urinproduktion, andra fokala smptm? Duration/frekvens av smptm, Akut, långsamt insjuknande.
Läkemedel: Nylig Antibiotikabeh, immunmodulerande beh, blodtryckssänkande beh, njurpåverkande beh (NSAID, ACE-hämmare, litium, etc – sätt ut!), febernedsättande?
Överkänslighet: Om ÖK mot AB – typ av reaktion?
Epidemiologi: Nylig sjukhusvistelse, bärarskap av resistenta bakterier, nylig utlandsvistelse, fall i omgivningen?
Status
AT: Temp, Medvetandepåverkan OBS GCS eller RLS), andningsfrekvens – även om saturation OK!!!,
MoS Intorkning, infektionstecken?
Lgll
Cor frekvens, rytm, blåsljud?
BT
Pulm Biljud, nedsatta andningsljud, perkussionsdämpning?
Buk: Defense, lever-, mjältförstoring? Resistens, förstorad urinblåsa, tarmljud? Dunköm njurloger, arcus?
Lokalstatus
Hud: Erytem/exantem, petekier, septiska embolier, stickmärken, marmorering, kall/fuktig?
Neurologi: Nackstelhet?
Laboratorieanalyser
Vid misstanke om svår sepsis/septisk chock
• Arteriell blodgas med laktat
• PK/INR, TPK, APTT
• Na K, Krea
• Bil, ALP, ALAT, ASAT
• HB, EVF, LPK, CRP
• B-glukos
• Hjärtenzymer om misstanke om hjärtpåverkan
OBS! Normala provsvar utesluter inte tidig svår sepsis!