Uppföljning av cykeltrafik genom trafikräkningar

Maria Varedian, VecturaJenny Eriksson, VTI

2012-01-11

sid 1

Maskinell cykelräkning

sid 2

Cykelräkningar

–Flera olika användningsområden/syften med mätningar:

– Var cyklar man?

– Hur bör den nya korsningen utformas?

– Ökar eller minskar cyklingen i tätorten?

– Före- och eftermätning

–Följa upp generella mål

sid 3

Umeå

sid 4

Följa upp generella mål

–”Andel” kräver kunskap även om annan trafik

–Cykeltrafikarbetet i tätorten

–Förändringen av cykeltrafikarbetet i tätorten

–Trafikarbete = summan av alla resor, i detta fall:

Antal cyklister multiplicerat med längd summerat över alla

länkar, OBS! Avgränsat i tid och geografiskt

sid 5

Att mäta trafikarbete

Kräver:1. Definierat cykelvägnät2. Kännedom om länkar och deras längd på

detta vägnät3. Mätning på slumpmässigt valda platser för

att få genomsnittsflöde

Test i Norrköping för att ta reda på om det är genomförbart.

Praktiskt, mättekniskt och resultatmässigt.

sid 6

Norrköping

sid 7

Norrköping, erfarenheter

–Markerat cykelvägnät omfattar inte alla vägar man kan cykla på, men tillgång till ungefärliga länklängder fanns

–Utbyte av mätplatser då vald mätteknik inte fungerar bra i blandtrafik (=bil/cykel)

–Bortfall och skadegörelse förekom men inget stort problem

–Alla mätplatser är inte mättekniskt optimala men det har fungerat

–20 mätplatser ger en (för) stor osäkerhet i skattningen

sid 8

Norrköping, resultat

–23 000 ± 11 000 (± 48%) cykelkilometer per vardagsdygn

–För samma osäkerhet som i RVU:n (±13%) krävs omkring 200 mätplatser (!)

–Mätplatsernas användning för andra ändamål? ”Skulle vi ha mätt själva skulle vi ha försökt få en större geografisk spridning i staden”

sid 9

Göteborg

–Alla cykelbanor i delar av Göteborg

–Mycket jobb med register

–36 mätplatser

–251 000 ± 79 000 (±31%) cykelkilometer per vardagsdygn

–Har gett kännedom om cyklingen i områden som inte mätts tidigare

sid 10

Att mäta förändring

–Helst vill vi åt genomsnittlig förändring i hela tätorten

–Vanligt att förändringen skiljer sig åt mellan platser

–Kräver många mätningar och bra spridning, helst slumpmässig

–Exempel från Lund med många manuella mätningar

sid 11

Lund

sid 12

Lund

sid 13

Osäkerhet för förändringsskattningar

Antal

mätplatser

Felmarginal

10 ± 26 %

20 ± 18 %

50 ± 11 %

100 ± 8 %

200 ± 6 %

sid 14

Förändringar på några få procent svåra att upptäcka.

Subjektiva val av platser

Ger inte möjlighet att skatta TA.

Dock en bild av förändringen! Men bara i punkterna som valts subjektivt.

Att tänka på:

–Vad är subjektivt valda platser representativa för?

– Infarter till centrum

– Huvudcykelstråk (hur långt från centrum?)

– Broar över vattendrag

– Större arbetsplatser, sjukhus, högskola, köpcentrum

–Vilka slutsatser kan man dra av dessa?

sid 15

Rekommendationer 1

Nuläge: Följa utvecklingen över tid mha. subjektivt urval. Att tänka på:

1. Försöka sprida mätplatserna väl

2. Ha förståelse för analysmässiga begränsningar när urvalet inte är slumpmässigt

dvs. ”vi ser en tendens att cyklandet har ökat i centrum/på stråken…” om det har inträffat i alla mätplatser

sid 16

Rekommendationer 2

Hur många mätplatser?

• Vanligt med 10-20 mätplatser, dock vill vi att de ska bli fler (200)

–Hur länge?

–Väderfaktorer påverkar

–Rekommendation: 2-4 veckor

–Gärna ha minst en fast mätstation (året-runt-mätning)

–När? (BILD)

–Stabil väderperiod utan storhelger. Maj eller september.

–Dock är cykelflödet som högst då. Men bra att studera utveckling

över tid

sid 17

sid 18Dock, mätplatser ligger i centrum, likande typ av trafik

Vardagsdygnsmedelvärden för cykelflödet i

Göteborg, per mätplats för kvartal 2 och 3, år 2010

Rekommendationer 3Mätmetod?Den tekniska utvecklingen går framåt, därför rekommenderar vi inte en viss teknik eller märke.

sid 19

Radar Infraröd

strålning (IR)

Pneumatisk

slang

Induktiv

slinga

Fiberoptisk

kabel

Video-

tolkning

Manuella

räkningar

Cykelbanor x x x x x x x

GC-bana (x)6 (x)6 x x x x x

Backar/låg fart x x x x x

Blandtrafik1 (x)4 (x)4 (x)5 i.k.7 x

Högt trafikflöde x x x x x x x

Snöbelagd väg x3 x x x3 x

Fast mätstation x x x x x

2 veckors

mätning x x x (x)2

Korsningar x x

1. Gäller motorfordon och cyklister

2. Det finns klisterslingor som man inte behöver fräsa ner.

3. Rikligt snöfall kan vara ett problem

4. Särskiljning av cyklister kan vara problematiskt vid höga flöden, många missar.

5. Vibrationer från motorfordon, främst lastbilar, tolkas som cyklister.

6. Problematiskt att skilja gående och cyklister

7. Ingen kunskap om detta finns

Rekommendationer 4

Dokumentation av genomförandet är VIKTIGT! Förutsättning att kunna göra jämförande/ upprepande mätningar mellan åren:

1. Principer för urval av mätplatser

2. Tidpunkt för mätningen

3. Mätmetod/mätutrustning

4. Vädret under mätningen

5. Originaldata ska sparas

6. Hur bearbetningar gjorts, som väderjust. och medelvärdesuträkning

sid 20

Rekommendationer 5

Redovisning

–Varje plats bör redovisas för sig.

–Generella slutsatser svåra att göra om de valda mätplatserna inte har ett ursprung i ett slumpmässigt urval.

–Det är inte säkert att de subjektivt valda platserna speglar utvecklingen i hela tätorten.

sid 21

Frågor?

Tack för oss!

sid 22