Bilsamhället – framväxt och konsekvenser

Bilsamhället – framväxt och konsekvenser

Per Lundin, Avd. för teknik- och vetenskapshistoria, KTH

Transportforum 2010,

13–14 januari 2010, Linköping Transportforum 2010,

13–14 januari 2010, Linköping

UppläggUpplägg

Problemställning Bilsamhällets framväxt Avslutande diskussion

ProblemställningProblemställning Hur drömmen om bilsamhället grep in i

planeringen av svenska städer och samhällen under efterkrigstiden

Det oerhört omfattande stadsbyggandet: bostadsbebyggelse, centrumförnyelser, verksamhetsbebyggelse

Stadsbyggandet styrdes (och styrs) av regler. Hur skapades dessa?

Bilsamhällets framväxtBilsamhällets framväxt

Tre faser Den tidiga svenska bilismen, 1900—1950 Den svenska massbilismen, 1950—

”The post-auto-industrial society”? 2010—

Massbilismens genombrottMassbilismens genombrott

Det materiella välståndet ökar snabbt under 1950-talet

Antalet bilar nästintill femdubblas från 250 000 år 1950 till 1 250 000 år 1960

Sverige uppnår Europas högsta biltäthet

Framstegsoptimism och materiellt välstånd

Framstegsoptimism och materiellt välstånd

”Frågan är om inte bilismen är det mest påtagliga i vår tids demo-kratisering”.

Kommunikationsminister, Sven Andersson (1956)

Trängseln ökarTrängseln ökarI fråga om parkering synas förhållandena nära nog ha utvecklat sig till en allas strid mot alla. Privatbilister och cyklister jaga runt i den inre staden för att söka finna en uppställningsplats för sitt fordon (parkeringsplats eller cykelställ), ofta med negativt resultat och med påföljd att fordonet ställes på vinst och förlust på en självtagen uppställningsplats var som helst. […]

Den uppkommande trängseln mellan dylika ”parkeringsoptimisters” fordon och de fordon, som måste för utförande av transporter tillfälligt stannas på gatorna, gör att fordon uppställas mot alla regler, vid spårvägs- och busshållplatser, i och omedelbart framför övergångsställen, för nära gatukorsningarna, för nära fordon, som stå å motsatt sida av gatan. Långt ute i körbanorna, i filmarkerat område, för nära infarter och ingångar till gårdar och hus.

Polisintendenten Erik Forsselius, 1947

Gårdsparkering vid Brunkebergs torg

Trafikolyckorna ökarTrafikolyckorna ökar 1946 dog 461 personer i

vägtrafikolyckor 1953 hade antalet ökat till

923 En tredjedel av dödsoffren

var barn Trafikolyckorna liknades

vid en ny folksjukdom

Trängsel och trafikolyckor två flaskhalsar i bilismens

fortsatta expansion

Trängsel och trafikolyckor två flaskhalsar i bilismens

fortsatta expansion

”Bör vi anpassa bilismen till det gamla samhället eller bygga ett bilsamhälle?”

Sverige stod inför ett vägval

Sverige stod inför ett vägval

Att begränsa bilismen inget alternativ

Att begränsa bilismen inget alternativ

”Eftersom motortrafiken utgör en mycket viktig förutsättning för hela vårt näringsliv och för samhällsutvecklingen överhuvudtaget, kan lösningen av trafik-säkerhetsproblemet på lång sikt aldrig tänkas bli den, att man söker lägga hinder i vägen för motorismens frammarsch.”

”Den naturliga organisationen i bilsamhället är bilfria öar med koncentrerad verksamhet omgivna av trafikleder och parkeringsanläggningar. De bilfria öarna kan vara bostadsområden, köpcentrum, kontorsanläggningar, skolområden osv.”

Stig Nordqvist

Visionen om ett bilsamhälle

Visionen om ett bilsamhälle

Northland, Detroit (1954)

Amerikanska förebilderAmerikanska förebilder

Konferensen Bilstaden 1956

Konferensen Bilstaden 1956

Bilismens oerhörda expansion har blivit samhälls-planeringens mest akuta problem. Bilismen får dock inte betraktas som en sak som ställer till trassel i samhällsplaneringen. Vi måste inrikta oss på bilismen som en positiv faktor av stor betydelse för livsföringen. Vi måste därför undersöka om det inte är befogat att bilismen leder till ett nytt stadsplanetänkande.

Uno Åhrén

Uppsala centrum (1957)Uppsala centrum (1957)

Täby storcentrum (1961)Täby storcentrum (1961)

(som arkitekten såg det)

Arkitekten

De väg- och planeringstekniska

experterna satte agendan

De väg- och planeringstekniska

experterna satte agendanmen det skedde med politikernas goda

minne – den samhälleliga uppslutningen var nästintill total

Problemformuleringsprivilegiet

Problemformuleringsprivilegiet

Trängselproblemet:Bereda plats för bilen genom att tillgodose ”parkeringsbehovet”

Trafikolycksproblemet:Trafiksäkerhet genom stads- och trafikplanering

Att ta kvartersmarken i anspråk

Att ta kvartersmarken i anspråk

”Normerna bör sändas ut snarast, även om det är möjligt att vi efter noggrannare utredningar kommer att få fram säkrare värden. Vi kan inte hindra att bilismen utvecklas vidare genom att underlåta att lösa parkeringsproblemen.”

”bättre än ingenting”

ParkeringsnormerParkeringsnormer

Parkeringsnormernas genomslag

Parkeringsnormernas genomslag

Följs bokstavstroget av byggnadsnämnder m.fl.

Ålidhem, Umeå, 1963

En orsak till 1960-talets rivningsraseri

P-huset Punkt, Västerås

Radburn, N.J., 1929Radburn, N.J., 1929

Separering av gång och biltrafik ”A Plan for the Motor Age”

Scaft 1968ett trafiksäkert stadsbyggande

Scaft 1968ett trafiksäkert stadsbyggande

Scafts riktlinjer är ett försök att på ett systematiskt sätt visa hur en faktor, trafiksäkerheten, bör tillgodoses genom samhällsplaneringen.

Avvägningen mellan trafiksäkerhetsfaktorn och andra faktorer har här baserats på en rimlighetsbedömning, men behov föreligger av mera ingående studier kring dessa problem.

Det kan emellertid inte vara realistiskt att invänta alla de svar, som forskningen skulle kunna ge, innan riktlinjer för stadsplaneringen framlägges.

Olof Gunnarsson & Sune Lindström

fel och rätt enligt Scaftfel och rätt enligt Scaft

lokaliseralokalisera

separeraseparera

differentieradifferentiera

standardiserastandardisera

Ett nytt sätt att planera trafik och

bebyggelse Ett nytt sätt att planera trafik och

bebyggelse

stadsgata matarled

Järvafältet – biltrafiknätJärvafältet – biltrafiknät

Järvafältet – gångtrafiknätJärvafältet – gångtrafiknät

City 67 – en plan för centrala Stockholm – biltrafiknät

City 67 – en plan för centrala Stockholm – biltrafiknät

City 67 – en plan för centrala Stockholm – gångtrafiknät

City 67 – en plan för centrala Stockholm – gångtrafiknät

Parkeringhus och trafikleder var platskrävande, och den gamla bebyggelsen fick ge vika.

Mellan 1960 och 1970 revs hälften av Sveriges äldre bebyggelse.

Bilsamhällets förverkligandeBilsamhällets förverkligande

Stadskärnor Köpcentra m.m. Bostadsområden

StadskärnorStadskärnor

Norrköpings centrum Förslag till generalplan Av Sveriges 27 större städer 1965 förskonades endast Lund och Trollhättan från centrumförnyelser

Köpcentrum och stormarknaderKöpcentrum och stormarknader Valbo köpcentrum, 1969 Sveriges första externa, och helt bilberoende, köpcentrum Ett motorvägslandskap bestående av köpcentra, parkeringsplatser, trafikleder, service-anläggningar m.m. växer fram

Ungefär hälften av Sveriges idag 4 miljoner bostäder byggdes under efterkrigstiden.

Större delen av dem planerades och byggdes efter dessa principer

BostadsbebyggelseBostadsbebyggelse

Avslutande diskussionAvslutande diskussion

Visionernas betydelse Regler som frusen ideologi Transportsystem formar bebyggelsestruktur

En självuppfyllande profetia

En självuppfyllande profetia

Professionens visioner blev självuppfyllande (p.g.a. deras stora inflytande)

Genom deras förslag och åtgärder formades städer och samhällen efter bilen

Därmed ökade bilanvändningen Bebyggelsestrukturens och transportsystemens

utformning har ”tvingat” oss in i ett bilberoende

Frusen ideologiFrusen ideologi 1950- och 60-talen: bilvänlig

ideologi som cementeras i form av regler

1970-talet: protester, expertisen tar avstånd från sina tidigare visioner

Deras nya ideologi står i motsättning till den i reglerna ”frusna” ideologin

Transporter formar bebyggelse

Transporter formar bebyggelse

Transportsystemen formar bebyggelsestrukturen i mycket hög grad

Infrastrukturens och bebyggelsens beständighet

Fast i gamla hjulspår?

Hur ändrar vi riktning?Hur ändrar vi riktning?

Livsstilsförändringar bör eftersträvas, men är sannolikt inte tillräckligt

Kopplingen mellan transportsystem och bebyggelsestruktur är nyckeln

Ett integrerat och sektorsövergripande perspektiv är nödvändigt