session 49 gunnar alexandersson

Utredningen om järnvägens organisation

Järnvägens organisation

Ordförande: Gunnar Alexandersson

Session 49

Transportforum, Linköping, 9 januari 2014


Program

1. Utredningens första delbetänkande

Gunnar Alexandersson

2. EU-rätten och det svenska handlingsutrymmet

Lars Henriksson

3. Synpunkter och diskussion inför

tilläggsdirektivet


Upplägg på presentation

• Utredningens syfte och bakgrund

• Direktiven till del 1

• Arbetssätt

• Delbetänkandets innehåll och slutsatser i

urval

• Fördjupning

– Identifierade problem- och förbättringsområden

– Rekommendationer inför fortsatt utredningsarbete


Utredningens syfte och bakgrund

• En översyn av järnvägens

organisation i syfte att föreslå

förbättringar som på bästa sätt

möter framtidens krav på ett

effektivt och hållbart

transportsystem

• Översynen föranleds bl.a. av

riksdagens tillkännagivande

från december 2012


En utredning i två steg

1. En nulägesbeskrivning av järnvägens

organisation

2. Analys av hur järnvägens organisation

kan förbättras

klar 2 dec 2013

enligt tilläggsdirektiv


Utredningsdirektiv – steg 1

• Utifrån en funktionell beskrivning av järnvägs-

systemet redogöra för fördelningen av ansvar och

uppgifter

• Beskriva utvecklingen av järnvägens organisation

sedan 1988, inklusive motiv för beslut och

förklaring av begrepp

• Redogöra för effekter för konsumenter, näringsliv

och samhällsekonomin

• Kartlägga EU-rätten på järnvägsområdet och

utrymmet för nationella beslut om järnvägens

organisation

• Inventera och redogöra för potentiella

förbättringsområden


Arbetssätt

• Bred ansats nödvändig för att fånga upp många

olika problem- och förbättringsområden

• Tolkning av begreppet ”organisation” i vid mening

• Insamling av tidigare utredningar, studier och

forskningsrapporter

• Diskussioner med internationella forskare

• Möten med stort antal personer och representanter

för olika intressenter


Viktiga begrepp & litteraturdiskussion

• Avreglering

• Marknadsöppning

• Liberalisering

• Omreglering

• Privatisering

• Vertikal och horisontell separation

• Konkurrens om eller på spåret

• Transaktionskostnader

• ”Misalignment of incentives”


Slutsatser i urval (1)

• Den vertikala uppdelningen mellan bana och trafik

1988 inledde en lång process av stegvisa

förändringar i järnvägens organisation och

regelverk

• Processen har drivits framåt av såväl borgerliga

som socialdemokratiska regeringar

Utredningen om järnvägens organisation 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Se

pa

rering b

an

a-t

rafik; B

an

ve

rke

t b

ilda

s

Lä

nsb

anorn

a till

TH

M /

Up

ph

and

ling a

v r

egio

na

l tr

afik

Up

ph

andlin

g a

v lån

gvä

ga

tra

fik

Up

ph

andlin

g a

v A

rla

nd

aban

an

Ma

rkna

dsö

ppnin

g a

v g

od

str

afiken

Fle

r fu

nktio

ner

till

Ba

nve

rket

SJ b

ola

gis

era

s

Ny järn

vä

gsla

g

Ma

rkna

dsö

ppnin

g c

ha

rtert

rafik

Ma

rkna

dsö

ppnin

g inte

rna

tione

ll tr

afik

Ma

rkna

dsö

ppnin

g v

ecko

slu

tstr

afik

SJ:s

fö

retr

äd

esrä

tt a

vska

ffa

s

Ny k

olle

ktivtr

afikla

g

Gra

d a

v o

mre

gle

rin

g

Årtal

Socialdemokratisk regeringsperiod

Borgerlig regeringsperiod

LK

AB

ege

n tra

fikerin

gsrä

tt

Up

ph

andlin

g lå

ngvä

ga

tra

fik


Pa

ss

ag

era

re

Go

ds

ku

nd

er

Fordonstillverkare

SJ

SL Järnvägar ASEA

Tågoperatörer

TGOJ

Järnvägssektorn 1988

Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning


Pa

ss

ag

era

re G

od

sk

un

der

Fastighets-

förvaltare

Fordonstillverkare Fordonsförvaltare

Reglerings- och

tillsynsmyndigheter

Infrastruktur-

förvaltare

EuroMaint Rail

Mantena

Bombardier

Alstom

Jernhusen

TrainAlliance

A-train

SL

SJ AB

Veolia

Arriva

DSB

A-train

Tågkompaniet

EuroMaint Rail

Bombardier

Motala Trains

Bombardier

Alstom

Stadler

Siemens

Ansaldo

Transitio

SL

SJ AB

DSB

Trafikverket Transportstyrelsen

Green Cargo

Hector Rail

TÅGAB

TX Logistik

Rush Rail

AlphaTrains

Mitsui

Railpool

Hector Rail

Green Cargo

InfraNord Balfour Beatty

Strukton VR Track

Baneservice

Spårentreprenörer

Regionala

kollektivtrafik-

myndigheter

Tågoperatörer

A-train

IBAB

Konkurrensverket

Konsumentverket

DSB Vedligehold

Midwaggon

Motala Trains

mgw Service

IT

Städning

Fordonsunderhåll

Finansiärer

Konsulter

Fordons-

ombyggnad

DSB Vedligehold

MiTrans

Järnvägssektorn 2013

Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning


Funktioner och aktörer i värdekedjan

Not: Figuren är

utvecklad och

bearbetad efter

en modell av

van de Velde

(2012) och van

de Velde m.fl.

(2012)


Förändringar i marknadstillträdet



• Framväxten av EU:s regelverk och det svenska har

påverkats av varandra men utvecklingen går i otakt

• Analysen av EU:s regelverk visar att det finns

avgörande hinder mot en återreglering av vissa

delar av den svenska järnvägssektorns organisation


Ny k

olle

ktivtr

afikla

g

År

EU

Sverige År

Sverige och EU – en jämförelse



• Den vertikala uppdelningen mellan infrastruktur och

trafik möjliggjorde kraftigt ökade satsningar på

infrastrukturen

• I flera avseenden har det skett stora förbättringar i

järnvägssektorn under den tidsperiod som

organisationsförändringarna pågått, t.ex. vad gäller

trafiktillväxt, produktivitet och säkerhet

• Upphandlingar har lett till kostnadsminskningar,

men också strategiska bud i upphandlingar

• På senare år har reshastigheten försämrats och det

finns en del oroande tendenser i olycksstatistiken


Investeringar och underhåll av

infrastrukturen

0

5 000

10 000

15 000

20 000

19

89

19

90

19

91

19

92

19

93

19

94

19

95

19

96

19

97

19

98

19

99

20

00

20

01

20

02

20

03

20

04

20

05

20

06

20

07

20

08

20

09

20

10

20

11

20

12

Ko

stn

ad

er

(mil

jon

er

kr,

20

12

års

pri

se

r)

Reinvesteringar (2004-2012)

Underhåll (2004-2012)

Underhåll och reinvesteringar (1989-2003)

Nyinvesteringar

Källa: Lars Sjöberg, Trafikverket, och egna beräkningar


80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

180

1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012

Ind

ex 1

988=

100

Persontransporter

Godstransporter

Transportarbetets utveckling

Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket


Punktlighet (5 min-nivå)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Persontrafik

Godstrafik

Källa: Trafikverket


Prisutveckling

Källa: Nelldal m.fl. (2012)


0

25

50

75

100

125

150

1990 1995 2000 2005 2010

Gen

om

sn

itts

ha

sti

gh

et

km

/h

Reshastighet all tågtrafik i Sverige

Snabbaste tåg

Allaförbindelser

Reshastighet för persontåg

Källa: Nelldal m.fl. (2013)


Säkerheten på järnväg

Källa: Trafikanalys

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Olycks-händelsertotalt

Urspår-ningar


Säkerheten vid spårarbeten

Källa: Christer Röndum och Lars Nilsson, Trafikverket

0

50

100

150

200

250

2007 2008 2009 2010 2011 2012

An

tal

hä

nd

els

er

Tillbud

Olycka



• Internationella jämförelser visar på betydelsen av

satsningar på järnväg men ger ingen entydig bild av

effekter av vertikal separation och liberalisering


Internationella jämförelser (a)

Källa: Duranton m.fl. (2012)

• Stark korrelation mellan satsningar på järnväg och prestation


Internationella jämförelser (b)

Källa: Duranton m.fl. (2012)

• Relativt svag korrelation mellan grad av liberalisering och prestation



• Inventeringen av problem- och förbättringsområden

visar att det finns ett flertal saker som behöver

hanteras


Identifierade problem- och

förbättringsområden (1)

• Förutsättningar för resenärer – Information och biljetter

– Ledsagning och tillgänglighet

• Förutsättningar för godstransporter – Transporttider och punktlighet

– Marknadsanpassning av infrastruktur

– Avgifter och kostnadsförändringar

• Marknadstillträdet – Upphandlad trafik vs. kommersiell trafik

– Upphandling av trafikkontrakt

• Tillgång till stationer, depåer och terminaler – Ansvarsfördelning

– Jernhusens ställning

– Strategisk fastighetsplanering




• Kapacitet och kapacitetstilldelning – Kapacitetshöjande åtgärder

– Tilldelningsprocessen

– Avgifter och styrmedel

– Reglering och tillsyn

• Statistik och uppföljning

• Underhåll av infrastruktur – Marknadsförutsättningar

– Anslags- och budgetprocessen

– Avtalsformer

– Kunskap om anläggningen




• Förutsättningar för järnvägsföretag att utvecklas – Införande av standarder och ny teknik

– Fordonsförsörjning

– Lönsamheten och de statliga företagen

• Reglering och tillsyn – Transportstyrelsens roller och verktyg

– Regelutveckling

• Trafikverkets roller och det strategiska ansvaret – Roller och prioriteringar

– Järnvägens särskilda förutsättningar

– Ansvar för sektorövergripande frågor

• Samordning och samarbete mellan aktörer


Rekommendationer inför fortsatt

utredningsarbete (1)

• En viktig utgångspunkt är att åtgärder bör leda till

ett järnvägssystem som bättre tillgodoser

samhällets (medborgarnas) önskemål i vid

bemärkelse genom att göra det attraktivt för

resenärer och godstransportkunder

• En del problem kan lösas av aktörerna själva,

medan andra kräver bättre tillämpning av gällande

regelverk eller förändrad lagstiftning/organisation

• Rekommendationerna utgör förslag till fortsatt

utredningsarbete kring olika åtgärder snarare än

faktiska förslag till åtgärder




• Förutsättningar för resenärer – Följa effekterna för resenärerna av ökad konkurrens Stockholm-

Göteborg

– Utreda krav på att operatörer ansluter sig till Resplus-systemet samt etablerar en gemensam portal för information och biljettförsäljning

– Studera hur Rådet för användbarhet och tillgänglighet för funktionsnedsatta kan få en förstärkt roll

• Förutsättningar för godstransportköpare – Utveckla åtgärdsprogram för bl.a. förbättrad punktlighet och

effektivare marknadsanpassning

– Fördjupad analys av avgifter och andra kostnadsförändringar

• Marknadstillträdet – Fortsatt utvärdering av fordonsförsörjningen

– Analysera utvecklingen av storregional trafik och effekter för kommersiell trafik

– Fortsatt studera hur upphandling av tågtrafik kan förbättras




• Tillgång till stationer, depåer och terminaler – Överväga inrättande av central planeringsfunktion för järnvägens

framtida behov av fastigheter

– Utreda hur förvaltningen av spår och terminalanläggningar bör organiseras, inklusive Jernhusens roll

• Kapacitet och kapacitetstilldelning – Fortsatt analys av kapacitetshöjande åtgärder

– Analysera förekomst och innebörd av överenskommelser om medfinansiering för kapacitetsutfästelser

– Överväga (återigen) användning av ramavtal

– Medverka i översyn av kapacitetstilldelningsprocessen och utveckling av styrinstrument

• Statistik och uppföljning – Inventera befintlig statistik och behov för uppföljning




• Underhåll av infrastruktur – Studera utvecklingen av spårunderhållsmarknaden och

relaterade kontrakt

– Överväga om Trafikverket i sin beställarroll bör ha egna resurser för kontroll av anläggningen

• Förutsättningar för järnvägsföretag att utvecklas – Undersöka hur införandet av ERTMS bör hanteras för att undvika

nya inträdeshinder på marknaden

– Studera potential för effektivare fordonsanvändning

– Överväga de statliga företagens roll och ställning

• Reglering och tillsyn – Överväga form och innehåll i Transportstyrelsens roller (tillsyn,

marknadsövervakning etc)

– Överväga hur Sveriges insatser i regelutveckling i EU kan stärkas




• Trafikverkets roller och det strategiska ansvaret – Överväga incitament för effektivisering av Trafikverkets interna

och externa dialog

– Utreda samlandet av strategisk järnvägskompetens och olika former för detta

• Samordning och samarbete mellan aktörer

– Överväga förtydligande av roller och ansvarsområden för olika

aktörer och hur deras samarbete kan förbättras


Nästa steg

• Inlämning av skriftliga synpunkter till

Näringsdepartementet senast 10 januari 2014

• Beredning av och beslut om regeringens

tilläggsdirektiv till utredningens steg 2


Tack!

Kontakt:

[email protected]

[email protected]

Utredningens webbplats:

www.sou.gov.se/jarnvagensorg

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

http://www.sou.gov.se/jarnvagensorg


Figurbilaga


Figur 3.1 En modell över järnvägssektorns värdekedja


Figur 3.2 En modell över järnvägssektorns funktioner


Figur 3.3 Planeringsprocesser och koordineringsbehov i järnvägssystemet


Figur 3.4 Vertikal separation och den svenska järnvägssektorns organisation


Figur 4.1 Järnvägens ”omregleringstrappa”


Figur 4.2 Järnvägssektorn 1988


Figur 4.3 Järnvägssektorn 2013


Figur 4.4 Dialog under den operativa infrastrukturförvaltningen


Figur 5.1 Riskhanteringsprocess vid förändring av verksamhet


Figur 5.2 Regelförändringar på järnvägsområdet – jämförelse mellan

Sverige och EU


Figur 6.1 Banverkets och Trafikverkets kostnader för järnvägens

infrastruktur 1989-2012

0

5 000

10 000

15 000

20 000

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Ko

stn

ad

er

(mil

jon

er

kr,

20

12

års

pri

se

r)

Reinvesteringar (2004-2012)

Underhåll (2004-2012)

Underhåll och reinvesteringar (1989-2003)

Nyinvesteringar


Figur 6.2 Järnvägens trafikarbete i tågkm 1988-2012

80

90

100

110

120

130

140

150

160

1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012

Ind

ex 1

988=

100

Totalt

Godståg

Persontåg


Figur 6.3 Turtätheten (antal dubbelturer per vardag) 1990-2013


Figur 6.4 Transportarbetets utveckling 1988-2012

80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

180

1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012

Ind

ex 1

988=

100

Persontransporter

Godstransporter


Figur 6.5 Utveckling av olika segment för godstransporter 1988-2012

0

5

10

15

20

25

1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012

Mil

jard

er

ton

kil

om

ter

Vagnslast inkl. systemtåg

Kombitrafik

Malmtrafik


Figur 6.6 Antal verksamma tågoperatörer 1988-2012

0

5

10

15

20

25

30

35

1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012

An

tal o

per

atö

rer

Godstrafik Persontrafik Person- o Godstrafik


Figur 6.7 Marknadsandelar (transportarbete) i persontrafiken 1997-2012

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1997 2000 2003 2006 2009 2012

An

de

l (%

)

SJ AB Övriga järnvägsföretag


Figur 6.8 Marknadsandelar (transportarbete) i godstrafiken 2001-2012

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

An

de

l (%

)

GC-koncernen Privata företag MTAB


Figur 6.9 Dödade och allvarligt skadade 1991-2012 (hela järnvägsnätet)

0

20

40

60

80

100

120

140

Allvarligtskadade

Dödade,exkl. suicid


Figur 6.10 Olyckshändelser 1991-2012 (hela järnvägsnätet)

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Olycks-händelsertotalt

Urspår-ningar


Figur 6.11 Selekterade olyckor och tillbud med tänkbar bäring på

spårarbeten, fördelade på olyckor och tillbud

0

50

100

150

200

250

2007 2008 2009 2010 2011 2012

An

tal h

änd

els

er

Tillbud

Olycka


Figur 6.12 Selekterade olyckor och tillbud med tänkbar bäring på

spårarbeten, fördelade på klass

0

50

100

150

200

250

2007 2008 2009 2010 2011 2012

An

tal h

änd

els

er

Klass 2

Klass 1


Figur 6.13 Prisutveckling för olika tågprodukter 1990-2012


Figur 6.14 Reshastighet för persontåg 1990-2013

0

25

50

75

100

125

150

1990 1995 2000 2005 2010

Gen

om

sn

itts

hasti

gh

et

km

/h

Reshastighet all tågtrafik i Sverige

Snabbaste tåg

Allaförbindelser


Figur 6.15 Punktlighet i person- och godstrafik (andel tåg som ankommer

inom 5 min från utsatt tid) 1970-2012

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Persontrafik

Godstrafik


Figur 6.16 Green Cargos punktlighet till kund 2006-2012

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

95%

100%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Pu

nkt

ligh

et t

ill k

un

d (

ino

m 1

tim

me

)


Figur 6.17 Korrelation mellan Railway Performance Index och offentliga

medel till järnväg


Figur 6.18 Korrelation mellan Railway Performance Index och Rail

Liberalisation Index


Dialog i strategisk planering respektive infrastrukturförvaltning

(extra figur ej i SOU 2013:83)

session 49 gunnar alexandersson

News & Politics