Trafikverkens och länens åtgärdsplaner

för 2010 - 2021- Transportforum Linköping 2010-01-14

1

Så här fungerar

den övergripande processen

GENOM-

FÖRANDE

Inriktningsplanering

Åtgärdsplanering

ANALYS

INFRA-STRUKTUR-PROPOSITION

RIKSDAGS-BESLUT

UPPDRAG: PLANER

PLAN-FÖRSLAG

FAST-STÄLLANDE AV PLANER

sept 2008

2006–2008

dec 2008

dec 2008

sept 2009

- mars 2010

från 2010

Upplägg

• Vad åstadkommer vi med trafikverkens nationella plan

och länens planer? (Katarina Norén, Banverket)

• Erfarenheter av arbetet med 21 länsplaner

(Carina Jönhill, Kommunikationsexperterna)

• Drift- och underhåll utifrån brukarens behov

(Vivianne Karlsson, Banverket)

• Samordnade godstransporter

(Anders Ljungberg, Sjöfartsverket)

VAD ÅSTADKOMMER VI MED TRAFIKVERKENS

NATIONELLA PLAN OCH LÄNENS PLANER?- Katarina Norén, Banverket

4

Upplägg

• Ekonomiska förutsättningar och innehåll i planerna

• Utveckling av trafiken till 2020 med och utan planer

• Samhällsekonomi

• Klimatpåverkan

• Uppfyllelse av de transportpolitiska målen

Ekonomiska förutsättningar och innehåll i planerna

6

Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och 136 mdrrekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar

Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet 64 mdr

Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, 217 mdrslussar och farleder, räntor och amorteringar m.m. (samt) (inklusive) ramar för länsplaner (33,1)

Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 417 mdr

Trafikslagsövergripande statlig ram 417 mdr– varav 395 mdr anslagsmedel och 22 mdr lånemedel

7Förslag per 1 sep

Utvecklingsram i Nationell plan

Ram för Nationell plan 183,9 mdr

Pågående projekt (byggstart ska ha skett 2009 eller tidigare) 23,9 mdr

Närtidssatsningen (investeringar startade 2009–2010) 24,1 mdr

Nyckelinvesteringar för jobb och tillväxt (särskilt utpekade) 13,2 mdr

Sektorsuppgifter 8,6 mdr

FUD 3,8 mdr

Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar under planperioden inkl. produktionskostnad 26,4 mdr

Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar före planperioden samt hyra för Botniabanan 18,4 mdr

ERTMS korridor B (2,2 mdr finansieras med brukaravgifter) 0,0 mdr

Medfinansiering drift flygplatser 1,0 mdr

Statlig medfinansiering (statsbidrag) för investering i kollektivtrafikanläggningar inkl. återstående medfinansiering av spårfordon från föregående period 4,7 mdr

Återbetalning av förskotteringar 1,1 mdr

Summa medel för nya prioriteringar 58,7 mdr

8Förslag per 1 sep

Medel för nya prioriteringar i given ram

* Ej relevant för Luftfart och Sjöfart

Medel för nya namngivna investeringar (väg 12,2 / järnväg/sjö 9,1) 21,3 mdr

Tillkommande behov och riskreserv (väg 4,5 / järnväg/sjö 4,5) 9,0 mdr

Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5) 5,1 mdr

Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg 9,0 mdr

Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg* 14,3 mdr

Summa medel för prioriteringar 58,7 mdr 

9Förslag per 1 sep

Framsteg jämfört med tidigare planeringsomgångar

• Trafikslagsövergripande

• Behovsprövning enligt 4-stegsprincipen

• Mer öppenhet och dialog lokalt/regional/nationellt

• Mer samordnade och kvalitetssäkrade beslutsunderlag

• Väsentlig del med-/samfinansiering10

Utveckling av trafiken till 2020 med och utan planer

11

12

Antaganden om framtiden 2006–2020

Trafikprognoser • Prognoserna bygger på antaganden om framtida befolkning,

ekonomisk utveckling, biljettpriser och bränslepriser. Källor är SCB och Långtidsutredningen, m fl.

Klimatstyrmedel • Prognoserna utgår från EET-strategin*. Styrmedel ska begränsa

transporternas klimatpåverkan, till exempel höjda bränsleskatter och CO2-differentierat förmånsvärde.

* ”Effektivare Energi-användning och Transporter” som tagits fram av trafikverken, Naturvårdsverket och Energimyndigheten

Transportarbete 1990-2020 mdr personkm

Utan planer

Med planer

Transportarbete 1990-2020 mdr personkm

Utan planer

Med planer

15

Korta vs långväga personresor

Källa: SIKA

Planerna medför att framför allt det kortväga resandet (< 10 mil) ökar.

Planernas påverkan på det långväga resandet är jämförelsevis litet.

Godstransporter 1990-2020 tonkilometer

Med planer

Med planer

Samhällsekonomi

17

18

Samhällsekonomisk lönsamhet för namngivna objekt• Nettonuvärdeskvot (NNK): En positiv kvot innebär att samhället

får tillbaka mer nyttor än åtgärden kostar.

• För de nya investeringsobjekten i den nationella planen är genomsnittlig NNK=0,9. Det innebär att samhället får tillbaka nära två kronor för varje investerad krona.

• För bundna objekt inklusive närtidssatsningar är genomsnittlig NNK~0

• För namngivna länsobjekt är genomsnittlig NNK=0,6

Fördelning av nyttor namngivna objekt nationell plan

• Tillgänglighetsnyttor (alla trafikslag) 90% av total nyttorna

• För vägobjekt är säkerhetsnyttor näst viktigaste post (14%)

• För järnvägs- och sjöfartsobjekt är minskade utsläpp näst viktigaste post (14% resp 35%)

• Järnvägsobjekt som medför överflyttning av gods till järnväg medför minskade intäkter till staten motsvarande 25% av tillgänglighetsvinsterna

Fördelning av nyttor namngivna objekt regionala planer

• Tillgänglighetsnyttor (alla trafikslag) > 80%

• Säkerhetsnyttor väg högre andel än i nationell plan (21%)

• För järnvägsobjekt är minskade utsläpp näst viktigaste post (11%)

Störst nyttor kring storstäderna

Känslighetsanalyser

Väg person Väg gods Jvg person Jvg gods

Utan EET 7% 2% -2% -4%

Högre oljepris -5% -5% 2% 4%

Väg person Väg gods Jvg person Jvg gods

Utan EET 0,17 0,16 -0,05 -0,10

Högre oljepris -0,13 -0,12 +0,03 +0,06

Påverkan på samhällsekonomiska nyttor

Påverkan på NNK

Högre oljepris: 120$/fat 2020, 150$/fat 2040

Klimatpåverkan

23

Klimatpåverkan

• Väginvesteringarna leder till ökad vägtrafik och utsläppen ökar

• Järnvägsinvesteringarna möjliggör överföring av transporter

till järnväg och minskar utsläppen ungefär lika mycket

• Potterna för mindre åtgärder och sektorsåtgärder har stor

potential att minska utsläppen

• Utsläppen från drift och underhåll minskar

• Byggandet av vägar och spår ökar utsläppen

Beräknade Åtgärders påverkan på koldioxidutsläppen

Förändring koldioxidutsläpp (miljoner ton/år)

Namngivna investeringar (Personbil och lätt lastbil) +0,16

Namngivna investeringar (Buss och lastbil utan släp) -0,031

Namngivna investeringar (Tung lastbil och sjöfart) -0,15

Namngivna investeringar (Inrikes flyg) -0,006

Namngivna investeringar (Järnväg trafikering)

0 alt +0,05 till +0,15

Åtgärdsområden (del av) -0,01

Sektorsåtgärder (del av väg) -0,07

Drift och underhåll beläggning (väg) -0,02

Drift och underhåll belysningsstrategi (väg) 0 alt -0,005 till -0,02

Totalt beräkningsbara -0,13 alt -0,08 till 0,00

Andra delar av planen med betydande påverkan som ej beräknats

Åtgärdsområdet : ökad samordning av näringslivets transporter mellan olika trafikslag

minskar utsläppen

Åtgärdsområdet: ökat kollektivtrafikresande minskar utsläppen

Övriga insatser i underhållsverksamheten för väg och järnväg samt trafikverkens sektorsverksamhet

potential minskade utsläpp

Byggandet av vägar och spår ökar utsläppen

Styrmedel enligt EET -3 till -5

Uppfyllelse av de transportpolitiska målen

27

De transportpolitiska målen

Övergripande mål:

• Långsiktig hållbarhet och samhällsekonomisk effektivitet

Funktionsmål:

• Tillgänglighet

Hänsynsmål:

• Säkerhet, miljö och hälsa

Långsiktig hållbarhet

Brundtlandrapporten: ”en utveckling som tillfredsställer

dagens behov utan att äventyra kommande

generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”

Tre ömsesidigt beroende delar:

• Ekonomisk

• Social

• Ekologisk

Ekonomisk hållbarhet

=> Planerna bidrar till ekonomisk hållbarhet

Kostnadseffektivitet:

• Planerna är samhällsekonomiskt lönsamma

Tillväxt och regional utveckling:

Planförslagen bidrar till

• ökad tillgänglighet

• större arbetsmarknadsområden

Social hållbarhet

Trafiksäkerhet och hälsa:

• Planförslagen minskar antal döda och svårt skadade i trafiken

• Satsningar på gång- och cykelvägar bidrar till ökad hälsa

Jämlikhet och jämställdhet:

• Förbättrad kollektivtrafik, gång- och cykelvägar bidrar till att alla individer får sina transportbehov tillgodosedda

• Anpassning av stationer och hållplatser ökar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

=> Planerna bidrar till social hållbarhet

Ekologisk hållbarhet

=> Både positiva och negativa bidrag. Totala bidraget marginellt.

Klimat:• Planförslagen beräknas ha en marginell påverkan på CO2-

utsläppenHälsa:• Luftkvaliteten blir något bättre. Bullerproblemen minskar.

Naturmiljöer:• Positiv inverkan på biologisk mångfald

Kultur- och bebyggelsemiljöer• Totalt sett viss negativ inverkan

Samlad bedömning långsiktig hållbarhet

• Ekonomisk hållbarhet

• Social hållbarhet

• Ekologisk hållbarhet

=> Planerna bidrar till långsiktig hållbarhet

Vad kan utvecklas och göras bättre?

• Systemanalyserna låg ej rätt i tid De borde vara en del av

”inriktningsplaneringen” (förberedelsefasen). Behov av metodutveckling.

• Arbetssättet med fyrstegsprincipen behöver utvecklas.

• För mycket resurser har lagts på objekt som ligger i slutet av

planperioden - Mycket omfattande objektlistor.

• Medfinansiering/förhandlingar – parallella processer som är svåra att

överblicka och samordna med övrig verksamhet i projektet.

ERFARENHETER AV ARBETET MED 21

LÄNSPLANER- Carina Jönhill, Kommunikationsexperterna

35

DRIFT OCH UNDERHÅLL UTIFRÅN BRUKARENS

BEHOV- Vivianne Karlsson, Banverket

36

SAMORDNADE GODSTRANSPORTER- Anders Ljungberg, Sjöfartsverket

37

Strategiska stråk och centrala

noder

Faktiska godsflöden

Väsentliga för näringslivets transporter

Noder med hamnar och kombiterminaler

Internationell koppling

Åtgärder i stråk o anslutn till noder prio

Fek- och Sek motiv

Huvudvägnät för långväga gods (HVN-1)

E4 (finska gränsen till Helsingborg)

E6 (norska gränsen till Trelleborg)

E18 (Kapellskär till norska gränsen)

E20 (Stockholm till Göteborg)

Rv40 (Jönköping till Göteborg)

Rv56 Gävle - Västerås, E18/E20 Västerås

- Hallsberg, Rv50/Rv32 Hallsberg –

Mölby (avlastande stråk förbi Stockholm)

Anslutningar centrala hamnar och terminaler

Önskvärda funktioner

Jämn framkomlighetsstandard

Koppling till centrala noder

Hög drift och underhållsstandard

Hög grad av service utmed nätet

Låg sårbarhet

Godsstråk på järnväg

Nätet pekades ut 2002

Knyter samman banor med

merparten av godset i ett nät

kopplat till noder, hamnar

och terminaler

Ska koncentrera flödena och öka

effektiviteten (längre,

bredare och tyngre)

Önskvärda funktioner

God kapacitet och hög

tillgänglighet

Goda kopplingar till centrala noder

Hög nivå på kvalitet och

tillförlitlighet

Hög effektivitet

Nod Centrala kombiterminaler

TrelleborgTrelleborg hamn

Malmö Malmö CT

Älmhult Älmhult CT

Göteborg Gullbergsvass + Göteborgs hamn

Jönköping Nässjö + ev Torsvik alt Vaggeryd, särskild utredning

Örebro Hallsberg alt Mosås, särskild utredning

Stockholm Årsta + Rosersberg

Gävle Gävle

Sundsvall Sundsvall

Umeå Umeå

Luleå Luleå

Förutsättningar/Kriterier

Godsomsättning

Antal varuägare i upptagningsområdet

Utvecklingsmöjligheter

Väg och järnvägsanslutningar

Terminalinfrastruktur

Eldrift i anslutningarna och i terminal

Säkerhets och miljöstandard,

Lokalisering, anknytning till godsstråk,

Krav…

Centrala hamnar:• Göteborg, Helsingborg, Malmö, Trelleborg, Karlshamn i

samarbete med Karlskrona, Norrköping, Kapellskär, Gävle,

Sundsvall och Luleå

Förutsättningar/Kriterier

Omsättning

Infrastruktur

Miljö, säkerhet och skyddskriteriet

Utvecklingspotential

…

Centrala flygplatser för gods:• Arlanda, Landvetter, Malmö Airport och Örebro flygplats

Baserat på godsvolymer