Sjuksköterskans kulturella kompetens

– En litteraturöversikt

Lina Ek Åström & Olivia Söderström

Omvårdnad GR (C) - Vetenskapligt arbete

Huvudområde: Omvårdnad

Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: Termin 6, VT 2017

Handledare: Britt Bäckström

Examinator: Malin Rising Holmström

Kurskod/registreringsnummer: OM019G

Utbildningsprogram: Sjuksköterskeutbildningen

Abstrakt

Bakgrund: I takt med ett mer transkulturellt samhälle med patienter från olika kulturer,

ställs högre krav på sjuksköterskan och sjuksköterskans kulturella kompetens.

Syfte: Syftet var att belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella kompetens.

Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med litteratursökningar via databaserna PubMed

och CINAHL. Tretton vetenskapliga studier har granskats, analyserats och sammanställts.

Resultat: Det framgick att kulturell kompetens hos sjuksköterskan innebär att ha en

empatisk och öppensinnad attityd med ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt. Dessutom

bör sjuksköterskan inneha en god självmedvetenhet och vara medveten om andra kulturer.

Ökad kunskap om kulturer kan erhållas genom möten med andra kulturer eller utbildning.

Diskussion: Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad handlade mycket om

förståelse hos sjuksköterskan. Detta kan uppnås genom att reflektera över sin egen förmåga

samt över de möten som sker med personer från olika kulturer.

Slutsats: Fortsatt forskning krävs gällande hur sjuksköterskan erhåller och utvecklar den

kulturella kompetensen på bästa vis. Denna kunskap kan vara av stor betydelse för

sjuksköterskans arbete, både i dagens samhälle och i framtiden.

Nyckelord: Kulturell kompetens, Litteraturöversikt, Sjuksköterskan, Transkulturell omvårdnad

Innehållsförteckning

Introduktion ......................................................................................................................................... 1

Bakgrund ............................................................................................................................................... 1

Sjuksköterskans roll ......................................................................................................................... 1

Centrala begrepp .............................................................................................................................. 2

Teoretisk referensram ...................................................................................................................... 3

Problemformulering ......................................................................................................................... 4

Syfte .................................................................................................................................................... 4

Metod ..................................................................................................................................................... 4

Design ................................................................................................................................................ 4

Inklusions- och exklusionskriterier ................................................................................................ 5

Litteratursökning .............................................................................................................................. 5

Tabell 1. Översikt av söktermer ....................................................................................................... 6

Tabell 2. Översikt av litteratursökning ........................................................................................... 6

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning .................................................................. 7

Analys ................................................................................................................................................ 7

Etiska överväganden ........................................................................................................................ 8

Resultat .................................................................................................................................................. 8

Attityd och förhållningssätt ............................................................................................................ 8

Självmedvetenhet och kulturell känslighet................................................................................. 10

Kunskap genom utbildning och erfarenhet ................................................................................ 11

Diskussion .......................................................................................................................................... 13

Metoddiskussion ............................................................................................................................ 13

Resultatdiskussion.......................................................................................................................... 16

Slutsats ................................................................................................................................................ 19

Referenslista ....................................................................................................................................... 20

Bilaga 1. Exempel på bedömningsmall för studier med kvalitativ metod (modifierad upplaga)

Bilaga 2. Exempel på bedömningsmall för studier med kvantitativ metod (modifierad upplaga)

Bilaga 3. Översikt av inkluderade artiklar

1

Introduktion

Världen blir allt mer transkulturell och det ställer högre krav på sjukvården, inte minst på

sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta alla personer med skilda kulturella

bakgrunder på ett likvärdigt sätt krävs en kulturell kompetens hos sjuksköterskan. Det är

därför högst aktuellt att nu redogöra för vad sjuksköterskans kulturella kompetens innebär.

Bakgrund

Under januari 2017 översteg för första gången någonsin befolkningsmängden i Sverige 10

miljoner invånare. En av anledningarna till detta är att invandringen blivit större än

utvandringen (Statistiska Centralbyrån [SCB], 2017). Med tanke på de senaste årens enorma

tillväxt av den globala migrationen och den ökade mångfalden i samhället har behovet av en

kulturellt kompetent sjukvård blivit en internationell angelägenhet (Loftin, Hartin, Branson

& Reyes, 2013). Sjukvårdspersonal kan i sitt arbete möta patienter från många olika kulturer

och etniska grupper. Detta kan vara flyktingar, ursprungsbefolkning, turister eller

emigranter (Hanssen, 2007, s. 13). Legitimerade sjuksköterskor representerar den största

gruppen av hälso-och sjukvårdspersonal, vilket medför att det ställs krav på att

sjuksköterskan bör inneha en god kulturell kompetens (Loftin et al., 2013). Sjuksköterskan

möter kulturella likheter och olikheter inom alla vårdområden, och måste därför sträva efter

en mångkulturell omvårdnad för att bidra till positiva patientupplevelser och förbättra

hälsan hos människor från andra kulturer (Collins, 2015). I alla vårdsituationer ingår minst

två primära komponenter; vårdaren och patienten. Båda parter har sin egen uppfattning om

vad hälsa respektive sjukdom är, samt vem de kontaktar när sjukdom uppstår. Om dessa

människor tillhör samma kultur, förstår oftast vårdaren och patienten varandras

förväntningar och uttryckssätt. Över kulturgränser kan det däremot skapas missförstånd och

felaktiga tolkningar (Hanssen, 2007, s. 40-41).

Sjuksköterskans roll

Svensk sjuksköterskeförening (2014) har översatt ICN:s (International Council of Nurses)

etiska kod för sjuksköterskor. Koden beskriver hur sjuksköterskan ska arbeta för mänskliga

rättigheter, att alla människor har rätt till ett värdigt liv där de behandlas med respekt.

Samma goda omvårdnad ska ges oavsett hudfärg, ålder, trosuppfattning, kultur, handikapp,

2

sjukdom, kön, medborgarskap, politisk åsikt eller samhällsställning. I Socialstyrelsens

kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) står det skrivet att

sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala, kulturella och

andliga omvårdnadsbehov. Enligt den svenska Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS

1982:763), 2 §, bör vård ges på lika villkor för hela befolkningen samt med en respekt för alla

människors lika värde.

Centrala begrepp

Genom att presentera och definiera några centrala begrepp som kommer att vara

återkommande i denna litteraturöversikt, är förhoppningen att läsaren ska få en bättre

inblick och större förståelse för innehållet.

Kultur

Kultur är ett begrepp som används för att dela in människor i olika grupper. I samband med

omvårdnad kan kultur definieras som hur människor i grupp väljer att leva sina liv, med

gemensamma uppfattningar, riktlinjer, åsikter och kommunikationsmedel (Jirwe, Momeni &

Emami, 2009b, s. 456). Rosenjack Burchum (2002) menar att kultur är en inlärd världsbild

som delas av en befolkning eller grupp och överförs socialt. Denna världsbild påverkar

människors värderingar, föreställningar, seder, beteenden och återspeglas i dessa

människors språk, klädsel, matvanor samt sociala relationer. McNaughton Dunn (2002)

beskriver att kultur uppstår i möten mellan människor och deras fysiska samt sociala miljöer.

Kultur är en process som konstant förändras, utvecklas, skapas och överförs i samband med

kommunikation och lärande runt om i världen. Smith (2013) beskriver dessutom att kultur

innefattar attityder och övertygelser gällande vad som är hälsa respektive ohälsa.

Kulturell kompetens

Kommunikationsavdelningen vid Karolinska Institutet (2015) beskriver kulturell kompetens

som förmågan att kunna förstå sig själv och andra människor utifrån en kulturell kontext.

Denna förmåga är central för att kunna ge en god omvårdnad. Rosenjack Burchum (2002)

menar att kulturell kompetens är en utvecklingsprocess som grundar sig i kunskap- och

kompetensutveckling i samband med kulturell medvetenhet, lyhördhet, interaktion samt

förståelse. För att lyckas med detta i praktiken, krävs en omsorgsfull och respekterande

3

relation mellan sjukvårdspersonal och patient. Att inneha kulturell kompetens som

sjuksköterska säkerställer att vården ges utifrån en kulturell bedömning och är

tillmötesgående gällande trosföreställningar och värderingar.

Transkulturell omvårdnad

Transkulturell omvårdnad beskrivs som en formell praxis som fokuserar på en holistisk och

kulturell omvårdnad. Dessutom belyses hälso- och sjukdomsmönster hos människor genom

att respektera likheter och skillnader i kulturella värderingar, övertygelser och livsval. Målet

med detta är att sjuksköterskan ska kunna ge kulturellt förenlig, kompetent och

medkännande omvårdnad till alla patienter (Narayanasamy, 2003). Jirwe et al. (2009b, s. 458)

beskriver att grundantagandet i transkulturell omvårdnad är att kultur influerar olika

aspekter av en människas liv, exempelvis deras språk, religion och relationer.

Teoretisk referensram

Sedan 1950-talet har Madeleine Leininger (1995), som var sjuksköterska och

omvårdnadsteoretiker, arbetat för att förmedla den kulturella kompetensens roll i mänskliga

relationer vid omvårdnad. Leininger menar att omvårdnadens kärna är omsorg samt att

omsorg och kultur är beroende av varandra. Därmed är kultur en central del av omvårdnad.

Vidare beskrivs transkulturell omvårdnad som omsorg, vilken tar hänsyn till individens och

gruppens likheter och olikheter. Dessutom används ett holistiskt synsätt som ger en

kulturellt samstämmig omvårdnad oavsett patientens tro och värderingar. Teorin

utvecklades under tidigt 1960-tal och hade som syfte att utforska och beskriva olika kulturers

allmänna komponenter inom begreppet omsorg. Dessa komponenter påverkar i sin tur

hälsa, välbefinnande, sjukdom och död bland individer och i grupp. Att vara transkulturellt

medveten innebär inte bara att känna till andras kulturer. Det är lika viktigt att känna sig

trygg i sin egen tro, sina behov och egna värderingar. Det ger sjuksköterskan perspektiv på

hur händelser upplevs och gör det lättare att relatera till andra personer. Transkulturell

omvårdnad fokuserar på likheter och olikheter bland olika kulturer i relation till hälsa.

Leininger har utvecklat Soluppgångsmodellen. Detta var en modell som designades tidigt i

teori-utvecklandet för att kunna ge sjuksköterskan en visuell bild att förhålla sig till i den

transkulturella omvårdnaden. Idén med soluppgångsmodellen kom till för att kunna

4

symbolisera det hoppfulla målet med teorin, att upptäckten av ny eller utpräglad kunskap

sammantaget skulle dra upp omvårdnaden till en ljus soluppgång av kunskap.

Soluppgångsmodellen ska inte läsas som en kontrollerad och logisk modell med

förutbestämda variabler, utan istället användas med ett undersökande förhållningssätt där

sjuksköterskan med hjälp av de olika delarna bildar sig en uppfattning av patientens

bakgrund och behov. På grund av att skyddade och gömda dimensioner av omvårdnad ofta

bäddas in i sociala och språkliga faktorer, används teorin för att ge en struktur till kulturella

möten och på så sätt kan sjuksköterskan införskaffa sig ny kunskap. Modellen hjälper

sjuksköterskan att skapa ett holistiskt synsätt där alla teorins delar vägs in (Leininger, 1995).

Problemformulering

Sjuksköterskan ska arbeta enligt en praxis att alla människor är lika mycket värda. Den

ökade mångfalden i dagens samhälle ställer högre krav på sjuksköterskans förståelse för

kulturella olikheter och likheter inom omvårdnad. Om inte sjuksköterskan har den

förståelsen ökar risken för att patienterna inte får den vård de behöver. Därför är det av stor

betydelse att skildra sjuksköterskans arbete i samband med transkulturell omvårdnad och

därmed få en bättre bild av vad sjuksköterskans kulturella kompetens egentligen innebär.

Syfte

Syftet var att genom en litteraturöversikt belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella

kompetens.

Metod

Design

Det vetenskapliga arbetet består av en litteraturöversikt med syfte att sammanställa studier

som berör sjuksköterskans kulturella kompetens. Friberg (2012, s. 133-134) menar att denna

metod bland annat kan användas för att undersöka hur forskningsläget ser ut inom ett visst

område, samt för att förstå vad som studerats, utifrån vilka teorier studierna gjorts och vilka

metoder som använts. Detta innebär att redan befintliga vetenskapliga studier används, för

att sedan kunna skapa en sammanfattning av det valda ämnesområdet.

5

Inklusions- och exklusionskriterier

I litteraturöversikten inkluderades studier som var av kvalitativ, kvantitativ samt mixad

design. Inklusionskriterier var att dessa skulle vara skrivna på engelska samt bestå av

originalstudier som var vetenskapligt granskade. För att inkluderas skulle studierna belysa

sjuksköterskans arbete, samt sjuksköterskans kulturella kompetens, kulturella medvetenhet

eller kulturella möten med patienter från andra kulturer. Studier som beskrev ämnet ur

andras perspektiv; t ex anhöriga, patienter eller sjuksköterskestudenter blev exkluderade.

Studier som beskrev arbetet hos sjuksköterskor med specialistutbildning har exkluderats, då

det är allmänsjuksköterskan som denna litteraturöversikt är fokuserad på. För att inte skapa

någon begränsning, har det valda ämnet inte skildrats ur någon specifik vårdkontext. Studier

som skildrat ämnet inom både öppen- och slutenvården har därför inkluderats. Slutligen har

studier som bedömts vara av låg kvalitet i samband med kvalitetsgranskning, samt studier

skrivna på något annat språk än engelska exkluderats.

Litteratursökning

Litteratursökningen påbörjades med att fastställa söktermer relaterade till studiens syfte.

För att hitta relevanta studier kopplat till syftet har databaserna PubMed och CINAHL

använts. Databaserna var tillgängliga via Mittuniversitets bibliotek. Polit och Beck (2012,

s.100-103) beskriver att dessa databaser är användbara vid en litteraturöversikt som berör

sjuksköterskans arbete, eftersom de innehåller vetenskapliga studier inom området för

medicin och omvårdnad. De utvalda söktermerna förankrades med databasernas ämnesord.

I CINAHL är dessa ämnesord benämnda som Headings, medan de i PubMed är benämnda

som MeSH-termer. Utöver detta har även fritext använts i sökningarna. De söktermer som

använts i samband med litteratursökningen presenteras i tabell 1. Sekundärsökningar har

genomförts för att komplettera litteratursökningen. Enligt Östlundh (2012, s. 75) kan en

sekundärsökning göras vid all informationssökning. Detta innebär exempelvis att de valda

studiernas referenslistor studeras, för att se om några ytterligare relevanta referenser finns

tillgängliga. Den fullständiga litteratursökningen presenteras i tabell 2.

6

Tabell 1. Översikt av söktermer

MeSH-termer CINAHL Headings Fritext

Cultural Competency Cultural Competence

Cultural Sensitivity

Culturally Competent Care

Transcultural Nursing Transcultural Care

Nursing Care (MAJOR) Nursing Practice

Knowledge

Nurse, Nurses, Nursing

Tabell 2. Översikt av litteratursökning

Datum Databas Sökord Avgränsningar Antal

träffar

Urval

20/1 PubMed (((((nurse) OR nurses) OR nursing)) AND

cultural competency[MeSH Terms])

AND ((transcultural nursing[MeSH

Terms]) OR culturally competent

care[MeSH Terms])

Engelska 261

57*

9**

3***

2****

23/1 CINAHL (nurse OR nurses OR nursing ) AND

(MH cultural competence OR MH

cultural sensitivity ) AND MH

transcultural care

Engelska 233

72*

23**

6***

3****

25/1 PubMed (((((("cultural competency"[Mesh]) OR

knowledge)) AND (("transcultural

nursing"[Mesh]) OR "culturally

competent care"[Mesh]))) AND "nursing

care"[MAJR])

Engelska 108

48 *

17**

3***

2****

25/1 CINAHL (MH cultural competence OR

knowledge) AND MH transcultural care

AND MH nursing practice

Engelska 13 5*

0**

26/1 PubMed "nursing care"[MAJR] AND (cultural

competency[MeSH Terms])

Engelska 130

24*

9**

3***

2****

26/1 CINAHL MH nursing practice AND

((MH cultural competence OR MH

cultural sensitivity ))

Engelska 270

42*

8**

5***

3****

*Valda artiklar utifrån läst titel. ** Valda artiklar utifrån läst abstrakt. *** Valda artiklar utifrån läst

artikel. **** Valda artiklar utifrån relevansbedömning samt kvalitetsgranskning.

Sekundärsökning 1****

7

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning

Urvalsprocessen bestod av fyra steg och inleddes med en systematisk genomgång av

samtliga studiers titlar där de som svarade an mot syftet, enligt devisen hellre fria än fälla,

gick vidare. I nästa steg granskades abstrakten. I de studier som fortsatt relaterade till syftet

studerades sedan hela innehållet. I detta steg granskades även studiernas uppbyggnad. Det

sista steget i urvalsprocessen bestod av relevansbedömning samt kvalitetsgranskning.

Med stöd av en handbok utgiven av Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering

[SBU] (2014) gjordes en relevansbedömning av samtliga studier. Bedömningen påbörjades

genom att kontrollera studiernas tillämplighet relaterat till syftet. En granskning av

studierna utifrån litteraturöversiktens inklusions- och exklusionskriterier genomfördes för

att säkerställa att studierna var adekvata, där endast de som uppfyllde kriterierna gick

vidare till kvalitetsgranskningen. I samband med kvalitetsgranskningen användes Carlsson

och Eimans (2003) mallar för granskning av studier med kvalitativ samt kvantitativ metod, i

modifierad upplaga (bilaga 1 & 2). Detta resulterade i att 13 stycken vetenskapliga

originalstudier som bedömdes vara av hög eller medelhög kvalitet, grad 1 eller grad 2,

inkluderades i denna litteraturöversikt

Analys

Analysarbetet har genomförts med stöd av Friberg (2012, s. 127-129). Friberg beskriver

processen i bearbetningen av studierna som att bryta ner helheten till mindre beståndsdelar,

för att sedan bygga ihop detta till en egen helhet, ett nytt resultat. Första steget innebar att

läsa de utvalda studierna noggrant flertalet gånger för att få en överblick av dess innehåll.

Sedan användes olika färgpennor för att stryka under studiernas huvuddrag och nyckelfynd,

i förhållande till det valda syftet. Utifrån detta sammanfattades sedan varje studie, där

enbart det resultat som ansågs vara relevant inkluderades. Vidare analyserades studiernas

resultat i förhållande till varandra, för att kunna se likheter och skillnader. Dessa resultat

relaterades till varandra och sorterades utifrån likheter och skillnader in under tre kategorier.

Dessa kategorier formade sedan resultatet i denna litteraturöversikt.

8

Etiska överväganden

Forsberg och Wengström (2015, s. 59) menar att etiska överväganden bör göras i samband

med en litteraturöversikt. Det är betydelsefullt att välja studier som innehåller ett etiskt

resonemang eller har fått tillstånd från en etisk kommitté. Av denna anledning har enbart

sådana studier inkluderats i litteraturöversiktens resultat. I vissa studier framgick inte det

etiska resonemanget tydligt. Då kontrollerades istället de etiska kraven i respektive tidskrift.

Under arbetets gång har avsikten varit att granska de utvalda, vetenskapliga studierna på ett

objektivt sätt samt bortse från egna värderingar och förutfattade meningar.

Resultat

Resultatet baseras på tretton stycken vetenskapliga originalstudier. Åtta av dessa var av

kvalitativ design, tre var av kvantitativ design och två var av mixad design. Studierna har

genomförts i Australien, Danmark, Schweiz, Skottland, Sverige och USA. En fullständig

översikt av inkluderade artiklar presenteras i (bilaga 3). Vid sammanställning och analys av

samtliga studiers resultat framkom tre kategorier som utgör resultatet; Attityd och

förhållningssätt, Självmedvetenhet och kulturell känslighet samt Kunskap genom

utbildning och erfarenhet.

Attityd och förhållningssätt

Det är viktigt för den kulturellt kompetenta sjuksköterskan att visa medkänsla och respekt

inför patientens kulturella behov, samt ha ett öppet sinne för olikheter i åsikter och tro, där

alla är lika mycket värda (Huang, Yates & Prior, 2009; Jirwe, Gerrish, Keeney & Emami,

2009a). I den kulturellt kompetenta omvårdnaden bör sjuksköterskan vara flexibel och ha ett

positivt förhållningssätt (Cioffi, 2005). Sjuksköterskan bör även kunna vara personlig och

dela med sig av sina erfarenheter (Matteliano & Street, 2012).

Att kultur och religion kan gå hand i hand och att kulturen sätter normen för vilka val som

görs i livet, visade en studie från Australien. I studien framgick det att en förståelse för

kulturella och religiösa betydelser påverkar sjuksköterskans attityd och förhållningssätt i

omvårdnaden av personer från andra kulturer. En positiv relation mellan sjuksköterskan och

9

patienten kan etableras först när båda parter litar på varandra, vilket i sin tur kan leda till

ökad respekt för varandras kulturella värderingar och övertygelser (Huang et al., 2009).

Kulturellt kompetent omvårdnad tar hänsyn till kulturella likheter och skillnader, religiösa

och spirituella behov, samt accepterar familjens roll i vårdandet (Wilson, 2010). Nyckeln till

god kontakt med patienter från andra kulturer är att involvera deras familjer, då det anses

bidra till en trygg patient (Cioffi, 2005). Ofta finns redan ett etablerat synsätt hos

sjuksköterskan gällande kulturella seder, vilket i sin tur kan påverka förmågan att

tillmötesgå de kulturella behoven som patienten har (Huang et al., 2009).

Sjuksköterskan kan inta olika förhållningssätt till patienter från andra kulturer. Antingen kan

sjuksköterskor arbeta utifrån ett stereotypiskt förhållningssätt där de ser patienten som en

del av en kulturell grupp, eller arbeta utifrån ett individuellt förhållningssätt med patienten

som individ i fokus (Cioffi, 2005). För att praktisera personcentrerad, kulturellt kompetent

vård krävs ett holistiskt förhållningssätt till patienterna (Leishman, 2004; Matteliano & Street,

2012). En studie som genomfördes på en medicinsk avdelning i Sverige visade att

sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal tenderar att se patienter från andra

kulturer som annorlunda, i förhållande till de genomsnittliga patienterna. I vissa fall kan

kvinnliga sjuksköterskor ge varandra rådet att hålla en emotionell distans till manliga

patienter från andra kulturer. Detta för att visa patienten respekt. Manliga sjuksköterskor

kan medvetet neutralisera sin könsroll när de vårdar kvinnliga patienter med annat

ursprung än de själva, vilket bidrar till en mer robotlik omvårdnad. Allt för att inte

omedvetet kränka någon patient (Dellenborg, Skott & Jakobsson, 2012). Det är vanligt att

sjuksköterskan respekterar patientens kulturellt baserade beslut och värderingar, även om

sjuksköterskan inte håller med om detta i alla lägen (McElroy & Smith-Miller, 2016).

Att lyssna aktivt och ställa öppna frågor främjar kommunikation med patienter och deras

familjer. Dessutom är det en viktig del i att kunna förbättra sjuksköterskornas förståelse för

olika kulturer samt kulturella behov (Huang et al., 2009). Att inte tala samma språk som sina

patienter, kan vara en bidragande faktor till att sjuksköterskan inte kan ge kulturellt

kompetent omvårdnad. Om inte rätt information når fram till patienten, kan en viss oro och

osäkerhet uppstå hos sjuksköterskan. (Jirwe et al., 2009a; Nielsen & Birkelund, 2009; Starr &

10

Wallace, 2009). Kommunikationssvårigheter kan bidra till minskad följsamhet av de från

sjuksköterskan givna rekommendationerna. Detta till följd av att patienten inte förstår

informationen. Kommunikation i samband med kulturellt kompetent omvårdnad innebär

för sjuksköterskan att ha tålamod, lyssna på patienten och att kunna ge patienten tid till att

förstå den givna informationen (Matteliano & Street, 2012). Avsaknad av tålamod visade sig

kunna bidra till en irritation i arbetsgruppen, främst på grund av att språksvårigheter bidrog

till en mer tidskrävande omvårdnad i jämförelse med andra patienter (Nielsen & Birkelund,

2009; Weber, Sulstarova & Singy, 2016).

Självmedvetenhet och kulturell känslighet

Självmedvetenhet samt medvetenhet om andra kulturer beskrevs som ett verktyg för att

kunna förstå andra människor (Leishman, 2004). Sjuksköterskan bör vara väl medveten om

sin egen kultur samt tillhörande värderingar för att kunna förstå andra kulturer. Det krävs

en förmåga att kunna prata om sin egen förförståelse och eventuella fördomar. Detta för att

förhindra en dömande attityd mot övriga kulturer med andra synsätt och värderingar (Jirwe

et al., 2009a; Pergert, Ekblad, Enskär & Björk, 2007; Wilson, 2010). Kulturell känslighet kan

vara första steget till kulturellt kompetent omvårdnad, vilket innebär att det krävs olika

dimensioner av förståelse hos sjuksköterskan. Dels att reflektera över den egna kulturen men

också att reflektera över vad som är stereotypa antaganden om andra kulturer. Det handlar

om att inte utgå från sin egen kultur för att skapa en åsikt om vad som är rätt eller fel, utan

att istället betrakta sin självmedvetenhet som en styrka för att acceptera andra kulturer (Jirwe

et al., 2009a). Sjuksköterskan bör ha insikt i hur egna värderingar och övertygelser kan ha en

inverkan på de patienter som sjuksköterskan möter i arbetet. Dessutom bör sjuksköterskan

vara medveten om sociala och kulturella faktorer som kan påverka patientens välmående

(Wilson, 2010). McElroy och Smith-Miller (2016) har undersökt kulturell medvetenhet hos

sjuksköterskor på ett medicinskt center i USA. I samband med detta beskrev mer än två

tredjedelar av 335 stycken tillfrågade sjuksköterskor att en medvetenhet om den egna

kulturen påverkade deras syn på omvårdnad. Majoriteten av de tillfrågade sjuksköterskorna

svarade att de i sitt yrke ofta reflekterar över hur människors olika kulturer påverkar egna

beteenden, attityder och upplevelser.

11

Självskattning av kulturell kompetens är ett verktyg för att bedöma kulturell

kompetens på en arbetsplats (Alpers & Hanssen, 2014; McElroy & Smith-Miller, 2016;

Starr & Wallace, 2009; Wilson, 2010). Flera studier beskrev att de tillfrågade

sjuksköterskorna upplevde sig ha en hög kulturell kompetens i samband med

självskattning (McElroy & Smith-Miller, 2016; Starr & Wallace, 2009; Wilson, 2010).

Alpers och Hanssen (2014) visade ett motsatt resultat i sin studie. Där påtalade 44 %

av 245 stycken tillfrågade sjuksköterskor att de inte hade tillräckligt med kulturell

kompetens för att kunna ge en god omvårdnad till etniska minoritetsgrupper.

Kunskap genom utbildning och erfarenhet

Teoretisk kunskap om olika kulturer kan vara nyckeln till en ökad förståelse, samt vara ett

viktigt verktyg för att undvika kränkande av kulturella vanor. Det är lättare att förstå och

acceptera en patients beteende om det finns kunskap hos sjuksköterskan om varför patienter

från olika kulturer agerar på vissa sätt (Pergert et al., 2007). En ökad förståelse för andra

kulturer skulle även kunna resultera i en bättre sjukvård (Starr & Wallace, 2009). Denna

kunskap och förståelse kan erhållas på olika sätt. Sjuksköterskan kan exempelvis använda

sig av tidigare erfarenheter av att vårda patienter från olika kulturer för att erhålla kulturell

kompetens och därmed kunna ge sina patienter kulturellt adekvat omvårdnad (Cioffi, 2005;

Huang et al., 2009). Kulturell omvårdnad är inte något som sjuksköterskan lär sig av att läsa

en bok, det är något som kan läras genom att iaktta olika situationer och möten (Cioffi, 2005).

Ett motsatt resultat visades i en studie av Alpers och Hanssen (2014). Kulturell kompetens

ansågs då inte vara kopplat till sjuksköterskans tidigare erfarenheter. Graden av kulturell

kompetens visade nämligen inget samband i förhållande till hur länge studiens deltagare

hade arbetat som sjuksköterskor.

Det finns ett behov av ökad kulturell kompetens i sjuksköterskans utbildning, samt på

sjuksköterskans arbetsplats (Cioffi, 2005; Leishman, 2004; Pergert et al., 2007; Starr &

Wallace, 2009; Weber et al., 2016). Kulturell kompetens undersöktes hos 31 sjuksköterskor

inom öppenvården. Resultatet visade att de flesta av sjuksköterskorna tidigare hade deltagit

i någon form av utbildning eller träning gällande kulturell kompetens. Majoriteten av dessa

12

hade deltagit i program som var sponsrade av arbetsgivaren, medan en del hade deltagit i

seminarier eller konferenser som syftade till att öka den kulturella kompetensen. Utbildning

visade på ett signifikant samband till kulturell kompetens. De sjuksköterskor som deltagit i

någon form av utbildning visade på en generellt högre kulturell kompetens än de som inte

hade fått utbildning. Fastän sjuksköterskorna hade fått utbildning ansåg de att behovet av

ökad kulturell kompetens kvarstod (Starr & Wallace, 2009). I en studie av Weber et al. (2016)

framkom att enbart ett litet antal av de tillfrågade sjuksköterskorna tidigare fått utbildning i

kulturell omvårdnad. Behovet av utbildning inom området upplevdes därmed som stort,

både för de sjuksköterskor som tidigare fått utbildning och de sjuksköterskor som inte fått

detta. Leishman (2004) beskrev att utbildningen som ges inom kulturell omvårdnad ofta är

på en grundläggande nivå, vilket kan bidra till att en del sjuksköterskor inte känner sig

bekväma när de vårdar patienter från olika kulturer. Sjuksköterskan behöver lära sig mer om

andra kulturer och utveckla den kulturella medvetenheten för att undvika att förolämpa

någon på grund av skilda värderingar och övertygelser.

Bristande kunskap om andra kulturer kan bidra till en nervositet vid sjuksköterskans

omvårdnad av patienter från olika kulturer (Alpers & Hanssen, 2014; Leishman, 2004). I en

studie gjord i Schweiz tillfrågades sjuksköterskor angående eventuella intressen i att få

utbildning i kulturell omvårdnad och kulturell kompetens. Gensvaret var stort. Det

sjuksköterskorna främst ville ha utbildning inom var; förmågan att ge dåliga nyheter till

patienter från olika kulturer, att kunna upptäcka olika förhållningssätt till sjukdom och

behandling, att kunna föra samtal om känsliga ämnen samt att få patienten involverad i

beslutsfattandet (Weber et al., 2016). Transkulturellt lärande är av stor vikt för att

sjuksköterskan ska kunna hantera transkulturella möten (Pergert et al., 2007). Det krävs

efterforskning, utbildning och en satsning på kulturell omvårdnad från organisationens sida

för att kunna uppnå en högre kulturell kompetens hos sjukvårdspersonalen (Matteliano &

Street, 2012; McElroy & Smith-Miller, 2016). En annan viktig aspekt av lärande är att kunna

ta tillvara på den mångkulturella kunskapen som finns på sjuksköterskans arbetsplats.

Särskilt viktiga beskrivs tvåspråkiga medarbetare, patienter och deras familjer vara för

möjligheten att läsa sig mer om andra kulturer (Cioffi, 2005).

13

Diskussion

Metoddiskussion

Alla avsnitt i denna litteraturöversikt har bearbetats och genomförts tillsammans, vilket

innebär att två personer hela tiden har kunnat diskutera och reflektera över de olika

momenten samt eventuella svårigheter som uppstått. Detta kan vara en betydande faktor för

litteraturöversiktens trovärdighet.

Initialt genomfördes några större litteratursökningar i databaserna CINAHL samt PubMed,

för att undersöka om där fanns en önskvärd mängd studier inom det valda området. Det var

svårt att hitta relevanta studier i början, vilket bidrog till att söktermerna fick omformuleras

flera gånger. Majoriteten av de söktermer som slutligen användes var MeSH-termer i

PubMed och Headings i CINAHL. Enbart fyra söktermer användes som fritextord. En styrka

med litteraturöversikten är att en blandning av kvalitativa, kvantitativa och mixade studier

har inkluderats. Detta kan ge läsaren en bredd i förståelsen samt bidra till resultatets

trovärdighet. De studier som användes i litteraturöversiktens resultat kommer ifrån

Australien, Danmark, Schweiz, Skottland, Sverige och USA. Att studierna kommer från flera

olika länder ses som en ytterligare styrka, då litteraturöversiktens resultat kan vara

applicerbart till flera delar av världen. Samtidigt kan det ju också vara svårt att i vissa fall

överföra resultatet då synen på sambandet mellan kultur och religion inte är lika över hela

världen.

En studie (Jirwe et al., 2009a) hittades via en så kallad sekundärsökning där övriga studiers

referenslistor studerades (jfr. Östlundh, 2012, s. 75). Den genomgick samma urvalsprocess

och granskning som övriga studier. Det optimala hade varit att hitta 100 % av studierna i

samband med litteratursökningen i CINAHL och PubMed. Dock ansågs denna studie bidra

till resultatdelen på ett bra sätt, samt svarade an mot inklusionskriterier och övriga krav,

vilket medförde att den fick ingå i resultatet trots detta. En annan studie (Wilson, 2010) hade

två syften, där det ena handlade om patienter och det andra handlade om sjuksköterskor.

Studien blev inkluderad, då dess resultat också var uppdelat. Därmed kunde de olika

14

syftena samt resultaten skiljas åt, vilket gjorde att den del som beskrev sjuksköterskans

arbete kunde plockas ut och användas i denna litteraturöversikt.

En svaghet som kan ses med denna litteraturöversikt är att söktermerna “transcultural

nursing” och “transcultural care” användes trots att dessa begrepp inte ingick i det

formulerade syftet. Anledningen till detta är kopplingen till den teoretiska referensramen.

Begreppen är centrala i Madeleine Leiningers teori, vilket senare diskuteras i

resultatdiskussionen. Inga litteratursökningar genomfördes på begreppet “kommunikation”.

Trots detta upptäcktes att kommunikation var en relativt stor del i några av studierna som

hittades. Efter noga övervägande beslutades att detta kunde kopplas samman med

sjuksköterskans kulturella kompetens, samt att det är så pass relevant för ämnesvalet att det

togs med i resultatet ändå. Vid närmare eftertanke skulle detta begrepp kanske ha funnits

med från arbetets början och då blivit inkluderat i exempelvis frågeställningar och

litteratursökningar. Detta för att skapa en tydlig röd tråd genom hela innehållet.

Det som kan betraktas som både en styrka och svaghet med arbetet är att studier skrivna på

engelska användes som avgränsning i litteratursökningen. Detta kan ha bidragit till att

relevanta studier som var skrivna på andra språk sållades bort. Däremot hade studier

skrivna på andra språk än engelska inte kunnat bearbetas på ett adekvat sätt, då ytterligare

språkkunskaper anses vara otillräckliga. Initialt diskuterades huruvida någon avgränsning

till studiernas utgivningsår skulle användas, men ingen anledning fanns till att utesluta äldre

studier och därför gjordes ett aktivt val att inte använda denna avgränsning.

Ett inklusionskriterium var att de valda studierna skulle handla om sjuksköterskans arbete.

Ungefär hälften av studierna (Dellenborg et al., 2012; Jirwe et al., 2009a; Matteliano & Street,

2012; McElroy & Smith-Miller, 2016; Pergert et al., 2007; Weber et al., 2016) som valdes ut

handlade trots detta om hälso-och sjukvårdspersonal, det vill säga sjuksköterskor,

undersköterskor, läkare, fysioterapeuter etc. I samband med relevansbedömning och

granskning, upptäcktes dock att majoriteten av deltagarna i de flesta studier var

sjuksköterskor. Dessutom ansågs dessa studier vara högst relevanta kopplat till syftet med

litteraturöversikten. Av dessa anledningar inkluderades studierna ändå. För att undvika

15

detta problem, skulle förmodligen syftet ha omformulerats från början och begreppet hälso-

och sjukvårdspersonal använts som begränsning istället för sjuksköterskan. Ett problem som

upptäcktes i början av litteratursökningen, var att studierna som hittades hade olika

formuleringar för kulturell kompetens. Vissa studier använde begreppen kulturell

medvetenhet, kulturell känslighet eller kulturellt kompetent vård istället för kulturell

kompetens. Detta fick beaktas i samband med urvalet. Ett inklusionkriterium var att

studierna skulle belysa just kulturell kompetens, men i och med olika formuleringar av detta

begrepp vidgades kriteriet för inklusion.

Urvalsprocessen har varit systematisk och grundlig, vilket är betydelsefullt för

trovärdigheten i denna litteraturöversikt. Till kvalitetsgranskningen användes Eiman och

Carlssons mallar för kvalitetsgranskning (2003). Dessa modifierades för att de skulle

anpassas bättre till syftet med denna litteraturöversikt. Bedömningspunkten “patienter med

lungcancerdiagnos” ändrades till “andelen sjuksköterskor i studien” där kravet var att

studien handlade om kulturell kompetens. Ytterligare ändringar gjordes i mallen för

kvalitativa studier. Bedömningspunkten “bortfall” och tillhörande frågor togs bort från

mallen, då bland annat Polit och Beck (2012) anser att detta endast är adekvat i samband

med kvantitativ forskning (s. 289). Dessutom togs bedömningspunkten “triangulering” bort,

då det inte beskrivits hur denna punkt skulle tolkas enligt mallen. De nämnda ändringarna

medförde att totalpoängen i den kvalitativa mallen justerades från 48 poäng till 43 poäng,

medan den kvantitativa mallen fortsatt hade totalpoängen 47. Denna modifiering kan anses

vara både positiv och negativ. Mallen blev bättre anpassad till syftet med denna

litteraturöversikt, men däremot användes inte ett originaldokument, vilket eventuellt

påverkar granskningens trovärdighet. Kvalitetsgranskning samt analys av samtliga studier

genomfördes både gemensamt och individuellt för att öka chanserna till en objektiv och

rättvis bedömning.

16

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella

kompetens. Resultatet visade att kulturell kompetens hos sjuksköterskan innebär att ha en

empatisk och öppensinnad attityd och ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt till alla

patienter oavsett kulturell tillhörighet. Dessutom innebär kulturell kompetens att

sjuksköterskan har en god självmedvetenhet och har en förståelse för andra kulturer.

Kulturell kunskap kan erhållas genom sjuksköterskans möten med människor från andra

kulturer eller genom utbildning. Ett tydligt samband finns mellan en god kulturell kunskap

och kulturell kompetens.

Attityd och förhållningssätt

I litteraturöversiktens resultat framgick det att sjuksköterskans attityd och förhållningssätt är

faktorer som påverkar sjuksköterskans kulturella kompetens. Sjuksköterskans attityd

gentemot patienter från fyra olika kulturer undersöktes i en studie av Kardon-Edgren et al.

(2005). Oavsett vilken kultur patienten kom ifrån, visade sjuksköterskan en positiv attityd i

dessa möten. Däremot visade det sig att sjuksköterskan hade mest kulturell kunskap om de

kulturerna som liknade deras egen, vilket också gav dem mer självförtroende i möten med

dessa patienter, jämfört med patienter från kulturer som inte var lik deras egen.

I litteraturöversiktens resultat framgick det att bristande kommunikationsmöjligheter

påverkar sjuksköterskans sociala möte med patienten. För att skapa ett bra möte, krävs en

god relation mellan sjuksköterskan och patienten. I litteraturöversiktens resultat betonades

även att en oro kunde uppstå hos sjuksköterskan i samband med

kommunikationssvårigheter. Denna oro handlade om att patienten eventuellt inte förstod

den information som gavs. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821, kap. 3, 7 §) ska den som är

ansvarig för patientens hälso- och sjukvård försäkra sig om att patienten får den information

som krävs, samt förstår dess innehåll och betydelse. Taylor och Alfred (2010) menar att om

sjuksköterskan och patienten kommer från olika kulturer kan vissa utmaningar uppstå i

omvårdnaden. Dessa utmaningar handlar ibland om språkbarriärer och därmed

kommunikationssvårigheter. En arbetsgivare kan inte kräva att de sjuksköterskor som

17

anställs ska vara flerspråkiga. Däremot kan arbetsgivaren ge sjuksköterskan verktyg att

arbeta med, för att minska dessa språkbarriärer. Detta kan innebära olika dataprogram med

översättning, broschyrer skrivna på olika språk eller tolkservice (Taylor & Alfred, 2010). Med

hjälp av dessa verktyg kan sjuksköterskan förmodligen skapa bättre möten med patienter

från andra kulturer, och därmed också utveckla sin kulturella kompetens. Leininger (1995)

betonar vikten av sociala faktorer och sociala relationer i samband med transkulturell

omvårdnad. Sociala relationer innefattar vänner och familj, men i ett

omvårdnadssammanhang är även relationen mellan patienten och sjuksköterskan viktig.

Denna relation är av betydelse för att sjuksköterskan ska kunna använda sin kulturella

kompetens på rätt sätt samt ge patienten så god omvårdnad som möjligt.

Självmedvetenhet och kulturell känslighet

I litteraturöversiktens resultat framgick det att självmedvetenhet är en viktig komponent

gällande sjuksköterskans kulturella kompetens. Om sjuksköterskan är medveten om sin egen

kultur samt tillhörande värderingar, underlättar det förmågan att kunna förstå människor

från andra kulturer. Att självmedvetenhet är en viktig egenskap hos sjuksköterskan stärks av

Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) som menar att

sjuksköterskan bör kunna analysera styrkor och svagheter i den egna professionella

kompetensen. Sundvall (2015) beskriver hur kulturen är dynamisk och att de kulturella

särdragen förändras konstant. Det fordrar att sjuksköterskan ägnar sig åt självreflektion över

den egna kulturen. Att upptäcka och förstå sin egen kultur kan vara minst lika svårt som att

förstå sig på andra kulturer. Leininger (1995) beskriver vikten av en förståelse för andra

kulturer. I samband med transkulturell omvårdnad är det av högsta betydelse för

sjuksköterskan att upptäcka och förstå olika kulturers levnadssätt och värderingar. Först då

kan sjuksköterskan bilda sig en bättre uppfattning om varför patienter från olika kulturer

agerar på vissa sätt. Enligt Sarafis och Malliarou (2013) är detta bara möjligt om

sjuksköterskan har utforskat sin egen kulturella och professionella bakgrund, innehar

förmågan att se sina egna fördomar och är medveten om olika rasistiska beteenden inom

hälso- och sjukvården. Inom kulturell omvårdnad krävs att sjuksköterskan har en vidsynt

världsbild och öppenhet för patienter med olika kulturella och etniska bakgrunder.

18

Kunskap genom utbildning och erfarenhet

I litteraturöversiktens resultat framgick det att sjuksköterskans behov av utbildning inom

kulturell kompetens är stort. Detta kan även kopplas till Leiningers (1995)

soluppgångsmodell, där en del av modellen består av utbildningsfaktorer. Grunden i

transkulturell omvårdnad handlar om att lära sig hantera olikheter. Det handlar också om

acceptans, förståelse och ett genuint intresse för andra människor. Leiningers dröm var att

transkulturell omvårdnad skulle bli ett ramverk gällande hela sjuksköterskeutbildningen.

Att lära sig om andra kulturer är en kreativ och stimulerande process som bidrar till att

förbättra den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan (Leininger, 1995). I en kvalitativ

studie av Lundberg, Bäckström och Widén (2005) undersöktes svenska

sjuksköterskestudenters förmåga att ge kulturellt kompetent omvårdnad till patienter med

olika kulturella bakgrunder, utifrån Leiningers ramverk gällande transkulturell omvårdnad.

Resultatet visade att det finns en nyfikenhet och vilja att lära sig om andra kulturer hos

studenterna, men att detta i nuläget inte var integrerat i deras utbildning. Torsvik och

Hedlund (2008) hade också en idé om att sjuksköterskestudenter skulle utveckla en högre

kulturell kompetens i samband med internationella möten och erfarenheter. Därför

observerades möten mellan studenter från Norge och Taiwan. Det visade sig att dessa möten

var givande ur många aspekter. Inte minst skapades en möjlighet att genom samtal,

reflektioner och jämförelser mellan studenternas olika kulturer utveckla den kulturella

kompetensen. Repo, Vahlberg, Salminen, Papadopoulos och Leino-Kilpi (2017) styrker även

det faktum att ökad kulturell kunskap ger högre kulturell kompetens. Deras studie visar på

att sjuksköterskor som är tvåspråkiga har en högre kulturell förmåga, vilket antas bero på att

de fått ta del av olika kulturer under deras uppväxt och därmed har goda kulturella

kunskaper.

I litteraturöversikten framgick två motsatta resultat gällande huruvida sjuksköterskan

skaffar sig kunskap genom erfarenheter eller inte. Cioffi (2005) menade att det bästa sättet att

öka den kulturella kompetensen är genom möten och reflektioner, medan Alpers och

Hanssen (2014) menade att sådana erfarenheter inte är kopplade till kulturell kompetens,

utan beror på andra faktorer som inte nämns i studien. Studierna är av olika design.

19

Dessutom skiljer det nio år mellan när dessa studier är skrivna. En förklaring skulle kunna

vara att under dessa nio år har ett mer mångkulturellt samhälle utvecklats, där

sjuksköterskan interagerar mer med olika kulturer. Det mångkulturella mötet uppstår

numera i alla möjliga situationer, både i det vardagliga livet och på arbetsplatsen. Det är

kanske inget som sjuksköterskan reflekterar över, utan det sker numera naturligt.

Slutsats

Litteraturöversikten har visat att kulturell kompetens är av stor betydelse hos sjuksköterskan

i dagens transkulturella samhälle. Denna kompetens kan växa fram ur sjuksköterskans

attityder, värderingar, förhållningssätt och självmedvetenhet, men den kan också utvecklas i

möten med andra kulturer eller i samband med utbildning. Behovet av utbildning inom

kulturell kompetens är stort, men det behövs initiativ från utbildningsansvarig, arbetsgivare

eller vårdpersonal för att en förändring ska ske. Det är av stor vikt att sjuksköterskan får tid

till att reflektera över sin egen kultur och värderingar, både som student och som färdig

sjuksköterska, för att bättre kunna förstå sina patienter. Att avsätta tid för att diskutera

kulturella frågor inom arbetslaget skulle kunna vara ett sätt att närma sig en större förståelse

hos sjuksköterskan. Detta i sin tur skulle kunna leda till en bättre omvårdnad för alla

patienter, oavsett kulturell bakgrund. Trots att denna litteraturöversikt har belyst olika

faktorer kopplade till kulturell kompetens, krävs fortsatt forskning gällande hur

sjuksköterskan erhåller och utvecklar den kulturella kompetensen på bästa vis. Den globala

migrationen kommer att fortsätta utvecklas, då borde väl sjuksköterskan göra detsamma?

20

Referenslista

Artiklar som ingår i resultatet har markerats med *

*Alpers, L-M., & Hanssen, I. (2014). Caring for ethnic minority patients: A mixed method

study of nurses’ self-assessment of cultural competency. Nurse Education Today, 34(6), 999-

1004. doi: 10.1016/j.nedt.2013.12.004.

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning

inom projektet "Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och

Malmö högskola". Hämtad 28 januari, 2017, från

http://dspace.mah.se:8080/.../2043/660/rapport_hs_05b.pdf

*Cioffi, J. (2005). Nurses’ experiences of caring for culturally diverse patients in an acute care

setting. Contemporary Nurse, 20(1), 78-86. doi: 10.5172/conu.20.1.78

Collins, J. (2015). Nursing cultural competencies improving patient care quality and

satisfaction. Ohio Nurses Review, 90(1), 10-11.

*Dellenborg, L., Skott, C., & Jakobsson, E. (2012). Transcultural encounters in a Medical Ward

in Sweden: Experiences of Health Care Practitioners. Journal of Transcultural Nursing, 23(4),

342-350. doi: 10.1177/1043659612451258

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys

och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur AB.

Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ

forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.121-132). Lund: Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.133-

144). Lund: Studentlitteratur AB.

Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur AB.

*Huang, Y-L., Yates, P., & Prior, D. (2009). Factors influencing oncology nurses’ approaches

to accommodating cultural needs in palliative care. Journal of Clinical Nursing, 18(24), 3421-

3429. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02938.x.

*Jirwe, M., Gerrish, K., Keeney, S., & Emami, A. (2009a). Identifying the core components of

cultural competence: findings from a Delphi study. Journal of Clinical Nursing, 18(18), 2622-

2634. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02734.x.

Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2009b). Kulturell mångfald. I F. Friberg & J. Öhlén

(Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 453-469). Lund:

Studentlitteratur AB.

21

Kardon-Edgren, S., Bond, M. B., Schlosser, S., Cason, C., Jones, M. E., Warr, R., & Strunk, P.

(2005). Cultural Attitudes, Knowledge, and Skills of Nursing Faculty toward Patients from

Four Diverse Cultures. Journal of Professional Nursing, 21(3), 175–182. doi:

10.1016/j.profnurs.2005.04.001

Karolinska Institutet. (2015). Forskningsområden inom vårdvetenskap. Hämtad 4 januari, 2017,

från Karolinska Institutet, http://ki.se/forskning/forskningsomraden-inom-vardvetenskap

Leininger, M. (1995). Transcultural Nursing: Concepts, Theories, Research and Practices. (2nd.

Ed). New York: McGraw-Hill.

*Leishman, J. (2004). Perspectives of cultural competence in health care. Nursing Standard,

24(19), 33-38. doi: 10.7748/ns2004.11.19.11.33.c3764

Loftin, C., Hartin, V., Branson, M., & Reyes, H. (2013). Measures of Cultural Competence in

Nurses: An Integrative Review. The Scientific World Journal, 13(13), 1-10. doi:

10.1155/2013/289101

Lundberg, P. C., Bäckström, J., & Widén, S. (2005). Caregiving to Patients Who Are

Culturally Diverse by Swedish Last-Year Students. Journal of transcultural Nursing, 16(3), 255-

262. doi: 10.1177/1043659605274952

*Matteliano, M. A., & Street, D. (2012). Nurse practitioners’ contributions to cultural

competence in primary care settings. American Academy of Nurse Practitioners, 24(7), 425-435.

doi: 10.1111/j.1745-7599.2012.00701.x

*McElroy, J., & Smith-Miller, C. A. (2016). Cultural Awareness among Nursing Staff at an

Academic Medical Center. The Journal of Nursing Administration, 46(3), 146-153. doi:

10.1097/NNA.0000000000000315.

McNaughton Dunn, A. (2002). Culture competence and the primary care provider. Journal of

Pediatric Health Care, 16(3), 105-111. doi: 10.1067/mph.2002.118245

Narayanasamy, A. (2003). Transcultural Nursing: How do nurses respond to cultural needs?

British Journal of Nursing, 12(3), 185-194. doi: 10.12968/bjon.2003.12.3.185

*Nielsen, B., & Birkelund, R. (2009). Minority ethnic patients in the Danish healthcare

system- a qualitative study of nurses’ experiences when meeting minority ethnic patients.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(3), 431-437. doi: 10.1111/j.1471-6712.2008.00636.x

*Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O. (2007). Bridging obstacles to transcultural

caring relationships- Tools discovered through interviews with staff in pediatric oncology

care. European Journal of Oncology Nursing, 12(1), 35-43. doi: 10.1016/j.ejon.2007.07.006

22

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. (9th. Ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Repo, H., Vahlberg, T., Salminen, L., Papadopoulos, I., & Leino-Kilpi, H. (2017). The Cultural

Competence of Graduating Nursing Students. Journal Of transcultural Nursing, 28(1), 98-107.

doi: 10.1177/1043659616632046

Rosenjack Burchum, J. L. (2002). Cultural Competence: An Evolutionary Perspective. Nursing

Forum, 37(4), 5-15. doi: 10.1111/j.1744-6198.2002.tb01287.x

Sarafis, P. & Malliarou, M. (2013). Cultural self-efficacy of baccalaureate nursing students in

a Greek University. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research, 18(6), 446–450.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

Smith, L. S. (2013). Reaching for cultural competence. Nursing 2013, 43(6), 30-37. doi:

10.1097/01.NURSE.0000429794.17073.87

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 15 januari,

2017, från Socialstyrelsen, http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-

content/uploads/2015/04/2005-105-1_20051052-Leg-Ssk.pdf

*Starr, S., & Wallace, D. C. (2009). Self- Reported Cultural Competence of Public Health

Nurses in a Southeastern U.S. Public Health Department. Public Health Nursing, 26(1), 48-57.

doi: 10.1111/j.1525-1446.2008.00753.x.

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering. (2014). Utvärdering av metoder i

hälso- och sjukvården- en handbok. Hämtad 3 februari, 2017, från

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

Statistiska Centralbyrån. (2017). Befolkningsklockan: Nu är vi 10 miljoner invånare i Sverige.

Hämtad 16 februari, 2017, från SCB, http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-

pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Nu-ar-vi-10-miljoner-

invanare-i-Sverige/

Sundvall, M. (2015). Kan man utbilda i ”kulturell känslighet”? – Erfarenheter från en

metodutveckling i arbetsplatsanpassad utbildning. Socialmedicinsk tidskrift, 92(1), 63-69. Från

http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1290/1084

Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 5 januari,

2017, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

23

Taylor, R. A., & Alfred, M. V. (2010). Nurses’ Perceptions of the Organizational Supports

Needed for the Delivery of Culturally Competent Care. Western Journal of Nursing Research,

32(5), 591-609. doi: 10.1177/0193945909354999

Torsvik, M., & Hedlund, M. (2008). Cultural encounters in reflective dialogue about nursing

care: A qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 63(4), 389-396. doi: 10.1111/j.1365-

2648.2008.04723.x

*Weber, O., Sulstarova, B., & Singy, P. (2016). Cross-Cultural Communication in Oncology:

Challenges and Training Interests. Oncology Nursing Forum, 43(1), 24-33. doi:

10.1188/16.ONF.E24-E33

*Wilson, D. W. (2010). Culturally competent psychiatric nursing care. Journal of Psychiatric

and Mental Health Nursing, 17(8), 715-724. doi: 10.1111/j.1365-2850.2010.01586.x.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.57-79). Lund:

Studentlitteratur AB.

Bilaga 1. Exempel på bedömningsmall för studier med kvalitativ metod (modifierad upplaga)

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt (syfte, metod resultat) Saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven

Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till frågan Ej angiven Relevant Relevant

Metodbeskrivning

(repeterbarhet möjlig)

Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig

Triangulering Saknas Finns

Urval

(antal, beskrivning,

representativitet etc.)

Ej acceptabel

Låg

Medel

God

Patienter med

lungcancerdiagnos

Antal sjuksköterskor i studien

(fokus på kulturell kompetens)

Ej undersökt

Liten andel

Hälften

Samtliga

Bortfall Ej angivet >20% 5-20% 5 %

Bortfall med betydelse för

resultatet

Analys

saknas/Ja

Nej

Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning

(redovisning, kodning etc.)

Saknas

Otydlig

Medel

Tydlig

Tolkning av resultatet (citat,

kod, teori etc.)

Ej acceptabel

Låg

Medel

God

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik och

felkällor

Saknas

Låg

God

Anknytning till tidigare

forskning

Saknas

Låg

Medel

God

Slutsats

Överenstämmelse med resultat

(resultatets huvudpunkter

belyses)

Slutsats

saknas

Låg Medel God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Totalpoäng (max 43 p) p p p p

Grad I: 80 %

Grad II: 70 %

Grad III: 60 %

Titel:______________________Författare:_____________________

p

%

Grad

Bilaga 2. Exempel på bedömningsmall för studier med kvantitativ metod (modifierad upplaga)

Poängsättning 0 1 2 3

Abstrakt (syfte, metod resultat) Saknas 1/3 2/3 Samtliga

Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven

Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt

Metod

Metodval adekvat till frågan Ej angiven Relevant Relevant

Metodbeskrivning

(repeterbarhet möjlig)

Ej angiven

Knapphändig

Medel

Utförlig

Urval

(antal, beskrivning,

representativitet etc.)

Ej acceptabel

Låg

Medel

God

Patienter med

lungcancerdiagnos

Antal sjuksköterskor i studien

(fokus på kulturell kompetens)

Ej undersökt

Liten andel

Hälften

Samtliga

Bortfall Ej angivet >20% 5-20% 5 %

Bortfall med betydelse för

resultatet

Analys

saknas/ Ja

Nej

Etiska aspekter Ej angivna Angivna

Resultat

Frågeställning besvarad Nej Ja

Resultatbeskrivning

(redovisning, tabeller etc.)

Saknas

Otydlig

Medel

Tydlig

Statistisk analys (beräkningar,

metoder, signifikans)

Ej acceptabel

Låg

Medel

God

Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat

Tolkning av resultatet Ej acceptabel Låg Medel God

Diskussion

Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig

Diskussion av egenkritik och

felkällor

Saknas

Låg

God

Anknytning till tidigare

forskning

Saknas

Låg

Medel

God

Slutsats

Överenstämmelse med resultat

(resultatets huvudpunkter

belyses)

Slutsats

saknas

Låg

Medel

God

Ogrundade slutsatser Finns Saknas

Totalpoäng (max 47 p) p p p p

Grad I: 80 %

Grad II: 70 %

Grad III: 60 %

Titel:______________________Författare:_____________________

p

%

Grad

Bilaga 3. Översikt av inkluderade artiklar

Författare

År

Land

Syfte Design Deltagare

(Bortfall)

Metod

Datainsamling

Analys

Huvudresultat Bedömd

kvalitet

Alpers &

Hanssen

(2014)

Sverige

Att undersöka hur

sjuksköterskor värderar

deras egen kompetens

gällande patienter som

tillhör minoritetsgrupper.

Mixad 245

(ej angivet)

Fokusgrupp- intervjuer

samt enkäter med

öppna frågor.

SPSS, samt

hermeneutisk analys.

Av de tillfrågade sjuksköterskorna påtalade

44 % att de inte hade tillräckligt med

kulturell kompetens för att ge god

omvårdnad till etniska minoritetsgrupper.

Kulturell kompetens ansågs inte vara

kopplat till erfarenheter.

Grad 1

Cioffi

(2005)

Australien

Att beskriva sjuksköterskors

erfarenheter av att vårda

vuxna patienter från olika

kulturer.

Kvalitativ

10

Individuella intervjuer

med öppna frågor.

Kategorisering och

analys med inspiration

av Lincoln & Cuba.

Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att

deras tidigare utbildning hade varit

otillräcklig angående den kunskap och

förståelse de behöver för att vårda patienter

från olika kulturer. Samtidigt visade sig

erfarenheter vara viktigt. Sjuksköterskor

använder sig av olika förhållningssätt

gentemot patienter från olika kulturer.

Kommunikationssvårigheter uppstod i dessa

möten.

Grad 1

Dellenborg,

Skott &

Jakobsson

(2012)

Sverige

Att undersöka hälso- och

sjukvårdspersonalens

förhållningssätt i

transkulturella möten.

Kvalitativ 70 Grupp-diskussioner

samt observationer.

Hermeneutisk analys.

Det framkom att vissa problem fanns

gällande att hantera kulturella olikheter.

Personalen hanterar kulturella olikheter

genom att hålla en viss distans och arbeta

mer robotlikt.

Grad 2

Huang, Yates &

Prior

(2009)

Australien

Att undersöka kulturell vård

samt kulturella problem

inom palliativ vård.

Kvalitativ,

beskrivande studie

7

Individuella intervjuer

med semistrukturerade

frågor. Grounded

Theory- analys.

Det är viktigt att sjuksköterskans visar

medkänsla och respekt inför patientens

kulturella behov.

Förståelsen för olika kulturer påverkar

sjuksköterskans förmåga att ge kulturellt

kompetent omvårdnad. En positiv relation

etableras när patient och sjuksköterska litar

på och respekterar varandra.

Grad 1

Jirwe, Gerrish,

Keeney &

Emami

(2009)

Sverige

Att identifiera

kärnkomponenterna av

kulturell kompetens, ur ett

svenskt perspektiv.

Mixad 24

(ej angivet)

Delphi- metod.

Individuella intervjuer

samt tre olika enkäter.

Innehållsanalys.

Studien beskriver lämpliga egenskaper hos

en kulturellt kompetent sjuksköterska.

Kulturell känslighet är första steget till att

kunna ge kulturellt kompetent omvårdnad.

Den egna kulturen påverkar förståelsen för

andras kulturer. Språkbarriärer försvårar

mötet med patienter.

Grad 1

Leishman

(2004)

Skottland

Att undersöka

sjukvårdspersonalens

perspektiv gällande den

kulturella medvetenhetens

betydelse inom sjukvården.

Kvalitativ 10 Individuella intervjuer

med öppna frågor.

Tematisk

innehållsanalys.

Sjuksköterskorna i studien hade fått för lite

utbildning i kulturell kompetens och

önskade sig mer sådan. Sjuksköterskorna

kände sig obekväma i kontakten med

patienter från andra kulturer. Svårigheter att

praktisera holistisk omvårdnad utan att vara

kulturellt kompetent.

Grad 1

Matteliano &

Street

(2012)

USA

Att undersöka vilka olika

sätt sjuksköterskor använder

sig av för att ge kulturellt

kompetent vård till patienter

från olika kulturer.

Kvalitativ,

beskrivande studie

50 Intervjuer och

observationer.

Grounded

Theory- analys.

Studien beskrev egenskaper en kulturellt

kompetent sjuksköterska bör ha, samt vikten

av ett holistiskt synsätt.

Kommunikationsproblem bidrog till en

tidskrävande vård.

Grad 2

McElroy &

Smith-Miller

(2016)

USA

Att identifiera

förbättringsområden, i

förhållande till kulturell

medvetenhet och kompetens

hos sjuksköterskor.

Kvantitativ

tvärsnitts-

studie

335 (<5%)

Enkät med

självskattning.

Beskrivande analys.

Sjuksköterskorna hade god kulturell

medvetenhet men behövde förbättra den

kulturella kompetensen. Studien indikerade

även att vissa områden kräver en satsning

från organisationens sida, för att förbättra

den kulturella kompetensen hos personalen.

Mer än två tredjedelar av deltagarna ansåg

att deras egen kultur påverkade deras attityd

och syn på omvårdnad.

Grad 1

Nielsen &

Birkelund

(2009)

Danmark

Att undersöka

sjuksköterskors upplevelser

av att vårda patienter som

kommer från

minoritetsgrupper.

Kvalitativ,

beskrivande studie

4 Individuella intervjuer

samt observationer.

Fenomenologisk

analys.

Kommunikationsbarriärer upplevdes som ett

problem för sjuksköterskor som skulle ge

kulturellt kompetent omvårdnad. Avsaknad

av tålamod kunde bidra till en irritation hos

sjuksköterskorna, främst på grund av att

språksvårigheter bidrog till en mer

tidskrävande omvårdnad

Grad 1

Pergert,

Ekblad, Enskär

& Björk

(2007)

Sverige

Att öka kunskapen om hur

sjukvårdspersonal löser

hinder som uppstår inom

transkulturell omvårdnad,

när de vårdar familjer med

invandrarbakgrund.

Kvalitativ,

beskrivande studie

35 Fokusgrupp-

intervjuer samt

individuella,

semistrukturerade

intervjuer.

Konstant jämförande

analys.

Sjuksköterskan bör vara medveten om sin

egen kultur för att kunna förstå sig på andra

kulturer. För att få kulturell kompetens krävs

mer utbildning. Det är nyckeln till att kunna

hantera transkulturella möten. Samtidigt är

det ett verktyg för att undvika att kränka

kulturella och religiösa vanor och

övertygelser.

Grad 1

Starr & Wallace

(2009)

USA

Att undersöka kulturell

kompetens hos

sjuksköterskor inom

öppenvården.

Kvantitativ,

beskrivande

tvärsnitts-studie

31

(ej angivet)

Enkäter.

Innehållsanalys samt

beskrivande statistik.

En ökad förståelse för andra kulturer skulle

kunna resultera i en bättre sjukvård.

Deltagande sjuksköterskor skattade sig själva

som kulturellt kompetenta. Nästan alla hade

deltagit i någon form av utbildning gällande

kulturell kompetens, men ansåg fortfarande

att det behövdes mer sådan.

Grad 1

Weber,

Sulstarova &

Singy

(2016)

Schweiz

Att undersöka

sjukvårdspersonalens

svårigheter med att vårda

kulturellt och språkligt olika

patienter samt om

personalens intressen i att få

mångkulturell utbildning.

Kvantitativ,

beskrivande

tvärsnitts-studie

152

(ej angivet)

Web-baserad enkät.

Beskrivande statistik.

Kommunikationen är ett stort problem för att

kunna ge god kulturell omvårdnad. Endast

15 % av deltagarna hade fått utbildning i

kulturell omvårdnad.

Grad 2

Wilson

(2010)

USA

Att undersöka

sjuksköterskors uppfattning

om hur och i vilken grad de

gav kulturellt kompetent,

psykiatrisk vård till patienter

med olika bakgrund.

Kvalitativ,

beskrivande studie

40

Enkät med öppna

frågor samt frågor med

svarsalternativ.

Tematisk

innehållsanalys.

Studien beskrev vad kulturellt kompetent

vård innebär. Det är viktigt att känna sin

egen kultur och sina egna kulturella behov,

samt att ha utvecklat en självmedvetenhet.

En förståelse krävs för att egna värderingar

och övertygelser kan ha inverkan på

patienten

Grad 2