sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid dyspné hos
TRANSCRIPT
Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid
dyspné hos patienter med KOL - En litteraturstudie
Nurse’s interventions related to dyspnea in patients with COPD – a literature
review
Jakob Nyberg
Ridoan Boulkab
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet
Grudnivå
Handledare: Hanna Boström & Erica Lillsjö
Examinerande lärare: Anders Sidenblad
Inlämningsdatum: 31/3 – 2020
2
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid dyspné hos patienter med KOL – En
litteraturstudie
Title: Nurse’s interventions related to dyspnea in patients with COPD – a literature
review
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Ridoan Boulkab & Jakob Nyberg
Handledare: Hanna Boström & Erica Lillsjö
Sidor: 29
Nyckelord: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, dyspné, omvårdnadsinterventioner
Introduktion/bakgrund: Globalt drabbar kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 329 miljoner människor. I
Sverige uppskattas 400 000 – 700 000 människor leva med sjukdomen. Prevalensen förutspås att öka på grund av
exponering för riskfaktorer och en ökad livslängd. Dyspné är det vanligaste och mest problematiska symtomet för
individer med KOL och påverkar flertalet dimensioner av deras liv. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i
vården av patienter med KOL. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans
omvårdnadsinterventioner vid dyspné hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och
Becks (2016) niostegsmodell. Insamling av artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt elva
artiklar, tio kvantitativa och en mixed method, återstod efter kvalitetsgranskning Databearbetning: Med en
induktiv ansats granskades och diskuterades artiklarnas innehåll vilket resulterade i fyra huvudrubriker. Resultat:
Resultatet visade omvårdnadsinterventioner en sjuksköterska kan tillämpa för dyspné hos patienter med KOL.
Huvudrubrikerna var omvårdnadsinterventioner med inriktning på sjuksköterskans roll som konsult,
omvårdnadsinterventioner med inriktning på utbildning, omvårdnadsinterventioner med inriktning på fysisk
aktivitet och komplementär omvårdnadsinterventioner. Slutsats: Omvårdnadsinterventioner som en sjuksköterska
utförde för dyspné hos patienter med KOL påvisade förbättrad upplevelse av dyspné, livskvalitet och andra
symtom.
3
Innehåll 1. Introduktion ................................................................................................................................................. 4
2. Bakgrund ...................................................................................................................................................... 4
2.1 Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom ................................................................................................................. 4
2.1.1 Symtom .................................................................................................................................................... 4
2.1.2 Dyspné ...................................................................................................................................................... 5
2.1.3 Instrument för att mäta dyspné ............................................................................................................... 5
2.1.4 Behandling ................................................................................................................................................ 6
2.1.5 Exacerbation ............................................................................................................................................. 7
2.1.6 Diagnos ..................................................................................................................................................... 7
2.1.7 Prevalens, mortalitet och kostnader ........................................................................................................ 8
2.2 Sjuksköterskans ansvar och kompetens ....................................................................................................... 8
2.2.1 Omvårdnadsinterventioner ...................................................................................................................... 8
2.3 Problemformulering ..................................................................................................................................... 9
2. 4 Syfte ............................................................................................................................................................. 9
3. Metod ........................................................................................................................................................ 10
3.1 Metodval ..................................................................................................................................................... 10
3.2 Litteratursökning ........................................................................................................................................ 10
3.3 Inklusionskriterier och exklusionskriterier .................................................................................................. 10
3. 4 Urval 1 ........................................................................................................................................................ 13
3. 5 Urval 2 ........................................................................................................................................................ 13
3.6 Urval 3 ......................................................................................................................................................... 13
3. 7 Databearbetning ........................................................................................................................................ 13
3.8 Forskningsetiska överväganden .................................................................................................................. 14
4. Resultat ...................................................................................................................................................... 15
4.1 Omvårdnadsinterventioner med inriktning på sjuksköterskans i roll som rådgivare ................................. 15
4.2 Omvårdnadsinterventioner med inriktning på utbildning .......................................................................... 16
4.3 Omvårdnadsinterventioner med inriktning på fysisk aktivitet ................................................................... 17
4.4 Komplementära omvårdnadsinterventioner .............................................................................................. 18
5. Diskussion .................................................................................................................................................. 19
5.1 Resultatdiskussion ...................................................................................................................................... 19
5.2 Metoddiskussion ......................................................................................................................................... 21
6. Slutsats ....................................................................................................................................................... 23
7. Klinisk betydelse ........................................................................................................................................ 23
8. Förslag till fortsatt forskning ...................................................................................................................... 23
Referenslista .................................................................................................................................................. 24
Bilaga 1. ......................................................................................................................................................... 29
4
1. Introduktion
Över 329 miljoner människor drabbas av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
internationellt (Hattab et. al 2016). KOL är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och
ingen kurativ behandling finns (GOLD 2020, WHO 2020). KOL har blivit en folksjukdom,
uppskattningsvis 400 000 - 700 000 individer i Sverige är diagnostiserade med KOL och
prevalensen beräknas öka (Socialstyrelsen 2018). Dyspné är det vanligaste förekommande
symtomet vid KOL (WHO 2020) och uppfattas som det mest begränsande symtomet av
patienter (Schuler et al. 2018). En legitimerad sjuksköterska ska arbeta hälsofrämjande, det
innebär att motverka ohälsa och främja hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Forskningsområde
Hälsa och prevention
2. Bakgrund
2.1 Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom
Badham, år 1814, lade grunden för en första förståelse gällande den kroniska påverkan på
bronkerna som uppstår vid KOL. Badham använde ordet katarr för att beskriva den kroniska
hostan och överproduktionen av slem. KOL hade flera benämningar som exempelvis kronisk
luftflödesobstruktion innan KOL som begrepp myntades 1965 av William Briscoe vilket i
dagsläget är den etablerade termen när vi refererar till tillståndet (Petty 2006). Tillståndet KOL
är en ökad luftvägsobstruktivitet som innebär att flödesmotståndet i luftvägarna ökat på grund
av inhalation av skadliga partiklar. KOL resulterar i försämrad lungfunktion och lungkapacitet
(Hattab et. al 2016; Griph 2013). Exponering av tobaksrök är den primära orsaken till KOL
(Hattab et. al 2016; WHO 2019; GOLD 2020). Andra riskfaktorer för att utveckla KOL är
genetiska faktorer, exponering av luftvägsretande ämnen som exempelvis damm, upprepade
luftvägsinfektioner i barndomen och exponering av gas vid förbränning av biobränslen. Den
kroniska inflammationen orsakar strukturella förändringar i lungorna som emfysem. Emfysem
innebär destruktion av alveolerna, den struktur i lungorna där gasutbyte sker. De små
luftvägarna blir mindre vilket minskar lungornas elasticitet, det resulterar i att lungornas
förmåga att vidga sig försämras. Dessa förändringar reducerar syrgasutbytet vilket orsakar
svårigheter att tillgodose kroppens behov av syre (GOLD 2020).
2.1.1 Symtom
Karaktäristiska symtom hos patienter med KOL är en kronisk och progressiv dyspné, hosta
och ökad slemproduktion. Hosta är oftast det första symtomet vid KOL. Initialt kan hostan
vara intermittent, men blir senare i sjukdomsutvecklingen kronisk. Ökad slemproduktion med
perioder av skov hos patienter med KOL leder till slem som behöver hostas upp. Symtom som
kan variera dagligen är väsande andning och tryck över bröstet (GOLD 2020). American
Thoracic Society (2012), (ATS), definierar dyspné, andnöd, som en subjektiv upplevelse av
andningsbesvär som varierar i intensitet. Upplevelsen härstammar från interaktioner mellan
fysiologiska, psykologiska, sociala och miljömässiga faktorer och kan framkalla sekundära
fysiologiska och beteendemässiga svar (ATS 2012). Dyspné är ett kardinalsymtom hos
patienter med KOL och är en betydande faktor till funktionsnedsättning och upplevelse av
ångest (GOLD 2020).
5
2.1.2 Dyspné
Dyspné är ett komplext symtom som påverkar flera dimensioner av individens liv. Dyspné
reducerar aktivitets- och funktionskapaciteten samt orsakar besvär och obehag (Chhabra et al.
2009). Dyspné upplevs som det mest påfrestande symtomet vid KOL (Deng et al. 2013;
Bronwyn Long et al. 2014; Wing-Ki Tang & Tze-Fan 2016; Schuler et al. 2018; Geone &
Zimmer 2017) och är det vanligaste förekommande (Booth et al. 2003; WHO 2020; NICE
2019). Patienter med KOL beskriver upplevelsen av dyspné som en känsla av ansträngd
andning, tyngdkänsla i bröstet och lufthunger (GOLD 2020). Under perioder av intensiv andnöd
upplever de en känsla av panik. Rädsla att drabbas av andnöd under måltider påverkar
nutritionen hos individer med KOL negativt. I samband med gradvis försämring av dyspné
medföljer svårigheter med vardagliga aktiviteter som exempelvis påklädnad och skötsel av
personlig hygien. Aktiviteter som kräver minimal ansträngning upplevs svårt, att knyta skor
och ta på sig strumpor innebär en utmaning och förvärrar andnöden. Många uppger sig
frustrerade över att inte kunna vara aktiva eller utföra enkla uppgifter (Barnett 2008). Dyspné
begränsar människors förmåga att röra sig fritt i hemmet och vara självständiga. De sociala
relationerna påverkas exempelvis genom att de inte längre orkar utföra aktiviteter med
barnbarn. Att leva med dyspné kan för individen medföra ett stort behov av hjälp och de hamnar
i en beroendeställning. (Barnett 2008; Booth et al. 2003). Individer med KOL upplever att
läkarna har dålig förståelse av hur det är att leva med andnöd. Att KOL är obotbart skapar en
känsla av hjälplöshet hos individerna gällande möjligheterna att hantera dyspné. Att vara
närstående till en individ med dyspné orsakad av KOL upplevs som en begränsning i dagliga
livet och en känsla av ångest, speciellt nattetid. Närstående uppger att de upplever hjälplöshet
och oro vid intensivare perioder av andnöd. De begränsas i sitt dagliga liv på grund av
sömnsvårigheter och att de inte hade möjligheter till egentid (Booth et al. 2003).
2.1.3 Instrument för att mäta dyspné
Medical Research Council (MRC) dyspnoea scale är ett mätinstrument för gradering av vilken
påverkan dyspné har på det dagliga livet hos individer med KOL. Instrumentet består av ett
frågeformulär där individen själv anger i vilken grad andfåddhet påverkar deras aktivitetsnivå.
Högre numerär på skalan innebär värre upplevelse av dyspné, ett värde på 0 indikerar ingen
dyspné. Instrumentet består av fem numrerade uttalanden (Bestall et al. 1999).
0. Jag upplever andfåddhet i samband med ansträngd träning.
1. Jag får andfåddhet när jag skyndar mig eller går upp för en kulle.
2. Jag går saktare än människor i samma ålder på grund av andfåddhet eller måste stanna för
att hämta andan när jag går i min egen takt.
3. Jag stannar för att hämta andan efter 90 meter promenad eller efter ett par minuter
promenadtakt.
4. Jag är för andfådd för att lämna huset/hemmet.
6
MRC är en enkel och valid metod som rangordnar individens upplevelse av dyspné och är enkel
att administrera för individer med KOL (Bestall et al. 1999). MRC är instrumentet som används
mest samt rekommenderas att användas (GOLD 2020; NICE 2019). Instrumentet finns översatt
till svenska och används inom den svenska sjukvården (Läkemedelsverket 2015). Andra skalor
förekommer för att mäta dyspné, exempelvis Dyspnea-12 scale och Baseline dyspnea index
(BDI) (Helvachi et al. 2019; Polat & Ergúney 2016).
Dyspnea -12 scale mäter andnödens allvarlighetsgrad och består av 12 påståenden. Varje
påstående betygsätts utifrån en skala 0 - 3, (0 = ingen, 1 = mild, 2 = måttlig, 3 = allvarlig).
Högre poäng indikerar allvarligare dyspné, mindre poäng indikerar mildare dyspné. Maximal
räckvidd av poäng summeringen är 0 - 36, där 0 är ingen andfåddhet och 36 högsta allvarliga
andfåddhet (Helvachi et al. 2019).
BDI mäter andfåddheten som framkallas under aktivitet. Instrumentet skattar tre områden
(funktionsnedsättning, kapacitet vid ansträngning och arbetskapacitet) genom poängsättning
mellan 0 (väldigt allvarlig avvikelse) och 4 (ingen avvikelse). Lägre totalpoäng indikerar
allvarligare andfåddhet, högre indikerar mildare andfåddhet (Polat & Ergúney 2016).
2.1.4 Behandling
Global Initiative For Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) publicerar årligen rapporter
som baseras på publicerade vetenskapliga studier med syfte att optimera behandling vid KOL.
Rapporterna från GOLD är evidensbaserade och anses vara ett väsentligt hjälpmedel för att
kunna implementera aktuell och effektiv vård för patienter med KOL (GOLD 2020; Patel et al.
2019). En förutsättning för att patienter med KOL ska få en optimal vård är att olika
professioner inom vården samarbetar exempelvis sjuksköterska, läkare och fysioterapeut
(NICE 2019). Vård av patienter med KOL är vanligen främst inriktad på farmakologisk
behandling. Icke-farmakologiska åtgärder som utförs av andra vårdprofessioner kan förbättra
symtom och prognos (Socialstyrelsen 2018). Individer med KOL är i behov av medicinering
och livsstilsförändringar för att upprätthålla en god hälsa (Genoe & Zimmer 2017; GOLD 2020;
Socialstyrelsen 2018). Farmakologisk behandling vid KOL syftar till att lindra symtom samt
minska frekvens och allvarlighetsgrad av exacerbationer. Val av farmakologisk behandling
beror på grad av KOL. Behandlingen består vanligtvis av bronkdilaterande läkemedel, syrgas
och glukokortikoider. Bronkodilatorer ökar FEVı genom att bronkerna vidgas vilket minskar
motståndet i luftvägarna och gör det lättare att andas. De tas oftast regelbundet för att minska
eller förhindra uppkomst av symtom. Glukokortikoider minskar risken för exacerbationer och
ökar lungfunktionen genom hämning av inflammatoriska processer (GOLD 2020).
Syrgasbehandling kan vara olämpligt för patienter med KOL, anledning är att det kan orsaka
andningsdepression. Behandling med syrgas kan övervägas för exempelvis patienter med
mycket nedsatt luftflöde (FEV1 <30%), vid cyanos, exacerbationer och saturation <92%.
(NICE 2019). KOL karaktäriseras av exacerbationer (Socialstyrelsen 2018).
7
2.1.5 Exacerbation
Exacerbation av KOL definieras som en akut tillfällig försämring av de respiratoriska
symtomen och kräver ytterligare medicinering. Vid exacerbationer kan behandling med
antibiotika krävas vid indikation (GOLD 2020; NICE 2019). Exacerbationer kan orsakas av
luftvägsinfektioner, luftföroreningar eller oklara faktorer (Hattab et. al 2016; Kaufman 2017;
NICE 2019). Tillståndet består vanligtvis i sju till tio dagar och klassificeras in i mild, medel
och svår (Kaufman 2017). Dyspné, hosta och slemproduktion förvärras och den drabbade kan
bli febril. Det existerar ingen specifik biomarkör som kan bekräfta exacerbation så diagnosen
grundas på den kliniska bilden och patientens upplevelse. Exacerbation av KOL är ett tecken
på sjukdomens allvarlighet och förlopp samt förknippas med ökad dödlighet och inläggning på
sjukhus (Hattab et. al 2016; Kaufman 2017)
2.1.6 Diagnos
Diagnosen KOL ställs genom undersökning av lungornas vitalkapacitet, en spirometri.
Spirometri används dessutom fortlöpande för att övervaka sjukdomens progressivitet (NICE
2019). En mätning av den forcerade vitalkapaciteten (FVC) anger mängden luft som exhaleras
efter en maximal inhalation och mäts i liter. En mätning av den forcerade exspiratoriska
lungvolymen under första sekunden (FEVı) beskriver maximal utandning och genomförs efter
att individen erhållit bronkdilaterande läkemedel. Om FEVı <70% av FVC har individen
sannolikt KOL. Lägre procent på FEVı innebär en mer avancerad KOL. Denna undersökning
räcker oftast för att säkerställa diagnos men ibland genomförs även en lungröntgen och
datortomografi av bröstkorgen (Hattab 2016; GOLD 2020). Patienternas grad av KOL
klassificeras med syfte att bedöma sjukdomens allvarlighetsgrad och för att kunna vägleda val
av behandling. Klassifikationen baseras på tre huvudsakliga faktorer (GOLD 2020).
1. Symtomupplevelse utifrån poängsättningen på Medical Research Council (MRC).
2. Spirometri data (FEVı).
3. Antal tidigare exacerbationer.
Baserat på dessa 3 faktorer grupperas patienter med KOL i en av följande kategorier:
1. Patientgrupp A: Låg risk, mindre symtom
2. Patientgrupp B: Låg risk, mer symtom
3. Patientgrupp C: Hög risk, mindre symtom
4. Patientgrupp D: Hög risk, mer symtom.
8
2.1.7 Prevalens, mortalitet och kostnader
I Sverige lider uppskattningsvis 400 000 - 700 000 människor av KOL och det förutspås en
ökning i dess prevalens (Socialstyrelsen 2018). Prevalensens ökning beror på att människor
fortsätter att exponeras av riskfaktorer för KOL och människans stigande livslängd (GOLD
2020). KOL drabbar 329 miljoner människor globalt, vilket är ungefär 5% av mänsklighetens
totala population (Hattab et. al 2016). Mortaliteten i KOL beräknas i Sverige vara cirka 2 700
människor varje år. Sjukdomen kan inte hävas helt på grund av permanenta skador på
individens lungvävnad. Denna dödssiffra gör KOL till en av de vanligaste dödsorsakerna i
Sverige (Socialstyrelsen 2017). KOL är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen men
förutspås bli tredje vanligaste vid 2030 (GOLD 2020, WHO 2020). KOL har blivit en
folksjukdom och man uppskattar att det existerar ett stort antal odiagnostiserade individer
drabbade av KOL. Ur ett ekonomiskt perspektiv står respiratoriska sjukdomar för 6% av den
årliga hälsovårdsbudgeten i Europeiska unionen (EU). KOL motsvarar 56% (38,6 biljoner euro)
av kostnaderna. Exacerbationer av KOL står för den största delen av kostnaderna (GOLD
2020).
2.2 Sjuksköterskans ansvar och kompetens
En legitimerad sjuksköterskas huvudsakliga specialitet är omvårdnad. Omvårdnaden som
bedrivs har grund i forskning och en humanistisk människosyn som utgångspunkt i nära arbete
med patienter. Den legitimerade sjuksköterskan kan självständigt besluta om hälso-
sjukvårdsåtgärder som medför högre chans för förbättring, bevarande eller återställande av
hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Patienter med KOL har i första hand kontakt med
en sjuksköterska inom vården. Sjuksköterskan är en viktigt resurs i vården av patienter med
KOL genom hela sjukdomsförloppet (Fletcher & Dahl 2013). Att arbeta hälsofrämjande är
gemensamt för alla sjuksköterskor, begreppet hälsofrämjande associeras ofta med prevention.
Preventivt arbete sammanlänkas med hälsoutbildning och egenvård. Hälsoutbildning innebär
huvudsakligen att informera och påverka en individs livsstil och handlande med syfte att
motverka sjukdom och främja hälsa. Egenvård definieras som åtgärder en individ tar initiativ
till och genomför med ändamål att bevara liv, hälsa och välbefinnande (Svensk
sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskan kan planera och utveckla behandlingsstrategier
för att minska sjukdomsbördan för patienter med KOL (Fletcher & Dahl 2013; Socialstyrelsen
2018). Forskning visar dock att sjuksköterskan har brister inom dessa områden och att det finns
möjlighet till förbättring (Fletcher & Dahl 2013; Dobrowolska et al. 2014).
2.2.1 Omvårdnadsinterventioner
Omvårdnadsinterventioner definieras som varje åtgärd baserad på sjuksköterskans kliniska
bedömning och kunskap som utförs för att förbättra utfall för patienten.
Omvårdnadsinterventioner kan inkludera vård antingen via direkt kontakt med patienten eller
indirekt vilket omfattar vård borta från patienten men på patientens eller en grupp patienters
vägnar. Omvårdnadsinterventioner kan även vara åtgärder som en sjuksköterska har tagit
initiativet till som svar på en omvårdnadsdiagnos (Butcher et al. 2018; Wong et al. 2009). En
sjuksköterska ska kunna utföra omvårdnadsinterventioner samt interventioner föreskrivna av
en annan profession (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Omvårdnadsinterventioner riktade
mot dyspné hos patienter med KOL är grundläggande för behandlingen och optimerar vården
(Deng et al. 2013). Forskning visar även att omvårdnadsinterventioner riktade mot dyspné
minskar frekvensen mellan inläggningar på sjukhus (Wood-Baker et al. 2012).
9
2.3 Problemformulering
KOL är ett kroniskt sjukdomstillstånd och det har konstaterats blivit en folksjukdom då cirka
5–7% av den svenska befolkningen har KOL och det förutspås en ökad prevalens. KOL har hög
mortalitet och är i nuläget en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och globalt. Ett stort
mörkertal uppskattas vilket innebär att med en redan hög rådande prevalens förekommer även
odiagnostiserade patienter med KOL. Detta innebär att prevalensen och sannolikt mortaliteten
är högre än vad statistiken visar. Sjuksköterskan är en viktig resurs i vården av patienter med
KOL och kan utarbeta flera behandlingsstrategier för att minska symtombördan. Dyspné är ett
komplext och problematiskt symtom vid KOL och innebär för individen och närstående en
begränsning i deras dagliga liv och behov av stöd. Omvårdnadsinterventioner som utförs av en
sjuksköterska mot dyspné minskar återinläggningar på sjukhus för patienter med KOL och
därmed minskar kostnaderna för vården. Vården av patienter med KOL är huvudsakligen
inriktad på farmakologisk behandling, studier har dock visat att icke farmakologiska åtgärder
som omvårdnadsinterventioner kan förbättra symtom och prognos.
2. 4 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner
vid dyspné hos patienter med KOL.
10
3. Metod
3.1 Metodval
Denna litteraturstudie bygger på ett systematiskt arbetssätt genom att söka, granska och
bearbeta vetenskapliga artiklar med intention att besvara litteraturstudiens syfte (Forsberg &
Wengström 2016). Litteraturstudien utgår ifrån de nio steg som beskrivs av Polit & Beck
(2016). I steg ett formuleras och preciseras syfte, i steg två beslutas sökstrategi genom val av
databaser och relevanta nyckelord. Steg tre består av identifierandet av potentiella primärkällor
och vid steg fyra granskas artiklar av relevans till studiens syfte genom att läsa titlar, abstract
och verifiera nyckelord. I steg fem läses inhämtat material i sin helhet, vid steg sex analyseras
informationen och steg sju är en kritisk granskning av insamlat material. Steg åtta innebär
identifiering av eventuella teman och steg nio är en slutgiltig sammanställning av resultat (Polit
& Beck 2016). Polit & Becks niostegsmodell är fritt översatt.
3.2 Litteratursökning
I steg ett formulerades syfte som avgränsades efter problemformuleringen. I steg två beslutades
vilka databaser som skulle användas för att eftersöka relevant information och de sökord som
var aktuella mot syfte. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.
CINAHL utfördes sökningarna med Pulmonary disease, chronic obstructive som Major
Concept (MM). Som Headings-termer (MH) användes Dyspnea, Nursing Interventions, Health
promotion, Disease Management och Nurs* med trunkering (*) för att utvidga sökordet. I
PubMed genomfördes sökningarna med MeSH-termerna (MeSH) Pulmonary disease, chronic
obstructive, Dyspnea, Nursing, Health promotion och Disease management. I PubMed
användes MeSH-termen Nursing som ett alternativ till Headings-termen Nursing interventions
då det sökordet inte existerade som en MeSH-term. I steg tre söktes sökorden primärt enskilt
för att bilda en uppfattning om områdets aktuella forskning. Sedan kombinerades sökorden med
den booleska operatorn AND för att urskilja de relevanta primärkällorna varpå urvalsprocessen
kunde initieras. Databassökningarna utfördes i januari och februari 2020 vilka redovisas i tabell
1 och 2.
3.3 Inklusionskriterier och exklusionskriterier
I litteratursökningen användes inklusions- och exklusionskriterier. Artiklar som inkluderades
ska vara publicerade de senaste tio åren, mellan 20100101–20201231, med motiv att
forskningen ska vara aktuell. Artiklarna ska vara på engelska eller svenska samt peer reviewed.
Sökningarna har utförts utan restriktion på ålder eller kön gällande innehållet. Artiklarnas
forskning ska innehålla data som omfattar den allmänna sjuksköterskans kompetens. Inga
litteraturstudier ska ingå.
11
Begräsningar: Peer reviewed, Publication date: 20100101–20201231 och endast engelska eller svenska
MM = Major Concept, MH = Major Heading, () = Interna Dubbletter
Tabell 1. Sökning i databasen CINAHL, januari-februari 2020.
Söknummer
Sökdatum
Sökord i CINAHL
Sökningar utförda
Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1
(2020-01-24)
Pulmonary disease, chronic
obstructive (MM)
8671
S2
(2020-01-24)
Dyspnea
(MH)
4964
S3
(2020-01-24)
Nursing interventions (MH) 2833
S4
(2020-01-24)
Health promotion (MH) 30562
S5
(2020-01-24)
Disease management (MH) 12318
S6
(2020-02-12)
Nurs* 224705
S7
(2020-01-24)
S1 AND S2 537
S8
(2020-01-24)
S7 AND S3 2 2 1 1
S9
(2020-01-24)
S1 AND S3 10(2) 4
2 1
S10
(2020-01-24)
S7 AND S5 5(1) 2
1 1
S11
(2020-01-24)
S1 AND S4 38 8 5 1
S12
(2020-01-24)
S2 AND S5 55(3) 3 0 0
S13
(2020-02-12)
S7 AND Nurs* 45(3) 6 3 3
Totalt
25 12 7
12
Begräsningar: Humans, Publication date: 20100101–20201231 och endast engelska eller svenska
MeSH = Medical Subject Headings, ( ) = Interna Dubbletter, (( )) = Externa dubletter
Tabell 2. Sökning i databasen PubMed, januari 2020.
Söknummer
Sökdatum
Sökord i PubMed
Sökningar utförda
Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1
(2020-01-27)
Pulmonary disease, chronic
obstructive (MeSH)
23410
S2
(2020-01-27)
Dyspnea (MeSH) 7337
S3
(2020-01-27)
Nursing (MeSH) 45361
S4
(2020-01-27)
Health promotion (MeSH) 11144
S5
(2020-01-27)
Disease management (MeSH) 34127
S6
(2020-01-27)
S1 AND S2 1333
S7
(2020-01-27)
S6 AND S3 10 3 1 1
S8
(2020-01-27)
S6 AND S5 12 2
0 0
S9
(2020-01-27)
S2 AND S5 97(1)
((2))
3
0 0
S10
(2020-01-27)
S1 AND S4 69(1) 6 2 1
S11
(2020-01-27)
S1 AND S3 91(1) 3 2 2
S12
(2020-01-27)
S1 AND S5 328(2) 5 3 0
Totalt:
29 8 4
13
3. 4 Urval 1
I steg fyra lästes titel och abstrakt på totalt 762 artiklar varav 155 i CINAHL och 607 i PubMed.
Det som eftersöktes var artiklar med relevans gentemot syftet. Resultatet av urval 1 i CINAHL
blev 25 artiklar varav nio interna dubbletter, detta resulterade i totalt 16 artiklar. I PubMed blev
resultatet 29 artiklar varav fem interna dubbletter och två externa dubbletter vilket resulterade
i totalt 22 artiklar. Sammanlagt utfall från databaserna CINAHL och PubMed var 38 artiklar
som bedömdes innehålla relevant information gentemot syftet. De artiklar som exkluderades
bedömdes inte möta inklusions- samt exklusionskriterier exempelvis då de var review artiklar.
3. 5 Urval 2
I steg fem utfördes en relevansbedömning, artiklarna från urval 1 lästes i sin helhet. Artiklar
som ansågs relevanta gentemot syftet avancerade till urval 2. I CINAHL var det fyra artiklar
som fortfarande ansågs relevanta för urval 2 efter granskning, vilket innebar att 14 artiklar blev
exkluderade. I PubMed bedömdes fyra artiklar relevanta och avancerade till urval 2, vilket
innebar att 16 artiklar exkluderades. Totalt exkluderades 30 artiklar. Artiklar som exkluderades
ansågs inte uppfylla syfte då de exempelvis föll utanför den allmänna sjuksköterskans
kompetens eller var reviewartiklar, vilket inte tydligt framkom i urval 1. Endast åtta artiklar
kvarstod efter denna granskning, vilket bedömdes vara otillräckligt för att grunda ett resultat
på. Ytterligare sökning genomfördes i CINAHL med sökordet nurs* som trunkering (*) för att
utvidga sökordet. Denna sökning i kombination med Pulmonary disease, chronic obstructive
och Dyspnea genererade 45 artiklar varav tre avancerade till urval tre. Sökningen redovisas i
tabell 1. Nurs* kombinerades med andra relevanta sökord vilka återfinns i tabell 1 och 2. Dessa
kombinationer genererade inga artiklar som tillförde nytt material till arbetet och redovisas
därför ej. I steg sex analyserades kvarvarande 11 artiklars information i sin helhet. Artiklarnas
syfte, metod och resultat sammanställdes och granskades.
3.6 Urval 3
I Steg sju genomgick de elva artiklarna en kritisk granskning. Den kritiska granskningen utgick
från Polit och Becks (2016) granskningsmallar “Guide to an Overall Critique of a Qualitative
Research Report” och “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report”. Efter
denna kritiska granskning återstod elva artiklar, sju från CINAHL och fyra från PubMed.
Därmed gick alla artiklar i urval 3 genom den kritiska granskningen som utfördes enligt Polit
och Becks (2016) granskningsmallar. Efter granskningen återstod totalt elva artiklar till urval 3
som sedan fördes in i matris vilken redovisas i bilaga 1.
3. 7 Databearbetning
I steg åtta lästes de elva artiklar som ingick i denna litteraturstudie enskilt av båda författarna,
artiklarna numrerades sedan 1–11 på ett separat dokument. Databearbetningen genomfördes
med en induktiv ansats. Författarna granskade och diskuterade innehållet i artiklarna.
Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid dyspné
hos patienter med KOL så dessa eftersöktes i artiklarna. I det separata dokumentet
dokumenterades vilka omvårdnadsinterventioner som förekom vilka placerades bredvid
respektive artikel siffra. Flertalet omvårdnadsinterventioner påträffades i artiklarna, likheter
och skillnader identifierades. Omvårdnadsinterventionernas huvudsakliga fokusområde
sorterades in under övergripande rubriker. Fyra huvudrubriker bildades:
14
Omvårdnadsinterventioner med inriktning på sjuksköterskans roll som rådgivare,
omvårdnadsinterventioner med inriktning på utbildning, omvårdnadsinterventioner med
inriktning på fysisk aktivitet och komplementära omvårdnadsinterventioner. Artiklarnas
numrering placerades vid adekvat huvudrubrik på separat dokumentet. I steg nio
sammanställdes och redovisades slutgiltigt resultat.
3.8 Forskningsetiska överväganden
Författarna har rättat sig efter Vetenskapsrådets riktlinjer om god forskningssed (2017). De
valda vetenskapliga artiklarna som använts till denna litteraturstudie ska ha fått tillstånd från
etisk kommitté eller utfört noggrant etiskt övervägande. Alla artiklar som ingår i denna
litteraturstudie redovisas genom att korrekt referenshantering tillämpas för att undvika plagiat.
Plagiering innebär nyttjandet av någons annans idéer, resultat eller ord utan att ge
upphovsmakaren erkännande (Polit & Beck 2016). Författarna praktiserade en objektiv syn på
resultat som presenteras för att undvika bias. Detta innebär att all resultat redovisas oberoende
av författarnas egna värderingar och åsikter. Författarna använde vid översättning ett
ordlexikon för att undvika feltolkning när artiklar är skrivna på engelska (Forsberg &
Wengström 2016).
15
4. Resultat
Totalt elva vetenskapliga artiklar utformade resultatet. Tio utav de elva artiklarna bestod av
kvantitativa metoder och en var mixed method. Artiklarna redovisades i matris (Bilaga 1) med
en kortfattad sammanställning utifrån artiklarnas syfte, metod och huvudsakliga resultat.
Huvudrubriker bildades efter vad interventionerna hade för huvudsakliga inriktning.
Huvudrubrikerna var omvårdnadsinterventioner med inriktning på sjuksköterskans roll som
rådgivare, omvårdnadsinterventioner med inriktning på utbildning, omvårdnadsinterventioner
med inriktning på fysisk aktivitet och komplementär omvårdnadsinterventioner.
4.1 Omvårdnadsinterventioner med inriktning på sjuksköterskans i roll som rådgivare
Under denna rubrik beskrivs omvårdnadsinterventioner där sjuksköterskans primära roll var
rådgivare. Denna roll innebar att sjuksköterskan handledde patienterna vid upprepade tillfällen
under en längre period via hembesök (Helvachi et al. 2019; Wood-Baker et al. 2012; Bal
Özkaptan et al. 2016) och telefonkontakt (Helvachi et al. 2018; Wood-Baker et al. 2012).
Interventionerna syftade att konstruera individuella handlingsplaner som eftersträva främjandet
av patienternas förmåga till egenvård (Bal Özkaptan et al. 2016; Wood-Baker et al. 2012).
Patienterna erhöll utbildning om KOL och livsstilsförändringar i syfte att mildra dyspné (Bal
Özkaptan et al. 2016; Helvachi et al. 2019)
Bal Özkaptan & Kapucu (2016) använde en metod där omvårdnadsinterventioner innefattande
utbildning och rådgivning för patienter med KOL gavs av sjuksköterskan i hemmiljö. Metoden
undersökte hur främjande av egenvård påverkade deltagarnas självförmåga. Självförmåga
definieras som vilket självförtroende deltagarna har att utföra diverse dagliga aktiviteter. En
individuellt anpassad plan formades med syfte att öka patienternas förmåga att hantera sin
dyspné via motivation och utbildning. Utbildningen bestod av information om orsaker, symtom
och behandling avseende KOL. Patienterna informerades om följsamhet kring medicinering,
rökstopp, infektionsskydd, effektiv hosta, diafragmaandning och andning med slutna läppar.
Dyspné mättes med MRC, interventionsgruppen jämfördes med en kontrollgrupp.
Interventionsgruppen uppvisade förbättring av dyspné (1.81 - 1.34) vid slutet av studien jämfört
med kontrollgrupp (1.70 - 1.79).
Effekterna av ett rådgivnings- och utbildningsprogram lett av en sjuksköterska och dess
påverkan på dyspné, hälsostatus och behov av vård hos patienter med KOL undersöktes av
Helvachi et al. (2019). Hälsostatus innefattar exempelvis dyspné, aktivitetsnivå och
begränsning i dagliga livet. Studien pågick under tolv veckor. Deltagarna fick de första fyra
veckorna via hembesök av sjuksköterska information angående KOL bestående av lungornas
anatomi och fysiologi, andningsprocessen, riskfaktorer, symtom och behandling vid KOL.
Deltagarna upplystes om behandlingsmetoder såsom inhalationer, syrgas samt åtgärder för att
förhindra exacerbationer. En hälsosam livsstil gällande kost, hygien, infektionsskydd, effekter
av rökstopp och copingstrategier för stress delgavs. Vecka fem-åtta bestod av telefonrådgivning
och upprepad information. Vecka nio-tolv var det uppehåll av kontakt, i slutet av tolfte veckan
utvärderades programmet. Upprepade mätningar av dyspné med Dyspnea-12 scale gjordes
vecka fyra, åtta och tolv. Mätningarna uppvisade successivt minskad dyspné med tiden, en
tydlig förbättring observerades vecka tolv (18.0 - 7.5). Mindre behov av vård och ökad
hälsostatus iakttogs vilket kan vara ett resultat av förbättring i dyspné.
16
Wood-baker et al. (2012) undersökte sjuksköterskors roll som rådgivare i samverkan med
patienter med KOL och huruvida denna roll kan utveckla patienternas förmåga till egenvård.
Första mötet var ett hembesök där huvudsakliga problem som patienterna upplevde
diskuterades, individuella handlingsplaner och mål utvecklades för att adressera dessa,
exempelvis dyspné. Handlingsplanerna var mätbara och utförbara inom en sannolik tidsram.
Patienterna hade kontakt med sjuksköterskan via hembesök och regelbundna telefonsamtal för
att diskutera framsteg och, om nödvändigt, ändra handlingsplanerna. Patienterna förde dagbok
över deras dagliga symtomupplevelse. Dyspné mättes via MRC vid fem tillfällen, graden
dokumenterades i dagboken så att patienterna kunde jämföra resultatet. Sjuksköterskans
rådgivande roll resulterade i minskad dyspné (3.4 - 1,28) och ökad fysisk kapacitet och
livskvalitet påvisades.
4.2 Omvårdnadsinterventioner med inriktning på utbildning
Omvårdnadsinterventioner där sjuksköterskans huvudsakliga fokus var att öka patienternas
kunskaper gällande KOL och livsstilsförändringar beskrivs under denna rubrik. Interventioner
delgavs patienterna inom slutenvården, kontakt och uppföljning med sjuksköterskan förekom
inte under en längre tidsram. Sjuksköterskan utbildade patienterna huvudsakligen om
livsstilsförändringar och KOL (Deng et al. 2013; Lemmens et al. 2011; Dobrowolska et al.
2014).
Deng et al. (2013) undersökte effekten av sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner gällande
dyspné och fatigue hos patienter med KOL. Interventionsgruppen erhöll psykologiska,
kognitiva, beteendemässiga och fysiska omvårdnadsinterventioner. Interventioner
genomfördes i fyra steg. I steg ett, psykologiska interventioner, bekantade sig deltagarna med
sjukhusmiljön. Deltagarnas personliga behov och karaktärsdrag identifierades. Uppmuntran
och stöd gavs när de uttryckte negativa känslor. I steg två, kognitiva interventioner, utbildades
deltagarna verbalt och skriftligt. Informations gavs gällande administration av syrgas,
infektionsskydd och effektiv hosta. Deltagarna tilldelades en broschyr innehållande information
om KOL, exacerbationer, medicinering och egenvårdsråd. I steg tre, beteendeförändringar,
informerades deltagarna om betydelsen av energiintag och erhöll individuella kostråd.
Deltagarna föreslogs att sluta röka, ta stöd av närstående och lyssna på lugn musik för att lindra
negativa känslor samt förbättra sin sömnkvalitet. I steg fyra, fysiska interventioner, mottog
deltagarna träning gällande andning med slutna läppar och diafragmaandning. Vid utskrivning
erhölls individualiserade träningsprogram innehållande dagliga promenader och styrketräning.
Upplevelse av dyspné mättes med MRC innan och efter omvårdnadsinterventionerna.
Interventionsgruppen jämfördes med en kontrollgrupp, interventionsgruppen hade en förbättrad
dyspné (2.8 - 1.6) och fatigue jämfört med kontrollgruppen (2.9 - 2.2). Ett samband upptäcktes
mellan fatigue och dyspné, när dyspné lättade minskade fatigue.
Effekten av hanteringsprogram innehållande omvårdnadsinterventioner gällande dyspné,
fatigue och livskvalitet hos patienter med KOL undersöktes av Lemmens et al. (2011).
Omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan tillämpade för dyspné var: utbildning om
rökbeteende och rekommendation för rökavvänjningsprogram. Patienterna utbildades om
fysisk aktivitet och användning av mediciner. Broschyrer utdelades innehållande råd om
nutrition. Andra interventioner tillämpades, exempelvis förtydligande av roller inom det
multiprofessionella teamet. Mätning med MRC genomfördes innan och efter interventionerna,
grad av upplevd dyspné förbättrades (0.82 - 0.57). Undersökningen påvisade en förbättring av
fatigue och livskvalitet. Interventioner som utbildar patienter om varför livsstilsförändringar
bör genomföras genererar ett mer fördelaktigt utfall för patienterna.
17
Dobrowolska et al. (2014) undersökte typer av hälsofrämjande åtgärder som en sjuksköterska
inom sluten- och hemsjukvård använde för patienter med KOL och frekvensen av dessa.
Majoriteten av hälsofrämjande åtgärder bestod av utbildning relaterad till KOL,
livsstilsförändringar och främjande av rökstopp. Vanligaste tillvägagångssättet för utbildning
var ett individuellt samtal med patienten. Sjuksköterskorna upplevde att den hälsofrämjande
utbildningen ökade patienternas motivation till att genomföra livsstilsförändringar, gav upphov
till optimism och ökad tendens till egenvård. Patienter som deltog i hälsoutbildning märkte en
minskad dyspné, ökad fysisk aktivitet och bättre psykosocial hälsa.
4.3 Omvårdnadsinterventioner med inriktning på fysisk aktivitet
Under denna rubrik grupperas omvårdnadsinterventioner med fokus på fysisk aktivitet. Den
fysiska aktiviteten var promenader (Lin et al. 2019; Yilmaz & Aydin 2018) och
andningsövningar (Lin et al. 2019; Bronwyn Long et al. 2014).
Effekten av dagliga promenader innehållande andningsövningar på dyspné hos patienter med
KOL undersökte Lin et al. (2019). Deltagarna lärde sig utföra andningsövningar omfattande
andning med slutna läppar och diafragmaandning. Deltagarna utbildades om medicin,
rökavvänjning och nutrition samt tilldelades en handbok med instruktioner för
andningsövningarna. Initialt förberedde deltagarna kropp och sinne genom avslappning och
andningsövningar. Promenaden började långsamt och öka successivt i takt. Nedvarvning
innebar stegvis dämpning av farten, sluta promenera och till sist tacka sig själv för att ha tränat
kropp och sinne. Deltagarna hade fokus på andningen under hela förloppet. Dyspné mättes med
MRC före och efter undersökningen och visade en förbättring (1.16 - 0.84). Resultatet
jämfördes med en kontrollgrupp (1.32 - 1.40). Interventionen kan tillämpas kliniskt av en
sjuksköterska och visade förbättring av ångest, depression och livskvalitet hos deltagarna.
Yilmaz & Aydin (2018) undersökte hur promenader påverkar dyspné och livskvaliteten hos
patienter med KOL. Sjuksköterskan utbildade deltagarna om KOL samt positiva effekter av
regelbundna promenader relaterat till sjukdomen. Rekommendationen var att promenera minst
30 minuter dagligen. Deltagarna fick en stegräknare som endast användes vid promenader för
att beräkna varaktighet och antal steg. Ett formulär tilldelades för dokumentation av steg och
varaktighet. Dyspné mättes med MRC, undersökningen påvisade en signifikant förbättring av
dyspné (2.0 - 0.5). Promenadens varaktighet, antal steg per dag och livskvaliteten hos
deltagarna förbättrades.
Behandling av dyspné, ångest och depression hos patienter med KOL undersöktes av Brownyn
et al. (2014). Omvårdnadsinterventioner gällande dyspné var andning med slutna läppar,
anpassa aktivitetsnivå för att bevara energi och en fläkt för att underlätta andningen. Deltagarna
erbjöds opioider för behandling av dyspné, tio av 15 deltagare tackade ja, alla deltagare nyttjade
omvårdnadsinterventionerna. Deltagare som uppvisade tydliga tecken på depression erbjöds
farmakologisk behandling vilket avböjdes då upplevelsen av deras depressiva symtom var en
konsekvens av andfåddhet. Vid första uppföljningstillfället framkom en förbättring av dyspné
vilket minskade upplevelsen av ångest och depression. Grad av dyspné mättes med MRC före
och efter interventionerna, samma medelvärde (2) uppmättes vid båda tillfällena. Majoriteten
av deltagarna (85%) uppgav förbättring av livskvalitet genom hjälp med andningen, höjt
självförtroende och snabbare återhämtning vid ansträngning.
18
4.4 Komplementära omvårdnadsinterventioner
Under denna rubrik sammanställdes komplementära omvårdnadsinterventioner som kan nyttjas
kliniskt av sjuksköterskor. Interventionerna inriktades mot avslappningsterapi vilka genererade
avslappning hos patienterna (Polat & Ergüney 2017; Yilmaz & Kapucu 2017).
Effekten av zonterapi på dyspné och fatigue hos patienter med KOL undersökte Polat &
Ergúney (2017). Artikeln beskriver zonterapi som en metod där kroppen frisätter kurativa
ämnen som är blockerade i kroppen. Frisättningen sker genom massagerörelser på fötterna
vilket resulterar i återflöde av dessa ämnen till kroppens organ och celler. Blodflödet accelererar
och homeostasen i kroppen förbättras och genererar därmed fysiologisk avslappning i kroppen.
Graden av dyspné mättes före och efter interventionen med Baseline dyspnea index, BDI.
Undersökningen visade förbättrad dyspné hos patienterna (6.66 - 7.30) jämfört med
kontrollgrupp (6.39 - 6.56) och minskad fatigue.
Yilmaz & Kapucu (2017) undersökte effekten av avslappningsövningar på patienter med KOL
gällande dyspné, fatigue och sömnkvalitet. Metoden innebär att individen stretchar stora
muskelgrupper och sedan slappnar av för att minska spänningen i musklerna.
Interventionsgruppen erhöll en guide med bilder och information om övningarna, mp3-spelare
och hörlurar med en inspelad röst som guidade deltagarna genom övningen så de självständigt
kunde genomföra övningarna. Ytterligare genomgång av övningarna ägde rum via hembesök
och telefonkontakt. Dyspné mättes före och efter interventionen med MRC.
Interventionsgruppen uppvisade skillnad i upplevd dyspné (2.2 - 1.5), jämfört med
kontrollgrupp (2,4 - 2.6) bättre sömnkvalitet samt minskad av fatigue.
19
5. Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid
dyspné hos patienter med KOL. Olika omvårdnadsinterventioner för dyspné avseende patienter
med KOL framkom i resultatet. Förekommande omvårdnadsinterventioner var utbildning,
rådgivning, fysisk aktivitet och avslappningsterapi.
5.1 Resultatdiskussion
I resultatet framkom effekter av omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan tillämpar
gällande dyspné hos patienter med KOL. Alla förutom en av omvårdnadsinterventionerna
resulterade i förbättrad dyspné vilket observerades genom mätning med bedömningsinstrument.
Förutom förbättringar i dyspné noterades även förbättring av livskvalitet (Lin et al. 2019;
Yilmaz & Aydin 2018; Bronwyn Long et al. 2014; Wood-Baker et al. 2012). Sambandet mellan
livskvalitet och dyspné bekräftades av Ekinci et al (2015) som förtydligade att dyspné var den
främsta faktorn som påverkade livskvaliteten hos patienter med KOL. Att utvärdera grad av
upplevd dyspné med bedömningsinstrument möjliggjorde en uppskattning av livskvalitet hos
patienter med KOL (Ekinci et al. 2015). Resultatet styrks ytterligare av Akinci & Yildirim
(2013) vilka undersökte sambandet mellan livskvalitet och upplevd dyspné. De konstaterade att
livskvaliteten försämras när upplevd dyspné ökade. Detta kan innebära att genom tillämpande
av omvårdnadsinterventioner mot dyspné kan en sjuksköterska förbättra livskvaliteten för
patienterna.
Resultatet visade ett samspel mellan dyspné och andra symtom som patienter med KOL
upplevde (Yilmaz & Kapucu 2017; Polat & Ergüney 2017; Lemmens et al. 2011; Deng et al.
2013; Lin et al. 2019). Flera symtom som förekommer samtidigt eller har ett samband med
varandra kan benämnas som symtomkluster. Interventioner som riktas mot ett symtom kan
påverka upplevelsen av andra symtom (Dodd et al. 2002). Patienterna upplevde varierande
fysiska och psykiska symtom och resultatet uppvisade ett samspel mellan dyspné, ångest,
fatigue och depression. Interventioner vars huvudsakliga syfte var att öka patienters kunskap
om KOL med syfte att lindra dyspné visade en lindring av fatigue (Deng et al. 2013; Lemmens
et al. 2011). I undersökning av Deng et al. (2013) framkom samspelet mellan dyspné och
fatigue, när dyspné reducerades så minskade fatigue. Resultatet styrks av Kyeung et al (2017)
som identifierade symtomkluster hos patienter med KOL och fann att fatigue hade ett starkt
samband till dyspné. Sambandet beror på försämrad lungfunktion och syrebrist hos patienter
med KOL medför en ansträngd andning som genererar en trötthetskänsla (Kyeung et al. 2017).
Förbättrad dyspné lindrade upplevd ångest och depression genom interventioner huvudsakligen
bestående av fysisk aktivitet (Bronwyn Long et al. 2014; Lin et al. 2019). Bronwyn et al. (2014)
konstaterade att depressiva symtom hos patienterna var en konsekvens av dyspné. Patienterna
nekade till farmakologisk behandling mot depressiva symtom och erhöll enbart
omvårdnadsinterventioner. Interventionerna resulterade i lindrad ångest och depression till en
följd av förbättrad dyspné. Likvärdigt resultat konstaterades av Lin et al. (2019) där
interventionerna riktade mot dyspné medförde förbättring av upplevd ångest och depression.
Sambandet mellan dyspné, ångest och depression styrks i en undersökning av Lee et al. (2017)
som förklarade att upplevelsen av dyspné är associerat med förhöjd upplevelse av ångest och
depression. Dyspné kan ge upphov till fysiska och psykiska symtom hos patienter med KOL.
Interventioner primärt riktade mot dyspné kan medföra lindring av andra symtom med
anknytning till dyspné.
Dyspné är ett vanligt förekommande symtom vid hjärtsvikt. Omvårdnadsinterventioner som
tillämpades vid dyspné hos patienter med hjärtsvikt var exempelvis fysisk aktivitet samt
utbildning om symtom och behandling vid hjärtsvikt (Churchouse & Thomas 2010;
20
Wongpiriyayothar et al. 2010). I resultatet framkom likväl fysisk aktivitet (Deng et al. 2013;
Lemmens et al. 2011; Lin et al. 2019; Yilmaz & Aydin 2018) och utbildning om symtom och
behandling (Bal Özkaptan et al. 2016; Deng et al. 2013; Lemmens et al. 2011; Dobrowolska et
al. 2014) som omvårdnadsinterventioner vid dyspné hos patienter med KOL. Patienter med
hjärtsvikt utbildades via individuella möten, telefon samt tilldelades broschyrer med
information om hjärtsvikt (Churchouse & Thomas 2010; Wongpiriyayothar et al. 2010).
Liknande metoder för att utbilda patienter observerades i resultatet där patienter med KOL
utbildades via möten (Bal Özkaptan et al. 2016; Helvachi et al. 2019; Wood-Baker et al. 2012;
Dobrowolska et al. 2014), kontakt via telefon (Helvachi et al. 2019; Wood-Baker et al. 2012)
och genom utdelning av broschyrer (Deng et al. 2013; Lemmens et al. 2011). Utbildningen
gällande symtomhantering hos patienter med hjärtsvikt syftade till att öka deras
egenvårdsförmåga genom exempelvis kostförändringar avseende minskat salt- och vätskeintag
(Churchouse & Thomas 2010; Wongpiriyayothar et al. 2010). Att främja patienternas
egenvårdsförmåga med syfte att hantera symtom var återkommande i resultatet (Wood-Baker
et al. 2012; Deng et al. 2013; Bal Özkaptan et al. 2016; Helvachi et al. 2019). Utbildning som
gavs till patienter med KOL innefattade dessutom kostråd (Helvachi et al. 2019; Deng et al.
2013; Lemmens et al. 2011; Lin et al. 2019). Churchouse & Thomas (2010) tillämpade
andningsövningar för att reducera dyspné hos patienter med hjärtsvikt. Andningsövningar var
en omvårdnadsintervention som framkom i resultatet som tillämpades för patienter med KOL
(Bal Özkaptan et al. 2016; Deng et al. 2013; Lin et al. 2019; Bronwyn Long et al. 2014). I
jämförelse med resultatet påvisades flera gemensamma nämnare angående
omvårdnadsinterventioner vid dyspné i respektive sjukdom. Detta kan betyda att
omvårdnadsinterventioner som tillämpas vid dyspné för patienter med KOL även är
applicerbart vid dyspné hos patienter med hjärtsvikt. En skillnad var kostråd, vid hjärtsvikt
observerades ett mer specifikt fokus i att reducera salt- och vätskeintag. Ytterligare en olikhet
var att omvårdnadsinterventioner för KOL lägger vikt vid rökstopp. Detta betyder inte
nödvändigtvis att rökstopp inte förekommer som en intervention för patienter med hjärtsvikt då
omvårdnadsinterventioner från endast två artiklar jämfördes med resultatet.
I resultatet framkom att omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan tillämpade för dyspné
hos patienter med KOL frekvent berörde utbildning (Bal Özkaptan et al. 2016; Deng et al. 2013;
Lin et al. 2019; Lemmens et al. 2011; Helvachi et al. 2019; Dobrowolska et al. 2014; Wood-
Baker et al. 2012; Yilmaz & Aydin 2018). Patienter med KOL hade hjälp av
utbildningsprogram där omvårdnadsinterventioner ingick i syfte att öka kunskapen om KOL.
Omvårdnadsinterventionerna resulterade i förbättring av deras dyspné (Bal Özkaptan et al.
2016; Deng et al. 2013; Lemmens et al. 2011; Helvachi et al. 2019; Dobrowolska et al. 2014;
Wood-Baker et al. 2012). En viktig del i behandlingen av patienter med KOL är
patientutbildning. En ökad kunskap om sin sjukdom styrker förmågan till egenvård
(Socialstyrelsen 2018). I resultatet handlade sjuksköterskans främjande av egenvård genom
exempelvis rökavvänjning (Bal Özkaptan et al. 2016; Helvachi et al. 2019; Deng et al. 2013;
Dobrowolska et al. 2014), infektionsskydd (Bal Özkaptan et al. 2016; Helvachi et al. 2019;
Wood-Baker et al. 2012) och medicin användning (Helvachi et al. 2019; Deng et al. 2013).
Sjuksköterskans åtgärder för egenvård i resultatet överensstämmer med Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för vård vid KOL som nämner rökavvänjning, infektionsskydd och medicin
användning (Socialstyrelsen 2018). Främjandet av egenvård förbättrade inte enbart dyspné,
exempelvis observerades en ökad fysisk kapacitet (Dobrowolska et al. 2014; Wood-Baker et al.
2012). Sjuksköterskan har en viktig funktion att arbeta preventivt för att motverka uppkomst
av exacerbationer hos patienter med KOL. Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid KOL
beskriver att sjuksköterskans preventiva arbete gällande exacerbationer består av rådgivning
om fysisk aktivitet och nutrition (Socialstyrelsen 2018). Dessa åtgärder förekommer i resultatet,
21
råd om fysisk aktivitet (Deng et al. 2013; Lemmens et al. 2011) och nutrition (Deng et al. 2013;
Lin et al. 2019; Lemmens et al. 2011; Helvachi et al. 2019).
5.2 Metoddiskussion
Totalt elva vetenskapliga artiklar utformade litteraturstudiens material för databearbetning, tio
kvantitativa artiklar och en mix methods. Majoriteten av artiklarna hade kvantitativ metod
vilket författarna anser passande för att kunna redovisa ett mätbart resultat. Materialet
inhämtades objektivt enlig Forsberg & Wengström (2016) och formade sjuksköterskans
omvårdnadsinterventioner för dyspné hos patienter med KOL. Artiklarna har utförts i USA,
Kina, Turkiet, Polen, Australien, Taiwan och Nederländerna. Studierna utfördes i fyra
världsdelar och bildade därav en global överblick av studiens resultat.
Sökorden anpassades efter studiens syfte. Sökningar med enstaka sökord utfördes för att bilda
en uppfattning om sökordens omfattning. Sökordskombinationer utfördes sedan med hjälp av
booleska operatorer. Operatoren AND användes för att begränsa sökningarna (Forsberg &
Wengström 2016). Alla sökord kombinerades med AND med motivering att antal träffar skulle
vara hanterbara att bearbeta i urval 1 och vara relevanta mot studiens syfte. I PubMed
resulterade kombinationssökningen Dyspnea AND Disease management i totalt 328 träffar,
vilket avviker från övriga kombinationssökningar. Motivering till bearbetning av titlar och
abstract för denna kombinationssökning var att andra kombinationer, som ej redovisas i tabell,
resulterade i noll eller för stort antal artiklar att bearbeta. Operatoren OR söker referenser som
innehåller antingen A eller B. Denna operator utvidgar sökningen och presenterar ett bredare
resultat (Forsberg & Wengström 2016). OR användes inte vid några kombinationssökningar
vilket anses som en svaghet med studien. Tillämpande av OR i kombinationssökningar hade
kunnat används i sökningar som resulterade i noll träffar för att vidga resultatet. Detta kan ha
påverkat resultatet genom att fler artiklar relevanta mot syftet kunnat inkluderats. Fler artiklar
inkluderade hade kunnat gett ett mer omfattande resultat med eventuellt ytterligare
omvårdnadsinterventioner. Operatoren NOT hittar referenser innehållande A men inte B.
Denna operator begränsar sökningen (Forsberg & Wengström 2016). Operatoren NOT
användes inte vid någon kombinationssökning för att inte begränsa resultatet ytterligare.
Databassökningar efter relevant material utfördes i CINAHL och PubMed med motivation att
de är mest omfattande för omvårdnadsforskning (Polit & Beck 2016). I CINAHL användes
Major Concept på sökordet pulmonary disease, chronic obstructive, för att tyngdpunkten i
artiklarna skulle avse KOL. Detta anses styrka arbetet då eftersökt data skulle omfatta patienter
med KOL. Headings-termer användes i CINAHL på sökorden Dyspnea, Nursing Interventions,
Health promotion, Disease Management. Samma sökord användes i PubMed som MeSH-
termer med undantaget att Nursing interventions inte existerade som MeSH-term. Nursing
användes som motsvarighet efter jämförelse av definitioner i båda databaser och bedömdes ha
likvärdig innebörd. Flera sökkombinationer med valda sökord utfördes men genererade inget
användbart material och redovisas därav ej. Tillämpande av samma sökord i båda databaser
anses styrka arbetet då likvärdigt material eftersöktes i båda databaserna. En svaghet är att
aktuell data kan ha försvunnit genom att artiklarna kan haft andra ämnesord än litteraturstudiens
valda sökord. Att använda sökordet pulmonary disease, chronic obstructive som Major Concept
existerade ej i PubMed och har därav ej applicerats.
22
Efter en första genomarbetning av inhämtat material uppkom hinder i urval 2 i litteraturstudien
som utfördes enligt Polit och Beck nio steg (2016). Efter granskning av 38 artiklar återstod
enbart åtta artiklar vilket bedömdes som bristfälligt att grunda ett resultat på. Detta innebar att
författarna fick eftersöka ytterligare material vilket gjordes med sökordet nurs* med trunkering
(*). I kombination med andra sökord genererades ett godtagbart antal artiklar att bearbeta.
Slutligen kvarstod elva artiklar som utgjorde resultatet. Nurs* kunde ha använts från början av
studien men författarna ansåg att sökordet Nursing interventions motsvarade syftet bättre då det
var omvårdnadsinterventioner som eftersöktes. Nursing interventions i kombinationssökning
genererade i urval 1 ett tillräckligt antal artiklar att bearbeta i urval 2.
Samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket innebär att det föreligger en risk för feltolkning
av materialet. Författarna innehar en god förmåga gällande det engelska språket, när osäkerhet
uppstod kring ett ords betydelse nyttjades ett engelska-svenska ordlexikon. En svaghet med
litteraturstudien var att alla vetenskapliga artiklar inte skrivna på engelska eller svenska
exkluderades vilket kan göra att användbart material gått förlorat. Databassökningar
genomfördes med tidsbegränsning 20101231 - 20201231 med motiveringen att materialet
skulle inneha aktuell forskningen så att resultatet kan tillämpas kliniskt. Hade ett bredare
årsspann implementerats på sökningarna kunde ett högre antal artiklar inkluderats men
författarna anser att forskning utförd de tio senaste åren var av intresse för arbetet.
I resultatet beskrivs interventionerna i sin helhet för att sedan beskriva effekten av dessa.
Författarna anser att detta är en styrka med litteraturstudien. Detta motiveras med att om
omvårdnadsinterventioner i resultatet tillämpas kliniskt så är det essentiellt att veta vilka
effekter omvårdnadsinterventionerna har. Om artiklarna i resultatet inte hade redovisats i sin
helhet utan bara beskrivit vilka omvårdnadsinterventioner som finns kan inte effekterna av
dessa redovisas korrekt. En svaghet med studien är att tre av artiklarna (Lin et al. 2019; Polat
& Ergüney 2017; Yilmaz & Kapucu 2017) som innefattades i resultatet medverkade ingen
sjuksköterska i utförandet av interventionerna. Samtliga artiklar klargör förvisso att
interventionerna kan kliniskt utföras av en sjuksköterska och har därav inkluderats i resultatet.
23
6. Slutsats Litteraturstudien visade omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan använda för dyspné hos
patienter med KOL och effekten av dessa. Via en rådgivande roll och utbildning främjas
egenvårdsförmåga hos patienterna. Interventioner som sjuksköterskan utförde var dessutom att
uppmuntra till fysisk aktivitet, exempelvis promenader och andningsövningar. Sjuksköterskan
kan även tillämpa komplementära omvårdnadsinterventioner som avslappningsövningar och
zonterapi. Samtliga omvårdnadsinterventioner resulterade i förbättrad dyspné.
Omvårdnadsinterventionerna påvisade dessutom förbättring i flertalet symtom som har ett
samband med dyspné och förbättrad livskvalitet.
7. Klinisk betydelse Resultatet från denna litteraturstudie framhäver omvårdnadsinterventioner en sjuksköterska kan
applicera både i hemsjukvård och slutenvård gällande dyspné för patienter med KOL. Resultatet
är baserat på forskning genomförd de tio senaste åren och kan därav ses som aktuell och
användas som ett stöd för hur vård av dyspné hos patienter med KOL kan bedrivas. Som
sjuksköterska har man via omvårdnadsinterventioner möjlighet att minska upplevelsen av
dyspné och öka livskvalité. Genom rådgivning, utbildning och uppmana till fysisk aktivitet kan
inläggningar på sjukhus reduceras och kostnaderna för vården minskas. Sjuksköterskan bör
vara lyhörd angående vilka förutsättningar patienterna har för att kunna hantera sin dyspné och
hur det påverkar deras vardagliga liv. För att arbeta personcentrerat bör
omvårdnadsinterventionerna anpassas efter patientens förutsättningar.
8. Förslag till fortsatt forskning Fortsatt forskning skulle kunna inrikta sig mer på patienternas upplevelse av interventionerna
och tendens till följsamhet gällande egenvårdsråd för att kartlägga eventuella
förbättringsområden. Forskning som indikerade att en sjuksköterska kan utföra komplementära
omvårdnadsinterventioner kliniskt bör närmare undersökas med en sjuksköterska som utförare.
Ytterligare kan det undersökas om omvårdnadsinterventionerna mot dyspné kan appliceras i
andra sjukdomstillstånd där dyspné är ett huvudsakligt symtom som exempelvis hjärtsvikt och
lungcancer. Författarna noterade digitala hjälpmedel i studien som mp3-spelare och
stegräknare. Författarna resonerar att digitala hjälpmedel kan öka följsamheten gällande
egenvård. Fortsatt forskning på om digitala hjälpmedel i form av exempelvis en
mobilapplikation är applicerbart hos patienter med KOL avseende dyspné kan vara av intresse.
Referenslista
* = Artiklar som finns med i resultatet
Akinci, AC, Yildirim, E. International Journal of Nursing Practice. (2013). Factors affecting
health status in patients with chronic obstructive pulmonary disease, 19: 5, ss 31–38
doi: 10.1111/ijn.12034
*Bal Özkaptan, B., & Kapucu, S. (2016). Home nursing care with the self-care model
improves self-efficacy of patients with chronic obstructive pulmonary disease. Japan
Journal of Nursing Science, 13(3), ss 365–377. https://doi.org/10.1111/jjns.12118
Barnett, M. (2008). Chronic obstructive pulmonary disease: a phenomenological study of
patients' experiences. Journal of Clinical Nursing 17(6): 838-839.
Bestall J.C., Paul E.A., Garrod. R. Garnhama. R., Jonesb. P. W., & Wedzichaa. J.A. (1999).
Usefulness of the Medical Research Council (MRC) dyspnoea scale as a measure of
disability in patients with chronic obstructive pulmonary disease Thorax 1999;54: ss
581-586.
Doi: http://dx.doi.org/10.1136/thx.54.7.581
Booth. S., Silvester. S., & Todd. C. (2003). Breathlessness in cancer and chronic obstructive
pulmonary disease: Using a qualitative approach to describe the experience of
patients and carers. Palliative and Supportive Care, 1(4), ss 337-344.
doi:10.1017/S1478951503030499
*Bronwyn Long, M., Bekelman, D. B., & Make, B. (2014). Improving Quality of Life in
Chronic Obstructive Pulmonary Disease by Integrating Palliative Approaches to
Dyspnea, Anxiety, and Depression. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 16(8),
ss. 514–520. https://doi.org/10.1097/NJH.0000000000000111
Butcher, Howard K. (2018). Nursing Interventions Classification (NIC). Elsevier - Health
Sciences Division
Chhabra S. K., Gupta A.K., & Khuma M.Z. (2009). Evaluation of three scales of dyspnea in
chronic obstructive pulmonary disease. Annals of Thoracic Medicine, 4(3), ss 128–
132. https://doi.org/10.4103/1817-1737.53351
Churchouse, W., & Thomas, E. (2010). Dyspnoea and oedema in chronic heart failure.
(advanced practice). Practice Nurse, 39(9),
35. https://city.summon.serialssolutions.com/2.0.0/link?t=1583746747718
*Deng, G. J., Liu, F. R., Zhong, Q. L., Chen, J., Yang, M. F., & He, H. G. (2013). The effect
of non-pharmacological staged interventions on fatigue and dyspnoea in patients
with chronic obstructive pulmonary disease: A randomized controlled trial.
International Journal of Nursing Practice (John Wiley & Sons, Inc.), 19(6), ss 636–
643. https://doi.org/10.1111/ijn.12116
*Dobrowolska, B., Mazurek, H., Slusarska, B., Zarzycka, D., Charzyńska-Gula, M. & Cuber,
T. (2014). Health-promoting activities performed by nurses for patients with COPD.
Pneumonologia i alergologia polska. 82. ss 125-32. 10.5603/PiAP.2014.0018
Dodd, M., Janson, S., Facione, N., Faucett, J., Froelicher, E.S., Humphreys, J., Lee, K.,
Miaskowski, C., Puntillo, K., Rankin, S., & Taylor, D. (2001), Advancing the
science of symptom management. Journal of Advanced Nursing, 33: ss 668-676.
doi:10.1046/j.1365-2648.2001.01697.x
Ekici, A., Bulcun, E., Karakoc, T., Senturk, E., & Ekici, M. (2015). Factors Associated With
Quality of Life in Subjects With Stable COPD Respiratory Care Nov 2015, 60 (11),
ss 1585-1591. doi:10.4187/respcare.03904
Fletcher, M., & Dahl, B. (2013). Expanding nurse practice in COPD: is it key to providing
high quality, effective and safe patient care? Prim Care Respir J 22, ss 230–233.
https://doi.org/10.4104/pcrj.2013.00044
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. utg. Stockholm: Natur &
Kultur
Genoe, M. R., & Zimmer, C. (2018). “At First I Couldn’t Catch My Breath”: Process and
Strategies for Managing Chronic Obstructive Pulmonary Disease. International
Journal of Aging & Human Development, 86(2), ss 191–214.
https://doi.org/10.1177/0091415017697727
Global initiative for chronic obstructive lung disease (2020). Global strategy for the
diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease.
Fontana: Global initiative for chronic obstructive lung disease.
https://goldcopd.org/wp-content/uploads/2019/11/GOLD-2020-REPORT-
ver1.0wms.pdf [2020-03-01]
Griph, H. (2013). Lungornas sjukdomar. I Grefberg, N (red.) (2013). Medicinboken: orsak,
symtom, diagnostik, behandling. 5., [rev.] uppl. Stockholm: Liber, ss 186-241
Hattab, Y., Alhassan, S., Balaan, M., Lega, M., & Singh, A. C. (2016). Chronic Obstructive
Pulmonary Disease. Critical Care Nursing Quarterly, 39(2), ss 124–130.
https://doi.org/10.1097/CNQ.0000000000000105
*Helvaci, A., Gok Metin, Z., Ozdemir, L., & Ergun, P. (2019). The Effects of a Nurse-Led
Education and Counseling Program on Dyspnea, Health Status, and Care
Dependency in Patients With Chronic Obstructive Pulmonary Disease: A Feasibility
Study. Home Health Care Management & Practice, 31(4), ss 249–256.
https://doi.org/10.1177/1084822319850819
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (2017). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-02-22]
Kaufman, J. S. (2017). Acute exacerbation of COPD: Diagnosis and management. Nurse
Practitioner, 42(6), ss 1–7. https://doi.org/10.1097/01.NPR.0000515997.35046.b8
Kyeun, E. L., Sung, R.K., & Hyun, K.K., So Ri, K. (2017).
Symptom Clusters and Quality of Life in Subjects With COPD
Respiratory Care Sep 2017, 62 (9) 1203-1211; DOI: 10.4187/respcare.05374
Lee, J., Nguyen, H. Q., Jarrett, M. E., Mitchell, P. H., Pike, K. C., & Fan, V. S. (2017). Effect
of symptoms on physical performance in COPD. Heart & Lung, 47(2), ss 149–156.
https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2017.12.007
*Lemmens, K. M. M., Nieboer, A. P., Rutten-Van Mölken, M. P. M. H., van Schayck, C. P.,
Spreeuwenberg, C., Asin, J. D., & Huijsman, R. (2011). Bottom-up implementation
of disease-management programmes: results of a multisite comparison. BMJ Quality
& Safety, 20(1), ss 76–86. https://doi.org/10.1136/bmjqs.2010.041236
*Lin, F., Yeh, M., Lai, Y., Lin, K., Yu, C., & Chang, J. (2019). Two‐month breathing‐based
walking improves anxiety, depression, dyspnoea and quality of life in chronic
obstructive pulmonary disease: A randomised controlled study. Journal of Clinical
Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 28(19/20), ss 3632–3640.
https://doi.org/10.1111/jocn.14960
Läkemedelsverket. (2015). Behandlingsrekommendationer vid KOL.
https://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-
sjukvard/behandlingsrekommendationer/bakg_dok/KOL_bakgrundsdokumentation.p
df [2020-03-05]
National Institute for Health and Care Excellence (2019). Chronic obstructive pulmonary
disease in over 16s: diagnosis and management.
https://www.nice.org.uk/guidance/ng115/chapter/Recommendations#ftn.footnote_8
[2020-03-23]
Parshall, M. B., Schwartzstein, R. M., Adams, L., Banzett, R. B., Manning, H. L., Bourbeau,
J., & Calverley, P. M. (2012). An official American Thoracic Society statement:
update on the mechanisms, assessment, and management of dyspnea. American
Journal of Respiratory & Critical Care Medicine, 185(4), 435–452. https://doi-
org.bibproxy.kau.se/10.1164/rccm.201111-2042ST
Patel, A. R., Patel, A. R., Singh, S., Singh, S., & Khawaja, I. (2019). Global Initiative for
Chronic Obstructive Lung Disease: The Changes Made. Cureus, 11(6), e4985.
https://doi.org/10.7759/cureus.4985
Petty, T. (2006) The history of COPD. International Journal of Chronic Obstructive
Pulmonary Disease 1 (1): 3-14. doi:10.2147/copd.2006.1.1.3
*Polat, H., & Ergüney, S. (2017). The Effect of Reflexology Applied to Patients with Chronic
Obstructive Pulmonary Disease on Dyspnea and Fatigue. Rehabilitation Nursing,
42(1), ss 14–21. doi:10.1002/ rnj.266
Polit, Denise F. & Beck, Cheryl Tatano (2016[2017]). Nursing research: generating and
assessing evidence for nursing practice. 10th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer
Schuler, M., Wittmann, M., Faller, H., Schultz, K. (2018). The interrelations among aspects
of dyspnea and symtoms of depression in COPD patients - a network analysis,
Journal of Affective Disorders Voume 240, November 2018, ss 33-40
http://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2018.07.021
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning
och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20858/2018-1-
36.pdf [2020-03-01]
Socialstyrelsen. (2017). Statistikdatabas för dödsorsaker.
https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker [2020-03-02]
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetensbeskrivning-
legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020–03–02]
*Yilmaz, C. K., & Kapucu, S. (2017). The Effect of Progressive Relaxation Exercises on
Fatigue and Sleep Quality in Individuals With COPD. Holistic Nursing Practice,
31(6), ss 369–377. https://doi.org/10.1097/HNP.0000000000000234
*Yilmaz, F. T., & Aydin, H. T. (2018). The effect of a regular walking program on dyspnoea
severity and quality of life in normal weight, overweight, and obese patients with
chronic obstructive pulmonary disease. International Journal of Nursing Practice
(John Wiley & Sons, Inc.), 24(3), 1. https://doi.org/10.1111/ijn.12636
Wing-ki Tang, F., & Tze-fan Lee., D. (2016). A Phenomenological Study of Hospital
Readmissions of Chinese Older People With COPD, The Gerontologist, Volume 57,
Issue 6, December 2017, Pages 1113–1122, https://doi.org/10.1093/geront/gnw134
*Wood-Baker, R., Reid, D., Robinson, A., & Walters, E. H. (2012). Clinical trial of
community nurse mentoring to improve self-management in patients with chronic
obstructive pulmonary disease. International journal of chronic obstructive
pulmonary disease, 7, ss 407–413. doi:10.2147/COPD.S32220
Wong, E., Scott, M. L., Briseno, J.R., Crawford, C. L. & Hsu, J-W.Y. (2009). Determining
Critical Incident Nursing Interventions for the Critical Care Setting: A Pilot Study.
International Journal of Nursing Terminologies and Classifications, 20 (3), 110- 121.
https://doi.org/10.1111/j.1744-618X.2009.01123.x
Wongpiriyayothar, A., Piamjariyakul, U., & Williams, P. D. (2010). Effects of patient
teaching, educational materials, and coaching using telephone on dyspnea and
physical functioning among persons with heart failure. Applied Nursing Research,
24(4), e59-66. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2010.02.007
World Health Organization. [WHO]. (2019). Causes of chronic obstructive pulmonary
disease, COPD. [Elektronisk]. https://www.who.int/respiratory/copd/causes/en/
[2020-03-01]
World Health Organization. [WHO]. (2020). Chronic obstructive pulmonary disease (COPD)
https://www.who.int/respiratory/copd/en/ [2020-03-06]
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
forskningssed_VR_2017.pdf [2020-02-12]
Bilaga 1.
Författare,
årtal och land
Titel Syfte Metod Resultat
Bal
Özkaptan, B.
& Kapucu,
S.
Turkiet
2016
Home nursing care
with the self-care
model improves
self-efficacy of
patients with
chronic obstructive
pulmonary disease
Syfte med studien
var att undersöka
sjuksköterskans
omvårdnadsintervent
ioner i hemmet enligt
en egenvårdsmodell
och vad den har för
effekt på
självförmågan hos
patienter med
KOL.
Metod: Kvantitativ metod, Randomized controll trial
(RCT)
Urval: Strategiskt Urval
Deltagare: 106
Bortfall: Redovisas ej
Datainsamling: Enkätinsamling och
bedömningsinstrument, data samlades in vid 4 tillfällen
under studiens gång
Dataanalys: Jämförelseanalys, resultat jämfördes
mellan kontrollgrupp och interventionsgrupp
Resultatet visade att
omvårdnadsåtgärder
avseende utbildning och
rådgivning som
sjuksköterskor gav
patienter med KOL i
samband med hembesök
ökade patienternas
självförmåga och förmåga
att hantera symtom som
exempelvis dyspné.
Bronwyn
Long, M.,
Bekelman, D.
B., Make, B.
2014
USA
Improving Quality
of Life in Chronic
Obstructive
Pulmonary Disease
by Integrating
Palliative
Approaches to
Dyspnea, Anxiety,
and Depression
Syftet med studien
var att utvärdera om
det går att behandla
triaden dyspné,
ångest och
depression med
palliativa metoder för
att öka livskvalitén
för patienter med
KOL.
Metod: Mix method, prospektiv, longitudinell
Urval: Bekvämlighetsurval
Deltagare:13
Bortfall: 2
Datainsamling: Kvantitativ data samlades in via
enkäter och bedömningsinstrument. Kvalitativ data
samlades in via telefon, deltagarna ringdes upp för
feedback angående interventionerna och
sammanfattning av deras upplevelser med öppna
frågor.
Dataanalys: För kvantitativ data gjordes en
jämförelseanalys före samt efter att interventionerna
genomförts. Kvalitativa data analyserades med
innehållsanalys med jämförelser för vad de olika
deltagarna svarade.
Resultatet visade att 11 av
patienterna upplevde
förbättrad livskvalitet
som ett resultat av
förbättrad dyspné, bättre
självförtroende, snabbare
återhämtning från andnöd
och kunna vara mer
aktiva. Att ha ett
närmande med palliativ
vård var användbart för
patienterna och tillförde
något de saknade.
Deng, G-J.,
Liu, F-R.,
Zhong, Q-L.,
Chen, J.,
Yang, M-F.,
He, H-G.
2013
Kina
The effect of non‐
pharmacological
staged interventions
on fatigue and
dyspnoea in
patients with
chronic obstructive
pulmonary disease:
A randomized
controlled trial
Syftet med studien
var att undersöka och
utvärdera effekten av
icke farmakologiska
åtgärder gällande
dyspné och fatigue
hos KOL patienter.
Metod: Kvantitativ metod, randomized controlled trial
(RCT)
Urval: Strategiskt urval
Deltagare: 64
Bortfall: 6
Datainsamling: Enkätinsamling före och efter studien.
Dataanalys: Jämförelsestudie mellan
interventionsgruppen och kontrollgruppen med analys
av enkäterna före och efter studien
Resultatet visade att icke-
farmakologiska
interventioner som
exempelvis utbildning,
fysisk aktivitet och
livsstilsförändringar
minskade upplevelsen av
fatigue och dyspné hos
patienter med KOL.
Dobrowolska
, B.,
Mazurek, H.,
Ślusarska, B.,
Zarzycka, D.,
Charzyńska-
Gula, M.,
Cuber, T.
2014
Polen
Health-promoting
activities performed
by nurses for
patients with COPD
Syftet med studien
var att undersöka
frekvens och typer av
hälsofrämjande
åtgärder som
sjuksköterskor vidtar
för patienter med
KOL
Metod: Kvantitativ metod
Urval: Strategiskt urval
Deltagare:132
Bortfall: 16
Datainsamling: Frågeformulär bestående av 45
frågor.
Dataanalys: Insamlad data analyserades med Chi-
square Pearson test och Student’s t-test.
Resultatet visade att
sjuksköterskors åtgärder
relaterade till patienter
med KOL bestod främst
av utbildning och
livsstilsförändringar. Den
hälsofrämjande
utbildningen ökad
patienternas motivation
till förändringar och
tendens till egenvård.
Patienter som deltog i
hälsoutbildningen
upplevde minskad dyspné
Helvachi, A.,
Gok Metin,
Z., Ozdemir,
L., Ergun, P.
2019
Turkiet
The Effects of a
Nurse-Led
Education and
Counseling
Program on
Dyspnea, Health
Status, and Care
Dependency in
Patients With
Chronic
Obstructive
Pulmonary Disease:
A Feasibility Study
Syftet var att
undersöka effekten
av ett
utbildningsprogram
lett av en
sjuksköterska i en
rådgivande roll för
patienter med KOL
och dess effekt
på dyspné,
hälsostatus och
vårdbehov
Metod: Kvantitativ metod, kvasi-experimentell studie
Urval: Strategiskt urval
Deltagare: 32
Bortfall: 2
Datainsamling: Enkätinsamling vid totalt 4 tillfällen
över en period på tre månader.
Dataanalys: Kvantitativ innehållsanalys med hjälp av
SPSS.
Resultatet visade att
utbildningsprogrammet
lett av en sjuksköterska i
en roll som rådgivare
minskande upplevelsen
av dyspné hos patienter
med KOL. Patienternas
fick ett minskat behov av
vård och en ökad
livskvalité.
Lemmens,
K.M.M.,
Nieboer,
A.P., Rutten-
Van Mölken
M.P.M.H.,
Van Schayck,
C.P.,
Spreeuwenbe
rg, C., Asin,
J.D.,
Huijsman, R.
2011
Nederländern
a
Bottom-up
implementation of
disease-
management
programmes:
results of a multisite
comparison
Syfte med studien
var att utvärdera
implementation av
regionala
hanteringsprogram
gällande patienter
med KOL baserat på
upplevda
problemområden.
Metod: Kvantitativ metod, multicite comparison
Urval: Strategiskt urval
Deltagare: Region A 150, Region B 112, Region C
108
Bortfall: Region A 39, Region B 25, Region C 13
Datainsamling: Enkätinsamling före och efter studien
Dataanalys: Jämförelseanalys, man jämförde resultatet
av enkäterna före och efter studien.
Resultatet visade att
införandet av
hanteringsprogram
gällande KOL i de olika
regionerna ledde till
förbättrad livskvalité för
patienter med KOL.
Förbättringar förekom i
patientens upplevelse av
dyspné och patientens
upplevelse av mötet med
sjuksköterskan.
Lin, F-
L., Yeh, M-
L., Lai, Y-H.,
Lin, K-C.,
Yu, C-J.,
Chang, J-S.
2019
Taiwan
Two‐month
breathing‐based
walking improves
anxiety, depression,
dyspnoea and
quality of life in
chronic obstructive
pulmonary disease:
A randomised
controlled study
Syftet med studien
var att undersöka
effekten av ett två
månaders program
bestående av
promenader med
fokus på andningen
och dess effekt på
dyspné, ångest,
depression och
livskvalité hos
patienter med KOL
Metod: Kvantitativ metod, randomized controlled
study (RCT)
Urval: Bekvämlighetsurval
Deltagare: 84
Bortfall: 4
Datainsamling: Enkätinsamling av data före-, under-
och efter studien.
Dataanalys: Jämförelseanalys mellan
interventionsgruppen och kontrollgruppen. Fyra
tillfällen av dataanalys, en före studien, 2 under
studiens gång och en vid studiens slut.
Resultatet visade att
promenader med fokus på
andningen hade positiva
effekter hos patienter med
KOL gällande dyspné,
ångest, depression och
livskvalité jämfört.
Polat, H &
Seher, E.
2017
Turkiet
The Effect of
Reflexology Applied
to Patients with
Chronic
Obstructive
Pulmonary Disease
on Dyspnea and
Fatigue
Syftet med studien
var att undersöka
zonterapi hos
patienter med KOL
och effekten på
fatigue och dyspné.
Metod: Kvantitativ metod, experimentell studie.
Urval: Strategiskt urval
Deltagare: 60
Bortfall: Redovisas ej
Datainsamling: Enkätinsamling och
bedömningsinstrument före och efter studien.
Dataanalys: Jämförelseanalys, enkäterna hos
interventionsgruppen och kontrollgruppen jämfördes
före och efter studien.
Resultatet visade att
zonterapi som
komplementär behandling
reducerar dyspné och
fatigue hos patienter med
KOL.
Avslappningstekniker
som exempelvis zonterapi
utföras av
sjuksköterskor.
Wood-Baker,
R., Reid, D.,
Robinson, A.,
Walters E.H.
2012
Australien
Clinical trial of
community nurse
mentoring to
improve self-
management in
patients with
chronic obstructive
pulmonary disease
Syftet med studien
var att undersöka
effekten av
sjuksköterskan i en
roll som rådgivare
gällande att ökad
förmågan till
egenvård för
patienter med KOL.
Metod: Kvantitativ metod, en randomized controlled
trial (RCT)
Urval: Strategiskt urval
Deltagare: 106
Bortfall: 37
Datainsamling: Enkäteinsamling,
bedömningsinstrument och dagboksföring av
patienternas upplevda symtom.
Dataanalys: Jämförelseanalys mellan
interventionsgruppen och kontrollgruppen
Resultatet visade att
sjuksköterskans
rådgivande roll var
effektiv. Patienter med
KOL upplevde ökad
livskvalitet genom
exempelvis minskad
upplevd dyspné.
Yilmaz, C.K.
& Kapucu, S.
2017
Turkiet
The Effect of
Progressive
Relaxation
Exercises on
Fatigue and Sleep
Quality in
Individuals With
COPD
Syftet med studien
var att undersöka
effekten av
avslappningsövninga
r på dyspné, fatigue
och sömnproblem
hos patienter med
KOL.
Metod: Kvantitativ metod, randomiserad experimentell
studie.
Urval: Strategiskt urval
Deltagare: 68
Bortfall:12
Datainsamling: Enkätinsamling med
bedömningsinstrument som utfördes 4 gånger totalt
under en 8 veckors period.
Dataanalys: Data analyserades med SPSS samt
jämförelseanalys mellan kontroll- och
interventionsgruppen
Resultatet visade att
avslappningsövningar för
behandling av dyspné hos
patienter med KOL
minskade upplevd dyspné
samt förbättrad
sömnkvalitet och minskad
fatigue.
Yilmaz, F.R
& Aydin T.A.
2018
Turkiet
The effect of a
regular walking
program on
dyspnoea severity
and quality of life in
normal weight,
overweight, and
obese patients with
chronic obstructive
pulmonary disease
Syftet med studien
var att undersöka
effekterna av ett
program
innehållande vanliga
promenader gällande
BMI, lungfunktion,
grad av dyspné, antal
steg per dag och
livskvalité hos
normalvikt, övervikt
och fetma patienter
med KOL.
Metod: Kvantitativ metod, experimentell design
Urval: Bekvämlighetsurval
Deltagare: 50
Bortfall:14
Datainsamling: Enkätinsamling,
bedömningsinstrument och stegräknare.
Dataanalys: Jämförelseanalys, jämförelser före och
efter intervention.
Resultatet visade att
deltagare i studien
minskade upplevelsen av
dyspné, ökade längden på
promenader och fick ökad
livskvalité.
Sjuksköterskor har en
viktigt roll i att bidra till
förbättringar i patientens
alldagliga liv genom att
uppmuntra dem till att
öka sin nivå av fysisk
aktivitet.