Trycksaker frn sveriges kommuner och LandsTing

besTLLs p www.skL.se eLLer p

Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

isbn 978-91-7164-412-1

118 82 Stockholm, Besk Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

info@skl.se, www.skl.se

Lrares arbetstidEn skrift kring ett antal arbets- tidsfrgor fr lrare som r anstllda med ferie enligt Bilaga M till AB

Lrares arbetstidEn skrift kring ett antal arbetstidsfrgor fr lrare som r anstllda med ferie enligt Bilaga M till AB.

Andra upplagan.

Sveriges Kommuner och Landsting

118 82 Stockholm, Besk Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

info@skl.se, www.skl.se

Sveriges Kommuner och Landsting

Grafisk form och produktion KLF Grafisk produktion

Tryck tta.45 Tryckeri AB, Stockholm 2008

ISBN 978-91-7164-412-1

Frord 5

Inledning 7

Lrares arbetstid 8

Arbetstidsbestmmelserna fr lrare enligt Bilaga M 11

rsarbetstid 11

Kommentar 12

Reglerad arbetstid 13Innehllet i den reglerade tiden 14

Kommentar 15Frdelning av arbetstiden ver ret 16Frlggning av de huvudsakliga arbetsuppgifterna 16

Kompetensutveckling 17

Frtroendearbetstid 19

Kommentar 20

Kompensation fr vertidsarbete 20

Avtalstext ur Allmnna bestmmelser (AB) 22

Kommentar 23

vriga avtalstexter 24

Frord

De frndringar som gjorts av lrares arbetstid skapar nya frutsttningar fr planering av lrares arbete. Skolledning och lrare har idag i uppgift att inom ramen fr nuvarande arbetstidsregler organisera verksamheten utifrn det uppdrag som skolan har.

Frhandlingssektionen vill genom denna skrift ge information om arbetstidsbestmmelsens innebrd, intentioner och mjligheter. Syftet med skriften r att den ska klara ut vissa frgestllningar och drmed vara till hjlp i diskussionerna om hur arbetstiden anvnds.

Det hr r den andra upplagan av denna skrift och den r uppdaterad med de ndringar som skett i samband med tecknandet av HK 07.

Lena EmanuelssonSektionschef

Lrares arbetstid 7

Inledning

Nr de centrala parterna 1996 tecknade LA 2000 innehll verenskommelsen flera omfattande systemfrndringar jmfrt med tidigare verenskommelser. En av de centrala frndringarna var att arbetstidssystemet fr lrare ndrades vsentligt. En ny arbetstidsbestmmelse infrdes och en avveckling av den centralt reglerade undervisningstiden genomfrdes under avtalsperioden. Syftet med frndringen var att skapa mjligheter fr ett mer flexibelt arbetsstt i skolan som var bttre anpassat till skolans uppdrag. Under avtalsperioden genomfrdes bde p nationell niv och p lokal niv utvecklingsarbeten i syfte att fullflja avtalets intentioner.

LA 00, som tecknades r 2000, innehll ett tagande fr lokala parter att fortstta detta utvecklingsarbete i syfte att frbttra mluppfyllelsen i frskolan och skolan. ven i detta utvecklingsarbete kom arbetstiden och synen p dess anvndande att f en central plats.

Frhandlingarna infr tecknandet av HK 05 prglades mycket av den frndring som hittills skett. Parterna diskuterade ocks behovet av ytterligare frndringar. Resultatet av frhandlingarna blev att centrala parter r verens om att en fortsatt verksamhetsutveckling, i syfte att n en frbttrad mluppfyllelse, r viktig. Vidare tydliggrs att den centrala styrningen av skolutvecklingsarbetet upphrt.

I HK 07 beskriver de centrala parterna i frhandlingsprotokollet 2 Verksamhetsutveckling och i Bilaga 3 Skolutveckling sin syn p vad som r viktigt i det fortsatta utvecklingsarbetet.

8 Lrares arbetstid

En fortsatt verksamhetsutveckling r viktig fr att stadkomma en frbttrad mluppfyllelse. Fr att n framgng i detta arbete r det viktigt att alla berrda engageras. Nr lrare som yrkesgrupp enskilt och i grupp tar ett strre ansvar fr genomfrandet av upp-draget, kar samtidigt inflytandet ver den egna arbets-situationen. Detta inflytande utvas p varje arbetsplats dels genom samverkanssystemet dels genom att den dialog som finns mellan chef och medarbetare utvecklas. Dialogens utgngspunkt r att varje skolas srart och varje lrares individuella frutsttningar ska pverka hur uppdraget genomfrs fr att n bsta mjliga mlupp-fyllelse. Det uppdrag som skolan har, bygger p att arbetet ska bedrivas utifrn varje enskild barns/elevs individuella frutsttningar. Det innebr att planering och genomfrande av lrares arbete ocks mste bygga p ett individuellt synstt fr att mta barn/elevers behov.

Bilagan pekar p att de olikheter som finns mellan olika skolor/skolformer br f utrymme att pverka utvecklingen framver. Det innebr att utvecklingsarbetet mste utg frn de lokala frutsttningarna liksom att ansvaret fr utvecklingsarbetet ligger p lokal niv. Bilagan lyfter vidare fram samverkanssystemet och dialogen mellan chef och medarbetare som viktiga instrument i frndringsarbetet.

Lrares arbetstid

Den arbetstidsbestmmelse som gller fr lrare enligt Bilaga M (till Allmnna bestmmelser AB) ger frutsttningar fr att planeringen av lrares arbetsuppgifter ska

Lrares arbetstid 9

kunna ske i ett helhetsperspektiv utifrn lrares uppdrag. Det r mlen som de formuleras i lroplanerna som definierar det uppdrag som utgr grunden fr skolans arbete. Drfr r det angelget att arbetsgivaren r tydlig i sin beskrivning av vad uppdraget innebr vad arbetsgivaren frvntar sig. Utifrn detta blir det naturligt att skolledning och lrare samtalar om genomfrandet av det dagliga arbetet p skolan. Fr att skolans mluppfyllelse ska ka behver varje skola gna uppmrksamhet t att skapa en arbetsorganisation som innebr att tiden anvnds p ett sdant stt att den gynnar elevernas lrande.

Det r angelget att p olika stt uppmuntra frsk med andra arbetstidslsningar n den grundkonstruktion som Bilaga M innehller. Det kan vara aktuellt p skolor dr det r lmpligt med en annan frdelning mellan frtroendearbetstid och reglerad arbetstid utifrn den arbetsorganisation man valt p skolan. Mer omfattande frndringar, t.ex. infrande av en fullt reglerad arbetstid (inkl. semester) kan ocks vara motiverad t.ex. utifrn olika gymnasieprograms inriktning och innehll likvl som inom andra skolformer.

Lrares arbetstid 11

Arbetstidsbestmmelserna fr lrare enligt Bilaga M

Nedan fljer en redovisning av dels avtalstexten dels delar av redogrelsetexten till bilagan som kompletterats med frtydligande kommentarer kring tillmpningen. Texten r inte en fullstndig redovisning av innehllet i Bilaga M utan rr de delar parterna uppfattar som mest omdiskuterade.

rsarbetstid

Avtalstext ur Bilaga M punkt 6 a:

rsarbetstidSammantaget har heltidsanstlld arbetstagare enligt dessa bestmmelser samma rsarbetstid som andra heltidsanstllda.

Anmrkningar1. rsarbetstiden varierar mellan kalenderren och fr enskilda arbetstagare ven beroende p semesterns lngd. Fr lrarkollektivet r den genomsnittliga rsarbetstiden fr nrvarande, exklusive semester, 1 767 timmar per arbetstagare.2. Planeringen av arbetet ska, med utgngspunkt frn verksamhetens behov, ske p s stt att arbetsinne- hllet anpassas till lrares olika frutsttningar.

12 Lrares arbetstid

Arbetstidens frlggning bygger p skolans behov, tradition och statens styrning av undervisningen till lsr. Tanken med rsarbetstid r att man i en verksamhet dr arbetsuppgifterna varierar ver tid ska kunna planera s att tyngre perioder fljs av lttare perioder.

rsarbetstiden fr kommunalt anstllda omfattar fre semester 2 007 timmar under ett genomsnittsr medan rsarbetstiden efter semester varierar mellan 1 751 timmar och 1 807 timmar beroende p lder och drmed antal semesterdagar.

Den genomsnittliga rsarbetstiden fr lrare r fr nrvarande, exklusive semester, 1 767 timmar. Om denna arbetstid anses frlagd till 194 dagar s r en arbetsvecka i genomsnitt 45,5 timmar.

Kommentar

Bilaga M r i sin helhet ppen fr avvikelse svl genom lokala kollektivavtal som fr avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det finns allts stora mjligheter att utifrn rsarbetstiden anpassa regelverket till den enskilda skolans arbetsorganisation och/eller enskilda lrares arbetsuppgifter. Det r t.ex. mjligt att ndra frhllandet mellan reglerad arbetstid och frtroende-arbetstid. Hr kan det t.ex. handla om lrare med utvecklingsuppdrag, lrare med uppdrag inom VFU eller lrare som forskar i sin anstllning eller i verksamheter dr ferieanstlld och semesteranstlld personal sam-verkar kring gemensamma elevgrupper.

Lrares arbetstid 13

Reglerad arbetstid

Avtalstext ur Bilaga M punkt 6 b:

Reglerad arbetstidDen av arbetsgivaren reglerade arbetstiden fr heltidsanstlld arbetstagare r 1 360 timmar per verksamhetsr.

Anmrkning 1. Avrkning fr vertid ska ske vid tre tillfllen under verksamhetsret.

Sysselsttningsgraden fr heltidsanstlld r direkt kopplad till den reglerade arbetstiden fr ett verksamhetsr.

Syftet med frlggningen av den reglerade arbetstiden r att ange en tidsmssig ram inom vilken lrares arbetsuppgifter ska rymmas utver de uppgifter som lrare fullgr inom sin frtroendearbetstid (se sidan 19). Denna ram anger sledes de tidsmssiga frutsttningarna nr rektor och arbetslag/lrare planerar vilka arbetsuppgifter som ska utfras och hur de ska frdelas mellan olika lrare. Idn bakom den reglerade arbetstiden r ocks att ge lrare utrymme fr inlrningssituationer som inte enbart r kopplade till traditionella undervisningspass samt att ge plats fr samarbete och planering tillsammans med kollegor.

Avtalet anger inte var arbetet ska utfras. Normalt sker detta p arbetsplatsen. Rektor kan dock, efter verenskommelse med lrare, fatta beslut om att en del av den regle

14 Lrares arbetstid

rade tiden frlggs till lrarens bostad t.ex. om detta r motiverat utifrn lrarens behov av enskilt fr och efterarbete och av bristflliga arbetsutrymmen i skolan.

Lunchrast bryter den reglerade arbetstiden. Normalt blir den reglerade arbetsdagen fr lrare sledes tvdelad. Det kan ocks vid ett antal tillfllen intrffa att den blir tredelad. Det kan rra sig om reglerad arbetstid ven p kvllar t.ex. fr frldramten, utvecklingssamtal med elev, informationstrffar med nya elever, lrares kompetensutveckling m.m.

Lrares schema ver den reglerade arbetstiden avser de yttre ramarna fr arbetstiden. I normalfallet br en lrare kunna rkna med att i god tid innan verksamhetsrets brjan f knnedom om sin arbetstidsfrlggning, dvs. start och sluttidpunkt fr arbetsdagen samt de olikheter som kan vara aktuella fr veckodagar eller olika perioder under verksamhetsret. Beslut om principer fr schemalggning och vissa effekter av dessa r av sdan karaktr att det ska fregs av primrfrhandling enligt bestmmelserna i MBL.

Arbetstiden frlggs s att den ger goda frutsttningar fr lraren att fullgra sina arbetsuppgifter.

Innehllet i den reglerade tidenDen reglerade arbetstiden kan sledes utnyttjas fr alla typer av uppgifter som ryms i lrares anstllning dr frutom undervisning1 ingr t.ex. tillsyn, medverkan i utvecklings och lroplansarbete, kompetensutveckling, planering, samverkan (i arbetslag, med skolledning, myndigheter, annan personal, nringsliv m.m.), utvrdering, dokumentation, information, marknadsfring, administration (schema

1 Arbete som planerats av lrare och elever tillsammans och som eleverna genomfr

under lrares ledning.

Lrares arbetstid 15

lggning, bestllning, inkp, elevuppgifter, betygsadministration m.m.), ledningsuppgifter (inom arbetsenheter, program, kurser, mnen etc.), deltagande i den verksamhetsfrlagda delen av lrarutbildningen, handledning av andra lrare, lrarassistenter m.m., samordning (mnes och institutionsarbete, samverkan med frldrar) osv.

Denna upprkning ska ses som exempel p lraruppgifter och inte som en heltckande beskrivning. Avsikten r att visa ngot av bredden i de uppgifter som kan ing i lrararbetet.

Kommentar

Lrares arbete r mycket varierat och krver stor flexi-bilitet samtidigt som det av tradition r s att schemat ver undervisningstillfllena ofta uppfattas som statiskt och frvntas vara ofrndrat under en lngre period. Det r naturligt att det r skolledare och lrare i skolan som tar ansvar fr hur arbetstiden anvnds fr att optimera elevernas lrande och samtidigt tillfrskra lrare och elever en god utbildningsmilj. I Bilaga 3 till HK 07 beskrivs kopplingen mellan inflytandet ver arbetssituationen och hur detta inflytande utvas inom ramen fr samverkanssystemet tillsammans med den dialog som finns mellan chef och medarbetare. Vidare pekar Bilaga 3 p sambandet mellan skolans uppdrag att arbetet ska bedrivas efter varje barns/elevs individuella frutsttningar och planeringen av lrares arbete. Hur mycket lrare gr av olika arbetsuppgifter kan variera utifrn lrarens upp-

16 Lrares arbetstid

drag, ansvar och individuella frutsttningar allt fr att kunna fullgra uppdraget. Det r ocks naturligt att i detta sammanhang ppeka vikten av att varje skola har en arbetsorganisation och fungerande rutiner fr hur verksamheten ska bedrivas vid korttidsfrnvaro. Lrararbetet krver som mnga andra yrken en om-fattande planering men det mste ocks finnas utrymme fr flexibilitet och omprioriteringar.

Frdelning av arbetstiden ver retVid frdelningen av arbetstiden ver verksamhetsret br efterstrvas en jmn frdelning. Dock kan, genom t.ex. skolors olika planering, utvecklingssamtal med elever och frldrar och kompetensutveckling, den reglerade tiden variera under lsret. Utgngspunkt fr denna frdelning br vara att lrare/arbetslag och skolledare tillsammans diskuterar fram den mest ndamlsenliga frlggningen av arbetstiden med hnsyn till de arbetsuppgifter som beskrivs ovan. Vid en sdan diskussion mste hnsyn tas till arbetslagets och till enskild lrares kommande arbetssituation.

Den reglerade tiden kan som tidigare omnmnts vid behov frlggas ven p kvllar t.ex. fr frldramten, utvecklingssamtal m.m.

Frlggning av de huvudsakliga arbetsuppgifternaFr att f en god verblick av arbetsuppgifterna under verksamhetsret och drmed ocks motverka en fr hg arbetsbelastning fr enskild lrare ska de huvudsakliga arbetsuppgifterna planeras i minst tre perioder under verksamhetsret.

Lrares arbetstid 17

Det torde vara mjligt att redan vid lsrets start planera in terkommande aktiviteter som t.ex. frldramten, utvecklingssamtal s att den reglerade tiden frlggs dr dessa aktiviteter genomfrs. ven terkommande och tidskrvande arbetsuppgifter som t.ex. genomfrande av nationella prov br i samarbete mellan skolledning och lrare planeras s att tillrcklig del av den reglerade tiden lggs ut vid dessa tillfllen.

Vid tre tillfllen under verksamhetsret ska avrkning ske av tid verstigande den faststllda reglerade tiden fr utbetalning av eventuell vertidsersttning. Detta frutstter att lrares reglerade arbetstid, d.v.s. 1 360 timmar frdelade p 194 Adagar frlggs i arbetstidsschema eller liknande dr de yttre ramarna fr den reglerade tiden anges. Vid vilka tre tillfllen avrkning ska gras beslutas av arbetsgivaren.

Kompetensutveckling

Avtalstext ur Bilaga M punkt 6b forts.

Anmrkning 2:Inom den reglerade arbetstiden avstts och samlas tid fr kompetensutveckling utifrn riktmrket 104 timmar per heltidsanstlld och verksamhetsr. Denna tid fr-delas mellan arbetstagarna. Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lrares frmga att skapa goda frutstt-ningar fr elevernas lrande.

18 Lrares arbetstid

Inom ramen fr den reglerade arbetstiden avstts erforderlig tid fr kompetensutveckling. Med kompetensutveckling avses insatser som syftar till att utveckla lrares frmga att skapa goda frutsttningar fr elevernas lrande. Utifrn skolans och den enskildes behov rymmer kompetensutveckling svl mnesbreddning resp. frdjupning, didaktik/metodutveckling, forsknings och utvecklingsarbete, arbetslagsutveckling, lroplans/programarbete, introduktion av ny teknik samt utveckling av den sociala kompetensen.

Det innebr att kompetensutveckling frutom olika former av reguljr fortbildning ven innefattar andra typer av insatser som kan tjna syftet t.ex. gemensam reflektion/diskussion om undervisningen/elevernas inlrning, pedagogisk utvrdering handledning, auskultation vid kollegors undervisning, pedagogisk planering osv. Det innebr ocks att kompetensutveckling kan bedrivas svl sammanhllet under hela dagar/veckor som kontinuerligt enstaka timmar/delar av dag varje vecka under ett lsr.

Kompetensbehovet br faststllas svl fr en skola som fr enskilda lrare vid skolan och resultera i individuella kompetensutvecklingsplaner. Varje enskild lrare frutstts avstta relativt omfattande tid fr kompetensutveckling. Drutver kan den tid som avstts fr olika lrare variera utifrn varierande behov och intresse. Tiden fr kompetensutveckling kan ven variera mellan olika verksamhetsr.

Lrares arbetstid 19

Frtroendearbetstid

Avtalstext ur Bilaga M punkt 6d:

FrtroendearbetstidResterande del av arbetstiden r frtroendearbetstid

Av de i genomsnitt 1 767 timmar/r som omfattar en heltid fr lrare utgr frtroendearbetstiden 407 timmar. Drmed garanteras lrare mer n 20% i frtroendearbetstid av sin rsarbetstid under ett r. Begreppet frtroendearbetstid syftar p den arbetstid som avses i ATL 2, punkt 2, sdan arbetstid ver vilken arbetstagare har frtroendet att sjlv disponera. Frtroendearbetstid r i frsta hand avsedd fr fr och efterarbete. Inom frtroendearbetstiden kan ven rymmas spontana elev och frldrakontakter samt tid fr egen utveckling. Utvecklingssamtal med elev och/eller frldrar ryms inte inom frtroendearbetstiden.

20 Lrares arbetstid

Kommentar

Under de senaste rens omfattande diskussion om lrares arbetstid/arbetsbelastning har frtroende-arbetstiden spelat en viktig roll. Frtroendearbetstiden utgr en betydande del av lrares arbetstid. Drfr har skolledningen, utifrn sitt verksamhetsansvar, ett intresse av att frtroendearbets-tiden anvnds p det mest ndamlsenliga sttet. P samma stt ligger det i lrarens intresse att tillsammans med skolledningen diskutera hur tiden anvnds fr att p bsta stt kunna fullgra sitt uppdrag. Drutver har arbetsgivaren, som ansvarar fr de anstlldas arbets-milj, behov av att hlla sig informerad om hur hela arbetstiden anvnds. Bl.a. fr att kunna vidta tgrder om arbetstagare av ngon anledning har svrt att hinna med arbetsuppgifterna inom ramen fr sin anstllning.

Kompensation fr vertidsarbete

Avtalstext ur Bilaga M punkt 17:

vertid m.m. (AB 20) 20 gller inte frtroendearbetstid.

Lrares arbetstid 21

Bilaga M innehller inga srskilda regler fr vertid utan fljer AB fullt ut frutom fr frtroendearbetstid enligt ovan. Reglerna i AB 20 gller fr arbetstagare som beordrats att utfra arbete p tid verstigande den faststllda tiden samt fr arbetstagare som med kort varsel mindre n 14 dagar fr frskjuta sin arbetstid. Lrares schema ver den reglerade arbetstiden avser de yttre ramarna fr denna. Observera att vertidsersttningen fr lrare i sdant fall utgr frn den reglerade arbetstiden p samma stt som vertiden fr annan arbetstagare utgr frn den ordinarie arbetstiden. Avvikelse frn frlggningen av den reglerade arbetstiden som har uppsttt med anledning av att arbetstagaren beordrats att antingen fullgra ytterligare arbetstimmar eller att frskjuta arbetstiden, rapporteras lpande enligt de rutiner som finns hos arbetsgivaren. Detta fr att kunna gra avrkning fr och betala ut vertid vid tre tillfllen under verksamhetsret enligt 6 b) anm. 1 i Bilaga M. Vid berkning av vertidsersttning tas ingen hnsyn till eventuell frtroendearbetstid. Det utges ingen vertidsersttning om arbetsuppgifter flyttas inom ramen fr den reglerade arbetstiden.

22 Lrares arbetstid

Avtalstext ur Allmnna bestmmelser (AB)

20 vertidHeltidsanstlld arbetstagare, som har en enligt detta avtal faststlld arbetstid och utfr arbete p tid ver-stigande den faststllda tiden har rtt till kompensation fr vertidsarbete under frutsttning att vertidsar-bete beordrats p frhand. Endast efter godknnande av behrig verordnad kan kompensation utges fr vertidsarbete, som inte kunnat beordras p frhand.

vertidsersttningen fr lrare utgr frn den reglerade arbetstiden p samma stt som vertiden fr annan arbetstagare utgr frn den ordinarie arbetstiden.

Ur kommentaren till AB: vertidsarbete fr beordras endast nr behov finns och br om det r lmpligt och mjligt frdelas jmnt mellan arbetstagarna.

Observera att vertidsarbetet som huvudregel ska vara beordrat p frhand. Efterhandsgodknnande ska endast frekomma undantagsvis och d bara i de fall dr beordrande i frvg inte kunnat ske.

Beordranden i frvg av mer generell innebrd br inte accepteras, utan beordrandet ska avse viss bestmd arbetsuppgift och arbetet ska utfras p anvisad tid. I den mn det r mjligt utan att strida mot arbetsgivarens intressen, br rimliga nskeml frn arbetstagarens sida om nr arbetet ska utfras accepteras av arbetsgivaren.

Lrares arbetstid 23

Det r skolledningen som avgr om och nr vertidsarbetet ska utfras. Det vill sga om det ska utfras i omedelbar anslutning till den ordinarie (reglerade) arbetstiden eller vid annan tidpunkt.

Meddelande om vertidsarbete ska om mjligt lmnas senast 4 timmar fre den ordinarie (reglerade) arbetstidens slut. Om det inte varit mjligt ska meddelande i stllet lmnas s snart behovet av vertidsarbetet kan verblickas.

ven om meddelandet lmnas senare n fyra timmar fre den ordinarie arbetstidens slut gller arbetstagarens allmnna skyldighet att arbeta utver faststlld ordinarie (reglerad) arbetstid.

Kommentar

vertidsersttning utges nr ngon beordras att utfra arbete utanfr reglerad arbetstid. vertidsersttning utges inte d en lrare lggs en extra arbetsuppgift, t.ex. undervisning, arbetslagstrff eller samtal med elev, inom ramen fr den reglerade arbetstiden. Fr det fall en sdan situation leder till behov av omprioriteringar r det viktigt att lrare och skolledning resonerar om mjligheten till detta alt. diskuterar behovet av beord-ring av att vissa arbetsuppgifter utfrs utanfr den reglerade arbetstiden. Det r dock viktigt att ppeka att hnsyn br tas till den enskilde lrarens mjligheter att gra ompriorite-ringar samt den totala arbetssituationen fr lrare/ arbetslag.

vriga avtalstexter

I Bilaga 4 till HK 07, Centrala och lokala protokollsanteckningar under vriga anteckningar punkt 2 finns i sista stycket Svenska Kommunfrbundets cirkulr 1999:152 omnmnt. Vi vill hr klargra cirkulrets tillkomst d detta har frorsakat mnga diskussioner.

Infr rsskiftet 1999/2000 d bl.a. den centralt reglerade undervisningstiden upphrde ville centrala parter redovisa bakgrunden till frndringen vilket r cirkulrets huvudsyfte.

Syftet med borttagandet av den centrala regleringen var att skapa nya frutsttningar fr planering av lrares arbete inte styra/reglera ngra grnser fr olika arbetsuppgifter.

Varken cirkulret eller ngra avtalstexter innehller ngra skrivningar vad gller omfattningen av tiden fr traditionell undervisning eller mten med elevgrupper. Det r viktigt att ta tillvara varje lrares specifika frmga, intresse och ambition. Detta kan innebra att olika lrare kan f arbeta olika mycket med olika arbetsuppgifter.

Trycksaker frn sveriges kommuner och LandsTing

besTLLs p www.skL.se eLLer p

Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.

isbn 978-91-7164-412-1

118 82 Stockholm, Besk Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50

info@skl.se, www.skl.se

Lrares arbetstidEn skrift kring ett antal arbets- tidsfrgor fr lrare som r anstllda med ferie enligt Bilaga M till AB