1

Skolprogram för Stockholm

2010-09-02

2

Innehåll

Innehåll ................................................................................................................................................... 2

Framtiden börjar i klassrummet ............................................................................................................. 3

En förskola i världsklass ........................................................................................................................ 4

Ännu mer fokus på kunskap ................................................................................................................... 6

Storsatsning på matematik, teknik och natur ......................................................................................... 7

Läsning och kultur i en skola för bildning ............................................................................................. 8

En tryggare skola ................................................................................................................................. 10

Mindre skolk och mer studiero ............................................................................................................ 12

Satsa på lärarna .................................................................................................................................... 14

En skola där alla mår bra ...................................................................................................................... 15

En skola för alla ................................................................................................................................... 16

Utveckla fritidshemmen ....................................................................................................................... 17

En skola som leder till jobb .................................................................................................................. 18

Skolans globala utmaningar ................................................................................................................. 19

Skola i förändring ................................................................................................................................. 20

3

Framtiden börjar i klassrummet

Folkpartiet har under de senaste fyra åren genomfört en lång rad reformer på skolans område. 2007

fördes ansvaret för grundskolan över från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden. Reformen har

lett till friare skolor och frigjort resurser till undervisning.

Fokus under hela mandatperioden har legat på kunskap. En omfattande lässatsning har genomförts i

låg- och mellanstadiet. Skriftliga omdömen har införts från första klass. En lång rad nationella prov i

olika ämnen har blivit obligatoriska. På gymnasiet erbjuds studiebegåvade elever numera

undervisning i spetsklasser och på flera skolor erbjuds eleverna möjlighet att läsa högskolekurser reda

i gymnasiet. Vi har förnyat yrkesutbildningarna genom satsningar på gymnasiala lärlingsutbildningar

och yrkesutbildningar på komvux.

Lugn och ro i klassrummet är en förutsättning för lärande. Därför har vi tagit fram stadsövergripande

riktlinjer för trygghet och studiero och tydliggjort lärarnas befogenheter. Arbetet mot mobbning har

gått vidare med stadsgemensamma regler där det som en sista utväg är möjligt att flytta en elev som

mobbar. Vi har sett till att skolk skrivs in i betygen.

Vi vet att nära på varannan Stockholmare har ett ganska stort eller mycket stort förtroende för vår

skolpolitik, enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund. Nu söker vi väljarnas förtroende

för fyra nya år där kunskap, trygghet och studiero står i fokus.

I det här programmet lyfter vi fram vår politik för Stockholms skolor de kommande fyra åren. Vi vill

särskilt lyfta fram några punkter:

1. Fortsatt fokus på kunskap. Vi vill se fler spetsklasser, stockholmsprov och lördagsgymnasium.

2. Satsning på matematik och teknik. Vi vill att Stockholm ska bli landets ledande teknikkommun.

3. Nätmobbningen måste stoppas. Det måste bli enklare att upptäcka, anmäla och stoppa nätmobbning.

4. Karriärer för lärare. Vi vill se fler utvecklingslärare, coacher och lektorer i Stockholms skolor.

5. Utbildning ska ge jobb. Genom lärlingsutbildningar, entreprenörsskap på schemat,

näringslivssamverkan och stärkta universitet och högskolor vill vi ge unga stockholmare en bra start.

Stockholm den 2 september 2010

Lotta Edholm

Skolborgarråd

4

En förskola i världsklass

På fyra år har antalet barn i förskolan ökat med 20 procent, eller 8 000 barn. I genomsnitt har en ny

förskoleavdelning öppnat varannan arbetsdag. Tack vare den enorma utbygganden har vi klarat

utmaningen att ge alla barn en plats i tid samtidigt som vi hållit fast vid målet om barngruppernas

storlek om 14 respektive 18 barn.

Antal barn i Stockholms förskolor 2006-2010

Källa: Stockholms stads budget

Mångfalden i förskolan har ökat. Ett nytt gemensamt kösystem har införts för att öka valfriheten och

underlätta föräldrarnas val av förskola. En ny förskoleplan har antagits med fokus på språk,

matematik, natur och kultur. Andelen förskollärare har ökat och förskolans personal har erbjudits

kompetensutveckling och nya karriärvägar.

Nu vill vi gå vidare och göra världens kanske bästa förskola ännu bättre.

Sex steg till en förskola i världsklass

1. Vi vill bygga 100 nya förskolor

De allra flesta föräldrar önskar plats för sina barn i förskola i det egna bostadsområdet. Stockholm

behöver fler förskoleplatser, inte minst i nya bostadsområden. Under den kommande mandatperioden

vill vi bygga 100 nya förskolor i Stockholm.

2. Inför barntal och öronmärk lokaler

När vi planerar för den växande staden måste det finnas tillräckligt med platser i förskolan.

Folkpartiet vill att ett särskilt ”barntal” ska fastställas för varje nytt bostadsområde, i likhet med de

parkeringstal som finns i dag. Det vill säga, för varje bostad som planeras, ska det också finnas en

viss andel förskoleplatser.

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

50000

2006 2007 2008 2009 2010

Fristående

Kommunal

5

Det måste finnas tillgång till bra förskolor i närheten av bostaden. Förskolor som finns i

flerbostadshus lever ibland alltför osäkert. När man bygger nytt bör förskolelokaler i flerbostadshus

öronmärkas för offentlig verksamhet i detaljplanen, för att säkerställa att de inte omvandlas till en för

hyresvärden mer lukrativ verksamhet.

3. Flexiblare för föräldrar

Förskolans öppettider behöver bli flexiblare och anpassas till föräldrarnas önskemål. Den som är

föräldraledig med yngre syskon ska kunna välja om man vill ha sina äldre barn längre tid på

förskolan tre eller fyra dagar i veckan, eller kortare tid fem dagar i veckan, så länge den sammanlagda

tiden blir max 30 timmar.

Barn som är i förskolan på heltid har rätt till lika bra verksamhet oavsett när de är där under dagen

och alla förskolor ska erbjuda öppettider mellan 06:30 och 18:30. Stockholm ska precis som i dag

fortsätta erbjuda barnomsorg på natten för dem som har behov av det.

4. Satsa på läsning och språk

Många barn lär sig läsa redan i förskoleåldern medan andra lär sig senare. Oavsett barnens egna

läsfärdigheter har förskolan ett tydligt uppdrag att stimulera till läsning. Folkpartiet vill genomföra en

omfattande lässatsning i förskolan. Precis som i grundskolan ska det finnas en särskild

läsutvecklingsledare på varje förskola, med uppdrag att inspirera och stötta övrig personal när det

gäller läsning i verksamheten. Samverkan med biblioteken ska utvecklas och personal i förskolan ska

erbjudas möjlighet till utbildning och inspiration kring läsning.

5. Öppna nya språkförskolor

Mellan 1 och 2 procent av alla barn föds varje år med grav språkstörning. I Stockholm finns

språkförskolan Bamse med plats för 24 barn med grav språkstörning. De flesta barn som slutar på

Bamse går vidare till en helt vanlig skola, tack vare intensiv träning. Tillsammans med Stockholms

läns landsting vill vi öppna ytterligare en eller två språkförskolor.

6. Fortbildning, forskning och karriärvägar

Folkpartiet vill skapa nya karriärtjänster och möjligheter till forskarutbildning för förskollärare.

Sedan några år tillbaka finns inom skolan tjänster som utvecklingslärare, där man jobbar halvtid på

sin gamla skola och halvtid med ämnesutveckling för hela Stockholm. Vi vill pröva liknande tjänster

även i förskolan, inom områden som t ex barns språkutveckling och matematik.

Vi vill också fortsätta satsningen på att låta barnskötare vidareutbilda sig till förskollärare.

6

Ännu mer fokus på kunskap

Det är genom att mäta elevernas kunskaper som vi på ett tidigt stadium kan fånga upp de elever som

behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen. På fyra år har Folkpartiet i Stockholm samt i

regeringsställning genomdrivit en lång rad reformer för att utvärdera kunskapsresultaten. Nationella

prov har införts i fler ämnen och årskurser. Regeringen har nyligen föreslagit betyg från årskurs 6. I

Stockholm har vi infört skriftliga omdömen från första klass och särskilda läsutvecklingsscheman.

Vi vill under den kommande mandatperioden ta ytterligare steg för att fånga upp och erbjuda stöd till

de elever som halkar efter kunskapsmässigt.

Fem steg till ännu mer fokus på kunskap

1. Bryt utanförskapet

Skolan spelar en nyckelroll för att bryta utanförskapet. Skolor i utsatta områden ska ges särskilda

resurser. Lärartätheten ska vara hög och det ska finnas god tillgång på speciallärare. Skolan ska

arbeta för att öka föräldrars delaktighet. Alla barn som behöver ska erbjudas läxhjälp.

Även om kunskapsresultaten på Stockholms skolor utvecklas positivt finns det skolor som halkar

efter resultatmässigt. Samtidigt finns det skolor i utanförskapsområden där elevernas resultat

förbättrats kraftigt. Vi menar att det behövs en grundlig analys av varför vissa skolor halkar efter

medan andra går i motsatt riktning, när elevunderlaget är ungefär detsamma. Framgångsrika skolors

arbetsmetoder måste lyftas fram som goda exempel.

2. Skriftliga omdömen

År 2007 infördes skriftliga omdömen i alla kommunala grundskolor. Sedan ett par år tillbaka finns

också möjligheten för rektor att besluta att ge eleverna betygsliknande skriftliga omdömen. Elever,

föräldrar och lärare har fått ett tydligt verktyg för uppföljning och skolorna att se vad som krävs för

att nå målen, och vilket stöd som kan behövas. Stockholms skolor ska fortsätta ge eleverna skriftliga

omdömen. Vi säger nej till att avskaffa möjligheten till betygsliknande omdömen.

3. Sommarskola och lördagsgymnasium

Elever som behöver stöd för att nå kunskapsmålen kan ibland behöva stöd även utanför ordinarie

skoltid. Aktiviteter som läxläsning, mattecoacher på nätet och sommarskola är oerhört viktiga.

Vi vill inrätta lördagsgymnasium på försök på en av stadens gymnasieskolor. Där ska elever som

riskerar eller har fått underkänt i ett ämne, eller behöver komplettera en kurs, kunna få

stödundervisning på lördagar. Detta ska inte ersätta skolornas ordinarie stödundervisning.

4. Stockholmsprov på gymnasiet

Rättvis betygssättning är ett fundament i Folkpartiets skolpolitik. Vi vet att det i dag finns många

elever vars betyg inte motsvarar kunskaperna. Vi vill införa obligatoriska diagnostiska prov i årskurs

1 i gymnasieskolan. Proven ska dels vara ett hjälpmedel att stötta elever som inte har tillräckliga

kunskaper, men också en utvärdering av grundskolans betygssättning. Resultaten från proven ska

sammanställas centralt och redovisas på skolnivå. Vi vill börja med ett diagnostiskt prov i matematik.

5. Spetsklasser i grundskolan och gymnasiet

Skolan ska vara en utmaning för våra duktigaste elever. Den som har talang för matematik eller språk

ska kunna välja en spetsutbildning precis som den som har talang för idrott eller musik. Stockholm

ska ansöka om att få starta spetsklasser med särskilda antagningsprov i ett eller flera ämnen i

grundskolan. Stockholm ska fortsätta erbjuda spetsklasser på gymnasiet.

7

Storsatsning på matematik, teknik och natur

Det finns tecken på att intresset för matte och teknik ökar i Stockholm. Andelen sökande till

gymnasiets teknikprogram har ökat med över 25 procent på fyra år i Stockholm. Till det

naturvetenskapliga programmet har söktrycket ökar med 15 procent.

Under mandatperioden har ett antal steg tagits för att öka intresset för och kunskaperna i matematik,

teknik och naturvetenskapliga ämnen i Stockholms skolor. Utvecklingslärare i matematik har anställts

och det finns numera mattecoacher på nätet i form av studenter som hjälper grundskolans elever med

matteuppgifter. Många skolor jobbar med matteverkstäder och det finns profilklasser i matematik

såväl i grundskolan som gymnasiet. På några gymnasieskolor finns möjlighet för eleverna att läsa

KTH-kurser redan under gymnasietiden.

Folkpartiet vill genomföra en storsatsning på matematik, teknik och naturvetenskap i Stockholms

skolor under den kommande mandatperioden. Målet är att bli Sveriges ledande kommun.

Fem steg till en satsning på matematik, teknik och natur

1. Stockholm en teknikkommun

Vi vill att Stockholm ska ansöka om att bli en teknik- och vetenskapskommun i enlighet med det

förslag som Teknikdelegationen lade fram i sin slutrapport. Teknikdelegationen föreslagit. Skolor

som uppfyller fastställda krav kring exempel lärarnas behörighet och kunnande ska kunna bli

särskilda teknikskolor.

2. Bred satsning på matematik, teknik och natur

Vi vill genomföra en bred matematiksatsning i Stockholms skolor liknande den lässatsning som finns

i dag. I satsningen ska bland annat ingå matematikutvecklare på alla skolor samt

kompetensutveckling och inspiration för lärare.

Stockholm samverkar redan i dag med en rad intressenter för att stimulera intresset för matematik,

teknik och naturvetenskap. Vi vill att staden fortsätter och intensifierar samverkan med till exempel

Vetenskapens Hus.

3. Spetsklasser i matematik

Den nya skollagen öppnar för spetsklasser i grundskolan med särskilda antagningsprov. Vi vill att

Stockholm ska ansöka om att få starta minst en spetsklass i matematik i grundskolan. Stockholm ska

fortsätta erbjuda spetsklasser i matematik på gymnasiet.

4. Fjärde tekniskt år

I regeringens förslag till gymnasiereform föreslås att ett fjärde tekniskt år införs i gymnasieskolan

som ska leda till gymnasieingenjörsexamen. Utbildningen ska ges på ett begränsat antal skolor.

Stockholm ska så snart det finns möjlighet ansöka om att erbjuda ett fjärde tekniskt år på minst en

gymnasieskola.

5. IT i skolan

2010 installeras trådlösa nät på alla gymnasieskolor och 2011 får alla grundskolor trådlösa nät.

Tillsammans med satsningen på en ny datorpark i skolorna har vi skapat en bra bas för IT i

undervisningen. Vi vill fortsätta utvecklingen av IT i skolan under den kommande mandatperioden.

8

Läsning och kultur i en skola för bildning

Läsning är grunden för allt lärande. Alla elever i Stockholms skolor ska kunna läsa och skriva innan

de går ut lågstadiet. De senaste fyra åren har vi genomfört en mycket omfattande lässatsning i

Stockholms skolor. Alla elever i låg- och mellanstadiet utvärderas med LUS

(läsutvecklingsscheman). De nya nationella proven i svenska i årskurs tre utgör en bra kontrollstation

för elevens kunskaper i läsning och skrivning. Bokutlåningen från skolbiblioteken har ökat kraftigt de

senaste åren.

Skolbibliotekens och mediotekets bokutlåning 2007-2009

Antal utlånade böcker per år. Källa: Stockholms stads utbildningsförvaltning

Läsning är avgörande för att ge eleverna ett levande språk och verktyg att ta till sig andra kunskaper.

Kopplingen mellan språk och kultur är central för oss liberaler. Vi vill ge fler barn och unga

möjlighet att ta del kultur och själv skapa kultur. Läsning och kultur är nyckeln till bildning.

Fyra steg till mer läsning och kultur i skolan

1. Fortsätt lässatsningen

Vi vill fortsätta att utveckla den stora lässatsning som vi sjösatt under den här mandatperioden. Det

ska finnas en läsutvecklingsledare på varje skola som ska erbjudas kontinuerlig fortbildning. Vi vill

fortsätta erbjuda skolorna författarbesök och andra spännande aktiviteter med läsning.

2. Fortsätt med LUS och analysera resultaten

Vi vill att alla skolor med ska fortsätta använda läsutvecklingsscheman, LUS, för låg- och

mellanstadiet. Samtliga lärare ska erbjudas kompetensutveckling om LUS. Föräldrar ska kontinuerligt

informeras om barnens utveckling i läsning.

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

2007 2008 2009

Medioteket

Skolbiblioteken

9

Från och med år 2010 rapporterar alla grundskolor in elevernas LUS-resultat i det digitala verktyget

Skolwebben. Nu blir det möjligt att följa utvecklingen när det gäller elevernas läsfärdighet på såväl

skolnivå som för hela Stockholm. LUS-resultaten blir tillsammans med de nationella proven viktiga

mått på hur Stockholms elever utvecklas kunskapsmässigt

3. Satsa på skolbiblioteken

Böcker är av enorm betydelse för den som vill lära sig läsa och utveckla sina läskunskaper. Det är

inte alla barn som har böcker hemma så skolbiblioteken fyller en viktig roll. Skolbibliotekarierna ska

vara en motor i skolans läsutveckling.

4. Mer kultur i skolan med Kulan

De skapande ämnena utvecklar elevers kreativa förmåga och är en viktig komponent för att utveckla

barn och unga till självständiga individer. Vi vill stimulera elevernas kulturintresse genom att de får

ta del av professionell kulturverksamhet och utveckla det egna skapandet. Webbplatsen Kulan är en

unik mötesplats för kultur och skola. Vi vill fortsätta utveckla Kulan och på andra sätt stimulera till

mer kultur i skolan.

10

En tryggare skola

De senaste fyra åren har en lång rad förändringar skett av lagar och riktlinjer för att förbättra

skolornas arbete mot mobbning. Kraven på skolorna har skärpts vad gäller likabehandlingsplaner och

planer mot mobbning. Det är numera möjligt för skolorna att som en sista åtgärd flytta en elev som

mobbar mot hans eller hennes vilja. Lärares och rektorers befogenheter mot stök och bråk har blivit

tydligare.

Det finns tecken som tyder på att mobbningen minskar. I den så kallade Stockholmsenkäten 2010

uppger 11% av pojkarna i årskurs 9 att de utsatts för mobbning eller trakasserier, jämfört med 14% år

2006. Bland flickorna uppger ca 16% att de utsatts, jämfört med 18% år 2006.

Källa: Stockholmsenkäten 2010

Trots det kvarstår faktum – varje dag går elever till skolan med en klump i magen, rädda att utsättas

för kränkningar, hot och våld. Samtidigt har mobbning på Internet och SMS blivit allt vanligare.

Arbetet mot mobbning måste drivas vidare med full kraft. Ingen ska någonsin behöva vara rädd för

att gå till skolan.

Fem steg till en tryggare skola

1. Inför en 24-timmarsgaranti mot mobbning

Kontakterna mellan skola och föräldrar är centrala i arbetet med att motverka mobbning. I

Stockholms stads riktlinjer framgår tydligt att föräldrarna till både den som mobbar och den som

mobbas alltid ska kontaktas. Vi föreslår nu att riktlinjerna skärps, så att skolan blir skyldig att

kontakta föräldrarna inom 24 timmar.

2. Genomför trygghetsvandringar på alla skolor

Vi vill att Stockholms skolor ska genomföra trygghetsvandringar för att upptäcka och åtgärda platser

på skolan som upplevs otrygga. Vandringarna ska göras i samverkan med eleverna och

11

dokumenteras. På så sätt blir det också tydligt för skolledning, lärare och annan personal var det

behövs en större vuxennärvaro.

3. Gör det enkelt att anmäla mobbning

Alla skolors antimobbningsplan ska finnas tillgänglig på skolan webbsida, och vara lätt att hitta. Det

ska också finnas tydlig information med namn och mail till den man som elev kan vända sig om man

utsatts för eller bevittnat mobbning. Skolans antimobbningsprogram ska självklart inkludera

nätmobbning.

4. Satsa på metodutveckling och inspirationsplatser

Skolor som har ett välfungerande arbete mot mobbning ska lyftas fram som goda exempel. I dag

finns till exempel sex utvalda inspirationsplatser för språkutveckling, men bara en enda om

mobbning. Vi ser gärna att fler skolor delar med sig av sin kunskap och bidrar med konkreta idéer

och tips. Ett stödmaterial bör tas fram med konkreta exempel, förslag och tips på hur man kan arbeta

mot mobbning.

5. Satsa på kompetensutveckling

Arbetet mot mobbning ska baseras på dokumenterat effektiva metoder. Kunskapen bland skolledare

och elevhälsopersonal är av stor betydelse för att en skola ska lyckas i sitt arbete. Vi vill öka

satsningen på kompetensutveckling inom området, inte minst när det gäller nätmobbning.

12

Mindre skolk och mer studiero

Folkpartiet har genomfört en rad reformer mot skolk, stök och bråk i skolan under de senaste fyra

åren. Skolk redovisas numera i elevernas terminsbetyg. Omfattande skolk som leder till indraget

studiebidrag har sedan reformen minskat i de kommunala gymnasieskolorna från 4,4% till 4,2%, ett

tydligt trendbrott mot åren 2003-2006 då skolket ökade kraftigt från 1,6% till 4,2% (Källa: CSN).

Sedan flera år finns också riktlinjerna ”Trygghet och studiero” för alla skolor som tydliggör lärare

och skolledares befogenheter i olika situationer av stök och bråk.

Skolk i gymnasiet som lett till indraget studiestöd, 2003-2010

Källa: CSN. Avser andelen elever i kommunala gymnasier i Stockholm som fått studiestödet indraget pga skolk.

Stockholms skolor har alla förutsättningar att ge eleverna den studiero som krävs för att nå

kunskapsmålen. Under den kommande mandatperioden vill vi genomföra ytterligare reformer mot

skolk, stök och bråk.

Fyra steg till en skola med mer studiero

1. Inför en SMS-funktion om skolk till föräldrar

Föräldrar här rätt till snabb information om barnens närvaro i skolan. Vi vill införa en SMS-tjänst

som ger föräldrar till elever som skolkar snabb information om att barnen inte är i skolan.

2. Redovisa skolk i betygen

När Socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk i gymnasiebetygen förra mandatperioden

närapå tredubblades skolket. När vi återinförde redovisningen av skolk i betygen avstannade

ökningen helt. Socialdemokraterna i Stockholm röstade mot återinförandet. Vi säger tydligt ja till att

fortsätta redovisa skolk.

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

5

2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10

13

3. Inrätta en skolakut

Vi vill inrätta en skolakut för elever som akut måste placeras utanför sin ordinarie skola på grund av

till exempel våldsamt beteende. I Södertälje finns sedan två år en skolakut där speciallärare och

socialsekreterare samverkar. Fokus ligger på elevernas utbildning och samverkan mellan skola och

socialtjänst har stärkts.

4. Mer stöd till de mest utsatta barnen

Barn som omhändertagits av socialtjänsten har samma rätt till en bra utbildning som alla andra. Vi

vill att Stockholms stad helt ska upphöra att placera barn och unga i HVB-hem som inte erbjuder

skolgång i en kommunal skola eller av skolinspektionens godkänd friskola. Barn som placeras i

familjehem måste börja i skola så snart de kommit till sitt nya hem. Det är oacceptabelt att placerade

barn får en sämre skolgång än andra.

14

Satsa på lärarna

Kunniga och engagerade lärare är nyckeln till en bra skola. Lärarna har ett stort ansvar för elevernas

utveckling till fria, ansvarsfulla och kunniga individer. Kombinationen av goda teoretiska

ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper, tillsammans med ansvaret för barn och ungdomars

intellektuella mognad, gör lärarrollen unik.

Folkpartiet har genomfört en rad satsningar på lärarna, såväl i Stockholm som i regeringsställning,

under mandatperioden. Det statliga lärarlyftet har inneburit en mycket omfattande kompetenshöjning

på bred front. I Stockholm har vi skapat karriärtjänster som utvecklingslärare och gett lärare ökade

möjligheter till forskning. Andelen behöriga lärare har enligt Skolverket ökat under mandatperioden,

både i grundskolan och på gymnasiet.

Nu vill vi gå vidare med fler karriärtjänster, ökad behörighet och en rad andra reformer.

Fyra steg för att satsa lärarna

1. Stockholm ska ha behöriga lärare

Stockholm har i fyra år slagit fast i budget att endast behöriga lärare ska tillsvidareanställas. Andelen

behöriga lärare har ökat, men det går långsamt. Vi menar att Stockholm måste göra ett

behörighetslyft.

Låt oss nämna ett exempel. En mycket trolig förklaring till att resultaten i matematik och

naturvetenskap har sjunkit i Sverige är att så många lärare i de yngre årskurserna saknar behörighet i

dessa ämnen. Därför är det centralt att dessa lärare får chansen att komplettera sin utbildning i

matematik och naturvetenskap. Målsättningen är att alla lärare i staden ska vara behöriga för de

ämnen och åldrar de undervisar i. Endast behöriga lärare ska tillsvidareanställas.

2. Karriärtjänster, coacher och lektorer

Det måste vara möjligt för en lärare att göra karriär utan att bli skolledare. Genom inrättandet av så

kallade utvecklingslärartjänster och satsningar på forskning har vi skapat nya karriärvägar för lärare.

Nu vill vi gå vidare och satsa på fler utvecklingslärartjänster för lärare som vill driva

ämnesutveckling inom Stockholms skolor.

Vi vill också inrätta tjänster som coacher. Tjänsterna ska tillsättas med lärare som är särskilt skickliga

pedagoger. Coacherna ska kunna stötta arbetet på skolor som behöver ett lyft och arbeta tillsammans

med den ordinarie personalen för att höja resultaten på skolan.

Den nya skollagen innebär att titeln lektor får en tydlig definition. Lagen innebär att den som har

disputerat/licensierat samt visat prov på pedagogisk skicklighet under minst fyra års tjänstgöring.

Stockholm ska sträva efter att anställa lektorer.

3. Meriteringssystem och portfolio

Bra lärare ska ha bra betalt. Folkpartiet vill skapa ett meriteringssystem för lärare där pedagogisk

skicklighet ska värderas särskilt. Vi vill också införa ett portfoliosystem där lärare ska kunna

dokumentera sina meriter.

4. Se över lärares arbetsbelastning

För att skolverksamheten ska kunna utvecklas måste lärare och skolledare kunna avsätta tid för

skolutveckling. Vi vill att staden tar initiativ till ett arbete med åtgärder för hur man ska komma

tillrätta med lärares arbetsbelastning.

15

En skola där alla mår bra

En god fysisk och psykisk hälsa är en viktig förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kunskap.

Skolan har en viktig uppgift i att vara ett stöd för elever som mår dåligt. Den upplevda psykiska

hälsan bland Stockholms högstadie- och gymnasieelever har varit relativt oförändrad under senare år,

enligt den så kallade Stockholmsenkäten. Generellt visar resultaten att pojkar mår bättre än flickor

både i årskurs nio och i år två på gymnasiet. Skillnaderna i pojkars och flickors självupplevda hälsa är

relativt stor.

Även när det gäller den fysiska hälsan finns stora skillnader bland elever. Skolan kan lägga en bra

grund till en fysisk hälsa genom bra mat, idrottsundervisning och arbete mot droger.

Fyra steg till en skola där alla mår bra

1. Stärk elevhälsan

Elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och integreras i alla skolans verksamheter. Alla elever ska ha

tillgång till en fungerande elevvård bestående av kuratorer, psykologer och skolsköterskor. Att stärka

elevernas psykiska hälsa är centralt för att eleverna ska må bra och kunna tillgodogöra sig kunskap.

Alliansregeringens utlovade satsning på skolhälsan innebär förstärkningar på ytterligare halv miljard

på fyra år till kommunerna. Vi vill att den del av satsningen som kommer Stockholm till del

öronmärks för elevhälsan i Stockholms skolor. Den nya skollagen innebär att kraven ökar på alla

skolor att ha en bra elevhälsa.

2. Bra mat utan transfetter

I den nya skollagen ställs tydliga krav på skolmatens näringsinnehåll och att den tillagas med bästa

hygien. Vi vill att Stockholm blir en föregångskommun där elever och personal i skolan vet att de får

en god, näringsrik och säker mat. Därför bör staden förbjuda industriellt framställda transfetter i all

skolmat. Vi vill också ta fram en kostpolicy för Stockholms skolor och satsa på kompetensutveckling

av skolkökens personal.

3. Alla elever behöver röra på sig

Var femte elev deltar inte i idrotten i skolan, visar en undersökning från Skolinspektionen. Resultatet

är anmärkningsvärt och alarmerande. Idrottsundervisningen är en viktig del av skoldagen och av stor

betydelse för elevernas hälsa. Den som inte rör på sig och mår fysiskt bra har betydligt sämre

förutsättningar att ta till sig kunskap. Skolidrotten måste i ännu högre grad än i dag fokusera på att

elever verkligen rör på sig. Det är oacceptabelt att var femte elev står vid sidan av planen. Vi vill

uppmuntra skolorna till samverkan med föreningslivet, för att introducera nya motionsformer för

eleverna och öka intresset att röra på sig på fritiden.

4. Arbeta mot droger

Var tredje pojke och var fjärde flicka i årskurs två på gymnasiet har någon gång använt narkotika,

enligt Stockholms stads stora elevundersökning 2010. Andelen unga som prövat narkotika har ökat

under mandatperioden, såväl i högstadiet som i gymnasiet. Samtidigt visar undersökning på minskat

alkoholmissbruk bland ungdomar.

Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns förhållande till alkohol och droger. Men skolan kan

göra mycket, inte minst för att stävja langning i skolans lokaler och på skolgårdar. Det är angeläget

att skolan har ett nära samarbete med föräldrar, polis och socialtjänst för att minska ungdomars bruk

av narkotika och alkohol.

16

En skola för alla

Alla elever har rätt till en bra skola. De senaste fyra åren har flera viktiga steg tagits för att anpassa

skolan till alla elever. Särskolan har värnats. Många gymnasieskolor har tillgänglighetsanpassats och

arbetet har påbörjats med att tillgänglighetsanpassa alla grundskolor.

En skola för alla handlar inte bara om att skolan ska passa alla. Varje elev måste också få möjlighet

att gå i skolan. Därför säger vi tydligt nej till att elever ska kunna befrias från obligatoriska delar av

undervisningen.

Tre steg till en skola för alla

1. Bevara särskolan

Alla elever har olika behov och behöver få en utbildning som är anpassad just för dem. Det är först då

som alla ges lika chanser. Barn med utvecklingsstörning ska kunna välja den gemenskap och

specialistkompetens som särskolan erbjuder. Naturligtvis är det viktigt att kontakten mellan barn med

och utan utvecklingsstörning utvecklas, men det får inte ske till priset av att barnen förlorar rätten till

en utbildning anpassad efter deras behov.

Alla barn har rätt att lära sig och utvecklas. Vi vill utveckla och stärka särskolans kunskapsuppdrag.

2. Valfrihet för funktionshindrade

Alla elever har rätt till en bra skolgång på sina egna villkor. Funktionshinder får inte vara ett hinder

för en bra utbildning. Arbetet med att tillgänglighetsanpassa Stockholms skolor måste fortsätta.

Elever med funktionshinder ska ha rätt till bra hjälpmedel i skolan. Elever som behöver personlig

assistans ska vara garanterade detta i förskola/skola, för att känna trygghet och kunna ägna sin kraft åt

skolarbetet.

3. Alla har rätt att gå i skolan

Våren 2009 publicerades en undersökning av som visade att 12% av flickorna och 13% av pojkarna i

årskurs 9 hindrades att delta i delar av undervisningen av sina föräldrar. De vanligaste undantagen var

idrott, simundervisning och sex- och samlevnadsundervisning.

Alla barn har rätt att gå i skolan. Därför vill vi skärpa reglerna och göra det svårare att bli befriad från

obligatorisk undervisning i Stockholms skolor.

17

Utveckla fritidshemmen

Nio av tio elever i förskoleklass och lågstadiet går i dag i något av Stockholms fritidshem.

Verksamheten fyller en stor roll för barnen både när det gäller möjligheten till stöd i skolarbetet och

för att få tillgång till spännande och roliga aktiviteter efter skoldagens slut. För de flesta föräldrar är

bra skolbarnomsorg en förutsättning för att få vardagen att gå ihop.

Vi vill utveckla fritidshemmen under den kommande mandatperioden för att göra verksamheten ännu

bättre.

Fyra steg till att utveckla fritidshemmen

1. Mer personal och mindre grupper

Stockholm har i dag en högre personaltäthet än många andra kommuner på fritids. Trots det är

barngrupperna ofta relativt stora. Under den kommande mandatperioden vill vi genomföra en

satsning på skolbarnomsorgen för att minska barngrupperna och öka personaltätheten.

2. Utveckla verksamheten

För ett par år sedan genomfördes en genomlysning av skolbarnsomsorgen av

utbildningsförvaltningen i Stockholm. Resultatet visade att de skolor och fritidshem som samverkade

kring verksamheten hela skoldagen var de som fungerade bäst. Vi vill öka samverkan mellan skola

och fritids. Vi ser också gärna att ett eller flera fritids blir inspirationsplatser för andra, i likhet med de

inspirationsplatser som i dag finns för en rad områden inom grundskolan.

3. Fler fritidspedagoger

Folkpartiet vill öka andelen fritidspedagoger. I dag har ungefär var tredje anställd i

skolbarnsomsorgen en pedagogisk högskoleutbildning. Den nya lärarutbildningens grundlärarexamen

med inriktning mot fritidshem innebär en förstärkning av yrkets identitet. Vi vill också införa en

vidareutbildning för barnskötare och elevassistenter till fritidspedagoger liknande den utbildning som

i dag finns för barnskötare till förskollärare på Södertörns högskola och vid Stockholms universitet.

4. Läxläsning och föreningsliv

Vi vill att fritidshemmen ska kunna vara ett stöd i skolarbetet och hjälpa eleverna med läxläsning där

det behövs. Vi vill också uppmuntra samarbete med föreningslivet för att stimulera barn att delta i

andra former av fritidsverksamhet.

18

En skola som leder till jobb

De senaste åren har en rad reformer genomförts för att stärka gymnasie- och vuxenutbildningen i

Stockholm. Det gäller inte minst yrkesutbildningarna. Sedan 2008 finns gymnasiala

lärlingsutbildningar på många program inom både de kommunala gymnasieskolorna och friskolorna.

Staden har deltagit mycket aktivt i den statliga satsningen på yrkesutbildningar på komvux där

Stockholm tilldelats över tusen platser under åren 2009-2010. I Husby öppnade nyligen Järvalärling,

en helt ny skola med yrkesutbildning inom hantverksyrken som vänder sig till unga vuxna utan

gymnasieutbildning. En bra yrkesutbildning leder till färre avhopp och fler unga i arbete.

Vi vill öka samverkan med högskola och näringsliv för att ytterligare stärka de högskoleförberedande

utbildningarna. Stockholm som studentstad måste stärkas och vi vill bygga fler studentbostäder.

Fem steg till en skola som leder till jobb

1. Lärlingsutbildningar

Vi vill fortsätta bygga ut lärlingsutbildningarna på Stockholms gymnasieskolor. Målet är att mellan

15 och 20 procent av eleverna på gymnasiets yrkesprogram ska gå en lärlingsutbildning, där

undervisningen i yrkesämnena sker på en arbetsplats och övrig undervisning i skolan.

2. Vuxenutbildning – en andra chans

Alla ska ha rätt att komplettera sina betyg inom vuxenutbildningen för att få behörighet till

högskolan. Det gäller både ungdomar som är underkända i något ämne och elever som behöver

komplettera några ämnen för att få särskild behörighet till högre utbildning. Vi vill också fortsätta

satsa på yrkesutbildningarna inom vuxenutbildningen. Folkpartiet säger nej till att elever som redan

har godkända betyg ska kunna ta en plats på komvux. De ska istället hänvisas till särskild prövning.

3. Lärlingssatsning för unga vuxna

Hösten 2010 öppnar Järvalärling, en unik satsning på yrkesutbildningar för unga vuxna som hoppat

av skolan och saknar gymnasieutbildning. Vi vill fortsätta utbyggnaden av Järvalärling under de

kommande åren. Om projektet faller väl ut vill vi se över möjligheterna till liknande utbildningar på

fler platser i staden.

4. Praktikplatser och traineeutbildningar

Stockholms stad bör utmana alla arbetsgivare att bli värdar för praktikanter, erbjuda sommarjobb och

på andra sätt ge ungdomar möjlighet till förankring på arbetsmarknaden. Fler trainee- och

praktikplatser behöver skapas för nyutexaminerade akademiker i offentlig sektor.

5. Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap och samverkan med det omgivande samhället främjar elevernas lärande, kreativitet

och ansvarstagande. Entreprenörskap bör förmedlas redan i grundskolan för att sedan ingå som en

naturlig del i gymnasieskolan. Vi vill stimulera till fortsatt samverkan med Ung Företagsamhet och

att fler UF-företag startar i Stockholms skolor.

19

Skolans globala utmaningar

Vi lever i en alltmer globaliserad värld. Skolan har en avgörande roll för att rusta eleverna för den

internationella konkurrensen.

Intresset för vår omvärld ökar alltmer bland våra elever. I Stockholm väljer fler och fler elever att

studera mer okonventionella språk som kinesiska, både på högstadiet och gymnasiet. På gymnasiet

erbjuder många skolor en global profil med inriktning mot till exempel Indien. Vi vill bejaka den

utvecklingen och stimulera till mer samverkan mellan skolor, högskolor och näringsliv.

Fem steg till en skola i en globaliserad värld

1. Det ska bli möjligt att läsa kinesiska som B-språk i gymnasiet

Intresset för att läsa kinesiska har ökat på senare år. I dag erbjuder flera av Stockholms

gymnasieskolor eleverna att läsa kinesiska som C-språk. Även på grundskolan är det i dag möjligt att

läsa kinesiska på några skolor. Vi vill göra det möjligt för elever som börjar läsa kinesiska på

högstadiet att fortsätta studera kinesiska som B-språk i gymnasiet.

2. Modersmål som främmande språk

Ungdomar med annat modersmål, till exempel stora invandrarspråk som arabiska och persiska, bör på

några gymnasieskolor erbjudas att läsa dessa språk som främmande språk. Även andra ungdomar ska

kunna erbjudas detta. Det ska vara möjligt att redan i gymnasiet kunna erbjudas att påbörja

universitetskurser i dessa språk.

3. Ökat internationellt elevutbyte

Ett tiotal gymnasieskolor deltar i dag i projektet Global Citizen som ger eleverna möjlighet till

kontakter och i vissa fall konkret elevutbyte med skolor i Kina och Indien. Även flera grundskolor

deltar i olika former av internationella utbytesprojekt. Erfarenheter av möten med människor från

andra länder är ovärderliga i en alltmer globaliserad värld. Stockholms skolor ska uppmuntras

ytterligare till olika former av internationella utbyten.

4. Samverkan med näringslivet

Barn och ungdomar behöver möta ett näringsliv som tidigt tar tillvara deras engagemang. Vi vill

utveckla samverkan mellan kommunen och det lokala näringslivet så att näringslivet också blir en

naturlig lärmiljö för skolelever.

5. Stärk universitet och högskolor

Stockholm ska stärkas som universitetsstad. Lokaliseringen av högskoleplatser i Sverige måste följa

studenternas efterfrågan. Vi vill stärka Stockholmsregionens attraktionskraft för forskningsintensiva

företag och bygga fler studentbostäder. Samverkan mellan skolan och högskolan är av stor vikt för att

öka Stockholms konkurrenskraft på sikt.

20

Skola i förändring

I Folkpartiets skolprogram 2006 löd en av rubrikerna ”befria grundskolan”. Vi ville höja skolpengen

för att en större andel av skolbudgeten skulle gå direkt till undervisning. Vi föreslog en centralisering

av grundskolan till utbildningsnämnden och 5-årsförordnanden för rektorer. Vi ville slå vakt om det

fria skolvalet.

Fyra år senare ser vi tydliga resultat av Folkpartiets politik. Skolorna har blivit mer självständiga och

resurserna till undervisning har ökat från 52% till 61% av skolbudgeten enligt Skolverket. Vi vill slå

vakt om skolornas frihet och säger nej till ökad byråkratisering.

De närmaste åren kommer skolorna ägna mycket tid och energi åt att implementera de stora

skolreformer som nyligen beslutats eller kommer att beslutas av riksdagen. Ett nytt betygssystem om

en omdanande gymnasiereform är bara några av alla förändringar skolorna ska anpassa sig till. Då

behövs arbetsro.

Fem steg till en skola i förändring

1. Nej till att återföra grundskolan till stadsdelarna

Socialdemokraterna har i fyra år drivit på för att återföra ansvaret för grundskolan till

stadsdelsnämnderna. När skolan centraliserades innebar det att nästan 10% av budgeten frigjordes till

undervisning. Vi säger nej till en återbyråkratisering av skolan.

2. Valfrihet och skolval

Vi vill försvara det fria skolvalet. Vi säger nej till begränsningar i valfriheten som föreslagits av

oppositionen. Mångfalden ökar elevers möjlighet att hitta en skola som passar just honom eller henne,

den ger lärare och rektorer fler arbetsgivare att välja mellan och bidrar till pedagogisk utveckling.

Ibland leder valfriheten till planeringsproblem för enskilda skolor. Men lösningen på de problemen

består knappast i att det åter ska bli politiker och inte elever och föräldrar som avgör vilken skola

eleven ska tillhöra.

Staden ska göra sitt yttersta för att så många elever som möjligt ska få gå i den skola man helst

önskar. I vissa områden är trycker på platser i förskoleklass och de första årskurserna mycket stort. Vi

vill, under förutsättning att det är förnligt med lagstiftningen, införa syskonförtur till grundskolans

tidiga årskurser.

3. Utbyggnad av skolor

Stockholm fortsätter växa, och den yngre befolkningen växer snabbare än på mycket länge. Nya

skolor måste planeras i nya stadsdelar. Även i befintliga bostadsområden måste vi noggrant följa

befolkningsutvecklingen och i möjligaste mån anpassa skollokalerna så att så många som möjligt kan

få sina önskemål tillgodosedda. Vi välkomnar också en etablering av fler friskolor i Stockholm.

4. Reformering av skolan

De närmaste åren ska en rad stora reformer implementeras i Stockholms skolor. Ett nytt

betygssystem, en ny gymnasieskola och förändrade behörighetsregler för lärare är bara några av de

förändringar som väntar. Det är angeläget att skolorna får det stöd och den tid som krävs för att

genomföra förändringarna på ett bra sätt.

21

5. Fortsätt satsa på skolan

Under fyra års tid har Folkpartiet genomfört omfattande ekonomiska satsningar på skolan. Tabellerna

nedan visar satsningarna under den gångna mandatperioden jämfört med föregående S-styre.

Förändring av grundskoleschablonen Förändring av gymnasieschablonen

Källa: Stockholms stads budget Källa: Stockholms stads budget

0

1

2

3

4

5

6

-7%-6%-5%-4%-3%-2%-1%0%1%2%3%4%5%6%

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010