Lite får de tåla?

Johan Lilly Gyberg

Diskrimineringsombudsmannen

do@do.se, 08-120 20 700

- när kränkningar blir normalt.

Kränkningar i skolan

Forskning, rapporter och anmälningar till myndigheterna

pekar på att kränkande behandling, trakasserier och sexuella

trakasserier är vanligt förekommande och att det är ett

allvarligt problem för barn och elever

Sida 2

Forskning och rapporter kan ge exempel på att:

Sida 3

•Både pojkar och flickor drabbas men att det i huvudsak är

pojkar som utsätter

•Sexuella trakasserier kryper ner i åldrarna

- bagatelliseras

- normaliseras

- makt, status, över- och underordning

•Det finns normer om att vara sekulär kristen, heterosexuell, vit

och om hur barn får vara

•Kränkningar har betydelse för ungas ohälsa

Sida 4

Diskrimineringslagen och skollagen

Diskrimineringslagen

Förbud mot diskriminering,

trakasserier och

repressalier

Skyldighet att anmäla,

utreda och åtgärda

trakasserier

Målinriktat arbete för att

främja elevers lika

rättigheter och förebygga

trakasserier

Likabehandlingsplan

Skollagen

Förbud mot kränkande

behandling och repressalier

Skyldighet att anmäla,

utreda och åtgärda

kränkande behandling

Målinriktat arbete för att

förebygga kränkande

behandling

Plan mot kränkande

behandling

Sida 5

Diskrimineringsgrunderna

Ett barn eller en elev är skyddad från diskriminering som har

samband med

kön

könsöverskridande

identitet eller uttryck

etnisk tillhörighet

religion eller annan

trosuppfattning

funktionshinder

sexuell läggning

ålder

Sida 6

Förbud enligt diskrimineringslagen

Direkt diskriminering

Indirekt diskriminering

Trakasserier

Sexuella trakasserier

Instruktion att diskriminera

Repressalier

Förbud enligt skollagen

Kränkande behandling förbjudet då representant från

utbildningsanordnaren utsätter barn eller elever. Detta gäller

också repressalier.

Sida 7

Direkt diskriminering

En elev missgynnas genom att behandlas sämre än en annan

elev i en jämförbar situation och det finns ett samband med

någon av diskrimineringsgrunderna.

Kriterier:

– Missgynnande

– Jämförbar situation

– Samband med diskrimineringsgrund

Indirekt diskriminering

En elev missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett

kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men

som kan komma att särskilt missgynna en viss grupp av

elever.

Sida 8

Det är inte diskriminering om bestämmelsen, kriteriet

eller förfaringssättet kan motiveras av ett berättigat

syfte och de medel som används är lämpliga och

nödvändiga för att uppnå syftet.

Sida 9

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier: Ett uppträdande

som kränker ett barns eller en

elevs värdighet och som har

samband med någon av

diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier: Ett

uppträdandet av sexuell natur

som kränker ett barns eller en

elevs värdighet.

Sida 10

Kränkande behandling

Ett uppträdande som kränker

ett barns eller en elevs

värdighet men som inte har

samband med någon av

diskrimineringsgrunderna.

Sida 11

Skyldighet att anmäla, utreda och åtgärda

Vid kännedom om trakasserier och kränkande behandling

anmäl till rektorn/huvudmannen

påbörja utredningen skyndsamt

vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier

och kränkande behandling

följ upp åtgärderna

dokumentera

Övning

Sida 12

Sida 13

DOs erfarenhet av nuläget på det planmässiga arbetet

FINNS OFTA

Planer finns, de upprättas

dock inte alltid årligen

Info om lagstiftning och

viktiga begrepp

Rutiner för att upptäcka

och agera vid kännedom

om kränkningar

Allmänna åtgärder för att

skapa social gemenskap

och förebygga kränkningar

SAKNAS OFTA

Uppföljning av fjolårets

insatser

Redovisning av samverkan

med barn och elever

Redovisning av kartläggning

och aktuella behov

Åtgärder för att förebygga

trakasserier

Åtgärder för att främja barns

lika rättigheter utifrån de olika

diskrimineringsgrunderna

Sida 14

Koll på läget?

– Se över verksamheten och identifiera risker för trakasserier,

kränkande behandling och diskriminering

– Ta upp samtliga diskrimineringsgrunder

– Involvera barnen, eleverna, föräldrarna och de anställda

– Syfte:

• Upptäck aktuella svårigheter, problem och utvecklingsområden

• Sätt mål för utvecklingsarbetet

• Bestäm aktiviteter för att förverkliga målen

Sida 15

Bild med koll på läget?

Normer

är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss

och våra relationer till andra människor.

anger gränser för åsikter och beteenden.

anger vad som är status och vilka som har mest makt.

exkluderar de som betraktas som avvikare.

Sida 16

Vad är normkritik?

Ett perspektiv, ett förhållningssätt

Synliggöra normer

Problematisera strukturer som leder till utanförskap,

underordning och individuella kränkningar

Fokus på föreställningar framför fördomar. Förändra

föreställningar på samhällelig nivå, vilket får konsekvenser

på individuell nivå

Den normkritiska pedagogiken

synliggör normer (som privilegierar vissa och

diskriminerar andra)

ifrågasätter normer (vad som ses som normalt)

synliggör privilegier

granskar den egna positionen och föreställningar

Toleranspedagogiska fallgropar

Mål: att öka förståelsen

Konsekvens: vi och dom

Sida 18

Hur skapas, reproduceras och upprätthålls

normer?

Sida 19

Normen

Normer kring bland annat:

Etnisk tillhörighet

Religion eller annan trosuppfattning

Funktionsförmåga

Könsuttryck och könsidentitet

Ålder

Sexuell läggning

Kön

Sida 20

Intersektionalitet

Ett sätt att se på kategorier och maktstrukturer och förstå hur

de förhåller sig till varandra och en ambition att undersöka hur

samspelet mellan olika kategorier ser ut och hur det bidrar till

konstruktionen av kategorier.

Intersektionellt normkritiskt perspektiv

Sida 22

Full funktionsförmåga

Etniskt svensk

Cis-person

Jehovas vittne

Fjolla

Bild för att synliggöra normer kring kön.

Sida 23

Vilka normer visar sig i denna situation?

Övning: Diskutera två och två

Sida 24

Sida 25

Tvåkönsnormen och heteronormen

Könstillhörighet:

Könsidentitet:

Könsuttryck:

Kärlek/sex: Kille/man Tjej/kvinna

Födelse

Feminin/kvinnlig Maskulin/manlig

Flicka/tjej/kvinna

Flicka

Pojke/kille/man

Pojke

Skolverkets allmänna råd: Kartläggning

regelbundet kartlägga barnens och elevernas trygghet och

trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,

analysera kartläggningen för att identifiera risker för

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,

i samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för

att förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande

behandling,

Sida 26

Sida 27

Vad kan exempelvis undersökas?

Kompetensutveckling

Förekomsten av trakasserier och kränkande behandling

– Även på väg till skolan och trakasserier på nätet

Kommunikationen, språkbruk, jargong

– Attityder och värderingar (hos personal och elever/barn)

Trygghet i för/skolan

Vuxennärvaro

– Förtroende till de vuxna

Barnens val av lekar och lekkamrater

Se över lokaler avseende tillgänglighet

Se över rutiner för akuta situationer

Sida 28

Vad kan exempelvis undersökas?

Ordningsregler

Mat

Skolresor, raster,

fritidsaktiviteter

Schemaläggning

Antagning och introduktion

av nya elever

Betyg och examination

Praktik

Sida 29

Exempel på kartläggningsmetoder

Planerade samtal med elever

Enkäter för elever och föräldrar

Trygghetsvandringar

Observationer

Incidentrapporter

Frånvarorapporter

Genomgång av rutiner, regler och arbetssätt

Husmodellen

Personalen granskar varandra i par

Vem upptäcker och avgör

vad som är ett problem?

• Kön

• Etnisk tillhörighet

• Religion eller annan

trosuppfattning

• Funktionsförmåga

• Sexuell läggning

• Ålder

• Könsidentitet och

könsuttryck

Sida 30

Bild: Den sista att upptäcka….

Skolverkets allmänna råd: Kartläggning

regelbundet kartlägga barnens och elevernas trygghet och

trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,

analysera kartläggningen för att identifiera risker för

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling,

i samband med analysen även utvärdera tidigare insatser för

att förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande

behandling,

se till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i

analysen av resultaten och när man avgör vilka insatser som

ska sättas in.

Sida 32

Sida 33

Barns och elevers deltagande i arbetet

Förordning SFS 2006:1083

Barn och elever ska medverka när planen upprättas, följs

upp och ses över

FN:s Barnkonvention. artikel 12

Barns rätt att komma till tals i alla frågor som berör dem

Läroplanen tar upp rätten till inflytande

I förskolan och förskoleklass, är det med tanke på barnens och

elevernas ålder viktigt att även inkludera föräldrarna.

Sida 34

Hur kan barn och elever bli delaktiga i för/skolans

arbete?

Informera barnen/eleverna om deras rättigheter!

Enkätundersökningar, planerade samtal och/eller

husmodellen i samband med kartläggningen

Informera klassvis om kartläggningens resultat och

diskutera lämpliga åtgärder

Informera elevrådet om kartläggningens resultat och

diskutera lämliga åtgärder

Elevrådet som remissinstans innan en ny plan fastställs

Uppmuntra alla barn/elever att lämna synpunkter och förslag

löpande, till exempel via e-post, inlägg på skolans intranät,

och så vidare.

Sida 35

Hur kan föräldrarna bli delaktiga i för/skolans arbete?

Informera om för/skolans uppdrag enligt DL, Skollag och

Läroplanerna

Ta upp olika teman som rör likabehandlingsarbetet på

föräldramöten

Involvera föräldrarna i kartläggningsarbetet exempelvis

genom enkätundersökningar

Informera om kartläggningens resultat och planerade på

åtgärder klassvis och i föräldrarådet.

Uppmuntra föräldrarna att komma med förslag och

synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete

Skolverkets allmänna råd: Förebyggande arbete

formulera konkreta och uppföljningsbara mål utifrån de

vid kartläggningen identifierade riskerna,

planera vilka insatser som ska genomföras under året för att

nå målen och hur dessa ska följas upp och bestämma vem

som ansvarar för respektive insats, samt

se till att barnen och eleverna är delaktiga i kartläggningen

och i analysen av resultaten och när man avgör vilka insatser

som ska sättas in.

Sida 36

Skolverkets allmänna råd: Främjande arbetet

bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en

del i det vardagliga arbetet,

baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en

trygg miljö där alla barn och elever blir respekterade som de är,

omfatta kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka

medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och

kränkande behandling,

innebära att personalen ges tid att diskutera egna normer och

attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska

verksamheten,

omfatta möjligheter för barn och elever att återkommande diskutera

normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas.

Sida 37