skolverkets aktualitetskonferens januari 2014
DESCRIPTION
Skolverkets aktualitetskonferenser Skolverket har genomfört fem aktualitetskonferenser i Stockholm, Umeå, Malmö, Arlanda och Göteborg. Konferenserna har belyst utmaningarna för det svenska skolsystemet och om hur Skolverket kan stödja skolhuvudmännen i deras ansvar att utveckla förskolan och skolan och nå bättre resultat. Deltagare Konferenserna riktade sig till presidier i nämnder som ansvarar för frågor inom förskola, skola och vuxenutbildning och motsvarande styrelser för enskilda huvudmän, förvaltningschefer och verksamhetschefer. Konferensernas innehåll I konferenserna tog vi fasta på tre huvudsakliga utvecklingsområden från Skolverkets lägesbedömning: • Likvärdighet – Alla skolor måste utvecklas till bra skolor • Lärarna – Säkra tillgången till kompetenta lärare • Långsiktighet – Skolor och huvudmän behöver långsiktighetTRANSCRIPT
Aktualitetskonferens - Centrala utmaningar och nyheter -
Stockholm 14 januari 2014
Umeå 21 januari 2014
Malmö 23 januari 2014
Arlanda 28 januari 2014
Göteborg 29 januari 2014
www.skolverket.se
Likvärdighet - alla skolor måste utvecklas till bra skolor
Lärarnas betydelse - säkra tillgången till kompetenta lärare
Långsiktighet - skolor och huvudmän behöver långsiktighet
Så höjer vi gemensamt kvaliteten
i undervisningen
Generaldirektör Anna Ekström
Varför aktualitetskonferenser?
• Skolverket ser stora utmaningar på nationell nivå
• Huvudmännen har en central roll och viktiga styrmedel
för utveckling
PISA 2012
15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse
och naturvetenskap
PISA 2012
Resultatutvecklingen 2000-2012
510 509
502
494
478
516
514
507
497
483
512
506
503
495
485
475
480
485
490
495
500
505
510
515
520
2000 2003 2006 2009 2012
Po
äng
Matematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 2012 Hög- och lågpresterande elever
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95
Skill
nad
i p
oän
g m
ot
OEC
D
Matematik 2003 Matematik 2012
Resultat i matematik och läsförståelse jämfört med OECD
efter percentiler
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95
Skill
nad
i p
oän
g m
ot
OEC
D
Läsförståelse 2000 Läsförståelse 2012
PISA 2012
PISA 2012 Vad kan vi lära av andra länder?
Länder som presterat högt under lång tid:
Sydkorea, Kanada och Finland
Länder som gått från låg till hög nivå:
Tyskland, Polen och Estland
PISA 2012 Vad kan vi lära av andra länder?
Återkommande drag - högpresterande länder
Några exempel:
• Strategisk och medveten resursfördelning
• Satsar på lärarnas kompetens
• Likvärdighet – förutsättningar finns för varje skola att lyckas
Skola – arbetsliv i fokus
Varför fokus på yrkesutbildningar och skola – arbetsliv?
• ungdomsarbetslösheten
• kompetensförsörjningen
• matchning utbildning – arbetsmarknad
Skola – arbetsliv i fokus
Några iakttagelser från Skolverkets uppföljning:
• Minskat söktryck yrkesutbildningar
• Stora avhopp lärlingsutbildningar
• Kvalitetsbrister främst inom APL och bristande information
Viktigt att utveckla studie- och yrkesvägledningen lokalt
och skapa fungerande samarbetsformer mellan skolan och
arbetslivet
Skola – arbetsliv i fokus
Skolverket arbetar med många uppdrag på området, ex:
• stödja och utbilda handledare
• underlätta planering, genomförande och uppföljning av APL
• studie- och yrkesvägledning
Under 2014 utökas arbetet och ett lärlingscentrum inrättas
Likvärdigheten
• Alla skolor måste utvecklas till bra skolor
• Ta del av statliga åtgärder
• En resursfördelning som ger alla elever likvärdiga chanser
Vilka åtgärder behöver prioriteras
på huvudmannanivå?
Vilka åtgärder behöver prioriteras
på huvudmannanivå?
Lärarna
• Rekrytera och behålla kompetenta lärare
• Kompetensutveckling som ger högre kvalité i undervisningen
Vilka åtgärder behöver prioriteras
på huvudmannanivå?
Långsiktigheten
• Stöd i fortsatta implementeringen av reformerna
• Ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och
skolnivå
Tillsammans kan vi förbättra skolan
Alla skolor måste
utvecklas till bra skolor
Framgångsrika skolor Christina Månberg
chef för gymnasieenheten
• Tydligt pedagogiskt ledarskap
• Kunniga och engagerade lärare, handledare och mentorer
• Öppenhet, trygghet och arbetsro
• Strukturerad och varierad undervisning mot målen
Vad kännetecknar framgångsrika
skolor?
Framgångsrika skolor
http://www.youtube.com/v/Wx7fpFyp3Wg?version=3&start=
39&end=88&autoplay=1&hl=en_US&rel=0
Framgångsrika skolor
• Höga förväntningar
• Ett inkluderande perspektiv
• Forskning och beprövad erfarenhet
• Kollegialt lärande
• Systematiskt kvalitetsarbete
Framgångsrika skolor
Likvärdigheten minskar
i den svenska skolan Jenny Kallstenius
undervisningsråd vid enheten för analys och utredning
• Lika tillgång
• Lika möjligheter
• Lika kvalitet
• Lika värde
Likvärdighet?
Ett likvärdigt skolsystem
• den totala spridningen i elevers resultat är liten
• spridningen i resultat mellan skolor är liten
• betydelsen av socioekonomisk bakgrund är liten
• betydelsen av migrationsbakgrund är liten
• skolsegregationen avseende socioekonomisk bakgrund och
migrationsbakgrund är liten
• betydelsen av skoleffekter för den enskilda elevens resultat
är liten
Hur ser det ut 2013?
• spridningen i resultat mellan elever och skolor har ökat
• starkt samband mellan socioekonomisk bakgrund och
skolresultat
• samband mellan migrationsbakgrund och skolresultat
• ökade skillnader mellan hög- och lågpresterande elever
• skolsegregationen avseende socioekonomisk bakgrund och
migrationsbakgrund har ökat
• betydelsen av skoleffekter för den enskilda elevens resultat
har ökat
Betydelsen av skolsegregation
• Synlig skolsegregation
• Dold/osynlig skolsegregation
• Skoleffekter
Betydelsen av det fria skolvalet
• Skolvalet – ett genuint dilemma!
• Skolvalsreformen har med stor sannolikhet bidragit till ökade
skillnader, ökad segregation och försämrad likvärdighet
Vad gör Skolverket?
Bevaka utvecklingen!
• longitudinella studier
• internationella jämförelser
• kommunal/regional variation
• grupper av elever
Skolans kompensatoriska uppdrag!
• t.ex. insatser för nyanlända elever och elever i utsatta
områden
Ge stöd och information!
• t.ex. skolval
Vad kan huvudmannen göra
för att öka kvaliteten och likvärdigheten
i skolan?
Erik Nilsson
chef för utvecklingsavdelningen
Föräldrars utbildningsbakgrund har
stor betydelse…
…men läraren kan betyda
mer på klassnivå
(Bild från Mats Öhlin, Haninge kommun)
Klass Svenska Matematik Engelska Alla prov
X-skolan
(fattigt område – många
elever med
utländsk bakgrund)
5a 66,7% 71,4% 85,7% 61,9%
5B 91,3% 87,0% 82,6% 78,3%
5C 38,9% 66,7% 72,2% 22,2%
Total 67,7% 75,8% 80,6% 56,5%
Y-skolan
(villaområde – eleverna
har i huvudsak
svensk bakgrund)
5a 73,9% 78,3% 91,3% 56,5%
5b 68,2% 77,3% 72,7% 50,0%
5c 82,6% 87,0% 82,6% 65,2%
Total 75,0% 80,9% 82,4% 57,4%
Likvärdighet i två avseenden
Att skolan kan kompensera skillnader i elevernas
förutsättningar
Att säkra en jämn (och hög) kvalitet på undervisningen
inom och mellan skolor
• Tydlig resultatåterföring med mått på spännvidd inom/mellan
enheter
• Analysera skillnader beroende på kön och föräldrars
utbildningsnivå
• SIRIS och SALSA ett verktyg för jämförelse och analys
• Likvärdighet i bedömningarna – jämför nationella prov/betyg
och skapa nätverk mellan lärare från olika skolor
Fånga skillnader inom och mellan
skolor i kvalitetsarbetet!
Resursfördelning till enheterna
• Resursfördelningen ska fånga strukturella skillnader i
förutsättningar mellan enheter; t.ex. organisatoriska
förutsättningar och sammansättning på elevgruppen
• Viktigt att följa upp att enheterna använder eventuella
socioekonomiska tilläggsresurser till insatser som kan
påverka elevernas resultat
”Kompetensfördelning”
• Hur kan man få de bästa rektorerna till de skolor som har de
största utmaningarna?
• Kompetensinventering – hur ser kompetensfördelningen ut
mellan skolor? Tillgång till lärare med rätt behörighet för
ämne och årskurser?
• Karriärtjänster som instrument för att locka de skickligaste
lärarna till de tuffaste skolorna?
Organisatoriska verktyg för ökad
likvärdighet
• Ökad blandning av elever med olika bakgrund inom ramen
för det fria skolvalet?
• Tillämpning av närhetsprincipen?
• Spår och profiler?
• Lokalisering av särskilda undervisningsgrupper och
förberedelsegrupper (om man har sådana)?
• När kan nedläggning av en skola (eller del av skola) vara till
gagn för eleverna, t.ex. genom ökad blandning eller bättre
lärarkompetens?
• Om man bygger nya skolor – var ska man bygga om man vill
åstadkomma blandade elevgrupper?
Förväntningar och ambitioner
• Höga förväntningar är viktigt i alla led av skolsystemet!
• Kan huvudmannen bidra till höga förväntningar och
ambitioner för skolframgång också från föräldrar och
närsamhälle?
Säkra tillgången
till kompetenta lärare
Säkra tillgången till kompetenta lärare
Anders Fredriksson
undervisningsråd vid enheten för analys och utredning
Charlotte Wieslander
senior rådgivare vid utvecklingsavdelningen
Niclas Westin
chef för professionsutvecklingsenheten
Lärares tid är en viktig resurs för
ökad måluppfyllelse
Grundskollärares tidsanvändning till
olika arbetsrelaterade aktiviteter
FAKTA:
- Figuren visar andel tid till
arbetsrelaterade aktiviteter
av den totala tiden till
arbetsrelaterade aktiviteter
bland lärare i årskurs 1-9
(med minst 50 procents
tjänstgöringsgrad).
- Statistiken bygger på
dagböcker från de 3 626
grundskollärare som ingår i
studien.
Ensamarbetet dominerar
Hur kan huvudmannen påverka
undervisningen?
• Skapa förutsättningar för lärarna att tillsammans pröva och
utvärdera undervisningsmetoder – rektors feedback
• Förbered för nyanlända
• Stöd nya lärare
• Se till att läraren arbetar där den bäst behövs
Vad är en skicklig lärare?
• Är ämneskunnig, ämnesdidaktiskt skicklig och med god
relationskompetens
• Har tydligt pedagogiskt ledarskap
• Skapar öppenhet, trygghet och arbetsro
• Har höga förväntningar
• Individualiserar undervisningen – formativ bedömning
• Stimulerar en positiv attityd till lärande
Behörighetsläget är bekymmersamt
Årskurs 7 - 9
Vad ni gör spelar roll
Det är ni som
• känner behoven
• äger tiden
• styr prioriteringar
Skolor och huvudmän
behöver långsiktighet
Styrdokument och kvalitetsarbete Ulrika Lundqvist chef för förskole- och grundskoleenheten
Styrdokumenten - grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete
Varje skolas utveckling
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de
nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så
sker.
(Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet)
Styrdokumenten - grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete
Skolans uppdrag
…främja lärande där individen stimuleras att inhämta
kunskaper och värden.
…främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva,
kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och
medborgare.
(Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet)
Styrdokumenten - grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete
Styrdokumenten - grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete
• Skolans värdegrund och uppdrag ska genomsyra undervisningen
• Systemet förutsätter professionella förskollärare och lärare
• Huvudmannen ansvarar för att skapa förutsättningar för att genomföra uppdraget
Utbildning
Undervisning
Läroplan för förskolan
2. Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Utveckling och lärande
Barns inflytande
Förskola och hem
Samverkan med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Förskolechefens ansvar
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
Grundskolans läroplan
2. Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Elevernas ansvar och inflytande
Skola och hem
Övergång och samverkan
Skolan och omvärlden
Bedömning och betyg
Rektorns ansvar
1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kunskaper
Kursplaner
Syfte
Centralt innehåll
1–3
4–6
7–9
Kunskapskrav
3
6
9 Matematik
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om,
argumentera och redogöra för frågeställningar,
beräkningar och slutsatser
Historia
använda historiska begrepp för att analysera hur
historisk kunskap ordnas, skapas och används
Hem- och konsumentkunskap
Recept och instruktioner och hur de kan läsas
och följas samt vanliga ord och begrepp för
bakning och matlagning
Biologi
använda kunskaper i biologi för att granska information,
kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk
och ekologisk hållbarhet
Musik
analysera och samtala om musikens uttryck i olika
sociala, kulturella och historiska sammanhang
Religionskunskap
resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar
och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller
Slöjd
analysera och värdera arbetsprocesser och
resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp Teknik
använda teknikområdets begrepp och
uttrycksformer
Idrott och hälsa
Ord och begrepp för och samtal om upplevelser
av lek, hälsa, natur- och utevistelser.
Kemi
Dokumentation av enkla undersökningar med
tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter Fysik
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
förklara fysikaliska samband i naturen och samhället
Samhällskunskap
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella
samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och
olika perspektiv
Grundskolans läroplan
Kunskaper
2. Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Elevernas ansvar och inflytande
Skola och hem
Övergång och samverkan
Skolan och omvärlden
Bedömning och betyg
Rektorns ansvar
1. Skolans värdegrund och uppdrag
3. Kursplaner
2. Övergripande mål och riktlinjer
Läraren ska
ta hänsyn till varje enskild individs
behov, förutsättningar, erfarenheter och
tänkande,
stärka elevernas vilja att lära och
elevens tillit till den egna förmågan,
ge utrymme för elevens förmåga att
själv skapa och använda olika
uttrycksmedel,
stimulera, handleda och ge särskilt stöd
till elever som har svårigheter,
Läraren ska
- svara för att alla elever får ett reellt inflytande på
arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll
samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder
och mognad,
Kursplanens uppbyggnad
Syfte
Centralt innehåll
Kunskapskrav
Motiv för ämnet i skolan
Anger vad undervisningen
ska syfta till
Anger vad undervisningen
ska behandla
Anger vilka kunskaper
som krävs för godtagbara
kunskaper och betygssteg
Kunskapskravens uppbyggnad
E C A
Analys
Analys
Analys
Förståelse
Förståelse
Förståelse
Fakta
Fakta
Fakta
Fakta
Förståelse
Analys
Styrdokumenten- grunden för ett långsiktigt
utvecklingsarbete
Den dagliga pedagogiska
ledningen av skolan och
lärarnas professionella ansvar
är förutsättningar för att skolan
utvecklas kvalitativt. Detta
kräver att verksamheten
ständigt prövas, resultaten följs
upp och utvärderas och att nya
metoder prövas och utvecklas.
Utbildning
Undervisning
Långsiktighet och struktur i det
systematiska kvalitetsarbetet
Kjell Hedwall
chef för utbildningsavdelningen
Ansvarsnivåerna är beroende av
varandra
• Planerar och genomför undervisningen
• Följer upp och analyserar elevernas kunskaps-resultat på individ- och gruppnivå
• Anpassar undervisningen
Lärare
• Efterfrågar resultat på grupp- och klassnivå
• Analyserar och gör förbättringsinsatser
• Rapporterar till huvudmannen
Rektor • Efterfrågar skolresultat
• Analyserar och be-slutar om långsiktiga förbättringsinsatser utifrån varje skolas resultat
• Ger förutsättningar i form av ramar och resurser
Huvudman
Systematiskt kvalitetsarbete
– navet i allt utvecklingsarbete
Kontinuerligt
Strukturerat
Långsiktigt
Uthålligt
Långsiktighet och uthållighet
• Det är i de internationella studierna som resultaten måste
visa sig
- PISA 2015, 2018 ….
- TIMSS 2015, 2019 ….
- PIRLS 2016, 2021 ….
• Åtgärder som påverkar det som sker i mötet mellan elev och
lärare är de som har störst möjlighet att påverka resultaten
Långsiktighet och uthållighet – reformernas inriktning
• Tydligare styrdokument
- nya läroplaner, mål och nationella prov från åk 3
• Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse - tidigare betyg, fler nationella prov
• Åtgärder för att stärka lärares kompetens - ny lärarutbildning, lärarlyftet, lärarlegitimation
• Åtgärder för att stärka det pedagogiska ledarskapet - obligatorisk befattningsutbildning, rektorslyftet
• Stöd till särskilda satsningar - matematiklyftet, läslyftet, lärlingsutbildning etc.
Långsiktighet och uthållighet
• Fokus på mål och resultat
• Det finns accepterade strukturer för hur utvecklingsarbetet
ska ske över tid
• Utvecklingsarbetet är integrerat och spritt i verksamheten
• Det finns pådrivande krafter
• Dokumentation och analys av hur arbetet framskrider i
riktning mot målen genomförs kontinuerligt
• Diskussion och reflektion om mål, metoder och resultat
förekommer kontinuerligt
Systematiskt kvalitetsarbete
– navet i allt utvecklingsarbete
• Huvudman, rektor och
förskolechef ansvarar
• Förskollärare, lärare, annan
personal och elever medverkar
• Barn och vårdnadshavare
deltar
Hur påverkar…
• personella och materiella resurser
• skolors arbete med bedömning och betygssättning
• resurs- och ledningssystem
• organisering, undervisningstid, barn- och elevgruppers
sammansättning…
…barns och elevers utveckling och lärande?
Analys på huvudmannanivå
Planera och genomföra
• Se till att förbättringsinsatser
utgår från analysen av mål-
uppfyllelsen, forskning och
beprövad erfarenhet
• Ställ upp kort- och långsiktiga
mål
• Fastställ ramar och resurser
• Besluta om och genomför
stödjande åtgärder
Stöd för kvalitetsarbete
http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete
http://skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Fran-brist-till-
mojlighet/Systematiskt-kvalitetsarbete/
Sammanfattningsvis:
• Efterfråga, samla in och analysera resultat
• Följ upp och utvärdera särskilt
identifierade områden
• Analysera vad som påverkar och
orsakar måluppfyllelsen
• Identifiera utvecklingsområden och
besluta om insatser som ska prioriteras
• Se till att planeringen utgår från analysen
av resultaten, forskning och beprövad
erfarenhet
• Besluta om ramar och resurser utifrån
skolenheternas behov
Långsiktigt och systematiskt kvalitets-
arbete på huvudmannanivå
TACK!
www.skolverket.se