Skolverkets synpunkter till Myndigheten för yrkeshögskola beträffande inplacering av svenska grundläggande utbildningar i NQF Uppdraget Myndigheten för Yrkeshögskolan har i regleringsbrev1 bl.a. fått i uppdrag att utifrån tidigare uppdrag om att utveckla en nationell referensram för kvalifikationer, NQF, i Sverige (U2009/7339/SV) utveckla sitt förslag till referensram på följande sätt: Myndigheten ska föreslå hur utbildningsbevis och motsvarande inom alla delar av det offentliga utbildningsväsendet och närliggande utbildningar som regleras av lagar och förordningar, såsom kvalifikationer inom exempelvis, polisväsende, tullverk, kriminalvård och kustbevakning kan kopplas till den föreslagna referensramens åtta nivåer. I möte mellan Myndigheten för Yrkeshögskolan (YH), Högskoleverket(HSV) och Skolverket (Skv) 2011-01-20 ombads HSV och Skv att till YH inkomma med verkens syn på hur respektive utbildningar bör placeras in i NQF-skalan. Arbetet inom Skv har fördelats så att de olika skolformerna har behandlats inom respektive enhet och medföljer detta svar som separatskrivna bilagor. I arbetsgruppen har deltagit: Förskole- och grundskoleenheten Gunnar Stenberg Gymnasieenheten Anders Färdeman & Cecilia Wigerstad Vuxenutbildningsenheten Asta Modig Bakgrund EQF, European Qualifications Framework2, är ett metaramverk eller referensverktyg konstruerat i syfte att underlätta jämförelser av kvalifikationsnivåer inom t.ex. EU-medlemsländernas utbildningssystem. Det består av 3 parametrar i 8 nivåer och använder resultat av lärande (learning outcomes) som referenspunkt. De tre parametrarna är kunskaper, färdigheter och kompetens. De avgränsas och definieras i EQF enligt följande: Kunskaper Resultat av tillgodogörande av information genom lärande. Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde: I förbindelse med den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs kunskaper som teoretiska eller faktabaserade. Färdigheter

1 U2010/7682/SAM/SV 2 http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc44_en.htm

Förmågan att tillämpa kunskaper eller beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter eller lösa problem. I förbindelse med den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs färdigheter som kognitiva (som inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande) eller praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap). Kompetens Visad förmåga att använda kunskaper, färdigheter samt personliga, sociala och metodologiska färdigheter i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad och personlig utveckling. I förbindelse med den europeiska referensramen för kvalifikationer uttrycks kompetens i ansvar och självständighet. Uppdelningen i kunskaper, färdigheter och kompetens ska ses som ett uttryck för en pragmatisk hållning gentemot alla inom EU ingående nationella utbildningssystem och möjligheter till formellt och informellt lärande. Det medför inget tvång för de enskilda länderna att göra detsamma. I användandet av EQF tillämpas därför principen om ”best fit”. Det innebär att man gör en samlad bedömning av kvalifikationskraven och inom vilken nivå tyngdpunkten hamnar.3 Det innebär också att en validering av utbildningen kan leda till att olika aspekter bedöms svara mot olika nivåer. De nationella kvalifikationsramverken, NQF, följer samma struktur och har samma tillämpning som EQF. Sammanfattande svar Skolverket anser att de olika utbildningsformerna bör hänföras till ramverket NQF enligt följande: Grundskolan. NQF-nivå två Specialskolan NQF-nivå två Sameskolan. Sexårig skolform. Får anses ingå i grundskolan. Gymnasieskolans program. NQF-nivå fyra. Gymnasieskola Ett fjärde år på Teknikprogrammet. NQF-nivå 5 Vuxenutbildningen Grundläggande vuxenutbildning bör följa nivå för

grundskola. Enstaka kurser kan inte nivåplaceras. Däremot kan en grupp ämnen, motsvarande behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram eller högskoleförberedande program. Reglering av vad som i framtiden krävs för att få slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning väntas. Motsvarande resonemang beträffande gymnasial vuxenutbildning. Enstaka ämnen nivåplaceras inte men flera ämnen som motsvarar gymnasieexamen ger en placering i nivå fyra. Behöver dock vänta in beslut kring yrkesexamina för vuxna, yrkesutgångar för vuxna

SFI Endast ett ämne för studerande med i övrigt mycket skiftande kunskaper och kvalifikationer. Tveksamt om utbildningen ska nivåplaceras i NQF

3 http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc/eqf/brochexp_en.pdf

Grundsärskola NQF-nivå ett Gymnasial särskola NQF-nivå ett Grundläggande särvux NQF-nivå ett Gymnasial särvux NQF-nivå ett Det kan diskuteras om särskoleformerna ska placeras in i NQF. Skolverket vill dock poängtera att det finns ett värde i att skolformerna nivåplaceras inom NQF. För vissa elever, som kommer ut på arbetsmarknaden, kan det ha ett värde att vara delaktiga i ett EU-relaterat system. Det kan, kanske framför allt, ha ett värde för dem som arbetar inom skolformerna, att i sitt arbete och sin målsättning kunna förhålla sig till kvalifikationer i NQF. Även om elevgruppen är heterogen, så kan man motivera NQF-placeringen i nivå ett med att skolformerna i sin målsättning och sin ambition arbetar mot nivå ett – och att många elever når den. Problemet med nivå ett för alla formerna är att det inte ger någon progression mellan grundsärskolan och gymnasial särskola. Gymnasiesärskolan kan inte placeras i nivå 2. Om det ska finnas progression mellan grund- och gymnasial särskolan, med den gymnasiala särskolan på nivå 1, blir grundsärskolan nivålös.

Analys av grundskolans kunskapskrav gentemot NQF Inom det offentliga skolväsendet ryms inom obligatoriska skolan grundskolan, sameskolan, specialskolan samt särskolan. Sameskolan är sexårig, och eleverna går efter avslutad skolgång vidare till grundskolan. Detta innebär att genomlysningen inte innefattar sameskolan, utan att den får anses ingå i analysen av grundskolan. De övriga skolformerna i obligatoriska skolväsendet omfattas däremot av uppdraget. Denna genomlysning avser grundskolan. Avgränsning av grundskolans nivå Gymnasieenheten bedömer att examensmålen kommer att svara mot kraven på nivå 4, och några nordiska länder; Danmark4 och Norge5 har bedömt sina respektive obligatoriska utbildningar inom ungdomsskolan som motsvarande nivå 2. Nivåerna 5-8 korresponderar mot nivåerna i QF-EHEA, dvs. högre utbildning inom ramen för Bolognaprocessen och Dublindeskriptorerna6 eller learning outcomes från andra former av formellt, informellt eller icke formellt lärande. En genomlysning av den obligatoriska skolan bör därför göras mot nivå 2, med kontroll av inslagen som pekar på nivåerna 1 och 3. Begreppet grundskoleexamen finns inte i Sverige, och någonting liknande gymnasieskolans examens- eller programmål finns inte i den obligatoriska skolan. I Skolverkets redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för gymnasieskolan m.m. (U2009/2114/G, U2009/5688/G)7 föreslås en struktur på examensmålen som svarar väl mot deskriptorerna i NQF, vilket också innebär att examensmålen går att använda för att validera gymnasieskolan gentemot EQF. Obligatoriska skolan har som nämnts inget motsvarande. Vilket underlag ska då användas för att kartlägga i vilken utsträckning obligatoriska skolans resultat av lärande svarar mot nivåerna i NQF, dvs. vad kan vi anse vara måldokument och kvalifikationsbeskrivningar i detta sammanhang? Begreppet kvalifikationsbeskrivning används inte i Europarådets dokument om EQF. Däremot anges att medlemsstaterna ska ”använda ett tillvägagångssätt som bygger på resultat av lärande när kvalifikationer beskrivs och fastställs”8. Skolverket har i reformarbetet med obligatoriska skolans kursplaner angett att kunskapskraven ska beskriva vilket innehåll i kursplanerna för respektive ämne som ska behärskas och hur detta behärskande ska se ut. Resultatet av lärandet beskrivs alltså i kunskapskraven, och då kvalifikationsbeskrivning i detta sammanhang tolkas som en miniminivå bör det handla om lägsta godkända betygssteget. Utifrån detta används kunskapskraven för betyget E som underlag för att kartlägga hur väl grundskolan svarar mot nivåerna i NQF. Betygssystemets konstruktion är

4 http://www.uvm.dk/service/Publikationer/Publikationer/Uddannelse%20og%20undervisning%20for%20voksne/2010/Kvalifikationsramme.aspx?fullpub=1 5 http://www.regjeringen.no/nb/dep/kd/tema/Livslang-laring/Nasjonalt-kvalifikasjonsrammeverk.html?id=601327 6 http://www.bologna-bergen2005.no/Docs/00-Main_doc/050218_QF_EHEA.pdf 7 http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/91/25/reguppdrag2010-02-15.pdf 8 http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/eqf/broch_sv.pdf

sådan, att det för betyget E krävs att kunskapskravet för betyget E är uppfyllt i sin helhet. Obligatoriska skolans kvalifikationskrav, det som uttrycks i kunskapskraven för betyget E i årskurs 9, ska alltså bedömas gentemot de inom nivå 1,2 eller 3 ingående deskriptorerna:

Nivå Kunskaper (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska)

Färdigheter (utföra uppgifter och lösa problem)

Kompetens (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta)

1 Kan visa:: grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, förståelse för det väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde

Kan: utföra enkla och rutinmässiga uppgifter inom ett arbets- eller studieområde

följa enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde

Kan: under ledning genomföra korta och enkla uppgifter,

samarbeta med andra under ledning.

2 Kan visa:: Breddade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde,

Kunskap om hur fakta kan samlas, sammanställas och redovisas

Kan: tillämpa angivna regler, metoder och verktyg för att utföra tilldelade uppgifter,

följa instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde

söka och bearbeta fakta inom flera arbets- eller studieområden.

Kan:: utföra arbete eller studier med viss självständighet och ta ansvar för enklare uppgifter,

samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat,

värdera hur de egna uppgifterna utförts

3 Kan visa:: Kunskaper som krävs för att utföra uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, kunskap om olika arbetssätt för att samla, systematisera och redovisa information.

Kan: välja och använda information med hjälp av anvisade metoder, verktyg och material utföra uppgifter såväl på egen hand som i grupp inom givna tidsramar, på egen hand söka och bearbeta information kommunicera erfarenheter och kunskaper på det egna språket

Kan: Ta ansvar för sitt lärande och för att tilldelade uppgifter slutförs, värdera egna och gemensamma resultat, värdera information från olika källor.

Utgångspunkten är här att bedöma vilka formuleringar i kunskapskraven för betyget E som pekar på nivåerna 1, 2 eller 3 för att utifrån ”best fit” avgöra vilken nivå i NQF grundskolan motsvarar. Analys och slutsats Mot analysen av ledbegrepp i kunskapskraven för betyget E i grundskolans år 9 samt utifrån principen om ”best fit” görs följande bedömning. Den genomlysning som gjorts av kunskapskraven för betyget E med avseende på färdigheter respektive kompetens (bil.2 och 3) ger en sammanlagd bild av grundskolan som motsvarande nivå 2, med inslag av nivåerna 1 och 3. Det som pekar på högre nivåer än 1 rör i första hand elevens förmåga att välja och använda strategier, metoder och rutiner liksom elevens förmåga att arbeta experimentellt, att göra relevans- och trovärdighetsbedömningar av resultat och källmaterial samt att

värdera egna resultat och i enstaka fall även egna och andras gemensamma resultat. Detta är områden som ges utrymme i kunskapskraven, och i en del fall kan sägas vara basen för resultatet av lärandet i ämnet. Sammantaget innebär detta att resultatet av lärande i grundskolan sådant det uttrycks i kunskapskraven för betyget E i huvudsak motsvarar nivå 2 i NQF. Kunskapskraven för betyget E gentemot EQF; skattad nivå

Ämne Kunskap Färdighet Kompetens

Bild 1, inslag av 3 2 2, inslag av 3

Biologi 1, inslag av 2 2 2, inslag av 3

Engelska 2, inslag av 1 2 2

Fysik 1, inslag av 2 2 2, inslag av 3

Geografi 1 2 3

Hem- och konsumentkunskap 2 2

Historia 1 2 3

Idrott och Hälsa 2 2, inslag av 3

Kemi 1, inslag av 2 2 2, inslag av 3

Matematik 1 2 2, inslag av 3

Musik 2 2, inslag av 3

Religionskunskap 1 2 3

Samhällskunskap 1 2 3

Slöjd 1 2 2, inslag av 3

Svenska/ Svenska som andraspråk

1, inslag av 3 2 2, inslag av 3

Teknik 1 2 3, inslag av 2

BILAGA 3:2 Ledbegrepp i kunskapskraven för betyget E. Formuleringar i resp. kursplans kunskapskrav för betyget E i år 99 jämfört med deskriptorerna för kunskaper, färdigheter och kompetens i NQF. För att ange vilken nivå i NQF som delarna i kunskapskraven pekar på används följande färgmarkeringar: Nivå 1 – röd Nivå 2 – grön Nivå 3 – svart

Ämne Kunskaper(erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska)

Färdigheter(utföra uppgifter och lösa problem)

Kompetens(förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta)

Bd Eleven kan i bilder kommunicera erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk så att budskapet framgår. Dessutom beskriver eleven bilders uttryck, innehåll och funktion på ett enkelt sätt med viss användning av ämnesspecifika begrepp.

I arbetet använder eleven olika tekniker, verktyg och material på ett funktionellt sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck.

I det bildskapande arbetet kan eleven bidra till att utveckla idéer genom att (…) Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven kan också föra enkla resonemang om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur (…)

Bi, Fy, Ke

Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att

9 Kunskapskrav per 2011-01-21.

sammanhang/ energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang/ materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang (…) Eleven kan göra enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

(… ) visar det genom att beskriva olika sammanhang och ge exempel med viss användning av biologins/fysikens/kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då ett begränsat urval av källor (…)Eleven använder informationen på ett i huvudsak fungerande sätt (…)

formulera enkla frågeställningar och planeringar (…) Dessutom för eleven enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. (…) och ger enkla motiveringar till sitt val av information och källor utifrån resonemang om trovärdighet och relevans.

En Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer (…)genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån (…)

(…) kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

(…) kan eleven bearbeta, och göra enkla förbättringar av, egna framställningar. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Ge Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur/världsdelarnas namngeografi (…) (…) använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt

(…) använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt (…) Vid fältstudier använder eleven kartor och andra

verktyg på ett i

huvudsak fungerande

sätt

(…) samt ger enkla omdömen om olika källors trovärdighet och relevans.

Hkk I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger

Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och hur den har påverkat resultatet.

enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö

Hi Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder, samt Förintelsen och andra folkmord (…)

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor (…) (…) kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

(…) och ger då enkla omdömen om källornas trovärdighet och relevans.

IdH Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter i skiftande miljöer, och kan då till viss del variera och anpassa sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget. Dessutom rör sig eleven på ett i huvudsak fungerande sätt i danser och rörelse- och träningsprogram till musik och anpassar då till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven planerar, organiserar och genomför friluftsaktiviteter på ett i huvudsak fungerande sätt med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Ma Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp (…)

(…) välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget (…)

(…)tolka och formulera den matematiska informationen på ett i huvudsak fungerande sätt (…)samt bidra till att formulera någon matematisk modell som eleven kan tillämpa i sammanhanget.

(…) och använder symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang

Eleven beskriver tillvägagångssätt och för enkla och relevanta resonemang om val av tillvägagångssätt samt om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen och kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Mu Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med viss säkerhet rytm och tonhöjd. Med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg prövar då eleven hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner efter sina musikaliska idéer.

Eleven anpassar i viss mån sin stämma till helheten genom att lyssna och till viss del uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Eleven kan då bidra till att bearbeta och tolka musiken till ett musikaliskt uttryck. Eleven kan bidra till att skapa musik som har en i huvudsak fungerande form Eleven kan även ge utvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som efter någon bearbetning leder till att det musikaliska arbetet kan utvecklas.

Re Eleven har grundläggande kunskaper om världsreligionerna och andra livsåskådningar (…)

(…) och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar, och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt (…)

(…) samt ger enkla omdömen om källornas trovärdighet och relevans

Sh Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer/ mänskliga rättigheter/ demokratiska värden och processer (…)

I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. (…) och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan söka information om samhället, och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt (…)

(…) samt ger enkla omdömen om källornas trovärdighet och relevans.

Sl (…) med viss användning av slöjdspecifika begrepp (…)

Eleven kan på ett enkelt sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner (…) Dessutom kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

(…) och bidrar då till att utveckla idéer med hjälp av tillgängligt inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. (…) och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet i slöjdarbetet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck (…)

Sv/SvA

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag och jämföra med andra

(…) genom att välja lässtrategier utifrån olika texters särdrag på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att använda språkliga strategier på ett i huvudsak fungerande sätt (…) Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor (…)

(…) och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. (…) tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.

närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga skillnader och likheter inom svenskan och mellan svenskan och andra språk.

Eleven väljer och använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier (…)

Tk (…) med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar (…)

Eleven kan välja en lösning och utforma en enkel fysisk eller digital modell som sedan testas. Eleven kan göra enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar och rapporter där uppdragets intention till viss del är synliggjord.

(…) genom att utifrån givna uppdrag undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom beskriver eleven likheter och skillnader mellan några material samt visar på hur de används i tekniska lösningar. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.

Inplacering av svensk gymnasieskola (Gy2011) i kvalifikationsramverket NQF Utgångspunkt I många sammanhang som gäller utbildning och inom näringslivet, där EQF diskuteras, placeras svensk gymnasieskola samstämt på nivå 4. Finland och Danmark har placerat motsvarande utbildning på just den nivån. Det är naturligtvis svårt att då arbeta med en placering av den svenska gymnasieskolan helt förutsättningslöst. Kanske ska inte arbetet heller vara helt förutsättningslöst eftersom omgivningens signaler innehåller information om var utbildning motsvarande gymnasieskolan hör hemma. Eftersom EQF och NQF är väl samstämda så är en lämplig utgångspunkt att börja söka en inplacering av svensk gymnasieskola (ungdomsskolan) i just nivå 4. Vad andra gjort är inte avgörande, men kan leda till en strategi att finna utgångspunkten för Sverige. En vald utgångspunkt för att söka nivåplacering för svensk gymnasieskola är således nivå 4 Olika nivåer för olika program? En fråga som kan ställas är om den svenska gymnasieutbildningen ska relatera till samma nivå. En delning mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program skulle kunna vara en tänkbar delningsmodell. En sådan delning skulle dock strida mot hur Skolverket ser på ramverket. Det är ett ramverk för kvalifikationer och inte en uppdelning baserad på utbildningsnivåer. Skolverket har också tidigare fört fram synpunkten att nivå 6-8 inte enbart ska vara förbehållen akademiska utbildningar. Ramverket relaterar till läranderesultat och frågan hur, när och var kvalifikationerna uppnåtts är inte intressant. Dessutom beskrivs i deskriptorerna begreppen studieområdet och yrkesområdet parallellt. Det finns alltså inte skäl att söka placering av svensk gymnasieskola i fler nivåer. Stöd i examensmålen Som stöd för nivåplaceringen hänvisas till examensmålen för de olika programmen. Godkänd examen innebär betyg i 2500 poäng (hela utbildningen), varav godkänt i 2250 poäng, Det innebär att kvalifikationsnivån i NQF relateras till betyget godkänd (E). Ett antal beskrivande citat har sammanställts för varje program. Dessa redovisas i bilaga som ett mer omfattande stöd för placering i NQF-nivå 4. Nedan anges ett citat från något program som stöd för varje deskriptor i nivå 4. För mer ingående studier av de olika programmens nivåplacering hänvisas till de examensmål som i sin helhet finns presenterade på Skolverkets hemsida. Är nivå 5 möjlig? I arbetet har inte de olika ämnena studerats. Dessa ligger i syftes- och målformulering i nivå 3-5, beroende var i utbildningen de är inplacerade. Det är examensmålen som beskriver vad eleven ska kunna när eleven examineras och som därmed beskriver det läranderesultat som utbildningen leder till.

Inledningsvis studerades nivå 5 för att stämma av utbildningen även på den nivån. Det kan noteras att deskriptorerna för nivå 5 i några fall sammanfaller och i några fall

tangerar vad som kan förväntas av en elev examinerad från svensk gymnasieskola. Det finns dock exempel på deskriptorer som beskriver kvalifikationer som ligger bortom gymnasiet.

kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet,

Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter

kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk

övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt

För enstaka elever kan även ovanstående nivå-fem-deskriptorer stämma, men det är mycket tveksamt om det gäller på systemnivå för gymnasieskolan i Sverige

Undantaget i detta sammanhang är det fjärde året som bygger på teknikprogrammets tredje år. Utbildningen är ingenjörsinriktad med förberedelse för mer avancerade uppdrag inom yrkeslivet. Den utbildningen kommer att uppfylla även ovanstående niv-fem-deskriptorer. Det ”fjärde året” som följer på teknikprogrammet bör därför motsvaras av nivå 5 inom NQF . En prövning av nivå-fyra-deskriptorerna gentemot exempel från olika programs examensmål bekräftar att nivå fyra har en mycket god överensstämmelse med svensk gymnasieskola. Citat från olika programs examensmål och deskriptorer från nivå fyra

Fördjupade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde

Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskapligt förhållningssätt samt träning i att söka, sovra, analysera och värdera information utifrån främst samhällsekonomiska, företagsekonomiska och juridiska frågeställningar

kunskaper om modeller och metoder inom ett arbets- eller studieområde

Centralt för teknikutveckling är att analysera, modellera, simulera, rimlighetsbedöma, utveckla, se samband, dra slutsatser och argumentera utifrån resultatet

Den ska också ge eleverna kunskaper i reglerteknik och energioptimering av anläggningar samt utveckla deras förmåga till systemtänkande

Välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder inom ett arbets- eller studieområde,

Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions och livscykelkostnader

följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar

Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hotell-, konferens- och turismnäringen. Den ska också utveckla

elevernas kunskaper i kommunikation, marknadsföring, försäljning och entreprenörskap. Eleverna ska kunna planera och genomföra arbetsuppgifter samt bedöma arbetsresultat utifrån kvalitet, effektivitet och miljötänkande samt utveckla praktiska färdigheter som kopplas till förståelse och reflektion.

kommunicera på minst ett främmande språk inom aktuellt arbets- eller studieområde

Utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i engelska i en teknisk kontext, så att de kan utveckla sin kommunikativa förmåga och därmed ta del av teknik och teknikutveckling.

Många industrier har internationella kontakter med manualer och beskrivningar skrivna på engelska. Engelska är också i flera fall koncernspråk. Utbildningen ska därför ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska

Utbildningen ska ge eleverna redskap för att analysera och tolka olika typer av texter och talat språk på svenska och engelska inom programmets olika kunskapsområden

Kommentar: Språkfärdigheterna på främmande språk är inte så uttalade i de flesta

examensmålen. Dock torde formuleringen ”Kommunicera inom aktuellt arbets- eller studieområde” vara relevant för ungdomar som har examinerats i svenskt gymnasium. Detta till skillnad från motsvarande formulering på nivå 5 : ”kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk” som ställer större krav och inte kan anses gälla för alla gymnasiets program

Ta initiativ, reflektera, organisera och genomföra arbete och studier självständigt

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att ta initiativ och lösa problem på ett ansvarsfullt sätt. Eleverna ska kunna planera och genomföra arbetsuppgifter samt bedöma arbetsresultat utifrån kvalitet, effektivitet och miljötänkande

självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som kan leda till vidare lärande och professionell utveckling

Avancerad teknik och olika sätt att organisera arbetet kräver förmåga att reflektera över, värdera och välja mellan olika handlingsalternativ. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till fortsatt lärande i arbetslivet och till att ta ansvar för sin egen utveckling inom yrket.

kritiskt värdera och förhålla sig självständig till valet av källor

Utveckla förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser samt utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på vetenskaplig respektive ickevetenskaplig grund.

värdera och dra slutsatser av egna och gemensamma resultat

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att analysera och utvärdera det egna arbetet och lärandet samt förmåga att självständigt välja till exempel material och tekniker.

ta ansvar i samarbete med andra och i begränsad utsträckning leda och utvärdera andras arbete.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens, eftersom arbetsgrupper inom industrin ofta är heterogena. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att i grupp ta initiativ, vara lyhörd, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk.

Slutsats Efter genomgång av examensmålen för samtliga program inom den svenska gymnasieskolan i relation till deskriptorerna i NQF:s nivå fyra förordar Skolverket att Myndigheten för yrkeshögskolan placerar svensk gymnasieskola i nivå fyra. Det ”fjärde året” som följer på teknikprogrammet bör dock placeras i nivå 5. Citat ur gymnasieskolans examensmål som stöd för placering i nivå 4 i NQF BA (Bygg och anläggning) (yrk)

Detta ställer krav på ett flexibelt förhållningssätt och kontinuerligt lärande i arbetslivet. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. De ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra.

Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och kvalitetssäkra arbetet med tidsenliga metoder och hjälpmedel.

Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions- och livscykelkostnader.

Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av sin egen och yrkets betydelse i arbets- och samhällslivet.

I samarbetet på arbetsplatsen och i kundrelationer ställs krav på kommunikationsförmåga och förståelse för andra människor och andra yrkesgrupper. Eleverna ska därför i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället.

BF (Barn och fritid) (yrk)

Kännetecknande för de verksamheter som programmet utbildar för är samverkan, samarbete och kommunikation. För att arbeta med människor krävs bland annat förmåga att lyhört, kreativt och med omdöme skapa optimala förutsättningar för alla människors delaktighet och lärande

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt.

Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbetsformer och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd.

EE (El och energi) (yrk)

Utbildningen ska träna eleverna i att göra medvetna val, exempelvis att kunna använda rätt material och verktyg samt att kunna planera och utvärdera en arbetsprocess

Internationaliseringen inom el-, energi-, automations- och datorbranscherna kräver förmåga att använda språk. Utbildningen ska därför ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.

I yrkeslivet kommer eleverna att möta olika människor och ansvara för att ett professionellt arbete utförs, ofta i samarbete med andra yrkesgrupper.

Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att samarbeta med andra, bemöta kunder

EK (Ekonomi) (högs)

Utbildningen ska därför utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska förhållanden i samhället, om länders olika förutsättningar för handel samt om grunderna för internationella sammanslutningar och avtal

Innehåll och arbetsformer ska främja elevernas kreativitet och förmåga att samarbeta, ta ansvar och omsätta idéer i praktisk handling

Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskapligt förhållningssätt samt träning i att söka, sovra, analysera och värdera information utifrån främst samhällsekonomiska, företagsekonomiska och juridiska frågeställningar

För att beskriva och förklara ekonomiska och juridiska företeelser i samhället ska utbildningen ge eleverna kunskaper i att använda centrala begrepp, teorier och modeller. Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att strukturera och presentera sina resultat enligt vetenskapliga normer och anpassat till målgrupp

ES (Estet) (högs)

Kreativitet, nyfikenhet, kommunikation, samspel samt förmåga till eget skapande och framförande ska vara centralt i utbildningen

Att ta ansvar för sitt arbete, hantera och värdera stora mängder information, belysa frågor ur olika perspektiv, hantera digitala verktyg och medier samt ha möjlighet att bredda och specialisera sitt kunnande ska finnas med i utbildningen som förberedelse för konstnärliga och vetenskapliga högskolestudier.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla både sina färdigheter och sin analytiska förmåga.

Utbildningen ska också göra eleverna medvetna om juridiska och etiska frågor om yttrandefrihet och upphovsrätt i kulturutövande och i kommunikation med publik

Eleverna ska få möjlighet att reflektera över och öka sin förståelse av kvalitet och kommunikation genom diskussion om egna och andras arbeten.

FT (Fordon och transport) (yrk)

Den tekniska utrustningen blir också alltmer komplex, specialiserad och anpassad till det specifika fordonet eller yrkesområdet. Avancerad teknik och olika sätt att organisera arbetet kräver förmåga att reflektera över, värdera och välja mellan olika handlingsalternativ.

Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till fortsatt lärande i arbetslivet och till att ta ansvar för sin egen utveckling inom yrket.

Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att arbeta både självständigt och i lag där personer med olika kunskaper och kulturell bakgrund samarbetar för att lösa problem.

Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, idérikedom och företagsamhet. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och därigenom få en förståelse av sin egen yrkesutövning och yrket i stort.

HA (Handel och administration) (yrk)

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om handel och administration, där service och kommunikation är centralt. Den ska också utveckla deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom yrkesområden som försäljning, inköp och varuflöden, service, ekonomiuppföljning och företagande.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att söka, analysera och värdera information från olika branscher och områden

Eleverna ska vidare utveckla förmågan att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och metoder och därigenom förbereda sig för fortsatt lärande i yrkeslivet och få en förståelse av verksamheten och yrkesrollen.

Utbildningen ska också ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska. HT (Hotell och turism) (yrk)

Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hotell-, konferens- och turismnäringen. Den ska också utveckla elevernas kunskaper i kommunikation, marknadsföring, försäljning och entreprenörskap.

Arbete inom branschen ställer höga krav på goda språkkunskaper

Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att arbeta med planering, organisation och ekonomi.

I yrkesrollen ingår att ta personligt ansvar och att handla med gott omdöme.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att söka, analysera, kritiskt granska och värdera information samt informera andra både muntligt och skriftligt och med hjälp av olika medier.

Eleverna ska också diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och metoder och därigenom förbereda sig för fortsatt lärande i yrkeslivet och få en förståelse av verksamheten och yrkesrollen.

HU (Humanistiska) (högs)

…utbildningen utveckla elevernas språkliga säkerhet och kreativitet i tal och skrift samt deras förmåga att medvetet använda språket för kommunikation, reflektion och lärande i alla ämnen.

Utbildningen ska ge eleverna redskap för att analysera och tolka olika typer av texter och talat språk på svenska och engelska inom programmets olika kunskapsområden.

…urskilja fakta, värderingar och logiska resonemang i olika typer av källor.

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att argumentera i tal och skrift, dra slutsatser och motivera sina ställningstaganden. Utbildningen ska också ge eleverna färdigheter i att använda digitala verktyg och medier för informationssökning, kommunikation och presentation och i att söka, sovra och bearbeta information från olika typer av material med källkritisk medvetenhet..

Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga samt stimulera dem att se möjligheter och ta initiativ samt utveckla elevernas självständighet och ansvarstagande.

HV (Hantverk) (yrk)

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i hantverksprocessen. Det innebär att kunna genomföra vanligt förekommande arbetsuppgifter från idé till färdig produkt, dvs. att identifiera behov, planera med skiss eller ritning, välja och hantera verktyg, material och tekniker, genomföra och redovisa arbetet samt analysera och utvärdera resultatet.

…entreprenörskap, kommunikation och service ska ingå i utbildningen.

Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att använda yrkets fackspråk och kommunicera och samverka med kunder, uppdragsgivare och leverantörer. Eleverna ska lära sig ett serviceinriktat förhållningssätt och att utföra arbetet med kvalitet och ansvarskänsla samt att kunna arbeta enligt gällande arbetsmiljölagar och föreskrifter.

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att analysera och utvärdera det egna arbetet och lärandet samt förmåga att självständigt välja till exempel material och tekniker.

…krävs initiativförmåga, idérikedom, självständighet, personligt ansvarstagande, samarbetsförmåga och egen drivkraft.

…eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. IN (Industritekniska) (yrk)

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att använda utrustning, bearbeta material, hantera industritekniska processer samt arbeta med kvalitetssäkring för såväl produktion som färdig produkt

Inom området industriteknisk produktion ska utbildningen ge kunskaper om arbetets organisation, produktionsekonomi, resursanvändning samt systematiskt arbetsmiljöarbete

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens, eftersom arbetsgrupper inom industrin ofta är heterogena. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att i grupp ta initiativ, vara lyhörd, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk.

Många industrier har internationella kontakter med manualer och beskrivningar skrivna på engelska. Engelska är också i flera fall koncernspråk. Utbildningen ska därför ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska.

NB (Naturbruk) (yrk)

Utbildningen ska ge eleverna möjligheter att kritiskt granska och reflektera över hur vi kan bruka naturen för en hållbar utveckling.

…ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att ta initiativ och lösa problem på ett ansvarsfullt sätt. Eleverna ska kunna planera och genomföra arbetsuppgifter samt bedöma arbetsresultat utifrån kvalitet, effektivitet och miljötänkande.

…utveckla praktiska färdigheter som kopplas till förståelse och reflektion.

…ställer krav på kommunikation och samverkan med andra i olika sammanhang. Därför ska utbildningen bidra till elevernas kommunikations- och samarbetsförmåga.

NV (Naturvetenskapliga) (högs)

…förstå och analysera samband inom andra ämnesområden. Utbildningen ska stimulera elevernas nyfikenhet och kreativitet samt deras förmåga till analytiskt tänkande.

…förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser.

…utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på vetenskaplig respektive ickevetenskaplig grund.

Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att argumentera och att uttrycka sig i avancerade skriv- och talsituationer…

Förmågan att söka, sovra, bearbeta och tolka information samt att tillägna sig ny teknik…

Utbildningen ska främja elevernas ansvarstagande och samarbetsförmåga samt stimulera dem att se möjligheter, försöka lösa problem, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling.

RL (Restaurang och livsmedel) (yrk)

…ställer krav på goda kunskaper i kommunikation och service.

…Kommunikation är en viktig del i ett fungerande lagarbete. Eftersom arbetet inom yrkesområdet i regel utförs av människor i samverkan ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exempel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens.

Eleverna ska vidare utveckla förmågan att arbeta i grupp, ta initiativ, vara lyhörda, arbeta självständigt…

…diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter. SA (Samhällsvetenskapliga (högs)

Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla dels kunskaper om kommunikation och om hur åsikter och värderingar uppkommer, dels färdigheter i att kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier.

Utifrån studier av samhällsfrågor ska utbildningen ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. I detta ingår att kunna avgöra om påståenden är grundade på fakta och att kunna urskilja värderingar i olika typer av källor.

Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet

Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling

TE (Teknik) (högs)

I teknik ska eleverna undersöka, beskriva och systematisera olika egenskaper hos tekniska objekt och processer. I fysik och kemi ska eleverna undersöka, beskriva och systematisera olika företeelser i naturen samt göra kopplingar till tekniska processer

I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet. Utbildningen ska också innehålla kreativa och problemlösande arbetsformer samt ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt

Utbildningen ska ge kunskaper om projektarbete och färdigheter i att arbeta i projekt såväl enskilt som i grupp. Centralt för teknikutveckling är att analysera, modellera, simulera, imlighetsbedöma, utveckla, se samband, dra slutsatser och argumentera utifrån resultatet

Utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i engelska i en teknisk kontext, så att de kan utveckla sin kommunikativa förmåga och därmed ta del av teknik och teknikutveckling

VF (VVS och fastighet) (yrk)

Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i installation, felsökning, reparation, drift och underhåll samt förvaltning av fastigheter, tekniska anläggningar och system, som till exempel värme-, ventilations- och kylsystem.

Den ska också ge eleverna kunskaper i reglerteknik och energioptimering av anläggningar samt utveckla deras förmåga till systemtänkande

Därför ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att kommunicera och samverka med andra människor och andra yrkesgrupper.

Utbildningen ska också utveckla serviceförmåga, kvalitetsmedvetenhet och kreativitet.

Färdighetsträning i yrket ska vara en väsentlig del av utbildningen och ska genomföras på ett sådant sätt att eleverna lär sig utföra uppgifter såväl självständigt som tillsammans med andra. Utbildningen ska även ge eleverna möjlighet att arbeta med både nya och beprövade material och arbetsmetoder.

VO (Vård och omsorg) (yrk)

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att bemöta människor på ett yrkesmässigt sätt, kommunicera med respekt för individens integritet och ge människor möjlighet till delaktighet och inflytande

Kunskaper i språk ökar möjligheterna att kommunicera med patienter och andra brukare samt att arbeta i andra länder. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska

Utbildningen ska ge eleverna färdigheter i att utföra de arbetsuppgifter som förekommer inom området, såsom stöd och hjälp med personlig vård, medicintekniska uppgifter

Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och andra brukare.

NQF - Vuxenutbildning

Allmänna synpunkter

Om både grundsärskola och gymnasiesärskola placeras på nivå 1 bör motsvarande utbildningsformer för vuxna d.v.s. grundläggande särvux och gymnasial särvux också placeras på nivå 1. Den lägsta nivån, nivå 1, är ganska hög, både för grundläggande särvux och gymnasial särvux. Eftersom vissa elever inom särskolans olika utbildningsformer kan erhålla en anställning kan det ändå vara relevant att utbildningen läggs på nivå 1, men en sådan gemensam nivåplacering innebär att progressionen mellan skolformerna blir otydlig.

Sfi är en skolform som består av endast ett ämne och ger ingen ”specifik examen”. Sfi bör därför inte nivåplaceras i systemet. För anställningsbarhet krävs också annan kompens än språklig och det är den kompetensen som bör avgöra nivåplacering.

Reformering av vuxenutbildningen pågår och reglering av ett antal frågor väntas i kommande förordning/ar. Det finns därför behov av att kunna ändra och komplettera föreslagna nivåplaceringar.

Exempel på frågor där reglering väntas:

Översyn av kursplaner för grundläggande vuxenutbildning och grundläggande särvux pågår. Ett regeringsuppdrag att göra en översyn av kursplaner för gymnasial särvux väntas. Slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning regleras i kommande förordning.

Reglering av vad som kommer att krävas för yrkesutgångar och yrkesexamina för vuxna väntas.

Systemet innebär tydliga kopplingar till examina. Vuxna väljer ibland att studera enstaka kurser inom något yrkesområde och kan genom detta ändå bli anställningsbara. Framtida vuxna kanske väljer att inte ta ut en examen och kompetensen kommer därmed att sakna nivåplacering.

Vuxna kan ha kompetens inom ett yrkesområde (motsvarande ungdomsgymnasietes karaktärsämnen inom ett visst program) men sakna vissa av de programgemensamma ämnena. Om sådan kompetens ska synliggöras i systemet skulle det kunna ske genom supplementerande nivåer/delkvalifikationer.

Nivåplaceringar Nivå 1 Grundsärskola/gymnasial särskola Grundläggande särvux/gymnasial särvux Nivå 2 Grundskola – minst betyg E i 8 ämnen (behörighet för gy)

Grundläggande vuxenutbildning bör följa nivå för grundskola. Idag krävs betyg i 4 ämnen för att få slutbetyg. Reglering av vad som i

framtiden krävs för att få slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning väntas.

Nivå 3 - Nivå 4 Gymnasieexamen, ev. gymnasial vux – vänta in beslut kring

yrkesexamina för vuxna, yrkesutgångar för vuxna NQF - gymnasiesärskolans nationella program Bakgrund: Spridningen av elevernas kunskaper på gymnasiesärskolans nationella program är stor. Det gör att det kanske är ännu svårare att säga en generell nivå för gymnasiesärskolan än för gymnasieskolan. När det gäller teoretiska kunskaper, är det kanske den svåraste delen för dessa elever. Även förmågan att följa enkla instruktioner och beskrivningar kan vara svår, särskilt om det är skriftliga instruktioner som avses. Generellt innehåller ändå målen och betygskriterierna på de nationella programmen ofta uttryck som ”känner till”, ”utför med handledning”, ”ger exempel på”. Ämne: Fordonsteknik, Kunskaper: ”Eleven känner till orsaken till olika typer av förslitningsskador av däck.” ”Eleven känner till längder, volymer och tryck inom fordonsområdet.” Färdigheter: ”Eleven utför med viss handledning vanligt förekommande arbetsuppgifter…” Kompetens: ”Eleven utför med handledning arbetsuppgifterna med hänsyn till miljö, ergonomi, hygien och säkerhet.” Min bedömning är att gymnasiesärskolans nationella program ligger närmast nivå 1. I vissa fall kan man närma sig nivå 2, t ex när det gäller erfarenhetsbaserad kunskap och färdigheter, medan det i andra fall ligger något under nivå 1, t ex när det gäller grundläggande allmänna teoretiska kunskaper.