skriva för webben undervisningsvariant
TRANSCRIPT
UTIFRÅN ERIK GEIJERS PRESENTATION
Att skriva för webben
Innehåll
Om mottagarna
Skumläsning Att skriva för skumläsning Att redigera för skumläsning
Rubriker på nätet
Rätt stil när du skriver för nätet
Mottagarna på webben
Är fler
Mera okända
Kunskapsnivå på mottagarna är osäker
De läser texten utifrån en målsättning
Texten måste anpassas efter detta…
Läsaren och texten
tänk på läsaren, som alltid
Krav tydligare på nätet.
hittar läsaren inget av intresse på din webbsida inom 3–4 sekunder så är sannolikheten stor att hon/han surfar vidare någon annanstans
Hur läser vi på webben?
Användaren läser inte ord för ord utan
Sökläser
Skumläser
Är otålig, vill få information snabbt
Läsaren på webben
På normala webbsidor läser surfarna högst en femtedel av texten
Ju längre texten är, desto mindre andel läser de.
De letar aktivt efter information
De är ute efter specifik information
På webben kan folk läsa i vilken ordning de vill.
Sökläsning i praktiken
Som bokstaven F
Läser fort
Viktigaste i de två första styckena
Nyckelordet tidigt i meningen, sedan söker sig läsaren vidare…
Större läsmotstånd på webben
Bildskärmen är svårare att läsa på jfr med papperLäsaren vet mycket mindre om avsändaren, och
måste läsa mera kritiskt.Webbtexterna störs ofta av annonser och andra
delar av webbdesignen.Läsaren har sämre överblick tappar lättare tråden i webbtexter än i
papperstexter.Läsare är oftast mer otålig, och mer benägen att
sluta läsa för att istället surfa vidare till någon annan webbsida.
Summan av kardemumman
Svårare att nå läsaren på webben
Utgå från det när du skriver så har dustörre chans att lyckas.
Om texten anpassas till läsarens beteende
Lättare att hitta det man söker
Användaren minns mer av innehåll
”hemsidan är mer tilltalande”
Mindre misstag i användandet av
informationen
Hur anpassar man en text för skumläsning?
1. Hitta det som är viktigast först, det som mottagaren kan tänkas leta efter…
2. Det ska vara det som är viktigt för mottagaren inte för dig!
3. Lyft fram det viktigaste
Vilka sätt kan ni använda?
Inledande sammanfattning Ingress
Faktarutor
Mellanrubriker
Blankrad
Nytt stycke för varje ny tanke
Fetstil
Inledande sammanfattningar
Kallas även ingress
Bör normalt finnas på varje webbtext
...om det inte är en mycket kort text
Exempel på ingress
Faktarutor
Underlättar ofta för läsaren
Lämplig plats för siffror och liknande
Exempel på faktaruta
Mellanrubriker
Ett bra sätt att lyfta fram information
Ska vara välvalda
Anpassade efter mottagaren
”Vem letar efter den upplysningen?”
Ska vara välplacerade
Visar var det finns mer information om ämnet
Bör innehålla en upplysning, inte en fråga
Exempel på mellanrubrikerSamma text i båda spalterna, vilken är lättast att skumma? (text från Wikipedia)
Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där. Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön, "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön; de var ifrån Fjaler i Sunnfjord och lämnade Norge omkring år 870 med två skepp, fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sina högsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa om lämpligt boställe; dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård som gavs namnet Reykjavik, "Rökviken", efter sina heta, rykande källor.
Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där.
Återupptäckt av svensk och färöingDessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön.
I början fanns det skog "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång.
Blankrader
Gör det mycket enklare att skumläsa
Det allra enklaste knepet
Minimal risk att göra för många
blankrader
Exempel på blankraderSamma text i båda spalterna, vilken är lättast att skumma? (text från
Wikipedia)
Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där. Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön, "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön; de var ifrån Fjaler i Sunnfjord och lämnade Norge omkring år 870 med två skepp, fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sina högsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa om lämpligt boställe; dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård som gavs namnet Reykjavik, "Rökviken", efter sina heta, rykande källor.
Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där.
Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island.
Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön.
"Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand."
Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön;
Nytt stycke för varje tanke
Många läser första meningen i varje nytt stycke, om de ens läser hela meningen. Sedan hoppar de till nästa stycke.
De kanske läser nedanstående:
Island upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där.
Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island.
Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid återkomsten till Norge prisat ön.
Övning: hitta felet i redigeringen
Regeringens intäkter från tobaksbeskattningen ökar med 2,41 % detta bokföringsår, vilket innebär 351 miljoner mer än förra året. Fast det spelar kanske inte så stor roll med tanke på att statsministern just har åkt fast för knarksmuggling. Regeringen har uppenbarligen andra intäktskällor som ger mera pengar än tobaksskatten. Polisen misstänker att flera ministrar är inblandade.
Vad är viktigast?
Vad ska komma först?
Svar på övningen
Folk läser normalt några ord:Regeringens intäkter från tobaksbeskattningen ökar med 2,41
% detta bokföringsår, vilket innebär 351 miljoner mer än förra året. Fast det spelar kanske inte så stor roll med tanke på att statsministern just har åkt fast för knarksmuggling. Regeringen har uppenbarligen andra intäktskällor som ger mera pengar än tobaksskatten. Polisen misstänker att flera ministrar är inblandade.
Därför missar de lätt att statsministern har åkt fast för knarksmuggling...
(exemplet är påhittat).
Fetstil
Ett utmärkt sätt att lyfta fram information
...förutsatt att man fetar rätt saker
Feta några få ord åt gången
”Vem letar efter den upplysningen?”
Man kan kombinera fetstil och
mellanrubriker
Exempel på fetstilSamma text i båda spalterna, vilken är lättast att skumma? (text från Wikipedia)
Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där. Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön, "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön; de var ifrån Fjaler i Sunnfjord och lämnade Norge omkring år 870 med två skepp, fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sina högsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa om lämpligt boställe; dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård som gavs namnet Reykjavik, "Rökviken", efter sina heta, rykande källor.
Islands historiaIsland upptäcktes sannolikt redan på 700-talet av iriska eremiter, "paper", vilka hade tillfälliga bosättningar där. Dessa var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färöing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges varit den som först nådde den isländska ostkusten, seglat runt ön, övervintrat och sommaren därefter vid ankomsten till Norge prisat ön, "Härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogsbevuxet mellan fjäll och strand." Vikingen Floke Vilgerdarsson från Rogaland, sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön; de var ifrån Fjaler i Sunnfjord och lämnade Norge omkring år 870 med två skepp, fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sina högsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa om lämpligt boställe; dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård som gavs namnet Reykjavik, "Rökviken", efter sina heta, rykande källor.
Alternativ till fetstil
Det finns flera sätt att ge vissa ord ett annat utseende
Annat typsnittAnnan storlekAnnan färgAnnan bakgrundsfärgFetstil är oftast bästBeror på designmallenOBSERVERA variera inte! Var
konsekvent!
Nyckelord för webbtext
se till att det går att skumläsa din text
det som är viktigt för läsaren ska synas tydligt
skriv rubriker som även fungerar som länkar
skriv kort och konkret
Låt det viktigaste komma först
Enskilda Gymnasiets profil
Vi söker inte Sveriges bästa elever- Vi söker dem som vill göra sitt bästa!
Enskilda Gymnasiet är en elitskola i den bemärkelsen att här går de elever som vill göra sitt bästa. Våra elever vill lära sig och göra framsteg. Det betyder att vi har ett studieklimat som främjar eleven och stimulerar till goda prestationer. Vi strävar efter att alla elever ska uppnå betyget VG, eller högre.
Enskilda Gymnasiet har en hög bildningsnivå. Med behöriga gymnasielärare, som undervisar både i grundskolan och på gymnasiet, hjälper vi våra elever att nå sådana resultat att de kan söka till vilket gymnasium som helst och ta sig in på de bästa universiteten i världen.
INTE SOM VANLIGA RUBRIKER
Rubriker på webben
Webbrubriker är svårare
Det ställs högre krav på en rubrik på nätet än en rubrik på papper
Dessutom är kraven fler och mer varierade
Rubriker på webben
På webben måste rubriken fungera i många fler sammanhang
Det vill säga för många fler läsare.
Läser de vidare efter rubriken?
Rubriken ska ge information, och locka folk
att läsa vidare...
...men bara locka rätt personer att läsa vidare
Det finns alltid ett motstånd mot att läsa
vidare när man läst rubriken
På nätet är motståndet mycket större
...eftersom rubrikerna fungerar som länkar
Rubrikerna är främst länkar
Läsaren ser dem först som länkar
Om hon/han inte klickar på rubriken så
spelar det ingen roll hur bra resten är
Rubriken är viktigare än någon pixel hit eller
dit
”Ska jag klicka på den här länken, vänta en
stund och hoppas på något intressant?”
Låga förväntningar
Folk hittar något på var femte webbsida
...dvs fyra webbsidor av fem är ointressanta
Förväntningen när man ser en länk är alltså
”chansen är 80 % att den leder till en sida som är
ointressant”
Detta är förväntningarna innan de ens sett din
rubrik
Om de klickar och blir besvikna försvinner de
Rubrikerna står för sig själva
På papper stöds rubriken av storlek på texten,
placering, bild etc
Samma sak gäller på webbsidan, men först när
läsaren klickat på rubriken
På hemsidan/i länksamlingen är rubriken en länk
bland många
Den har mycket mindre ”stöd”
Den måste kunna stå för sig själv
Du vet mycket lite om läsarna
Det kan vara vem som helst som läser rubriken på
nätet
En rubrik som är begriplig på papper kanske är
obegriplig för 2/3 av läsarna på webben
Det är riskabelt att skoja till rubriker på nätet
Skämt bygger ofta på förkunskaper, som saknas
Ironi är mycket svårt på nätet
Du vet mycket lite om läsarnas attityder
Även rubriker skummas
Folk hoppar ofta över även den lilla
sammanfattningen under rubriken
De kanske inte ens läser hela rubriken
De läser tills de kan bestämma sig för att
hoppa vidare
Lägg nyckelorden tidigt
Det allra första ordet extra viktigt
Syltburksrubriker
En syltburksrubrik är tråkig men tydlig
Först ska rubriken vara tydlig, sedan kan
man fundera på om det går att göra den kul
Syltburksrubriker är en dödssynd i dagspress
...men inte på nätet
Skoja inte till det för att locka/lura någon att
klicka, det straffar sig
Exempel
Samma (påhittade nyhet), två rubriker:
Stort steg för Jonsson
Nya vd:n Oskar Jonsson är en ABB-veteran
Mardrömsstrul för drömburk
TV-spelet Playstation 2 försenas igen
Han slår larm om ny strålningsfara
Radonhalt i vattenverken långt över gränsvärdet
Rätt stil när du skriver för nätet
Det viktigaste först
Skriv konkret
Korta texter
Objektiv ton
Folk läser ”cirkulärt”
Större risk för fel i webbtexter
Lägg det viktigaste först
Ha slutsatsen först, sedan förklaring och
bakgrund
Fyll på efterhand med mera detaljer, gå från
överblick till delar
Seriösa dagstidningar skriver ofta så här
"Du tappar var fjärde läsare vid varje nytt
stycke"
Vad är viktigast ur läsarens synvinkel?
Skriv konkret
Ju konkretare, desto bättre I många sammanhang Speciellt på webben
Att skriva luddigt är ett av de vanligaste misstagen
Ibland är det bra med ett exempel tidigt i texten
Kortfattat
Folk gillar inte att läsa långt på bildskärm Folk orkar inte läsa långt på bildskärm ...och läser långsammare där
Färre fakta fastnar: folk minns mer av en kortfattad text än en lång utläggning Forskning visar detta
Hitta kärnan: vad i denna text är viktigast för de läsare du vill nå?
Kortare, kortare...
Titta på varje ord/stycke/mening/upplysning: behövs detta verkligen?
"Hälften bort" stämmer inte Det beror på sammanhanget och utgångstexten De tio budorden och EU:s regler för
ankuppfödning, ska 50% bort i båda fallen?Maxlängd på en webbsida?
Somliga säger två skärmbilder, andra säger 1500 tecken
Det beror påJu fler klick till sidan, desto längre text
funkar ...fast folk kanske hittar direkt till just den sidan
Att skriva kort kräver träning
Det är ofta enkare att börja med att skriva en lång text som innehåller allt som ska med, och sedan korta ner den, än att skriva kort från början
De flesta inser inte hur mycket man kan korta ner en text
”Prova att ta bort varannan mening, och läs om din text. Lägg tillbaka de meningar som verkligen behövs, det kommer inte att vara så många” (tips till romanförfattare)
Skriv objektivt
Reklamprat minskar trovärdigheten
...och ökar läsmotståndet
Läsaren måste sålla bort reklamsnack för att hitta
substansen
Långa, luddiga texter med många trevliga adjektiv
funkar inte för den som letar fakta
Prova att stryka de flesta adjektiven och omdömena,
håll dig till fakta
Länka gärna till någon som är trovärdig
...även om du vet att du har rätt
Cirkulärt läsande
Folk kan börja läsa var som helst Inte alls säkert att de börjar på hemsidan
De kan sluta läsa var som helst Tro inte att de läser klart hela sidan
Texterna bör vara fristående och självförklarande
...samma sak gäller även stycken och delar av en webbsida
Länkar inne i texten bättre än i separata rutor Mindre risk att läsaren missar dem
Större risk för fel i webbtexter
Det blir lättare fel i webbtexter Det går snabbare Färre människor ser texterna före publicering Det blir många ändringar i texterna, och varje ändring medför en risk
för fel
Kör stavningskontroll Kopiera över till Word e d om det behövs
Korrläs på papper
Be någon annan läsa texten
Korrläs två gånger småfel övergripande, inte båda samtidigt
Fler tips
Det är bara bra att förklara grunderna, även om vissa läsare är kunniga Ingen stör sig på att grundfakta finns med Lägg dem eventuellt separat, t ex i en faktaruta
Gärna ett personligt tilltal: du, vi, jag
Aktiva verb (häll i bensinen) inte passiva (bensinen hälls i)
Till era webbsidor
Skriv i presens, romanen är och dess personer med!
Akta er för adjektiven som inte gör annat är tolkar Lilla pojken Oskar Alkoholisten Virginia
Slutligen: tänk på läsaren
Det mesta på webben blir bättre om man utgår från läsarens behov och situation
Försök ta reda på vad läsarna vill ha
Försök tänka dig in i deras situation