socialnämndens protokoll 2015-03-26

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL SocN 9

Socialnämnden 2015-03-26

PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED SOCIALNÄMNDEN

Plats och tid:Årydsalen, Rådhuset, Karlshamn kl14.40- 15.40 Deltagande (markerade med x, i ledamots ställe tjänstgörande suppleant med xx)

Ledamöter x Jan-Åke Berg (S), ordforande x Ulla Birgersson (M)

Sofie Dahlqvist (S), vice ordforande x Ingrid Hagberg Hake, (S) x Liz W etmerberg (MP) x Atma Wihlstrand (SD) x Ulla Sandgren (S)

Tjänstemän Annelie Myrbeck, forvaltningschef Inger Lilja, nämndsekreterare Ida Åkesson, verksamhetschef

Tid för justering: 2015-04-01

Ersättare xx Tommy Alm (S) x Ulla Olofsson (M) x Sirkka Kahilainen (S) x Roland Ohlsson (S)

Emanuel Noren (M) x Gudrun Johansson (SD) x Bodil Ftigren E1icsson (FP)

Vid sammanträdet behandlade ärenden: §§ 93 -104

Justeringsledamöter

Jan-Åke Berg Ordforande

Inger Lilja Nämndsekreterare

Ulla Birgersson Justetingsledamot

Justering av protokollet har tillkäm1agivits på konmmnens anslagstavla i Rådhuset 2015-04-01

Inger Lilja

l



Innehållsförteckning

§ Ärende

93 Godkännande av dagordning 94 Ordfårandens infonnation 95 Förvaltningschefens infmmation

96 Protokoll från Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp 2015-02-16 97 Ekonomisk uppföljning för socialnä1m1den januari-februari 2015 98 Rapport från fältgruppen perioden december 2014- februmi 2015 99 Sktivelse avseende granskningsrapport-Externa utförare inom individ -

och familjeomsorgen 100 Nytt avtal med Cura individutveckling avseende boende för

ensamkmmnande asylsökande barn 101 Infonnationsärenden 102 Handlingar för kätmedom 103 Revidering av områden för kontaktpolitiker 104 Rappolifrån kontaktpolitiker

2



§ 93

Godkännande av dagordning

Socialnämndens beslut

att godkätma dagordningen med nedanstående tillägg

Sammanfattning Dagordningen har varit utsänd tillledamöter och ersättare tillsammans med kallelsen till dagens sammanträde. Tillkotmner ärende avseende revideting av mm·åden for kontaktpolitiker.

3



§ 94

Ordförandens information


att ta infonnationen till protokollet.

Sammanfattning Ordfåranden infonnerar om

4

• kommunens ekonomiska läge och kmmnande budgetprocess. Ordfåranden påminner om budgetdagen den 21 april2015, stadsteatern.



§ 95

Förvaltningschefens information


att ta infonnationen till protokollet

Sammanfattning Förvaltningschefen infonnerar om

• det ekonomiska läget i kommunen. Totalt har koncernen ett underskott om - 49 Mkr. Förvaltningschefema har fått i uppdrag att ta fram handlingsplaner får respektive förvaltning i syfte att få en budget i balans. Förslag till handlingsplan kommer att presenteras får koncemledningen den 26 mars 2015 och därefter överlämnas får politisk beredning den 10 april 2015.

• att Försäkringskassans nuvarande paviljong diskuteras som ett möjligt altemativ får nya lokaler får verksamheten Utredning och beslut

5



§ 96

Protokoll från Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp 2015-02-16



Beslutsunderlag Protokoll från smmnanträde med Omsorgsförvaltningens samverkansgmpp 2015-02-16.

6

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL FSG 1(6)

Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp 2015-02-16

PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED OMSORGSFÖRVALTNINGENS SAMVERKANsGRUPP

20!5-02-16, kl13.15 -!4.30

Plats: Årydsalen, Rådhuset

Närvarande ledamöter: För arbetsgivaren: Annelie Myrbeck Camilla Gärdebring Doris Zetterqvist Ida Åkesson

Övriga närvarande:

Ordförande:

sekreterare:

Tid för justering:

Protokolletjusteras av:

Behandlade ärenden:

För Kommunal:

För Vision:

För SACO:

För Vårdförbundet

Annelie Myrbeck

Inger Lilja

2015-02-25

Ulrika Johannesson-Olsson

Ylva Eriksson Christin Floren

Agneta Gårdesten

Margareta Svensson

Kristine Yogier

Inger Lilja, nämndsekreterare Joakim Hörnell, ekonom § 2 Anna-Karin Nilsson, personalutvecklare Ingrid Svanberg, projektledare § 6

Annelie Myrbeck, arbetsgivarparten Ylva Eriksson, Kommunal Margareta Svensson, SACO Agneta Gårdesten, Vision Kristine Yogier, Vårdförbundet

§§l- 11

§l

Föregående protokoll

Läggs till handlingarna.

§2

Bokslut 2014, information

Material avseende bokslut 20 I 4 dels får socialnämnden och dels för omsorgsnämnden har varit utskickat tillsammans med kallelsen till dagens sammanträde.

Omsorgsnämndens bokslut får 20 I 4 uppvisar ett underskott på -2 882 tkr. Omsorgsnämnden har, hösten 20 I 4, beviljats t i l läggsanslag med 9 26 I tkr vilka är medräknade i resultatet.

Underskottet beror främst på ökningen av antalet bedömda timmar inom hemtjänstverksamheten. Det ökade behovet av insatser innebär också ett ökat behov av insatser nattetid vilket resulterat i ett negativt resultat även får hemtjänstens nattverksam het.

2

Verksamheten LSS uppvisar också ett negativt resultat framfårallt beroende på ökade kostnader med anledning av utökade beslut och större behov av personalstöd i barnoch ungdomsverksamheten samt i daglig verksamhet.

Ökningen av antalet timmar i hemtjänsten och ett ökat tryck på platser på särskilt boende och korttidsplatser har även bidragit till ökade kostnader och ett negativt resultat för utskrivningsklara.

Utfallet av antalet insatser har inte kunnat påverkas då verksamheten har genomfört och följt de regler som är satta för att säkerställa brukarnas behov.

Socialnämnelens bokslut får 2014 visar på ett negativt resultat med -5 I 2 tkr. Antal placerade barn och unga har ökat under året och antal dygn som barn var placerade har fördubblats. Antalet orosanmälningar har ökat och påverkat trycket på utredningsverksamheten. När det gäller vuxna missbrukare har både antalet placerade personer och antalet placeringsdygn minskatjämfört med år 2013. Däremot har kostnaden per placeringsdygn liksom kostnader för insatser på hemmaplan ökat vilket resulterat i ett negativt utfall.

FSG tar informationen till protokollet.

§3

Analys och åtgärder avseende sjuktal 2014, information

I tjänsteskrivelse 2015-01-08 redovisas analys och åtgärder avseende sjuktal 2014. Utfall av sjukfrånvaron t o m november 2014 jämfört med samma period 2013 redovisas liksom pågående och kommande aktiviteter för en minskad sjukfrånvaro inom omsorgsförvaltningens verksamheter.

Tjänsteskrivelsen har varit utsänd med kallelsen till dagens sammanträde och även presenterats i såväl socialnämnden som omsorgsnämnden.


§4

Resultat av AHA-enkäten, information

Resultatet av AHA-enkäten redovisas för FSG på förvaltningsnivå. Vatje enhet har fått till sig resultatet nedbrutet på enhetsnivå för vidare behandling i enlighet med samverkansavtalets intentioner.

3

Kommunal påpekar att enheternas handlingsplaner bör återkopplas till VSG och FSG då det finns områden som är gemensamma för samtliga enheter.


§5

Arbetsmiljörapport 2014, information

Arbetsmiljörapport 2014 -uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och sjukfrånvaro har varit utsänd med kallelsen till dagens sammanträde.

Kommunal påpekar att CSG informerat om att verksamheten inte längre anlitar Avonova för förebyggande förflyttningsteknile Mot denna bakgrund undrar Kommunal hur det förebyggande arbetet mot förslitningsskador i rygg, nacke och axlar bedrivs i verksamheterna.

Arbetsgivarparten förtydligar att utbildning i förflyttningsteknik anordnas dels utifrån brukarperspektivet dels utifrån personalperspektivet När det gäller brukarperspektivet anordnas genomgångar i förflyttningsteknik i egen regi. Däremot anlitas fortfarande Avonova vad avser förflyttningsteknik för förebyggande av

förslitningsskador för personalen.

Arbetsgivarparten upplyser vidare om att hemtjänsten valt att anordna utbildning i förflyttningsteknik i egen regi i samtliga hemtjänstgrupper varvid koppling görs till brukarperspektivet Arbetsgivarparten åtar sig att föra informationen om hur verksamheten arbetar med förflyttningsteknik vidare till CSG.


§6

Nulägesrapport projekt BICAB, Behov i centrum, utveckling av flexibla arbetstidsmodeller och behovsanpassad bemanning, information

Projektledare Ingrid Svanberg ger i tjänsteskrivelse 2015-02-16 en nulägesrappot1 avseende projektet BICAB.

Tjänsteskrivelsen utdelas.

4

Kommunal betonar viieten av att arbetsgivaren är tydlig med att BICAB är ett arbetssätt som kommer att tillämpas i framtiden oavsett var i kommunen man arbetar.


§7

Extern översyn avseende biståndsbedömning och personlig assistensverksamheten, information

Arbetsgivarparten informerat om att en extern översyn avseende biståndsbedömning inom äldreomsorg samt inom personlig assistensverksamheten kommer att genomföras. Inom äldreomsorgens biståndsbedömning kommer översynen att ske genom slumpvis urval medan några ärenden inom personlig assistens kommer att väljas ut.

Den externa genomlysningen kommer att utföras av Ann-Christine Pettersson på A CP-konsult.


§8

Utölming av särskilda boende, information

Arbetsgivarparten informerar om att förvaltningschefen tillsammans med Bert-Inge Storck, VD Kabo, fått i uppdrag av politiken och kommunledningen att uppdatera befintlig boendeplan. Bakgrunden är den ökade efterfrågan på platser inom särskilt boende och korttidsboende som bl a föranlett att Karlshamn fått köpa två korttidsplatser av Karlskrona kommun för att kunna verkställa insatsen.

Uppdraget är ännu i planeringsstadiet och olika alternativ diskuteras.

Kommunal påtalar behovet av boende för yngre med olika behov (60-70 år).

Arbetsgivarparten menar att om verksamheten får t i Il gång t i Il fler p latser öppnas också möjlighet att nischa boendena mot olika grupper på ett helt annat sätt än idag.


§9

Ombyggnad av receptionen, information

Arbetsgivarparten informerar om den pågående ombyggnationen av förvaltningens reception. Den planerade stängningen av ingången från Kungsgatan kan komma att påverka säkerheten i Medborgarkontoret varför en ombyggnation som omfattar flyktväg därifrån också kommer att krävas.

Kommunens nya säkerhetschef Ulf Me lander är involverad i arbetet.


§ 10

Förändringar inom hemtjänsten, information

Arbetsgivarparten redogör för förändringar avseende enhetschefer inom hemtjänsten . Sara Lexler tillträder den I april 2015 som enhetschef för utredningsenhet l. Agneta Gårdesten som tillträder som enhetschefför nattpatrullen. Till Hällaryd och Svängsta hemtjänstområden rekryteras en ny enhetschef.


5

6

§11

Övriga frågor

Inga övriga frågor anmäls .

Vid protokollet .

c-- / ··. /r?~/ e~' ~ {/1 ~

Inger Lilja - _//

Justeras:

För SACO För Vision

J;,i-Q~ Agneta Gårdesten

För Vårdförbundet

~0t~~ Kristine Vagler

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL SocN 9 7


§ 97 15/1587

Ekonomisk uppföljning för socialnämnden januari -februari 2015


att ta informationen till protokollet

Sammanfattning Verksamheten beräknas för närvarande ha ett negativt utfall om - 2.037 tkr. Prognosticerad avvikelse beror på ökning av kostnader för placeringar inom Barn och familj samt placeringar inom verksamheten Insatser för vuxna.

Beslutsunderlag Missiv: Ekonomisk uppföljning januari tom februari 2015-03-12. Ekonomisk rapport för perioden januari tom februari 2015 . Diagram och prognos för försörjningsstödet 2015. Diagram och prognos för institutionsplacetingar barn och familj 2015. Diagram och prognos för institutionsplacetingar vuxna 2015.

MISSIV 2015-03-12

Socialnämnden

l (l)

Ekonomisk uppföljning för socialnämnden januari tom februari 2015 D nr

Sammanfattning Verksamheten beräknas får närvarande ha ett negativt utfall om -2.037 tkr. Prognosticerad avvikelse beror på ökning av kostnader får placeringar inom Barn och familj samt placeringar inom verksamheten Insatser får vuxna.

Beslutsunderlag Missiv: Ekonomisk uppfåljning januari tom febmari 2015-03-12. Ekonomisk rapport får periodenjanuari tom febmmi 2015. Diagram och prognos får fårsärjningsstödet 2015. Diagram och prognos får institutionsplaceringar barn och familj 2015. Diagram och prognos får institutionsplacetingar vuxna 2015.

Socialnämnden föreslås besluta


Annelie Myrbeck Förvaltningschef

~ . .1~ Fa~anc

Expediering: Ekonomikontoret Kornmunstyrelsen Omsorgsfårvaltningens ledningsgrupp Ekonomer Omsorgsfårvaltningen

Ekonom

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn · Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-817 60

E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se

Ekonomisk rapport januari - februari 2015 j Driftredovisning. Socialnämnden l Intäkter, tkr Kostnader, tkr Nettokostnad, tkr

Prognos Prognos Prognos 1 Periodens Periodens Periodens Periodens Periodens Periodens Periodens

Verksamhet intäkter avvikelse helårs-budget kostnader avvikelse

helårs-avvikelse

helårs-l Not budget avvikelse avvikelse avvikelse

Politisk verksamhet 1 091 ~ o o - o -c- o -· -166 -166 =~' o ~•fi o ~ o ~ -~

;:. ., . .:i!tl lli"l ~ -5 Ledning och gemensamt 550+551+559

:'l - ~ IJO o i""_ o o o -2 365 -2 295 ~ ~

69 &·~ 69 c:;:'}C't·31 , .• ::1

varav buffert 55111 ' o o i) o o -102 -101 ' 1 ~· 1 ~. ' 4 '' g.' .;; l l J~ t<, 4 Social psykiatrin 524 "'

~ 222 J 224 ~ 2 14 -2 910 -2 959 l"' ~ -291 ~ ~~ -277 -49 l -46 ' ~ J ~ ~ ~ c ep· 3} l"

Varav buffert 524 ~ o o o o o 3 3 o 3 o ~c 3 ~~ <:'l :'i' " J'$ Insatser för vuxna 552+556 174 175 1 80 -2 092 -2 625 -533 -1 521 ~ -532 ~ ~~ -1 441 ~

~

' ~ Barn och familj 553+555 ·- 297 249 -48 1 361 -4 412 -5 817 -1 405 -3 351 -1 453 -1 990 .,., l . Försörjning 554 ~~ ' ~ 92 145 53 320 -4 318 -3 618 700 1 356 753 1 676 varav försörjning

~ l ' 92 145 53 320 -3 028 -2 176 852 2 266 ~~ 905 2 586 .;n fj

Introduktion 630+631 ~ ::J 1 769 1 769 o l, ~L_ "'

~ ~ o -1 803 -1 803 o o o l o ~~ • i!! 'r1' Ensamk flyktingungdom 2 346 2 346 j ·~ o o -2 312 -2 312 o l~ ' o ::l " o o :

' ' ~

lnstitutionsv med återsök 53212 o o o ~

~"!.' ~"" ~f~·cSP' ~ o o o o o o o o o o o o o o _[J" o ::'>']~ o ;"i~ o o, ~ J

l l• : Summa 4 898 4 908 9 1 775 -20 377 -21 594 -1 217 -3 812 " -1 208 ~ -2 037

Kor:!!l'!le~t~_till _E_r_?gnos efter jan~feb 2015L -- -j - l l . _ - _ l Pro_gno?en efter fe~r~ari f9I__Socialnämn_den beräknas till - 2.0)7 tkr. i _ _ ·---Avvikelse beror på ökade kostnader för placeringar inom Barn och familj samt kostnader för placeringar inom verksamheten Insatser för vuxna. Verksarriheten-arbetar med- framtar - nd et av åtgärderf ör hantering av underskottet för 2015. Åtgärderna kommer att presenteras den 26/3.

;2 ~~n~r~u:;e~~::~n . - ---_ _-- r - l - -- - - l --,- ' ~}End_§! st b_l:Jffert _!_ö!: ofq_r~sedg_~ändelser.~- -~-- - - - _ _ - j' ·-4)_ld_ndreskgtt _be~o~å öis_ade personalkostnader inom socialpsykiatrin . __ _ _

1 __

5) Kostnaderna för bl. a institutlo~laceringa_!:jig_g~r över ramen med -1.398. _ _ _ _ 6l_~Sostnader'!a för faml!,iehem beräknas liggaJ.I:!<:?m ramen , institutionskostnader_ beräknas Hg_ga över budget, -2.221 tkr, 7) Kostnader för försörjning, översko!!__'!.:._6~6 tkr. _ _j_ _ [ __ j _ _ ~- · 8) FQ_rsörjningsstöd beräk_nas ha ~tt öv~rskott 2.586 tkr,_pga flera satsningar bl.a Fia. _ _ _ _ ,_ __ 9) Inom budgetram l - f r l l 10) Inom budaetram r--- l .

2 3 4

5 6

-· 7 --B

-9 -10 -11 12

--- - ---------------

L··-,.. ''\ .....,. ; .. ~_:r~~-..:,:, Ekonomisk rapport januari -februari 2015 ·~~:;.:cr-''-'4-::'~~JJ lnvesteringsredovisning. Socialnämnden Inkomster, tkr Utgifter, tkr Nettoinvestering, tkr

Helårs- Helårs-Periodens Prognos

Projekt Arsbudget Bokfört Arsbudget Bokfört netto- helårs- Not prognos prognos

investering avvikelse - -~- - - - - -- --

273~1nventarier, arbetsmiljö ~ -150,0 0,0 -150,0 -._ ~ o j, ~-., o 1 - --- --- - - - ':'-' .:;.~ 2737 Förb?ttrat braQ_dskydd -150,0 0,0 -150,0 - ~-:r-. o o 2 -- ----- - - - ,;~:-== .. --~ '_, lt ~

2738 _Renove~~_g_ lä_g_~nheter ___ -100,0 -6,6 -100,0 r.l.,.~ -7 ... ~~~~ o 3 - - -

~~~ ~&\~ -

2743 En lng_å_n_g__ IFO - - -500,0 0 ,0 -500,0 o o 4 - --~56_i{einv/lnves~ringar IT -100,0 o -100,0 ' . !J~ l o o 5

-81 - --- --- - - -- -- ~~ -277 '!___Omby_ggQad Bäckgården

- - -500,0 o -500,0 o o 6 ~ fii~'~ - - - Ji~ o o 7 - - -- - -

; J~::":.:._ n ·~ o ..... o 8 - - ·I -- - - -- f-

,::::::- • -- "T .L" ....

Summa o o i. ............. .,:...-:;;rt.

~']. -1 500 ""l·~ o J., - - -·-;.. ... ....., .... ...;,

-7 l -1 500 If~ - - - l

.. ~- ~ -7 ?r' . } --

L ~ _• !'" • o

--- -

l Kommentarer till avvikelser --

1. Inventarier kommer att ansakaffas under året 2. Förbättrat brandskydd, kommer att användas under året. 3. Renovering av lägenheter kommer att användas under året. 4. Anskaffning av inventarier l ombyggnation 5. Reinvesteringar lt enligt planen 6. Ombyggnad Bäckegården

Försörjningsstöd 2012-2015

2 000

1 800

1 600

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

o ' Jan Fe b Mar Ap r Maj Ju n Jul Aug Sep Okt Nov Dec

02012 1 400 1 503 1 663 1 570 1 661 1 546 1 559 1 637 1 227 1 623 1 558 1 733 • 2013 1 474 1 184 1 646 1 502 1 359 1 145 1 438 1 027 1 191 1 484 1 606 1 649 • 2014 1 257 1 317 1 415 1 461 1 389 1 381 1 442 1 322 1 362 1 413 1 165 1 303 • 2015 1 105 1 107 o o o o o o o o o o

A= 774 B=45 C=554

Exkl inbet förskott på förmån In kl inbet förskott på förmån 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 OSA, tr~gg 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Jan 945 858 1 088 1 330 1 331 1 400 1 474 1 257 1 105 o 855 1 052 1 299 1 284 1 385 1 474 1 251 1 105 Feb 977 844 1 189 1 338 1 530 1 503 1 184 1 317 1 107 hj o 818 1 176 1 327 1 518 1 497 1 184 1 314 1 107 Mar 924 866 1 512 1 611 1 638 1 663 1 646 1 415 o o 575 1 502 1 589 1 618 1 559 1 646 1 292 o o Ap r 882 1 111 1 246 1 324 1 71 4 1 570 1 502 1 461 o ]_ """! o 1 048 1 240 1 283 1 670 1 545 1 502 1 410 o o Maj 1 033 1 069 1 213 1 438 1 712 1 661 1 359 1 389 o ~la o 1 037 1 213 1 429 1 698 1 625 1 359 1 314 o o

~(J Ju n 990 940 1 443 1 421 1 646 1 546 1 145 1 381 o ;; o 935 1 419 1 420 1 646 1 509 1 145 1 374 o o Jul 1 060 1 146 1 456 1 399 1 598 1 559 1 438 1 442 o :l 'H o 1 118 1 384 1 379 1 523 1 558 1 438 1 353 o o Aug 942 828 962 1 314 1 573 1 637 1 027 1 322 o ~.~~ o 744 959 1 288 1 431 1 578 1 027 1 138 o o Sep 795 1 139 1 145 1 420 1 353 1 227 1 191 1 362 o ::... . o 1 073 1 104 1 374 1 337 1 219 1 191 1 249 o o Okt 996 1 050 1 461 1 174 1 481 1 623 1 484 1 413 t o m~ o 983 1 447 1 164 1 462 1 617 1 484 1 305 : o o l "~ Nov 956 1 061 1 504 1 479 1 643 1 558 1 606 1 165 o [J· o 997 1 504 1 473 1 564 1 515 1 606 1 153 o o Dec 1 027 1 440 1 749 1 702 1 725 1 733 1 649 1 303 • o 'l· o 1 327 1 679 1 671 1 698 1 727 1 649 1 078 o o

12 352 15 969 16 951 18 942 18 680 16 704 16 227 2 212 o 15 679 16 695 18 447 18 335 16 704 16 704 2 212 o

Ökning från föregående år : 1 016 1 753 -113 -1 631 o Diffmot

Föreg. Före g . mån mån

2015 Budget helår 18 166 2015 Kompl.budget o 2015 Q Aktuell årsbudget 2015 18 166 2015 Månadsschablon februari 1 106 2015 Budget l månad 1 514

Prognos utifrån månadsschablon 2015 Utfall helår jan-december r 14 381 ~

Prognos efter Februari 15 900 II014 Avvikelse helår 2 266 o 2 266

Institutionskostnad Barn och unga för år 2009-2015 (inkl placeringar m återbetalning från migrationsverket)

1 600

1400 -l--------------~-----------------------------------------------------------------4

1 200 i ~ ~~----------~~---------------------------------------------t

1 000 +W • l~ • ~ 1&1 ~ 1~1-----lk)::l-------=-:-------------------1

800 -1-~· • ~ • l~ ~ ~ - 1§1 ~~ • ~ - ~ • l~ • l .... ~ 1-600

400

200

781 780 l 572 385 423 545 --444 421 410 796 779 984 940

300 544 716 791

558 767

0 2009 . 2010

0 2011 0 2012 ~

l jJ 1!1 201 3 aw"l 1!12015

Institutionsvård för barn och unga prognos för 2014 EjLMA

Månad Jan

Antal dagar Ar 31

1003

1011!1

10U6 0116

10118

1UU7

1m' -148 800

2001

10UU

10118

1006 10118

1UU7 -117 600

10116

1UU8 -84 940

2003

2002

2000

111117 -148 e oo

1000

1000

1U$l_ -52 297

1007 -1 09 430

2002 1- -155 000

1007 -93 21 7

2004 -3 300

1- -29 700

10118

Summa -943 084

Ack umulerat -943 084

Antal placeringar/mån 10

Tillägg prognos o Antal inkl ro nos 10

Prosnos månadskostnad -943 064

---Prognos efter genomgång av placeringar ---Totalt ej LMA + LMA ·1 058 329

Ack totalt ej LMA + LMA -1 058 329

201 5-03-11 / FS

Fe b

28

-137 200

-106 400

-76 720

-137 200

-47 236

-08 840

-145 000

-84 196

-170 200

-12 255

-1 023 847

-1 966 931

10

o 10

-1 023 847

-1 163 707

-2 222 036

Mar Ap r Ma· Ju n Jul Au q

31 30 31 30 31 31

-1511100

· 117 800 ·114 000 · 117 800 • '114 000 -117 800 -08 800

·84 040 -82200 -84 040 -82 200 -2NO

· 161 000 · H 7000 · 132 300

-52 207 -50 610 -52 207 ·10 122

-100430 · 105000 ·100 ~ttlO -105 000 · 100 430 · 100 430

· 101 200 · 15ft 000 · 101 200 -3 1 200

-30 000

·204 800 · 108 000 -204 600 -1118000 -204 000 · 13 200

-108 2 10 - 122550 - 1261535

-1 170 277 -976 260 -989 202 -541 422 -434 570 -221 430

-3 137208 -4 11 3 468 -5 102 670 -5 644 092 -6 078 662 -6 300 092

10

o 10 8 8 6 4 3

-1 170 277 -976 260 -989 202 -541 422 -434 570 -221 430

-1 325 122 -1 1311 05 -11 44 047 -698 267 -589 415 -376 275

-3 547 158 -4 678 263 -5 822 310 -6 5 18 577 -7107 992 -7 484 267

Sep Okt Nov Dec

30 31 30 31

· 105 000 · 100430 · 105 000 .

-105 900 -109 430 -105 900 o -6405 992 -65 15422 -6 621 322 -6 621 322

1 1 l

-105 000 -109 430 -105 900

Pragnos he lår 2014

-260 745 -264 275 -260 745 -154 845

-7 745 012 -8 009 287 -8 270 032 -8 424 877

Budge t 2014

LMA

Totalt

Summa FörändrinQ Prognos

föregmän

o o o fa mil "ehem

o famil"ehem

O Avslutad 20130911

o -437 100 LVU Om ertn 5152014-10.(19

O Avslutad

O uoosaad 130 630

o O LVU avslutad 14-05-23

O LVU Avslutad enl dom FVR

-1114 zoo LVU

o -411110 förlängd

o Avslutad 14-03-19

O LVU Avslutad 14- 11 -30

o -717 200 LVU

O LVU

o ·ZMID LVU

·1 171 0 20 LVU

o -110 200

-20H13 avslutad 2015-03-02 _, 300

·21_700

·1 201 200

-317110

o o

-6 621 322

-6 621 322

.-------. Förändring prognc P rognos föreg uppf l -6 621 3221

-4 400

-950

~s J5o

Start Planerat avslut Avslutad

20 12-02-13 apr-12 20 12-04-12

2012-01-24 2012-02-06 20 12-02-06

2011-12-22 2012-07-02

2012-01-1 0 2012-02-07 2012-02-07

2011-11-29 2013-08-27 2013-09-11

2013-03-28 2015-03-31 Omolacerat

2013-02-18 LVU

2013-02-18 2013-08-18

2013-03-01 2013-03-05 avsluta t

20 13-1 2-12 2014-05-23

20 13-08-07 201 4-12-20

2014-11-10 2015-08-26

2013-09-09 2013-10-15 2013-10-15

2014-01-23 2015-07-01

2014-03-05 2014-09-04 2014-03-19

2014-02-24 2014-11-30

20 14-03-03 2014-03-05

2014-04-27 2015-05-27

2014-07-04 20 14-08-11

2014-08-25 2014-08-27

201 4-05-12 2015-06-18

2014-07-16 2015-1 1-30

2014-09-08 20 14-09-09

2014-1 2-04 2015-06-04

2014-12-1 9 2015-03-19

201 5-01-21 2015-01-22

2014-12-31 2015-01-08

20 15-02-02 2015-08-02

2015-02-26 2015-05-26

J an-Feb 2015 BOF Kostnad l BOF

El 2009 Institutionskostnad Missbruk för år 2009-2015 li 2010 800 &1 2011

• 2012 700 • 2013

• 2014 600

li 2015 500

400

.... ~ 300 1-

200

100

444 l 331

119 l 294

559 l 329

Institutionsvård för missbrukare prognos för 2015

Månad Jan Feb Ma• A o• Ma· Jun Jul Au a Seo Okt No' Dec Summa Förändrif'IQ L\ Proqnos Slan Plune mt ovslut AVslutad

Antal danar A, 31 28 31 30 31 30 31 31 30 31 30 31

1088 o avslutad 201Hl9-2 1 2013-04-20 l utsluss 120121·120420. eftervare

11>91 o 2012-02-28 2012-05-29 2012·07·23

11>92 o s· älvutskriven 2012·02-28 2013-02-28

1063 o 2012-05-0J 2012·07-03 2012·07-04 l l 1055 o Avbrutit nlacenrv. 2012-11-19 2012·05·29 2012·09-30 _J_dom fran FR 20121001 -20121131

1981 o Skvdda t boende 2012-06-07 2012-0&-31 urn ttad 1085 o Avslutad tidiaare 20 13.05-26 20'12-09·12 2013-06-14

1908 o 2012· 10-19 2012·11 -19

1055 o Ekeliden Av&lulnd 2012-12-03 2013-06-04

1964 o AvtJutoo 2012-12-11 2013-06-24

106" o Av~hJtnd 2012·12-27 20 13-06-25

106< o A VIiiulad 2013-10-25 2013-01-1 1 LVM l L VM avs 130524 l sot placedno fra n 130525

~ -66 650 -60 200 ·211500 -148 350 20 14-09-16 2015-03-1 7

1081 o a\ISiu!ad 2013-03-07 2013-09-07

11>91 o Avslutat 2256-12-30 2013-04-24 2013-11·22

1963 o avslutas 2013-05-29 2013-04-23 2013-05·29 1002 o förlänat ?.014-08-29 20 13-05-06 2014-08-29 1 T PlacerinQ förlånqt

1988 o 2013-05-06 2013-11-05 -~ -81 530 · 14871 -82894 -80 220 -319 516 2014-1 2-29 2015-04-29

1964 o avslutad 2014-00-29 2014-03-30 2014-09-29 l FörtällQt en\ SocN -beslut 140327 1082 o 2013-07-10 2013-10-10 1065 o avslutad 2013-07-03

~~~:~~~~~ 1 1 omorövnina efter 20'14-03-11 196' o 2013-09-11 Dom LRV 1084 o avslutad 2014.00-26 2013-11-01 2014-07-31 , .. , -52 700 -52 700 Tkl ic are avslul 15-01-29 2015-01·29 2014-03-10 2015-03-09 Förlänat enl SocN -beslut 140327

o llllinauuvslul 141002 2014-05-05 2014-11-04 1051 o 2014-05-05 201 4-06-04 ,.,,- o Avslutad 2014-10-28 20111- 10-7.8 2014-05-30 20 14-09-15 ~ -48 300 -48 300 LVM avsluladi!01!HI1·1•1 2014-07-17 2015-01-17

1001 -99 200 -89 600 ••• 200 •• • 000 ·88 200 ·18 200 -502 400 l dr lUtliX 2014-09-12 2015-06-10

'"" -53 041 -47 908 ·1133 -106 082 2014-12-30 2015-03-02

o 2014-09-22 2014-10-20 loon ~1 530 -10 696 -92 226 avslut 2015-02.04 2014-09-29 2015-04-28 1964 -62 310 -66 280 -12 310 -10 300 ... 4 220 -285 420 20!5.02-27 20 14-11-26 2014-15-22 1900 -4 800 -4 800 avslutad 2014-12-19 2015-01-02 1005 ..J7 905 -11 845 ·188150 -19960 -179 550 2015·02-10 2015-05-1 0 1Q89 -46 080 48120 -7180 -113 280 2015-02-05 2015-04-04

r summa -r o -550 061 -423 541 -392 402 -304 050 -163 370 -19 200 o o o o o o ·1 8 52 624

Ackumulerat -550 061 -973 602 · 1 366 004 -1 670 054 ·1 833 424 -1 852 624 ·1 852 624 ·1 852 624 -1 852 624 -1 852 624 -1 852 624 -1 852 624

Antal placeringar/man

Tillägg prognos

d inkl e!:29noS 9

-550 061 -423 541 -392 402 -364 050 -349 370 -3 19200 -310 000 ·310 000 -300 000 -310 000 -300 000 -310 000 -4 238 624

D Summa kostnad missbrukare

~ Diff mot årsbudget kr

P roynos heh.i r 201 5 l -4 23ti 624 1 -1 397 624

-3 742 224

Budget 2015 -2 841 000

2015-03-11/ FS Jan-Feb 2015 Vux kostnad l Missbruk



§ 98 15/1606

Rapport från fältgruppen perioden december 2014- februari 2015



Sammanfattning Fältgruppen ska kvartalsvis skliftligen redovisa en analys där det framgår vilka tisklniljöer/grupper som synliggjmis och vilka åtgärder som vidtagits. Analysen ska även innehålla ett resonemang om vilka tendenser som har observerats avseende olika miljöer och grupper.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens missiv 2015-02-25 Rapport fältgruppen perioderna 141201-150228 KvatialsrappOii Fältgruppen december 2014- februati 2015

8

KARLSHAMN

2015-02-25

Socialnänmden

Rapport fältgruppen perioderna 1401201-150228

Fältgruppen skall kvartalsvis skriftligen redovisa en analys där det framgår vilka riskmiljöer/grupper som synliggj01is och vilka åtgärder som vidtagits. Analysen skall även innehålla ett resonemang om vilka tendenser som har observerats avseende olika miljöer och grupper.

Socialnämnden föreslås

att ta informationen till protokollet.

Enhetschef

Cl_j p/. O~~J J A .l

a~vv~

Faltsekreterare

bb,k~~ F ättsekreterare

Emma Käll-Carlander Fältsekreterare

Karlshamns Kommun · Omsorgsförvaltningen · Individ och Familjeomsorgen Rådhuset · Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn · Tel 0454-81700 · Fax 0454-81760

E-post: [email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn .se postgiro 1 03 94-5 · Bankgiro 991-1777

Kvartalsrapport Fältgruppen december 2014-februari 2015

PERSON AL Jessica Peltonen har under januari 2015 påbörjat sin föräldraledighet och Jessica Northfell har kommit till gruppen som vikarie. Jessica Northfell kmnmer att arbete 80% så som Anna-Karin. Då Emma även är engagerad i Blekinge Barnahus så är det ingen i fältgruppen som förnärvarande arbetar l 00 % med fältarbetet. V år nya enhetschef Henrik Molin träffar gruppen kontinuerligt varannan vecka. Vi har även haft en planeringsdag på Södra Hoka med Henrik för att gå igenom våra arbetsuppgifter.

SAMVERKANSGRUPPERIPOLISMYNDIGHETEN Nätverksgrupperna inom samtliga områden fungerar bra. Marco Paulsson kontaktade Fältgruppen med önskemål om att Fältgruppen inkom med en vision om hur närpolisen skulle arbeta för att det skulle vara optimalt för vårt samarbete. Fältgruppen har skickat in sin bild av hur vi önskade att det var.

Fältgruppen har träffat närpolisen kontinuerligt och vid vår senaste träff diskuterade vi våra former för våra gemensamma orossamtaL Vi kommer att fortsätta denna diskussion för att sedan skriva ner en gemensam rutin.

OROSANMÅLNING AR, BROTTSOFFER, UNGDOMST JÄNT, INSATS Under perioden har vi påbörjat verkställigheten för tre ärenden av ungdomstjänst Två ungdomar har påbörjat sin ungdomstjänst på Driftservice i Karlshamns Kommun och en ungdom arbetar av sina timmar på Räddningstjänsten i Västra Blekinge. Då Fältgruppen har svårigheter med att hitta arbetsplatser som tar emot våra ungdomar som är dömda till ungdomstjänst har vi börjat fundera på om vi kan erbjuda arbetsplatserna något symbolisk ersättning för att de ställer upp för våra ungdomar. Vi har under perioden varit på Driftservice och Räddningstjänsten och överlämnat en tårta som tack för deras hjälp under 2014.

Emma sitter med i gruppen som gör Omsorgsförvaltningens nyhetsblad och vi tänker skriva en artikel gällande att vi söker fler arbetsplatser som kan ta emot ungdomar som skall göra sin ungdomstjänst

Fältgruppen är insats till två ungdomar i dagsläget. Insatserna består av möten cirka en gång i veckan.

Helgarbetet har under perioden resulterat i tre orosamtal via telefon med vårdnadshavare utifrån att ungdomar haft fest samt druckit alkohol. Samtalen har ej lett till någon vidare åtgärd. Helgarbetet har även resulterat i att personal i

Karlshamns Kommun · Omsorgsförvaltningen · Individ och Familjeomsorgen Rådhuset · Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn · Tel 0454-81700 ·Fax 0454-81760

E-post: [email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn.se postgiro 1 03 94-5 · Bankgiro 991-1777

nattgruppen har lämnat in fyra anmälningar till mottagningsenheten avseende ungdomar och narkotika.

I möte med närpolisen framkom en gemensam oro för en tmgdom och det resulterade i ett gemensamt orosamtal med ungdomen och dess familj.

HELGARBETE Det har under kvartalsperioden varit relativt lugnt under helgarbetet Det har förekommit en del "hemma fester". Information om dessa fester har överlämnats till vårdnadshavare direkt när nattgruppen har varit på plats. En ungdom har körts hem ifrån en av festerna då ungdomarna bad oss om hjälp med att ta hand om deras kompis som druckit alkohol. Samarbetet med utbildningsförvaltningen avseende helgarbetet fungerar mycket bra.

SKOLOR Fältgruppen har ambitionen att besöka kommunala högstadieskolor och gymnasiet varje vecka. Vi lyckas med detta till stor del men under några veckor har vi varit tvungna att prioritera andra arbetsuppgifter. Detta till stor förtret för oss då vi anser att vår tillgänglighet för ungdomarna på skolorna är mycket viktig. Se under punkt DISA.

I februari så medverkade vi vid en halvdag på Vägga gymnasieskola då de hade ett arrangemang med olika utställare i foajen med tema narkotika. Vi anser att det var en lyckad dag och vi delade ut cirka hundra visitkort.

FÖRELÄSNINGAR, HANDLEDNING OCH UTBILDNINGAR Fältgruppen och de fritidsledare som ingår i Nattgruppen har haft handledning utav Thomas Lundqvist, docent i psykologi. Nattgruppen kommer att fortsätta med Thomas som handledare under våren. Tanken med gemensam handledning med utbildningsförvaltningen är att det ska underlätta vårt samarbete och få en större samsyn på ungdomarna vi möter.

Fältgruppen har deltagit vid fritidsledarnas stormöte för att lyssna på en föreläsning om hederskultur.

Fältgruppen har deltagit i utbildning av den nya modulen i Procapita.

RIKSFÖRBUNDETFÖRFÄLTARBETE Emma har som Vice ordförande i Riksförbundet för fältarbete, RlF deltagit i styrelsemöte varje månad. Två av dessa möten har skett genom telefonkonferens och vi har träffats i Göteborg vid ett tillfälle. Styrelsen arbetar nu med en opinionsgrupp som skall arbeta med att stärka fältarbetare som grupp. Vi kommer också lansera en blogg till hjälp för medlemmar och andra som önskar veta mer om fältarbete. Emma har blivit erbjuden posten som kassör men har tackat nej och fortsätter sitt uppdrag som Vice ordförande i ytterligare ett år.

Karlshamns Kommun · Omsorgsförvaltningen · Individ och Familjeomsorgen Rådhuset · Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn ·Tel 0454-81700 · Fax 0454-81760


DISA Maj månad 2014 gick Anna-Karin och Jessica Northfell och Jessica Peltonen en tredagars utbildning i DISA tillsammans med flertalet fritidsledare i Karlshamns kommun. DISA (Din ime styrka aktiveras) är en evidensbaserad metod i att förebygga stress och depression bland främst flickor men har även visat sig verksam gentemot pojkar. DISA är manualbaserat och omfattar 10 träffar. Det optimala för varje träff är att gruppen träffas under cirka en och en halvtimme per gång. Eftersom det är första gången vi genomför programmet förutsätts att vi både har god förberedelsetid före träffarna samt tid att sammanfatta och utvärdera träffarna efteråt. Det innebär att vi under vårterminen kmnrner att satsa mycket tid på att dessa grupper skall falla väl ut.

När utbildningen var klar kom vi tillsammans med fritidsledare överens om att starta DISA grupp på samtliga kommunala högstadieskolor. Anna-Karin och Jessica N startade upp en DISA grupp på Österslättskolan vecka 6. Vi kommer även att påbörja en grupp på N orrevångsskolan vecka 11.

ANALYS Under de år som vi arbetat i fåltgruppen har vi fått många möjligheter att utveckla vårt arbete utifrån de behov som har uppkommit och det har varit mycket framgångsrikt. Vi har byggt upp samarbetet med Räddningstjänst, skola och polis där vi träffar samtliga elever i årskurs 7 på hösten. Vi har lektioner för årskurs 8 i ämnet kränkningar på nätet. Vi har gått en DISA utbildning och vi håller just nu i skrivandets stund på att genomföra de första grupperna. Vi har ständigt en diskussion huruvida vi kan förbättra kvaliten på verkställigheten av ungdomstjänst och våra orossamtaL Vi har under dessa år utvecklat nattgruppens arbete och vi har i dagsläget möte var tredje vecka samt gemensam handledning.

Allt förändrings- och utvecklingsarbete tar tid, att vi i dagsläget har timmar i Fältgruppen som inte är tillsatta börjar märkas. Vi har tyvärr inte haft den tid som vore önskvärt avseende våra skolbesök. Vi eftersträvar att vårt arbete skall genomsyras utav struktur och evidensbaserade metoder men vi får passa oss så att vi inte glömmer bort en av våra viktigaste funktioner, nämligen att vara ute på ungdomarnas arenor och söka upp de ungdomar som riskerar att fara illa.

Vi kan även konstatera att vi fortsatt är mycket stolta över det helgarbete då vi är ganska unika i att kunna bemanna varje helg om vi jämför med andra kommuner i vår storlek.

De tendenser som vi ser inom området narkotika är att ungdomarna har tagit till sig information om de negativa konsekvenser som Spice ger och i och med det i stor utsträckning slutat missbruka drogen. Det varnas även på drogliberala hemsidor om Spice. Den narkotika som nu har tagit sig in mer och mer i Karlshamns kommun är MDMA och Anabola steroider. Vi ser fram emot ett samarbete med ANDT-strategen som nu påbörjat sin tjänst i kommunen.

Karlshamns Kommun · Omsorgsförvaltningen · Individ och Familjeomsorgen Rådhuset· Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn ·Tel 0454-81700 · Fax 0454-81760




§ 99 15/600

Skrivelse avseende granskningsrapport-Externa utförare inom individ- och familjeomsorgen


att anta reviderad rutin avseende placeting vid institution

att avge reviderad rutin som svar till Karlshamns kmrununs revisorer

att anta reviderad delegationsordning

Sammanfattning

9

PWC har, på uppdrag av socialnä1ru1den, granskat verksamhet avseende extema utfårare med imiktning institutionsvård.

Rappmi från PWC har inkmrunit till socialnä1m1den med revisionella bedömningar och med begäran om svar senast 2015-04-02.

För att åtgärda de btister som har redovisats i rappotien har befintlig rutin reviderats.

I rappotien från PWC :fi:amfårs bl a att det finns vissa oklarheter kring vem i förvaltningen som ska teckna avtal efter nämndens beslut om placering har fattats, samt vad avtalet ska innehålla. A v nuvarande delegationsordning :fi·amgår det inte vem som ska underteckna avtal efter att nänmden beslutat om placering. Förvaltningen föreslår därfår att det införs i delegationsordningen att enhetschef blir delegat med rätt att teckna avtal om placering i enlighet med socialnä1m1dens beslut.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-03 -12 Skrivelse avseende granskningsrapport-Externa utförare Rutin får placeting vid institution 2015-03-09 Utredningsenhet 2 Revisionsrappmi från PWC Externa utförare inom individ- ochfamiljeomsorgen, Karlshamns kommun, december 2014 skrivelse 2015-02-02 till socialnätm1den från Karlshatru1S kommuns revisorer Granskningsrapport-Externa utförare inom IFO

Nr Ärende

TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-12

Socialnämnden

Skrivelse avseende granskningsrapport - Externa utförare

Bakgrund

l (2)

PWC har på uppdrag av socialnämnden granskat verksamhet avseende externa utförare med inriktning institutionsvård.

Rapport från PWC har inkommit till socialnämnden med revisionella bedömningar med begäran om svar senast 2015-04-02.

För att åtgärda de brister som har redovisats i rapporten har befintlig rutin reviderats, vilken redovisas som bilaga.

Granskning/stickprovskontroll kommer att ske två gånger per år för att säkra att rutinen efterlevs.

I rapporten från PWC framförs bl.a. att det finns vissa oklarheter kring vem i förvaltningen som ska teckna avtal efter att nämndens beslut om placering har fattats, samt vad avtalet ska innehålla. A v nuvarande delegationsordning framgår det inte vem som ska underteckna avtal efter att nämnden beslutat om placering.

Förvaltningen föreslår därför att följande punkt införs i delegationsordningen

Lagrum Delegat Anmärkning

Rätt att teckna avtal Enhetschef om placering i enlighet med socialnämndens beslut

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset· Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-817 60


2 (2)

Socialnämnden f6reslås besluta

att anta reviderad rutin avseende placering vid institution

att avge reviderad rutin som svar till Karlshamns kommuns revisorer

att anta reviderad delegationsordning

Karlshamn 2015-03-12


E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn .se

Rutin/ Ri ktlinje Ärendenr (ÄÄÄÄ/nr)

Placering vid institution Ange ärendenr

Förvalt ning Verksamhet Senast reviderad 1 Sign

Omsorgsförvaltningen Utredningsenhet 2, BOF 150309 Dokumentutfärdare

Lavona Johansson

Godkänt datum Nästa revider ing

Ange datum Ange datum

Placering vid institution

Beslut om placering på institution ska föregås av en utredning jmlll

kap 1 § Sol. Socialnämnden fattar beslut avseende placering på

institution . Om det handlar om en akut situation, där barnet

behöver placeras på HVB, är det socialnämndens ordförande (eller

annan delegerad ledamot) som undertecknar beslutet.

Planerad placering och SKL:s ramavtal

Barne!s behov skall styra vid val av institution. l största möjliga mån

skall den unge (beroende på ålder) samt vårdnadshavare var

delaktig vid val av institution. Delaktigheten kan vara i form av att

ha synpunkter på var institutionen är beläget, behandlingsinriktning

samt vara delaktig 'vid studiebesök. Karlshamns kommun har genom

SKL:s natiopella L!PPhandling ramavtal med ett flertal olika HVB-hem

(hem för vård QCh b9ende) i landet, se SKL:s databas med uppgift

om leverantörer och .'ramavtal. l ' .,.

Referenstagning/kontroll av institution

För att säkerställa att den vård som genomförs av den valda

institutionen ska vara säker och av god kvalite, ska institutionen

kontrolleras genom referenstagning och/eller kontroll av

tillsynsrapport från IVO.

Placering på HVB

Om det föreligger behov av placering med stöd av LVU/Sol görs en

matchning av barnets behov och institutionens

inriktning/kompetens i möjligaste mån utifrån den information man

har efter genomförd utredning: Vid beslut enligt Sol skrivs beslutet i

utredningsformuläret alternativt i beslutsunderlag i Pro Capita

(barnets akt) . En vårdplan upprättas där vårdnadshavare och den

unge om denne fyllt femton år lämnar sk riftligt samtycke till

vårdplanen . Samtycke till insats ska dokumenteras både i

journalanteckning samt i utredning/beslutsunderlag. Beslut delges

vårdnadshavare samt den unge om denne fyllt 15 år. Vårdplan

upprättas i enlighet med BBIC.

Vid placering j mi LVU skall ett beslut om placering jml11 § LVU

dokumenteras. Socialnämndens ordförande (eller annan delegerad

ledamot) undertecknar beslutet. Använd maii"Piaceringsbeslut"

under dokument i Pro Capita. Efter att placeringen verkställts skall

en genomförandeplan, i enlighet med BBIC, upprättas.

Upprätta genomförandeplan

Genomförandeplan ska upprättas och det ska framgå vilka mål som

finns med vården för det aktuella barnet/ungdomen.

Genomförandeplanen diskuteras och upprättas vid gemensamt

möte mellan parter, handläggare och vårdgivare. De beskrivna

målen i genomförandeplanen ska utgå från aktuell vårdplan och

målen ska vara konkreta, realistiska och mätbara. ~

Genomförandeplanen ska vara synkroniserad med den

genomförandeplan som institutionen är skyldig att upprätta .

\ ,. o

{; .. ..-Placering p'å SiS ungdomshem

Vid b~ hov ai 'pia~~ring på ett särskilt ungdomshem, kontaktas

placeringssekreterare på SiS . Sedan fylls ansökan om plats i, vilken

kan hittas på www.stat-inst.se, där även aktuella kontaktuppgifter

kan hittas. Platsansökan faxassedan till placeringssekreteraren.

Vid placering på öppen avdelning på SiS ungdomshem skrivs beslut i

beslutsunderlag i Pro Capita (barnets akt), om det är en akut

placering. Annars skrivs beslut i utredning enligt 11 kap 1 § Sol.

Samtycke till insats ska dokumenteras både i journalanteckning

samt beslutsunderlag/utredning.

Uppföljning av placering på institution

Barnets situation och målen med insatsen ska följas upp av ansvarig

handläggare genom personliga .besök på den institution där barnet

är P.lacerat. Barnet ska vid besöken erbjudas enskilda samtal med

ansvarig handläggare. Besöken ska genomföras var tredje månad,

oftare vid behov.

2015-02-02

Till Socialnämnden

Granskningsrapport-Externa utförare inom IFO

På vårt uppdrag har pwc granskat Socialnämndens verksamhet avseende externa utförare inom individ- och familjeomsorgen.

Med hänvisning till hela nämndens ansvar ser vi det som önskvärt att samtliga ledamöter tar del av rappmten, framförallt de revisionella bedömningarna.

Rapporten översändes härmed med begäran om svar senast 2015-04-02 med redogörelse för hur de revisionella bedömningarna kommer att hanteras.

För Karlshamns kommuns revisorer

Jan Andersson Ordfårande

Kopia för kännedom: Kommunfullmäktige och lnformationsenheten.

Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor December 2014

p wc

www.pwc.se

Revisionsrapport

Externa utförare inom individ- och familjeomsorgen

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionen bedömning ............................... 1

2. Inledning .................................................................................... 2

2.1. Revisionsfråga ...................................................................... .......................... 2

2.1.1. Revisionskriterier ..................... .............. .. ............. .................................. ..... ..... .. ........... 2

2.2. Metod .................... ........................ ..... ............................................. ......... ....... 2

3 · Regler om institutionsplaceringar inom sociala barnavården ..... 3

3.1. Planering och uppföljning av institutionsvård av barn och unga .................. 3

3.2. Tillämpligheten av LOU i upphandling av bistånd och placeringar enligt SoL och LVU ................................................................................................................. 3

4. Iakttagelser ................................................................................. 5

4.1. Upphandling .... .. ......... .. ........ ...................... ................... ............ ............. ........ s 4.2. Rutiner som stöd vid placering ...................................................................... 5

4·3· Det praktiska arbetet med placeringen .......................................................... 6

4·3·1. stickprov ....... ... ... ......... .. .......... .................................... ....... .................. .. .. ........ .............. 6

December 2014 Karlshamns kommun P wC


1. Sammanfatming och revisionell bedömning

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning av socialnämndens interna kontroll över insatser som ges av externa utförare. Fokus har varit på vård som köps på hem för vård och boende (HVB) för barn och unga.

Vi bedömer att socialnämndens interna kontroll över insatser som ges av externa utförare behöver stärkas ytterligare. Vi grundar vår bedömning på att det saknas ett heltäckande stöd till handläggande personal i form av rutiner, styrningen och uppföljning från handläggande socialsekreterare behöver bli bättre och att det förekommer brister handläggningen i vårt stickprov.

Vi rekommenderar att de skriftliga rutiner som finns kompletteras med uppgifter om kontroller av boendet innan placering och att rutinerna sedan förs in förvaltningens centrala kvalitetssystem.

I stickprovsdelen framkommer att nämnden använder vårdplaner för att styra och planera vården. Däremot brister rutinerna gällande genomförandeplaner. Socialtjänsten har på olika sätt följt upp vården som getts på institution. Uppföljningen består främst av besök på institutionen, korrespondens med institutionen och vårdnadshavare samt placerad, formella beslut om övervägandejornprövning i socialnämnden. I ett av de nio djupgranskade placeringarna hade inte socialnämnden formellt övervägt respektive omprövat vården i rätt tid. Vidare bedömer vi att det inte görs tillräckligt med besök på institutionen och förs enskilda samtal med den placerade. I samtliga ärenden fanns en journal i vilken socialsekreterarna löpande hade fört in uppgifter.

Det är positivt att socialnämnden deltagit i SKL:s upphandling av hem för vård och boende (HVB) för barn och unga. Ramavtalet gäller från och med november 2014.

Genom ramavtalet kommer den interna kontrollen stärkas, bland annat gällande avtalshanteringen och kvalitetskriterier. Inom missbrukarvården finns också ramavtal. Dessa används dock inte eftersom ramavtalsleverantörerna inte bedöms uppfylla ställda krav på kvalitet och effektiva behandlingsmetoder. Vi rekommenderar nämnden att se över möjligheten att genomföra en ny upphandling av HVB inom missbruksvården.

Vi bedömer att de förtroendevalda i nämnden ges tillräcklig återkoppling. Vi grundar vår bedömning på att centrala beslut i en placering inte delegerats till ett utskott utan behandlas av nämnden i plenum.


l av 8


2. Inledning Socialtjänstens individ- och familjeomsorg anlitar externa utförare för bland annat placeringar. Den mest omfattande institutionsvården är den för barn och unga. Institutionsvården omsätter anseliga belopp och är den mest ingripande vårdformen. I dessa placeringar lyfts vården av ungdomen över till en extern utförare samtidigt som socialtjänsten behåller ansvaret. Det är då viktigt att styra och följa upp den externa utförarens arbete.

2. I. Ret•isionsfråga Bedriver socialnämnden en god intern kontroll över de insatser som ges av externa utförare?

2 .1.1. ReL•isionskriterit?r

• Finns erforderligt stöd till handläggande personal i form av rutiner och metodstöd för placeringar?

• Tas kvalitetskrav med i upphandling av institutionsvård?

• Styr och planerar nämnden i tillräcklig omfattning vården som ges av extern leverantör?

• Ges tillräckligt tydliga uppdrag från socialtjänsten till utföraren?

• Finns ändamålsenliga rutiner för uppföljning av insatser på individnivå?

• Görs tillräckligt antal besök på institutionen och förs enskilda samtal med den placerade?

• Har vården i ett antal utvalda placeringar avtalats, planerats och följts upp på ett ändamålsenligt sätt från socialtjänstens sida?

• Sker tillräcklig återkoppling till de förtroendevalda i nämnden?

2.2. Aletod Granskningen kommer att genomföras genom intervjuer, dokumentstudier och aktgranskning.

Intervjuer har genomförts med förvaltningschef, enhetschefbarn och unga, 1:e socialsekreterare, socialsekreterare som utreder och följer upp institutionsvård.

I en granskning om nio akter har vi granskat om placeringen planerats och följts upp på ett ändamålsenligt sätt från socialtjänstens sida.

Granskningen omfattar inte nämndens uppgift att utöva tillsyn över externa utförare. Granskningen fokuserar på institutionsvården för barn och unga. Placeringar av i familjehem har inte granskats.


2 av s


3· Regler om institutionsplaceringar inom sociala barnavården

Institutionsplacering är en mycket ingripande åtgärd från samhället sida, varför förfarandet tydligt regleras inom socialrätten.

3.1. Planering och uppföljning at' institutionst'ård at' barn och unga

När ett barn behöver vårdas i ett annat hem än det egna ska en vårdplan upprättas över den vård som nämnden avser att ordna. En vårdplan ska även innehålla de åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för (11 kap. 3 §första och andra stycket Socialtjänstlagen, SoL).

Vårdplanen ska kompletteras med en genomförandeplan som beskriver hur vården ska genom- föras (n kap. 3 § andra stycket SoL). Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör genomförandeplanen bland annat beskriva vilka mål som gäller för insatsen, när och hur insatsen ska genomföras, på vilket sätt den enskilde utövat inflytande över planeringen samt hur planen ska följas upp. Det bör också framgå vilka specificerade insatser som ska genomföras av andra huvudmän.

En viktig del i socialtjänstens arbete med en institutionsplacering är att kontinuerligt följa vården och överväga om fortsatt placering är det bästa alternativet. Av 5 kap. 1 §b SoF framgår att nämndens ansvar för uppföljning gäller vid alla slags placeringar och oavsett om vården sker med stöd av SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (L VU).

I SoL och LVU framgår reglerna om övervägande och omprövning av om placeringen fortfarande behövs. Placeras någon enligt dessa lagrum ska antingen ett övervägande eller en omprövning göras var sjätte månad. Övervägande och omprövningar får inte delegeras till en tjänsteman utan endast till ett utskott till socialnämnden. Övervägande ska göras vid alla placeringar enligt SoL och vid L VUplaceringar när barnet placeras på grund av brister i hemmet. Placeringar av unga på grund av eget beteende omprövas istället.

Tillärnpligheten at' LOU i upphandling Cll'

bistånd och place1·ingar enligt SoL och L \TT LOU gäller även vid upphandling av institutionsplaceringar enligt SoL och L VU. Av 15 kap. 3 § LOU framgår att huvudregeln är att tillåtna former för upphandling är så kallat förenklat förfarande eller urvalsförfarande. Direktupphandling får dock användas om kontraktets värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Den upphandlande myndigheten skall vid behov besluta riktlinjer för användning av sådant förfarande Det är upp till respektive kommun att ange vad som menas med "lågt värde", dvs. ange en beloppsgräns för direktupphandling.


3 av 8


Med direktupphandling menas upphandling utan krav på anbud. Även vid direktupphandling bör prisjämförelser göras mellan olika leverantörer där detta är möjligt. Sker upprepade direktupphandlingar av samma typ av vara eller tjänst kan man behöva överväga om ett ramavtal ska behöva tecknas. Ett anskaffningsbehov får inte delas upp i mindre delar i syfte att komma under gränsen för direktupphandling.

Det finns en konflikt mellan socialrätten (SoL och LVU) och LOU. SoL innehåller tvingande regler om bistånd. Beslut fattas efter en biståndsbedömning i det enskilda fallet. Bland de grundläggande principerna inom socialtjänsten är den enskildes medbestämmande. Kommunen måste ta hänsyn till de synpunkter den enskilde har i val av institution. Vidare grundar sig beslut om institution på en individuell behovs bedömning. I en sådan bedömning är det ett stort antal variabler som påverkar vilken institution som är lämplig. I praktiken torde det vara omöjligt att på ett tydligt sätt beskriva dessa variabler i ett förfrågningsunder lag, så att det går att begära in anbud på det och sedan utvärdera anbuden. Flera beslut om placeringar måste även ske mycket skyndsamt.


4 av8


4· Iakttagelser 4.1. Upphandling Under perioden 2009 och 2012 hade Karlshamns kommun ramavtal tillsammans med Ronneby kommun med ett antal HVB. Efter det att avtalen gått ut valde socialnämnden att år 2013 ansluta sig till en gemensam upphandling av placering på HVB gällande barn och unga som genomfördes av SKL. Upphandlingen avslutades i november 2014. I upphandlingen ställdes kvalitetskrav inom områdena säkerhet, hälsa och individens delaktighet i vården. Utvärderingskriterierna fokuserade på struktur, process och resultatinriktade kriterier. Efter upphandlingen rangordnades de antagna leverantörerna inom ett antal delområden. För att underlätta för socialsekreterarna har SKL upprättat en databas med uppgifter om leverantörerna och ramavtalen. I databasen kan socialsekreteraren göra en urvalssökning utifrån t. ex. inriktning, målgrupp, ålder och geografisk närhet. En lista upprättas då, där den leverantör som kommer först på listan är den som har bäst kvalitet och pris utifrån urvalskriterierna.

SKL har åtagit sig att sköta den fortsätta avtalshanteringen, dvs. bevakning av avtalsförlängningar, leverantörskontroll (ekonomisk stabilitet och att inte tillstånd dras in) och fungera som stöd vid tvister. Kommunen har dock ansvar för själva placeringen och att den ges på det sätt som avtalats.

Inom missbruksvården används fortfarande ramavtalet som upphandlades tillsammans med Ronneby kommun. Från personalen framförs många synpunkter på detta avtal. Framför allt bedöms inte ramavtalsleverantörerna uppfylla ställda krav på kvalitet och effektiva behandlingsmetoder. Socialsekreterarna anlitar istället de HVB som de vet håller hög kvalitet och som ger avsedd effekt i behandlingen av klienten.

..J..2. Rutiner som stöd t' id place1-ing Omsorgsförvaltningen har ett centralt kvalitetsystem som samlar skriftliga rutiner och riktlinjer. I kvalitetssystemet finns inte några särskilda rutiner för själva placeringen på institution. Inom enheten för barn och unga finns dock ett dokument med några rutiner vid en placering på institution. Av dokumentet framgår bland annat att den unge (beroende på ålder) samt vårdnadshavare ska vara delaktig vid val av institution. Det är socialnämnden i plenum som fattar beslut avseende placering, övervägande och omprövning. Om det handlar om en akut situation, är det socialnämndens ordförande (eller annan delegerad ledamot) som undertecknar beslutet. I samband med placeringen skall en vårdplan upprättas. Vårdplan och genomförandeplan ska upprättas i enlighet med BBiC.

Av rutinerna framgår inget om kontroller av boendet innan placering, t.ex. kontroll av tillsynsrapporter som finns utlagda på Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) hemsida eller tagande av referenser. Det beskrivs inte heller om skriftliga avtal ska slutas med vårdföretaget, vad de ska reglera och vem i förvaltningen som skriver under avtalet.


5 av 8


4·3· Det praktiska arbetet med placeringen Intervjupersonerna lyfter fram komplexiteten med att välja, beställa och styra köpt vård på HVB. Placering är den sista utvägen men flera av de intervjuade är samtidigt tveksamma till de långsiktiga effekterna av behandling på HVB. Privat drivna HVB drivs med ett vinstintresse och verksamheten har då ett intresse av att placeringen fortgår så länge som möjligt. Samtidigt har boendet mer kunskap om den placerades utveckling och behov än socialsekreteraren.

Att finna objektiv information om boendet är en utmaning. Den information om boendet som finns att tillgå har som regel verksamheten själv tagit fram, och visar därmed oftast på dess förtjänster. Tillsynsrapporter från IVO tas inte regelmässigt in utan vid särskilda behov. Det lyfts också fram att referenstagande inte alltid ger en objektiv bild, eftersom det oftast är boendena som lämnar uppgifter om referenskommuner. Som regel skickar boendet ett utkast till avtal till kommunen utifrån en fårdig mall. Villkoren skiljer sig mellan boendena, t. ex. vad som ingår i priset och uppsägningstid.

Av våra intervjuer framförs att placeringar är prioriterade ärenden. En vårdplan tas fram i samband med utredningen och en genomförandeplan. Likaså uppföljning av institutionsvård prioriteras. I våra intervjuer framförs att ansvarig socialsekreterare som regel besöker den placerade och personal på institutionen var sjätte vecka på så kallade behandlingskonferenser. På behandlingskonferensen utvärderas uppfyllelsen av målen i genomförandeplanen. Utöver dessa besök stämmer socialsekretaren även av löpande genom telefonkontakt cirka en gång i veckan. Ibland tvingas förvaltningen använda institutioner belagda långt ifrån kommunen. Uppföljningen av sådana placeringar är mer tidskrävande. Det kan då vara svårare att åka på behandlingskonferenser så ofta som var sjätte vecka. Telefonkontakt används därför i större utsträckning i sådana placeringar.

~"'tickpl'OL' I en stickprovsgranskning undersöktes rutinerna för placering av barn och unga på institution. Förvaltningen försöker i det längsta undvika placering och när det ändå sker prövas om familjehemsvård är möjlig. I de fall förvaltningen tvingas placera på institution försöker man i första hand få plats på kommunalt drivna eller dem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Det har därför varit svårt att hitta placeringar i enskilt drivna hem, under 2014, som pågått så länge att vi kan undersöka hur styrning och uppföljning av vården sker i dessa hem. Många av dessa placeringar varade bara några månader. För att kontrollera våra iakttagelser från det begränsade urvalet av enskilt drivna hem, har vi även tagit med några placeringar på kommunalt drivna hem och på några på Statens institutionsstyrelse. Totalt bestod stickprovet av nio placeringar.

Planering av vården

I samtliga placeringar hade en vårdplan tagits fram av förvaltningen. Vårdplanerna hade tagits fram utifrån BBiC-mallen och höll överlag god kvalitet. Av planerna framgick målet med vården och vilken förändring som behövdes för att vården skulle kunna upphöra.


6 av 8


När det gäller genomförandeplaner brister rutinerna något. Socialtjänsten hade inte upprättat en genomförandeplan i fyra av de nio placeringarna. Det är möjligt att boendet själva hade upprättat en genomförandeplan, men enligt förvaltningens rutin ska socialtjänsten upprätta en genomförandeplan. De genomförandeplaner som hade upprättats var överlag av god kvalitet.

Följa vården

Socialtjänsten har på olika sätt följt upp vården som getts på institution. Uppföljningen består främst av besök på institutionen, korrespondens med institutionen och vårdnadshavare samt placerad, formella beslut om övervägandejornprövning i socialnämnden.

Enligt lag ska en placering antingen övervägas eller omprövas var sjätte månad. I ett av de nio placeringarna hade inte detta genomförts i rätt tid. Det är socialnämnden i plenum som fattar dessa beslut med underlag som tagits fram av handläggande socialsekreterare. Samtliga underlag höll god kvalitet och fångade in den unges utveckling på boendet.

Hur ofta ansvarig socialsekreterare träffade den placerade varierade. För att uppnå lagens krav om omprövning respektive övervägande krävs att ett besök görs var sjätte månad, dvs. två gånger om året. Enligt bland annat Socialstyrelsen bör socialtjänsten som riktmärke ha att försöka besöka den unge fyra gånger under ett år. Så många besök hade förekommit i sex av de åtta placeringarna. De flesta boende har som rutin att anordna möten med socialsekreteraren och den placerade (behandlingskonferens) var sjätte vecka. I vårt stickprov var en sådan frekvens på besöken ovanlig, endast i två placeringar av nio hade den placerade besökts var sjätte vecka.

I samtliga ärenden fanns en journal i vilken socialsekreterarna löpande hade fört in uppgifter. Journalen innehöll anteckningar om beslut och åtgärder som vidtagits samt andra viktiga händelser. Anteckningarna var fylliga och välstrukturerad e, varför det var lätt att följa utvecklingen av vården.


7 av 8

2014-12-12

Fredrik Ottosson

Projektledare


\ Externa utförare inom individ- och familjeomsorgen

LisaAberg

Uppdragsledare

B av B



§ 100 15/1245

Nytt avtal med Cura individutveckling avseende boende för ensamkommande asylsökande barn


att uppdra åt fårvaltningschefen att teckna avtal avseende samverkan kling boende for ensamkmmnande asylsökande barn och ungdomar

Sammanfattning Cura har sedan 2011 ett avtal avseende boende for ensamkommande asylsökande bam och ungdomar med Sölvesborg, Rmmeby och Olofströms kmmnun. Avtalet bygger på då rådande avtalskonstruktion mellan Migrationsverket och kmmnunema.

Förutsättningama for kommunernas mottagande har forändrats väsentligt sedan avtalet upprättades, främst beroende på att antalet ungdomar som kmmner till Sverige for att söka asyl har blivit påtagligt stötTe. Kmmnunerna har inte längre smmna möjligheter att själva styra omfattningen i sitt mottagande av ungdomar utan måste efter hand fitma lösningar for boende for det ökande antal ungdomar som anvisas kmmnunen.

Omsorgsfårvaltningen i Karlshamns kmmnun har efterhöti möjligheten att ingå i den samverkan som de ovan nämnda kmmnunerna har, dels genom Cura och dels genom ett inbördesavtal som reglerar kmmnunemas ekonomiska och praktiska ansvar i forhållande till vm·andra, när ungdomar anvisade till den egna kommunen, kmmner att bo i någon av de övtiga kommunerna.

Cura erbjuder nu kmmnunerna att teckna ett nytt avtal avseende samverkan kring boende for ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, for samverkan mellan Rmmeby, Sölvesborg, Olofström och Karlshmm1s kommun.

Avtalet bör vara taget till beslut senast april 2015.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens tjänstesklivelse 2015-03-12 lvföjlighet att träffa avtal avseende samverkan la-ing boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Cura Individutveckling, Nytt avtal avseende boende för ensamkommande asylsökande barn

TJÄNSTESKRIVELSE l (2) 2015-03-12 Dnr 201511245

Möjlighet att träffa avtal avseende samverkan kring boende för ensamkommande asylsökandebarn och ungdomar

Bakgrund Cura har sedan 2011 ett avtal avseende boende for ensamkommande asylsökandebarn och ungdornar med Sölvesborg, Ronneby och Olofströms kommun. Avtalet bygger på då rådande avtalskonstruktion mellan Migrationsverket och kmmnunerna.

F ömtsättningarna for kommunernas mottagande har forändrats väsentligt sedan avtalet upprättades, främst beroende på att antalet ungdornar som kornmer till Sverige får att söka asyl har blivit påtagligt större. Kommunerna har inte längre samma möjligheter att själva styra omfattningen i sitt mottagande av ungdomar utan måste efter hand finna lösningar for boende for det ökande antal ungdornar som anvisas kommunen.

Ornsorgsforvaltningen i Karlshamns kmmnun har efterhört möjligheten att ingå i den samverkan som de ovan nämnda kommunerna har, dels genom Cura och dels genom ett inbördesavtal som reglerar kommunernas ekonomiska och praktiska ansvar i forhållande till varandra, när ungdomar anvisade till den egna kommunen, kornmer att bo i någon av de övriga kommunerna.

Cura erbjuder nu kommunerna att teckna ett nytt avtal avseende samverkan kring boende for ensamkommande asylsökandebarn och ungdomar, for samverkan mellan Ronneby, Sölvesborg, Olofström och Karlshamns kommun.

Avtalet bör vara taget till beslut senast april 2015.

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 37 4 81 Karlshamn · Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-817 60


2 (2)


att uppdra åt fårvaltningschef att teckna avtal avseende samverkan kring boende får ensamkommande asylsökandebarn och ungdomar.

Karlshamn 2015-03-12

Annelie Myrbeck Förvaltningschef



cura Individutveckling

201s -oz- z 7 Diancnummc1

Sölvesborgs kommun

Olofströms kommun

Karlshamns kommun

Ronneby kommun

Nytt avtal avseende boende för ensamkommande asylsökande barn

Cura har sedan våren 2011 ett avtal avseende boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar med Sölvesborgs, Ronneby och Olofströms kommuner. Avtalet bygger på då rådande avtalskonstruktion mellan Migrationsverket och kommunerna. Förutsättningarna för kommunernas mottagande har förändrats väsentligt sedan avtalet upprättades, främst beroende på att antalet ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har blivit påtagligt större. Kommunerna har inte längre samma möjligheter att själva styra omfattningen i sitt mottagande av ungdomar utan måste efter hand finna lösningar för boende för det ökande antal ungdomar som anvisas kommunen. Avtal mellan kommunerna och C u ra avseende asylplatser respektive PUT -platser, kan därför sägas ha spelat ut sin roll.

Vidare har också verksamheten förändrats under åren som gått. Dels har två ytterligare institutioner tillkommit, dels har många ungdomar flyttat till utslussningslägenheter där villkoren mellan kommunerna och Cura reglerats i ett tilläggsavtal.

Till sist har Karlshamns kommun efterhört möjligheten att ingå i den samverkan som de ovan nämnda kommunerna har, dels genom Cura och dels genom ett inbördes avtal som reglerar kommunernas ekonomiska och praktiska ansvar i förhållande till varandra, när ungdomar anvisade till den egna kommunen, kommer att bo i någon av de övriga kommunerna.

Mot den här bakgrunden vill Cura teckna ett nytt avtal med kommunerna avseende samverkan kring boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar.

Avtalet bifogas.

Med vänlig hälsning

Ann-Sofie Ström Förbundschef

lnd ivid ut veckl in g

Avtal avseende HVB-boende för ensamkommande

asylsökande flyktingungdomar

l . BAKGRUND

Cura har sedan våren 2011 ett avtal avseende boende för ensamkommande asylsökande

ungdomar med Sölvesborgs, Ronneby och Olofströms kommuner. Avtalet bygger på då

rådande avtalskonstruktion mellan Migrationsverket och kommunerna. Förutsättningarna

för kommunernas mottagande har förändrats väsentligt sedan avtalet upprättades, främst

beroende på att antalet ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har blivit

påtagligt större. Kommunerna har inte längre samma möjligheter att själva styra

omfattningen i sitt mottagande av ungdomar utan måste efter hand finna lösningar för

boende för det ökande antal ungdomar som anvisas kommunen. Avtal mellan kommunerna

och Cura avseende asylplatser respektive PUT-platser, kan därmed sägas ha spelat ut sin roll .

Vidare har också verksamheten förändrats under åren som gått. Dels har två ytterligare

institutioner tillkommit, dels har många ungdomar flyttat till utslussningslägenheter där

villkoren mellan kommunerna och Cura reglerats i ett tilläggsavtal.

Till sist har Karlshamns kommun efterhört möjligheten att ingå i den samverkan som de ovan

nämnda kommunerna har, dels genom Cura och dels genom ett inbördes avtal som reglerar

kommunernas ekonomiska och praktiska ansvar i förhållande till varandra när ungdomar,

anvisade till den egna kommunen kommer att bo i någon av de övriga kommunerna.

Mot denna bakgrund tecknar Cura Individutveckling och kommunerna nu ett nytt avtal

avseende boende för ensamkommande asylsökande ungdomar.

2. PARTER

Mellan Karlshamns kommun, nedan kallad kommunen och Cura lndividutveckling, nedan

kallad Cura, träffas följande avtal om boende mm för ensamkommande flyktingbarn. Avtalet

förutsätter en samverkan mellan Ronneby, Sölvesborgs, Olofströms och Karlshamns

kommuner inbördes, varför avtalets giltighet förutsätter att samtliga kommuner tecknar

likalydande avtal.

3. AVTALSTID

Avtalet gäller från och med den tidpunkt då samtliga i samverkan ingående kommuner

tecknat avtal med Cura. Avtalet gäller tillsvidare med en ömsesidig möjlighet att säga upp

avtalet med 24 månaders varsel. Uppsägning ska ske skriftligen.

l

lndividutveckl in g 4. UPPDRAG

4.1 Boende för ensamkommande asylsökande ungdomar

Cura ska för kommunen, tillhandahålla platser för ensamkommande flyktingbarn i något av Curas

HVB-boenden, alternativt i utslussningslägenhet.

Uppdraget innebär ett åtagande från Curas sida, att tillse att de ensamkommande

asylsökande ungdomar, som Migrationsverket anvisar kommunen och som är i behov av ett

HVB-boende (såväl ensamkommande asylsökande flyktingungdomar som ensamkommande

flyktingungdomar som erhållit uppehållstillstånd) anvisas ett lämpligt boende. Barnen och

ungdomarna ska vara i åldern 15-18 år. l uppdraget ingår boende, omvårdnad och

stödinsatser, dock inte behandling. Antalet boendeplatser som Cura förfogar över ska

anpassas till de fyra i avtalet ingående kommunernas behov av platser över tid.

Cura kan inte lämna en absolut garanti om att omedelbart kunna tillhandahålla platser för

kommunens räkning eftersom antalet ungdomar som aktualiseras från tid till annan är

relativt oförutsägbart. Om plats inte omedelbart kan tillhandahållas ska Cura tillsammans

med de fyra i samverkan ingående kommunerna verka för att omgående hitta en lösning.

Boendet är ett HVB (hem för vård eller boende) varför Socialstyrelsens föreskrift SOSFS

2003:20 gäller för verksamheten.

4.2 Innehåll mm

• Uppdraget ska utföras i enlighet med socialtjänstlagens intentioner, övrig lagstiftning

och riktlinjer inom området samt upprättat placeringsavtal, vårdplan och

genomförandeplan.

• Uppdraget ska utföras i samverkan med den placerade, handläggaren och gode

man/särskilt förordnad vårdnadshavare, där sådan utsetts. Stor vikt ska läggas vid

bland annat samhällsinformation för att därigenom underlätta barnens integration i

samhället.

• Uppdraget ska utföras i nära samarbete med skolan och ge barnen stöd i skolarbetet.

• Barnen ska också få hjälp till en aktiv fritid. Kontakter med det lokala föreningslivet är

därför viktig.

• Insatserna ska kännetecknas av trygghet, kontinuitet, gott bemötande och respekt för den personliga integriteten.

4.3. Ekonomiska åtaganden mm

Cura ansvarar generellt för följande kostnader

• Introduktionspaket (kläder, hygienartiklar, sänglinne, mm.) när den unge anländer.

• Inventarier, husgeråd och annan utrustning till boenderummet.

• Mat alternativt matpengar i enlighet med konsumentverkets rekommendationer.

2

(~ <ommlmi~"

Individ utveckl ing • Fickpenningbelopp upp till en summa motsvarande barnbidrag eller CSN-bidrag (f n

1 OSOkr/månad) om den unge saknar inkomst eller har en inkomst som understiger barnbidrag/CSN bidrag.

• Kostnader för en individuell fritidsaktivitet (max 3 000 kr per år) .

• Kostnader vid gemensamma aktiviteter eller resor.

• Tolkkostnader när tolk behövs i arbetet på boendet.

4.4 Placering mm

Placering hos Cura kan endast ske efter beslut hos kommunen .

Om ensamkommande flyktingungdomar som anvisats kommunen behöver placeras i

jourhem/familjehem alternativt på annat HVB eller i en annan vård svarar kommunen för

såväl utredning som placering enligt Sol eller LVU. Kommunen ansvarar också för att

ensamkommande flyktingbarn som behöver psykiatrisk behandling aktualiseras hos

psykiatrin.

Om ett ensamkommande flyktingbarn avviker underrättas socialförvaltningen i kommunen

senast inom ett dygn. Om bemanningen medger det genomför Curas personal eftersökning i

närområdet. Kommunen eller den gode mannen tar ställning till eventuell efterlysning.

Underrättelse till Migrationsverket verkställs av kommunen eller den gode mannen.

5. ORGANISATION OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING

5.1 Organisation

Cura ansvarar för att verksamheten ska ha en för uppdraget ändamålsenlig organisation och ett för uppdraget anpassat ledningssystem där ansvar och befogenheter klart framgår.

Cura ansvarar för att verksamheten ska ha en beredskap för att kunna bibehålla utlovad kvalitet trots medarbetares sjukdom, vakanser etc.

5.2 Ledningssystem

Cura ska tillse att verksamhetens ledning är tillräckligt erfaren och kompetent. Cura ansvarar för att verksamheten har ansvarig chef (föreståndare).

5.3 Personal

Enligt 3 kap. 3 §i Socialtjänstlagen (SoL) ska det för utförandet av socialnämndens uppgifter finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet, vilket Cura ikläder sig ansvar för.

• l enlighet med upprättat avtal ska Cura se till att verksamheten har en tillräcklig bemanning.

• Om det i boendet finns ungdomar som är under 18 år ska boendet vara bemannat dygnet runt.

3

Indiv idutveckling • Cura ska tillse att vederbörliga kontroller görs beträffande personal och att personal

som anställs introduceras i verksamheten.

• Cura ska ansvara för att personalen behärskar det svenska språket i tal och skrift.

• Cura ska ansvara för att all personal känner till och iakttar regler för tystnadsplikt.

6. KVALITETSARBETE

6.1 Kvalitetssystem

• Cura ska i enlighet med de krav som ställs i SOSFS 2011:09 ha ett ändamålsenligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, som är väl förankrat i verksamheten .

• Cura ska i enlighet med 3 kap. 3 § Sol bedriva ett fortlöpande arbete med syfte att förbättra verksamhetens kvalitet.

• Cura ska ha rutiner och metoder för att hantera avvikelser och klagomål.

6.2 Uppföljning

Cura ska kontinuerligt följa upp verksamheten och hålla kommunen informerad om allmän

status, större förändringar och viktiga händelser. Kommunen ska få del av de verksamhetsberättelser som upprättas i samtliga verksamheter och som bland annat utvärderar det gångna året ur kvalitets- och arbetsmiljösynpunkt.

6.3 Samverkan

Cura och kommunerna ska bilda en referensgrupp där principiella frågor som berör gränssnitt och arbetsfördelning ska diskuteras. Vid behov ska gruppen utarbeta handlingsplaner för samverkan mellan parterna. Cura är sammankallande och mötena ska hållas minst två gånger per termin.

6.4 Dokumentation

Cura ska tillse att dokumentation sker enligt gällande lagar och föreskrifter samt att journaler och övriga handlingar förvaras på ett betryggande sätt.

6.4 Samverkan, information och anmälningsskyldighet

• Cura ska bidra till att skapa en god samverkan med kommunen.

• Cura ska tillse att den placerade och andra berörda får tillräcklig information om

verksamheten.

• Cura ska omgående informera kommunen om missförhållanden och avvikelser samt iaktta vad som sägs om anmälan om missförhållanden i 14 kap. l§ Socialtjänstlagen.

6.6 Lokaler och säkerhet

• Cura ska tillhandahålla godkända lokaler som vällämpar sig för verksamheten.

• Cura ska se till att boendet håller god standard och ge den enskilde en trivsam miljö.

• Cura ska i normalfallet erbjuda boende i enkelru,m. Om två boende önskar kan det vara aktuellt med dubbelrum.

• Cura ska ha rutiner för utrymning vid brand och andra kritiska situationer.

4

Llomm"o"m[j lnd ivi dutveckl i ng • Cura ansvarar för att det ska finnas rutiner för att hantera hot och våld som är väl

förankrade bland medarbetarna.

6.7. Kost

Cura ska tillhandahålla varierad och näringsriktig kost i tillräcklig omfattning och hänsyn ska

tas till ev. önskemål och behov av specialkost. Cura ska tillse att den personal som antingen

lagar mat eller handleder ungdomarna vid inköp och matlagning har de kunskaper som krävs

för att säkerställa detta .

7. UTSLUSSNINGSBOENDE

Om beslut om placering har fattats före ungdomarnas 18-årsdag kan placering vid HVB

boendet fortgå till 21 års ålder. Vissa ungdomar är mogna för ett mer självständigt boende

tidigare men fortfarande beroende av delar av det stöd som personalen på

Ungdomsboendet kan erbjuda. Inom Curas åtagande kan därför också rymmas att ansvara

för så kallat utslussningsboende.

7.1 Uppdraget

Det övergripande uppdraget är att ge ungdomarna stöd i den fortsatta introduktionen i det

svenska samhället. l utslussningslägenheten ska ungdomarna, utöver vad som framgår av

vårdplan och genomförand ep lan, få handledning för att klara av boende och fritid,

matlagning, läxläsning, ekonomi, myndighetskontakter mm.

7.2 Lägenheter

Cura åtar sig att tillhandahålla lägenheter för utslussningsboende. Cura hyr

lägenheterna och ungdomarna hyr i andra hand av Cura . l vissa fall kan två eller fler

ungdomar komma att dela på en lägenhet. Cura ansvarar för ett utrustningsbidrag till

ungdomarna så att de själva kan utrusta lägenheterna vad gäller möbler och annat husgeråd.

7.3 Personal och aktiviteter

Curas personal ska normalt sett besöka ungdomarna minst varannan dag (initialt varje dag).

Dessutom ska ungdomarna ha tillgång till den gemensamma läxläsningshjälpen på

institutionen, liksom till de gemensamma aktiviteter som erbjuds alla ungdomar som är

inskrivna vid HVB-boendet, framförallt under helger och andra ledigheter. Ungdomarna ska

också kunna kontakta personalen och be om hjälp vid särskilda tillfällen då behov

uppkommer. Nattetid finns möjlighet att kontakta personal vid institutionen .

7.4 Ekonomi

Cura står för mat- och fickpengar enligt samma regler som gäller på institutionen.

s

Kommunsa mve rkan

lllCl Ind iv idutveckling

7.5 Förutsättningar för utslussningsboende

Ungdomar som får möjlighet att bo i utslussningslägenhet ska ha fyllt 18 år, ha någon typ av

daglig sysselsättning (skola, praktik, eller arbete) och ha sådan grad av mognad att

självständighet att de bedöms klara av att bo i utslussningsboende.

7.6 Beslut och placering

Cura och kommunen samråder kring en eventuell placering i ett utslussningsboende. En

placering förutsätter dock alltid placeringsbeslut av kommunen. Cura garanterar inte att det

finns plats i ett utslussningsboende men kommer att eftersträva att kunna tillhandahålla

platser i den omfattning kommunerna önskar.

8. KOMMUNENSANSVAR

8.1 Avtal med övriga kommuner

Det ankommer på kommunen att upprätta nödvändiga avtal avseende samverkan mellan de i avtalet ingående kommunerna i avseenden som inte rör boendet i Curas regi, t ex. avseende skolgång.

8.2 Placeringsbeslut, vård- och genomförandeplan

Kommunen ansvarar för att ett placeringsbeslut tillställs Cura omgående vid en placering. Kommunen ansvarar för att vårdplan upprättas skyndsamt. Kommunen ansvarar även för att genomförandeplan i enlighet med SOSFS 14:5, upprättas men ansvaret överlämnas till Cura om inte särskilda skäl föreligger.

8.3 Kommunens utredningsansvar

Cura Ungdomsboende är inget behandlingshem utan skall utgöra ett familjärt och tryggt boende för ensamkommande asylsökande ungdomar. Om en ungdom uppvisar allvarliga psykosociala svårigheter, psykiatrisk problematik, kriminalitet, drogmissbruk eller annat normbrytande beteende skall den unges vårdbehov skyndsamt utredas av kommunens socialtjänst.

8.4 Annan insats

Om ungdomen är i behov av annan insats än vad ungdomsboendet kan tillhandahålla ansvarar kommunen för att den unge erbjuds lämplig vård- och boendeform. Kommunen svarar för kostnader som uppkommer i samband eventuell omplacering.

8.5 Tillkommande kostnader vid särskilda insatser

Samma ansvar gäller om utökade insatser krävs för att en enskild ungdoms behov skall kunna tillgodoses inom boendet under förutsättning att dessa insatser ges efter överenskommelse med socialtjänsten och bedöms som rimliga.

6

l nd ividu tveckl in g

9. UTSKRIVNING

Om den unge omöjliggör eller allvarligt försvårar insatser för sig själv eller de andra som

vistas i boendet, eller om den unge behöver annan vård än den som hemmet kan erbjuda

har ansvarig chef vid ungdomsboendet rätt att avbryta placeringen enligt bestämmelser i

socialtjänstförordningen 2001:937, 3 kap 15 §(se nedan). Eventuell utskrivning skall dock så

långt det är möjligt ske i samarbete med socialtjänsten i syfte att ge rådrum för att hitta en

lösning och ny placering för den unge.

10. VAL AV PLACERINGSORT

Parterna är överens om att det är önskvärt att ungdomarna placeras på en institution i den

kommun till vilken de blivit anvisade, eftersom det bland annat underlättar kommunens

uppföljningsarbete och befrämjar ett bra integrationsarbete vid vårdens upphörande. Cura

måste dock också beakta intresset av en rationell drift av de samlade ungdomsboendena hos

C u ra

11. KOMMERSIELLA VILLKOR

11.1 Ersättning

Kommunen ersätter från och med 2015-01-01 Cura enligt följande:

• 1 800 kr per ungdom och dygn vid institutionsboende

• 1 200 kr per ungdom och dygn vid utslussningsboende

Eftersom Cura befinner sig i ett skede där flera nya boenden ska startas upp finns en överenskommelse att dygnsavgiften kan justeras med upp tilllOD kr per dygn och plats om det visar sig att de totala kostnaderna överstiger intäkterna vid bokslut 2015.

Under 2016 ska avgifterna gälla enligt ovan. Därefter har kommunerna och Cura överenskommit att man ska ta en ny diskussion kring ambitions- och ersättningsnivåer.

11.2 Ersättning och fakturering

Ersättningen skall vara Cura tillhanda senast den sista vardagen i månaden under förutsättning att fakturan inkommit till kommunen senast 30 dagar dessförinnan.

Fakturerings-, expeditions- eller dylika avgifter utgår inte. Dröjsmålsränta utgår enligt räntelagen. Fakturan ska innehålla fullständig information för att kunna utgöra underlag för godkännande och utbetalning. Samlingsfakturan ska innehålla uppgift om:

• Organisationsnummer/F-skattenummer

• Curas referensperson (namn och telefonnummer)

• Kommuns referensperson

• Information om vilka ärendenummer och/eller ungdom som fakturan avser

Fakturan ska ställas till: Karlshamns kommun Rådhuset, 374 81 Karlshamn

7

lnd ividutveckl i ng

12. SKADESTÅNDSSKYLDIGHET

Cura svarar i förhållande till kommunen för skadestånd, som kommunen på grund av

vållande hos Cura eller personal denne svarar för, kan komma att förpliktas utge till tredje

man.

13. FÖRSÄKRINGAR

Cura ska teckna och under avtalsperioden vidmakthålla ansvarsförsäkring och andra

erforderliga försäkringar som håller kommunen skadeslös vid skada. Cura skall ha

olycksfallsförsäkring som omfattar de boende. För att styrka att nämnda försäkringar

tecknats ska Cura på begäran tillställa kommunen kopia på försäkringsbrev.

14. ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG

Ändringar och tillägg till avtal kan endast göras genom en skriftlig handling undertecknad av

behörig företrädare för kommunen och Cura.

15. OMFÖRHANDLING

Kommunen eller Cura får påkalla omförhandling av bestämmelserna i upprättat avtal om

ändrade förhållanden väsentligt inverkar på de förutsättningar som avtalet bygger på.

Anmälan om omförhandling ska ske så snart som det åberopade förhållandet har blivit känt

för den part som åberopar omförhandlingsrätten och befriar inte part från skyldighet att

fullgöra berörd avtalsförpliktelse intill dess eventuell överenskommelse om ändring träffats.

16. FORCE MAJEURE

Om part är förhindrad att fullgöra sina åtaganden i avtalet på grund av myndighets åtgärd,

strejk, bojkott, blockad, krigshändelse eller annan omständighet som denne inte kan råda

över ska denne i nödvändig omfattning vara befriad från detsamma.

Föreligger nämnda omständigheter har kommunen rätt att så länge de består själv utföra

Curas åtaganden.

8

Cli'"'";:;'" l n d i v id utveckling

Ersättningen till Curareduceras i förhållande till i vilken grad denne inte kan fullgöra sina

åtaganden. Arbetskonflikt som har sin grund i part brott mot kollektivavtal får inte åberopas

som befrielsegrund. Parterna ska skriftligen informera varandra om det föreligger

omständighet som kan föranleda tillämpning av denna bestämmelse.

17. TVIST MELLAN BESTÄLLARE OCH UTFÖRARE

Tvist mellan kommunen och Cura i anledning av ingånget avtal ska avgöras av svensk allmän

domstol med tillämpning av svensk rätt.

18. GARANTIER

Cura förbinder sig att omgående rätta till iakttagna och styrkta fel och brister i

genomförandet utan särskild kostnad för kommunen.

Avtal har upprättats i två likalydande exemplar varvid parterna tagit var sitt.

Karlshamns kommun 2015-

Ann-Sofie Ström

Förbundschef

9



§ 101

Informationsärenden


att ta infmmationen till protokollet.

Sammanfattning Vid Socialnämndens satmnanträde 2015-03-26 lä1m1as foljande infonnation i foljande ärende:

• Utbetalning av forsörjningsstöd, februari 2015 Dm 1511181

11

Omsorgsförvaltningen Handläggare Inger Lilja inger. lilja [email protected]

Informationsärenden

MISSIV / TJÄNsTEUTLÅTANDE l (l) 2015-03-12

Socialnämnden

Vid Socialnämndens sammanträde 2015-03-26 lämnas infonnation i följande sekretessärenden:

• Utbetalning av fårsö1jningsstöd, februari 2015


att ta infonnationen till dage6~- protokoll

\y~ e ,tx:ib--_ Annelie Myrbeck Förvaltningschef

Inger Lilja eJ Nämndssekreterare

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-817 60


Utbetalning av försörjningsstöd från org. enheterna Introduktion resp. Försörjning (inkl. Mott./service) samt Varvet

Antal hushåll totalt

Ar Jan Fe b ·-- Mar · Ap r Maj · 'ju n Jul " Aug Sep · •; --oK:t ·• Nov ·· Dec· 2007 160 172 165 164 173 166 185 167 147 150 163 166

. 2008 . -:· 163 - 163 ' 168 ~ . ._.. 183 185 176 190 -154 , 178 ; ... 175 188 202 2009 219 194 247 378 220 240 246 178 203 21 9 227 247 2010 240 234 252 ' 232 223 '239 227 195 . 220 215 234 269 2011 243 219 239 240 245 250 242 235 214 230 255 292

-- 2012 234 245 257 261 269 ' 247 229 248 . 21 5 - 258 245 260 ::i :4:97.: ti({:: ::::::::::::;:::;;;::: :;:::::::::::::::::::: ::::::::::;:;::::::::: :::::::;:::::::::::::: :::::::::::::::::::::: ::::::::::;::::::::::: 1 683 tkr 1 336 tkr 1 791 tkr 1 542 tkr 1 166 tkr

2013 260 224 251 241 235 216 232 199 202 239 238 234 1 652 tkr 1 349 tkr 1 754 tkr 1 627 tkr _ 1 494 !kr 1 190 tkr 1 498 tkr 1 220 tkr 1 257 tkr 1 718 tkr 1 485 tkr 1 522 tkr

2014 "230 250 242 "' -257 251 254 259 233 - 239 254 257 258 1 417 tkr 1 508 tkr 1 484 tkr 1 616 tkr 1 532 tkr 1 629 tkr 1 644 tkr 1 394 tkr 1 595 tkr 1 633 tkr 1 529 tkr 1 509 tkr

2015 255 246 1 483 tkr 1 396 tkr

Antal hushåll med registerledare 16-24 år

lÅr Jan Fe b -,;~-_Mar Ap r ·Maj . Jun Jul Aug s·ep Ok-t Nov Dec 2007 54 58 57 67 67 69 81 65 51 60 55 57

130 tkr 106 tkr 113 tkr 218 tkr 123 tkr 180 tkr 233 tkr 136 tkr 124 tkr 107 tkr 122 tkr 152 tkr 2008 59 64 67 73 81 79 70 57 70 63 75 82

118 tkr 140 tkr 176 tkr 221 tkr 237 tkr 197 tkr 217 tkr 173 tkr 182 !kr 167 tkr 238 tkr 288 tkr 2009 79 91 99 94 97 86 95 68 74 85 81 91

228 tkr 244 tkr 253 tkr 232 tkr 274 tkr 283 tkr 287 !kr 200 tkr 200 tkr 291 tkr 259 tkr 274 tkr

.. 2010 88 87 102 83 84 81 80 77 81 86 94 106 222 tkr 221 tkr 276 tkr 172 tkr 273 tkr 188 tkr 213 tkr 152 tkr 156 tkr 176 tkr 235 tkr 286 tkr

2011 98 49 57 59 70 72 63 54 51 48 64 67 175 tkr 260 tkr 324 tkr 286 tkr 342 tkr 382 tkr 297 tkr 245 tkr 266 tkr 212 tkr 334 !kr 311 tkr

2012 48 49 50 48 51 ' 49 55 57 49 60 60 66 223 tkr 255 tkr 235 tkr 220 tkr 237 tkr 255 tkr 318 tkr 330 tkr 255 tkr 340 tkr 303 tkr 327 tkr

2013 65 57 67 60 62 58 63 52 49 59 62 59 339 tkr 258 tkr 348 tkr 319 tkr 302 tkr 255 tkr 320 tkr 269 tkr 290 tkr 327 tkr 320 tkr 299 tkr


2015 62 58 284 !kr 285 !kr

- -

Antal hushåll med barn

!Ar Jan Feb Mar Ap r Maj Ju n Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2013 64 76 68 65 58 63 48 54 69 65 61

-. ·. 339 tkr 574 tkr 549 tkr 401 !kr 368 !kr 458 tkr 346 !kr 419 tkr 662 tkr 474 tkr 496 tkr 2014 59 66 - 65 68 69 ' 70 72 69 77 73 15 74

358 tkr 459 tkr 402 tkr 460 tkr 454 tkr 535 tkr 490 tkr 439 tkr 574 tkr 522 tkr 540 tkr 478 tkr

2015 66 64 462 !kr 390 tkr

-

Utbetalning av försörjningsstöd som belastar Försörjning (inkl. Mott/service)


. ""'Ar Jan - ·Feb Mar ""· Ap·r ·Maj Ju n Jur -~·,Aug Sep · 'Okt ···"'· · Nov- D"ec 2013 222 191 218 200 198 182 190 159 154 186 189 204

1 461 tkr 1 171 tkr · 1 565 tkr 1 408 tkr 1 299 tkr 1 038 tkr 1 290 tkr 990 tkr 974 tkr 1 363 tkr 1 242 tkr 1 370 tkr 2014 193 214 206 215 212 215 212 191 189 195 192 ·- 187

1 258 tkr 1 321 tkr 1293 tkr 1 410 tkr 1 314 tkr 1 380 tkr . 1 350 tkr 1 121 tkr 1 248 tkr 1 301 tkr 1 147 tkr 1 129 tkr 2015 193 190

' 1 124 tkr 1 082 tkr


_p. r Jan Fe b Mar Ap r Maj · Ju n Ju·l Aug Sep Okt Nov Dec !

2013 43 37 48 37 40 39 45 33 29 39 40 45 234 tkr 161 tkr 274 tkr 203 tkr 208 tkr 167 tkr 232 tkr 172 tkr 169 tkr 229 tkr 212 tkr 248 tkr l

2014 32 41 40 42 39 43 43 37 32 47 41 - 42 l

168 tkr 232 tkr 199 tkr 216 tkr 214 tkr 184 tkr 232 tkr 168 tkr 165 tkr 291 tkr 206 tkr 232 tkr l

2015 39 37 198 tkr 209 tkr l ----- - -


Ar Jan Feb · ·Mar ·'·' Ap r Maj Ju n Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2013 54 66 57 54 51 49 36 34 49 48 51

l 296 tkr 516 tkr 470 tkr 345 tkr 351 tkr 380 tkr 253 tkr 274 tkr 470 tkr 389 tkr 406 tkr .


2015 43 48 _ _j 278 tkr 232 tkr

L .. ·---- --- - --- -- -- - ----

Utbetalning av försörjningsstöd som belastar Introduktion


Ar - - Jan " Feb ·-· - Mar ' " Apr-"" Maj -· J·un Jur ' - -·Aug Sep .-

Okt Nov - Dec 2013 38 33 33 41 41 32 38 30 35 52 48 1g

1g1 tkr 178 tkr 189 tkr 21g tkr 188 tkr 13g tkr 190 tkr 187 tkr 219 tkr 351 tkr 229 tkr 119. tkr 2014 ''24 ''26 24 27 27 28- 34 28 35 45 47 . 53 l

121 tkr 145 tkr 150 tkr 165 tkr 173 tkr 1g5 tkr 227 tkr 182 tkr 268 tkr 271 tkr 321 tkr 2g5 tkr 2015 45 42

298 tkr 274 tkr -- - , __ - - -- --


-Ar 1 497 tkr Fe o -- .,-Mar · Ap r +- Maj Ju n ''Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2013 22 20 1g 23 20 17 14 9 7 19 21 3

105 tkr 97 tkr 74 tkr 116 tkr 87 tkr 76 tkr 71 tkr 55 tkr 56 tkr 93 tkr g4 tkr 17 tkr 2014 3 2 . . 2 4 6 5

~

5 3 7 8- 14 17 10 tkr g tkr 1g tkr 18 tkr 2g tkr 17 tkr 21 tkr 17 tkr 39 tkr 31 tkr 62 tkr 64 tkr

2015 6 7 26 tkr 36 tkr


Ar Jan Fe b Mar Ap r Maj · Jun ·- Ju-l Aug Sep Okt - Nov Dec--2013 10 10 11 11 7 14 12 20 20 17 10

·.·. 43 tkr 58 tkr 79 tkr 56 tkr 17 tkr 78 tkr g3 tkr 145 tkr 1g2 tkr 85 tkr 91 tkr 2014 g 12 12 14 15 16 17 ~ 15 1g 24 23 . - 29

54 tkr 7g tkr g4 tkr g3 tkr 107 tkr 143 138 tkr 104 tkr 184 tkr 154 tkr 208 tkr 192 tkr

2015 23 16 184 tkr 158 tkr

Utbetalning av försörjningsstöd som belastar Varvet


n Ar Jan --~ -Feb -- Mar - - -~ Apf-- ,- Maj ~- "Jon· -- Jul · Aug · s ·ep __,..,_ "<.Okf - ~ -~ Nov - "' o·ec ' -

2013

< -:> :-:: 2 2 4 10 13 1 1 11

:><::::: ::::: t::: 7 tkr 12 tkr 17 tkr 42 tkr 64 tkr 5 tkr 14 tkr 34 tkr 201'4 13 - 10 ., - 12 14 : -. 12 - - 11' - -. 13 ,_ :. ' 14 15 14 18 "''18

38 tkr 41 tkr 42 tkr 42 tkr 44 tkr 53 tkr 67 tkr 90 tkr 80 tkr 58 tkr 61 tkr 84 tkr 2015 17 14

60 tkr 40 tkr



§ 102

Handlingar för kännedom



Sammanfattning Socialnämnden delges 2015-03 -26 följande handlingar får kätmedom:

• Kmmnunfullmäktige 2015-02-02 § 11 Revidetingar av reglementen for kmm1mnstyrelsen och nämndema Dnr 1411758

• Kommunfullmäktige 2015-02-02 § 8 Pennanentande av tidigare projekt FIA (Fler i arbete) Dnr 14/3864

• Kommunfullmäktige 2015-02-17 § 3 Utökning av socialnä1m1dens ram for 2014 Dnr 14/3866

• Anvisningar till Mål och Budget för 2016 och plan for 2017-2018 Dnr 15/1354

• Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse får år 2014, omsorgsforval tningen

12

Omsorgsfårval tningen Handläggare Inger Lilja inger. lilja [email protected]

Handlingar för kännedom

TJÄNSTESKRNELSE 2015-03-12

Socialnämnden

l (l)

Socialnänmden delges 2015-03-26 fåljande handlingar får kätmedom:

• Kmmnunfullmäktige 2015-02-02 § 11 Revidetingar av reglementen får kmmnunstyrelsen och nämndema Dm 14/1758

• Kmmnunfullmäktige 2015-02-02 § 8 Pennanentande av tidigare projekt FIA (Fler i arbete) Dm 14/3864

• Kmmnunfullmäktige 2015-02-17 § 3 Utökning av socialnä1m1dens ram får 2014 Dm 14/3866

• Anvisningar till Mål och Budget får 2016 och plan får 2017-2018 Dm 15/1354

• Patientsäkerhets-och kvalitetsberättelse får år 2014, omsorgsfårval tningen


att ta infonnationen till dagens protokoll

G<'?~ c~ r~v:. ;;,cA_ Annelie Myrbeck Förvaltningschef

Inger tilja ~· Nämndssekreterare

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 37 4 81 Karlshamn · Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-817 60


Karlshamns kommun

PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2015-02-02

sid 15 av 33

§ 11 Revideringar av reglementen för kommunstyrelsen och nämnderna 2014/1758

Kommunfullmäktiges beslut,

att återföra skrivningen om upphandling i respektive nämndreglemente.

Sammanfattning

Kommunfullmäktige beslutade 2014-12-01, § 29, att anta revideringar i kommunstyrelsens och nämndernas reglementen enligt bilagda förslag. Förslagen är daterade 2014-07-04, men revideringar har gjorts därefter i enlighet med markeringar i det bilagda bes! u tsu n derlaget

Kommunstyrelsens reglemente,§ 9, punkt 6 har skrivningen om upphandling fått följande utformning efter revidering: "-upphandlingar inom styrelsens verksamhetsområde samt i kommunövergripande upphandlingar inomvaru-och tjänsteområdet i enlighet med av kommunfullmäktige antagen upphandlings- och inköpspolicy, övriga upphandlingar av stor principiell vikt och upphandlingar som sker samordnat med annanjandra kommuner"

Med anledning av den revideringen är det inte möjligt att ta bort skrivningen i respektive nämndreglemente enligt följande: "Nämnden svarar för upphandling som inte är kommunövergripande eller avser upphandling med andra kommuner eller annars av stor omfattning/principiell natur."

Beslutsunderlag

• Kommunjuristens skrivelse 2015-01-05 • Kommunstyrelsens protokoll 2015-01-20, § 33.

Yrkanden

Per-Ola Mattsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Propositioner

Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget.

Beslutsexpediering

Samtliga nämnder Författningssamlingen

2015-01 -05

Kommunstyrelsen

Revideringar av reglementen för kommunstyrelsen och nämnderna (Dnr 2014/1758)

Kommunfullmäktige beslutade 2014-12-0 l, § 29, att anta revidetingar i kommunstyrelsens och nämndernas reglementen enligt bilagda fårslag. Förslagen är daterade 2014-07-04, men revideringar har gjotis därefter i enlighet med markeringar i det bilagda beslutsunderlaget.

I kommunstyrelsens reglemente, § 9, punkt 6 har skrivningen om upphandling fått fåljande utfonnning efter revidering: "-upphandlingar inorn styrelsens verksamhetsområde samt kommunövergripande upphandlingar inom varu- och tjänsteområdet i enlighet med av kommunfullmäktige antagen upphandlings- och inköpspolicy, övriga upphandlingar av stor principiell vikt och upphandlingar som sker samordnat med annan/andra kommuner"

Med anledning av den revideringen är det inte möjligt att ta bort skrivningen i respektive nämndreglemente enligt följande: "Nämnden svarar får upphandling som inte är kommunövergripande eller avser upphandling med andra kommuner eller arrnars av stor omfattning/principiell natur."

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

att återfåra skrivningen om upphandling i respektive nämndreglemente.

,'\wu .Å~~"d Ann Åstrand Kommunjurist

Karlshamns Kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kansli Rådhuset • 37 4 81 Karlshamn • Tfn 0454-811 00 • F ax 0454-81 O 40 E-post: kommunkansli@karlshamn .se • Internet: www.karlshamn .se

Karlshamns kommun

Plats och tid:

Beslutande:

Jf


sid 1 av 33

Rådhussalen, klockan 17:00- 18:45, med ajourneringar 17:50-17:55 samt 18:15 - 18:25.

Marie Sällström Ordförande (S) Gert Åkesson Vice Ordförande (C) !rene Ahlstrand-Mårlind Vice Ordförande (M) Per-Ola Mattsson Ledamot (S) Annika Westerlund Ledamot (S) Andreas Saleskog Ledamot (S) Jan Bremberg Ledamot (S) Jan-Åke Berg Ledamot (S) Sara Sakhnini Ledamot (S) Anders Karlsson Ledamot (S) Henrik Hult Ledamot (S) Lena Sandgren Ledamot (S) Tobias Folkesson Ledamot (S) Kenneth Hake Ledamot (S) Maja Lingerud Sorinder Ledamot (S) Johnny Persson Ledamot (S) Christel Friskopp Ledamot (S) Petrus Eriksson Ledamot (S) Sofia Dahlqvist Ledamot (S) Göran Svensson Ledamot (S) Vivianne Andersson Ledamot (S) Gertrud Ivarsson Ledamot (C) Marco Gustafsson Ledamot (C) Paul Hedlund Ledamot (FP) Elin Petersson Ledamot (M) Magnus Gärdebring Ledamot (M) Per Erlandsson Ledamot (M) Carin Erlandsson Ledamot (M) Magnus Sandgren Ledamot (M) Claes Mårlind Ledamot (M) Bärthil Ottosson Ledamot (M) Cecilia Holmberg Ledamot (M) Emanuel Noren Ledamot (M) Anders Englesson Ledamot (MP) Sara Månsson Mällergren Ledamot (MP) Kim Nordlander Ledamot (MP) Anna Atmander Ledamot (MP) Per Atmander Ledamot (MP) Tor Billing Ledamot (SD) Tommy Strannemalm Ledamot (SD) Görgen Lennarthsson Ledamot (SD) Gudrun Johansson Ledamot (SD) Anna Wihlstrand Ledamot (SD) Ulf Lind Ledamot (SD) Mona Wettergren Ledamot (SD) Monica Andersson Ledamot (V) {j ~~ ~-

Karlshamns kommun

Tjänstgörande ersättare:

Närvarande ersättare:

Övriga:

Utses att justera:

Paragrafer:

Justeringsdatum:

PROTOKOLL

Kommunfullmäktige

2015-02-02

Ingrid Hagberg-Hake (S) , Mana Hakimy (S) Inger Löfblom Sjöberg (S) Carl-Eric Birgersson (M) Tommy Larsson (V)

sid 2 av 33

Roland Ohlsson (S), Anneli Bengtsson (S), Siri Näslund (S), Katrin Johansson (S), Patrik Engström (S), Lena Häggblad (C), Johan Sandevärn (FP), Anna Kälvestam (M), Britt Kilsäter (M), Anders Thuren (MP), Bo Bogheim (SD), Magnus Alfredsson (SD) och Karin Johansson (V).

Mathias Roas, Region Blekinge,§ 1

Andreas Saleskog (S) och Tommy Strannemalm (SD)

§§ 1-27

2015-02-10 kl10:00

sekreterare .A~ .. At:l~~4 ... .... ...... .... . ~~: Ås(Fafd

~~ -. ."?L~fct -: Ordförande

Justerande

Andreas Saleskog (S)

Anslag/Bevis

Organ :

Sammanträdesdatum:

Kommunfullmäktige 2015-02 -02

~

~~ ... ............... .. .... .... ....................... ....... Tommy trannemalm (SD)

Datum då anslaget sätts

upp:

2015-02-10 Datum då anslaget

tas ner: 2015-03-04

Förvaringsplats för

protokollet:

Rådhuset

Underskrift: ~ C{j ~"YY/M

Karlshamns kommun


§ 8 Permanentande av tidigare projekt FIA (Fler i arbete) 2014/3864


sid 11 av 33

att FIAs arbetsform förändras från projekt till socialnämndens ordinarie verksamhet med 12 deltagande per år och att finansiering sker inom befintlig budgetram.

Sammanfattning

Socialnämnden har 2014-11-27 beslutat att utifrån analys av FIA-projektets redovisade resultat, hos kommunfullmäktige begära en förändring av FIAs arbetsform från projekt till socialnämndens ordinarie verksamhet varvid finansiering sker inom befintlig budgetram.

Ekonomikontoret ställer sig positiv till förslaget att FIAs arbetsfo rm förändras från projekt till socialnämndens ordinarie verksamhet under 2016-2018 med 12 deJtagare per år och att finansieringen sker inom befintlig budgetram.

Beslutsunderlag

• Socialnämndens protokoll2014-11-27, § 292 • Ekonomienhetens yttrande 2014-12-12 • Kommunstyrelsens protokoll 2015-01-20, § 39.

Yrkanden

Jan-Åke Berg (S), med instämmande av Magnus Gärdebring (M), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med den ändringen att skrivningen "under 2016-2018" tas bort.

Propositioner

Ordföranden ställer först proposition på Jan-Åke Bergs (S) ändringsyrkande och finner att kommunfullmäktige biträder yrkandet.

Ordföranden ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag med biträdd ändring och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget.

Bes l utsexpedi er i ng

Socialnämnden Ekonomichefen



§ 292 2011/642

Permanentande av tidigare projektet FIA (fler i arbete)


att utifrån analys av FIA-projektets redovisade resultat, hos kommunfullmäktige begära en förändring av FIAs arbetsform från projekt till socialnämndens ordinarie verksamhet varvid finansiering sker inom befintlig budgetram

Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2012-04-02 att projektet FIA (fler i arbete) skulle genomföras och att projektet ska samfinansieras inom befintliga budgetramar 2012 och 2013 a v nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt av socialnämnden.

Den stora vinningen är självfallet att personen kommer ut på arbetsmarknaden och kommer vidare i livet med allt vad det innebär. Projektet visar att val av rätt målgrupp, en genomtänkt och noggrann rekrytering, en engagerad arbetsplats, deltagare som är beredda att ta ansvar för sin situation, leeler till bra resultat för alla i samhället. · Omsorgsförvaltningen rekommenderar i tjänsteskrivelse 20 14-11-14, efter redovisade resultat, en fortsättning av fiA-projektet uneler 20 16-2018 med 12 deltagare per år.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens missiv 2014-14-14 Förslag ti/l.forlängning av FIA (fler i arbete) projektet Omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 2014-11-04 Aterrapportering FIA-projektet ·

Protokollet ska skickas till Ekonom i kontoret Kommunstyrelsen Omsorgsförvaltningens ledningsgrupp Omsorgsförvalt11ingens ekonomer

' )(.

.r 'f -

\

l

l l l l l

MISSIV 2014-11-14

Socialnämnden

Förslag till forläggning av FIA (fler i arbete) projektet D nr Sammanfattning

l (l)

Kommunfullmäktige beslutade 2012-04-02 att projektet FIA (fler i arbete) skulle genomfåras och att projektet ska samfinansieras inom befintliga budgetramar 2012 och 2013 av nämnden får arbetsmarknad och vuxenutbildning och socialnämnden.

Den stora vinningen är självfallet att personen kommer ut på arbetsmarknaden och kommer vidare i livet med allt vad det innebär. Vårt projekt visar att val av rätt målgrupp, en genomtänkt och noggrann rekrytering, en engagerad arbetsplats, deltagare som är bereda att ta ansvar får sin situation, leder till bra resultat får alla i samhä1let.

Efter redovisade resultat rekommenderas en f01isättning av Fia projektet under 2016-2018 med 12 deltagare per år.

Beslutsunderlag Missiv: Förslag till fårläggning av FIA (fler i arbete) projektet 2014-11-14 Tjänsteskrivelse: Återrapportering FIA-projektet 2014-11-04


att Fia-projektet fårlängs under 2016-2018, som inkluderar finansiering inom befintlig budgetram får 2016-2018 och med 12 deltagare per år

att begära om fårlängning av Fia-projektet hos Kommunfullmäktige.

Expediering: Ekonomikontoret Kommtmstyrelsen OmsorgsfOrvaltningens ledningsg1upp

Ekon~mer Om~sorgsf6rvaltningen .:::t l C VL-~ •· . -"'/ . j{jt\~<-._ "-YJJ~!' lie Myrb~ -~/~ Faruk Saric '

Förvaltningschef Ekonom

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset· Besöksadress Kungsgatan 27 • 37 4 81 Karlshamn · Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-817 60

E-p.ost: omsorg@karlshamn .se · Internet: www.karlshamn .se

TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-04

Återrapportering FIA-projektet

Inledning

1 (3)

Fler i arbete (FIA) är ett samverkansprojekt för att få personer att gå från försörjningsstöd till att bli självförsörjande genom

nystartsarbete. Den här rapporten belyser händelserna utifrån

Socialnämndens perspektiv och baseras på 19 deltagare som har gått

igenom projektet.

Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade 2012-04-02 att projektet FIA (fler i

arbete) skulle genomföras och att projektet ska samfinansieras inom

befintliga budgetramar 2012 och 2013 av nämnden för

arbetsmarknad och vuxenutbildning och socialnämnden .

Målgruppen var personer som är berättigade till nystartsarbete och

har varit aktuella på introduktions- och försörjningsenheten.

Metod

Enligt ursprungsplaneringen skulle projektet haft fyra grupper med

totalt 31 deltagare. l maj 2012 bildades en projektgrupp bestående av representanter för

inblandade förvaltningar och nämnder. Projektgruppen har

samordnat, följt och styrt aktiviteter inom projektet.

Under sista delen av 2012 och första delen av 2013 startade två

grupper med totalt 19 deltagare. Rekrytering av deltagare var en

genomtänkt och viktig del av projektet.

Rekryteringar av deltagarna orsakade förseningar som i sin tur

försenade eller förflyttade kostnader från 2012 till 2013. Detta var

orsak att projektgruppen gav i uppdrag tiiiiFO att skriva en

tjänsteskrivelse till Socialnämnden och senare till

Kommunfullmäktige i syftet att för att förlänga projektet till 2015.

Under 2014 har man startat två grupper med totalt 12 deltagare.

Resultat och analys

Under 2012 och 2013 startade totalt 19 personer. Av de 19 personer

har 13 personer idag en sysselsättning/ ett arbete och inte är aktuella

hos försörjningsenheten.

Under 2014 startade 12 i projektet, de·ras resultat och analys kommer

inte att tas upp i den här skrivelsen eftersom deras FIA aktiviteter

fortfarande pågår.

Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli Radhuset · 374 81 Karlshamn ·Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn : 0454-817 00 · Fax: 0454-817 60


2 (3)

Antal månader i sysselsättning

Bilden ovan visar de 19 deltagarnas sysselsättning under och efter Fia

projektet . Deltagarna har arbetat i Fia 10,8 månader i snitt. Efter Fia

arbete fick deltagarna ett nytt arbete eller förlängde de befintliga

arbete utan att Fia finansierar det. Deltagarna arbetar fortfarande .

Hittills har de arbetat 11,11 månader i snitt. Antal månader som

återstår i a-kassa om arbete upphör är i snitt 11,47 månader.

Positiv effekt av Fia fortsätter så länge deltagarna är anställda .

Det är 13 deltagare av de 19 deltagare som i dagsläget har ett arbete.

6 deltagare inte fått ett arbete efter Fia, en av de 6 har hoppat av

medan 5 söker ett arbete och har a-kasseersättning.

Snittkostnad för försörjningsstöd före Fia för de 19 deltagare ligger

på 5,06 tkr per månad.

Snittkostnad för arbete i Fia inkl kostnad för försörjningsstöd 4,97 tkr

(fördelat på 33,42 månader)

Snittskatteintäkt per månad beräknas till3,4 tkr per deltagare och

månad .

Fia + försörjningsstöd Uta n Fia

2 759 3 211

398

3157 3 211

Skatte intä kt

2159

2159

Resultat av Fia

t kr

2 213

Vår analys visar att sn ittkostnad under arbete i Fia är högre än

kostnad för försörjningsstöd som deltagarna hade innan Fia . Under

första delen av projektet hade vi en snittkostnad 13,4 tkr per

deltagare och månad och mot 5,06 tkr som är snittkostnad för

försörjningsstöd innan Fia. Kostnaden var nödvändig för att kunna

uppnå att deltagarna kommer ut på arbetsmarknaden, får

arbetslivserfarenhet, referenser samt att deltagarna blir

självförsörjande. För varje månad som deltagarna har varit i arbete

efter Fia har kostnader minskat för totala perioden .

Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli Rådhuse t · 374 81 Karlshamn· Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 ·Fax: 0454-817 60

E-post: [email protected] · Internet: www.ka rlshamn.se

3 (3)

Ur ekonomisk synvinkel Fia projektet baserad på de 19 deltagare har skapat en ekonomisk vinst för samhället motsvarande 2.200 tkr.

Erfarenheter -För personer som har haft anställning innebär det att de oftast blir självförsörjande. Endast i de fall då man har stor familj eller då man inte inbetalat till A-kassan som överenskommits har man blivit det. Någon arbetar deltid. - Positivt för personer att få arbetslivserfarenhet samt referenser. - Beslut om anställningar bör ej tas av socialsekreterare, då dessa beslut ej går att överklaga. Annat förfarande bör införas, ex göra detta som en anvisning en/ SoL 4:4. -Svårt att följa upp medlemskap i A-kassa, då personen inte har kontakt med försörjningsenheten då de ju blir självförsörjande. -Arbetsfördelningen behöver vara tydlig. Mandatet måste följa kostnaderna. - Ramarna för vilka som kan få FIA behöver vara väldigt tydliga. - Efter att FIA avslutas och personen får deltidsanställning, blir de inte alltid självförsörjande. -En del personer behöver inte få anställning under 1 år för att bli Akasseberättigad, för vissa räcker det med 6 månader. Det är viktigt att ha hela bilden. - Vissa har rätt till andra anställningsstöd, ex utvecklingsanställningar. Dessa bör användas i första hand. - Vissa personer har visat sig ha en språknivå som gör det svårt att placera. Kan även vara andra hinder. -Det är inte idealiskt att starta 1/7, då sommaren försenar start. -Hade underlättat om privata arbetsgivare kunde användas inte bara inom kommunen. -Efter avslutad FIA, vilka har arbete med andra stöd från kommunen?

-Om de blir arbetslösa arbetar AF mer intensivt med målgruppen.

slutsats

Den stora vinningen är självfallet att personen kommer ut på

arbetsmarknaden och kommer vidare i livet med allt vad det innebär.

Vårt projekt visar att val av rätt målgrupp, en genomtänkt och

noggrann rekrytering, en engagerad arbetsplats, deltagare som är

bereda att ta ansvar för sin situation, leder till bra resultat för alla i

samhället.

Efter redovisade resultat rekommenderas en fortsättning av Fia

projektet under 2016-2018 med 12 deltagare per år.

Annelie Myrbeck

Förval t n ingschef

1~~ . s~if. Farul<~anc Ekonom

Karlshamns kommun · Omsorgsförvaltningen · Kansli Rädhuset · 374 81 Karlshamn· Besöksadress: Kungsgatan 27 · Tfn: 0454-817 00 · Fax: 0454-817 60


2014-12-12

Till Kommunstyrelsen

Yttrande över förslaget Permanentande av tidigare projektet FIA (fler i arbete) Dnr 2014/3864

Bakgrund Socialnämnden har 2014-11-27 beslutat att utifrån analys av FIA-projektets redovisade resultat, hos kommunfullmäktige begära en förändring av FIAs arbetsform från projekt till socialnämndens ordinarie verksamhet varvid finansiering sker inom befintlig budgetram.

Ekonomikontorets förslag till beslut Ekonomikontoret ställer sig positiv till förslaget att FIAs arbetsform förändras från projekt till socialnämndens ordinarie verksamhet under 2016-2018 med 12 deltagare per år och att finansieringen sker inom befintlig budgetram.

slutsats Med föreliggande yttrande anser undertecknad att erforderligt underlag ställts till den politiska bedömningens förfogande.

l 1 ·7/iJ .. lir- ' l

--r/0rt& itJr~t(! );a P~!( /lful Ulrika Hägvall Lundberg 7 Redovisningschef/stf ekonomichef

~;#l# Hans Hyllstedt Ekonomichef

Karlshamns kommun • Kommunledningsförvaltningen • Ekonomi Rådhuset · 374 81 Karlshamn · Tel +46 454-81150 · Fax +46 454-81041

E-post: [email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn.se

Karlshamns kommun

Plats och tid:

Beslutande:

,kf


sid 1 av 33

Rådhussalen, klockan 17:00 - 18:45, med ajourneringar 17:50-17:55 samt 18:15- 18:25.

Marie Sällström Ordförande (S) Gert Åkesson Vice Ordförande (C) l rene Ahlstrand-Mårlind Vice Ordförande (M) Per-Ola Mattsson Ledamot (S) Annika Westerlund Ledamot (S) Andreas Saleskog Ledamot (S) Jan Bremberg Ledamot (S) Jan-Åke Berg Ledamot (S) Sara Sakhnini Ledamot (S) Anders Karlsson Ledamot (S) Henrik Hult Ledamot (S) Lena Sandgren Ledamot (S) Tobias Folkesson Ledamot (S) Kenneth Hake Ledamot (S) Maja Lingerud Sorinder Ledamot (S) Johnny Persson Ledamot (S) Christel Friskopp Ledamot (S) Petrus Eriksson Ledamot (S) Sofia Dahlqvist Ledamot (S) Göran Svensson Ledamot (S) Vivianne Andersson Ledamot (S) Gertrud Ivarsson Ledamot (C) Marco Gustafsson Ledamot (C) Paul Hedlund Ledamot (FP) Elin Petersson Ledamot (M) Magnus Gärdebring Ledamot (M) Per Erlandsson Ledamot (M) Carin Erlandsson Ledamot (M) Magnus Sandgren Ledamot (M) Claes Mårlind Ledamot (M) Bärthil Ottosson Ledamot (M) Ceci lia Holmberg Ledamot (M) Emanuel Noren Ledamot (M) Anders Englesson Ledamot (MP) Sara Månsson Mällergren Ledamot (MP) Kim Nordlander Ledamot (MP) Anna Atmander Ledamot (MP) Per Atmander Ledamot (MP) Tor Billing Ledamot (SD) Tommy Strannemalm Ledamot (SD) Görgen Lennarthsson Ledamot (SD) Gudrun Johansson Ledamot (SD) Anna Wihlstrand Ledamot (SD) Ulf Lind Ledamot (SD) Mona Wettergren Ledamot (SD) Monica Andersson Ledamot

(V) ''/J ~ ~(/t

Karlshamns kommun



Övriga :

Utses att justera :

Paragrafer :

Justeringsdatum:

sekreterare

Ordförande

Justerande

PROTOKOLL

Kommunfullmäktige

2015-02-02

Ingrid Hagberg-Hake (S), Mana Hakimy (S) Inger Löfblom Sjöberg (S) Carl-Eric Birgersson (M) Tommy Larsson (V)

sid 2 av 33

Roland Ohlsson (S) , Anneli Bengtsson (S), Siri Näslund (S), Katrin Johansson (S), Patrik Engström (S), Lena Häggblad (C), Johan Sandevärn (FP), Anna Kälvestam (M), Britt Kilsäter (M), Anders Thuren (MP), Bo Bogheim (SD), Magnus Alfredsson (SD) och Karin Johansson (V).

Mathias Roos, Region Blekinge,§ 1


§§ 1-27

2015-02-10 kl10:00

~ ..... . ~ .. ~ .... ..... ........................ ... .

Andreas Saleskog (S) Tommy trannemalm (SD)

Anslag/Bevis

Organ:

Sammanträdesdatum:

Datum då anslaget sätts

upp:

Förvaringsplats för

protokollet:

Kommunfullmäktige 2015-02-02 2015-02-10 Datum då anslaget

tas ner: 2015-03-04

Rådhuset

Underskrift: r)k C{j ((,v/;J'"YVM

KARLSHAMN

2015-02-17

Socialnämnden

KF§ 3- Utökning av socialnämndens ram för 2014 Översänder beslut enligt bilaga.

Bilagor KF§ 3 Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2014-12-04

Aili Martinsson Assistent

[email protected] 0454-81104

Sida 1(1) Dnr: 2014/3866

Karlshamns kommun · Kommunledningsförvaltning · Kommunledningsförvaltning Rådhuset · 374 81 Karlshamn · Tel +46 454-81000 · Fax +46 454-81180

Hemsida : www.karlshamn .se

;· ---- . . . ~ ";. ·.· ... :·;

2014-12-04 : ~-.;- ~- ·: ; ; , ..

Kommunstyrelsen

Socialnämnden§ 291, utökning a,v socialnämndens budgetram får 2014.

Bakgrund Ekonomisk uppfoljning for socialnämndens verksamhet for perioden januari till oktober redovisar en helårsprognos på ett överskidande av årets budget med l 200 tkr.

Ekonomichefens överväganden och forslag Socialnämnden gör bedömningen att det uppkomna underskottet inte kan täckas inom befintlig budgetram 2014.

Ekonomichefen fåreslår därfor kommunstyrelsen besluta

att socialnämndens budget for 2014 ökas med l 200 tkr

att budgetökningen finansieras ur eget kapital i 2014 års budget innebärande att årets budgeterade resultat minskar med l 200 tlu

Hans Hyllstedt Ekonomichef

Karlshamns Kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kansli Rådhuset • 374 81 Karlshamn • Tfn 0454-811 00 • Fax 0454-81 O 40 E-post: [email protected] • Internet: www.karlshamn.se

Karlshamns kommun

Plats och tid :

Beslutande:


sid 1 av 3

Rådhussalen, klockan 17:00 -18:45, med ajourneringar 17:50-17:55 samt 18:15- 18:25.

Marie Sällström Ordförande (S) Gert Åkesson Vice Ordförande (C) Irene Ahlstrand-Mårlind Vice Ordförande (M) Per-Ola Mattsson Ledamot (S) Annika Westerlund Ledamot (S) Andreas Saleskog Ledamot (S) Jan Bremberg Ledamot (S) Jan-Åke Berg Ledamot (S) Sara Sakhnini Ledamot (S) Anders Karlsson Ledamot (S) Henrik Hult Ledamot (S) Lena Sandgren Ledamot (S) Tobias Folkesson Ledamot (S) Kenneth Hake Ledamot (S) Maja Lingerud Sorinder Ledamot (S) Johnny Persson Ledamot (S) Christel Friskopp Ledamot (S) Petrus Eriksson Ledamot (S) Sofia Dahlqvist Ledamot (S) Göran Svensson Ledamot (S) Vivianne Andersson Ledamot (S) Gertrud Ivarsson Ledamot (C) Marco Gustafsson Ledamot (C) Paul Hedlund Ledamot (FP) Elin Petersson Ledamot (M) Magnus Gärdebring Ledamot (M) Per Erlandsson Ledamot (M) Carin Erlandsson Ledamot (M) Magnus Sandgren Ledamot (M) Claes Mårlind Ledamot (M) Bärthil Ottosson Ledamot (M) Cecilia Holmberg Ledamot (M) Emanuel Noren Ledamot (M) Anders Englesson Ledamot (MP) Sara Månsson Mällergren Ledamot (MP) Kim Nordlander Ledamot (MP) Anna Atmander Ledamot (MP) Per Atmander Ledamot (MP) Tor Billing Ledamot (SD) Tommy Strannemalm Ledamot (SD) Görgen Lennarthsson Ledamot (SD) Gudrun Johansson Ledamot (SD) Anna Wihlstrand Ledamot (SD) Ulf Lind Ledamot (SD) Mona Wettergren Ledamot (SD) Monica Andersson Ledamot (V)

Karlshamns kommun



Övriga:

Utses att justera:

Paragrafer:

Justeringsdatum:

sekreterare


Ingrid Hagberg-Hake (S), Mana Hakimy (S) Inger Lötblom Sjöberg (S) Carl-Eric Birgersson (M) Tommy Larsson (V)

sid 2 av 3

Roland Ohlsson (S), Anneli Bengtsson (S), Siri Näslund (S), Katrin Johansson (S), Patrik Engström (S), Lena Häggblad (C), Johan Sandevärn (FP), Anna Kälvestam (M), Britt Kilsäter (M), Anders Thuren (MP), Bo Bogheim (SD), Magnus Alfredsson (SD) och Karin Johansson (V).

Mathias Roas, Region Blekinge, § 1


§§1-27

2015-02-10 kl10:00

Ann Åstrand

Ordförande Marie Sällström (S)

Justerande Andreas Saleskog (S) Tommy Strannemalm (SD)

Anslag/Bevis

Organ: Sammanträdesdatum: Datum då anslaget sätts upp: Förvaringsplats för protokollet:

Kommunfullmäktige 2015-02-02 2015-02-10 Datum då anslaget

tas ner: 2015-03-04 Rådhuset

Underskrift: __________________________ _

Karlshamns kommun


§ 3 Utökad budget för socialnämnden 2014 2014/3866


att socialnämndens budget för 2014 ökas med 1 200 tkr

sid 3 av 3

att budgetökningen finansieras ur eget kapital i 2014 års budget innebärande att årets budgeterade resultat minskar med 1 200 tkr

Sammanfattning

Ekonomisk uppföljning av socialnämndens verksamhet för perioden januari till oktober visar i en helårsprognos på ett överskridande av årets budget med 1 200 tkr.

Socialnämnden gör bedömningen att det uppkomna underskottet inte kan täckas inom befintlig budgetram för 2014.

Beslutsunderlag

• Socialnämndens protokoll2014-11-27, § 291 • Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2014-12-04 • Kommunstyrelsens protokoll2014-12-16, § 288.

Beslutsexpediering

Socialnämnden Ekonomichefen

Sänd lista: Samtliga gruppledare Samtliga ordföranden Samtliga förvaltningar Samtliga förvaltningschefer Samtliga avdelningschefer KLF Ekonomer Revisorerna

Anvisningar till Mål och Budget för 2016

och plan för 2017-2018

Kommunledningsförvaltningen/Ekonomiavdelningen

2015-02-27

Arbetet med mål och budget 2016 och flerårsplan 2017-2018

Nu är det dags för kommunfullmäktige och förvaltningar att påbörja arbetet med mål och budget (inklusive indikatorer) för 2016 och framåt. Förvaltningscheferna har nu i uppdrag att utarbeta underlag till budgetberedningen. Underlaget tas fram utifrån bifogade mallar. I underlaget ska förvaltningschefen presentera sina förslag till övergripande prioriteringar för perioden 2016- 2018. Prioriteringarna grundar sig i nuvarande inriktnings- och verksamhetsmål, samt angivna budgetramar. Av underlaget ska det framgå vilka faktorer som har störst påverkan för att uppnå önskade resultat inom perioden. Utgångspunkten är en analys av förändringar i omvärlden samt analys av den egna verksamheten och senaste verksamhetsberättelsen. Underlaget är ett inspel till den politiska budgetberedningen.

Den 21 april2015 genomförs en budgetdag för samtliga politiker och berörda tjänstemän. Förvaltningarna presenterar då sina prioriteringar utifrån analyser och omvärldsbedömningar inom sina områden för perioden 2016-2018, samt förväntade resultat för 2015. Därefter tar budgetberedningen fram förslag till mål och budget inklusive indikatorer för 2016 som ska beslutas i KF 2015-06-17.

Det ekonomiska resursutrymmet för 2016 och framåt bedöms i nuläget inte vara större än vad som beslutats av kommunfullmäktige i mål och budget för 2015 (2016-2017) 2014-06-16 § 78. Budgetarbetet inför 2016 måste därför ta sin utgångspunkt i de budgetramar som anges i flerårsplanen för 2016. Beslutad ram för 2016 kommer att räknas upp till 2014 års löneläge och hänsyn tas till demografiförändringar. Begäran om ytterligare medel ska inte göras i underlagen. Om förvaltningschefen bedömer att det uppstår ökade kostnader ochfeller minskade intäkter, ska åtgärder ochfeller prioriteringar föreslås för genomförande så att budgetramen för förvaltningen kommer att hållas.

Med vänlig hälsning

Per-Ola Mattsson Kommunstyrelsens ordförande

2

Göran Persson Kommundirektör

Anvisningar för arbetet med mål och budet 2016 (2017 -2018)

Omfattning och disposition Budgetunderlaget utarbetas utifrån rubrikerna i anvisningen nedan. Under respektive rubrik återfinns en kortfattad instruktion om vilken information som önskas som underlag inför budgetberedningen.

Redovisningen följer förvaltningsstrukturen vilket innebär att det lämnas in ett underlag per förvaltning. Underlagen förväntas vara kortfattade och där endast de övergripande prioriteringarna och större förändringar janpassningar lyfts fram. Maximalt omfång är ca 15 sidor per förvaltning (exkl. investeringsbilagorna i Excel) i angiven mall.

Det ekonomiska resursutrymmet för 2016 och framåt bedöms i nuläget inte vara större än vad som beslutats av kommunfullmäktige i mål och budget för 2015 (2016-2017) 2014-06-16 § 78. Budgetarbetet inför 2016 måste därför ta sin utgångspunkt i de budgetramar som anges i flerårsplanen för 2016. Beslutad ram för 2016 kommer att räknas upp till 2014 års löneläge.

Förvaltningen ska utgå ifrån förvaltningens olika verksamheter /verksamhetsområden (t.ex. äldreomsorg, förskola, arbetsmarknad, park och gata). För varje verksamhetsområde ska beskrivningen omfatta de fyra rubriker som redovisas nedan.

l. Kommunfullmäktiges mål För varje verksamhet/verksamhetsområde ska förvaltningen kortfattat göra en bedömning av utvecklingen för de kommande tre åren (2016-2018). Analysen baseras på:

• omvärldsfaktorer (t.ex. demografiska förändringar, förändrade behov och efterfrågan, ändrad lagstiftning, etc.)

• analys utifrån senaste årens utveckling

Baserat på analysen ska förvaltningen, för respektive verksamhet/verksamhetsområden, ge en kortfattad beskrivning av vilka prioriteringar som föreslås för kommande åren för att uppnå kommunfullmäktiges mål (vilka beslutades 2014-06-16). Prioriteringarna ska kunna genomföras inom befintliga ramar ochfeller genom omprioriteringar. Här ska förvaltningen även lyfta fram möjliga effektiviseringsåtgärder som sänker kostnader ochfeller höjer kvaliten. Förvaltningen ska även lyfta fram centrala samplaneringsområden som förväntas leda till ökad effektivitet ochfeller måluppfyllelse.

2. Ekonomiska bedömningar

Förvaltningen ska göra en kortfattad analys av ekonomiska fördelningen mellan de olika verksamheterna/verksamhetsområdena under kommande åren. För ökade nettokostnader ska förslag till åtgärder beskrivas så att den ekonomiska ramen kan hållas. Förslagen ska vara realistiskt genomförbara och kunna genomföras utan att grunduppdraget åsidosätts.

De taxor och avgifter som ska ändras inom verksamheten/verksamhetsområdet ska beskrivas under denna rubrik. Nuvarande och föreslagen taxajavgift ska anges med såväl beloppsmässig som procentuell förändring.

3

3. Investeringar Investeringarna ska redovisas i bifogade Excel-bilagor. Vad avser investeringarna har nämnderna inte tilldelats någon specifik ram. Kommunens avskrivningsutrymme motsvarar en nettoinvesteringsvolym för kommunen exkl VA om ca 225 mnkr för de tre åren tillsammans. Investeringarnas effekt på driftbudgeten påverkar beslutet om investeringsvolym.

Investeringar som överstiger 7 mnkr ochfeller har en ökad driftpåverkan på mer än 1 mnkr ska redovisas i blankett "investeringskalkyl större än 7 mnkr". Ange alltid total utgift, totalinkomst, förbrukning t o m kolumnen när ett projekt fortgår över flera år. Samtliga belopp anges i löpande priser. Det är viktigt att påverkan på driftkostnaderna redovisas. För att få en rättvisande bild av investeringens totala påverkan på driftkostnaderna ska även avgående kostnader ochfeller effektiviseringar redovisas.

Leasing jämställs med investering och ska därför kostnadskalkyleras på samma sätt.

Varje investering ska motiveras och en beskrivning ska göras som visar hur investeringen leder till en förbättrad måluppfyllelse i förhållande till relevant/a verksamhets- och nämndsmåL Investeringarna ska redovisas i prioriteringsordning med konsekvensanalys. Vissa investeringar kan även prioriteras ned för t.ex. 2016 för att bli en av de viktigaste prioriteringarna 2017.

Investeringar överstigande 7 mnkr ska sammanställas i prioriteringsordning i blankett "prioriteringslista investeringsprojekt större än 7 mnkr".

För investeringar understigande 7 mnkr används blanketten "sammanställning investeringsprojekt mindre än 7 mnkr". Även dessa investeringar ska innehålla en prioriteringsordning.

4. Personal och kompetensförsörjning Under denna rubrik ska förvaltningen redovisa viktiga frågor gällande personal- och kompetensförsörjningsfrågor. Det kan handla om ledarförsörjning, tillgång till viss kompetens på arbetsmarknaden, omställningsbehov, sjukfrånvaro och prioriteringar utifrån AHA-enkäten. Här ska endast frågor av särskild betydelse för att uppnå målen och för en effektiv verksamhet lyftas fram.

Budgetdag 21/4 Den 21/4 ska förvaltningscheferna presentera sina underlag för samtliga politiker. Observera att underlagen är endast förslag som i och med budgetdagen lämnas över till de politiska partierna för beredning.

Ekonomiavdelningen återkommer med anvisningar och mallar inför budgetdagen 21/4.

4

styrprocess och tidplan Viktiga datum för budgetarbetet: 150227 Utskick av anvisningar 150415 Förvaltningarnas förslag till presentationsmaterial skickas till

LG 150416

150417

150417 150421 150421-150616 150525

150609 150617 150617 150618-151130

151102 151103 151201

151201

160131

Extra LG-möte för gemensamma prioriteringar inför budgetdag 21/4 Inlämning av förvaltningarnas presentationsmaterial till ekonomiavdelningen senast kl10.00 Presentationsmaterial tillgängligt i N et Publicator Budgetdag Kommunfullmäktiges arbete med mål och budget Koalitionen presenterar KF mål och budget 2016 ink! indikatorer KS behandlar mål och budget 2016 ink! indikatorer KF beslutar om mål och budget 2016 ink! indikatorer KF beslutar om Kommunprogram inklusive inriktningsmål Mål och internbudgetarbete inom nämnder och förvaltningar samt beslut i nämnder om verksamhetsplan för 2016 Senast avstämning av interna mellanhavanden Dialogmöte Internbudget och personalbudget lämnas till ekonomiavdelningen Nämndernas verksamhetsplaner för 2016lämnas till ekonomiavdelningen för kännedom. Enheternas verksamhetsplaner klara och skickas till ekonomiavdelningen för kännedom.

Kontaktpersoner under budgetarbetet Under budgetarbetet står ekonomikontoret till förfogande med råd och upplysningar.

Kent Wahnström, ankn 1604, vad avser budgetramar, ramavstämningar. Anette Ericson, ankn 1707, vad avser anvisningar och mallar. Ann-Louise Philip, ankn 1329, vad avser anvisningar och mallar samt Budget och Prognos och Personalbudget Veronica Nordmark ankn 1153, kalkylerade kapitalkostnader. Hans Hyllsted t, ankn 1112, vad avser övergripande styrfrågor kopplade till mål, vision och Kompass Karlshamn

5

KARLSHAMNS KOMMUN - INVESTERINGSKALKYL för investeringar större än 7 mnkr eller med en ökad driftpåverkan större än 1 mnkr

Förvaltning Verksamhet

Projektets namn Projektnummer Prioritering

1 K l' fil KF h N.. d opp1mg 1 o c am n o l ens ma Relevant verksamhetsmål: Nämndens mål:

Viktiga konsekvenser av projektet (t ex inverkan på driftbudget, kvalitetshöjningar, effekter om inte projektet genomförs etc)

2 Utgifter och inkomster Tom Budget Plan (tkr i löpande priser)

Utgifter (spec) Total 2015 2016 2017 2018 2019 o o o

Summa utgifter o o o o o o Inkomster (spec)

o o o

Summa inkomster o o o o o o sa nettoinvest. o o o o o o

3 Beräknade driftskostnader och intäkter (tkr i löpande priser) Kostnader (spec) 2017 2018 2019 Personal

övriga kostnader

Avgående kostnader eller effektiviseringar

Avskrivning 10,00% o o o Intern rilnta 2 50% o o o

Summa kostnader l« o o o Intäkter

Summa intäkter o o o Summa nettokostnader o o o

4 Investeringen samplaneras med KLF Underskrift av berörda föNailningschefer OMS SHBF UTB INGEN

2020

2020

o

o o

o o o

o o

Mål och Budget för 2016 och plan för 2017-2018

Förvaltning:

Verksamhet:

l. Kommunfullmäktiges mål

Relevant verksamhetsmål och nämndens mål

Bedömning av utvecklingen för de kommande tre åren

2. Ekonomiska bedömningar

Kortfattad analys och ekonomiska bedömningar

Förslag till åtgärder

Taxor och avgifter

3. Investeringar

Investeringar redovisas i bifogade excel-bilagor enligt anvisningar.

4. Personal och kompetensförsörjning

KARLSHAMNS KOMMUN

Sammanställning investeringsprojekt mindre än 7 Mnkr

NÄMND/FÖRVALTNING

Prio Projekt

nr

Utgifter

Projekt

namn

S:a utgifter

Inkomster

S:a inkomster

Netto

Total Utgift/ Förbrukat tom Budget

Inkomst inkl prog 2015 2016

o o o

o o o

o o o

o

BUDGETAR 2016-2018

Plan

2017

o

o

o

Plan

2018

o

o

o

Påverkan

på drift/år

o

o

o

KARLSHAMN

Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse År 2014

2015-02-23

Magdalena J eppsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Carina Fransson, Kvalitetsutvecklare

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ................................................................................................................... 3

BAKGRUND ................................................................................................................................... 4

MÅL OCH STRA TEG I ................................................................................................................. 5

ANSV ARSFÖRDELNING ............................................................................................................ 7 Ansvar får patientsäkerhetsarbetet ... ..... ... ... ......................... ... .................................................... . 7 Ansvarsfårdelning får patientsäkerhetsarbetet utifrån ledningssystem .... .... ................................ 8 Hälso- och sjukvårdsdokumentation ................................ ...................................... .... .. ..... .. ........ . 9 Läkemedelsgenomgångar ........ .......... .. ... ... ........ ... .... .. .......... ................... .... .... .. ... .... ... ...... ......... l O Nutrition ........... ............................................. ............. .......... .. ..... ....... .... ... .. ........ ... .. ... .... .... .. .... . 11 Karlshamns kommuns lokala riktlinjer och rutiner får fallskadeprevention .............................. 13 Munhälsovårdsbedömningar och uppsökande tandvård ............................ .. ............................... 13

UPPFÖLJNING A V EGENKONTROLL .................................................................................. 14 Senior alert- ett nationellt kvalitetsregister .... ........ .. .... ........ ...... .... .. .. ............ .. .. .. .................... .. 14 Svenska palliativregistret ...... .. ... ....... .. .. ... ... ... ....... .... ......... ..... ......... ..... ...... ............... ................ 15 Trycksårsmätning ........ ..... ........ .... ......... ... ... ..... ...... .... .. ........ ... ........... ... .... ....... ....... .. ... .... ..... ..... 16 Kvalitetsprogram vid blåsfunktionsstörning .... .... .. ... ............ .. .... .... ............ ... ........... .... .... .. .... ... 16 Demensvård ........... ... ..... ...... .. .. ..... .... .. .... .... ....... ..... .. .. ...... .. .. ..... .... ....... ... ...... ... .... .... .......... ..... .. 17 Mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotika användning i Särskilt boende (Svenska HALT) .. .. .... ............. .... .... .. ... ........ ....... .. ...... ..... ............................... .... ...... ... ..... .... ......... ..... .. ... .. 18 Trygg hemgång ...... ...... ... ... ... ....... ................ ........ ..... ...... ... .... .. ..... ........ .. ...... .......... ..... ... ..... .. .... 19

SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA V ÅRDSKADOR ................................................... 19

HÄLSO- OCH SJUKV ÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET .......... 20

Uppnådda resultat utifrån 2014 års patientsäkerhetsberättelse .................. ..... ....................... 24

KV ALITETSBERÄ TTELSE ...................................................................................................... 25 Processer och rutiner ..... ......... .... ... ......... ....... ...... .. .... .. ... ... ... ... ...... .......... ...... ........... ... ...... .. ..... .. 25 Systematiskt fårbättringsarbete ........................ .. ......... .. ...... ..... .. ......................... ........ ............... 26 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet... .. ................. ...... ... ............. .... .......... .. .... .... ............ ... 31 Dokumentationsskyldighet .... .. .... ........... ....... .. ..... ....... .. ........ ........ .. ....... ........ ... ..... ............. .. ..... 33

Uppnådda resultat utifrån 2014 års kvalitetsberättelse ............................................................ 33

SAMMANFATTNING A V 2014 ÅRS PA TIENTSÄKERHETS-OCH KV ALlTETSARBETE ................................................................................................................ 35

2

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen

Rådhuset· Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-817 60


SAMMANFATTNING De viktigaste åtgärderna som vidtagits under 2014 för att öka patientsäkerheten.

• Alla som bor på särskilt boende bedöms för risk för fall, trycksår, malnutrition och ohälsa i munnen. I de fall där risker upptäcks ordineras relevanta åtgärder. Arbetet med Senior alert är påbörjat inom ordinärt boende.

• Registering i palliativ registret. • Registrering i BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid

Demens) • Läkemedelsgenomgångar enligt "Blekingemodellen" • Utbildning till omsorgspersonal i nutrition • Mätning av nattfastan. • Klagomål och synpunkter från patient och anhöriga kring nutritionsfrågor

har hanterats och utretts enligt rutin. Utredningarna har analyserats och åtgärder har vidtagits.

• Utbildning kring dokumentation i omvårdnadsjournalen • Deltagande i punktprevalens mätningar av trycksår på särskilt boende • Deltagande i mätning av vårdrelaterade infektionen • Utbildning i basala hygienrutiner • Kvalitets granskning av innehållet i läkemedelsskåpen och läkemedelshan

tering inom särskilt boende genomförs årligen genom trepartsgranskning. • Fallskadeprevention

De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka kvaliteten. • Klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga hanteras enligt kom

munens rutiner för inkomna synpunkter. Synpunkter och klagomål är analyserade och åtgärdade

• Processidentifiering och beskrivning av alla kärnverksamheter • Beskrivna processer överförs efterhand till intranätet • Lex Sarahutredningar har lett till ett flertal åtgärder på olika nivåer- från

enhetsnivå till verksamhetsnivå • Leda för Resultat- Förbättrat informationen till samtliga brukare i hem

tjänsten • Kvalitetssäkrat systemiskt förbättringsarbete genom ny process och nya

rutiner • Värdegrundsarbete har pågått i verksamheterna • Framtagande av Kompass Karlshamn

Under 2014 har verksamheten påverkats av organisatoriska förändringar samt att rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal varit betydande.

3


Rådhuset· Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn Tfn 0454-817 00· Fax 0454-817 60


BAKGRUND

Enligt patientsäkerhetslagen (201 0:659) ska varje vårdgivare årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse.

Berättelsen ska beskriva:

D hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår

D vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten

D vilka resultat som har uppnåtts

Enligt Ledningssystemför systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011 :9, 7kap. l §) bör den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse.

Berättelsen bör beskriva:

D hur arbetet med att säkra kvaliteten har bedrivits under föregående kalenderår

D vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet

D vilka resultat som har uppnåtts

4


Rådhuset o Besöksadress Kungsgatan 27 o 374 81 Karlshamn Tfn 0454-817 00· Fax 0454-817 60


MÅL OCH STRATEGI Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. SFS 2010:659,3 kap. l§

Omsorgsnämndens mål för verksamheten

Mål l En hållbar brukarorienterad omsorgsorganisation ska vidareutvecklas och planeras i ett långsiktigt perspektiv. Resultatmål: All personal ska ha rätt kompetens och det ska finnas en långsiktig kompetensplanenng. Brukare ska garanteras god säkerhet och vård genom tillgång till kvalificerad personal. En flexibel och effektiv omsorgsorganisation.

Mål2 Allt arbete ska grundas på humanitet, empati, flexibilitet och öppenhet. Resultatmål: Omsorgsnämnden ska ge kommun medborgama kvalitativ information om sin verksamhet. All personal ska känna till och tillämpa Omsorgsnämndens etiska riktlinjer. En tillåtande och öppen organisation.

Mål3 Insatserna ska komplettera den enskilde att leva ett värdigt liv. Resultatmål: Genomfårandeplan/vårdplan/rehabiliteringsplan ska upprättas och uppdateras fortlöpande får varje omsorgstagare. Den enskilde ska genom stöd, rehabiliterings- och aktiva habiliteringsinsatser få möjlighet att leva som andra.

Socialnämndens mål för verksamheten

Mål l Socialnämndens verksamhet ska präglas av tillgänglighet, service och samverkan Resultatmål: Medborgarna ska ges kvalitativ information om verksamheten Samverkan ska ske både internt och externt Verksamheten ska vara tillgänglig när klienterna behöver det Verksamheten ska präglas av en god service gentemot klienterna All personal ska känna till och tillämpa Socialnämndens etiska riktlinjer

5


Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn Tfn 0454-817 00· Fax 0454-817 60


En tillåtande och öppen organisation

Behov av insatser ska utredas och verkställas så skyndsamt som möjligt utan att göra avkall på rättssäker myndighetsutövning.

Mål2 Barnperspektivet ska alltid priorieras inom alla områden. Barn och ungdomar ska alltid få det stöd och den hjälp de behöver. Resultatmål: Särskild hänsyn ska tas till barnets bästa i alla beslut som rör barn

Mål3 Socialt behandlings- ochförebyggande arbete ska alltid, iförsta hand, bedrivas i öppenvårdsform på hemmaplan. De förebyggande insatserna ska vara relevanta i förhållande till socialtjänstlagen och evidensbaserad praktik (EBP) Resultatmål: Behandlings- och förebyggande arbete ska huvudsakligen bedrivas på hemmaplan Kommuninvånarna ska känna till Komet

Mål4 I Karlshamn ska ingen vara ofrivilligt hemlös. Resultatmål: Ingen ska vara ofrivilligt hemlös

Övergripande mål och strategier för patientsäkerhet och kvalitetssäkring Varje enskild person ska känna sig trygg och säker i kontakten med vård och omsorg. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana fårutsättningar att en säker vård och omsorg kan ges med kvalitet. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat får personal, den enskilde samt övriga medborgare.

6




ANSV ARSFÖRDELNING Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaretför patientsäkerhetsarbetet är fördelat i verksamheten. SFS 2010:659,3 kap. 9 §

Ansvar for patientsäkerhetsarbetet Socialnämndens ansvar Socialnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål får det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen.

Verksamhetschefens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främja kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvården är förvaltningschefen.

Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har tillsammans med verksamhetschefen enligt hälso- och sjukvården att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystern för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bl. a. att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kornpetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten.

Verksamhetschefens ansvarsområde för hälso- och sjukvården Verksamhetschefen med ansvar för hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter.

7




Enhetschefens ansvar Enhetschefen ansvarar får att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal :far den introduktion som krävs får att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar får att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen får verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet.

Läkarkontakt Läkare ingår inte i den kommunala hälso- och sjukvården. Landstingets läkare har inte något ledningsansvar inom den kommunala hälso- och sjukvården. Distriktsläkare har ställning som konsult i fårhållande till kommunen. Deras ansvar gentemot den boende består av ett övergripande ansvar får vård och behandling. Varje särskilt boende har en patientansvarig läkare som kommer till boendet får samverkan med sjuksköterskan samt gör hembesök vid behov. I ordinärt boende har den enskilde en läkarkontakt på den Vårdcentral som han tillhör och som patientansvarig sjuksköterska kontaktar då behov föreligger samt gör hembesök vid behov. sjuksköterskan kontaktar vid behov läkare på vårdcentralen dagtid. Kvällar, nätter och helger kontaktas jourhavande läkare på Jourcentralen i Karlshamn. Den boende skickas till sjukhus när vårdcentralens läkare inte finns tillgänglig och tillståndet kräver läkarvård. Vid tillstånd som inte kräver omedelbar läkarkontakt beställs tid hos patientansvarig läkare.

Ansvarsfördelning för patientsäkerhetsarbetet utifrån ledningssystem SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §,p l

Beskriv kortfattat roller och ansvarsfördelningför planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer, utifrån ledningssystemet.

Enligt ledningssystemet får systematiskt fårbättringsarbete är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Enligt patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till hög patientsäkerhet Personalen ska därfår rapportera risker får vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medfåra en vårdskada. Vidare ingår det att vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medfåra en vårdskada.

Omsorgsförvaltningens ledningsgrupp är styrgrupp får Ledningssystem får systematiskt kvalitetsarbete. I förvaltningens ledningsgrupp som leds av förvaltningschefen deltar samtliga verksamhetschefer.

8




En kvalitetsmanual har framtagits där ansvarsrollerna i kvalitetsarbetet tydliggörs. Arbetet med att kvalitetssäkras arbetsprocesser pågår och överfors efterhand till diariet och intranätet.

Kvalitetsombuden leder tillsammans med enhetscheferna värdegrundsarbetet i hela omsorgsforvaltningen.

Hälso- och sjukvårdsdokumentation SFS 2010:659, 3 kap. JO§ p 1-2

Beskrivs hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår och vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten kopplat till mål och strategier. T ex nya arbetssätt som haft betydelse för patientsäkerheten

Patientdatalagen SFS 2008:355 reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheter att fora patientjournal

Under 2014 har arbetet fortsatt med att utbilda all hälso- och sjukvårdspersonal både i särskilt- och ordinärt boende i den internationella dokumentationsstrukturen i hälso- och sjukvården. ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.

Det övergripande målet for klassifikation är att erbjuda ett samlat och standardiserat språk och en struktur for att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd.

ICF tillhör en klassifikation, som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) for att tillämpas på olika aspekter av hälsa.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska har genomfört journalgranskning på utvalda brukare i kommunens hälso- och sjukvård. Granskning visar bland annat att det finns brister i dokumentationen gällande vårdplaner samt att det brister uppdatering av bakgrundsfakta såsom vem som ansvarig sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, läkare.

stickprovskontroller av loggar i hälso-och sjukvårdsjournalen har genomforts utan anmärkning, vilket tyder på att den inre sekretessen är välfungerande.

2015 Hälso- och sjukvårdsdokumentationen och ICF strukturen kräver ytterligare förbättringar och uppdateringar/utbildningar Att dokumentera vårdplaner när en utredning är gjord och att ordination, uppfOljning och mål blir tydliga Att alltid i samband med nya/forändrade insatser uppdatera uppgifter i bakgrundsfakta

9




Läkemedelsgenomgångar Socialstyrelsens definition av läkemedelsgenomgång; "En läkemedelsgenomgång är en metodför analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner.

Utifrån Socialstyrelsens Indikationer för god läkemedelsterapi hos äldre erbjuds vårdtagare systematiska läkemedelsgenomgångar med hjälp av "Blekinge modellen" och symtomskattningsformuläret PHASE-20, och på så sätt kvalitetssäkra läkemedelsanvändningen för äldre i särskilt- och ordinärt boende i Karlshamns kommun. Då det gäller läkemedelsgenomgångar har den patientansvariga läkaren ansvaret för förskrivning och uppföljning av förskrivet läkemedel.

Omsorgsforvaltningens metod fOr att forankra "Biekingemodellen" "Blekinge modellen" ska användas vid läkemedelsgenomgångarna på både särskilda boenden och i ordinärt boende i Karlshamns kommun. I det ordinära boendet ska patientansvarig sjuksköterska tillsammans med patientansvarig läkare erbjuda de patienter som har insatser från hemsjukvården årlig läkemedelsgenomgång samt vid behov vid förändring av vårdtagarens h~lsotillstånd.

Vid läkemedelsgenomgången görs en samlad bedömning utifrån symtomskattningsskalan PHASE-20 samt data enligt bland annat följande:

• Kvalitetsindikatorer om äldre personer: Tio eller fler läkemedel, tre eller

fler psykofarmaka, läkemedelsinteraktioner klass D( om det anges på apados), ett eller flera läkemedel med antikolinerg effekt?

• Kan någon icke farmakologisk åtgärd övervägas för något av vårdtagarens

problem/symtom? Arbete med att ta fram rutiner kring IFM har pågått un

der 2014

IFM, Icke farmakologisk metod Arbetet med Icke farmakologiska metoder, som ett alternativ till läkemedels

behandling, har pågått under 2014. Syftet är att se om exempelvis sinnessti

mulering, fysisk aktivitet, demensdockor och ett individuellt anpassat bemö

tande för att lindra oro kan vara ett alternativ tillläkemedelsbehandling. Bru

karens symtom kartläggs och utifrån resultatet bestämmer teamet runt bruka

ren lämpliga åtgärder som sedan utvärderas. Arbetet visar bland annat att fysisk aktivitet ger bättre sömn och att gemensamrna aktiviteter såsom körsång

kan minska oro. En enhet inom särskilt boende har arbetat aktivt med IFM och

minskade läkemedelsanvändningen avsevärt. Antal stående lugnande läkeme

del mättes under en sexmånadersperiod och visade att användningen av lug

nande läkemedel kunde halveras. Ä ven vid behovsordinationer av lugnande

läkemedel minskade.

lO




Antal Läkemedelsgenomgångar enligt "Blekinge modellen"

l År l Antal 2013 225

2014 253

2015 Utbildning till hälso- och sjukvårdspersonal kring arbete med strukturerade Läkemedelsgenomgångar enligt "Blekingemodellen" Att öka samverkan med primärvården gällande "Blekingemodellen" Fortsatt arbete och implementering av rutin och arbetssätt med IFM icke farmakologiska metoder som ett komplement tillläkemedelsbehandling.

Nutrition En nattfasta längre än 11 timmar är, får äldre, fårenat med ökad risk får sjukdom, minskade AD L-funktioner och död. En mätning av nattfastan genomfårdes i november. De genomsnittliga timmarna får nattfasta i kommunen ökade från året innan, från 10,3 timmar till10,8 timmar (figur 1). Andelen vårdtagare med en nattfasta längre än 11 timmar ökade från 40% till 51 %(figur 2). Frågan kommer att aktualiseras under våren under kommande utbildningar får kostombud, hälso- och sjukvårdspersonal och enhetschefer samt på arbetsplatsträffar.

Reell nattfasta Karl.shamn

~: Elt; _1.3. _ _ _______________ _

11 2 11,9 11,5 11 2 12 -- -··-=--~~---'--~10;6,--"'='......_-o?,..., 1:9,8-10,3

l~ t:[ 2 -

o ~! ~~~~--~~--~~~~~--~~ 2007vt 2008ht 2009vt 2009ht 2010vt 2011vt 2012vt 2013vt 2014 ht

Figur l . Reell nattfasta Karlshamn. Nattfasta i timmar från 2007 till och med 201 4.

11




And l vårdtagare över 11 timmar

100% 84% ~· '-- - - -- -80% 64%

60%

40%

20%

0%

2008ht 2009ht 2010ht 2011vt 2012vt 2013vt 2014ht

..,._>llh

Figur 2. Andelen vårdtagare med en längre reell nattfasta än Il timmar.

All mat som levereras till särskilda boenden och via matdistribution är närings-beräknad av kostenheten får att säkerställa att den uppfyller kraven får energi, protein, vitaminer och mineraler.

Patientkontakt/konsultation Dietistens kliniska arbete består av utredning, bedömning, åtgärd och uppföljning vid patientkontakt samt konsultation.

Förbättringsarbete Förbättringsarbetet får år 2014 och 2015 är inriktat på icke-farmakologiska metoder (IFM) inom särskilt boende, vilket dietisten är inblandad i.

Måltidsprogrammet och måltidspolicyn Både m åltidsprogrammet och måltidspolicyn slutfårdes under 2014.

2015

Dietist ska vid behov kunna kopplas in får enskild nutritionsbehandling får vårdtagare på särskilt boende.

Utbildning och handledning kommer att genomfåras under året, bl.a. riktat mot hälso- och sjukvårdspersonal och kostombud.

System får egenkontroll vid livsmedelshantering och Nutritions riktlinjer kommer att uppdateras.

12




Karlshamns kommuns lokala riktlinjer och rutiner för fallskadeprevention Fall är den olyckstyp som leder till flest dödsfall i Sverige. Orsak till att äldre ofta faller brukar ha att göra med minskad muskelstyrka, sämre balans, gångsvårigheter, sämre syn och minskad rörelseformåga. Detta kan forebyggas genom träning, säkerhet i miljön, ett bra näringsintag och översyn av läkemedel

Under 2014 har arbetet fortsatt med fallskadeprevention i bl.a. läkemedelsgenomgångar och vardagsrehabilitering. Alla fall registreras i vårt avvikelsesystem och på varje vårdmöte/veckomöte/teammöte presenteras de aktuella fallhändelserna. Vidare diskuteras fallhändelserna i teamet ev. åtgärder planeras in om dessa inte är åtgärdade tidigare.

Arbetet med fallriskdokumentet och en fallrisk plan fortsätter att upprätts i den enskildes dokumentation. Ett individuellt standardiserat balansträningsprogram är framtagit till de vårdtagare som behöver fortsatt balansträning även efter balansgruppens avslut. En sjukgymnast har utvecklat ett träningsprogram med rörelser anpassade efter musik. Det är sittande övningar for att få röra på hela kroppen. Denna övning kan omsorgspersonalen utfora efter instruktioner av sjukgymnast. Registrering av fallhändelser har under 2014 ökat markant vilket bla. beror på att omsorgspersonalen själv registrerar händelserna direkt i vårt verksamhetsstöd. Hur många fall som leder till frakturer är osäkert då registreringen i verksamhetsstödet sker innan det eventuellt är diagnostiserats att fallet lett till en fraktur.

201 5

Arbetet fortsätter med fallriskbedömning och bedömning efter ev. fall

Revidera rutiner och riktlinjer for fall.

Munhälsovårdsbedömningar och uppsökande tandvård Många äldre har problem med sin munhälsa. Tandvårdsreform genomfordes 1999 som innebär att äldre och funktionshindrade med stort omvårdnadsbehov har rätt till uppsökande och nödvändig tandvård. Omsorgspersonal erbjuds årligen utbildning kring munhälsa via Folktandvården. Utbildning i riskbedömningsinstrumentet ROAG-J har också genomforts vilket är en del av Senior alert.

I särskilt boende erbjuds alla som flyttar in munhälsovårdserbjudande och tackar vårdtagaren ja så kommer en tandhygienist till boendet och gör en munhälsovårdsbedömning. Alla vårdtagare i särskilt boende erbjuds årligen uppsökande tandvård. I ordinärt boende erbjuds idag de personer som har hemsjukvård och ett stort omvårdnadsbehov uppsökande tandvård.

13




Antal erbjudan munhälsovårdsbedömningar 2014 År Erbjudna Tackat ja Tackat nej/ej svarat ~----------~--~----------~----~~------~---

2013 345 318 27 2014 465 439 26

2015 Arbeta vidare med rutiner för uppsökande och nödvändig tandvård i ordinärt boende så att alla med stort omvårdnadsbehov även de som inte har hemsjukvård erbjuds uppsökande tandvård.

UPPFÖLJNING A V EGENKONTROLL SOSFS 2011 :9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2 Beskriv vilken egenkontroll för ökad patientsäkerhet som genomförts samt i vilken omfattning och frekvens.

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister.

Senior alert är ett kvalitetsregister som finns tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall , undernäring, trycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya fårebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den.

I särskilt boende erbjudas alla patienter som flyttar in en riskbedömning, ev. åtgärder och uppfåljning enligt Senior alert. I ordinärt boende har arbetet med att identifiera patienter och riskbedömningar påbörjats i Senior alert.

I Karlshamns kommun har det i ordinärt och särskilt boende registrerats totalt 779 riskbedömningar under 2014. A v riskbedömningarna har 84 % risk får fall, 73 % risk får undernäring, 42 % risk får trycksår och 51 % har risk for ohälsa i munnen. Då risk fåreligger planeras relevanta åtgärder som sedan följs upp och utvärderas.

A v de personer som bedömts ha risk inom fall , undernäring, trycksår och ohälsa i munnen har 85 % planerade åtgärder och i 72 % av fallen har de planerade åtgärderna också genomfOrts och följts upp.

14




2015 Fokusera på att analysera och åtgärda ochfeller förebygga så att fall, undernäring trycksår och ohälsa i mun inte uppkommer. I ordinärt boende arbeta vidare med att riskbedömningar så att Senior alert blir ett naturligt arbetssätt. Utbildningsinsatser till enhetschefer, HSL- och vårdpersonal kommer att genomfåras kring Senior alert. Revidera rutiner och riktlinier får Senior alert.

Svenska palliativregistret

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till får alla som vårdar människor i livets slut. Idag beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettital frågor. Oavsett sjukdom så är det detta kvalitetsregisters mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en trygghet. Omsorgsförvaltningen har under 2014 registrerat 84 avlidna i registret.

Resultat palliativ vård i livets slut 2014

Socialstyrelsens indikat orer under perioden 201 4: l - 2.014:4 tör valda •enheter

Resultatet i palliativ registret 2014 är sämre än från år 2013 och vi behöver arbeta vidare med att patientansvariga sjuksköterskor genomfår registreringen i registret samt att genomfåra validerad smärtskattning och symtomskattning samt brytpunktsamtaL Då brytpunktsamtal genomfårs bör även frågan om önskemål om dödsplats ställas.

2015

Att arbeta med att se palliativ registret som ett process register och att arbeta vidare med validerad smärtskattning och symtomskattning samt att brytpunktsamtal utfors både i ordinärt och särskilt boende.

15



E-post: [email protected] · Internet: www. karlshamn.se

Trycksårsmätning Uppföljningens främsta syfte är att ligga till grund får fårbättringsarbete på varje äldreboende får att förebygga och minska förekomsten av trycksår. Punktprevalensmätning (PPM) av trycksår, är avsedd att vara ett stöd får landsting/regioner och kommuner.

Att få beskrivande data på hur det ser ut i den egna verksamheten och också järnfåra sig med andra är en välkänd drivkraft i allt utvecklings- och förbättringsarbete.

Resultat från Punktprevalensmätningen i Senior alert av trycksår 2014, vecka 3 7.

Uppföljningens främsta syfte är att ligga till grund får fårbättringsarbete på varje äldreboende får att förebygga och minska förekomsten av trycksår.

Omsorgsförvaltningen deltog med 7 enheter inom särskilt boende - totalt 68 personer. Andel personer med tryckskada eller trycksår var 4 %. Andel med ökad risk får trycksår var 4 7 %.

År Antal individer Ökad risk får Tryck- Trycksår skada/trycksår

2013 167 47% 4%

2014 68 34% 3%

2015 Fortsätta det förebyggande arbetet får att fårhindra trycksår genom att arbeta med resultat och uppföljning av mätningen. Delta i punktprevalensmätning trycksår under 2015.

Kvalitetsprogram vid blåsfunktionsstörning Vården har saknat ett producentneutralt kvalitetsprogram vid blåsfunktionsstörning. NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) har därfår tagit fram ett kvalitetspro gram. Programmet har utformats efter Donabedians kvalitetsmodell med struktur, process och resultat får beskrivning och analys av kvalitet i vården. Innehållet i programmet bygger på beprövad erfarenhet och är evidensbaserat Programmet innehåller verktyg i form av blanketter med tillhörande instruktioner får utredning och

16




åtgärd. Ä ven kvalitetsindikatorer för utvärdering på individnivå som kan sammanställas till verksamhetsnivå ingår. Indikatorerna har utformats i linje med Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården. Syftet är att öka livskvaliteten för personer med blåsfunktionsstörning genom att säkra kvaliteten på utredning, behandling och omvårdnad. Omsorgsförvaltningen har påbörjat kvalitetsprogrammet under 2011.

2015 Arbetet med kvalitetsindikatorer för inkontinensvården fortsätter.

Demensvård Registrering i BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens), BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och omsorgspersonaL

Registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska BPSD och kan bidra till; • Implementering av de nationella riktlinjerna • Personcentrerad vård • Gemensamt språk för personalen • Tydliga mål • Teamarbete • Verksamhetsutveckling • Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar • Vårdtyngdsmätning

Omsorgsförvaltningen har påbörjat att regish·era i BPSD under 2012 och arbetet har fortgått under 2014. I dagsläget är alla enheter utom en med inriktning demensvård anslutna till registret. Planering kring BPSD i ordinärt boende pågår. Under 2014 gjordes det totalt 72 registreringar i BPSD. Under året har de Lokala Demensriktlinjerna reviderats så att de även är anpassade till det ordinära boendet.

l ~tal registreringar

2015 Fortsättning enligt plan att registrera i BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) både i särskilt- och ordinärt boende. Planera och genomföra utbildningsinsatser gällande BPSD registret.

17




Mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotika användning i Särskilt boende (Svenska HALT) Under 2014 deltog två boenden inom särskilt boende gällande inventering av fårekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning-

Syftet med mätningen är att höja medvetenheten inom området vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Identifiera fårbättringsmmåden och utveckla patientsäkerheten inom särskilt boende genom optimering av antibiotikaanvändning och reducera förekomsten av VRI, vårdrelaterade infektioner. Det sågs ett signifikant samband mellan riskfaktorer och risken for VRI och antibiotikabehandling vilket bekräftar vikten av hur betydelsefullt det är med ett förebyggande arbete som, där det går, innebär att förhindra uppkomst av riskfaktorer. När riskfaktorer inte går att undvika är det viktigt att arbeta med följ samhet till de hygienrekommendationer som finns avseende exempelvis kateter-och sårskötsel så att risken för VRI kan forebyggas och antibiotikabehandling undvikas

Resultat för Karlshamns särskilda boenden 2014 Särskilt boende VRI Antibiotika behandling

Antal brukare 54 st.

Urinkateter 12,5% 0% 0%

Trycksår 4,2% 0% 0% Kärlkateter 0% 0% 0% Andra sår 9,2% 0% 0%

Mätningen visar att riskfaktorer finns bland de brukarna som deltog i mätningen men att det inte fårekern någon vårdrelaterad infektion eller antibiotikabehandling. Det är således viktigt att arbeta med de basala hygienrutinerna och de rutiner som finns kring kateter- och sårskötseL Utbildning av Vårdhygien har skett under 2014 året till hälso- och sjukvårdspersonalen samt hygien ombuden där vikten av de basala hygienrutinerna påtalats.

2015 Arbeta med att utarbeta och revidera lokala hygienrutiner och hygienpärmar Utbildning till hälso- och sjukvårdspersonalen och hygienombud Delta i HALT- mätning hösten 2015

····- ~-·

18


Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-817 60


Trygg hemgång Att vara äldre och skör med olika krämpor och sjukdomar i samband med sjukhusvistelse kan vara att leva med små marginaler får livskvalitet, trygghet och säkerhet får att klara vardagens aktiviteter i samband med hemgång från sjukhuset. Denna oro delas ofta av anhöriga. Många äldre som återvänder hem efter en sjukhusvistelse har behov av sociala insatser, medicinsk omvårdnad och rehabilitering Trygg hemgång ökar tryggheten och därmed möjligheten till att bo kvar hemma genom fårstärkt rehabilitering och utveckling/ åtgärder kvalitetsregister

Syftet med Trygg hemgångs-projektet är att utveckla arbetssätt och arbetsmetoder får samverkan och som stödjer och samordnar insatser får den enskilde i hemmiljön. Ta till vara de specifika fårdigheter som den enskilde behöver får att bibehålla självständighet och livskvalitet i vardagen.

Under 2014 har två sjuksköterskor, två sjukgymnaster, två arbetsterapeuter och åtta undersköterskor arbetat mot det ordinära boendet får att ge en Trygg hemgång i samband med hemgång efter sjukhusvistelse. I varje hemtjänstområde har Trygghemgångs-ombud utsetts, totalt 30 omsorgspersonal, och fått utbildning av Trygghemgångsansvariga i syfte att ge kompetensen till varje hemtj änstteam.

2015 Implementera arbetssätt och metoder i projekt Trygg hemgång så att det blir en del av det ordinarie arbetssättet i varje hemtjänstteam.

SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR SOSFS: 2011 :9,4 kap. 6 §, 7 kap . 2 § p 3 Beskriv vilka processer som identifierats där samverkan behövts f ör att f örebygga att patienter drabbas av en vårdskada samt hur samverkan sker i den egna verksamheten och med andra vårdgivare.

Verksamhetsutskottet

En samarbetsform mellan Blekinges kommuner och Landstinget Blekinge.

En beredningsgrupp som bereder ärende till bl.a. LSVO (Ledningssamverkan vård och omsorg).

Läkemedelskommitten

Läkemedelskommitten arbetar fö r att invånama i Blekinge ska få en bra behandling med läkemedel som håller hög kvalitet och är kostnadseffekti v.

19




Nätverk för kvalitetsregister Nätverksträffar har genomforts gällande kvalitetsregister Senior alert och Palliativregistret får att diskutera hur arbetet fortlöper vad som behöver bli bättre.

Mas träffar

Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Blekinge träffas regelbundet får att diskutera gemensamma frågor som bl.a. rör gemensamma rutiner.

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

En överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till att stärka samverkan mellan kommuner och landsting får att fårbättra vården kring de mest sjuka äldre. Olika prioriteringsområden är framtagna och där vi gemensamt arbetar får en bättre vård får de mest sjuka äldre.

Trepartsrevision av läkemedelsförråden Revisionen genomfårs l gånglår och föregås av ett planeringsmöte med respektive kommuns läkemedelsansvariga sjuksköterskor. Kommunerna Sölvesborg, Olofström och Karlshamn granskar varandra enligt rullande schema. Efter granskning återkopplas inspektionen till respektive kommuns medicinskt ansvariga sjuksköterska.

HÄLSO-OCHSJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET SOSFS 2010:659, 6 kap. 4 §och SOSFS 7 kap. 2 §p 5

Beskriv hur hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.

Beskriv hur rapporterade risker och händelser utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas.

En ny process får det systematiska fårbättringsarbetet är framtagen (se kvalitetsberättelsen) Här framgår tydligt vem som ska rapportera och vad, hur analysarbetet ska bedrivas samt dokumenteras. Enligt ledningssystem får systematiskt kvalitetsarbete är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Enligt patientsäkerhetlagen är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till hög patientsäkerhet Personalen ska därfår rapportera risker får vårdskador samt händelser som har medfort eller hade kunnat medfåra en vårdskada. Vidare ingår det att vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfort eller kunnat medfåra en vårdskada.

20


Rådhuset· Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-81 7 60


Händelserapportering

De fem va nligast e rapporterade

händelserna

• Fall • Läkemede l 11 Övrigt • Våld/Övergrepp • Utebliven insats

Händelserapport per verksamhetsområde

FALL

• Stöd i särskilt boende • Stöd i ord inärt boende ' Stöd och Service LSS

Socia lpsykiatri •

Fall 2013

Stöd i Ordinärt boende 290 Stöd i Särskilt boende 401 Stöd och Service LSS 75 Socialpsykiatri 1

Summa 767

21


2014

436 658 125

2

1221



LÄKEMEDEL

• Stöd i sä rskilt boe nde • Stöd i ordinärt boende Stöd och Service LSS

• Socia lpsykiatri •

Läkemedel 2013 2014 Stöd i Ordinärt boende 22 112 Stöd i Särskilt boende 102 219 Stöd och service LSS 60 124 Socialpsykiatri 12 13

Summa 196 468

Det har kommit 20 händelserapporter från IFO; Individ och familjeomsorgen. 13 händelserapporter är om läkemedel, 2 om fall och 3 handlar om övrigt.

Under året har en händelserapporteringar utretts där anmälan gjorts enligt lex Maria till IVO; Inspektionen får Vård och Omsorg.

I all hantering av händelser finns ett mörkertal. Det beror på flera olika faktorer en faktor är vilken attityd personalen har till att rapportera händelser. Det är viktigt att avdramatisera rapporteringen, det är också viktigt att återkoppla till den personal som har rapporterat. En händelseanalys på själva rapporten och att fårebygga så det inte händer igen. Generellt kan man säga att ju mer man talar om och diskuterar händelse rapportema ju fler anmälningar. Man kan inte sätta något likhetstecken på att fårre händelserapporter skulle borga får en bättre enhet med högre kvalitet. Omsorgsfårvaltningen har arbetat med att informeralutbilda berörd personal i hanteringen och fårsökt att avdramatisera och fårtydliga de olika lagarna som har med händelser att göra, dels synpunkter och klagomål, lex Sarah, lex Maria och händelsehantering och att underlätta rapporteringen.

22




Insatser som Omsorgsförvaltningen har genomfört/genomför och som bl.a. syftar till ett preventivt arbete för att minska händelser. • Fallprevention är en naturlig del och där också läkemedelshantering och mål-

tidssituationen kommer in. • Läkemedelsutbildning. Utbildning får all personal i läkemedelshantering. • Läkemedelsgenomgångar enligt "Blekingemodellen" • IFM; Icke farmakologiska metoder. • Preventivt arbete inom nutrition har varit att arbeta får en minskad nattfasta.

Under året har rutiner för vilka åtgärder samt i vilken ordning vi sätter in nutritionsåtgärder förtydligats.

• Händelserna ska diskuteras på vårdmötena där samtliga yrkesgrupper ska finnas representerade.

• Senior Alert ett riskbedömningsinstrument Ett förebyggande arbetssätt för att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår, fall och ohälsa i munnen.

2015 Under 2015 kommer verksamheten att arbeta vidare med implementeringen av det systematiska förbättringsarbetet och hur vi ska arbeta vidare med analysen av resultatet. Revidera och förtydliga rutinen kring händelserapportering och anmälan av risk för vårdskada eller allvarlig vårdskada enligt lex Maria.

23


Rådhuset o Besöksadress Kungsgatan 27 o 374 81 Karlshamn Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-817 60


Uppnådda resultat utifrån 2014 års patientsäkerhets berättelse

Identifierade förbättringsområden 2014 och resultatet av detta

• Hälso- och sjukvårdsdokumentationen och ICF strukturen kräver ytterligare förbättringar och utbildningar Flera utbildningstillfällen har genomförts under året i syfte att utveckla ochförbättra dokumentationen enligt !C F.

• Läkemedelsgenomgångar och icke farmakologiska metoder ska beaktas vid läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar har skett under året och arbetet med IFM; ic~e farmakologiska metoder pågår

• Det ska finnas en grundläggande nutritionskompetens i verksamheten. Utbildningar har genom året genomförts till kostombud och samarbete med köksenheter pågår kontinuerligt. Dietisten handleder och rådgör med verksamheten då behov finns.

• Arbetet fortsätter med fallriskbedömningar och bedömningar vid ev. fall. Alla som bor på särskilt boende riskbedöms vad gäller fall och ev. åtgärder planeras och genomförs. Arbetet medfallriskbedömningar har även påbörjats under året i ordinärt boende.

• Det är viktigt att arbeta med planerade åtgärder då risk föreligger. Arbeta med att analysera och åtgärda och/eller förebygga så att fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen inte uppkommer. Alla på särskilt boende riskbedöms inom de fyra områdena och därefter planeras åtgärder som följs upp. Arbetet kring Senior alert har påbörjats i det ordinära boendet.

• Arbeta med att förbättra arbetet kring validerad smärtskattning och symtomskattning i pallitiv registret. Enligt mätningar i palliativ registret är vi på en lägre nivå än 2013 då det gäller validerad smärtlindring.

• Fortsätta det förebyggande arbetet med att förhindra att trycksår uppstår. Enligt punktprevalensmätning som görs årligen har vi under 2014 minskat andelen med tryckskada eller trycksår jämfört med år 2013.

• Arbetet fortsätter med kvalitetsindikatorer för inkontinensvård. Arbetet har fortlöpt under 2014.

• Fortsatt arbete med registreringar i BPSD register. Arbetet med registre

ringar i BPSD registret har fortsatt under året enligt plan.

24




KVALITETSBERÄTTELSE Ledningssystemet ska användasför att systematiskt ochfortlöpande utveckla

säkra verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9 3 kap. l§). Årligen bör det arbete

som pågått för att utveckla och säkra kvaliteten dokumenteras i en kvalitetsberät

telse (SOSFS 2011:9 7kap. 1§).

Kvalitetsarbetet i Karlshamns kommuns omsorgsförvaltning bedrivs i enlighet

med SOSFS 2011:9, ledningssystem får systematiskt kvalitetsarbete. Enligt fåre

skriften ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt

LSS ska ansvara får att det finns ett ledningssystem får verksamheten.

Föreskriften beskriver fåljande områden:

Processer och rutiner Systematiskt forbättringsarbete Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldighet

Processer och rutiner Kvalitetsäkra processerna Under 2014 har arbetet med att identifiera och beskriva de processer som finns och behövs får att säkra att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller får

verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter fortskridit. Processerna är identi

fierade och sammanställda i ett klassificeringsdokument Processerna i kärnverk

samheterna har under 2014 beskrivits. Processerna beskriver arbetsflödena, an

svarsfårdelningen samt vilka rutiner som finns i de olika aktiviteterna. Verksam

hetsområde LSS, Särskilt boende och hemtjänst är klara med sina beskrivningar.

Individ och familjeomsorgen och Hälso- och sjukvårdsorganisationen har delvis

beskrivit sina processer men på grund av chefsbyten har vissa processbeskriv

ningar stannat av. Detta gäller HSL organisationen, vuxenenheten samt Varvet.

Processerna och dess tillhörande rutiner har under hösten 2014 successivt börjat

läggas in i intranätet. Samtliga rutiner fårses efterhand med rutinhuvud samt får

ett diarienummer. Det medfår att rutinerna blir sökbara samt att det sker en bevak

ning av alla aktuella revideringsdatum stödprocesserna är under 2014 identifie

rade och 2015 kommer dessa att beskrivas.

25




Kvalitetssäkra samverkan I arbetet som pågår med att identifiera och beskriva omsorgsförvaltningens pro

cesser pågår samtidigt en översyn om de processer som finns är säkra. De brister

som finns inom extern och interns samverkan identifieras och när processbeskriv

ningarna är fårdiga startar arbetet med att kvalitetssäkra dem.

Under 2014 har några av dessa processer kartlagts .

2015 Arbetet med processerna kommer att fårdigställas samt göras tillgängliga får all personal i intranätet.

Systematiskt förbättringsarbete Under 2014 har implementeringen av det systematiska fårbättringsarbetet fortsatt.

På flera enheter fungerar fårbättringsmötena och det förekommer både analys och

uppföljning av olika händelser. Tydligt är dock att mycket arbete kvarstår innan

det systematiska fårbättringsarbetet fungerar på alla enheter samt sprids vidare i organisationen. Det är därfår viktigt att implementeringen fortsätter under 2015

samt att kontroller på arbetets fortskridning görs.

2015 Fortsatt implementering av det systematiska förbättringsarbetet.

Hän delserapportering Under 2014 har samtlig omsorgspersonalen utbildats i att själva skriva händelse

rapportema direkt i Procapita. Under 2014 har det i omsorgsnämndens verksam

heter skett en ökning från 11 09 händelserapporteringar 2013 till 2202, det vill

säga en fördubbling. Det ökade antalet skulle kunna bero på att personalen nu

själva skriver händelserapporterna direkt i systemet och därmed är mer delaktiga i

att händelserna registreras. Det skedde en större utbildningsinsats i händelserap

portering under 2014, både i hur händelserna ska registreras men även varfår de

ska registreras.

26




Tabell över händelserapporter från 2014-01-01 - 2014-12-31 Verksamhet Antal i ON Antal i SN

Hjälpmedel 21 o Information/Kominunikation 11 o Informationsöverföring 3 o Läkemedel 468 13 Omvårdnad 13 o Resurser 7 o Utebliveninsats 63 o Våld och övergrepp 87 o Vård och behandling 6 o Vårdrelaterade infektioner o o Arbetsrutiner 42 l Bemötande 24 o Handläggning 3 l Brottslig handling 5 o Dokumentation 9 o Fall 1221 2 F el och brister o o Övrigt 219 3 Summa 2202 20

Tabell över händelserapporter i ON jämförelse 2014 och 2013 Verksamhet Antal2014 Antal2013

Hjälpmedel 21 lO Information/Kominunikation 11 3 Informationsöverfå1ing 3 3 Läkemedel 468 184 Omvårdnad 13 13 Resurser 7 3 Utebliveninsats 63 l Våld och övergrepp 87 23 Vård och behandling 6 3 Vårdrelaterade infektioner o o Arbetsrutiner 42 8 Bemötande 24 2 Handläggning 3 o Brottslig handling 5 l Dokumentation 9 4 Fall 1221 766 F el och brister o l

Övrigt 219 82 Summa 2202 1109

27




Fall och läkemedel sticker ut som frekvent rapporterade händelser. Dock är det en

kraftig ökning även i händelser som gäller socialtjänstlagen. Händelser så som utebliven insats, våld och övergrepp, arbetsrutiner och bemötande är rapporterade

under 2014. En analys av detta är att händelserapporteringen nu även innefattar

händelser inom socialtjänstlagen och inte som tidigare enbart händelser inom

hälso- och sjukvården.

Förhållandet mellan de fem vanligaste händelserna

De fem va nligaste rapporterade hände lserna

• Fall • Läkemede l Övr igt • Våld/Övergrepp • Utebliven insats

Risk och händelseanalys Under 2012 skapade det systematiska arbetet och ständiga analyser av lex Sa

rahrapporter en tydlig bild av behovet av ett arbetssätt där en risk- och händelse

analys är en naturlig del av arbetssätet ute på enheterna. I det systematiska förbätt

ringsarbetet har det därför framarbetats en rutin för hur den enskilda enheten ska

arbeta med att analysera händelser, risker, synpunkter och klagomål samt externa

avvikelser. Analysarbetet fyller en viktig funktion i det systematiska förbättrings

arbetet där fokus ska ligga på vad som hände och varför. En ny rutin för förbätt

ringsmöten på varje enhet togs fram 2013 och de flesta erlheter har förbättrings

möten. För att veta var fortsatt implementering och stöd behövs är det viktigt att

göra internkontroller under 2015 .

2015 Internkontroller av förbättringsmötena i hela omsorgsförvaltningen i form av stickkontroller.

28




Egenkontroll Det har under 2014 skett flera olika egenkontroller i enhet med omsorgsnämndens

och socialnämndens internkontrollplan får 2014. Dessa redovisas till nämnderna

separat.

Lex Sarahrapporter Under 2014 har totalt 20 lex Sarahrapporter lämnats in till omsorgsfårvaltningen.

Fyra bedömdes som allvarliga och anmäldes till socialstyrelsen.

Antallex Sarahrapporter

År SÄBO Hemtjänst

2010 2011 3 3 2012 3 6 2013 2 6 2014 6 2

Avsåg SÄBO

Bemötande 4 Ekonomiskt övergrepp Brister i tillsyn/omsorg Psykiskt eller fysiskt övergrepp 2 Annan orsak Summa

Inkom Månad

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

SÄBO

l l

l

2 l

6

Hemtjänst

l

l

29

LSS

2 4 l 5

Hemtj LSS

2 2 l

2

2 5

LSS

l

2

l

l


IFO

3 5 2 7

IFO

l

2 l 2 l

IFO

l l

2 3 7

Summa

Il 18 Il 20

Summa

5 3 3 6 3

20

Summa

l 4 o 3 o o 4 3 3 l l



Bedömning SÄBO Hemtj LSS IFO Summa

Inget missfårhållande ..,

3 6 .)

Missförhållande l l 2 l 5 Risk eller påtaglig risk för missförhållande l l 2 4 Risk för allvarligt missfårhållande l l l l 4 eller allvarligt missfårhållande Hanteras som händelse l l Summa 6 2 5 7 20

En kraftig ökning från föregående år kan ses i antalet lex Sarahrapporter. En för

klaring till detta kan vara en ökad kunskap i verksamheten om rapporteringsskyl

digheten. Hösten 2013 deltog över 900 medarbetare i omsorgsförvaltnings lex Sa

rahutbildning. Dock är det endast enhetschefer som rapporterat. Medarbetarna har

valt att kontakta enhetscheferna om händelser som enhetscheferna sedan gjort be

dömningen att händelsen ska rapporteras enligt lex Sarah.

2013 var det många lex- Sarah-rapporter om brister i tillsyn och larm. Dessa bris

ter fanns framförallt i verksamhetsområde hemtjänst och berodde på stor del av att

personalen inte följde rutinerna. Utifrån lex Sarahutredningarna diskuterades vik

ten av att göra rutinerna kända samt att följa dem. Diskussionerna fördes på samt

liga enheter inom hemtjänsten. Resultatet syns på 2014 års lex Sarah-rapporter då

endast två rappmter avser brister i tillsyn i verksamhetsområde hemtjänst.

Fler än hälften av 2014 års lex Sarah rapporter avser brister i bemötande samt psy

kiskt eller fysiskt övergrepp. I några av dem har arbetsrättsliga åtgärder vidtagits

och i andra har det varit svårigheter att klargöra vad som hänt vilket lett till att nå

got missförhållande inte gått att konstatera.

Under 2014 har det framkommit att det brister i återkopplingen av lex Sarah-ut

redningarna och att det finns önskemål från verksamheterna att utredarna själva

återkopplar utredningarna till berörd personal. En annan brist som uppmärksam

mats är att utredningen av enklare händelser tenderar att ta lång tid och fårbätt

ringsförslagen kommer utifrån, istället från verksamheten själv.

2015 Se över arbetsprocessen får lex Sarah samt tillhörande rutiner.

30




Synpunkter & klagomål

Verksamhet

Administration Myndighet Särskilt boende Hemtjänst LSS stöd & Service HSL IFO Summa

Antal 2013

2 3 19 9 6 7

30 76

Antal 2014

6 13 5 9

31 62

Årligen görs en internkontroll av hanteringen av synpunkter och klagomål. Kon

trollen i början av 2013 visade att rutinen inte foljs i alla dess delar. Rutinen är

lång med flera olika delar som ska dokumenteras på olika blanketter och detta

görs inte. Rutinen är därfor omgjord och forenklad. Rutinen är diskuterad i om

sorgsnärnndensledningsgrupp.

201 5 Implementera rutin och b lankett synpunkter och klagomål.

Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Gemensam värdegrund/värdeord Värdegrundsarbetet som påbörjades 2012 har fortsatt har under 2013 och 2014 i

hela forvaltningen. En värdegmndsledare är utsedd på varje enhet och tillsammans

med enhetschefen leder denna person värdegrundsarbetet på arbetsplatsträffama.

Arbetet utgår från Socialstyrelsens vägledningsmaterial; Aldreomsorgens nation

ella värdegrund- ett vägledningsmaterial. En projektledare bar under dessa år

handlett värdegrundsledarna och enhetscheferna samt spridit och drivit värde

grundsarbetet framåt i omsorgsforvaltningen. Dessa insatser är nu avslutade och

finns att läsa i separat slutrapport. Dock drivs värdegrundsarbetet av enhetschefer

och värdegrundsledare som en pågående process i samtliga verksamheter framö

ver.

2015 Fortsätta värdegmndsarbetet i hela forvaltningen.

31




Förbättringsarbetet inom LFR Inom ramen får leda får resultat pågick under hela 2013 ett förbättringsarbete med

fokus på informationen till brukare och deras anhöriga. En1igt resultat från NKI

hade endast 17 procent av dem som bodde i särskilt boende och 27 procent av

dem med hjälp från hemtjänsten gett betyg 1-4 på en 10 gradig skattningsskala.

Detta resultat ville omsorgsfårvaltningen fårbättra. Våren 2013 intervjuades där

får brukare i ordinärt boende samt anhöriga till dem. En enkät skickades ut till

samtliga brukare och anhöriga i en av arbetsgrupperna i hemtjänstmmåde norra.

Resultatet visade på att det som kunde forbättras var informationen om vem av

personalen som kommer och när denne kommer, vem som är kontaktman samt

byte av tider får städ- och duschinsatser. Hemtjänstgruppen har tillsatt ett förbätt

ringsteam som har arbetat med att finna lösningar som ska fårbättra denna inform

ation. Arbetsmetoden utvärderades och arbetssättet håller på att implementeras i

hela verksamhetsområdet.

2015 Fortsatt implementering av fårbättringsarbetet i hemtjänsten.

Kompass Karlshamn Under 2014 har en kommun övergripande arbetsgrupp tagit fram underlag till

kommunledningen vad gäller ett program får arbetet med styrning, uppfoljning

och kvalitetsutveckling.

Det koncerngemensamma programmet syftar till att säkerställa en effektiv verk

samhet som skapar önskade resultat får medborgama samt en samhällsnytta. Pro

grammet anger ramar och strukturer för hur kommunen arbetar med styrnings-,

uppfoljnings- och kvalitetsfrågor.

Under 2015 kommer Kompass Karlshamn att implementeras i verksamheten.

Kvalitetssäkra dokumentationen Under 2012 och 2013 pågick ett projekt med fokus på att kvalitetssäkra omsorgs

personalens dokumentation. År 2014 har dokumentationsombud utbildats for att

skriva genomfårandeplanerna i Procapita. En ICF- baserad dokumentationsstruk

tur får hur personalen ska göra dagliga anteckningar direkt i Procapita har tagits

fram och under 2015 ska arbetssättet implementeras.

32




2015 Implementering av att digitalisera omsorgspersonalens SoL dokumentation i form av dagliga anteckning.

Dokumentationsskyldighet Allt systematiskt kvalitetsarbete ska dokumenteras. Under 2015 ska alla processer

och rutiner vara tydligt beskrivna och lätta att hitta på intranätet. First Class kom

mer under 2015 successivt att fasar ut under våren 2015 vilket gör att alla styrdo

kument som gäller omsorgsförvaltningen måste återfinnas på intranätet. Under

2014 framställdes en kvalitetsmanual som tydliggör ansvaret i förvaltningens led

ningssystem. Manualen tillsammans med den årliga kvalitetsberättelsen utgör en del av kvalitetsdokumentationen.

Uppnådda resultat utifrån 2014 års kvalitets berättelse Under 2014 har två stora förbättringsområden pågått som tagit mycket kraft och fokus av organisationen. Dels har Koncerngemensamt styr och ledningssystem, kompass Karlshamn, arbetats fram som under hösten 2014 implementerats i verksamheterna. Det har även arbetats fram en ny organisation i omsorgsförvaltningen som berört stora delar av förvaltningen.

Identifierade forbättringsområden 2014 och resultatet av detta

• Översyn av rutinen för synpunkter och klagomål. Rutinen är ändrad. Dock är den inte i bruk och implementerad än eftersom e-phorte införandet var senarelagd. Blankettenfärdigställdes 2014 och har diskuterats i omsorgsförvaltningens ledningsgrupp. En kommunövergripande e-tjänst är under utveckling.

• Fortsatt implementering av det systematiska förbättringsarbetet. Några enheter bedriver systematiskt förbättringsarbete med analys och utvärderingar. Dock behöver denna implementering intensifieras under 2015.

• Utbildning till samtlig personal i hemtjänst, SÄBO och LSS i händelserapportering i Procapita. Detta är genomfört 2014 och omvårdnadspersonalen skriver nu själva sina händelserapporter direkt i Procapita.

33




• Implementering av arbetssättet med fårbättringsmöten i samtliga verksamheter inom fårvaltningen. Förbättringsmöten sker på flera enheter men inte på alla så implementeringen behöver fortsätta.

• Färdigställa processbeskrivningarna och flödesschema. Processerna är färdigbeskrivna i flera verksamheter. Övriga verksamheter pågår beskrivningarna. De processer som är färdigställda finns lättillgängliga på Karlshamns kommuns intranät. Nytt rutinhuvud är framtaget och arbetet med att föra över och revidera processernas rutiner pågår.

• Arbeta med att göra rutiner lättillgängliga, kända och använda. Inom verksamhetsområdet hemtjänst har ett förbättringsarbete pågått under 2014. Lex Sarahrapporterna inom detta område har minskat. Intranätet är under uppbyggnad och resultatet av detta kommer tidigast att märkas nästkommande år.

• Implementera rutin och blankett synpunkter och klagomål. Inte genomfört. Rutinen lämnad till förvaltningsledningsgruppen för beslut.

• Vidareutveckla arbetet med fårbättringsarbeten utifrån LFR modellen. Har skett inom verksamhetsområde hemtjänst.

• Fortsätta värdegrundsarbetet i hela fårvaltningen. Detta arbete har skett. Se slutrapportenför detta projekt.

34




SAMMANFATTNING AV 2015 ÅRS P ATIENTSÄKERHETS-OCH KV ALlTETSARBETE

• Att dokumentera vårdplaner när en utredning är gjord och att ordination, uppföljning och mål blir tydliga

• Att alltid i samband med nya/förändrade insatser uppdatera uppgifter i bakgrundsfakta

• Loggning i journalsystemet Procapita • Genomföra utbildning till hälso- och sjukvårdspersonal kring arbete med

strukturerade Läkemedelsgenomgångar enligt "Blekingemodellen" både i särskilt- och ordinärt boende

• Att öka samverkan med primärvården gällande "Blekingemodellen" • Fortsatt arbete och implementering av rutin och arbetssätt med IFM icke

farmakologiska metoder som ett komplement tillläkemedelsbehandling. • Arbeta med att utarbeta och revidera lokala hygienrutiner och hygienpär-

mar • Utbildning till hälso- och sjukvårdspersonalen och hygienombud • Delta i HALT- mätning hösten 2015

• Revidera rutiner och riktlinjer för fallprevention

• Implementera arbetssätt och metoder i projekt Trygg hemgång så att det blir en del av det ordinarie arbetssättet i varje hemtjänstteam

• Att arbeta med att se Palliativ registret som ett process register och att arbeta vidare med validerad smärtskattning och symtomskattning samt att brytpunktsamtal utförs både i ordinärt och särskilt boende.

• Hygienutbildning för omvårdnadspersonal • Hygienronder på alla särskilda boenden • HAL T -mätning Vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling • PPM trycksår • Fortsätta arbetet riskbedömning, åtgärder, uppföljning och analys av resul-

tatet enligt Senior alert både i särskilt och ordinärt boende • Uppsökandetanvård i det ordinära boendet • Arbeta med att hur risker för vårdskador identifierats och hanterats. • Arbeta med att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet

• Översyn av vilken kompetens verksamheten behöver

• Arbetet med processerna kommer att fårdigställas samt göras tillgängliga för all personal i intranätet.

• Fortsatt implementering av det systematiska förbättringsarbetet • Internkontroller av förbättringsmötena i hela omsorgsförvaltningen i form

av stickkontroller • Se över arbetsprocessen för lex Sarah samt tillhörande rutiner

35




• Arbeta med att minska • Implementera rutin och blankett synpunkter och klagomål. • Fortsätta värdegrundsarbetet i hela förvaltningen • Fortsatt implementering av fårbättringsarbetet i hemtjänsten. • Implementering av att digitalisera omsorgspersonalens SoL dokumentation

i form av dagliga anteckning.

36






§ 103

Revidering av områden för kontaktpolitiker


att vidta föreslagen revidering av områden för kontaktpolitiker

Sammanfattning Ordföranden föreslår en revidering av områden för kontaktpolitiker innebärande att tidigare område Introduktion och försörjning ändras till enbart Försö1jning samt att tidigare område HVB ensamkommande barn ändras till Introduktion och HVB för ensamkommande barn. Områdesindelningen följer därmed den nya organisationen.

13



§ 104

Rapport från kontaktpolitiker


att ta rapporten till protokollet

Sammanfattning Sirkka Kahilainen (S), Ulla Olofsson (M) och Ingrid Hagberg Hake (S) rapporterar från besök vid HVB Varvet 2015-03-24

14

socialnämndens protokoll 2015-03-26

Documents