soldf lÄs!!!!

Soldaten i fält

SoldF

Central lagerhållning:Försvarets bok- och blankettförråd

FÖRSVARSMAKTEN 2001-05-11 09 833:66462Högkvarteret TFD 01017

Soldatreglemente för Soldaten i fält (SoldF), 2001 års utgåva M7742-100002fastställs att tillämpas inom Försvarsmakten fr o m 2001-10-01.– – –Därmed upphävs Soldaten i fält 1986 års utgåva, M7742-100001, fastställd genomCA 804:63040, TFD 86025.

Johan HederstedtÖverbefälhavare

Alf SandqvistGeneralinspektör för Armén

© 2001 Försvarsmakten, StockholmBoken är producerad i samarbete medAerotech Telub Information & Media AB

Tryckeri: AB Boktryck, Helsingborg, 2001

M7742-100002

Förord

Soldaten i fält innehåller främst anvisningar och råd för ditt uppträdan-de på och utanför stridsfältet. I vissa fall beskriver boken dessutomhändelseförlopp och ger bakgrund till förbandets verksamhet och dinaåtgärder. Soldaten i fält innehåller också vissa bestämmelser försoldats, patrulls och grupps verksamhet i fält vilka inte finns i andraförsvarsmaktspublikationer. Soldaten i fält riktar sig också till utbild-ningsbefälet som kan använda den som ett hjälpmedel vid den grund-läggande soldatutbildningen och i viss mån vid befattnings- ochförbandsutbildning.

Boken ger ett grundmått av kunskap, som alla soldater måste ha,oavsett om de tillhör armén, marinen eller flygvapnet. Du måste självkänna delansvar för att du lär dig innehållet. Boken är därför utformadså att självstudier underlättas. Hur du ska uppträda under kyla ochvinterförhållanden framgår av Vintersoldat.

Kunskap är dock inte allt. Förmågan att stå emot och besegra motstån-daren beror ytterst på din vilja att stå emot stridens påfrestningar ochtrots livsfara hålla ut, tills du har löst de uppgifter du ställs inför.

Säkerhetsbestämmelserna som beskrivs i SoldF gäller under stridi krig, under förberedelser för strid samt vid övningar i krig som ärdirekta förberedelser för en förestående stridshandling. Lägstkompanichef (motsv) eller självständigt uppträdande plutoncheffår beordra undantag från dessa säkerhetsbestämmelser. Detta fårske i en situation där den ökade risken står i rimlig proportion tillde fördelar som står att vinna med att göra undantaget.

Vid utbildning och övningar i fred, vid höjd beredskap och i krig,då övningar inte är direkta förberedelser för stridshandlingar,gäller de föreskrivna säkerhetsbestämmelser som finns i Försvars-maktens säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition m m(SäkI). Vid insatser där våld kan komma att utövas gäller särskildaföreskrifter.

När orden han, honom, hans, -man och -män används i bokenrepresenterar de båda könen, om inte annat anges.

1. Soldat – din roll iFörsvarsmakten 6

2. Elden 18

3. Skydd 72

4. Post och postering 130

5. Marsch 154

6. Patruller 168

7. Strid 194

8. Fältarbeten 310

13. Lystringsgrader 434

9. Förläggning 364

10. Stridsvärde 382

12. Att vara krigsfånge 422

11. Hälso- och sjukvårdstjänst 404

16. Samband 462

15. Lägeskarta och skiss 450

14. Signaler och tecken 438

6 Soldat – din roll i Försvarsmakten

K A P I T E L

1 Soldat –din roll i

Försvarsmakten

Soldat – din roll i Försvarsmakten 7

Soldat – din roll iFörsvarsmakten

Soldat och människa 8Krigets lagar 10Psykologisk krigföring 16

Försvarsmakten ska med din insatskunna lösa olika svåra uppgifter i såvälfred som kris och krig.

Vårt samhälle ska kunna försvarasfrån olika typer av angreppsformer,t ex anfall eller terrordåd med NBC-stridsmedel, angrepp mot våra infor-mationsnät, sabotage mot vår försörj-ning eller regelrätta invasioner.

Som soldat i fält kommer du attutbildas för att motstå olika former avanfall och med väpnad strid kunnaskydda vårt samhälle och slå tillbakaväpnade angrepp.

Det finns också ett behov av dittengagemang för att vi ska kunna lösavåra internationella uppdrag. Dessauppdrag kan vara fredsskapande el-ler fredsbevarande operationer, somsyftar till att förhindra mänskligt lidan-de och skapa stabilitet i orosområ-den. Oavsett om du tjänstgör i Sverigeeller utomlands, krävs att du besittergoda soldategenskaper med i grun-den sunda och mänskliga värdering-ar som också accepteras i vårt sam-hälle.

© F

oto:

And

ers

Kol

lber

g, F

BB


Soldat och människa

I krig kommer du att utsättas för många situationer där detovissa och oförutsedda spelar en mycket stor roll. Perioder dåsituationerna ständigt förändras kommer att blandas med långatider av oviss väntan. Det är endast genom ett initiativrikt ochhandlingskraftigt uppträdande, grundat på kunskaper, färdig-heter och erfarenheter som du effektivt kan bidra till attangriparen besegras. Sammanhållningen och gemenskapeninom ditt förband är andra viktiga grundstenar för att nåframgång. Ditt agerande mot fienden och civila styrs avfolkrätten.

Att utveckla ett ömsesidigt förtroende mellan personalen inomförbandet är viktigt för den fysiska och psykiska uthålligheten.Förtroendet för din egen och förbandets gemensamma utrust-ning är också avgörande för att nå framgång.

Kamratskap, disciplin, omedelbar lydnad, självkontroll ochyttre kontroll är begrepp som måste kombineras för bästamöjliga anpassning till stridsfältets många och svåra situatio-ner. Kamratskapet ska bygga på vetskapen om varandrasstyrkor och svagheter. Disciplin får inte byggas på tvång,manipulation eller liknande. Den ska i stället baseras påsamhörighet och solidaritet för gruppens bästa som inte åsido-sätts för själviska intressen. Det är av stor vikt att var och eninser sin roll i förbandet, bl a för att förstå vikten av omedelbarlydnad, så att t ex samarbetet i precisa och snabba lägen skafungera. Som soldat måste du lita på din chefs förmåga ochavsikter när han fattar beslut, likväl som chefen måste kunnalita på din förmåga att lösa din specifika uppgift i förbandet.

Som soldat i internationell tjänst måste du kunna agera lugnt,bestämt och opartiskt. Du måste också kunna lösa tvister ochkonflikter utan våld. Ditt agerande styrs av folkrättens bestäm-melser och de regler för våldsanvändning som gäller just då(ROE = Rules of Engagement). Fördomar och nedlåtandeattityder gentemot andra folkslag är inte acceptabelt.

Kom ihåg att ditt förband aldrig blirstarkare än dess svagaste länk.

Läs mer om din roll i Försvarsmakteni Svensk soldat.

Bassäkerhetsgrupp skyddar fartyg

© F

oto:

And

ers

Kol

lber

g, F

BB


Spaning med attackdykare

Svenska soldater i internationell tjänst

Klargöring av JAS 39 Gripen

Som soldat, oavsett befattning i förbandet, ska duveta följande:

• Vilja och självdisciplin är att i alla lägen och utanhänsyn till dig själv göra ditt bästa. Hur svåra och farligaomständigheterna än blir så måste dina kamrater lita påatt du gör ditt jobb.

• Självförtroende byggs på kunskap, färdighet, förståelseoch erfarenhet. För att uppnå detta krävs målmedvetenoch många gånger hård träning.

• Uthållighet och hårdhet uppnås genom vilja, självdis-ciplin och att aldrig försitta en chans att förbättra sinasoldatfärdigheter. Fiendens situation är lika svår somdin och den som håller ut längst kommer sannolikt attsegra.

© F

oto:

Sve

n Å

ke H

aglu

nd, F

BB

© F

oto:

Jon

ny L

inda

hl (

SA

AB

), F

BB

© F

oto:

And

ers

Kol

lber

g, F

BB


Krigets lagarKrigets verkningar kan drabba oss alla. Där-för måste var och en känna till vad han ellerhon har för skyldigheter och rättigheter. Folk-rätten, eller den internationella rätten, reglerarförhållandet mellan stater i både fred och krig.

De folkrättsliga reglerna berör stridande, ickestridande, militära och civila personer.

Som soldat måste du känna till innebörden avordet kombattant, som är ett internationelltöverenskommet begrepp. Det anger vilka somdirekt får delta i striderna och som ska be-handlas som krigsfångar om de ger upp mot-ståndet.

Kombattanter är medlemmar av

• stridskrafterna, utom sjukvårdspersonaloch militärpräster

• organiserade motståndsrörelser, under för-utsättning att de bär sina vapen öppet närde förbereder och deltar i strid. I vissa fallkrävs även att igenkänningstecken bärs.

Gemensamma krav för alla kombattanter äratt de ska• stå under ansvarigt befäl och

• iaktta folkrättens regler när de utövar sinverksamhet.

All personal inom Försvarsmakten ska följafolkrättens regler. Den som deltar i strid ochbryter mot dem riskerar att förlora sitt folk-rättsliga skydd. Du kan också ställas till an-svar om du begått en handling som strider motfolkrätten, även om det skett på order. Attkunna folkrätten är en förutsättning för attkunna lösa sin uppgift både vid krigshand-lingar i Sverige och under internationella upp-drag.

© F

oto:

ITA

R T

AS

S, P

ress

ens

bild

Bilden utgår av upphovsrättsliga skäl


SoldatreglernaEn sammanställning av viktiga ”Krigets lagar” har skett somkallas Soldatreglerna. Soldatreglerna ingår som en väsentligdel i den grundläggande folkrättsutbildningen. Du ska i prak-tiska situationer i fält kunna handla enligt soldatreglerna. Debeskrivs här kortfattat.

1. Bekämpa endast fiendens kombattanter och mål avmilitär betydelse!

Även förband som inte har strid som huvuduppgift, t ex under-hållsförband och ingenjörsförband, får bekämpas eftersom defyller sin funktion och på så sätt har militär betydelse. Förbandsom skyddas av folkrätten, t ex sjukvårdsförband, får däremotinte bekämpas.

2. Vålla inte onödigt lidande eller större skada än somfordras för att lösa din uppgift!

Målet för krigföringen ska vara att slå ut motståndarens mate-riel och försätta hans soldater ur stridbart skick – inte atttillfoga dem onödigt lidande.

Det är förbjudet att använda vapen, projektiler, materiel ochmetoder som förorsakar onödigt lidande eller onödigt svårskada. Det är exempelvis förbjudet att ändra ammunitionen tilleldhandvapen och kulsprutor i syfte att åstadkomma onödigtsvår skada.

3. Bekämpa inte en fiende som gett upp motståndet ellerförsatts ur stridbart skick!

Ur stridbart skick är t ex den som klart uttrycker att han vill geupp motståndet eller inte längre kan försvara sig, t ex på grundav skada eller sjukdom.

Personen är skyddad endast om han avstår från fientligahandlingar och inte försöker fly.

En person som närmar sig med vit flagga eller dylikt (parla-mentär) får inte bekämpas eftersom han anses ha gett uppstriden tillfälligt i syfte att förhandla. Parlamentär får inteavväpnas.

Målet för krigföringen är att försättafiendens soldater ur stridbart skick –inte att tillfoga dem onödigt lidande

Endast mål av militär betydelse fårbekämpas – skilj på kombattanteroch civila

Distinktionsprincipen = att skilja påmilitära mål och andra personer ellerobjekt som inte har något militärtvärde.

© F

oto:

Jur

ij T

utov

, Pre

ssen

s bi

ld©

Fot

o: J

urij

Koz

yrev

, Pre

ssen

s bi

ld

Bilden utgår avupphovsrättsliga skäl



4. Avväpna fångar och överlämna dem till din chef!

Var försiktig när du avväpnar en fånge. Låt en kamrat skyddadig.

En krigsfånge har rätt att behålla kläder, hjälm, skyddsutrust-ning, förplägnadsutrustning och identitetshandlingar samtpersonliga tillhörigheter som inte har något underrättelsevär-de. Han ska också få den vård som hälsotillståndet kräver.Dricksvatten tillhandahålls om möjligt. Misshandel eller an-dra hämndåtgärder mot fångar är förbjudet.

5. Behandla sårade, sjuka och skeppsbrutna lika, obero-ende av om de tillhör våra styrkor, fienden eller civilbefolk-ningen!

Alla sårade, sjuka och skeppsbrutna ska under alla förhållan-den respekteras och skyddas. De ska i största möjliga utsträck-ning och med minsta möjliga dröjsmål få den sjukvård ochomsorg som deras tillstånd kräver, under förutsättning att deavstår från varje fientlig handling.

6. Respektera och skydda civilbefolkningen! Undvik ommöjligt att skada civil egendom! Plundring är förbjuden!

Använd endast stridsmetoder och stridsmedel som kan riktasmot ett bestämt militärt mål.

Att bekämpa fienden kan ibland innebära allvarliga risker attskada civilbefolkning och civil egendom. I varje sådant fall skadu göra klart för dig om de fördelar som kan nås med bekämp-ningen är tillräckliga skäl för den skada som kan drabbacivilbefolkningen.

Civila mål är alla föremål som inte utgör mål av militärbetydelse. Sådan egendom ska man undvika att skada.

Civilbefolkningen ska varaskyddade mot stridshandlingar

Krigsfångar skyddas också avfolkrätten

© F

oto:

Jur

ij K

oche

tkov

, Pre

ssen

s bi

ld©

Fot

o: E

PA

, Pre

ssen

s bi

ld

Proportionalitetsprincipen = risken för civila och skador på civil egendommåste stå i rimlig proportion till den militära vinsten som kan uppnås.




Personal/föremål Kännetecken

Sjukvårdspersonal,-enheter, -transportersamt militärpräster

Anm. Islamska länderanvänder halvmånen.OSS använder röda korsetoch/eller halvmånen

Rödakorset

Röda halv-månen

Vissa kulturföremål

Civilförsvaret

Anläggningar och installationer som innehåller farligakrafter

Parlamentär (vit flagga)

7. Respektera personal och föremål somhar särskilda folkrättsliga kännetecken, t exRöda korset!

Vissa skyddade personer och föremål har sär-skilda identitetskort och kännetecken. Dessaär

• Röda korset (Röda halvmånen) som fåranvändas för att skydda byggnader i vilkahälso- och sjukvård bedrivs. Röda korsetfår även användas för att skydda hälso- ochsjukvårdspersonal, själavårdspersonal samtsjukvårdsmateriel.

Sjukvårdsenheter och sjukvårdstranspor-ter får inte bekämpas.

Sjukvårdspersonal har rätt att bära person-lig beväpning för att skydda sig själva,sårade och sjuka.

• Vissa kulturföremål, t ex historiska min-nesmärken, konstverk och platser för reli-gionsutövning ”av särskild betydelse”.

• Civilförsvarsanläggningar, t ex skydds-rum och ledningscentraler för civilförsva-ret.

• Anläggningar och installationer som inne-håller farliga krafter, t ex kärnkraftverkoch dammbyggnader.

• Parlamentär med följeslagare med vit flag-ga (ombud som i krig sänds från den enakrigförande sidan till den andra med full-makt att förhandla).

Du får inte gruppera nära sådana förband/byggnader som bär dessa tecken (utom förbevakning) – då riskerar vi att den eld somriktas mot våra militära enheter träffar deskyddade enheterna och byggnaderna.

Det är förbjudet att bekämpa fordon med Röda korsetsmärkning

© F

oto:

Kris

tofe

r K

S S

andb

erg,

FB

B


8. Ingrip för att förebygga brott mot dessa regler!

Ingrip och rapportera varje överträdelse till din chef!

Plundring är förbjuden. Den som ger upp får inte utsättas förvåld! Ingrip bl a om någon förbereder folkrättsbrott.

Folkrättsbrott innebär bl a att falskt använda det skydd somfolkrättens regler ger för att därmed skada motståndaren, t exanvända skyddsemblem för att dölja militär verksamhet.

Det är också folkrättsbrott och därmed förbjudet

• att låtsas vara stridsoduglig på grund av sårskada ellersjukdom

• att använda neutrala staters eller Förenta Nationernas teck-en, emblem eller uniformer, för att därmed utnyttja sinskyddade ställning för att skada motståndaren

Det är även förbjudet (men anses inte som folkrättsbrott) attanvända motståndarens flaggor eller militära emblem, gradbe-teckningar eller uniformer för att vilseleda och skada mot-ståndaren.

Du är skyldig att ingripa och rapportera överträdelser mot folkrätten

© F

oto:

Vla

dim

ir S

vart

sevi

ch, P

ress

ens

bild



Luftlandsättning får bekämpas

Särskilda bestämmelser för sjökrigetÖverlevande i vattnet som avstår från fientlig handling får intebekämpas.

En räddningsaktion till sjöss får inte störas. Örlogsfartyg somstannat för att ta hand om överlevande i vattnet får således intebeskjutas under räddningsaktionen.

Ett handelsfartyg får vara beväpnat men endast för självför-svar. Det har rätt att göra motstånd mot örlogsfartyg somförsöker uppbringa eller sänka fartyget.

Attackdykare får bekämpas.

Särskilda bestämmelser för luftkrigetDet är förbjudet att beskjuta den som räddar sig med fallskärm.Om den nödställde övergår till att strida när han nått marken fårhan bekämpas.

Det är tillåtet att bekämpa luftburna trupper. Fallskärmstruppfår således bekämpas även under hoppet.

Exempel på räddningsflotte

© F

oto:

Len

nart

And

erss

on, F

BB


Psykologisk krigföringYttrande- och informationsfriheten hör till de viktigaste de-larna av det demokratiska samhället. Grunden för samhälletsinformationsflöde är en fri opinionsbildning. I Sverige får viinformation och nyheter via fria och oberoende nationella ochinternationella medier. Ingen statlig myndighet ska genompåtryckning eller censur få bestämma vad som är rätt eller fel,vare sig i fred eller krig.

I krig blir informationen om vad som händer ofta fördröjd ellerofullständig. Soldater och andra medborgare kan bli oroligaoch rädda för vad som kan inträffa. Myter 1) och rykten 2) kanuppstå och spridas utan att någon medvetet försöker ge upphovtill dem. Men de kan också planteras och spridas av sådana somgår fiendens ärenden och medvetet försöker skapa misstro,ökad oro och uppgivenhet. En miljö som kännetecknas av bristpå fullständig information är inte sällan grogrund för myter,rykten och konspirationsteorier, t ex tankar om förestående hoteller faror som någon grupp i hemlighet planerar att sätta iverket.

Det bästa sättet att möta sådana ovissa situationer är att varakritisk till obekräftade eller ofullständiga uppgifter. Fråga densom lämnar sådana uppgifter eller antydningar varifrån dekommer och om de kan bekräftas. Ta gärna initiativ tilldiskussion bland kamraterna om vilken kvalitet som finns påolika uppgifter eller information som cirkulerar. Allvarliga ochillasinnade rykten ska du rapportera till din närmaste chef.

1) Historier med overifierade underlag,ofta helt eller delvis påhittade.

2) Svårverifierad information av oftast ovan-lig, uppseendeväckande, spännande, ned-sättande eller farlig natur. Rykten spridsmedvetet genom propaganda eller desin-formation. Rykten kan också spridas omed-vetet.

© F

oto:

Jon

te W

entz

el, P

ress

ens

bild

Kampen mot den psykologiska krig-föringen förs bäst med snabb, korrektoch fullständig information

I Sverige får vi information och nyhe-ter via fria och oberoende nationellaoch internationella medier

© F

oto:

Sve

n-Å

ke H

aglu

nd, F

BB



Fienden försöker också genom medvetet felaktig eller vilsele-dande information (desinformation 1)) eller genom ensidig ochibland hotfull information (propaganda 2)) manipulera vårauppfattningar och värderingar för att på så sätt få oss att gå hansärenden. Han kan t ex försöka skapa intryck av att vårt sam-hällsskick inte är värt att försvara, att soldater och civilavilseleds och bedras av statsledning och militära chefer, att vårförsvarsförmåga är undermålig, att de soldater som ger sig kanklara sig från det hot som kriget utgör, att civila lider ochskadas genom att vårt land gör motstånd osv.

Fientlig desinformation och propaganda via radio, TV, tid-ningar och Internet möts bäst genom öppen och fri diskussiongrundad på tillgång till information från fria och oberoendemedier. Ta därför initiativet till diskussioner om den fientligapropagandans syfte och innehåll. Medverka till att avslöjafelaktig eller ofullständig information som sprids i propagan-dasyfte.

Kampen mot den psykologiska krigföringen förs bäst medsnabb, korrekt och fullständig information. Anmäl till din chefom du tycker att informationen om olika förhållanden bristeroch be om ytterligare information när sådan saknas.

1) Medvetet felaktig eller vilseledande in-formation vars syfte är att skapa en vissföreställning om något.

2) Medvetet ensidig information vars syfteär att skapa en viss föreställning om något.

Sprid inte rykten utan försök att fåuppgifter bekräftade

Fienden kan komma att använda väl-kända personligheter från media ochövriga delar av samhället för att för-medla propaganda och falsk informa-tion. Detta kan lätt genomföras medhjälp av modern teknik, där välkändaansikten och röster, som man nor-malt kan lita på i massmedias rappor-tering, förändras på digital väg ochblir ett verktyg för fiendens krigföring.Den moderna tekniken kommer attställa ännu högre krav på den enskil-de soldaten att kritiskt granska allinformation

© F

oto:

Tor

björ

n B

ostr

öm. P

ress

ens

bild

Känslig information kan av sekre-tesskäl klassas som hemlig för attinte fienden ska kunna utnyttja den isyfte att skada vårt samhälle ochförsvar. Endast den som behöverinformationen för sin tjänst får ta delav den.


18 Elden

EldenK A P I T E L

2

Elden 19

Elden

Våra vapen 20Vapnet – din livförsäkring 23Eldberedskap 24Eldställning 28Målangivning 30Avståndsbestämning 35Fartbedömning 40Eld med eldhandvapen ochkulsprutor 41Eld med handgranater 48Eld med pansarvärnsvapen 50Eld mot luftmål 66Eldobservatör 69

Oavsett vilken befattning du har mås-te du kunna hantera ditt personligavapen samt de understödsvapen ochammunitionssorter som finns i dingrupp.

Din kunskap om vapenhanteringmåste dessutom förenas med ett gottomdöme för att förhindra olyckor ochtillbud.

20 Elden

Våra vapenVapnen nedan är vanligt förekommande. De är lika bra somfiendens motsvarande vapen. Det är mycket viktigt att du lärdig hantera de vapen som du ska använda på ett professionelltsätt. Om du tillfälligt under strid måste använda ett vapen somdu inte lärt dig hantera så fråga befäl och kamrater hur du skagöra. Försök också att själv lära dig vapnet med hjälp av vad duvet om andra vapen.

Handgranater

Eldhandvapen

Kulsprutepistol (Kpist m/45) Pistol (Pist 88)

Automatkarbin 4 (Ak 4)Ak 4 förekommer med optiskt riktmedel (kikarsikte) och 40 mm granattillsats

Automatkarbin 5 (Ak 5)Ak 5 förekommer med kort pipa, optiskt riktmedel (kikarsikte) och 40 mm granattillsats

Rökhandgranat 56 (Rökhgr 56)

Spränghandgranat 56 (Shgr 56)


Prickskyttevapen

Prickskyttegevär 90 (Psg 90)

Automatgevär 90 (Ag 90)


Chockhandgranat 96 (Chgr 96)

20 Elden

2 minRÖKHGR 4

Rökhandgranat 4 (Rökhgr 4)

Elden 21

Kulsprutor

Kulspruta m/58B (Ksp 58B)

Granatspruta (Grsp)

Pansarskott m/86 (Pskott 86)

Granatgevär m/48 (Grg 48)Granatgeväret förekommer i kolfibermaterialoch benämns Grg m/86

Pansarvärnsrobot system 56(Pvrb 56) ”BILL”

Minor

Pansarvärnsrobot system 55(Pvrb 55) ”TOW”

Försvarsladdningar

Pansarvärnsvapen

12,7 mm tung kulspruta (Tksp)

Fordonsmina 13 (13R)

Stridsvagnsmina 6

Fordonsmina 14

Stridsvagnsmina 5

Kulspruta m/90 (Ksp 90)Ksp 90 förekommer med kort pipa

Elden 21

Försvarsladdning 21 (22)

22 Elden

Elden 23

Vapnet –din livförsäkring

Försäkringen gäller dock först när du

• har övat att använda vapnet så att du be-härskar det i alla situationer. Handgreppoch skjutregler måste sitta i ryggmärgen

• vårdar vapnet enligt SoldR Mtrl Vapen.Det innebär att du gör vapenkontroll före,under och efter användning samt rengöroch smörjer vapnet med jämna mellanrum.Huggvapen ska skarpslipas. På eget ini-tiativ gör du daglig tillsyn minst en gångper dygn. Särskild tillsyn sker på order

Hantera alltid vapen med respekt, säkerhetoch omsorg. Ställ aldrig ett vapen lutat mott ex ett träd. Risken är att vapnet välter och attriktmedlet kan skadas.

Om du följer dessa enkla regler kommer dinavapen att fungera när det verkligen gäller.

Hantering av vapen beskrivs också i SoldRMtrl Vapen och SkjutR.

Hantera alltid ditt vapen som om det vore laddat!

Den som bäst hanterar sina vapen och skickligastutnyttjar terrängen vinner.

24 Elden

Eldberedskap

Normal eldberedskapDu ska alltid ha vapnet inom räckhåll ochkunna skjuta snabbt. Det gäller att öppnavälriktad eld före fienden. Om du tillfälligtmåste lägga ifrån dig vapnet för att ha händer-na fria så är en bra metod att lägga vapnet medpipan ovanpå foten. Då vet du alltid var du hardet och dessutom skyddar du vapnet från ned-smutsning. Du kan även ha vapnet hängandepå kroppen med hjälp av vapenremmen.

Ett pansarskott som du bär på ryggen ska dusnabbt kunna lossa utan att bärremmen fastnari utrustningen. Om du bär pansarskottet medmynningen mot höger axel kan du i mycketbrådskande stridssituationer, utan att lossavapnet, dra fram det över axeln och göra detskjutklart.

Lägre eldberedskap får du endast ha på order.

På bröstet gevär

Exempel på gående färdigställning

Högsta eldberedskap –risk för sammanstöt

När sammanstöt med fienden väntas ska du kunna skjuta påkortare tid än en sekund och dessutom träffa målet. Ha allasinnen på helspänn och håll vapnet i färdigställning medaxelstödet mot axeln. Vid de tillfällen då du inte har stridsbältetpå dig eller i närheten bör du flytta över extra magasin tilluniformsfickorna.

Skyttegrupp skyddar urlastning av stridsfordon

Elden 25

FärdigställningFärdigställning är utgångsställning före anläggning och inne-bär bl a att

• vapnet är laddat och osäkrat

• blicken riktas mot eld-/observationsområdet

• vapnet hålls så att du snabbt kan göra anläggning

• avtryckarfingret hålls borta från avtryckaren

Kommando: ”Färdigställning!”

Gruppchefen kan genom kommando ändra gruppens vapen-alternativ då strid mot pansar väntas.

Kommando: ”Pansar – Färdigställning!”

AnläggningAnläggning innebär att du direkt ska kunna öppna eld motupptäckta mål, mot lokaliserade men inte synliga fiender ellerangiven punkt i terrängen. Det innebär bl a att

• vapnet är laddat och osäkrat

• vapnet riktas mot målet/eldområdet

• avtryckarfingret sätts an mot avtryckaren

• du tar tryckpunkt på vapnet om sådan finns

Kommando: ”Anläggning!” eller ”Pansar – Anläggning!”

Val av vapenOfta får du order om att du ska bära ditt pansarskott i färdig-ställning i stället för eldhandvapnet. Du måste alltid varaflexibel och anpassa dig efter hur terrängen förändras underframryckning. Om det är uppenbart att det inte går att skjutamed pansarskottet där du är, bär då eldhandvapnet i färdigställ-ning. Om du framrycker genom tät vegetation mot ett skogs-bryn för att kunna bekämpa ett stridsfordon längre fram såväxla i tid så att du har pansarskottet i färdigställning.

Pansarskottsalternativ – eldhand-vapnet på ryggen

Stående färdigställning och anlägg-ning

Knästående färdigställning och an-läggning

Liggande färdigställning och an-läggning

Vid förflyttning och ställningsbyten ifred skall vapnet vara säkrat!

26 Elden

VapenhanteringAnmäl om följande inträffar:

• Eldavbrott

– anmäl ”Eldavbrott!” och åtgärda direkt. Din stridskam-rat ska då skydda dig tills du är eldberedd igen.

• Behov av att byta magasin eller kassett

– anmäl ”Magasin!” eller ”Kassett!”och åtgärda direkt.Din stridskamrat ska då skydda dig tills du är eldbereddigen.

• Halva ammunitionsmängden förbrukad

– anmäl ”Hälften av ammunitionen kvar!”.

• Ammunition slut

– anmäl ”Ammunition slut!”. Om möjligt – utjämna am-munition inom gruppen eller hämta mer.

Avpassa röstläget efter situationen – ge tecken om möjligt!

Om gruppen ska genomföra samlat magasinsbyte, t ex föreframryckning, kan gruppchefen kommendera: ”Byt maga-sin!” Gruppen gör då halt, går ner i skydd eller i knäståendefärdigställning och byter snabbt magasin. Varje man måstehela tiden kunna observera framåt.

För att behålla hög stridsberedskap då gruppen t ex försvararen stridsställning så kan gruppchefen kommendera magasins-byte omgångsvis eller att varannan man (stridsparsvis) bytersitt magasin samtidigt.

Kommando: ”1. grupp! – Växelvis inom stridsparen! – Bytmagasin!”

”Ettorna” i stridsparen påbörjar magasinsbytet och anmälerdärefter till ”tvåorna”: ”Klart!”

Se till att du har tränat så att dusnabbt och utan att behöva titta nerkan genomföra magasinsbyte. Dittoch dina kamraters liv kan hänga pådina färdigheter!

Tecken för behov av ammunition –används då ammunitionen är ellerhåller på att ta slut

Vid övningar i fredstid gäller särskil-da säkerhetsbestämmelser vid va-penhantering. Bestämmelsernameddelas av ditt befäl.

Elden 27

Du måste också kunna byta magasin eller kassett under fram-ryckning. Försök att räkna antalet skott som du skjuter så att dufår en uppfattning om när du ska byta magasin, även om integruppchefen kommenderar magasinsbyte. Håll reda på vilkamagasin och kassetter som är påfyllda och vilka som är tomma.Stoppa tomma magasin innanför jackan så slipper du blandatomma och fulla magasin.

Du kan också tejpa ihop två magasin till ett dubbelmagasin(jägarmag) för att underlätta magasinsbyte. Lägg en pinnemellan magasinen innan du tejpar så att de lätt går att få in imagasinsstyrningen.

Har du tillgång till spårljusammunition kan du fylla på maga-sinet med spårljuspatroner i botten vilket ”varnar” dig närammunitionen i magasinet håller på att ta slut. Gruppchefenkan fylla på med spårljuspatroner högst upp. Det underlättarmålangivning. Tänk på att även den du skjuter på kan observe-ra dina spårljus.

Din chef beslutar om och hur du skafylla på med spårljusammunition.

Byte av magasin

Dubbelmagasin

28 Elden

Skyddsställning intas på gruppchefens orderdå gruppen inte omedelbart behöver vara eld-beredd. Skyddsställning kan också väljas föreeldställning för att inte riskera att gruppenröjer sin plats.

Kommando: ”Skyddsställning!” eller”Hitom HÖJDEN – skyddsställning!”

EldställningEldställning kallas den plats varifrån du skakunna skjuta. Om möjligt ska du samtidigtvara skyddad mot upptäckt och beskjutning.Ibland utser gruppchefen din eldställning.

På kommandot ”Eldställning!” eller vid ovän-tad sammanstöt med fienden måste du docksjälv snabbt kunna välja en lämplig plats.

Välj eldställning så att du

• får fritt skottfält mot det mål eller målom-råde som angivits eller som du själv valt

• är skyddad mot upptäckt och beskjutning

• har stöd för vapnet, armbågarna och krop-pen

För att få en bra eldställning ska du dessutomse till att

• undvika iögonfallande föremål

• utnyttja skuggan

• få rätt bakgrund

• välja rätt sida av föremål

• visa liten målyta

• ha tillgång till en nära och bra skyddsställ-ning som inte bara skyddar mot insyn ochbeskjutning utan även skärmar av din egenvärmeutstrålning

• ha frontalt skydd och flankerande skjut-riktning

Kommando: ”Eldställning!”

Kommandot kan kompletteras med terrängan-givelser, t ex: ”Vid BJÖRKARNA mot VÄG-SKÄLET – Eldställning!”

Samarbeta inom stridsparet vid magasinsbyte

Elden 29

Växeleldställning = ny eldställning – samma eldområde.Alternativ eldställning = ny eldställning – nytt eldområde.

Om du har tid bör du även skottfältsröja så attdu kan välja eldställning längre in i skogeneller i bebyggelsen. Du får dock inte riskera atti förväg avslöja din och dina kamraters eld-ställning för fienden genom att visa dig ellerväsnas obetänksamt. Fråga din chef!

Om du inte har i uppgift att observera eller inteomedelbart behöver vara eldberedd ska du

• ta skydd

• hålla samband med sidokamrater

• byta magasin om du har skjutit

• fylla på tomma magasin samt placera extraammunition och magasin så att de är lättåtkomliga

• utnyttja varje tillfälle för att gräva ochförbättra skyddet eller söka efter en ny ochbättre eldställning

• kontrollera och vid behov smörja vapnetmed olja

30 Elden

MålangivningDet kan vara mycket svårt att upptäcka exakt var fienden finns,även om kulor och projektiler viner i luften och du hörmynningsknallarna från fiendens vapen. Du måste därför på ettenkelt och snabbt sätt kunna tala om för chefen och kamraternavar du har upptäckt mål. Det är nödvändigt att alla talar”samma språk” vid målangivning, så att inga missförståndinträffar.

Tala samma språk!

Exempel på målangivning

Klockan 9!Helikopter!

Du kan även ange mål eller förtydli-ga målangivning med spårljus ellerrökspårpatron.

30 Elden

Elden 31

AngivningsmetoderMed hjälp av följande metoder anger du målet:

• Ange målet direkt, om ingen förväxling kan ske.

• Ange i andra fall målet i förhållande till ett terrängföremåleller en plats i terrängen som inte kan missuppfattas.

• Ange målet i förhållande till en av de utgångspunkter förmålangivning (UPM) som chefen angivit.

• Om chefen inte angett UPM och om det inte finns någonframträdande punkt i terrängen eller det är mycket bråttomanger du målets position i förhållande till dig själv och dinakamrater med ett klockslag. Klockan 12 är i framryck-nings- eller frontriktningen.

Exempel på utgångspunkter för målangivning

FISKESTUGORNA RUINEN VÄGSLUTET

Kommando:”Observation (framåt)!”Observera mot eldområdet.Vapnet hålls i färdigställning.

Observation framåt!Utgångspunkter för målangivning!Rakt fram – RUINEN – 200!Vänster – FISKESTUGORNA – 350!Höger – VÄGSLUTET – 250!RUINEN – anläggning! Avstånd?Sikte?Jag observerar – övriga skydd!

Rakt fram

Omedelbart höger0-30 –

Snett höger 800 – (45˚)

Rakt till höger 1600 – (90˚)

32 Elden

Angivning av svårupptäckta målI förhållande till framträdande terrängföremål eller utseddautgångspunkter för målangivning kan svårupptäckta mål an-ges på flera sätt. Här beskrivs de vanligaste.

Riktningsangivning med hjälp av streckmetoden

Riktningar anges i streck där norr räknas som 0000 (6300).Söderut blir således 3150. Mätskiva M21 och försvarets kom-passer har streckskala.

Riktning kan tas ut med hjälp av kompass eller mätskiva M21

Vad är streck?Sidvinkeln mellan utgångspunktoch målet kan anges i streck.En cirkel (360°) är indelad i 6300–

(streck).1– är 1/1000 av avståndet.1˚ är 17,5 streck.

62

0102

0304

0506070809101112

1314

15

1617

1819

2021

2223

2425

2627

2829

3031

3233

3435

36 37 38 39 40 41 4243

4445

4647

4849

5051

5253

5455

5657

5859

6061

1983

M 3242-805720

Mätskiva M

21B

12

1

3

24

5

36

7

48

9

5

1011

6

1213

7

1415

8

1617

9

1819

10

2021

11

2223

12

2425

13

2627

14

2829

15

3031

16

3233

17

3435

18

3637

19

3839

20

40

3

24

5

36

7

48

9

510

11

612

13

714

15

816

17

918

19

1020

1:10 0001:20 000

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1214

1618

46

8

2224

2628

3234

3638

4244

4648

5254

5658

6264

6668

7274

7678

8284

8688

9294

9698

46

810

12

14

16

18

20

22

24

26

2830

32

34

36

38

40

42

44

46

4850

52

54

56

58

60

2

12

1

32

45

36

74

85

1011

612

137

1415

816

179

1819

1020

2111

2223

1224

2513

26

108

64

2

2018

16

14

12

3028

26

4038

36

34

32

5048

46

44

42

6058

56

54

52

68

66

64

62

1:50

000

1

2

3

4

5

6

7

A

B

C

D

1. Placera kompassen respektiveM21 parallellt med linjen mel-lan A till B respektive C till D

2. Vrid kompasshuset så att lin-jerna går i nord-sydlig riktning.Norr på kompasshuset skapeka mot norr på kartan

3. Läs av antalet streck

M21 centrumpunkt skaligga på en meridian

4. Befinner du dig vid A kan du med hjälp av kompassen ta riktningentill B. Bibehåll kompasshuset inställt på den riktning som framgickenligt punkt 3

5. Vrid hela kompassen tills norrpilen pekar mot norr i kompasshuset

6. Kompassens marschriktningspil pekar nu mot B

A B

Målangivning med RT-koordinaterbeskrivs i Soldaten och kartan.

Elden 33

Vinkelangivning med hjälp av streckmetoden

Streck används som skala i kikarsikten, avståndsinstrumentoch kikare. Streckskalan (streckplattan) kan användas somhjälpmedel vid målangivning utifrån en utgångspunkt.

Fingermetoden

Ska du mäta sidvinkeln med hjälp av fingrarnahåller du armen rak utan spänning och syftaröver böjda fingrar.

Vinkelmåtten anges vanligen som ett, två, trefingrar eller en hand (fyra fingrar), men kanockså anges i streck.

Mät från den kant på utgångspunkten som ärnärmast målet.

Anmäl omedelbart om du inte upp-fattar en målangivning.Exempel: ”Jag ser inte stridsvag-nen!” eller ”repetera!”

Röda huset!Höger!Tre fingrar!Ksp!

Riktmedlen täcker dessa bredder när vapnen hålls i anläggningsställning

100 – 30 –

0 1 2 3 4

Röda huset!Höger!

40 –!Stridsvagn!

40 – 20 –40 –35 –

Kpist Ak 5/Ksp 90 Ksp 58Ak 4

Angivning av ytmål:”BJÖRKEN – bredd höger (vänster)till staketet – djup bortåt (hitåt) tillSKOGSBRYNET”

34 Elden

Klockmetoden

I motsluttande terräng eller om du befinner dig högt kan duanvända klockmetoden.

Ordningsföljd vid målangivning

Mål till vänster (höger) om utgångs-punkten

Mål hitom (bortom) utgångspunktenMål över (under) utgångspunkten

Angivning i sida och djup (höjd) kombineras om så behövs.Läget i sida anges först.

1. Utgångspunkt: ”Björken!”

2. Riktning: ”Höger!”

3. Vinkelmått: ”Tre fingrar!”

4. Mål: ”Stridsvagn!”

1. Utgångspunkt: ”Udden!”

2. Riktning: ”Hitom!”

3. Plats: ”I buskarna!”

4. Mål: ”Skytt!”

1. Utgångspunkt: ”Blå bilen!”

2. Riktning: ”Över!”

3. Vinkelmått: ”Två fingrar!”

4. Mål: ”Skyttar!”

Röda huset!Klockan två!Ljusa udden!Stridsvagnar!

Klockmetoden från utgångspunkt

12 1 2

3

4567

8

9

10 11

Klockmetoden från din egen plats

Klockan 1 Helikopter!

Elden 35

AvståndsbestämningDin förmåga att bestämma avstånd, och därmed kunna väljarätt sikte och riktpunkt, är direkt avgörande för att få träff ellerinte.

Du kan

• mäta avståndet med laser eller mätlina. Om det finns eld-ledare, eller någon som har avståndsinstrument i närheten,be dem mäta åt dig

• bedöma avståndet med avståndsinstrument (AI), karta,jämförelseavstånd, gaffling, stegning eller genom beräk-ning med hjälp av MAS-formeln. Större noggrannhet fårman om hela gruppen bedömer och man sedan använder ettmedelvärde

Att mäta avståndDu kan mäta med måttband eller vägmätaren på ett fordon.

Du kan själv tillverka en mätlina. Gör så här: använd ett repeller grovt snöre och mät upp 20 meter lina. Gör en ögla ivardera änden. När du mäter fäster du ena öglan runt en pinnei marken. Du kan då lätt rycka loss linan från ”främre”mätpunkten och fortsätta mätningen. På detta sätt går det braatt mäta ensam.

E-grupplaseravståndsinstrument

Avståndsmätning med e-trupplaser-avståndsinstrument

Studera instruktionsboken före an-vändning av laserinstrument. Du kanannars skada dina eller dina kamra-ters ögon.

36 Elden

genom att ”gaffla”, dvs bestämma ett längsta och ettkortaste avstånd och sedan ta medelvärdet

med ledning av stolprader eller liknande

Du kan bedöma avstånd

Att bedöma avståndI allmänhet bedömer du för kort

• om målet är solbelyst

• om målet avtecknar sig skarpt mot bak-grunden

• om vissa sträckor av avståndet till måletinte syns eller utgörs av vatten

• när du är upphetsad eller rädd

I allmänhet bedömer du för långt

• om du har solen i ögonen

• om målet är otydligt

• längs alléer och raka gator

• om du befinner dig högt ovanför markplan

400 m

200 m

300 m

Mer än 200 mMindre än 400 m

50 m

6 x 50 m = 300 m

I skärgårdsmiljö kan det vara lätt att bedömaavståndet för kort

© F

oto:

Mar

inen

Elden 37

med hjälp av minnesbilder

genom att dela upp avstånden och sedan summera

Stegning

Du kan också stega. Underutbildningen får du ”prov-gå” och ”provspringa” påväg och i terräng och räknahur många dubbelsteg du be-höver för 100 meter. Komihåg värdena!

300 m 100 m

100 m

100 m

3 x 100 m = 300 m

0 1 2

Då du sedan mäter avstånd genom stegning ska du börjastegräkningen på nytt för varje 100 meter. Om det är ett längreavstånd – tag gärna upp en pinne eller liknande för varje 100meter. Då slipper du börja om ifall du tappar räkningen.

Ibland kan du också mäta på kartan när du ska ta reda på längreavstånd.

38 Elden

Avståndsberäkning med hjälp av MAS-formeln

Exempel: PansarfordonEtt pansarskyttefordon är ca 7 m långt.Fordonet täcker precis siktet på ditt pansar-skott, dvs 50 ¯. Avståndet till fordonet är då= 7 m / 50 ¯ = 0,14 km = 140 m.

Räkna avstånd i kmA = M/SA = 0,5/2,5A = 0,2 kmA = 200 m

Räkna avstånd i kmA = M/SA = 7/50A = 0,14 kmA = 140 m

Exempel: TruppEn soldat är ca 0,5 m bred över axelpartiet.Soldaten täcker precis kornet på din ak,dvs ca 2,5 ¯. Avståndet till soldaten är då= 0,5 m / 2,5 ¯ = 0,2 km = 200 m.

MA x S

M = Målets bredd (m) = Avstånd x StorlekA = Avstånd (km) = Målets bredd/StorlekS = Storlek (streck) = Målets bredd/Avstånd

0,5 m

2,5 –

7 m

Elden 39

50

Avståndsbedömning utifrån objektets bredd och höjd

Använd kikare eller riktinstrument med streckskala.

Exempel: EldregleringDu vet att avståndet till ett mål som din grupp bekämpar med artillerield är600 meter. Artillerielden slår ner till höger om målet. Du mäter sidvinkelnfrån målet till nedslagen till 200 ¯ med hjälp av kikare eller fingermetoden.Felläget i sida = 0,6 km x 200 ¯ = 120 m.Du rapporterar felläget till artilleriet som då ändrar riktningen och träffarmed nästa granat.

-

Ett streck motsvarar en bredd likamed 1/1000 av avståndet, dvs 1 – på 1000 meter = 1 m10 ¯ på 1000 meter = 10 m10 ¯ på 100 meter = 1 m10 ¯ på 500 meter = 5 m

Avstånd1000 m

Bredd30 m

15 m

6 m

3 m

30 –

500 m

200 m

100 m

Pskfordon7 m lång 0,5 m bred 1, 8 m hög 0,6 m bred

Avstånd100 m 70 ¯ 5 ¯ 18 ¯ 6 ¯200 m 35 ¯ 2,5 ¯ 9 ¯ 3 ¯300 m 25 ¯ 1,5 ¯ 6 ¯ 2 ¯400 m 17 ¯ 1,25 ¯ 4,5 ¯ 1,5 ¯

Räkna felläge i sida i meterM = A x SM = 0,6 km x 200 –

M = 120 m

M

S = 200 –

A = 0,6 km

40 Elden

4km/h

(1 m/s)

10km/h

(3 m/s)

En soldat rör sig

gående

springande

FartbedömningFör att underlätta bedömningen av hur fort ett mål rör sig kandu använda dessa tumregler.

FordonGenom att använda Midsommarafton-metoden kan du grovtbedöma ett fordons hastighet.

Metoden bygger på att du tar en syftpunkt, dvs en punkt då dubedömer att fordonet kommer att passera. När fordonet nårsyftpunkten säger du tyst för dig själv ordet ”midsommar-afton” och räknar därefter hur många längder av fordonet somhunnit passera syftpunkten.

Ett stridsfordon är ca 7 meter långt.

Det tar ungefär en sekund att säga ”midsommarafton”.

Trupp

12,5 km/h

25 km/h

37 km/h

50 km/h

3,5 m/s

7 m/s

10,5 m/s

14 m/s

17,5 m/s 63 km/h

0 km/h0 m/s

”Midsommarafton”1 sekund km/h =

längder x 25m/s =längder x 7

Sidfart

SYFTA RÄKNA

Under strid, framför allt på korta av-stånd mot pansarskyttefordon, kanMidsommarafton-metoden vara svåratt använda. Du hinner inte att bådesyfta, räkna, rikta och avfyra. Dumåste därför träna dig i att instinktivtbedöma ett fordons hastighet, snabbtrikta, skjuta och träffa.

Tänk på!

Elden 41

Riktar du så här blir det träff

Struket kornCentreradkornskyddsring

Grovt korn

Kornet klämttill höger

Vapnet lutar åtvänster

Fint korn

Ett obetydligt riktningsfel medför att du missar måletFör högt

Till höger

Till vänster lågt

För lågt

Träff

Kpist Ak och ksp

Eld med eldhandvapen och kulsprutor

Skjutregler

Vid snabba lägen – använd jaktskott– se över bakre sikte och rikta medfrämre korn. Båda ögonen hålls öpp-na för att inte begränsa observations-området

Rikta lågt• när sikten är dålig – du tar omed-

vetet för ”grovt korn”• när du skjuter automateld i ståen-

de utan stöd – vapnet vill stegrasig.

Riktpunkt väljs med hänsyn till

• skjutavstånd och valt sikte

• målets storlek

• sidvind

• målets rörelseriktning och fart

• målets synlighet

• skjutställning

• vapnets skjutegenskaper

• ljusförhållande

• eldgivningssätt

Användande av vapnets riktmedel

Riktmedlens inbördes läge måste vara exakträtt i skjutögonblicket. Det innebär för vapenmed siktskåra att kornet måste vara centrerat isidled i siktskåran och med överkanten i höjdmed siktskårans överdel. Detta kallas ”struketkorn”. För vapen med hålsikte innebär dettaatt kornskyddsringen måste vara centrerad ibåde sidled och höjdled i hålsiktet. Detta kal-las ”centrerad kornskyddsring”.

42 Elden

Kulbanor vid olika siktesinställningar

Kurvorna visar kulornas höjd i förhållande till siktlinjen.

Sikte väljer du med hänsyn till skjutavståndet. Kan siktet inteställas in på skjutavståndet väljer du i regel närmast högre sikteoch riktar lågt.

Ak 4 och ksp 58

Ak 5

150 200 250 300 350

0,80,6

0,20,4

-0,4-0,2

10050 400 450

15 cm

10 cm30 cm

20 cm

20 cm

100 150 200 250 300

0,6

0,6

0,8

1,0

0,40,2

0-0,2-0,4

m

50 350 400 450 500

500

m

0

1,0

-

Ak 4 och ksp 58

Ak 5

Avstånd 250 mSikte 300





Elden 43

Val av siktesinställning

Grundsikte (stridssikte) är det sikte (avstånd) som vapnet ärskottställt på. Använd grundsiktet vid skjutning på kortareavstånd och på längre avstånd då du inte hinner ställa om siktet.Grundsiktesinställning i skjutavstånd varierar mellan olikavapen.

1,4

1,0

0,6

0,2

-0,2

m

50 100 150 200 250 300 500

Vapen Grundsikte/stridssikteKpist 100 meterAk 4 200 meterAk 5 250 meterAk 5b 300 meterPsg 90 300 meterKsp 58 300 meterKsp 90 300 meter

Avstånd 150 m!Använd 200 msikte och sikta30 cm underönskad träff-

punkt!

Kpist

Kpist

Avstånd150 m

30 cm 70 cm

Avstånd250 m

200 m sikte 300 m sikte

Ak 4/Ak 5 Ak 4/Ak 5

Avstånd 100–150 m

Sikte 200/250Avstånd 50 mSikte 200/250

Ändra inte på skottställningenefter att du skottställt på av-ståndet för grundsikte. Avvikervapnets träffbild på andra av-stånd – lär dig avvikelsen ochändra riktpunkt

Vid ihållande eldgivning då pipan blirvarm kan träffbilden sjunka någotjämfört med när pipan är kall.

Välj riktpunkt enligt bilderna om du har grundsiktet inställt.

44 Elden

40-60km/h

0-15km/h

60+km/h

15-40km/h

Riktning vid sidvind

Om det blåser sidvind väljer du riktpunkt åt det håll varifråndet blåser. Riktpunkten beror på avståndet till målet, vindstyr-kan och om det blåser rakt eller snett från sidan.

Framförhållning vid rörliga mål

Ungefärlig framförhållning på 100 m skjutavstånd:

Skjut i regel inte på längre avståndän att du kan välja riktpunkt inommålytan. Det är svårt att träffa omman måste rikta vid sidan av målet.

Gående

Springande

Vindavdrift i dm

400 m

300 m

200 m

100 m

1 2 30 5 64dm

Avstånd Sidvind2 5 10 m/s

100 m 0 0,5 1 dm200 m 0,5 1 2 dm

300 m 1 2 4 dm

400 m 2 4 8 dm

5,56 och 7,62 ammunition

Löv rör sig Tunna kvistar Grenar och mindrerör sig lövträd rör sig

Siktlinje Siktlinje SiktlinjeSvag vind2 m/s

Måttlig vind5 m/s

Stark vind10 m/s

Vid skjutning med 9 mm ammunitionblir avdriften 4-5 gånger större

Elden 45

Eldöppnande• Sträva efter att överraska fienden med din

eld.

• Skjut inte bara därför att kamraterna skju-ter – det kan orsaka eldpanik.

• Rikta hellre för lågt än för högt. Nedslagoch rikoschetter har psykisk verkan. Ned-slag hitom målet underlättar eldreglering.

• Fast eld – om sådan förberetts – skjuter dunär fienden rycker fram och sikten är sådålig att du inte kan skjuta observerad eld.

• Elden bör öppnas samtidigt inom gruppenför att ge bäst effekt.

Kommando: ”Samtidigt eldöppnande –(Anläggning) – Eld!”

I regel öppnar du eld på kommando. När faranför dig eller förbandet är överhängande – skjututan order.

• Kontrollera att du kan skjuta inom hela deteldområde du anvisats.

• Du får inte öppna eld mot mål utanföreldområdet utom på gruppchefs order elleri självförsvar.

• Försäkra dig om att det är fienden du skju-ter mot.

• Skjut inte förrän du bedömer att du fårverkan.

Längsta praktiska skjutavstånd med respektive vapen

För psg 90 gäller”ett skott en träff”

100 m 200 m 300 m 400 m 500 m 600 m 700 m 800 m 900 m

100 m 200 m 300 m 400 m 500 m 600 m 700 m 800 m 900 m

Vapen Am

Ak 5

Ak 5 B

Ak 4 OR

Ak 4

5,56 stkprj

7,62 /10

7,62 sk ptr10 prick

5,56 stkprj

7,62 /10

7,62 /10

Psg 90

Ag 90

PbrsprjBrsprjSlbrsprj

BrsprjSlbrsprj

5,56 stkprjKsp 90

Tksp

40 mmgranat-tillsatstill Ak 4 och Ak 5

40 mm gsgr

0 m

0 m

12,7 mm

12,7 mm

7,62 /10Ksp 58

1000 m 2000 m

1000 m 1300 m 2000 m

Grsp 40 mmPsgr

1300 m

rörliga mål

stillaståendemål

46 Elden

Eldens inställande

Elden inställs på tecken eller kommando:”Avbryt – avbryt – eld upphör!” (repeteras av varje man)”Eld upphör!” (repeteras av varje man)”Nytt mål!””Skydd!””Avbryt!” eller”Förflyttning!”

Elden inställs också om

• civila eller egna soldater riskerar att träffas

• elden har haft avsedd verkan

• din eld inte längre kan ge någon verkan – t ex skjut-avståndet blir för långt

• du skjutit det antal skott som din chef beordrat

• hänsyn till ammunitionstillgång kräver det

• fienden ger upp, dvs kastar sina vapen och sträcker händer-na i luften

• fienden passerar ut ur ditt eldområde (över din skjutgräns)

EldgivningssättEldgivningssätten är patronvis eld eller automateld. I regel skadu skjuta patronvis eld utom med kpist med vilken du alltidskjuter eldskurar.

Patronvis eld innebär att du skjuter ett skott i taget och det antalskott du bedömer behövs för att lösa din uppgift. Tänk särskiltpå att du riktar noga och gör en bra avfyring vid varje skott. Pånärstridsavstånd (under 30 m) avges patronvis eld (1-3 skott)i snabb följd mot samma mål (jaktskott). Varje skott ska träffa.

I vissa situationer, enligt tabellen på sid 47, är det effektivareatt skjuta automateld. Hur långa eldskurar du ska skjuta berorpå det mål du ska bekämpa och avståndet till målet.

På närstridsavstånd (under 30 m) och mot stor målyta (mångamål) skjuter du längre eldskurar. Är avståndet längre ellermålet mindre skjuter du eldskurar om 2-4 skott.

Mejning med ksp och höftskottmed ak

Tecken för ”Förflyttning”

Tecken för ”Avbryt – avbryt – eld upphör”

Elden 47

Eldgivningssätten tillämpas enligt följande:

StridsavståndVapen Måltyp Närstrid (<30 m) Korta (30-100 m) Långa (>100 m)

Automatkarbin Punktmål Patronvis eld 1-3 skott

Ytmål Automateld Automateld Patronvis eldEldskurar 8-12 skott Eldskurar 2-4 skott(mejning) Totalt 6-8 skott

Upprepas vid behov(eldstöt)

Kulspruta 58 Punktmål Automateld ( 250 m = 5 skott)Eldskurar 5-20 skott (> 250 m = 10 skott)

Ytmål Automateld Automateld AutomateldEldskurar 20-30 skott Eldskurar 5-20 skott Eldskurar 5-20 skott(mejning) (eldstöt)

Kulspruta 90 Punktmål AutomateldEldskurar 4-6 skott

Ytmål Automateld Automateld AutomateldEldskurar 4-20 skott Eldskurar 4-6 skott Eldskurar 4-6 skott(mejning) Totalt 8-12 skott


Kulsprutepistol Punktmål AutomateldEldskurar 2-4 skott

Ytmål Automateld Automateld AutomateldEldskurar 15-20 skott Eldskurar 2-4 skott Eldskurar 2-4 skott(mejning) Totalt 6-8 skott


Punktmål (punktmålsbekämpning) = synliga och osynliga (men lokaliserade) mål inom vapnets skottviddYtmål (yteld) = mot terräng där flera synliga och osynliga punktmål bedöms vara grupperade

Eldstöt används vid närstrid och strid på kortaavstånd, mot ytmål och osynliga mål. Eldenkraftsamlas överraskande och momentant. Kananvändas i stående, knästående och liggandeställning. Kommando: ”Eldstöt!”

Jaktskott används vid snabba lägen på när-stridsavstånd. Se över bakre sikte och riktamed främre korn. Båda ögonen hålls öppna.Kan användas i stående och knästående ställ-ning.

Höftskott kan i snabba lägen (sammanstöt)användas vid närstrid mot punktmål. Kan an-vändas i stående och knästående ställning.

Mejning används vid närstrid mot ytmål. Kananvändas i stående, knästående och liggandeställning.

Fast eld används vid försvar främst i mörker.Vapnet fixeras i en bestämd skjutriktning. Fasteld skjuts i eldskurar (ak totalt ett magasin, ksptotalt 125 skott).

48 Elden

Eld med handgranater

SpränghandgranaterI dessa fall bör du använda spränghandgranater:

• När du bekämpar fienden i stridsvärn, förbindelsevärn,skyddsrum och byggnader.

• Då fienden är i skydd nära dig.

• Då du är i skydd nära fienden.

Splitterverkan är god upp till fem meter från brisadpunkten.Tryckverkan kan påräknas mot mål inom en avgränsad, litenyta såsom stridsvärn, grop, dike och mindre rum.

ChockhandgranaterChockhandgranaten består av en mindre sprängladdning somvid detonationen ger tryckverkan. Den används främst i slutnautrymmen, t ex vid strid i bebyggelse.

Chockhandgranaten avger inget splitter och kan därför använ-das i bebyggelse med väggar av bräckligt material, t ex gips.

Handgranatselden ger oftast enbartett övertag under kort tid – behållövertaget genom att snabbt skjutadirektriktad eld.

Chockhandgranat ska inte förväxlasmed distraktionshandgranater somendast avger hög knall och starktljussken.

Elden 49

RökhandgranaterRökhandgranater med fosforladdning användsfrämst när man snabbt måste dölja sig förfienden. Röken varar endast en kort stund.Handla därför snabbt när du förflyttar dig tillen eldställning eller söker skydd.

Behövs rökläggning under en längre tid an-vänds i första hand rökfackla 4.

Kommandon förhandgranatseld

Handgranaten kastas på kommando, men dukan också själv bestämma när du ska kasta.Förbered dig i skydd och varna vid behovkamraterna. Osäkra omedelbart före kastet.

Handgranatseld förbereds genom följandekommando:

”Andersson! – en spränghandgranat –färdiga!”

Eldkommando (från chef till kastare):

”Andersson! – kspvärnet! –en spränghandgranat! – eld!”

Avser du eller annan soldat att kasta på egetinitiativ kan gruppen varnas genom följandeanmälan:

”Jag kastar spräng! (chock!) (rök!)”

Omedelbart innan kast anmäler kastaren:

”Spräng (chock) (rök) kommer!”

Detta repeteras av övriga i gruppen samtidigtsom skydd intas. Efter kast – räkna ”ettusen-tvåtusen-tretusen-fyratusen” och vänta tillsdu hör detonationen innan du lämnar skyddet– då vet du att det är just din granat somdetonerar.

Röken från rökhgr 56 ger skyl men inget skydd mot IRV-sikten och fiendens eld! Röken kan också avslöja dinposition för fienden. Se upp för brand i terrängen!

Rökhandgranat 56 detonerar och kan kasta iväg brinnan-de fosforklumpar upp till 50 m

Varning kan också ske med tecken (granaten visas).

Fosforstänk från rökhandgranaten kan gebrännskador på bar hud.

50 Elden

Eld med pansarvärnsvapen

Granaten har ett elektriskt tändsystem, vars bansäkringar ärupphävda först ca 30 meter från eldrörsmynningen. Riskav-stånd för splitter från granatbrisaden är 50 meter.

Se till att du har fritt skottfält mellan din eldställning och målet.Träffar granaten t ex grenar som är tjockare än 15 mm kan dendetonera.

Pansarskott 86Pansarskott 86 med spårljuspansarspränggranat 86 (slpsgr 86)är ett enmans ”engångsvapen” och används för bekämpning avpansarskyttefordon i alla vinklar. Stridsvagn undviks om möj-ligt, men den kan dock bekämpas och då endast i sida och bak.Pskott 86 kan även användas som syftmina. Granaten harriktad sprängverkan (RSV), vilket vid genomslag åstadkom-mer splitter, högt tryck och rökutveckling inne i ett pansarfor-don. Vid detonationen bildas också splitter från granatkroppoch vingar utanför vagnen.

Det krävs i regel tre träffar med pan-sarskott för att slå ut ett stridsfordon.Detta innebär att en grupp som mestkan bekämpa ett fordon per eldöpp-nande eftersom det åtgår 5-6 pskottför att få tre träffar.

Pansarskott 86 med spårljuspansarspränggranat 86Fenorna på granaten fälls ut då den lämnat eldröret

© F

oto:

Cel

sius

Bof

ors

Elden 51

Riktmedlen består av ett främre och ett bakre sikte. Närsiktenas skyddskåpor öppnas, trycks siktena automatiskt upppå stridssiktet, dvs 200 meter. Det bakre siktet måste ställas inpå 200 meter för att kunna fällas in.

Det främre siktet har en kornpelare samt fartmärken. Det bakresiktet har en vridtapp för inställning av avstånd med intervallom 50 meter från 100-500 meter. Det bakre siktet har även enlucka med ett 2 mm diopterhål. Luckan ska fällas åt sidan föratt det större diopterhålet ska komma fram.

Det större diopterhålet ingår i stridssiktet och används motstillastående pansarfordon på avstånd upp till 200 meter ochrörliga pansarfordon på avstånd upp till 150 meter. Stora mål,t ex underhållsfordon, kan bekämpas på längre avstånd. Siktetställs då in på aktuellt avstånd.

Åtgärder vid kommando ”Färdiga till strid!”

Kontrollera att

• vapnets färgband är gult (skarpt)

• transportsäkringen är isatt och att färdigsäkringen (handta-get) är i säkrat läge

• fjädern till avfyrningssäkringen är hel

• vapnet (eldröret) är oskadat

• mynningsskyddet är helt och inte buktar utåt. Är mem-branet skadat – kontrollera att inga främmande föremålfinns i eldröret

• inga främmande föremål finns i tratten

• riktmedlen finns och är oskadade

Åtgärder då vapnet bärs på ryggen

• Förläng vapenremmen.

• Fäll ut det främre greppet så att du kan greppa vapnet ochsnabbt få fram det i skjutställning.

• Lossa axelstödets knäpplås.

Bakre sikte

Lucka

Vrid-tapp

Index

Avståndsskala

Kornpelare Fartmärke

Främre sikte

Om handtaget är avbrutet eller sak-nas – byt vapen alternativt användvapnet som syftmina. Saknas avfyr-ningssäkringen – byt vapen elleranvänd det som syftmina.

52 Elden

Avfyring

Knästående anläggning Stående anläggning

Robotställning

Skjut- och färdigställningar

Vid mycket hög eldberedskap ska pansarskottet bäras på högeraxel med mynningen framåt. Vid förflyttning bärs vapnet påaxeln eller, vid lägre eldberedskap, på höger underarm.

Beroende på terrängen och det förväntade uppträdandet hosmålet utnyttjas knästående, stående eller liggande skjutställ-ning eller robotskjutställning. Knästående skjutställning ärden ställning som används oftast med hänsyn till gräs, sly ochandra hinder (skydd) framför eldställningen.

Robotställning används endast vid korta skjutavstånd (under100 m) och mot mycket snabba mål där kravet på att kunna röraöverkroppen vid målföljning är stort.

Tänk på!• Skjut undan luckan med det lilla diopterhålet så att det större hålet

kommer fram. Diopterluckan får inte brytas bort från bakre siktet.

• Dra vapnet bakåt med greppet så att axelstödet får bra kontakt medaxeln, för att inte ”dumpa” skottet.

• Håll tummen rak och avfyra med tumleden mot avtryckaren.

• Ha stöd för vänster hand och/eller armbåge.

• Fäll inte fram bakre siktet med hjälmen/mösskärmen.

Elden 53

Referensmätning

Siktet kan användas för referensmätning. Ett stridsfordonslängd (7 m) ”fyller” siktet olika mycket enligt bilden.

200 m 150 m 100 m

Kan du observera målet genom sly-partier kan du också få verkan i må-let. Fritt skottfält är dock alltid bäst!

Viltstängsel

Vapen Am 0-30 m framför 0-30 m hitom måleteldställningen

Sly med Sly med Vilt-grovlek grovlek stängsel

Pansarskott 86 Slpsgr 86 5-10 mm 15-20 mm jaGranatgevär 48 Slpsgr 66 5-10 mm 15-20 mm jaGranatgevär 48 Slpsgr 75 5-10 mm 10-15 mm ja

Ej större vertikala föremålinom 5 m (röd zon) – bakblås

50 m

800 –

800 –

Riktmedlet täcker denna bredd

50 –

90˚

Granaterna kan inte passera kontinuerligt sly som sträcker sig från eldställ-ningen fram till målet. Om slyet är fruset så räkna med den lägre siffran

Riskområden i krig

Fritt skottfält

Sträva alltid efter fritt skottfält när du skjuter. Du kan dockhamna i en situation då skottfältsröjning inte hinns med och dumåste öppna eld.

Pansarspränggranaten kan med bibehållen verkan passerabuskage och viltstängsel enligt följande:

Ej oskyddad personal inom15 m (orange zon) – bakblås

Ej oskyddad personalinom 3 m (gul zon) –tryckverkan

Innan pansarskottet avfyras ska dusom skytt kontrollera riskområdetbakåt och anmäla ”Skott kommer!”.

Dessa riskområden gäller i krig – ifred gäller andra riskområden somditt befäl meddelar dig!

54 Elden

Kornet ska alltidcentreras i hålsiktet

Skjutregler

Håll bägge ögonen öppna för att lättare kunna observera målet.

Kornet ska centreras i hålsiktet oavsett val av kornpunkt,avstånd till målet eller målets sidfart.

Vid skjutning med stridssikte måste du ta hänsyn till granatensbana ovanför siktlinjen.

Erfarenheterna från skjutningar med skarpa pansarskott harvisat att granaten har en lägre projektilbana än vad somförväntas med siktesinställningen. Skotten ”dumpas”.

Riktpunkt vid skjutning med stridssikte (200 m)

Sikte: 200 mAvstånd: > 150–200 m• Rikta högt!

Sikte: 200 mAvstånd: 50–150 m• Rikta mitt i!

Temperaturkorrigering

Kruttemperaturen påverkar projektilbanan och därmed ocksåträffpunkten.

Tänk på att ett pansarskott som legat i ett varmt fordon behållervärmen i 1–3 timmar ute i kylan.

På skjutavstånd som överstiger 200 m och vid kall väderlek(under -20 ˚C) måste du rikta 2 dm högre (krutet brinnerlångsammare). Vid varm väderlek (över +25 ̊ C) ska du rikta 2dm lägre (krutet brinner fortare).

Projektilbana pansarskott 86

Över +25 ˚C – Rikta lågt 2 dm

Under -20 ˚C – Rikta högt 2 dm

Temperaturkorrigering pskott 86(slpsgr 86) vid skjutavstånd merän 200 m

siktlinje

0 m -0,2 m

50 m 100 m 150 m 200 m 250 m

-0,6 m-1,6 m

0,1 m

Elden 55

Skjutregler vid skjutning mot stillastående och rörliga mål

Observera att de skjutregler somfinns klistrade på vapnet kan varainaktuella!

Det längsta praktiska skjutavståndet är 200 meter mot stillastå-ende och 150 meter mot rörliga mål. Stora och stillaståendemål kan bekämpas på avstånd upp till 400 meter. Ställ inaktuellt skjutavstånd på det bakre siktet.

Vindavdrift

Vid sidvind flyttar du riktpunkten mot det håll varifrån vindenblåser. Sidvindens inverkan på projektilbanan framgår avnedanstående tabell.

Hänsyn till vindavdrift tas enbart på skjutavstånd över 200 m

1-15 km/h(långsamt)

15-40 km/h(snabbt)

40-60 km/h(mycket snabbt)

>60 km/h(för snabbt) SKJUT EJ ! SKJUT EJ !

0 km/h(stillastående)

Målföljning gäller vid skjutning mot rörliga mål

”Midsommarafton”(1 sek)

Skjut-avståndkm/h=fordons-

längder x 25

Pskott 86Riktpunkt

Sidfart

SYFTA RÄKNA RIKTA

30-200 m(stora mål:30-400 m)

30-150 m

0 1 2 3 m

Riktpunkt

Avdrift

Projektilbana

Sidvind 5 m/s

400 m

300 m

200 m

100 m

Skjutavstånd

56 Elden

Granatgevär m/48

Granatgevär m/48 är ett rekylfritt vapen och kan användas föratt skjuta

• spårljuspansarspränggranat (slpsgr) upp till 150-400 me-ter. Den används mot pansarfordon och har samma verkansom pansarskott 86

• spränggranat (sgr) upp till 700 meter med splitterverkan påca 30 meters diameter. Den används mot opansrade fordonoch fartyg samt mot stillastående helikoptrar. Den användsockså mot oskyddad trupp, t ex genom skjutning in i värneller hus. Granaten kan ställas in för

– ögonblicksbrisad, dvs den detonerar då den träffar t exlövverk eller en vägg

– luftbrisad, dvs den detonerar på det avstånd man ställerin på temperingshuven

• rökgranat (rökgr) upp till 1000 meter med 8-10 sekundersrök på ett område av 30 meters bredd. Den används för attförblinda (rök mitt på fienden) eller avskärma (rök mellanfienden och våra egna)

Grg m/86 skiljer sig från m/48 genomatt eldröret består av en stålliner runtvilken det är lindat ett laminat avkolfiber och expoxi. Handhavandetav vapnen är lika, men fiberkomposi-ten är känsligare för slag och annanyttre åverkan än eldröret i stål. Vap-net har dessutom ett handtag på ovan-sidan

Granatgeväret och ammunitionen kanfästas på mes så att skytt och laddarekan ha hög eldberedskap med eld-handvapnet vid framryckning

Elden 57

Vapnet betjänas av skytt och laddare.

Som stridssikte används öppna riktmedel med inställningen200 meter.

Riktinstrumentet används vid skjutning på långa skjutavstånd.

Öppna riktmedel ger större synfält jämfört med riktinstrumen-tet och immar inte vid kall väderlek.

Tempering av spränggranat

Dra av plasttejpen som hindrar temperingshuven från att rörasig. Om luftbrisad på t ex 550 meters skjutavstånd önskasvrider man temperingshuven till 550 meter. Huven kan vridasmed- och motsols. Då nedslagsbrisad önskas temperar mangranaten för 100 meter större avstånd än beräknat nedslagsav-stånd. Om granaten inte träffar målet detonerar den 100 meterbortom målet.

567 4 3 29 8

56

56

56

-10 m

Luftbrisad över målet

Tempera

Mitt i

Skjutavstånd 500 m1.granaten: 500 m2.granaten: 490 m3.granaten: 510 m

+10 m

Vid skjutning med spränggranat med luftbrisad skjuts i regel tre granater.Granaterna temperas för att detonera på tre olika avstånd för att få bättreverkan. Rikta 3-4 m över målet

Ögonblicksbrisad

567 4 3 29 8

56

Skjutavstånd = 450 mTempering: Skjutavstånd + 100 mÖgonblicksbrisad i målet:Rikta mitt i måletÖgonblicksbrisad över målet:Rikta 3-4 m över målet – säkerställatt granaten träffar någonting somgör att granaten briserar.

Tempera

58 Elden

Skjutställningar

Knästående skjutställning är denställning som används oftast medhänsyn till gräs, sly och andra hin-der (skydd) framför eldställningen.

50 m

Minst 30 m

500–500–

Stående anläggning

Ej större vertikala föremålinom 5 m (röd zon) – bakblås

Ej oskyddad personal inom15 m (orange zon) – bakblås

Ej oskyddad personal inom3 m (gul zon) – tryckverkan

Liggande anläggning

Skjutning med granatgevär

Riskområden i krig

Knästående anläggning

58

Skytten ska innan avfyring anmäla”Skott kommer!”. Laddaren ska dåkontrollera att riskområdet bakåt ärfritt och därefter anmäla ”Klart bak-åt!”.

Elden 59

Referensmätning

Riktmedlets bredd vid anläggning

Kan du observera målet genom slypartier kan du också få verkan i målet.Fritt skottfält är dock alltid bäst!

50 –

Vapen Am 0-30 m framför 0-30 m hitom måleteldställningen

Sly med Sly med Vilt-grovlek grovlek stängsel

Pansarskott 86 Slpsgr 86 5-10 mm 15-20 mm jaGranatgevär 48 Slpsgr 66 5-10 mm 15-20 mm jaGranatgevär 48 Slpsgr 75 5-10 mm 10-15 mm ja

Granaterna kan inte passera kontinuerligt sly som sträcker sig från eldställ-ningen fram till målet. Om slyet är fruset så räkna med den lägre siffran

Fritt skottfält

Sträva alltid efter fritt skottfält när du skjuter. Du kan dockhamna i en situation då skottfältsröjning inte hinns med och dumåste öppna eld.

Pansarspränggranaten kan passera buskage enligt följande:

100 m 150 m 200 m

Spränggranat till granatgeväret de-tonerar vid passage av lövverk –även direkt framför eldställningen!Rökgranat till granatgeväret detone-rar vid passage av viltstängsel eller7 mm grovt sly!

60 Elden

Temperaturkorrigering – Öppna riktmedel

Temperaturkorrigering – Riktinstrument

4

2

0

4

2

0

4

2

0

Under -10 ˚C -10 ˚C – +15 ˚C Över +15 ˚C

Under -10 ˚C -10 ˚C – +15 ˚C Över +15 ˚C

Obs! Det är ammunitionens tempe-ratur som kan föranleda korrigering,t ex efter förvaring i varmt fordon.

Riktregler

Kornet ska centreras i hålsiktet oavsett val av kornpunkt,avstånd till målet eller målets sidfart.

Vid skjutning med stridssikte måste du ta hänsyn till granatensbana ovanför siktlinjen.

Sikte 200 mskjutavstånd >150-200 m

rikta mitt i

Vid skjutning med stridssikte (200 m)

Sikte 200 mskjutavstånd 100-150 m

rikta lågt

Temperaturkorrigering sker endastför skjutning över 200 m.

0 0+-

0

Temperaturkorrigering på 300 m avstånd

Projektilbana slpsgr till grg 48 (sikte 200 m = stridssikte)

siktlinje

50 m 100 m 150 m 200 m

0,5 m 0,7 m 0,6 m 0 m

Elden 61

Skjutregler vid skjutning mot stillastående och rörliga mål

Vid skjutning med stridssikte (200 m) måste hänsyn tas tillprojektilbanan.

15–40(snabbt)

40–60(mycket snabbt)

60+(för snabbt) SKJUT EJ! SKJUT EJ!

1–15(långsamt)

Målföljning gäller vid skjutning mot rörliga mål

”Midsommarafton”(1 sek)

Skjut-avstånd

0(stillastående)

Grg m/48Riktpunkt

SidfartKm/h = fordons-

längder x 25

SYFTA RÄKNA RIKTA

30-200 m

30-150 m

––

Riktinstrument

Granatgevär med öppna riktmedel

Vindavdrift i meter vid sidvind5 m/s

Avstånd Slpsgr Sgr/rökgr

100 0,3 0,1200 1,0 0,3300 1,5 0,6400 2,5 1,0500 x 1,5600 x 2,0700 x 3,0

Vid skjutning med slpsgr se även Vind-avdrift för pansarskott 86. Vid skjut-ning med rökgr tas också hänsyn tillhur vinden bedöms påverka röken

Objektivskydd

SidjusterrattHöjdjusterratt

BetaljusdonÖgonmussla

Avstånds-ratt

+

++

++

12345

15 25 35

Avståndssiffror(100–500 m)

Nollspets

Avståndslinje

Målfarter15-25-35 km/h

Fartstreck+ = Hundratal meter– = Femtiotal meter

62 Elden

PansarbekämpningStridsfordons pansarskydd är starkast i fronten. Du får därförbäst (endast) verkan om du träffar fordonet från sidan ellerbakifrån.

Stridsvagnar ska inte bekämpas ifronten eller i tornet med pansar-skott eller granatgevär eftersom duinte kan räkna med verkan. Strids-vagnen kan därefter också skjutabort dig!

Stridsvagnar och tyngre pansarskyttefordon kan vara utrusta-de med explosivt, reaktivt pansar (ERP). Undvik att skjutamed pansarskott eller granatgevär där det reaktiva pansarskyd-det sitter (oftast torn och front).

På väg och i öppen terräng kan stridsfordon rycka fram medhög hastighet (över 70 km/h) och de är då svåra att träffa. Förpansarvärnsvapen väljs därför eldställningen så att du kanbeskjuta fordonen när de tvingas minska farten, t ex för attpassera ett hinder, en trång passage eller en minering.

Se också till så att du och din grupp inom några sekunder kanskjuta med flera olika pansarvärnsvapen mot samma mål.

En grupp kan slå ut ett pansarskyttefordon med 3-5 pansarskottoch en pluton klarar 2-3 pansarfordon.

Explosivt, reaktivt pansar (ERP) de-tonerar vid träff och stör RSV-strå-len så att verkan minskar

De farligaste målen beskjuts först!När målen är lika farliga beskjutsförst det som motsvarar din plats igrupperingen!

Exempel på stridsfordons olika pansartjocklek

ERP

23 mm19 mm

7 mm

16 mm

13 mm

6 mm

5 mm

6 mm19 mm

16 mm

• Pansarskyttefordon

550 mm

550 mm

195 mm

50 mm

60 mm

40 mm

20 mm

15 mm 130 mm

80 mm

• Stridsvagn

Elden 63

Det krävs som regel tre träffar för att fullständigt slå ut ett stridsfordon. Engrupp med pansarskott – ett fordon! En pluton med pansarskott och gra-natgevär – 2-3 fordon

Mynnings- och bakflamman samt du själv och/eller din utstrå-lade kroppsvärme kan synas med hjälp av värmesikten (IRV)på långt håll. För att undgå upptäckt och fientlig eld bör du haså bra skydd som möjligt. Ofta kan man tvingas till att ligga ochtrycka i skydd och bara lyssna, för att sedan snabbt intaanläggningsställning och skjuta. Kontrollera dina kamrater.Det hjälper inte att du själv uppträder rätt om dina kamratersuppträdande röjer er för fienden.

Frontalt skyddFlankerande skjutriktning

Du måste ha en eld-ställning med frontaltskydd, vilket innebäratt de fordon som duinte skjuter mot var-ken kan se dig ellerskjuta mot dig innande kommit in i ditt va-pens verkansområde

64 Elden

Val av stridsställning: frontalt skydd – flankerande skjutriktning

Var beredd på att fiendens pansar-fordon inte enbart kommer längsvägarna. De kan framrycka längsstråk, kraftledningsgator, stigar ochäven i skogen. Stridsavstånden kandå bli mycket korta.

Självmord Bäst

Mindre lämpligt Bra

Våra egna och fiendens pansarfordon kan vara av samma typ –kontrollera att du inte skjuter på våra egna fordon!

Välj om möjligt gruppering så att endast ett fordon kanuppträda i eldområdet. Skottfältsröj bakåt in i skogen såförbättrar du ditt skydd ytterligare.

Om flera mål uppträder samtidigt måste gruppchefen bestäm-ma om du och din grupp ska vänta tills ni endast har ett fordonatt bekämpa eller om eld ska öppnas. Om du måste skjutaskjuter du i första hand mot dem som är farligast med hänsyntill uppgiften och mot vilka verkan snabbast kan påräknas, t exnärmaste eller stillastående stridsfordon. Sträva efter att förstträffa de farligaste målen med minst ett skott och att därefterfullfölja eldgivningen tills samtliga mål nedkämpats.

Om gruppen har förberedelsetid och terrängen är lämplig skasträvan vara att minera med stridsvagnsminor eller fordonsmi-nor. På så sätt kan ett fordon bekämpas med minor och andraslås ut med pansarskott eller granatgevär.

Elden 65

Stridsvagn (strv) 122 (Leopard 2)Stridsvagn (strv) 121 (Leopard 2)

Exempel på svenska pansarfordon

Pansarbandvagn (pbv) 501 (BMP 1)

Pansarterrängbil (patgb) 203 (SISU)Pansarbandvagn (pbv) 302

Pansarbandvagn (pbv) 401 (MT-LB)Stridsfordon (strf) 90 (CV 90)

66 Elden

Hkp 4 Vertol Långsamma och hovrande helikoptrar kan bekämpas med pansarvärnsro-bot 56 på avstånd upp till 2 000 m

Exempel på svenska flygfarkoster Eld mot luftmål

Eld mot flygplan, helikoptrar och spaningsrobotar får öppnasendast på kommando av lägst ställföreträdande plutonchefeller chef för motståndsnäste (motsvarande). För att vådabe-skjutning ska undvikas får eld kommenderas endast mot målsom med säkerhet identifierats som fientliga. Skytt vid kul-spruta på fordon får dock på eget initiativ öppna eld mot luft-farkost som anfaller fordonet eller mål i närheten av detta. Motluftfarkoster som landar eller har landat och lastar ur trupp ellermateriel öppnas eld enligt reglerna för eld mot markmål.Använd om möjligt pansarbrytande ammunition mot luftfar-koster!

JAS 39 Gripen

JA 37 Viggen

Sk 60

Tp 84 Herkules

Elden 67

max 150 m/s

Längsta skjutav-stånd för ak, ksp,tksp: 500 m

Kpist: 250 m

Siktesinställning

Vid överflygning (attack) riktar du mitt i målet

Akskytt skjuter patronvis eld(1-2 skott/s)

Kspskytt skjuter eldskurar (5-20 skott)

Exempel på svenska flygfarkosterSkjutavståndVid överflygning öppnas eld, så snart målet upptäckts, motsåväl snabba som långsamma luftfarkoster, oberoende avavståndet.

Vid förbiflygning öppnas eld mot luftlandsättningsfarkoster,oberoende av fart samt mot långsamma mål.

Hkp 5

Hkp 6

Hkp 9

Hkp 10 Super Puma

Hkp 11

Ak 4 500 meterAk 5 400 meterKsp 58 600 meterKsp 90 600 meterTksp 600 meter

Om du har tid ställer du insiktet enligt tabellen.Vid brådskande lägen – riktamed hjälp av det sikte som duhar inställt.

RiktningVid riktning tas hänsyn till målets fart och kurs. Vid överflyg-ning (attack) riktar du mitt i målet.

Sikte ak 4: 500Sikte ak 5: 400

Sikte ksp: 600

68 Elden

Vid förbiflygning bedömer du farten. Beroende av denna tar duut framförhållningen i antal kornskyddsbredder.

Tabellen anger framförhållningen i antalet kornskyddsbredderräknat från målets nos. Medelträffpunkten ligger då 5-10 meterbakom målets nos.

Målets hastighet Antal kornskyddsbredder

m/s km/h ak 4, ak 5 ksp 58ksp 90

50 200 2 3-4 70 250 3 5 90 300 4 6

Vid uttagning av framförhållningen riktar du först vapnet motmålet och tar sedan ut antalet kornskyddsbredder från måletsnos. Vapnet riktas därvid framåt längs flygvägen. Du skjuter dåavsedd framförhållning tagits ut.

Mot fallskärmshoppare väljs riktpunkt 10 streck (ksp 20 streck)under målet, vilket innebär att du ska rikta 1/2-3 manslängderunder hopparen.

Vapnet stegrar sig lätt när du skjuter automateld. Använd stödom du hinner.

3 kornskyddsbredder 5 kornskyddsbredder

Elden 69

Pansarspräng-vinggranat 94 (Strix)

Lysgranat

EldobservatörDe speciella eldledare som via radio eller telefon leder skjut-ning med granatkastar- och artilleriförband kan inte se allamål. De måste därför få hjälp av eldobservatörer.

Granatkastarförbanden kan skjuta

• spränggranat mot trupp och lättare fordon

• pansarspränggranat (s k hårdmålsammunition) mot pansar-mål

• rökgranat för att avskärma eller förblinda

• lysgranat för att belysa terrängen eller ett mål

Artilleriförband kan skjuta

• spränggranat

• pansarspränggranat (s k hårdmålsammunition) mot pansar-mål

• rökgranat (vissa artilleriförband)

• lysgranat (vissa artilleriförband)

Verkansyta och riskavståndDet exakta riskavståndet från artillerielden meddelas av dinchef, eldledningsgruppen alternativt artilleri- eller granat-kastarförbandet som skjuter.

Utnyttja följande riktvärden:

Vapen Verkansyta Riskavstånd

Granatkastar- 100 x 100 m 200 m från målets mittpunkt pluton

Artilleribatteri 150 x 150 m 300 m från målets mittpunkt

Spränggranat

Rökgranat

Dessa bestämmelser gäller i krig. Ifred gäller särskilda säkerhetsbe-stämmelser som meddelas av befä-let.

70 Elden

Du bör ha:• kompass

• kikare

• avståndsinstrument

• penna och papperri 2500

mål 7103AQ ri 3250avstånd 0460 z –10

Skjutning mot fiende däregen o-plats är utgångs-punkt

Utrustning

Utgå från eldobservatörsskissen när du talarmed eldledaren eller kompanichefen. Begärindirekt eld utifrån de mål som anges på skis-sen. Du kan också ange koordinater från fält-kartan.

Som eldobservatör måste du ha tillgång till:

• sambandsmedel, t ex radio eller telefon

• karta eller eldobservatörsskiss

ri 3250

Skjutning mot fienden där mål påeldobservatörsskiss är utgångs-punkt

Ange följande Exempel

Anrop ”Qvintus Johan från Adam Qvintus!”

Begäran om indirekt eld ”Arteld erfordras, arteld erfordras!”

Målets läge ”Xerxes 9225 Yngve 7220!”

Målets läge i höjd räknat ”Zäta 70!”

Måltyp ”Fientligt raketartilleri, 4 pjäser,skogsterräng!”

Din observationsriktning ”O-riktning kompass 2500!”

Fråga om riskavstånd ”Riskavstånd frågas?”

Exempel på eldobservatörsskiss

Elden 71

12 cm granatkastare under eldgivning

EldregleringSom eldobservatör ska du kunna reglera eldens läge.

Först anges eldens läge i sida, därefter i längd i förhållande tillmålets mittpunkt.

Använd MAS-formeln för att kunna ange eventuella ändringari sida.

Eldregleringen sker enligt följande.

Eldens läge behöver ändras ”Rätt i sida, bortom 200!”(minsta ändring är 50 m) ”Vänster 100, rätt i längd!”

Om elden träffar rätt ”Rätt i sida – rätt i längd!”

Om mer artillerield behövs ”Skjut mer!”

Om elden har gjort tillräcklig ”Målet bekämpat – arteld erfordras ej mer!”verkan och du inte ska skjuta mer

Rapportera alltid vilken verkan ”Fientligt raketartilleri om tre pjäser förstördaelden haft – en pjäs omgrupperad i sydlig riktning!”

Se till att du ligger i skydd när elden skjuts.

Om elden hamnar fel och du själv, egna förband eller civilariskerar att träffas – kommendera ”Arteld eld upphör! – arteldeld upphör!”.

MÅL

HITOM

BORTOM

HÖGERVÄNSTER

Eldens läge anges med VÄNSTER– HÖGER – HITOM – BORTOM

72 Skydd

SkyddK A P I T E L

3

Skydd 73

Skydd

Skydd mot upptäckt 74Skydd mot eldgivning 78Skydd mot pansarfordon 82Skydd mot luftfarkoster 90Skydd mot NBC 100Skydd mot brandstridsmedel 128Skydd mot rök 129

En förutsättning för att du och dingrupp ska kunna överleva och lösaera uppgifter är att rätt åtgärder vid-tas för att undgå upptäckt, bekämp-ning och verkan.

För att åtgärderna ska göra nyttakrävs disciplin, dvs alla måste följa deregler och de order om skyddsåtgär-der som ges.

Det räcker ibland med att en endasoldat slarvar för att ett helt förbandska upptäckas och få fiendens eld påsig.

74 Skydd

Skydd mot upptäckt

Angriparens resurserFienden försöker upptäcka oss med hjälp av

• satelliter som spanar över stora områdenfrån hög höjd

• flygplan specialutrustade för fotografering

• lågt flygande spaningsrobotar och obe-mannade flygfarkoster (sk UAV) med di-rektsändande videokameror

• markradarstationer och sensorer för attupptäcka personal och fordon

• signalspaning för att avlyssna, pejla inpositioner samt störa förbindelser

• flygplan, helikoptrar och stridsfordon ut-rustade med

– bildförstärkare som förstärker ljus såatt ”natt blir dag”

– IR-utrustning som bl a känner av vär-mestrålningen från motorer och perso-nal

– förstoringsmöjligheter i sina sikten

• truppburen bildförstärkare, kikare och ki-karsikten

• optikspaningsutrustning som kan upptäckaoptisk materiel, t ex kikare, kikarsiktenoch prismor på stridsfordon

På de följande sidorna beskrivs hur du kanminska fiendens möjligheter att upptäcka digeller rent av undgå att bli upptäckt. Det finnsfler möjligheter. Använd din fantasi!

Skydd 75

Personlig maskeringMaskera dig själv och utrustningen.

• Ta rätt sort – samma slags ris, gräs, löv m m som finns därdu ska uppträda.

• Ta lagom mycket så att du döljs och smälter samman medomgivningen.

• På gruppchefs order maskeras ansikte och händer medmaskeringsfärg, sot eller liknande.

Ytterligare maskeringsregler finns i kapitlet Fältarbeten.

Lägg en grund med grön färg

Maskera ”utstående” ansiktsdelar– panna, kindknotor, näsrygg,hakspets och öron – samt händermed mörkgrön eller svart färg

Jämna ut konturer

Fäst maskeringsmaterial i hjälmen

Understödsvapen kan du maskera genom att montera remsor av olivgröntoch brunt tyg

Konturen och den släta ytan på hjälmen döljer du genom att stoppa gräs,granris eller liknande i hjälmduken

Skydd 75

Säkerställ att maskeringsmaterialet inte hindrar funktion eller försämrarsäkerhet på vapen, ammunition och utrustning.

76 Skydd

Anpassa förflyttningssätten efter terrängen

Terrängen och dess utnyttjandeDra fördel av terrängen. Använd skog, dungar, hussamlingaroch dylikt vid förflyttning och gruppering, men tänk på attundvika skarpt framträdande terrängföremål, t ex höjder, skogs-bryn och vägskäl som drar uppmärksamheten till sig. Den”bästa” platsen kan ofta vara den ”uppenbara” platsen, vilketkan dra till sig fiendens uppmärksamhet. Välj i stället en”intetsägande” plats att vara på.

Välj rätt förflyttningssätt. Förflytta dig om möjligt så attfienden inte kan se dig. Moderna mörkerhjälpmedel gör attskillnaden mellan dag och natt är mycket liten. Sträva efter attanvända samma förflyttningssätt i mörker som i dagsljus. Baraför att du inte ser någonting är det ingen garanti för att intefienden gör det!

Nedsatt sikt

Om du måste förflytta dig ska du om möjligt dra fördel avvädret. Vid dis, dimma, regn, snöfall och rök är fiendensupptäcktsmöjligheter begränsade.

LjusdisciplinUndvik att använda ficklampa. Med lite träning kan du utföranästan allt som du gör i dagsljus även i mörker. Undvik atttända öppen eld. Ljusskenet kan reflekteras långt mellanträden i skogen. Ofta är det förbjudet att elda. Fråga din chefförst! Om du får tillstånd att elda – tänd en liten eld och sittnära!

VärmedisciplinAvskärma värmekällor så långt som möjligt, t ex genom attgruppera inomhus och under träd.

Ljus röjer mer än ljud!

Skydd 77

Undvik långa meddelanden och bytsändningsplats ofta

Fienden pejlar snabbt in dinposition ...

... sedan kommer granatelden.

Bäst

Olämpligt

Bra

LjuddisciplinLjud hörs bättre på natten än på dagen. Undvik motorljud,metalliska ljud, höga kommandon och dylikt. Använd tecken!Vid en del verksamheter kan ljud inte undvikas. När ettkompani med fordon går in i förläggning så bullrar det en del,hur försiktiga förarna än är. Se då till att det bullrar så kort tidsom möjligt.

SpårdisciplinTänk på att även efter det att du har kört med ett fordonpå en plats så finns ofta spåren kvar i gräset ellersnön under lång tid, fullt synliga från luften. Ävenen fientlig spaningspatrull på marken kan, genomatt observera spårbildning, få en ledtråd som gör attde hittar var ditt förband är grupperat. För attminska risken för upptäckt – följ naturliga terräng-formationer som t ex skogsbryn och bäckar i ställetför att gena rakt över öppen terräng. Om förbandetska vara kvar en längre tid på samma plats kan mantvingas att skenspåra i området för att vilseleda fienden om varman finns. Ibland tvingas man att handgripligen ”sopa igen”spåren efter sig.

OptikdisciplinFienden kan upptäcka och förstöra optik med bl a laser. När duinte behöver använda kikare, kikarsikten, bildförstärkare ochdylikt, stäng optikskydden eller förvara dem i fodralen.

SignaldisciplinMeddelanden kan skickas med ordonnans/rapportkarl eller ”på tråd”. Om radio måsteanvändas, skicka korta meddelandenoch använd om möjligt kodord.

Använd snabbsändare, t ex DART.

Laser kan vara skadligt för ögonen.

78 Skydd

Skydd mot eldgivning

Eldhandvapen

Ungefärligt antal skott för att få en träff på 200–300 meters avstånd

Skyddstjocklekar för finkalibrig eldFöljande tjocklek av olika materiel krävs för skydd mot finka-librig eld. Pansarbrytande finkalibrig eller underkalibreradammunition kan dock slå igenom skyddet.

150 cm Isblock

200 cm Mossjord

2

20

10

1 cm Stål

20 cm Betong

25 cm Singel, makadam, stenskärvor

25 cm Tegelmur

50 cm Säckar fyllda med sand

70 cm Tillstampad jord

70 cm Trä

200 cm Packad snö

Skydd 79

Tunga kulsprutor och direktriktadspränggranateld

För att få tillräckligt skydd från direktriktad eld från tungakulsprutor och automatkanon krävs tjocka och stabila kon-struktioner.

Observationspost (OP) med skydd mot direktriktad tung eld

Artilleri- och granatkastareldGranaterna har splitter- och tryckverkan. Vid olika eldslagslungas splitter ut på olika sätt i förhållande till markytan.Brisaderna har dessutom psykisk verkan.

Exempel på brisadtyper

Luftbrisad

Trädbrisad

Inträngningsbrisad

Markbrisad

Studsbrisad

© F

oto:

Sw

edin

t

80 Skydd

För att, inom en yta av 100 x 100 meter, försätta hälften av personalen urstridbart skick behövs ovanstående mängd artilleriammunition. Varje för-bättring av skyddet medför alltså att ammunitionsinsatsen måste ökas av-sevärt

Hur ska du uppträda?

Försök uppträda så att fiendens eldledare inte ser dig – dåkommer kanske inga granater. Vid förflyttning: välj om möj-ligt en sådan väg att du snabbt kan finna skydd i gropar, dikeneller liknande. Försök att inte lämna spår.

Om du hör granater komma eller slå ner i närheten, ta skyddögonblickligen. Om du ser ett bättre skydd, ta dig snabbt ditunder en eldpaus. Håll ögonsamband med chefen och observe-ra hans tecken eller följ hans exempel.

Om du har en uppgift, t ex som observatör, post eller varnare,fortsätt med uppgiften när det går. Passa på när det blir uppehålli eldgivningen eller när elden mattas.

1 ton 2 ton 4 ton

20 ton

100 m

100 m

Skydd 81

Var beredd på strid när artillerieldenslutar.

Värn

Skyddsgrop

Krevadgrop

Exempel på skydd

Hur ska skyddet se ut?

Som allmän regel gäller att du ska visa så liten målyta sommöjligt. Eftersom splittret vid luft-, studs- och trädbrisaderkommer uppifrån måste du dessutom ordna skydd uppåt.Hinner du inte ordna med täckning så gör under alla förhållan-den öppningen uppåt så smal som möjligt. Sträva alltid efter attså fort som möjligt ordna någon form av skyddsgrop. Har dutillgång till fordon med splitterskyddande pansar kan fordonetanvändas som värn och skydd.

82 Skydd

Skydd mot pansarfordonBullret från stridsfordon avslöjar ofta fordonen innan manstöter på dem. Ett välövat pansarförband kan dock ”smyga” sigfram och vara i våra grupperingar innan de upptäcks.

Var därför eldberedd och gör de motåtgärder som krävs innandet är försent.

StridsvagnarObservationsutrustning

Denna utrustning består av t ex sikten med olika förstoring förskytten, observationshuv för vagnchefen samt olika former avmörkerobservationsmedel. Ett exempel på observations- ocheldledningshjälpmedel är IRV-sikten som känner av tempera-turskillnader, t ex mellan soldater och varma fordon, jämförtmed en ”kall” bakomliggande terräng. IRV-sikten används oftaockså på dagen.

Beväpning

Beväpningen består av en högtryckskanon med 10,5-12,5 cmkaliber. Kanonens huvudammunition är fenstabiliserade pil-projektiler som skjuts mot fiendens stridsvagnar. Men det finnsäven spränggranater för verkan mot lätt pansrade mål och/elleroskyddad trupp. Viss ammunition är flermålsgranater, s kmultipurpose (MP), vilka ger verkan mot både pansarfordonoch trupp. Kanonen är gyrostabiliserad, vilket innebär attvagnen kan skjuta under gång. Kanonens maximala räckviddär mellan 2 000-5 000 meter beroende på ammunitionstyp.Vissa stridsvagnar kan skjuta pansarvärnsrobotar genom eld-röret.

Du måste röra dig försiktigt och ut-nyttja terrängens möjligheter tillskydd och skyl under såväl dagersom mörker.

Utmana inte stridsvagnen i öppeneller småbruten terräng eller i situa-tioner där den kan utveckla hela sineldkraft mot dig.

Exempel på stridsvagn

IR-strålkastare/bildförstärkare

Ytterkulspruta

Kanon

Vridbara sidoplåtar

Vridbart torn

Vridbart obser-vationstorn

Laservarnare

Explosivt reak-tivt pansar (ERP)

Vindsensor för eldgivning

Rökkastare

Skydd 83

Som sekundär beväpning finns en eller flera kulsprutor med enkaliber av 7,62-14,5 mm för eld mot trupp, lättare stridsfordonoch luftmål.

Moderna vagnar har också avancerade ledningssystem somgör att eldkraften från flera stridsvagnar snabbt kan samlas motett och samma mål.

Pansarskydd

I fronten och i tornet på stridsvagnen får man ett fullgott skyddmot bärbara pansarvärnsvapen. Pansaret på sida och bak gerskydd mot artillerisplitter, finkalibriga vapen, vissa tyngrekulsprutor samt fordonsminor. Det krävs ofta flera träffar medpansarvärnsvapen för att slå ut stridsvagnen.

Vanligt stålpansar kan vara valsat eller gjutet. Vissa pansar-skyttefordon utnyttjar aluminiumpansar.

Kompositpansar är en konstruktion av olika material såsomglas, glasfiberarmerad plast, keramer, mjukare och hårdarestål, aluminium m m. Fördelen med kompositpansar är att mankan få en väsentligt ökad skyddsnivå med samma vikt. Upp tilltre gånger bättre skydd mot RSV-vapen förekommer. Pansaretkan också skiktas med luft eller bränsle för att ytterligare ökaskyddseffekten. På insidan av pansaret finns dessutom oftanågon form av liner, dvs ett foder med uppgift att fånga uppsplitter som stöts ut vid genomslag.

Explosivt reaktivt pansar (ERP) utgörs av lådor som är fastsat-ta utanpå huvudpansaret. Lådorna innehåller en eller flerapaneler, bestående av två plåtar med ett tunt lager sprängämneemellan.

Vid träff med RSV (riktad sprängverkan) tänds sprängmedletoch plåtarna förflyttas bakåt respektive framåt. RSV-strålentvingas då penetrera dessa plåtar på längden innan den nårhuvudpansaret. ERP-detonationen stör dessutom RSV-strå-len. Det krävs att anslaget är vinklat för att det aktiva pansaretska ha effekt. RSV-strålens effekt (penetrationsförmåga) kandå minska med upp till 80 %. Vid 90° anslag är reduktionen påRSV-strålen mycket ringa.

Bekämpa alltid vagnen med flanke-rande eld där besättningen har säm-re observation och där du kan kom-ma närmare vagnen.Öppna eld samlat och omgrupperadärefter innan motelden skjuts motdin gruppering.

Försök träffa vagnen där det intefinns ERP-skydd monterat, exempel-vis i fordonets bakdel.Bekämpa alltid stridsvagnar i sidaeller bak där pansarskyddet är sva-gast.Skjut alltid flera granater mot sammastridsvagn för att få bäst verkan.

Placering och funktion av ERP

ERP

ERP PansarRSV-granat

84 Skydd

Varnings- och motverkanssystem (VMS)

VMS kan bestå av

• sensorer/varnare som upptäcker hot. Det finns sensorersom upptäcker sikten (optikspanare), avfyring (robotskotts-varnare), belysning (laservarnare) och rörelse (radar)

• motmedel som stör och/eller förstör inkommande hot.Förstörande motmedel skadar inkommande RSV-stridsde-lar genom splitter, plåtar eller tryck. Förstörande motmedelkan även avges mot utskjutningsplats för t ex robotsystem.Icke förstörande motmedel kan genom avskärmning, stör-ning eller vilseledning minska pansarvärnsvapens träffsan-nolikhet. Vid avskärmning används olika former av röksom skjuts ut med rökkastare. Moderna rökgranater äreffektiva mot IRV-sikten. Exempel på störning är när mananvänder laser för att blända skyttar eller målsökare (anti-sensorlaser). Exempel på vilseledning är olika former avfacklor, remsor eller strålkastare som lurar styrsystem/målsökare att låsa på fel mål

• presentationsenhet som ger stridsfordonsbesättningen in-formation om hotet och stödjer invisning av kanonen

• VMS-processor som genomför samtliga beräkningar

Ibland kan VMS innehålla kommunikationssystem som länkarsensorinformation till övriga stridsfordon i förbandet.

Användning av motmedel minskar möjligheterna för vårapansarvärnsvapen att komma till verkan. Att använda sensoreroch kommunikationssystem ger samtidigt ökad risk för att viblir upptäckta.

Hög rörlighet

Trots vikten på stridsvagnen, som varierar från ca 40 till ca 65ton, medger motorstyrkan (ca 20 hk/ton) en hastighet avomkring 70 km/timme på landsväg och 50 km/timme i jämnterräng. Bandaggregatet är också konstruerat så, att det gervagnen, dels en god framkomlighet i olika typer av terräng,dels en mjuk och smidig gång i terrängen för att underlättaskjutning under gång.

Genom att lära sig hur motstånda-rens VMS fungerar kan man väljarätt stridsteknik och vapen och däri-genom få träff och verkan.

Välj sådan terräng för eldöppnandemot pansarfordonen att de inte kanutnyttja hastigheten. Det är mycketsvårt att få träff på ett fordon som rörsig över 50 km/h.Genom mineringar kan vagnens rör-lighet slås ut för ett par timmar ellermer.

Skjut aldrig mot front- och tornmål,dels för att det mesta skyddet finnsdär, dels för att risken för motverkanmot dig själv är störst då fordonet harsin front riktad mot dig.

Skydd 85

Rikta alltid mitt i målet för att få såhög träffsannolikhet som möjligt.Öppna alltid eld med flera pansar-värnsvapen mot samma fordon föratt få så hög utslagningssannolikhetsom möjligt.

Öppna eld med flera vapen samti-digt mot samma mål. Efter ett skottkan målet ha avskärmat sig med rökeller påbörjat eldgivning mot din eld-ställning.

Stridsvagn 122 under anfall

© F

oto:

Sve

n-Å

ke H

aglu

nd, F

BB

Sårbara delar

Det är svårt att generellt peka ut några svaga punkter hosstridsfordon. Det är bl a genom din egen eller andras stridser-farenhet från bekämpning av olika typer av pansarfordon somdessa kunskaper om en angripares fordon kan förvärvas.Dessutom är inte precisionen hos flertalet pansarvärnsvapnensådan, att man kan välja att träffa någon speciell del av ettfordon.

Förutom träff måste man också få genomslag i vagnen ochdessutom få tillräcklig restverkan från projektilen eller iRSV-strålen för att skada eller slå ut vagnen. Oftast krävs ettantal träffar för att helt slå ut ett pansarfordon.

Åtgärder vid beskjutning

Om vagnen blir utsatt för beskjutning kan den företa följandemotåtgärder:• Besvara elden, vilket sker inom ett par sekunder. Mot trupp

med pansarvärnsvapen skjuts spränggranater (verkansra-die ca 50 m) och/eller kulspruta.

• Skjuta ut närskyddsrök och/eller lägga en rökridå genom attspruta in diesel i avgasgrenröret (vilket tar lite längre tid änatt lägga rök med rökkastaren). Moderna rökgranater skyd-dar också mot observation med IRV-sikten.

• Köra i skydd. En modern vagn kan accelerera från 0-30 km/timme på 6 sekunder.

86 Skydd

Pansarskyttefordon

pansarskyttefordon. Stridsfordon 90 är exem-pel på ett stridsfordon.

Det finns dessutom splitterskyddade trupp-transportfordon (eng: APC). Vissa av de split-terskyddade fordonen är hjulgående (t ex patgb203 SISU), andra bandgående (t ex pbv 401).Fordonen är av en enklare konstruktion ochskyddar oftast endast mot splitter och motfinkalibrig eld. Beväpningen utgörs vanligenav en till flera kulsprutor med en kaliber av7,62-14,5 mm. Även de splitterskyddade for-donen är ofta amfibiska.

Våra pansarbandvagnar är stridsfordon/pan-sarskyttefordon (pbv 302 och 501) eller split-terskyddade trupptransportfordon (pbv 401och patgb 203 SISU).

Val av pansarvärnsvapen

• Pansarskotts-, granatgevärs-, pansarvärns-pjäs- och pansarbandvagnsskyttar kan intebekämpa stridsvagnar i fronten.

• Pansarvärnsrobot och stridsvagnskanonkan bekämpa alla mål i både front och sida.

Ett pansarskyttefordon är ett pansarfordonfrån vilket pansarskyttetruppen ska kunna stri-da uppsuttet. Vikten ligger på ca 10-25 ton.Många pansarskyttefordon är amfibiska. Vadsom gäller för stridsvagnar gäller ofta ocksåför pansarskyttefordon och andra splitterskyd-dade fordon med följande skillnader:

Beväpningen på ett pansarskyttefordon ut-görs vanligen av en automatkanon med enkaliber av 20-40 mm och/eller en eller flerakulsprutor. Vissa är dessutom utrustade medpansarvärnsrobotsystem.

Pansarskyddet är avpassat så, att det kan mot-stå splitter, finkalibrig eld samt eld från pan-sarskyttefordon. ERP finns normalt inte på

Olika fordons sårbarhet för olika pansarvärns-vapen framgår av böckerna Stridsfordonskortoch Vapenprestanda.

• Pansarskytte- och specialfordon kan be-kämpas av alla pansarvärnsvapen i bådefront och sida. Frontmål ska alltid undvi-kas.

Exempel på pansarskyttefordon

Rökkastare

Pansarvärnsrobot

Stridsluckor

Bränsle i bakdörrar

SkottgluggarDrivhjulBärhjulBandSpännhjul

Sidoplåtar

AutomatkanonKulspruta

Vridbart tornIR-strålkastare/bildförstärkare

Skydd 87

Stridsvagnens observationsförmåga

Stridsvagnens blinda fält – tänk på detta när du ska bekämpa fiendens vagnar ochnär du ska samverka med egna vagnar

Stridsvagnens förmåga att skjuta i höjdled

40 m(våning 12-13)

30 m(våning 9-10)

20 m(våning 6-7)

10 m(våning 3-4)

20˚ 20˚ 20˚

0 30 m 60 m 90 m

Höjd – skjutavstånd är 1:3

10˚10˚

20 meter

88 Skydd

Framkomlighet vid passage av murar, enstaka stenar m fl hinder

Hastighet• i terräng 50 km/h• på väg 70 km/h

30˚

2 m

3 m

1 m

Passage av höjder och diken. För pansarskyttefordongäller bildens värden – 25%

< ca 70 cmGod

ca 70-110 cmMåttlig, dålig

> ca 110 cmI regel oframkomligt

Främsta hjulcentrumshöjd över marken

Främsta hjulcentrumshöjd över marken

< ca 60 cmGod

ca 60-100 cmMåttlig, dålig

> ca 100 cmI regel oframkomligt

Stridsvagn

Pansarskyttefordon

FramkomlighetStridsfordon har svårt att ta sig fram

• i högstammig, tät skog

• i starkt kuperad och blockrik terräng

• över större diken, vattendrag och sank mark

• vid snödjup mer än 1 meter

Skydd 89

Framkomlighet med hänsyn till enstaka träd

Möjligheter att passera vattendrag av upp till 20 m bredd.Broläggningen tar ca 5 min

Vadning och djupvadning för medeltung stridsvagn (amfibiepansarskyttefordon flyter)

Ø < 40 cmGod, måttlig

Ø > 40 cmDålig

Ø > 25 cmDålig

Ø < 25 cmGod, måttlig

Vadning kräver ingenförberedelsetid.

20 m

1,4 m

5 m

Fast botten

Fast och jämn botten

Djupvadning tar ca 10 minatt förbereda. Snorkelnkastas av när vattendra-get passerats

90 Skydd

Skydd mot luftfarkoster

VerkanFienden kommer att anfalla våra förband med flyg och attack-helikoptrar. Detta sker med höganfall, dykanfall, låganfalleller attackrobotanfall. Ammunitionen ger fullträffs-, brand-splitter- och lufttrycksverkan. Flyg- och markrobotanfall medkärnladdningar och kemiska stridsmedel är tänkbara.

HöganfallBombflygets höganfall sker vanligtvis från 5-20 km höjd. Allatyper av bombflygplan kan förutom spräng- eller minbomberäven medföra bomber eller robotar med kärnladdning. Dukanske märker anfallet först när du hör ljudet från fallandebomber eller från bombkrevader.

Ta skydd på samma sätt somvid artillerield!

Bombanfall från hög höjd

Skydd 91

Dyk- och låganfallAttackflyg och attackhelikoptrar kan vid dyk- och låganfall,både under dager och i mörker, fälla bomber, skjuta raketereller avge eld med automatkanon. De kan även sprida ett stortantal fordons- och truppminor över stora ytor.

Vid bombanfall från låg höjd och vid dykanfall hörs motor-ljudet ofta först när raketerna skjutits eller bomberna fällts. Detär svårt att upptäcka flygplanen tidigare.

Attackflyganfall med multipelstridsdelar. Bomben ellerroboten delar upp sig i ett antal mindre stridsdelar

Attackhelikopteranfall med raketer

Skydd 91

92 Skydd

Upptäcker du flygplanenunder sväng in mot den platsdär du är så ta genast skydd.Försök att få skydd mot splitteruppifrån

Måste flygplanen göra en större sväng för att komma i anfallsläge kan det dröja upp till 1-2 minuterinnan anfallet kommer. Du hinner då ta skydd längre bort från vägen eller det troliga anfallsmålet

Flyger planen i rak bana mot dig när du får syn på dem kan duomedelbart nås av eld eller bomber.

• Kasta dig ner i närmaste skydd.

• Tryck dig tätt intill skyddet.

• Sök sedan upp ett bättre skydd. Anfallet kanske upprepas.

Skydd 93

NapalmbomberNapalmbomber fälls från lägsta flyghöjd. Vid krevaden bildasen eldflamma som har kraftig verkan under cirka 5 sekunder.Större napalmklickar brinner sedan under 5-10 minuter.

Bedömer du att anfall med napalm omedelbart kan ske, springvinkelrätt ut från flygplanets anfallsriktning. Får du brinnandenapalm på uniformen så försök att skrapa bort napalmen medexempelvis kniv eller bajonett eller ta av persedlarna. Kvävbrand på din utrustning.

AttackrobotanfallFlygplan skjuter attackrobotar långt från målet och utanförvårt luftvärns räckvidd – upp till 6 km. Flygplanen ses därförsällan från målet. Har roboten raketmotor kan rökstrimmankanske upptäckas. Planet måste ofta följa roboten ett styckemot målet för att kunna styra den. Sådana robotar användsfrämst mot fasta, tydliga mål, t ex broar.

Verkansyta för napalmbomb

20 m

30 m90 m

Skydd 93

94 Skydd

Luftvärnsrobot-enhet

Spaningsradar

Stridslednings-bandvagn

Spaningsradar ger information tillluftvärnsrobotenheter och till strids-ledningsförbanden. Informationengår också ut till andra förband viaradio (LOKOR)

• Väl maskerade soldater, fordon,pjäser m m är svåra att upptäcka.De undgår därför ofta flyganfall.

• Vid kommando ”Flygare! Skydd!”– ta skydd omedelbart, även omdu inte ser eller hör något flyg.

Tänk på!Skydd måste förberedas

• Personlig skyddsutrustning – förvara den lätt åtkomlig.

• Fältarbeten – bygg snarast ut din eldställning med splitter-säker täckning, ordna lucka, etc.

• Brandskydd – rensa bort brännbart material.

• ”Lv-eld” – truppluftvärn måste förberedas genom skott-fältsröjning, samordning mellan vapen och besättande avluftvärnseldställningar. Skjutregler framgår av kapitlet El-den.

Lokal luftlägesorientering (lokor)Luftvärnets spaningsradar kan underrätta om luftläget i när-området. Lokor mottas på anbefallt radionät på order. Detsänds fortlöpande var tjugonde sekund och kan i gynnsammafall ge upp till 5 minuters förvarning. Förvarning innebärflyglarm. Lokor markeras på fältkarta via tydliga referens-punkter och med avståndet i kilometer.

Skydd 95

FlygvarnareDu ska hålla utkik efter fientliga flygplan, helikoptrar ochrobotar samt varna förbandet, så att det kan ta skydd i tid.

Utrustning: kikare, larmapparat, kompass, flygplanskort (even-tuellt radio, karta samt papper och penna).

Flygvarnare vid grupperat förband

Vanligen bestämmer chefen var du ska stå. Om det inte finnsnågon plats inom förbandets grupperingsområde där synfältetär tillräckligt så avdelas både flygvarnare och luftbevaknings-post. Flygvarnaren placeras då centralt inom förbandet ochluftbevakningsposten där observationsmöjligheterna är goda.Flygvarnaren för befälet över luftbevakningsposten. Varnarenoch posten ska kunna meddela sig med varandra på telefoneller genom tecken.

Lyssnar du på lokor ska du hjälpa luftbevakningsposten attupptäcka fientligt flyg, t ex genom att ange ”Sök fientligt flygfrån väster! Lågt!” Hur du ska observera beskrivs under”Luftbevakningspost”. Flygvarnare kan samtidigt vara post.

Flygvarnare

Luftbevakningsposter

Luftbevak-ningspost

Principskiss över luftbevakning vidkompani

96 Skydd

Rapportera

• så snart du upptäcker fientligt flyg

• när fientligt flyg enligt lokor troligen kommer närmareförbandet än 30 km

Ge flyglarm

• när du bedömer att flyganfall mot förbandet är nära förestå-ende

• när luftbevakningsposten kommenderar ”Flygare! Skydd!”

Ibland bestämmer chefen att du ska ge flyglarm endast påorder.

Faran över

Faran över ger du på kompanichefens order eller enligt dininstruktion.• Fortsätt föregående verk-

samhet.

Faran över

En lång signal

Flyglarm

Upprepade korta signaler

Vid omedelbar fara för flyganfall:• Ta skydd omedelbart!• Gör vapnet eldberett om

du har luftvärnsuppgift!

Lågt företagfrån A mot B

15 kmB

A

Skydd 97

Flygvarnarens viktigaste uppgift är att varna eget, bak-omvarande och om möjligt framförvarande fordon. An-falls fordonskolonnen och du bedömer att du kan fåverkan med ditt vapen – besvara elden!

Flygvarnare på fordon

Du ska helst kunna tala direkt med förareneller fordonschefen i förarhytten. Om det integår att ordna kan du påkalla uppmärksamhetmed ett signalsnöre eller genom att banka ihyttaket. Klara ut med föraren före start vilkasignaler ni ska använda.

Under förflyttningen

Kontrollera sambandet med föraren och bak-omvarande fordon med jämna mellanrum.

Då fientligt flyg upptäcks

• Ropa eller signalera ”Flyglarm” till föra-ren och ge reglementerat tecken till bak-omvarande.

• Föraren ”tutar”.

Flygvarnare på fordon ska också kunna skyd-da fordonet mot marktrupp.

Flyglarm

98 Skydd

Luftbevakningspost

Hur du ska observera

Som luftbevakningspost hjälper du flygvar-naren att upptäcka flygföretag och luftland-sättningar. Du ska därför ha bra synfält. Hållsamband med flygvarnaren på telefon ellermed tecken. Då du upptäcker andra flygplan

än våra så avgör om flyglarm ska ges. Kom-mendera: ”Flygare! Skydd!” till varnaren närdu bedömer att flyganfall mot förbandet ärnära förestående.

• Jetplan som flyger på mycket hög höjdbildar vita kondensstrimmor.

• Ljudet från jetplan hör du vanligen först närplanet passerat dig.

• Propeller- och helikopterljud släpar inteefter lika mycket – sök i den riktning vari-från ljudet kommer.

• Du hör motorljud bättre utan hjälm.

• Flygplan som stiger från lägsta höjd ellersom svänger röjs ofta av reflexer.

• Kikaren använder du bara för att se pådetaljer, t ex nationalitetsmärken.

• Håll ögonen stilla några sekunder i de olikariktningarna. Sök på detta sätt hela varvetrunt.

• Undvik att se på skarpt belysta moln och ini solen. Skärma av med handflatan.

• Använd om möjligt solglasögon vid soldis.

• Låt bli att då och då titta på saker i dinnärhet.

• Håll blicken stilla några sekunder. Då serdu lättare om något rör sig – det kan varaflygplan.

• Flygplan som flyger rakt mot dig visar litenyta. Du ser dem först när de är nära.

Använd kikaren för att sedetaljer, t ex nationalitets-märken

Skydd 99

Skydd mot luftfarkoster –sammanfattning

För att omöjliggöra eller försvåra upptäckt, lägesbe-stämning och identifiering – tänk på följande:

• Snabb maskering – dölj/maskera detaljer som avslö-jar förbandets identitet, t ex eldrör och antenner.

• Trafik- och spårdisciplin – skapa inte spår och dammsom kan röja förbandet.

• Terrängval – välj skog eller bebyggelse, undvikframträdande terrängformationer.

• Signaldisciplin – försvåra upptäckt genom discipli-nerad signalering.

• Iaktta ljus- och ljuddisciplin.

• Utnyttja mörker och nedsatt sikt (rök, dimma, regn-och snöväder) – tid då fienden har svårare att verka.

• Eld- och värmedisciplin – värmekällor måste döljas,rök ska undvikas.

• Omgruppera ofta, använd växelstridsställning. Jurörligare vi är, desto färskare information måstefienden ha.

• Tillverka skenmål och andra vilseledande åtgärder.

• Öva alarmering.

• Utnyttja förvarning genom att avlyssna lokor.

• Använd flygvarnare och luftbevakningspost.

Vapenverkan kan också minskas genom utspridning:

• Håll stora fordonsavstånd vid fordonskolonner.

• Utnyttja flera vägar vid marsch.

• Sprid ut förläggnings- och grupperingsplatser.

100 Skydd

Tågurspårning med vagnar som innehåller farliga kemikalier

Skydd mot NBCNBC står för nukleära ämnen, biologiskamikroorganismer och kemiska ämnen. För-kortningen används även internationellt (nu-clear, biological, chemical). NBC beskrivsockså i Faktabas NBC.

NBC-händelserNBC-händelser är händelser av N-, B- och C-karaktär enligt följande:

• N-händelser är händelser där joniserandestrålning utgör en fara, oavsett om strål-ningen härrör från

– en olycka vid en kärnteknisk anlägg-ning eller utrustning

– avsiktlig spridning genom terrorist-handling eller annan kriminalitet

– insats av N-stridsmedel vid stridshand-lingar.

• B-händelser är händelser där sjukdoms-alstrande mikroorganismer utgör en fara,oavsett om de härrör från

– en olycka som förorsakar spridning avsmittförande ämnen

– naturlig spridning

– avsiktlig spridning genom terrorismeller annan kriminalitet

– insats av B-stridsmedel vid stridshand-lingar.

• C-händelser är händelser där verkan avskadliga kemikalier utgör en fara, oavsettom de härrör från

– en olycka vid transporter, lagring ellertillverkning av farligt gods

– avsiktlig spridning genom terrorismeller annan kriminalitet

– insats av C-stridsmedel vid stridshand-lingar.

Samverkan med civila insatschefer

© F

oto:

Han

s S

wär

d©

Fot

o: S

ven-

Åke

Hag

lind

FB

B


Skydd 101

NBC-stridsmedel kallas även massförstö-relsevapen.

Om en angripare anser att konventionellastridsmedel inte är tillräckliga i en konfliktkan han använda sig av icke-konventionellastridsmedel för att nå ett avgörande. Hot omanvändning av NBC-stridsmedel kan fram-kalla stark rädsla även om de direkta effekter-na av en utförd attack skulle vara små. Räds-lan kan leda till panik och minskad moral. Denpsykologiska belastningen på de drabbadekan därför bli hög. Detta kan vara något somangriparen utnyttjar genom att genomförasabotage som i sig inte är så allvarliga mensom ändå kan leda till minskad försvarsför-måga. Varje fall kan övertolkas, t ex kan detröra sig om naturligt förekommande sjukdo-mar.

Kontroll av skyddsmask

Även om flertalet stater förbundit sig att inteanvända icke-konventionella stridsmedel såär det viktigt att du och dina kamrater kanskydda er mot stridsmedlen. De kan nämligenkomma att användas, dels vid angrepp motvårt land, dels vid internationell tjänstgöring,t ex vid fredsskapande operationer.

Kunskaperna om NBC kan också vara an-vändbara och kanske livsviktiga vid insatser ifred och i samband med beredskap vid sam-hällskatastrofer, t ex olyckor eller terroraktio-ner med kemikalier eller radioaktivt material.

Du måste även kunna hjälpa till att utbilda ochträna civila i hantering av skyddsutrustningoch åtgärder vid kemikalie- eller kärnkrafts-olyckor och vid insats av NBC-stridsmedel.

Förberedande skyddsåtgärderGenom att du är rätt förberedd för angrepp med NBC-stridsme-del kan verkan begränsas väsentligt. Graden av skydd (skydds-nivåer) anpassas till uppgiften med hänsyn till rådande hot.Skyddsnivåerna beskrivs i Utbildningsreglemente NBC ochbrand.

Grundläggande skyddsåtgärder mot NBC innebär för dig somenskild soldat följande:

• Iordningställ/kontrollera personlig skyddsutrustning ochha den på dig. Vid minusgrader ska autoinjektorn förvarasdär den inte fryser, t ex i innerficka.

• Raka bort skägg och ha så kort hår att skyddsmasken slutertätt.

• Iaktta noggrann personlig hygien.

• Använd vattenreningstabletter (Puritabs) om inte renat vat-ten finns tillgängligt.

• Ha vattenflaskan fylld med vatten. Se till att vattnet intefryser.

© F

oto:

Mar

inen

102 Skydd

Nukleära lågnivåhotN-hotet omfattar hela spektrat från globaltkärnvapenkrig till haverier i kärntekniska an-läggningar och risk för användning av enstakakärnladdning vid lokala konflikter. Även ter-rorismen har utvecklats mot att uppnå mass-förstörelse, vilket ökar sannolikheten för an-vändning av nukleära ämnen. Dessutom kanstöld och smuggling av radioaktiva ämnenförekomma. Elektromagnetisk puls (EMP)kan genereras av mobila eller burna utrust-ningar. Dessa hot förutom kärnvapenexplo-sioner benämns som lågnivåhot.

Lågnivåhoten förekommer vid

• olyckor – t ex reaktorhaverier, olyckorunder transporter och laboratorieolyckor

• terrorism och kriminalitet – t ex förore-ning av miljön, primitiv kärnladdning, sa-botage på reaktorer och strålkällor, radio-logiska vapen, stöld och smuggling avradioaktiva ämnen

• krig och stridshandlingar – t ex ammuni-tion med utarmat uran och strålkällor varsblyskydd förstörts i samband med strider

Risker vid strålning från nukleärlågnivåkälla

Att exponeras för en nukleär lågnivåkälla gersannolikt inte akuta skador utan risken före-ligger i form av en något förhöjd risk förstrålinducerad cancer på längre sikt.

Med utarmat uran från t ex ammunition somblivit till damm vid en detonation finns riskför inandning av uranpartiklar och att man viavatten eller mat får i sig partiklar. I första fallet

innebär det en höjd risk för cancer och i detandra fallet en tungmetallförgiftning av nju-rarna.

Vid reaktorhaverier och insats med primitivakärnladdningar, finns risker enligt ovan samtrisker för direkta strålskador och skadeeffek-ter från radioaktivt nedfall.

Skydd och förebyggande åtgärder motnukleär lågnivåkälla

• Kontrollera åtgärderna enligt Grundläg-gande skyddsåtgärder mot NBC.

• Kontrollera övrig skydds- och sanerings-utrustning.

• Vid misstanke att nukleär lågnivåkälla finnsi området – använd andningsskydd (skydds-mask) vilken skyddar mot partikelburenradioaktivitet.

• Kontrollera persondosimetern. Vid utslag(>1 mSv/h) eller om man på annat sättupptäcker en lågnivåkälla (radiaksymbo-len) förflytta dig ur området och rapporte-ra till chef.

7

CONTENTSACTIVITY

RADIOACTIVE

Exempel på varningsskylt för radioaktiva ämnen

mSv = millisievertmåttenhet för radioaktiv strålning

Skydd 103

Nukleära stridsmedel

Luftexplosion

© F

oto:

Los

Ala

mos

Nat

iona

l Lab

orat

ory

Ytexplosion

© F

oto:

Los

Ala

mos

Nat

iona

l Lab

orat

ory

Höghöjdsexplosion sker på sådan höjd (över30 km) att den huvudsakliga verkan utgörs avelektromagnetisk puls.

En kärnladdning kan på mycket kortare tid ännågot annat stridsmedel åstadkomma våld-sam förstörelse och stora förluster.

Kärnladdningar finns huvudsakligen i missi-ler med lång räckvidd samt i bomber.

Explosionstyper

Det finns fyra explosionstyper: underyt-, yt-,luft- och höghöjdsexplosion.

Underytexplosion används främst vid prov-sprängningar.

Ytexplosion. Eldklotet vidrör marken eller vatt-net. Omfattande radioaktivt nedfall uppståroch orsakar radioaktiv beläggning runt explo-sionsplatsen (nollpunkten) samt i områden ditvinden bär det radioaktiva stoftet.

Luftexplosion. Eldklotet vidrör inte markeneller vattnet. I regel uppstår inte något radio-aktivt nedfall av betydelse.

104 Skydd

Primära verkansformer

• Elektromagnetisk puls (EMP verkan under1 nanosekund – 10 mikrosekunder) bildasoch fångas upp av antenner och metallfö-remål som kan fungera som antenner samtvållar skador på ansluten elektronisk ma-teriel. EMP rör sig med ljusets hastighet.EMP får stort verkansområde vid explosi-on på hög höjd. Höghöjdsexplosion överen annan del av Europa kan ge EMP-verkan i Sverige.

• Initialstrålning benämns den joniserandestrålning (neutron- och gammastrålning)som under den första minuten sänds ut frånkärnreaktionerna vid en kärnladdningsex-plosion. Den har stor genomträngnings-förmåga och orsakar strålskador. Styrkanavtar snabbt.

• Ljussken (har verkan under några millisek-under). Vid explosionen bildas under någ-ra sekunder ett eldklot som när det gällerkilotonladdningar kan ha en radie på hund-ratals meter. Ljusskenet är under dagerbländande på ett avstånd av 20-30 km ochi mörker upp till 100 km. I dagsljus kan dinsynförmåga minskas under några minuter.I mörker minskas eller förloras mörkerse-endet under några timmar.

• Värmestrålning (har verkan inom 1 se-kund). Av värmestrålningen kan du fåbrännskador, främst på oskyddad hud.

• Stötvåg (har verkan från 1 till 10 sekun-der). Vid explosionen uppstår en våldsamstötvåg (ett övertryck) som varar någrasekunder. Stötvågen kan rasera hus ochfälla träd. Lätta fordon, vapen och radio-stationer kan kastas iväg, vältas eller ska-das på annat sätt. Glas splittras, stenar,

grenar och verktyg slungas iväg och kanorsaka avsevärd skada.

Efter stötvågen uppstår ett undertryck somorsakar en andra svagare stötvåg i motsattriktning. Återigen kastas glas, stenar, gre-nar och annan materiel omkring, dennagång in mot explosionspunkten.

Sekundära verkansformer

• Radioaktivt nedfall (har verkan under mi-nuter till veckor). Efter en ytexplosion sugsdamm och andra partiklar upp i atmosfä-ren, blir radioaktiva och kan föras medvinden långa sträckor från nollpunkten.Hur stort nedfallsområdet blir beror påmeteorologiska förhållanden och kärnladd-ningens storlek.

• Kvarvarande strålning utgår från det ra-dioaktiva stoft som hamnat på marken.

• Brand (har verkan under timmar till dygn).Förutom att mycket stora bränder uppstårpå landet och i städer kommer rök att stigatill flera kilometers höjd. Röken kan täckastora ytor under flera dygn.

• Psykologisk verkan (har verkan under må-nader till årtionden). De psykologiska ef-fekterna kan förväntas bli mycket stora.Kärnvapen som drabbar städer och därmedmånga civila orsakar givetvis psykologis-ka effekter på våra förband.

Den mycket omfattande förstörelsen kanbryta sönder samhällets infrastruktur tillden grad att motåtgärder och räddnings-insatser kan te sig mycket svåra eller omöj-liga. Alla effekter av ett kärnvapenkrig kandrabba även en icke krigförande nation,inte minst vad gäller psykologiska verk-ningar.

Skydd 105

Strålskador

Stråldoser förorsakar skador på kroppen. Krop-pen kan dock ofta återhämta sig från skador-na. En stråldos om 100 mSv som erhållitsunder 24 timmar medför i regel inga påtagligaakuta verkningar.

Vid stråldoser över 500 mSv kan första sym-tomen på akut strålskada uppstå med illamå-ende och kräkningar. Ett bra skydd minskarstråldosen betydligt. Täckning över skyddet –jord, grus eller sand – minskar stråldosenytterligare.

Håll dig i täckt skydd när du inte måste varaute i det fria. Det som skyddar mot beskjut-ning skyddar ofta även mot strålning.

Tänk på att inte dra in stoft eller annat som kanvara ”smittat” (kontaminerat). Du måste sane-ra dig genom att borsta av damm och annatsom kan vara en strålkälla.

Förberedande skyddsåtgärder mot radio-aktivt nedfall

Innebär för dig:


• Bär täckande klädsel om du är utanförtäckande skydd.


• Skydda fordon, materiel och övrig utrust-ning så att de undgår eventuellt radioaktivtnedfall. Ställ materielen i skydd och täcköver den för att underlätta sanering.

I övrigt vidtar du de åtgärder som du beordrastill.

Förebyggande skyddsåtgärder mot kärn-vapenexplosion

Innebär för dig:


• Är du utomhus så bär täckande klädselenligt flerskiktsprincipen.


• Ordna fordon, materiel och övrig utrust-ning så att de klarar värmestrålningen ochstötvågen från en kärnladdningsexplosionså bra som möjligt. Ställ materiel i skyddoch täck över.

• Håll dig i täckt skydd när du inte måstevara ute i det fria.

I övrigt vidtar du de åtgärder du beordras till.

Vid ditt förband höjs också skyddet, bl agenom att N-varnare utrustas och grupperas,indikeringspatruller förbereds samt att mate-riel för sanering iordningställs.

Särskilda räddnings- och röjningsstyrkor (RR-styrkor) organiseras vid bataljonen med upp-gift att undsätta drabbade förband och civila.

106 Skydd

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000

mSv

0 1000

mSv

200 400 600 800

Dosimeterladdareoch dosimeter 11och 21

Teckenfönster dosimeter 11

Teckenfönster dosimeter 21

N-varnare

N-varnare avdelas vid pluton och kompani då radioaktivtnedfall eller kärnvapenexplosion kan förväntas. N-varnarensuppgift är att upptäcka och varna för radioaktivt nedfall.

Om både radioaktivt nedfall och C-insats förväntas samtidigtkan N/C-varnare avdelas som löser både N- och C-varnarensuppgifter.

Utrustning

• Tillpassad skyddsmask med monterat filter (skyddsmaskenkan vara påtagen)

• Gummistövel 90

• Skyddshandskar (lätt tillgängliga)

• C-vätskeskydd (lätt tillgängligt)

• Klocka

• Kompass

• Ficklampa

• Rapportblock och penna

• Sambandsmedel till chefen

• Indikeringsmateriel

– dosimeter 11 (grön färg, mätområde 0-1 000 mSv),medförs buren, fäst på remmen till skyddsmaskväskaneller lätt tillgänglig på stridsutrustningen

– dosimeter 21 (röd färg, mätområde 0-6 000 mSv), fästovanför markytan, under förflyttning fäst på stridsut-rustningen eller på fordon

– persondosimeter 61 medförs enligt instruktionsboken

– intensimeter, förvaras så skyddad som möjligt, förbe-redd för indikering. Håll intensimetern 1 meter ovanförmarkytan vid avläsning

• Skriftlig instruktion

106 Skydd

Intensimeter 25

600 mSv/ H

Teckenfönster intensimeter 25

Persondosimeter 61

Skydd 107

Exempel på rapport:

”VN från CNTidsnummer 291205Klockan 1200Upk 12Intensimeter 25: 600 mSv/hDosimeter 11: 800 mSvStoftnedfall fortsätterVind från sydost, 5 m/s”

Skyddsmasken skyddar dina and-ningsvägar mot radioaktivt nedfall.

Exempel på olika föremåls skyddsförmåga mot radioaktiv strålning

Järn och stål 4 cm

400mSv/h1000 mSv/h

Betong 12 cm

Trä 50 cmJord 20 cm

40 mSv/h1000 mSv/h

1000 mSv/h

100 mSv/h

1000 mSv/h

40 mSv/h

N-varnarens åtgärder

Då indikering visar på en ökad intensitet ska rapportering ske.

• Anmäl klockslag och strålintensitet (även låga mätresul-tat).

• Efter första rapporten avläses instrumenten och intensite-ten rapporteras var 15:e minut.

108 Skydd

Radioaktivt nedfall

Du och ditt förband kan drabbas av nedfall från en kärnladd-ning även om ni inte drabbats av andra verkansformer. Efter enexplosion pågår radioaktivt nedfall under viss tid. Tänk på attnederbörd kan medföra ansamling av radioaktivt stoft.

Larm

Förbanden varnas för nedfall. Varningen sänds utan fördröj-ning med hjälp av tillgängliga sambandsmedel.

Varning sker genom kommando ”Radiak skydd”, vilket beor-dras av förbandschefen.

”Radiak skydd!” innebär följande:

1. Ta på skyddsmasken.

2. Täck över materiel, utrustning och förråd.

3. Kontrollera täckande klädsel (ingen bar hud).

4. Ta skydd i fordon, byggnad eller stridsvärn. Ordna täckningvid behov.

Efter nedfallet

1. Stanna kvar i skydd tills annan order ges.

2. Avlägsna täckning när nedfallet upphört. Sanera luckor ochannat som använts som täckning så att du kan använda detpå nytt.

3. Avlägsna ett par centimeter av ytskiktet kring värn så att duinte kommer i kontakt med det radioaktiva stoftet.

4. Sanera dig när nedfallet upphört och innan du går in ifordon, skyddsrum o dyl.

5. Sanera alltid bar hud och utrustning som kommer i kontaktmed mark, grenar eller vatten som kan ha drabbats avnedfallet.

Om nedfallet fortsätter eller återkommer – sanera dig och dinmateriel var 15-30 minut.

Det är det radioaktiva stoftet från nedfallet som ska avlägsnasfrån dig och din utrustning. Tänk på att inte ”damma ner” dinakamrater eller din utrustning vid saneringen.

VIND

Radioaktivt nedfall kan påverkastora geografiska områden

Grovsanering med hjälp av granris– samarbeta två och två

Skydd 109

Biologiska stridsmedel är svåra att upptäcka. Först när personalen insjuknar kan demisstänkas ha kommit till användning

Biologiska stridsmedelB-stridsmedel (eller B-agens) är levande mikroorganismersom avsiktligt används i syfte att orsaka sjukdom eller dödbland människor, djur och växter.

B-stridsmedel kan utgöras av bakterier (rickettsier är bakteriersom inte kan föröka sig utanför sina värdceller), virus, svamparoch toxiner.

Exempel på några sjukdomar som kan orsakas av B-stridsme-del är mjältbrand, pest, kolera, marburgfeber, har- och svinpesthos djur och svartrost på spannmål.

B-vapen är anordningar som innehåller B-stridsmedel och varsfunktion är att sprida ut dessa.

6

INFECTIOUS SUBSTANCEin case of damage or leakage

immediately notify PublicHealth Authority

Exempel på varningsskylt

Smittförande ämnen

110 Skydd

God hygien och noggrannhet vid livsmedels- och avfallshantering är den bästa förebyggande åtgärden mot avsikt-lig smittspridning och mot ”naturliga” epidemier. Se till att du inte blir en smittspridare!

Egenskaper

B-vapen är unika genom att relativt små mäng-der kan drabba många individer över storaområden. B-stridsmedel som spritts ut synsinte, luktar inte och är mycket svåra att påvisamed mätinstrument av olika slag. B-stridsme-del är relativt billiga att producera och kanväljas för att drabba människor, djur ellerväxter. Utmärkande är också att verkan ofta ärfördröjd, eftersom många B-stridsmedel mås-te växa till i de drabbade innan sjukdomenbryter ut. En del sjukdomar, som lätt kansmitta från person till person, kan ge upphovtill stora epidemier. Exempel på sådan är pestoch smittkoppor.

Utspridning

Spridning kan ske med• bomber, raketer, robotar, aerosolgenerato-

rer, helikoptrar, flygplan, fartyg/båtar ochfordon

• vatten och livsmedel

• vektorer (loppor, myggor, fästingar, brev,kontaminerade kläder m m)

Tiden som mikroorganismerna överlever ef-ter utspridning är mycket varierande beroen-de på vilken typ av organism det är, hur denpreparerats och på de förhållanden som råderi omgivningen. Överlevnadstiden kan varierafrån några minuter upp till tiotals år. Detinnebär att vid utspridning i luft kan riskav-ståndet i vindriktningen variera från någrakilometer upp till tiotals mil eller mera.

Skydd 111

B-stridsmedel kan komma in i kroppen via• andningsvägarna (inandningsluft)

• mag-tarmkanalen (livsmedel och vatten)

• huden, sår på huden och slemhinnor (insekts- och fästings-bett, fysisk direktkontakt)

För en del B-stridsmedel räcker det med att ett fåtal organismerkommer ner i lungorna för att en infektion ska uppstå. Förövriga infektionsvägar behövs normalt en högre infektionsdosför att orsaka sjukdom.

Kännetecken på ett B-anfall

Utspridning av B-stridsmedel kan ske utan att det uppmärk-sammas. Den första indikationen kan därför vara att de angrip-na blir sjuka. Många som insjuknar under en kort tidsperiodbör därför vara en larmklocka. I det läget kan det vara svårt attskilja mellan en B-attack och en naturligt förekommandeepidemi.

Skyddsmateriel

Den skyddsmateriel som i första hand är framtagen som skyddmot kemiska stridsmedel har också effekt mot biologiskastridsmedel. Den finns beskriven i SoldR Mtrl Vapen ochFaktabas NBC.

Förebyggande åtgärder

Några generella åtgärder, som även hjälper till att minskaspridning av naturligt förekommande sjukdomar, är följande:

• Rena, det vill säga filtrera och desinfektera vatten somanvänds till mat, dryck, disk, personlig hygien och försjukvårdsbehov.

• Tvätta händerna innan du äter och efter du uträttat naturbe-hov. Var noga med renlighet och desinfektion av toalettersamt använd anvisad latringrop.

• Diska kokkärl, matbestick och dricksflaska.

• Duscha och raka dig helst varje dag (undvik om möjligtskärsår).

• Byt om möjligt till rena kläder och sänglinne regelbundet.

• Minska risken för insektsbett genom myggmedel.

112 Skydd

Åtgärder vid förvarning om spridning

• Skydda förråd av vatten och livsmedel genom övertäck-ning.

• Kontrollera och medför personlig skyddsutrustning.

• Förbered sanering genom att fylla upp med tvål och vatten,klorkalk i vattenlösning och dylikt.

• Vistas i NBC-skyddade utrymmen. Täta springor och stängav ventilationen om NBC-filter saknas.

• Ta på täckande klädsel.

• Var observant på tecken som kan tyda på spridning/smitta.

• Bevaka vattentäkter och livsmedelsförråd.

• Använd föda som varit kokad i minst 5 minuter eller harvarit förvarad på ett betryggande sätt i vakuumförpackning,konservburk eller dylikt.

Åtgärder efter larm om spridning

Vid en observerad utspridning eller vid larm om B-spridningska samma åtgärder vidtas som vid spridning av C-stridsmedel(se kapitlet om kemiska stridsmedel). Innan indikering harskett kan förekomst av B- eller C-stridsmedel inte uteslutas.Om indikering med C-indikeringsutrustning inte ger utslagkan det ändå visa sig vara ett B-stridsmedel som spritts.

Beroende på hur lång tid det tar innan B-stridsmedlet förväntasnå fram till förbandet kan vissa punkter från ”Åtgärder vidförvarning om spridning” behöva vidtas på nytt.

• Ta skydd i NBC-skyddade utrymmen. Täta springor ochstäng av ventilationen om NBC-filter saknas.

• Ta på skyddsmask om du inte vistas i NBC-skyddadeutrymmen.

• Tvätta händerna, nacke och eventuellt ansikte med tvål ochvatten, alternativt med personsaneringsmedel uppslammati vatten följt av avsköljning.

• Undvik nära fysisk kontakt med dina kamrater.

• Rapportera symtom direkt till din chef.

• Vid risk för sekundärsmitta från person till person skafolksamlingar undvikas.

Skydd 113

Behandling av sjuka

Mot B-stridsmedel används de läkemedel och behandlingsfor-mer som utnyttjas i fredstid. Samhällets fredstida smittskyddoch sjukvård utgör grunder för B-skyddet i krig.

Materielsanering

Olika material har olika motståndskraft mot uppvärmning,kemikalier osv. Ytbehandling kan generellt utföras med

• desinfektionsmedel i vattenlösning kombinerat med meka-nisk bearbetning

• gasformiga desinfektionsmedel

• upphettning.

Klädespersedlar kan under fältmässiga former• upphettas i varmluft

• kokas i 15 minuter

• värmas till 80-85 ˚C tillsammans med ett syntetiskt tvätt-medel.

Större materiel som fordon, artilleripjäser m m kan spolas medvatten och borstas för att mekaniskt avlägsna huvuddelen avmikroorganismerna. Helst bör vattnet innehålla någon form avsanerings-/desinfektionsmedel. På materiel som är svåra elleromöjliga att sanera fullt ut kan ändå smittrisken minskasgenom att sanera de ytor som är mest åtkomliga.

114 Skydd114 Skydd

Farliga kemikalierI tätorter, hamnar och industriområden finnsofta lager av industrikemikalier. Stora mäng-der farliga kemikalier transporteras dessutompå våra vägar och järnvägar. Dessa kemikalierkan vara farliga vid olyckor och andra okon-trollerade utsläpp, t ex vid strider.

Exempel på farliga kemikalier är klorgas,svaveldioxid, ammoniak och klorväte. Andragiftiga ämnen kan också bildas vid bränder.

Klor, ammoniak, svaveldioxid och klorväteretar ögon, svalg och luftvägar.

Klor kan också nå lungorna i höga koncentra-tioner, vilket kan leda till lungödem, dvs storvätskeansamling i lungvävnaden. Detta ledertill sämre syreupptagning och därigenom ökad

påfrestning för hjärtat. Det kan i värsta fallleda till döden.

Vår skyddsutrustning är inte konstruerad föratt skydda mot industrikemikalier under enlängre tid.

Symtom

Symtomen är rinnande ögon, hosta, kväv-ningskänsla, smärtor vid inandning och dåligtallmäntillstånd.

Lungödem är fullt utvecklat efter ett par tim-mar till ett dygn efter att man inandats kemi-kalierna. De första symtomen är relativt lind-riga. Personal som andats in kemikaliernamåste därför hållas under observation under1-2 dygn.

© F

oto:

She

ll R

affin

ader

i AB

114 Skydd

Skydd 115

5.2

Utrymme som tätats med plast som skydd mot kemikalier och C-stridsmedel

1

9

5.1

Explosivt ämne

Brandfarligt ämne

Oxiderande ämne

Ämne som utvecklarbrandfarlig gas vidkontakt med vatten

Övriga farligaämnen

Organisk peroxid

Självantändandeämne

Brandfarlig vätska

Exempel på varningsskyltarSkydd och förebyggande åtgärder

Personlig skyddsutrustning och/eller kollektivt skydd ger oli-ka bra skydd beroende på aktuell kemikalie. Vid längre tidsvistelse i molnmiljö kan andra typer av filter behövas.

Utrymmen som behöver användas tätas med plast och tejp.Ventilationsfläktar och friskluftventiler stängs av och tätas.Vatten och andra förnödenheter läggs upp i skyddade utrym-men.

Behandling

• Ta på skyddsmask på skadade.

• För de skadade ut ur det gasbelagda området till förbands-plats eller sjukhus.

• Ta av kläder och uniformer som kan vara gasbemängda.

• Ge vid behov och tillgång syrgas.

• Förhindra så långt som möjligt att den skadade ansträngersig fysiskt.

Behandlingen inriktas mot att förhindra att lungödemet ut-vecklas.

116 Skydd

Kemiska stridsmedelC-stridsmedel är fasta, flytande eller gasformiga giftiga ämnensom kan skada eller döda människor, djur och växter. De kanspridas på många sätt, bl a med sprayaggregat, bomber, robo-tar, raketer, artillerigranater och minor. C-stridsmedel i gas-form är osynligt och driver med vinden. C-stridsmedel ivätskeform kan ligga kvar i timmar och dagar, i vissa fallveckor, och avge gas genom avdunstning.

Den mest sannolika C-miljö som du kan komma att utsättas förär molnmiljö.

Verkan

C-stridsmedel i form av gas eller vätska kan tränga in i kroppengenom ögon, näsa och mun. I form av vätska kan den äventränga in genom huden. Viktiga skydd mot C-stridsmedel ärdärför skyddsmask och täckande klädsel.

Nervgas angriper kroppens nervsystem och orsakar oftastinledningsvis synsvårigheter och huvudvärk. Symtomen över-går därefter till andnöd, kramper och förlamning.

Döden kan inträffa inom en halvtimme om inte motmedel sättsin snabbt.

För att överleva och verka i C-moln-miljö behöver du endast ha på digskyddsmask.

Detonation Primärmoln stora-småC-vätskedroppar

Vind

Vind

Sekundärmoln(C-molnmiljö)

Vätskemiljö 200-1 000 m

Vätskemiljö 200-1 000 m Molnmiljö 10-30 km

1. Vid detonationen skapas ettprimärmoln med stora-småC-vätskedroppar. Spridningsker i vindriktning.

Exempel på spridning av C-stridsmedel genom vapeninsats

2. Efter detonationen skerspridningen i vindriktningen.Sekundärmoln med olikakoncentration skapas bero-ende på topografi och vind-styrka. Lägre terräng harofta högre koncentration.

Skydd 117

Exempel på nervgaser är tabun (GA), sarin (GB), soman (GD),och VX.

Hud- och vävnadsskadande C-stridsmedel tränger fort in ihud, ögon och lungor och åstadkommer blåsor och sår påhuden samt lungskador.

Det kan i vissa fall dröja ett par timmar innan man märkersymtomen. De första symtomen är rodnad och svullnad. Sena-re uppstår blåsor och frätsår. Verkan blir svårast om ögonenträffas – blindhet kan inträffa.

Exempel på hud- och vävnadsskadande C-stridsmedel är lewi-sit (L) och senapsgas (H).

Övriga former av C-stridsmedel är t ex cyanväte, kondensera-de gaser, psykokemiska ämnen, toxiner (gifter framställda frånbakterier, svampar och alger ur växter eller synteter). Växtgif-ter och herbicider som är avsedda att avlöva eller utrota skogoch annan växtrik terräng, räknas också som C-stridsmedel.

C-stridsmedel kan (förutom genom indikering) upptäckas genom

Symtom om du får svårigheter att se tydligt, tryckkänsla överbröstet, salivavsöndring eller andnöd

Sinne om det förekommer misstänkt lukt, vätska eller rök

Spridning om du observerar rök- eller vätskespridning från flyg el-ler misstänkt rök eller vätska vid explosioner

Du kan även upptäcka C-strids-medel genom att studera natu-ren. Fåglar och insekter (t exmyror) får tidigt symtom avnervgas, varvid de dör.

Verkan av senapsgas

Symtom på nervgas

2

Exempel på varningsskyltar

Gaser

Giftiga ämnen

Frätande ämnen

© F

oto:

Kar

olin

ska

sjuk

huse

t

118 Skydd

Skydd

Våra förband har ett grundskydd (GS) vilket ger dem möjlighetatt lösa uppgifter i molnmiljö och ta sig ur eller genom envätskemiljö.

Vissa av våra förband har dessutom ett uppgiftsanknutet skydd(UA) vilket ger dem möjlighet att lösa uppgifter i vätskemiljöupp till 24 timmar.

Skyddet består av personlig skyddsutrustning samt grupput-rustning för indikering och sanering. Vissa enheter kan dess-utom ha tillgång till kollektivt skydd.

Kollektivt skydd kan finnas inmonterat i stridsfordon ochskyddsrum.

Utrustningen beskrivs i Faktabas NBC, SoldR Mtrl.

För att klara uppgifter i C-miljö måste du och ditt förbandkontinuerligt öva förberedande skyddsåtgärder, åtgärder vidlarm, omhändertagande av C-skadad, åtgärder vid passage avC-belagt område m m.

C-stridsdräkt ingår i UA-skyddC-underställ ingår i uppgiftsanknutetskydd (UA). Tas på under fältuniform

C-vätskeskyddet och skyddsmaskeningår i grundskyddet (GS)

Viktigaste delen i grundskyddet(GS) är skyddsmasken

© F

oto:

Sve

n-Å

ke H

aglu

nd F

BB

Skydd 119

Indikeringspapper 105 placeras påminst två platser så att färgomslagsyns. Papperet fästs lämpligen påen papp- eller träskiva

Förebyggande skyddsåtgärder

Den viktigaste förebyggande åtgärden är att alltid iaktta grund-läggande skyddsåtgärder mot NBC (sid 101).

Vid behov höjs skyddet med följande åtgärder:

• Kontrollera personlig skyddsutrustning (funktion och befint-lighet). Skyddsmask tas ut ur plastpåsen för att kunna med-föras lätt tillgänglig.

• Ta på gummistövel 90.

• Medför C-vätskeskyddet lätt tillgängligt, t ex med fotdeleni skyddsmaskväskan och kroppsdelen i benfickan.

• Medför regnställ eller regnskydd för snabb övertäckning.

• Skydda och täck över vapen och annan materiel (helt ellerendast kontaktytor).

• Uppehåll dig i täckt skydd om uppgiften tillåter det.

På särskild order ska du dessutom

• ta på C-underställ eller C-stridsdräkt. C-stridsdräkt fårbäras uppknäppt

• inta medicinska nervgasmotmedel (profylax)

• fästa indikeringspapper 104 på klädsel eller utrustning såatt du lätt kan se färgutslag

Vid ditt förband höjs också skyddet, bl a genom att C-varnareutrustas och grupperas, indikeringspatruller förbereds ochmateriel för sanering iordningställs.

C-varnare ska larma förbandet vid upptäckt av C-stridsmedel.

Medicinska nervgasmotmedel

• Indikeringsutrustning förvarasskyddad men förberedd för indi-kering.

• Indikeringspapper 104 fästs påklädsel eller på vapen/stridsutrust-ning så att det lätt kan avläsas.

• Mätinstrument får inte fästas i ra-dioantenner.

Tänk på!

120 Skydd


”VJ från QJ,Tidsnummer 031110,Klockan 1105,Indikeringspapper 105, svart omslag,Nervgasbricka 90, inget omslag,Indikeringsrör 21, inget omslag,Instrument G fyra blockVind från sydväst 10 m/s”.

Rapportera endast dina iakttagelser!

C-varnarens utrustning

• Personlig skyddsutrustning (lätt tillgänglig, skyddsmaskenkan vara påtagen)

• Påtagna gummistövlar

• Skyddshandske (lätt tillgänglig)

• C-vätskeskydd eller C-stridsdräkt (lätt tillgänglig eller på-tagen)

• C-indikeringsutrustning

• Klocka

• Kompass

• Ficklampa

• Rapportblock och penna

• Larmanordning

• Sambandsmedel till chefen

• Skriftlig instruktion

C-varnarens åtgärder

Vid indikeringsutslag eller vid förvarning enligt Symtom,Sinne, Spridning:

1. Ge C-larm.

2. ”Skyddsmask på”.

3. Kontrollera förberedd indikering.

4. Rapportera klockslag, vindriktning, typ av indikering samtfärgomslag på indikering eller instrumentets värde/utslag.

5. Luftindikera var 20:e minut eller kontinuerligt med instru-ment tills du får annan order.

C-indikeringsväska 98 med innehåll

C-indikeringsinstrument CAM

C-indikering med CAM

Skydd 121

Vid spridning (direkt C-anfall) kan det ibland vara nödvändigtatt först ta skydd. Du måste därefter ge C-larm så fort sommöjligt.

Om du misstänker att du fått C-stridsmedel på dig – saneraomedelbart.

Vid misstanke om C-beläggning – sanera omedelbart.

Indikering kan göras med indikeringspapper, indikerings-bricka, indikeringsrör och indikeringsinstrument. Efter förstarapporten avläses indikeringsutrustningen och värdena rap-porteras med tidsintervaller som bestäms av din chef.

Luftindikering med sugpump och indikeringsbricka

Larm

Förbandschef fastställer sätt att varna och larma.

Åtgärder vid varning och larm

• Ta på skyddsmask

• Säkerställ att dina kamrater också nås av larmet

• Vid misstanke om C-beläggning – sanera omedelbart

122 Skydd

Skyddsmask på

Gör så här:

1. Håll andan.

2. Ta av hjälmen.

3. Ta på skyddsmasken. Rätta till den så att den snabbt tätar.

4. Gör en kraftig utandning så att eventuell gas i masken ochlungorna ventileras ut.

5. Kontrollera, genom att hålla för andningshålet i filtret ochförsöka andas in, att masken sluter tätt (sugprov).

6. Ta på hjälmen.

7. Kontrollera att du har täckande klädsel så att inte t exhuvud, nacke eller händer är oskyddade. Stäng skydds-maskväskan.

8. Fortsätt med verksamheten och sök samband med din chef.

Avlarmning

Lägst kompanichef (motsv) ger order om avlarmning (skydds-mask av) om det har konstaterats att C-stridsmedel inte an-vänts.

Bataljonchef (motsv) ger order om avlarmning (skyddsmaskav) efter insats av C-stridsmedel.

Strö personsaneringsmedel påhanden

Gnugga händerna lätt under en halvminut

Personsaneringsmedel 104(klorkalk)

Vik ut

Ta på

Dra åt

Håll för – sug in

122 Skydd

Skydd 123

Sanering

Omedelbar sanering genomför du om du misstänker att du fåttC-stridsmedel i form av vätska på dig. Detta ska ske omedel-bart. Sanera först händerna, därefter de ställen där du tror attdet finns C-stridsmedel.

Gör så här:

1. Strö personsaneringsmedel i ena handen och bearbetahudpartierna lätt under en halv minut.

2. Vänta ytterligare en halv minut och borsta därefter bortpulvret.

3. Skölj om möjligt i rent vatten.

4. Torka av kängor/stövlar, vapen, verktyg och övrig utrust-ning med trassel, trasor eller liknande.

5. Strö personsaneringsmedel över materielen och bearbetaunder minst en halv minut.

6. Borsta bort pulvret.

Omedelbar sanering genomförs på materiel genom att person-saneringsmedel strös på de ytor man misstänker har träffats avC-stridsmedel. Strö även på de ytor som måste vara fria frånstridsmedel för verksamheten, t ex handtag och fotsteg påstridsfordon. Låt om möjligt saneringsmedlet ligga kvar.

Samarbeta två och två!Var noggrann!

Omedelbar sanering av stridsfor-don med DS-2 och personsane-ringsmedel 104

Bearbeta därefter de hudpartiersom inte är skyddade.Borsta bort pulvret

Ta slutligen på skyddshandskarna

Öppna försiktigt luckan och sprejaDS-2 på kanterna

Spreja därefter de ytor du behöverför att lösa dina stridsuppgifter el-ler för att ta dig ur vagnen

Strö slutligen personsanerings-medel på de ytor som ska saneras

Skydd 123

124 Skydd

Fullständig sanering syftar till att helt avlägsna C-stridsmedlet, detta skerförbandsvis på order

Hur du hjälper en nervgasskadad kamrat

En nervgasskadad kan vara oförmögen att hjälpa sig själv.

1. Kontrollera att den skadades skyddsmask är påtagen ochsitter rätt.

2. Ge en injektion med den skadades autoinjektor och eventu-ellt ytterligare en om den första inte hjälper inom 10minuter. Förbrukade autoinjektorer läggs i kamratens hö-gra benficka så att sjukvårdspersonal ska kunna se hurmycket nervgasmotmedel han fått i sig.

3. Vid behov sanera den skadade med personsaneringsmedel.

4. Tillkalla sjukvårdspersonal.

Ge injektion med autoinjektorKontrollera skyddsmasken

© F

oto:

Ivar

Blix

t, F

BB

Skydd 125

VRID VITT BAKSTYCKE TILL STOPP KONTROLLERA-SKAKA 5 SEK TRYCK MOT LÅRET OSÄKRA-UTLÖS HÅLL KVAR 10 SEK-HÖ BENFICKA

VRID VITT BAKSTYCKE TILL STOPP KONTROLLERA-SKAKA 5 SEK TRYCK MOT LÅRET OSÄKRA-UTLÖS HÅLL KVAR 10 SEK-HÖ BENFICKA

ATROPIN 2mgHI-6 500 mgHi-6500mgATROPIN2mg

Motmedel vid nervgasförgiftning

Om du får symtom på nervgasförgiftning – använd autoinjek-torn omedelbart!

Autoinjektorn innehåller medel mot nervgas och hejdar nerv-gasens påverkan på nervsystemet. Autoinjektorn ska förvaraslätt åtkomligt i skyddsutrustningen. Vid kyla ska den förvarasfrostfritt. Din förbandschef bestämmer var den ska förvaras såatt din kamrat kan hitta den om han måste hjälpa dig.

Instruktion för iordningställande

Instruktion för injicering

Trä på framstycket och låt den svarta tri-angeln löpa längs den gröna pilmarkering-en på bakstycket, tills framstycket går inunder säkringsringens känselknopp.

Klack

Vrid framstycket i pilens riktning till stopp.Kontrollera med tummen att framstycketskänselknopp står mitt emot säkringsring-ens känselknopp. Skaka i 5 sekunder.

Sätt det gula framstycket motutsidan av låret och dra bortsäkringsringen.

Tryck in ampullen i bakstycket. Säkra autoinjektorn genom att vridaframstycket i den svarta pilens riktningca 2 mm, tills den svarta triangeln stårmitt för säkringsringens känselknopp.

Utlös autoinjektorn genom att slå lätt påbakstycket med handflatan. Håll kvar i 10sekunder och ta därefter bort den. Sparadet gula framstycket i höger benficka.

Säkringsring med känselknopp

BakstyckeAmpullFramstycke Känselknopp

Se till att du övar detta då du har tagitpå täckande klädsel och har påtagenskyddsmask! Öva även i mörker!

Autoinjektorns olika delar

126 Skydd

Verksamhet i molnmiljö

Innebär

• Inandningsrisk

• GS krävs

• Inget saneringsbehov

• Indikering krävs

Dina åtgärder

• Ta på skyddsmask.

• Kontrollera att dina kamrater fått på sig skyddsmask.

• Fortsätt med verksamheten.

• Vädra kläder och utrustning när du åter är i C-fri miljö.

Om du åker i fordon

• Stäng luckor och fönster samt stäng av fläktar somtar in utomhusluft.

• Vädra fordonet då du åter är i C-fri miljö.

• Driftsätt kollektivt skydd om sådant finns.

Passage av vätskemiljö

Innebär

• Inandnings- och kontaktrisk

• GS krävs

• Eventuellt saneringsbehov

• Indikering krävs

Dina åtgärder

Till fots


• Ta på C-vätskeskydd.

• Ta på skyddshandskar och skyddsstövlar. PersonligtUA-skydd används på order.

• Kontrollera att dina kamrater fått på sig skyddsmask.

• Genomför indikering efter passage.

• Vädra kläder och utrustning när du åter är i C-fri miljö.Klor, ammoniak, svaveldioxid och klorväte retar ögon,svalg och luftvägar.

• Använt C-vätskeskydd kastas eller bränns.

Om du åker i fordon


• Stäng luckor och fönster samt stäng av fläktar somtar in utomhusluft. Klädsel i övrigt bestäms av dinchef.

• Vädra fordonet efter passage.

• Genomför indikering efter passage.

Förband med GS-skydd kan genom-föra stridsverksamhet i eller efterpassage av C-molnmiljö med enbartskyddsmask påtagen. Ingen sane-ring krävs.

Förband med GS-skydd kangenomföra passage av C-väts-kemiljö. Sanering kan krävasomedelbart efter passage.

Omedelbar sanering

© F

oto:

Pel

le H

öglu

nd, F

BB

Skydd 127

Verksamhet i vätskemiljö

Innebär

• UA-skydd krävs

• Saneringsbehov inom 24 timmar

Dina åtgärder

• Ta på fullständig personlig skyddsutrustning

– skyddsmask

– skyddshandskar

– skyddsstövlar/motsvarande

– C-stridsdräkt, C-underställ eller C-skyddsdräkt

• Sanera omedelbart vid behov.

• Var vaksam på dina kamrater om någon skulle fåläckage.

Direkt C-anfall

Innebär

• Inandnings- och kontaktrisk

• Saneringsbehov

Dina åtgärder

• Ge eller repetera C-larm.

• Håll andan.

• Ta skydd för vätskenedfallet och splitter.

• Ta av hjälm.


• Ta på skyddshandskar. Vid behov: sanera omedel-bart händer före påtagning av handskar.

• Ta på hjälm.

• Stanna kvar i skydd tills nedfallet har slutat.

• Kontrollera att du har täckande klädsel så att inte t exhuvud, nacke eller händer är oskyddade.

• Sanera omedelbart vid behov.

• Kontrollera att dina kamrater fått på sig skyddsmaskoch täckande klädsel. Hjälp eventuellt skadade ge-nom att ta på skyddsmask, täckande klädsel samt geförsta hjälpen vid skada. Kontrollera regelbundet attden skadade andas.

• På order tar du på C-vätskeskyddet.

• Fortsätt med verksamheten och sök samband meddin chef. Grovsanering av materiel och fullständig sa-nering sker på order.

Förband med UA skydd kan genom-föra stridsverksamhet i eller efterpassage av C-vätskemiljö.Sanering krävs inom 24 timmar.

Fullständig sanering

Vindriktning

128 Skydd

Skydd mot brandstridsmedelDe vanligaste brandstridsmedlen är fosfor-brandämnen, oljebrandämnen, metallbrandäm-nen samt kombinerade olje- och metallbrand-ämnen. De används mot personal och materiel.

FosforVit fosfor antänds vid kontakt med luften ochavger då tjock, vit rök. Vit fosfor förekommeri flygbomber och raketer.

Gul fosfor förekommer främst i rökgranateroch rökhandgranater. När en fosforgranat kre-verar sprids finfördelad fosfor, och antändsdirekt. Brinntemperaturen är omkring 800 ˚C.

Fosfor bränner snabbt igenom tyg.

• Ta av persedlar som träffats och skär bortantända delar.

• Släck brinnande fosfor med vatten ellersnö.

• Skrapa bort kvarvarande fosforrester medpinne eller kniv.

• Förbind med torrt och rent skyddsförband.

• Om det finns fosforpartiklar kvar så fuktaförbandet. Fosforn måste hållas våt för attinte brinna.

Fosforgranat

OljebrandämnenOljebrandämnen är vanligen bensin som för-tjockats till gelé. Brinnande stänk klibbarfast och orsakar brännskador. Exempel påoljebrandämnen är napalm. Oljebrandäm-nen sprids med flygbomber, eldsprutor, eld-kastare och brandminor. Eldsprutor kan varaburna, med en räckvidd på eldstrålen om max50 meter. De kan även vara fordonsmontera-de, med en räckvidd på eldstrålen om max200 meter.

Eldkastare kan vara burna och raketer medoljebrandämnen kan skjutas iväg upp till 700meter. Det finns även fordonsmonterade eld-kastare.

Om brinnande oljebrandämnen sprutas in itäckta värn eller skyddsrum hettas luftenupp, koloxidhalten ökar och syrebrist upp-står.

• Kväv elden med handskar eller annat plaggeller släck med vatten.

• Brinner det på ryggen – ta av jackan ochkväv elden.

• Har det tagit eld på en kamrat – hejdahonom, lägg omkull honom och kvävelden.

• Skrapa bort brandämnet.

• Lägg torrt och rent skyddsförband.

• Kyl ner skadan om möjligt.

Skydd 129

MetallbrandämnenMetallbrandämnen består av metallegeringar,t ex elektron- och metallpulverblandningar(termit). De förekommer i bomber som vanli-gen fälls från hög höjd.

Termit och magnesium brinner med bländan-de vit låga under intensiv värmeutveckling.Brinntemperaturen kan vara upp till 3 000 ̊ C.Metallbrandämnen brinner utan syretillför-sel, vilket gör dem mycket svårsläckta. Deglödande metallpartiklarna bränner snabbt ige-nom en uniform och åstadkommer till ytansmå men djupa brännskador. Dessa partiklarkan släckas med vatten. Släck större bitarbrinnande metall med torr sand eller jord.

Du får inte slå vatten över en brinnande me-tallmassa. Gör du det så bildas det gaser somantänds och sprider branden ytterligare.

• Peta bort metall från hud och persedlar.

• Lägg torrt och rent skyddsförband.

• Kyl ner skadan om möjligt.

Brinnande metallbrandämne

SkyddFörebyggande åtgärder

• Ha dricksflaska fylld med vatten.

• Ordna täckning med lucka till skyddsgrop/värn.

• Gör upplag av sand eller jord.

• Tillverka ”ruska” för släckning.

Vid anfallet

• Ta skydd under täckning.

• Ta på handskarna.

Efter anfallet

1. Ta på skyddsmask om hettan är stark ellerom brandstridsmedel har kommit in i skyd-det. Skyddsmasken skyddar inte mot kol-monoxid.

2. Kasta undan täckningen.

3. Släck branden – först på personal ochdärefter materiel och omgivning.

4. Ge första hjälpen. Se även kapitlet Hälso-och sjukvårdstjänst.

Skydd mot rökRök är i allmänhet ofarlig vid små koncentra-tioner men kan framkalla hosta och kväv-ningskänslor. Så snart röken irriterar – ta påskyddsmasken.

Rök från rök(hand)granater kan vara giftigoch kan i höga koncentrationer leda till lung-ödem.

130 Post och postering

Post ochpostering

K A P I T E L

4

Post och postering 131

Post och postering

Post 132Postering 147

Posttjänst bedrivs ”skarpt” under fred,kris, krig och under internationella in-satser. Dina befogenheter som postkan variera beroende på läget mendet allmänna uppträdandet är i grun-den lika.

Du har ett stort ansvar när du ärpost. Dina kamraters och många an-dras trygghet och liv ligger i dina hän-der. Som post ska du skydda dinakamrater genom att varna dem omfienden kommer och uppehålla fien-den – även med ditt liv som insats – tillskamraterna är stridsberedda.

En posterings uppgift är att från enviss plats bevaka en väg, ett stråk ellerett område och därigenom skyddavåra förband mot truppspaning ochöverraskande anfall. Postering kanockså ha i uppgift att kontrollera ge-nomgående trafik.


Post

DubbelpostAnvisningspost

Dubbelpost vid väg.”Infartspost”

Patrullerandedubbelpost

Att olovligen lämna sin uppgift som post eller sitt post-ställe är ett brott och kan leda till åtal.

För att inte bli överraskad av fienden ordnasvid all verksamhet bevakning med poster.

Du har ett stort ansvar när du är post. Dinakamraters och många andras trygghet och livligger i dina händer. Som post ska du skyddadina kamrater, varna dem om fienden kommeroch uppehålla fienden – även med ditt liv sominsats – tills kamraterna är stridsberedda. Varberedd på att fienden kan uppträda i svenskauniformer och tala svenska flytande.

En post bör alltid kunna ta upp strid motpansarfordon. Finns pansarvärnsvapen vid dittförband ska du alltid vara utrustad med detta.Välj ett postställe som medger eld med pansar-skott eller andra typer av pansarvärnsvapenmot en fiende som kommer längs ingångsspåreller i terrängen.

Olika slag av posterDu kan vara

• post vid motståndsnäste, postering, för-läggning eller annat bevakningsobjekt

• patrullerande post

• anvisningspost

Posten bemannas av en man – enkelpost – ellertvå man – dubbelpost.

Då dubbelpost används är den ena chef, post-ettan, den andre benämns posttvåan.

Patrulleringsväg


Under dager är det bra om poststäl-let ligger högt. Man ser då långt ochfår god överblick över bevakningsom-rådet

Under mörker är det bättre om post-stället ligger lägre än terrängen somska bevakas. Framryckande fienderavtecknar sig då som siluetter mothimlen. Studera terrängen i dagsljusså att du lättare kan lösa dina uppgif-ter i mörker

Dubbelpost används som regel!I undantagsfall (under dagtid) sättsenkelpost ut.

PostställeEn post löser sina uppgifter från en bestämd plats – poststället.

Välj plats så att fienden inte kan komma tätt inpå postställetutan att upptäckas.

Posten ska i regel stå i ett skyttevärn eller motsvarande. Medandetta grävs (byggs) ska ett tillfälligt postställe användas. Komihåg att det tillfälliga poststället måste väljas så att bevakning-en kan utföras ostört.

Chefen och pågående poster bör kunna ta sig till poststället doltoch tyst.

Om stridsfordon används vid post-tjänst – avdela minst en man sommed poststället utanför vagnen kanobservera i döda vinklar och ”lyssnaav” terrängen


UtrustningUtan order

• Stridsbälte/-väst ska vara påtagen.

• Hjälm ska vara påtagen under dager – i mörker tas denvanligen av för att du ska kunna höra bättre. Hjälmen skadock vara lätt åtkomlig.

• Kroppskydd ska vara påtaget.

• Vapnet ska vara eldberett.

• Pansarskott ska bäras eller vara lätt åtkomligt.

• Handgranater ska bäras eller vara lätt åtkomliga.

• Signallina (telefon) eller annan möjlighet ska finnas för attkunna tillkalla chefen.

• Ficklampa.

På chefens order

kan extra materiel tilldelas, t ex• kikare

• bildförstärkare eller värmesikten

• närlys

• signalpistol med lys- eller signalpatroner

• ytterligare pansarskott

• kulspruta

• minor (försvarsladdningar)

• annat sambandsmedel, t ex telefon eller radio

Vissa förband har också hundar med hundförare. Rätt tränadeär de ovärderliga vid bl a bevakningsuppgifter. Hur dessatränas och används beskrivs i hundtjänstreglementena.

Om du fått order att ta av stridsbältet/-västen

• stoppa magasinen i fickorna

• lägg stridsbältet/-västen bakom dig eller i värnet


Var vaksam!

Uppträdande som post

Observera hela ditt bevakningsområde samt terrängen runt dittpostställe. Lyssna – fienden är oftast motoriserad, men kanockså uppträda till fots.

Upptäcker du ingenting övergår du till att observera bit för bit.Börja med terrängen i närheten.

Kontrollera om igen platser där du i första hand kan vänta attfienden framrycker.

Spana då och då även vid sidan av bevakningsområdet ochbakom dig. Börja om från början.


Om vädret växlar till kall eller regnigväderlek – avlös posten så att för-stärkning av klädsel kan ske.

Stå skyddad. En enkel snubbeltråd eller taggtråd på ca 10meters avstånd runt poststället räcker ofta för att avslöja omnågon försöker närma sig posten. Även torrt ris och torrakvistar som placerats ut runt poststället, kan ibland varatillräckligt för att röja en fiende som smyger mot posten. Varpåhittig då det gäller larmanordningar.

Du får inte röka eller visa ljus.

Stå stilla. Det är svårt att upptäcka dig om du står stilla. Det ärockså nödvändigt för att du inte ska höras och för att du självska höra bra.

Se till att utrustningen inte skramlar och att du står på mjuktunderlag samt är ordentligt klädd.

Vid kall väderlek är det viktigt att du klär dig varmt – så varmtatt du inte frestas att ta en åkarbrasa eller stampa med fötternaför att hålla värmen. Ta på värmejacka och halsduk.

Poststället skyddas mot överraskande angrepp genom exempelvis taggtråd, larmminor eller torra kvistar


Lita inte på någon !Det är bättre att låta 100 behörigapersoner vänta än att släppa in enenda obehörig!Smidighet ska inte vara en postsfrämsta egenskap.

Det är särskilt viktigt att du är varm om fötterna. Använd filt-eller halmskor om sådana finns. Stå på en bädd av granris. Ärdet mycket kallt måste du skydda öronen och ansiktet motkylan. Klä dig dock inte så att du varken kan se eller höra.Öronen skyddas vid behov med mössans öronskydd. Du måstedå och då lyfta upp dessa, för att lyssna bättre.

Tala tyst. Svara lågmält och kort vid tilltal. Du kan ibland medblott ett litet tecken eller en försiktig huvudböjning antyda attfara hotar i en viss riktning. Anmäl utan att skrika.

För poster gäller lystringsgraden manöver, dvs enbart tjänste-samtal får föras. Det är inte tillåtet att småprata med en kamrat,eftersom uppmärksamheten då sjunker.

Den som hostar eller nyser är mindre lämplig som post, särskiltnattetid.

Vid postavlösning bör en och samma väg användas fram tillpoststället. Pågående post ska ge signal eller tecken, så attposten som ska avlösas vet att det är en av kamraterna somkommer.

Då dubbelpost används sker i regel avlösning av en man i taget.

Var misstänksam! Tillkalla chefen och rapportera så snart dumärker något misstänkt.

Tänk särskilt på sabotagerisken när du skyddar förråd eller lik-nande.

Ordna med täckning i botten påpostvärnet

Flygvapnets stridsflygplan är exempel på objekt som måste skyddas motsabotage både i fred, kris och krig

© F

oto:

Joh

nny

Lind

ahl (

SA

AB

), F

BB


Var alltid stridsberedd. Du vet sällan när eller varifrån fiendenkommer, men du vet att han kan komma snabbt och från närahåll – därför måste du ständigt vara på helspänn. Släpp aldrignågon okänd inpå dig – är det en fiende får du ingen nytta avditt vapen. Tänk igenom före hur du ska agera vid olikasituationer och vilka vinklar som är olämpliga eller farliga fördina kamrater eller civila om du öppnar eld.

Skjut utan kommando i följande fall:

Vaksam och stridsberedd – då lever du och dina kamrater längre

• I självförsvar

• När anropad visar att han har fient-liga avsikter, flyr eller i övrigtinte lyder dina tillsägelser ellertecken

• När de eller det du skyddar är iomedelbar fara

Håll ut. Att hela tiden vara på hel-spänn frestar hårt på viljan och tåla-modet. Men du vet vad det kan bety-da om du inte skulle vara beredd närdet gäller!

Som post måste du alltid komma etta

Dessa bestämmelser gäller i krig.Vid vakttjänst i fredstid, under be-redskap eller vid insatser med vårainternationella enheter gäller de be-stämmelser som ditt befäl meddelar.


Svensk militär personal ska påhaltrop från våra trupper omedel-bart stanna och uppge befattning,namn och förband.

Tills din chef anländer är det du somför befälet på platsen – var bestämd!

Byt lösen ofta!

Exempel på posts anrop

Halt! –Vem där?

Ge anrop! Gör så här när någon okändnärmar sig poststället:

• Gör anläggning med ditt vapen.

• Utan att visa dig anropar du med sålåg, men hörbar, röst som möjligt”Halt!” för att få den anropade attstanna. Beordra sedan ”Lägg va-pen!” och ”Upp med händerna!”.

• Om den anropade inte omedelbartefter det han stannat talar om vemhan är frågar du ”Vem där?”.

Känner du igen personen och du vet atthan är behörig, låt honom passera. Iannat fall håller du honom under be-vakning och tillkallar chefen.

Lösen ska användas sparsamt. Din chef avgör när lösen skaanvändas.

Lösen består i regel av två ord eller siffergrupper, t ex ”Blå –Burk” eller ”29-12”. Välj ord som är typiskt svenska och sominte har något samband med varandra. Man kan också användasig av en sifferkombination där summan alltid ska bli densam-ma. T ex 27+2=29 eller 13+16=29.

Den som anropar använder första ordet eller första siffergrup-pen – den anropade ska då svara med andra ordet eller andrasiffergruppen.

Exempel: Posten anropar och begär lösen: ”Halt! – Lösen! –Blå!”.Den anropade svarar: ”Burk!”.

Om den anropade inte svarar eller svarar felaktigt tillkallar duchefen.

Chefen svarar sedan för att den misstänkte snabbt blir förd åtsidan för skyddsvisitation och ytterligare kontroll. Posten skafortast möjligt återuppta sin ordinarie bevakningsuppgift.

En chef med minst två man genomför visitationen av denomhändertagne på skyddad plats.

Ordonnans Widerströmfrån 3.pluton


Chefen leder visitationen från en plats bakom den omhänder-tagne. En man visiterar (1:an) medan den andre (2:an) helatiden håller den omhändertagne under uppsikt – beredd attskjuta. Den som visiterar bär sitt vapen på ryggen eller lämnaröver det till chefen.

Om den omhändertagne bär skyddsväst – rikta vapnet mothuvud eller ben. Placera den omhändertagne tätt mot en väggeller böjd med huvudet mot ett träd och benen långt isär. Hankan också hållas av en tredje man, varvid den omhändertagnehålls i knästående ställning böjd bakåt. Händerna ska i allavisitationsställningar vara placerade bakom nacken.

Kvinnor bör visiteras av en kvinna.Kvinnor ska visiteras och behandlasmed samma vaksamhet som män.

Minst en man skyddar mot angrepp utifrån

Skyddsvisitera, dvs sök efter sådant som kan användas somvapen, ammunition eller tillhyggen. Sök också efter sådantsom kan identifiera den omhändertagne eller som har underrät-telsevärde. Det kan vara ID-kort, passersedlar, antecknings-block, plånbok, dokument och annat av intresse.

När den omhändertagne har säkrats kan man täcka över hanshuvud med en huva.


Visitera lugnt och metodiskt. Arbeta med säkerhet!

Träna på visitation av omhänderta-gen så att varje man vet vad han skagöra. Visitationen kan ledas på teck-en, t ex då skyddsmask bärs påta-gen eller då man måste arbeta tystoch snabbt.

Var extra vaksam men inte rädd – även elitsoldater försätts ur stridbartskick av en välriktad kula


Patrullerande postPatrullerande post används främst när bevak-ningen inte kan ordnas på annat sätt, t ex iterräng som är svår att överblicka.

En post som rör sig hör ofta inte så bra medanhan själv kanske både hörs och syns. Patrulle-ra därför inte mer än vad som behövs för att duska kunna kontrollera hela området. Patruller-ingen ska göras oregelbundet.

Välj patrullväg där det går lätt att ta sig framäven i mörker. Gå inte på ris, kvistar eller annatsom kan röja dig.

Du bör då och då stanna för att lyssna. Fortsättefter några sekunder. Gör längre uppehåll en-

dast på i förväg utvalda ”postställen” där duinte syns, men där du kan höra och se bra.

Gå inte nära husknutar, stora trädstammar,stenblock eller liknande där fienden kan liggai bakhåll.

Gå lugnt mellan ”postställena” och lämna inteett ställe förrän du är säker på att du inte ärupptäckt. Följ inget bestämt mönster i dinpatrullering.

l övrigt gäller, så långt det är möjligt, sammaregler som beskrivs i avsnittet ”Uppträdandesom post”.

Exempel på bevakning av gruppering

Larmminor

Observation ochlyssnarplats

Postställe

S O L OStanna – Observera – Lyssna – Ofta


Dubbelpost vid vägDubbelpost finns vanligen, även under dager, vid vägar somleder in mot ett förbands grupperings- eller förläggningsplatssamt vid postering, som bland annat ska kontrollera trafik.Poststället bör ligga så nära förbandet (posteringens strids-ställning) att chefen, larmstyrkan eller posteringen lätt kanlarmas.

Kontroll av fordon

• Osäkra och håll vapnen eldberedda.

• Postettan (i detta fall du) ger ett tydligt ochbestämt stopptecken. Under mörker ges iregel stopptecken med avskärmat ljus (fick-lampa).

• Posttvåan är hela tiden eldberedd i sineldställning.

• Beordra: ”Tänd innerbelysningen och släckstrålkastarna”.

• Stå kvar på din plats, låt föraren stiga ur.

• Begär att få se passersedel eller legitima-tion. Ta inte emot en legitimationshandling”ur hand” utan låt föraren lägga den på enbestämd plats. Innan du granskar handling-arna beordrar du föraren att ställa sig fram-för fordonet.

Du måste veta hur gällande passersedlaroch legitimationskort ser ut. Godta intevilket papper som helst.

• Om något verkar misstänkt låter du samtli-ga stiga ur bilen och lämna dörrarna öppna.Stå inte i vägen om din kamrat måste skjuta.

© F

oto:

SW

ED

INT

Posttvåan måste helatiden vara eldberedd!


• Innan du granskar legitimationshandlingarna eller visiterarfordonet, beordrar du föraren och passagerarna att ställa sigpå betryggande avstånd och vända åt annat håll. Misstänkerdu att allt inte står rätt till beordrar du dem att hålla händernaöver huvudet eller bakom nacken.

• Låt föraren öppna samtliga dörrar, luckor och presenningar.

• Kontrollera att ingen finns kvar i fordonet och därefter attdet inte finns någon förbjuden last.

• Rör dig inte så att du försvårar för posttvåan att hållamisstänkta under uppsikt eller att öppna eld mot dem.

• Om inte förare och passagerare har klara papper håller dudem kvar under bevakning och rapporterar till din chef.

• Även om någon kan styrka vem han är så är det inte säkertatt han har rätt att passera!

Skilj på identitet och behörighet!

Posttvåan håller uppsikt över de misstänkta


EnkelpostOm du är ensam gäller i stort sett samma regelsom för chefen vid dubbelpost. Eftersom dunu svarar för både skydd och visitation såmåste du vara om möjligt ännu mer på dinvakt.

AnvisningspostDin uppgift är att anvisa befäl, ordonnanseroch transporter till en stab, en underhållsplatseller till ditt förband. Om inpasseringskontrollav personal och fordon ingår i uppgiften börposten bestå av två man (dubbelpost).

Som anvisningspost – håll dig dold när du inte måste visa dig

Utrustning

• Ordinarie postutrustning

• Pansarskott

• Stabsskylt eller ditt förbands igenkännings-tecken

• Under mörker även ficklampa

Uppträdande

Välj en sådan plats och ställning att du kanvara dold när du inte måste visa dig. Håll ävenstabsskylten dold.

Orientera och visa väg. Anvisa uppställnings-plats för besökande fordon.

Visa stabsskylten för befäl, ordonnanser ochförband, främst tätfordonet. Håll upp skylteni så god tid att den hinner uppmärksammas.


Exempel på postinstruktionPostinstruktionen ska som regel vara skriftlig så att instruktio-nen inte ”förvanskas” efterhand. Se dock till att uppgifternaom orienteringen om fienden, egna trupper och civilläge hållsaktuella.

Avgående post är ansvarig för att pågående post kan instruk-tionerna och vet hur han ska agera.

O B S L Ö S AOrienteringTerrängen. Vägen bortom gårdarna går till ÅBY. Bron kommer att sprängas före1830.

Fienden har tagit ÅBY. En patrull om fyra man och ett bandgående pansarfordonobserverades kl 1515 i bortre delen av byn. Patrullen är troligen kvar.

Våra förband. Kompaniet försvarar terrängen mellan SJÖN och TALLÅSEN.

Kompanistaben finns vid Bertil-plutonen 300 meter längs SVARTVÄGEN.

Postering ur David-plutonen i VÄSTRA UDDEN.

Fast spaningspatrull sydöst ÅBY. Rapportväg längs skogsbrynet mot Ceasar-plutonen.

Civilbefolkningen. Civila flyktingar från trakten av ÅBY passerar här. Vi räknar medatt flyktingströmmen ökar i natt. De får inte passera SVARTVÄGEN eller stannavid poststället.

BevakningsområdeGräns vänster buskraden längs bäcken, gräns höger skogsbrynet. Särskildobservation mot vägsluten och hitre gårdarna.

Sätt att tillkalla chefMed långsamma dragningar i signallinan. Med snabba ryck om plutonen skabesätta eldställningarna.

LösenStjärna – Burk

Öppna eldOm fienden går över ån innan chefen hunnit fram.

Ställning och utrustningStående i värnet. Extra materiel: två pansarskott, två handgranater, kikare ochbildförstärkare.

Minering med 6 stridsvagnsminor vid vadstället över ån.

AvlösningSker oregelbundet enligt postlista.

Vid bevakning under kortare tid, t exunder ordergivning eller rast, görspostinstruktionen kort men ska alltidinnehållaBevakningsområdeSätt att tillkalla chefÖppna eld


Bevaka = observera, rapportera ochförsvåra fiendens framträngande ochverksamhet.

Före utgåendetPosteringen vidtar åtgärder före utgåendet samt framryckerenligt kapitlet Patruller.

Exempel på extra utrustning

• Larmanordningar

• Radio och/eller fälttelefon

• Transportnät

• Kikare

• Bildförstärkare

• Tält eller annan förlägg-ningsmateriel

• Pansarskott

• Granatgevär

• Kulspruta

• Minor (försvarsladdningar)

• Spräng- och rökhandgranater

• Signalpistol

Postering

Exempel på postering vid väg

UppgiftEn postering är en patrull som grupperas stationärt i syfte attlösa en viss uppgift. Uppgiften är att från en viss plats bevakaen väg, ett stråk eller ett område och därigenom skydda våraförband mot truppspaning och överraskande anfall. Posteringkan också ha i uppgift att kontrollera genomgående trafik.Posteringen består normalt av en förstärkt grupp, ibland medstridsfordon eller splitterskyddade transportfordon.

En postering ska som regel kunna verka med pansarvärnsva-pen.

© F

oto:

SW

ED

INT


Posteringens framryckning och gruppering

Frontalt skydd – flankerande skjutriktning!

Plutonchefen eller hans ställföreträdare lederoftast framryckningen till terrängen där poste-ringen ska grupperas, bestämmer bevaknings-område och elduppgifter samt hur eventuellamineringar och skjutning med indirekt eld skaförberedas och genomföras.

Framryckningen ska ske snabbt och på enk-laste sätt. Är det risk för att posteringen kanråka i strid under förflyttningen rycker denfram på samma sätt som en patrull.

Lär dig hitta i terrängen, så att du kan vägentillbaka om du tas ut till ordonnans.

Om posteringens exakta gruppering inte be-stämts ska du som posteringschef välja enplats där uppgiften går att lösa.

• Du ska kunna se bra, få frontalt skydd ochkunna skjuta flankerande eld.

• Terrängen ska skydda mot eld, insyn ochöverfall.

• In- och utpassering ska kunna ske dolt, t exbakom backkrön eller vägkrökar.

• Ordonnanser ska kunna förflytta sig dolt,liksom även posteringen vid tillbakaryck-ningen.

• Man ska kunna gräva ner sig eller ordnaeldställningar med skydd för direkt ochindirekt eld.

Posteringschefen sätter ut post och rekognoserar eldställningar


Posteringschefens åtgärder på platsen

1. Låt personalen stanna i skydd strax innanni når posteringens plats.

2. Sätt ut post. Kontrollera att du är på rättplats. Bestäm vilken terräng som ska ob-serveras och kunna beskjutas. Rekognose-ra eldställningar för varje stridspar.

3. Samla personalen och anvisa de blivandeeldställningarna. Gör eldförberedelser. Geutgångspunkter för målangivning och be-stäm avstånd. Om det finns risk för attposteringen kan råka i strid redan då densätts ut kallar du fram ett stridspar i tagetoch anvisar dem eldställning och eldupp-gifter dolt.

4. Sätt vid behov ut post även vid vägen förkontroll av in- och utpassering. Om det ärlångt till posteringens huvuddel bör dub-belpost sättas ut.

5. Förbered minering eller minera vägen omdu fått order om detta. Syftmina användsfrämst då vägen ska användas av våra för-band. Sätt ut minlots om så behövs.

6. Inred postställena.

7. Ge postinstruktion (OBSLÖSA). Indela ipostavlösningar.

8. Gräv skyddsgropar, skottfältsröj och fort-sätt bygga ut stridsställningen. Ordna blandannat växeleldställningar och alternativaeldställningar samt larmanordningar.

9. Om något annat förband är grupperat inärheten ska du söka samband med dettaoch orientera om posteringens uppgift, platsoch bevakningsområde. Orientera din chefom samverkan med andra förband.

Posteringschefen tilldelar eldställningar och anger eldområde (skjutgränser)


10. Ge efterhand order för

• åtgärder vid mörker

• åtgärder vid överraskande anfall

• stridsberedskap

• sjukvårdstjänst

• tält- och fordonsplatser

• utspisning

11. Öva posterna i att

• uppträda i olika lägen

• genomföra avlösning

Posteringschefen ger order om att inreda det slutliga poststället

Öva posteringen i att

• besätta eldställningarna

• uppträda i olika stridssituationer, blandannat eldöppnande mot en fiende sominte upptäckt posteringen

• rycka tillbaka och ta hand om skadade

Öva ordonnanser (rapportkarlar) i att

• ta sig fram längs rapportvägen så att dehittar även i mörker

12. Rapportera så snart något viktigt inträf-far. Rapportera dessutom, även om allt ärlugnt, två till tre gånger om dagen eller påtider din chef bestämt. Samband med trådbör eftersträvas.

Rapportera enligt ”7 S”.

Hur posteringschefen eller posten anropar och vad somi övrigt ska göras i samband med inpasseringskontrolloch övrig posttjänst kan du läsa i avsnittet ”Post”.


Metkrok

Bevakningsspår

Bevakningsspår

Observations- ochlyssnarplats

Minering

Minering

Eldställningar

Bandvagnsspår läggsigen och maskeras

SpårsystemOrdna ”spårsystem” även om det inte finns snö.

Använd alltid samma punkt vid in- och utpassering frånposteringen.

Spårsystemet ska leda fram till observationspunkter där be-vakningspatrullerna kan stanna för att observera och lyssna.Utgående spår för patruller läggs i en båge framför posteringen(s k metkrok), så att fienden kan beskjutas om han använder sigav spåret.

Det är förbjudet att göra spår utöver dem som chefen bestämt.

BevakningBevakningen och markstridsberedskapen anpassas till uppgif-ten och fiendeläget. För postering med strid som uppgift gälleri regel markstridsberedskap 2:15.

Passen är i regel en till två timmar. Avlösningarna ska skeoregelbundet. Vid dåligt väder eller då personalen är uttröttadgörs passen kortare.

Exempel på spårsystemvid postering

Markstridsberedskapsgrad

1Hela förbandet stridsberett

2: xx minuterHalva förbandet stridsberettChef eller ställföreträdare stridsberedd

3: xx minuterPersonal för bevakning och tunga vapenbemannade (fast eld)

4: xx minuterPersonal för bevakning

Antalet minuter anger inom vilken tid för-bandet ska kunna inta markstridsbered-skap 1.

Tid

15 minuterUtrustning får inte tas av – larmförlägg-ning

16-30 minuterYtterplagg och kängor får tas av

> 30 minuterAll utrustning får tas av

151


AvlösningOm en postering ska ligga kvar under längretid avlöser man den vanligen en gång perdygn.

Avgående personal svarar för bevakning ochstridsberedskap under avlösningen. Låt inteuppmärksamheten avta – fienden försöker oftaöverfalla bevakningsavdelningar vid avlös-ningar. Avgående personal får inte gå tillbakaförrän den nya känner till alla förhållandenoch hunnit med några övningar.

Rapportera till pågående personal hur ”nor-malbilden” ser ut, t ex trafik på vägen ochcivila i området.

Gå därefter tillbaka dolt, så att posteringensplats inte röjs.

StridPosteringen genomför strid enligt följande:

• Nedkämpa mindre patruller och avdelning-ar.

• Fördröj starkare avdelningars framryck-ning.

• Understöd sidoavdelningar och patruller.

Om posteringen tvingas utrymma ställningen,tillbakaryck växelvis till återsamlingsplatsen(ÅSA). Utnyttja rök vid behov. Skjut medgranatkastar- eller artillerield om du kan fåsådant understöd. Håll stridskänning undertillbakaryckningen och fördröj fienden frånförberedda eldöverfallsplatser längs tillbaka-ryckningsvägen/spåret. Om någon skadas el-ler stupar – se till att han till varje pris tas medtillbaka. Tänk på att det kan vara svårt att skiljapå vem som är skadad och vem som har stupat.Var beredd att göra motanfall för att ta tillbaka skadade

eller stupade.

Nedkämpa fiendenmed eld från pansar-värnsvapen och minor


VägspärrEn postering kan grupperas som vägspärr. Uppgiften innebärdå vanligen att genomgående trafik ska kontrolleras ellerhejdas.

Gruppering sker då så att

• hastigheten på fordon som närmar sig eller ska passerareduceras genom hinder

• hinder (t ex egna fordon och fyllda tunnor) kan flyttas så attfordon lättare kan passera

• personal som kontrollerar fordon kan ges understöd ochsnabbt ta skydd

• eld, inklusive pansarvärnseld, kan avges mot fordon ivägspärren men även fordon som stannat utanför spärren

• vägspärren snabbt kan mineras med fordons- och/ellerstridsvagnsminor

Hinder ordnas i ett S så att intefordon kan åka rakt igenom

Bakre säkrare

SignalistSjukvårdare

Posttvåa

Postetta

Bakre stoppost

ChefOljefat fyllda med grussom stopp och skydd

Visitationsplats

Understöd/säkrare grupperasmed frontalt skydd och flanke-rande skjutriktning

Främre säkrare

Främre stoppost

Exempel på vägspärr (VCP: Vehicle Check Point)

154 Marsch

MarschK A P I T E L

5

Marsch 155

Marsch

Planering 156Marschsätt 156Marschdisciplin 157Åtgärder före marsch 158Fotmarsch 158Fordonsmarsch 160Skydd mot flyganfall 164Åtgärder vid eldöverfall 166Om du skiljs från ditt förband 167

När ditt förband förflyttas för att lösaen ny uppgift sker detta ofta genommarsch från ett utgångsläge till ett nyttstrids- eller grupperingsområde.Marsch bör genomföras snabbt ochkraftbesparande för att bibehålla etthögt stridsvärde.

Det är viktigt att alla i förbandetbehärskar karta och kompass, efter-som felorienteringar kan få allvarligakonsekvenser. Som soldat ska du helatiden försöka hålla reda på var dubefinner dig under en förflyttning. Det-ta kan t ex bli helt avgörande omförbandet splittras.

© F

oto:

Sve

n Å

ke H

aglu

nd, F

BB

156 Marsch

PlaneringKartor är som regel det bästa underlaget för att planera enmarsch. Utöver den information som kartan ger är det givetvisviktigt att skaffa kunskaper (underrättelser) om bl a terrängen,våra egna förbands läge, fiendens läge samt stridsvärde.

Vid alla typer av förflyttningar är det viktigt att du tar reda påså mycket som möjligt om marschväg, raster och återsam-lingsplatser. Du ska också se till att din personliga utrustningoch den gemensamma materielen är fördelad och packad på ettsätt som är lämpligt för uppgiften.

MarschsättBeroende av läget, hur långt förbandet ska förflyttas ochtillgängliga transporthjälpmedel kan förflyttningsätten varie-ra. Förflyttningar kan t ex ske med

• flygplan och helikoptrar

• fartyg och båtar

• fordon (uppsuttet eller genom tolkning)

• cykel

• till fots, med skidor eller snöskor

Alla ska veta förbandets slutmålvid marsch.

© F

oto:

Las

se S

jögr

en, F

BB

© F

oto:

Mon

ica

Leck

ne, F

BB

Marsch 157

MarschdisciplinFör att en marsch ska gå snabbt, smidigt ochmed minsta möjliga förluster krävs marsch-disciplin. Det gäller att var och en i förbandet

• är väl insatt i sin specifika uppgift

• håller sin plats och undviker hopklump-ning

• är uppmärksam på tecken och vidarebe-fordrar dem omedelbart – försäkra dig omatt bakomvarande uppfattat ditt tecken

• följer trafikposts anvisningar

• vid halt lämnar spåret (stigen, vägen, etc)och håller uppsikt i angiven riktning. Vidminfara kan chef besluta om att stanna kvarpå hårdgjord yta (väg, stig)

• vet var chefen är

Marschbered- skap Innebär

30 min • Fordon körklara• Maskering kvar• Så mycket som möjligt av materiel

och utrustning lastad• Personal vilar eller löser annan uppgift

15 min • Fordon körklara• Maskering kvar• All materiel lastad• Föraren vid fordonet

”Marschfärdiga” • Fordon körklara• Föraren i fordonet• Passagerare har lastat personlig

materiel och är beredda på omedelbaruppsittning

• Maskering borttagen

Chefen beordrar uppsittning

Lämna inte ledet utan chefens tillstånd!

158 Marsch

Åtgärder före marschPacka din utrustning i god tid före marschen och kontrolleraden under och efter marschen.

Ta reda på var och hur personlig och gemensam materiel skapackas, fördelas och lastas på t ex fordon.

Anpassa klädseln efter marschsätt och väder. Ta inte i onödanpå värmetröja eller varma underkläder före en ansträngandeförflyttning, även om det känns kallt innan du kommer iväg.Ändringar av stridspackning, uniform, värmejacka och regn-skydd beordras av chefen.

FotmarschFörberedelser

• Sköt om fötterna i god tid före marschen.

• Om möjligt, tvätta fötterna och klipp naglarna. Smörj infötterna med hudsalva (ej vid sträng kyla).

• Använd hela och torra strumpor så minskar du risken förblåsor och skoskav.

• Har du lätt för att få skoskav kan du förstärka huden på detömtåliga stället genom tejpning.

• Kläderna får inte strama eller bilda veck under bärremmaroch väskor.

Under marsch• Bestäm i förväg intervaller för marsch och rast. Lägg in en

kort rast efter ca 15 minuter för att eventuellt rätta tillutrustning och klädsel.

• Försök marschera på mjukare underlag för att spara ben ochfötter. Misstänker du att området är minerat – förflytta digpå hårdgjord mark, t ex asfalt.

• Hjälp kamrater som har det besvärligt.

• Drick ordentligt med vätska.

Anpassa klädseln inför kommandeverksamhet

Sköt om fötterna före fotmarschen

Chefen anbefaller lystringsgrad un-der marsch – i regel gäller ”fältlyst-ring”. Du kan då anpassa din klädselefter väderlek och belastning.

Marsch 159

Vid längre rastRastplatsen ska vara flygskyddad och liggaminst 100 meter från vägen för att man ska fåskydd vid flyganfall.• Varje man tilldelas eldställning och eldom-

råde.

• Gruppchefen avdelar post samt orienterargruppen.

• Lägg av vapen och utrustning. Rätta tillkläder och utrustning som suttit obekvämt.Förstärk klädseln. Ta av kängorna och luftafötter och strumpor. Vila med fötterna ihögläge.

• Fyll på med mat och dryck. Drick långsamtoch inte alltför kall dryck. Utspisning ochvattenhämtning sker på order.

• Du får inte utan tillstånd gå mer än 50 meterfrån rastplatsen. Chefen måste snabbt kun-na samla er.

Kommando: ”(00.minuter) Rast!”

• Ta på utrustningen när chefen kommende-rar ”Marschfärdiga!”. Kontrollera att dufår med dig allt.

Kommando: ”Marschfärdiga!”

• Ryggsäck och tyngre utrustning tas på vidkommando ”Packning på!”.

Kommando: ”Packning på!”

Städa rastplatsen. Lämna inte kvar någontingsom kan ge fienden upplysningar. Tecken ochkommandon ska du repetera och skicka vida-re. Hjälp till så att marschen kommer igångsmidigt.

Kommando: ”Framåt!”

160 Marsch

Fordonsmarsch

Före marschFörare

• Packa och stuva lasten rätt, säkra (lastförankra) den ochsätt fast eventuell presenning ordentligt.

• Gör åtgärder före körning enligt materielvårdsschemat.

• Klara ut sambandet med din flygvarnare.

• Notera marschmål och vägen dit – anteckna orter,vägskäl, uppsamlings- och reparationsplatser.

• Anmäl om du först behöver flytta fordonet för att snabbtoch utan hjälp kunna köra ut i anbefalld riktning.

Åkande

• Det är ofta – även sommartid – kallt att åka på ettlastbilsflak eller en släpkärra. Klä dig därför varmt. Tat ex på värmejacka eller värmetröja.

• Sök i god tid upp det fordon du ska åka med. Vänta iskydd i närheten av fordonet tills du får order omuppsittning.

Marschorder ges

Maskering tas bort på kommando”Marschfärdiga!”

Exempel på skiss över marschväg

Marsch 161

Behåll avstånden vid stopp!

Uppsittning (avsittning)

Under marschFörare

• Undvik hopklumpning.

• Kör försiktigt och med omdöme.

• Håll samband både framåt och bakåt.

• Kontrollera regelbundet att fordonet bakom dig är med.

• Marschavståndet mellan fordon är i regel 100 meter. Vidrisk för flyganfall ökas avståndet och marschen fortsätterdå i fordonsgrupper, som regel med tre-fyra fordon i varjegrupp.

• Om fordonet framför dig stannar – ta reda på vad som hänt.Har det stannat på grund av skada – fortsätt marschen.

• Om ditt fordon går sönder – för det åt sidan, vinka förbibakomvarande och tala om vad som hänt. Lasta om viktigmateriel och personal till andra fordon. Reparera om dukan, invänta annars kö- eller efterpatrull.

Åkande

Kommando: ”Uppsittning!”

• Föraren utser flakchef som ansvarar för att de åkande sitterrätt och kan göra halt på fordonet vid fara.

• Ordna utrustningen så att den sitter bekvämt och så attingen skadas om fordonet bromsas in häftigt.

• Du ska ha ryggen i körriktningen om inte särskilda sittplat-ser ordnats. Ingen del av kroppen eller utrustningen fårskjuta ut utanför flaket. Materiel lastas närmast hytten ochunder sittbänkar. Du får inte sitta med ryggen mot sido-eller bakläm. Kräver situationen hög eldberedskap kan cheftilldela observations- och eldområden för personal på fla-ket.

• Klara ut hur du snabbt ska komma av vid flyganfall ellereldöverfall.

• Vid kyla eller regn – anpassa klädseln och byt ut flygvarna-ren ofta.

Dessa bestämmelser gäller i krig. Ifred gäller andra bestämmelser somditt befäl meddelar.

Hjälp föraren att hålla samband bådeframåt och bakåt

© F

oto:

Mon

ica

Leck

ne. F

BB

162 Marsch

Vid rastFörare

• Kör till en flygskyddad uppställningsplats minst 100 meterfrån vägen.

• Maskera fordonet. Ta hjälp av kamraterna.

• Lägg igen spår vid behov.

• Vidta åtgärder enligt materielvårdsschemat.

Åkande

Kommando: ”Avsittning!”

• Ta med vapen, hjälm och personlig skyddsutrustning. Öv-rig utrustning tar du med först på order.

• Varje man tilldelas eldställning och eldområde.

• Hjälp föraren att snabbt maskera fordonet.

• Rasta minst 100 meter från vägen.

• För uppträdande på rastplatsen gäller samma regler som vidrast under fotmarsch.

Efter rast• Förare och personal vid fordon – beredda på uppsittning.

• Maskering tas bort.

Kommando: ”Marschfärdiga!”

• Gör uppsittning – anmäl klart till flakchef och vagnchef.

Kommando: ”Uppsittning!”

På tecken ”framåt”.

• Repetera tecken

• Starta motor.

• Kör ut på vägen och anslut till din plats i kolonnen.

Avsittning (uppsittning)

Marsch 163

Efter marschFörare

• Kontrollera fordonet enligt materielvårdsschemat, rappor-tera skador.

• Se till att fordonet är fulltankat och vidta åtgärder i sambandmed tankning.

Risk för sammanstöt med fiendenVid risk för sammanstöt med fiendens markförband framryck-er om möjligt stridsfordon i täten.

Förpatrull eller förpluton kan avdelas för att framrycka uppsut-tet eller avsuttet framför huvudstyrkan. Vid stor risk för sam-manstöt sker framryckningen växelvis med ett fordon (grupp)i understödsställning.

Flygvarnare ska kunna skydda eget fordon med eld och/ellerrök.

Stridsfordon 90 som del av förpluton

Fungerar inte fordonet får du ochdina kamrater gå.

164 Marsch

Skydd mot flyganfallFör att minska risken för flyganfall sker marsch om möjligt imörker.

Om man måste marschera under dager och gynnsamt flygvä-der väljer chefen, där det går, marschgruppering så att det blirsvårare för fiendens flyg att verka mot förbandet.

För att förbandet ska varnas i tid för flyganfall avlyssnas lokalluftlägesorientering, lokor. Förbandet svarar också för egenobservation.

Flyglarm ges med tecken, signal eller på radio.

Kommando: ”Flygare skydd!”

FlygvarnareUnder marsch ska flygvarnare i regel finnas i varje grupp ellerfordonsenhet samt vid varje enskilt uppträdande fordon. Flyg-varnarens uppgifter beskrivs i kapitlet Skydd. Som flygvarnareska du se upp för t ex viadukter och lågt hängande trådar.

Under motormarschFörare (fordonschef)

• Lyssna på lokor om fordonet har lokor-mottagare.

• Samarbeta med flygvarnaren. Lyssna noga på honom innandu kör ut i öppen terräng.

• Passera öppen terräng snabbt.

• Var uppmärksam på tecken om att öka avståndet.

• Håll igång marschen med minsta möjliga förseningar hurpressande flygläget än är.

• Undvik hopklumpning. Anhopning av trupp och fordon ärbegärliga mål och upptäcks lätt.

Vid flyglarm intas skydd mot flyg påorder från lägst plutonchef eller chefför fordonsenhet.Vid flyganfall mot fordonet (fordons-enheten) intas skydd utan order.

Fordonskonvoj efter flyganfall(Kuwait)

© F

oto:

Lau

rent

Reb

ours

, Pre

ssen

s bi

ldBilden utgår avupphovsrättsliga skäl

Marsch 165

Skjut ej på flygplan eller helikoptrarsom ännu inte upptäckt fordonen.

Sök skydd minst 100 m från vägen!

Om flyglarm ges eller omfordonet anfalls

• Vidarebefordra larmsignalen (-tecknet).

• Sök skydd minst 100 meter från vägen.

• Kör av vägen om det går eller stanna omedelbart ochbesvara elden.

• Ta skydd på flygvarnarens eller fordonschefens komman-do.

• Försök efter anfallet att flytta fordonet till ett bättre skyddom du inte får order om att fortsätta marschen.

• Håll ögonsamband med fordonet framför och bakom.

• Är du skytt vid en luftvärnskulspruta, pansarbandvagnska-non eller ytterkulspruta på stridsfordon ska du omedelbartöppna eld mot flygplan som anfaller fordonet eller mål inärheten.

Personal i pansarfordon stannar kvar i fordonen och stängerluckorna.

166 Marsch

Bakre styrka för-bereder anfall

Stoppost

Åtgärder vid eldöverfall

• Om du kan skjuta från fordonet – besvaraelden.

• Kör i skydd eller ur det farliga området.Går inte det – lämna fordonet i vägrenen.

• Ta omedelbart skydd och besvara elden.

• Avskärma fiendens insyn med rök.

• Finn en bra eldställning. Sök samband meddin chef och vänta på order om ytterligaremotåtgärder.

• Var beredd att ge understöd åt andra grup-per eller fordon.

• Sätt ut stoppost bakåt för att hindra attytterligare fordon kör in i eldöverfallet.Varna med radio.

Efter eldöverfallet• Ta hand om skadade.

• Sök samband med din chef.

• Försök komma bort från området så fortsom möjligt – fienden kan skjuta artilleri-eld.

• Besvara elden• Ta skydd• Avskärma med rök• Beredd ge understöd• Ta hand om skadade

Marsch 167

Om du skiljs från dittförband

Du kan komma ifrån förbandet på grund av felkörning, skadaeller fel på fordonet. Försök på alla sätt att snarast återförenadig med förbandet. Försök att snabbt få fram ett meddelandetill kompani- eller plutonchefen, t ex med förbipasserandeordonnans.

Kan du inte klara dig själv och inte heller ditt förband kanhjälpa dig – begär hjälp av förband som följer efter ditt eget. Dukan också begära hjälp vid förband som är grupperade längsmarschvägen. Där finns ofta

• köavdelning eller eftertrupp

• uppsamlings- och sambandsplatser

• trafikposter

• förbandsplatser

• rörliga sjukvårds- och reparationsenheter.

Vet du inte var ditt förband finns eller om du inte kan ta dig dit– anmäl dig vid närmaste transportlednings-, uppsamlings-eller sambandsplats eller stab och fråga hur du ska göra.

Militära upplysningsskyltar

Sbpl

Uppsamlingsplats Sambandsplats 1)

Flygskyddad uppställnings-plats, parkering

1) Vid marsch ska chef, tät och kö alltid anmäla sig vid trafikreglerings- och sambandsplats.

Trafikregleringsplats 1)

168 Patruller

PatrullerK A P I T E L

6

Patruller 169

Patruller

Patrulltyper 170Patrullchef 174Patrullens indelning 175Patrullkarl 176Spejare 177Ordonnans 178Åtgärder under framryckning 180Framryckningsteknik 182Patrullering med fordon 186Rapportering 191

En patrull tas ut för att lösa en bestämduppgift. Ofta ska uppgiften lösas själv-ständigt utan direkt samverkan medandra förband.

Patrullen ”skräddarsys” utifrån upp-giften och kan växla mellan några fåman till en halv pluton. Patrullen kanlösa uppgiften till fots, med båt, heli-kopter eller fordon.

170 Patruller

PatrulltyperPatruller avdelas för olika uppgifter. I detta kapitel beskrivs devanligaste patrullerna.

Välj väg, plats och gruppering så att patrullen kan lösa sinuppgift på bästa sätt. Håll kontakt med förbandet.

FörpatrullFörpatrullen skyddar längs marschvägen ett förband som ärunder förflyttning. Den ska skydda förbandet mot överraskan-de anfall eller beskjutning framifrån samt försvåra fiendenstruppspaning mot förbandets tät.

FlankpatrullFlankpatrullen skyddar ett förband från överraskande anfalleller beskjutning från sidan. Den ska också försvåra fiendenstruppspaning mot förbandets flank.

EfterpatrullEfterpatrullen framrycker efter ett förband, t ex under tillbaka-ryckning. Den ska skydda förbandets kö mot förföljandefiender och fientlig truppspaning.

StridspatrullStridspatrullen skyddar t ex ett förband, en stabsplats eller enunderhållsplats. Den söker och håller stridskänning. En strids-patrull kan också få i uppgift att utföra eldöverfall för att störaeller fördröja fienden.

MinspaningspatrullMinspaningspatrull sänds ut för att ta reda på om det finnsminor i ett terrängparti eller längs en väg eller ett stråk.Uppgiften löses genom rörlig spaning.

Patrullens organisation, uppträdande och utrustning beskrivs ikapitlet Fältarbeten.

Flankpatrull i eldställning

Förpatrull under framryckning

Förpatrull

Flankpatrull

Huvudstyrka

Efterpatrull

Patruller 171

Se men inte synas!Höra men inte höras!

Ha alltid något i kikaren!

BevakningspatrullEn bevakningspatrull bevakar under patrullering ett områdeeller objekt.

Genomsökpatrull söker igenom ett skogsparti

IndikeringspatrullEn indikeringspatrull har i uppgift att indikera radioaktivstrålning och/eller kemiska stridsmedel.

Patrullens organisation, uppträdande och utrustning beskrivs ikapitlet Skydd.

SpaningspatrullSpaningspatrullen inhämtar underrättelser om fienden ochterrängen. Den ska uppträda dolt och undvika strid. Spanings-uppgiften löses genom rörlig och/eller fast spaning. Spaningkan ske mot en plats eller ett område.

GenomsökpatrullGenomsökpatrullen får i uppgift att söka igenom ett begränsatterrängparti eller ett hus. Uppgiften löses genom rörlig spa-ning.

Hund är ett lämpligt hjälpmedel vidpatrullering.

Båtburen spaningspatrull

© F

oto:

Pet

er L

iand

er, F

BB

172 Patruller

Eldlednings-/eldobservatörspatrullEn eldlednings-/eldobservatörspatrull leder eller observerarindirekt eld.

Patrullens organisation, uppträdande och utrustning beskrivs ikapitlet Elden.

FörläggningspatrullFörläggningspatrullen rekognoserar förläggningsplats ochförbereder förläggning genom att i mån av tid och behov• märka ut kvarter eller tältplatser samt uppställningsplatser

för fordon

• ställa iordning kvarter eller röja tältplatser och sätta upp tält

• värma upp kvarter eller tält

• förbereda utspisning (bl a rekognosera vattentäkt)

• ordna vägvisning

En förläggningspatrull bör utrustas med tältplatskedjor, s kÖlmeborgkedjor, med vilka man mäter ut enskilda tältplatser.

Eldledningspatrull leder in granatkastar- och artillerield

Patruller 173

Rapportera alltid stridskontakt tillchefen

RekognoseringspatrullDenna skaffar underrättelser om terrängen, t ex som underlagför strid, förflyttningar eller grupperingar.

Om patrullen upptäcker fiendenUppgiften avgör hur patrullen ska uppträda. Om patrullen skaspana, rekognosera, leda indirekt eld eller hålla sambandundviker den strid.

Ska patrullen skydda eller söka stridskänning får den inte tvekaatt ta upp strid för att genomföra uppgiften.

Om patrullen råkar i stridOm fienden är underlägsen• nedkämpa fienden

• rapportera

• fullfölj uppgiften

Om fienden är överlägsen• rapportera

• observera

• håll känning eller lösgör från fienden, beroende på dinuppgift

Se till att patrullen är förberedd på att ta hand om skadade ellerstupade. Läs mer i kapitlet Strid.

174 Patruller

PatrullchefDu kan bli utsedd till patrullchef eller måste kanske övertabefälet om chefen skadas eller stupar. Var då beslutsam –uppgiften måste lösas!

Patrullchefens åtgärder före utgående

Minnesord RASSOIKA

R A S S O I K ARepeterauppgiften. Om det är en större uppgift ska du ta reda på fienden, mineringar, våraförband, terrängen och vädret. Du måste också veta vad som gäller för in- ochutpassering, lösen och rapportering. Planera hur patrullen ska lösa uppgiften.

Avdelakamrater som ska ingå i patrullen. Ibland kan det vara lämpligt att ta ut frivilliga.Utse ställföreträdande chef.

Samlapatrullen på skyddad plats. Genomför vid behov och i mån av tid kompletterandeplanering gemensamt med patrullen.

Stridsberedskapenhöjs. Gör er färdiga till strid. Hämta och iordningställ materiel och ammunition,t ex sprängmedel, pansarskott, handgranater, radioapparat, bildförstärkare,kikare, signalpistol, livsmedel och sjukvårdsmateriel. Komplettera maskering påansikte, händer och uniform. Ibland måste du märka uniformen med färgadeband eller liknande, så att ni i patrullen kan känna igen varandra lättare.

Orienterapatrullen om fienden, våra förband, uppgiften, hur du tänker lösa den, in- ochutpassering, lösen, egna tecken för samband inom gruppen, återsamlingsplat-ser om patrullen skingras. Visa på karta eller terrängskiss.

Indelapatrullen – orienterare, rapportkarl, spejare, signalist, och vem som har uppsiktåt sidor, bakåt och uppåt.

Kontrolleragenom frågor att alla vet vad de ska göra och hur uppgiften ska lösas. Kontrolleraockså att utrustningen medförs på lämpligt sätt och inte skramlar eller gerreflexer. Se till att kartor med inritade lägen, anteckningar, brev eller liknande,som kan röja uppgiften eller förbandets identitet, lämnas kvar eller förstörs. Övavid behov och i mån av tid olika moment som kan inträffa eller ska utföras.

Anmälatt patrullen är klar att utgå.

Patrullchefen samverkar medfartygschefen om bevakning

© F

oto:

And

ers

Kol

lber

g, F

BB

Patruller 175

Patrullens indelningUnder förflyttning ska samtliga i gruppen svara för observa-tion i 360˚ runt gruppen för att kunna upptäcka fienden ellerannan verksamhet.

Varje man i patrullen ska dessutom ges ett huvudsakligtobservationsområde – framåt, vänster, höger eller bakåt. Vidförflyttning i bebyggelse kan det vara lämpligt att även fördelaobservation mot högre våningsplan och tak.

Att bara observera i en riktning är uttröttande.

Vapnets pipa ska peka åt det håll som man för stundenobserverar – var eldberedd!

Varje man ska ha en rökhandgranat så att rök kanutnyttjas vid överraskande sammanstöt med fienden.

1

4

5

6

3

2

Ögon-samband

3-5 m

Spaningspatrull (säkerhetsjaktgrupp) har gjort halt: Stanna – Observera – Lyssna – Ofta (SOLO)

176 Patruller

Patrullkarl• Anropa eller ge igenkänningssignal enligt

följande:

– Är patrullen inom ett område som hållsav egna förband anropar du okända påsamma sätt som vad gäller för post.

– Är patrullen på fientligt område gällerdet i regel endast att klara ut om det ären patrullkamrat eller en fiende som dustöter på.

– Använd överenskommen igenkännings-signal eller begär lösen utan föregående”halt!”. Detta sätt att anropa ska använ-das sparsamt. Hinner du tillkalla pa-trullchefen är det han som bestämmerom anrop.

• Sätt dig noga in i uppdraget och hur chefentänker lösa det.

• Du kan bli utsedd till patrullchef eller ock-så måste du vara beredd att överta befäletom patrullchefen stupar eller såras.

• Håll hela tiden reda på var patrullen be-finner sig och vilka rapporter som sänts.

• Håll ögonkontakt med kamraten framföroch bakom dig.

• Var uppmärksam och beredd på allt. Upp-täcker du något fientligt eller är osäker påom du har en vän eller fiende framför digska du varna patrullen och vara beredd attöppna eld.

Patrullkarlen måste vara uppmärksam!

Patruller 177

Spejare

Som spejare bör du ha understöd om du råkar i stridmed fienden.

Uppträdande• Se upp för minor.

• Undersök den misstänkta platsen. Kam-raten skyddar dig.

• Använd främst tecken för rapportering.

• Öppna eld när du eller patrullen hotas.

• När uppdraget är löst återgår ni till patrul-len eller ansluter när den passerar.

del av terrängen. Du kan även få till uppgiftatt rycka fram på ögonsambands avståndframför patrullen.

I regel tas två man ut som spejare. Din uppgiftär att skydda patrullen mot att överraskas avfienden.

Du ges begränsade uppgifter, t ex att undersökanågra hus, en skogsdunge eller annan misstänkt

• Välj väg så att terrängen ger bästa skydd.

• Ryck fram snabbt över fält, gläntor ochvägar.

• Öka avståndet mellan er till 5–20 meter.

• Håll om möjligt kontakt med patrullen.

• Finns det risk att ni kan bli beskjutna –framryck växelvis och skydda varandra.

Högberg!, Mattisson!– spana mot röda hu-set!Finns fienden vid rödahuset?Klartecken från uthu-set! Vi understödjeroch ansluter härifrånefter klartecknet.Högberg chef!Slut!Frågor?Repetera!

178 Patruller

OrdonnansSom ordonnans (rapportkarl) ska du vidarebefordra order ellerrapporter från en chef till en annan så snabbt det går. Om du ärutsedd till rapportkarl/ordonnans och inte har fått annan upp-gift – följ chefen och var hans livvakt.

Endast i undantagsfall ska ordonnanser skickas ut ensamma.

Före utgåendetDu måste veta• vem som ska ha meddelandet

• var mottagaren finns

• vilken väg du ska ta

• vad du ska göra sedan

Om du ska framföra ett meddelande muntligt – lär in detnoggrant och repetera det för din chef före utgåendet.

Se till att du inte medför andra viktiga handlingar som kan fallai fiendens händer om du stupar, skadas eller tillfångatas.

Som mc-ordonnans – sätt dig noga in i uppgiften du får av chefen

Patruller 179

Under vägen• Framryck dolt och snabbt.

• Träffar du någon chef som du känner igen – orienterahonom om din uppgift.

• Skjut endast i självförsvar, sök inte strid – rapporten är detviktigaste för dig.

• Var vaksam – fienden kan ha svenska uniformer och talasvenska.

• Bränn upp eller förstör på annat sätt ett skriftligt meddelan-de om du riskerar att tillfångatas. I nödfall gömmer dumeddelandet.

Hos mottagaren• Framför meddelandet. Begär repetering om meddelandet

är muntligt, är det skriftligt begär du kvittering genompåskrift på kuvertet. Glöm inte att ta med kuvertet tillbaka!

• Orientera mottagaren om du har observerat något särskiltunder vägen.

• Innan du återvänder – fråga om det finns något meddelandetillbaka. Fråga också om läget längs vägen tillbaka.

Åter hos avsändaren

• Anmäl att du är tillbaka.

• Återlämna ordonnanskuvertet.

• Rapportera om du har observeratnågot särskilt på vägen tillbaka.

180 Patruller

Åtgärder underframryckning

Patrullchefen ska vara där han bäst kan leda patrullen och därhan ser bra.

Framryck snabbt och på bekvämaste sätt så länge patrullen rörsig på ”eget” område. Tänk dock på att ni kan stöta på fiendenäven inom ett ”eget område”. Även fienden har patruller ute påuppdrag.

Orientera fortlöpande om läget och terrängen. Peka ut åter-samlingsplatser efterhand som de passeras.

Fråga ut egna patruller och förband om läget efterhand som niträffar dem. Orientera dem om vad ni själva vet.

Om patrullen framrycker i mörker eller då det är svårt att se skaman kontinuerligt räkna in patrullen. Siste man säger ”ett”,näst siste man fortsätter med ”två”, osv, fram till patrullchefensom då vet att alla är med utan att behöva stanna och räkna indem.

Om du tappar kontakten med framförvarande och du inte vetvar patrullen är – gör följande:

• Stanna, observera och lyssna.

• Vänta på platsen i 30 minuter. Patrullen bör då ha märkt attnågon saknas och den går då tillbaka till platsen för sistaräkningen/observationen. Börja inte leta efter patrullen fördå kan det bli så att både patrullen och du springer runt ochletar efter varandra.

• Om patrullen inte återvänder inom 30 minuter – gå till densist passerade återsamlingsplatsen och vänta där. Dykerinte patrullen upp efter angiven tid – återgå till ditt förband.

Då ni kommer in i fiendens område så undvik vägar omuppgiften och tiden tillåter det.

Se upp för minor eller fientliga förband. Undvik kontakt medcivilbefolkningen.

S T O PStannaTänk efterOrientera digPlanera

Kommando:”Inräkning från kön!”

Patruller 181

Misstänker ni att ni är förföljda så förflytta er i en metkrok ochta sedan eldställning.

Utför eldöverfall mot förföljarna om uppgiften tillåter detta.

Förföljs ni av fiender med spårhundar så agera på samma sätt.Hundar är nästan omöjliga att lura eller förvilla. Däremot kanhundföraren bli förvillad om ni tvärt byter riktning. Hundenkan känna vittringen av en människa på flera hundra metersavstånd. Framryck om möjligt med vinden i ryggen.

Förbered er för strid mot förföljare genom att ha försvarsladd-ningar eller fordonsminor förberedda för utlösning med hjälpav draganordning och slagtändarpålar. Se kapitlet Fältarbeten.

Är patrullen tungt lastad kan några stanna kvar för eldöverfallmedan övriga fortsätter mot en återsamlingsplats.

Undvik att framrycka i vattendrageftersom fukt förstärker vittringen.

Metkrok

182 Patruller

Patrullens framryckning i bebyggelse – uppsikt 360˚

Undvik att gå på stigar och vägar –använd dessa som ledstänger.

FramryckningsteknikTvå man i patrullen ska hela tiden stega så att ni vet hur långtni förflyttar er.

Patrullchefen (eller ställföreträdaren) ger order: ”Andersson –stega 500 meter!”. Stegaren anmäler då han stegat klart. Tvåman, de bäst lämpade, orienterar och följer med på kartan.

Gå inte med kartan uppe hela tiden – du blir lätt ett mål förprickskyttar.

Spejaren (tätkarlen) måste vara skärpt och speciellt läggamärke till minor och fientliga enheter. Se till att byta ut tät-karlen då och då.

Håll uppsikt bakåt – skydda patrullen från förföljare.

Patruller 183

Övergång av bro

Växelvis mellan stridsparen

1. Patrullchefen gör halt och kommenderareller ger tecken: ”Övergång av bro! – väx-elvis mellan stridsparen”. Patrullen tar eld-ställningar för att kunna understödja medeld mot bortre stranden. Första stridsparettar eldställningarna vid närmaste brofästetpå båda sidor om vägen.

2. Andra stridsparet framrycker snabbt tillbrons mitt och tar eldställningarna.

3. Tredje stridsparet framrycker över bronoch tar eldställningar vid brons andra fäste.

4. Första stridsparet lämnar brofästet och tareldställningarna på andra sidan. När depasserar andra stridsparet på brons mittanmäler de klart och andra stridsparet vän-der sig om och skyddar bakåt. När förstastridsparet passerar bortre brofästet tar sigandra stridsparet över bron.

Växelvis mellan omgångarna

1. Patrullchefen gör halt och kommenderareller ger tecken: ”Övergång av bro! – väx-elvis mellan omgångarna”.

2. Andra omgången tar stridsställningar föratt kunna understödja med eld mot bortrestranden.

3. Därefter framrycker första omgången överbron och tar stridsställningar på bortre stran-den.

4. Andra omgången framrycker därefter medskydd av första omgången.

184 Patruller

Övergång av väg/stigAlternativ ”Linje – samtidigt”

1. Patrullchefen gör halt, ger order och/eller tecken: ”Över-gång av väg – linje – samtidigt!”. Gruppen grupperar pålinje.

2. Flankkarlarna framrycker till vägen, tar eldställning, obser-verar, lyssnar och ger klartecken till patrullchefen.

3. Patrullchefen ger tecken ”Framåt!” varvid patrullen försik-tigt går fram till vägen, följt av språng över vägen tillmotsatta skogsridån. Då patrullen kommer upp i jämnhöjdmed flankkarlarna så ansluter dessa till patrullen.

4. Patrullen förflyttar sig sedan snabbt cirka 100 meter och tarstridsställning, observerar och lyssnar.

5. Patrullen fortsätter därefter på kolonn.

Vägövergång genomförs i regel där vägen kröker eftersom man inte upptäcks lika lätt som efter en rak väg

Patruller 185

Alternativ ”Linje – växelvis”

1. Patrullchefen gör halt, ger order och/eller tecken: ”Över-gång av väg – linje – växelvis!”. Gruppen grupperar pålinje.

2. Andra omgången framrycker till vägen, tar eldställning,observerar, lyssnar och ger klartecken till patrullchefen.

3. Patrullchefen ger tecken ”Framåt!” varvid patrullchefensomgång försiktigt går fram till vägen, följt av språng övervägen till motsatta skogsridån. Patrullen förflyttar sig se-dan snabbt cirka 100 meter samt tar stridsställning, obser-verar och lyssnar.

4. Andra omgång framrycker sedan snabbt över vägen ochansluter till patrullchefen.

5. Patrullen fortsätter därefter på kolonn.

186 Patruller

Då patrullen stannarOm patrullchefen/spejaren gör rast eller stan-nar för kartläsning, observation eller liknandegör du som patrullkarl följande:• Repetera eventuella tecken eller order bak-

åt.

• Behåll avstånden (3-5 meter).

• Inta knästående eller liggande ställning.

• Behåll uppsikten åt det håll som du svararför.

• Var tyst, lyssna och observera.

Om patrullchefen vill samla patrullen för or-dergivning eller om patrullen gör kort ellerlång rast kan gruppering ske i ”igelkottsför-svar”.

6

5

4

3

2

1

Patrullering med fordonVid patrullering med fordon bör minst två fordon användas.Man kan då understödja varandra med observation, eldgivningoch bärgning.

Personalen i fordonen får i upp-gift att observera i olika sektorer– använd klockmetoden (se ka-pitlet Elden).

Fordonen kan understödja var-andra genom att framrycka väx-elvis – framför allt när öppenterräng ska passeras.

Vid behov gör truppen avsittningför att skydda och understödja.

Tecken förigelkottsförsvar

Gruppering och observationsområ-den då patrullen gör halt

Igenkottsförsvar

© F

oto:

Sve

n Å

ke H

aglu

nd, F

BB

Patruller 187

Spaning

Du bestämmer i regel hur uppgiften ska lösas.Ställ dig följande frågor innan du påbörjaruppgiften:

• Vad vill chefen veta och när vill han senastveta det?Finns fientliga styrkor vid DANSÄTTER?Rapport senast kl 1500.

• Lämpliga observationsplatser?

• Var och när måste spaningen börja?Framryckningsväg?Spaningen börjar där svart-/vitvägen kor-sar skogen.

• Var ska patrullen passera in genom våraförband? Särskilda överenskommelser omplats, väg, lösen, igenkänningssignaleroch eldunderstöd?In- och utpassering vid pansarvärnspluto-nen som lämnar understöd.

• Hur ska patrullen rapportera?När och var kan stationsplats för radioordnas?Rapport på radio, kompanistridslednings-nätet.

• Återsamlingsplatser?Första återsamlingsplatsen vid pvpluto-nen, andra återsamlingsplatsen där svart-/vitvägen korsar skogen.

• Vad gör vi om vi upptäcks eller hamnar istrid?

• Vilken är vår beredduppgift?

Planering av spaningsuppgift

© L

antm

äter

iver

ket

den och terrängen. Spaningsuppgiften ges oftai form av en spaningsfråga.

Rörlig spaning

Patrullen sänds ut i en viss riktning eller till enviss plats för att skaffa underrättelser om fien-

188 Patruller

SOLOStanna – Observera – Lyssna

– Ofta

Teknik vid rörlig spaning mot platseller grupperad fiende. Ett stridspargrupperas för fast spaning. Det an-dra stridsparet genomför rörlig spa-ning. Signalist jämte stridsparskam-rat kan lämnas kvar på radioplats

Spaningen kan utföras så här:

• Patrullen spanar främst genom observation från en ellerflera platser. Spaningsuppdraget och sikten avgör hur näramålet man måste gå.

• Ibland måste ni spana under förflyttning, t ex om ni ska sökaigenom ett skogsområde eller då läget är ovisst. Ni väljer dåväg där det går bra att observera och lyssna.

• Om det är risk för sammanstöt med fienden – framryckförsiktigt växelvis. Bestäm om möjligt i förväg hur ni skaagera vid sammanstöt med fienden.

• Undvik att röra er i sidled längs fienden. Närma er i ställetspaningsmålen vinkelrätt från sidan.

• Om patrullen förflyttar sig i fordon så sker spaningengenom att ni stannar, stänger av motorn och observerar medkikare och lyssnar.

• Sker spaningen med två eller fler fordon så kan ni utnyttjaväxelvis framryckning och observation.

Ta av hjälm och hörlurar vid hörselobservation

Patruller 189

Bestäm återsamlingsplatser efterhand. Bestämockså hur lång tid ni ska vänta vid åter-samlingsplatsen. Om patrullen skingras är densista återsamlingsplatsen alltid den punkt var-ifrån patrullen utgick.

Fast spaning

Patrullen kontrollerar fortlöpande från en be-stämd plats förhållandena längs en väg, ettstråk eller vid en viss plats.

Observationsplatsen (o-platsen) bör ligga högst200 meter från platsen som ska övervakas.Minst 200 meter vägsträcka bör kunna obser-veras. Blir sikten dålig ska o-platsen kunnaflyttas närmare målet.

Spaning från tillfälligo-plats (OPT)

Risk Framryckningsteknik Hastighet

Liten Kolonn/led Högsta framrycknings-hastighet

Stor Växelvis (skyddstrupp Anpassas så att mankan framrycka till fots) hinner gruppera

understöd

Du eller din chef måste bedöma risk för sammanstöt.

Utifrån riskbedömningen anpassas framryckningsteknikoch hastighet enligt följande:

ObservationsområdePeriskopKikareBildförstärkare

Vapen

StridsutrustningStridssäck

Sambandsmedel• Radio till rapportmottagare• Telefon till sluten del/post• M-blankettblock

Bakre öppning för observationoch in- och utpassering

Bakre observations-område för eget skydd

StridsutrustningStridssäck

Vapen

Främre öppning förobservation

FicklampaAnteckningsmateriel

Fordons- eller fartygskort

O-platsen byggs av regn-skydd, tältduk eller motsvmaterial

Spaning från fast o-plats (OP)

190 Patruller

En fast spaningspatrull som ska vara kvar imer än 12 timmar bör grupperas i skydd av ettterränghinder, t ex en sjö eller myr. Tänk dockpå risken för dimma under kvälls- och mor-gontimmarna vid vissa årstider, vilket kanförsvåra eller omöjliggöra observationen.

Fordon och soldater kan lätt upp-täckas i ett IRV-sikte

Principer för gruppering av o-plats och sluten del vidfast spaning

Metkrok

Ingångsspår(maskeras)

Observations-och eldområde

Post Sändarplats

>500 m

Sluten del(förläggning)

~200 m

Terränghinder (sjö)

Observationsområde(bredd: 200 m)

Observa-tionsplats

Undvik vägskäl och dominerande terrängpar-tier, t ex utmärkande höjder. Undvik ocksåbebyggelse och terräng som fienden kan tän-kas utnyttja.

En lättmaskerad plats med grävbar mark börväljas eftersom patrullen ofta måste gräva nersig.

O-platsen ska vara lämplig för sändning ochmottagning av radiomeddelanden. Välj därfören plats på en sluttning som är vänd motmotstationen. Radiovågorna studsar nämli-gen mot sluttningen och förstärker signalensom går fritt till motstationen. Se till att anten-nen inte lutar mot grenar eller löv eftersomuteffekten från radion då ”leds in” i grenarna,vilket minskar räckvidden. Även kraftledning-ar minskar radions räckvidd.

En o-plats som ska vara kvar en längre tid(timmar) måste ha en sändarplats minst 500meter från o-platsen eftersom fienden kanpejla in radiostationen och bekämpa den medindirekt eld eller attackflyg.

Iaktta optikdisciplin!

Tänk på risken för upptäcktpå grund av värmestrål-ningen från dig och din ut-rustning. Se till att gruppe-ra er med ett ordentligtskydd och skyl. Helst skaenbart ett periskop vara ut-anför skyddet.

Fot

o: T

hom

son-

CS

F O

ptro

niqu

e

Patruller 191

RapporteringVid viktigare rapporter använd om möjligt flera sambands-medel.

• Vid längre avstånd – använd telefon eller radio.

• Vid kortare avstånd – använd ordonnans eller rapportkarl.

Rapportera inte bara om uppgiften utan även vad som upptäcksi övrigt.

Rapportera omedelbartRapportera omedelbart fientliga

• stridsvagnar

• artilleri

• raketartilleri

• utskjutningsanordningar för kärnladdningar

• luftlandsättning eller landstigning

Rapportera omedelbart också tecken på att fienden förberedersig för att använda kemiska vapen, t ex att fienden uppträder iC-skyddsdräkter eller skyddsmask.

Löper våra förband risken att bli överraskade går rapportering-en före all annan verksamhet. Ibland kan överenskomna teckeneller signaler, t ex signalskott, användas för rapportering.

Rapportering av civil verksamhetRapportera utrymningar, flyktingströmmar, trafikkaos, etc.Rapportera också om det finns civila kvar i områden där vi skaanfalla.

Rapportera vad du vet – inte vad du tror.

Exempel på utländska soldater ochutländsk materiel

Stridsvagn T-80U

Bandhaubits M109 G

Raketartilleri MLRS

Soldater iförda C-stridsdräkt betjä-nar en granatkastarpansarbandvagn

Luftlandsättning av fordon från flygplan

Landstigning med svävare

192 Patruller

En rapport ska innehålla 7 S.

7 SAlltid

Stund – tidpunkt när det hände

Ställe – plats där det hände

Styrka – antal

Slag – typ av fiender eller objekt

Sysselsättning – fiendens verksamhet

Symbol – märkning, siffror, förbandstecken, färg

Sagesman – vem som har gjort observationen

Vid behov

Sedan – vad patrullen gör härnäst

Patruller 193

Använd också positiv rapportering,dvs föreslå vad du kan göra för att lösa uppgiften ännu bättre.

Muntlig rapportMuntlig rapport används då meddelandet är enkelt och rap-portvägen kort.

Skriftlig rapportSkriftlig rapport används vid längre meddelanden eller när ettmeddelande innehåller fler platsangivelser, klockslag, etc.

En rapport kan också bestå av skiss, fältkarta eller flygbild/foto, med inritade uppgifter om fienden och terrängen.

Om du sänder en rapport på radio – öva på uppläsningen föresändningen, så att det går snabbt och så att du inte stakar digunder rapporteringen.

Rapport med DARTAnvänd snabbsändare, s k DART (datarapporteringsterminal),då du rapporterar på radio. Rapportmall finns som formatmall.

Exempel på rapportsammanfattningpå M-blankett

RapportsammanfattningRapportera med en rapportsammanfattning på överenskomnatidpunkter om du fått order om detta. En rapportsammanfatt-ning ska innehålla information om all fientlig verksamhetunder en viss tidsperiod, t ex den senaste timmen.

Även om du inte har något att rapportera ska du i alla fall höraav dig på överrenskomna tidpunkter.

194 Strid

StridK A P I T E L

7

Strid 195

Strid

Fienden 196Människan i strid 199Grunder i strid 206Grundläggande strids-situationer 218Metoder för gruppens eldoch rörelse 235Försvar 260Eldöverfall 264Strid i mörker 272Strid i bebyggelse 286Att ta fångar 308

I den moderna striden finns inga fron-ter. Striden förs över stora ytor och ärsnabb och våldsam. Fienden försökertränga djupt in bland våra styrkor föratt ta viktiga platser och för att slå utvåra lednings- och understödsförband.

Oavsett din befattning så måste dualltid vara beredd på strid.

Du och dina kamrater måste varaberedda att möta allt från sabotage-förband, gerillaförband till pansarför-band. Något skyddat område ”bak-om fronten” finns inte.

Kom ihåg att fienden aldrig kom-mer endast framifrån – han kommerockså från sidorna, bakifrån och upp-ifrån!

196 Strid

Fienden

Angreppsformer mot vårt samhälle

Fiendens markstridskrafter är, på sam-ma sätt som våra, indelade i olika trupp-slag (infanteri, pansar, artilleri osv).Vid strid deltar förband från olika trupp-slag. Stommen i markstridskrafternautgörs av pansarskytte- och stridsvagns-förband.

Fienden disponerar också luftlandsättnings- och marininfante-riförband. Han har även specialutbildade och vältränade fjärr-spanings- och sabotageförband. Markstridsförbanden under-stöds i regel av attackflyg och attackhelikoptrar.

Luftlandsättningsförbandens uppgift är att med helikoptrareller genom luftlandsättning med fallskärm landa långt in i vårtområde och ta viktiga platser eller slå ut våra enheter. Deenheter som luftlandsätts med fallskärm har i stort sätt sammamateriel som pansarskytteförbanden. De understöds av attack-flyg och attackhelikoptrar. Stridsvagnar kan landas in viastörre flygplatser. Luftlandsättningsförbanden kan lösa upp-gifter självständigt under flera dygn. Eftersom de har godrörlighet kan de luftlandsättas flera mil från sina anfallsmål.

Marininfanteriets uppgift är att ta hamnar och brohuvuden vidkuster. Landstigningen sker i samverkan med luftlandsättning-ar som sker långt in över kusten. Vissa marininfanteriförbandluftlandsätts med fallskärm eller landsätts från helikoptrar föratt ta sina anfallsmål. Marininfanteriet har samma utrustningoch materiel som pansarskytteförbanden. Stridsvagnar ingår iförbanden.

På samma sätt som luftlandsättningsförbanden så kan marin-infanteriet landstiga långt från sina anfallsmål.

Fienden kan också utgöras av diverse mer eller mindre välbe-väpnade grupper som genom sabotage eller gerillakrigföringförsöker slå ut viktiga mål eller störa vår verksamhet. Det kanibland vara svårt att skilja mellan fientliga soldater och civila.

© F

oto:

Ivar

Blix

t, F

BB

© F

oto:

SW

ED

INT

© F

oto:

FM

V

Strid 197

Fiendens uppträdande

• kan anfalla från luften

• har teknisk utrustning som gör att han kanupptäcka oss och strida i mörker och då vibefinner oss i skyl i skogen, framför allt omvi grupperar nära skogsbryn

• fienden kan också uppträda i små enhetersom genomför eldöverfall för att sedansnabbt försvinna från platsen

Fiendens svagheter

Fienden

• kan anfalla med högt tempo

• har gott skydd i sina pansrade fordon

• har stor eldkraft, framförallt i öppen ochsmåbruten terräng

• kan framrycka vid sidan av vägen medförband utrustade med bandgående strids-fordon och understödsfordon

Fienden kan dock få svårt att utnyttja hela sinanfallskraft och teknik, bl a på grund av följan-de:

• Det är alltid svårt att strida i okänd terrängoch under okända förhållanden.

• Stora delar av vårt land har skogsklädd ochsvårframkomlig terräng, vilket begränsarfiendens möjlighet att utnyttja hela sin rör-lighet och eldkraft.

• Fiendens förband för underhåll är perso-nalsvaga och de flesta underhållsfordonmåste använda vägar för att komma fram.

• Fiendens stridsfordon kräver stora under-hållsresurser, framför allt drivmedel ochammunition.

• Fiendens underhållsvägar blir långa ochdärmed sårbara.

Läs mer om fienden i Handbok Utländskastridskrafter.

© F

oto:

ITA

R T

AS

S/P

ress

ens

bild


198 Strid

Du måste därför

• känna till fiendens styrka och svagheter

• kunna använda dina vapen snabbt och säkert i olika situa-tioner – du kan stöta på fienden var som helst och när somhelst

• kunna ingripa snabbt och beslutsamt när läget kräver det,även om du inte fått någon order

• känna medansvar och göra ditt bästa så att ditt förbandlöser sina uppgifter

Slå överraskande och hårt motfiendens förband

Vårt uppträdandeFör att lösa våra uppgifter måste vi kunna

• skaffa oss underrättelser om fienden

• agera och ta initiativet även om det innebär risker för osssjälva

• slå överraskande och hårt mot fiendens förband – skapatillfällen då vi är överlägsna och kan kraftsamla vår eld

• vara snabba och utnyttja vår rörlighet och terrängkänne-dom, så att vi undgår fiendens eldkraft

• vara uthålliga och kunna fortsätta striden även om våraenheter skiljs från högre chef

Strid 199

Människan i strid

Stridens miljöStridens miljö kommer att utsätta dig och din grupp för storapåfrestningar, som t ex att

• vara utsatt, vara rädd för att kunna bli dödad eller skadad

• se skadade och stupade

• se sönderskjuten bebyggelse och civila som drabbats

• vänta och bli orolig för vad som ska hända

• inte få tillräcklig information om vad som händer

• känna oro över att inte kunna fullgöra din uppgift i gruppen

• trots brist på vätska och mat behöva utstå fysisk ansträng-ning

• inte få sömn eller ha torra eller rena kläder

• känna vrede och hat mot den fiende som skjuter på dig, dinfamilj och din bygd

Allt detta måste du och din grupp uthärda för att kunna lösa erauppgifter. Det går, men du gör det inte ensam. Stridsmiljön ärpåfrestande och kräver att du kan ditt jobb så bra att det sitteri ryggmärgen.

200 Strid

Soldat och chefSom chef, oavsett om man är chef för en grupp, pluton,kompani eller högre, delar man det mesta av soldatbördorna.Påfrestningarna är lika stora. Chefen oroas också över sittförband och de uppgifter man fått. Har jag fattat rätt beslut? Ärdet rätt sätt att lösa uppgiften på? Kommer fienden att agerasom jag trott? Var ska jag befinna mig under striden? Kommersambandet att fungera? Är sjukvårdsresurserna rätt fördelade?Frågorna är många. Svaren kommer under och efter striden.Möjligheter till efterklokhet kommer att finnas. ”Jag skullenog ha ...”

Förbered lösandet av din uppgift genom att besvara följandefrågor:

• Vad ska uppnås?

• Vad leder till framgång?

• Hur ska jag ta initiativet?

• Vilka åtgärder krävs?

• Vilka risker måste jag ta?

Under strid är endast det enklamöjligt.

Vid svåra situationer riktasblickarna mot chefen

Strid 201

Som chef måste du också

• ta beslut – även om de är svåra och ibland obehagliga

• vara det föredöme som soldaterna förväntar sig av dig – deförväntar sig att du kan ditt jobb och är professionell

• ta ansvar, vara rättvis och ta hand om dina soldater

• gå i täten, framför allt när uppgiften är svår och farlig

• visa mod, men se till att du inte agerar dumdristigt eller taronödiga och omotiverade risker – det är genom din kunnig-het och ditt föredöme som du skapar förtroende hos dinasoldater och chefer

• ”gilla läget”, tro på uppgiften ochkunna förklara den

• visa att du litar och tror på dina under-ställda

• känna din personals förtjänster ochbegränsningar

• kunna berömma, kräva ansvar samtge positiv och negativ kritik

Första stridenUtgången av den första striden kommer att vara mycket bety-delsefull för förbandets fortsatta stridsvärde, inte minst urpsykologisk synvinkel. Vid den första striden är det viktigt attövervinna rädslan. Det är naturligt att känna oro och rädsla.Kamraterna litar på dig och förväntar sig att du löser dinuppgift. Dessa förväntningar kan vara tuffa innan du vet hur dufungerar under strid.

Tänk på den gamla sanningen – ”som man reagerar underpressade förhållanden i fred – så kommer man antagligen attreagera i strid”. Vet du med dig att du löser din uppgift, ävenunder tuffa övningsförhållanden, så behöver du förhoppnings-vis inte vara orolig. Kom ihåg att fienden har samma oro somdu.

202 Strid

Obeslutsamhet och bristande hand-lingskraft får oftast allvarligare följ-der än misstag i fråga om tillväga-gångssätt.

Din och dina kamraters rädsla kan distraheras med verksamhetav något slag. Det väsentliga i en stridssituation är att göranågot.

Orientera och rapportera fortlöpande om vad som händer.Försök få information om och förstå syftet med verksamhetenså långt som möjligt. Du kan då själv agera om något händer.Se till att hålla ihop i stridspar, speciellt i mörker.

Är du chef – se till att ingen agerar dumdristigt eller tar onödigarisker.

Se till att Genèvekonventionen och soldatreglerna följs. Är du chef är dittföredöme, t ex vid behandling av krigsfångar av största vikt. Ett förbandsom uppträder med onödig brutalitet förlorar snart sin moral

Strid 203

Var uppmärksam på om någon i gruppen visar tecken på attbehöva mer kvalificerad hjälp.

Grupp under ”eftersnacket” – själens dagliga tillsyn

Efter stridenEfter striden är det viktigt att man motverkar stressreaktioner,drar lärdom och går vidare. Även om gruppen inte varit i direktstrid så kan man ha upplevt och känt oro och stress som måste”tappas av”. Gruppen samlas om möjligt i skydd och gårigenom vad som hänt. Låt alla i gruppen komma till tals.Gruppen måste kunna dra lärdomar och gå vidare.

Insats-/uppdragsutvärderingen leds av gruppchefen och somstöd kan följande frågor användas:

• Vad hände?

• Hur uppfattade du händelsen?

• Vad tänkte du?

• Vad kände du?

• Vad kommer att hända nu?

• Vad känner du inför det?

• Vad har du lärt dig av detta?

• Hur ska vi göra nästa gång?

204 Strid

Svårare stressreaktionerSymtom

Symtomen på stressreaktioner som måste behandlas liknarofta de reaktioner som de flesta har inför eller under strid, mentar sig försvårande uttryck. Normalt blir man ”sig själv” igennär en akut fara är överstånden, men vid kraftiga reaktionerkvarstår vissa symtom.

Exempel på tecken på svårare stressreaktioner är

• orolighet och rastlöshet

• darrningar och skakningar

• gråtmildhet

Överkänslighet och lättretlighet kan vara tecken på stressreaktion

• humörväxlingar

• sömnsvårigheter

• dålig aptit

Var observant på dina kamraters psykiska tillstånd

Man kan också reagera ”inåtvänt” med

• tom, stirrande blick

• likgiltighet

• tystnad och avskärmning

Det går heller inte att utesluta att detbakom en ”välordnad fasad” döljer sig etttotalt kaos.

Strid 205

Behandling

Det är viktigt att man tar hand om den somdrabbats av akut stressreaktion genom att gekamratstöd. Sök kontakt med honom. Be-handla honom inte som en sjuk människa, menvisa att du förstår att han är utmattad, att hanbehöver stöd och en viss omvårdnad. Få ho-nom att förstå att det han upplever är normaltoch att det inte kommer att hindra honom frånatt även i fortsättningen kunna sköta sina upp-gifter, bara han nu får vila och ta igen sig.Lyssna och undvik att prata själv eller att ge”goda råd”. Förneka inte problem och försökinte bagatellisera dem.

Säg inte åt honom att ”rycka upp sig”! Enpsykiskt utmattad person kan inte rycka uppsig. All hans energi går åt till att hålla den inreoron under kontroll. Om läget medger det bördu ordna så att han får en lugn plats att vila påoch varm mat. Det kan också vara lämpligt atthan tillfälligt får en mindre ansträngande tjänstinom förbandet.

Sömn hör till de bästa medicinerna. Även omhan behöver viss behandling får man inte ingehonom känslan av att kraven på honom harminskat. Han ska om möjligt vara kvar vidförbandet. Om kamraten är farlig för sig självoch sin omgivning måste han få kvalificeradvård.

Behandlingen ska präglas av

• snabbhet – behandling tidigt

• närhet – till egna förbandet

• enkelhet – krångla inte till det, utnyttjaförbandets personal och resurser

• förväntan – han ska bli bra

Snabbhet – Närhet – Enkelhet – Förväntan

Alla har sin psykiska och fysiska bristningsgräns.

Glöm inte bort att stödja din chef. Han behö-ver också få ventilera sina upplevelser ochfunderingar. Personer som uppträder själv-ständigt, t ex mc-ordonnanser och trossolda-ter måste också ägnas uppmärksamhet.

Du som är chef ska också se till att fördelauppgifter och arbetsbördor så att inte ”denbäste” eller den mest duglige alltid utnyttjasmaximalt. Även den duktigaste och mest strids-erfarne soldaten kan bli stressad av alltför stortarbete och ansvar.

Träna och stötta i stället den ”svaga länken”, såatt han inte brister på grund av att han kännersig värdelös eller otillräcklig.

206 Strid

Glöm inte att det är kruttemperaturen – inte yttertem-peraturen – som avgör temperaturkorrigeringen!

Grunder i strid

Färdiga till strid

Kommando (tecken): ”Färdiga till strid!”

Som soldat ska du innan du går i strid kontrol-lera

• att dina vapen är funktionsdugliga (vapen-kontroll enligt SoldR Mtrl)

• skottställningen (göra ammunitions- ochtemperaturkorrigering, ställa in grund-/stridssikte samt justera avståndsinstrument)

• tilldelad ammunition

• fordonen

• sambandsutrustningen

• sjukvårdsutrustningen

• NBC-skyddsutrustningen

• maskeringen

Vapen laddas på gruppchefens order. Dessut-om ska du

• anpassa klädseln till kommande verksam-het

• fylla på vatten och om möjligt skaffa varmdryck

• anmäla och åtgärda fel och brister

• tömma urinblåsan och tarmen

Om du tömmer blåsan före striden minskarrisken för följdskador om du blir träffad avkulor eller splitter under striden.

Strid 207

formen eller stridsutrustningen enligt din chefsbestämmande.

Läsklina med påskruvad läskände (med linne-lapp), extra linnelappar och en flaska medvårdvätska (CLP) förvaras i läsklinefodralet.Fodralet förvaras i uniformen, t ex höger bröst-ficka. Övrig vårdmateriel läggs i stridspack-ningen (uppdragssäcken).

Som gruppchef ska du dessutom kontrolleradin grupp och bestämma fördelningen av

• gruppmateriel

• tilldelad ammunition

• övrig materiel

Anmäl till chefen när din grupp är kontrollerad och klar!

Se till att sprida de orienteringar och deninformation som ges. Motverka ryktessprid-ning. Ta också chansen när tid finns att förbätt-ra dina färdigheter på dina vapen och materiel.

Vapnet kan laddas med dubbelmagasin för attdu snabbt ska kunna byta magasin under strid.

Övriga påfyllda magasin förvaras i stridsbäl-tesfickor med magasinsbotten uppåt och medden konvexa sidan utåt för att underlätta om-laddning och snabba magasinsbyten. I fickadär magasin förvaras kan du lägga ytterligareaskar med patroner.

Fältjackans dragkedja dras ner ca 20 cm varef-ter stridsbältet dras åt och framsidan på jackandras upp. På så sätt skapas utrymme för tommamagasin, vilka vid omladdning och magasins-byte stoppas innanför jackan, för att undvikasammanblandning med de magasin som ärpåfyllda.

Handgranater förvaras apterade i övriga fick-or.

Minst ett första förband förvaras i höger ben-ficka. Ytterligare första förband förvaras i uni-

Ett välövat stridspar är ofta mer effektivt än fyra soldatersom inte samtränats

StridsparStridspar är den minsta enheten där eld ochrörelse kan samordnas. Du och en kamratbildar regelmässigt ett stridspar. Det innebäratt ni självständigt eller i gruppen skyddar ochunderstödjer varandra, främst under strid. Omnågon av er blir skadad ska stridsparskamra-ten kunna dra sin kamrat i skydd, ge förstahjälpen och tillkalla sjukvårdare. Chef skaalltid utses i stridparet.

Vapen, ammunition och annan materiel förde-las inom stridsparet beroende på tilldelningoch uppgift.

208 Strid

Samtidigt och överraskande eldöppnande –största verkan

Gruppens stridGruppen strider i regel så att gruppens eld hålls samlad motsamma område eller fiende. Gruppen utgör en eldenhet. Grupp-chefen leder elden så att den utnyttjas maximalt.

Genom att kraftsamla elden till ett eldområde kan gruppen justdär bli överlägsen fienden och slå ut fordon och personal.

StridsställningEn stridsställning består av ett antal eldställningar. Den ordi-narie stridsställningen är den stridsställning där utgångsgrup-pering sker, om inte annat anges. Växelstridsställning är en nyställning med samma eldområde. Alternativ stridsställning ären ny ställning och nytt eldområde. Stridsställningen komplet-teras i regel med en skyddsställning.

Ordinarie strids-ställning

Alternativ stridsställning

Eldområde

Växelstrids-ställning

Strid 209

Om gruppen ges uppgift att vara ”beredd ...” ska elduppgiftenförberedas så att den snabbt kan utlösas på order.

Elduppgiften kan kompletteras med• när elden ska öppnas

• eldens utsträckning

• under vilken tid elden ska avges

• varifrån elden ska öppnas

• ammunitionsmängd

• när elden ska inställas

ElduppgifterGruppen får en ordinarie elduppgift och kan få en-två alterna-tiva elduppgifter. Elduppgifter ges enligt följande.

Eldområden kan kompletteras medskjutgränser (vänster, höger, hitre,bortre).

Elduppgift angivet till område”Eld mot ...””Eld mellan ... och ...”

”Fast eld mot ...””Fast eld mellan ... och ...”

”Eld framför 2.grupp (näste B)”

Elduppgift angivet med syfte”Nedkämpa pansarskyttefordon vid ...”

”Nedhåll fienden (kulsprutan) vid ...”(”... när 2.grupp passerar till dess att ...”)(”... under plutonens framryckning mellan... och ...”)

”Understöd 1.grupps framryckning mot ...”

”Avskärma pansarskyttefordonet vid ...”

”Förblinda kulsprutan vid ...”

”Belys pansarskyttefordonet vid ...”

Eld avges i angiven riktning (mellanangivna riktningar), mot upptäcktamål och mot platser där fienden be-döms vara grupperad.

Eld förbereds i angiven riktning (mel-lan angivna riktningar) så att den kanutlösas snabbt i mörker eller nedsattsikt.

Flankerande eld avges mot upptäck-ta mål framför angivet förband (angi-ven stridsställning).

Pansarskyttefordonet ska försättasur stridbart skick.

Eld avges kontinuerligt mot eldområ-det så att fienden tvingas avbrytapågående verksamhet och ta skyddeller omgruppera.

Eld avges mot upptäckta mål sompåverkar eller kan påverka 1.gruppsframryckning.

Rök läggs mellan målen och våraförband.

Rök läggs på målet.

Målet belyses.

Elduppgift Innebär

210 Strid

Val av målVid anfall

Bekämpa främst den fiende som hindrar framryckning.

Vid försvar

Bekämpa först den fiende som framrycker.

Skjut först på

• de farligaste målen – oftast framryckande soldater på närahåll, understöds- och pansarvärnsvapen samt eldbereddastridsfordon

• de tydligaste målen

• fiendens chefer

• förare

Målval

Strid 211

Eldöppnande

Med prickskytteeld nedkämpas fienden på långa av-stånd och med få skott. Skapa prickskytteskräck!

EldfördelningPskottskytt bekämpar främst

• pansrade stridsfordon på korta avstånd

Grgskytt bekämpar främst

• pansrade stridsfordon eller avskärmar demmed rök

• ej pansarskyddade mål som inte kan be-kämpas med andra vapen

Skarp- och prickskyttar bekämpar främst

• chefer och annan nyckelpersonal

• personal vid understöds- och pansarvärns-vapen

• mål som avviker i utrustning och uppträ-dande

Gruppchefen ger order om någon annan eld-fördelning ska ske.

Elden fördelas inom gruppen så att alla målbekämpas.

Naturlig eldfördelning innebär följande:

• Först tar du ”ditt” mål, dvs den fiende sommotsvarar din plats i gruppen.

• Hjälp sedan kamraterna. Börja med denfiende som är närmast ”din egen”.

Akskytt och kpistskytt bekämpar främst

• trupp som framrycker till fots i anslutningtill stridsfordon eller utanpå stridsfordon

• personal som visar sig i pansarfordon

• övrig trupp till fots eller trupp i fordon utanpansarskydd

Kspskytt bekämpar främst

• trupp som stormar

• personal vid understöds- och pansarvärns-vapen

• personal som visar sig i pansarfordon

Skjut då fienden har små möjligheter att fåskydd. Ju närmare du låter fienden komma,desto säkrare träffar du. Han får dock intekomma så nära att han kan nå fram medhandgranater. Ofta är det den praktiska skott-vidden på våra pansarvärnsvapen som avgörnär vi öppnar eld. Du får däremot ibland skjutapå längre håll när fienden ska fördröjas ellernedhållas och när du ingår i en styrka som göreldöverfall mot en grupperad fiende.

Sträva efter att öppna eld samtidigt med såmånga vapen som möjligt.

212 Strid

Gör inte eldkommandot längre än vad som behövs för attgruppen snabbt ska kunna öppna verksam eld mot målet.

Om gruppchefen inte hinner ge något kommando, eller om duinte hör detta, följ då gruppchefens exempel eller handla eftereget omdöme.

EldkommandoGruppchefen leder gruppens eldstrid, främst med eldkomman-don. Om alla ser målet och om elden måste öppnas omedelbartblir eldkommandot kort. I andra situationer måste eldkomman-dot ibland innehålla flera uppgifter, främst för att alla skakunna uppfatta målet, ställa in rätt sikte och öppna eldensamtidigt.

Uppgifter vid eldkommando Exempel

1. Vilka kommandot gäller ”1.grupp!” 2. Ammunition 3. Tempering 4. Mål ”Klockan två – stora stenen – omedelbart

höger – skyttar!” 5. Eldfördelning 6. Avstånd ”300!” 7. Sidfart 8. Eldgivningssätt 9. Antal skott eller magasin ”Tio skott!” 10. Eldöppnande ”Samtidigt eldöppnande – (anläggning!)

– eld!”

I brådskande situationer får eld öppnas utaneldkommando från chefen

Ytterligare exempel:

”Pskottskyttar!– Pansarskyttefordon!– 100– Långsam sidfart!– Eld!”

”3. grupp!– Klockan två!– Grupperad skyttetrupp!– 200!– Ett halvt magasin!– Samtidigt eldöppnande!– Anläggning!– Eld!”

”Skarpskytten!– Nedkämpa vagnchefen i

högra fordonet!– Eld!”

”Kspskytten!– Klockan tre!– Fordon!– 300– Ett halvt band pansarbryt-

ande!– Eld!”

Eld!

Strid 213

För att få bästa verkan av kspelden behövs eldreglering av omgångschef eller laddare

3 3 m

1 m

Höger 3Lågt 1

Eldobservation och eldregleringDet är viktigt att observera hur elden ligger i förhållande tillmålet. Ligger elden fel måste skyttarna meddelas detta.

Felläge uppskattas oftast i meter. Ligger din eld fel enligtmeddelad eldobservation ändrar du sikte och riktpunkt så attelden ligger mitt i målet. Detta kallas att eldreglera.

Eldens läge anges

• först i sida som ”vänster” eller ”höger”

• därefter i höjd som ”lågt (under)” eller ”högt (över)”.

Felen anges i meter (streck) och vid rörliga mål även i målbred-der (målhöjder) räknat från målets mitt.

Skott eller eldskurar som träffar avsedd del av målet benämns”träff”.

Skott eller eldskurar som träffar målet men inte mitt i angessom ”träff höger (vänster) en! Lågt (högt) en halv!”

214 Strid

Eldens inställande

Elden inställs på tecken eller kommando:”Avbryt – avbryt – eld upphör!” (repeteras av varje man),”Eld upphör!” (repeteras av varje man),”Nytt mål!””Skydd!””Avbryt!””Förflyttning!”

ÖverskjutningSkjutning över personal, t ex en grupp som rycker fram, får skeom siktlinjen går minst 30 streck (1 finger), dock minst 3 meter,över marklinjen vid överskjutningspunkten. Akskyttar skjuterpatronvis eld. Har du stöd för vapnet kan du skjuta automateld.Kpist- och kspskyttar skjuter automateld.

Tecken för ”Avbryt – avbryt –eld upphör”

Dessa bestämmelser gäller i krig. I fred gäller särskilda säkerhetsbestäm-melser som meddelas av befälet.

Överskjutning tillåten

Håll armen sträckt.Ett finger = 30 –

Siktlinje

30 –3 m

Strid 215

Exempel på riskvinklar vid understöd av framryckande grupp

100 –

3 m

B

A

A = högst halva B

FörbiskjutningVid förbiskjutning gäller följande:

Inom stridsställning:

• Försök vara i linje med dina kamrater. Ligg annars mitt iluckan mellan två kamrater och inte längre bakom än halvaluckan. Ska gruppen skjuta pansarskott måste dock allavara i höjd med varandra för att komma utanför riskområdetvid pansarskotten.

Skjutning förbi personal som befinner sig framför gruppen:

• Vid skjutning i öppen terräng ska siktlinjen gå minst 100streck (3 fingrar), dock minst 3 meter, vid sidan om perso-nalen.

• Vid understöd från stridsfordonsmonterad ksp ska siktlin-jen gå minst 50 streck, dock minst 10 meter, vid sidan ompersonalen.

• Vid skjutning i skog bör inte avståndet i djup till sidokamratöverstiga halva luckan i sidan.

Skjutning i öppen terräng

100 –

3 m

Dessa bestämmelser gäller i krig.I fred gäller särskilda säkerhetsbe-stämmelser som meddelas av befä-let.

216 Strid

Om gruppen får skadade eller stupadeOm gruppen framrycker under strid så tar sjukvårdaren ellerbakomvarande grupp hand om skadade. Gruppen fullföljeruppgiften så att inte anfallet stannar upp och fler egna skadas.Efter striden eller i en stridspaus, organiserar gruppchefenomhändertagandet av skadade.

Skadade och stupade kamrater ska så långt som möjligtomhändertas och tas med tillbaka vid tillbakaryckning. I vissafall kan din grupp eller pluton behöva återta terräng för att förastupade eller skadade kamrater tillbaka.

Om tid finns och det är svårt att ta med stupade kamrater såordna med fältgrav. Kom ihåg att märka ut den och rapporteragravens läge.

Fiendens skadade ska, enligt Genèvekonventionens krav, tasom hand på samma sätt som våra egna.

Om gruppen tar fångar under stridAvväpna fångarna och för dem i skydd. De ska sedan underbevakning föras bakåt. Om du får problem med att lösa dinstridsuppgift så bevaka fångarna och begär hjälp av din chefmed tillbakaförandet. Läs mer i avsnittet Att ta fångar.

Om gruppen tillbakarycker –ta med den skadade till varje pris!

Ingen får lämnas kvar!

Strid 217

StridspausVidta följande åtgärder vid uppehåll i striderna:

• Se till att gruppen alltid har en observatör eller post som kanvarna om fienden anfaller.

• Sök samband med övriga i gruppen. Orientera varandra.

• Är chefen stupad eller skadad så ta befälet om ingen annangör det.

• Hjälp de skadade. För dem i skydd och ge första hjälpen.Vid behov så försök avtransportera dem eller få framsjukvårdspersonal.

• Gör ammunitionsutjämning och skaffa fram mer ammuni-tion.

• Kontrollera vapen och annan materiel.

• Förbättra ditt skydd och din maskering.

• Rapportera så snart som möjligt läget till plutonchefen.

• Behåll stridsvärdet genom att om möjligt hålla värmen ochäta eller dricka något som du har med dig.

• Var beredd på strid!

Sök samband!Förbered förstrid!Höj stridsvärdet!Var beredd!

218 Strid

Grundläggandestridssituationer

Din grupp måste reflexmässigt kunna hantera ett antal grund-läggande stridssituationer. Dessa beskriver hur din grupp

• framrycker

• vidtar åtgärder vid sammanstöt med fienden

• genomför strid i anfallsmålet

• strider från stridsställning

I detta avsnitt beskrivs grunderna. Din chef bestämmer i detaljhur just ditt förband ska tillämpa dessa grunder. Se till att duoch din grupp behärskar dessa metoder och förfaranden så attde sitter i ryggmärgen!

FramryckningGruppens framryckning ska kunna ske på tecken och påkommandon.

Under framryckning ska alla i gruppen svara för observation i360˚ runt gruppen för att kunna upptäcka fienden eller spår avfientlig verksamhet. Varje man ska dessutom ges ett huvudsak-ligt observationsområde – framåt, bakåt, åt vänster eller höger– från vilket hans observation utgår från när han framrycker.Denna indelning ska ske på rutin. Se även kapitlet Patruller.Att bara observera i en riktning hela tiden blir tröttsamt.

När du observerar – låt ditt vapen följa din blick så kommer dusnabbare till skott om du upptäcker fienden. I bebyggelse ochkuperad terräng observeras även uppåt mot tak, högre vånings-plan och höjder.

Din grupp måste i snabba lägen – t ex vid sammanstöt medfienden – snabbt kunna växla framryckningssätt och riktning.Fram- och tillbakaryckning måste kunna ske samordnat medeldgivning. Detta måste vara så indrillat att det kan skereflexmässigt.

6

5

4

3

2

1

Väl inövade och indrillade åtgärder:snabbt till eld, rörelse och skydd!

En fiende som påverkar gruppensframryckning ska kunna nedkäm-pas eller avskärmas med rök

Vid halt – bibehåll observation ocheldberedskap

”Se igenom” buskage och andra ty-per av möjliga skydd och skyl – kanfienden vara grupperade där?

Strid 219

Gruppchefen leder alltid gruppens eld och rörelse.

Säkerställ genom förövning att varje man vetsin plats och uppgift i gruppen om någotöverraskande händer.

Då gruppen gör halt – bibehåll eldberedska-pen framåt, bakåt och åt sidorna. Varje manbibehåller observation och eldberedskap åtsitt huvudsakliga observationsområde. Obser-vera då och då dina kamrater på sidorna. Dettaunderlättar repetition av orienteringar och teck-en inom gruppen. Lyssna.

Gruppen förflyttar sig till fots

• samlat

• i omgångar ansatsvis framåt eller bakåt

• i omgångar växelvis framåt eller bakåt

• i omgångar med omfattning höger ellervänster

• stridsparsvis

Om det är liten risk för sammanstöt medfienden sker förflyttning med samlad grupp.

Om det är stor risk för sammanstöt sker oftastförflyttningen ansatsvis eller växelvis.

Blixtlåstekniken används för förflyttning i sida.

Om gruppen inte är i stridskontakt sker fram-ryckningen normalt utan eldgivning – du öpp-nar endast eld mot upptäckta mål som påver-kar eller kan påverka gruppens eller sidogrup-pens rörelse.

Vid passage av hinder ska den ”främsta foten”(vänster fot för högerskyttar) lyftas och förasöver hindret först, detta för att du snabbt skakunna inta skjutställning.

”Läs av” terrängen så att du vid sammanstötsnabbt kan inta skydds- eller eldställning.

Under strid eller vid risk för beskjutning skadu förflytta dig med språng mellan skydden.Om du rör dig i sidled blir det svårare förfienden att få korn på dig samtidigt som dulättare kan upptäcka fienden.

Avpassa röstläget efter situationen –ge tecken om möjligt.

Gruppen framrycker med eld ochrörelse samordnat

220 Strid

Stridsförflyttningssätten

Under strid och vid andra tillfällen då fiendenkan tänkas observera området där du ska fram-rycka måste du förflytta dig dolt och i skyddfrån upptäckt och bekämpning.

För att kunna förflytta dig tyst, dolt och skyd-dat och därefter verka med dina vapen krävsatt du

• har ordnat din utrustning så att den sitterordentligt på stridsbältet eller stridsvästen

• ser till att utrustningen inte skramlar

• skyddar vapnets mynning, sikte och meka-nism från jord och lera

• medför vapen och ammunition på ett säkertsätt

• anpassar förflyttningssättet efter terrängen

• behärskar samtliga stridsförflyttningssättoch snabbt kan växla mellan dem

• är stark och uthållig

Anpassa förflyttningssätten efter terrängen

Strid 221

Framryckning förbereds på kommando:

”Förflyttning!”

På kommandot ska du• sluta skjuta, säkra vapnet (vid granatgevär

görs patron ur) och ta skydd

• ställa in grundsiktet och fälla in riktmedlet

• byta till fullt magasin och i mån av tid fyllapå patroner

• ta tillvara patroner och magasin samt stängaväskorna

• fästa verktyget i stridsbältet

Fall ned på knä

MinnesregelSkydd – Säkra – Sikte – Väska – Verktyg

Intagande av skydd

© F

oton

: MS

S

”Följ mig!”

Ta emot med vänstra handen (inte vapnet) och skyddavapnet mot smuts och snö. Sök skydd i terrängen förkroppen

Om möjligt – observera framåt – nedkämpa fienden – håll samband med övriga igruppen. Vid behov – sök bättre skydd. Utnyttja uppehåll i beskjutningen

Framryckningen igångsätts på kommando:

”Till ...! (Med språng!) (Hukande!) (Krypan-de!) (Ålande!) (Smygande!) (Växelvis smy-gande!) – (Skyttekolonn!) – Framåt! (Bakåt!)(Åt höger!) (Åt vänster!)”

Följ efter gruppchefen på lämpligaste (snab-baste) sätt på kommando:

”Följ mig!”

Du väljer själv förflyttningssätt på komman-do:

”Till ...! Enskilt! Framåt!”

Framryckning upphör på kommando:

”Halt! Skydd! Eldställning!”

Skydd intas på kommando:

”Skydd!”

222 Strid

Smygande

Om sammanstöt med fienden väntas vid fram-ryckning i skog, mörker eller nedsatt sikt skerförflyttningen smygande. Framryckningensker långsamt och med skärpt uppmärksam-het. Gör halt med korta mellanrum för attobservera och lyssna. Bär vapnet i färdigställ-ning.

Mycket nära fienden kan smygande utförasväxelvis. Samarbeta inom stridsparet så att ensmyger fram ungefär fem meter medan strids-parskamraten är eldberedd och observerar ochlyssnar. Framryck om möjligt från ett skyddtill ett annat.

Krypande på händer och knän

Använd vapenställningen ”på bröstet gevär”.Kolven kan släpa i marken. Granatgevär skainte släpa i marken eftersom det kan orsakametalljud.

Automatkarbin och pansarskott

Granatgevär

Automatkarbin och pansarskott

Kulspruta 58

Krypande på armbågar och knän

Automatkarbin bärs med pistolhandtaget i hö-ger armveck. Pansarskott bärs på ryggen ellervänster underarm. Vapenremmen samlas i hö-ger hand. Då pansarskott medförs som första-handsvapen bärs detta på höger underarm.

Strid 223

Ålning med pansarskott. Vapnet bärs på höger under-arm. Riktmedel och avfyringsinrättning skyddas

Ålning med kulspruta. Pistolhandtaget hålls i högerarmveck. Ammunitionsbandet från kassetten skyddasmed höger hand

Prickskyttegevär. Vapnet bärs så att optik och meka-nism skyddas. Linsskydden ska vara stängda

Dubbeltuber till granatgevär bärs i handtagen och försframför kroppen

Ålning

Automatkarbin. Vapnet hålls upp från marken så att detinte smutsas ned eller skadas. Övriga vapen medförspå motsvarande sätt

Granatgevär. Riktmedel hålls uppåt. Se upp så att inteslutstyckets tratt slår i stenar o dyl som då orsakar me-talljud

Ålning med automatkarbin. Pistolhandtaget hålls i hö-ger armveck. Främre och bakre sikte skyddas

Hasning

Kroppen flyttas genom att man häver sig framåtpå armbågarna och skjuter ifrån med fötterna.

224 Strid

Stridskolonn

Stridstriangel

Stridslinje

Gruppens plats i plutonenGruppen framrycker ofta i pluton där pluton-chefen grupperar plutonen i olika framryck-nings- och stridsgrupperingsformer.

Plutonens former är

• led

• stridskolonn

• stridstriangel (stridskvadrat)

• stridslinje

Plutonen disponerar normalt 300 x 300 meterför sin stridsgruppering.

Plutonchefen är i regel den som bestämmerplutonens stridsgrupperingsform.

Val av grupperingsform styrs av

• uppgiften

• hur fort plutonen måste framrycka

• vilken eldberedskap plutonen ska ha bero-ende på risken för sammanstöt med fien-den

• terrängens utseende

• risken för minor

Kommando: ”1.pluton – vid STORA GRANEN– kompass 1400 – stridskolonn (stridstriang-el) (stridslinje) – (0 meters lucka) – (halvbredd, halvt djup) – (1.grupp riktgrupp) – påstället! (framåt!)”

300

m

100 m

100-150 m50 m

150-

300m

100-

300

m

150-300 m

Strid 225

Beroende på läget kan gruppchefenvälja att framrycka med för- ellerefterpatrull.

Stridsgrupperingsformer är olika sättpå vilka enheter och soldater ordnastillsammans. Gruppen använderstridsgrupperingsformer för att un-derlätta ledning, samordning, för attförändra eldberedskapen samt föratt skapa handlingsfrihet.

Gruppen till fots disponerar 50 x 50 m för sin manövrering och strid(med stridsfordon 100 x 100 m)

Gruppens stridsgrupperingsformerGruppchefen framrycker med sin grupp och grupperar den påolika stridsgrupperingsformer. Gruppen disponerar en yta på50x50 (med stridsfordon 100x100) meter för gruppering.

Gruppchefen är i regel den som bestämmer gruppens strids-grupperingsform.

Val av grupperingsform styrs av

• uppgiften

• hur fort gruppen måste framrycka

• vilken eldberedskap gruppen ska ha beroende på risken försammanstöt med fienden

• terrängens utseende

• risken för minor

226 Strid

Skytteled

Kommando: ”1. grupp! – vid STENEN! – mot BJÖRKEN!– skytteled! – på stället!”

Framryckning sker genom att alla rör sig i samma spår.Spejare kan framrycka framför gruppen. Formen an-vänds i besvärlig terräng, när det finns risk att trampa påtråd- eller truppminor eller när framryckningen måsteske snabbt. Formen medger enkel ledning med chefen itäten. Eldberedskap och observation i sida är mycket godmen begränsad i fronten.

Skyttekolonn

Kommando: ”1. grupp! – vid…! – mot …! – skyttekolonn– 5 meters lucka! – på stället!”

Framryckning sker som vid skytteled med den skillna-den att soldaterna framrycker förskjutet i sida. Spejarekan framrycka framför gruppen. Formen medger höghastighet och enkel ledning. Eldberedskap och observa-tion framåt ökar jämfört med skytteled. Eldberedskap isida är något lägre jämfört med skytteled.

Skyttesvärm

Kommando: ”1. grupp! – vid…! – mot …!– skyttesvärm på stället!”

Framryckning sker genom att gruppen rör sig i två spår.Normalt är luckan mellan omgångarna 20 meter. Eldbe-redskap och observation framåt och i sida är god. For-men används bl a i bebyggelse för att kunna ha uppsiktöver de övre våningsplanen på motsatt sida. Skyttesvärmanvänds också som en förberedelse för att gå ut påskyttelinje.

Ingen hopklumpning!Se till att hålla minst 3-5 m avstånd och lucka till närmaste

kamrat!

3-5 m

Grupp på skytteled

0-5 m

Grupp på skyttekolonn

20 m

Grupp på skyttesvärm

Chefens och övriga gruppmedlemmars plats i formeringen beror påorganisation, utrustning och uppgift.

Strid 227

Skytteplog

Kommando: ”1. grupp! – vid…! – mot …!– skytteplog på stället!”

Framryckning sker genom att gruppen rör sig i plogform.Eldberedskap och observation framåt är mycket god ochi sida god. Formen kräver samordning och aktiv ledningoch begränsar framryckningshastigheten. Skytteplog an-vänds också som en förberedelse för att gå ut på skytte-linje.

Skyttelinje

Kommando: ”1. grupp! – vid…! – mot …!– skyttelinje på stället!”

Framryckning sker på linje sida vid sida. Formen germaximal eldberedskap och observation framåt. Den germinimal eldberedskap och observation i sida. Formenkräver samordning och aktiv ledning och begränsarframryckningshastigheten. Skyttelinje används bl a dågruppen strider i anfallsmål och vid strid från stridsställ-ning.

Övriga grupperingsformerPilformering

Formen används då man vill ha eldberedskap och obser-vation åt alla håll. Formen medger omfattning med denbakre omgången vid sammanstöt i front.

Y-formering

Formen ger god eldberedskap och observation framåt.Den används t ex vid förföljning och då risken försammanstöt är stor. De två främre soldaterna kallasspejare (säkringsmän) och kan, om gruppchefen finnerdet lämpligt, förstärkas med ytterligare två man.

T-formering

Som y-formering med samma syfte, men med högreeldberedskap och observation i fronten.

Grupp på pilformering

Grupp på y-formering

Grupp på skytteplog

10-20 m

3-5 m

Grupp på skyttelinje

5 m

228 Strid

SammanstötSammanstöt kan ske vid tre situationer:

• Vi är i förhand, dvs vi upptäcker fienden innan fiendenupptäcker oss.

• Vi är i efterhand, dvs fienden upptäcker oss först ochöppnar eld.

• Duell, dvs vi och fienden upptäcker varandra samtidigt ochstrid är den enda utvägen.

När din grupp hamnar i sammanstöt kan du och dina kamratervara i olika situationer. Det kan vara så att du inte upptäckerfienden innan han skjuter – du är då i efterhand. Din stridspars-kamrat däremot kan ha sett fienden innan eld öppnas – strids-parskamraten är då i förhand eller duell. Allt detta kan skeväldigt fort.

Enskild soldats (stridspars) åtgärder vid sammanstöt

Åtgärder vid sammanstöt i förhand

• Inta låg ställning.

• Observera mot fienden – var är de? hur många? typ?

• Agera därefter enligt det som bestämts och övats i förvägeller efter din chefs kommando.

Åtgärder vid sammanstöt i efterhand

• Inta skydd eller låg ställning.

• Besvara elden och målange fienden.

• Avskärma eventuellt med rök.


Åtgärder vid sammanstöt vid duell

• Öppna eld – ta initiativ till strid.

• Skjut dig ner i lägre skjutställning enligt ”trestegsprinci-pen”.


Sammanstöt innebär plötslig kon-takt/stridskontakt med fienden påannan plats än den förväntade.

Eld öppnas– på gruppchefs kommando– i självförsvar

Strid 229

Trestegsprincipen

1. Skjut i stående ställning (jaktskott)

2. Förflytta dig snabbt i sidled, gå ner i knästående skjutställning och öpp-na eld mot fienden

3. Förflytta dig snabbt ytterligare i sidled till en bättre eldställning – gåner i knästående skjutställning och nedkämpa fienden

Du agerar inom en ungefärlig yta av3 x 3 m. Rörelsen ska, i förhållandetill fienden, vara i sida. Terrängenutnyttjas för skydd och skyl. Normaltanvänds inte liggande skjutställning(om inte fienden och/eller terrängentvingar dig). Snabbhet är av störstavikt

© F

oton

: MS

S

230 Strid

Sammanstöt i grupp

Vid sammanstöt med fienden ska din grupp kunna

• framrycka och nedkämpa fienden genom samordning aveld och rörelse

• ta stridsställning och därifrån

– nedkämpa fienden

– understödja sidogruppen

– försvara tagen terräng

• bibehålla stridskontakten med fienden under fram- ellertillbakaryckning

• lösgöra från stridskontakten och genomföra kringgång,(fortsätta framryckningen) eller genomföra urdragning (till-bakarycka)

Förhandssituation

Om gruppen är i förhand måste gruppchefen snabbt bestämmaom gruppen ska

• öppna eld och nedkämpa fienden eller

• inte öppna eld för att kunna kringgå fienden eller tillbaka-rycka

Fienden nedkämpas genom att gruppen snabbt och dolt sökersig ut på skyttelinje (stridsgrupperar) och

• anfaller med eld och rörelse eller

• tar stridsställning och öppnar eld

Strid 231

Efterhandssituation

Om gruppen är i efterhand ska gruppen

• ta skydd och besvara elden

• eventuellt kasta rökhandgranater för att skapa ett tillfälligtskyl

• dolt försöka ta sig ut på skyttelinjen i höjd med gruppchefen– fronten ska vara mot fienden

Därefter måste gruppchefen snabbt bestämma om gruppen ska

• anfalla och nedkämpa fienden

• genomföra sidoförflyttning för att söka ny stridsställningoch därefter nedkämpa fienden

• försvara stridsställning

• lösgöra för att kunna kringgå fienden eller tillbakarycka

Duellsituation

Om gruppen hamnar i en duellsituation ska gruppen

• öppna eld – målange fienden efter hand och

• snabbt gruppera ut på skyttelinje

Därefter måste gruppchefen snabbt bestämma om gruppen ska

• försvara stridsställning

• anfalla och nedkämpa fienden

• lösgöra för att kunna kringgå fienden eller tillbakarycka

Vad gruppchefen väljer att göra beror på– uppgiften– fienden– terrängen

Som gruppchef – fastställ i förväg hur gruppen ska agera vidolika former av sammanstöt. Om händelseförloppet inte blirsom du tänkt – ge kommando för annat agerande.

232 Strid

5. Överraska. Utnyttja snabbt och hänsyns-löst varje tillfälle som fienden ger, men låtdig själv inte bli överraskad. För att kunnaöverraska fienden och själv undgå över-raskningar krävs vaksamhet och hög strids-beredskap samt att du är förutseende.

6. Var beredd att snabbt övergå till försvar.Fienden ligger inte still och låter oss skjutaoch manövrera bort honom, utan sätter iregel in snabba och hårda motanfall.

7. Handla självständigt. Anfallet upplösesofta i strid mellan mindre enheter.

8. Håll samband med gruppchefen och dinakamrater, håll reda på läget, rapportera.

9. Håll anfallsriktningen. När du är upptagenav striden är det lätt att tappa orientering-en.

10. Spara på ammunitionen. Ersätt så snartsom möjligt förbrukad ammunition. Be-håll en reserv.

När du strider i anfallsmålet ska du vara kontrollerataggressiv, beslutsam och snabb. Det gäller ditt ellerfiendens liv.

När gruppen tagit sitt anfallsmål

Det gäller att agera snabbt så att en vunnenframgång kan utnyttjas för att ytterligare be-kämpa fienden eller ta terräng. Var beredd attunderstödja eller gå framåt. Var framföralltberedd på att möta ett fientligt motanfall!Rapportera till plutonchefen. Vidta åtgärderenligt Försvar av taget anfallsmål.

Kommando: ”Eldställning!”

Strid i anfallsmål

Striden i anfallsmålet sker genom att grupper,omgångar, stridspar och enskilda soldater sam-arbetar och genom eld och rörelse tar terräng,varifrån fienden bekämpas.

Svagt motstånd kan genom närstrid och hand-gemäng nedkämpas.

Striden genomförs med

• understöd, dvs eld från sidogrupp elleromgång för att möjliggöra förflyttningar,omfattningar och kringgångar

• förflyttning till oförsvarad terräng, vari-från fienden bekämpas

• eldstötsförfarande vid strid i tät skog ellervid nedsatt sikt

• stormningsförfarande mot en underlägsenfiende

• närstrid vid inbrytning i anfallsmål

Tio minnesregler för strid i anfallsmål

1. Du måste vilja nedgöra fienden. Under-skatta inte fienden. Underskatta inte hellerdin egen förmåga.

2. Låt dina kulor och granater göra arbetet.Kulan och granaten är snabbare än språng-et men du får inte heller tveka att gå ihandgemäng om du inte hinner ladda omeller inte kan verka med ditt vapen.

3. Ta vara på alla möjligheter till skydd.

4. Utnyttja det skydd och den eldverkan somunderstödsförbanden ger. Utan deras eldkommer det att bli mycket kostsamt attlösa din uppgift.

Strid 233

Frontalt skydd

Flygskydd

Fria omgruppe-ringsvägar

Fältarbetenunderlättas

Försvarbara skjutavståndFlankerande skjutriktning

Fly skogsbryn

Fritt skottfält

Strid från stridsställning

Strid från stridsställning genomförs för attkunna nedkämpa fienden eller för att under-stödja sidogruppen. Strid från stridsställningkan också genomföras för att försvara enplats. Då gruppen anfallit och tagit terrängenvidtar man genast eldförberedelser för att kun-na fortsätta striden från stridsställningen.

Stridsställning väljs om möjligt där fiendeninte kan framrycka med bred gruppering. Ut-nyttja naturliga hinder och skydd.

Från stridsställningen ska gruppen kunna kraft-samla elden mot ett eldområde.

En stridsställning ska dessutom medge

• frontalt skydd – undgå fiendens direktskju-tande understöd

• flankerande skjutriktning – vår eld ska slåi fiendens veka sida

• försvarbara skjutavstånd – vår eld måsteträffa och ge verkan

• fritt skottfält – det är fienden som ska taemot vår eld – inte terrängen framför oss

• fly skogsbryn – låt skogsbrynet skydda ossmot fiendens granateld

• flygskydd – undgå fiendens flyg, helikop-trar och UAV 1)

• fältarbeten underlättas – vi måste kunnaanvända minor och även kunna förbättravårt skydd (gräva ner oss)

• fria omgrupperingsvägar – urdragningbakåt ska kunna ske skyddat och snabbt

1) UAV = Obemannad flygande farkost(Unmanned Aerial Vehicle)

Eldområde

Eldområde

Ordinariestridsställning

Växelstridsställning

Alternativstridsställning

234 Strid

Eldförberedelser

Gruppen vidtar följande eldoch stridsförberedelser:

• Tilldela eldställningar.

• Utse observatör och ge bevakningsområde.

• Ange utgångspunkter för målangivning.

• Kontrollera samband inom gruppen och med sidogrupp.

• Ange vid behov skjutgränser.

• Mät avstånd.

• Välj rätt vapen beroende på fiendeläget och terrängen.

• Räkna över ammunitionen och omfördela vid behov.

• Anmäl ”eldberedd” till plutonchef.

Om läget tillåter gör gruppen följande:

• Skottfältsröj så att ni får fritt skottfält.

• Minera eller förbered minering.

• Rekognosera tillbakaryckningsväg.

• Föröva striden.

På order gör gruppchefen (ställföreträdaren) följande:

• Rekognoserar växelstridsställning.

• Rekognoserar alternativ stridsställning.

• Anmäl ”försvarsberedd” till plutonchefen då rekognoser-ingen är klar.

Om tiden medger förbereds växel- och alternativ stridsställ-ning på samma sätt som den ordinarie stridsställningen.

Åtgärderna beskrivs i Försvar av taget anfallsmål.

Minnesregel!EldställningObservatörBevakningsområdeUtgångspunkterSambandAm- och skaderapportRapport till plutonchefEldställningar – förbättra

Strid 235

Metoder för gruppens eld och rörelse

Målangivning är av största vikt ochska alltid repeteras av samtliga. Allförflyttning ska ske så snabbt sommöjligt.

De metoder som gruppen kan använda för att samordna eld ochrörelse är

• ansatsvis fram- och tillbakaryckning

• växelvis fram- och tillbakaryckning

• omfattning höger eller vänster

• eldstötsförfarande

• stormningsförfarande

• blixtlåsförfarande höger eller vänster

• korridorförfarande

• närstrid

• sammanstöt med stark fiende

• försvar av taget anfallsmål

• understöd

• eldöverfall

Det absolut viktigaste vid inledningen av varje strid är att vinnaeldstriden, dvs skapa eldöverlägsenhet innan någon rörelsepåbörjas.

Eldöverlägsenheten skapas och bibehålls genom att så mångavapen och vapensystem som möjligt samtidigt verkar motfienden samt att den enskilda soldaten och gruppen ageraraktivt och med kontrollerad aggressivitet.

För dig gäller följande:

• Håll din plats, riktning och rättning under framryckningen.

• Följ gruppchefens tecken, kommandon och uppträdande.

• Repetera tecken och kommandon, så att de tränger igenomsnabbt.

• Elden öppnas av den som först upptäcker fienden eller påkommando från gruppchefen. Om du inte ser några mål –skjut mot punkter där fienden kan vara grupperade. Riktalågt.

Om din grupp kan öppna eld snabbtoch kraftsamlat så kan fiendenshandlingskraft förlamas av förlusteroch förvirring. Din grupp ska dåsnabbt och hänsynslöst utnyttja ettsådant övertag till att nedkämpa fien-den eller jaga honom på flykten.

Samtliga metoder kräver förövningoch att varje man vet vad han skagöra vid t ex sammanstöt. Skaparutinförfaranden för att ha något attutgå från.

236 Strid

Ansatsvis framåt

Kommando:”1. grupp – ansats-vis framryckning –(2. omgång under-stödjer!) – 1. om-gång – framåt!”

Ansatsvis bakåt

Kommando:”1. grupp – ansats-vis tillbakaryckning– (1. omgång – un-derstödjer!) – 2.omgång – bakåt!”

Beroende på terrängen – ta ut luckamellan omgångarna så att under-stöd med eld kan ske! 1.omgångframrycker 5-15 m framför 2.omgång.2.omgång framrycker alltid till i höjdmed 1.omgång.

3

1

2

1

3

2

Vid förbiskjutning gäller särskildasäkerhetsbestämmelser.

Strid 237

Växelvis framåt

Kommando:”3. grupp – växelvisframryckning – (2.omgång – under-stödjer!) – 1. om-gång – framåt!”

Växelvis bakåt

Kommando:”3. grupp – växelvistillbakaryckning –(1. omgång – under-stödjer!) – 2. om-gång – bakåt!”

Gruppchefens omgång kvarstan-nar och understödjer 2.omgångenstillbakaryckning.2.omgång tar stridsställning 5–20m bakom, understödjer 1.omgång-ens tillbakaryckning osv.

Beroende på terrängen – ta ut luckamellan omgångarna så att under-stöd med eld kan ske!

3

1

2

1

3

2


238 Strid

Du och din grupp har endast någrationdels sekunder på er att ta initiati-vet – gör det och gör det kraftfullt!

Plutonchefen och gruppchefen kanbeordra att luckor och avstånd mins-kas för att man ska kunna ha sam-band med varandra.

Kommandon:”Eldstöt!” ”Framåt!””(Gå på marsch!)” ”(Eldställning!)”

Vid fredsövningar ska vapnet varasäkrat vid all förflyttning! Vid eldav-brott – säkra och följ med i rörelsen.Vapnet riktas i ofarlig riktning.

Eldstötsförfarande

Eldstötsförfarande används i tät skog, i mörker eller i situatio-ner där gruppen med hänsyn till säkerheten inte kan understöd-ja sig själv. Momentan eldöverlägsenhet eftersträvas.

Eldstötsförfarande i förhand eller i duell

• På kommando eller tecken – stridsgruppera på linje.

• På kommando ”Eldstöt!” skjut i stående ställning.

• På kommando ”Framåt!” framryck snabbt 5-10 meter utanatt säkra vapnet.

• På kommando skjuter du därefter eldstöt i stående ställ-ning, framrycker snabbt 5-10 meter, skjuter eldstöt osv, tillsfienden är nedkämpad eller skingrad.

• På kommando ”Gå på marsch” genomförs närstrid där eldoch rörelse om möjligt samordnas inom stridsparen.

• På kommando ”Eldställning” övergår gruppen till strid frånstridsställning.

1 2 3 4Eldstöt! Framåt! Eldstöt! Framåt – Gå på marsch!

Strid 239

Eldstötsförfarande i efterhand

• Ta skydd omedelbart, strids-gruppera på linje och skjut påkommando ”Eldstöt!” ett ma-gasin i eldskurar eller patron-vis i snabb följd. Kulsprute-skytt skjuter ett band i eld-skurar.

• Ser du att fienden rycker fram,innan gruppchefen har kom-menderat skydd eller eldstöt,kommenderar du ”Eld!” ochskjuter själv.

Kommandon: ”Skydd!” – ”Ettmagasin eld!” – ”Byt maga-sin!” – ”Eldstöt!” – ”Fram-åt!”

Var kallsinnig och avge så välriktadeld som möjligt. Se upp så att grup-pen inte grips av panik och börjarskjuta okontrollerat.

• Byt snabbt magasin eller kassett.

Gruppchefen måste sedan bedöma:

• Vi har övertaget och framryckning är möjlig:

– Avge eldstöt i knästående ställning.

– Fortsätt framåt med eldstötsförfarande.

åt. Spring inte baklänges – det går långsammare och du kansnubbla.• Då fienden är för stark, framryckning inte är möjlig och du

och din grupp strider i pluton:

– Försvara tagen terräng.

– Rapportera till plutonchefen.

• Fienden är för stark, fram-ryckning är inte möjlig ochgruppen uppträder enskilt:

– Försvara tagen terrängeller

– Lösgör från fienden ochfullfölj tidigare uppgift

Om gruppen ska lösgöra sigmed eldstötsförfarande kom-menderas ”Eldstöt !” – ”Bakåt!” osv. Spring då 10 meter bak-

• Taskydd

• Sidoför-flyttning

• På kommando –ett magasin eld!

• Sidoförflyttning/byt magasin

• På kommando –eldstöt!

• På kommando– framåt

Dina åtgärder

1 2 3 4Eldstöt! Bakåt! Eldstöt! Bakåt!

Vinn eldstriden!

Kommandon: ”2.grupp – Eld-stöt!” – ”Bakåt!” – ”Eldstöt”– ”Bakåt” osv

Framåt!4

Skydd! Ett maga- Eldstöt! sin eld! Byt magasin!

321

240 Strid

Omfattning

Omfattning används då terrängen kan utnyttjas för anfall in ifiendens flank. Fördelen med omfattning är att man ofta kanunderstödja en rörelse under längre tid och intill en linje därden anfallande styrkan överraskande kan öppna eld mot fien-den.

Omfattning inom en grupp som strider inom en pluton får baraske om plutonchefens stridsplan tillåter rörelser i sida och djupframför egen trupp. Risken för vådabeskjutning kräver att allaär helt säkra på eldområden och skjutgränser.

Omfattning genomförs på följande sätt:

• På gruppchefens tecken söker sig gruppen snabbt och doltut på skyttelinje, alternativt sker omfattning direkt ur denstridsgrupperingsform man har.

• Gruppchefen kommenderar: ”1. omgång! – omfattningvänster!” Kommandot innebär att 2. omgång genast skasöka stridsställning för att kunna understödja 1. omgångensframryckning.

• Gruppchefen anger vid behov skjutgränser för den omgångsom ska understödja. Exempel: ”2. omgång! – skjutgränsvänster! – RÖDA HUSET! – vänstra gaveln!”

• Omfattningen inleds med kommando: (2. omgång! – an-läggning!) 1. omgång! – framåt! (följ mig!)”

Stridsgruppera på skyttelinje Omfattning med understöd

Strävan är att genomföra omfatt-ning med hel grupp med understödfrån en eller flera grupper.

1 2

Kommando:”1.grupp skyttelinje! – 1.omgång omfattning vänster! – 2.om-gång skjutgräns vänster RÖDA HUSET, vänstra gaveln! –(2.omgång anläggning!) – 1.omgång framåt (följ mig)!”


Strid 241

Kommandon:”Eldställningar!””Buskridån – 1/2 magasin– eld!””Storma!””Inbrytningspunkt STORAGRANEN!””Ansatsvis (växelvis) –1. omgång framåt!””Gå på marsch!””Eldställningar!”

Tänk på följande vid stormningsförfarande: håll din plats, riktning ochrättning under framryckningen. Ta ut ”din egen” inbrytningspunkt i förhållan-de till den som gruppchefen anger så att gruppen inte klumpar ihop sig vidinbrytningen.

1

2

3

4

5

6

Stormningsförfarande

Stormningsförfarande används i syfte att nedkämpa fiendenoch/eller ta terräng. Stormning kan genomföras ansatsvis ellerväxelvis. Förutsättning för stormning är eldöverlägsenhet.

Gör så här då gruppen är i förhand:

• På kommandot (tecknet) ”Eldställningar!”– stridsgrupperapå skyttelinjen i höjd med gruppens främste soldat.

• Öppna därefter eld enligt gruppchefens eldkommando, t ex”Eldstöt!”. Vinn eldstriden!

• När gruppen vunnit eldstriden påbörjas stormningen. Grupp-chefen kommenderar ”Storma!”

• Gruppchefen anger därefter gruppens inbrytningspunkt.Som inbrytningspunkt väljs ett tydligt terrängföremål somalla kan se, t ex ”Inbrytningspunkt STORA GRANEN!”

• Gruppchefen anger därefter (vid behov) framryckningssättoch vilken omgång som ska framrycka, t ex ”(Ansatsvis) –(1.omgång) – framåt!”

• Stormningen sker sedan genom att omgångarna ansatsvis(växelvis) understödjer varandra med eld under framryck-ningen.

• På kommandot ”Gå på marsch!” övergår gruppen till när-strid. Normalt sker detta vid inbrytningspunkten.

• På kommandot ”Eldställningar!” övergår gruppen till stridi stridsställning. Detta sker då gruppen tagit anfallsmålet.

Gör så här om ni hamnar i duell:

• Öppna snabbt eld mot fienden och ange mål.

• Agera sedan som i förhand.

Om ni hamnar i efterhand:

• Ta skydd!

• Agera sedan som i förhand.

242 Strid

Blixtlåsförfarande

1

2

3

4

Blixtlåsförfarande

Blixtlåsförfarande används vid lösgörande efter sammanstöt isida eller som ett sätt att göra sidoförflyttning. Metoden kananvändas med eller utan eldgivning. Gruppen drar sig normaltur i samma riktning som den hade före sammanstöten.

Blixtlåsförfarande vid efterhand eller duell

• Ta skydd och vänd upp på linje mot fienden.

• Besvara eldgivningen omedelbart. Eldöverlägsenhet ska-pas genom att gruppchefen kommenderar ”Eldstöt!”

• Vinn eldstriden eller avskärma med rökhandgranat.

• Gruppchefen fattar beslut att lösgöra gruppen och kom-menderar ”Blixtlås – höger! (vänster!)”

• Soldaten längst till vänster (höger) skjuter sig upp tillstående ställning. Han vänder utåt vänster (höger) i syfte attkontrollera att ingen kamrat lämnas kvar till vänster (höger)om honom. Därefter rusar han bakom gruppen och tareldställning på motsatta flanken.

• Då han passerar sin stridsparskamrat närmast anmäler han”Klart!” och tar kroppskontakt i syfte att kontrollera attkamraten inte är skadad eller död.

• Stridsparskamraten avbryter eldgivningen och gör som sinkamrat. Om gruppen är liten måste elden hållas ut under 5-10 sekunder – risken är annars att alla är på språng och ingenskjuter.

• Förfarandet fortsätter tills gruppchefen stannar eller kom-menderar ”Eldställningar!” eller ”Följ mig!”

Kommando: ”2. grupp – skydd – eldstöt – blixtlås – höger(vänster)!”

Blixtlåsförfarande då vi är i förhand sker på motsvarande sätt.

Blixtlåsförfarandet är ammunitions-krävande! Se till att hålla ut elden tillsatt gruppen är lösgjord från fienden!

Strid 243

12

Korridorförfarande

Korridorförfarande används vid sammanstöt då lösgöring skaske eller som metod för tillbakaryckning. Metoden medger ensnabb tillbakaryckning i terräng som inte tillåter en bredgruppering (t ex i bebyggelse eller vid risk för minor). Förfa-randet kan användas med eller utan eldgivning.

Korridorförfarande vid efterhand eller duell

• Främsta man eller stridspar öppnar eld samt målanger.

• Gruppchefen kommenderar ”Korridor! – bakåt!”

• Samtliga tar 1-2 steg framåt – utåt. Då gruppen framryckerpå skyttekolonn bildas två led med 6-10 meters mellanrum.Då gruppen framrycker på skyttesvärm bibehålls former-ingen.

• De främsta soldaterna skjuter patronvis eld eller eldskurar(eldstöt) i knästående ställning i syfte att nedkämpa ellernedhålla fienden för att kunna påbörja sin tillbakaryckning.Övriga observerar framåt – utåt.

• Skyl kan tillfälligt skapas genom att kasta rökhandgranat!

• Den främsta av soldaterna avbryter eldgivningen, vänderinåt, lokaliserar bakomvarande kamrat och tillbakaryckersnabbt mellan kamraterna. Under förflyttningen byter hanmagasin och tar eldställning i kön på gruppen på sammasida som före förflyttningen.

• När den förste soldaten passerar den andre soldaten öppnarden tredje soldaten eld (eldstöt).

• När den tredje soldaten öppnar eld skjuter den andresoldaten 1-2 eldskurar och påbörjar sin rörelse bakåt.

• Förfarandet fortsätter tills gruppchefen stannar eller kom-menderar ”Eldställningar!” eller ”Följ mig!”

Kommando: ”2. grupp – korridor – bakåt!”

Rökhandgranater kan förberedas av någon av de bakre solda-terna. Denne kastar rökhandgranaten när säkerheten medger.

Korridorförfarande då vi är i förhand sker på motsvarande sätt.

1

2

3


I bebyggelse sker observation (eld-givning) mot motsatt sida (högre vå-ningsplan).

244 Strid

Närstrid

Om gruppen kommer nära fienden kan den tvingas övergå tillstrid på korta avstånd vilket innebär strid med eldhandvapen,kulsprutor och handgranater. Gruppchefen låter då tillfälligtgruppens soldater och stridspar själva samordna eld och rörel-se.

Kommando: ”Gå på marsch!”

Handgemäng används då striden inte längre kan genomförasmed eld. Handgemäng genomförs med bajonett, slag ochstötar med ditt eldhandvapen, tillhyggen som yxa och spadesamt med sparkar och slag.

Vid närstrid – samarbeta inom stridsparen

Vid närstrid – tveka inte – det gällerditt eller fiendens liv. Samarbeta istridsparet eller i omgångar – tvåsamtränade soldater klarar sig of-tast bättre än fyra soldater som slåssvar för sig.

Strid 245

1. Skydd

2. Rök

3. Sidoförflyttning

4. Stridsgruppera 5. Nedkämpa

Sammanstöt med stark fiende

Då gruppen strider till fots och får sammanstötmed en stark fiende gäller följande.

Om gruppen är i förhand måste gruppchefensnabbt bestämma om gruppen ska

• ta stridsställning och nedkämpa fienden

• eller kringgå fienden

Om gruppen är i efterhand ska gruppchefenagera enligt följande:

• Ge kommando ”Skydd!”

• Ge kommando ”Lindqvist – en rökhand-granat – eld!” och avskärma med rökhand-granater.

Tänk på att fiendens kulor inte hejdas avröken och att röken i vissa fall avslöjar dinposition mer än den skyddar dig.

• Ge kommando ”Förflyttning – följ mig!”och dra sedan ur gruppen bakåt eller åtsidan snabbast möjligt. Släpa med eventu-ella skadade.

Gruppchefen måste sedan välja mellan

• söka ny stridsställning – minst 100-200meter från platsen för sammanstöten ochdär du kan skjuta på fiendens flank

• kringgång, dvs lösgöra från stridskontak-ten och fortsätta framryckningen

• urdragning, dvs lösgöra från stridskontak-ten och tillbakarycka

246 Strid

Försvar av taget anfallsmål

Exempel på gruppchefens order.

Kommando för att få gruppen att repe-tera order och kommandon som följer.

Sök eldställning i höjd med gruppche-fen eller på angiven plats. Strävan äratt hamna stridsparsvis.

Utses i syfte att skydda gruppens eld-och stridsförberedelser.

Ska regleras med hänsyn till senasteobservation av fienden samt terräng-ens beskaffenhet. Vid behov utses fle-ra observatörer.

Utgångspunkter väljs som lätt identi-fierbara föremål som samtidigt är san-nolika platser för fientligt uppträdande.Anges i ordning rakt fram, vänster ochhöger. Avstånd i meter anges. Skjut-gränser anges vid behov.

Provanläggning genomförs i syfte attkontrollera att utgångspunkterna upp-fattats samt att alla kan verka motdem.

Gruppens förberedelser fortsätter iskydd.

Samband med sidogrupp/chef ordnas.

Ammunition och skadade räknas ochrapporteras från flankerna till ställföre-trädande gruppchefen.

Rapportera stridsställningens läge(mellan ... och ...) och eldområde (mel-lan ... och ...), läget på fienden (ned-kämpade och kvarvarande), vilka åt-gärder som vidtagits och vad som pla-neras. Anmäl behov av ammunition.

Skottfältsröj, gräv och maskera.

Minnesregel!EldställningObservatörBevakningsområdeUtgångspunkterSambandAm- och skaderapportRapport till plutonchefEldställningar – förbättra

”1.grupp! Repetera!”

”Eldställning på krönet!”

”Ström! Observatör!

”Bevakningsområde – gräns vänsterKRAFTLEDNINGEN! – gräns högerBUSKRIDÅN! Sätt att tillkalla chef –rop eller tecken, Öppna eld – om fien-den överraskande kommer närmareän 100 meter – slut – repetera!”

”Utgångspunkt för målangivning! –Rakt fram STENEN 100! vänster HU-SET 200! höger AVBRUTNA BJÖR-KEN 200!”

”Anläggning STENEN! – Avstånd?Johansson!”

”Observatören observerar övrigaskydd!”

”Pettersson, sök samband med2.grupp!”

”Ammunition och skaderapport!”

”Andersson, rapportkarl till plutonche-fen ...!”

”Förbättra eldställningarna!”

Strid 247

Vidta dessutom följande åtgärder:

• Mät avstånd i syfte att säkerställa träff med bl a pansar-värnsvapen.

• Avdela sökpatrull bakåt med uppgift att hitta egen saknadpersonal, ta fångar, omhänderta ammunition och vapen.

Om läget tillåter gör gruppen följande:

• Skottfältsröj så att ni får fritt skottfält.

• Minera eller förbered minering.

• Rekognosera tillbakaryckningsväg.

• Föröva striden.

På order gör gruppchefen (ställföreträdaren) följande:

• Rekognoserar växelstridsställning.

• Rekognoserar alternativ stridsställning.

• Anmäl ”försvarsberedd” till plutonchef då rekognosering-en är klar.

Om tiden medger förbereds växelstridsställning och alternativstridsställning på samma sätt som den ordinarie stridsställ-ningen.


”Löjtnant! 1.grupp har tagit stridsställning på kul-len mellan MOSSIGA STENEN och LJUSA TAL-LEN. Vi kan verka mellan VÄGSLUTET och DI-KET. Vi är eldberedda.

Ett pansarskyttefordon nedkämpat vid DIKET, trefiender försvann i skogsbrynet i dikets förläng-ning.

Vi förbättrar just nu stridsställningen. Förslag påväxelstridsställning – på ÅSEN. Vi har inga ska-dade. Vi behöver fler pansarskott. Vi kan varaförsvarsberedda om 10 minuter.”

248 Strid

Gruppens eldunderstöd

Din grupp ska kunna ge eldunderstöd åt andra grupper. Det ärdärför viktigt att du och dina kamrater har klart för er vad syftetär med detta. Oftast är det att möjliggöra en annan gruppsrörelse – framåt eller bakåt. Din grupp ska då öppna eld omnågon fiende påverkar eller kan påverka den andra gruppensrörelse eller verksamhet.

Dessutom måste gruppen också veta

• var ni ska gruppera för att kunna skjuta

• när ni ska gruppera

• när ni ska (kunna) öppna eld

• när elden ska upphöra

• vad gruppen ska göra sedan och gruppens beredduppgift

Bestäm också

• skjutgränser

• ammunitionsinsats

OSKOrientering

SkjutgränserKommando

Tänk på!• Röj inte ställningen i förtid genom att visa dig i onödan.

• Försök komma upp i linje med dina kamrater och se upp för riskav-stånd bakåt på pvvapen.

• Sök stöd för vapnet och kroppen.

• Anmäl då gruppen är klar att lämna eldunderstöd.

• Om fienden har pansarfordon – öppna eld med pvvapen först.

• När du öppnar eld: skjut snabbt men noggrant – se upp så att du inteträffar någon av våra egna soldater.

• Om du ser fienden i ditt eldområde: se till att varje skott träffar.

• Om du inte ser någon fiende att skjuta på: skjut mot platser där fiendenbedöms kunna vara grupperad inom ditt och gruppens eldområde.Fienden väljer minst lika dolda eldställningar som du gör.

Strid 249

Exempel på order för gruppens understöd.

”Orientering – Vi ska understödja 1.grupps tagande av KNALLEN.1.grupp kommer att framrycka till vänster om oss!”

”Skjutgräns vänster – STORA GRANEN!”

”Färdigställning!”

”Westerberg, rapportera till ställföreträdande plutonchef att vi äreldberedda!”

Skjut mot upptäckta mål och platser där fienden bedöms vara grupperad (misstänktapunkter)! Leta inte efter helfigurer – fienden visar sig lika lite som din grupp gör

© F

oto:

Uno

Gra

din

250 Strid

Innan ett anfall påbörjas måste förbandet som regel genomföraen längre eller kortare förflyttning mot fienden. Förband somär under marsch ska kunna anfalla direkt.

Ett anfall kan således innebära: först en lång förflyttning, oftai skogsterräng eller bebyggelse samt därefter strid.

Stridsvagn 121

Amfibieförband anfaller genom land-stigning

Alla förband måste kunna ta strid mot luftlandsättning

Svett spar blod!

© F

oto:

Sve

n-Å

ke H

aglu

nd, F

BB

© F

oto:

Las

se S

jögr

en, F

BB

AnfallsstridAnfallsstrid är det viktigaste stridssättet. Endast genom anfallkan vi återta förlorad terräng och kasta ut fienden ur landet.

Våra skytte-/amfibieförband och mekaniserade förband anfal-ler för att ta terräng varifrån man nedkämpar fienden ellertillfogar honom förluster. Syftet är att bryta ner fiendensanfalls- och motståndskraft.

Även andra förband än skytte-/amfibieförband och mekanise-rade förband måste kunna anfalla om fienden t ex luftlandsät-ter eller landstiger med trupp inom förbandets grupperingsom-råde.

Strid 251

Stridsfordonsförband under uppsuttet anfall

I anfallsstriden är det viktigt att du och ditt förband hela tidenär på bettet och tar för er. Striden måste föras rörligt så att duundgår fiendens eldkraft, samtidigt som du och ditt förbandskapar möjligheter att avge eld mot fienden. Snabbhet, styrkaoch uthållighet är viktigt.

Utnyttja terrängen för att få skydd och för att kunna få grepppå fienden. Stridsvagns- och fordonsminor kan utnyttjas ävenunder anfall för att begränsa fiendens möjligheter till fram-ryckning och verkan. Tänk igenom vad du och din chef villmed anfallet och vilka möjligheter ni har. Försök sedan atttänka dig in i fiendens situation och möjligheter. Vad vill han?Vilka möjligheter har han?

Sätt upp ett mål med striden och håll fast vid det. Förlora aldrigett taget initiativ, utan var aktiv och slå hårt mot fienden.

Om förbandet har pansarfordon så utnyttjar man ofta skyddet,rörligheten och eldkraften genom att man kör uppsuttet långtin i stridsområdet. Risk för pansarvärnseld, stridsvagnsminoroch stridsfordonshindrande terräng kan dock göra att mantvingas genomföra förflyttning och strid till fots.

Agera, ta och behåll initiativet, vardjärv och slå hårt mot fienden!

252 Strid

Åtgärder på fordonsavlämningsplats/omlastningsplatsFörband med terrängbilar och bandvagnarframrycker som regel till en omlastningsplatsdär fordon lämnas och där man gör klart förstrid till fots. För att fordonsbuller inte ska röjaförbandet under framryckningen mot fiendenkan en ”bullergräns” anges. Bullergränsen får

inte passeras av fordon före en viss angiventidpunkt.

Sträva alltid efter att ha fordonsavlämnings-plats/omlastningsplats så nära anfallsmålet sommöjligt.

Skapa rutiner!

Fordonsavlämningsplats/omlastningsplats

• För att minska sårbarheten måste tiden på fordons-avlämningsplatsen/omlastningsplatsen bli kort.

• Förbered dig därför så mycket du kan under trans-porten dit.

• Anpassa klädseln för kommande verksamhet.

• Kontrollera att du har all materiel med dig.

• Ta med de vapen och ammunitionstyper som beor-dras enligt olika beväpningsalternativ.

• Se till att ditt förband skapar rutiner så att varje manvet sin uppgift vid omlastning.

Tänk på!

Strid 253

Utgångsläge för anfall

Åtgärder vid utgångsläge för anfall

Under ordergivningen gäller det att alla följermed noga. Din chef kan stupa. Då måste du

• Kontrollera utrustning och ammunition.

• Hämta mer ammunition.

• Utjämna vid behov den ammunition somfinns kvar.

• Ge slutlig order för anfallet.

Vid vissa tillfällen kan ditt förband få tid ochmöjlighet att samla plutonen i ett utgångslägeför anfall. Även här är plutonen sårbar. An-vänd högst 20-30 minuter för de åtgärder sombehöver vidtas i utgångsläget:

• Ordna skydd och bevakning.

• Maskera eventuella fordon.

eller någon annan kunna överta befälet ochfullfölja uppgiften.

Du och dina kamrater mås-te också kunna agera själv-ständigt när det inte går attfråga chefen, t ex i snabbastridssituationer. Du ska all-tid kunna handla i chefensanda. Orientera personalsom inte är med vid order-givningen, t ex poster.

254 Strid

Plutons anfallAnfall genomförs som en kombination avdolda förflyttningar och överraskande eld-öppnanden. Under ett anfall får därför du ochdin grupp som regel i uppgift att ta terrängeller att understödja.

Vid anfall ska strävan vara att du och dingrupp, genom att utnyttja terrängens skyddan-de och skylande möjligheter, snabbt tar lämp-lig terräng varifrån fienden kan bekämpasmed eld. Gruppens förflyttning ska kunnaunderstödjas eller skyddas av den under-stödjande gruppens (gruppernas) direktrikta-de eld.

Striden understödjes i regel också av indirekteld (granatkastare och artilleri) vars syfte kanvara att

• nedkämpa en fiende i ditt anfallsmål

• tvinga en fiende att lämna ett område

• hålla nere eller avskärma fienden och där-igenom möjliggöra din grupps rörelse

Trots detta kan din grupp, överraskande ochfrån oväntat håll, utsättas för fiendens eld.Därför måste gruppen självständigt kunna ord-na eld, rörelse och skydd.

Knallen

Stora stenen

Diket

Granhöjden

Framryckning ska i regel kunna understödjas med eld

Strid 255

Exempel på order för en grupps anfall.

”OrienteringFienden – Fientligt pansarskyttefordon finns bakomGRANHÖJDEN.

Vår grupp – Vi ska ta KNALLEN och därifrån nedkämpafienden vid GRANHÖJDEN-VÄGEN.

Sidoförband – 2.grupp understödjer vår framryckningmed eld mot GRANHÖJDEN. 3.grupp försvarar stridsställ-ning med eld mot VÄGSKÄLET i syfte att skydda pluton-ens norra flank.

Ledning – Plutonchefen framrycker bakom vår grupp,ställföreträdaren vid 2.grupp.

Sjukvårdstjänst – Samlingsplats för skadade vid RÖDAHUSET. ”

”Beslut – Vi framrycker längs DIKET på kolonn. Vid STO-RA STENEN grupperar vid på skyttelinje och tar KNAL-LEN väster ifrån. Därefter tar vid stridsställning på KNAL-LEN – eld med pansarvärnsvapen mot GRANHÖJDEN-VÄGEN.”

”Slut – Frågor – Repetera ”

”OrderSkyttekolonn – jag går i täten – framåt!”

Order (i utgångsläget)”Bergling – rapportera till plutonchefen att vi är klara attframrycka!”

”Förflyttning! Skyttekolonn – dolt – framåt!”

Order (vid STORA STENEN)”Skyttelinje – framåt!”

Order (då hela gruppen är i skydd bakom KNALLEN)”Ett pansarskyttefordon står 100 meter i den riktningen(pekar). På min order framrycker vi dolt till eldställningarhitom krönet. När jag reser mig upp – knästående an-läggning – eld med pansarskotten först. Beredda att ef-ter vi har bekämpat pansarfordonet fortsätta anfallet.

Slut – frågor?”

”Förflyttning – skyttelinje – dolt framåt!”

Order (hitom krönet på KNALLEN)”Eldställning!””Eld!”

En grupp – ett mål

256 Strid

Anfallsstrid med mekaniseradeskytteförband

De mekaniserade skytteförbanden anfaller i nära samverkanmed stridsvagnar och pansarvärnsrobotförband. Understödsker regelmässigt från vårt artilleri och våra granatkastare.Under anfallet kan våra stridsfordon verka med kanoner,automatkanoner och kulsprutor.

När anfallsmålet nås genomförs vagnsstrid. Man skjuter dåmed vagnens kanon och kulspruta samt med skyttegruppenskulspruta och eldhandvapen. Gruppen kan även utnyttja hand-granater mot mål i vagnens närhet.

Om terrängen, sikten, hinder eller mineringar gör det omöjligtatt fortsätta anfallet med vagnen så anfaller gruppen vidare tillfots. Gruppen tar då med sig tyngre vapen beroende på uppgift.Vagnen understödjer då gruppen med sin kanon/kulspruta.Vagnen ansluter till gruppen så snart detta är möjligt.

Strid 257

Uppträdande vid avsutten strid

Mekskyttegruppen uppträderpå samma sätt som beskrivitstidigare i kapitlet. Gruppenmåste dock ta hänsyn till vag-nens framkomlighet och väljasådan terräng att vagnen kangå fram och ge understöd medautomatkanonen/kulsprutan.

Se också till så att ni skyddarvagnen från fiender som medpansarskott och granatgevärförsöker slå ut den. Var ocksåobservant på om fienden mi-nerat med stridsvagnsminoroch givetvis även truppminor.

Förlorar ni vagnen så misterni den större delen av gruppens eldkraft, rörlighet och skydd.

Se till att hålla samband inom gruppen och inom plutonen.

Öva upp gruppens och plutonens snabbhet i att växla vapenal-ternativ.

• Gruppen rättar sin framryckning efter riktgruppen. Du rättar dig eftergruppchefens tecken eller uppträdande – var följsam!

• Håll plats, riktning och samband.

• Du får öppna eld – utom i självförsvar – endast på kommando av dingrupp- eller plutonchef.

• Gruppen ska under striden uppträda som en enhet.

• Upprepa kommandon och tecken, så att de tränger igenom stridslar-met.

• I gående och stående ställning avger du eld med jaktskott. Vid strid påkorta avstånd kan även höftskott och mejning användas.

• Då du inte ser fienden så skjut med låg riktpunkt i framryckningsrikt-ningen.

Tänk på!

258 Strid

Åtgärder på särskilda kommandon vid tjänst med pan-sarbandvagn och stridsfordon

”Färdiga till observation!”

• Repetera kommandot.

• Lossa säkerhetsbältet.

• Öppna stridsluckornas låshandtag och anmäl när detta ärklart.

”Observation!”


• Observera i låg ställning. Automatkarbinen ska vara säkradoch hållas klar för omedelbar användning. Kspskytt använ-der i regel ksp. Observationen sker i de riktningar som mot-svarar din plats i vagnen. Gruppchefen kan använda kikare.

• Förvara handgranater lätt tillgängliga.

• Öppna eld utan kommando mot mål som du upptäcker inärheten av vagnen.

• Rapportera andra mål som du upptäcker.

• Mål anges med klockmetoden med vagnens front som”klockan 12”.

”Färdiga till vagnstrid!“


• Lossa säkerhetsbältet.

• Öppna stridsluckornas låshandtag och anmäl när detta ärklart.

• Kontrollera eldhandvapnet (kulsprutan), magasin och hand-granater.

”Vagnstrid!”


• Inta eldställning i pansarbandvagnen. Håll knäna någotböjda och undvik att stödja vapnet mot pansaret.

• Skjut på de fiender du ser inom 100 meter (kulspruta 150meter) från vagnen och mot mål som anges av gruppchefen.

• Kasta handgranater mot stridvärn, gropar och andra skydddär du misstänker att det finns fiender.

Riskvinkel vid skjutning med eldhand-vapen och kulspruta från vagn undergång

200 –

200 –

Vid skjutning från vagnen under gångmed eldhandvapen och kulsprutagäller 200 streck riskvinkel vid förbi-skjutning! Tänk på att splitter frånegna handgranater kan träffa grup-pen! Ta skydd direkt efter kast!Dessa bestämmelser gäller i krig! Ifred gäller andra säkerhetsbestäm-melser!

Strid 259

Skapa rutiner för vad som ska skevid olika kommandon! Kompletterakommandon med vapenalternativ vidbehov! Kontrollera! Föröva!

Sitt aldrig kvar direkt bakom ellernära vagnens sida – den kan plöts-ligt backa eller göra centrumsväng.

Målangivning från stridsfordon skerenligt klockmetoden

” Vagnstrid (observation) upphör!”


• Inställ eldgivning.

• Återta sittplats.

• Stäng luckor.

• Byt magasin, fyll på ammunition ochkontrollera vapen.

”Tjänst till fots!”

• Kontrollera vapen och ammunition samtövrig personlig utrustning.

• Ta övrig materiel du ska medföra – kon-trollera den och ordna den så att det gårlätt att få den med sig.

• Gör dig klar att lämna vagnen genom bakdörrarna.

”Avsittning!”


• Lossa säkerhetsbältet. Öppna dörrarna om du sitter närmastdessa.

• Ta med eldhandvapen och annan anbefalld utrustning.

• Lämna vagnen och spring snabbt till din plats i gruppenutanför vagnen.

Gruppen kan vid ”tjänst till fots” medföra olika typer av vapenoch ammunition. Beroende på vilken typ av pluton du tillhörså finns ett grundalternativ som gäller vid ”tjänst till fots” ominget annat anges. Utöver detta finns ett mindre antal andrabeväpningsalternativ beroende på de vapen och ammunitions-sorter som plutonen har.

Plutonchefen och gruppchefen anbefaller vapenalternativ be-roende på

• terrängtyp i anfallsmålet

• väntad fiende

När du lämnar vagnen: stäng stridsluckor och bakdörrar.

3

4

1

5

2

9

10

11

12

6

7

8

260 Strid

FörsvarFörsvarsstriden syftar till att förhindra fiendenatt ta och utnyttja terräng, plats eller anlägg-ning. Försvar genomförs med eld från strids-ställningar och med stöd av indirekt eld ochfältarbeten.

Mekaniserade förband kan genomföra för-svarsstrid uppsuttet i stridsfordonen. Gruppenavger då eld med eldhandvapen, kulsprutor,pansarskott och granatgevär.

Fiendens eldkraft kan vara mycket stor. Denkan verka genom massiv eld över en yta ellergenom kraftiga precisionsvapen som riktas inmot enskilda mål. Du kan undgå eldkraftengenom att utnyttja befästningar och uppträdarörligt, dvs att överraskande öppna eld från enplats och snabbt omgruppera till en ny.

Kom ihåg att fiendens spaningsenheter kanfinnas i området när du rekognoserar ochpåbörjar dina förberedelser.

Försvar utan färdigabefästningar

Din grupp och pluton kan få i uppgift attförsvara, trots att ni inte har eller hinner utförabefästningar. Utnyttja dock tiden så att skydds-grop hinner grävas. I det läget blir stridsupp-giften att försvara under en begränsad tid. Detär dock lika viktigt att under denna tid hindrafienden att utnyttja den terräng som ska för-svaras.

Ju längre tid du och dina kamrater kan hållafienden borta, desto längre tid ges våra anfalls-förband möjlighet att hinna fram och förbere-da sig för ett avgörande anfall. Din och dina

kamraters insats kan vara avgörande för stri-dens utgång i området.

Även om du hunnit gräva skyddsgrop så måstegruppen utnyttja rörlig strid som gör att fien-dens artilleri- och stridsvagnseld inte får ver-kan, men som medger att din grupp med eldkan hindra fienden från att utnyttja terrängen.

FörberedelserFundera på följande:

• Vilka möjligheter har vi?

• Vilka möjligheter har fienden?

• Hur utnyttjar vi minor?

• Vilka omgrupperingsvägar finns mellanstridsställningarna?

• Hur skyddar och understödjer vi omgrup-peringarna? Med eld? Med rök? Med mi-nor?

• Var ska chefen och hans ställföreträdarevara?

• Hur säkerställer vi samband med högrechef?

• Var ska eldledaren vara och hur ska hanskyddas?

• Hur skyddar och döljer vi förberedelsear-betet?

Fatta beslut och• välj stridsställningar för grupp eller halv-

pluton

• gruppera del av plutonen för försvar vidden plats som angivits i ordern

• förbered och iordningställ växelstridsställ-ningar (ny plats – samma elduppgift) och

Strid 261

Uppsuttet försvar i pansarbandvagn

alternativa stridsställningar (ny plats – ny elduppgift).Avståndet mellan stridsställningarna bör vara 200-400 me-ter.

• välj stridsställningen så att ni undandrar er direktriktad eldfrån framför allt stridsvagnar och pansarskyttefordon

• mät avstånden från stridsställningarna till de platser därfienden kan komma att uppträda

• förbered sprängning av trummor och utför mineringar

• skottfältsröj, maskera och gräv skyddsgropar

• planera för indirekt eld (granatkastar- och artillerield)

• förbered motstötar (anfall)

• föröva striden.

Skjut fiendens chef först!

Överraskande och kraftsamlat eld-öppnande. Varje skott ska träffa –vinn striden! För striden rörligt – varaktiv!

Genomförande• Öppna eld överraskande när fienden kör in i mineringar

eller stannar framför vägavbrott.

• Omgruppera snabbt till ny stridsställning.

• Striden förs sedan rörligt med eldöppnande från nya strids-ställningar.

262 Strid

Exempel på motståndsområde

Försvar med befästningarBefästningar kan delvis vara utbyggda redan i fredstid. I annatfall erfordras tid och maskiner för att bygga ut befästningarna.Även om plutonen eller kompaniet har fått i uppgift att försvaraska man vara beredd att anfalla inom eller i anslutning till detområde som ska försvaras. Gruppen ska därför vara beredd attövergå till anfall.

Två eller flera grupper bemannar ett motståndsnäste. Ettmotståndsnäste byggs upp av värn med värngångar, minering-ar, stormhinder, skyddsrum m m. Hur detta byggs beskrivs ikapitlet Fältarbeten.

Platser för motståndsnästen väljs så att

• flankerande eld med pansarvärnsvapen kan avges motvägar eller stråk i anslutning till platser där våra mineringarkan ge effekt

• de är undandragna frontal direktriktad eld

• blockeringsarbeten, minor och eld kan samordnas

Strid 263

Skogsbrynsställningar ska undvikas. Motståndsnästet ska kunnaförsvaras åt alla håll.

För att vilseleda fienden kan skenmotståndsnästen byggas. Idessa grupperas stridspatruller med en halv till en grupp. Närstriden inleds återgår patrullerna till ordinarie nästen.

En till två kilometer framför, och ibland bakom ”motstånds-området” grupperas en eller två starka stridspatruller beståen-de av 1-2 grupper med pansarvärnsvapen (pansarskott, granat-gevär eller pansarvärnsrobot) och minor. Patrullerna förstärksmed eldledare. Finns inte eldledare att tillgå så måste du ellerdin chef kunna fungera som eldobservatör. Det innebär att duska kunna rapportera mål för vår artillerield samt observeraoch rapportera läget på egen indirekt eld.

Syftet med stridspatrullerna är att vilseleda fienden om vårgruppering samtidigt som vi förvarnas om fiendens framryck-ning.

Genom att eldledare eller eldobservatörer finns med kan vi i etttidigt skede beskjuta fienden med artilleri- och granatkastar-eld. Han får då svårare att gruppera sig för anfall samtidigt somhan lider förluster.

Tänk på att fienden genom kringgångar eller luftlandsättning-ar kan försöka överraska oss och anfalla oss i ryggen. Hanförsöker samtidigt skära av våra förbindelser och tillbakaryck-ningsvägar. Fiendens spaningsförband försöker också i etttidigt skede ta reda på var vi finns och hur vi har tänkt attförsvara oss – var vaksam! Se till att skydda pågående arbetenmed poster eller posteringar. Eskortera viktiga transporter.

Utanför ”motståndsområdet” grupperas reserver. Dessa kan hatill uppgift att anfalla i anslutning till motståndsområdet för attbekämpa fienden så att hans anfallskraft bryts eller för att dittförband ska kunna omgruppera.

Artilleri- och granatkastarelden planläggs så att den även kanavges i anslutning till och mellan motståndsnästena.

Det är viktigt att din grupp i alla avseenden noggrant förbere-der sig för striden.

Var beredd på strid även från ovän-tat håll! Var beredd på att strida ävenom förbindelserna bakåt skärs av!

Förberedelser i timmarger försvarsstrid i minuter

Förberedelser i dagarger försvarsstrid i timmar

Förberedelser i veckorger försvarsstrid i dygn

Tänk på att det i slutändan är digoch din grupp det hänger på omstriden ska lyckas – din motstånds-vilja är avgörande!

264 Strid

Eldöverfall

Eldöverfall syftar till att störa eller fördröjafienden och tillfoga honom förluster. Eldöver-fall genomförs som överraskande beskjutningmed pansarvärnsvapen, eldhandvapen, kul-sprutor, minor, granatkastare och artilleri. Tek-niken bygger på en insats med få soldater ochmånga vapensystem un-der en kort tid som följsav en snabb urdragning.

Eldöverfall utförs motförband som är underförflyttning eller motgrupperade förband medsvag bevakning. Tänknoga igenom hur stri-den ska genomföras.

Ditt skydd i flanken (flankerna) måste oftavara lika starkt som den del som ska utföra detplanerade eldöverfallet. Ibland krävs det dockatt du är djärv och vågar ta risker för att nåframgång – var påhittig!

Det är mer regel än undan-tag att fienden framrycker iterrängen och inte direkt påvägen

Strid 265

Om du har fått i uppgift att utföra eldöverfallmot grupperade artilleripjäser, så tänk på att dekan ha stor eldkraft mot dig om de lyckasskjuta mot dig med direktriktad eld från artil-leripjäserna. Pansrade bandhaubitsar kan varalika farliga för oss som stridsvagnar om vi inteslår ut dem direkt.

Eldöverfall kan utföras med samlad pluton,del av pluton eller grupp.

Typ av fiende, terrängen och vilka vapen duförfogar över avgör hur stor del av plutonensom sätts in för det direkta eldöverfallet.

Det kan räcka med en till två grupper medpansarskott, granatgevär och minor frammevid eldöverfallsplatsen medan övriga grupperfår i uppgift att skydda flanker och att skyddatillbakaryckningen.

Ju fler grupper som finns framme vid eldöver-fallsplatsen, desto längre tid tar urdragningen,vilket ökar risken för skadade på egen sida. Vimåste dock se till att vi har tillräcklig eldkraftnär vi utför eldöverfall så att vi uppnår vårtsyfte med striden.

Räkna alltid med att fienden har artilleriförband som inom 5–10 minuter kan skjuta understöd åt deförband som vi utsätter för eldöverfall. Det gäller alltså att snabbt lämna platsen för eldöverfallet.Fienden kan sätta in attackhelikoptrar inom 10–15 minuter mot den terräng vi befinner oss i

266 Strid

Utnyttja ett stridspar eller en mindre patrull,t ex prickskyttepar eller en stridspatrull avskarpskyttar och pansarskottsskyttar, som till-sammans med eldledare stannar kvar i områ-det efter eldöverfallet och går fram från ett nytthåll och utför eldöverfall då fienden börjat

Eldöverfall med minor

röja upp. Var påhittig och ändra ditt uppträ-dande, utför eldöverfall från platser som inteär förutsägbara, så att fienden inte kan förutsevår taktik och stridsteknik och därigenom slåmot oss före eldöverfallet.

Prickskyttepar med eldledare utför eldöverfall mot fientligröjningsstyrka. Ett fåtal välriktade skott från en prickskyttoch ett par granater från artilleriet kan sprida skräck ochförvirring hos fienden i timmar

266 Strid

Strid 267

Förberedelser

Om tiden medger så förbered eldöverfalletgenom att välja terräng där

• fienden får svårt att ta skydd och får svårtatt förfölja

• fienden måste sänka hastigheten – detta föratt vi ska få träff med direktriktade vapen

• det lönar sig att utnyttja minor mot fienden– fordons- och stridsvagnsminor som ut-nyttjas på rätt sätt ger mycket stor eldkraftoch verkan

• varje egen grupp endast behöver bekämpaett pansarskyttefordon eller en stridsvagn

• man kan gruppera i frontalt skyddade strids-ställningar med sådana skjutavstånd attelden får god verkan

• gruppen har bra skydd då den går in i ellerlämnar ställningen – tänk på att fiendensmöjlighet att upptäcka oss med värme-känsliga kameror kan vara stor

• man kan gruppera observatörer så att fien-den kan upptäckas i så god tid att helagruppen hinner besätta stridsställningendolt

• man kan gruppera flankskyddet 200-400meter från eldöverfallsplatsen – då harhuvudstyrkan möjlighet att dra sig ur iskydd och därefter skydda flankskyddetsurdragning

Flankskydd

Återsamlings-punkt (ÅSA 1)

Återsamlingspunkt (ÅSA 2)

Flankskydd ochefterpatrull

Huvudstyrka

Förberett för-bindelseavbrott

Minering

FörsvarsladdningFörsvarsladdning

Målläge för indirekt eld

268 Strid

Gruppchefen ska tänka igenom följande:

• Hur lång tid har jag på mig innan gruppen måste varastridsberedd?

• Vilka arbeten måste jag sätta igång direkt med för att vinnatid?

• Vad behöver hämtas från stridstrossfordonen?

• Hinner jag ge hela ordern till samlad grupp eller måste jagge order efter hand?

• Hur kan fienden se ut och agera när han når min plats?

• Vilka möjligheter ger terrängen?

• Var och hur kan jag utnyttja försvarsladdningar, fordons-och stridsvagnsminor?

• Var ska jag gruppera pansarskottsskyttar och granatgevär?

• Var ska skarp-/prickskytten grupperas? Ska han få anvis-ningar för speciella mål?

• Hur mycket behöver jag avdela som skydd bakåt eller somflankskydd?

• Hur får jag förvarning när fienden kommer?

• Var ska gruppens fordon befinna sig?

• Fram- och tillbakaryckningsväg?

• Hur ska eldöppnandet inledas?

• Ammunitionsinsats?

• Hur ska vi avsluta striden?

• Min och ställföreträdarens plats under striden?

• Åtgärder mot förföljare?

• Vilken form ska gruppen ha under tillbakaryckningen?

• Återsamlingsplatser? Tider?

Orientera gruppen och ge de order som behövs direkt.

Se till att vinna tid genom att påbörja förberedelserna direktoch på stor bredd.

Ett överfall med minor kan ta 30 minuter till flera timmar attförbereda, beroende på vilka förberedelser som gjorts innan,samt på hur välövad du och din grupp är.

Strid 269

För fram gruppen och gör följande:

• Anvisa eldställningar – ange huvudskjutriktning för varjeskytt.

• Vid behov avdela minst en man för skydd bakåt – flygel-karlarna skyddar flankerna.

• Bestäm avståndet till ... .

• Ge utgångspunkter för målangivning samt orientera omövriga terrängbenämningar.

• Minera (på plutonchefens order) med stridsvagnsminoroch fordonsminor.

• Ordna minskisser/minprotokoll och överlämna dem till dinplutonchef.

• Ge order för eldöppnande.

• Ge order för ammunitionsinsats – 4-6 pansarskott ellerpansarspränggranater per mål.

• Öva gruppen i att dolt besätta och dra ur från stridsställning-en samt att öppna eld samtidigt. Går det inte att öva påplatsen, försök att öva i liknande terräng.

• Ordna gruppen i skydd bakom stridsställningen – upprätt-håll stridsvärdet om möjligt om det tar lång tid eller omvädret är kärvt. Gå själv fram med en eller två man så att dukan observera terrängen.

• Ordna ögonsamband inom gruppen (till sidogrupp ochplutonchefen).

Protokollför dina mineringar – läm-na protokollet till din chef!

Någon annan kan få i uppgift att röjadin minering och du kan själv få iuppdrag att röja någon annans mi-nering – var noggrann!

Kom ihåg att protokollföra utlagdaminor, så att inte egna soldater ellercivila skadas eller dödas!

270 Strid

Frontalt skydd – flankerande skjut-riktning.Samla direktriktad eld – minor – in-direkt eld.

Exempel på order för eldöverfall:

”Uppgift: Vår grupp ska utföra eldöverfall mot fienden på Stenträsk-vägen.

Framryckning: Vi framrycker på mitt tecken dolt till stridsställningen medEklöf och Ström som förpatrull.

Eldöppnande: Samtidigt eldöppnande på min order eller då Forsberg,som är hos mig, utlöser fordonsminan.Granatgevärsskytten: efter att du har bekämpat stridsfor-don så avskärma vägslutet med rökgranat.

Tillbakaryckning: Sker på mitt tecken eller på kommando i följande ordning... Ställföreträdaren tar täten, räknar in gruppen vid del-ningspunkten, jag går i kön och leder efterpatrullen.Efterpatrullen tillbakarycker växelvis till ÅSA 1.

Återsamling: ÅSA 1 gäller till 1 timme efter eldöverfallet, därefter ÅSA 2som gäller 12 timmar.

Sjukvårdstjänst: Persson tar med båren. Skadade transporteras till ÅSA 2där plutonsjukvårdaren finns.

Stridsledning: Jag leder gruppen från högra delen av stridsställningen.

Omfall: Om gruppen upptäcks innan vi har tagit stridsställning till-bakarycker vi enligt ordern och försöker på en ny plats.”

”Slut. Frågor? Repetera!”

UtförandeVid lämplig tidpunkt (denna bestäms i regel av plutonchefen)förs gruppen fram dolt till stridsställningen.

Öppna eld samtidigt. Elden ska komma kraftsamlat och över-raskande för att ge störst effekt. Rök från explosioner eller frånfiendens närskyddsrökgranater kan försvåra eller omöjliggörafortsatt eldgivning.

Fortsätt beskjutningen så länge det finns lämpliga mål eller attgruppen har löst sin uppgift och gruppen inte riskerar att blianfallen eller utsatt för artillerield från fiendens understödsför-band.

I gynnsamma lägen – t ex när det är föga troligt att gruppen(plutonen) kommer att angripas i flankerna eller i ryggen ellerom fienden grips av panik och flyr – kan man övergå till anfallför att nedkämpa fienden och förstöra hans materiel. Ett sådant

Om eldöverfallet ska utföras mot enfiende under marsch ordnas någonform av försåt (sprängning av väg-trumma, minering av vägbanan/strå-ket, syftminor, m m) för att få fiendenatt stanna. Han blir då lättare attträffa med våra pansarvärnsvapen.

Strid 271

Räkna in samtliga vid återsamlings-platsen – ingen får bli kvar!

Var djärv!Slå hårt och snabbt!

Försvinn och lämna inga spår!

anfall måste vara väl inövat och du måste ha ett gott understödsom du ordnar inom plutonen eller gruppen.

Efter eldöverfallet ger du tecken (signal) för tillbakaryckning-en till återsamlingsplatsen. Efterpatrullen skyddar tillbaka-ryckningen.

Om någon skadas eller stupar, se till att få med honom/hennetillbaka! Var beredd på att återta terrängen genom strid omnågon saknas.

Glöm inte att rapportera vilken verkan eldöverfallet haft ochvad fienden gör.

Du ska också vara beredd på att på plutonchefens order gå framigen och upprepa eldöverfallet.

MineldöverfallEldöverfall kan göras med minor och/eller med pansarskottsom ordnats som syftminor. Hur du utnyttjar minor och pansar-skott för mineldöverfall beskrivs i kapitlet Fältarbeten.

Förvarningspatrullen grupperas så att gruppen i tid förvarnasom fientliga fordon eller trupper. Avståndet mellan förvar-ningspatrullen och gruppen beror på terrängen och sambands-medel. Gruppen kan få i uppgift att enbart anfalla mot en visstyp av fordon, t ex stabsfordon, broläggare eller drivmedels-fordon. Förvarningspatrullen kan då rapportera om och varfordonet finns i en fordonskolonn.

Två fordonsminor kan utnyttjas mot samma mål för att ökasannolikheten för träff och verkan.

Mineldöverfall är ett hantverk som noggrant måste förberedasoch inövas. Tekniken att utlösa minor eller pansarskott somsyftminor måste, som all annan vapenhantering, övas för attdet ska ge utdelning.

Har du och din grupp tillgång till minor med fjärrmintändare,t ex lasermintändare, ökar träffsannolikheten samtidigt somdu och din grupp kan utlösa minan från betydligt längreavstånd och mot mål som rör sig i mycket hög hastighet.

13

Mineldöverfall med grupp med for-donsmina 13. Minan kan vinklas föratt få större eldområde. Mineldöver-fall med fordonsmina 14 sker vanli-gen med två minor med tre meterslucka för att öka träffsannolikheten.

272 Strid

Strid i mörker

Mörker gynnar överraskningar. Enskilda soldater, patrulleroch små förband med god terrängkännedom kan uppnå fram-gångar som under dager skulle kräva stora styrkor.

Såväl fiendens förband som våra egna är till vissa delarutrustade med tekniska hjälpmedel för observation och eldled-ning i mörker. Den som har radar, bildförstärkare och termiskaobservationsutrustningar kan spana och leda eld utan att upp-täckas.

Uppträd därför lika dolt, och framför allt lika skyddat, somunder dager. Förbered dig under dager för att kunna lösa dinuppgift även när mörkret faller.

© F

oto:

Las

se S

jögr

en

© F

oto:

MS

S

Stridsfordon och skyttegrupp obser-verad med IRV-utrustning. Stridsfor-donets avgasutblås och bakblåsetfrån pansarskottet avtecknar sig somsärskilt ljusa områden

Strid 273

Observation i mörkerMörkerseende

Ögonen anpassar sig efter ljusförhållandena. Det behövs upptill en halvtimme i mörker för att nattsynen ska bli tillfredsstäl-lande. Om du blir bländad, t ex av granatkrevader, eller blirutsatt för annat ljus än rött, förstörs mörkerseendet omedelbart.Redan ljuset från en tändsticka är tillräckligt för att förstöramörkerseendet.

Om du blir utsatt för belysning så blunda eller sätt omedelbarthanden för ögonen. Måste du observera mot en ljuskälla elleranvända t ex en bildförstärkare så blunda med ett öga eller täcköver det. På så sätt bevarar du viss del av mörkerseendet på ettöga.

Måste du använda ljus så se på det belysta föremålet, inte påljuskällan.

Undvik helst att röka före eller under tjänst i mörker. Rökningmedför att du ser sämre i mörker. Även trötthet och brist påsömn försämrar mörkerseendet. Ta därför vara på alla möjlig-heter att vila före uppdrag i mörker.

Rött ljus – förstör inte ditt mörkerseende men är särskilt lätt attupptäcka i bildförstärkare.

Blått ljus – förstör ditt mörkerseende men är svårare attupptäcka i bildförstärkare.

Synobservation

När du observerar i mörker måste du använda en annan metodän i dagsljus. Ögonen fungerar så att om du i mörker försökerfästa blicken mitt på ett föremål så ser du detta otydligt. Dettaberor på ögats ”gula fläck”.

Du ser tydligare om du tittar ett stycke vid sidan av föremålet.

Stirra inte länge på en punkt. Flytta blicken stegvis runtföremålet som du vill observera.

Välj helst en plats varifrån du kan observera mot ljus bakgrund,såsom himmel eller öppen terräng. Observera från låg ställ-ning.

Rött ljus – förstör inte ditt mörkerse-ende men är särskilt lätt att upp-täcka i bildförstärkare

Vid observation – titta på sidan omföremålet

274 Strid

Försök I dagsljus att lära dig hur terrängen runt poststället eller stridsställ-ningen ser ut

I mörker ser föremål annorlunda ut – de kan förefalla levande och hotfulla.Särskilt om du är trött eller rädd kan du lätt se i syne

Kikare och kikarsik-ten tillvaratar det be-fintliga ljuset och ärdärför ett hjälpmedelvid observation i mör-ker. Håll dem så attdet du observerarkommer i nedre de-len av synfältet. Påså sätt tillvaratar dumer av det lilla ljussom finns.Bildförstärkaren fung-erar omvänt

Strid 275

Då du ser mynningsflamman – räkna snabbt i en takt av tre tal per sekund. Sluta räkna då duhör mynningsknallen. Den siffra du hunnit till anger ungefärligt avstånd i hundratal meter

Gren som bryts

Normalt samtal

Yxhugg Bil

Pansarbandfordon

ca 80 m

100 m

400 m

800 m

1200 m

Ta av hjälmen när du lyssnar. Duhör bäst om du kupar handen bak-om örat och håller andan

Upptäcktsavstånd vid vindstilla väderlek

Hörselobservation

Eftersom du inte ser så bra i mörker måste du i stor utsträckninganvända hörseln. Detta underlättas av att ljud hörs bättre pånatten än på dagen.

Lär dig känna igen olika ljud så att du kan rapportera omfienden använder stridsfordon eller andra fordon och helikop-trar samt om fienden framrycker till fots eller gräver. Lär digockså känna igen ljud från artilleri- och granatkastare samtfrån detonationer.

Tänk på att vissa fordonstyper som fienden har också finns ivår försvarsmakt.

Med hjälp av hörseln kan du grovtbestämma avstånd. Ungefärligtavstånd till eldgivande va-pen är lätt att beräk-na. Ljudets hastighetär omkring 300 me-ter per sekund.

Förväxla inte myn-ningsknallen medbogvågsljudet somhörs om kulan pas-serar nära dig. Lju-det från bogvågenlåter som en ”pisk-snärt”.

1 2 3 4400 m

100 m200 m

300 m ”1””2”

”3”

”4”1 sekund = 300 meter

276 Strid

Teknisk utrustning för mörkerstridFör belysning av stridsfältet används lysammunition. Prestan-dan för fiendens lysammunition motsvarar den som finns hososs. Även strålkastare kan användas för belysning.

Följande tabell ger exempel på utrustning för strid i mörkerutan användning av för ögat synligt ljus.

Typ Förekomst Räckvidd

Utrustning som inte sänder ut energiKan inte upptäckas medindikatorer/bildförstärkare

Bildförstärkare (BF) Enskilda soldater och chefer 400-1 000 m(t ex goggles) Stridsfordon beroende på ljusför-• Förstärker mycket – observation hållanden m m. Svagt svagt ljus – körning lysande föremål och• Upptäcker aktiv IR – eldgivning aktiv IR kan upptäckas

på många mils avstånd

Passiv IR Moderna stridsfordon(t ex IRV/FLIR) – observation 3-5 km• Känner av värme- – eldgivning 2-3 km strålning Attackhelikopter/flyg

– observation 10 km– eldgivning 5-10 km

Utrustning som sänder ut energiKan upptäckas av indi-katorer/bildförstärkare

Aktiv IR Äldre stridsfordon• Upptäcks av bildför- – körning ca 50-100 m stärkare – eldgivning ca 400-500 m

Markradar Bärbar ca 10 km• Upptäcks av radar- Fordonsmonterad ca 15 km varnare Helikopter-/flygmonterad ca 20-50 km

Övrig utrustningKursgyro Stridsfordon, eldledningsfordon, Fordon kan orienteraNavigeringsutrustning spaningsfordon, helikoptrar, i mörker, endast kör-(t ex GPS–Global flyg m m ningshjälpmedelpositioning system; GPS är bärbara behöver varasystem som är bero- påslagnaende av satelliter)

Observera att bildförstärkaren kanvara utrustad med en belysnings-sats bestående av aktiv IR.

Stridsfordon med skyttetrupp obser-verad med bildförstärkare

Stridsvagn T-72 observerad med IRV-utrustning. Varma områden t ex av-gasutblås, bandaggregat samt be-sättning utanför pansaret syns somljusare områden

© F

oto:

MS

S©

Fot

o: M

SS

Strid 277

Synligt ljus och aktiv IR tränger inte igenomrök, buskage, jord eller sten. Passiv IR använ-der en annan del av spektrum med bättreöverföringsförmåga och är inte så känslig förrök och mindre buskage. Sten och jord hindrardock passiv IR.

Observera pilarnas riktning i bilderna ovan.Vid aktiv IR ”belyses” terrängen, med för ögatosynligt ljus, och reflektionen kan ses i enbildomvandlare.

Vid passiv IR är det föremålets egenstrålning(värme) som registreras i mottagaren.

Både passiv IR och bildförstärkarteknik harbegränsningar, men fördelen är att de inte kanindikeras med hjälp av IR-indikator eller bild-förstärkare.

Bildförstärkare utnyttjar det lilla ljus som finnsoch förstärker det 20 000-60 000 gånger. Bild-förstärkare finns i fordon men även som lätta-re observationsutrustning som kan fästas påhuvudet så att chefer, skyttar och andra solda-ter får ”mörkerseende”.

En bildförstärkare kan upptäcka aktiv IR ochandra ljuskällor på mycket långa avstånd.

Vi måste alltså utnyttja

• skydd och skyl som i dagsljus

• maskering som i dagsljus

• ljud- och ljusdisciplin

• regn, snöfall, dimma och rök

Synligt ljus och aktiv IR Passiv IR (värmestrålning)

278 Strid

Exempel på utrustning, vapen ochammunition för mörkerstrid

Exempel på bildförstärkare s k ”Goggles” som fästes på huvudet eller på hjälmen

Plutonens materiel för mörkerstridFör att lösa stridsuppgifter i mörker så har vi bl a följandemateriel:

• IR-sikten

• Bildförstärkare

• Kikare

• Lysväv och lysstavar

• Vit tejp

• Signalpistoler med signal- och lysammunition

• Spårljusammunition

• Lysgranater till granatkastare

• Mellanlys-/fjärrlysgranater till lyskastare (bl a till strids-fordon)

• Närlys

• Larminor

• Lysplattor och mörkerbelysning till fordon

Lysammunition Lystid Lysradie

Lyspatron 8/9 15 s 125 m

Närlys 20 s 185 m

Mellanlys 30 s 230 m12 cm lysgranat (Grk) 45 s 500 m

Strid 279

UppträdandeAllmänt

• Prata så lite som möjligt – använd tecken. Tala lågt ochlångsamt om du måste säga något. Viska inte – det hörs merän att tala tyst.

• Hantera vapen och annan utrustning tyst.

• Se till att utrustningen sitter så att den inte skramlar,gnisslar eller faller av.

• Slå inte i fordonsdörrar eller pansarluckor.

• Rusa inte motorer.

• Visa dig inte mot ljus bakgrund.

• Färga ansikte, nacke och händer med maskeringsfärg ellersot.

• Dölj eller färga sådana detaljer i utrustningen som kanblänka.

• Använd samma regler för maskering i såväl dagsljus somi mörker. Täck över bilrutor, reflexer, strålkastare ochannan belysning.

• Dölj varje slag av ljus. Måste du ha ljus, t ex för att kunnaläsa eller se på kartan, kryp ner i en grop eller dra någontingöver dig.

Igenkänningsmärken

I vissa lägen kan du få order om att fästa ett igenkänningsmärkepå uniformen för att man snabbt ska kunna identifiera dig.Märket kan vara av t ex lysväv eller vitt tyg. Kontrollera då ochdå att märket sitter kvar på dig och dina kamrater.

Tänk på att bära uniformen och utrustningen enligt reglemen-tet så att identifiering underlättas.

Lär dig hitta i fordon och i din utrust-ning utan att använda ficklampa! Ing-et ljud och inget ljus är det bästasättet att undgå upptäckt.

280 Strid

Framryckning

SOLOStanna! – Observera! – Lyssna! – Ofta!

• Se upp för snubbeltrådar från larmminoroch truppminor. Använd minspröt.

• Om du råkar bryta en gren eller orsakaannat ljud så stanna ögonblickligen ochlyssna innan du fortsätter.

• Stanna ofta, lyssna och observera terräng-en med bildförstärkare eller IRV-kikare.

• Utsätts du för belysning, t ex från lysraket,kasta dig omedelbart ner och ligg stilla; detär främst rörelser som kan röja dig. Om duinte fått order om att observera så blundaoch lägg armen så att ögonen skyddas motljus.

Öva med gruppen och skapa rutiner för

• gruppmedlemmarnas plats

• observation och samband inom gruppenunder förflyttning

• åtgärder vid halt och rast

På så sätt minskas behovet av order, komman-don och tecken och man vet var varje manfinns i olika lägen. All verksamhet går snab-bare och blir effektivare.

Använd kikarsikten,passiva mörkerhjälp-medel och hörseln föratt spana efter fienden

• Välj väg så att du inte syns mot ljus bak-grund.

• Följ låglinjer och observera från låg ställ-ning – framryck i ”IR-skugga”.

• Håll dig i skuggan om det är månsken.

• Utnyttja ljud från skottlossning, vind, regneller motorbuller för att dölja ljud orsakatav förflyttningen.

• Om du måste framrycka helt ljudlöst såkänn dig för noga innan du sätter ner foteneller knät.

Strid 281

StridenStrid i mörker genomförs i allmänhet på samma sätt som stridi dagsljus eftersom man kan lysa upp terrängen med lysammu-nition. De förband som har gott om mörkerhjälpmedel kandock strida utan belysning. Strid i mörker bör förövas i dags-ljus.

Färdiga till strid

Förberedelser för mörkerstrid görs bäst i dagsljus. Börja därföri så god tid som möjligt. Skapa rutiner så att du och ditt förbandalltid har en viss beredskap för mörkerstrid även om du och dinchef inte räknar med strid kommande natt – man vet aldrig vadfienden kan hitta på!

Utöver de åtgärder som du vidtar på kommando ”Färdig tillstrid!” – kontrollera inför mörkerstrid

• maskering och eventuella igenkänningstecken på din uni-form och utrustning

• anordningar för fast eld

• larmminering och annan minering

• att skjutgränser kan urskiljas även i mörker

• personlig utrustning så att den inte skramlar eller blänker

• mörkerobservationsutrustning

• funktion på och fördelning av signalpistol och lysammu-nition

• att var sak är på sin plats i fordon och i din utrustning

Pluton- och gruppchef ger dessutom order för

• fördelning av mörkerutrustning

• organisation av lyspatrull

• plan för lysskjutning

Kontrollera!Föröva!

Fiendens gruppering är tätare i mör-ker än i dagsljus. Fienden använderregelmässigt IR-utrustning, bildför-stärkare och markradar.

282 Strid

Under striden

I mörker uppträder oftast grupper och plutoner med tätaregruppering än i dagsljus. Var observant så att ni inte i onödaneller omedvetet klumpar ihop er.

Stridsavstånden kan bli korta i mörker – var beredd på närstrid.Utnyttja spränghandgranater, eftersom de inte röjer varifrån dukastar och det oftast räcker med att handgranaten landar närafienden.

Röken från rökhandgranaten döljer effektivt om fienden lyserupp terrängen. Dessutom försvårar den observation med IRoch bildförstärkare.

Tänk på att ljuset från spräng- och rökhandgranater är bländan-de och förstör mörkerseendet.

Chefen måste samordna elden från lysskyttar med elden frånpansarvärnsvapen så att målen blir belysta i rätt ögonblick.

Som lysskytt måste du vara aktiv och fingerfärdig – det är digdet hänger på om övriga i plutonen ska kunna avge välriktadeld. Du måste ta stor hänsyn till vindförhållandena och läggalyspunkterna upp mot vinden.

Håll dig hela tiden orienterad om• var chefen och övriga kamrater

finns• var lysskyttarna finns• var sidoförbanden finns

Strid 283

Vid eldöverfall kan några larmminor sättas upp utmed en väg eller ett stråk,så att ett fordon belyses kontinuerligt utan att vi behöver öppna eld medannan lysammunition

Utnyttja ljuset från brinnande terräng, hus och fordon för att upptäcka ochbekämpa fienden

Larmminor kan utnyttjas för att skydda mot överrumpling ochför att belysa terrängen. Minorna sätts upp för utlösning medsnubbeltråd eller för dragutlösning.

Kulsprutor och eldhandvapen kan användas för fast eld, dvsman tillverkar anordningar som gör att man kan fixera vapnetoch skjuta i en speciell riktning där fienden förväntas fram-rycka. Riktningen av vapnet underlättas på så sätt.

Var speciellt vaksam i mörker. Risken för överrumpling ärstörre än i dagsljus. Förstärk bevakningen och sätt ut lyssnar-poster vid behov.

284 Strid

Lysskjutning

Vid plutonen samordnas oftast lysskjutning genom att tvålysskyttar finns hos plutonchefen. Dessa två samarbetar för attge grupperna kontinuerlig belysning.

Tänk på följande som lysskytt:

• Gruppera rätt. Lyspatroner och närlys orsakar rök- ochgnistbildning vid skott. Du kan därmed röja gruppens platsoch även ”röka in” stridsställningen så att det blir svårt attobservera och skjuta välriktat.

• Lysradien varierar i styrka och yta beroende på lyssatsenshöjd över marken.

• Det kan vara nödvändigt att skjuta så att man får två ellerfler lyspunkter. Skuggbildningen av terrängen och fiendenkan annars göra det svårt att se målen.

• Lägg lyspunkten direkt ovanför eller bortom fienden så atthan avtecknar sig som en siluett.

• Rikta 45 grader uppåt så att belysningen blir den bästa –riktar du högre belyser du dig själv, riktar du lägre blirlystiden kortare och kamraterna kan bländas.

Lysskjutning under anfall –lyspunkten läggs framförvåra förband

Vår pluton under anfallFiendens gruppering

Vår pluton under försvar Fiendensframryckning

Lysskjutning under försvar– lyspunkten läggs bakomvår gruppering

Lyspatrull med signalpistol

Kommandon för eldöppnan-de med lysammunition:Chefen: ”Lys färdiga!”Skytt: ”Lys klar!”Chefen: ”Lys!”

Kommandot ”Eld!” ges inte till lys-skytt eftersom det kan medföra attövriga i gruppen öppnar eld

Kommandon för eldöppnan-de med lysammunition ocheldhandvapen/kulsprutorsamtidigt:Chefen: ”Anläggning!”(”Färdigställning!”)Chefen: ”Lys färdiga!”Skytt: ”Lys klar!”Chefen: ”Eld!”

Lysskjutning med indirekt eld

Om man avser att öppna eld medeldhandvapen och kulsprutor innanförsta lysskottet börjat lysa (dvs dåljudet från signalpistolen eller närly-set avslöjat vår gruppering) kommen-deras ”Eld!” i stället för ”Lys!”

Strid 285

När öppna eld?Samma regler gäller som i dags-

ljus.

Öppna eld – överraskande, samtidigt och bakifrån – det ger mest effekt

Välj låg riktpunkt vid eldgivning imörker eller nedsatt sikt.

• Det är mycket svårare att träffa i mörker

• Det är svårt att skilja på våra egna och fienden

• Mynningsflamman röjer dig då du skjuter

Om du har möjlighet så välj stridsställning och eldöppnande så att

• elden avges överraskande

• elden avges samtidigt

• elden avges bakom eller snett bakom fienden

Det skapar skräck och förvirring hos fienden.

Tänk på!

286 Strid

Strid i bebyggelseI krig och vid andra militära insatser försöker man ofta att takontroll över hamnar, flygfält och andra knutpunkter. Manförsöker också slå ut den politiska och militära ledningen.Dessa finns i regel inledningsvis i närheten av städer. Vi måstedärför kunna genomföra strid även i bebyggelse.

StridsmiljönBebyggelsen kan vara av skiftande typ, t ex äldre eller moderncentrumbebyggelse, bostadsområden med flerfamiljshus, vil-laområden, affärs- eller industribyggnader. Typen av bebyg-gelse påverkar ditt förbands uppträdande.

Stenhus erbjuder ofta gott skydd åt en försvarare, medan andrahus kan ramla ihop som korthus under strid.

Ett industriområde kan innehålla cisterner eller behållare medgas eller annan högexplosiv vätska. Gummi eller annat mate-rial kan sättas i brand och bilda giftig rök.

Bebyggelsen ändrar snabbt karaktär. Husen kan rasa vid bomb-ning och beskjutning. Bränder uppstår ofta. Damm och rökligger kvar lång tid och sikten blir endast några meter. Skott-fälten försvinner och ögonkontakten med kamraterna förloras.Fram- och tillbakaryckningsvägarna blockeras. Stridsförlop-pet är snabbt och våldsamt. Det blir svårt att skilja på vän ellerfiende – alla har mer eller mindre smutsiga ansikten ochdammiga uniformer. De psykologiska påfrestningarna är avse-värda genom att man har fienden tätt inpå sig och att man är

Kontrollera och var beredd på attanvända din personliga skyddsut-rustning. Observera att skyddsmas-ken inte skyddar mot vissa typer avgiftig rök och gaser.

Strid i bebyggelse beskrivs också iFörbR A SIB

I bebyggelse kan bränder lätt upp-stå

© F

oto:

Kris

tofe

r K

S S

andb

erg,

FB

B

Strid 287

eller riskerar att bli omringad samt att manhela tiden utsätts för beskjutning. För att lätta-re känna igen kamrater kan uniformen märkasmed armbindel eller hjälmen med färgat bandeller liknande.

Förband som strider i bebyggelse måste oftakunna uppträda i små enheter som iblandkanske kommer att vara avskurna från restenav förbandet.

Symbol för skyddsrum

Civila kan finnas kvar i hus och ruiner, speci-ellt skyddsrum och källare. Det är därför vik-tigt att kontrollera ”civilläget”. Se till att snabbtfå bort civila från det direkta stridsområdeteller ner i skyddsrum så att de inte riskerar attskadas eller dödas. Anvisa dem samlingsplat-ser eller utrymningsvägar.

I ett krigsläge kan s k spontanut-rymningar ske, dvs civila som för-söker ta sig bort från stridsområdetoch som kan komma att blockeravägar och tillfarter.

Tänk på att våra civila kan kommaatt behöva hjälp med sjukvård ochmat. Du måste då hänvisa dem bak-åt längs utrymningsvägarna. Du ochditt förband kommer att behöva eraresurser när striden väl påbörjas.Vid akuta behov måste du dock kun-na hjälpa till. Fråga din chef vadsom gäller.

Se till att ditt förband inte hejdas av större samlingar av civilaeller trafikstockningar

Rapportera om du upptäcker civila.

Se till att folkrättsreglerna följs –förhindra övergrepp och plundring!

288 Strid

Se upp för prickskyttar!

Färdig till strid

Vid anfall i bebyggelse bör plutonen ha

• extra ammunition – främst finkaliberam-munition, handgranater, pansarskott ochgranater till granatgevären

• spräng- och tändmedel

• rörladdningar

• rivtändare

• utrustning för att ta sig in i byggnader, t exrep och stegar, yxor, spett och bräckjärn

• materiel för röjning av minor och oexplo-derad ammunition (OXA)

• sambandsmateriel för samband mellangrupperna i tätplutonen

• brandsläckningsutrustning

Se till att varje man vet

• återsamlingsplats om ni splittras underframryckningen

• samlingsplats eller utrymningsväg för ci-vila

Kontrollera personlig skyddsutrustning. Ta påskyddsglasögon om sådana disponeras.

FramryckningEn pluton som till fots ska anfalla längs en gata framrycker iregel längs husväggarna på båda sidor om gatan. Förpatrullkan framrycka i täten.

Framryckning inne i hus innebär ökat skydd men också attframryckningen går långsammare och det kan vara svårt atthålla samband inom gruppen och plutonen.

Under framryckningen måste varje man noggrant observerahusen på andra sidan gatan (fönster, tak, osv) och hela tidenvara beredd att snabbt kunna skjuta mot upptäckta mål. Obser-vera dessutom fönster i markplan och källargluggar på egensida.

Rikta hela tiden vapnet mot det håll du observerar. För att dusnabbt ska kunna verka mot ett upptäckt mål ska du kunnaskjuta med såväl höger- som vänsterfattning beroende påvilken sidan om gatan du befinner dig. Du som är höger-respektive vänsterskytt måste träna med båda typer av fatt-ning.

Håll uppsikt mot högre våningar ochtak på motsatt sida

Strid 289

Öppna dörrar och andra utrymmen passerassnabbt med vapnet riktat framåt eller mot utrymmesom passeras

Rulla snabbt över muren med kroppen tryckt mot mur-krönet

Observation runt gathörn och hinder.Håll huvudet lågt

Framryckning sker nära intill väggen.Huka dig under fönster

Observation före framryckning sker från skuggsidan.Bestäm nästa skyddsställning. Framryckning sker påskuggsidan

Stridspars framryckning

Passage ”över” källarfönster

290 Strid

Passage av hinder

Bebyggelsen kräver ofta särskilda former av framrycknings-metoder så att du kan ta dig upp och ner från olika våningsplanoch hinder.

Lyft tills armhålorna nårfönsterkarmen

Greppa om handleder-na

Greppa stridsbältets okoch lyft in

Lyft upp och pressa kamraten över hindret samtidigt som han själv häversig in med hjälp av armarna

En man kliver i kamratens händer och lyfts upp av kamraterna

”Säkrad rygg” (håll ryggen rak),lyft med knäna.

När du lyfter med dubbelhandsfatt-ning – knäpp ej händerna, utan läggena handen i den andra. Risken ärannars att dina fingrar bryts.

Strid 291

Dessa metoder kräver en hel del övning för att du ska kunnaanvända dem under strid.

Var hela tiden observant på egna och fientliga mineringar.

Greppa om vapenremmen och lyft upp kamraten samtidigt som han ”gårupp” på fasaden

Två man går ned på knä och fattar om kamratens fötter. Kamraten somlyfts ska ha sträckta ben

Lyft med planka. Två man håller plankan och skjuter vid behov upp den

292 Strid

Hönsstege Mänsklig stege – sätt foten på kamratens bakdel. Seupp så att inte kamratens rygg skadas

Änterkrok – prova att kroken sitter fast innan du börjarklättra

Äntringsstång – som äntringsstång kan med fördel enkvistad trädstam användas. Om du stöder dig med enarmbåge i grenklykan kan du få en hand fri, t ex förhandgranatkastning. Grenklykan kan förstärkas med ettrep runt klykans nedre del vilket gör att armbågen intekläms. Minst tre man krävs i regel för att skjuta på stången.Den bakre utgör ”ankare” och skjuter på medan de tvåövriga lyfter och stadgar i sidled.

• Greppa i klykan.

• Spring rakt fram, börja gå upp på väggen med rak ryggoch skjut kroppen utåt från väggen.

• När fönsterkarmen nås lägger du ett ben över kanten.Häv dig sedan in.

Före övning av alla former av äntring, firning och dylikt ifredstid – studera Säkerhetsinstruktion (SäkI).

Strid 293

Blir plutonen beskjuten ordnas eldunderstöd och vid behov avskärmas fienden med rök.Framryckningen sker sedan omgångsvis från skydd till skydd. Utnyttja bakgårdar ochmöjligheten till skyddad framryckning inne i husen

Gruppen framrycker ansatsvis eller växelvis. Framryckningen sker från skydd till skydd.Understöd ordnas inom egen grupp eller av bakomvarande grupp eller sidogrupp

Grupps framryckning

Sammanstöt

Läs mer i avsnittet ”Metoder föreld och rörelse”.

294 Strid

• Spräng- och fältarbetsomgång (2-4 man)

– svarar för sprängnings- och förstörings-arbeten

– svarar för akuta minröjningsarbeten

– medför spräng- och tändmedel i formav bräsch-, tak- och golvladdningar

– medför extra fältarbetsmateriel

• Materiel- och transportomgång (2-4 man)

– leder fram plutonens trossfordon

– bär fram materiel och ammunition

– för skadade bakåt till samlingsplats

– medför extra ammunition, spräng- ochtändmedel, verktyg, stegar, vatten m m

Om stridsfordon disponeras kan transportom-gången utgå.

Förpatrull fram-rycker på bådasidor om gatan

Understöd medkulsprutor och/eller granatgevär

Gathörn ”säkras”.Uppsikt mot sido-gator och dessbyggnader

Uppsikt mot mot-satta övervåningaroch tak Exempel på plutons framryckning till fots. När risken för sammanstöt bedöms vara stor

framrycker plutonen med stridsparen ansatsvis. Se till att ha grupperat understöd och attplutonen har uppsikt längs tvärgatorna

Anfallsgrupp med spräng- och fältar-betsomgång samt materiel- och trans-portomgång

Stridsgruppering

Plutonen kan ha följande indelning, uppgifteroch materiel:

• Anfallsgrupp, dessutom förgrupp med för-patrull

– tar och säkrar terräng som krävs för plu-tonens fortsatta anfall och framryckning

– genomsöker och rensar byggnader

– är utrustad med eldhandvapen, kulspru-tor och pansarskott

– medför extra chock-, spräng- och rök-handgranater

• Understödsgrupp

– understödjer framryckningen

– är utrustad med kulsprutor och granatge-vär

© F

oto:

MS

S

... intill förpatrull passerat.Därefter sker uppsikt mot si-dogata med byggnader ochbakåt mot byggnader påmotsatt sidogata

Uppsikt sker mot sidoga-ta med byggnader ochlängs gatan i framryck-ningsriktningen ...

Strid 295

Stridsfordon utnyttjas främst för direktriktat understöd medautomatkanon och kulsprutor samt för skydd under framryck-ning.

Skyttegruppen uppträder i nära anslutning till stridsfordonenoch förhindrar att fientliga pansarförstöringspatruller slår utvåra stridsfordon med närpansarvärnsvapen. Stanna aldrigmed pansarfordon i korsningar där fienden kan få gynnsammaskjutavstånd med sina pansarvärnsvapen.

Används stridsvagnar måste dessa ”skyddas” av stridsfordonmed skyttetrupp som kan observera och målange till strids-vagnarna och stridsfordonen. Både stridsfordonen och skytte-truppen kan avge eld på nära håll samt mot övervåningar ochtak. Om skyttegruppen gör avsittning från stridsfordonet kvar-lämnas en man för observation bakåt från stridsutrymmet. Hanska vara inkopplad på internsambandet.

Undvik också att stå nära byggnader som inte behärskas avvåra egna. Fienden kan bekämpa fordonen genom att skjutaner i taket eller kasta handgranater med RSV-effekt.

Om fienden hunnit förbereda sitt försvar ska uppsutten strid ibebyggelse undvikas.

Stridsvagnar framrycker itäten för att ge eldkraftoch skydd

Stridsfordon med skytte-grupp observerar ochskyddar stridsvagnarnafrån eld från sida ochbakifrån

Uppsikt bakåt, uppåt ochåt sidorna

Stridsvagn och stridsfordon medskyttegrupp uppträder samordnatvid strid i bebyggelse

Framryckningsteknik med stridsvagnar och stridsfordon. Vid risk för sam-manstöt framrycker truppen avsuttet. Främre skyttegrupper framrycker ihöjd med stridsvagnarna

Tecken vid målangivning

Egen trupp Fientlig fottrupp

Fientligt pansar- Fientlig stridsvagnskyttefordon

Gathörn ”säkras”. Upp-sikt mot sidogator ochdess byggnader

© F

oto:

MS

S

296 Strid

Strid i anfallsmåletGenomsökning och rensning av byggnad

Före anfall ska pluton- och gruppchefen

• få information om civil- och fiendeläget i anfallsmålet

• bedöma byggnader

– väggars tjocklek och motståndskraft?

– kan egen och fiendens finkalibriga eld och splitter frånhandgranater slå igenom väggarna?

– får indirekt eld någon verkan?

• bedöma förbindelser i huset, brandrisker och risk för för-såtsmineringar

• ange inbrytningspunkt och hjälpmedel vid inbrytning

• ange åtgärder för att ta upp genomgångar i väggar ochhinder

Genomsökning sker om eld ej kan avges eftersom

• det inte är känt om det finns fientlig personal i byggnaden

• egen personal kan finnas i byggnaden

• civila kan finnas i byggnaden

En genomsökning förbereds så att den direkt och utan tempo-förlust kan övergå i rensning.

Rensning med eldgivning sker om fienden finns eller bedömsfinnas i byggnaden och andra metoder inte är aktuella. Rens-ning ska också kunna övergå till genomsök.

Plutonchefen leder striden med tecken och order. För dettakrävs det att han är långt fram och att han fortlöpande oriente-ras av grupperna.

Eldunderstöd ordnas med förbandets egna resurser samt i månav tillgång, med stridsfordonseld och indirekt eld, främstgranatkastareld. Elden riktas mot alla fönster, öppningar ochplatser varifrån fienden kan komma att skjuta på de gruppersom ska storma in i byggnaden.

Tänk på att granatelden ofta orsakarbrand i bebyggelse.

Genomsökning kan ske med hjälpav hundpatrull.

MarkeringssystemFöljande färger används för attmarkera verksamhet. Tecknen kanges med vimpel. Markering kan skemed vimpel, snitsel eller sprayfärg.

Inbrytning via stridsfordon

Egna täten.Inbrytningspunkt – byggnadej rensad/ej genomsökt.

Skadad personal i byggna-den.Sjuktransport behövs.

Inbrytningspunkt – byggna-den rensad/genomsökt.

Minförsåt/hinder i byggnaden.Minröjningspersonal behövs.

Röd

Blå

Grön

Gul

© F

oto:

MS

S

Strid 297

1. Gör inbrytning i markplanet.2. Rensa intilliggande rum.3. Takbräsch tas upp mot nästa våning tills man tagit översta våningen.4. Rensa översta våningen i riktning från hitre del till bortre.5. Rensa näst översta våningen i riktning från hitre del till bortre. Rensning

kan fortsätta längs hela våningsplanet genom att bräsch sprängs upp.6. Anfallet fortsätter tills bottenvåningen och källaren är rensad.7. Väggbräsch tas upp till nästa byggnad. Rensning fortsätter.

Hus indelas i sektorer för att underlätta målangivning och eldfördelning vid understöd

När plutonen brutit sig in i bottenvåningen fortsätter anfallettill översta våningen som rensas rum för rum. Byggnadenrensas sedan våningsvis uppifrån och ner. Rensningen skerhela tiden i samma riktning oavsett våningsplan(kamprincipen).Säkring sker av angränsande rum innan takbräsch tas upp.

Genom att rensa uppifrån och ner har vi ett övertag överfienden. Vi ger honom också möjlighet att dra sig ur byggna-den och på så sätt blir han lättare att bekämpa.

1

23

4

5

6

7

298 Strid

Exempel påbräschladdning

Fiender i olika utrymmen kan också nedhållasgenom att en eller flera handgranater ellerandra laddningar kastas in utan att vi efterdetonationen fullföljer med inbrytning. Ut-rymmena ”stridszonsäkras”.

Om anfallet ska fortsätta genom flera sam-manbyggda hus sker framryckningen på vin-dar, över taken eller genom källargångar. Fien-den kan ha minerat fönster, dörrar och övrigagångar. Nya genomgångar måste därför görasgenom beskjutning eller sprängning.

Anfallet går till så här:

Understöd

Understödsgruppen öppnar eld. Spränggra-nater eller pansarspränggranater skjuts motfönster och dörrar.

Öppning av bräsch

Inbrytningsgruppen (spränggruppen) sprängergenomgångar i hinder och väggar.

Tillverkning av väggladdning

Fäst två stödben på en ammunitionslåda. Fylllådan med sprängdeg och stick in en krutstu-bin med sprängpatron. För yttervägg krävs10-14 kg sprängdeg, för innervägg 5-8 kg.

Väggladdningen placeras med fördel motyttervägg under fönster. Detta ger en störrebräsch, och restverkan ökar då splitter frånvärmeradiatorn (elementet) sprids i rummet.

Strid 299

Inbrytning

Inbrytningsgrupperna bryter in i byggnadenoch tar de närmaste rummen så här:

• Gruppens första omgång rusar fram och tarskydd vid ytterväggen på en sida om öpp-ningen. En man skyddar vid husets hörn.Främste man ”ettan” står i anläggnings-ställning mot öppningen.

• Gruppchefen eller ettan, bestämmer hurinbrytning ska ske.

Kommandon:Ettan: ”Du kastar – jag rensar!”Tvåan: ”Jag kastar – du rensar!”

• Ettan kliver åt sidan – bibehåller vapnetriktat mot öppningen. Tvåan går fram meden handgranat.

Kommandon:Tvåan anmäler: ”Spräng kommer!”Övriga repeterar: ”Spräng kommer!”

• Tvåan kastar in en handgranat och backardärefter till sin plats bakom ettan. Ettankliver in mot väggen.

• Skydd tas beroende på granattyp och väg-gens skyddsförmåga. Ettan står kvar ommöjligt i anläggning mot öppningen. Seupp så att inte handgranaten kastas ut igen.

Ettusen , tvåtusen,tretusen, fyratusen

Räkna så att du vet när DIN granat detonerar – det kanannars vara risk för att du hoppar in för tidigt! Tränaunder övningar på att ”räkna rätt” .

Om fienden kastar handgranat – anmäl ”handgranat” –rusa in i det rum varifrån granaten kastats eller ta skydd.

300 Strid

• När handgranaten briserat förflyttar sigettan och tvåan omedelbart in i rummet.Ettan väljer att gå till vänster eller högerdirekt efter öppningen. Tvåan väljer mot-satt håll om möjligt. Förflyttning sker ome-delbart åt sidan så att ryggen hamnar motväggen (en meter ut) och att inte stridsparetavtecknar sig som en siluett mot öppning-en.

Rensning

• Inne i rummet öppnas eld och kvarvarandefiender nedkämpas. Elden skjuts sompunktmålsbekämpning. Uppsikt hålls motdörrar och fönster där fienden kan kommain. Magasinsbyte görs växelvis på kom-mando från ettan. Mejning används omflera fiender upptäcks i rummet.

• Orientera bakomvarande genom att anmä-la: ”En fiende nedkämpad – dörr rakt fram– rummet klart – vi rensar nästa rum!”

• Rensningen fortsätter så att angränsanderum rensas.

• Avlösning av stridspar eller omgång sker

– genom att nästa par/omgång hämtasfram

– på kommando: ”trean och fyran – fram-åt!”

– på signal

Kontrollera innerväggarnas tjocklek . Om väggarna be-står av gips kan spränghandgranaternas splitter trängaigenom. Använd då chockhandgranater. Väggarna kankontrolleras genom att sparka med foten då du står trycktmot väggen. Om väggarna inte skyddar mot finkalibrigeld och splitter – inta låga ställningar.

Strid 301

• När gruppen brutit in fortsätter den motnästa våning. Undvik trapporna som kanvara försåtsminerade. Låt i stället spräng-gruppen spränga hål i taket.

• När laddningen sprängts – kasta upp enhandgranat genom hålet och skjut någraeldskurar. Var beredd på att granaten kanramla ner tillbaka genom hålet. Se upp såatt inte taket rasar in vid sprängningen.

• Hjälp varandra att snabbt komma upp ge-nom hålet. Håll sambandet.

Fortsatt anfall

Nästa grupp framrycker på plutonchefens or-der till inbrytningspunkten. Understödsgrup-pen är beredd att understödja fortsatt fram-eller tillbakaryckning, skydda plutonens flankeller framrycka till plutonchefen.

• Vid rensning: gå aldrig in i ett rum utan attförst ha skjutit genom dörren eller kastat in enhandgranat.

• Endast ett stridspar uppehåller sig i ”främrerummet”.

• Avdela skydd i de riktningar som inte rensas.• Både vår och fiendens finkalibriga eld kan gå

igenom väggarna. Använd det skydd somfinns och inta låg ställning.

302 Strid

Var beredd att försvara taget anfalls-mål.

Försvar av tagen ”terräng”

Fienden kommer säkert att göra en motstöt för att återtaterrängen.

Du ska

• vara eldberedd

• hjälpa skadade

• förbättra eldställningen

• hålla samband

• rapportera

• hämta ammunition

Strid 303

Strid från stridsställning

att dessa kan blockeras eller mineras vid be-hov.

Stridsfordon grupperas i stridsställning i elleri anslutning till byggnaderna.

Fordonen kan också utnyttjas som skyddsrumvid stridsställningar som har dåligt skydd motbl a indirekt eld.

Stridsställningar väljs i motståndskraftiga hussom är indragna i bebyggelsen. Fienden kandå inte beskjuta oss från långt håll med direkt-riktad eld. Om tiden medger så bygg ävenskenstridsställningar som drar till sig fiendenseld. Striden ska kunna föras rörligt – samman-bind därför stridsställningarna med förbered-da och skyddade omgrupperingsvägar. Se till

För varje stridsställning gäller följande:

• Eldledare, prickskyttar och observatörergrupperas högt från början.

• Kulsprutor och granatgevär grupperas såatt de skyddas av skyttegrupperna.

• Vapen med gasutströmning bakåt, t expansarskott och granatgevär, grupperas ut-anför slutna rum.

• Stridspatruller organiseras.

• Framrycknings-, ordonnans- och motstöts-vägar märks ut.

304 Strid

Eldställningar

För att försvarsstriden ska bli framgångsrik krävs att

• eldställningarna är skickligt valda, förstärkta och väl mas-kerade

• omsorgsfulla förberedelser för skydd har vidtagits

• omfattande hinder- och mineringsarbeten har utförts

Skydd mot vapenverkan

Byggnader ger ofta utmärkt skydd mot splitter och eld fråneldhandvapen och kulsprutor. 10-15 cm betong motsvarar ca1,5 cm pansar, dvs nästan det skydd som ett pansarskyttefor-don erbjuder.

Sandsäckar, möbler, bildäck, oljefat och containrar fyllda medsand, grus och sten kan ge ett gott skydd om skyddet byggs såstarkt att det kan stå emot tryckverkan.

Sandsäckar byggs i förband, dvs omlott, och bildäck byggs idubbla rader och stöttas, t ex med armeringsjärn eller rör.Betong- och avloppsrör eller kabeltrummor kan med fördelanvändas som komplement till sandsäckar och bildäck. Mate-rial finner du vid byggnadsplatser, skrotupplag eller raseradehus.

Du kan välja eldställning

• i källare och ordna skottgluggar i ga-tunivån

• ett stycke in i huset – då upptäcks duinte så lätt och du skyddas bättre motbeskjutning: ordna så att du kan skjutagenom ett fönster, en dörröppning el-ler genom ett hål som du gjort i väg-gen

• i rasmassor där du kan gräva och byg-ga skydd

Se upp för oexploderad ammunitionoch minor då du söker material.

Blockera källartrappor och ordna med omgrupperings-vägar genom tak och väggar

Frontalt skydd.Flankerande skjutriktning.

Strid 305

Nät mothandgranater

Stuprör, ”hand-granatdroppare”

Du kan skjuta närmarebyggnaden från en högeldställning

• på bakgårdar där det går att skjuta överrasmassorna

• vid husknutar och hörn på murar ellerliknande

• högre upp i huset för att bekämpa demsom tar skydd bakom murar eller ruinhö-gar

• på altaner eller balkonger

Om du ska skjuta pansarskott eller skjutamed granatgevär väljer du eldställning utom-hus eller i skadade hus där bakväggar och takär borta.

Bygg skydd framför skottgluggen om det ärrisk för ras vid beskjutning. Ordna skydds-ställning i närheten av din eldställning.

Om du väljer eldställningen utanför ett husgräver du ner den en bit från huset. Tänk påatt trähus lätt fattar eld. Välj eldställningen såatt avståndet till trähuset är dubbla hushöj-den, annars är risken stor att du tvingas bortfrån din eldställning på grund av hettan ochröken.

Undvik gruppering på tak

Minst tre lager sand-säckar som skydd

Ordna tillräckligöppning bakåt

Spika igen fönsteroch dörrar

Ordna med stödför armbågar

Förstärk skyddet med hjälp av kraftiga bord, böcker,mattrullar m m. Lägg sand och jord på golvet samt våtafiltar och täcken på din eldställning som skydd mot brand

306 Strid

Larm, hinder och försvarsladdningari källargångar och kulvertsystem

Förstärk bottenvå-ningen med sand-säckar

Taggtråd, vajer, armeringsjärn mot helikopter

Nät eller gallerframför skjut-gluggar

Blockera eller spräng trappor

Vägspärr medräls och bilvrak

Var uppmärksam på att vattnet i ledningarna kan varaförorenat om det på grund av striderna blandats medavloppsvatten eller om reningsverken slutat fungera.

Minering

Ordna dolda förflyttningsvägar, t ex genomgå-ende källare, kulvertar, parkeringshus och lik-nande. Var beredd på att fienden också kanförsöka utnyttja dem.

Röj undan allt brännbart material närmast om-kring dig. Ordna samband med de närmastekamraterna. Lägg upp förråd av ammunition,livsmedel, vatten och sjukvårdsmateriel.

Förbered striden så att du kan slåss eller för-flytta dig även i mörker och dålig sikt.

Hinder

Gruppen eller plutonen måste också byggahinder runt nästet och inne i huset. Försök attvara påhittig när du ska ordna hinder.

Strid 307

Föröva striden!Lär dig hitta längs gator och gränder!

Exempel på olika hinder:

• Ordna stormhinder av trådvalsar och rytta-re.

• Ta bort brandstegar, stuprör och liknande.

• Utnyttja stridsvagns- och fordonsminoreller använd försvarsladdningar.

• Spika igen dörrar, fönster och andra öpp-ningar med brädor eller sätt in nät.

• Spärra eller spräng trappor som inte skaanvändas.

• Fyll rum som inte ska användas med möb-ler, bråte och taggtråd.

Striden

För striden rörligt. Utnyttja patruller som dolttar sig fram nära fienden och hans stridsfordonoch som utsätter dem för eldöverfall. Användprickskyttar som tvingar fienden att ta skydd isina pansarfordon. Fienden kan då bekämpasav våra patruller och grupper med pansar-värnsvapen. Små, vältränade och modiga pa-truller kan ställa till stor skada för fienden.

308 Strid

Tänk på att fienden ofta förflyttar sigmed pansrade fordon och med es-kort. Var vaksam – var noggrann!

Tänk på att en fiende kan låtsas varadöd eller skadad och att han kanskjuta eller kasta en handgranat, närhan får en chans.

Att ta fångarOm gruppen lyckas ta fångar kan viktiga upplysningar omfienden erhållas. Det vanligaste sättet att ta fångar är att undereller efter strid ta fiender som ger sig eller skadats.

Särskilda fångsnappningsföretag utförs endast då det är nöd-vändigt för att kunna lösa uppgiften. Främst tas då rekogno-serings-, stabs- eller sambandspersonal, som förflyttar sig ienstaka opansrade fordon, samt ordonnanser.

Fordonet hejdas genom att

• förarutrymme, däck och motor beskjuts

• försvarsladdning utlöses mot fordonet

• fordonet kör på minor

• träd, vajer eller lina används som hinder över vägen

Krigsfångar avväpnas och visiteras (se kapitlet Post). I regelmåste de föras till en skyddad plats innan de visiteras. Varförsiktig och låt en kamrat skydda dig. Låt den som visiterasställa sig framåtlutad mot ett träd eller en vägg eller låt honomhålla händerna över huvudet. Man kan också låta fången liggapå marken under visitationen.

Strid 309

Fångvaktspersonalen placerasnärmast fordonshytten

Fordonet förstärks med taggtrådför att förhindra rymning

Var tydlig och bestämd mot krigsfången så atthan inte försöker överrumpla dig eller försö-ker fly.

En krigsfånge har rätt att behålla

• uniform

• personlig skyddsutrustning (skyddsmaskm m)

• hjälm

• identitetshandlingar och id-bricka

• utspisningsutrustning (kokkärl och sked,inte kniv eller gaffel)

• personliga tillhörigheter som saknar un-derrättelsevärde

Ta ifrån en fånge

• vapen och ammunition

• verktyg, knivar o dyl

• annan militär utrustning (kompass, fick-lampa m m)

• kartor

• handlingar som kan ha militär betydelse

Skilj på tillfångatagna officerare och manskapoch håll dem åtskilda. Rapportera direkt omdu tagit tillfånga en fientlig officer.

Fångar ska behandlas enligt de folkrättsligareglerna. Förhindra att en krigsfånge behand-las brutalt eller förnedrande.

Exempel på fångtransportfordon

Krigsfångar förs under bevakning längs sjuk-vårdskedjan till närmaste lämpliga avdelningeller till en fångsamlingsplats. Ofta finns den-na i närheten av underhållsplatsen.

Om du bevakar krigsfångar ska du

• hindra flyktförsök – om så behövs med eld

• hindra att handlingar och annat förstörseller kastas bort

310 Fältarbeten

FältarbetenK A P I T E L

8

Fältarbeten 311

FältarbetenMaskering 312Skenåtgärder 317Befästningar 319Förbindelser 324Minering 326Spärrning, blockering ochförstöring 342Minspaning och minröjning 348

Fältarbeten behövs för att underlättavår verksamhet och försvåra fiendens.

Fältarbeten indelas i• fältarbeten för överlevnad: maske-

ring, skenåtgärder och befästningar• fördröjande fältarbeten: spärrning,

blockering, förstöring och minering• fältarbeten för rörlighet: förbindelse-

arbeten, minspaning och minröjning• övriga fältarbeten

Du måste kunna• maskera dig själv, ditt fordon och din

verksamhet• skapa ett skydd genom att bygga

befästningar och gräva skyddsgro-par

• minera, minspana och minröja

I din grupp bör utses en man – fältar-betsmannen – som utöver allmännakunskaper i ämnet, specialiserar sig påfältarbeten och blir gruppens expertpå området, främst minspaning, min-röjning, minering och sprängnings-arbeten.

312 Fältarbeten

Du, ditt fordon och din materiel måste ”signaturanpas-sas”, dvs smälta in i den omgivande miljön så långt sommöjligt.

GrundmaskeringGrundmaskering kallas den mönstermålningsom vi gör på våra fordon, fartyg, flygplan ochmateriel större än 1 m2. För fältbruk användsmatta färger som mörkgrön, ljusgrön, svartoch tidigare även brun. Halvmatt olivgrön färgska inte användas på synliga ytor, eftersomden ger ett betydligt längre upptäcktsavståndän matt färg.

Matt mörkgrön färg motsvarar barrskogensspeciella färg och IR-egenskaper, medan mattljusgrön färg motsvarar lövskogen. Vintertidersätts den med vit, avtvättbar färg. Den svartafärgen motsvarar skuggor och bryter i övrigtmönstret.

Inom marinen och flygvapnet används ocksågrå och vita nyanser som efterliknar skärgår-dens och luftrummets naturliga färger.

TilläggsmaskeringTilläggsmaskering utförs med reglementeradmaskeringsmateriel, t ex maskeringsnät, mas-keringsdukar och maskeringspapper.

Maskering

Stridsfordon 90 med exempel på fast tilläggsmaskering

Syftet med maskeringsarbeten är att försvåraför fienden att upptäcka, identifiera och läges-bestämma våra förband och anläggningar, bådefrån flygspaning och från markspaning.

Genom att maskera skickligt och utnyttja rättmaterial och teknik kan man• undgå upptäckt

• få fienden att dra felaktiga slutsatser be-träffande vår gruppering och våra avsikter

• undgå bekämpning

• tvinga fienden till slöseri med ammunitiongenom eldgivning mot platser där vi intefinns

• överraska fienden

Tänk på att fienden använder tekniska spa-ningssystem som kan upptäcka värmekällorsom fordon och kaminer, men även männis-kor.

Det finns maskeringsnät och maskeringsfärgsom liknar växters (klorofyllets) och den övri-ga omgivningens förmåga att reflektera ultra-violett (UV) och infrarött (IR) ljus. Med t exen aktiv IR-kamera blir en vissnad växt svart(IR-strålningen absorberas) och avviker dåfrån omgivningens ljusa ”IR-färg” (IR-strål-ningen reflekteras).

© F

oto:

Bar

racu

da T

echn

olog

ies

Fältarbeten 313

Terrängbil som ögat ser den Terrängbilen som den upplevs i ett IRV-sikte (värmeka-mera/passiv IR). Det mörka fältet på terrängbilens övrevänstra del är målat med IR-dämpande färg

Terrängbil maskerad med IR-dämpande maskeringsnät Samma terrängbil som den upplevs i ett IRV-sikte (vär-mekamera/passiv IR)

Fartyg maskerat med maskeringsdukar och maskeringsnät

© F

oto:

Bar

racu

da T

echn

olog

ies

© F

oto:

Bar

racu

da T

echn

olog

ies

© F

oto:

Bar

racu

da T

echn

olog

ies

© F

oto:

Bar

racu

da T

echn

olog

ies

© F

oto:

Bar

racu

da T

echn

olog

ies

314 Fältarbeten

Fordon kan förses med tillfällig maskering, bestående av en granriskappa som fästs på fordonet med snören ochståltråd. Tänk på att inte täcka över detaljer som gör fordonet trafikfarligt eller som hindrar funktioner. Granriset fårinte sticka ut så att det skymmer sikten för andra trafikanter

Tillfällig maskeringsmaterielGrund- och tilläggsmaskeringen kompletteras med tillfälligtmaskeringsmaterial från naturen. Granris, lövverk och annatfrån växtriket är färskvara och torkar ut efterhand och förlorarsin speciella ”signatur”.

Lövsly bör bytas ut varje eller vartannat dygn medan granrisräcker en vecka.

Att använda byggnader i omgivningen, t ex industrilokaler,ladugårdar och skärmtak räknas till tillfällig maskering.

MaskeringsreglerFienden övervakar regelbundet terrängen, främst med flyg ochsatelliter. Reglerna för maskering måste därför alltid följas.

• Mönstermåla fordon och större objekt med matt maske-ringsfärg.

• Håll maskeringsfärgen (-materialet) ren från damm ochsmuts – annars gör den ingen nytta!

En enda soldats slarv kan röja etthelt förband!

• Ljud- och ljusdisciplin.

• Undvik öppen eldning vilken gerljus, värme och rök.

• Spårdisciplin.

• Ordna lika god maskering pånatten som på dagen.

Tänk på!

Fältarbeten 315

• Granris, lövverk och annat från växtriket är färskvara – bytut växtmaterialet regelbundet beroende på ”bäst-före-ti-den”.

• Välj rätt plats vid gruppering.

• Bryt inte naturens konturer och färgmönster.

• Maskera med omgivningens material och färger.

• Ta bort ljusreflexer och skarpa konturer.

• Uppträd i skuggan. Tänk på att skuggan flyttar sig medsolens rörelse.

• Dölj värmekällor, t ex fordonsmotorer, under yviga träd,täta buskage eller material som dämpar värmeutsläppet,t ex byggmattor.

• Utnyttja bebyggelse genom att gruppera soldater och for-don i hus och källare.

• Undvik onödiga rörelser med personal och fordon.

Varma fordon bör inte ställas på platser med ”kall” bakgrund,eftersom de då avviker markant från omgivningen då man tittari ett IRV-sikte (värmekamera).

Snabb maskering av fordon underlättas om maskeringsnät och slanor med-förs på fordonet. Täck över fordonets glasrutor och framlyktor med maske-ringspapper eller presenning. Maskeringen ska gå ända ner till marken för attdölja hjulhus som annars ger tvära, mörka skuggor. ”Slagskuggan” under ochpå sidan av fordonet ska också döljas. Slanorna spänns under nätet för attförändra fordonets kontur

Tält maskeras med maskeringsnäteller genom att man utnyttjar tillfälligtmaterial från naturen, t ex små trädupphängda i snören

Förändra konturen med nät och sla-nor. Maskera bort värmen från mo-torn med hjälp av isolerduk på motor-huv

315

316 Fältarbeten

Maskeringsmaterial, t ex granris, bör tas på en plats en bit frångrupperingsplatsen så att inte befintlig maskering försvinner.Fråga din chef var du ska ta maskeringsmaterial.

MaskeringskontrollKontrollera maskeringen då och då, både under arbetet och närden är färdig. Gå tillräckligt långt ifrån – maskeringen ser heltannorlunda ut på långt håll än när du är nära den. Ett bra knepär att använda kikaren, vänd bak och fram.

Försök föreställa dig hur maskeringen ser ut från luften.

Maskering som är utförd under mörker ska kontrolleras igryningen. Kontrollera även maskeringen under mörker –utnyttja bildförstärkare och IRV-kamera.

Maskeringsnäten hopfogas medknytöglor och dras tätt intill varandra

Haubits 77 maskerad med nät och paraplyer

Tänk uppifrån!

© F

oto:

Bar

racu

da T

echn

olog

ies

Fältarbeten 317

SkenåtgärderSkenåtgärder används främst för att avleda en fiende frånverkliga angreppsmål samt vilseleda honom om vår gruppe-ring och våra avsikter.

Skenmål är t ex skenvärn, skenpjäser, skentält, skenfordon ochskenbroar. Skenmål ska ge intryck av att vara i bruk. Dekompletteras därför med trafik, snöröjning, eldgivning, signal-trafik eller annan verksamhet. Skenmålsarbeten och verksam-het som ska understödja skenmålen måste planeras och sam-ordnas. De beordras av högre förbandschef.

Skenspårning, t ex spår efter bandfordon längs stråk och vägar,är också en vilseledande åtgärd.

Exempel på fordonsskenmål. Placera en burk med en värmekälla för attskapa en värmesignatur

Värn

Granatkastare

Värmekälla

318 Fältarbeten

Fienden kan vilseledas om verkan av attacker motvåra fasta anläggningar, t ex genom att vi placerar ut”skenkrevadgropar” på flygfält

Skenmineringar i form av granrisbäddar, grus,bildäck eller annat skrot på vägar och stråk kanockså vilseleda eller fördröja fienden. En skarpminering kan kompletteras med skenmine-ringar för att ge intryck av att det är minerat påett längre avsnitt av vägen eller stråket. Denskarpa mineringen placeras antingen framförskenmineringen (för att ge intryck av en störreminering), mellan två skenmineringar ellerefter en skenminering för att slå ut fiender somröjer eller passerar det som kan uppfattas somen skenminering. Metoderna kan med fördelvarieras utmed ett längre vägavsnitt/stråk.

Skilj på vad som är skenminering och vad somär skarp minering i orienteringarna till våraegna förband. Är du själv osäker när du kom-mer fram till en minering ska du alltid betraktaden som skarp!

Exempel på minering av väg som markeras med granris. Genom att lägga granris påen lång vägsträcka är det svårt för fienden att veta var minan finns

I skenmineringar får inga skarpa minor förekomma!Skenminering får inte ske i minfria områden!Skenminering ska ritas in på minlägeskarta!

Fältarbeten 319

Befästningarstrålning och brandstridsmedel. Till splitter-skyddet ska du helst ha en minst 5 cm tjocklucka, infästad i en stadig ram.

För att hindra att C-stridsmedel och brand-stridsmedel kommer ner i värnet bör du kunnatäcka öppningen med en lucka av bräder. Finnsinga bräder så tillverka en ”lätt lucka” av annatmateriel.

Lägg in ett ”golv” i botten på värnet (t ex enlastpall) som är upphöjt från marken för attundvika att stå på kall eller fuktig mark.

Blir du tvungen att snabbt ordna ett skydd fördig så gräver du en skyddsgrop.

Befästningsarbeten behövs vid nästan all verk-samhet. Vid försvar blir arbetet mer omfattan-de än annars.

SkyttevärnDitt skyttevärn gräver du först som öppetskyttevärn för en eller två man. Därefter byggsvärnet ut med splitterskydd.

Skyttevärnet skyddar mot eld från eldhandva-pen och mot lättare splitter. Det skyddar ocksåmot värmestrålningen från kärnvapen samtger ett visst skydd mot radioaktiv strålning.

Splitterskyddet ökar skyddet, främst mot split-ter, men även mot värmestrålning, radioaktiv

Ammuni-tionsfack

130 cm

120 cm

Utgrävningen är klar ochtäckningen färdigställsUtgrävningen fortsätter och

virke läggs på efterhandStåvärn grävs och virke tilltäckning läggs ut

Täckningen förstärks såatt den blir splittersäker

Bröstvärn utformas, en lätt luckatillverkas och läggs intill värnet,maskering utförs

Handgranats-fälla

320 Fältarbeten

I bebyggelse kan man t ex ordna skyttevärn med betongrör somskyddas med täckning.

Skydd mot splitter och direktriktad eld kan också ordnasgenom att fylla containrar med sten, grus eller annat mot-ståndskraftigt material.

Splitterskyddande täckning mot multipelvapen

Splitterskyddande täckning 1)

5–10 cm sand, grus eller pinnmoCa 7 cm trävirke

Ca 5 cm sand, grus eller pinnmoTjärpapp (plastfolie)

Ca 15 cm rundvirke

Tillstampad jord

70 cm tillstampad jord

Torv (ris) och tjärpapp (plastfolie)

Stomme (ø 15 cm)

Singel, makadam, stenskärv10 cm lerblandad jord (maskeringsla-ger)

25 cm singel, makadam eller stenskärv


Stomme (ø 15 cm)

Pinnmo10 cm jord (maskeringslager)

30 cm pinnmo


Stomme (ø 15 cm)

Betong10 cm lerblandad jord (maskeringslager)

20 cm betong (kan utgöra stomme om den armeras)

Plastfolie

Stomme (ø 15 cm)

Alt 1

Alt 2

Alt 1

Alt 2

Alt 3

Alt 4

Skydd mot multipelvapenmed RSV-stridsdelar krä-ver skyddsrum med full-träffsäker täckning.

1) Avser splitter från en15,5 cm spränggranat vidluft- eller studsbrisad

Fältarbeten 321

Fast eldGenom att förbereda ditt vapen för fast eld mot angiveteldområde eller angiven plats kan du skjuta mot mål som duinte ser, t ex i mörker, dimma eller vid nedsatt sikt. Gräv nerstockar och ordna dem som bilden visar.

Vapnet ska ligga stadigt men det ska gå snabbt att byta magasinoch få loss vapnet om du måste skjuta mot något annat mål.Flera vapen ordnade för fast eld kan samordnas till ett täckandeeldsystem.

Förbered fast eld genom att gräva ner stockar som urholkats

322 Fältarbeten

Trådmatta

Trådbukter

Trådnät

Lutande trådstaket

Underkvista 100 m runt

Skyddsrum

Ryttare2,5 m

2 m

150 m 100 m

322

Fältarbeten 323

Exempel på motståndsnästeHar ditt förband en stationär försvarsuppgiftkan ett fullt utbyggt motståndsnäste för halv-pluton utföras som bilden visar.

Gallra 150 m

Förbindelsevärn

Lutande trådstaket

1,5 m2 m

0,3 m

Skyddsrum

100 m

Skyttevärn, nisch

1,2 m

0,8-1,0 m

1,3 m

ø 0,1-0,5 m

Förbindelsevärn

0,6 m 1,5 m1,1 m

323

324 Fältarbeten

FörbindelserFörbindelser byggs främst av ingenjörs- och pionjärförband.

Broar och färjorNär du passerar broar ska du

• följa trafikledarens tecken

• följa hastighets- och viktbegränsningar

• hålla anbefallda avstånd mellan fordonen

Vid färjor ska du

• göra avsittning före färjan (gäller ej föraren)

• sätta dig på anvisad plats

• lossa bältet på din stridsutrustning så att du kan ta av den omdu hamnar i vattnet

• följa färjchefens order och anvisningar

Däcksbro 200

© F

oto:

Las

se S

jögr

en, F

BB

Dessa bestämmelser gäller vid krig.I fred gäller andra bestämmelser sommeddelas av ditt befäl.

Fältarbeten 325

TerrängfordonsvägVägen byggs för hjulgående terrängfordon när farbara vägaroch stigar saknas. Man strävar efter att dra fram vägen därbehoven av fältarbeten är små. Man gör så få ingrepp sommöjligt, ofta kan det räcka med att ordna hjulspår.

Röjning sker med motorkedjesåg, yxa eller sprängning avstenar och stubbar. Håligheter fylls med sten och spårenjämnas ut. Diken fylls med stockar. Vid sanka partier breddasröjningen till dubbla körbredden så att förarna kan välja spår.

Utfyllnad av dikenBulldosa – laddning på sten:Friliggande sten =1 kg sprängdeg/m 3

Jordbunden sten = 1,5 kg/m 3

Utfyllnad av diken

Understoppadladdning = 1,0 kgsprängdeg/m 3

1,2 mMax0,15 m

Röj undan träd ochutnyttja dem somfyllnadsmassa

3,5 m

3,5

m

Avkvista för fordonets bredd och höjd.Tänk på att flygvarnaren ska få plats

326 Fältarbeten

MineringMinor indelas i stridsvagnsminor, truppminor (endast i utlan-det), fordonsminor och larmminor.

Lär dig hur olika typer av minor – våra och fiendens – utlösesoch verkar.

Våra minors funktion och hantering beskrivs i SoldR MtrlMinor och i fältarbetsreglemente för Försvarsmakten, Mine-ring (FältarbR Min). Utländska minor beskrivs i utbildnings-paketet Minspaning/Minröjning.

AllmäntAlla chefer får ge order om minspärr, dvs mineringar medminor som övervakas av personal som kan varna/lotsa ochavlägsna mineringen på kort tid (några minuter). Lämnasminspärren obevakad ska den rapporteras, protokollföras ochförses med varningsanordningar enligt områdeschefens be-stämmande.

Minfria områden behövs, t ex för att egna förband ska kunnaförflytta sig och anfalla. Dessa områden får ej mineras – inteens med skenmineringar. Dock får minering ske inom minfrittområde vid motståndsnäste, innanför stormhinder.

Användning av röjningsskydd sker på särskild order.

För att inte egna förband eller civila ska skadas måste varnings-åtgärder vidtas vid alla typer av mineringar. Omfattningenbestäms av områdeschefen. Rapporteringen är till för att kunnaorientera om var mineringarna finns så att man kan planeraverksamheten med hänsyn till dessa. Protokollet är en vägled-ning som talar om då mineringen ska underhållas eller dåminorna ska röjas.

Om du tvingats minera under strid och inte hinner protokoll-föra eller märka ut mineringen – rapportera ändå mineringensläge, radie, antal minor och typ av minor så snabbt och så gottdet går!

Protokollet och rapporten ger du till din chef. Var noggrann!

Stridsvagnsmina 5 medmintändare 4

Stridsvagnsmina 5 medmintändare 15

En mina skiljer inte på vän ellerfiende!

All hantering av minor ska utförasenligt instruktionsbok.

Fältarbeten 327

Stridsvagnsminering

Stridsvagnsminor kan förses med mintändare av följande typ:

• Mintändare med bryttändare (fordonet måste köra på bryt-krysset med ett band eller hjul)

• Mintändare med brytpinne/-spröt (fordonet måste passeraöver och böja pinnen)

• Mintändare med magnetfältsavkännare (fordonet måstepassera över och förändra magnetfältet)

Det räcker med 100-250 kg tryck för att utlösa minor medbryttändare, dvs även lättare fordon utlöser stridsvagnsminor.

Vår vanligaste stridsvagnsmina, stridsvagnsmina 5, kan försesmed

• ordinarie tändare (tryckutlöst bryttändare)

• stridsvagnsmintändare 4 (tryckutlöst tändare med röjnings-skydd i form av rubbningsskydd)

• mintändare 15 (brytpinne ger ”fullbreddsverkan”)

• mintändare 16 (fullbreddsverkande magnetfältsavkännaremed rubbningsskydd)

Genom att förse stridsvagnsmina 5 med en uppborrad stålskivaoch därefter aptera den med mintändare 16 kan man förbättraverkan mot fiendens pansarfordon. Vid detonationen pressasstålskivan igenom bottenpansaret och slår upp splitter i strids-utrymmet.

Stridsvagnsmina 6 är fullbreddsverkande (känner av magnet-fältsförändringar) och har riktad sprängverkan (RSV). Minanslår igenom botten på fordonet och slår ut besättningen ochvagnen genom tryck och splitter. Minan är armerad efter 4-5minuter efter osäkring – därefter får inga metallföremål flyttasbort eller föras in inom 1 meters radie.

Stridsvagnsmina 6 kan armeras så att den inte kan återsäkras.Den kan också förses med ett yttre rubbningsskydd.

Stridsvagnsmina 6 läggs i en 20 cmdjup grop och med ca 8 cm täckning

Stridsvagnsmina 5 som syftminaoch med pålagd stålskiva

Stridsvagnsmintändare 4 och 16kan ej återsäkras!

328 Fältarbeten

MintaktikPlacera stridsvagnsminorna där fordon kantänkas passera. Undvik därför placering närastörre stenar, grövre träd, sumpmark och lik-nande.

Terräng där fiendens stridsfordon ”kanalise-ras”, dvs tvingas in på liten bredd – t ex broar,övergångar över större diken, mellan störreoframkomliga höjder, fast terräng över sump-marker – är lämpliga för stridsvagns- ochfordonsminering.

Tänk på att stridsfordon mycket väl kan fram-rycka inne i skogen. Minera därför inte enbartfält och stora vägar med stridsvagnsminor. Ettstridsfordon framrycker ofta i kanten till skogs-terräng, det kan därför vara lämpligt att minerai ett band från skogsbrynet och ca 5-10 meterut på fältet.

Stridsvagnar som kör på minor och som enbartförlorar rörelseförmågan tillkallar ofta strids-vagnsbärgare. Dessa bärgare är få och därförviktiga mål för vår pansarvärnseld!

Placera minor på platser som fiendens strids-fordon kan tänkas utnyttja som eldställning,t ex bakom krön eller längs vägkrökar.

Minor kan användas för att försvåra passageeller reparationer av vägavbrott eller andrahinder.

Mineringar ska också kunna ”försvaras”, dvsdu ska kunna öppna eld mot mineringarsom du utfört så att dessa inte kan röjasalltför lätt.

Understödsställning som minerats

Mineradkraftledningsgata

Granatkastare med takslåendepansarspränggranater, s khårdmålsammunition

Fältarbeten 329

Bäst är om du kan skjuta mot en minering bådemed direktriktad eld (från t ex pansarvärnsro-botar, automatkanoner och prickskyttar) ochindirekt eld från artilleri och granatkastare. Enstridsvagnsminering kan även kompletteras

med kontrollerbara sidverkande minor och påså sätt få direktriktad eld.

Kan du samla de tre typerna av eld till en ochsamma plats får du bäst effekt – tredimensio-nell pansarvärnsstrid.

Tredimensionell pansarvärnsstridSidverkandefordonsmina

Sprängd bro –avbrottet har minerats

Minerad väg

Fiendens röjningstäter nedkäm-pas med indirekt och direkt eld

Pansarvärnsrobot

330 Fältarbeten

Nedgrävning av stridsvagnsmina

Genom att i orörd miljö med god grävbarhet gräva ned mino-rna omsorgsfullt på väl utvalda platser kan stor effekt uppnåsmed ett fåtal minor.

• Gräv ett runt hål eller skär ett ”kryss” och vik upp jord-flikarna så att gräset inte skadas.

• Lägg den uppgrävda jorden i en påse eller liknande så attden kan föras bort och läggas där den inte avslöjar mine-ringen. Gör inte gropen djupare än att minans utlösningsan-ordning kommer att ligga något över markytan. Fasa avsidorna på gropen till jämn lutning.

• Lägg minan i gropen och aptera den.

• Fyll gropen med så mycket som möjligt av den uppgrävdajorden. Se till att utlösningsanordningen inte hindras attfungera. Täckningen ska vara ca 5 cm tjock.

• Maskera minan och utplåna alla spår efter fältarbetet – förundan överskottsjord, minemballage, etc.

Vid minering på hårda underlag tas mingropar upp med utrust-ning som lämnar kraftiga spår. Vid sådan minering görs minst3 mingropar per utlagd mina. Samtliga mingropar maskeras.

Ska du minera en oasfalterad väg behöver du en hacka för attkomma ner i vägbanan. Minorna maskeras med väggrus ommineringen ska vara dold. Ska du minera asfalterad väg behö-ver du som regel ett minborraggregat.

Om tiden inte medger nedgrävning kan du använda granris,grus eller annat för maskering av minans plats. Det blir då svårtför fienden att veta var minan finns.

Placera minorna utanför ”chockavståndet”, dvs utanför detavstånd som en detonation från en mina utlöser en annan.Chockavståndet för stridsvagnsmina 47/52 är 2 meter och förstridsvagnsmina 5 är det 3 meter.

För stridsvagnsmina 6 med rubbningsskydd är chockavståndet3 meter då den är nedgrävd och 3,5 meter då den är friliggande.

Om minering inte får utföras innan order ges, kan du ändåförbereda mineringen genom att rekognosera, märka ut, grävamingropar och ta fram maskeringsmaterial. Förbered ävenminprotokoll.

Fältarbeten 331

Stridsvagnsminering från fordonEn vältrimmad grupp kan på mycket kort tid minera stora ytorom fordon används. Mineringen läggs ut som minlinje, minru-ta eller en kombination av dessa.

Minering från fordon sker enligt följande:

• Chefen anvisar startpunkt och slutpunkt för fordonsföra-ren. Han bestämmer också avståndet mellan minorna somkan vara regelbundet eller oregelbundet. Han ansvararockså för att protokoll upprättas och att nödvändiga var-ningsanordningar sätts upp.

• Minutdelarna befinner sig på fordonet och delar ut minornaefterhand. De använder en mätlina som fästs i fordonet ochsom tar ut avståndet direkt.

• Apterarna placerar minorna på exakt rätt plats och förserminorna med mintändare och utlösningsanordning.

• Maskerarna gräver ner och maskerar minorna efterhand.De svarar också för osäkring av röjningsskyddade minoroch övriga minor med säkringar.

• Fordonsföraren kör i lämplig hastighet mot angiven slut-punkt.

Apterad stridsvagnsmina får bäras.

Minering behöver inte vara rak –den kan t ex följa en skogskant.

Maskerare

Apterare

Chef

Minutdelare

Exempel på minering från fordon

332 Fältarbeten

Åtgärder för att försvåra röjning avstridsvagnsminering

För att försvåra röjning av stridsvagnsminor och slå ut röj-ningsfordon kan en fordonsladdning anordnas enligt följande:

1. Gräv ner en stridsvagnsmina 5 med en säkrad mintändare4 (rubbningsskydd) i vägen/stråket.

2. Gräv ner följande 20 cm under vägbanan och 4 meter frånden röjningsskyddade minan:

– Två laddningar (ca 14 kg sprängdeg) eller

– Två stridsvagnsminor

Det ska vara ca 2,5-3 meter brett mellan laddningarna.

3. Anslut laddningarna med varandra, och med den främrestridsvagnsminan, med pentylstubin som grävs ner 20 cm.

4. Maskera mineringen.

5. Osäkra mintändare 4.

Efter ca 5 minuter är tändaren armerad (samtliga säkringar ärdå upphävda) och rubbningsskyddad.

När stridsvagnsminan rubbas ur sitt läge detonerar den motminvälten och tänder övriga laddningar under röjningsfordo-net.

Minförsåt 1 kan användas istället för mintändare 4.

Minförsåt 1 Minförsåt 1 detonerar då minan rubbas

Fältarbeten 333

Pentyl 20 cm under vägbanan

20-30 cm under vägbanan

Laddning med 14 kg spräng-deg eller två stridsvagnsminor

4 m

2,5 m

Exempel på fordonsladdning för att försvåraröjning

Stridsvagnsmina med min-tändare 4 eller minförsåt

Tilläggsladdning med5 kg sprängdeg

Mineringen kan inte återsäkras utanmåste röjas/sprängas bort!

Fältarbeten 333

334 Fältarbeten

FordonsmineringFordonsminor har riktad splitterverkan eller riktad sprängver-kan (RSV) och kan verka på en bestämd höjd och inom enavgränsad sektor. De är lämpade att användas som syftminor.

Fordonsmina 13 och 13R

Fordonsmina 13 har riktad splitterverkan och är avsedd att iförsta hand verka mot opansrade fordon, helikoptrar ochflygplan på marken. Verkansdelen består av en sprängladdningsom spränger iväg ett stort antal stålkulor i en avgränsad sektor.Minan slår igenom 5 mm pansarplåt på 50 meters avstånd samt10 mm pansarplåt på 10 meters avstånd. Vanlig bilplåt slåsigenom på 150 meters avstånd. Verkansbredden är 100 meterpå 150 meters avstånd.

Fordonsmina 13R slår igenom 6 mm pansarplåt på 50 metersavstånd samt 10 mm pansarplåt på 40 meters avstånd. Vanligbilplåt slås igenom på 100 meters avstånd. Verkansbredden är70 meter på 100 meters avstånd.

Fordonsmina 14

Fordonsmina 14 har riktad sprängverkan (RSV) och användssom syftmina för bekämpning av lättare pansarfordon ochoskyddade fordon. Minan verkar genom att splitter bildas närminans genomslagskropp tränger igenom fordonets sida. Mi-nan slår igenom 40-50 mm pansar på 30-100 meters avstånd.

Fordonsmina 13

Fordonsmina 14

Fordonsmina 14

Draglina

Slag-tändare

Pentyl

Minkropp

Sikte

Trädfäste

Genomslag och räckvidd med fordonsmina 14

50 mm 40 mm

100 m

30 m

Fältarbeten 335

SlagtändarpåleSyftlinje

Draglinan skavara sträckt

Rikta in minan med hjälp av en kamrat ...

... utlös minan då fordonet når syftlinjen

Syftminering

Minan används som syftminagenom att den inriktas (medhjälp av riktpunkt) så att denslår in i fordonet i sidans mittoch på ca 1 meters höjd. Ta uten syftpunkt så att du vet närdu ska utlösa minan. Du bör haen syftpunkt för fordon somkommer från höger och en an-nan syftpunkt för fordon somkommer från vänster.

Tänk på att skottlinjen för mi-nan ska vara fri. Glöm inte attmaskera minan med gräs, lövverkeller granris.

Fältarbeten 335

336 Fältarbeten

Försvarsladdning

Draglina ca 50 mSlagtändarpåle

Tändledning

Slagtändarpåle

0,5 m

Vid hantering av spräng- och tänd-medel vid fredsövningar gäller sär-skilda säkerhetsbestämmelser.

SlagtändarpåleMinor och pansarskott kan utlösas som syftminor med hjälp avslagtändare, pentyl och i vissa fall lite sprängdeg. Det ärlämpligt att tillverka ett par slagtändarpålar i förväg och hadem beredda om de behövs. En syftmina tar då bara ett parminuter att anordna.

Pålen huggs ut så att den har en vass spets som kan förankrasi marken och ett avfasat avsnitt där man apterar sprängpatronenmed pentylstubinen. På pålen fästs en slagtändarmekanismmed ståltråd. På pålen fäster man också en ståltråd medöverskott som sedan används för att fästa hela slagtändarpålenmot ett träd, en stolpe eller liknande.

Minan/vapnet medförs som ett kolli. 5 meter pentylstubinapteras med sprängpatron och isolerband och medförs i ettandra kolli.

Försök att grupperadragstället förskjuteti sidan jämfört medförsvarsladdningen.Då kan du undgå endel av fiendens mot-eld

Fältarbeten 337

Ca 50 meter draglina förses med dragutlösareoch tas med som ett tredje kolli.

Detta innebär att

• materielen medförs komplett

• hammare och märla inte behövs

• kort tid behövs på platsen eftersom upp-sättningen går fort

LarmminaLarmminan används för att underlätta bevak-ning i svåröverskådlig terräng samt i mörker.

Larmminan kan också utnyttjas för att belysamålterrängen vid eldöverfall eller försvar.

Vid utlösning av larmmina 2 bildas ett starktljussken under ca 12 sekunder, samtidigt somen visselsignal ljuder under ca 5 sekunder.

En larmmina sätts upp på träd eller liknandevarefter man fäster snubbeltråd mellan lämp-liga platser i terrängen.

Tänk på att fästa larmminan på trädsidan motfienden, så att du inte bländas utan kan sefienden klart och tydligt och därigenom be-kämpa honom.

Larmmina 2

Vid hantering av larmminor vid fredsövning-ar gäller särskilda säkerhetsbestämmelser.

Larmmina 2

Märla

Snubbeltråd

338 Fältarbeten

MinprotokollProtokollföring av minering är till för att minska riskerna föregna förband och civilbefolkningen samt förenkla röjning, inteminst efter ett krig.

Minprotokoll ska redovisa

• mineringens läge och utbredning på karta i skala 1:50 000

• antal och typ av minor, mintändare och eventuella röjnings-skydd

Dessutom bör protokollet redovisa

• platserna för varje minlinje, minruta och skenmineringinom en minering

• start, slutpunkt och bredd

• platsen för varje enskild mina (skjutriktning) och dessutlösningsanordning (fästpunkt) i minruta

Minprotokollet överlämnas till din chef.

Minprotokollet upprättas på en särskild blankett. Om densaknas görs anteckningar med uppgifter enligt ovan.

En minering anges med två utgångspunkter, vilka ska vara lättaatt hitta i terrängen och på karta i skala 1:50 000. Varjestartpunkt ska kunna mätas in utifrån en utgångspunkt medhjälp av kompassriktning och avstånd. Startpunkt och ut-gångspunkt kan vara samma.

Tänk på att välja utgångspunkter och startpunkter som ärbeständiga även om strider kommer att äga rum i området.

Rapportering om utlagda mineringar måste ske snabbt medhjälp av radio eller ordonnans. Vid radiorapportering angesplatsen med koordinater (x, y) eller upk-system.

Minlägeskarta (minlägesorientering) utarbetas med stöd avminprotokoll och övriga minlägesorienteringar samt sänds tilldin chef. Kartan vidarebefordras till andra enheter som kom-mer att röra sig i området.

Minlägeskarta 1:50 000

Minlägesrapport (exempel)

© L

antm

äter

iver

ket

Fältarbeten 339

M M

200

MMM

MMM

HINDM

MM

M

2

R

Förberedd förstöring(passage möjlig)

Utförd förstöring

Planlagd förstöring.Exempel: Planlagd broförstöring

Förberedd förstöring

Utförd förstöring

Landminering – okänd typ

Stridsvagnsmina – tryckutlöst

Stridsvagnsmina – fullbreddsverkande

Stridsvagnsmina med röjskydd

Försvarsladdning 2

Fordonsmina

Provisoriskt fordonsröjningsskydd

Röjningsskydd

Avståndslagd

Sidverkande fordonsminaExempel: Fordonsmina 13

Trampmina

Trådmina

Larmmina

Verkansområde

Minerat område AntalHIND = HindrandeFÖRDR = FördröjandeSTÖR = StörandeAVST = Avståndslagd

Minlinje

Minruta

Avståndslagd trampminering

Avståndslagd stridsvagnsminering

Avspärrning, minvarning

Benämning Svenska tecken Internationellatecken

Säkrad Osäkrad

PL

13

Beteckningar på minprotokoll, skiss och lägeskarta

340 Fältarbeten

Fältarbeten 341

Minprotokoll består av en blan-kett med två sidor, ”Samman-ställning över minfält” och”Minlinje – minruteprotokoll”.På skissen kan hel minering el-ler enskild minruta redovisas.

Antal och typ av minor, mintän-dare, röjningsskydd och minru-tor förs in på sidan ”Samman-ställning över minfält”.

Minrutor och minlinjers läge iterrängen redovisas på skiss.

342 Fältarbeten

Spärrning, blockering ochförstöring

För att försvåra eller hindra fiendens framryckning kan manvidta åtgärder i fördröjande syfte, t ex spärrning, blockeringoch förstöring.

SpärrningEn spärrning ska tillfälligt kunna hindra fienden från attanvända en väg eller anläggning. Spärren ska kunna tas bortinom en tid som din chef anger. Vägen eller anläggningen skadärefter kunna användas igen utan reparationer.

Exempel på spärrar

• Taggtråd, spanska ryttare, barrikader byggda av bilvrak, etc

• Mineringar som inte är röjningsskyddade

• Spärrspretor, flyttbara hinder och mineringar för att hindraluftlandsättning på flygfält, öppna terrängpartier och hus-tak

BlockeringEn blockering ska under en tid (några timmar eller dygn)hindra fienden från att använda objektet. Det krävs kvalifice-rade reparationer och andra resurser för att få vägen elleranläggningen i bruk igen.

Exempel på blockering

• Mineringar med röjningsskydd

• Barrikader med rasmassor, sprängsten och gjutna hinder,förstärkta med järnvägsräls och stålbalkar

• Ett område eller en del av en byggnad eller en anläggningläggs under vatten

• Rörliga broar låses i öppet/uppfällt läge genom att ”förstö-ra” återställningsfunktionen, t ex motorn

Spärrning av flygfält

Blockering av flygfält

Fältarbeten 343

FörstöringEn förstöring ska under lång tid (dagar eller månader) hindrafienden från att använda en anläggning, en förnödenhet, enmaskin eller ett transportmedel.

Exempel på förstöring

• Sprängning av broar, viadukter och trafikleder

• Sprängning av hamnar och flygfält

• Sprängning eller rivning av väg som kompletteras med s kpansargravar

• Rasering av byggnader

Förstöring kan kompletteras med mineringar.

Vägavbrott kan ordnas med hjälp av vägbanksladdningar, väg-trumladdningar och slangladdningar. Dessa förs in och sprängsi vägtrummor eller särskilt förberedda sprängkammare/rör.

Vägtrumladdning

Sprängning av vägbank

Förstöring av flygfält

© F

oto:

Las

se S

jögr

en, F

BB

344 Fältarbeten

Provisorisk slangladdningRekognosering

Ta reda på följande:• Avståndet mellan vägrenarna (vägbredden)

= L

• Höjden från trummans botten till vägbanan(vägbankshöjden) =h

• Trummans diameter = d

• Trummans totala längd = l

• Kan trumman fördämmas?

Trumman ska helst fördämmas, dvs trummansbåda ändar täpps till med fyllnadsmassor ellervatten, vilket gör att laddningens sprängkraftutnyttjas bättre och mängden sprängdeg kandå halveras.

En slangladdning kan tillverkas av din grupp.

Materiel

• Sprängämne

• Byggplast

• Kraftigt dragsnöre, fyra parter tjärad mär-ling eller liknande

• Pentylstubin

• Snören, tejp eller gummiband för att hållaihop slangen

• Märkpenna

• Genomföringsstång

d

L

l

h

Vägtrumma beredd för fördämning

Dra in laddningenmitt i trumman

För in laddningen

Fältarbeten 345

Tillverkning

Med hjälp av ovanstående bestäms

• slangladdningens längd = l

• pentylstubinens längd = (l x 2) + 5 m

• dragsnörenas längd = l + 5 m

• laddningsvikt i kg per ”slangladdningsme-ter” = (se formel nedan)

Trumma med mindre än 1,3 m diameter:(85 % av Sveriges trummor har den diametern)Fördämd laddning: Kg/m = 2 x (h x h)Ofördämd laddning: Kg/m = 4 x (h x h)

Om vägbanken är tjälad med mer än 0,5 meterfördubblas laddningens vikt.

• Lägg sprängämnet jämnt fördelat utmedladdningen på plasten.

• Var noga med pentylstubinen och akta denför väta. Gör en ögla med knop innanförden yttersta bunten med sprängdeg i slang-laddningens båda ändar. Ta ut stubinengenom plasten.

• Rulla in laddningen så hårt som möjligt iplasten samt bind eller tejpa över varjepatronbunt.

• Vik plasten dubbel i ändarna och knyt ommed dragsnöret.

• Gör en markering på dragsnöret som utvi-sar ”stoppläget”, dvs så långt laddningenska dras igenom trumman så att den centre-ras under körbanan.

• Laddningen förs igenom trumman genomatt man fäster laddningens dragsnöre i engenomföringsstång och för den igenomtrumman till någon som fångar upp denoch sedan drar igenom laddningen.

Om trumman är fylld med vatten som är strömtkan man fästa dragsnöret på ett mindre snöresom binds fast på en flytkropp och låta denflyta igenom trumman.

Provisoriska slangladdningar kan förberedasutifrån måtten på de vanligaste typerna avtrummor och vägar.

Märk laddningarna med den totala spräng-degsvikten och laddningens längd.

Vid behov kan några slangladdningar medmindre laddningsvikt användas i en och sam-ma trumma.

Pentylstubin

Detonatorer ochsprängdegsklumpar

Trumsprängning förbereds ge-nom tillverkning av provisoriskslangladdning

Detonatorer av två sprängdegs- eller dynamex-patroner i båda ändarna på slangladdningar

346 Fältarbeten

Jägarladdning

1 kilo sprängdeg (8 sprängdegspa-troner) delas upp på två lika stora laddningar. Sprängdegen formas till en 2 cm tjock ”kaka”

3-5 m lång pen-tylstubin knopasi båda ändar ochbakas in i kakor-na, med en ändei vardera

Två sprängpa-troner apteraspå två likalånga krut-stubiner ochtas med sepa-rerade frånladdningarna

Fäst laddningens bådakakor vid sprängobjektet,anslut sprängpatronernaoch tänd

Dubbel jägarladdning

Knopad pentylstubininbakad i laddningen

Sprängpatron

Krutstubin

Sprängpatro-ner surrademed tejp

Hopvikttejp

Linda tejpen runt handleden

Vik förständenpå tejpen

Krutstubin-tändare.Kompletteratändare meden ”drag-knopp” föratt underlättadragningen

2 m pentylstubin

Enkel jägarladdning

50mMålområde 60°

0-10 m Ej egen trupp inom detta område

10-20 mTrupp i splitterskydd

20-50 mLiggande trupp med hjälm vändmot minan, om inte risk förstenkast eller dylikt föreligger

Vid överfall kan man spränga fordon, signal-materiel, ammunition, drivmedelsupplag m m

med t ex jägarladdningar. Laddningarna görs iordning i förväg.

Försvarsladdning

Försvarsladdning 21 och 22 ärvapen som verkar genom riktadsplitterverkan (stålkulor). De an-vänds som syftvapen och utlösesfrån den egna stridsställningenmed dragtrådsutlösning eller medelutlösning.

Försvarsladdningen får inte an-vändas så att man spänner uppsnubbeltråd eller liknande och där-igenom förlorar kontrollen överavfyringen. Vapnet betraktas dåsom en truppmina och Sverigehar förbundit sig att inte användasådana.

400 m

Riskområde för splitter 120˚

Siktlinje 50 m

Riskområden i krig för försvarsladdning 21/22

Fältarbeten 347

Sprängkort

Sprängkortet används för beräkning av ladd-ningsvikter med militär sprängdeg enligt föl-jande exempel:

Sprängning av trä med 30 cm diameter. Gå ini tabellen under ”sprängföremål” och leta uppnummer 1. Trä.

Följ skalan till höger som räknas i cm tillsiffran 30 (träets diameter).

Följ sedan tabellen rakt upp så att ”laddnings-vikt (L) i kg/m” kan avläsas. I detta exempelges värdet ~0,625 kg/m.

348 Fältarbeten

Minspaning och minröjningUtvecklingen inom minutläggningstekniken är intensiv. För-utom att speciella minutläggningsfordon kan lägga ut minor påeller i marken kan minor ”avståndsläggas” med minkastare,artilleri, helikoptrar och flygplan.

Minor som kan avståndsläggas är fordonsminor, stridsvagns-minor, men även av truppminor.

Truppminor har av flera stater avskaffats och förbjudits, bl aSverige. Du och ditt förband måste trots det kunna hantera ensituation då förbudet överträds. Du kan också hamna i enkonflikt där länder som inte skrivit under avtalet deltar. Dukommer därför under din utbildning att öva hur man skyddarsig själv och andra mot truppminor.

Bland de farligaste minorna hör dock ”hemmabyggen”, dvsminor som tillverkats i fält och som består av varierandematerial.

Det är förbjudet för svensk soldat atttillverka ”hemmabyggda” minor.

Olika spridningssätt av avståndslagda minor

Fältarbeten 349

En mina kan utlösas genom att man

• trampar eller kör på den

• går på en uppspänd eller löst liggande utlösningstråd

• passerar över eller nära den med metall

• passerar med ett fordon som avger motorbuller

• passerar med trupp eller fordon som avger värme

• använder en tändanordning (direkt eller fjärrutlöst) frånstridsställningen

• lyfter upp den eller på annat sätt rubbar den ur sitt läge(röjningsskydd)

• lyfter material som försåtminerats genom avlastnings-mekanismer eller trådar

Minor kan förses med ett röjningsskydd. Det innebär att de intekan rubbas utan att detonera.

Angriparen kan också blanda stridsvagnsminor och fordons-minor med truppminor och på så sätt försvåra röjning.

En del minor har också s k autodestruktion, dvs de utlöses efteren förutbestämd tid. Det innebär att de inte ligger kvar i allevighet och utgör hinder eller fara för dem som placerat ut demeller för civilbefolkningen.

5

BottenverkandeBandverkande

Takverkande

Sidverkande

Minors olika verkan

TMN 46 (stridsvagnsmina)

M75 (stridsvagnsmina)

MON 50 (truppmina)

MON 200 (fordonsmina)

PGMDM (fordonsmina)

Exempel på utländska minor

Fältarbeten 349

350 Fältarbeten

Du måste också se upp för granater, bomber och raketer sominte har exploderat, s k blindgångare. Dessa kallas också förOXA (oexploderad ammunition) och ska betraktas som röj-ningsskyddade minor med autodestruktion. De ska röjas avspeciellt utbildad personal.

TruppminorTruppminor används inte längre av Sverige eller många andrastater.

Det finns dock fortfarande stater som använder eller lager-håller olika typer av truppminor. En truppmina kan dessvärreockså lätt tillverkas ”i fält”.

En truppmina är främst avsedd att verka mot oskyddad truppoch den kan utlösas genom att man trampar på den eller går påen tråd som får minan att detonera.

En trampmina grävs ner och maskeras eller släpps ner (av-ståndsläggs) med hjälp av artillerigranater, helikoptrar ochflyg. Trampminor är avsedda att enbart skada genom att foteneller benet sprängs bort.

En trådmina verkar genom att den detonerar och slungar utsplitter eller stålkulor. Trådminan placeras på träd eller grävsner i marken. Därefter fäster man snubbeltråd från minan tillträd eller andra fästpunkter. Tråden kan sitta i midjehöjd elleri fothöjd.

Minan utlöses genom att man snubblar på tråden och därige-nom drar ur en utlösningssprint i minan. Vissa minor kan ut-lösas genom att man klipper av tråden och därigenom utlösertändaren genom avlastning!

Vissa trådminor fungerar genom att några ”slaka” trådar kastasur minan och om man trampar eller på annat sätt berör någontråd med tillräcklig kraft så utlöses minan. Denna typ av minorkan avståndsläggas med artillerigranater, helikoptrar och flyg.

Nedgrävda trådminor fungerar genom att först ”hoppa upp” 1-1,5 meter och därefter detonera. Dessa minor kallas hoppmi-nor.

PFM 1 (truppmina)

AT 2 (stridsvagnsmina)

Hoppmina (truppmina)

M67/M72 (truppmina)

HB 876 (fordonsmina)

POM 2S (truppmina)

350 Fältarbeten

Fältarbeten 351

Ingen hopklumpning –begränsa minans skadeverkan!

Om någon i gruppen skadas aven mina – rusa inte fram direkt tydå riskerar ni att få fler skadade!Behåll lugnet och pika er frammetodiskt. Var snabb men nog-grann!

Allmänna åtgärder för att undgå minorFienden minerar främst där han tror att våra förband kommeratt ta sig fram eller ta skydd. Var försiktig och leta systematiskt.Titta på marken och på buskar, träd, etc.

I terrängavsnitt där strider dragit fram är risken för minorstörre. Se även upp för minor som lagts ut av våra förband –minprotokoll eller varningsanordningar kanha försvunnit.

För att minska risken att du går på en minagör du så här:

• Rör dig så mycket som möjligt på hårdmark, dvs asfalt, hårdpackad grus ellerpå stenar.

• Rör dig inte i terrängen i onödan –stanna i närheten av din grupp.

• Framryck i framförvarandes fotspår ochmellan samma träd.

• Vidta förebyggande åtgärder.

Rör dig på hårda ytor

352 Fältarbeten

Förebyggande åtgärder mot avståndslagda minorvid egen gruppering

• Sätt tak över tältingång.

• Ordna med ryggåstäckning av fordon.

• Fäst linor i maskeringsnät.

• Använd ruska med draglina för utlösandeav trådminor.

• Fäst vajer i träd, stolpar och dylikt förlyftning av mintrådar.

• Rensa gångstigar och andra stråk inomgrupperingsplatsen.

• Täck materiel med presenning.

• Fördela minröjningsmateriel.

• Kontrollera samband inom grupperings-platsen.

• Gruppera om möjligt inomhus.

• Öva minspaning och minröjning!

Om ditt förband ska överlämna området ellermineringen till ett annat förband – överlämnadå minprotokoll, minlotsinstruktioner och do-kumentation på röjda eller delvis röjda mine-ringar. Var noggrann och tydlig!

Maskera om möjligt fordon, farkoster och materiel så att maskeringsnäten (maskeringsmaterialet) kan drasav. När maskeringsnätet/materialet når marken dras det till skyddsställningen i syfte att röja mintrådar/mi-nor mellan fordonet och skyddsställningen

Från truppens uppehållsplats till respektive fordon dras ett snöre. I den änden som slutar vid fordonet fästsen ruska. Vid behov kan ruskan dras till uppehållsplatsen

Fältarbeten 353

Förebyggande åtgärder mot minorunder fordonsmarsch

Färdas du i fordon gäller samma principer som närdu rör dig till fots.

En stridsvagn eller pansarbandvagn klarar dock ver-kan från truppminor.

För att minska verkan av minor som utlöses underfordon kan du förstärka skyddet med sandsäckar ibotten och ovanför hjulhus.

Sitt på kroppsskyddets baklapp för att minska risken försplitter i bakdelen.

Stridsluckorna bör, om läget i övrigt tillåter, vara öppna för attminska tryckverkan inne i pansarfordonet.

Materiel och metoder för lokaliseringoch oskadliggörande av minor

Du och din grupp kan få i uppgift att minspana. Minspaningsker mot avståndslagda mineringar genom

• visuell observation för att upptäcka friliggande minor, min-trådar, snubbeltrådar och små fallskärmar

• att mintrådar och snubbeltrådar lokaliseras med hjälp avlina med kasttyngd. Observera risken för att minorna utlö-ses då mindragg/kastspö används

• att minspö används – förs längs och i kontakt med marken

• hörselobservation – minor autodestrueras genom detona-tioner

• minhundpatrull

Minspaning mot platslagda mineringar är mer krävande ochtidsödande. Lokalisering av platslagda minor sker genom

• visuell observation för att upptäcka friliggande minor, min-trådar, snubbeltrådar, sidverkande minor eller terrängför-ändringar som tyder på maskerade eller nedgrävda minor

• minpikning i marken efter nedgrävda minor

Minspaningspatrull kan vara utrus-tad med minhund

Terrängbil med förstärkt golv

© F

oto:

Kris

tofe

r K

S S

andb

erg

Tänk på att minorna kan autodestru-eras – även när just du är i minansnärhet!

354 Fältarbeten

• att använda minsökare som upptäcker metall

• att mintrådar och snubbeltrådar lokaliseras (och eventuelltoskadliggörs) med hjälp av lina med kasttyngd eller minspö

• minhundpatrull

Om du fått i uppgift att hitta en minfri framryckningsväg så bördu främst försöka att hitta en väg, stig eller hård markyta somär fri eller kan friläggas från minor.

Minspaning i gräsbevuxen terräng och på mjukt underlag ärtidsödande och innebär hög risk.

Det krävs ibland att man genom röjning fastställer om det manupptäckt verkligen är minor, oexploderad ammunition (OXA)eller substridsdelar.

En minspaningspatrull bör utrustas så att den kan övergå tillminröjning. Undvik minspaning i mörker så långt som möjligt.

Minspaningspatrull

En minspaningspatrull indelas i minspaningstäter. De bestårav• tätkarl

• medhjälpare med materiel

• chef med sambandsmedel, extra ammunition samt spräng-och tändmedel

Vid minspaningspatrullens återsamlingsplats finns

• sjukvårdare och sjuktransportfordon

• signalist som upprätthåller samband till högre chef ochminspaningstäterna

• avlösningsmanskap

Vid återsamlingsplatsen ska personalen kunna rasta och behål-la sitt stridsvärde genom utspisning och vila. Återsamlings-platsen ska grupperas i skydd från minspaningsterrängen.

Vid återsamlingsplatsen ordnas upplag för spanings-/röjnings-materiel inklusive spräng- och tändmedel.

Före utgående vidtas åtgärder enligt RASSOIKA, se kapitletPatruller.

Fältarbeten 355

Metoder vid minspaning

Spaning utförs från en observationsplats. Därefter framryckerpatrullen (under fortsatt spaning och försiktighet) längs avspa-nad sträcka till en ny observationsplats.

Spana efter

• minor på väg, stråk och hård mark

• mintrådar som fastnat i träd eller buskar

• minor i vegetationen

• minspröt som sticker upp från marken eller gräset

• sidverkande minor på träd eller på stativ i terrängen vidsidan av vägen eller stråket

• granris eller annan täckning på väg eller stråk

• tecken som tyder på nedgrävd/maskerad minering, t ex

– gräsfläckar som avviker från omgivningen, t ex gulnatgräs

Minspaningstät

Minor kan upptäckas genom obser-vation från stridfordon – använd ki-kare!

Återsamlingsplats

356 Fältarbeten

– hjulspår eller plogfåror över fält eller åker

– uppskurna och åter nedlagda torvor

– upphöjningar eller gropar i terräng som annars är jämn

– trampspår efter tillplattning av jord efter mineringsar-beten

– uppkastad jord

– nedstuckna pinnar, kvistar eller andra markeringar påmarken

– markeringar på träd, buskar, hus eller stolpar

– kvarglömda förpackningar eller annat material frånminemballage

Finns något splitterskyddat fordon sker spaningen uppsuttet.Spaning från ett oskyddat fordon sker uppsuttet tills den första(misstänkta) minan upptäcks. Därefter övergår spaningen tillfots.

Använd om möjligt två fordon. Ett fordon står på observations-platsen, där sjukvårdare finns och där samband till högre chefkan upprätthållas.

Då (misstänkt) mina upptäcks

• Gör halt på patrullen.

• Sätt ut stoppost så att inte bakomvarande enheter fortsätterin i mineringen.

• Rapportera till högre chef.

• Agera enligt de order och riktlinjer du fått, dvs

– välj ny väg eller

– identifiera minan på håll – fastställ riskavstånd ochföreslå metod för oskadliggörande och/eller

– röj en 75 cm bred gång fram till objektet (splitterskyddatfordon kör) så att identifiering av minan kan ske och/eller

– oskadliggör minan – t ex genom beskjutning (se avsnit-tet ”Oskadliggörande av minor”).

Tänk efter var du själv skulle mine-ra. Var misstänksam och försiktig!

Fältarbeten 357

Markering av minerat område kan ske med mineringsband, skyltar,målade linjer m m

Exempel på utländsk minvarnings-skylt

Då man fastställt att det är en minering:

• Rapportera till chefen om mintyp, utbredning, etc.

• Sätt upp nödvändiga varningsanordningar.

• Fortsätt med uppgiften (spaning eller röjning).

Åtgärder för att varna och orientera• Orientera egna soldater och förband.

• Varna civilbefolkningen.

• Sätt ut poster (om uppgiften tillåter) tills annan orderkommer.

• Sätt ut varningsanordningar som kan fungera under långtid.

Varningsanordningar sätts ut 100 meter framför mineringenvid de vägar, stigar och stråk som leder in till mineringen.Varning vid en väg ska kompletteras med varningsanordning100 meter in i terrängen på båda sidor av vägen.

Svensk minvarningsskylt

© F

oto:

Sve

n-Å

ke H

aglu

nd, F

BB

358 Fältarbeten

RapporteringRapportera alltid

• när fientlig minering upptäcks

• när minspaning påbörjas och avslutas

• när minröjning påbörjas och avslutas

• enligt din chefs bestämmelser

Rapporten bör innehålla

• tid och plats för påträffad minering

• mineringens typ och bedömt antal minor

• mineringens yta

• spridningssätt och spridningsriktning

• uppgifter om utlösningssätt

• åtgärder som utförts eller planerats

• eventuell försening med anledning av mi-neringen

• dokumentation, t ex skiss eller foto på mi-neringen

Anrop: RL från BRStund: Kl 1000Ställe: Vägskälet 400 m SV BULLTORPStyrka: Nedgrävd maskerad minering.

Okänt antalSlag: Blandad med stridsvagnsminor, typ

TMN 46, och truppminor, typ M72.Stridsvagnsminorna försedda medavlastningsförsåt

Sysselsättning: –Symbol: –Sagesman: (BR)Sedan: Vi röjer genomgångsspår för strids-

fordon. Bedöms vara klart kl 1130.Minlots möter Ö vägskälet

Anrop: VN från CNStund: Kl 1520Ställe: Upk 12, SV 1 100 mStyrka: Avståndslagd minering,

radie 400 mSlag: Stridsvagnsmina AT 2 samt minor

av okänd typSysselsättning: –Symbol: –Sagesman: (CN)Sedan: Vi har satt ut minvarningsband på

ingående vägar och stråk. Polaroid-foto på okänd mina sänt med or-donnans till VN.Vi fortsätter mot upk 15

© L

antm

äter

iver

ket

7 S

Fältarbeten 359

• Uppträd försiktigt och rör dig enbart på mark somundersökts.

• Ha inte mer personal i ”riskområdet” än nödvändigt.

• Gå aldrig fram till en upptäckt mina utan att förstundersöka vägen dit.

• Lyft aldrig upp eller rubba en mina – den kan varaförsåtminerad eller ha röjningsskydd.

Röjning av platslagd minering – håll avstånden!

Ta med trädgårdsutrustningen vid mobilisering

Följande utrustning kan användas för att underlättaminspaning och minröjning:

• Aptertång• Trädgårdssax• Trädgårdsspade• Trädgårdssåg• Kniv eller bajonett

25 m

• Arbeta aldrig mer än en man vid samma mina.

• Metallskrot som upptäcks med minsökare bör plock-as bort för att underlätta senare röjning.

• Var koncentrerad. Vila om du blir trött eller oskärpt.Minröjare bör arbeta högst 30-45 minuter i sträck.

MinröjningMinröjning utförs för att vi ska kunna röra osslängs de vägar, stråk eller terrängpartier somvi behöver för att kunna genomföra vår verk-samhet. Ibland krävs minröjning för att vi skakunna få ut personal eller materiel som blivit”inminerade”. Våra förband kan också bliutsatta för avståndsläggning av minor genomartilleri eller flyg och det kan då krävas röjningför att vi ska kunna ta oss ur området ellerfortsätta med våra uppgifter på platsen.

Minröjning är svårt. Det kräver mycket trä-ning, tålamod och inte minst noggrannhet.

Val av metoder styrs av mintyp, din utrustningoch din skyddsnivå.

Tänk på att röja avståndslagda minor på ettavstånd om minst 50 meter från din gruppe-ring om du måste stanna kvar. De flesta av-ståndslagda minorna är försedda med autode-struktion, vilket innebär att de kan detoneranär som helst och slunga iväg splitter.

Personal som minspanar eller minröjer bärstridsutrustning. Hjälm bärs påtagen och per-sonalen bär – beroende på tillgång – kropps-skydd och kikare. Lättnader i klädsel sker påchefs order.

Vid minröjning

360 Fältarbeten

Kastspö med spiralfjäder

Minpiken (omagnetisk) ska användas med storförsiktighet eftersom några hektos belastningkan utlösa en mina.

Stående pikning ska undvikas eftersom mantrycker för kraftigt och med sämre precisionoch känsla. Saknas minpik kan ett annat spet-sigt föremål användas, t ex bajonett eller kniv.

Pikmall kan användas. Längden bör vara 75-80 cm med markeringar var 5:e cm.

Markeringarna ska på de olika långsidornavara förskjutna så att piksticken blir mer hel-täckande.

Kastspö med spiralfjäder används genom attman kastar i tänkta framryckningsvägar ellermot misstänkta platser. Spiralfjädern är tänktatt greppa i mintrådar eller snubbeltrådar ochpå så sätt utlösa minorna.

Lina med kasttyngd kastas mot misstänktaplatser. Därefter dras tyngden mot skyddet såatt tyngden kan haka tag i mintrådar och utlösaminan.

Minpikning

Lina med kasttyngd

A-sida

5 cm

B-sida

7-8 cm

Längd på pikmallen75-80 cm

Personalen ska vara i skydd vid kastoch invevning.

Fältarbeten 361

Minspö utan tråd kan användas för att upp-täcka mintrådar eller snubbeltrådar. Använden tunn vidja som skalas trävit ca 30 cm.Vidjan förs längs marken, och på så sätt kanman upptäcka mintrådar på marken eller snub-beltrådar ovanför marken.

Minsökaren är ometallisk och används för atthitta dolda minor. Den är elektrisk och reage-rar på metallföremål. Sökningen sker genomlugna, svepande rörelser, ca 5 cm ovanförmarken. Före sökningen ska sökarens kalibre-ring kontrolleras. Detta görs genom övnings-sökning på en iordningsställd övningsplats.

Minsökare

Arbeta lugnt och medprecision

Minspö utan tråd

Tänk på att minsökaren inte kan hitta ometalliska minor.

362 Fältarbeten

Pentylstubin med kasttyngd kan användas genom att mankastar ut den och sedan tänder stubinen med sprängpatron såatt den detonerar och spränger av mintrådar.

Beskjutning med eldhandvapen och kulsprutor är också enmetod för att oskadliggöra minor. Minorna kan då fås attdetonera eller slås sönder och bli obrukbara. Metoden är mestanvändbar mot minor som ligger på hård mark, där de är lättaatt upptäcka.

Minor på vägen kan beskjutas med ksp eller utösas med hjälp av kastspömed spiralfjäder

Blomkruka som sprängplatta

Konladdning

Sidliggande laddning

Påläggsladdning

Sprängning av minor sker då dragning eller beskjutning avminor inte går att använda eller som komplement till dessametoder.

Sprängning utförs med

• sprängplatta

• laddning vid sidan av minan

• laddning på minan (i undantagsfall)

Laddningen ska bestå av 0,25 kg sprängdeg vid truppminoroch 0,5 kg vid stridsvagnsminor.

Tänk på att det kan vara svårt att fastställa om minan har gjorts obrukbargenom beskjutning.

Fältarbeten 363

Stridsvagn med minvält

Dragning sker genom att man för hand krokar i, lägger en snaraom eller på annat sätt får minan eller tråden att röra sig vid dragi linan. Minan ska välta och/eller flytta sig minst 0,5 meter föratt röjningsskydd eller försåt ska utlösas.

Röjningspersonalen ska be-finna sig i ett fullgott skyddpå minst 25 meters avståndför truppoch fordonsminor,respektive 50 meter för strids-vagns- och splitterminor dådragning sker.

MinbrytningMinbrytning syftar till att snabbt åstadkomma en eller flerapassager genom ett minfält. Minbrytning kan ske med minröj-ningsaggregat eller minvält på stridsfordon, amröjskopor påpansrade hjullastare, minröjningsormar eller som manuellröjning till fots.

• Minor kan vara försedda med röjningsskydd med avlastningsfunktionbåde på sidan och under.

• Beakta risken med RSV (riktad sprängverkan) då minor välts.

• Beakta krokens tyngd då den fästs i snubbeltrådar.

• En nedgrävd stridsvagnsmina kräver stor dragkraft för att rubbas.

Tänk på!

364 Förläggning

FörläggningK A P I T E L

9

Förläggning 365

Förläggning

Markstridsberedskap 366Larmförläggning 366Stridsförläggning 367Ingående i förläggning 368Förläggningsarbeten 370Eldpost 374Försvar av förläggning 376Olika typer av förläggning 378

För att bibehålla ett högt stridsvärdegrupperar förbandet för försvar ochordnar en förläggning.

Förläggningen kan ordnas påmånga olika sätt beroende på vilkenstridsberedskap som gäller och varförbandet grupperar.

Mesta möjliga vila skapas om duoch ditt förband arbetar in rutiner föratt lösa förläggningsarbetet.

366 Förläggning

MarkstridsberedskapÄven under vila kan förbandet råka i strid.Förbandet grupperar därför först för försvar avstridsställning och ordnar därefter för vilan.Dock måste alltid delar av förbandet varastridsberedda. Hur stor del bestämmer chefengenom att ange markstridsberedskapsgrad ochden tid inom vilken de som vilar ska varastridsberedda.

Markstridsbered- Innebörd skapsgrad

1 Hela förbandet ska vara stridsberett

2: xx minuter Halva förbandet ska vara strids-berettChef eller ställföreträdare ska varastridsberedda

3: xx minuter Personal ska finnas för bevakningoch tunga vapen ska vara bemanna-de (fast eld)

4: xx minuter Personal ska finnas för bevakning

LarmförläggningLarmförläggning förekommer vid• larmstyrka

• förläggning i motståndsnäste, där strids-känning kan väntas inom kort

• vila i jägarbas eller liknande inom fiendensområde

Du ska• vara påklädd

• ha vapen och utrustning nära till hands

• ha packat och lastat så långt det går

• kunna starta omedelbart

För att kunna upprätthålla ett högt stridsvärdemåste ditt förband vårda sin utrustning och fåordentlig vila. Vila sker i regel i förläggningen,vilket sker antingen i tält (bivack) eller inom-hus (kvarter). Förläggningen ska vara så skyd-dad och bekväm som möjligt.

Antalet minuter anger inom vilken tid förbandet ska kunnainta markstridsberedskap 1.

Tid Innebörd

15 minuter Utrustning får inte tas av – larmför-läggning

16-30 minuter Ytterplagg och kängor får tas av

> 30 minuter All utrustning får tas av

Exempel: Stridsberedskap 4: 30 minuter

Även under vila måste förbandet många gång-er ha hög beredskap. Delar av förbandet vilardå i larmförläggning.

Larmförläggning gäller för förband som inomhögst 15 minuter ska vara beredda för strideller annan verksamhet, t ex förflyttning. Omtält används vid larmförläggning ges ibland enannan pluton i uppgift att riva dessa om ”lar-met går”.

Stridsberedda inom 15 minuter.

Förläggning 367

Exempel på stridsförläggning

Tält

Kvarter

På eller i stridsfordon

Skärmskydd

Värn

StridsförläggningHar ditt förband stridskänning blir det oftadåligt med vila. Man ordnar emellertid ävendå, om det går, någon form av förläggning –stridsförläggning. Vid stridsförläggning vår-dar och vilar några man i taget i eller närastridsställningarna, skyddade av kamraterna.

Din pluton kan förläggas i anslutning till strids-ställningarna, t ex i tält, skärmskydd, strids-värn, skyddsrum, byggnader eller stridsfor-don.

När förbandet är grupperat för strid får bara desoldater vila som kan undvaras utan att strids-beredskapen försämras. De som vilar ska kun-na vara stridsberedda med kort varsel ochmåste därför uppehålla sig i eller nära strids-ställningarna. Om inte annat gäller ska de varafullt påklädda samt ha vapen och övrig utrust-ning nära sig.

368 Förläggning

Ingående i förläggningOfta går ditt förband in i förläggning då det ärmörkt. Utnyttja då mörkret till din fördel ge-nom att arbeta snabbt, tyst och vanemässigt såatt förläggningen inte röjs av ljus och buller.

Eftersom fiendens förband kan upptäcka ossmed bildförstärkare och andra mörkerobser-vationshjälpmedel måste du uppträda lika doltoch skyddat som vid dagsljus.

Ljus röjer mer än ljud.

Plutonens förläggning ordnas i regel så här:

• Vid ankomst till förläggningsplatsen läm-nar gruppen omedelbart vägen så att övrigagrupper inte hindras.

• Ställföreträdande plutonchef sätter ut till-fälliga poster för att skydda ingåendet.

• Plutonchefen med gruppcheferna rekog-noserar gruppernas stridsställning samt

fordonsplatser, sov-/tältplatser och post-ställen.

• Fordonen körs in på fordonsplatserna ochmaskeras.

• Gruppcheferna hämtar sina grupper, tillde-lar eldställningar, elduppgifter samt klararut skjutgränser.

• Eldställningarna görs i ordning.

• Grupperna hämtar sin förläggningsmateri-el och ordnar förläggning (reser tälten).

• Ved, slanor, granris o dyl hämtas på annanplats enligt plutonchefens bestämmande.

• Bevakning och eld samordnas mellan plu-tonerna.

• När eldställningarna och förläggningsar-betena är klara övar plutonchefen sin plu-ton i försvar av stridsställningar.

• Sambandet med posterna kontrolleras.

Arbeta snabbt och medrutiner för att få längstamöjliga vila

Förläggning 369

Larmminering

Pluton

Stab

Infartspost

Pluton

Vid plutonen måste man se till att

• avståndet mellan fordon, fordonsgrupperoch tält är minst 30 meter för att minskasårbarheten vid beskjutning

• eldställningar för varje man ordnas i an-slutning till sovutrymmen (tälten)

• elden förbereds och samordnas genom tyd-liga elduppgifter och skjutgränser så attman undviker vådabeskjutning i mörker

Exempel på förlägg-ningsområde för pluton

Ordna för chefen. Han harmycket att stå i. De vanligastrapatserna delar han meddig men han ska dessutomleda striden, han har an-svaret för förbandet och skase till att allting fungerar.Han måste dessutom oftafara iväg för att få order ellerför att rekognosera

• gruppchefen leder och kontrollerar fortlö-pande vård av vapen, sambandsmateriel,fordon och övrig förbandsutrustning

• gruppchefen kontrollerar att klädsel ochövrig personlig utrustning är ordnad så attbeordrad strids- och marschberedskap kanhållas

30 m

Postering

370 Förläggning

FörläggningsarbetenOmfattningen av förläggningsarbetet beror på hur länge för-bandet ska vara förlagt på samma plats.

Följande fältarbeten utförs alltid:

• Maskering av fordon och tält.

• Igenläggning och maskering av ingående spår eller – då detär möjligt – skenspårning.

• Skyddsgrop eller skyttevärn i anslutning till tältet.

• Larmminering.

MaskeringDet naturliga skyddet mot insyn förbättras genom maskeringav fordon, tält och spår. Följ maskeringsreglerna. Se särskiltupp med ljus, reflexer, rök samt spår som går till och frånförläggningsplatsen. Läs mer i kapitlet Fältarbeten.

EldställningarSkyttevärnen (skyddsgroparna) ordnas nära respektive gruppsförläggning, helst i omedelbar anslutning till detta. Eldställ-ningarna är gruppens (tältlagets) stridsställning. Eldställning-arna inreds och försvaret förövas. Säkerställ att du hittar dineldställning även då det är mörkt.

Larmanordningar

Se till att du hugger i så att förlägg-ningsarbetet går snabbt och ditt för-band får vila! Skapa rutiner!

Larmanordningar underlättarbevakningen. De används främsti svår-överskådlig terräng

l fred gäller särskilda säkerhetsbe-stämmelser för larmminor.

Förläggning 371

Ställ fordonet så att det både kommer i skuggan och döljs av träd och buskar

FordonFordonen körs in (backas) så att motorn kommer under någraträd. Maskera fordonet omedelbart. Gör om möjligt inga nyaspår. Fordonet ska kunna köra ut snabbt utan att hindra ellerhindras av andra fordon. Då riklig nederbörd kan väntas läggsris och slanor under hjul och band så att fordonet lättarekommer ut.

Stridsfordon grupperas om möjligt så att de kan skjuta inombeordrat eldområde utan att flyttas. Maskera fordonet så att detkan avge eld utan att maskeringen hindrar.

Är du förare ska du utföra daglig tillsyn på fordonet och ävenutföra de punkter på särskild tillsyn som din chef bestämt. Tahjälp av din grupp om så behövs. Ibland passeras ”tekniskplats” då man utför en snabb teknisk kontroll, reparerar småfeloch får reservdelar om något större fel inträffat. Teknisk platspasseras vanligen innan man grupperar på förläggningsplats.

372 Förläggning

Fälthygieniska anordningarKraven på hygieniska anordningar i fält ska tillgodoses sålångt läget tillåter. De ska utformas med hänsyn till hur lång tidde kommer att användas. God hygien och t ex en fältduschhöjer förbandets stridsvärde. Genom uppfinningsrikedom, ru-tiner och en fungerande underhållstjänst kan man ordna det braför sig, även i fält.

Om förbandet ska vara 1-2 dygn på samma plats bör man göraföljande.

Vid tälten ska helst finnas möjlighet att tvätta sig i rinnandevatten. Om detta inte går att ordna får man ha vatten i kärl ochanvända tvättfat. Det ska alltid finnas en grop för spillvatten.Förvara tvättvatten i tältet under natten så att det inte är kallt påmorgonen. Kan du inte få varmt vatten att tvätta dig i – värmvatten på kaminen eller i kokkärlet.

En uringrop ordnas i anslutning till tältet. Den får användashögst två dygn och läggs sedan igen.

En latrin ordnas minst 75 meter från förläggningen, kokplat-sen och vattentäkten. Kokgruppen ska ha en egen latrin avskildfrån den övriga personalens. Toalettpappret vid varje latrinförvaras så att det inte blir blött, t ex i en plåtburk. Det måsteockså finnas möjlighet att tvätta händerna samt finnas aska,sand, kalk eller jord att strö över efter varje toalettbesök. Detär angeläget att latrinen skyddas för insyn. Vägen till latrinenbör i regel märkas ut. När latrinen är fylld till 3/4 och ska läggasigen bör man strö över klorkalk eller aska. Under alla förhål-landen ska den täckas med jord eller grus, minst 0,25 metertjockt.

Tvätta händerna – efter toalettbesök – före måltid

I fred gäller andra bestämmelser förlatriner och avfall – hör med ditt be-fäl.

Trädlatrin Stånglatrin Stålatrin

150 cm 30 cm

100 cm

Uringrop ska märkas ut

Förläggning 373

Vid utspisningsplatsen ska finnas kärl med varmvatten förhandtvätt, diskning samt gropar för sådant avfall som inte ärbrännbart.

Diska så fort du har ätit.

Avfall ska samlas i särskilda behål-lare eller gropar som täcks igen

Avfall som är brännbart eldas upp

Ett odiskat kokkärl kan orsaka matförgiftning

Duschanordning Tvättplats

Vid längre tid på samma plats ges efter hand bättre möjlighetertill god hygien, t ex

• latrin med tvättanordning

• tunnor för matavfall och sopor

• tvättställ

• tunna för sopförbränning

• duschanordning

374 Förläggning

EldpostOavsett typ av förläggning ska eldpost avdelas då eldning sker.Förläggningschefen (gruppchefen) gör upp en eldpostlista.Eldposten ska kvittera på listan när han börjar sitt pass.

Kopia på eldpostlista överlämnas till plutonchefen.

Eldpostens uppgifter

• Var fullt påklädd och ha vapnet nära till hands så att duomedelbart kan ta upp strid och skydda dina kamrater.

• Kvittera på eldpostlistan när du börjar ditt pass.

• Sitt nära tält- eller dörröppningen och så att du har dennaoch tältspisen under uppsikt.

• Ha en hink eller liknande med vatten samt en ruska nära tillhands för att kunna släcka eld. Vid tältförläggning ska duockså ha en bajonett eller kniv för att i nödfall kunna skäraupp tältväggen så att kamraterna kan komma ut snabbt.Utanför tältet ska det finnas en lång ruska så att du kommeråt att släcka på tältets utsida.

• Ha en ficklampa till hands om tältlyktan slocknar.

Eldpost ska alltid finnas vid eldning.

Förläggning 375

Använd tiden som eldpost till materielvård, du måste dock ha ditt eget vapen eldberett

• Elda så att det blir lagom och jämn värme hela tiden.

• Se till att sovande, persedlar, halm eller annat brännbart intekommer för nära tältspisen. Täck över sovande som kastatav sig kläderna.

• Vid brand – väck de sovande, försök släcka elden och skäri nödfall upp tältduken.

• På överenskomna signaler från posten utanför eller vidöverfall mot förläggningen – väck snabbt och tyst förlägg-nings-/tältlagschefen eller tältlaget, släck tältlyktan ochskydda därefter kamraterna medan de besätter stridsställ-ningen.

• Väck nästa eldpost (post) 5-10 minuter före avlösning.

• Kontrollera att pågående eldpost kvitterar på eldpostlistan.Först sedan han intagit sin plats får du lägga dig.

• Fyll på termosar med varmvatten.

Vattenbegjut platsen för kaminenvid omgruppering.

Se upp så att inte torra kläder själv-antänds då de hänger på tork!

Eldposten tar ner torrakläder och hänger upp deblöta som ej fått plats

376 Förläggning

Försvar av förläggningGrupperna (tältlagen) försvarar var sin del av förläggnings-platsen. Gränser och skjutriktningar måste klaras ut noga. Allaska känna till dessa så att vådabeskjutning inte sker.Posteringar, bevakningspatruller och larmstyrka beordras avkompanichefen.

Förebyggande åtgärderFöljande regler gäller i förläggningen.

Arbeta tyst. Skramla inte med tältspisen eller bensindunkar.Slå inte i fordonsdörrar och luckor. Motorer får inte rusas. Dumåste kunna handskas med materielen i mörker utan attbehöva ljus.

Vapen, hjälm och personlig skyddsutrustning ska du alltid hamed dig så snart du avlägsnar dig från sovplatsen – även om dubara ska hämta granris, ved, mat eller vatten eller gå tilllatrinen.

Håll ordning på dina saker. Det är lätt hänt att någon tar fel närni packar, särskilt vid snabbt uppbrott i mörker. Se till attstridsbältet/-västen alltid är ihopsatt. Förvara allt som du inte

använder för tillfället fäst vidstridsbältet/-västen eller i väs-korna, fickorna, ryggsäcken el-ler trosspackningen. Ha alltiddin utrustning packad när du inteär i tältet.

Ta reda på och tänk igenom hurdu ska handla vid flyganfall,överfall och larm samt vad somgäller när förbandet ska brytaupp.

Väl förberedd medger snabba ryck!

Förläggning 377

LarmLarm ges av poster och varnare enligt instruktion. Om möjligtlarmas tältlaget tyst för att inte väcka fiendens uppmärksam-het. Om det inte getts någon annan order släcks tältlyktornaoch stridsställningarna besätts. Larmstyrkan samlas på utseddplats.

Dina åtgärder vid larm:

• Behåll lugnet.

• Besätt snabbt och tyst din eldställning. Glöm inte stridsut-rustningen!

• Skjut på kommando eller då du tydligt kan identifiera attdet är fienden.

• Skjut endast i anbefalld riktning.

Om du är ordonnans eller ingår i patrull eller larmstyrka, varförsiktig och tänk dig för när du förflyttar dig.

Har förläggningen röjts och ditt förband hamnat i strid – varberedd på omgruppering.

Grupper och omgångar får omgrup-peras endast på plutonchefens or-der.

God elddisciplin = ingen risk för vå-dabeskjutning av våra förband.

378 Förläggning

Olika typer av förläggning

Läs mer i Handbok Överlevnad.

Under trädkrona

Vid all övernattning utomhus är regeln: hamycket under dig, lite på dig och mycket överdig.

Tag alltid av dig skorna, så att fötterna luftas.Vintertid bildas lätt kondens i kängorna somfryser till is och kan ge upphov till en lokalkylskada på fötterna. Du kan använda rygg-säcken och stoppa in fötterna i den eller igranris vid kyla. Snöskyddet och locket påryggsäcken kan du använda som förstärkningunder dig.

Tag också av dig vapenrocken, vindrockenoch snödräkten och använd dem som liggun-derlag och ”täcke”. Under ”täcket” bildas ettluftlager som värms upp av kroppen. Därför ärdet viktigt att du försöker ligga still, så att denuppvärmda luften inte försvinner ut.

Tillfällig bivackEn tillfällig bivack bör inte ta mer än en timmeatt bygga och därför är det enklast att duutnyttjar de skydd naturen erbjuder. Det bästaskyddet är under en stor gran, som i regel ärregntät. Du kan också finna skydd i bergsskre-vor, under ett omkullfallet träd m m. Vintertid,då risken för nederbörd är liten, kan tillfälligbivack t ex vara en liggrop i marken.

Omkullfallet träd

Granris är det bästa naturmaterialet som vär-meisolering mot markytan. Du kan lätt göra enmjuk och fjädrande bädd av granris. Den börvara så tjock att du inte känner marken underdig när du ligger. Bryt av grenar av granris ochstick ner dem tätt i marken. Fyll på medytterligare några lager granris tills du får enfjädrande bädd. Även ris från andra träd kananvändas, liksom pappkartonger och liknan-de.

MossaRis

Värmejackasom täcke Fosterställning Varma stenar

nära kroppen

Hur du ordnar din liggplats

Förläggning 379

Med regnskydd, presenning eller enbit plast kan du ordna ett skärm-skydd – ”ensamma vargen”

SkärmskyddSkärmskydd byggs på en skyddad plats. Allt som behövs ärgranris eller regnskydd samt slanor och snören.

Gör granrisbädden tjock. Lägg de grövsta kvistarna i bottenoch de mjukaste överst, så får du både bra skydd mot markky-lan och en behaglig bädd att ligga på.

Om läget medger så elda framför skärmskyddet. Om det finnsgrova, torra stockar kan man göra en nying. En nying förbere-der du genom att hugga upp spånor på insidorna. Tänd påvindsidan. En nying ger mest värme men man kan även elda ien tältkamin eller plåtburk. Bra tändved är näver, spånor,stickor av torr barrved eller tunna, torra grankvistar.

Ska skydd ordnas för bara någon timme – slå dig ihop mednågra kamrater och sätt upp ett vindskydd eller ett enkelt tältmed hjälp av regnskydden. Hur man gör beskrivs i SoldR Mtrl.

380 Förläggning

Maskera innan tältet reses. Inred tältet prak-tiskt med bestämda platser för materiel, vedoch vatten.

Förvara din utrustning väl ordnad bakom ligg-platsen med vapnet närmast tältduken.

Stridspackningen förvaras samlad under täck-ning vid trossfordon, i eldställningen ellerupplastad. Skaffa ved och hugg upp så mycketatt det räcker hela natten.

Avgränsa bädden från tältspisen. Det avgrän-sade områdets storlek anpassas efter hur lätt-antändligt materialet i bädden är och hur be-gränsningen är utformad. Innanför begräns-ningen läggs jord, sand eller sten.

Gör bädden så tjock att den skyddar ordentligtmot markkylan. Granris eller halm är bäst.

TältEn tältförläggning (bivack) ligger vanligen iskogsterräng. Även i tät skog måste det natur-liga skyddet förbättras med värn och maske-ring.

Hur man reser olika typer av tält beskrivs iSoldR Mtrl.

Tältplatsen väljs i skogsterräng på jämn ochtorr mark där tältet kan döljas mot flygspa-ning. Tältöppningen bör vara vänd mot mittenav förläggningsplatsen.

Om tiden räcker till och markförhållandena ärlämpliga så grävs tältet ner omkring en halvmeter. Detta skyddar mot överraskande be-skjutning då eldställningarna inte hunnit be-sättas. Gräv ett dike runt tältet om marken ärfuktig. Läs mer i kapitlen Fältarbeten ochStrid.

Inget brännbart material får finnas innanför eldstadsbe-gränsningen. l tältet får du inte förvara andra brandfar-liga saker än sådana som ingår i din personliga utrust-ning.

Håll ordning och reda i tältet!

Lykta

Eldstads-begräns-ning

Hink medvatten

Kniv

Ruskalång

Ruska kortFick-lampa

Förläggning 381

Förläggning i husVid förläggning inomhus (i kvarter):

• Välj stenhus för att få ett bra skydd.

• Utnyttja källaren och bottenvåningen.

• Mörklägg fönster och ordna ljussluss vid ingångarna.

• Ordna liggplatser på golvet.

• Skaffa filtar, madrasser, säckar o dyl som du kan ligga på.

• Kan du skaffa granris eller halm har du ett utmärkt under-lag.

• Förvara utrustningen bakom liggplatsen och ha alltid dittvapen inom räckhåll.

• Om fienden varit i huset – se upp för försåtminor!

Fordon och annan tung materiel ställs upp främst i lador ochuthus. Går inte det så välj en plats under stora träd eller islagskuggan från byggnader. Tänk på att skuggan flyttar sigmed solen.

Glöm inte att undanröja hjul- och bandspår samt ordna sken-spår.

PersonalAnvisningsposteller postering Fordon

Lägg igen spårefter fordon

PostLarmminor Personal

Exempel på kvarters-förläggning

Civil egendom ska behandlas såförsiktigt som möjligt.Eldförberedelser och åtgärder förskydd får vidtas på din chefs order.Plundring är förbjudet.

Vid förläggning i bebyggelse måsteman beakta att civila rör sig i områ-det.Eventuella mineringar ska märkas utmed minlots och/eller varningsan-ordningar.Var vaksam – fienden kan blandasmed civilbefolkningen.

382 Stridsvärde

StridsvärdeK A P I T E L

10

Stridsvärde 383

Stridsvärde

Stridsvärde 384Fälthygien 392Psykisk prestationsförmåga 395Materielvård 396Förebyggande åtgärder vid kyla 398Ammunition 400Drivmedel 401Post i fält 401Teknisk tjänst 402

Den välutbildade, enskilde soldatenkan klara sig bra åtskilliga dygn utanfungerande underhållstjänst. Även för-band kan fungera och lösa sin uppgiftunder en begränsad tid, även om un-derhållstjänsten inte fungerar i alladelar. Ganska snart kommer dockdessa förband att få sänkt stridsvärde,så att de möjligen bara kan försvarasig själva där de är.

För att förbanden ska fungera i krigbehövs stora mängder förnödenhe-ter, t ex ammunition, drivmedel, livs-medel, sjukvårdsmateriel och reserv-delar. Allt detta ska transporteras framtill förbanden.

Stridsfordon och övriga fordon skakunna bärgas och repareras. Vapen,radioapparater och annat kan gå sön-der och behöver då repareras. Det äräven nödvändigt att kunna skicka ochta emot fältpost och att emellanåt fåtillgång till någon dagstidning.

384 Stridsvärde

StridsvärdeStridsvärdet är ett mått på ett förbands förmåga att lösa sinauppgifter.

Stridsvärdet påverkas bl a av

• dina och dina kamraters kunskaper och färdigheter

• din och dina kamraters fysiska och psykiska prestationsför-måga

• förbandets organisation och hur den fungerar

• utrustningens kvalitet och effektivitet

• tillgång på ammunition, drivmedel och förnödenheter

• förbandets skyddsnivå

Mycket viktigt för ditt förbands stridsvärde är också

• dina chefers ledarskap

• hur väl du och dina kamrater lyckas i striderna

• förbandsandan, dvs sammanhållning och vilja att lösauppgifterna

• hur väl ni hanterar stress- och stridsreaktioner

Stridsvärdet förändras hela tiden. Genom planering, fungeran-de rutiner, engagemang och arbete kan dock stridsvärdet hållashögt.

Se till att du tar ditt ansvar för att hållastridsvärdet högt!

Läs mer i Handbok Överlevnad

Chefens ledarskap är viktigt för dittförbands stridsvärde.

Stridsvärde 385

Fysisk prestationsförmågaVarje idrottsman måste hålla sin kropp i god kondition om hanska kunna vinna. Före en tävling vilar han ordentligt ochundviker alkohol och annat som minskar hans spänst, snabb-het, uthållighet och förmåga att tänka klart och reagera snabbt.Han laddar också upp med energirik mat och dryck för attkunna utveckla maximal prestationsförmåga. Under tävlingenförsöker han bibehålla vätskebalansen genom att dricka regel-bundet.

Detta gäller även för soldaten i fält. Din och dina kamraterssäkerhet och liv kan många gånger vara beroende av konditio-nen och förmågan att i svåra lägen tänka klart och reagerasnabbt.

Den fysiska prestationsförmågan beror bl a på

• kondition – hur vältränad är du?

• viloläge – hur utvilad är du?

• mat och dryck – har du ätit och druckit tillräckligt?

• klädsel – har du rätt klädsel för den miljö och väderlek somdu ska vistas i?

• hygien – känner du dig ren och håller du infektioner borta?

• miljöanpassning – klarar du av att överleva i det klimat duvistas i?

Kondition

Även i fält måste man hålla igång styrke- och konditionsträ-ning, dels för att inte tappa orken, dels för att hjälpa kroppenatt få ut den spänning som byggs upp under psykiskt krävandeförhållanden. Lagidrotter hjälper också till att svetsa sammangruppen och plutonen.

Läs mer i UtbR Idrott

386 Stridsvärde

Vila

Sömnbrist försämrar kroppsfunktionerna och minskar tanke-och reaktionsförmågan samt den psykiska motståndskraften.Sömnbrist ökar också mottagligheten för sjukdomar.

Det kan vara svårt att få vila och sova under fältförhållanden.Se därför till att utnyttja de tillfällen som ges. Även en kort vilapå 15-20 minuter är värdefull.

Ät, drick och ta på dig torra kläder innan du lägger dig för attvila. Du sover bättre om du är torr och mätt. Dessutom behöverkroppen ett par timmar på sig för att tillgodogöra sig kost ochvätska. Ta av kängor, stridsutrustning och uniform om lägettillåter.

Mat och dryck

För att du ska klara hårda strapatser krävs att du äter regelbun-det. Ju sämre tränad du är desto mer beroende är du av födan.

Strävan är att du ska få färdiglagad mat och dryck från enkokgrupp någon eller några gånger per dygn. Under strid ochförflyttningar kan det dock vara svårt att få fram färdiglagadmat. Vissa förband, t ex jägarförband, måste i stor utsträckningförlita sig på konserver och frystorkad mat som medförs ellerfinns nedgrävda i upplag.

Se till att prioritera sömnen för for-donsförarna.

Har du bara en omgång torra kläder– ta på dessa när du ska sova. Omdu vet att du kommer att bli blöt ellersvettig – ta på de blöta kläderna igenoch spara de torra.

Ibland måste du förlita dig på naturens tillgångar.Läs mer i Handbok Överlevnad

© F

oto:

Bja

rne

Sve

nsso

n, F

BB

Du måste också vara beredd på att

• frukosten måste ätas mycket tidigt• du själv får laga din mat under

dagen• middagen kan komma väldigt sent• ibland uteblir maten helt

Stridsvärde 387

Dessutom behöver du 1,5-5 liter vatten.

Vid särskild hård belastning förbrukar kroppen 20 000-25 000kJ/dygn (4 700-5 700 kcal).

En dagsranson av mat och dryck bör bestå av

Läs mer i UnderhållsreglementeFörplägnadstjänst del 2

50-60 % kolhydrater25-30 % fett

10-15 % proteiner

388 Stridsvärde

”Normalbehovet” för en fysiskt aktiv soldatsom vistas utomhus i kallt klimat är ca 16 800kJ/dygn. Jägarmåltider och stridsmåltider förenskild tillagning innehåller ca 17 000-20 000kJ/dygn.

Det måste finnas tillgång till kolhydrater omfettförbränningen ska fungera. Hjärnan ochnervsystemet kan enbart använda kolhydratersom bränsle. Brist på blodsocker ökar riskenför dåliga beslut.

Under strid och marsch kan en eller fleramåltider ersättas av s k stridsmåltid. Dennamåltid består av en konserverad huvudrätt,bröd och pulverdryck eller liknande. Värmmåltiden i kokkärlet så smakar den bättre,magen mår bra och dessutom slipper kroppenödsla energi på att själv ”värma upp” den matdu just ätit. Varm mat är speciellt viktig när dusjälv är frusen.

Komplettera med ytterligare vätska mellanmåltiderna.

Exempel på hur mycket mat – 16 800 kJ (4 000 kcal) – och dryck innebär i volym och mängder.Dessutom tillkommer 1,5-5 liter vätska/dygn beroende på bl a aktivitet och klimat

Enmanskök

Jägarkök

Middag175 g stekt falukorv4 dl kokt pasta4 dl saft2 msk ketchup2 skivor mjukt bröd1 skiva hårt bröd1 förpackn margarin

Kvällsmål2 dl choklad4 skivor mjukt bröd2 förpackn margarin30 g mjukost1 skiva leverpastej

Lunch3 dl köttgryta m rotsaker4 kokta potatisar (280 g)4 dl saft1 skiva hårt bröd2 skivor mjukt bröd1 förpackn margarin

Frukost2 dl varm dryck4 skivor mjukt bröd2 förpackn margarin4 skivor ost3 dl havregrynsgröt3 dl saftsoppa

Stridsvärde 389

Strids- och jägarportioner kan ha olika innehåll beroende påvad som kan anskaffas. Din chef kan ibland bestämma att vissdel av maten sparas som ”reservproviant”. Då får du enbart ätaupp den på order eller om du skiljs från ditt förband.

Vätska

Under ansträngande fysisk aktivitet behöver kroppen ca 4-5liter vätska per dygn. Även klimatförhållanden påverkar väts-kebehovet.

Stridsportion 16 330 kJ (3 900 kcal)

Jägarportion 21 300 kJ (5 100 kcal)

390 Stridsvärde

Förlorar man vätska motsvarande 2 % eller mer av sin kropps-vikt i vätska, minskas prestationsförmågan med ca 20 %.Koncentrationsförmågan och precisionen försämras. Du träf-far sämre med ditt vapen och du fattar sämre beslut. Försök attstarta aktiviteter med fyllda vätskedepåer. Drick regelbundet,helst var 20:e minut. Kroppen kan ta upp 4 dl vatten var 20:eminut. Drick även efter ansträngande fysisk aktivitet så att intevätskebalansen rubbas.

När du svettas förlorar du inte bara vatten utan också salter. Hardu svettats kraftigt och länge måste du kompensera dettagenom att dricka ordentligt.

Tecken på att vätskebalansen i kroppen håller på att rubbas är

• törst

• mörkfärgad urin

• huvudvärk

• trötthet

• långsamt arbetssätt

Tänk på att vatten i vattenledningarunder krig lätt kan förorenas på grundav att avloppsvatten blandas meddricksvatten. Koka vattnet om du ärosäker.

Exempel på lämplig dryck:1 liter vatten, 25 gram socker,1 gram salt. Lite citron eller apelsindroppas i om det finns att tillgå.

Du måste även dricka ordentligt un-der kall väderlek – även om du inte ärtörstig eller upplever att du inte svet-tas.

Dryck med koffein, t ex kaffe, te ochCola samt alkohol är urindrivande.

• pulsökning vid vila

• illamående

• ingen aptit

• obehagskänslor

• kramp

• torra läppar och nagelband

Tillför du socker (kolhydrater) till vätska bör koncentrationeninte överstiga 2,5 %. Är koncentrationen högre tar det längretid för kroppen att ta upp vätskan.

Om du själv måste skaffa vatten tänk på följande:

• Koka vattnet i 2 minuter eller rena vattnet med vattenre-ningstabletter (Puritabs) – följ tillredningsanvisningarnapå förpackningarna.

• Undvik att ta vatten från bäckar som rinner genom bebyg-gelse, nära industrier eller vid jordbruk, eftersom det kanvara förorenat med kemikalier eller komma från avlopp.

• Ta inte vatten som finns i diken, fordonsspår eller i vatten-pölar. Stillastående vatten och vatten vid vägar kan varaförorenat.

• Undvik vatten som är missfärgat eller som smakar konstigt,eftersom det kan vara otjänligt.

Stridsvärde 391

• Undvik ytvattnet i sjöar och vatten frångrumliga, igenväxta sjöar eftersom det kanvara en gynnsam miljö för sjukdomsalst-rande organismer.

• Undvik gamla brunnar – vattnet kan varaförorenat.

• Drick inte saltvatten – det kan torka utkroppen. Bräckt vatten kan ge diarré.

Vatten från små tjärnar inne i myrmarker medgles blandskog av småtallar och småbjörkar ärofta användbart. Även om det är gulfärgat ochhar smak och svag lukt av humusämnen är detfullt drickbart efter rening.

Provisoriskt vattenreningsfilter – använd en burkoch gör små hål i botten

Stenar

Torv ochkol blandat

Vitmossa

Att laga och äta mat tillsammans ger gemenskap som är viktigför ditt psykiska välbefinnande.

• Ät regelbundet – om möjligt var fjärde timme undervakenperioden för att behålla mättnadskänslan.

• Ät samtliga måltider som erbjuds. Det är direkt fel atthoppa över frukosten bara för att man är för trött. Dumissar 1/3 av dagsintaget vilket gör att du kommer attkänna dig ännu tröttare.

• Ät av allt som erbjuds vid en måltid – måltiden ärkomponerad för att täcka kroppens alla olika behov.Ät inte bara köttet eller korven – du behöver också dekolhydrater som finns i potatis, ris och pasta. Ät ocksådet fett och margarin som tillhandahålls.

• Ät inte frusen eller kall mat utan att värma upp den. Dukan lätt bli magsjuk. Även kall dryck bör undvikas,framförallt under kall väderlek.

• Ät även om du inte är hungrig eller inte tycker om denmat som erbjuds – du vet aldrig när du får mat nästagång.

• Spara lite mat, t ex bröd (med margarin), så du har ettmellanmål eller har något att äta om nästa måltiduteblir.

• Diska så fort du har ätit innan matrester torkar fast. Ettodiskat kokkärl kan lätt orsaka matförgiftning.

• Drick 1,5–5 liter vatten per dag, även om du intekänner dig törstig.

• Rena allt vatten genom kokning eller med vattenre-ningstabletter (Puritabs).

• Håll drycken varm – t ex genom att förvara vattenflas-kan nära kroppen.

• Städa alltid efter dig – lämna aldrig några spår tillfienden.

Tänk på!

392 Stridsvärde

FälthygienRisken för infektioner är alltid stor när många människor ärsamlade. Under fältförhållanden ökar riskerna. Det är därförmycket viktigt att man är ännu mera noggrann med hygienenän normalt. Man måste ställa mycket höga krav på hygienen ioch runt förläggningen.

Fälthygien innebär också att du måste se om dig själv. Dumåste• tvätta dig och borsta tänderna om möjligt varje dag

• raka dig – om möjligt varje dag, annars sluter inte skydds-masken lika tätt då du behöver den. Passa på att raka diginnan du går och lägger dig så att hudens fett återbildas närdu sover

• byt underkläder och försök tvätta dem då tillfälle ges

• förrätta dina naturbehov på anvisade platser

Tvätta händerna innan du äter ochefter toalettbesök!

Håll håret kort!

Håll händerna rena!

Rena underkläder!

Raka dig!

Borsta tänderna!

Tvätta skrevet!

Rena strumpor!

Vårda fötterna!

Tvätta armhålor!

Uringrop märks ut

I kapitlet Förläggning kan du läsa omhur man bygger anordningar för fält-hygien

Stridsvärde 393

Gruppchefen ska kontrollera sinasoldaters fötter då vädret är blöttoch/eller kallt samt före och underlängre förflyttningar till fots!

Fotvård

• Tvätta fötterna ofta i kallt vatten, dock inte strax före enlängre förflyttning till fots. Smörj in fötterna då och då medhudsalva. Före en längre fotmarsch bör du tejpa fötterna påsådana ställen där du lätt kan få skavsår.

• Byt strumpor en gång om dagen och dessutom vid rastunder längre förflyttning till fots. Torra strumpor minskarrisken för skoskav. Det är viktigare att strumporna är torraän att de är rena.

• Tvätta och torka blöta strumpor. Smutsiga strumpor värmerdåligt. Kan du inte torka blöta strumpor inomhus så stoppadem innanför fältjackan eller fältbyxan. Är vädret soligtkan du hänga strumporna på ryggsäcken. De torkar ävenvid minusgrader.

• Hindra inte blodcirkulationen genom att ha trånga skor ochför små strumpor. Lossa sko- och byxremmarna om så be-hövs. Kläderna får inte strama runt knän, vader och vrister.

• Ta av skorna och massera fötterna grundligt minst en gångvarje dag.

• Gymnastisera med tårna och gör tåhävningar för att hållaigång blodcirkulationen.

Gå aldrig med en fot som värkereller är missfärgad.

Ordna ett ”golv” i botten av vär-net så att du slipper stå i vatteneller gyttja

Om fötterna blir avkylda under läng-re tid minskar blodcirkulationen.Först bleknar fötterna och blir skrynk-liga och så småningom försvinnerkänseln. Till slut svullnar de ochsmärtar mycket. Du får s k kylfot(skyttegravsfot). Detta är farligt ochkan i svåra fall övergå till vävnads-död (kallbrand). Risken är störst närman måste stå i gyttja eller vattenunder lång tid.

394 Stridsvärde

VattenhygienAllt vatten som används till dryck, livsmedels-hantering, disk, munhygien och inom sjukvår-den ska filtreras och kloreras. Det åtgår ca 20 lvatten per person och dygn för matlagning,dryck, disk och hygien. Vid begränsad tillgångkan under kortare tid (3-5 dygn) 5 l vatten perperson och dygn räcka.

Vattenrening vid förbanden utförs genom attman filtrerar och klorerar vattnet. Till 100 lvatten åtgår det 1 ml kalciumhypokloritpul-ver.

Du kan rena ditt eget dricksvatten enligt föl-jande:• Lös upp en vattenreningstablett (Puritabs)

per 0,75-1 l vatten (fältflaska). Om vattnetär grumligt tas 2 tabletter. Skaka kloreratvatten och drick det först 30 minuter efterklorering.

• Koka vattnet kraftigt i minst 2 minuter(mindre mängd för omedelbar användning).

Åtgärder mot smittspridningOm du misstänker att någon är smittsamt sjukså anmäl detta till din närmaste chef och tillplutonsjukvårdaren eller kompanisjuksköta-ren. I väntan på anvisningar från hälso- ochsjukvårdspersonal avskiljs den sjuke från sinakamrater. Alla han har varit i närmare kontaktmed måste iaktta skärpt personlig hygien.

Håll dig i trimFör att klara verksamheten i fält måste du hagod kondition. Passa på att ”fysträna” om dufår chansen under tiden i förläggningen. Det ärnyttigt både för kropp och själ.

Passa också på att ta tillvara tillfällen till sömnoch vila för att kunna stå emot påfrestningar-na.

Stridsvärde 395

Psykisk prestationsförmåga

Oro och rädslaOro och ängslan minskar prestationsförmågan. Bär inte på alltsjälv utan var inte rädd för att tala med dina kamrater eller dinchef.

Rädsla är en naturlig instinkt som du fått som skydd. Varjemänniska är mer eller mindre rädd när livet är i fara. Rädslanökar vaksamheten och håller sinnena beredda. Andningen,hjärtverksamheten och snabbheten i tanke- och muskelreak-tioner ökas.

Låt inte rädslan ta befälet över dig, då förlorar du omdömesför-mågan och kontrollen över dina handlingar.

Kom ihåg att du inte är ensam. Dina kamrater finns runtomkring dig även om du inte alltid ser dem. De hjälper digsamtidigt som du hjälper dem.

Kamratstödet är mycket viktigt för att du re-gelbundet (dagligen) ska kunna berätta omdina upplevelser. Gruppen har här en viktigfunktion eftersom du och dina kamrater upp-lever samma saker, vilket gör det lätt att pratainom gruppen och att förstå varandra. Huravlastningssamtal genomförs beskrivs i kapit-let Strid.

Humorn är en viktig del som kan fungera somett sätt att bearbeta olika upplevelser.

Vila och sömn, men också fysisk träning ocharbete, är värdefullt för att motverka stress ochstridsutmattning.

Mättnadskänsla och att du inte fryser bidrarpositivt till din psykiska prestationsförmåga.

Det är framför allt tre faktorer som kan påver-ka förmågan att hantera pressade situationer:

• Att du förstår syftet med verksamheten ochförstår din och din grupps roll i lösande avuppgiften.

• Att du är engagerad i att lösa uppgiften ochhar en vilja att göra ditt bästa.

• Att du känner att du och din grupp klarar avuppgifterna, är beredda och har resurser.

Dessa tre faktorer kan du och dina chefer alltidpåverka.

Förmågan att kunna hantera stress och obe-hagliga upplevelser är också väsentlig.

Att bibehålla en hög psykisk prestationsförmåga

© F

oto:

Mar

ita S

unds

tröm

, SW

ED

INT

396 Stridsvärde

MaterielvårdDin personliga utrustning samt gruppens och plutonens ge-mensamma materiel – understödsvapen, fordon, sambands-materiel m m – måste alltid vara i gott skick och klar föromedelbar användning. Strid, marsch och annan verksamhetsliter hårt på materielen. Du måste därför lägga ner ordentligtmed tid på att vårda den.

Vård av vapenEtt fungerande vapen är en livförsäkring, både för dig själv ochdina kamrater. Vårda vapnet varje dag. Närmare bestämmelserför hur vapnet ska vårdas finner du i SoldR Mtrl Vapen. Understrid eller annars då vapnet blir nedsmutsat sköter du om det såsnart du får tillfälle – under en stridspaus, vid marschuppehåll,under fordonstransport eller före vila vid förläggningen. Omförbandet bor i tältförläggning kan du före vila göra dennödvändigaste vården, t ex inoljning, för att därefter komplet-tera med rengöring om du sitter eldpost. Samma bestämmelsergäller även för eventuella understödsvapen som du ansvararför. Även ammunition, handgranater m m måste vårdas ochkontrolleras. Du ska alltid ha ett förstahandsbehov av vapen-fett, smörjolja, draglappar och papper eller trasor lättillgäng-ligt.

Ett fungerande vapen är dinlivförsäkring!

Materielvård är en förutsättning för ett fungerande förband

Hur du vårdar materielen beskrivs iSoldR Mtrl, SoldR Motor samt iInstruktionsböcker.

Stridsvärde 397

Skaka och gnugga påsen några minuter!

”Där smör smälter förstörs läder”

Vård av skodonHur du tar hand om dina skodon kan varaavgörande för hur du kan lösa din uppgift. Dumåste acceptera tanken att dina kängor ellerstövlar sällan eller aldrig kommer att vara helttorra när du vistas i fält. Byt till torra strumporflera gånger om dagen i stället för att försökatorka skodonen. Rengör dina skodon dagli-gen. Läderkängor ska smörjas in väl medvaxfett. Var försiktig då du torkar skodonenvid en eld eller en kamin. Strålningsvärmenkan skada gummi och läder. Att stoppa tid-ningspapper eller halm i skodonen är ett välfungerande knep för att dra ur den värstafukten på några timmar. Ta ur iläggssulor förtorkning. Om det saknas värmekälla kan dutorka blöta strumpor genom att hänga dem påtork innanför byxlinningen på framsidan avlåren. Ta av skodonen och lufta dem ochfötterna så ofta du kan.

Vård av kläderI fält försöker man ordna tvättbyte så regel-bundet som möjligt. Ibland kan det dock blilångt mellan två byten. Då måste dusjälv tvätta och laga dina kläder.För att tvätta behöver du en hink,ljummet vatten och flytande tvåleller tvålflingor som du självskrapar med kniven från en fasttvål. Om du saknar hink kan duanvända en grövre plastpåseeller rent av en ryggsäckspåse.Skölj ordentligt så att inte tvål-rester irriterar huden.

398 Stridsvärde

Förebyggande åtgärdervid kyla

• Undvik att bli svettig genom att anpassa klädseln. Om detkänns lite kyligt innan du startar en större fysisk aktivitetkommer du förmodligen att vara ”lagom” klädd när den välhar startat.

• Se till att händerna och fötterna är varma och torra.

• Skäm inte bort dig inför den kalla årstiden, t ex genom atti tid och otid bära pälsmössa knäppt under hakan. Kroppenbehöver under hösten gradvis vänja sig vid kylan, bl agenom att öka blodcirkulation och hudfett på utsatta ställensåsom hakspets, örsnibbar och nästipp. Detta minskarrisken för köldskador när det blir riktigt kallt.

• Om du fryser – rör på dig och försök dricka något varmtinnan du förstärker klädseln.

• Om det är riktigt kallt ska du kontrollera dina kamratersnästipp, öron, kinder, haka och händer med avseende påvitfärgning med jämna mellanrum. Detta är särskilt viktigtom du utsätts för fartvind som vagnsbesättning, flygvarna-re eller vid tolkning. Rör på fötterna så att cirkulationenhålls igång. Förlorar du känseln i fötterna måste du larmakamraterna så att du får hjälp.

• Använd hjälmunderlaget under hjälmen vid stark kyla.

FlerskiktsprincipenFältuniformssystemet är uppbyggt efter flerskiktsprincipen.De olika skikten är ett innerskikt som transporterar bort fuktfrån huden, ett mellanskikt som isolerar luft och binder den fuktsom kommer inifrån kroppen, samt ett ytterskikt som främstskyddar mot vind och väta. Dessutom har du förstärkningsklä-der för ökat skydd.

Kontrollera dina kamrater vidstark kyla!

Läs mer i Vintersoldat!

Pälsmössans olika lägen

Läge 1

Läge 2

Läge 3

Hjälmunderlagets fyra lägen

Läge 1 Läge 2

Läge 3 Läge 4

Stridsvärde 399

Fältjacka

Hjälmunderlag

Kroppsskydd

Undertröja

Fältskjorta

Kortkalsong

Sommarkänga medinläggssula

Ytterstrumpa

Knästrumpa

Långkalsong

Värmejacka

Femfingerhandske

Fältbyxa

Hjälm medhjälmhuva

Flerskiktsprincipen

400 Stridsvärde

AmmunitionDu kan hämta ammunition vid trosstropp/underhållsplats ellervid särskilda ammunitionsgrupper. Kontrollera alltid att am-munitionen är felfri och av rätt sort.

Ibland, t ex vid försvar, får du order om att lägga upp extraammunition i stridsvärnet eller i byggnaden där du har dineldställning. Förvara då ammunitionen så att den skyddas motsand, lera, vatten samt mot direkt solstrålning.

Anmäl till gruppchefen när du har förbrukat hälften av dentilldelade ammunitionen. Då hinner han säkerställa att merammunition förs fram innan du är utan.

I nödfall får du ammunition genom

• ammunitionsutjämning inom gruppen, vilket innebär attden ammunition som finns fördelas på alla

• att ta från stupade och skadade kamrater – en skadad skadock ha kvar ett magasin

• att ta från fienden – ta då också hans vapen om ammunitio-nen är av annan typ än vår

Se upp med försåtsladdningar!

Tanknings- och laddningsomgång (TOLO)

Tanknings- och laddningsomgång(TOLO ) innehåller ammunitions- ochdrivmedelsfordon och används föratt fylla upp ditt förband efter t exmarsch och strid.

Stridsvärde 401

DrivmedelDin chef talar om var du ska tanka ditt fordon. Oftast blir detvid en drivmedelsplats/underhållsplats eller vid ett drivme-delsfordon som körs fram till förbandet. Följ noggrant säker-hetsbestämmelser och fordonsföreskrifter vid tankning.

Tankning och kontroll• Läckage? • Spolarvätska?

• Olja? • Frysskyddsvätska?

• Kylarvätska? • Anteckna i kontrollboken!

Se till att du inte spiller drivmedel på kläder eller skor.Drivmedel förstör skor av gummi. Dessutom är risken förantändning stor när du handskas med eld.

• Använd dunkslang när du ska slå i drivmedel från dunk.

• Byt snarast ut tömd dunk mot fylld.

• Rök inte och använd inte eld inom 15 meter från drivme-delsfordon eller drivmedelsupplag.

Post i fältPost i fält omfattar både brevförsändelser och e-post. För attskicka och ta emot e-post använder du din ordinarie e-posta-dress och anvisad dator på förbandet. För att du ska kunna nåsmed brevförsändelser måstepostkod och särskilt postnum-mer anges som adress. Vidtjänstgöring tilldelas du ettantal frimärken som du kananvända för att skicka brevoch hålla kontakt med kamra-ter och anhöriga. Posten delasom möjligt ut en gång omdagen vanligen i samband medutspisning.

Kontrollera att du fårrätt drivmedel!

402 Stridsvärde

Teknisk tjänstTeknisk tjänst består bl a av åtgärder som fordonsbesättningengenomför i form av vård och kontroller samt av åtgärder somgörs av tekniska chefer och reparationspersonal som reparatio-ner, reservmaterielsförsörjning och bärgning.

Förebyggande underhållSom förare, skytt eller brukare av materiel ska du ta allatillfällen i akt att vårda och kontrollera din materiel. Att t exrengöra, smörja eller tidigt upptäcka en skada kan vara skillna-den om materielen fungerar eller inte vid nästa tillfälle. Det ärockså viktigt att ersätta brister i tillbehör och vårdmateriel.

Materielvård genomförs som daglig och särskild tillsyn. Dag-lig tillsyn gör du som brukare utan särskild order före, underoch efter användandet enligt materielvårdsschema. Särskildtillsyn leds normalt av plutonchefen. Normalt finns en tekni-ker, mekaniker eller reparationsgrupp på kompaniet (motsv)som du kan fråga, anmäla behov av reservdelar till m m.

Avhjälpande underhåll ochreservdelsförsörjning

Uppstår en skada eller misstänkt fel på den materiel du ansva-rar för eller använder ska du snarast försöka lokalisera ochreparera det med egna verktyg eller med hjälp av mekaniker.

En noggrann felbeskrivning gör att felet lätt kan hittas eller rättreservdel beställas.

En teknisk plats upprättas av kompanitekniker och/eller enreparationsgrupp under stridspaus, i samband med att förban-det tankar och fyller på ammunition eller före vila. Vid dentekniska platsen sker reparationer samt kontroll av de viktigas-te vårdpunkterna. Här kan man få reservdelar som monteras dåtillfälle ges. Alla i gruppen, även de som inte är fordonsförare,måste hjälpa till vid den tekniska platsen.

Rapportera snarast till din chef allabrister eller skador som du själv el-ler mekanikern inte kan åtgärda påplatsen.

Gradering av skada

Röd skada: Fordonetkan inte användas

Gul skada: Fordonet kananvändas men måste re-pareras för att inte påsikt bli oanvändbart

Grön skada: Fordonetkan användas utan re-paration

Stridsvärde 403

Teknisk plats med reparationsgrupp på skyttekompani

OmhändertagandeBärgning och bogsering av fordon som kört fast eller är trasigasker i första hand med plutonens/kompaniets egna resurser.Behövs bärgningshjälp ska skadans art och läget på kartananges. Möt bärgningshjälpen med vägvisare, så att den snabbthittar till platsen.

SystemstödRapportera till din (tekniske) chef svagheter på materielen ochge förslag på förändringar. Den tekniska personalen kan hjälpatill med utbildning på materiel eller t ex med justeringar då ettnytt materielsystem introduceras.

Rapportera även iakttagelser angående motståndarens materi-el som är viktig för alla att känna till.

Tillvaratagen fientlig materiel ska rapporteras in till din chef.

404 Hälso- och sjukvårdstjänst

K A P I T E L

11 Hälso- ochsjukvårds-tjänst

Hälso- och sjukvårdstjänst 405

Hälso- och sjuk-vårdstjänst

Sjukvårdsorganisation 406Kamrathjälp – Första hjälpen 408Transport av skadade 416

Dina åtgärder som du vidtar på ska-deplats för att hjälpa skadade kamra-ter är de viktigaste i skadekedjan.

Den skadade måste sedan snabbtkunna föras till mer kvalificerad hjälp.

Att kunna det som beskrivs i kapitletkan rädda liv i andra sammanhang äni krig.


Sjukvårdsorganisation

Skadeplats (pluton)

• Självhjälp och kamrathjälp

• Första hjälpen inklusiveprioritering

Varje soldat(Sjukvårdsman)(Plutonsjukvårdare)

Sjukvårdsgrupp inomkompani• Första hjälpen

• Registrering av skadade

• Ersättning av sjukvårdsför-nödenheter

• Daglig sjukvård

• Fälthygien

KompanisjukskötareSjukvårdare

Civila akutsjukhus

• Primärkirurgi

• Sekundärkirurgi

Sjukvårdspersonal inom olikaspecialiteter

Bilderna visar exempel på organisation och utrustning


Försvarsmaktenssjukhus

• Primärkirurgi

Förbandsplats

• Kvalificerad första hjälpen

• Slutbehandling av lättareskadade och sjuka

• Bedömning av personalmed svårare stressreaktio-ner

LäkareSjuksköterskaSjukvårdareSjukvårdsbefäl (väbel)

Lättvårdsgrupp

• Vård av skadade och sjukasom beräknas tillfrisknainom en vecka

• Vård av personal med svå-rare stressreaktioner

SjuksköterskaSjukvårdareMöjlighet till läkarkonsul-tation


Den första och därför viktigaste hjäl-pen till en skadad ges ofta av enkamrat!

Kamrathjälp –Första hjälpen

Om stridsuppgiften medger det drar du en skadad kamrat iskydd och ger första hjälpen. Tänk på att säkra hans vapen föratt undvika vådaskott. Flytta honom så försiktigt som möjligtså att skadan inte förvärras. Arbeta i låg ställning.

Försök få kontakt med den skadade, skapa fria luftvägar, ge vidbehov andningshjälp och stoppa blödningar. Lägg den som ärmedvetslös, eller som har svårt att hålla fria luftvägar, iframstupa sidoläge. Skydda honom vid kyla mot nedkylning,t ex med bårmatta och patienttäcke. När du gjort vad du kan fören skadad kamrat är strävan alltid att han snarast ska transpor-teras bakåt. Ibland måste du lämna honom. Märk då ut platsenoch meddela din chef snarast.

Läs mer i UtbR Sjukvårdsman

ABCDE-regeln (internationell)A – fria luftvägarB – andningC – blödning, cirkulationschockD – medvetandekontrollE – kroppsundersökning och skydd

mot kyla


Åtgärder vid skadeplats

Se – lyssna – känn

Rengör luftvägar

• Motverka cirkulationschock– benen i högläge– skydda mot avkylning– varsamhet– fixera den skadade kroppsdelen för att

minska smärta

• Medvetandekontroll

• Genomför översiktlig kroppsundersökning– undersök huvud och hals, bröstkorg,

buk, rygg, armar, ben– sök efter sår, blödningar, felställningar

på armar och ben, svullnader och blod-utgjutning

• Säkra vapnet och dra den skadade i skydd.

• Kontrollera medvetandegrad (tala med denskadade).

• Säkra andning– skapa fria luftvägar– kontrollera att den skadade andas– använd vid behov mun-mot-mun-me-

toden (konstgjord andning)– lägg den skadade i framstupa sidoläge

när han andas normalt

• Stoppa blödning– tryck mot såret– högläge– förband– behåll högläge– pulskontroll

AndningSkapa fri luftväg

Om en skadad är medvetslös ska andningen alltid kontrolleras.Detta sker lättast genom att se om bröstkorgen höjer och sänkersig. Ett annat sätt är att lyssna efter andhämtning eller kännamed handens ovansida framför den skadades mun.

Du måste först skapa fria luftvägar. Lossa i halsen, vänd denskadade försiktigt på sidan och rensa därefter munhåla ochsvalg från blod, slem, kräkningar och främmande föremål.

Böj den skadades huvud något bakåt genom att lägga din enahand på pannan. Med den andra handens pek- och långfingerfattar du om hakan och lyfter fram käken så att luftvägarna blirfria.

Lossa vid behov stridsbälte, livrem och annat som kan försvåraandningen.

Andas den skadade själv lägger du honom i framstupa sidolä-ge. Om den skadade fortfarande inte andas men har puls, måstedu ge honom konstgjord andning med mun-mot-mun-meto-den. Saknas puls och andning – ge HLR (hjärt-lung-räddning). Öppna luftvägar


Konstgjord andning

• Täpp igen näsan med pekfingret och tum-men så att ingen luft kan läcka ut genomnäsan.

• Ta ett djupt andetag, gapa stort och blås ini den skadades mun.

• Kontrollera att bröstkorgen höjer sig – detvisar att luften tränger ner i lungorna.

• Om du känner hårt inblåsningsmotståndhar du troligen inte böjt huvudet tillräckligtbakåt eller så täpper något till luftvägarna– kontrollera igen!

• Släpp munkontakten med den skadade.Hans bröstkorg sjunker då ihop och hanandas ut.

• Dra in ny luft 0,5 meter över den skadadeeller vänd bort ditt huvud.

• Gör en ny inandning och fortsätt inblås-ningarna i en takt av ungefär 12-16 perminut.

Öppna luftväg

Blås in

Kontrollera andning

Kontrollera att bröst-korgen höjer sig

Se till att den skadades huvud är bakåtböjt och att käkenär upplyft under den konstgjorda andningen!Vid inblåsningen ska den skadades bröstkorg röra sig.


Hjärt-lung-räddning (HLR)

Kontrollera pulsen så här:

Lägg två fingrar på struphuvudet och låt demglida ned till fåran mellan struphuvudet ochden sneda halsmuskeln. Där kan du normaltkänna pulsen bäst.

8. Byt ställning och böj den skadades huvudbakåt och gör två inblåsningar enligt ”mun-mot-mun-metoden”.

9. Fortsätt med 15 nedtryckningar och tvåinblåsningar så länge som krävs eller ärmöjligt. Om möjligt – samarbeta så att enman gör inblåsningr och en man nedtryck-ningar växelvis.

5. Placera ena handens handlov på bröstbenetoch lägg andra handen ovanpå. Fingrarnaska inte vidröra revbenen.

6. Håll axlarna rakt över den skadades bröst-ben så att armarna hålls rakt lodrätt.

7. Tryck ned bröstbenet 4-5 cm och släpp.Upprepa rörelsen 15 gånger med en takt av80 nedtryckningar per minut (15 ggr/10sekunder).Om den skadade saknar puls – gör enligt

följande:

1. Ställ dig på knä vid sidan av den skadade.

2. Öppna fältjacka och kroppsskydd på denskadade.

3. Leta med fingrarna efter den nedre revbens-kanten och låt fingrarna glida till den platsdär revbenen möter bröstbenet.

4. Mät upp två fingerbredder från bröstbenetsnedersta del och upp längs bröstbenet.

HLR får bara övas med utbildad instruktör!


• Medvetslös/skadad med stabil andning läggs iframstupa sidoläge.

• På skadad med ojämn eller ingen andning böjs hu-vudet bakåt och munnen rensas. Om han fortfaran-de inte andas ges konstgjord andning. När andning-en fungerar läggs han i framstupa sidoläge.

• Om möjligt – låt någon övervaka de som lagts iframstupa sidoläge för att upptäcka om andningenskulle upphöra.

Tänk på!Framstupa sidoläge

En skadad person som är medvetslös ska pla-ceras i framstupa sidoläge. Risken är då litenatt tungan faller bakåt och blockerar luftvägar-na. Om den skadade inte upplever det somobehagligt bör han läggas i framstupa sidolä-ge, även om han inte är medvetslös.

1. Stå på knä på den sida den skadade skavändas åt.

2. Töm hans fickor på hårda föremål om tidenmedger det och ta av eventuella glasögon.

3. Böj det ben som är närmast dig och för infoten under det andra benets knäveck.

4. Pressa det resta knät från dig och lägg inarmen under höften.

5. Den bortre armen läggs över bröstet så atthanden kommer på den axel som är när-mast dig.

6. Fatta om bortre axeln och höften och vändden skadade varsamt mot dig. Då kroppenvänts halvvägs, byt grepp och håll din handrunt den skadades huvud. Var speciellt upp-märksam så att huvudet inte faller okon-trollerat.

7. Böj huvudet bakåt för att skapa fri luftväg.Skjut in hans hand under kinden.

8. Böj den andra armen och det undre benet såatt den skadade ligger stabilt.

9. Dra den undre axeln bakåt så att den inteligger rakt under kroppen.


Skyddsförband

Tryck med tummarna så att blöd-ningen stoppas tills dess att etttryckförband kan läggas

Blödning

• Lägg ett förband i första hand med ett avden skadades egna första förband.

• Om blödningen inte upphör, tryck på för-bandet över det blödande stället (håll kvarfem minuter!) eller lägg ett tryckförband.

• Blödning ska stoppas.

• Placera om möjligt den skadade kroppsde-len i högläge.

Tryckförband

Svår blödning

Vid en svår blödning, t ex från en avsliten armeller ett avslitet ben, stoppas blödningen ge-nom att höja den skadade kroppsdelen samtgenom fingertryck och förbandsmaterial. Detär nästan aldrig nödvändigt att lägga s k av-snörande förband.

Avsnörande förband

Om ett tryckförband inte är tillräckligt för attstoppa en livshotande blödning, kan du i yt-tersta nödfall bli tvungen att lägga ett tillfäl-ligt avsnörande förband.

Det tillfälliga avsnörande förbandet ska läg-gas så nära skadan som möjligt och så fast attall cirkulation och därmed blödning nedanförförbandet avstannar.

Om förbandet får sitta flera timmar finns riskatt man måste amputera del av arm eller ben.Lägg därför avsnörande förband som sistautväg då du inte på annat sätt får stopp på enriklig blödning (vanligtvis vid en avslitenkroppsdel). Ange tidpunkt då du lagt förban-det.


CirkulationschockCirkulationschock innebär att för lite blodkommer fram till hjärtat, hjärnan och andralivsviktiga organ.

Den vanligaste orsaken till cirkulationschockär kraftig blödning från en skada, oavsett omdet är en inre blödning (t ex i bukhålan ellerbröstkorgen) eller en skada som blöder utåt.Avkylning och svåra smärtor ökar risken attden skadade försätts i chock.

Det viktigaste är att försöka förebygga skade-chock. Detta gör du främst genom att placeraden skadade kroppsdelen högt och snabbt stop-pa blödningen. Se dessutom till att den skada-de vilar så varmt och bekvämt som möjligt iväntan på transport. Var säker på att du verkli-gen har hittat alla blödningar så att den skada-de inte fortsätter att förlora blod.

Speciella skadorSkallskador kan orsaka medvetslöshet. Omden skadade hamnar på rygg är det risk atttungan faller bakåt och täpper till luftvägarna.

414

Detta kan också orsakas av uppkräkt maginne-håll. Åtgärd: Framstupa sidoläge, huvudet i plan- läge, skyddsförband!

Ansikts- och halsskador blöder ofta kraftigt.Blod och mjukdelar kan täppa till luftvägarna.Åtgärd: Framstupa sidoläge, skyddsförband!

Nack- och ryggskada måste man handskasmycket varsamt med. Undvik att flytta denskadade om det går. Man kan kraftigt förvärraskadan och orsaka förlamning eller t o m dödgenom att en trasig kota tränger in i ryggmär-gen och skadar den. Åtgärd: Stöd för nacke (halskrage) anbringas före förflyttning!

Bröstkorgsskadade har ofta andningssvårig-heter. Om den skadade är vid medvetandebrukar han vilja sitta eller halvsitta. Om manlägger personen ner, ska han ligga i framstupasidoläge med den skadade sidan neråt, annarsär det risk för att blod rinner ner i den oskadadelungan. Bröstkorgsskador är ofta allvarligaoch bör behandlas så snart som möjligt. Gealdrig dryck till bröstskadade. Åtgärd: Lägg skyddsförband på skadan!


2. Börja vid huvudet!

Bukskadade mår ofta bäst av att ligga på ryggmed benen uppdragna, om de inte är medvets-lösa. Försök aldrig peta in bukinnehåll, t extarmar som trängt ut! Ge aldrig dryck tillbukskadade. Åtgärd: Lägg ett skyddsförband!

Arm- och benskador är vanliga både som strids-skador och vid olycksfall. Vid sårskador läg-ger man ett skyddsförband och vid kraftigblödning ett tryckförband. Använd trädgrenaroch livremmar, halsdukar o d för en tillfälligfixering. Om ena benet är skadat kan manfixera det till det friska och en bruten arm kanfixeras till kroppen. Detta är viktigt och mins-kar smärtan, framför allt om man ska flytta denskadade en längre sträcka. Genomför fixe-ringen så fort som möjligt vid omhändertagan-

3. Gå nedåt! 4. Se till att elden är ordentligt släckt innan du tar borttäckningen – annars blossar den snabbt upp igen!Åtgärda eventuella brännskador!

Släckning av brand i kläder

det, då det kan vara ännu smärtsammare attgöra det senare. Placera om möjligt den skada-de kroppsdelen i högläge. Åtgärd: Lägg ett stödförband!

Brännskador. Se till att brand i kläder släcksomedelbart. Få ner den brinnande på marken.Drag en fältjacka eller liknande över kroppenmed början från huvudet. Stryk ut lågorna medbörjan vid huvudet. Brännskador är mycketsmärtsamma. Kyl mindre skador med svaltvatten. Omfattande brännskador ska däremotinte kylas med vatten eftersom detta kan ledatill allmän nedkylning. Vid längre väntan, setill att den skadade får rikligt med dryck omhan är vid medvetande. Åtgärd: Lägg skyddsförband!

1. Dra den brinnande ur elden.Få ner honom på backen


Många fordon, luftfarkoster och far-tyg är anpassade för att kunna taskadade på bår

Placering på bår. Gör patron ur på vapen. Ta hand om ammunition ochgruppmateriel. Använd patienttäcke som stöd, underlag eller för att förhin-dra avkylning

NBC-skador. Se kapitlet Skydd.

Laserskador. En laserskada på ögonen kan orsakas av t exeldlednings- och laseravståndsinstrument. Laserskadan känne-tecknas av synstörningar, blindhet och ögonsmärta. Vid skade-platsen vidtar man följande åtgärder. Uteslut andra orsaker tillskadan. Varna för laserbelysning. För den skadade i skydd.Lägg ett förband för att skydda ögonen från ljus eller ytterliga-re skada. För den skadade bakåt.

Transport av skadade

Placering på bårVid placering på bår ska den skadade som regel läggas iframstupa sidoläge. Mellan den skadade och båren lägger mannågot mjukt, t ex värmejacka, patienttäcke eller bårmatta föratt undvika tryckskador. Är det en bröstkorgsskada ska denskadade ligga i framstupa sidoläge på den skadade sidan.

Skadade med andra skador placeras på den friska sidan ochhelst med den skadade kroppsdelen högt. Vissa skador, t exbenbrott, kräver att den skadade ligger på rygg. Skallskadadeska ligga plant och i framstupa sidoläge.

Är den skadade vid medvetande – transportera honom medfötterna i marschriktningen så att han kan se vart han är på väg.


Säkra!

En ”säkrad rygg” förhindrar ryggskador.

LyftteknikRyggskador och ryggont förekommer ofta.Mycket av ryggbesvären beror på felaktiglyftteknik.

Om man lyfter med böjd rygg kan samman-fogningen (diskarna) mellan ryggkotorna kom-ma i kläm och skadas.

Säkrad rygg innebär att ha rak rygg, stå närabördan med böjda knän och att ha brett mellanfötterna.

Det är också farligt att vrida överkroppensamtidigt som man lyfter.

Det man inte kan lyfta med säkrad rygg skaman inte lyfta ensam.

Lårmusklerna är stora, starka muskler, krop-pens största. Lyft därför med benen.

Fatta!

Lyft!

Fel lyftteknik


Brandmannagreppetär lämpligt då den skadade är medvetslös.

Exempel på lyft

Bilderna nedan visar exempel på lyft och släpi olika situationer.

Släp med handledsgreppär bra att använda för att få ut en person ur ettfordon. Det är inte lämpligt vid arm-, rygg-och bröstskador.

Klädlyftär lämpligt att använda när en ryggskadad skalyftas upp på bår. Det kan också utföras av treman.

Ryggsäckslyftär lämpligt vid skada på underben och föttermen kräver att den skadade kan hjälpa till.


Klädsläpkan användas när man ensam ska hjälpa enmedvetslös person och det är trångt.

Hängsläpär lämpligt om den skadadeär förlamad i benen och vidförflyttning genom trångapassager, t ex i ett motstånds-näste. Detta förflyttningssättkräver längre tid och att denskadade kan hjälpa till litesjälv.

Lyft eller släp på underlagkan utnyttjas om den skadadeligger på en filt eller regn-skydd. Bårmattan är gjord fördetta ändamål. Lyftet är lämp-ligt vid t ex medvetslöshet,bröstkorgs-, buk-, skall- ochryggskada.


Lyft ur fordonanvänds för att lyfta soldater ur stridsfordon.Lyftsele finns på stridsfordonspersonalenskroppsskydd. När man lyfter i selen ska kropps-skyddet vara knäppt under grenen. Rep kanäven användas.

Vid misstanke om skada på ryggraden skasjukvårdspersonal tillkallas, om läget medgerdet, så att skadan inte förvärras genom felak-tigt omhändertagande.

Bårtransport av skadadBåren bärs med huvudändan framåt och ijämnviktsläge. Bärarna ska gå i otakt så attbåren inte sviktar.

Måste man bära snabbt eller om transport-sträckan är lång bör fyra man bära.


I sluttning bärs huvudändan högst. Bärarnagår snett uppför eller nedför. Om sluttningenär brant går bärarna på tvären vända motvarandra.

När ett dike ska passeras sätts båren ned medfotändan mot diket. Båren fattas med bredfattning utmed långsidorna och lyfts (bryg-gas) försiktigt över.

I en trappa eller slänt bärs huvudändan högst.Håll dock båren i någorlunda jämnviktsläge.Den nedre bäraren använder underfattning.

När den skadade ska bäras över ett hinder ellerupp på ett flak lyfts båren upp med bredfattning. Är hindret högt måste båren stödjasmed underfattning som bilden visar. När bårenslutligen lyfts över är det viktigt att kontrolleraatt hindret inte slår i den skadades rygg.

422 Att vara krigsfånge

Att varakrigsfånge

K A P I T E L

12

Att vara krigsfånge 423

Att vara krigsfånge

Att bli tillfångatagen 424Förhör 426Fångläger 428Flykt 430Att vara gisslan 432

Du måste ha en mycket god självkon-troll och vilja att överleva de extremaumbäranden som ett tillfångatagan-de sannolikt innebär. Fångenskap ochflykt är att betrakta som en nöd- ochöverlevnadssituation av svåraste sort.Din förmåga att se en möjlighet i allasvåra situationer kommer att prövas tilldet yttersta. Med goda kunskaper ochfärdigheter i fångtjänst och överlev-nadsteknik samt med en mental be-redskap för fångenskapens innebördökar dina chanser högst väsentligt atthandla rationellt, kreativt och initiativ-rikt.

Var beredd på att du i en krigsfångesituation kan kom-ma att behandlas brutalt

Vid övningar i fångtjänst gäller särskildabestämmelser.


Att bli tillfångatagen

Först när läget är helt hopplöst får striden ges upp

Även om du gör ditt yttersta så kommer detdock att uppstå situationer där motstånd intelängre är möjligt, t ex om du skadas.

Om du tas tillfånga – acceptera läget ochavvakta rätt tillfälle för att fly.

Det första du kommer att utsättas för vid etttillfångatagande är sannolikt en noggrann vi-sitering där du fråntas all väsentlig utrustning.Vid detta tillfälle är det viktigt att du

• inte bär några väsentliga papper, t ex ordereller lägeskartor som kan röja ditt ellerandra förband och deras uppgift

• undviker att bära personliga tillhörigheter,t ex brev och foton som kan komma attanvändas mot dig vid förhör

• genom förberedelser försöker att dölja sa-ker som kan vara till nytta vid ett flykttill-fälle, t ex en liten kompass, vattenrenings-tabletter, ett rakblad eller ett eldstål

• försöker fly så snart tillfälle ges, eftersomdu troligtvis är nära egna förband och efter-som din kondition är bättre än vad den blirunder fångenskapen

Du kan komma att utsättas för ett ”stridszon-förhör” då du ännu kan lida av ”fångchock”.

Att inte göra sitt yttersta för att lösa sin uppgift är enligtsvensk lag ett brott som kallas stridsförsumlighet. Fort-sätt strida även om läget verkar hopplöst.


Många saker som du bär med dig har bra underrättelsevärde förfienden och han kommer därför att undersöka allt som hanhittar hos dig och i din utrustning.

Du har enligt folkrätten rätt att behålla

• uniform

• personlig skyddsutrustning

• hjälm

• identitetshandlingar och id-bricka

• utspisningsutrustning

• personliga tillhörigheter som saknar underrättelsevärde

Efter tillfångatagandet blir du och övriga kamrater sannoliktförflyttade till en krigsfångplats. Där kan alla komma attutsättas för förhör. Du kan bli kvar på krigsfångplatsen kortareeller längre tid, bl a beroende av antalet fångar, innan dutransporteras vidare till ett krigsfångläger.

Du ska väl känna till de internationella bestämmelserna för hurkrigsfångar ska behandlas.

Enligt dessa är du endast skyldig att uppge

• grad

• namn

• födelsedatum

• registreringsnummer (personnummer)

Du kan förlora din status som krigsfånge omdu vägrar att svara på de frågor du är skyldigatt besvara.

Menige Stig Nilssontionde juni 1980800610-5935


FörhörDe flesta fångar förhörs vid något tillfälle. Första utfrågningenkan ske redan vid tillfångatagandet. Fienden försöker passa påmedan den tillfångatagne är uppskakad eller nedstämd.

Förutom att svara på de uppgifter som du är skyldig att uppgeså ska du inte göra några försök att lura förhörsledaren utanendast svara ”Den frågan kan jag inte svara på”.

Fienden försöker som regel först ta reda påvilka fångar som sitter inne med upplysningarav värde. Försök göra dig så ”grå” eller ano-nym som möjligt, så att du bedöms som oin-tressant för förhör.

Var på din vakt mot vänliga och inställsammaförhörsledare oavsett kön. De spelar ett falsktspel enbart i syfte att finna din svaga punkt(lojalitet, stolthet, rädsla, arrogans) och få digatt lämna information.

Skriv aldrig under något med din namnteck-ning, inte ens ett kvitto över mottagna persed-lar. Använd alltid stora, textade bokstäver –din namnteckning kan missbrukas.

Var på din vakt mot vänliga fångvaktare

Fienden lyssnar och bearbetar det du säger

Den frågan kan jaginte svara på


Förhörsteknik

Var beredd på att du kan få utstå en eller fleraav följande metoder:

• Hygien – bristande möjlighet till egenvårdleder lätt till besvär, t ex inflammationer isår och blödande tandkött.

• Hunger eller dålig mat.

• Törst – inget vatten eller saltat vatten.

• Sömnbrist – förhören kan pågå i dygn.

• Mörker – du tappar lätt tidsbegreppet.

• Ljus – blinkande starkt ljus omöjliggörsömn.

• Ljudridå – samma musik spelas högt omoch om igen.

• Falsk information – förhörsledaren påstårt ex att Sverige gett upp eller att dina kam-rater har berättat om ert förbands uppgift,etc.

• Propaganda – löften om privilegier om dusamarbetar.

• Bandspelare med inspelade skrik från tor-tyr, för att få dig att tro att det är kamrateni cellen intill som torteras.

• Fysisk tortyr – om du visar rädsla är det storrisk för att du utsätts för starkt våld. För-hörsledaren kommer att tala om för dig attenda vägen ur smärtan är att du samarbetar.

Alla dessa metoder och ytterligare flera harbara ett enda syfte, nämligen att bryta ner digfysiskt och psykiskt för att få dig att tala. Varpå din vakt!

Genom olika metoder försöker fienden att bryta dinmotståndskraft


FånglägerOm du hamnar i ett fångläger – tänk på följan-de:

• Utse en ledare och lyd honom – eftersträvaatt låta chefer vara ledare även i fången-skap.

• Kamratskap – det är i särklass det bästavapnet i motståndet mot fienden, i synner-het för den som är svag på grund av skadaeller liknande.

• Omvårdnad – ta hand om sjuka och sårade.

• Sysselsättning – vistelsen kan bli lång (må-nader, kanske år). Håll kroppen i trim ge-nom idrott eller arbete. Det stärker kondi-tionen och ökar motståndskraften mot sjuk-domar.

• Dryck och mat – ät all mat du kan få. Försökdryga ut den med allt ätbart du kan kommaöver. Om du inte äter tappar du snabbtkonditionen och kan lätt bli sjuk.

• Hygien – sköt hygienen så att du inte gåromkring smutsig och får ohyra. Risken förepidemiska sjukdomar är stor om hygienenär dålig.

• Avlyssning – provokation kan ske. Svensk-språkiga fiender i vår uniform kan utge sigför att vara svenska soldater. Var miss-tänksam mot okända.

• Indoktrinering – fienden kommer att ”plan-tera” den information som han vill att niska läsa, höra eller se. Fienden kan ävenlåta undervisa er i syfte att föra över åsiktertill er. Om så sker – var en ”dålig elev”, varpassiv, ge dig inte in i diskussioner.


Du ska även, på ett fångenskapskort, få skriva till Centrala Krigsfångeby-rån i Genève. Genèvekonventionens text ska finnas tillgänglig på svenska!

Var försiktig med vad du skriver. Lägerledningen läser breven.Innehållet kan användas för att få underrättelser men också föratt utöva påtryckning mot dig och dina anhöriga.

Inget samarbete med fiendenOm man upptäcker att någon är samarbetsvillig med fienden ärdet meningslöst att ge honom stryk eller att frysa ut honom. Detdriver honom bara närmare fienden. Gör i stället klart förhonom att han inte bara handlar simpelt mot kamraterna utanockså kan straffas för samröre med fienden när han väl kom-mer hem.

BrevGenèvekonventionen säger att du som krigsfånge har rätt attsnarast efter tillfångatagandet eller senast en vecka efter an-komsten till fånglägret få skriva hem till din familj. Du harsedan rätt att skriva minst två brev och fyra brevkort per månad.


FlyktFörsök att fly så fort tillfälle ges. Om du grips vid ett flyktför-sök kan du enligt Genèvekonventionen endast dömas tilldisciplinstraff – böter, indragna förmåner, handräckningsarbe-te eller arrest. Har kamrater hjälpt till vid flykten kan inte hellerde straffas på annat sätt.

Det är givetvis riskfyllt att fly. Räkna med att vaktpersonalenkommer att använda sina vapen. Du måste därför passa på i rättögonblick. Tillfället kan dyka upp vid exempelvis ett eldöver-fall eller då en kolonn till fots passerar en vägkrök eller ettbackkrön. Mörker eller dålig sikt i övrigt gör det lättare attförsvinna och försvårar vakternas eldgivning.

Från ett fångläger är det mycket svårt att fly. Många har docklyckats, särskilt om förberedelserna varit noggranna. Hålltanken på flykt vid liv. Att planera en flykt stärker kamratska-pet och hjälper till att hålla modet uppe.

Misstänker ni någon medfånge för angiveri – se noga upp så atthan inte kan lyssna.

Fly så fort tillfälle ges!

© F

oto:

Sve

n-Å

ke H

aglu

nd, F

BB


• Tillämpa all din kunskap och improvisa-tionsförmåga i överlevnadsteknik.

• Behåll uniformen på dig. Som kombattantfår du inte klä dig i civila kläder enligtGenèvekonventionen.

Vid återkomst till svensktförband

• Var försiktig.

• Närma dig i dagsljus.

• Håll händerna över huvudet.

• Ropa ”Skjut inte – jag är svensk!”.

När du har flytt• Var misstänksam mot alla.

• Förflytta dig nattetid, undvik tätorter ochvägar och var aktsam så att du inte lämnarspår.

• Förflytta dig dolt längs djurstigar.

• Undvik knutpunkter (vägkorsningar, bro-ar, bebyggelse) där det ofta finns fiender.

• Var observant. Ge akt på omgivningensoch naturens tillgångar.

• Drick mycket vätska.

• Samla föda under din flykt. Välj växter,rötter och bär som du är säker på är ätliga.

Vila på dagen

Förflytta dig på natten

Säkerställ att vattnet är rent och drickbart Var tydlig när du ger dig till känna

Skjut inte, jagär svensk


Att vara gisslanPersonal som deltar i fredsfrämjande operationer på uppdragav FN har en skyddad ställning under internationell rätt. Inormalfallet är denna personal inte kombattanter och får därförinte tas som krigsfångar. Om du i dessa missioner blir tagensom fånge betraktas detta som en kriminell handling och ettbrott mot internationell rätt. Eftersom det är ett brott som riktasmot dig ska du inte utsätta dig själv eller dina kamrater föronödiga risker. Förhandlingsansträngningar på olika nivåerkommer att ske för att få till stånd en frigivning.

Om du blir tagen som gisslanOm du blir tagen som gisslan och fortsatt motstånd eller flyktär omöjlig – tänk på följande:

• Följ kidnapparnas anvisningar och gör inget fysiskt mot-stånd – Kidnapparna är de som har övertaget. Genom attsamarbeta kan du lugna ner situationen.

• Behåll lugnet, svara inte på provokationer – Du utsätter digbara för större risker om du börjar argumentera med dem.

• Försök fördröja bortförandet – Förövarna riskerar upp-täckt ju längre tid ni blir kvar på platsen för kidnappningen.

• Försök skapa kontakt med kidnapparna – Försök bilda digen uppfattning om vilka de är och vilka krav de ställer.

• Försök memorera vilken väg du förs bort – Iakttag ochnotera knut- och observationspunkter i minnet. Det kanvara till avgörande hjälp vid ett eventuellt flyktförsök.

• Om ni är fler, hjälp varandra – Ni är starkare tillsammansän som enskilda individer.

• Fly eller inte? – Det går inte att ge något generellt råd pådenna punkt eftersom varje situation är unik. Räkna med attkidnapparna kommer att använda sina vapen ifall du flyr.Om du lyckas med din flykt kan dessutom kidnapparnahämnas på dina kamrater. Tänk även på att terrängen dubefinner dig i kan vara minerad.

I en gisslansituation hör kast mellanhopp och förtvivlan till normalbilden!

Du är inte ensam! Flera arbetar föratt få dig fri.

© F

oto:

Und

Säk

C


Om fångenskapen drar utpå tiden

• Strukturera vardagen så gott det går –Utnyttja möjligheter att t ex få vistas utom-hus, läsa tidningar eller spela kort.

• Lär dig så mycket som möjligt om kidnap-parna och kartlägg deras vanor – Det germeningsfull sysselsättning samtidigt somdet ger en extra trygghet att känna derasrutiner, inte minst vid ett eventuellt flykt-försök.

• Försök skapa en relation till kidnapparna– Det är svårare för kidnapparna att verk-ställa sina hot om de har en relation till singisslan. Undvik dock att dra uppmärksam-het till dig – försök vara anonym.

• Försök orientera dig var du är – Frånvilken riktning kom ni till platsen och vari-från kan en eventuell fritagning troligastske.

• Håll en enad front mot kidnapparna – Omni är flera som sitter som gisslan; gör uppen policy när tillfälle ges och använd er avden. Det gynnar inte gruppen att visa oe-nighet.

• Bibehåll ditt stridsvärde – Ät och drick närmöjlighet ges. Glöm inte bort att sköta dinhygien.

• Situationen påverkar er mentalt – Man kanbli deprimerad eller nedstämd. Hjälp var-andra att hålla modet uppe och negativatankar borta. Man kan också få sympati förkidnapparna och deras krav (s k Stock-holmssyndrom).

Var hela tiden beredd på att• läget kan svänga snabbt – Situationen kan

ena stunden se ljus ut för att i nästa ögon-blick bli väldigt hotfull, mycket beroendepå hur förhandlingarna går för kidnappar-na

• våldsnivån kan vara mycket hög och om-fatta såväl fysiskt som psykiskt våld, t exmisshandel, skenavrättningar, våldtäkt,stympning och skenfrigivning

• ni kan bli skilda från varandra

• någon av er kan utses att föra förhandling-en om er frigivning

• någon i gisslan kan försöka skapa bättreförutsättningar för sig själv genom att för-råda kamrater i gruppen

• droger kan komma att användas

• kidnapparna kan använda gisslan i propa-gandasyfte, t ex genom att tvinga er görauttalanden i olika media som passar kid-napparnas syfte

• fritagning kan komma att ske. Vid eldstrid– ta skydd och undvik att själv ingripa ellergripa till vapen. De som fritar er måsteenkelt kunna skilja er från kidnapparna

Hot och skenavrättningar kan förekomma

© F

oto:

Und

Säk

C

434 Lystringsgrader

Lystrings-grader

K A P I T E L

13

Lystringsgrader 435

Lystringsgrader

Manöver 436Fältlystring 436Rast 437

Din chef måste på ett snabbt ochenkelt sätt kunna bestämma hur lyst-ringen, beredskapen och det enhetli-ga uppträdandet ska vara inom för-bandet. Därför finns s k lystringsgra-der. Du måste veta vad dessa inne-bär.

De olika lystringsgraderna medför att• det blir lättare för chefen att leda

förbandet• nödvändig beredskap och upp-

märksamhet upprätthålls

Genom att förbandet blir lätt att ledaoch uppmärksamheten skärps kanuppgifter lösas snabbt och säkert.

Din chef anger vilken lystringsgradsom gäller.

436 Lystringsgrader

Fältlystring• Iaktta den uppmärksamhet som tjänsten

kräver.

• Om läget medger får du äta, dricka, rökaoch prata.

• Kompanichefen kan tillåta sång.

• Välj plats och kroppsställning med hänsyntill läget och terrängen.

• Du får ta av huvudbonad, halsduk ochhandskar.

• Klädsel ordnas med hänsyn till vädret ochverksamheten.

• Vapen, hjälm, kroppsskydd och skydds-mask medförs alltid.

• Om din bataljon väntar stridskontakt ellerär i strid så ska du ha hjälm och kropps-skydd påtagna. Plutonchefen kan anbefal-la avsteg från detta, t ex för att ni ska kunnaventilera bort överskottsvärme från kropps-skyddet.

Kommando: ”Fältlystring!”

ManöverManöver används t ex vid samlad ordergiv-ning.

• Var helt uppmärksam.

• Prata inte – tjänstemeddelande får dockframföras.

• Välj plats och kroppsställning med hänsyntill läget och terrängen.

• Tillhör du personal vid pjäs, instrument,radiostation eller liknande så inta din plats.

• Vapen, hjälm, kroppsskydd och skydds-mask medförs alltid.

Kommando: ”Manöver!”

Under marsch gäller iregel ”fältlystring”

För post och varnare gäller alltid ”manöver”

436

Lystringsgrader 437

Rast

Passa på att ”laddabatterierna” då rastkommenderas

Vilans längd anges av din chef.

• Du får avlägsna dig högst 50 meter frånrast- eller förläggningsplatsen.

• Gå inte in i byggnader eller fordon utanchefens tillstånd. Din chef och dina kamra-ter måste snabbt kunna få tag på dig.

• Tänk på risken för minor.

• Ordna kläder och utrustning efter egetomdöme.

Var uppmärksam då order ges. Ditt och dina kamratersliv kan riskeras genom missförstånd.

LYSTRINGSGRADER– Giv akt – Lystring– Manöver– Lediga– Fältlystring– RastGiv akt och Lediga används vid uppträdande i slutenordning i fält.

• Om din bataljon väntar stridskontakt ellerär i strid så ska du ha hjälm och kropps-skydd påtagna. Plutonchefen kan anbefal-la avsteg från detta.

• Lämna vägbanor och framryckningsstråkfria.

• Se till att den vila du får blir så god sommöjligt.

Vid radiak- och nedfallsberedskap ordnas utrustningenenligt chefens order.

Kommando: ”Rast!” (”Vid STENEN 15 minu-ters rast!”)

438 Signaler och tecken

Signaler ochtecken

K A P I T E L

14

Signaler och tecken 439

Signaler och tecken

Signaler 440Tecken 441

Signaler och tecken används för attvarna och för att ge order eller kom-municera.

Tecken ”överröstar” stridsbuller och”viskar” tystare än vinden.

Din grupp och din pluton ska sålångt som möjligt kunna ledas på teck-en.

De tecken som beskrivs får inte gesannan innebörd.

© F

oto:

Mar

tin H

olm

berg

, FB

B


Gör din chef uppmärksam på tecken som han eller honsjälv inte ser.

Exempel på olika signalmetoder

Signaler

De olika signalernaSignalerna ges under omkring 30 sekunder,t ex med siren, bilhorn eller visselpipa. För-bandschef bestämmer hur gaslarm (C- larm)ges.

Signal ges

• på order av lägst plutonchef (motsv) samt

• av poster och varnare enligt postinstruk-tion (motsv).

Faran över ges vanligen på order av kompani-chef (motsv).

Undantag

Om du upptäcker kemiskt stridsmedel ska duutan order ge signalen Gaslarm (C-larm) ellerropa Gas!.

LARM

FLYGLARM

FARAN ÖVER

7 s 14s

7 s 14s

7 s 7 s 14s (minst 2 min)

VIKTIGT MEDDELANDE (ges med siren)

30 s 30 s15 s

BEREDSKAPSLARM (ges med siren)

KLART SKEPP

GASLARM (exempel)


TeckenI regel skickas tecken vidare av pluton- ochgruppchefer samt sambandskarlar.

I skog och i mörker samt i övrigt när sikten ärdålig ska dock varje man vidarebefordra teck-en.

Allt klart – UppfattatHanden hålls i höjd med huvudet

Samband sökes

Vid all verksamhet

Tecken används främst då

• man är nära fienden

• förbandet är utspritt över ett stort område

• kommando inte kan höras

Tecken ska ges tydligt med armen eller armar-na och i vissa fall med lampa, vapen ellerannat.

Förflyttning i utpekadriktning

Framåt – Öka hastigheten

Samling

Färdiga till strid

Enarmstecken ges med valfri arm.


Växelvis framåt/bakåtHänderna förs knutnaväxelvis upp och neröver huvudet

Cheferna till migBägge händerna knut-na på ömse sidor omhuvudet

Runtomkringförsvar –”Igelkottsförsvar”En knuten hand mittuppe på huvudet

Var försiktigHalt – AvsaktningTecknet ges medöppen handflata

Ansatsvis framåt/bakåtEna handen hålls sträcktuppåt och den andrahanden förs upp och nerupprepade gånger


Lyssna!1. Handen kupad bakom örat2. Peka i riktningen

Observation i utpekad riktningHanden förs upp som ”solskydd”vid pannan och pekar sedan iden riktning som avses

SkytteplogTecknet ges med knutenhand mot huvudet

Skyttelinje

SkyttesvärmSkytteledTecknet ges med handenknuten, andra armensträckt rakt ut

SkyttekolonnTecknet ges medhanden knuten


TakgrupperaVänster hand klappar ovanpåknuten högerhand (sikte)

MarkgrupperaVänster hand klappar under-ifrån mot knuten högerhand(sikte)

Fienden synlig i utpekad riktningVapnet förs långsamt fram och tillba-ka upprepade gånger i riktning motden upptäckta fienden

Behov av ammunitionUpprepade svängningar med vapnet.För tyngre vapen – sväng med ammunitions-emballage för det vapen som det gäller

Eld mot mål i utpekad riktningArmen sträcks och böjs uppre-pade gånger mot målet

Lägg om eldenArmen sträcks uppåt tre gånger isnabb följd.Om så behövs upprepas tecknetmed korta mellanrum

Avbryt, avbryt – eld upphörSträckta armar svängs upprepa-de gånger fram och åter

SkyddsställningHanden förs över huvudet upp-repade gånger

Egen trupp (inget fientligt)Används vid målangivning.Tummen upp

Fientlig fottruppAnvänds vid målangivning.Två fingrar riktas nedåt ochförs i en ”gående” rörelse

Fientligt pansarskyttefordonAnvänds vid målangivning.Knuten hand vrids fram och tillba-ka upprepade gånger

Fientlig stridsvagnAnvänds vid målangivning.Bägge händerna formade till ett T


Larmtecken

Teckenvisare får inte användas.

SpårmarkeringHanden pendlar vid fo-ten och pekar ut rikt-ningen

VindmarkeringPekar på näsan ochpekar ut riktningen

Plutonchef hitåtHanden på axeln

Mina i spåretHand med utspärradefingrar mot ansiktet

Gruppchef hitåtHanden på överarmen

ByggnadKupad hand, varefterman pekar ut riktning

HinderKorslagda armar.Obs – ej över vapen

FlyglarmArmen svängs hastigt upp-repade gånger åt sidornamed tygstycke eller dylikt

FlygvarningTvå svängningar upp och nermed tygstycke eller dylikt upp-repas med 2-3 sekunders mel-lanrum under 30 sekunder

Faran överLångsam svängning i cirkel medtygstycke eller dylikt

Tecknen ska ges med halsduk, handduk ellerliknande. I mörker kan lysstav användas.


KolonnteckenKolonntecken används främst vid marsch med motorfordoneller cyklar. Tecknen ges med arm eller lampa. Vissa fordon ärutrustade med en s k teckenvisare.

Som fordonschef är du ansvarig för att kolonntecken vidarebe-fordras till det fordon som kör närmast bakom eller framför.

Avsittning och uppsittning får endast ske på fordonchefens/förarens kommando eller tecken.

Fordonschefen eller gruppchefen är ansvarig för att ge förarenklartecken att samtlig personal är avsutten och inte befinner sigi direkt närhet av fordonet där inte föraren kan se vederböran-de. Klartecken ska också ges till föraren då personalen äruppsutten, dörrar stängts, säkerhetsbälten tagits på och mate-rielen är fastspänd.

Kön av förbandet är marsch-färdigt. Chefens uppmärk-samhet påkallasUppåtsträckt arm sänks ochhöjs hastigt upprepade gånger

Uppsittning (avsittning)Innebär också att motorersätts igång (stannas)Uppåtsträckt arm svängs upp-repade gånger åt sidorna

Framåt (ökning av hastighet)Handen beskriver en vevrörelseinåt och utåt med åt sidansträckt arm

Ökning/minskning till på för-hand bestämda avståndÅt sidan sträckt arm förs lång-samt/hastigt inåt och utåt upp-repade gånger


Minskning av hastighetenÅt sidan sträckt arm förs långsamttillbaka upprepade gånger.Halt. Samma tecken avslutat meduppåt sträckt arm

Motorerna sätts igångFramför livet hållen hand försnågra gånger i små vevrörelser

Motorerna stannasKrökt arm i höjd med huvudetförs hastigt med små rörelserutåt och inåt

BackningUppåt sträckt hand förs i en åtta-formig figur

Styr åt vänster (höger)Åt sidan sträckt arm hålls stilla

KlosskörningHänderna förs upprepade gång-er ihop med handflatorna motvarandra.Fordon körs nära intill varandramed front mot bak

Tjänst till fotsSnett nedåtsträckt arm förs tillpekande rätt ner och däreftertillbaka

Motorcykelordonnans framSnett neråtsträckt arm försrätt ner och därefter tillbakaupprepade gånger

Helomvändning fordonsvisSträckt arm svängs i vid cirkelupprepade gånger framförkroppen


Körning med ledareI terräng, vid dålig sikt, på dåliga vägar och vid svåra passagerkörs fordon ofta med hjälp av ledare.

Blir du ledare, välj sådan plats att föraren kan se dig, samtidigtsom du kan kontrollera hela fordonet.

Kommer fordonet för nära – gå aldrig baklänges utan att stoppafordonet och flytta dig till ny plats. Du kan annars lätt ramlaoch bli överkörd.

Halttecken till stridsfordonHalttecken till ett stridsfordon får under strid endast ges vidföljande tillfällen:

• Fordonet håller på att köra över egen trupp eller materiel.

• Fordonet håller på att köra in i minering.

• Viktigt meddelande ska lämnas.

Utgångsställning Sväng åt höger Återför ratten (spa-ken) till normalläge

Centrumsvängvänster

Hjulfordon

Bandfordon


Helikoptertecken

Framåt Bakåt

Stå stillaArmarna stilla

Förflyttning åt sidanHelikoptern förflyttas i denutsträckta armens riktning

UppåtHandflatorna uppåt

NedåtHandflatorna nedåt

Dessa tecken används vid behov

Stå stadigt!

Normalt används endast detta tecken

Klart att landa här, kom närmare ...

När du ska vara teckengivare till helikopter såse till att du står stadigt. Vinddraget från ro-torerna kan annars få dig ur balans. Stå medvinden i ryggen eftersom helikoptern normaltlandar i motvind.

Om sand eller snö virvlar upp så måste du ståkvar i stående ställning och ge tecken.

Du kan vara den enda referens som helikop-terföraren har med marken.

Stå kvar hela tiden tills du fått ”tummen upp”från föraren. Närma och avlägsna dig alltid enhelikopter framifrån så att föraren ser dig ochför att du inte ska bli träffad av det bakrerotorbladet.

450 Lägeskarta och skiss

Lägeskartaoch skiss

K A P I T E L

15

Lägeskarta och skiss 451

Lägeskarta ochskiss

Färger 452Tecken för enskilda vapen,fordon och materiel 453Tecken för taktisk verksamhet 455Tecken för eld och eld-ställningar 456Grundtecken för förband 458Tecken för storlek på förband 458Skiss 459

Olika tecken används för att markeraförband, vapen eller verksamhet pålägeskartor och skisser.

Om andra tecken måste användasän de som är reglerade, bifoga då enförklaring på lägeskartan eller skissen.


FärgerNormalt används för fältbruk blyertspenna för att rita skissereller markera på karta. Blyerts fäster även om papperet ellerkartan är blöt och markeringen försvinner inte om papperet blirblött efter det att du har ritat in symbolerna och förklaringen.

Om lägeskartan eller skissen förs med svart penna gällerföljande regel:

• Enkel linje används för våra förband och vår verksamhet.

• Dubbel linje används för fiendens förband och verksamhet.Förkortningen ”FI” kan användas för att förtydliga fien-dens aktiviteter och åtgärder.

Om lägeskarta eller skiss förs med färgpenna används följanderegel:

Blå färg används för egna förband och egen verk-samhet.

Svart färg får användas för gränser och egen verk-samhet.

Röd färg används för fiendens förband och fiendensverksamhet.

Gul färg får användas för att ange NBC-påverkadeområden.

Grön färg får användas för att ange fältarbeten,hinder och dylikt.

Ljusblå (cyan) färg används för att markera annanparts (ej fientlig) stridskrafter.

För internt bruk kan andra färger användas, men då ska särskildförklaring finnas vid kartan/skissen.


Tecken för enskilda vapen,fordon och materiel

Automatgevär 90

Eldspruta,kaliber upp till 25 mmkaliber 25-45 mm

Granatgevär

Granatspruta

Kulspruta(lätt: upp till 10 mmmedeltung, tung: >10 mm)

Luftvärnskulspruta(lätt, medeltung, tung)

Luftvärnspjäs(lätt: 25 mmmedeltung: >25–45 mmtung: >45 mm)

Pansarskott

Pansarvärnspjäs(lätt, medeltung, tung)

Bandkanon(lätt: 12,5 cmmedeltung: >12,5 cm)

Bandhaubits(lätt: 12,5 cmmedeltung: >12,5 cm)

Granatkastare(lätt: 10 cmmedeltung: >10 cm)

Haubits(lätt: 12,5 cmmedeltung: >12,5 cm)

Kanon(lätt: 12,5 cmmedeltung: >12,5 cm)

Kustartilleripjäs rörlig,(medeltung: >9 cm)

Kustartilleripjäs fast(lätt: 9 cmmedeltung: >9 cm)

Splitterskyddat artilleri,monterat på dumper(medeltung: >12,5 cm)

Utskjutningsanordningar för:

• Kustrobot och markrobot (lätt, medeltung, tung)

• Luftvärnsrobot (lätt, medeltung, tung)

• Pansarvärnsrobot (lätt, medeltung, tung)

• Raketartilleri, artilleri- raketpjäs

• UAV

KA

KAKA


PV

VÄLT

Brobandvagn.Vid behov angesfordonsbenämning

Transporthelikopter(lätt, medeltung, tung)

Pansarvärnshelikopter

Attackhelikopter

Symboler i telesystem

Anslutningspunkt

Anslutningspunkt främreledningsplats

Anslutningspunkt nät

Anslutningspunkt stab

Knutpunkt

Stabsenhet (1, 2 eller 3hytter och en telefonväxel)

Systemledningsenhet

Bandfordon

Icke splitterskyddandefordon

Hjulgående icke splitter-skyddande pansarskytte-förband. Vid behov anges”Tp”, ”E”, ”Lvrb”, ”Grk”,”Pvrb”, ”Stri” eller ”Farb”

Terrängfordon, -bil

Bandvagn

Pansarvärnsrobotbandvagn

Splitterskyddandetransportfordon (pbv)

Splitterskyddandestridsfordon

Stridsvagn(lätt: <20 tonmedeltung: 20-40 tontung: >40 ton)

Fältarbetsutrustning till fordon

Tung stridsvagn med minvält/minplog, pansrat minröjfordon

Stri

F

N

S


Tecken för taktisk verksamhetBataljonsgräns

Område för bataljon

Förbands främrebegränsning(konfrontationslinje)

Glest besatt eller endastavpatrullerad främre linje

Oplatser m m förgranatkastare ochoplats i allmänhet

Artilleri

Eldobservatör

Ljudmätbas

Optisk mätstation laser(AML)

Belysargrupp

Radarmätstation

Post

Postering

Patrull

Prickskytt

Luftbevakningspost (flyg-varnare), observations-patrull vid lvförband

Ammunitionsplats

Bro, övergång

Reparationsplats

Livsmedelsplats

Drivmedelsplats

Sjukvårdsplats

Postutväxlingsplats

Fångplats

Kyrkogård, begravningsplats

1/MekB 19

E

PW

Egna

Fienden

Egna

Fienden


Tecken för eld och eldställningar

Eldområde

Målläge

Fast eldläge

Spärreldläge

Skjutriktning

Rökbelagt område

Brandområde

Eldhärjat område

Område belagt medkemiska stridsmedel

Kärnladdningsexplosion

3101

z125

ADA

z125

S3061

z125

RÖK

BRAND

BRAND

CTyp...Tid (fr)—(till)

L 00

Område med radiak-beläggning

Kontaminerat område

Skenmotståndsområde

Stridsvärn, öppet

Stridsvärn, täckt

Skyddsrum

Skottfältsröjning

Område för fält-befästningar

Motståndslinje

Område medpermanenta befästningar

AIntensitet...

BTyp...

SKEN

12


Bergrum, fort

Stormhinder

Genomgång i stormhinder,fordon

Genomgång i stormhinder,trupp

Stridsställning

Väg enkelriktad

Väg dubbelriktad

Terrängfordonsväg

Stridsfordonsväg

Skidspår

Bandvagnsspår

Mötesplats

Spång

Vadställe för stridsvagn

Vadställe för stridsvagnsedan fältarbeten utförts

Flytställe för bandfordonmed upp- och nedfarter

Pansarhinder

Båthinder

Flygplanshinder

Förstöring förberedd(passage möjlig)

Förstöring utförd

Blockering förberedd

Blockering utförd


Tecken för storlek på förband

Arméstridskrafter Marinstridskrafter Flygstridskrafter

Grupp, avdelning Grupp, avdelning Enskilt flygplan, grupp

Tropp Tropp Rote (flygplan), tropp

Pluton Fartyg, pluton Pluton

Kompani, skvadron, Fartygsrote, kompani, Grupp (flygplan),

hemvärnsområde batteri kompani

Bataljon, hemvärnskrets Fartygsdivision, bataljon Division (flygplan),

bataljon

Regemente Fartygsflottilj, marin- Regemente

regemente

Brigad Fartygsavdelning, (-eskader,

-brigad), amfibiebrigad

Division Marinkommando Flygkommando

Okänt Okänt Okänt

Stridsgrupp Stridsgrupp Stridsgrupp

Grundtecken för förband

?

Arméstridskrafter Marinstridskrafter Flygstridskrafter

Flygförband Markförband


SkissEn skiss ska redovisa terrängen sådan den ärjust vid tillfället och den bör kraftigt framhävadet som är skissens syfte. Oväsentliga detaljerkan uteslutas.

Man bör sträva efter enkelhet och tydligthet,eftersom skissen också ska kunna läsas avandra. Ett fåtal klara huvudlinjer ger ofta enbättre bild än ett flertal detaljer.

Ritmanéret måste vara kraftigt för att skissenska tåla fältlivets slitage. Den ska kunna läsasäven vid dålig belysning. Använd blyertspen-na eftersom den tål väta och kall väderlek.Avbildningens sanningsenlighet är av störrevärde än dess prydlighet.

Skissritning utankartunderlag

• Bestäm gränserna för det område som skaavbildas.

• Bestäm skalan och rita ett skalmått.

• Studera terrängen noga och klargör medtanke på syftet med skissen vad som ska tasmed samt vad som kan utelämnas.

• Bestäm huvudriktningen och rita ut norr-pilen.

• Välj en lämplig utgångspunkt för skissrit-ningen.

• Ta ut kompassriktningar till framträdandeföremål, lägg in dessa på ritpapperet.

• Stega (bedöm) avstånden. Rita därefter medhjälp av skalmåttet in dessa punkter påritpapperet.

• Komplettera skissen med att rita in övrigadelar av terrängen med ögonmåttsteckning.

• Skriv in namnen på orter och terrängföre-mål enligt Gröna kartan.

• En skiss bör alltid förses med vinjett somomfattar

– plats, datum och namn

– norrstreck eller annan tydlig oriente-ring

– skala eller skalmått

– vid behov teckenförklaring eller andraupplysningar

TerrängmodellEn terrängmodell är en skiss som tillverkas avtillfällig materiel och som byggs i terrängenför att åskådliggöra viss verksamhet, t ex be-vakning, eldöverfall, marsch.

Uppbyggnaden sker enligt samma principersom när man gör en planskiss. Skalan är oftamycket stor. Tänk på att ”passa modellen”efter terrängen.


Norrpil

Skala

Lövskog

Enstaka lövträd

Barrskog

Enstaka barrträd

Sjö

Kärr

Å, bäck

JärnvägVäg för dubbeltrafikVäg för enkeltrafik

TraktorvägGångstigVägbank (järn-)

Kraftledning

Tunnel

Kyrka

Telemast, vindkraftverk

Torn, skorsten

Fyr, sjömärke

Väderkvarn

Såg, brädgård

Fornlämning

Vattendrag med- strömriktning- sluss- vattenfall- fors- damm- brygga- farled med djupvärde

Djupvärde i meter,farled

Begravningsplats

Blockmark

Höjdkurvor,grustag,grop

Vindskydd

Tecken och symboler på skiss


HusRuin

Rågång

Älgtorn (bevaknings-)

Stor sten

Liten sten

Tält

Sändarplats

Exempel på skiss

462 Samband

SambandK A P I T E L

16

Samband 463

Samband

Signaldisciplin 464Radiosamband 464Sambandsnät 466Batterier och batterilådor 466Morsetecken 467Signalflaggor 467Bokstavering 468Förkortningar 469Övrigt 473

En chef leder sitt förband med kom-mandon, tecken och signaler. Ompersonkontakt inte är möjlig eller nöd-vändig, ges order, rapporter och orien-teringar med olika sambandsmedel.

Exempel på sambandshjälpmedelär radio, telefon, elektronisk post (mejl)och ordonnanser.

Ett förband utan fungerande sam-band kan få svårt att lösa sina uppgif-ter.

Vid internationella insatser är detviktigt att du kan kommunicera ävenpå engelska.

464 Samband

SignaldisciplinUndvik att ange våra förband, vår verksamhetoch platser i klartext. Använd anropssignaler,kodord och UPK-system (utgångspunkter påkartan). Fiendens förband och verksamhet kananges i klartext. Ange inte fiendens förbandoch verksamhet utifrån eget UPK-system.

Räkna med att all sambandstrafik kan avlyss-nas och störas. Radiotrafik kan dessutom pej-las (lägesbestämmas). Använd därför snabb-sändare (DART) och krypterad signalering.Hemlig okrypterad information får inte gåöver sambandsnätet. Fråga din chef vad somgäller.

Mobiltelefoner kan pejlas in av fienden då deär påslagna.

Exempel på bra och mindre brastationsplatser

BästA

OlämpligtC

BraB

Se till att antennen inte lutar eller ligger mot löv ellergrenar.

Radiosamband

StationsplatsStationsplatsen för en radio har stor betydelse.Stationsplatsen (antennplatsen) bör ligga

• högt – verkan av avskärmande hinder mins-kas

• blött – fuktigheten bör gå ner djupt, t ex vidsjö eller mosse; fuktigheten ska ligga isändningsriktningen

• fritt – det ska vara fritt i sändningsriktning-en, vilket innebär att det inte alltid är denhögsta punkten som är avgörande för sam-bandet med en annan station.

Använd karta och kompass för att bestämmastationsplatsen så att det är fritt mellan sändareoch mottagare. Flytta stationen korta sträckoroch ta reda på var mottagningen är bäst.

Privat mobiltelefon får endast medföras och användasmed din chefs tillåtelse.

Samband 465

Du måste uppträda aktivt föratt få bra radioförbindelser

StörningOm brus, brummande eller en stark ton hörs ihörtelefonen kan orsaken vara

• avsiktlig störsändning från fienden

• överhörning från stationer i andra nät

• lokal störning, t ex från fordon eller kraft-ledning eller på grund av fel på radion

• att antennen lutar

Om du misstänker störning från fienden –rapportera detta till din chef. Rapportera

• frekvens

• störtyp och karaktär

• tidpunkt

Åtgärder vid störning

• Minska eller öka effekten

• Försök sända på något annat nät

• Sänk eller höj antennen

• Använd någon annan antenn

• Flytta stationsplatsen (antennplatsen)

• Föreslå parallellsändning

• Föreslå repeterstation

• Försök skärma av störsändaren

• Sänd korta, snabba, upprepade sänd-ningsföljder

• Föreslå övergång till något annat sam-bandsmedel

466 Samband

SambandsnätVid våra enheter upprättas olika sambandsnät för olika formerav radio- eller telefontrafik. Det finns t ex nät för

• stridsledning

• understöd (indirekt eld)

• underrättelser

• underhåll

Våra förband har fasta anropssignaler som byggs upp medhjälp av ett schema. Tillfälliga anropssignaler kan användasför att vilseleda fienden, om de lyssnar på våra nät.

Exempel på sambandsnät inom ett kompani

QJ

AQ BQ CQ DQ

EA FA GA HA

Kompanistab

Plutonsstab

Grupp

Batterier och batterilådor• Håll reda på drifttiden, dvs hur länge du har

använt dina batterilådor.

• Ladda batterierna ofta. Undvik att köra ur demhelt.

• Vid längre förvaring ska batterierna förvaraskallt.

• När batterierna används ska de vara varma,annars dras de ur fortare.Se till att värma upp innan du drar igång!

Samband 467

MorseteckenBokstäver

A • – I • • Q – – • – Y – • – –

B – • • • J • – – – R • – • Z – – • •

C – • – • K – • – S • • •

D – • • L • – • • T – Å • – – • –

E • M – – U • • – Ä • – • –

F • • – • N – • V • • • – Ö – – – •

G – – • O – – – W • – –

H • • • • P • – – • X – • • –

Siffror Tecken

1 • – – – – 6 – • • • • Slut • – • – •

2 • • – – – 7 – – • • • Vänta • – • • •

3 • • • – – 8 – – – • • Punkt • – • – • –

4 • • • • – 9 – – – – • Komma – – • • – –

5 • • • • • 0 – – – – – Frågetecken • • – – • •

SignalflaggorA

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

V

W

X

Y

Z

Å

Ä

Ö

Ljussignalering med morseteckenär en sambandsmetod

© F

oto:

Pet

er N

ilsso

n, F

BB

1

2

3

4

5

6

7

8

9

0

468 Samband

BokstaveringBetoningen läggs på stavelser med kursiv stil

Svenska Engelska UttalA ADAM ALPHA ( all fa)B BERTIL BRAVO (bra vo)C CESAR CHARLIE (tjar li)D DAVID DELTA ( dell ta)E ERIK ECHO (eck å)F FILIP FOXTROT (fåcks trått)G GUSTAV GOLF (gålf)H HELGE HOTEL (ho tell)I IVAR INDIA ( in dia)J JOHAN JULIET (djo li ett)K KALLE KILO ( ki lo)L LUDVIG LIMA ( li ma)M MARTIN MIKE (majk)N NIKLAS NOVEMBER (nå vem bö)O OLOF OSCAR (åss ka)P PETTER PAPA (pa pa)Q QVINTUS QUEBEC (ke beck)R RUDOLF ROMEO (rå me å)S SIGURD SIERRA (si err ra)T TORE TANGO (täng go)U URBAN UNIFORM (jo niform)V VIKTOR VICTOR (vick tö)W WILHELM WHISKEY ( oiss ki)X XERXES X-RAY (ecks rej)Y YNGVE YANKEE ( jäng ki)Z ZÄTA ZULU ( zo lo)Å ÅKEÄ ÄRLIGÖ ÖSTEN

0 NOLLA ZERO1 ETT ONE2 TVÅA TWO3 TREA THREE4 FYRA FOUR5 FEMMA FIVE6 SEXA SIX7 SJU SEVEN8 ÅTTA EIGHT9 NIA NINER, Decimalkomma DECIMAL. Punkt STOP

Samband 469

FörkortningarVapen och ammunition

Svenska EngelskaAmmunition am Ammunition AmmoAttack- a- Attack-Automatkanon akan Automatic gunAutomatkarbin ak Assault rifleAutomatgevär ag Automatic rifle AREldhandvapen ehv Small arm SAGranat gr GrenadeGranatkastare grk Mortar MTRGranatgevär grg Recoilless rifle RCLHaubits haub Howitzer HowKulspruta ksp Machine gun MG lätt- (5,56 mm) lksp light- LMG medeltung- (7,62 mm) mtksp medium- MMG tung- (12,7 mm) tksp heavy- HMGKulsprutepistol kpist Submachine gun SMGKärnladdning klng Nuclear chargeLuftvärn lv Anti-aircraft AAMarkrobot markrb Surface-to-surface missile SSPansarvärn pv Anti-tank ATPansarvärnsrobot pvrb Anti-tank guided missile ATGMPansarskott pskott Light Anti Tank Weapon LAWPrickskyttegevär psg Sniper rifleProjektil prj ProjectileRaket rak Rocket RKTRobot rb Missile MSLSpränghandgranat shgr Fragmentation grenadeSpårljus sl Tracer

Fordon och flygplan

Svenska EngelskaAmfibie amf Amphibious AmphBand/hjul- b/hj Tracked/WheeledBandkanon bkan Selfpropelled Artillery SPABandvagn bv All-terrain carrierCykel c BicycleFlygplan fpl Aircraft A/CHelikopter hkp Helicopter HELInfanterikanonvagn ikv Selfpropelled Gun SPGLastbil lb TruckLastterrängbil ltgb Crosscountry Truck

470 Samband

Fordon och flygplan (forts)

Svenska EngelskaLuftvärnskanonvagn lvkv Selfpropelled Anti Aircraft SPAALuftvärnsrobotvagn lvrbv Selfpropelled Surface to

Air Missile SPSAMMotorcykel mc Motorcycle McPansarbandvagn pbv Armoured Personell Carrier APCPansarvärnsbandvagn pvbv Anti-Tank all-terrain CarrierPersonbil pb Personal Vehicle, car PVPersonterrängbil ptgb Four Wheeled Drive 4DWRadioterrängbil ratgb Radio all-terrain VehicleRadiobandvagn rabv Radio all-terrain CarrierStridsledningspansar-bandvagn stripbv Command Post VehicleStridsfordon strf Infantry Fighting Vehicle IFVStridsvagn strv Tank TkTerränghjuling tghjTraktor trak Tractor

Personal och befattningar

Svenska Engelska

Adjutant adj Adjutant Adj

Biträde bitr Assistant Asst

Chef (för) C Chief C, Ch

-chef -ch

Kompanichef och högre Commander Comd, C

Plutonchef och lägre Leader Ldr

Förare fö Driver

Kvartermästare kvm Quartermaster QM

Militärdistriktbefälhavare MD Military District Commander

Militärpolis MP Military Police MP

Officer off Officer OFFR

Ordonnans ord Runner, orderly

Post Sentry

Prickskytt prsk Sniper

Signalist sign Radio telephone operator RTO

Sjukvårdare sjv Medic (corpsman) MEDIC

-skytt -sk -gunner

Stabschef SC Chief of Staff COS

Ställföreträdare stf Second in Command 2iC

Deputy- D

Vakthavande befäl VB Duty Officer D/O

Samband 471

Funktions- och förbandstyper

Svenska Engelska

Amfibiebataljon amfbat Amphibious battalion Amph bn

Artilleri art Artillery Arty

Avdelning avd Detail

Bataljon bat Battalion Bn

Batteri batt Battery Bty

Bevaknings- bev- Security- SECUR

Brigad brig Brigade BDE

Division div Division Div

Eldlednings- e- Forward Observer- FO-

Fallskärms- fsk- Parachute-

Grupp grp Squad (US), Secton (E) sqd (US), sct (E)

Hemvärn hv Homeguard

Infanteri inf Infantry Inf

Infanteribrigad IB Infantry brigade Inf bde

Jägar- j- Ranger (Special Forces) (SF)

Kustjägar- kj- Marines

Kompani komp Company Coy

Lokalförsvars- lf- Local defense

Luftburen bataljon LBbat Airborne battalion AB Bn

Luftvärns- lv- Anti-aircraft (Air defence) AA

Mekaniserad mek Mechanized (US) Mech

Mechanised (E)

Mekaniserad brigad MekB Mechanized brigade Mech bde

Mekaniserad Mechanized infantry Mech inf bde

infanteribrigad MekIB brigade

Militärdistrikt MD Military District

Motoriserad mot Motorized Mot

Omgång omg Team Tm

Pansar- pa- Tank- (Armoured-) Tk- (Armd-)

Pansarbrigad PB Tank brigade, Tk Bde

Armored Brigade Armd Bde

Patrull ptr Patrol (Party) Ptl

Pionjär- pi- Pioneer- (Sapper-) PPnrs- (Sap-)

Pluton plut Platoon Plat

Postering pstg Post

Regemente reg Regiment Reg

Reparations- rep- Maintenance Maint

Robot- rb- Missile- MSLRäddnings- och röjnings- RR-styrka Search and Rescue SARstyrka

472 Samband

Funktions- och förbandstyper (forts)

Svenska EngelskaSabotage- sab- SabotageSkvadron skv Squadron SqnSkytte sk- Rifle-Spanings- s- Scout,

Reconnaissance RecceStridspar Fire and maneuver teamTropp to SectionTrupp- trp Troops TpsUnderhålls- uh- Logistics, Supply Log, SupUnderrättelse- und- Intelligence IntUnderstöds- u- Support Spt

Verksamhet, uppgifter

Svenska EngelskaBekämpa bek DestroyBevaka bev GuardErsätta ers ReplaceFramrycker frr Advance advIndikera ind DetectLandstigning lst Landing operationLokal luftförsvars-orientering lokor Air defence early warningLuftlandsättning ll AirlandingLägesrapport Situation report sitrepNedhålla nh SuppressNedkämpa nk DestroyObservation o ObservationOrientera OrientObservationsriktning ori Observer – target lineRekognosera rek ReconnoitreReorganisation reorg Reorganisation, restructureReparera rep RepairSanera san DecontaminationSjuktransport sjtp Medical evacuation MEDEVACSjukvård sjv Medical careStridsledning stri Command and ControlSök och räddning Search and Rescue SAR

Combat Search and Rescue CSARTa SeizeUtbildning utb TrainingÅterhämtning åh Recuperation

Samband 473

Platser, områden och vägar

Svenska Engelska

Avlämningsplats Aplats

Batteriplats bpl Artillery Position

Buffertzon Buffer zone BZ

Fordonsavlämningsplats fap Vehicle Assembly Area

Förbandsplats förbpl Aid station

Järnväg jvg Railroad

Kontrollpunkt Check-point CP

-fordons Vehicle Check-point VCP

Konfrontationslinje Confrontation line CL

Landsväg lvg Country road

Omlastningsplats omlpl Forming Up Position

Område Area

ansvars-, tilldelat, - of responsibility AOR

grupperings- - of deployment AOD

Pjäsplats pjpl Gun position

Uppehållsplats upl Forward Command Post FCP

Uppsamlingsplats usapl Assembly Area

Utgångsläge för anfall UFA Final Assault Position

Utgångspunkt i terrängen Upt Reference point

Utgångspunkt på karta Upk Map reference point MRP

Utgångspunkt för målangivning Upm Target reference point

Återsamlingsplats ÅSA Rendezvous RV

ÖvrigtRadiosignalering

Svenska Engelska

Anropssignal Call sign C/S

Förbindelseprov Radio check

Kom Over

Uppfattat Roger so far

Uppfattat – vi kommer

att utföra ordern Will comply WILCO

Så fort som möjligt As soon as possible ASAP

Repetera Say again

Klart slut Out

Sakansvariga FörsvarsmaktenMats Walldén, Markstridsskolan (MSS)Johan Skullman, MSS

Produktionsteam, AerotechTelub Information & Media ABEva Högberg, projektledningPär Wennstad, språklig bearbetningLena Mattisson, form och original

IllustratörerWolfgang BartschMagdalena HagelindRussel LindqvistPer Westin (sid 342, 343)

OmslagMagdalena Hagelind, form

OmslagsfotonPepe EricssonKristofer KS SandbergHåkan NyströmAnders KollbergJonny LindahlSven-Åke Haglund

FotonPepe Ericsson om inte annat namn angivits

Kartmaterial godkänt från sekretessynpunkt för spridning.Lantmäteriverket 2001-05-02 (601-2001/1164)

soldf lÄs!!!!

Documents