sos nr 3 2012

S O SEn tidning från SOS Alarm ··· Nr 3 2012

” Jag är brandingenjör, men det betyder inte att jag automatiskt är bra på att ta emot samtal och dirigera

V VXN

fordon från en larmcentral.”

FOKUS, SIDAN 19

Tobias Erdsjö, räddningstjänsten i Eskilstuna

Polis, räddningstjänst och SOS Alarm UNDER ETT TAK

BRUTNA LARMKEDJANförsenar utryckningen

Allt fl er vill prata med JOURHAVANDE PRÄST

Nya rutiner minskar SJÄLVMORDEN

Emma har lärt sig

hur man larmar

Barn räddar liv12SOSK3_omslag_6408.indd 1 2012-09-19 09:28:25

2 SOS

Innehåll nr 3 2012S O STidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år.

Ansvarig utgivare:

Johan Hedensiö

Redaktör:

Jenny Friberg

Adress:

SOS Alarm Sverige AB

Box 5776

114 87 Stockholm

Besöksadress:

Humlegårdsgatan 17

Telefon: 08-407 30 00

www.sosalarm.se

Söker du kontakt med en

lokal SOS-central fi nner

du den under

www.sosalarm.se/kontakt

För frågor om prenumera-

tion, material till tidningen

och annonsering kontakta

[email protected]

Redaktionell

produktion: Appelberg

Tryck: Edita 2012

Omslagsfoto:

Louise Billgert

Nästa nummer av SOSkommer ut i januari 2013.

Citera oss gärna, men

ange alltid källan.

SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och har även en central roll i samhällets krisbered-skap. Verksamheten inne-fattar även säkerhets-, jour-tele- och trygghetstjänster.SOS Alarm ägs till 50 pro-cent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting.

FOTO

: LO

UIS

E B

ILLG

ERT

04 SignalerNyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont.

07 Alarm!Leverantörerna av

säkerhetstjänster ligger efter.

08 InsatsBarn som ringer 112 är

bra uppgiftslämnare.

10 Profi lenMonica Eckerdal är kallad

av Gud att svara på samtal.

14 EffektNya rutiner räddar fl er från självmord.

16 EffektPolis, räddningstjänst och SOS Alarm under ett tak.

19 UtvecklingDen brutna larmkedjan försenar räddningstjänsten.

22 UtvecklingSOS Alarms kommunikatörerär alltid redo.

24 UtvecklingSociala medier underlättar både larm och räddning.

27 Fråga SOS AlarmOm att koppla larmsamtal från utlandet, larma via satellittelefon och provringa 112.

28 ÅrtaletLarmknappens födelse.

I fl era fall har barns samtal till SOS Alarm räddat livet på föräldrar eller andra vuxna som råkat ut för sjukdomsfall. Med ramsan ”1-1-2-lätt att slå” vill SOS Alarm uppmuntra barn att använda nödnumret.

Barn räddar liv

” Jag satte mig vid mitt nya skrivbord och bara körde på.”Helen Fischerström, Stockholmspolisens länskommunikationscentral

sidan8

12SOSK3_innehall_6422.indd 2 2012-09-18 11:13:48

SOS 3

” Färre centraler men med en mer koncentrerad verksamhet.” 3

Du visar att den hjälpsökandes

röstläge spelar roll i 112-samtal.

På vilket sätt?

− Jag visar att det fi nns ett sam-

band mellan den hjälpsökandes

röstmässiga känslouttryck och

hjälpbehov. Uttryck av rädsla sam-

manfaller till exempel ofta med ett

större hjälpbehov än vad uttryck

av ilska gör. Operatörens bedöm-

ningar grundas naturligtvis både på

hur den hjälpsökande låter och vad

den säger. Igenkänning av känslor

i samtalen kan därför också vara av

vikt för att kunna fatta snabba och

korrekta beslut, framför allt i sam-

tal där det är svårt att få tydliga och

användbara svar.

– Avhandlingen beskriver hur

komplicerad operatörens roll är,

dels ifråga om att fatta beslut i en

situation där man inte ser den hjälp-

sökande, dels om att hantera både

sina egna och andras känslor.

Vilka känslolägen är svårast

att tolka för en larmoperatör?

– Uppfattningen är att känslo-

uttryck ofta varierar under sam-

talets gång vilket komplicerar job-

bet. Det kan vara problematiskt när

hjälpsökande är lugna som en följd

av chock. Uttryck av rädsla är dock

överrepresenterat medan uttryck av

ilska är det som upplevs vara svå-

rast att hantera arbetsmässigt.

Hur påverkar tydliga rutiner

operatörens agerande?

– En larmsituation präglas många

gånger av osäkerhet och mång-

tydighet ifråga om att få användbar

information. Då är tydliga rutiner

ett viktigt stöd för att kunna fatta

ett beslut som står i relation till den

hjälpsökandes behov. Samtidigt kan

det fi nnas en svårighet i att följa en

förutbestämd rutin i en situation där

varje möte måste beaktas som unikt.

Text: Eriq Agélii

FOTO

: LO

UIS

E B

ILLG

ERT

FOTO

: LO

UIS

E B

ILLG

ERT

Martin Svensson vid Blekinge Tekniska Högskola, som har skrivit en avhandling om känslornas inverkan i larmintervjun.

frågor till

SOS Alarm står i höst inför

nya utmaningar. Samhället ser olika ut

dag för dag och vi måste följa med i den

utvecklingen. I dag kan du som privat-

person få reda på en olycka minuter efter

att larmsamtalet kommit in genom bland

annat sociala medier och händelseinfor-

mation. Samverkan i samhället har aldrig

varit tydligare och på SOS Alarm arbetar

vi ständigt med att bidra till ökad samver-

kan på olika sätt, allt för att hjälpen ska nå

snabbt fram till den hjälpsökande.

Under 2013 kommer SOS Alarm satsa

på en mer eff ektiv och kompetensförstärkt

organisation. Det betyder att vi kommer

att ha färre centraler i landet men med en

mer koncentrerad verksamhet som foku-

serar på vårt grunduppdrag – att hjälpa

allmänheten i nöd. Läs mer på sidan 4 om

de förändringar som görs.

I övrigt önskar jag dig en spännande

läsning av SOS!

Johan Hedensiövd SOS Alarm

Intro

12SOSK3_innehall_6422.indd 3 2012-09-18 11:13:53

signaler

4 SOS

” Den lilla stund av hela alarme-ringskedjan som staten tar något som helst ansvar för och reglerar är alldeles för kort.”

Anders Ahlström, chef för Uppsalas räddningstjänst,

på konferensen Brand 2012.

Behöver du en handfast första hjälpen- guide? Iphone-appen ”Hjälpguiden” visar första hjälpen steg för steg för den som kommer till en olycksplats. Bakom appen står välgörenhetsorganisationen Johanniterordern som bland annat bedriver sjukvård och ambu-lansverksamhet i fl era europeiska länder. I Sverige håller organisationen sedan några år utbildningar i första hjälpen.

APPEN SOM VISAR FÖRSTA HJÄLPEN

ILLU

STR

ATI

ON

: KJE

LL T

HO

RSS

ON

I Sverige drabbas hundratals personer varje år av förgiftning efter att ha ätit farliga svampar. Enligt statistik från Socialstyrelsen vårdades 138 personer på sjukhus på grund av svampförgiftning mellan 2006 och 2010. Trots att det är fl er kvinnor än män som plockar svamp är det fl er män som drabbas av svampförgiftning. När du är ute i svampskogen tänk på följande:

Mer information och informationshäfte att ladda ner hittar du på www.giftinformation.se

Var försiktig med svampen

ILLU

STR

ATI

ON

: CEC

ILIA

PE

TTER

SSO

N

Glöm inte !SOS Alarms tredje sagobok lanseras på mässan

på brandbilar och göra andra roliga aktiviteter i SOS Alarms monter. Spana efter brandbilen så hittar du rätt!

SOS Alarm kvalitetsutvecklar sin verksam-

het för att kunna ge ännu bättre service åt kunder och

hjälpsökande. Ökad samverkan mellan SOS-centraler

och fokus på att möta allt fl er kunders krav på kompetens-

specialisering är två viktiga delar i denna utveckling.

Satsningen innebär att tre centraler, Eskilstuna,

Gävle och Skellefteå stängs ner under 2013.

− Fokuseringen leder till högre kompetens och bättre

service. Avvecklingen av de tre centralerna innebär

ingen förändring för den hjälpsökande, alla kan vara

trygga i att få svar på 112, säger Johan Hedensiö, vd för

SOS Alarm.

Läs mer om samverkan här intill. Se ytterligare infor-

mation kring förändringarna inom SOS Alarm på

www.sosalarm.se samt i nästa nummer av SOS.

Kraft samling för eff ektivare hjälpinsatser

SOS Alarm överlåter tjänsten Trygghetslarm till Tun-

inom trygghetsteknik och sys-temlösningar.

Trygghetslarm är främst till för att äldre och personer med funktionsnedsättning på ett snabbt sätt ska få hjälp av i förs-ta hand kommunal hemtjänst.

− Det känns mycket bra att kunna lämna över våra trygg-

hetstjänster till Tunstall. Våra kunder kommer att vara i goda händer och få den utveckling och uppmärksamhet de förtjä-nar. Det ger oss en möjlighet att kunna fokusera på utveckling av tjänster som bidrar till ett tryggare samhälle enligt vårt

och trygghetstjänster.

Tunstall tar över Trygghetslarm

12SOSK3_signaler_6424.indd 4 2012-09-18 11:13:56

SOS 5

2010 började SOS Alarm utreda en gemensam mottagning av 112-samtal. Den gemensamma mot-tagningen innebär att ett samtal som inte besvaras inom fem sekunder av den lokala SOS-centralen kan besva-ras av andra centraler inom samma region. Detta är ett steg i SOS Alarms arbete för ännu kortare svarstider.

– På det här sättet slipper den hjälp-sökande riskera längre svarstider även om det är många som ringer samti-digt. Tidigare kunde inte ens en så stor central som Göteborg klara av att det på kort tid inkom 40–50 samtal, vilket kan hända om det exempelvis sker en olycka på E6:an, säger Ronald Krantz,

produktionsområdeschef för SOS Alarm region syd.

Regionen, som innefattar SOS-centralerna i Göteborg, Malmö, Växjö, Halmstad och Jönköping, har utgjort pilotprojekt när det gäller gemen-sam mottagning och lärdomarna är många.

– Det har varit en nyttig resa i ödmjukhet och en större utmaning än någon av oss trodde. Alla operatö-rer får genomgå en utbildning innan införandet av gemensam mottagning och vi jobbar också mycket med kart-metodik för att det snabbt ska gå att orientera sig även i områden man inte känner till väl.

Samverkan ger kortare svarstider

Gemensam mottagning av larmsamtal till SOS Alarm ger kortare svarstider. Arbetssättet, som introducerades i region syd den 15 mars i år, införs nu successivt i hela landet.

ILLU

STR

ATI

ON

: KJE

LL T

HO

RSS

ON

Bättre ambulansvård i gränstrakterna

De som bor och vistas utefter

svensk-norska gränsen ska få en säkrare och

bättre vård när de transporteras med ambu-

lanshelikopter. Europeiska regionala utveck-

lingsfonden har beviljat projektet Luftburen

ambulanssjukvård nära sju miljoner kronor.

Landstingen i Dalarna, Värmland, Jämt-

land och Västra Götalandsregionen samt

norska Luftambulansetjensten deltar i pro-

jektet.

FOTO

: HÅ

KA

N H

JOR

T, F

OLI

O

Från och med årsski� et införs ett nytt nationellt informationsnummer i Sverige. Numret – som Post- och Telestyrelsen har före-slagit ska vara 11313 – är till för allmänheten att ringa vid allvarliga olyckor och kriser i samhället.

SOS Alarm, som har fått regeringsuppdraget att tillhandahålla tjänsten, genomför under hös-ten seminarier med landets alla kommuner för att diskutera tjänstens förutsättningar.

www.sosalarm.se/11313

11313


signaler

6 SOS

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tillsammans med SOS Alarm tagit fram en fi lm om hur man ska agera när man ringer nödnumret 112.

Filmens handling drivs framåt via en dramatiserad bil-olycka och visar hur SOS-operatören samtidigt som samta-let pågår larmar ut den hjälp som situationen kräver. Du som tittare får även reda på vilka resurser som kan nås via 112.

Se fi lmen på dinsäkerhet.se/112

Bevaka din närhet Stora mängder information om

olyckshändelser och tillbud i samhället passerar varje minut genom SOS Alarm. För att hjälpa kom-muner, media och företag att bevaka till exempel vad som händer i ett bostadsområde erbjuder SOS Alarm tjänsten Händelseinformation.

Beroende på vilka händelser man prenumere-rar på får man en notifi ering via telefon eller mejl om vad som hänt, var och när, för att dra igång sin egen krisorganisation, larma boende eller sprida informationen vidare.

Läs mer på www.sosalarm.se/handelsein-formation

Christer Jonsson, landstingsråd Kalmar län, på SOS Alarms debatt ”Har alla rätt till en ambulans?” under Almedalsveckan.

” Det är ingen taxiverksamhet”

ILLU

STR

ATI

ON

: CEC

ILIA

PE

TTER

SSO

N

Sex av tio svenskar tycker att de har rätt till ambulans om de själva be dömer att de behöver det. Det framgår av en undersökning som SOS Alarm låtit Sifo genomföra.

− Om alla som själva bedömde att de skulle tilldelas en ambulans fi ck det, skulle vi se stor påverkan i övriga samhäl-let. Sjukhusens akutmottagningar skulle troligen vara än mer överbelastade, bristen på vårdpersonal skulle bli ännu mer påtaglig och i förlängningen skulle alla hjälpsökande ändå inte få den hjälp de ansåg sig ha rätt till i den senare delen av vårdkedjan, säger Johan Hedensiö, vd SOS Alarm.

Enligt undersökningen tycker bara tre av tio tillfrågade att vårdbedömningen och ambu lans prioriteringen bör göras av sjukvården genom SOS Alarm eller liknande organisation.

− Vi har en nollvision där alla som behöver en ambulans ska få det, dessutom så snabbt som möjligt. Vi gör vårt allra yttersta när vi prioriterar de resurser vi har och ser till att hjälpsökande får hjälp till rätt vårdinstans.

I undersökningen framgår även att hela åtta av tio ändå är säkra på att få en ambulans om de behöver hjälp och ringer 112.

SOS Alarm tar årligen emot cirka 3,5 miljoner samtal till nödnumret 112, där cirka 712 000 samtal är rena vårdärenden.

SOS Alarm fi nns sedan en tid tillbaka i sociala medier. På Facebooksidan och Twitterkontot kan du ta del av kom-mentarer på aktuella händelser, viktiga meddelanden till allmänheten och ställa frågor till SOS Alarm. facebook.com/sosalarm112twitter.com/sosalarmsverigeab

Följ SOS Alarm på Facebook och Twitter

Svenskarna vill själva bedöma ambulansbehovet

FOTO

: IS

TOC

KP

HO

TO

Ny fi lm om 112


SOS 7

Tidigare var säkerhetschefen

inte sällan en manlig anställd som

fi ck jobbet som säkerhetschef lite

vid sidan om, ”det jobbet kan han

ta”. Eller en före detta polis el-

ler offi cer som fi ck jobbet när han

(oftast en han) sökte sig bort från

den tröga och inte längre lika säkra

statliga verksamheten.

Det kunde i vissa fall avspegla sig

i bristande kravställning gentemot

leverantörerna i samband med upp-

handlingar av säkerhetstjänster.

I dag ser det annorlunda ut.

Säker hetschefsjobbet har fått ökad

status och är i dag ett yrke med

gedigna utbildningar som lockar

många, både män och kvinnor. I

dag fi nns det knappt ett företag värt

namnet som inte har en dedikerad

tjänst med övergripande ansvar

för säkerhetsarbetet. Men med

ökad status och kompetens kom-

mer också krav på leverans till de

företag vi arbetar för och det med

all rätta. Två frågor som jag regel-

bundet får från min arbetsgivare är:

”vad får vi för mervärde av det?”

och ”på hur lång tid räknar vi hem

den investeringen?”.

När jag för min förra arbets-

givare Coop/KF genomförde en

upphandling kring stöldlarm för

stormarknader kunde inte en enda

av de inbjudna leverantörerna

presentera ett trovärdigt business

case eller ens en enkel analys av

return on investment (ROI) kopp-

lad till just vår verksamhet. För mig

känns det märkligt att man saluför

teknik som ska minska kundernas

svinn, men man kan inte på ett

trovärdigt sätt påvisa hur mycket

och hur snabbt svinnet kommer

att minska. Märkligt i en bransch

Leverantörerna av säkerhetstjänster ligger efter

” Att överlämna räknandet till kunden känns föråldrat”

Alarm!

PETRUS BOLINKoncernsäkerhetschef Handelsbanken( fd officer och polis)

som har varit högaktuell i många

år. Att överlämna räknandet till

kunden känns för mig som ett för-

åldrat sätt att se på kunder och den

konkurrensvärld som i dag råder.

Den leverantör som på framtidens

marknad inte på ett trovärdigt sätt, i

en upphandlingsfas, kan påvisa ROI

och ett mervärde för kunden i just

hans verksamhet är i mina ögon en

förlorare. Alldeles oavsett hur bra

produkten ”egentligen” är.

För en säkerhetsbransch som i

dag är splittrad tror jag det kan bli

en utmaning att möta kundernas

ökade kompetens och leveranskrav

kring ROI och andra mervärden.

Vissa kunder väljer att lägga alla

ägg i en korg medan andra väljer

att samarbeta med olika leverantö-

rer. Det ställer ökade krav även på

före tagen i säkerhetsbranschen, att

kunna samarbeta mellan konkur-

rerande företag för att gemensamt

och proaktivt hitta lösningar som

gynnar kunden och i förlängningen

det egna företaget.

Krisinformation i din telefon

Krisinformation.se är ursprung-

ligen en webbplats som drivs av Myndig-

heten för samhällsskydd och beredskap.

Numera fi nns den också som mobilapp för

smartphones. På krisinformation.se hittar

du information från myndigheter och an-

dra ansvariga om hur de hanterar olika kri-

ser – före, under och efter krisen.

Krisinformation.se riktar sig till allmän-

het och media. Via appen kommer du även

åt en särskild avdelning med länkar till

störningsinformation hos el-, tele- och tra-

fi kbolag som kan vara särskilt intressanta

när du reser eller rör dig i samhället.

www.krisinformation.se

Bärgningsbilarna blir SMS-livräddare

Sedan en tid tillbaka är förarna i 20 av

Assistancekårens bärgningsbilar i Stockholm

utbildade i hjärt- och lungräddning och anslut-

na som SMS-livräddare. Därmed kan de kom-

ma att larmas om ett misstänkt hjärtstopp in-

träff ar i deras närhet.

– Våra bilar är oftast ute där det händer, vi är

alltid redo att hjälpa nödställda trafi kanter och

att också kunna hjälpa till och försöka rädda liv

känns naturligt, säger Håkan Sandell på Assis-

tancekåren Stockholm.

Syftet med projektet SMS-livräddare är att

öka överlevnaden vid hjärtstopp. Projektet

drivs sedan våren 2010 av hjärtkliniken på Sö-

dersjukhuset tillsammans med Lekab Commu-

nication Systems och SOS Alarm.

Läs mer på www.smslivraddare.se

FOTO

: SC

AN

PIX


8 SOS

eff ekt barn larmar

Jakob Cromdal är

professor i pedagogiskt arbete på

institutionen för samhälls- och

välfärdsstudier vid Linköpings uni-

versitet. Hans team har samarbetat

med SOS Alarm i ett forskningspro-

jekt om barns samtal till 112.

– Ett fynd som delvis förvånade

oss är att det faktiskt inte är så stor

skillnad mellan barn och vuxna

som ringer in till SOS Alarm. Vi

trodde att det skulle vara mycket

mer krävande att ta emot samtal

från barn än vuxna, men många

barn är minst lika bra, eller bättre,

på att föra fram information som

vuxna. Barn går inte i lika stor ut-

sträckning händelserna i förväg.

De är inte heller så vanligt att barn

ifrågasätter operatörernas frågor,

utan de är ofta lättare att samarbeta

med.

– I vår forskning har vi visserli-

gen sett det är vanligare att barn än

vuxna direkt framför en beställning

som ”Kan ni skicka en ambulans?”

i stället för att svara på operatörens

fråga ”Vad har inträff at?”. Det hade

varit lätt att dra slutsatsen att det

beror på att barnen inte förstått

frågan, men istället har det visat

sig att det är barn som har någon

annan i bakgrunden som gör så-

dana här beställningar. Det handlar

alltså om att någon vuxen har gett

barnen en instruktion om att be om

en ambulans.

Jakob Cromdal tycker att det ge-

nerellt skiljer mer mellan olika indi-

vider som ringer in än mellan barn

och vuxna. Det unika med arbetet

räddar livBarn

NÄR BARN RINGER 112 är de oft a lika bra uppgift slämnare som vuxna. Det visar ett forskningsprojekt mellan SOS Alarm och Linköpings universitet. I fl era fall har små barns samtal till SOS Alarm räddat livet

på föräldrar eller andra vuxna som råkat ut för sjukdomsfall.

Text: Alessia Wistén Foto: Louise Billgert

12SOSK3_effekt__barn_ringer_112_6428.indd 8 2012-09-18 11:14:09

SOS 9

” Det är inte så stor skillnad mellan barn och vuxna som ringer in till SOS Alarm.”

Kunskapen om 112 är livsviktig. ”Vaddå 112?” är en samling sagor som informerar barn om när man ska ringa 112 och om att de själva kan hjälpa till när en olycka är framme. Ladda ner sagorna på www.sosalarm.se/sagor

som operatör är just att hitta rätt

ton för den aktuella hjälpsökaren.

– Det fl esta är inte med om att

ringa 112 mer än max en gång i livet

och det är självklart att man inte

är på topp då. Men vi reagerar alla

olika på stressfaktorer.

– Vad vi har sett som fungerar bra

– oavsett om det handlar om samtal

med barn eller vuxna – är att opera-

tören ganska snabbt säger att ”Vi

ska försöka hjälpa dig. Men vi behö-

ver ställa lite frågor också, det inne-

bär inte att det tar längre tid för dig

”1-1-2, lätt att slå!”. Lea, Noel och Emma vet vad man gör när hjälp behövs.Lea: ”I min sexårsklass träff ade vi poli-ser, brandmän och ambulanspersoner.”Noel: ”Vi på förskolan åkte till brand-stationen, det var två brandmän som jobbade.”Emma: ”Vi lärde oss ramsan i skolan och läste böcker om hur man larmar.”

att få hjälp”. Många hjälpsökande

förstår inte att hjälpen redan är på

väg och blir därför väldigt stressade

när operatören börjar ställa mäng-

der av frågor.

Anders Klarström, presstalesman

på SOS Alarm, säger att barn som

ringer in ofta är väldigt hjälpsamma

och vill göra rätt.

– Det har hänt många gånger att

små barn ringer till oss och på så

sätt räddar livet på sina föräldrar el-

ler andra vuxna. Ett exempel är en

fl icka på fyra – fem år som ringde till

112 när hennes mamma hamnade i

insulinkoma.

SOS Alarm har anordnat en rad

kampanjer för att lära barn vad de

ska göra vid ett nödfall.

– Sedan 2003 har vi ordnat olika

teckningstävlingar och musik- och

raptävlingar för barn upp till sjätte

klass. Just nu fokuserar vi mest på

de yngre barnen, bland annat har vi

gett ut sagor som både är lärorika

och underhållande och har skickat

ut dem till alla förskolor. Förhopp-

ningen är att barnen tar med sig de

här frågorna hem och diskuterar. Vi

har också skickat ut klistermärken

med symbolen för 112, en mun, en

näsa, två ögon. Det är ett sätt för

alla barn att lära sig ramsan ”1-1-2

– lätt att slå” och på så sätt lära sig

nödnumret.

SOS Alarm har fått mycket positiv

respons på informationskampan-

jerna.

– Varje vecka får vi frågor om våra

sagoböcker. En positiv bieff ekt av

kampanjerna är att busringningar

har minskat med hälften. Det vi-

sar att barn har förstått hur viktigt

numret 112 är, säger Anders Klar-

ström.

12SOSK3_effekt__barn_ringer_112_6428.indd 9 2012-09-18 11:46:30

10 SOS

Monica EckerdalYrke: Präst, nationell sam-ordnare för Jourhavande präst.Har jobbat i: Linköpings stift, Lunds stift och Göte-borgs stift.Ålder: 52 år. Familj: Maken Per Eckerdal (biskop i Göteborgs stift se-dan 2011), två barn, 27 och 24 år, samt fyra bonusbarn och sex bonusbarnbarn.Bor: Biskopshuset i Örgryte, Göteborg.Övriga intressen: Matlag-ning, fjällvandring, bugg och vackra tyger.

12SOSK3_profilen_6426.indd 10 2012-09-18 11:14:21

SOS 11

profi len Monica Eckerdal

— Om jag ibland und-

rar varför jag håller på med detta

räcker det med ett enda jourpass för

att påminna mig. Det är fantastiskt

att kunna göra skillnad för någon

och det är det som är det stora för

mig, säger Monica Eckerdal.

Det är lätt att bli fängslad när

man lyssnar på Monica Eckerdal.

Blicken, liksom rösten, är fast och

varm på samma gång och enga-

gemanget för det hon berättar om

påtagligt. Samtidigt är hon tuff och

väjer inte för det som är svårt eller

som kan vara obekvämt att prata

om. För vägen till Jourhavande

präst – eller präst över huvud taget –

har varit långt ifrån spikrak.

Trots att hon föddes i en präst-

släkt med både farfar och en farbror

som präst hade hon inte en tanke

på att själv bli präst – i stället skulle

hon bli arbetsterapeut. Eftersom

det krävdes högsta betyg för att

komma in gällde stenhårt pluggan-

de under hela gymnasiet.

– Det var då jag fi ck min första

kallelse från Gud, där Gud talade

till mig och ville att jag skulle läsa

teologi. Därför övergav jag tan-

karna på arbetsterapeut, trots att

PÅ TRE ÅR HAR SAMTALEN via SOS Alarm till Jourhavande präst ökat med över 30 procent. Monica Eckerdal, samordnare för Jourhavan-de präst, tror att det bland annat beror på ett tuff are samhällsklimat. För många blir präs-ten enda kontakten med en annan människa. Text: Sara Bergqvist Foto: Jonny Lindh och Gettyimages

Kallad att svara

jag hade tillräckligt höga betyg och

valde i stället en utbildning där det

bara var att promenera in. Sedan

tänkte jag att jag kunde haft det

mycket roligare under gymnasie-

åren, säger Monica med ett smit-

tande skratt.

Under utbildningstiden var hon

på ett möte där hon stod inför två

olika grupperingar inom kyrkan och

plötsligt insåg hur starkt kvinno-

prästmotståndet var på sina håll.

– Det fanns så mycket hat i luf-

ten, vilket fi ck mig att börja tvivla

på prästyrket. Jag ville inte vara

upphov till ett sådant hat och min

kallelse från Gud hade ju handlat

om att läsa teologi, inte specifi kt att

bli präst.

I stället funderade hon på att ut-

bilda sig till församlingspedagog

och satte igång att läsa religions-beteende.

– Då kallade Gud igen. Det var en

tydlig kallelse att bli präst där Gud

sa ”Jag bär dig i detta”. Jag var 23 år

när jag prästvigdes och har verk-

ligen känt mig buren hela tiden,

berättar Monica Eckerdal.

Detta har dock inte inneburit att

allt fl utit på helt smärtfritt. Genom


12 SOS

profilen Monica Eckerdal

åren har hon stött på kvinnopräst-

motstånd i flera olika skepnader och

om hon först backa de i sådana situa-

tioner så har hon slutat med det.

– Det är en identitetsfråga, där det

handlar om att stå upp för sig själv.

Så även om jag bara jobbar inne på

kontoret bär jag alltid den här, sä-

ger Monica Eckerdal och rör lätt vid

prästkragen som omsluter halsen.

Sedan 2009 har hon arbetat hel-

tid som nationell samordnare för

Jourhavande präst och sitter själv

ibland i jouren. De senaste åren har

hon märkt hur det blivit tuffare på

många sätt när hålen i samhällets

skyddsnät vidgats allt mer.

– Under finanskrisen märkte vi

tydligt hur självmordssamtalen

ökade. Många såg ingen väg ut.

Kanske hade man förlorat jobbet,

samtidigt som man satsat mycket

pengar i ett hus och var nu rädd

för att hamna på gatan, berättar

Monica Eckerdal.

En annan orsak till att människor

fått det tuffare är de nya reglerna

i sjuk- och arbetslöshetsförsäk-

ringen. Annars handlar samtalen

mycket om relationer och ohälsa,

både fysisk och psykisk.

– Det är ett stort bekymmer att

det inte finns tillräcklig psykiatrisk

hjälp att få – mycket psykiskt lidan-

de hade kunnat elimineras då. En

del av dem som ringer till oss har

redan kontakt med psykiatrin, men

många har helt enkelt ingen annan-

stans att ta vägen när de drabbas av

ångest under natten, säger Monica

Eckerdal.

Men allra mest handlar det om

människor som är ensamma. Mer

än hälften av samtalen kommer

från personer som ringer dag efter

dag, år ut och år in.

– Det är ett dilemma hur vi ska

bemöta detta. Jourhavande präst är

ett 112-nummer och kravet på oss är

att i första hand prioritera de akut

sökande. Man ringer ju inte 112 för

att prata med räddningstjänsten

om brandskydd – utan för att det

brinner.

Trots det vill hon inte avvisa de

människor som bara ringer för att få

prata med någon.

– En problematik i dag är att

många inte har råd med fast tele-

fon, utan bara har mobil med kon-

tantkort. När pengarna på kontant-

kortet är slut kan man ändå ringa

nödsamtal, vilket gör att samtalet

till oss kanske är enda gången man

pratar någon på hela dagen. Det är

också en form av nöd, som bottnar

i en ny fattigdom i Sverige, påpekar

Monica Eckerdal.

Jourhavande präst huserar

i ett vackert K-märkt rött trähus

insprängt mellan grönskande träd

och modernare bebyggelse vid

Ullevi. Svenska kyrkan bedriver

även annan verksamhet i huset.

Här finns bland annat Kyrkans

jourtjänst, som till skillnad från

JOURHAVANDE PRÄST nås via 112 och erbjuder sam-tal mellan 21.00 och 06.00. Jouren har tystnadsplikt och den som ringer får vara anonym. Man behöver inte tillhöra Svenska Kyrkan för att få ringa.HISTORIA: Har funnits på lokal nivå sedan 1956.ANTAL PRÄS-TER I JOUREN: Cirka 650.SAMTAL PER ÅR: 63 578 (2011).

Det ökade antalet samtal till Jourha-vande präst är ett tecken på en ny fattigdom i Sverige, anser Monica Ecker-dal, nationell samordnare för Jourhavan-de präst.


SOS 13

Jourhavande präst, har öppet så gott

som dygnet runt.

– Det betyder att det nästan alltid

är någon här i huset, konstaterar

Monica Eckerdal.

I huset fi nns även Kyrkans familje-

rådgivning och en samtalsmottag-

ning dit man kan komma för att få

stöd av präst eller terapeut. Tack vare

det kan Monica och hennes kollegor

ibland hjälpa konfi denter – så kallas

de som ringer – att komma vidare till

de andra verksamheterna.

Men i första hand är det samtalet

här och nu som gäller, ingen som

ringer till Jourhavande präst blir

bara direkt hänvisad vidare.

– Vårt uppdrag är att vara i sam-

talet, att lyssna, fråga, erbjuda stöd

och vara med i det som är svårt. Där -

emot kan vi ju inte påverka själva

livssituationen och det som är orsa-

ken till smärtan. Om vi mot slutet

av ett samtal gör bedömningen att

konfi denten skulle må bra av någon

annan, kanske mer kontinuerlig

kontakt, så hänvisar vi vidare.

Ett snittsamtal varar i 13 minuter.

Men när det gäller människor i kris

kan det ofta bli bortåt en timme.

– Sedan måste vi sätta en gräns,

som för all typ av terapeutisk verk-

samhet. Om det handlar om själv-

mordstankar kan det ibland vara

svårt att avsluta. Har samtalet varit

bra kan man ofta höra på rösten att

ångesten börjat släppa. Då kan man

fråga: ”Jag tycker att det låter som

du mår bättre nu, stämmer det?”

Men ibland kanske det handlar om

en person som mår jättedåligt och

inte vill sluta. Då brukar jag säga att

personen gärna får ringa igen. Vet

man att man får återkomma är det

också lättare att avsluta.

Om det fortfarande inte hjälper

brukar Monica föreslå att man ändå

tar en paus i samtalet och att perso-

nen kan försöka vila en liten stund

eller ta något att äta och ringa till-

baka senare.

– Det här gäller speciellt akuta

krissamtal, där tankarna bara snur-

rar, säger Monica Eckerdal.

Från och med i år samverkar alla

13 stift i en gemensam, rikstäckande

organisation för Jourhavande präst,

men vägen dit har varit lång. Det

hela började för 16−17 år sedan, när

Monica var med om att organisera

om Jourhavande präst i Lunds stift.

Från att ha involverat alla begränsa-

des jouren till ett fåtal präster som i

stället fi ck arbeta fl er timmar.

– Det ökade professionaliteten

samtidigt som uppgiften blev ro-

ligare. Det skapade en stolthet för

jobbet, berättar Monica Eckerdal.

Året därpå var hon med på ett

nationellt möte för alla jourhavande

präster, där många suckade över

verksamheten. Då fi ck hon en vi-

sion om att dels försöka sälja in idén

med ”Lundamodellen” till de andra

stiften, dels försöka skapa en sam-

verkan på nationell nivå.

Efter att ha stämt av praktiska

frågor med SOS Alarm och efter

en lång rad andra förberedelser

fi ck hon med sig stiften i Lund,

Göteborg och Linköping 2002.

Ytterligare ett par år senare tittade

en analytiker på statistiken över vil-

ka resultat den nya samverkan gett

och kom fram till slående resultat.

– Då började det hända grejer och

allt fl er förstod att det här är fram-

tidens arbetsmetod.

Efter hand har allt fl er stift hakat

på. De två sista var Visby 2008 och

Karlstad i år.

– Förut visste vi inte exakt när på

natten som människor ringer. Det

vet vi nu, vilket gör att vi kan be-

manna organisationen mycket bätt-

re. När alla skötte verksamheten var

för sig var det bara 20−25 procent av

samtalen som kom fram. Nu är det

92 procent, säger Monica Eckerdal.

Nästa mål är att hitta nya vägar

att nå yngre personer, som sällan

Psykisk ohälsabakom flest samtal Psykisk ohälsa 27,5 procentRelationer 14 procentFörbön, välsignelse 11 procentEnsamhet 9,1 procentTro och liv 8,9 procentFysisk ohälsa 6,7 procentKris 4,6 procentSorg 3,9 procentSjälvmordstankar 3 procent (6 procent under fi nanskrisen 2009)Ekonomi 1,3 procentArbetslöshet 1 procentSexsamtal 1 procentAnnat 8 procent

Källa: Samtalsstatistik från Jour havande präst 2011.

Åldersfördelning på hjälpsökande

–20 år 0,5 procent21–30 år 7 procent31–40 år 16,2 procent41– 50 år 23,7 procent51– 60 år 24,8 procent61–70 år 18,3 procent70 år– 6 procentOkänd ålder 3,5 procent

Källa: Samtalsstatistik från Jourhavande präst 2011, bygger på uppskattad ålder som registre-ras efter varje telefonsamtal eftersom samtalen är anonyma.

” När alla stift skötte verksamheten var för sig var det bara 20−25 procent av samtalen som kom fram. Nu är det 92 procent.”

hittar till Jourhavande präst.

– Bland annat har vi börjat synas

så smått på Facebook och nu tittar

vi på om vi ska utveckla antingen

en chatt eller ett e-postformulär dit

man kan skicka sina funderingar.

Parallellt med det har Monica

Eckerdal en annan idé som hon vill

utveckla.

– SOS Alarm gav oss ett direkt-

nummer som vi använde när väl-

digt många människor ringde till

oss i samband med Englas begrav-

ning. Nu funderar jag på om det

numret i stället skulle kunna använ-

das av utlandssvenskar, eftersom

de inte kan nå oss via 112, säger

Monica Eckerdal.


14 SOS

insats suicidprevention

SOS Alarm, polisen,

räddningstjänsten och ambulans-

sjukvården i Stockholm har inlett

ett tätt samarbete för att rädda

liv och mildra konsekvenserna

vid hot om självmord. Satsningen

kallas Spis – Suicidprevention

i Stockholms län. Den innebär

bland annat att den enhet som

är först på plats ska bedöma si-

tuationen och ta kontakt – lyssna

öppet och fördomsfritt, erbjuda

stöd samt uppmuntra personen

att söka professionell hjälp.

Conny Söderberg, brandmäs-

tare vid Storstockholms Brand-

försvar, tycker att det är en positiv

satsning.

– Om vi tidigare fi ck ett larm

om någon som skulle till att

hoppa från en bro så ställde vi oss

under bron, med båtar, dykare

och kuddar och hoppades att per-

sonen inte skulle hoppa. Vi har

varit inaktiva tills något händer.

Ambulansen har stått med oss,

det är bara polisen som har varit

aktiv. I dag ser det helt annorlun-

da ut. Är jag först framme då tar

jag kontakt, säger han.

Varje år tar cirka 300 personer

Självmord går att förhindra

FRAM TILL APRIL I ÅR var ambulanspersonal och räddningstjänsten i Stockholm i princip åskådare när de ryckte ut på larm om risk för självmord. Bara polisen försökte aktivt förhindra det. Numera är samar betet tätt, från det att larmet tas emot på SOS Alarm, tills insatsen avslutas. Text: Eriq Agélii Illustration: Kjell Thorsson

i Stockholm sitt liv. Troligen är

självmordsförsöken cirka tio

gånger fl er, mörkertalet är stort,

ändå är självmord den vanligaste

dödsorsaken bland män i åldrarna

18−44 år. Skrämmande höga siff -

ror som det bevisligen går att göra

mycket åt.

– Vi hoppas kunna bidra till att

rädda fl er som har satt sig i en

sådan här situation, som kanske

beror på tillfällig depression. Det

känns otroligt meningsfullt.

SOS-operatören har en viktig

roll som första länken i larmked-

jan. Beroende på hotbild och vilka

enheter som är närmast larmar

operatören ut polis, räddnings-

tjänst, ambulans eller samtliga.

Som en del i Spis-projektet sat-

sar blåljusenheterna även på att ta

hand om anhöriga och vittnen till

självmord på ett bättre sätt.

− De sekundära skadorna, de

som har sett det här, har vi varit

dåliga på att ta hand om tidigare,

säger Conny Söderberg.

Men han menar att betydligt

mer kan göras, framför allt kan

man förbättra utbildningen av

personalen.

(

m

a

-

12SOSK3_insats_sj_lvmord_6427.indd 14 2012-09-18 11:14:34

SOS 15

POLIS

POLIS

00. 37 : SOS-operatören bedömer larmsam-talet som ett hot om självmord och att personen även befi nner sig i svår belägenhet vilket leder till ett Spis-larm. Det innebär att räddningstjänst, polis och ambulans omedelbart och samtidigt larmas till platsen med prio 1.

Tidigare har mannens bästa vän och anhöriga försökt att tala med honom utan framgång. Två poliser, en brandman och en granne lyckas efter en stund få mannen att själv-mant följa med dem ner från taket.

00.43 : Räddningstjänsten anländer till platsen, strax före polis och ambulans och tar, enligt Spis-instruktionerna, ledningsansvaret. Insatsledaren konstaterar att mannen sitter på takkanten och skriker osammanhängande.

00. 34: En vårnatt i centrala Stockholm: SOS Alarm tar emot ett 112-larm om en ung man som hotar att hoppa från taket på ett sexvåningshus. Inringaren, en vän till mannen, är rädd att han ska göra allvar av sitt hot; mannen är påverkad av alkohol och depri-merad. Tidigare på kvällen har han varit på fest och bråkat med sin fl ickvän.

Samverkan som räddar liv

01.11 : Räddningsinsatsen avslutas med att mannen förs, med sina anhöriga, i ambu-lans till psykakuten.

12SOSK3_insats_sj_lvmord_6427.indd 15 2012-09-18 11:14:45

16 SOS

I två veckors tid jobbade larmoperatörerna Karolina Eriksson från SOS Alarm, He-len Fischerström från polisens länskom-munikationscentral och Hasse Nyström från Södertörns brandför-svarsförbud tätt ihop.

Tillsammans blir vi starkare

12SOSK3_effekt__vardagssamverkan_6430.indd 16 2012-09-18 11:14:55

SOS 17

I VÅRAS FLYTTADE operatörer från räddningstjänsten, polisen och SOS Alarm in under samma tak för att prova ett mer integrerat samarbete. Det två veckor långa testet ledde till ökad förståelse, säkrare hantering och en klar effektivisering. – Något som blev väldigt tydligt var att vi på inkom-mande larm kunde agera mycket snabbare med alla resurser på plats, säger Helen Fischerström på polisens länskommunika-tionscentral i Stockholm.Text: Anita Emthén Foto: Peter Jönsson

effekt vardagssamverkan


18 SOS

Under våren 2012 stod SOS

Alarm värd för en del i projektet

som döpts till Vardagssamverkan

Blåljus. I praktiken innebar det

att en tillfällig central sattes upp

i SOS Alarms lokaler i Stockholm

där ambulansdirigenter från SOS

Alarm under två veckor jobbade

tätt ihop med larmoperatörer från

polisens länskommunikations-

central och Södertörns brandför-

svar. Det var ingen arrangerad öv-

ningsmiljö utan allt skedde skarpt.

Hasse Nyström, larmoperatör vid

Södertörns brandförsvarsförbund,

var en av deltagarna i försöket. Han

tror verkligen på arbetssättet.

– Det var mycket positivt. Efter-

som vi satt i samma lokal och kunde

prata direkt med varandra i stäl-

let för att ringa upp sparade vi tid.

Och några minuter kan göra stor

skillnad när det handlar om olyckor

och krissituationer.

De som arbetade tillsammans

hade antingen valt att medverka el-

ler fått ansöka om att vara med. När

de satte igång hade ingen av dem

fått några särskilda instruktioner.

– Jag satte mig vid mitt nya

arbets bord och bara körde på. Och

eftersom det fungerade så bra var

jag bekväm med arbetssituationen

redan efter första arbetspasset,

säger Helen Fischerström från poli-

sens länskommunikationscentral.

Karolina Eriksson från SOS Alarm

delar uppfattningen. Ögonkontak-

ten och att överhöra inkommande

larm ledde till bättre följdfrågor och

ett mer naturligt samarbete.

– Slutresultatet blev ett snabbare,

korrektare och mer säkert agerande

från vår sida, säger hon.

Alla deltagarna är inne på att ar-

betssättet leder till bättre kvalitet

när allmänheten söker hjälp. Ope-

ratörerna som var med i testet har

delat med sig av flera lyckade exem-

pel på larm som de löst utan frustra-

tion, något som annars är vanligt i

deras vardag.

Hur kan du använda lärdomarna i ditt arbete i dag?

– Jag har på nära håll sett och

förstått betydelsen av räddnings-

kedjan och hur viktigt det är att den

fungerar i alla led. Då jag tidigare

arbetat som ambulanssjukvårdare

under cirka 20 år, vet jag hur myck-

et det betyder, vid till exempel en

trafikolycka, att polisen är på plats

så fort som möjligt. För att spärra av

och dirigera om trafiken så att rädd-

ningstjänst och ambulanspersonal

på plats kan fokusera på att ta hand

om skadade, säger Hasse Nyström.

Helen Fischerström skiljer på att

samverka på liknande sätt på mind-

re ort och i storstad.

– Eftersom flödet av larmsamtal

i Stockholm är så stort tror jag det

kan vara svårt att arbeta så här till

vardags. Men på mindre orter vore

det guld värt.

Enligt Karolina Eriksson vore det

en dröm att ha en liknande instans

vid exempelvis stora olyckor.

– Det var bra att vi inte hade fått

några riktlinjer att följa eftersom vi

då var fria att handla efter eget hu-

vud, säger hon.

Stockholmsregionen

växer och har en komplex infra-

struktur. För att möta samhällets

behov vid olika händelser, olyckor

och kriser jobbar sedan 2011 flera

organisationer tillsammans i ett

samverkansprogram. Målet är att

förbättra säkerheten för allmän-

heten, öka kunskapen och förståel-

sen mellan de olika organisationer-

na samt effektivisera arbetet.

Initiativet till Program för sam-

verkan – Stockholmsregionen togs

efter att Krisberedskapsmyndighe-

tens samverkansövning, Samö 2007,

visat tydliga samordningsbrister

mellan olika instanser. Satsningen

löper till 2014 och är uppdelad i olika

projekt där aktörerna (se faktaruta)

arbetar tillsammans för att utveckla

förmågan att möta samhällets behov

i vardag och i kris.

effekt vardagssamverkan

” Eftersom vi satt i samma lokal och kunde prata direkt med varandra i stället för att ringa upp, sparade det tid.” Hasse Nyström, Södertörns brandförsvarsförbund

”Slutresultatet blev ett snabbare, konkretare och mer säkert agerande från vår sida.”

”Eftersom flödet av larmsamtal är så stort kan det vara svårt att arbeta så här till vardags. Men på mindre orter vore det guld värt.”

”I vår värld gör några minuter skillnad.”

FAKTAProjektet Program för sam-verkan – Stockholmsregio-nen genomförs 2011 till 2014. Medverkande i delprojektet Vardagssamverkan blåljus är:Polisen SOS Alarm Södertörns brandförsvarsförbund Storstockholms brandförsvar Brandkåren Attunda Räddningstjänsten Norrtälje Länsstyrelsen Trafikverket Storstockholms lokaltrafik Stockholms läns landsting Trafikkontoret, Stockholms stad Stockholms hamnar Kommuner i Stockholms län


SOS 19

fokus brutna larmkedjan

Text: Susanna Lindgren Illustration: Kjell Thorsson

Sedan ambulansdirigeringen i Sörmanland togs över av en privat aktör har både ambulans och räddningstjänst fått längre utryckningstider. − Det är oerhört frustrerande, säger brand-

ingenjören Tobias Erdsjö i Eskilstuna.

Tiden. När larmet går

är det tiden som bekymrar Tobias

Erdsjö allra mest. Speciellt när se-

kunderna avgör om ett liv ska kunna

räddas. Som vid hjärtstopp. Fram

till årsskiftet var räddningstjäns-

ten i Eskilstuna ofta på plats med

hjärtstartare före ambulansen. Så är

det inte längre. Sedan larmkedjan

brutits och stegen blivit fler tar det

längre tid innan larmet når fram.

− När det verkligen är bråttom är

det särskilt viktigt att vi samverkar

och kommer ut så fort som möjligt,

så att vi kan rädda liv. Som det ser ut

nu tar det mycket längre tid innan

både ambulans och vi i räddnings-

tjänst larmas vid IVPA–larm än det

gjorde tidigare, säger Tobias Erdsjö.

IVPA står för I Väntan På Ambu-

lans och innebär att räddningstjäns-

ten till exempel rycker ut med hjärt-

startare vid misstänkt hjärtstopp

för att hjälpen ska nå fram så snabbt

som möjligt.

Det som har hänt i Eskilstuna

försenar räddningstjänsten

och de andra kommunerna i länet

är att all vårdprioritering och am-

bulansdirigering sedan november

2011 sköts av privata Sjukvårdens

larmcentral. Liksom tidigare når

alla samtal till 112 SOS Alarm och

liksom tidigare kan SOS-operatören

larma räddningstjänsten så fort det

behövs en räddningsinsats. Men

behövs vårdbedömning, ambulans-

prioritering och ambulansdirige-

ring kopplas dessa samtal vidare för

bedömning av sjuksköterskor vid

Sjukvårdens larmcentral.

− Förr drog SOS Alarm både oss

och ambulansen vid IVPA. Och

den som ringde behövde bara prata

med en person. Nu ska inringaren

först tala med SOS-operatören och

sedan kopplas vidare för att dra alla

symptom en gång till för en sjuk-

sköterska. Först sedan ambulansen

är larmad larmas också vi på hjärt-

stopp. Förutom att det absolut inte

är bra att den som ringer måste tala

AmbulansdirigeringenDen brutna larmkedjan har lett till längre utryckningstider.

12SOSK3_fokus__bruten_larmkedja_6429.indd 19 2012-09-18 11:15:07

20 SOS

fokus brutna larmkedjan

Längre väntan

4 När ett samtal når 112 och SOS-operatören miss-tänker att det handlar om IVPA-larm ligger opera-tören kvar som medlyss-nare när samtalet kopplas vidare för vårdintervju.

Om sjuksköterskan på Sjukvårdens Larmcentral bedömer att IVPA-larm be-hövs får SOS-operatören omedelbart besked och kan genast larma även räddningstjänsten.

4 Redan efter de första försöksveckorna märks enligt räddningstjänsten i Eskilstuna en förkortning av tiden för utalarmering.

För att påskynda samverkan och utalarmeringen vid IVPA (I Väntan På Ambulans) inleddes i maj 2012 ett projekt i Sörmland. Målet med försöket, som kommer att pågå fram till 21 november, är att påskynda utalarme-ringen av räddningstjänsten, framför allt vid hjärtstopp.

det blivit på det här viset. De som

drabbas är befolkningen. Alla drab-

bas av den fördröjning som uppstår

när kedjan är bruten, säger hon.

Det råder ingen tvekan om att

många är missnöjda med den situa-

tion som i dag råder och att frågan

om vem som ska sköta alarmering-

en av samhällets resurser har varit

långvarig och diskussionen i många

fall infekterad. I Västerås finns

kommunalrådet Staffan Jansson (s)

som också är ordförande i Mälarda-

lens brand- och räddningsförbund.

Inte heller han är nöjd med resul-

tatet, men han anser att samverkan

med flera personer i ett sådant läge

betyder det ju också att utalarme-

ringstiden fördröjs för alla resurser,

säger Tobias Erdsjö.

Den nya organisationen beror

på att landstingen i Sörmland, Väst-

manland, Uppsala län samt i region

Gotland under namnet Fyrklövern

gjorde en gemensam upphandling

för ambulansprioritering och diri-

gering. Kraven var specifika. All

vårdprioritering skulle skötas av ut-

bildade sjuksköterskor och efter ett

nytt medicinskt index. SOS Alarm

kunde inte acceptera kraven och

upphandlingen vanns av en privat

aktör. Sedan november 2011 vidare-

kopplar därför SOS Alarms operatö-

rer all bedömning av vård och am-

bulansprioritering till Sjukvårdens

larmcentral i dessa landsting.

Problemet, anser Tobias Erdsjö,

är inte vem som sköter vad, utan att

alarmeringskedjan försämrats. Här

får han medhåll av Ingrid Brege (m)

som sitter i styrelsen för Landstinget

Sörmland.

− Verksamheten fungerar inte

som vi hade hoppats och person-

ligen tycker jag inte att vi har sett

någon förbättring. Att den som är

dålig och ringer akut för att få hjälp

ska behöva berätta ytterligare en

gång varför de ringer är absolut

inte bra, säger Ingrid Brege och tar

också upp hjärtstopp som ett alar-

merande exempel:

− Under åren 2008 till 2011 var

räddningstjänsten först på plats före

ambulansen vid hjärtstopp i 78 pro-

cent av larmen på landsbygden. 2012

har varit en katastrof, eftersom rädd-

ningstjänsten inte får larmet sam-

tidigt som ambulansen utan får det

med fördröjning och ibland inte alls.

Ingrid Brege är själv sjuksköter-

ska med mångårig erfarenhet från

akutvården.

− Jag är mäkta irriterad över att

Tobias Erdsjö, brandingenjör i Eskilstuna, är frustrerad över sena utryck-ningar.

Vid samverkanslarm, som till exempel bilolyckor, är det inte längre någon som har övergripande koll på de olika blåljusenheterna.


SOS 21

fungerade dåligt även tidigare och

att SOS Alarm inte har lyssnat till-

räckligt på både landstingets och

kommunens önskemål.

− Problemet är att vi från kommu-

nen har fått ökade kostnader men

att den förväntade kvalitetsutväx-

lingen från SOS Alarm har utebli-

vit. Nya larmrutiner kommer alltid

behövas och dessa måste anpassas

efter brukarens bästa och i samspel

med kommuner och landsting.

Som svar på frågan om det blivit

bättre sedan ambulanserna i regio-

nen fått separat utalarmering säger

han:

− Det vi från räddningsförbundet

kan se är att ambulanserna kom-

mer senare nu än tidigare till tra-

fikolyckor. Det har alltså inte blivit

bättre. Därför är det viktigt med en

gemensam uppföljning, säger han

och efterfrågar jämförande statistik

över tiderna för utalarmering innan

och efter att ambulanserna fick

egen larmcentral.

Det finns jämförande siffror för

IVPA-larm, även om de inte hunnit

analyseras i detalj. Räddningstjäns-

ten i de tre Fyrklöverlänen har i

samarbete med SOS Alarm jämfört

tiderna innan och efter att larmked-

jan ändrades.

− Detta har slagit sönder den samverkan

mellan räddningstjänst och ambulans som

tidigare fanns och innebär att det inte läng-

re finns en sammanhållen läges beskrivning

när något inträffar, anser Nils-Erik Norin,

affärsområdeschef vid SOS Alarm.

Brandingenjören Tobias Erdsjö i Eskil-

stuna är av samma åsikt.

− Vid blåljuslarm har vi inte längre sam-

ma kontroll. När larmet går vet varken vi i

räddningstjänsten, ambulansen eller poli-

sen vem som är på väg till en olycka. Tidi-

gare visste SOS-operatören var man dragit

ambulansen från, hur långt den hade att

åka och var vi var. De hade koll på alla en-

heter som var larmade.

För Tobias Erdsjö är den överblicken en

viktig del av hans mentala förberedelse

när han åker ut på ett larm.

− Ju mer saker jag kan ha i huvudet

innan jag kommer fram desto bättre för-

beredd kan jag vara.

I Sörmland dirigeras i dag räddnings-

tjänsten av SOS-alarm. Polisens länskom-

munikationscentral dirigerar polisen och

Sjukvårdens larmcentral ambulanserna.

− I princip är det sex parter som är in-

blandade i varje samverkanslarm. Räknar

man parvis är det tre enheter som inte vet

vad de andra gör. För att vi ska få besked

om ambulans måste respektive larmcentral

ringa upp och fråga, säger Tobias Erdsjö.

Omorganiseringen av larmtjänsten i flera län har inneburit att de olika aktörer som larmas via 112 i dag inte längre arbetar i samma tekniska plattform.

Ingen har full koll

Fyrklöver i upphandlingSedan den 31 oktober 2011 är det inte längre SOS Alarm som sköter ambulansdirigeringen i alla landsting. Landstingen i Västmanland, Sörmland, Uppsala län samt region Gotland gick under namnet Fyrklövern ut i en gemensam upphandling. Där ställdes bland annat krav på att vårdprioriteringen skulle följa ett annat

medicinskt index än det SOS Alarm använder. Johan Hedensiö, vd

för SOS Alarm menar att man inte kan frångå linjen med ett enhetligt system över hela landet. SOS Alarm avböjde därför att delta i upphandlingen som vanns av en privat aktör som byggt upp tre larmcentraler för ambulansdirigering under det gemensamma namnet Sjukvårdens Larmcentral. I dessa landsting vidarekopplar SOS Alarm all bedömning av vårdbehov och ambulansprioritering till den nya larmcentralen.

− Mediantiderna för alla IVPA-

larm till räddningstjänsten var in-

nan larmkedjan bröts 129 sekunder

i Västerås, 154 sekunder i Uppsala

och 172 sekunder i Eskilstuna, säger

Tobias Erdsjö.

I december 2011, efter att ambu-

lanserna fått egen larmcentral är

motsvarande mediantid 380 sekun-

der, därmed minst fördubblad.

− Jag kan förstå att det finns för-

delar med att sjukvården dirigerar

sina egna resurser utifrån egna

prio riteringar, som när det handlar

om transporter vid prio 2 eller 3.

Men inte när det handlar om akuta

händelser. Viktigast är att den som

tar emot ett larmsamtal har en bra

förmåga att lyssna och organisera.

Jag är brandingenjör, men det bety-

der inte att jag automatiskt är bra på

att ta emot samtal och dirigera for-

don från en larmcentral. Vi har alla

olika roller och det är viktigt att var

och en är expert på sitt område för

att snabbt få ut rätt resurser.

” Alla drabbas av den fördröjning som uppstår när kedjan är bruten.” Ingrid Brege, Landstinget Sörmland


22 SOS

utveckling kriskommunikation

Lotta Smith är KiB, kommunikatör i beredskap, på SOS

Alarm. Det är en tjänst som inrät-

tades 2011 och som hon delar med

fyra andra kommunikatörer. En KiB

har jour dygnet runt och är beredd

att snabbt sprida information i en

krissituation.

– Vi jobbar mer eller mindre

i konstant krisläge. Till vardags

handlar det om att förbereda sig

genom omvärldsbevakning, analys

av dygns- och lägesrapporter från

bland annat krisberedskapsopera-

tör, media och olika verksamhets-

avstämningar. Det är viktigt att

hålla sig uppdaterad för att agera

snabbt och rätt i riktiga katastrof-

lägen, säger Lotta Smith.

Vissa krissituationer går att pla-

nera bättre än andra. Stormar och

vackert väder leder alltid till fler

hjälpsökande. Löningstillfällen el-

ler högtider som nyårsafton är extra

olycksdrabbade perioder på året.

Men naturkatastrofer, som ex-

empelvis vulkanutbrottet under

glaciären Eyjafjallajökull på Island

i mars 2010, är oftast omöjliga att

förutspå. Askmolnet som lade sig

över Europa ledde till totalstopp

för flygtrafiken i många länder.

SOS Alarm var bland de första som

uppmärksammade händelsen och

följde utvecklingen noga via bland

annat väderkonferenser. Man bör-

jade snabbt analysera vad konse-

kvenserna kunde bli för samhället

och hur man kunde minimera på-

verkan på bästa sätt.

Att luftrummet över Sverige stäng-

des 15 april blev till exempel en

stor utmaning för luftburna sjuk-

transporter.

– Vid en sådan här exceptionell

händelse gäller det att inte låsa sig

vid hur man alltid gjort utan se till

vilka möjligheter som finns, säger

Lotta Smith.

Det stora behovet av information

till myndigheter, media och allmän-

heten under flygstoppet ledde till

att SOS Alarms kommunikatörer

jobbade dygnet runt. I och med

askmolnet tydliggjordes behovet av

KiB-tjänsten.

KiB är en del av krisberedskaps-

organisationen tillsammans

med SOS Alarms nationella

produktions ledning, tjänsteman i

beredskap, TiB, och jourhavande

krisberedskapsoperatör, KBX. Vid

en kris situation samman kallar KBX

till möten med berörda aktö rer.

Vanligtvis är det TiB på SOS Alarm

eller på aktuell myndighet samt

jourhavande KiB. Ibland deltar fler

personer. Tillsammans gör de en

När katastrofen slår till, när krisen är ett faktum, när allmänheten och kollegorna behöver snabb informa-tion, då står kommunikatörer i beredskap redo på SOS Alarm. Som en del av krisberedskaps organisationen är deras uppgift att hitta kanaler att få ut information till berörda. Text:Anita Emthén Foto: Tobias Ohls, Saffo Alessandro /Folio

Lotta Smith trivs med rollen som kommunikatör i beredskap på SOS Alarm.

” Det gäller att inte låsa sig vid hur man alltid gjort utan se till vilka möjligheter som finns.”

Lotta Smith, kommunikatör

krisRedo för

12SOSK3_sos_kommunikation_6553.indd 22 2012-09-18 11:15:18

SOS 23

lägesanalys: vad har inträffat och

hur ser prognosen ut? Hur kommer

den att påverka allmänhet, kunder

och internt på SOS Alarm? Vad ska

operatörerna svara hjälpsökande

som ringer in? Behöver man kom-

municera och i så fall i vilka kana-

ler? Har det gått ut VMA (viktigt

meddelande till allmänheten) eller

räcker ett pressmeddelande?

– SOS Alarms pressjour är en

viktig del av kommunikationsked-

jan och måste vara mycket uppda-

terad. Vi har en tät kontakt, säger

Lotta Smith.

Hon anser att kriskommunika-

tion måste ske i såväl nya som inar-

betade kanaler. SOS Alarm har till

exempel det senaste året börjat an-

vända sociala medier även till kris-

kommunikation. Och på uppdrag av

regeringen kommer SOS Alarm att

lansera ett nytt informationsnum-

mer innan årets slut. Målet är att yt-

terligare stärka kommunikationen

med allmänheten.

Att Lotta Smith känner stolthet

över sitt och sina kollegors jobb går

inte att ta miste på.

– Jag är säker på att jag aldrig

kommer att ha ett lika viktigt jobb

som jag har i dag.

Askmolnet som spred sig från Island över stora

delar av Europa 2010 tydliggjorde behovet av SOS Alarms tjänst kom-munikatör i beredskap.

4 KBX uppdrag är att dygnet runt upptäcka händelser och förmedla information och ansvara för kon-takterna mellan de av regeringen utpekade myndigheterna. KBX sammankallar även myndigheter-na till samverkanskonferenser och sammanställer information från olika händelser i syfte att ta fram underlag för lägesanalys som på-verkar intressen. KBX arbetar nära såväl TiB som KiB och ingår i SOS Alarms nationella produktions-ledning, NPL.

4 NPL, SOS Alarms nationella produktionsledning, inrättades 2011 och leder dygnet runt, året om, det operativa arbetet på SOS-centralerna. Genom att centralt ha översikt över landets svarstider, bemanning och aktuella händelser kan SOS Alarm kvalitetssäkra de operativa arbetet och upprätthålla en gemensam lägesbild.

KBX – krisbered-skapsoperatör

4 KiB är en kommunikatör som arbetar med intern och extern information vid kris. KiB följer företagets media- och kommuni-kationsstrategi och kommunicerar i valda kanaler till olika målgrupper. En KiB är tillgänglig dygnet runt och samarbetar med berörd TiB samt KBX vid SOS Alarms nationella produktionsledning. Tjänsten in-rättades på SOS Alarm 2011 och finns även i vissa myndigheter.4 TiB – tjänsteman i beredskapDrygt 30 centrala myndigheter med sär-

skilt ansvar för samhällets krisberedskap samt alla 21 länsstyrelser är ålagda att ha funktionen tjänsteman i beredskap (TiB). TiB innebär att det ska finnas medarbetare på de utpekade myndigheterna som är tillgänglig dygnet runt och som kan larmas av SOS Alarm om något allvarligt inträffar. TiB-funktionens uppgift är att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera om allvarliga händelser. Tjänsten har fun-nits på SOS Alarm sedan 2009.

KiB – kommunikatör i beredskap

12SOSK3_sos_kommunikation_6553.indd 23 2012-09-18 11:15:24

24 SOS

– nästa revolutioninom larm och räddning?

utveckling sociala medier

Det är individen som

råkar vara på plats som är dagens

snabbaste nyhetsreporter. Det be-

ror naturligtvis på kameramobilen

som fi nns i fi ckan hos praktiskt taget

alla människor i dag. Bilder, fi lmer

och textmeddelanden från händel-

ser hamnar snabbt på internet.

Här fi nns en stor potential för

larmorganisationer och räddnings-

tjänst.

− En snabb tillgång till framför allt

bilder från exempelvis en olycksplats

kan ge ovärderlig hjälp för att förstå

omfattningen av det inträff ade och

därmed vilka insatser som behövs,

säger Fredrik Bergstrand, dokto-

rand vid Göteborgs universitet.

− I dag fi nns det inga bra redskap

för SOS Alarm, sjukvården eller

andra aktörer att använda.

Fredrik Bergstrand har nyligen

avslutat en studie − ”Sociala medier

vid nödsituationer” − där syftet var

att ta reda på hur organisationer

och myndigheter vid olyckor och

kriser kan hitta, analysera och an-

vända relevant information på so-

ciala medier.

Studien är fi nansierad av

utvecklingscentret Tucap (se fakta-

rutan här intill).

Arbetet har bland annat inneburit

att kartlägga händelser där sociala

media haft en central betydelse.

– Vid terrordådet i Oslo förra

sommaren tog det relativt lång tid

för räddningsansvariga att förstå

vad som hänt. Men det var fi lmer

och bilder från enskilda personer på

plats som bidrog mest till att man

fi ck en övergripande bild.

Ett annat bra exempel på sociala

mediers värde i dessa sammanhang

är det som skedde i samband med

MOBILTELEFONEN HAR INNEBURIT en revolution för möjligheter-na att larma vid olyckor och katastrofer. Sociala medier kan bli nästa revolution. Förutsättningen är att larmorganisationer och blåljusaktörer kan skanna av den enorma mängden information som läggs ut i medier som Facebook, Youtube och Twitter.Text: Sven Lindell Foto: Nordic photo och Istockphoto

socialamedier

12SOSK3_utveckling_tucap_6432.indd 24 2012-09-18 11:15:32

SOS 25

4 TWITTER – en social nätverkstjänst där användare kan skicka och läsa kor-tare meddelanden. Öppen och därmed sökbar. Har även stöd för att skicka bilder, adressera meddelanden till spe-cifi ka mottagare.

4 FACEBOOK – fi nns olika nivåer mel-lan privat och offentlig information. Sökning av information är begränsad, och enbart namn på personer, grupper, företag eller andra namngivna enheter på samma nivå är sökbara. Information blir synlig genom att den delas eller kommenteras inom nätverk man själv är en del av.

4 FLICKR – en webbtjänst för uppladd-ning av digitala bilder och videofi lmer i privata eller publika fotoalbum.

4 INSTAGRAM – en gratis mobilapplika-tion för fotodelning, där användaren kan ta bilder och dela med sig av bilden till olika sociala medier.

4 YOUTUBE – en webbplats med video-klipp som laddas upp av dess använ-dare.

4 BAMBUSER – en mobil tjänst för live-sändning av video. Materialet kan automatiskt spridas via andra sociala medier.

Fakta sociala medier

TUCAPStudien ”Sociala medier i nödsitua-tioner” fi nansieras av Tucap – Tekniskt Utvecklingscentrum för Ambulans- och Prehospital sjukvård.

Tucap är ett utvecklingscenter med fokus på modern informations- och kom-munikationsteknik. Centret startade på initiativ av SOS Alarm 2010 och drivs inom Lindholmen Science Park.

– Vi utvecklar koncept och proto-typer som ska stödja och effektivisera ambulans alarmering och prehospital vård, alltså sjukvård som utförs före ankom-sten till sjukhus, säger projektledaren Bo Norrhem.

Tucap samarbetar med bland annat Göteborgs Universitet, Chalmers Tekniska Högskola samt verksamhets experter från SOS Alarm och Västra Götalandsregionen.

en spårvagnsolycka i Göteborg

8 september 2011.

En tjänsteman på Västra Gö-

talandsregionens Prehospitalt

och katastrofmedicinskt centrum

efterlyste bilder via sitt privata nät-

verk på Twitter. Efter bara några

minuter hade han tillgång till ett

fl ertal användbara bilder, som

kunde skickas vidare till regionens

tjänsteman i beredskap, som då i

sin tur kunde få en bättre bild av

händelsen.

– Just bilder är det som ger mest

information. Då är det relativt lätt

att förstå sammanhanget och skapa

sig en lägesbild. Text kräver ju en

tolkning och är inte lika precist. En

”stor smäll” är ju inte samma sak

för den som skriver och den som

inte är på plats …

Men förutsättningen för att sociala

medier ska kunna användas i större

skala är att sökandet automatiseras

och att det fi nns möjlighet att kom-

municera med personer på plats.

Nästa steg blir att hitta tekniska

lösningar för att kunna göra verklig-

het av de här funktionerna, säger

Fredrik Bergstrand.

Telefonen i din hand kan ge

larmoperatören en ovärderlig översikt

på olycksplatsen.

12SOSK3_utveckling_tucap_6432.indd 25 2012-09-18 11:15:41

HHärr kkoommmmeerr eett 182 mmeterrss ttannkfaarrtyg i 16 knop.

FRIVILL IGA SJÖRÄDDARE SEDAN 19 07

Solen lyser, vattnet ligger platt som ett golv. Och plötsligt rullar dimman in från ingenstans.

Vad gör du? Bästa rådet: Håll dig undan farleden och kasta ankar i närmaste vik tills dimman lättar. Det gäller även om du har gps. Utan radar ombord är risken stor att du inte upptäcker andra båtar som kommer i full fart – till exempel ett 182 meter långt tankfartyg.

Men alla olyckor kan tyvärr inte förebyggas med goda råd och sunt förnuft. Därför finns

Sjöräddningssällskapet. Vi har 67 räddnings-stationer och 160 räddningsbåtar längs kusterna och i de största sjöarna. Våra 1800 sjöräddare är beredda att rycka ut på en kvart – dygnet runt, året om.

Och ändå kostar det här inte skattebetalarna ett enda öre. Vi är nämligen en ideell förening utan bidrag från staten. Båtarna är skänkta och de frivilliga sjöräddarna jobbar utan betalning.Men det behövs ändå massor av pengar till allt

från reservdelar till utbildning av de frivilliga. Så ge gärna en gåva på pg 90 05 00-0 eller på sjöräddning.se. Där kan du också stötta oss genom att bli medlem.

Som medlem får du kostnadfri hjälp om du t ex går på grund eller får motorstopp, även om situationen inte är akut.

Det förebygger också olyckor. Inte minst när dimman ligger tät.

Forsman & B

odenfors Bild: Linkim

age

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

12SOSK3_annons_6433.indd 26 2012-09-18 11:15:43

SOS 27

Vi undrar om vi kan få provringa 112 från vår arbets-plats? Vi vill försäkra oss om huruvida vi måste slå 00 innan 112.

Mårten

SOS Alarm tar normalt inte emot provanrop till

112, men kontakta kundsupport på den central du

hör till så kommer de att hjälpa dig. Du hittar kon-

taktuppgifter på

www.sosalarm.se/sv/Kontakt/Kundsupport/

Har ni kontakt med utländska larm-centraler? Anta att jag i telefon pratar med någon som befi nner sig utom-lands, som plötsligt råkar ut för en olycka. Kan jag då ringa 112 i Sverige som sedan hjälper mig i ärendet genom att koppla till larmcentralen i det ak-tuella landet?

Jonas

Det bästa är alltid om man ringer

till nödnumret i det land som man

befi nner sig i och där hjälpen be-

hövs. Det går alltid snabbast och blir

säkrare eftersom man då kan hand-

lägga nödsituationen direkt. SOS

Alarm har kontaktvägar till samtliga

EU-länder som vi kan använda om

man ringer om en händelse som

man uppfattat kräver hjälp via 112 i

ett annat EU-land. Det förekommer

någon enstaka gång per år att vi får

112-samtal som berör ett annat land.

I gränstrakterna mellan de nordiska

länderna sker det givetvis mycket

oftare av teletekniska skäl. Norge,

som inte är medlem i EU, har vi ock-

så kontaktuppgifter till.

Jag är ofta i ett område utan någon mobiltäckning alls. Därför har jag skaff at en satellittelfon. Kan man larma 112 med den?

Claes

Anmäla hjärtstartareVi har skaff at en hjärtstartare. Hur ska vi berätta för er var den är någon-stans?

Karin

Fråga SOS AlarmIL

LUS

TRA

TÖR

: CEC

ILIA

PE

TTER

SSO

NFO

TO: I

STO

CK

PH

OTO

SOS Alarms kundsupport svarar på många frågor från allmänheten via sosalarm.se/kontakt.Här presenterar vi några intressanta frågor. Koppla till

utlandet

PROVRINGA 112

Jag har hört talas om att man kan skaff a en dekal med kontaktuppgifter att sätta på motorcykelhjälmen. Hur går det till?

Hans

Det är en hjälmdekal som Sve-

riges Motorcyklister, SMC, delar

ut till sina 65 000 medlemmar.

Tanken är att dekalen ska innehålla

viktig information för räddnings-

tjänsten i akuta lägen, bland annat

om allergier och sjukdomar. Idén

kommer från mc-åkande ambu-

lansförare. Baserat på Trafi kver-

kets uppgifter räknar SMC med att

informationen kan rädda fyra mc-

förares liv varje år tack vare snab-

bare insatser. Kontakta SMC för att

få dekalen.

DEKAL TILL

MC-hjälm

Utmärkt att ni skaff at en hjärt-

startare! Om du själv kan ta fram

din koordinat via Sweref 99 kan vi

använda dem. Du kan söka upp dina

koordinater via www.hitta.se

Men du måste vara mycket noga

så att det verkligen är rätt position

som du anger.

Glöm inte att också anmäla er

hjärtstartare till det nationella

hjärtstartarregistret: www.hjart-

startarregistret.se/registrera

För dem som arbetar långt ute

på fj ället, mitt i skogen eller på av-

lägsna kobbar och skär krävs det

satellittelefon för att i ett nödläge

komma i kontakt med SOS Alarm.

Nödnumret för att nå

SOS Alarm via satellittelefon är

+46 63 107 112.

Den som ringer detta larmnum-

mer hamnar i Östersund som i sin

tur ser till att anropet hamnar på

rätt SOS-central.

LARMA MED SATELLITTELEFON

12SOSK3_fraga_sos_6434.indd 27 2012-09-18 11:15:46

Att ringa larmnumret 112 är

gratis. På mobiltelefonen kan du slå num-

ret även om du inte har låst upp telefonen,

saknar kredit eller trots att din operatör inte

har täckning. Men det fanns en tid när det

kostade att slå larm. Telefonkioskerna som

var utplacerade i landet före 1950-talet hade

ingen larmknapp och där kostade det 10 öre

i startavgift och 20 öre per minut att ringa in

ett larm.

När man ersatte telefonisterna med auto-

matiska växlar blev det nödvändigt att göra

en särskild lösning för larmnummer. Idén

väcktes i riksdagen 1949, men det dröjde till

1956 innan larmnumret 90 000 infördes.

I samband med larmnumret lanserades

en nödknapp i telefonkioskerna. Knappen

aktiverade kostnadsfritt samtal och där-

efter kunde man slå 90 000 utan att tänka

på samtalstaxan. Nu behövde ingen längre

skramla fram pengar för att larma i ett nöd-

läge. Från början var tanken att larmnumret

skulle vara sexsiff rigt, 900 000, men av

tekniska skäl blev det femsiff rigt.

90 000 var ett nummer särskilt anpassat

för Sverige som hade stora telefoner med

nummerskivor och där nollan kom först.

Numret ansågs lätt att komma ihåg och en-

kelt att slå i mörker. 1 juni 1996 ändrades

larmnumret till 112. Innan det nya nödnum-

ret infördes fi ck alla med telefonnummer

som börjar på 11 en siff ra tillagd eller ändrad

i början på sitt telefonnummer.

Text: Anita Emthén Foto: Tekniska museet

Larmknappens födelse

BPOSTTIDNING Avsändare:SOS Alarm Sverige AB

Box 5776

114 87 Stockholm

1996

Årtalet: 1949

”SOS TAG 90 000” stod det på larmknappen som satt på telefonerna i telefonkiosken. Sedan

var det bara att följa anvisningen.

12SOSK3_artalet_6435.indd 28 2012-09-18 11:15:50

sos nr 3 2012

Documents