spara i fonder - textalk · 2007. 3. 30. · spara i fonder nr 1 2006 3 spara i fonder tema: unga...

3 SPARA I FONDER NR 1 2006

Spara i fonder

Tema:

Unga spararePrivatekonomen ger tips till

EN TIDNING OM FONDSPARANDE FRÅN SEB, NUMMER 2, 2006

BRA BYGGSTENAR I FONDPORTFÖLJEN

GlobaliseringATT ARBETA SOM FONDFÖRVALTARE: – MED HELA VÄRLDEN

SOM ARBETSPLATS

När lokalt blir globaltDETTA NUMMER AV SPARA I FONDER har globalisering som tema. Vad är globalise-ring? Hur påverkar den oss? Vilka vinner och vilka förlorar när lokalt blir globalt? SEB:s chefsekonom Klas Eklund, Jonas Ridderstråle, expert på internationellt före-tagande, och Attac-rörelsens Malin Arvids-son ger sin syn på globaliseringens för- och nackdelar.

Vi tar dig med till världens olika marknader för fondplaceringar och ger tips om hur du kan skapa en bra bas i din portfölj med hjälp av global- och blandfonder. I Fond- skolan reder vi dessutom ut ett antal begrepp du bör känna till för att förenkla valet av global- och blandfonder.

Att börsen går upp och ned vet vi. Turbulensen i maj blev en påminnelse om att utvecklingen inte alltid är förutsägbar. SEB:s fondstrateg Roger Törnkvist skriver om vad som har hänt och hur framtiden kan komma att gestalta sig.

Henrietta Theorell Malmsäter, fondför-valtare med hela världen som arbetsfält, berättar om sin vardag. Vi har också talat med tre ungdomar om deras syn på sparan-de och framtiden. Tänker de på sparande över huvud taget? Och om de sparar, vad sparar de till? Läs deras tankar och ta del av privatekonomen Gunilla Nyströms tips till ungdomarna. Hon vill bland annat att både skola och föräldrar ska ta ett större ansvar för att lära ungdomar vad privatekonomi handlar om.

Brev till redaktionen trillar in med jämna mellanrum. I detta nummer besvarar vi tre av dem. Fortsätt att skriva. Ge ris och ros eller tipsa om vad vi kan skriva om i kom-mande nummer av Spara i fonder.

Trevlig läsning!

Hans Ek, redaktör, Spara i fonder.

348

1012141618 20 22

VD-ORD Cecilia Lager om fondmarknaden

GLOBALISERING på gott och ont. Vilka vinner och vilka förlorar?

JORDEN RUNT Tips och fakta från olika delar av världen

UNGDOMAR OM SPARANDE Jenny, Anna och Philip delar med sig av sina tankar

PRIVATEKONOMENS RÅD TILL UNGA SPARARE Så får du koll på pengarna

EN FONDFÖRVALTARES VARDAG Henrietta Theorell Malmsäter

MARKNADSSYN OCH FONDFÖRSLAG

FONDSKOLAN Så bygger du en bra bas i portföljen

BREV & TIPS Brev till redaktionen och tre månadssparare berättar

KRÖNIKA Äventyraren Ola Skinnarmo på Nordpolen

Spara i fonder NUMMER 2, 2006, INNEHÅLL

2 SPARA I FONDER NR 2, 2006

4.

SPARA I FONDER

E-post

[email protected]

Ansvarig utgivare och redaktör

Hans Ek, [email protected]

Redaktionsråd

Anna Billow, Lena Bivner, Maria

Nilsson, Nina Olsson, Cecilia Rojek

Cerny, Simon Sundqvist

Grafisk form

Nina Olsson, Schwester

Omslag

Fotograf Jan Nordberg

Fotografi & illustration

Jan Nordberg, Roger Tillberg,

Scanpix, Sparkforce

Skribenter

Kris Johnson, Michael Masoliver,

Cecilia Rojek Cerny, Ola Skinnarmo,

Simon Sundqvist, Roger Törnkvist,

Ola Westberg

Korrektur

Jenny Forsberg, Klartext

Tryck

Elanders Gummesson AB

Adress

SEB Fonder, ST S4

106 40 Stockholm

Telefon

0771-365 365

10.

14. 22.

3

I FÖRRA NUMRET AV SPARA I FONDER konstaterade vi att 2005 var ett bra fondår. För dig som kund innebär detta att det är extra viktigt att göra den årliga genom-gången av dina placeringar. Stark uppgång på börsen gör att många sparare har en högre risk i sin fondportfölj än vad som ursprungligen varit planen. Rebalansering, att återställa den önskade risknivån i sin portfölj, har därför varit ett tema för vår kommunikation under hela 2006. Att ställa sig frågorna: Stämmer mina fonder överens med den balans jag önskar mellan trygghet och möjlighet? Har jag en rimlig förväntan på framtida avkastning?

Efter vårens turbulens – ena dagen uppgång, nästa nedgång – känns de här frågorna än mer aktuella. Att ha ett sam-mansatt sparande som på längre sikt motsvarar ens egna preferenser är viktigt. Många anammade rekommendationerna om rebalansering och gjorde förändringar i sin fondportfölj tidigt i våras.

FÖR DIG SOM VILL DRA NER PÅ RISKEN i portföljen är det bra att då och då plocka hem vinsterna från smala och mer speciali-serade aktiefonder och i stället placera i lite bredare fonder som en globalfond eller en Europafond. Fondskolan i detta nummer av Spara i fonder beskriver hur du bygger en bra bas i din portfölj med just global- och blandfonder. Det viktiga är att du hittar den mix av fonder som passar just dig. SEB har ett av marknadens bredaste fondsorti-ment och du kan välja mellan ett sextiotal investeringsinriktningar inom aktiein-vesteringar, räntebärande och alternativa investeringar.

Börssvängningar till trots: ska man spara för framtiden bör man spara i aktie-marknaden. En tumregel är att ju längre tidshorisont du har för ditt sparande, desto större andel aktiefonder kan du ha i din fondportfölj.

OAVSETT VILKEN FAS I LIVET du befinner dig i blir ditt sparande till framtiden allt viktigare. Dels i och med det nya pensions-systemet, dels för att många känner en osä-kerhet över om välfärdssystemen kommer täcka våra behov när vi blir äldre. Och vi blir allt äldre. Effekten av det blir att tiden efter vårt yrkesverksamma liv förlängs och pengarna måste räcka längre. De flesta av oss tror att det är tillräckligt att spara fram till pensionen. Men det är inte längre så.

Våra besparingar är beräknade att räcka för en kortare livslängd än vi har idag. Därför är det viktigt att fortsätta spara även när pensionspengarna börjat betalas ut.

För att kompensera inkomstbortfallet som uppstår när du går i pension och kunna behålla den levnadsstandard du har i dag måste du ha ett eget pensionssparande. För att komma fram till hur mycket du ska spara behöver du ställa dig följande frågor:

1. Hur mycket kan jag lägga undan? 2. När vill jag gå i pension?3. Hur stor inkomst vill jag ha efter pensionen?

Vill du ha tips och råd står vi givetvis gärna till tjänst. Kontakta din rådgivare eller ditt bankkontor och boka en tid för rådgivning. Då kan ni i lugn och ro gå igenom ditt sparande.

Slutligen vill jag passa på att berätta att utvecklingen under det första halvåret i år har varit övervägande positiv för våra fonder. Särskilt utmärker sig SEB:s Europa- och globalförvaltning, som har gått bra relativt sina konkurrenter. Dessutom fick Sverigeförvaltningen, som haft en försiktig inställning till börsen, se resultatet förbätt-ras i slutet av första halvåret.

Börsens svängningar kan vi inte påverka, men vi arbetar aktivt för att SEB:s fond- sortiment alltid ska hålla en hög kvalitet och ligga i framkant på den svenska mark-

naden. Vårt mål är att du ska få möjligheten att bygga en sparportfölj som motsvarar dina förväntningar.

SPARANDE FÖR FRAMTIDEN – allt viktigare

CECILIA LAGER, VDSEB FONDER

Våren 2006 har präglats av turbulenta marknader och stora kurssvängningar. Med de senaste årens starka kursuppgångar i bagaget har det nu blivit allt viktigare att se över risken i fond-portföljen. Men svängningarna till trots är det aktiemarknaden som gäller för den som vill spara på längre sikt.Foto ROGER TILLBERG

SPARA I FONDER NR 2, 2006

Våra besparingar är beräknade att räcka för en kortare livslängd än vi har idag.


Globaliseringen har förbättrat levnadsstandarden för miljarder människor världen över. Men många har lämnats utanför den positiva utvecklingen. SEB:s chefsekonom Klas Eklund, Jonas Ridderstråle, expert på internationellt företagande, och Attac-rörelsens Malin Arvidsson ger sin syn på globaliseringens konsekvenser.Text MICHAEL MASOLIVER Bild SCANPIX, FOLIO

Globalisering PÅ GOTT OCH ONT:

En kinesisk arbetare tar en paus under arbetet på The Auto China Show i Peking. Kinas blomstrande ekonomi har lett till en ökad produktion och försäljning av bilar.

Bangalore i Indien är känt som Asiens motsvarighet till Silicon Valley.

I det kinesiska Pärlflodsdeltat producerasen mängd konsumentprodukter som sedan exporteras till västvärlden.

Nyheterna från omvärlden sköljer över oss varje dag. Skyskraporna som skjuter i höjden i Kina. Det indiska it-undret. Fabrikerna som flyttar till-verkningen utomlands. De överfulla emigrantbåtarna på väg till Spanien.

Händelserna speglar ett och samma fenomen – globaliseringen. Statistiken över internationell handel, kapitalflö-den, investeringar och resande avslöjar en förändring av historiska mått. ”En utvidgning av världsekonomin som saknar motstycke i mänsklighetens historia”, som Klas Eklund på SEB ut-trycker det.

Inom loppet av ett par decennier har hundratals miljoner människor lyfts ur misär och fattigdom till vad som skulle kunna beskrivas som en global medel-klass. Det gäller stora delar av Öst- och Centraleuropa samt Latinamerika. För att inte tala om Asien, där många av dagens framgångsexempel finns. Efter det japanska undret kom turen till Sydkorea, Singapore och de andra så kallade tigerekonomierna. Nu har turen kommit till Indonesien, Indien och Kina, med sammanlagt nästan 2,5 miljarder invånare.

– Aldrig tidigare har en så stor andel av världens befolkning tagit ett så stort kliv mot välfärd. Och aldrig tidigare har västvärlden stått inför en så stor utmaning från omvärlden, säger Klas Eklund. KINA KOMMER IKAPPVarje år drar Kina till sig motsvarande 440 miljarder svenska kronor i direktin-vesteringar. Scenariot för år 2050 är att Kina blir världens största ekonomi, före USA och Indien. I Kina utförs numera en betydande del av världens samlade tillverkning av elektronik, textilier, leksaker och it-utrustning. Framför allt i Pärlflodsdeltat, som också har kallats hela världens verkstad. Den nya tek-niken och de låga arbetskraftskostna-derna har gjort det möjligt att tillverka produkter till en låg kostnad utan att för den skull ge avkall på kvaliteten, ett konststycke som tidigare ansågs omöjligt.

Indien har framför allt börjat konkur-rera inom it- och tjänsteindustrin. Allt

fler amerikanska och europeiska före-tag väljer att lägga ut administration, teknisk support, call center, kundsup-port, programmering och produktut-veckling på entreprenad i städer som Bangalore, Chennai, Hyderabad eller Mumbai. Andra startar hellre egen verksamhet på plats. Indien kan bland annat konkurrera med sin stora till-gång på välutbildad engelskspråkig arbetskraft.

Klas Eklund jämför situationen med den svenska textilkrisen, där konkur-rensen från Portugal knäckte en hel industri.

– Fast den här gången är konkurren-sen tuffare och tillverkningskostnader-na skiljer sig än mer. Och numera sker konkurrensen inte bara inom en sektor utan inom flera sektorer samtidigt.

SPECIALISERING INGET NYTTFenomenet att tillverkningen av elek-tronikkomponenter förläggs till Kina eller att amerikanska banker köper programmering i Indien är i sig inget nytt. Enligt Jonas Ridderstråle, mana-gementguru, gästprofessor på Ashridge Business School och medförfattare till böckerna Funky Business och Karaoke Kapitalism, är det snarare ett uttryck för samma sorts arbetsdelning som funnits sedan i urminnes tider och som nu innebär att både individer och regi-oner specialiserar sig inom de områden där de är bäst. Kända exempel på specialiserade regioner är förstås Silicon Valley inom it, Hollywood inom film och Hongkong inom affärer. För att inte tala om en gång blomstrande miljöer som Aten, Florens och Wien. Eller Paris, som under förra seklet samlade författare, konstnärer och intellektuella från hela världen.

Utmärkande för dagens samhälle är att specialiseringen påskyndas av två parallella skeenden: globaliseringen och arbetsdelningen.

– De senaste åren har vi sett en gi-gantisk våg av global migration, där talangfulla människor rör sig fritt över gränserna. I dag är tillväxten beroende av människor med idéer, inte av statio-nära naturtillgångar som mark, skog eller mineraler, säger Jonas Ridderstråle.

Regioner som förmår attrahera män-

niskor med idéer blir vinnare. Silicon Valley, Bangalore eller Pärlflodsdeltat, till exempel. Övriga hamnar på efter-kälken.

– Det som driver på utvecklingen är förstås marknadsekonomin, en meka-nism som i alla sammanhang gynnar den ekonomiskt mest effektiva lösning-en. Men i längden kan vi inte förlita oss bara på marknaden. Det krävs både em-pati och ett visst mått av jämlikhet för att samhället inte ska bli alltför instabilt och därmed ineffektivt, säger Jonas Ridderstråle.

GLOBALISERINGEN GÅR INTE ATT BACKADagens globalisering är resultatet av ett antal medvetna politiska beslut som alla syftar till att öppna världs-ekonomin, bland annat genom att ta bort skyddstullar, upphäva import-restriktioner och slopa begränsningar av kapitalflöden och andra regleringar på finansmarknaderna. Kommunis-mens fall i Europa satte rejäl fart på utvecklingen, men fler faktorer bidrog: lägre transportkostnader och ny infor-mationsteknik har gjort det möjligt att tillverka varor med hög kvalitet till låg kostnad. På så sätt öppnades dörren för en marknad vars drivkrafter är konkur-rens och teknisk utveckling. En process som inte går att backa, enligt Klas Ek-lund, som nämner Nordkorea som ett skräckexempel på ett land som väljer att stå utanför. Denna typ av protek-tionism riskerar bara att motverka sitt syfte.

– Globaliseringen och den tekniska utvecklingen ökar välfärden för det stora flertalet. I Sverige har de flesta hittills vunnit på utvecklingen, inte minst de välutbildade med jobb i fram-tidsbranscher. Men ingen kan förneka att globaliseringen också skapar förlo-rare, vilket dessvärre brukar vara fallet vid större omställningar i samhället. Textilkrisen, varvskrisen och stålkrisen är bara några svenska exempel i mo-dern tid.

KLAS EKLUND VARNAR för både ökad arbetslöshet och utslagning, och ef-terlyser satsningar på utbildning och omskolning samt åtgärder som ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden.

5

Hundratals miljoner människor lyfts ur misär och fattigdom till vad som skulle kunna beskrivas som en global medelklass.


Bangalore i Indien är känt som Asiens motsvarighet till Silicon Valley.

– Vi måste skynda oss att höja utbild-ningsnivån och vänja oss vid att flytta dit jobben finns. Löneskillnaderna kommer att öka än mer. Även det är en effekt av konkurrensen från Asien.

GLOBALISERING BÅDE ANSVAR OCH MÖJLIGHETUnder senare år har flera sociala rörel-ser uppmärksammat globaliseringens skuggsida. Ett exempel är Attac, som bildades i Frankrike 1998 som en reak-tion på flera års valutakriser och omfat-tande valutaspekulationer. För många människor väckte kriserna en insikt om det inflytande som marknaden vunnit över våra liv, vilket också fick många att uppleva en känsla av maktlöshet.

– Det finns alltid en möjlighet att påverka utvecklingen, säger Malin Arvidsson.

Hon gick med i Svenska Attac redan vid starten 2001. Inte för att hon var emot globaliseringen i sig, utan för att hon ville vara med och uppmärksamma dess negativa effekter. Sådana syns inte minst i regioner med föråldrade sam-hällsstrukturer där traditionella näring-ar som jordbruk inte längre kan försörja befolkningen och där människor lämnar sin hembygd i hopp om en bättre fram-tid i Europa eller Nordamerika.

Ett stort hinder för de fattigaste ländernas utveckling är enligt Malin Arvidsson deras enorma skuldbörda:

– Eftersom krediterna ofta har tagits av icke demokratiskt valda regimer har

de sällan kommit ländernas befolkning-ar till godo. För att skriva av skulderna kräver kreditgivare som Världsbanken och Internationella Valutafonden ofta en motprestation: att länderna ställer om sina ekonomier.

Det kan handla om att börja odla kaffe, kakao eller tobak i stället för spannmål. Detta ger intäkter på kort sikt men det gör också länderna mer sårbara, ef-tersom de då inte kan försörja sig själva med livsmedel.

– De orättvisa spelreglerna inom

världshandeln är också ett stort problem. De rikaste länderna, som oftast förespråkar en alltmer liberalise-rad handel, håller fast vid sina handels-hinder och skyddstullar när det gäller jordbruksprodukter. På så sätt hindras jordbrukare i Latinamerika och Afrika från att konkurrera på lika villkor, säger Malin Arvidsson.

I en ökande global konkurrens sätts även miljön på spel, menar hon. Svag miljölagstiftning blir ett sätt för länder att dra till sig investeringar, med förgiftade floder och människor som resultat. Inom WTO finns dessutom principen att sådana regleringar inte får vara

”mer handelshindrande än nödvän-digt”.

– För mig innebär globalisering att allt hänger ihop, att hela världen är både mitt ansvar och min möjlighet. Globalisering är inget man kan vara för eller emot. Det avgörande är om man sätter människor eller kortsiktiga vin-ster i första rummet.

Vart globaliseringen leder oss kan naturligtvis ingen säkert säga. Men Klas Eklund anser att det finns all anledning att ompröva en självtillräck-lig, eurocentrisk världsbild. Han citerar den inflytelserike ekonomijournalisten

Thomas Friedman från New York Times som på frågan hur Europa ska klara kommande prövningar svarade:

– Europa är en kontinent som vägrar att anpassa sig. Men det är klart, världen behöver ju ett museum också.

6

Vi måste skynda oss att höja utbildningsnivån och vänja oss vid att flytta dit jobben finns.


Både produktionen och konsumtionen ökar när marknaden globaliseras. Kina spås på sikt bli en världsledande ekonomi.

7

BANGALORE HETASTAllt fl er internationella företag väljer att förlägga it- och tjänsteproduktion i Indien. Bland dem de svenska bolagen ABB, Volvo, Tietoenator och Telelogic. På bara fem år har 1 miljon nya arbetstillfällen skapats inom den indiska it- och offshoreindustrin, skriver Veckans Affärer. Hetast är Bangalore, Indiens Silicon Valley, vars befolkning har ökat med över 50 procent sedan 1990 till drygt 6 miljoner. Bara de sista fem åren har staden vuxit med över 1 miljon invånare.Källa: Veckans Affärer

PÄRLFLODSDELTATPärlfl odsdeltat i kinesiska Guangdongprovinsen brukar kallas för Hela världens verkstad. Regionen genererar en tredjedel av Kinas export, uppger fi nska Hufvudstadsbladet, vilket motsvarar 10 procent av världens konsumtionsvaror. Här tillverkas en stor del av världens datorer, mobiltelefoner och digitalkameror. En hel del kläder och skor också. För att inte tala om plastleksaker. Varje uppmärksam småbarnsförälder frågar sig förr eller senare om det ens fi nns dinosaurier, leksaksbilar eller dockor som inte är Made in China.Källa: Hufvudstadsbladet.

SÅ HÄR PÅVERKAS DIN PRIVATEKONOMI:❋ TV-apparater och annan hemelektronik blir billigare, som en följd av lägre produktions-kostnader i bland annat Kina. Därmed hålls även infl ationen nere.

❋ Som en följd av lägre infl ation blir räntorna lägre, vilket innebär att det blir billigare att låna pengar till köp av hus eller lägenhet. Det är sannolikt en anledning till de senaste årens kraftiga prisökning på bostäder i stora delar av Sverige, särskilt i storstäderna.

❋ I branscher med hård konkurrens från länder med låga tillverkningskostnader blir det svårt att motivera löneökningar. Det fi nns också en överhängande risk för utfl yttning av jobben. Inom yrkesgrupper vars kompetens efterfrågas utomlands ser arbetsmarknaden bättre ut. Det blir enklare att ta bättre betalt för arbetet. En effekt blir att löneskillnaderna ökar i samhället.

❋ Det ömsesidiga beroendet mellan världens länder ökar, bland annat som en följd av ökat handelsutbyte och avreglerade valutamarknader. Konjunkturen i ett land som USA har stort infl ytande över resten av världen. Effekten är att infl ationsrapporter och andra ekonomiska rapporter från USA påverkar världens börser.

❋ Vår privatekonomi är mer beroende av vad som händer utomlands än tidigare, eftersom världens börser och valutamarknader följer varandra alltmer. Därför blir omvärldskunskap allt viktigare.

❋ Det blir allt svårare att driva en politik som avviker från omvärlden. Om infl ationen är låg i de fl esta länder straffar det sig att tillåta hög infl ation på hemmaplan. När arbete och kapital rör sig allt snabbare blir det svårare att ha höga skatter, till exempel på förmögenheter.

Klas Eklunds tips:– Ett naturligt råd är att utnyttja det faktum att kapitalmarknaderna öppnas genom att bredda det egna sparandet. Det vill säga att inte bara satsa på svenska investeringar utan sprida riskerna över fl er länder, valutor och tillgångsslag.

ATTAC FAKTAAttac Sverige har funnits sedan 2001 och är organiserat i ett antal nätverk och grupper som arbetar lokalt, nationellt och internationellt. Målet för Attac Sverige är att införa en Tobinskatt, avskaffa skatteparadisen, motverka spekulation med pensionspengar, avskriva de fattigaste ländernas skulder, verka för handelsregler som gynnar en hållbar och rättvis utveckling samt hejda och utreda den globala vågen av privatiseringar. (Grundtanken med den så kallade Tobinskatten är att gränsöverskridande valutatransaktioner ska beläggas med en skatt, och att inkomsterna av denna ska användas som bistånd till u-länder.)Attacs verksamhet omfattar huvudsakligen opinionsbildning gentemot politiker, studieverksamhet samt kampanjer och demonstrationer enligt principen om icke-våld.Källa: Attac Sveriges hemsida


Globalisering snabbfakta

Globalisering är inget man kan vara för eller emot. Det avgörande är om man sätter människor eller kortsiktiga vinster i första rummet.

Regioner som förmår attrahera människor med idéer blir vinnare.Hongkong har gjort sig känd som affärsstad.

Regioner som förmår attrahera människor med idéer blir vinnare.Hongkong har gjort sig känd som en affärsstad.

Jorden runtREDAKTÖR ANNA BILLOW


1856 GRUNDADE André Oscar Wallenberg Sveriges första privata moderna affärsbank – Stockholms Enskilda Bank. Då var Wallenberg-arnas bank en liten lokal verksam-het belägen i pittoreska Gamla stan i Stockholm.

150 år senare är SEB en bank som spelar på världens arena. Kon-cernen finns i dag representerad i fyra världsdelar och är en av norra Europas ledande aktörer, verksam på hemmamarknader i Norden, Baltikum, Tyskland och Ukraina. SEB har cirka 580 bankkontor och mer än 5 miljoner kunder. Mer än hälften av bankens dryga 20 000 medarbetare finns utanför Sverige.

Vägen från den kullerstensbe-lagda gatan till dagens globala spelplan har varit spännande och brokig. Mycket tidigt fanns världen i affärsbankens sikte och många svenska storbolag har finansierat sin tillväxt på nya marknader ge-nom SEB.

UNDER DE SENASTE 30 ÅREN har SEB präglats av en kraftig inter-nationell tillväxt. Det expansiva 1980-talet öppnade nya dörrar för banken och nya kontor invigdes världen över, bland annat i New York, Peking och Hongkong.

I mitten av 90-talet tog SEB kli-vet in i den elektroniska världen och som en av de första bankerna startade dåvarande S-E-Banken ett komplett Internetkontor för privat-personer. I samma veva gick ban-ken in som delägare i de baltiska bankerna Eesti Ühispank i Estland, Unibanka i Lettland och Vilniaus Bankas i Litauen.

Under millennieskiftet skriver SEB modern bankhistoria. Genom köpet av den tyska banken BfG blir SEB en nordeuropeisk bank. 2001 monteras de gröna SEB-skyltarna upp på de tyska bankkontoren och BfG blir SEB.

Bankens expansion fortsätter och positionen på de nordiska och

europeiska marknaderna förstärks, bland annat genom köpet av den ukrainska banken Bank Agio i ja-nuari 2005. Samma år tar SEB helt över de baltiska bankerna och de byter namn till SEB Eesti Ühispank, SEB Unibanka och SEB Vilniaus Bankas. 2006 köps även ryska PetroEnergo Bank.

Jubileumsåret 2006 lyser den gröna SEB-skylten starkt i ett tjugo-tal länder runt om i världen, från Kina i öst till Brasilien i väst. Och André Oscar Wallenbergs lilla affärsbank i Gamla stan har blivit en nordeuropeisk koncern, med internationella kunder, världsle-dande produkter och tjänster och världen för sina fötter.Text CECILIA ROJEK CERNY

SEB – EN SPELARE PÅ VÄRLDENS ARENA

SVERIGE

FINLAND

NORGE

TYSKLAND POLEN

UKRAINA

IRLAND

DANMARK

London

Luxemburg

Peking

Shanghai

Singapore

Sao Paolo

Marbella Nice

Genève

Paris

LITAUEN

LETTLAND

ESTLAND

S:t Petersburg

Moskva

Här finns SEB i världen.

New York

SPARA I FONDER NR 2, 2006 9

Kryddiga lökar med friskt apelsinsmör smakar nytt och spännande. 4 PORT 4–6 rödlökar 1/2 msk hela kryddnejlikor 1/2 msk smält smör 1 msk honung 1 tsk salt 50 g smör 1 tsk rivet apelsinskal GÖR SÅ HÄR Sätt ugnen på 200 grader. Skala lökarna och skär ett rutmönster på ovansidan. Tryck i kryddnejlikorna. Ställ lökarna på ett ugnssäkert fat. Pensla med smör och honung. Strö över salt. Stek i mitten av ugnen 30-35 min. Blanda smöret med apelsinskalet. Servera lökarna med en klick apelsinsmör. Gott på en vegetarisk buffé eller som tillbehör till köttbullar, skinka och revbensspjäll. Tips: Lökarna kan förberedas tills de ska in i ugnen. Även smöret kan göras i förväg.

En resa i smakriket

NATUREN RUNT HÖRNETDEN SOM TROR ATT MAN alltid måste åka långt för att uppleva någonting har fel. Naturen om hörnet kan ge dig det du söker, även om du råkar bo i exemplevis Stockholm. Här finns nämligen Ekoparken i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Den blev 1995 utsedd till världens första nationalstadspark, efter hårt arbete av Världsnaturfonden. Här finns en unik natur, spännande kultur och gott om möjligheter till friluftsliv. Ta en promenad i området nästa gång du kommer förbi.Läs mer om WWF:s arbete för vår natur på www.wwf.se

En resa i djurens fotspårI de båda parkerna Masai Mara i Kenya

och Serengeti i Tanzania pågår året om ett

skådespel av världsklass. I kölvattnet av de

långa regnen, sökandes efter bete, vandrar

enorma hjordar med gnuer, antiloper och

zebror längs en inlärd väg. Samma väg, år

efter år. Hjordarna rör sig i en cirkel mellan

parkerna. Fenomenet kallas ”migrationen”,

och är någonting som den djur- och

naturintresserade inte får missa.

För mer information, se bland annat

www.jambotours.se

Tips!Jorden runt på nätet!

DET FINNS MILJARDER PLATSER att besöka på vår glob. Vissa ligger långt bort, andra precis runt hörnet. Internet har blivit ett smidigt sätt att uppleva världen, oavsett om du fysiskt tar dig dit

eller om du låter världen komma till dig.Vad är klockan just nu i Sao Paolo? www.timezoneconverter.com/

Rätt väg till Ulan Bator? www.timemap.com/ Ta en titt på Milano, eller varför inte sommarstugan

i Småland? www.googleearth.com Är du ung och vill studera eller arbeta

utomlands? www.mytellus.com

UPPTÄCK ANNORLUNDA TRADITIONERTycker du om att stänka vatten på andra? Då kanske du skulle gilla den

indiska Holifestivalen, som firas i början av mars varje år. I hela Indien samlas

människor och tänder stora eldar för att jaga bort de kalla vinternätterna. Men

det som turister främst brukar minnas är det stora färgkrig som utspelar sig

dagen efter på gatorna. Alla springer omkring och häller färgat pulver och

vatten över varandra. Var beredd på att bli blöt. Ingen går säker.

Holifestivalen firas till minne av en legend ur den hinduiska mytologin.

Källa: Indiaexpress

Här finns SEB i världen.

Recept och bild: ARLA

10

sparandeSÅ SER VI PÅ Proffskarriär i fotboll, studier utomlands eller en egen bostadsrätt. Ungdomars drömmar kan se olika ut. Spara i fonder har träffat tre av dem för att prata framtid och sparande. Sparar de några pengar, och i så fall hur?Text OLA WESTBERG Foto JAN NORDBERG (ANNA), egna bilder (JENNY & PHILIP)


JENNY GRABBE 17 år från Umeå, vill se världen före poliskarriären

Att spara pengar inför framtiden är viktigt. Hur man gör det på bästa sätt är Jenny Grabbe däremot osäker på. I framtiden vill hon arbeta med människor på ett eller annat sätt. Men först ska hon ut och se sig om i världen.– Jag gillar att resa och när jag är klar med gymnasiet tänker jag

först arbeta som au pair i USA ett år, för att sedan jobba som reseledare i några år. Längre fram ska jag utbilda mig till polis eller kock.

Jenny Grabbe, 17 år, bor med sin familj i Umeå. Hon går på gymnasiet vid Dragonskolan, där hon läser andra året på sam-hällsvetenskapliga ledarskapsprogrammet. På fritiden spelar hon fotboll i Mariehems SK och i sommar väntar några veckors ferie-arbete som trädgårdsarbetare.

– En tredjedel av pengarna som jag tjänar går till en resa till Turkiet med några kompisar. Resten ska jag spara för att dryga ut studiebidraget under det kommande året.

Jennys Grabbes föräldrar lägger undan en del av studiebidraget till ett långsiktigt sparande i hennes namn. Men vilken sorts sparandet det rör sig om vet hon inte.

– Det är mamma som tar hand om sådant. Jag tror att det är ett vanligt sparkonto, men det kan vara fonder också. Jag vet att hon själv sparar i fonder.

Att spara på rätt sätt är svårt. Jenny Grabbe säger själv att hon inte vet vilket sparande som är bäst. I skolan har det inte förmed-lats någon sådan information.

– Man behöver veta mer. Vilka sparformer är bäst, aktier, fonder eller vad? Och hur gör man egentligen om man vill börja spara?

Man behöver veta mer. Vilka sparformer är bäst,

aktier, fonder eller vad? Och hur gör man egentligen om

man vill börja spara?TIPS! På sidan 12 tipsar SEB:s privatekonom Gunilla Nyström omsparande för ungdomar. Information om hur du gör för att börja spara

i fonder hittar du på sidan 17. Fler bra tips på sparande för alla åldrar

fi nner du på www.seb.se/fonder

11

sparande

ANNA ERICSON17 år från Tullinge, vill utbilda sig till sjukgymnast

När 17-åriga Anna Ericson bestämde sig för att börja ta större ansvar för sina pengar behövde hon information och hjälp. Föräldrarnas råd och ett besök på det lokala bankkontoret hjälpte henne att hitta rätt väg bland alla sparformer.

Informationen på bankernas hemsidor var för svår och i skolan hade vi inte fått någon information, berättar Anna Ericson.

– Privatekonomi borde vara en del av undervisningen i skolan, för pengar och sparande är en viktig del av livet när man blir vuxen.

Efter råd från föräldrarna och banktjänstemännen bestämde hon sig för att öppna ett konto. Där sätts studiebidraget in. Det mer lång-siktiga sparandet får släktingarna ta hand om.

– Farfar sparar åt mig på något slags bankkonto. De pengarna kan jag inte röra förrän jag blir 18. Så småningom ska jag fl ytta hemifrån och då kommer pengarna att behövas till att köpa lägenhet eller möbler.

Anna Ericson bor tillsammans med sin familj i Tullinge utanför Stockholm. På fritiden spelar hon fotboll och är aktiv inom friidrott. Efter att ha drabbats av skador i samband med idrottandet började hon intressera sig för människans kropp på ett nytt sätt. Nu är siktet inställt på att bli sjukgymnast.

Men hon har fl er mål än så. Hon hoppas på att få något av de sommarjobb hon sökt. Pengarna hon tjänar ska sparas och användas till resor. När eller vart hon ska åka är ännu inte bestämt, men resa vill hon. Redan i sommar ska hon till Holland för att spela i en fot-bollsturnering tillsammans med kompisarna i Älvsjö AIK.

– Längre fram i tiden, när jag har fyllt 18, vill jag gärna åka till Colombia. Jag är adopterad därifrån och det känns viktigt att få se det land jag kommer ifrån.


Privatekonomi borde vara en del av undervisningen i skolan...

PHILIP CRUSNER16 år från Mölnlycke, satsar på internationell karriär som hårdrockstrummis

Philip Crusner har två stora intressen, musik och handel. Målen i livet är två. Antingen blir han en internationellt erkänd hårdrockstrummis eller entre-prenör i Nordamerika.

Philip Crusner läser första året vid musikes-tetiska programmet vid Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. En stor del av fritiden går till det egna bandet Crash, där han spelar trummor. Just nu satsar han hårt på bandet och på frågan om drömmar inför framtiden tvekar han inte.

– Om tio år spelar jag tillsammans med mitt band på någon stor arena inför en publik be-stående av hundratusen jublande hårdrockare.

Han har en alternativ plan. Handel. Som 11-åring startade han sitt första företag och efter gymnasiet tänker han läsa vidare på handels-högskola i USA.

– Jag började jobba för att tjäna extra pengar redan när jag var fyra år, och sedan har det rullat på. Blir jag inte framgångsrik i musik-branschen satsar jag på företagande i stället.

Philip Crusner själv har hittills inte sparat några pengar. Varje intjänad krona har haft ett tydligt mål, till exempel att fi nansiera musik-utrustningen.

– Många äldre pratar om att man måste spara pengar. Jag tycker att man ska försöka leva mer i nuet. Visst, i höst har jag funderat på att ta ett extrajobb och lägga undan drygt hälften av inkomsten till USA-resan, men då sparar jag till en speciell grej, inte i största allmänhet.

Helt utan sparkapital är han dock inte.– Farfar sparar i fonder åt mig, men själv har

jag inget intresse åt det hållet. Jag har satsat pengar på aktier och även tjänat en del på det, fast det gör jag mest på kul. Går det bra kan man ju tjäna på det, som jag har gjort, men går det dåligt kan man ju också förlora pengarna. Den vinst jag fi ck på aktierna har gått till att köpa saker, som trumset eller andra prylar till bandet.

Det är kul att se att allesam-mans har tydliga fram-tidsplaner och drivkrafter bakom sitt sparande, säger Gunilla Nyström.

Alla tre ungdomarna har en släkting som sköter det långsiktiga sparandet, och där kan ungdomarna själva bli mer aktiva. Anna, Jenny och Philip borde sätta sig in i hur mycket som sparas och på vilket sätt samt fundera kring hur pengarna är tänkta att användas i framtiden.

– Ta reda på i vilken form pengarna sparas och varför. När behöver ni pengarna och till vad? Sparformen har betydelse för hur stor avkastningen blir. Om pengarna till exempel ska användas till en längre resa inom något år är en kort räntefond eller ett vanligt bankkonto bäst. Om de däremot ska användas till ett köp av bostad längre fram i livet är någon form av aktierela-terat fondsparande mer lämpligt.

MEN ATT SÄTTA SIG IN i olika sparfor-mer är inte så enkelt. Den privat-ekonomiska situationen i Sverige är mer komplex än tidigare. Fler beslut ska fattas och större ansvar tas. 1979 hade endast en halv procent av svensk-arna aktiefonder. I dag äger mer än 90 procent av befolkningen fonder, inte

minst via fondsparandet i PPM och tjänstepensionen.

– Gymnasieskolorna borde ha en obligatorisk kurs i privatekonomi under det sista läsåret. Många ungdo-mar får sina första arbeten direkt efter gymnasiet, och när det orange kuvertet sedan dimper ner i postlådan behöver de ha mer kunskaper än de har i dag. Dels för att förstå informationen, dels för att kunna fatta nödvändiga beslut, säger Gunilla Nyström.

Allt är dock inte skolornas ansvar.

Föräldrar och andra vuxna bör också lära barn och ungdomar att ta ansvar för pengar och prata med dem om hur viktigt det är att spara.

– Det ansvar som skolan behöver ta handlar om aktier och fonder, krediter, borgensförbindelser och pensions-system, vilket en del föräldrar inte vet så mycket om. Föräldrarna bör i första hand lära barn att hushålla med pengar. I det ligger också att lägga undan för framtida konsumtion.

ENLIGT GUNILLA NYSTRÖM är det vik-tigt att lära sina barn att vissa pengar kan man ha kul för, andra lägger man undan på lite halvlång sikt. Sedan fi nns det vissa pengar – eget sparande till en lägenhet eller pengar som föräldrar eller andra anhöriga sparar åt ungdo-marna – som aldrig ska användas till konsumtion utan till större investeringar som exempelvis en bostad.

– Alltför många ungdomar lever ur hand i mun. Ju tidigare ungdomar kommer in i ett sparbeteende, desto bättre ekonomiska förutsättningar kommer de att ha i framtiden.

Anna och Jenny sparar på lite halv-lång sikt – bland annat till resor. De har tankar kring vad de behöver pengar till under det kommande året och sätter sedan undan en del av studiebidraget eller det de tjänat genom extrajobb. På samma sätt kan de göra även i ett

längre perspektiv. Philip anser inte själv att han sparar

pengar i dag, men att ha kvar pengar på ett konto tills han har råd att köpa fl er delar till en musikanläggning är också en form av sparande, om än kortsiktigt, enligt Gunilla Nyström.

– Precis som Philip säger går det att både vinna och förlora pengar på aktier, men vilken risk man tar kan man i mångt och mycket bestämma själv, säger hon och fortsätter:

– Satsar man alla pengar på ett enda

tillväxtföretag tar man en väldigt hög risk. Då har man inte bara satsat på en enda bransch utan även på ett enda bolag. Betydligt lägre risk får man exempelvis genom att spara i global-fonder. Då investeras pengarna i bolag som är spridda över hela världen och verkar inom olika branscher.

ETT TIPS ÄR ATT FUNDERA på viktiga investeringar som kan komma senare i livet, och att redan nu börja sätta undan pengar till dessa. Så småningom kommer ungdomarna att fl ytta hemi-från och då kanske valet står mellan att hyra och köpa lägenhet.

– Att äga sin egen bostad är för många det bästa sättet att skapa sig en stabil ekonomisk grund. Över tiden brukar bostäder stiga i värde, och en kontantinsats på ett par hundra tusen kronor ger ofta betydligt större avkast-ning än om man hyr sin bostad och har ett sparande vid sidan om. Men man måste vara medveten om att bostads-marknaden är just en marknad. Det betyder att det kan komma perioder när bostadspriserna faller. Därför måste man vara långsiktig.

12

Privatekonomen ger råd”Sätt er in i ert långsiktiga sparande och börja fundera på hur och när pengarna ska användas.” De råden ger SEB:s privatekonom Gunilla Nyström till de tre ungdomar som Spara i fonder träffat. Text OLA WESTBERG


Föräldrarna bör i första hand lära barn att hushålla med pengar.

Så ser vi på sparande fortsättning

Såvida inget annat anges, tillhör informationen i detta dokument Fidelity och informationen får ej ändras utan särskild överenskommelse med Fidelity. Fidelity Funds SICAV är ett öppet fondbolag med säte i Luxemburg. Investeringar i Fidelity Funds börgöras med utgångspunkt från informationen i det vid var tid gällande prospektet och den senaste hel- eller halvårsrapporten, som kan erhållas avgiftsfritt från vårt service-center för Europa i Luxemburg. I vissa länder, och för vissa typer av investeringar,är transaktionskostnaderna högre och likviditeten lägre än andra länder. Det kan också finnas begränsade möjligheter att finna alternativa vägar att hantera penningflöden, speciellt där investeringsfokus är på små och medelstora företag. I fonder somär specialiserade på sådana länder och investeringstyper, kan speciellt stora transaktioner få en större påverkan på kostnaderna att driva fonden än liknande transaktioner i större fonder. Eventuella investerare bör ha detta i åtanke när man väljer fonder.Fidelity lämnar endast information om de produkter som erbjudes och tillhandahåller följaktligen inte rådgivning med utgångspunkt från förutsättningarna i enskilda fall. Fidelity Investments International är registrerat hos FSA (the Financial ServicesAuthority) i Storbritannien. Publicerad av Fidelity Investments International, Oakhill House, 130 Tonbridge Road, Hildenborough, Tonbridge, Kent TN11 9DZ. CB25159

Visste du att SEB har valt ut flera fonder från Fidelity som de anser

kompletterar deras eget fondutbud på ett bra sätt. Att SEB har valt just

Fidelity tror vi beror på vår uttalade strävan att aldrig lämna något åt

slumpen när vi väljer ut aktier för våra fonder. För att lyckas har vi mer än

460 analytiker och fondförvaltare runt om i världen som varje

dag träffar bolag för att nå vårt mål – att konsekvent ge en

bättre avkastning än index. Det kan också ha att göra med

att vi utsetts till årtiondets fondförvaltare av Investment

Week.* Så om du vill dra nytta av Fidelitys erfarenhet och

globala resurser, varför inte titta närmare på Fidelity Funds – International

Fund som finns i SEBs utbud. Boka ett möte med en rådgivare på ditt

lokala bankkontor så kan de säkert berätta mer.

*Investment Week Fund Manager of the Year Award 2005.

**Fonderna ingår i Fidelity Funds SICAV

SEB har speciellt valt ut följandefonder från Fidelity:**

International Fund

Asian Special Situations Fund

European Smaller Companies Fund

Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Fondandelars värde kan såväl öka som minska och investerare kan förlora detinvesterade beloppet. Värdet av fondandelarna kan öka eller minska till följd av förändringar i växelkursen för den valuta fonden är noterad i.

Vad är ett smart val för dig?

Veckans hetaste fond

Årtiondets fondförvaltare

I samarbete med:

Job No: Publication: Size: Ins date: Proof No: The Network Tel: 020 7291 4700 Fax: 020 7291 472238157_16 SEB Mag 297x210 TBC 1

Såvida inget annat anges, tillhör informationen i detta dokument Fidelity och informationen får ej ändras utan särskild överenskommelse med Fidelity. Fidelity Funds SICAV är ett öppet fondbolag med säte i Luxemburg. Investeringar i Fidelity Funds börgöras med utgångspunkt från informationen i det vid var tid gällande prospektet och den senaste hel- eller halvårsrapporten, som kan erhållas avgiftsfritt från vårt service-center för Europa i Luxemburg. I vissa länder, och för vissa typer av investeringar,är transaktionskostnaderna högre och likviditeten lägre än andra länder. Det kan också finnas begränsade möjligheter att finna alternativa vägar att hantera penningflöden, speciellt där investeringsfokus är på små och medelstora företag. I fonder somär specialiserade på sådana länder och investeringstyper, kan speciellt stora transaktioner få en större påverkan på kostnaderna att driva fonden än liknande transaktioner i större fonder. Eventuella investerare bör ha detta i åtanke när man väljer fonder.Fidelity lämnar endast information om de produkter som erbjudes och tillhandahåller följaktligen inte rådgivning med utgångspunkt från förutsättningarna i enskilda fall. Fidelity Investments International är registrerat hos FSA (the Financial ServicesAuthority) i Storbritannien. Publicerad av Fidelity Investments International, Oakhill House, 130 Tonbridge Road, Hildenborough, Tonbridge, Kent TN11 9DZ. CB25159

Visste du att SEB har valt ut flera fonder från Fidelity som de anser

kompletterar deras eget fondutbud på ett bra sätt. Att SEB har valt just

Fidelity tror vi beror på vår uttalade strävan att aldrig lämna något åt

slumpen när vi väljer ut aktier för våra fonder. För att lyckas har vi mer än

460 analytiker och fondförvaltare runt om i världen som varje

dag träffar bolag för att nå vårt mål – att konsekvent ge en

bättre avkastning än index. Det kan också ha att göra med

att vi utsetts till årtiondets fondförvaltare av Investment

Week.* Så om du vill dra nytta av Fidelitys erfarenhet och

globala resurser, varför inte titta närmare på Fidelity Funds – International

Fund som finns i SEBs utbud. Boka ett möte med en rådgivare på ditt

lokala bankkontor så kan de säkert berätta mer.

*Investment Week Fund Manager of the Year Award 2005.

**Fonderna ingår i Fidelity Funds SICAV

SEB har speciellt valt ut följandefonder från Fidelity:**

International Fund

Asian Special Situations Fund

European Smaller Companies Fund

Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Fondandelars värde kan såväl öka som minska och investerare kan förlora detinvesterade beloppet. Värdet av fondandelarna kan öka eller minska till följd av förändringar i växelkursen för den valuta fonden är noterad i.

Vad är ett smart val för dig?

Veckans hetaste fond

Årtiondets fondförvaltare

I samarbete med:

Job No: Publication: Size: Ins date: Proof No: The Network Tel: 020 7291 4700 Fax: 020 7291 472238157_16 SEB Mag 297x210 TBC 1

★ ★ ★ ★ ★


Det bästa är att hitta ett bolag som ingen annan har upptäckt.

Det tjänar man mest på.

DRYGT EN MILJON svenskar har andelar i de läkemedels- och bioteknikfonder som Henrietta Theorell Malmsäter förvaltar. Och hon är extremt intresserad av sitt arbete.

– Jag gjorde mina första aktieaffärer när jag var 16 år och tyckte redan då att det var fascinerande att man kan tjäna pengar på att investera i aktier.

Vi träffas på SEB Fonder i Stockholm, med utsikt över Sergels Torg. Hit kom Henrietta Theorell Malmsäter 1993, direkt efter sin examen från Handels-högskolan. Egentligen hade hon tänkt bli revisor, men så sökte SEB medarbetare som kunde läras upp till fondförvaltare. På den vägen är det.

Till en början arbetade Henrietta Theorell Malmsäter enbart med svenska fonder, främst inom skogsindustri.

Efter tre år blev hon internrekryterad till medicinsk teknik och 1999, vid 29 års ålder, utsågs hon till chef för SEB:s Läke-medels- och bioteknikfonder.

Hur ser din arbetsdag ut?– Varje dag, året runt, går jag igenom

portföljen och gör justeringar, även på semestern eller om jag är på tjänsteresa. Mycket tid går åt till att läsa, allt från tidningsartiklar till e-post från andra analytiker och information från företag. Vi tittar också på forskningsresultat från hela världen.

Varje år besöker hon omkring 50 före-tag, träffar ännu fler företagsledningar och skaffar sig detaljinformation. Sedan lägger hon och teamet pussel av informa-tionen och räknar ut hur mycket aktierna är värda.

– Handlar det exempelvis om forsk-ningsprojekt som befinner sig i ett tidigt stadium måste vi räkna ut sannolikheten för att projekten i fråga ska bli av och vad de i så fall ska vara värda. Till vår hjälp har vi en rådgivande läkare som tittar på den vetenskapliga delen av projekten.

Arbetet är tidskrävande, och färdig blir man egentligen aldrig. Det finns alltid nya saker att titta på, sällan hinner man ikapp och kan känna full kontroll. Det får man leva med, menar Henrietta Theorell Malmsäter.

– Mitt mål är att vara bättre än konkur-renterna. Jag är alltid hungrig på att hitta

nya saker. Det bästa är att hitta ett bolag som ingen annan har upptäckt. Det tjänar man mest på. Men det är inte bara de aktuella börskurserna som är intressanta. Henrietta Theorell Malmsäter tittar mycket på långsiktiga trender.

– Det är viktigt att ha överblick och se vart börsen är på väg. Bioteknikfonderna har under flera år gått upp, exempelvis steg vår bioteknikfond med 48 procent förra året. Men de har gått lite för bra lite för länge, och därför var det väntat att kurserna vände ner som de gjorde nu under våren.

Vilken är din viktigaste drivkraft?– Att tjäna pengar åt andelsägarna.

Förra året var SEB:s bioteknikfond Europas bästa. En drivkraft är också den härliga känslan när jag hittat någon rolig liten aktie som går uppåt. Då sitter jag vid skärmen och skrattar. Om jag däremot misslyckas blir jag sur. Jag kan visserligen inte ansvara för om det blir börsnedgång, men det är min sak att se till att vi är bättre än konkurrenterna.

Det mesta av jobbet handlar om erfa-renhet. Man lär sig efter hand att hantera en så stor aktieportfölj, men det finns några egenskaper som är bra att ha som förvaltare:

– Man bör vara naturligt skeptisk, våga göra egna analyser och ha själv-förtroende nog att hålla fast vid sin linje – inte snegla på andra och vingla hit och dit.

Därutöver bör man vara nyhetsfana-tiker och ha bra koll på sina analytiska modeller. Henrietta Theorell Malmsäter rekommenderar alla som vill bli förval-tare att handla med aktier privat.

– Det måste inte vara i stor skala, men man förstår bättre hur systemet fungerar om man har viss egen erfarenhet. Jag har intervjuat en väldig massa folk som sökt jobb här. Vissa säger att de är jätteintres-serade av att jobba här, men att de inte själva har eller någonsin har haft några aktier. Då blir jag skeptisk – finns intresset eller är det något annat de söker?

– Däremot är det svårt att med en gång avgöra om någon har talang för jobbet. Ett års framgång kan bero på tur. Hur bra man egentligen är visar sig först efter ett par år.

SPARA I FONDER NR 2, 2006 15

Henrietta Theorell MalmsäterÅlder: 36Bor: I centrala Stockholm tillsammans med maken, bonusdottern Emma och två katter.Gillar allra mest: Att resa, har hittills besökt 32 länder ”Men jag är väldigt bekväm av mig. Är ingen ryggsäcksresenär”.Gillar även: Vattensporter – segling, vattenskidor och dykning (fast helst inte i Sverige).För övrigt: Farfar Hugo Theorell fick nobelpriset i medicin 1957. ”Jag är väldigt stolt över min farfar, men det är ingenting jag själv brukar berätta om. Jag har noterat att i Tyskland är journalister alltid väldigt intresserade och informerade om farfars Nobelpris”.Tjänar: Fast lön plus ett vinstdelningssystem.

FÖRVALTARE MED HELA VÄRLDEN SOM ARBETSPLATSEn fondförvaltare måste våga göra egna analyser, ha självförtroende nog att hålla fast vid sin linje och ständigt vara på jakt efter nyheter. Har man dessutom 8 miljarder att ansvara för gäller det att hålla huvudet kallt. Det gör Henrietta Theorell Malmsäter, en av Sveriges få kvinnliga fondförvaltare. Text KRIS JOHNSON foto JAN NORDBERG

Konjunkturpilarna pekar fortfarande uppåt på

de flesta håll i världen. Under 2007 förväntar vi oss

dock en viss tillväxt- dämpning, främst i USA.

Text ROGER TÖRNKVIST

Fortsatt styrka för den GLOBALA EKONOMIN

Marknadssyn

DEN GLOBALA EKONOMIN befinner sig i en positiv fas, där de olika regionerna ger varandra draghjälp. Tillväxten i USA är ännu stark. Näringslivet i Tysk-land har under det senaste året uppvisat ett allt positivare stämningsläge, och även i de politiskt plågade länderna Italien och Frankrike förbättras konjunkturen. I Japan expanderar både exporten och den inhem-ska efterfrågan i god takt. Investeringar, bostadsbyggande och privatkonsumtion är alla motorer som driver tillväxten. Tillväxt-marknaderna utvecklas mycket väl, och de nordiska ekonomierna fortsätter växa i snabb takt. När den amerikanska ekono-min, som ligger främst i konjunkturcykeln, förväntas bromsa in under 2007, finns för-utsättningar för andra länder att ta vid.

DEN GYNNSAMMA MAKROEKONOMISKA miljön i världen återspeglas i företagens vinster. Dessa fortsätter att stiga och det finns goda möjligheter för ytterligare uppjusteringar av vinstprognoserna. Ska börserna orka klättra vidare krävs dock inte bara högre vinster. Det är dessutom viktigt att dessa inte redan är medräknade i dagens värderingar. Dessbättre tycks så inte vara fallet. Värderingen på marknader såsom Sverige, Europa och USA befinner sig på intressanta nivåer. Sammantaget har vi en långsiktigt positiv syn på aktiemark-naden.

Under försommaren blev vi påminda om hur nyckfull aktiemarknaden kan vara. Trots att flertalet faktorer talade för stigan-de börskurser kom en period fylld av oro och rejält skakig utveckling. De fonder som drabbades hårdast var de med inriktning


mot tillväxtmarknaderna Asien, Östeuropa och Latinamerika. Det vill säga samma fonder som under flera år stigit kraftigt i värde. Detta trots att den ekonomiska ut-vecklingen fortfarande är påtagligt stark i regionerna.

Varför blev det så? En förklaring är det vi kallar sentiment, alltså stämningsläget på marknaden. Det finns många faktorer som kan utlösa sådana humörsvängningar. Ekonomisk statistik, signaler från olika bolag eller yttre händelser som natur- katastrofer och terrordåd är några exem-pel. Noterbart är att reaktionerna på det in-träffade sällan går att förutse och att kasten ofta är tvära och i många fall överdrivna. Den utlösande faktorn för nedgången som startade i maj var att den amerikanska inflationen var högre än väntad.

MOT DENNA BAKGRUND finns anledning att upprepa det budskap vi förmedlade i förra numret av Spara i fonder, nämligen vikten av rebalansering. Marknadsrörelser medför att din portfölj ändrar utseende även om du inte aktivt genomför några förändringar. Det innebär att risknivån ändras. Därför är det viktigt att du löpande går igenom din portfölj, gärna tillsammans med någon av SEB:s licensierade råd- givare, för att anpassa risknivån. Den försiktige eller kortsiktige fondspararen bör ha en hög andel räntefonder eller hedgefond-i-fonder. Den mer långsiktige eller riskbenägne kan ha en större andel aktiefonder. Det viktiga är att risknivån ska vara ett medvetet beslut och inte en slump-artad följd av marknadsrörelserna. Mer råd kring hur du bör hantera din fondportfölj finner du i Fondskolan på sidan 18.

Fortsatt styrka för den GLOBALA EKONOMIN SPARA I FONDER24 TIMMAR OM

DYGNETATT MÅNADSSPARA I FONDER handlar om att nå sitt mål – att ha en plan som successivt tar dig allt närmare det du längtar efter. Fördelen med att månadsspara är att små belopp blir stora betydligt fortare än du tror. Med automatisk överföring blir det enkelt att lägga undan en buffert eftersom pengarna dras direkt från ditt konto, utan att du behöver tänka på det. Så här kan du enkelt spara i fonder:

VIA INTERNETOm du är ansluten till Internetkontoret kan du sköta ditt sparande därifrån. På Internet kan du enkelt öppna fondkonto, börja månadsspara och själv förändra fördelningen av ditt sparande.

VIA TELEFONRing 0771-365 365 om du har frågor eller vill ha råd och tips kring ditt fondsparande, öppet dygnet runt.

BESÖK SEBDin rådgivare och personalen på ditt bank-kontor kan hjälpa dig med alla ärenden som gäller ditt sparande.

ÄR DU UPPDATERAD PÅ MARKNADEN?På www.seb.se/fonder kan du alltid hitta uppdaterad information om SEB:s fonder. Där kan du även anmäla dig för prenumeration av Fondguiden – helt gratis. Från och med hösten 2006 kommer du dessutom att kunna prenumerera på Fondbrevet. Fondbrevet ger dig djupare fondkunskaper, SEB:s marknadssyn och portföljförslag. Både Fondguiden och Fondbrevet kommer ut en gång i månaden.

GÖR SÅ HÄR: Gå in på www.seb.se/fonder och klicka på Marknadssyn och råd. Välj därefter den tjänst som du vill prenumerera på.

BASFONDER

SEB Fond i Fond BalanseradFonden placerar i olika aktie-, ränte- och hedgefonder. Genom att fonden placerar cirka 50 procent i aktiefonder och resten i övriga fonder får du en bred bas i din portfölj.

SEB GlobalfondFonden placerar i aktier över hela världen och är därför lämplig som grund i aktiedelen av din fondportfölj.

SEB EuropafondEn bred fond som placerar på ett stort antal börser inom alla EU- och EES-länder inklusive de nya EU-länderna och Sverige. Förvaltarna letar mycket bland medelstora och lite mindre bolag, eftersom dessa ofta är mindre genomlysta.

KRYDDFONDER

Goldman Sachs BRICs PortfolioFonden investerar i fyra av de snabbast växande tillväxtekonomierna i världen – Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Risken för stora kurssvängningar är hög och fonden bör därför endast användas som krydda i portföljen.

JF Pacific Equity FundFonden placerar till cirka hälften i Japan och till resterande del i Stillahavsregionen inklusive Australien och Nya Zeeland. Investeringarna görs främst i stora företag i regionen och med fokus på de som har goda möjligheter till långsiktig tillväxt.

SEB Sverigefond SmåbolagFonden ger en intressant exponering mot små och medelstora bolag på den svenska aktiemarknaden. Investeringar i mindre bolag medför ofta en högre risk än för stora bolag, men samtidigt större möjligheter.

INTRESSANTA FONDER JUST NU:

FondförslagRoger Törnkvist

FONDSTRATEG PÅ SEB

17SPARA I FONDER NR 2, 2006

ATT SKAPA EN FONDPORTFÖLJ handlar om att kombinera olika fonder med hög respektive låg risk så att de tillsammans speglar dina förväntningar på avkastning och risk. En basfond har som adelsmärke att den har en bred placeringsinriktning. Det innebär att riskerna sprids mellan flera

olika marknader eller tillgångsslag. Nedan presenteras närmare hur du kan använda dig av global- och blandfonder som bygg-stenar i din fondportfölj.

GLOBALFONDER MED MÅNGA ANSIKTENGlobalfonder är ett exempel på en

utmärkt bas för aktiedelen i ditt fondspa-rande. Dessa fonder ger god riskspridning då de investerar i världens alla större aktie-marknader och valutor. Främsta skälet till att placera på utländska marknader är att de olika marknadernas avkastningsmönster

skiljer sig åt, vilket skapar en bättre rela-tion mellan avkastning och risk. Även om de stora börserna börjar gå allt mer i takt med varandra är skillnaderna ändå till-räckligt stora för att det ska finnas starka skäl att placera på olika marknader.

GLOBALFONDER SKILJER SIG ÅT både vad gäller förvaltningsinriktning och förvalt-ningsstil. Det kan därför vara en god idé att kombinera olika globalfonder i ett fondsparande. Förvaltningsinriktningen talar om vilken storlek bolagen har som fonden investerar i. Vissa fonder är inrikta-de mot små och medelstora bolag, medan andra enbart investerar i stora bolag. En del fonder investerar i alla bolagsgrupper. Förvaltningsstilen är också något som skiljer globalfonder åt. Man brukar ibland tala om value, blend och growth. Enkelt uttryckt betyder det att en del fonder foku-serar på tillväxtorienterade bolag (growth), andra på värdebolag (value) och en tredje grupp på en kombination av dessa två stilar (blend). Eftersom globalfonderna i SEB:s utbud har olika förvaltningsstilar

18

På samma sätt som ett hus behöver en fast grund att stå på behöver din fondportfölj en bra bas som du kan bygga vidare på. Global- och blandfonder är

utmärkta byggstenar när du skapar en bas i ditt fondsparande. Text SIMON SUNDQVIST Illustration SPARKFORCE

Fondskolan

Basfonder har alltid en viktig plats att fylla i en väl sammansatt fondportfölj.

SÅ BYGGER DU EN

Bra bas i portföljen


med lågriskplaceringar som räntefonder och hedgefond-i-fonder för att skapa en god balans mellan risk och avkastning i din totala fondportfölj. Du kan även krydda aktiedelen med smala och mer specialise-rade fonder som sektor-, tillväxtmarknads- eller länderfonder.

En blandfond å sin sida kan fungera som bas för hela din fondportfölj och behöver inte nödvändigtvis kompletteras med andra fonder. Men genom att addera andra fon-der har du möjlighet att ytterligare justera relationen mellan risk och avkastning i portföljen. Till räntedelen kan du exempel-vis lägga till hedgefonder, och aktiedelen kan du krydda med tillväxtmarknads- eller sektorfonder.

Basfonder har alltid en viktig plats att fylla i en väl sammansatt fondportfölj. När det blåser mycket på världens börshav kan det vara en god idé att styra skutan mot säkrare hamnar och bredda portföljen. Efter flera år av kraftiga kursuppgångar är det klokt att se över risknivån i ditt spa-rande. Genom att exempelvis rebalansera* portföljen kan du sänka risken och säker-ställa vinster.

*Du kan läsa mer om rebalansering i Fondskolan på Internet www.seb.se/fonder

USA VÄGER TUNGTDet är inte ovanligt att globalfonder investerar hälften av fondens tillgångar på USA-marknaden. Det är en konsekvens av att USA fortfarande är världsekonomins draglok nummer ett och står för cirka 50 procent av vikten i världsindex, MSCI World. En del globalfonder investerar dock inte på tillväxtmarknader såsom Indien och Kina, vilket gör att det kan vara en god idé att krydda ditt sparande i globalfonder med en mindre del tillväxtmarknadsfonder.

19

Simon Sundqvist EKONOM OCH SKRIBENT PÅ SEB

SEB Världenfond Normalt placerar fonden 70 procent i aktier och 30 procent i räntor. Hälften av aktiedelen placeras i Sverige och andra hälften utomlands. Räntedelen placeras främst i Sverige.

SEB Trygg PlaceringsfondNormalt sett är 40 procent av fondens tillgångar placerade i aktier och 60 procent i räntor. Hälften av aktiedelen placeras i svenska aktier och den andra hälften i utländska. Räntedelen placeras uteslutande i svenska räntebärande värdepapper.

SEB Fond i Fond BalanseradFond i fond betyder att förvaltaren placerar fondens

tillgångar i andra underliggande fonder. Normalt sett

placerar fonden hälften i aktiefonder och hälften

i räntefonder. Förvaltaren har även möjlighet att

investera i hedgefonder.


GLOBALFONDER SOM BAS ❋ Globalfonder är en utmärkt bas för

aktiedelen i din fondportfölj.

❋ En placering i globalfonder bör kompletteras med lågriskplaceringar såsom räntefonder och hedgefond-i-fonder.

❋ Globalfonder ger god riskspridning i dina aktieplaceringar då de investerar i världens alla hörn.

❋ Det kan vara stora skillnader mellan olika globalfonder.

❋ Det kan vara en god idé att skapa en bas av flera globalfonder.

BLANDFONDER SOM BAS ❋ Blandfonder kan vara lämpliga som

bas för hela din fondportfölj.

❋ Blandfonder är ett enkelt och bekvämt sätt att spara och passar dig som kanske bara vill ha en fond i din portfölj.

❋ Utmärkande för blandfonder är att de investerar i såväl aktier som räntor.

❋ Blandfonder skiljer sig åt, främst vad gäller inriktning och fördelning mellan aktier och räntor.

❋ Ju längre sparhorisont du har, desto högre aktieandel bör du välja.

Lilla Fondskolan:

Småb

olag

Med

elst

ora

bola

gSt

ora

bola

g

och inriktningar kan de med fördel kombi-neras i en fondportfölj. I stället för att välja en globalfond kan du alltså skapa en bas av flera.

BLANDFONDER GER STABILARE UTVECKLINGBlandfonder är en smidig och enkel

placeringsform som kombinerar räntors trygghet med aktiers möjligheter. Utmär-kande för blandfonder är att de investerar i såväl aktier som räntor och ibland även i andra tillgångsslag. De kan därför vara lämpliga som bas för hela din portfölj och passar dig som kanske bara vill placera i en enda fond. Genom att placera i blandfonder får du en stabilare kursutveckling och lägre risk jämfört med om hela kapitalet placeras i aktiefonder. En placering i blandfonder kommer inte att tillhöra de absoluta vin-narna, men inte heller de största förlorarna.

Blandfonder skiljer sig åt, främst vad gäller inriktning och fördelning mellan aktier och räntor. Ju större aktieandel en blandfond har, desto högre är risken och svängning-arna i fondvärdet. En större aktieandel ger dock möjlighet till högre avkastning på lång sikt. Det finns ingen universallösning för hur stor del aktier respektive räntor du bör välja. Fördelningen beror på vilken risk du är beredd att ta och hur länge du tänker spara pengarna. Generellt kan man dock säga att ju längre sparhorisont du har, desto högre aktieandel bör du ha i din fondportfölj. ATT TÄNKA PÅ NÄR DU BYGGER DIN FONDPORTFÖLJ

När du bestämt dig för vilken bas du önskar har du sedan möjlighet att kom-plettera och krydda portföljen med andra fonder. En globalfond bör kompletteras

SEB Globalfond - Lux ack,

SEB Globalfond Chans/Risk,

Goldman Sachs Global Equity,

Merill Lynch Global Equity Diversified,

SEB Etisk Globalfond - Lux utd

ACM Global Growth Trends, Fidelity International

Merrill Lynch Global Small Cap Merrill Lynch Global Opportunities

EXEMPEL PÅ BLANDFONDER I SEB:s FONDUTBUD:

Value Blend Growth

I vårt utbud av globalfonder ingår både fonder från en stark egen globalförvaltning och fonder förvaltade av några av världens främsta internationella förvaltare.

KATEGORISERING AV SEB:S UTBUD AV GLOBALFONDER:

Håll utkik efter globala fondnyheter i höst.

BREV: I förra numret av Spara i fonder skrev ni om rebalan-sering. Jag förstod inte er ut-räkning, var inte skatten på 30 procent glömd?Hälsningar J.A.

SVAR: Det stämmer att när du säljer fonder med vinst får du som sparare betala 30 procent i skatt på kapitalinkomsten. Det gäller dock enbart vid direktsparande i fonder. Vid sparande i fondförsäkring och IPS kan du byta och sälja fond-andelar utan att betala skatt* på vinsten. Vi ber om ursäkt för att vi inte var mer tydliga på den punk-ten i rebalanseringsexemplet.Redaktionen

* För sparande i fondförsäkring och IPS tas det i stället ut en särskild schablonskatt som tas ur värdet av sparandet enligt en särskild beräkning och betalas in av försäkringsbolaget eller spar-institutet.

Brev: Jag kan inte se att så kallad riskspridning hjälper när en global krasch i ekonomin in-träffar, vilket troligen sker inom fem år. Att långsiktigt investera i aktiefonder kommer sannolikt att visa sig vara en effektiv form av kapitalförstöring.Hälsningar R.A.

SVAR: Historiskt, 1919 och framåt, har aktier gett betydligt bättre avkastning än räntebärande placeringar. En tillbakablick visar dock även på betydande skillnader i avkastning mellan olika tidspe-rioder. När kraftiga kursfall har inträffat på världens börser kan det ta många år innan förlusterna är återhämtade. Genom att sprida riskerna mellan olika marknader och tillgångsslag har din portfölj bättre förutsättning att stå emot börsnedgångar.Om en global börskrasch kommer att inträffa eller inte är omöjligt att veta och inget vi vill spekulera i.Redaktionen

BREV: Är alla fondbolagens avgifter avdragna i fondkurserna som man hittar till exempel i tidningen?Hälsningar K.M.

SVAR: Ja, avgifterna är alltid avdragna från den fondkurs (så kallad NAV-kurs) som redovisas dagligen från fondbolaget. Redaktionen

Har du frågor till redaktionen? Skicka dem till [email protected], eller till SEB Fonder, Spara i fonder, ST S4, 106 40 Stockholm

20

ANNE SEVING Bor: StockholmÅlder: 51 år

1. Det är smidigt och jag märker inte av det. Pengarna förs ju över automatiskt och eftersom summan är liten känns den inte jobbig att avstå.2. Jag ville ha en riskspridning i min portfölj, som tidigare bara bestod av aktier.3. Målet är möjligtvis en resa. Annars känns det tryggt att ha ett buffertsparande.

CECILIA LÖNNBor: UmeåÅlder: 25 år

1. Det är det enklaste sättet att spara på. Den stående överföringen gör att jag inte märker att pengarna ”försvinner”. Dessutom blir riskfördelningen bättre än vid engångsinsättningar.2. Främst på grund av att det är så lätt att spendera pengarna. När jag väl hade bestämt mig för att börja månadsspara gick det snabbt att ordna den stående överföringen själv via Internet.3. Främst för att ha en buffert, men gärna också en resa.

UZIEL KOHANZADA Bor: NorsborgÅlder: 65 år

1. Det är en god vana och en bra investering.2. Jag såg reklam om månads-sparande och märkte snabbt att det var ett enkelt sätt att spara på. Ingen handpåläggning behövs, allt går med automatik.3. För mig är målet att ha kapital lättillgängligt. Hittills har jag använt avkastningen bland annat som aktiekapital, när jag öppnade ett aktiebolag, och lån till barnen.

BYGG UPP EN BUFFERT FÖR OVÄNTADE UTGIFTER– börja månadsspara redan i dag!

Att månadsspara i fonder är ett utmärkt sätt att spara på, oavsett om ditt mål är ett torp på landet, en tryggare pension eller att få uppleva fotbolls-VM 2010 på plats i Sydafrika. Pengarna växer ofta fortare än du tror, dessutom sprider du riskerna.

Månadssparande i fonder är en enkel och smidig sparform och fördelarna är många. Dels slipper du ta en aktiv del i fondsparandet – överföringarna sker från ditt bankkonto och fondköpen går med automatik. Dels ger ett regelbundet sparande goda resultat på sikt – pengarna växer ofta fortare än du tror.

En annan fördel är att du sprider riskerna. Då fondandelarna köps regelbundet jämnas kurssvängningar till viss del ut över tiden. På lång sikt är det därför många gånger mer lönande att ha ett regelbundet sparande än att alltid försöka hitta rätt köptillfälle.

Innan du sätter igång kan det vara en god idé att ställa dig följande frågor:

❋ Vilken risk är jag beredd att ta?❋ Vad är målet med mitt sparande?❋ Hur mycket pengar kan jag spara varje månad?❋ Hur länge vill jag spara?

Mer information hittar du på www.seb.se/fonder

Text CECILIA ROJEK CERNY

1) Varför månadssparar du?2) Vad fick dig att börja spara?3) Vad är målet med ditt sparande?

3FRÅGOR

Från vänster Mirjam och Josefa Kohanzada, Uziel sitter längst till höger.

Brev till redaktionen


Den stående överföringen gör att jag inte märker att pengarna ”försvinner”.

Brev och tipsREDAKTÖR: CECILIA ROJEK CERNY OCH SIMON SUNDQVIST

GS BRICs PortfolioInvest in the four powerhousesof the future

In partnership with Goldman Sachs Asset Management

We have chosen to partner with Goldman Sachs Asset Management because weshare the same goal: to provide customised investment solutions for our clients.We also believe that the expertise behind your fund is as important as the namein front of them.

The BRICs concept was conceptualised by Goldman Sachs in 2001, when the firm identified Brazil, Russia, India and China as predicted key drivers of the futureglobal economy. The newly launched GS BRICs Portfolio is designed to offer ourinvestors the chance to participate in an exciting opportunity: to tap into thetremendous growth potential of the four BRICs economies.

Emerging markets securities may be less liquid and more volatile and are subject to a number of additional risks, including but not limited to currency fluctuations and political instability. Shares of the Goldman Sachs Funds are issuedsolely on the basis of information set out in the current Offering Circular of Goldman Sachs Funds, SICAV, which is available free of charge at the Fund’s registered office. Prospective investors should review the Offering Circularcarefully and consult their financial adviser before investing to determine that an investment in the Fund would be suitable for them. Past performance is not a guide to future performance and the value of investments and the incomederived from them can go down as well as up. Future returns are not guaranteed and a loss of principal may occur. Investing in the Funds involves risks, including those arising from stock and bond markets, and currency exchangerate and interest rate volatility. Because the return and principal value of an investment in the Funds will fluctuate with changes in market conditions, an investor’s Shares, when redeemed, may be worth more or less than theiroriginal cost. Investors may also incur a sales charge when purchasing Shares, as a result of which, in the absence of investment returns, investors will not get back the amount invested. If the Funds are denominated in a currencyother than that in which the majority of the investor’s assets are held, the investor should be aware that changes in rates of exchange may affect the value of their investment independently of the value of the Funds’ underlyingassets. Shares of the Funds have not been registered under the US Securities Act of 1933, as amended (the “Act”), or any state securities laws. Consequently, Shares of the Funds may not be offered or sold to or for the benefit of anyUnited States person. Further, if you have requested information regarding the Funds while you are in the United States, you represent that (1) you are either a “Qualified Institutional Buyer” (as defined in Rule 144A under the Act) or(2) an “Accredited Investor” (as defined in Rule 501(a) under the Act). Furthermore, you agree that you will not transfer Shares of the Funds except in compliance with applicable securities laws, including the Act, and in compliancewith the applicable restrictions in the Fund’s governing documents. The Goldman Sachs Funds, domiciled in Luxembourg, are collective investment schemes recognized under section 264 of the United Kingdom Financial Services andMarkets Act 2000. Pursuant to this recognition, the Funds may be promoted to the public in the United Kingdom by persons authorized to conduct investment business. This document has been communicated outside of the UnitedStates by Goldman Sachs International, Peterborough Court, 133 Fleet Street, London, EC4A 2BB, authorized and regulated by the Financial Services Authority, and is approved for use in the United States by Goldman Sachs & Co. Thisdocument does not constitute a solicitation in any jurisdiction in which such a solicitation is unlawful or to any person to whom it is unlawful. Moreover, this document neither constitutes an offer to enter into an investment agreementwith the recipient of this document nor an invitation to respond to the document by making an offer to enter into an investment agreement. Opinions expressed are current opinions as of the date appearing in this material only.

2527 A4 GSAM-SEB BRICs Ad.2nd:A4 28/6/06 10:42 Page 1

Brev till redaktionen

GS BRICs PortfolioInvest in the four powerhousesof the future

In partnership with Goldman Sachs Asset Management

We have chosen to partner with Goldman Sachs Asset Management because weshare the same goal: to provide customised investment solutions for our clients.We also believe that the expertise behind your fund is as important as the namein front of them.

The BRICs concept was conceptualised by Goldman Sachs in 2001, when the firm identified Brazil, Russia, India and China as predicted key drivers of the futureglobal economy. The newly launched GS BRICs Portfolio is designed to offer ourinvestors the chance to participate in an exciting opportunity: to tap into thetremendous growth potential of the four BRICs economies.

Emerging markets securities may be less liquid and more volatile and are subject to a number of additional risks, including but not limited to currency fluctuations and political instability. Shares of the Goldman Sachs Funds are issuedsolely on the basis of information set out in the current Offering Circular of Goldman Sachs Funds, SICAV, which is available free of charge at the Fund’s registered office. Prospective investors should review the Offering Circularcarefully and consult their financial adviser before investing to determine that an investment in the Fund would be suitable for them. Past performance is not a guide to future performance and the value of investments and the incomederived from them can go down as well as up. Future returns are not guaranteed and a loss of principal may occur. Investing in the Funds involves risks, including those arising from stock and bond markets, and currency exchangerate and interest rate volatility. Because the return and principal value of an investment in the Funds will fluctuate with changes in market conditions, an investor’s Shares, when redeemed, may be worth more or less than theiroriginal cost. Investors may also incur a sales charge when purchasing Shares, as a result of which, in the absence of investment returns, investors will not get back the amount invested. If the Funds are denominated in a currencyother than that in which the majority of the investor’s assets are held, the investor should be aware that changes in rates of exchange may affect the value of their investment independently of the value of the Funds’ underlyingassets. Shares of the Funds have not been registered under the US Securities Act of 1933, as amended (the “Act”), or any state securities laws. Consequently, Shares of the Funds may not be offered or sold to or for the benefit of anyUnited States person. Further, if you have requested information regarding the Funds while you are in the United States, you represent that (1) you are either a “Qualified Institutional Buyer” (as defined in Rule 144A under the Act) or(2) an “Accredited Investor” (as defined in Rule 501(a) under the Act). Furthermore, you agree that you will not transfer Shares of the Funds except in compliance with applicable securities laws, including the Act, and in compliancewith the applicable restrictions in the Fund’s governing documents. The Goldman Sachs Funds, domiciled in Luxembourg, are collective investment schemes recognized under section 264 of the United Kingdom Financial Services andMarkets Act 2000. Pursuant to this recognition, the Funds may be promoted to the public in the United Kingdom by persons authorized to conduct investment business. This document has been communicated outside of the UnitedStates by Goldman Sachs International, Peterborough Court, 133 Fleet Street, London, EC4A 2BB, authorized and regulated by the Financial Services Authority, and is approved for use in the United States by Goldman Sachs & Co. Thisdocument does not constitute a solicitation in any jurisdiction in which such a solicitation is unlawful or to any person to whom it is unlawful. Moreover, this document neither constitutes an offer to enter into an investment agreementwith the recipient of this document nor an invitation to respond to the document by making an offer to enter into an investment agreement. Opinions expressed are current opinions as of the date appearing in this material only.

2527 A4 GSAM-SEB BRICs Ad.2nd:A4 28/6/06 10:42 Page 1

Glaciären hade dragit sig tillbaka flera kilometer och kvar var bara en liten spillra av den en gång så stolta ismassan.

Å R 2000 BEFANN JAG MIG på polhavet, cirka tre kilometer söder om Nordpolen. En och en halv månad tidigare hade Göran Kropp och jag lämnat norra Sibirien med målet att som första svenskar nå Nordpolen på skidor. Göran blev tvungen att avbryta halvvägs på grund av en för-frusen tumme, men jag kom fram.

Den glädje jag då kände var oerhörd. Nu, sex år senare, är jag tillbaka på samma plats. Glädjen är lika stark, men inte lika egoistisk. Den här gången är jag glad över att vi kommer klara det. Jag är nämligen inte här ensam, utan tillsammans med Prins Albert II av Monaco med vänner. Sammanlagt är vi åtta personer som med 40 hundar åkt hundspann de sista 100 kilometrarna fram till polen.

Anledningarna till att Prins Albert vill köra hundspann till Nordpolen är flera. Givetvis lockar äventyret, att förverkliga drömmen om att göra någonting spän-nande och annorlunda. Men främsta syftet med expeditionen är att sätta fingret på det största globala problem vi har i dag, nämligen den globala uppvärmningen,

och samla in pengar till vidare forskning kring detta.

Att prinsen bryr sig om detta beror till viss del på att hans farfars far, Prins Albert I, genomförde en rad olika resor i Arktis. Sommaren 2005 upprepade vi en av dessa expeditioner. Färden gick till Svalbard, och vi besökte bland annat Monacoglaciären. Vi kryssade mellan isberg och såg såväl valrossar som isbjörnar. Men det viktigaste var att vi följde upp en rad av de forsk-ningsprover som förfadern och hans fors-kare genomfört över hundra år tidigare.

Mest skrämmande var att jämföra bilderna som tagits på Lilliehöksglaciären 1906. Skillnaden var enorm. Glaciären hade dragit sig tillbaka flera kilometer och kvar var bara en liten spillra av den en gång så stolta ismassan. När vi senare besökte Norska Polarinstitutet, i den lilla byn Ny-Ålesund på Svalbards västkust, fick vi av forskarna höra än mer skräm-mande fakta.

Denna avlägsna del av vår jord är inte så ren och fri från gifter som man kan tro. Tyvärr är det precis tvärt om. Med havs-strömmar och vindar förs miljögifter och

avfall från jordens alla hörn upp hit, där de lagras i såväl djur som människor. Miljö-förstöring är inte längre ett lokalt problem. Det är i högsta grad globalt.

Vad kan man då göra för att vända utvecklingen? Lätt är det inte. Forskare följer den globala uppvärmningen och dess kon-sekvenser, politiker diskuterar kvoter för utsläpp och avtal skrivs mellan länder för att på olika sätt minska miljöförstöringen. Du och jag kan exempelvis välja en bil som drivs av biogas eller ge bidrag till organisationer som främjar miljön. En av mina kamrater köpte ett antal utsläppsrät-ter, dels för spekulation, dels för att låta ett par av dem förfalla. Det är också ett sätt att hjälpa miljön på traven.

Den globala uppvärmningen och miljö-förstöringen är ett oerhört stort och svårt problem. Men jag är övertygad om att det är möjligt att lösa. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Polarhälsningar från Ola Skinnarmo

KRÖNIKÖR OLA SKINNARMO


Gå in på seb.se/lana eller ring 020-1111300 för mer information.Du kan även besöka närmaste SEB-kontor. Välkommen.

24070-SEB_miljö_A4_juni_06.qxp 6/29/06 2:15 PM Page 1

spara i fonder - textalk · 2007. 3. 30. · spara i fonder nr 1 2006 3 spara i fonder tema: unga...

Documents