statsvetenskapliga institutionen · 2020. 3. 25. · polarisering: Åsiktsintensitet. svenska...
TRANSCRIPT
-
Statsvetenskapliga institutionenwww.valforskning.pol.gu.se
-
En polariserad tid?HENRIK EKENGREN OSCARSSON
Presentation för Riksdagens utredningstjänst17 januari 2020
-
Polarisering!Modeordet som används av alla utan att man vet vad de menar.
Lägesbeskrivning eller Process?Samhällspolarisering eller Politisk polarisering?Elitpolarisering eller Masspolarisering?Divergens eller Sortering?Absolut eller Relativ polarisering?Polarisering eller Politisering?Affektiv polariseringÄr polarisering bra eller dåligt?
-
SamhällspolariseringInkomstskillnaderSegregationSociala skiljelinjerTillitspolarisering
-
Det delade Sverige: Sociala skiljelinjer politiska skiljelinjerSamband mellan grupptillhörighet och partival i svenska riksdagsval 1956-2018 (Cramers V)
Källa: Valforskningsprogrammet: Valundersökningar 1956-2018.
0,00
0,10
0,20
0,30
0,40
0,50
0,60
1956
1964
1970
1976
1982
1988
1994
2002
2010
2018
Arbetsmarknadsrelateradeskiljelinjer
0,00
0,10
0,20
0,30
0,40
0,50
0,60
1956
1964
1970
1976
1982
1988
1994
2002
2010
2018
Stad-land, regionalaoch religiösa skiljelinjer
0,00
0,10
0,20
0,30
0,40
0,50
0,60
1956
1964
1970
1976
1982
1988
1994
2002
2010
2018
Kön, ålder, utbildning, bakgrund
Klass
FackYrke
KyrkogångStad-landRegion
Utb
KönÅlderBakgrSektor
-
Ska polarisering förstås som ökad divergens eller ökad sortering?Polarisering som ökad divergens:• Graden av polarisering = hur mycket åsikter/ståndpunkter skiljer sig åt i relation
till något teoretiskt maximum eller i vilken utsträckning skillnaderna ökar över tid(DiMaggio et al 1996).
Polarisering som ökad alignment (sortering):• Graden av polarisering = I vilken grad åsikter/ståndpunkter definieras av parti-
/grupp-/ideologisk identitet (Abramowitz & Saunders, 2008).
Abramowitz, Alan I., and Kyle L. Saunders. "Is polarization a myth?" The Journal of Politics 70.2 (2008): 542-555.
DiMaggio, Paul, John Evans, and Bethany Bryson. "Have American's social attitudes become more polarized?" American journal of Sociology 102.3 (1996): 690-755.
-
Ska polarisering förstås som ökad divergens eller ökad sortering?
-
Elitpolarisering:Ideologiska avstånd mellan partierAnalyser av partimanifestExpertbedömningar av partiers positionerVäljarperceptioner: Var uppfattar väljarna att partierna står?
-
https://visuals.manifesto-project.wzb.eu/mpdb-shiny/cmp_dashboard/
-
0,450,42 0,42 0,42 0,40 0,39 0,40
0,37 0,37 0,38 0,38 0,370,40 0,39
0,37 0,37 0,370,39 0,40 0,39 0,39
0,44 0,44 0,45 0,43 0,43 0,450,47
0,49
0,00
0,10
0,20
0,30
0,40
0,50
0,60
Källa: ParlGov (2019)Kommentar: Polariseringsmåtten är baserade på Russell J. Daltons polariseringsindex (PI) (Dalton, 2008) och anger beräknad polarisering av det svenska partisystemet längs vänster-högerdimensionen.Dalton, Russell J. (2008). ‘The Quantity and the Quality of Party Systems – Party System Polarization, Its Measurement, and Its Consequences’, Comparative Political Studies, 41, 899–920.Döring, Holger and Philip Manow. 2019. Parliaments and governments database (ParlGov): Information on parties, elections and cabinets in modern democracies. Development version.
Polarisering: Partisystemets vänster-högerpolarisering 1921-2018Dalton’s index för partisystempolarisering. Bygger på data om partipositioner hämtade från analyser av partimanifest och viktade efter partiernas röstetal.
Väns
ter-
höge
rpol
arise
ring
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0010414008315860http://www.parlgov.org/data/table/viewcalc_election_parameter/
-
Elitpolarisering:Expertbedömningar av partipositioner VH
Source: Chapel Hill Expert Survey 1999-2017 (CHES)
-
Väljarnas bild av partisystemet 1968-2018Partiernas vänster-högerpositioner (genomsnitt)
1979
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
2006
2010
2014
2018
Valå
r
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Vänster-Höger
Källa: Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet
Partiernas positioner längs vänster-höger-dimensionen enligt väljarna
-
Vänster-höger och inställning till flyktingmottagande 1994 och 2018Väljarnas uppfattningar av partiernas positioner längs två åsiktsdimensioner.
Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningen 1994 och 2018.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Restr
iktiv
/ Gen
erös
flykti
ngpo
litik
Vänster-Höger
-
Polarisering bland väljare:Åsiktsintensitet: Har fler extrema åsikter? Krymper mitten? Affektiv polarisering: mer antipati och sympatiSortering
-
Polarisering bland väljare:Åsiktsintensitet?Issue position polarization
ökad förekomst av extrema positioner bland väljarna, det vill säga grupper rör sig från mittenståndpunkter ut på kanterna ofta i kombination av minskad ambivalens (mitten blir mindre).
-
Vänster och högerAndel av väljarna som placerar sig själva till vänster respektive höger på vänster-högerskalan 1968-2018 (procent).
4339
35 33
39 37
34
35
27
39
35
39
32 3436
40
31 30 28 27
3336
39
35
44
35
41
38
46 4743 45
0
10
20
30
40
50
60
1968 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
VänsterHöger
Källa: Valforskningsprogrammet.
Andel icke-mitten: 74 69 63 60 72 63 73 70 71 74 76 77 78 81 79 85
-
Högervind i 50 år?Andel av väljarna som placerar sig själva till vänster respektive höger på vänster-högerskalan 1968-2018 (procent).
0
10
20
30
40
50
60
1968 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
VänsterHöger
Källa: Valforskningsprogrammet, Svenska valundersökningar 1968-2018.
-
Partiväljarna placerar sig själva längs vh-skalan 1968-2018Partiväljarnas vänster-högeridentifikation (genomsnitt)
1968
19731976197919821985198819911994
1998
2002
2006
2010
2014
2018
Valå
r
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Vänster-Höger
Källa: Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet
Väljarnas positioner längs vänster-höger-dimensionen
-
Polarisering bland väljare: ÅsiktsintensitetHur stor andel av befolkningen har intensiva åsikter i politiska sakfrågor vid olika tidpunkter?
intensivåsikt
intensivåsikt
ej intensivåsikt
-
Polarisering: ÅsiktsintensitetSvenska folkets genomsnittliga andel intensiva åsikter i dagspolitiska sakfrågor 1986-2018 (procent)
Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningarna 1986-2018.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
Ande
l med
inte
nsiv
a ås
ikte
r
1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
skattningar utjämnad linje
Samtliga sakfrågor
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
Ande
l med
inte
nsiv
a ås
ikte
r1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
skattningar utjämnad linje
17 sakfrågor
-
Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna
Svenska väljares inställning till framtida samhällen”Satsa på ett samhälle med mer internationell inriktning och mindre av gränser mellan folk och länder”
-
Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna
Svenska väljares inställning till framtida samhällen”Satsa på ett mångkulturellt samhälle med stor tolerans gentemot människor från andra länder med andra religioner och levnadssätt”
-
Svenska väljares inställning till framtida samhällen”Satsa på ett samhälle som slår vakt om traditionellt svenska värden”
Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna 1991-2018.
-
Polarisering bland väljare:Affektiv polarisering?
Vilket parti tycker du sämst om?
-
EP19-data ogillar-gillar
Alla partiväljare betygsätter sitt eget och alla andra partier.Europaparlamentsvalet 2019 (juni-aug 2019)
-
Vem gillar Sverigedemokraterna?Genomsnittsbetyg för SD bland olika grupper av partisympatisörer 2006-2019 (medeltal)
Källa: Nationella SOM-undersökningar 2006-2018 och Svenska Europaparlamentsvalundersökningen 2019.
+5
+4
+3
+2
+1
0
-1
-2
-3
-4
-5
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
+4,1
-0,5-1,0
-4,0-4,3
-
3,1 3,2 3,12,9 3,0 2,8 2,9 2,8
3,1 3,23,4
3,8
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
Affektiv Polarisering (Distans - vägd)
Polarisering: Affektiv polarisering i Sverige 1979-2018Index för affektiv polarisering (0-10) som sammanfattar väljarnas antipatier och sympatier vid olika tidpunkter.för riksdagens partier och som bygger på placeringar av partierna på en skala från ”ogillar starkt” till ”gillar starkt”.
Affe
ktiv
pol
arise
ring
Källa: Valforskningsprogrammet, Valundersökningarna 1979-2018.
-
Polarisering bland väljare:Sortering (till följd av ökad partipolitisering)Polarization as alignmentPartisan sorting of the electorateTribalization
Def: grupper av väljare klustrar sig starkare, tycker mer lika varandra, inomgruppsvariansen minskar; mellangruppsvariansen ökar.
Sortering i väljarkåren tänker vi oss som ett resultat av partipolitisering; politiska aktörer bedriver opinionsbildning för att göra vissa frågor och ståndpunkter mer uppmärksammade, vilket orsakar väljarvandringar och större inbördes enighet bland sympatisörer och anhängare.
-
Vänster-höger och migrationspolitikGraden av partipolitisering för vänster-högerrelaterade frågor och migrationspolitiska frågor 1986-2018 (eta)
Källa: Nationella SOM-undersökningar 1986-2018
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
1,0
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
2018
Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats
Öka arbetskraftsinvandringen till Sverige
Ta emot färre flyktingar i Sverige
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
0,7
0,8
0,9
1,019
8619
8819
9019
9219
9419
9619
9820
0020
0220
0420
0620
0820
1020
1220
1420
1620
18
Minska den offentliga sektornLåta privata företag svara för äldreomsorgVänster-höger
-
Polariserad tid?
Samhällspolarisering NEJ, försvagade sambandElitpolarisering: Partimanifest VH NEJ, prog-con JAElitpolarisering: Partimanifest viktat NEJElitpolarisering: Expertbedömningar JA (vh, 2000-)Elitpolarisering: Väljarperceptioner NEJ (vh)Väljarpolarisering: Åsiktsintensitet vh JA (2014-2018), historiskt NEJVäljarpolarisering: Åsiktsintensitet alla sakfrågor NEJVäljarpolarisering: Mångkultur, internationalism JAVäljarpolarisering: Affektiv polarisering JA (1979-)Väljarpolarisering: Sortering JA (kulturell värderingsdim. 2000-)
-
TACK!
-
Svenska Valforskningsprogrammet Statsvetenskapliga institutionen
Göteborgs universitetBox 711, SE 405 30 Göteborg
Kontakt: [email protected]: www.valforskning.pol.gu.se
Twitter: @valforskningFacebook: Valforskningsprogrammet
Följ vår forskning på sociala medierwww.demokratifonden.se & @demokratifonden
www.politologerna.se & @politologerna www.henrikoscarsson.com & @HenrikOscarsson
Bildnummer 1Bildnummer 2Bildnummer 3SamhällspolariseringBildnummer 5Ska polarisering förstås som �ökad divergens eller ökad sortering?Ska polarisering förstås som �ökad divergens eller ökad sortering?Elitpolarisering:�Ideologiska avstånd mellan partierBildnummer 11Bildnummer 12Bildnummer 13Elitpolarisering:�Expertbedömningar av partipositioner VHBildnummer 15Bildnummer 18Bildnummer 19Polarisering bland väljare:Polarisering bland väljare:�Åsiktsintensitet?Bildnummer 24Bildnummer 25Bildnummer 27Bildnummer 28Bildnummer 29Bildnummer 30Bildnummer 31Bildnummer 32Polarisering bland väljare:�Affektiv polarisering?Bildnummer 36Bildnummer 39Bildnummer 40Polarisering bland väljare:�Sortering (till följd av ökad partipolitisering)Bildnummer 42Polariserad tid?Bildnummer 44Bildnummer 45Sociala skiljelinjerBildnummer 47Bildnummer 48Bildnummer 49Bildnummer 50Bildnummer 51Bildnummer 52Bildnummer 53Bildnummer 54Bildnummer 55Bildnummer 56Bildnummer 57Bildnummer 58Bildnummer 59Bildnummer 60Bildnummer 61Bildnummer 62Bildnummer 63Bildnummer 64Bildnummer 65Bildnummer 66Bildnummer 67Bildnummer 68Bildnummer 69Bildnummer 70Bildnummer 71Bildnummer 72Bildnummer 73Bildnummer 74Bildnummer 75