stort dubbelnummer

1samverkan 112 nr 2/3 2016www.s112.se

Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

● dalaambulansen● Bärremmar -för arbetsmiljön● Rätt frågor avslöjar sepsis

● nytt ledningsfordon i skåne● brandtanterna i kolbäck ● borde regna medaljer

● polis blev räddningstjänstens

högsta chef

Magasin om blåljusverksamheter

och specialfordonNummer 2/3 2016 Årgång 15 Pris: 59 kr

● krönika● Resuscitation Academy

● event-sjukvård

Stort dubbelnummer

ledare

LEDNINGSSTÖD FÖRVERKSAMHETSKRITISKA TILLÄMPNINGAR.

• Falköpings Räddningstjänst• Rtj Karlstadsregionen• Bergslagens Räddningstjänst

• Länstrafiken Västmanland• StorStockholms brandförsvar• Rtj Östra Götaland

Våra ledningsstöd bidrar idag med ökad kontroll och effektivare kommunikation hos bland andra...

celab.se/fourc


ledare

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhål-lande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487

PostadressPirgatan 2, 374 35 Karlshamn Tel: 0454-300 800 (Telefonsvarare)

E-post [email protected] www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sven Åsheden, 070-603 40 53

Formgivning Sven Åsheden och Johan Carlsson

Övriga medarbetare i detta nummerJan Björkegren, Henrik Johansson, Mats Jons-son, Rebecca Lindholm, Euan Morin, Fredrik Mårtensson, Håkan Rosenqvist, Elliot Turvall, Sören Viktorsson och Annsofie Wieland. Produktion On Road Communications ABRedaktionen ansvarar ej för icke beställt mate-rial. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Marknadschef / AnnonserSven SandbergTelefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

Upplaga2 500 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström.

Prenumerationwww.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummerUtanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsidaSven Åsheden

Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garen-terad full anonymitet.

Allt oftare rapporterar svenska medier, om angrepp på polisbilar, ambulanser, brandfordon och dess besättningar. Det måste bli helt oacceptabelt att ge sig på fordon och personal som ska hjälpa oss medborgare i nöd.

"Mjukisvarianter" kan vara att förstärka de förebyggande åtgärderna i utsatta om-råden. Stärkt fysiskt skydd i utrycknings-fordon och stärkt skydd för personalen.

Att installera kameror i fordononen kan till exempel vara en åtgärd, men det finns många fler.

gripa och lagföraStörst är förstås behovet av att gripa de skyldiga och lagföra dem för angreppen. Några politikerförslag är;

Skärpta straff för våld mot tjänsteman. Den eller de personer som hindrar polis och annan blåljuspersonal från att hjälpa människor i nöd skadar hela vårt samhälle och bör straffas därefter.

För att fånga upp allvaret i den här typen av brottslighet ska våld mot tjänste-man ha en egen brottsrubricering. Straffet ska vara minst sex månaders fängelse.

Fler yrkesgrupper måste omfattas av lagbestämmelsen "Våld och hot mot tjänsteman". Reaktionerna på våld mot

poliser, medarbetare inom räddnings-tjänst och ambulanssjukvård måste bli betydligt tuffare. Lagen bör ändras så att även personal inom räddningstjänst och ambulanssjukvård får samma skydd som våra poliser.

Skärpta straff för angrepp mot väsent-liga samhällsfunktioner. Ibland riktas ska-degörelse direkt mot utryckningsfordon. Utryckningspersonal lockas in i områden för att sedan angripas med stenkastning

Riktade angrepp mot väsentliga sam-hällsfunktioner måste anses som försvår-ande när straffet bestäms oavsett om det rör sig om skadegörelse, våldsamt upplopp eller någon annan brottstyp.

Inför en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott och angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff.

Ökade möjligheter att få skadestånd i form av kränkningsersättning. I dag ställs det höga krav för att få skadestånd i form av kränkningsersättning.

Att till exempel spotta blåljuspersonal i ansiktet bör alltid leda till skadestånd. Detsamma måste gälla när blåljuspersonal utsätts för våld som är att jämföra med misshandel av normalgraden.

Ungdomstjänst inom räddningstjänst

och polis. När ungdomar mellan 15-17 år döms till ungdomstjänst för brott och angrepp mot polis, räddningstjänst eller sjukvårdspersonal, ska påföljden helt eller delvis kunna ske inom ramen för räddningstjänstens eller polisens verksam-heter.

Syftet måste vara att stärka dessa ungdomars tillit och respekt för viktiga samhällsfunktioner.

Vi ses i mitten av september! Till dess önskar jag dig en riktigt skön och behaglig sommar!

Sven ÅshedenChefredaktör och ansvarig utgivare

[email protected]

Oacceptabel utveckling

Utgivningsplan 2016

Månad Mars Juni September December

Nummer 2 och 3 5 och 6

Materialdag 9 maj 14 november

Utgivningsvecka v 23 v 51PreHospen konferens

10 - 11 marsFlisa konferens

20 - 22 september

8 februari

v 9

4

15 augusti

v 36

1

LEDNINGSSTÖD FÖRVERKSAMHETSKRITISKA TILLÄMPNINGAR.

• Falköpings Räddningstjänst• Rtj Karlstadsregionen• Bergslagens Räddningstjänst

• Länstrafiken Västmanland• StorStockholms brandförsvar• Rtj Östra Götaland

Våra ledningsstöd bidrar idag med ökad kontroll och effektivare kommunikation hos bland andra...

celab.se/fourc

4samverkan 112 nr 2/3 2016 www.s112.se

innehåll

senaste nyttBlandat

dalaambulansenNy ambulans och ny station.

helt nytt ledningsfordon Gemensamt för hela Skåne

polis blev förbundsdirektör Jill Jingbrant sadlade om

krönika - dags för en nystartHenrik "Hoffa" Johansson

bernt har fullbordat varvetBlev årets ambulanssjuksköterska

kolbäcks brandtanterBrinner för sina jobb

forskningsartikelBärremmar - rätt för arbetsmiljön

räddningstjänst i glesbygdFörstärkta medmänniskor en resurs

34

38

32

22

26

28

30

40

ambulanssjukvårdaren blev sin egenSkånsk Eventsjukvård

världsdebut i region kronobergFörst med unika Amarokambulanser

frågor som avslöjar blodförgiftningForskningsartikel från PreHospen

det borde regna medaljer till alla Branden i Eksjö gamla trästad

särskilda utredare av eksjöbranden Räddningspersonalen lyckades väl

prehospital akutsjukvård i bokform2:a upplagan är precis klar

med tiden i fokus - vill bli bästUlrika och Gustav jagar tidstjuvar

förberedd för olika traumanRapport från ny traumautbildning

kursansvarig för aptc, kmc Intervju med Henrik Carlsson

sjunde prehospenkonferensenSju temaområden

tio år av tacksamhet Magnus räddad med hjälp av LUCAS

svensk ambulanssjukvård på villovägarAlarm Ambulansförbundet

nytt från redaktionen Ladda ner Samverkan 112 appen gratis

ambulanssjukvård i glesbygd RAS - nomineringstext

Åsa Eliasson och Monica LarssonMagisteruppsats

tankar hos en fd. fackordförandeOm fackligt käbbel

marknadsnyheterLite av varje

6

8

12

14

18

20

8dala

ambulansenArbetsmiljö

16

42

46

51

58

59

56

52

54

60

64

66

34elden

härjarSamverkan

6antagningsprocessenUtbildning

20brandTANTER

Utbildning

5

Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet över- flyttningar och gör transporten bekvämare och

tryggare – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transport och vård av patienter.

Let heavy be light

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74 • www.pensi.se

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager

utan överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet


senaste nytt / Notiser

1076 Kroknade redan vid webbformuläret

Insats mot buskörning med vattenskoter

AKTUELLT. En person omhändertogs och en vattenskoter togs i beslag i samband med en insats mot vattenskotrar i Malmö nyligen. En person, som föll i vattnet under ett försök att komma undan, plock-ades upp av Kustbevakningens personal och fördes bort av polisen.

– Vid en av kontrollerna till sjöss upp-trädde en förare på vattenskoter mycket olämpligt. Då vi efter en stund kom fram med fler enheter försökte han köra ifrån oss, vilket resulterade i att personen trill-ade av sin skoter och fick simma till KBV 475 där han blev omhändertagen, berättar Mats Persson, befälhavare på KBV 048.

I en myndighetsgemensam insats mot vattenskotrar arbetade personal från Kustbevakningen, Polisen och Kronofog-demyndigheten sida vid sida för att öka

sjösäkerheten och tryggheten i Malmös vattenområden. En person omhänder-togs av polisen och en vattenskoter togs i beslag av Kronofogdemyndigheten. Tio personer kontrollerades på båtar och vat-tenskotrar under insatsen som ägde rum en onsdagskväll.

Kustbevakningen deltog med bland an-nat högfartsbåtar och egna vattenskotrar. Polisen medverkade ombord på Kustbev-akningens båtar och från land.

Under våren har både Kustbevaknin-gen och Polisen fått många samtal från upprörda personer som blivit skrämda av vattenskotrar som i hög fart framförts i närheten av badplatser, hamnområden och kanaler och som orsakat oro och rädsla. ■

Källa: Kustbevakningen

UTBILDNING. I senaste numret av Polis Tidningen redovisas hur de sökande föll bort under antagningsprocessen. 40 pro-cent av de sökande är kvinnor.■ 4 589 personer sökte■ 430 gallrades bort direkt, då de omfat- tades av spärrtid.■ 1 076 fyllde inte i det webbformulär som ingår i antagningsprocessen, där man bl a ska uppge vikt och längd.■ 611 kuggades på grund av webbfor- mulärets innehåll.■ 345 uppfyllde inte betygskraven.■ 174 hade inte registrerat ett konto vid Universitets- och högskolerådet.■ 6 som registrerat konto hos UHR hade inte godkända meritvärden.■ 30 som återstod hade prövats tidigare.■ 1 917 sökande kallades till tester i Rekryteringsmyndighetens regi. ■ 654 personer kom inte till testerna.■ 1 263 sökande testades.■ 636 sökande kuggade på Uniq, ett dato- riserat begåvningstest och 24 föll bort på Neo-Pir, ett personlighetstest. Sammanlagt 67 procent.■ 203 sökande, 21 procent, underkändes i psykologbedömningen.■ 48 sökande, 5 procent, klarade ej ergo- metercyklingen.■ 42 sökande, 4 procent, kuggades efter övrig medicinsk bedömning.■ 33 sökande, 3 procent, föll bort på test- et av muskelstyrka, Isokai, där god känd nivån är sex för män och tre för kvin- nor. Endast en manlig sökande sållades bort i detta moment.■ 277 klarade testerna (15 procent)■ 11 föll bort efter säkerhetssamtalet.■ 12 tillkom, som godkänts vid tidigare sökomgångar.■ 21 valde att återta sin ansökan.■ 257 polisstudenter påbörjade studierna i januari 2016. 43 färre än de 300 som Polismyndigheten tänkt sig. ■

Källa: Polis Tidningen

En vattenskoter tog i beslag av Kronofogden.Foto: Kustbevakningen

Foto: Polisen

FORSKNING. Specialistsjuksköterskorna Emma Johansson och Johan Mälberg som studerat vid Uppsala Universitet blev årets vinnare i kategorin Årets Magisteruppsats 2016 för sin uppsats "Immobilisering

Årets Magisteruppsats 2016efter trauma". Emma och Johan valde att undersöka förekomsten av radiologiskt fastställda spinala skador hos patienter som immobiliserats prehospitalt efter trauman, och på vilka indikationer immo-bilisering gjordes.

Priset som instiftats av Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor (RAS), Ferno Norden AB och tidningen Samverkan 112 får Emma och Johan,

"för att de valt ett ämne som är högaktu-ellt och alltid en het potatis inom ambulans-sjukvården”, skriver juryn bland annat i sin motivering. Priset delades ut den 11 mars under PreHospenkonferensen i Borås. ■


SÖRMLAND - XC70 Karl-Eric Carlsson

Grattis

Tel: 0430-490 50www.nilsson.se

NORRKÖPING - XC70 - PreMedic Roger Johansson, Benny Lundahl och Magnus Andersson

Ambulans SM i Golf 2016

Huvudsponsor

Varmt välkomna till Helsingborg och anrika Rya golfklubb!

18-hålsbanan har ett flertal hål med riktig seaside karaktär, där utsikten mot Öresund är oerhört betagande.Tävlingen genomförs i anslutning till

årets FLISA-konferens. Passa på att boka in några dagar golf och konferens i under-bara Helsingborg. Ytterligare information: Paul Olsson, 0709-43 68 10

19-20 September

ANMÄLAN:

www.golf.se


ambulanssjukvård / Artikel

Hos oss är det säkerhetsbältet på som gäller när vi jobbar i ambulanserna.

Dalaambulansen är konstruerad för att stödja det arbetssättet och med de lösnin-gar vi fastnat för finns det ingen anledning att inte sitta fastbältad och jobba, säger Jan Norman, som är fordonsansvarig inom Ambulanssjukvården Dalarna.

De första dalaambulanserna togs i drift förra året och mot slutet av 2016 ska totalt sex sådana ambulanser, varav två i Falun och två i Borlänge, rulla på vägarna i Dalarna.

sammarbete och erfarenheterI nuvarande ambulansflotta finns 20 Volvochassin och 16 från Chevrolet. Den nya ambulanshytten monteras på Chevro-

letchassin och har tagits fram i samarbete med Ambulansproduktion AB i Sand-viken och delvis utifrån erfarenheter från landstingen i Uppsala och Västernorrland.

– För tre år sedan började vi arbeta på allvar med att utveckla en ny ambulans och det har varit väldigt intressant. Alla förändringar måste utvärderas i grunden och krocktester har genomförts för se att allt fungerar, berättar Jan Norman, som även arbetar kliniskt vid ambulanssta-tionen i Borlänge.

– Verksamhetsledningen har gett oss resurser och uppmuntran att hitta bästa lösningen och vi har arbetat väldigt brett mot alla berörda professioner för att förankra olika nyheter i ambulansen. Sedan dalambulansen togs i drift i höstas

DalaambulansenText och foto: Fredrik Mårtensson

I den nya ”dala-ambulansen” kan personal sitta på varsin sida om patienten och utan problem nå all vårdutrustning. Sjukhytten introduceras nu gradvis inom Landstinget Dalarna, som har 36 ambulanser fördelat på 12 stationer.

Ny ambulans och ny station. Peter Hellman och Jan Norman är nöjda.

har vi också fått mycket positiv respons från personalen.

Alltid sittande Även tidigare har Ambulanssjukvården Dalarna arbetat med inriktningen att personalen alltid ska jobba sittande under transport.

– Vi ser inget värde i att ha takhöjd i hytten för att man ska kunna gå och stå i den. För oss är det både en fråga om en bra arbetsmiljö och patientsäkerhet att kunna jobba med säkerhetsbälte och sit-tande bredvid patienten, säger Peter Hell-man, ambulanssjuksköterska på stationen i Falun.

►



– Personalen har också varit bra på att köpa det resonemanget och med dala-ambulanser tar vi ytterligare ett steg för att ge dem förutsättningar att göra bästa tänkbara jobb.

Det är en mängd detaljer i hytten som formar den nya dalaambulansen. Allt från ny placering av mediciner ovanför sjukvårdarens stol till ett nytt mjukvarusy-stem som integrerar all kommunikation på ett smidigt sätt.

Små detaljer gör helhetenEn ny lösning med frontpack för intensiv-vårdsutrustning gör det också enklare att nå patienten från sidan.

Även små detaljer som att förstärknings-kläder hängs i ett skåp på sidodörren till hytten bidrar till helheten.

– Just hygienfrågorna har varit viktiga när vi utformat dalaambulansen, säger Jan Norman.

När vi besöker ambulansstationen i Falun är det i nyinvigda lokaler, i anslut-ning till lasarettet, vilka blivit ett lyft för verksamheten.

Totalt 1 900 kvadratmeter för både Falustationens verksamhet med ambulans-garage, utbildningslokaler och personal-utrymmen samt länsledningen för ambu-lanssjukvården.

En investering för 47 miljoner kronor som hållit budgetramarna och som hyl-lades från politiskt håll i samband med invigningen i början av året.

– Äntligen, säger jag. Det här är en fråga som varit aktuell i tio års tid och det känns underbart att en yrkesgrupp med så stor belastning i jobbet kan få en så bra arbetsmiljö, kommenterade landstingsrå-det Ingalill Persson för SvT i samband med invigningen.Peter Hellman är nöjd:

-Ja, det känns riktigt bra att vi efter någ-ra år med att flytta runt nu kan slå oss till ro i rymliga och moderna lokaler som även omfattar sjuktransportverksamheten. ■

Ambulanssjukvården i Dalarna har 36 ambulanser, varav 23 i drift vardagar. Totalt 270 medarbetare vid tolv stationer. Under 2015 utfördes 37 000 ambulansupp-drag och 14 000 sjuktransportuppdrag. Dalarna har cirka 280 000 invånare och sedan i april finns även en ambulans-helikopter med bas i Mora.

faktaruta

Bra, sittande arbetsmiljö för vård och kommunikation. Jan Norman, fordons- och teknikansvarig, visar Dalaambulansen.

Peter Hellman och Jan Norman, Landstinget Dalarnas ambulanssjukvård.



Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se

E-post: [email protected]

Säker (krocktestad)

3 års Garanti

Ergonomisk

Komfortabel

EASYFIX READY2GO

Inspired

Safety

Innovation

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Säkerhet och arbetsmiljö i fokusTvå personer sitter bekvämt och vårdar patienten under färd, fastspända och framåtvända. Vi ser till att du som jobbar i ambulans aldrig behöver göra avkall på arbetsmiljö och säkerhet. Vill du veta mer?

026-24 51 30

Mullervägen 23, 811 93 Sandviken

regiongavleborg.se/ambulans

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården?

Nu söker vi nya kollegor!


De skånska räddningstjänsternas gemensamma ledningsbuss var gammal och trång. Nyligen invigdes ett helt nytt fordon – med plats för fler aktörer.

När alla räddningschefer i Skåne var samlade för konferens i Valhall park i

början på veckan passade det bra att också inviga det nya, gemensamma ledningsfor-donet, byggt på en Scanialastbil och med plats för 15 sittande i ett sambandsrum och fyra i ett stabsrum.

Fordonet är självförsörjande med el och har ventilation försedd med luftfilter för att kunna vara med där det händer.

– Ett lyft! Den kommer att kunna stötta en räddningsinsats i Hallandsåstun-neln. Vi har redan gjort plats för den, säger räddningschef Anders Nilsson från Båstad.

Med under dagen var också represent-anter för Region Skåne, länsstyrelsen, Försvarsmakten, SOS Alarm och polisen.

Att den nya mobila ledningscentralen är vitmålad signalerar att den kan komma att

användas av fler än räddningstjänsten.– Den ska i första hand stödja den

lokala räddningsledningen. vid Tranarp-solyckan hade den varit superb, men nu diskuteras också om den ska hyras av polisen i samband med påvebesöket, säger Bo Persson på Kommunförbundet Skåne som upphandlat fordonet.

Tidigare hade flera räddningstjänster i Skåne egna rullande ledningscentraler, från 2008 har de haft en enda placerad i Höör, mitt i Skåne. Där ska den nya också stå och bemannas.

Har tagit lång tidDen gamla bussen var trång och gammal-modigt utrustad. Ändå har det tagit lång tid att få till en ny.

Finansieringen löste sig först när Myndigheten för säkerhet och beredskap, MSB, gick in med 2,5 miljon kronor i pro-jektet. Totalt har bilen kostat 6,2 miljoner, där merparten betalas av skattebetalare i Skånes alla kommuner.

– MSB bidrar redan till teknikbyten vid våra fasta ledningsplatser, därför blev det naturligt, säger projektledare Mattias Jo-

text och foto: Annsofie Wieland / NST Ängelholm

Räddningstjänst / Reportage

hansson, som till vardags är brandingenjör på räddningstjänsten i Skåne Nordväst.

Förutom säkerhetsorganisationernas eget system för radiokommunikation, Rakel, är den nya bussen utrustad med den senaste trådlösa kommunikation-stekniken.

Och skulle den fallera kan man rita på väggarna. Alla ytor både inne och utvän-digt är whiteboard- och magnetvänliga.

Ökat utrymmeBeredskapsdirektör Johan Ekerman på länsstyrelsen i Skåne är framför allt glad över det extra utrymmet i en expanderbar yta som kan fällas ut mitt på fordonet.

– Fler och fler kommer in i "krisbered-skapsfamiljen". Idag tar man ofta med civila företag, som ett elbolag, och fler myndigheter vid en stor händelse. Då behöver man mer utrymme, säger han.

Militärregionläkare Johan Silfverstolpe håller är inne på samma linje. Han har ar-betat i skarpt läge vid flera större insatser.

– Man får modellera de resurser man kan utifrån händelser. Då blir det här en pusselbit. ■

räddningstjänstens nya ledningsfordon

Fordonet är självförsörjande med el och har ventilation försedd med luftfilter för att kunna vara med nära en olycks- eller brandplats.


Den nya mobila ledningscentralen får extra utrymme genom en expanderbar yta som kan fällas ut mitt på fordonet. Det ger både rum för 19 arbetsplatser och många stående.

Kommunförbundet Skåne presenterade fordonet för Skånes räddningschefer och representanter för Region Skåne, Länsstyrelsen, Försvarsmakten, SOS Alarm och Polisen.

KARLSKRONA - XC70 - Blekinge Kenneth Holmstrand och Janne Yllenius

Grattis


AVESTA, LUDVIKA, SÄRNA - XC70 - Dalarna Thomas Nyholm, Jan Norman, Mikael Blomgren och Ulf Spånberg

Visste du att...

... Du kan ladda ner Samverkan 112 appen gratis i Google play eller App Store.


Den andra maj tillträdde hon sin nya tjänst. Jill Jingbrant är idrotts-läraren som blev polis och som nu tar över stafettpinnen och blir Södra Älvsborgs räddningstjänst-förbunds högsta chef.

I fordonshallen står brandbilarna på rad redo för nya uppdrag.– Det var ett tag sedan jag satt i en

brandbil, säger Jill Jingbrant, 60, som i går tillträdde tjänsten som förbundsdirektör för Särf, Södra Älvsborgs räddningstjänst-förbund.

Tjänsten är helt ny, tidigare har Särf haft bara haft en chef med både opera-tivt ansvar och övergripande ansvar för organisationen. Nu delas tjänsten upp i två, en förbundsdirektör med övergri-pande ansvar för organisationen och en räddningschef med operativt ansvar.

Anledningen till uppdelningen är att den nya förbundsdirektören saknar den

formella utbildningen som krävs för det operativa ansvaret.

– Jag tror att de valde mig till det här jobbet för mitt ledarskap och min breda kunskap och erfarenhet. Jag har job-bat med förändringsledning i många år och räddningstjänsten står inför en viss förändring för att anpassas till framtiden. Jag vill lyssna in vad personal, politiker och gärna också var medborgarna har för förväntningar på räddningstjänsten, säger Jill Jingbrant som lämnar en tjänst som lokalpolisområdeschef i Storgöteborg syd.

Är det en nackdel att du saknar erfarenhet från räddningstjänst och brandingenjör-sutbildning?

– Säkert i vissas ögon, samtidig tror jag det kan vara bra att komma in och se på en organisation med nya ögon, man blir lätt hemmablind, vilket jag har sett inom polisen. Jag har haft chefpositioner inom polisen där det har funnits områden som jag inte behärskat, men min personal

kunde ju det i stället. Det gäller att stätta sig in, lyssna, vara engagerad.

Vad har du gjort fram tills nu?– Lokalpolisområdeschef för Storgöte-

borg syd, innan det var jag chef för förvaltningsavdelningen i Västra Götaland som hade hand om bland annat inköp av fordon, beslag, hittegods, pass, tillstånd-shantering i alla vapenärenden för att nämna något. I grunden är jag utbildad polis, gick ut polisskolan 1983. Innan dess hade jag utbildat mig till och jobbade som idrottslärare.

Vad tar du med dig från ditt jobb inom polisen till räddningstjänsten?

– Polisen har ju genomgått sin största förändring sedan 1965 då polisen förstat-ligades. Den reformen har jag följt på nära håll i tre år. I den nya organisationen är det tänkt att polisen ska komma närmare samhället, medborgarna, bli mer tillgäng-liga och man jobbar mer med den lokala

Text: HÅKAN ROSENQVIST / BT FOTO: Mariell Dahlström / BT

polis blev förbundsdirektör

polis / Reportage


Mitt uppdrag i stort är att arbeta med framtids-frågorna. Men ska jag ta tag i en av mina hjärtefrågor, det vill säga att förebygga och utveckla arbetsmiljön inte minst säkerheten i arbetet”

J ill J ingbrant, Ny chef för Särf.

Ålder: 60 år

Bor: Mölndal

Har gjort tidigare: Utbildad idrottslärare i botten, sadlade om till polis och har sedan dess innehaft en rad chefspositioner inom polisen i Västsverige.

Familj: Sambo och en son, plus en yorkshireterrier.

Senast sedda film: The danish girl, med bland andra Oscarsbelönade Alicia Vikander i en av rollerna.

Senast lästa bok: Kärlek, vänskap och hat av Nobelpristagaren Alice Munro.

Gör på fritiden: Bland annat ledare på Friskis & Svettis sedan 28 år.

Aktuell som: Ny chef för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund

fakta: Jill Jingbrant

problembilden i dag och det vill jag ta med mig i mitt nya jobb.

Blev den nya organisationen inom polisen bra?– Den blir bra. Man får justera lite här och

justera lite där, men det blir bra. Man ska veta att det är människor vi jobbar med, det skaver och gör ont att förändra och vi människor är olika förän-dringsbenägna och det är inget konstigt med det.

Vad blir det första som du tar tag i som chef?– Mitt uppdrag i stort är att arbeta med fram-

tidsfrågorna. Men ska jag ta tag i en av mina hjärtefrågor, det vill säga att förebygga och ut-veckla arbetsmiljön inte minst säkerheten i arbetet. Säkerheten är ett grundfundament i räddningsper-sonalens arbetsförhållanden. Jag kommer att starta detta arbete direkt. Förebyggande arbete är en annan sak som jag ska titta på, besök på skolor och liknande. ■

”

Reflexite Flexibright VC612 är ettvidareutvecklat mikroprisamtiskthögreflekterande reflexmaterial ämnatför yrkesgrupper där man ställer storakrav på synbarhet och säkerhet.

Dess egenskaper ger en mycket högsynbarhet i dagsljus såväl som i mörkeroch en kraftigt ökad synbarhetsfaktormed sina fluorescerande egenskapervid dåliga väderförhållanden såsomregn eller dimma.

När det gäller...

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00

R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm SverigeTel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, något som är väldigt viktigt på fordon där det ställs höga krav på synbarhet.Som mångårig leverantör till Blåljusorgnisationer, vet vi på R&D Spandex vad som krävs. Vill du veta mer?

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på [email protected]

När det är livsviktigt att synas!

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet

5 års Garanti




©2015 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, USA. GDR 3323081_A

Akutmedicinsk personal levererar bästa HLR.

Akutmedicinsk personal strävar alltid efter att höja nivån på den vård de tillhandahåller och de förlitar sig på studier och utrustning för att uppnå detta mål.

Med HLR-lösningar från Physio-Control, har de vetenskapligt grundade studier och den bästa utrustningen som de behöver för att på bästa sätt vårda sina patienter och uppfylla kraven på hög kvalitet och ständiga förbättringar.

Och väljer Physio-Control för att göra det.

www.physio-control.se

Kontakta oss för mer information:Tfn: 0770-870 120E-mail: :[email protected]: PhysioControlNordic

effektiva kontinuerliga kompressioner

BRÖSTKOMPRESSIONSSYSTEM

DATAGRANSKNING OCH ANALYSprogramvara för omfattande HLR-analys

med kapnografi, HLR-metronom och överföring av hjärtdata

MONITOR/DEFIBRILLATOR


DEFIBRILLATOR/MONITOR

Fackförbund som investerar i fastigheter och värdepapper, bedriver allehanda affärsverksam-

het och som arvoderar förtroendevalda med arvoden som ligger milsvidd från medlemmarnas villkor. Krydda detta med flera svindyra bostadsrätter mitt i centrala Stockholm, som används som förmånsbostäder till såväl personal som förtroendevalda. I dessa kretsar prak-tiseras inte kollektivavtal eller svensk lag när det blir fråga om uppsägning eller då förtroendeuppdrag upphör. Inte sällan kan en förtroendevald erhålla sitt arvode kring 100 000 kr per månad i upp till 2 år efter uppdraget. Lite vackert kallas detta omställningsersättning. Chefer och ombudsmän har som regel också fallskär-mar i många fackkretsar. Det påminner om riskkapitalbolag, men där riskinsatsen i huvudsak stavas medlemsintäkter. Notan hamnar i knä på medlemmar och medar-betare inom välfärden som idag fjättras vid otidsenliga kollektivavtal.

Det finns goda skäl att ifrågasätta den fackliga medlemsavgiftens storlek, i syn-nerhet när man granskar det överdåd som präglar många fack. Självklart kan pamp-facken till sitt försvar utropa kongress-beslut och att medlemmarna valt att betala sin avgift. Pampfacken är inte sena att varna för allt som kan gå förlorat för den som dristar sig att överväga att leverera ett adjö till sitt fack.

Trisslotter, biocheckar och matkassar är ett av fackens incitament för att fånga upp pressumtiva medlemmar. Kanske är det ett sätt att försöka rycka upp den slöa medlemsmassan. För många individer känns dylika lockbeten en smula märkligt. Alla former av gåvor i motprestation till lojalitet påminner om företagsbaserade medlemsklubbar, där inträdet förenas med gåvor och en känsla av exklusivitet. Dylika "kampanjer" är dessutom en given del av truismen i marknadspsykologi: "gör si och få så".

Är pampfackens tid vid randen av sin

egen ättestupa? Jag tror många män-niskor fått nog av kollektivistiska fack-förbund som inte bara dikterar villkoren för sina medlemmar utan också för alla arbetstagare på en arbetsplats. Men hav tröst, det finns alternativ, både i form av branschorganisationer med stark opionsbildande effekt, med principer kring arvodering och marknadsaktörer som skräddarsyr trygghetslös-ningar för arbetstagare.

Vad som blivit van-ligare är att anställda övergår till att vara näringsidkare med F-skatt, och i dessa fall blir varje avtal ett unikt parts-förhållande. Den offentliga vården är idag tjänsteentreprenör-ernas främsta födkalv. I sådana sammanhang sörjer vardera part för sin del i avtalet. I grunden handlar trygghet i arbetslivet om vettiga villkor, god dialog och förståelse för vardera parts situation i

Trygghetsallians som motvikt till korporativistiska fackförbund som mer påminner om pseudobolag eller monopolspel

” samtiden. Pamparna har inte lyckats föra över sina egna villkor till kollektivavtalen och lönerörelsen som ska kvitteras av medlemmarna. Sjukvårdspersonal har inte pamparnas privilegier och den obehagliga sanningen är att många fackförbund över-givit gammal hygglig idealism som ersatts med privilegier, slöhet och ren feghet.

Det är på tiden att vi mot denna betän-kliga utveckling hävdar vår rätt att skapa alternativ. ■

Henrik "Hoffa" [email protected]

Dags för en nystart!

krönikan

17©2015 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, USA. GDR 3323081_A

Akutmedicinsk personal levererar bästa HLR.

Akutmedicinsk personal strävar alltid efter att höja nivån på den vård de tillhandahåller och de förlitar sig på studier och utrustning för att uppnå detta mål.

Med HLR-lösningar från Physio-Control, har de vetenskapligt grundade studier och den bästa utrustningen som de behöver för att på bästa sätt vårda sina patienter och uppfylla kraven på hög kvalitet och ständiga förbättringar.

Och väljer Physio-Control för att göra det.

www.physio-control.se

Kontakta oss för mer information:Tfn: 0770-870 120E-mail: :[email protected]: PhysioControlNordic

effektiva kontinuerliga kompressioner

BRÖSTKOMPRESSIONSSYSTEM

DATAGRANSKNING OCH ANALYSprogramvara för omfattande HLR-analys


MONITOR/DEFIBRILLATOR


DEFIBRILLATOR/MONITOR


bernt har fullbordat varvetI början av 1980-talet blev han klar med sin undersköterskeutbildning och fick jobb på sjukhemmet i Friggesund. Bernt Lagelius, vald till årets ambu-

lanssjuksköterska av Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor - RAS.

Text: Sven Åsheden

Trettiofem år senare, den 11 mars 2016 fick Bernt Lagelius ta emot

utmärkelsen Årets ambulanssjuksköterska. Prissumman 10 000 kronor, glasstatyett, diplom och blommor delades ut i sam-band med Prehospen 2016 på Högskolan i Borås – i samarbete med Ferno Norden Sweden och Samverkan 112.

Samverkan 112 fick en pratstund med Bernt Lagelius strax efter ceremonin.

Varför blev det just ambulanssjukvård? – Jag sökte till vårdlinjen 1979, när jag

gått ut nian. Redan då var jag övertygad om att det var ambulanssjukvård jag ville jobba med. Och så har det blivit.

BJURÅKERS TAXIMellan tidigt 60-tal och fram till början av 90-talet var det Bjuråkers Taxi, som ansvarade för ambulanssjukvården i norra

Hälsingland. En ledig dag klev Bernt in på ambulansstationen i Friggesund och frågade Karin och Sigvard Jonsson, som ansvarade för ”glesbygdsambulansen” om det fanns något extrajobb till honom. Svaret blev tyvärr nej, inte då i varje fall.

– Vid ett betydligt senare tillfälle, en sen kväll 1985, när jag cyklade hem från jobbet på sjukhemmet, mötte jag Frigge-sundsambulansen. Den vände plötsligt


Foto: Privat


Med sin enorma passion att utbilda, vägleda och inspirera

såväl nya som gamla kollegor inom ambulanssjukvården bidrar

Bernt Lagelius dagligen till en bättre ambulanssjukvård”

lite längre bort på vägen och kom tillbaka. Framrutan vevades ned och äkta paret Jonsson frågade om jag var intresserad av en timanställning som ambulanssjuk-vårdare. Svaret blev förstås ett rungande, jaaaaa…!

– Timanställningen ledde fram till en fast anställning 1989. När landstinget Gävleborg, numera Region Gävleborg, tog över ambulansverksamheten var ambulan-sen fortfarande stationerad i Friggesund. Det var ingen optimal placeringsort, med tanke på utryckningstiden till bland annat Ljusdal och Hudiksvall, så 2009 flyttades ambulansstationen 12 kilometer söderut till Delsbo, som ligger mitt emellan Ljus-dal och Hudiksvall.

en viktig och aktad medarbetare Bernt gick en 20 veckors påbyggnadsut-bildning i ambulanssjukvård 1986, utbil-dade sig till sjuksköterska 2004 och blev

efter studier i Sundsvall och Östersund specialistsjuksköterska inom ambulans-sjukvård 2009.

Bernts berättelse och arbetslivserfaren-het utstrålar engagemang, motivation och kompetens.

Rasmus Bjerén, arbetskollega med Bernt berättar.

– Bernt är en oerhört imponerande ambulanskollega som trots massor med år i yrket inte stagnerat, inte taggat ner och inte tappat drivet.

– Tvärtom, han fungerar som en "professionell farsa" åt oss alla. Han håller fanan högt, han söker ny kunskap, han tar till sig de senaste rönen och han tillämpar verkligen allt i det dagliga arbetet!

– Bernt är uppskattad intruktör för flera utbildningar och en mycket aktiv utbildningssjuksköterska inom ambulans-sjukvården i Region Gävleborg. Och ute på "fältet" arbetar han precis som han

”lär ut. Det är inte bara vackra ord under utbildningarna. Bernt "genar aldrig i svän-garna" som många i vår bransch gör.

– Dessutom är han ett fysiskt orakel som bland annat sprungit maraton på Hawaii avslutar Rasmus Bjerén. ■


Foto: Sven Åsheden

Fakta: Ambulans DELSBO

En dygnsambulans - bemannad årets alla dagar.Uppdragen har ökat med ~ 50 % sedan 2006.

2006 Prio 1 Prio 2 Prio 3-4 Summa:

2015 Prio 1 Prio 2 Prio 3-4 Summa:

241 390 254 885

502 690 125 1 317

Källa: Ambulanssjukvården Delsbo


De kallar sig brandtanterna. Först i 50-årsåldern blev de deltidsbrand-män i Kolbäck och de ångrar sig inte för ett ögonblick.

I begynnelsen var Lollo Söderberg. Hon var 48 år och hade i flera år funderat på

det där med brandman men inte riktigt vågat.

– Jag är nog för gammal tänkte jag. Och hur ska jag klara testen? Jag trodde att jag hade flåset men kanske inte styrkan, säger Lollo.

Men visst gick det vägen. För fyra år sedan blev Lollo Kolbäcks första kvinn-liga deltidsbrandman. Nu är de ytterligare två. Ja, av MBR:s (Mälardalens brand- och räddningsförbunds) fem kvinnliga deltids-brandmän så finns tre i Kolbäck.

Eva Norström var arbetskamrat med Lollo på Tunboskolan .

– Lollo frågade och jag gick och grun-nade och tänkte: man är låst var tredje vecka och hur ska jag klara det som är 52 år. Men sedan tänkte jag: Ja, vad häftigt, det får bära eller brista!

Tredje ”tant” var Lotta Nyman som råkar vara svärmor till Lollos dotter.

– Jag tänkte först: vad är det här? Men sedan tänkte jag: jag kan väl prova. Ångrar ni någonsin att ni blev brandmän?

– Inte för en dag, det är det roligaste jag gjort, säger Eva.

– Och jag har ju känt mig så välkom-men, säger Lollo. Killarna har hela tiden stöttat oss.

– De har varit helt otroliga, säger Lotta. – Nu får de sparka ut oss, säger Lollo. Pernilla Koski är inte brandman än

men vill gärna bli i Hallsta. Hon har redan klarat testen i simning, dykning, livräddning och det tuffa bandtestet (med 24 kilo utrustning). Innan sommaren ska hon också hinna läkarundersökas.

– Jag har ju varit intresserad i tio år. Men nu när jag jobbar på en skola i Hall-

sta och bor i Hallsta så är det möjligt. Eva och Lollo har peppat mig, säger Pernilla.

Brandmän ska vara klara och ombytta på fem minuter om larmet går.

– Jag har alltid understället liggande framme, säger Lollo. Och en handduk på bilrutan på vintern, man hinner ju inte stå och skrapa.

Var tredje vecka är det jour. Då finns sökaren med var man än är, i duschen, på toa, på nattduksbordet.

– Det har hänt att jag slängt på hjälmen med schampo i håret, säger Lollo.

Pernilla håller på med crossfit och tror att hon har både styrka och uthållighet. Ändå är hon lite fundersam.

– Är jag tillräckligt lång? Inga problem tror ”veteranerna” i

Kolbäck. – Vi är inte lika starka och inte lika

långa. Men man hjälps åt, det är inga problem, säger Eva.

Fler kvinnor borde bli brandmän tycker

Kolbäcks brandtanter brinner för sina jobb- och Pernilla vill gärna bli brandman i Hallsta

de. Och man måste inte vara idrottstjej i 20-årsåldern, medelålders med hygglig kondition funkar bra. En fördel är att deras barn är utflugna.

– Med små barn hade det varit svårare. Nu är min egen son 23 år och med i brandkåren han också, säger Lollo. ■


En deltidsbrandman måste vara över 18 år, frisk och ha god kondition. Man måste bo och arbeta så att man kan inställa sig på stationen inom fem minuter vid larm. B-körkort är ett krav, C-körkort en merit.

Ordinarie arbetsgivare måste alltid ge sitt tillstånd för att man får gå ifrån arbetet. I Kolbäck finns 16 deltidsbrandmän i tre grupper. Var tredje vecka är det jour, söndag kl 19-söndag kl 19.

Deltidsbrandman

Text och foto: Jan björkegren /VLT

Lotta Nyman, Lollo Söderberg och Eva Norström färdiga för utryckning på brandstationen i Kolbäck. På knä Pernilla Koski som vill bli brandman i Hallstahammar.


AnnonsMercedes Sprinter 519 CDI 4x4 med automatlåda, totalvikt 5 ton. Påbyggnad uppbyggd lika de större släck-/rädd-ningsbilarna med stomme av natur- eloxerade aluminiumprofiler samman-fogat med fästvinklar och skruv enligt ARS-koncept. Yttre beklädnad av slät aluminiumplåt.

Takskiva och botten av kompositmaterial. CCS-Cobra skärsläckare med tillsatsmed-elpump och MPN (Multi-Purpose Nozzle). Vattentank 500 liter. Upprullningsbar var-ningsskylt med budskap ”OLYCKA” som i transportläge är nerfälld i påbyggnaden.

Säljare:

Sture HåkanssonMail: [email protected]: 0515-72 34 58 Denny WaltherssonMail: [email protected]: 0515-72 34 84

Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se

LÄTT SLÄCK-/RÄDDNINGSBIL

Floby.indd 1 2015-12-01 09:03


En nyligen publicerad studie, genomförd inom ambulans-sjukvården i Skaraborg, visar att regelbunden användning av bär-remmar (vid till exempel bårbäring) hos ambulanspersonal, leder till både lägre hjärtfrekvens och min-skade kortisolvärden, vilket pekar på mindre stress och reducerad belastning på kroppen.

Vi är intresserade av vår arbetsmiljö och vill undersöka hur det kommer

sig att ambulanspersonal är sjuka oftare än andra och i många fall går i pension i förtid eller tvingas byta yrke, förklarar Kåre Karlsson, ambulanssjuksköterska i Skaraborg och en av författarna till artikeln ”Using Shoulder Straps Decreases Heart Rate Variability and Salivary Corti-sol Concentration in Swedish Ambulance Personnel”, som nyligen publicerades i tidskriften ”Safety and Health at Work”.

Oro över att bli utslitenKarlsson berättar vidare att han och kol-legorna trivs mycket bra inom ambulans-sjukvården, men att de oroas över att de

anställda i branschen i så hög grad blir utslitna i sitt arbete. För att studera vilka faktorer som påverkar denna belastning och för att undersöka hur arbetsmiljön kan förbättras, genomförde de ett experi-ment, där de analyserade hur bärremmar (Easy Lift Shoulder, AB Germa) kan min-ska påfrestningen på kroppen under fysisk ansträngning, så som bårbäring.

Tjugo anställda (både män och kvinnor) inom ambulanssjukvården i Skaraborg bar parvis en Allfabår med en docka (sam-manlagd vikt: 112 kg) på plan mark, en sträcka på 400 meter. På halva vägen bytte de position och under tiden experimentet

Bärremmar - rätt för arbetsmiljön

Lägre hjärtfrekvens och reducerad stresshalt

Text: Elliot Turvall FOTO: privat

ambulanssjukvård / Forskning

– När vi använder bärrem eller andra hjälpmedel, fördelas belastningen jämnare över hela kroppen.


pågick, mättes deras hjärtfrekvens och kortisolvärden, som ger en uppskattning på hur stor belastning och hur mycken stress de utsattes för. Hela proceduren upprepades några dagar senare, när de anställda utförde samma övningar igen. Denna gång hade de dock de nämnda bär-remmarna på sig till stöd för kroppen.

Stor skillnadResultaten visade på klart lägre hjärt-frekvens och minskade kortisolvärden då bärremmen användes, för i princip alla deltagare i studien.

– När vi använder bärrem eller an-dra hjälpmedel, fördelas belastningen

jämnare över hela kroppen och därmed blir ansträngningen och stressen mindre, konstaterar Karlsson.

Studien visade också på ytterligare två fördelar med bärremmar. Med bärrem-mar orkade deltagarna bära båren under längre tid utan att stanna och ta paus och de kände dessutom mindre värk i hän-derna och armarna. Det finns alltså flera tecken som tyder på att ambulanspersonal har mycket att vinna på att använda bär-rem eller andra redskap som kan minska belastningen på kroppen.

– Det viktiga är naturligtvis att imple-mentera våra slutsatser ute på fältet och att tänka mer ergonomiskt riktigt, säger

Karlsson. Det är angeläget att använda bärremmar och andra hjälpmedel rutin-mässigt, så att belastningen fördelas över hela kroppen.

Ökad trygghet och minskad stressArtikelförfattarna pekar även på psykolo-giska och psykosociala fördelar med användandet av bärremmar.

Till exempel framförs att förbättrad ar-betsmiljö kan göra att personalen känner sig tryggare på sin arbetsplats och därmed minskar stressen och sjukskrivningarna ytterligare.

Samverkan 112

24

2-2010

Ambulans

Försäljningssuccé

direkt för Magnus sele

Rem och sele gör att vikten fördelas bättre mellan händer, armar och axlar.

För den som bär är effekten mycket påtaglig. Magnus har fått hjälp att lan-

sera och tillverka sin uppfinning, som han nu äntligen tjänar pengar på..!

Samverkan 112 Nr 2-2010.

►

EasyLifts bärrem för-bättrar ambulansper-sonalens arbetsmiljö.

SVENSTAVIK - XC70 - Jämtland Anders Olofsson och Eddie Gabrielsson

Grattis


SÄLEN, LUDVIKA, AVESTA - XC70 - Dalarna Mats Strand, Mikael Blomgren, Anders Jansson och Tomas Nyholm




►

Kortfattat om studien

Artikeln kan läsas i sin helhet här: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2093791115000888

För att underlätta rutinmässig använ-dning av bärremmar, föreslås att var och en i personalen får sina egna, individuellt anpassade, remmar eller ännu hellre att dessa sys in i deras jackor, så att de blir en naturlig del av uniformen.

I framtiden väntas belastningen på ambulanspersonal öka ytterligare, bland annat på grund av tyngre lyft med anled-ning av nya sorters bårar, patienter som väger mer och inte minst mer sofistikerad och omfattande elektronisk utrustning, som behöver bäras till och från pati-enten. Karlsson och hans kollegor inom ambulanssjukvården i Skaraborg fortsätter därför att forska kring ämnet.

– Nu håller vi på och undersöker be-lastning och stress hos ambulanspersonal under ett larm, berättar Karlsson. Vi vill studera hur de anställda drabbas under utryckning och vår målsättning är att även här finna vägar att hjälpa personalen så att kroppen belastas mindre, avslutar Karls-son. Han är hoppfull om att forskningen ska vara till nytta för personalen inom ambulanssjukvården. ■

Bakgrund Ambulanspersonal drabbas i hög grad av utslitning, bland annat på grund av många tunga lyft (bårbäring och övrigt).

Metod Anställda inom ambulanssjukvården bar en alfabår med en docka, med och utan bärrem, och deras hjärtfrekvens och korti-solvärden jämfördes i de två olika situation-erna. (Var och en jämfördes med sina egna värden – med/utan bärrem.)

Resultat Användning av bärrem gav betydligt lägre hjärtfrekvens och signifikant minskade kortisolvärden (stresshalt).

Slutsats Bärrem bör användas rutinmässigt av ambulanspersonal, för att minska risken för belastningsskador och stress.

Författare: Kåre Karlsson, Patrik Niemelä, Anders Jonsson och Carl-Johan Törnhage.

Kåre Karlsson, ambulanssjukvården i Skaraborg

Patrik Niemelä,ambulanssjukvården i Skaraborg



Artikeln kan läsas i sin helhet här: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2093791115000888

IM-MEDICO SVENSKA AB

TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: [email protected]

WWW.IM-MEDICO.SE

Pulsoximetern som är snabb, enkel och tillförlitlig

Med sin PureSAT®-teknik garanterar Nonins Palmsat 2500 (till vänster) och Onyx Vantage (till höger) en hög tillförlitlighet. De är anpassade för an-vändning hospitalt som prehospitalt.

KANGOOFIX



KangooFix ger en säker, trygg och

varm transport av nyfödda barn

Inspired

Safety

Innovation

Tel: 0430-490 50

www.nilsson.se

HAMMARSTRAND - JämtlandGunilla Westin och Ulf Jansson hämtar XC70

FLEN - SörmlandPeter Karlsson och Karl-Eric Carlsson hämtar XC70

Gra

ttis


Medelpad må vara först men jag tror att det här arbetssättet snart kom-

mer att finnas över hela landet. Det är en bra trygghetssatsning och dessutom bidrar det till gemenskap och sammanhållning ute i byarna, säger Niklas Wikholm från Holmbygden i Sundvalls kommun.

Holm är en av nio byar - utspridda i Medelpads kommuner Sundsvall, Timrå och Ånge - som deltar i Räddningstjäns-tens glesbygdsprojekt.

Bra responsFem byar i en första omgång med start i början av 2014 och ytterligare fyra i en an-dra omgång förra året. Och fler står på kö.

– Vi har fått ett glädjande stort gensvar från byarna och folk ringer för att höra om man kan få ansluta sig till projektet, säger Thomas Åslin, projektansvarig brandinspektör på Medelpads Räddnings-tjänstförbund i Sundsvall.

Fem nya byar varje år?

– Nja, jag tror inte att vi kan plocka in en grupp nya orter varje år. Vi behöver lägga resurser på att repetera också i de byar som är anslutna. Men vi kommer att växa ytterligare och jag märker även

på konferenser och i andra sammanhang att det finns ett stort intresse från övriga Sverige.

Räddningstjänsten i Medelpad har bland annat etablerat ett samarbete med forskare vid Linköpings universitet, som följer utbyggnaden av glesbygdsmodellen i Sundsvallsområdet.

Öka trygghetenAllt började med att Thomas Åslin och kollegor började fundera i nya banor för att stärka tryggheten i avlägsna delar av landskapet dit ambulans och Räddnings-tjänst har förhållandevis långa insatstider.

2012 började idén om att utbilda bybor ta fastare form, men dröjde till 2014 in-nan alla bitar var på plats. En svårighet var av juridiskt slag – att hitta former för

samarbetet med landstinget för att ta del av personuppgifter vid SMS-larm om hjärtstopp.

Runt 15 larm har det blivit sedan starten i Holmbygden, berättar Niklas Wikholm.

– Det senaste för bara några timmar sedan, faktiskt. Men jag var i stan så då kunde jag inte hjälpa till, säger han.

– Det har varit lite olika larm som bilbränder och hjärtstopp. Vi är glada över att det här samarbetet kommit igång.

Till Sundsvall är det fem mil till Holms tätort. Närmaste ambulans och deltids-brandkår finns i Liden två mil och bort och med en slingrig och dålig väg till Holm.

Bebyggelsen löper efter den tre mil långa Holmsjön.

– Räkna med två mil extra om man ska

Räddningstjänst i glesbygd

Förstärka medmänniskor har blivit en viktig resurs för Räddningstjäns-ten i Medelpad. Sedan drygt två år används ett system med SMS-larm till vissa bybor i trakter med en insatstid på minst 15 minuter.

Text och foto: Fredrik Mårtensson

Thomas Åslin leder Medelpadssatsningen på SMS-larm som går ut till ”förstärka medmänniskor” i glesbygd.

"vi har fått ett glädjande stort gensvar från byarna och folk ringer för att höra om man kan få ansluta sig till projektet"



på ett larm på andra sidan sjön, så i vissa fall kan det vara väldigt långa insatstider, säger Niklas Wikholm.

Stor uppslutningUppslutningen kring projektet går inte att klaga på. I Holm finns 32 personer som är förstärkta medmänniskor, nästan tio procent av dem som bor i bygden.

Thomas Åslin har själv myntat begreppet, som börjat bli vedertaget även utanför Medelpad och som använts av MSB.

– Det sammanfattar rätt bra vad det handlar om – att de här personerna är medmänniskor med en viss förstärkt kunskap och med basal utrustning som brandsläckare och hjärtstartare.

– Vi är noga med att poängtera att dem som fått utbildning inte har mer ansvar än andra som ställs inför en brand, olycka eller sjukdomsfall. Vi förväntar oss inte att man ska lösa svåra uppgifter, men man finns som en resurs och första hjälp ute i glesbygden, säger Thomas Åslin.

Totalt har Räddningstjänsten utbildat 170 per-soner i form av halvdaginformation om brand, trafikolycka, hjärtstopp och drunkning.

En insatstid på minst 15 minuter och att hitta en fungerande samarbetspartner – i form av by-förening och liknande – har varit vägledande när Räddningstjänsten etablerat samarbeten i projekten.

Hoppas kunna bli bättreThomas Åslin tycker att erfarenheterna har varit positiva och hoppas kunna vässa satsningen på ett par områden.

– Som det fungerat hittills går SMS-larmet ut i klump till de medmänniskor som är anslutna i en viss by. Där hoppas vi kunna jobba med positioner-ing så att larmet går ut till mobiler i en ring till den adress som är aktuell.

– Jag hoppas verkligen också att vi kan bidra med att finansiera eller i alla fall subventionera utrustning till byarna, där man gjort ett jättejobb hittills med att lösa det på egen hand. Men nya elektroder till hjärtstare är trots allt en utgift på 1800 kronor och det är rimligt att samhället ger ett visst stöd, säger Thomas Åslin. ■

Visste du att...

... Räddningstjänsten i Kramfors har en egen glesbygdsklubb.www.glesbygdsklubben.se Runt 15 larm har det blivit sedan starten i Holmbygden, berättar Niklas Wikholm


Text och foto: sven åsheden

Ambulanssjukvårdaren som blev sin egenFöretagsidén fick han efter att en före detta flickväns bror dog under en fotbollsmatch – av plötsligt hjärtstopp.Frivillig sjukvårdspersonal som var på plats visste inte riktigt hur de skulle agera vid en sådan händelse.

I alla tider har människor haft behov av att mötas vid viktiga händelser, och de

senaste åren har antalet evenemang ökat kraftigt.

En av anledningarna till evenemangens starka framväxt är troligtvis ett större behov av lite extraordinära upplevelser.

Så gott som varje stad har exempelvis nu sin egen festival eller stadsfest, i hopp om att få extra uppmärksamhet.

Och antalet eventföretag växer i takt med antalet evenemang.

Men dagens konsumenter ställer också högre krav och därför gäller det, att på alla plan, erbjuda besökarna en så bra och säker upplevelse som bara är möjligt.

Omgivningen, dvs. allting runtomkring, är därmed en synnerligen viktig faktor.

AmbulanssjukvårdareMattias Andersson har en undersköter-skeutbildning i botten. 2013 komplet-terade han den utbildningen med en

yrkeshögskoleutbildning till ambulans-sjukvårdare hos MedLearn i Stockholm.

Utbildningen kostade 85 000 kronor. Fakturan betalade han med egna medel.

Sedan två år tillbaka sköter hans företag, Skånsk Eventsjukvård HB, bland annat sjukvård vid festivaler, idrottshändelser och vid andra lite "udda" evenemang.

Nytt för i år är till exempel "VIP-sjukvård" och "Sjukvård som finns men inte syns".

En väl genomtänkt idé, en starkt ni-schad verksamhet och en stark tro på sig själv. Det har enligt 26-årige Mattias Andersson varit och är framgångsreceptet för hans företag. Nu får han jobba med det som han brinner för!

Efter starten sommaren 2014 fick Mattias Andersson nästan omedelbart snurr på verksamheten. Första uppdraget blev en musikfestival utanför småländska Alvesta och det andra en festival i Skånska Knislinge.

Sedan dess har det rullat på och inför årets säsong har företaget ett 30-tal upp-drag. För att klara alla dessa åtaganden har Mattias ett 80-tal tim- och behovs-anställda.

Personalmässigt handlar det om sjuk-vårdare, sjuksköterskor och läkare. Alla är välutbildade och har en god erfarenhet.

Skånsk Eventsjukvård har verksamhet i Region Skåne, Blekinge, Kronoberg, Hal-land, Västra Götaland, Östergötland och i Stockholm.

– En annan framgångsfaktor är att alla i företaget strävar åt samma håll. Vi jobbar tillsammans och ingen är bättre än någon annan. Till min hjälp har jag också en led-ningsgrupp på åtta personer, säger Mattias.

konkurrensutsatt branschDet finns flera hundra bolag runtom i Sverige som sysslar med Event-sjukvård.

En mycket engagerad Mattias Anders-son berättar;

Mattias Andersson

Mattias Andersson, vd och ägare till Skånsk Eventsjukvård som han startade 2014.

Foto: Privat

event-sjukvård / Reportage

www.s112.se

– För mig är nycklarna till framgång kvalitet. Innan vi åtar oss ett uppdrag görs en risk- och sårbarhetsanalys där vi bland annat tittar på, beräknat antal besökare, omfång, antal dagar och om det finns legal alkohol att tillgå. Utifrån det bestäms personalens kompetensnivå och hur mån-ga team som behövs. På ett evenemang jobbar vår personal alltid två och två.

– Vi lägger stor vikt i att "Event-ut-bilda" och utveckla våra anställda. Alla ska veta hur de ska agera utan minsta osäkerhet. För viss personal innefattar detta även PS-konceptet (Prehospital sjukvårdsledning).

– Vår personal ska kunna ge första hjälpen, behandla mindre skador, bedöma om den skadade behöver ytterligare vård och på bästa sätt förbereda för ambulans-sjukvården om något allvarligt händer.

– Vi gör allt från att bistå med ett plåster vid en mindre skada eller ett sko-skav till att administrera läkemedel intra-venöst. Eller att ta hand om multitrauman och livsuppehållande sjukvård i väntan på ambulans.

– Skånsk Eventsjukvård har inga egna fordon. Finns ett sådant behov hyr vi in till exempel ambulans från en annan entre-prenör. Men vi hade cyklande sjukvårds-personal under studentnätterna i både Kristiandstad och Hässleholm, tillägger Mattias.

Rekrytering av personalVi har en medicinsk ansvarig sjuksköter-ska och en medicinskt ansvarig läkare, för att allt ska bli rätt och riktigt.

– Det är inga svårigheter att få tag i duktig och kompetent personal. Många lockas av att få vara ute på "fältet" och jobba, berättar Mattias.

Ulf Norling, specialistsjuksköterska ambu-lans. Du är medicinskt ansvarig sjuksköter-ska i Mattias företag. Varför sökte du dig till Skånsk Eventsjukvård?

– Främst för att det är ett välskött före-tag. Men jag gillar nya infallsvinklar och nya utmaningar. Och min bakgrund från ambulanssjukvården kommer väl till pass i dessa sammanhang. Jag är tacksam och stolt över förtroende att få vara medicin-skt ansvarig sjuksköterska.

– Här liksom inom ambulanssjukvården måste vi i stor utsträckning förlita oss på den egna kunskapen och erfarenhet, säger Ulf.

kvalitetssäkrad verksamhetUlf Norling om företagets arbetsmodell.

– För att fatta så bra beslut som möjligt använder vi beslutstödet RETTS (Rapid emergency triage and treatment system). Ett validerat bedömningsinstrument. Våra

kliniska bedömningar, vitalparametrar och information om patientens tillstånd journalförs alltid.

– Journalföringsplikt gäller också för icke legitimerad personal.

– Viktigt, eftersom vi är och ska fungera som en första länk i en vårdkedja.

– SOS Alarm får alltid information om vår "Event-närvaro", vilken kompetens vi kan bistå med, och hur larmoperatörerna snabbt kan nå oss telefonledes, tillägger Mattias.

rutiner för avvikelserapporteringSkånsk Eventsjukvård har även effektiva

rutiner för avvikelserapportering. Allt för att verksamheten och dess medarbetare ska kunna lära av misstag.

– Vår närvaro brukar vara väldigt upp-skattad av publik, funktionärer, ordnings-vakter, polis och ambulanssjukvård avslu-tar en entusiastisk Mattias Andersson. ■

Ulf Norling

29samverkan 112 nr 2/3 2016


ambulanssjukvård / Fordon

världsdebut i region kronobergFör första gången i världshistorien har fyra Amarok-ambulanser levererats

med mittplacerad bår och vårdarstolar på båda sidor om patienten. Först ut blev ambulanssjukvården i Region Kronoberg.

Ett drygt år har gått sedan RIPA Spe-cialfordon blev återförsäljare för finska Tamlans och deras succé-ambulans Volkswagen Amarok Negea. Hur har det gått? Patric Mohag, vd på Ripa Spe-cialfordon, sticker inte under stol med att det varit ett jobbigt och slitsamt år.

– Men idag har vi en stärkt tilltro till Amaroken och framtiden, vi vet att vi har en bra produkt och nu kan allt bara bli till det bättre, säger han.

Att smaken är som baken är allom bekant. Storbil eller småbil? Svar:

både och. Amaroken verkar vara en sällsynt lyckad korsning av två vitt skilda ambulanstyper.

Under visningen i Växjö berättade Bernt Gustavsson, en av två fordonsans-variga i länet, hur överraskad han blivit av medarbetarnas mycket positiva inställn-ing till nykomlingarna efter obligatorisk genomgång och provkörning.

Ambulanssjukvården i Kronoberg håller

fast vid sin tradition. Storbilar och ett arbetssätt med mittplacerad bår och två vårdarstolar i sjukhytten. Något man haft de senaste åtta åren.

På utsidan har ambulanserna en sober design. Sidoinsteget till sjukhytten under-lättas av det elektriska fotsteg som kom-mer fram underifrån.

– I Amarokerna har vi adderat flera ny attribut och nu kan vi se resultatet av vårt utvecklingsarbete, säger en nöjd Bernt Gustafsson.

god arbetsmiljö en fokusfrågaSjukhytten kan i ett huj förvandlas från en sid- till mittplacerad bår och två vårdarsto-lar. En stol på vardera sidan om patienten. För att få en bra arbetsmiljö har sjukhyt-tens design och utrustningens placering vässats både här och där, i förhållande till nuvarande ambulansflotta.

– Allt i Amaroken känns på något sätt hel-rätt, säger Magnus Melkersson fordonsans-varig i västra Kronoberg (Ljungby).

– Såväl prestanda som köregenskaper är på topp. Ute på vägen rullar Amaroken tyst, stadigt och ytterst behagligt även på de mest guppiga och krokiga kronoberg-ska vägarna, tillägger Bernt Gustafsson.

– Man skulle kunna tro att den fyrhjuls-drivna Amaroken slukar mycket soppa. Men, det är faktiskt tvärtom. Dieselmo-torn drar mindre bränsle per mil, än de fyra äldre ambulanserna som nu byts ut. Vilket är bra både för miljön och plånbo-ken, avslutar Bernt Gustafsson. ■

Ordinare vårdarplats med den senaste av teknik.


Från vänster Magnus Karlsson, fordonsansvrig i Växjö, Magnus Melkersson, fordonsansvarig i västra Kronoberg /Ljungby och Bernt Gustafsson, fordonsansvarig, Region Kronoberg.

www.s112.se31

samverkan 112 nr 2/3 2016

Sjukhytt med öppen baklucka. Bårsläden kan förskjutas i sidled och den hopfällbara extra vårdarstolen, till vänster om bårens huvudända, kan lätt fällas ut.

Den vänstra vårdarstolen, läs; i bilens färdriktning, är hopfällbar och spar därmed plats. Sjukhytten är ljus och hygienisk med släta väggar.

Finns i olika utföranden. Sjukvårdsväskorna fi nns i tre olika storlekar; Mini, Medi och Maxi och med olika innerväggar. Finns behov av special-anpassade väggar kan vi hjälpa Er med det!

Sacci Ryggsäckar ABGamla Tunavägen 8

784 36 BorlängeTel: 0243-932 50

www.sacci.se

Sjukvårdsväskor Sacci AkutSaccis nya serie med sjukvårdsväskor är framtagna tillsammans med bla. ambulanspersonal för dagens moderna ambulanssjukvård. De bygger på ett modulsystem där du som användare bestämmer hur insidan ska se ut. Väskorna har ett helt nytt ergonomiskt bärsystem som gör att den sit-ter bekvämt och avlastande på ryggen. De är gjorda i slitstark Corduraväv.

Nästa generation Akutryggsäckar nu direkt från tillverkaren SACCI

Sjukvårdsväskor Sacci Akut

från tillverkaren SACCI

Sjukvårdsväskor Sacci AkutSjukvårdsväskor Sacci Akut

från tillverkaren SACCI

Utbildning anpassad för personalen inom Räddningstjänsten i förfl yttningskunskap

(i väntan på ambulans, hjälpa hemtjänsten)

Utbildningsmål: Personalen skall ha goda kunskaper/kännedom om:

• ergonomi/arbetsställningar, rörelser/lyftteknik• tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler• arbetsprinciper och principförståelse• att identifi era, problemlösa och situationsanpassa arbetsställningar i dagliga arbetet

Kurslängd: 1 dag Plats: er arbetsplats Kursstart: efter överenskommelse med er

Vi skickar gärna mer information!Ring eller maila Tfn: 031-27 25 30offi [email protected]

Utbildningsmål: utbilda arbetskamraterna i ett princip-baserat arbetssätt som minimerar lyften och tillvaratar patientens möjligheter samt personalens behov av att arbeta manuellt och med hjälpmedel

Kurslängd: 3 dagar Plats: Mölndal Kursstart: 29 nov-1 dec. 2016 5-7 sept. 2017

Utbildning anpassad för Ambulanssjukvården i förfl yttningskunskap


Symtomen hos sepsispatienter är ganska allmänna, vilket gör det lätt att

misstänka en rad andra åkommor, säger Angela Bång, docent i vårdvetenskap med inriktning mot prehospital vård vid Hög-skolan i Borås. Men vi tror att diagnos-ticerandet kan underlättas med öppenhet, lyhördhet och bra frågor till patienterna eller deras anhöriga, så att viktiga svar kommer fram.

Angela Bång är verksam på Prehospen vid Högskolan i Borås, där en studie om tidig upptäckt av sepsis pågår i samar-bete med en infektionsläkare vid Kärn-sjukhuset i Skövde. Studien kallas MISSIS (MISstänka och behandla Svår SepSIS i ambulanssjukvård).

Sedan i höstas är doktoranden Agnes Olander också knuten till MISSIS. Hon ska bland annat göra intervjustudier med patienter och med ambulanspersonal samt jämförande studier av bedömningen vid larmcentralen. Just nu håller hon på att ta fram så mycket fakta som möjligt ur 1 800

ambulans- och sjukhusjournaler från kon-staterade sepsisfall i Skaraborg.

– Vi vill komma åt symtomen genom fokus på patienten, säger Angela Bång. Om vi utgår från patientens upplevelse kan vi framöver skapa en checklista med peda-gogiska punkter och viktiga frågor som ambulanspersonalen kan ställa för att så tidigt som möjligt kunna identifiera sepsis.

Ansevärd tidsförkortningEn tidigare studie visar att när ambu-lanspersonal ställer en preliminär sep-sisdiagnos förkortas tiden till adekvat behandling avsevärt: från drygt tre timmar till drygt en timme. Eftersom förloppet i sepsis ibland är väldigt snabbt kan detta vara avgörande för om patienten överlever eller inte.

Hittills finns det i hela världen bara en enda studie där patientens upplevelser kring symtomen av sepsis tas upp, berättar Angela Bång. Det är en svensk studie där forskaren Katarina Bohm på Karolinska

Institutet har lyssnat på vad patienterna säger i larmsamtalen.

– Det patienterna berättar om i dessa samtal är ofta dåsighet, svaghet, smärta och plötslighet i insjuknandet – allstå ganska allmänna och svårtolkade symtom. För att komma vidare och kunna ställa en preliminär diagnos tror jag att ambu-lanspersonalen behöver formulera öppna frågor som rör patientens livsberättelse från några veckor före insjuknandet och framåt: har det förekommit någon infek-tion, någon utlandsresa, har det mentala tillståndet förändrats? Det gäller då också att skapa ett samtalsklimat där patienten eller de anhöriga känner att de har utrymme att berätta på sitt eget sätt.

Ambulanspersonalen behöver återkopplingDe riktlinjer som idag används inom am-bulanssjukvården utgår ofta från mätbara fakta, till exempel blodtryck, andnings-frekvens och syremättnad i blodet.

Rätt frågor ger svar som kan avslöja blodförgiftning

Fler dör i blodförgiftning, sepsis, än i hjärtinfarkt. Sepsis är vanligt förekommande och kräver snabb behandling. Men det försvåras av att symtomen ofta är otydliga så det är svårt att ställa tidig diagnos. Nu pågår forskning vid Högskolan i Borås för

att skapa ett verktyg som hjälper ambulanspersonal att identifiera sepsis.


Text: Lena M Fredriksson FOto: preHospen

3. Andningssvårigheter2. Förändrat mentalt tillstånd

1. Feber och / eller frossa


för ambulanspersonal att bli bra på att ställa rätt preliminärdiagnos är att bristen på återkoppling mellan vårdavdelningar och ambulanssjukvård. Det är inte så ofta ambulanspersonalen får reda på vilken diagnos en patient som de har vårdat och transporterat till sjukhuset hade. Därmed får de sällan veta om deras misstankar har varit korrekta eller ej, och har svårt att finslipa sitt kunnande.

– Ambulanssjukvård rör ett väldigt brett spektrum av patienter. Vi vet att en viss andel av patienterna i ambulan-sen behöver tidig bedömning och tidig behandling för att deras sjukdomsförlopp ska gå så bra som möjligt. Därför skulle hela ambulanssjukvården kunna utvecklas om det fanns någon typ av samarbete för snabb återkoppling. Kanske skulle sådan återkoppling kunna ersätta viss del av an-nan fortbildning.

Planer för framtidenAngela Bång har planer på att dra igång en kampanj med en slogan som lyfter kunskapen och misstanken om sepsis, något i stil med den gamla ”Hjärta smärta 90 000”, som lanserades på 1980-talet.

– En variant är ”Haft feber och frossa, plötsligt svag, förändrad och svår att nå – Ring 112”, säger hon. Vi behöver verkli-gen nå ut mer om denna farliga sjukdom. På så vis skulle vi kunna rädda liv! ■


Om något av dessa värden avviker från det normala kan man misstänka sepsis. Men det finns samtidigt en mängd andra tänkbara diagnoser, alltifrån kol till mag-sjuka.

Därför blir sådana riktlinjer väldigt breda, vilket gör att ambulanspersonalen kanske inte tänker på just sepsis om ett värde avviker.

Ett annat faktum som gör det svårare

4. Illamående, kräkningar och / eller diarré

5. Lokaliserad svår smärta (smärta lokaliserad någonstans)

6. Muskelsvaghet

Angela Bång

Illustrationer: Upphovsrätten tillhör Lars Duvander

►Läs mer om MISSIS här: http://www.hb.se/Forskning/Pro-jekt/Misstanka-och-behandla-Svar-Sepsis-i-ambulanssjukvard---MISSIS/


Oskattbara värden stod på spel när el-den den 16 augusti i fjol härjade i Eksjö gamla trästad. Tätt samarbete mellan olika aktörer resulterade i att branden kunde avgränsas till ett enda kvarter.– Jag kan än idag få rysningar vid tanken på hur bra vi lyckades jobba tillsammans, säger Fredrik Persson, vakthavande befäl vid Ing 2 och en av de första på plats.

Det första anropet till SOS Alarm kom 05:49:43 och besvarade av en oper-

atör tretton sekunder senare. En privat-

person som bodde på hotell i Gamla stan hade sett rök och larmat.

Klockan 05:51:05 har Eksjö räddning-stjänst fått uppdraget. Larmet kvitteras drygt fyra minuter senare av en första en-het och efter ytterligare drygt tre minuter når en instatsledare och sju brandmän kvarteret Ciselören 1, mera känt som Forsellska gården.

– Vi övar ju kontinuerligt och har färdiga insatsplaner, förklarar ställföreträ-dande räddningschef Jörgen Franzén, när Samverkan 112 nästan ett år senare besöker Eksjö.

– Det värsta scenario vi kunnat tänka oss var just det här kvarteret, med den största sammanhängande fastigheten i hela Gamla stan!

försvarsmaktenPå stadens regemente, Ing 2, har militär-polisen och vakthavande befälet Fredrik Persson just bryggt morgonkaffe. Till det sista han gjort kvällen innan hörde att sätta Rakel-stationen på laddning.

– Jag trodde att jag stängt av den, men tydligen hade jag istället satt den på högsta volym, minns han så här i efterhand.


det borde regna medaljer-till alla fantastiska aktörer!

Text: sören viktorsson

EKSJÖ 2015-08-16. Det brinner i en större, flera hundra år gammal trähuslänga i Gamla trästan. Såväl bostäder som en affär finns i byggnaden och flera människor har evakuerats till intilliggande hus.Kommunen har kallat till krismöte. Foto: Mikael Fritzon / TT


Rakel är ett gemensamt radiokom-munikationssystem för ambulans, polis, räddningstjänst och SOS Alarm. Försvars-makten fanns vid denna tidpunkt också med på ett hörn, i så måtto att militär-polisen hade tillgång till trafiken.

– Jag är före detta deltidsbrandman och när jag hörde på Rakel att det pågick en brand i centrala Eksjö sade mig erfaren-heten, att det här kan komma att ta fart ordentligt.

– Därför åkte jag genast till torget och tog från regementet med mig en av våra stridssjukvårdare, berättar Fredrik Persson.

ambulanssjukvårdenFrån Räddningstjänstens lokaler är det bara ungefär 400 meter till Forsellska gården. Ambulanssjukvårdare Jan Gus-tafsson har just återkommit från ett natt-ligt uppdrag, när han kort före klockan sex står vid kaffeutomaten.

– Då kände jag plötsligt att det luktade brandrök. Så jag gick till fönstret och såg att de bolmade från Gamla stan.

– Tillsammans med en medicinskt ans-varig sjuksköterska körde jag genast mot Vaxblekaregränd, där branden härjade. Men för att inte komma för nära lågorna

och bli instängda av kommande brandbi-lar backade vi och parkerade hundra meter från branden.

lokala polispatruller upptagna Larmet hade även nått vakthavande befäl vid polisens länskommunikationscentral i Jönköping.

– Men just den här morgonen var våra lokala patruller upptagna med frihetsbe-rövade personer, minns poliskommisarie Lars Rydholm som vi träffar i Eksjö polishus.

– Lösningen blev att patruller först sändes från Jönköping och Värnamo. När man greppat att det var en storbrand kom polis även från bland annat Linköping.

I Gamla stan inleddes nu en kamp mot sekunderna. Högsta prioritet var att rädda liv samt hindra att branden spred sig till intilliggande byggnader.

– Jag visste att det bodde mycket ung-domar i Forsellska gården. När vi kom närmare kände jag igen några, alla var chockade och skärrade, minns ambulans-sjukvårdare Jan Gustafsson.

– När jag frågade efter skadade fick jag veta att en ung kvinna troligtvis var kvar. En av dem jag kände berättade att han knackat på just den dörren, men inte kun-nat stanna kvar på grunden av värmen.

Branden tog sin början i en lägenhet på andra våningen, förmodligen i köket. Redan när första räddningsenheten nått byggnaden, ser de kraftiga lågor slå ut från ett par fönster.

Fasadsprinklers kopplas upp och förhin-drar branden att sprida sig och rökdykare går in via loftgång och ytterdörr och når, under stark värmeutveckling, fram till en rökfylld lägenhet.

ÖNSKADE BLI AVLÖSTA– En ung kvinna hittades livlös och fördes till Höglandssjukhuset i Eksjö. Efter insatsen pratade vi sedan med den ambulanspersonal som fick uppdraget och de ville gärna bytas av, berättar ambulans-sjukvårdare Jan Gustafsson.

Elden sprider sig nu uppåt, lågorna slickar takfoten och når vinden.

– Vid sjutiden hade vi redan fått förstärkning från bland annat Hjälte-vad, Nässjö och Mariannelund, berättar ställföreträdande räddningschef Jörgen Franzén.

– Med vattenbegjutning och andra metoder försökte vi hålla "stolparummet", det en och en halv alnar breda avståndet mellan fastigheterna.

det borde regna medaljer-till alla fantastiska aktörer!

►


Även på polissidan rådde febril aktivitet. Poliskommisarie Lars Rydholm berät-tar att han vid åtta-tiden på morgonen kallades in från Eksjö till Jönköping som stabschef.

– Vid omfattande "särskild händelse" upprättas alltid en särskild stab. Klockan tio höll ordinarie staben med mig och åtta medarbetare ett möte, där vi förutom att sammanfatta läget även försökte se över befintliga resurser och planera för efter-middagen och nästa dag.

– Så här dags var uppemot 50-talet poliser på olika sätt involverade i arbetet med branden och vi hade redan 06.25 en operativ polisinsatschef på plats i Eksjö.

krisledningsorganisationÄven kommunens krisledningsorganisa-tion aktiverades tidigt.

– Redan vid sjutiden sammanträdde kommundirektör, ställföreträdande räddningschef och kommunens kom-munikatör med flera. Vi hade också en POSOM-grupp ("Psykiskt och socialt om-händertagande vid olyckor och kriser"), där personer från socialen och kyrkan gav stöd.

– Klockan tio träffades de närmast berörda på Stadshotellet för information och stöd och klockan 13 fylldes Eksjö kyrka, utan någon påannonsering, av runt 600 personer, minns ställföreträdande räddningschef Jörgen Franzén.

Vid lunchtid var branden under kontroll och officiellt avslutades räddningsinsatsen klockan nio på tisdagen, alltså efter drygt två dygn.

Facit; En person omkommen, runt 200 personer tvingades utrymma och en hel fastighet med tre huskroppar blev till aska. Som mest var 125 aktörer från olika organisationer inblandade i räddningsin-satserna.

begick formellt tjänstefelFredrik Persson från Ing 2 berättar att han formellt begick ett tjänstefel när han ilade från regementet till brandplatsen.

– Men det var ett nödläge och bland de av mina soldater som senare anslöt sig fanns även en kvinnlig före detta heltids-brandman.

– Sett i backspegeln hade vi ett otroligt bra samarbete; De blå och de gröna och brandhjältarna. Min grupp fick senare en medalj på Regementets dag.

Kritik kom dock för att man på Ing 2 avlyssnat Rakel-kommunikationen och numera finns en ny ordning, där SOS Alarm har en direktkanal till Försvarsmakten.

– Jag kan förstå argumenten om patientsäkerhet och personuppgifter, kommenterar Fredrik Persson.

I lokalpress har det skrivits om att kommunikationen mellan räddning-stjänst och polis inledningsvis fungerat dåligt och att fler fastigheter evakuerades än nödvändigt.Poliskommisarie Lars Rydholm:

– I ett inledningsskede är det väldigt hektiskt och alla aktörer jobbar lösnings-fokuserat. Det stämmer att svaret dröjde från räddningsledare angående evakuer-ing, men jag ser inget stort problem i det.

– Du kan ju också ställa frågan vad som skett o m branden hade spritt sig till andra byggnader och någon funnits kvar där...

Till en början rubricerades händelsen som mordbrand.

– Det är en polisiär praxis för att vi ska kunna använda hela den juridiska verktyg-slådan. Men det är avskrivet efter nogran-na undersökningar och brandorsaken är ännu ej klarlagd, förklarar poliskommisa-rie Lars Rydholm.

En föredömlig insatsEksjö trästad, med anor från 1568, har fått det ansedda Europa Nostra-diplomet 1997 och 2004 installerade kommunen ett automatiskt larmsystem.

– Det togs senare över av fastighet-sägarna och en del tyckte det i längden blev för dyrt. Vi har efter branden haft sittningar med andra kommuner med liknande bebyggelse angående vilka krav som är skäliga att ställa.

– Länstyrelsen ska också vara med och tycka vilka åtgärder man får göra på fastigheterna, berättar ställföreträdande räddningschef Jörgen Franzén.

Att en ung person miste livet i branden är naturligtvis en stor sorg, vilket samtliga Samverkan 112 intervjuar påpekar.

– Med tanke på hur det kunde ha gått var det dock en otrolig insats, säger ambu-lanssjukvårdare Jan Gustafsson som hela tiden stod i tät kontakt med övriga aktörer och fick ambulansförstärkning från flera

intilliggande kommuner.– Vad jag och en kollega i

efterhand funderat på är, att vi på grund av att det var

tidig söndagsmorgon inte satte på sirenerna.

Det var ju just vad vi skulle ha gjort!

Jan-Olof Svärd, kirurg, reservof-ficer och Eksjö-profil, berättar att kommunen köpt tomten där Forsell-

ska gården låg och ska bygga upp något liknande.

– Att i en trästad, med trånga gränder, begränsa branden till en enda fastighet är en fantastisk bedrift. Aktörerna har jobbat föredömligt ihop och det borde regna medaljer! ■

Dagen efter storbranden. Sprinklersyste-met fungerade. Det räddade Gamla stan.

De yttre fasaderna står kvar. Innanför är det utbränt säger Jörgen Franzén,

ställföreträdande räddningschef.Foto: Madeleine Fransson /SMT


26-27 april 2017

www.ambulans2017.se


De flesta som berördes av Eksjö-branden ger räddningspersonalen gott betyg, framgår det av MSB:s intervjuundersökning. En del hade kri-tiska synpunkter på informationsinsat-serna och några upplevde mediebev-akningen som negativ.

Marianne Stålheim, expert på olycks-utredning vid Myndigheten för

samhällsskydd och beredskap, framhåller att det är av stort värde att få reda på hur de drabbade uppfattat räddningsinsatsen.

– Det är ganska ovanligt att så många drabbas samtidigt och vi har gjort lik-nande undersökningar exempelvis vad gäller Lextorpsbranden i Trollhättan, förklarar hon.

Totalt har 57 av de berörda telefonin-tervjuas.

Hälften av dem fick inga skador alls,

räddningspersonalen får ros

text: Sören Viktorsson FOTO: MSB

medan åtta fick sina bostäder totalförstör-da av branden. Räddningspersonalen får ros för att de under rådande omstän-digheter lyckades så väl.

– De som drabbades har stor förståelse för hur komplicerad insatsen var och att personalen lyckades hindra spridning till övriga byggnader.

– Man var också nöjd med att brand-männen svarade på frågor trots att de hade fullt upp med släckningsarbetet, kon-staterar Marianne Stålheim.

Vad gäller omhändertagandet efter ut-rymningen hade flera av de svarande velat, att sammankomsterna skulle ha anpassats utifrån hur hårt drabbade olika personer var.

– Detta behov har vi även sett vid andra olyckor. De som varit mest drabbade och blivit av med både sina hem och ägodelar hade naturligtvis helt andra behov än de

Räddningstjänst / Utredning

som bara utrymt och kort därefter kunde flytta tillbaka igen, påpekar Marianne Stålheim.

Eksjöbranden väckte stor uppmärksam-het i media, såväl nationellt som lokalt.

Enligt intervjuundersökningen upp-levde en tredjedel mediabevakningen som bra under och efter branden. Bara ett fåtal uppger att den varit ganska eller mycket dålig. Bland de svarande som haft egen kontakt med media svarar de flesta att de upplevde detta som dåligt.

– Människor i chock vill nog inte ha för närgångna frågor, menar Marianne Stål-heim och tillägger att mediabevakningen också delvis upplevdes som positiv av de intervjuade.

– Några av de svarande anser, att de och deras anhöriga via media fick en bät-tre överblick över branden. ■

msb:s två SÄRSKILDA UTREDARE AV EKSJÖBRANDEN

Anna HenningssonHur vill du sammanfatta räddnings- insatsen? – På det hela taget var det en väl fungerande insats, främst tack vare den uppbyggnad av lednings- och räddning-spersonal och resurser som snabbt kunde sättas in i insatsen genom samverkan i RäddSamF.

Ni skriver att "Större och mer komplexa händelser visar att den traditionella ledningsorganisationen med en suverän räddningsledare inte alltid är tillämpbar. Lagstiftningen bör ses över och mod-erniseras". Vad menas? – Grunden i lagstiftningen är skriven i en tid då räddningstjänst var en enskild kommuns angelägenhet och räddning-sinsatserna inte präglades av den breda samverkan man ser idag.

– Erfarenheterna från flera större insatser på senare år visar på vikten av att bibehålla en kontinuitet i räddningsle-darskapet samtidigt som komplexa och/eller långvariga insatser kräver fler per-soner i ledningsfunktionen som verkar i

räddningsledarens anda över tid och som behöver ha ett lagrum för att kunna fatta de beslut insatsen kräver.

– I Eksjö till exempel delades räddn-ingsledarskapet upp på tre branding-enjörer som tog ansvar för olika delar av räddningsledarskapet. Nattetid sov räddningsledaren medan ett av honom utsett befäl verkade på brandplatsen för hans räkning och hade fått mandat att fatta vissa beslut.

– Vi tycker att det är nödvändigt att räddningsledarskapet kan dimensioneras och se olika ut beroende på förutsättnin-garna och där anser vi att lagstiftningen behöver ses över och moderniseras.

Ni skriver också att "Riktade informa-tionsinsatser kan underlätta för dem som drabbas mest". Vad innebär det konkret? – Både efter händelserna i Västman-land och Eksjö har de hårdast drabbade, alltså de som förlorat allt, uttryckt att de inte hade velat sitta bland alla andra utan fått mer riktad information utifrån deras behov.

– Det stora flertalet, som kanske drab-bats av en förstörd ytterdörr eller röklukt i bostaden, tenderade att ta över mötena med sina frågor och funderinger och de som behövde mest hjälp kanske inte ens vågade ställa sina frågor i storforumen.

I en av era rapporter sägs att "Räddning-stjänsten bör även prova att förelägga en eller flera av fastighetsägarna att ett automatiskt brandlarm ska finnas. Överk-lagas föreläggandet kommer praxis för fortsatt arbete att finnas". Här spelar väl ekonomiska faktorer en roll..?

– Vi tror tidig upptäckt av brand och därmed möjlighet till en snabb släckinsats innan branden vuxit sig stor är av yttersta vikt för att förhindra större bränder. Frågan om att förelägga automatiska brandlarm behöver prövas så att Sverige kan få en praxis.

– Det mesta man tar sig för kostar pengar och brandskyddsåtgärder måste naturligtvis fastighetsägaren ställa i rela-tion till allt annat. Att få huset förstört vid en brand kostar ju också pengar. ■

- lyckades väl under rådande omständigheterMarianne Stålheim

- sammanfattar räddningsinsatsen


Tel: 0430-490 50

www.nilsson.se

SÖRMLANDKarl-Eric Carlsson och Mattias Godlund hämtar MB Sprinter

REGION HALLANDBjörn Evertson och Patric Andersson hämtar XC70

Gra

ttis

- sammanfattar räddningsinsatsen


PREHOSPITAl AKUTSJUKVÅRD I BOKFORMTanken är att boken ska ge värdefull kunskap till alla professioner inom det prehospitala arbetsfältet, säger Lars Lundberg, huvudredaktör till 2:a uppla-gan av boken Prehospital Akutsjukvård, tillsammans med Björn-Ove Suserud.

Boken har denna gång tillkommit, helt och hållet genom PreHospen

- Centrum för Prehospital forskning, Högskolan i Borås. En kirurgläkare har tagit över redaktörskapet från en specialist i kardiologi.

Första upplagan av boken kom ut 2009. Då var de båda huvudredaktörerna Björn-Ove Suserud och Leif Svensson, professor och specialist i kardiologi, Södersjukhuset.

Om författarnaBjörn-Ove Suserud, professor, PreHospen - Centrum för prehospital forskning, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Huvudredaktör.

Lars Lundberg, läkare, specialist i kirurgi och akutsjukvård, professor i prehospital akutsjukvård, Försvarsmedicincentrum, Göteborg samt Högskolan i Borås. Huvudredaktör.

I boken medverkar drygt 70 författare, var och en av dessa är auktoriteter inom sina respektive specialområden.

OM BOKENPrehospital akutsjukvård belyser den pre-hospitala akutsjukvården ur ett medicinskt och vårdvetenskapligt perspektiv. Denna upplaga är innehållsmässigt reviderad, och nya områden har tillkommit. Boken tar bl.a. upp den prehospitala vårdmiljön, vårdkedjan, vårdprocessen, dokumenta-tionen, prehospital medicinteknik, optimal vårdnivå och vårdkedja samt vårdprogram vid olika prehospitala händelser.

Patientens och/eller personalens berättelse ligger sedan till grund för en medicinsk och vårdvetenskaplig analys av omhändertagandet.

Allt presenteras på ett modernt lättsamt och begripligt sätt, det finns bra faktaru-tor och illustrationer.

FORSKNING EN FÖRUTSÄTTNING FÖR god KVALITETBåde vårdvetenskaplig och medicinsk forskning är en förutsättning för att vår sjukvård ska utvecklas och effektiviseras.

– Den prehospitala akutsjukvården väljer mer och mer att integrera de båda perspektiven med varandra, berättar Lars Lundberg.

Varför en ny uppdaterad bok? – Behovet har blivit uppenbart eftersom

den prehospitala akutsjukvården präglas av många genomgripande förändringar inom olika verksamhetsområden, tack vare en allt mer omfattande forskning.

– Idag är det ingen självklarhet att alla patienter ska till en akutmottagning. Alter-nativa vårdkedjor finns tillgängliga, vilket i sin tur ställer allt högre krav på personal som arbetar i ambulans.

– Patienten ska i sitt möte med ambu-lanspersonal kunna få en preliminär diag-nos och eventuellt en påbörjad behand-ling redan under uppdragets gång, säger Lars Lundberg.

20 LANDSTING/REGIONER Varje landsting/region har sina egna be-handlingsriktlinjer för ambulanssjukvård.Det finns ganska betydande skillnader i riktlinjernas utformning.

Hur ser du på dessa skillnader?– Det är naturligtvis olyckligt att behand-

lingsriktlinjerna varierar så mycket mellan landsting/regioner som de ibland kan göra. Arbete pågår med att samordna dessa riktlinjer och det slut-liga målet är naturligtvis gemensamma

nationella riktlinjer. ■

ambulanssjukvård / Utbildning


26-27 april 2017


med tiden i fokusText och foto: Mats Jonsson

Resuscitation Academy / Hjärtstoppscentrum

"JÄTTEBRA SKA BLI FANTASTISKT BRA"


Storstockholms brandförsvar siktar på att bli Sveriges bästa livräddare vid hjärtstopp. Därför har man startat ett projekt som bland annat går ut på att jaga tidstjuvar och få in träningen i vardagen på ett enkelt sätt.

Snabb HLR med hög kvalité räddar liv. Storstockholms brandförsvar

siktar på att bli Sveriges bästa livräddare vid hjärtstopp. Därför har man startat ett projekt som bland annat går ut på att jaga tidstjuvar och få in träningen i vardagen på ett enkelt sätt.

På tio år har andelen överlevande vid hjärtstopp utanför sjukhus ökat drama-tiskt från tre till 10,4 procent enligt den officiella statistiken för Stockholms län.

Enligt inofficiella uppgifter är det i dag ännu fler som klarar sig.

Men eftersom det handlar om ytterst små marginaler mellan liv och död finns det fortfarande mycket mer att göra, även om det så bara handlar om jaga några sekunder och procent.

Det är bakgrunden till Storstockholms brandförsvars projekt ”Low hanging fruits” (Resuscitation Academy), lett av Ulrika Blomqvist, sjukvårdsansvarig, och Gustav Bard, brandman och huvudansva-rig för sjukvården på Solna brandstation.

– Blir vi ännu snabbare och duktigare på hjärt- och lungräddning kan vi bidra till att rädda fler liv. Detta eftersom rollfördelningen vid larmen i dag är sådan att det oftast är vi brandmän som utför HLR, säger Gustav Bard.

VILL BLI BÄST Ulrika Blomqvist och Gustav Bard beto-nar att Storstockholms brandmän redan i dag ligger på en mycket hög nivå när det gäller HLR. Men att man är jättebra hindrar inte att man kan sikta på att bli fantastiskt bra, menar de.

– Vi sticker ut hakan och säger att vår personal ska bli bäst i Sverige, säger Ulrika Blomqvist.

Att sticka ut hakan och sätta upp en hög ambitionsnivå är inget självändamål. Utan det handlar i det här fallet snarare om att skicka iväg en passning och pusha på andra att vässa sig ytterligare.

TIDSTJUVAR STJÄL LIV I jakten på de lågt hängande frukterna har man inom projektet identifierat två ”frukter” att särskilt fokusera på.

Nämligen att genom effektivare övning förbättra skickligheten ytterligare samt

Gustav Bard in action.

Visste du att ....

Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund där 10 kommuner samarbetar. Här finns det 16 brandstationer och 9 räddningsvärn.Antal årsanställda (2015): 692 män och 37 kvinnorAntal larm (2015): 10 458 Källa: SSBF Årsredovisning 2015

►


Inbjudan till Resuscitation AcademySwedens nya satsning

Antalet platser är begränsat. Vi förbehåller oss rätten att göra ett urval för att få en representation som är ändamålsenlig. När du gör din anmälan

skriv kortfattat din bakgrund och varför du vill gå kursen.

Frågor? Kontakta: [email protected] ● [email protected]

SWEDEN

Nu startar vi vår nysatsning på ett nytt koncept för Resuscitation Academy Sweden.Kursen kommer denna gång att vara en dag och riktar sig till all personal inom ambulanssjuk-vården, räddningstjänsten eller polisen som brinner för ämnet och vill utveckla sig i sin yrkes-

roll. Dagen kommer då att bestå av föreläsningar och praktiska övningar, allt inom plötsligt oväntat hjärtstopp. Utbildarna består av personer med hög kunskap inom ämnesområdet.

Under 2017 kommer sedan en vanlig Resuscitation Academy under två dagar att anordnas, som främst är ämnad för beslutsfattare och nyckelpersoner inom respektive organisation.

Datum: 22/11- 2016. 08.30-17.00

Plats: Södersjukhuset Stockholm Schema: Publiceras så fort det är klart på

www.hjartstoppscentrum.se Under: ”Utbildning”

Kostnad: 500 SEK. Fika och lunch ingår

Anmälan: Sker på: www.hlr.nu

Sista anmälningsdag 16 oktober

att jaga tidstjuvar från det att hjärtstopps-larmet går tills att händerna ligger på patientens bröstkorg.

Fler men kortare övningar inlagda i vardagen på ett sådant sätt att brandmän-nen kan öva på sina egna villkor med träningsdockor som är väl synliga och lätt tillgängliga. Det är ett av angreppssätten.

– Hos oss i Solna har vi exempelvis löst det så att dockan finns placerad i omkläd-ningsrummet till gymmet så att brand-männen kan öva några minuter i samband med fysträningen, berättar Gustav Bard.

SNABB ÅTERKOPPLING Samtliga 16 brandstationer inom Stor-stockholms brandförsvar har tillgång till dockorna Resusci Anne och Resusci Baby med tillhörande programvarorna Skill-guide och SimPad. Brandvärnen utbildas på Värmdö brandstation.

– Den som tränar får omedelbar feed-back, konstaterar Ulrika Blomqvist.

På en display kan man omedelbart se vad som gjorts bra och vad som kan göras ännu bättre.

Den som övar får direkt besked om frekvens samt djup och uppsläpp på kom-pressionerna, mängden luft vid inblåsnin-garna och hands on-tiden med procenttal för hur väl arbetet utförs i respektive fas.

Den andra viktiga delen så här i starten av projektet handlar om tidsvinster.

Även om brandstationerna redan har väl fungerande rutiner för att vara snabbt på plats, kan det finnas utrymme för att tjäna ytterligare sekunder som är så viktiga vid larm om hjärtstopp.

LOKALKÄNNEDOM VIKTIG Inom ramen för projektet går man i diskussionerna ned på detaljer som kan tyckas löjliga för utomstående. Som exem-pelvis vilka som sitter var i bilen och om man ska ta på sig jackan på vägen ut eller om man bara tar den över armen så länge.

– Trafiksituationen i Stockholm är ju besvärlig. Den närmaste vägen är inte alltid den snabbaste. Därför är det bra om att man har god lokalkännedom i sitt distrikt, vilket våra brandmän har, säger Ulrika Blomqvist om en annan tidstjuv.

För varje minut som går innan defi-brillering sätts in vid hjärtstopp minskar chansen till överlevnad med tio procent.

– Kvalitets-HLR och snabb defibriller-ing räddar liv. Och kan vi bli bara 15-20 sekunder snabbare i genomsnitt kommer vi kanske att rädda några liv till, konstat-erar Gustav Bard. ■

Resuscitation Academy / Hjärtstoppscentrum

Projekt ”Low hanging fruits”, lett av Ulrika Blomqvist, sjukvårdsansvarig, och Gustav Bard, brandman och huvudansvarig för sjukvården på brandstationen.

Bakgrund till Brandförsvars projekt ”Low hanging fruits”

Dr Mickey Eisenberg, professor i medicin och en av de medicinskt ansvariga för ambulanssjukvården i Seattle USA och även ansvarig för Seattles RESUSCITATION ACADEMY, har sammanställt 10 steg för att öka överlevnaden i ett län/region.

Stegen är indelade i två avsnitt:”Low hanging fruit” och"High hang-ing fruit”. Begreppen ska symbolisera att ”Low hanging fruit” (steg 1-4) är lättare att förverkliga och mindre resurskrävande än att förverkliga ”High hanging fruit” (steg 5-10). Det är logiskt att börja med steg 1-4. Steg 5-10 är svårare att förverkliga.

Implementera hög-kvalitativ HLRmed träning och kvalitetskontroll

Resuscitation Academy SwedenSödersjukhusets forskargrupp på Hjärt-stoppscentrum har utformat och äger konceptet Resuscitation Academy Sweden tillsammans med Seattle och svenska HLR-Rådet.

Den primära målsättningen är att imple-mentera nya strategier hos ledningsansva-riga runtom i Sverige, för att öka överlev-naden för dem som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus.

sweden

3Steg

Källa: Hjärstoppscentrum Södersjukhuset


Inbjudan till Resuscitation AcademySwedens nya satsning

Antalet platser är begränsat. Vi förbehåller oss rätten att göra ett urval för att få en representation som är ändamålsenlig. När du gör din anmälan

skriv kortfattat din bakgrund och varför du vill gå kursen.

Frågor? Kontakta: [email protected] ● [email protected]

SWEDEN

Nu startar vi vår nysatsning på ett nytt koncept för Resuscitation Academy Sweden.Kursen kommer denna gång att vara en dag och riktar sig till all personal inom ambulanssjuk-vården, räddningstjänsten eller polisen som brinner för ämnet och vill utveckla sig i sin yrkes-

roll. Dagen kommer då att bestå av föreläsningar och praktiska övningar, allt inom plötsligt oväntat hjärtstopp. Utbildarna består av personer med hög kunskap inom ämnesområdet.

Under 2017 kommer sedan en vanlig Resuscitation Academy under två dagar att anordnas, som främst är ämnad för beslutsfattare och nyckelpersoner inom respektive organisation.

Datum: 22/11- 2016. 08.30-17.00

Plats: Södersjukhuset Stockholm Schema: Publiceras så fort det är klart på

www.hjartstoppscentrum.se Under: ”Utbildning”

Kostnad: 500 SEK. Fika och lunch ingår

Anmälan: Sker på: www.hlr.nu

Sista anmälningsdag 16 oktober



Vi backar bandet! Katastrofmedi-cinskt Centrum i Linköping har i

uppdrag att bedriva forskning, utveckling och undervisning inom ämnesområdena katastrofmedicin och traumatologi.

Institutionen har identifierat ett ut-bildningsbehov av prehospital personal i omhändertagandet av traumapatienter i utmanande miljöer, speciellt personal inom den civila ambulanssjukvården.

Jan Johansson, PE- chef KMC, inleder utbildningen med att betona vikten av kompetenshöjning av den prehospitala personalens traumakunskaper samt vikten av samverkan mellan ambulanssjukvård, polis, räddningstjänst och försvarsmakt.

En snabb anblick av deltagarskaran till stundande utbildning bekräftar att dessa nämnda personalgrupper inom kort kommer att sammansvettsas, svettas, och samverka under fyra intensiva dagar…

Om du som ambulanspersonal inom Svensk ambulanssjukvård fritt fick bestämma innehållet till en fyra dagar lång traumautbildning är jag övertygad om att

denna utbildning uppfyller de flesta av dina önskemål.

Speciellt om du jobbat inom ambulans-sjukvården ett tag och upplever att PHTLS gett dig en sund grund men att du vill lära dig mer och ta dina kunskaper till nästa nivå.

Vad sägs om föreläsare från hela landet, ledande inom sina ämnesområden, en ratio av instruktörer – deltagare näst intill 1:1, övningar som tar dig så nära verkligheten du kan komma och skade-markörer som är medicinskt kunniga och driver på sina skadeförlopp på ett mycket trovärdigt sett!

Krävs regelbunden utbildningsinsatsAPTC belyser många intressanta ämne-sområden som den prehospitala person-alen förväntas hantera i sin vardag men som kräver stor och fördjupad kunskap hos individen.

De specifika ämnesområdena kräver re-gelbundet återkommande utbildningsinsat-ser om verklighet skall spegla kraven som

allmänheten har på ambulanssjukvården dagen händelsen sker på riktigt.

Detta kostar pengar och utbildningsin-satserna konkurrerar hårt om befintliga medel i arbetsgivarens ansträngda budget vilket leder till att jag törs påstå att bered-skapen inför just situationer i komplexa miljöer inte är optimal inom Svensk ambulanssjukvård.

Om du, som jag, är verksam inom den civila ambulanssjukvården och om du, som jag, är ödmjuk nog att kritiskt reflek-tera över dina kunskaper skulle du ärligt kunna påstå att du på ett säkert sätt kan bedriva traumasjukvård vid alla former av CBRNE-händelser, säkert för dig själv och patienten?

Har du utbildning och kunskap nog att behandla ett stort antal traumapatienter med penetrerande trauman vid en hän-delse av pågående dödligt våld?

Har du ens tillräckligt med lämpligt material i din basala utrustning för att ge dessa patienter, fler en ett par stycken, effektiv vård?

förberedd för olika TRAUMAn

Hur vet du att du genomför en utmanande traumautbildning där dina kunskaper verkligen sätts på prov? Ett svar är att du vaknar kl 01:48 efter första dagens utbildning och grubblar lite på hur algoritmen och omhän-dertagandet egentligen var vid trauman som kan leda till crush syn-drome… Du funderar en stund, ler, och kommer fram till att du har mer koll på läget än tidigare och somnar om med förväntningar om än fler utmanande utbildningsdagar framöver…

APTC - en ny traumautbildning för prehospital personal i Sverige

Euan Morin, Ambulanssjuksköterska Nyköping, Sörmland. Deltagarrapport från kursen Advanced Prehospital Trauma Care – APTC , i Linköping.

Text och FOTO: EUAN MORIN


Ambulanspersonal inom den civila ambulanssjukvården är bra på omhänder-tagandet av en traumapatient åt gången ”vardagsolyckan” men målet för kurs-deltagarna efter denna utbildning är att kunna utföra dessa avancerade livsuppe-hållande medicinska åtgärder under komplexa situationer, ibland med ett stort skadeutfall och komplext skadepanorama.

PROFESSIONELLA yrkesutövareHar jag då fördjupat mina kunskaper? Svaret är definitivt JA.

Om du genomför denna utbildning utan att lära dig något och utan att bli inspire-rad till att lära dig mer är du förmodligen1. inte intresserad av traumatologi 2. inte lämpad att bedriva prehospital traumasjukvård 3. inte klok…

Det som är frustrerande är faktum att denna fördjupade kunskap leder till en skrämmande insikt i att det finns mycket kvar att göra i Sverige innan vi ärligt kan säga att vi är rustade för traumaomhän-dertagande i dessa extremt komplexa, men på intet vis orealistiska, händelser som APTC-kursen behandlar.

Brand i flerfamiljshus. Skadade inne i lokalerna samt personer som hoppat från hög höjd för att fly branden.

Vård i samverkan vid upp-samlingsplats för skadade vid branden.

►



Nu kanske du undrar hur det gick för denna brokiga skara professionella yrkes-utövare från de olika blåljusmyndigheterna och försvarsmakten?

Min personliga reflektion över deltagar-na som genomfört denna utbildning är att:

Försvarsmakten tränar på sina primär-bedömningar tills de kan dem i sömnen. Det är med imponerande snabbhet som drabbade, vuxna människor, ”flippas” från ryggläge till bukläge för att skydda andningsvägarna då en skadeplats i varmzon plötsligt hotas och teknikerna att snabbt förflytta drabbade till säkrare plats sker med sylvass precision.

Primärt omhändertagande av drabbade med penetrerande trauma är något mili-tärer med sjukvårdsansvar måste kunna hantera och det gör de!

Vidare är det så att om du uppger att en avtransport sker inom sex minuter är det sex minuter som gäller och ingenting annat…

Disciplinen är imponerande och inspirerande.

Polisen besitter en otroligt bra baskunskap i primärt omhändertagande och är pålästa när det gäller trauman vid penetrerande skador.


Denna patient har legat fastklämd med bägge ben under ett betong-block, från mitten på låren och ned,i ca fem timmar innan hjälp når henne. Hur behandlar du denna patient? Vad kan du om crush syndrome?

Kollison lastbil – personbil. Ammoniakutsläpp. Vilken sjukvård kan vi bedriva på plats?


Lärdom är att när en polis, ca 2 meter lång och med en vikt på närmare 100 kg, skriker ”backa sjukvården” då upp-sam-lingsplats går från varm till hotande het zon gör du klokt i att lyssna!

Känner man sig trygg i dessa situation-er, ja så länge man har denna pjäs mellan sig och förövare. Kommer man ihåg all sin sjukvårdsutrustning från den primära uppsamlingsplatsen vid evakueringen? En helt annan fråga.

Räddningstjänsten är den sammarbetspartner vi samverkar mest med inom den civila ambulanssjukvården när det gäller trau-man.

Precis som hos Försvarsmakten och Polisen är de pålästa och kompetenta när det kommer till initialt livräddande insat-ser och som organisation oftast mycket samövade.

Räddningstjänsten kan vid en allvarlig händelse ofta relativt snabbt mobilisera mycket personal jämfört med ambulans-sjukvården och ett utökat samarbete och samövning kommer med stor sannolikhet komma fler drabbade till gagn vid en större händelse.

Om du inte märkt det tidigare finns det en röd tråd när det gäller alla deltagande organisationer och deras kunskaper och möjligheter att rädda livet på en traumapa-tient.

Den primära bedömningen och det primära omhändertagandet! De ”enkla”, ”basala” och tidskritiska momenten som gör nytta.

Jag törs lova att en traumapatient som initialt omhändertas av en kursdel-tagare från Försvarsmakten, Polisen och Räddningstjänsten kommer att få ett optimalt omhändertagande.

De kommer dock, precis som man kan och skall förvänta sig, se till dig som am-bulanspersonal som nästa nivå i omhän-dertagandet, experten!

Du skall som ambulanspersonal i Sverige kunna ta över denna traumapa-tient och höja kvalitén på omhändertagan-det och utföra mer avancerade interven-tioner om så krävs och ge den drabbade en optimal transport till definitiv vård.

Övas för liteÖvning ger färdighet och just övning, är tyvärr något ambulanssjukvården i Sverige inte riktigt mäktar med!

Anledningarna är många men det är väl inte orättvist att säga att övning prior-iteras bort till förmån för andra ansvars-uppdrag inom ramen för den prehospital akutsjukvården.

Evakuering av drabbade till provisorisk uppsamlingsplats. Flera drabbade med andningsbesvär som är i behov av inhalationer.

Skills Station iklädd kemdräkt. Torniquet samt intraosseös infart med EZ-IO.

Skills Station luftväg. Övning av alla de luftvägsmoment du förväntas kunna i din yrkesroll.

►




Svensk ambulanssjukvård bör ha samma ambitionsnivå som samverkande organisa-tioner när det gäller övning.

krävs det Ytterligare specialisering?Frågan är om vi klarar av att utbilda alla medarbetare till allt, eller måste delar av den prehospitala akutsjukvården spe-cialiseras, för att drabbade skall få ett optimalt, i detta fall, traumaomhänderta-gande?

Jag vill, när tillfälle ges, tacka alla instruktörer, skademarkörer och övriga deltagare som bidragit till att denna kurs uppfyllde alla de mycket höga förväntnin-garna och krav jag personligen hade inför kursen.

Det är min förhoppning att denna kurs blir en återkommande utbildning på KMC så att fler kollegor i landet får möjlighet att delta.

Jag hoppas även att du som läser detta kritiskt funderar på hur just du vill och kommer agera vid liknande komplexa händelser.

Är du förberedd? ■

45 svettiga minuters övning lider mot sitt slut. Är du tillräcklig uthållig att jobba en timme i en kemdräkt? På vilket sätt säkerställer du en bra vätskeballans åt dig själv? Om du är välhydrerad kommer du förmodligen vara i behov av att kasta vatten. Hur gör du då?

Kvällsövning i mörker. Polis skadad med multipla extremitetsblödningar.

Livräddande åtgärder i väntan på ambulans.


Intervju med... Henrik Carlsson ► Kursansvarig för APTC, KMC

Varför APTC på KMC? Är du nöjd med kursen efter att den nu genomförts för första gången?

– Absolut, vi är mycket nöjda med kursen i sin helhet. Som alltid när man genomför något för första gången identi-fierar man saker som kan förbättras men den respons vi har fått från deltagarna efter kursen är enbart positiv.

– I utvärderingen som gjorts i samar-bete med forskningsansvariga på KMC har vi sett att deltagare som redan vid kursstart var dokumenterat kompetenta och erfarna har upplevt en rejäl kunskap-shöjning.

– Vi har även fått feedback från kursdel-tagare som applicerat kunskaperna runt crush syndrome redan veckan efter kurs…

– En styrka med kursen är de fantastis-ka instruktörer och föreläsare som deltog under APTC då vi lyckades knyta till oss personer med dokumenterad kompetens och erfarenhet av såväl avancerad prehos-pital som hospital vård.

Jan Johansson nämner att det finns ett utbildningsbehov i traumatologi av fram för allt personal inom den civila ambulans-sjukvården. Vad tror du att detta beror på och hur ser ni som insititution med upp-drag att bedriva forskning, utveckling och undervisning på detta problem?

– Traumaomhändertagandet har till viss del förändrats de senaste åren. PHTLS är

en mycket bra kurs för detta ändamål och bör vara basutbildning för all prehospital personal. Dock har forskningsframsteg gjorts de senaste åren framförallt inom den militära världen och då främst om-händertagandet av drabbade med penetre-rande trauma.

– Det har i Sverige funnits en lucka att fylla för de som vill kompetensutveckla sig inom prehospitalt traumaomhänder-tagande när man blivit mer erfaren i sin yrkesroll. Normalt genomförs PHTLS när man är relativt oerfaren och vi tror att APTC kan fylla en nyttig funktion för erfaren personals kompetensutveckling.

– Vi ser också att Svensk ambulans-sjukvård har uppenbara brister i hanter-andet av penetrerande skador i relation till den aktuella forskningen, ett exempel på detta är bland annat kunskaperna om appliceringen av torniquet.

– Faktum är att det normalt endast finns en torniquet per ambulans vilket de facto gör att vi endast kan hantera en kritiskt blödande extremitet per ambulans.

– Man ska inte heller underskatta att samhällsutvecklingen i sin helhet har påverkat vår attityd till penetrerande skador, från att ha varit väldigt ovanliga skador hanterar vi dessa fall alltmer, även utanför storstadsområdena.

Är det rimligt att all personal inom Svensk ambulanssjukvård skall besitta dessa

kunskaper? Upplever du att det finns skäl i att specialisera vissa delar av ambulans-sjukvården när det gäller traumaomhän-dertagande?

– Det är inte rimligt att all personal i Sverige ska ha denna avancerade utbild-ning, det som ska ligga som lägsta krav för personal som ska arbeta prehopsitalt är PHTLS. Däremot personal som har specialtjänster ex akutbil, helikopter-besättning, annan specialtjänst inom pre-hospital vård och personal som utbildar andra i prehospital traumavård skulle ha stor nytta av APTC

Ni väljer att ägna en dag av denna utbild-ning till detta ämne. Vad var tankarna här? Skall ambulanssjukvården verkligen förväntas arbeta i en varmzon? Hur ser riktlinjerna ut?

– Vi på KMC arbetar för att tillsam-mans med samverkande myndigheter ta fram riktlinjer för att kunna arbeta på ett säkert sätt vid en händelse som inbegriper pågående dödligt våld.

– Under kursen fick vi möjlighet att träna och prova detta tillsammans med samverkande myndigheter.

Blir detta en återkommande utbildning?– Ja, vi planerar för nya utbildnings-

tillfällen under 2017. ■

"Vi på KMC arbetar för att tillsammans med samverkande myndigheter

ta fram riktlinjer för att kunna arbeta på ett säkert sätt vid en

händelse som inbegriper pågående dödligt våld"

Text: euan morin




Tidningen Samverkan 112 har ända sedan starten 2002 haft ett fantastiskt bra samarbete med PreHospen - Högskolan i Borås. I varje pappersutgåva av tidningen har vi fått möjligheten att publicera någon eller några spännande och intressanta forskningsartiklar. Totalt handlar det om nästan 100 artiklar sedan 2002. I detta nummer; "Rätt frågor ger svar som kan avslöja blodförgiftning", på sidorna 32-33 (Mittuppslaget).

Årets konferens, den 7:e i ordningen arrangerades i Borås 9–11 mars.

Konferensen bjöd på ett mycket varierat innehåll. Syftet med PreHospenkonfer-enserna är att stimu lera till kunskapsut-veckling inom larmcentral, sjukvårdsupply-sning, ambulanssjukvård, akut mottagning, primärvård och kommun.

TEMAOMRÅDEN ► Värdebaserad vård – värde för vem?► Tidiga bedömningar, beslut och behandlingar► Prehospital eHälsa► Larmcentralens omöjliga uppgift► Sjukvård i kris och krig/katastrofvård► Prehospital forskning − hinder och möjligheter► Ambulanssjukvårdens arbetsmiljö

FJORTON INBJUDNA FÖRELÄSAREEn av alla intressanta talare var Brian Maguire, professor från Australien, som driver ledande forskning om ambu-lanssäkerhet och ambulanspersonalens arbetsmiljö.

Han har själv arbetat som ambulans-sjukvårdare i New York.

Det yrke som har flest arbets-skador och dödsfall inom blåljussektorn i Australien är just ambulanspersonal, och i USA är mot-svarande siffra mycket högre än genoms-nittet för andra målgrupper.

Se ett filmklipp med Brian Maguire, på http://www.emsworld.com/video/12051651/occupational-injuries-in-ems

Jörgen Lundälv bedriver forskning om ambulansrelaterade och polisfordonsrelat-erade skadehändelser i vägtrafiken.

Ett kärt ämne för tidningen Samver-kan 112 som tillsammans med Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC), Västerbottens läns landsting och ambu-lanssjukvården i Söderhamn, driver frågan om en nationell körkortsbehörighet för att få framföra utryckningsfordon i Sverige.https://www.facebook.com/Blaljuskort/

Trafikforskare Lundälv hade många förslag på åtgärder och förebyggande strategier för säkrare ambulanstransporter i Sverige. Här några exempel:

– Ett nationellt avvikelsesystem som möjliggör analyser och jämförelser. Trots incidenter och kollisioner runtom i landet rapporteras dessa mycket sällan vidare.

– Återföringssystem, lärande för utryck-ningsförare. En så kallad svart låda och videokamera kan till exempel lämna objek-tiva och lärorika uppgifter och data.

Lundälv är en aktiv förespråk-are för en natio-nell utbildning för utrycknings-förare och att denna även inkluderar ett årligt kompetenstest och förarprov.

Det handlar om trafiksäkerhet, arbets-miljö och patientsäkerhet. Ett lagkrav och ett särskilt kompetensbevis för ut-ryckningsförare står tveklöst högt upp på Jörgen Lundälvs önskelista. ■

En aktiv kunskapspärla

foto: anna sigge

Text: sven åsheden



Knowing when it´s time tochange. LIV® IQ.Den intelligenta gasflaskan med digital displaysom visar återstående behand lings tid påminuten.

Linde: Living healthcare

AGA Gas ABLinde Healthcare, 181 81 LidingöTel 08-731 10 00, www.linde.healthcare.se

LIV IQ ad REN(MED-1365)_A4.qxp_LIV IQ ad SE(MED-1365)_93x130 2016-03-2

regiongavleborg.se/ambulans

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården?

Nu söker vi nya kollegor!

Fridhemsvägen 8372 25 RONNEBY

Mobil: +46 (0)709 10 59 20, +46 709 10 59 30Email: [email protected] [email protected]

Följ oss på Facebook:https://www.facebook.com/ripaspecialfordon/

Patric Mohag

Rickard Lövdahl

Historiska ambulanser!■ 2 års nybilsgaranti / 20 000 mil■ Körkortskrav - behörighet B■ Kvalitetsbygge från fi nska Tamlans■ Vi har levererat fl era Amaroker till den svenska marknaden, med mittplacerad bår och vårdar-

stolar på båda sidor om patienten. Men det går lika bra att få traditio-

nell bårplacering. Felexibilitet är vår ledstjärna!

Träffa oss på


"Ring 112" viskade han sedan blev allt svart. Det kunde ha varit Magnus sista ord någonsin. Men han överlevde. Tack vare två kompisar som utförde hjärt-lungräddning i väntan på ambulansen.

Det hela började som en helt vanlig seriematch i badminton tillsammans

med kollegorna, en eftermiddag den 25 mars 2006, på Bellevuestadion i Malmö.

Efter en halvtimmes spel tar 45-årige Magnus Bäckström en paus, och vankar fram och tillbaka i hallen för att skaka av sig en konstig olustkänsla i bröstet.

– Obehagen försvann inte, och jag hade inte ont. Jag ringde min fru och berättade att jag inte mådde riktigt bra. När samtalet var över svartnar det för mina ögon.

– Men jag hann säga "ring 112" till mina spelkompisar, säger Magnus

kedjan som räddade magnus livMagnus minns inget av det som hände, varken minuterna före eller under själva hjärtstoppet. Allt är ett stort vakuum till dess att han vaknar upp fem dagar senare, på en intensivvårdsavdelning i Lund.

Det var badmintonkompisarna Stefan

och Tommy som påbörjade omedelbar HLR i väntan på ambulans, på den då medvetslöse Magnus.

Ambulansbesättningen som tog hand om Magnus på Bellevuestadion i Malmö kopplade snabbt både defibrillator och LUCAS. Under 90 minuter, utan egen hjärtverksamhet, fick han en perfekt HLR med hjälp av LUCAS.

Efter stabilisering på SUS i Malmö överfördes Magnus till Lund för akut angiografi/PCI.

– På intensivvårdsavdelningen sänktes min kroppstemperatur till 33 grader Celsius i 24 timmar.

– Efter lite komplikationer med lungin-flammation skrevs jag ut från sjukhuset drygt fjorton dagar efter hjärtstoppet. Och sedan lång tid tillbaka är jag helt återställd, berättar Magnus.

lucas - teknik från skåneLUCAS (Lund University Cardiac Assist System) utvecklades i slutet av 1990-talet av den svenske thoraxkirurgen Stig Steen.

Hjälpmedlet var initialt tänkt att använ-das för att upprätthålla tillräckligt perfus-sionstryck inför en organdonation.

När alla fördelarna med hjälpmedlet uppdagades såg professor Steen en ökad chans till överlevnad även vid hjärtstopp.

Forskningsmålet korrigerades omgåen-de till att också omfatta återupplivning av patienter.

Sedan år 2004 har LUCAS använts inom ambulanssjukvården i Region Skåne.

Magnus Bäckström tillhör en av de hjärtstoppspatienter som räddats av hjärtkompressionsapparaten LUCAS och kompressioner med god kvalitét.

tacksamhetDen tacksamhet Magnus känner efter 10 år har inte avtagit.

– Till alla de personer som medverkade i kedjan, som räddade mitt liv, är jag evigt tacksam, avslutar Magnus Bäckström. ■

tio år av tacksamhet

Magnus Bäckström

– räddad med hjälp av LUCAS

ambulanssjukvård / Reportage

Visste du att...

... I dag får hela 70 procent av alla som drabbas av hjärtstopp hjärt-lungräddning innan ambulansen kommer.

Text: sven åsheden foto: privat

ambulanssjukvård / Reportage

Philips HeartStart FR3 - för professionella livräddare

Rädda liv snabbare, enklare och bättre...

Bland utbudet från de världledande tillverkarna är Philips HeartStart FR3 den i särklass minsta och lättaste halvautomatiska, externa hjärtstartaren.

ofessionell livräddning.

- Förinstallerade elektroder- QuickShock minskar avbrotten i HLR och ger snabbare leverans av energin- Tack vare barnnyckeln används samma elekroder till spädbarn, barn och vuxna

www.laerdal.se


samverkan / Reportage

Många kollegor ser fördelarna med att ansluta sig till förbundet. Under våren har vi besökt en rad stationer och även varit synliga i debatten kring våra arbetsvillkor och vår samtid.

Tillsammans med BRF har vi drivit frågan om tjänstemannaskydd och förän-dringar i lagstiftningen kring den oroande utvecklingen av attacker mot blåljusper-sonal.

Förbundet anser att ambulanssjukvården måste komma högre upp på den politiska agendan och därför bedrivs ett aktivt opi-onsarbete för att synliggöra en verksamhet som på många håll helt saknar krav.

Frågan om arbetstider och arbetsinne-håll engagerar många medlemmar och vi är idag den enda fack inom ambulanssek-torn som värnar individuella arbetstider, beredskap och möjligheten till dygnstjänst.

Här har våra meningsmotståndare fått backa på flera platser i landet.

Vi vill passa på att hälsa nya medlem-mar i norr varmt välkomna. Hela stationer övergår till förbundet, vilket glädjer oss.

REMISSARBETET HAR BÖRJAT! Remissarbetet med föreslagna föreskrifter är igång och kommer presenteras un-der sensommaren. En särskilt utredare är tillsatt för att arbeta med förbundets remissyttrande till Socialstyrelsen.

En för ambulanssjukvården mycket viktig fråga ska nu avgöras (hantering av läkemedel).

Socialstyrelsen har riktat en remiss bl.a. till ALARM-Ambulansförbundet rörande en kommande författning som planeras träda i kraft den 1 mars 2017. Förbundet kommer avge sitt remissyttrande senast den 15 september 2016.

Genom författningen kan följande upp-hävas:

– Socialstyrelsens föreskrifter och all-männa råd (SOSFS 2000:1) om läkeme-delshantering i hälso- och sjukvården.

– Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS1992:22) om infor-mationsskyldighet för läkare och tandlä- kare om generiska läkemedel m.m.

ALARM-Ambulansförbundet har tidigare genomfört en rad möten med So-cialstyrelsen i aktuell fråga. Förbundet har även hemställt myndigheten att klargöra regelverket kring hantering av läkemedel inom den prehospitala vården.

Socialstyrelsen har i sitt arbete valt att möjliggöra delegering till icke legitimerad personal i all hälso- och sjukvård och tand-vård förutom ambulanssjukvården, vilket förbundet ställer sig frågande till.

När det gäller läkemedelshantering inom ambulanssjukvården kommer det inte heller med de föreslagna föreskrifterna inte vara möjligt att delegera läkemedelshan-tering, vilket skapar en mycket märklig situation för det ökade antalet ambulans-sjukvårdare.

Den läkemedelshantering som görs inom ambulanssjukvården utförs idag efter beslut om generella direktiv. Många av de läkemedel som används är potenta och ad-ministreras intravenöst. Mot bakgrund av detta har Socialstyrelsen i sitt finala förslag valt att undanta ambulanssjukvården från möjligheten att delegera läkemedelshanter-ing till annan hälso- och sjukvårdspersonal.

En ekonomisk vinst med att ge under-sköterskor (frånsett ambulanssjukvården) möjligheten att administrera läkemedel ge-nom delegering beskrivs i Socialstyrelsens remissunderlag:

Box 3047, 750 03 UppsalaTfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00www.ambulansforbundet.se

ambulansförbundet

Betald annonsplats

svensk ambulanssjukvård på villovägar

"Då undersköterskor ges möjligheten att administrera läkemedel genom delegering kan en del av sjuksköterskans tid frigöras till andra mer kvalificerade uppgifter. Då kan en lönebe-sparing uppstå eftersom en del av sjuksköter-skans arbetsuppgifter kan utföras till en lägre kostnad."

ALARM-Ambulansförbundet arbetar med ett remissyttrande och vill mana medlemmar till diskussioner i denna viktiga fråga. Förbundet kommer inom kort sammanfatta möjliga konsekvenser (avgränsat till ambulanssjukvård) via våra medlemsforum.

KUNGÖRELSE Härmed kungör ALARM-Ambulansför-bundet en höjning av medlemsavgiften med 50 kr per månad, från 200 kr till 250 kr per månad. Höjningen sker efter kon-gressbeslut den 2/2 som förbundsstyrelsen nu beslutat verkställa med start den den 1 augusti 2016.

Inträdesavgiften är oförändrat 200 kr.

Som timanställd, tjänstledig eller föräl-draledig betalar du endast 100 kr/mån efter anhållan till förbundsstyrelsen.

Stödmedlemskap kostar 100 kr/månad.

Då får du tidningen Samverkan 112. I stödmedlemskapet har du alltså inte

rätt till våra mycket förmånliga försäkrin-gar eller vårt utomordentliga rättsskydd.

ÖKAD GRAD AV SOCIAL ORO ATTACKER MOT BLÅLJUSPERSONAL Förbundet arbetar målmedvetet med att lyfta frågorna om social oro och de åter-kommande attackerna mot blåljuspersonal. Våra kollegor i Europa erfar liknande at-tacker som förändrar ambulanssjukvården och räddningstjänstens sätt att arbeta.


svensk ambulanssjukvård på villovägar

Betald annonsplats

Förbundet föreslår kraftig straffskärpning, mer skyddsutrustning och en verksamhet som är i beredskap för större händelser.

REGIONER- OCH LANDSTING KLARAR INTE AV ATT UPPRÄTT-HÅLLA KVALITETEN I AMBULANS-SJUKVÅRDEN Därför anser förbundet sedan flera år att ansvaret för ambulanssjukvården måste överföras till staten.

Det råder inte längre något tvivel om att något måste göras för att värna pa-tientsäkerheten som sedan en längre tid är satt på undantag.

Regelverk som inte följs, avställda ambu-lanser, kravlösa rekryteringar och en lång rad av lidande för människor i nöd.

Vi har följt ambulanssjukvården på nära håll, vi finns nämligen mitt i den.

Vi ser konsekvenserna av landstingens oförmåga att upprätthålla en god och säker ambulanssjukvård.

Påfund som "sommaranpassning", "dy-namisk dirigering" och "snabbrekryterin-gar" har ett högt pris för den som drabbas av en olycka eller blir akut sjuk.

Det råder inget tvivel om att experi-menterandet med ambulanssjukvården fått ödesdigra konsekvenser för personer som behövt akut hjälp.

En räddningsinsats som fördröjs eller som utförs bristfälligt får kon-sekvenser.

Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg har till uppgift att reglera respektive bevaka att ambulansverksam-heten sköts korrekt.

Föreskrifterna som finns är inte längre värda sin egen trycksvärta då få landsting tar regelverket på allvar, och i ännu mindre utsträckning någon följsamhet.

Det är därtill djupt problematiskt att

tillsynsmyndigheterna underlåter sig att kritisera oskicket.

Myndigheter som blir alibin till en verksamhet som både är farlig och risk-blind signalerar behov av totalrenovering.

Nyligen presenterade Socialstyrelsen nya föreskrifter rörande läkemedelshantering i svensk sjukvård, regler som planeras träda i kraft första kvartalet 2017.

Ambulanssjukvården lämnas helt utan åtgärd. Bland annat står det alltjämt att en ambulans ska bemannas med minst en legitimerad sjuksköterska.

Här hade Socialstyrelsen chansen att skriva in att en ambulans ska bemannas med minst en specialistsjuksköterska.

Det står för övrigt inte ett ord om övrig besättning, vilket fått landstingen att rekry-tera personer helt utan formell sjukvård-sutbildning.

Personer som sedan av logisk handling-spraktik kommer hantera läkemedel och avancerad medicinsk utrustning.

Enligt nu rådande regelverk får icke legitimerad personal inte befatta sig med andra läkemedel än medicinsk oxygen, men varje människa med insyn i prehospi-tal vård, vet att så måste ske för att liv ska kunna räddas.

Ambulanssjukvården bryter på många platser dagligen mot föreskrifterna som knappt någon tar på allvar längre.

Undfallenheten gäller i lika stor grad regler om regelbunden övning och katastrofmedicinsk beredskap.

På många platser i Sverige står am-bulanspersonalen tillföljd av obefintlig beredskap och övning helt oförberedda att hantera större insatser, vilket får kon-sekvenser för framförallt skadedrabbade, men även ambulanspersonal.

Kunskapstester och fyskrav är idag en

sällsynt företeelse, vilket på sina håll skapat en kravlöshet som underminerar alla försök till yrkeskoder.

Idag synes det för vissa vara viktigare att förverkliga sin dröm än att vara objektivt lämpad och äga rätt förutsättningar för uppgiften.

Detta skapar konflikter och en rad arbetsmiljörisker.

ALARM-Ambulansförbundet verkar för ett ökat statligt ansvarstagande för rikets ambulanssjukvård med sikte på ett föränd-rat huvudmannaskap.

Vi vill se en verksamhet som vågar ställa krav, som hedrar föreskrifter och som värnar den nödvändiga beredskapen.

En jämlik ambulanssjukvård kräver ordning och reda, därför måste staten ta krafttag för att skapa en jämlik och väl-fungerande ambulanssjukvård.

Ambulanssjukvården måste värnas då det är en vital del av samhällets krisbered-skap, vilket många landsting tycks blunda för.

Staten måste gripa in och rädda en svensk ambulanssjukvård på villovägar.

Med vänlig hälsning

Lars Hansson, förbundsombudsman

Andreas Holmlund,

förbundsordförande


Ladda ner samverkan 112 appen gratis i Google play eller App Store.

nytt från redaktionen

Vår webbutik är lanseradhjälp oss att TESTA den!PRENUMERERApå Samverkan 112 via BUTIKEN på www.s112.se

1. Välj prenumeration i butiken2. Lägg i varukorg3. Betala i kassan. Välj ► Banköverföring eller ► Swish4. Slutför köp. Fyll i adressuppgifter.5. Order mottagen.6. Orderkvitto skickas via mail.

Som tack för din prenumeration och din test-medverkan skickar vi omgående en Gåva!

GÅVAVärde 149 kr

Ett perfekt tillbehör att ha med på resande fot! När batteriet bör-

jar ta slut i exempelvis din smartphone eller surfplatta finns möjligheten att ladda

upp den igen vart du än befinner dig. Power-banken har ett Lithium-batteri på 2 200mAh. Levereras

med adaptrar för iPhone 4/5 och Samsung, Sony m.fl.. Med över-laddningsskydd och CE-märkt. Dimensioner: 95x21x22 mm.

Vikt: 98 g.Powerbank


ett stort ansvar – resurser en tillgång

Första nomineringen till årets magis-terarbete 2017 årgång tre handlar om perspektiven kring Sveriges geografi och hur denna påverkar vården för patienten. Juryn nominerar Åsa Elias-sons och Monica Larssons arbete ”Ambulanssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta i glesbygd och tätortsnära landsbygd”.

Eliasson och Larsson har på ett mycket intressant sätt visat på hur komplex vårdsituationen kan vara i glesbygd och tätortsnära landsbygd.

Författarna har genom kvalitativa intervjuer lyckats få fram hur ambulans-sjuksköterskorna i Västerbottens inland upplever sin arbetssituation.

Ambulanssjuksköterskorna har i inter-vjuerna lyft fram viktiga aspekter kring besluten om ”load and go” och ”stay and play”.

I områden med nära till sjukhus och andra resurser som kan bistå i omhänder-tagandet av patienten, oavsett sjukdoms-bild eller trauma, är beslutet enklare att ta gällande ”stay and play”.

Däremot upplever ambulanssjuksköter-skorna att det är viktigt med ”load and go” vid längre transportsträckor.

Utöver detta har författarna kommit

fram till två olika huvudkategorier i analy-sen; ”Ett stort ansvar” och ”Resurser – en tillgång”.

Genom att ambulanssjuksköterskorna utsattes för svåra situationer där krav ställdes på dem, ansåg sjuksköterskorna att de blev en komplett resurs av hela vårdkedjan.

Utöver att vara utsatt för en ständig press på sin egen kompetens, bestämde resurstillgången mycket över de beslut som togs i vårdandet av patienten.

Genom att veta att helikoptern eller en annan ambulans fanns nära tillhands, kunde ett handläggande på plats fungera bättre.

Däremot var det tydligt hur utsatt personalen är på landsbygden rörande resurser och hur sårbar den enskilde besättningen är på fältet. Allt från klimat, avstånd och resurser kunde avgöra vilken behandling patienten fick.

Sjuksköterskorna kände en stress över sjukdomsfall där tidsaspekten skulle avgöra utgången av patientens tillstånd, vid en intervju framkom det att om helikoptern kunnat flyga hade troligen patienten med aortaanerysm klarat sig, men den långa transportsträckan blev avgörande för sjukdomens utfall.

Med hjälp av kunskapen om vårdked-

Janne Kautto ordförande,Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

jan och vilka möjligheter det fanns lokalt tillsammans med den egna erfarenhets-banken kunde ambulanssjuksköterskorna ta beslut som gynnar patienten.

Tillgången till tekniska hjälpmedel var något författarna fick fram kunde avgöra hur omhändertagandet genomfördes.

Ambulanssjuksköterskorna ansåg att tillgången till patientdata och journaler, vilket i dag saknas, var viktigt för att kunna handlägga vården på bästa sätt.

De aspekter författarna fått fram i sitt arbete, visar på hur komplex arbetssitu-ationen för ambulanssjuksköterskan är.

Det är en profession som utvecklas snabbt och som numera är en oumbärlig tillgång för sjukvården i sin helhet.

Vi ser med glädje fram emot att få ta del av diskussionen kring resultatet på Ambu-lans 2017 i Stockholm nästa år.

Glöm nu inte att nominera din kolle-gas eller ditt eget arbete på www.ambssk.se. Under 2016 kommer fyra arbeten att nomineras till årets magisterarbete 2017 ■

.

ambulanssjukvård i glesbygd

Foto: Jonas Lindsköld/Västerbottens läns landsting

magisterarbeten / Nominering nr 1 - 2016


erfarenhet av att arbeta i glesbygd och tätortsnära landsbygd

Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod som enligt Malterud (2001) ger en systematisk insamling och tolkning av textmaterial, som härrör från intervjuer och används för att få fram betydelsen

av sociala fenomen som upplevs av individerna själva i deras naturliga sammanhang.

Ni har valt att belysa ambulanssjuksköter-skors erfarenhet av att arbeta inom ambu-lanssjukvården i glesbygd och tätortsnära landsbygd. Varför detta val?

– Det är långa avstånd i Västerbottens inland och 11 av 14 ambulansstationer har genomsnittliga transportsträckor som överstiger 90 km per uppdrag. De avstånd som förekommer i glesbygd och tätortsnära landsbygd innebär långa fram-körningstider till patienten och längre tid innan ankomst till närmsta vårdenhet eller sjukhus, än i tätort eller storstäder.

– Tidigare studier har visat att det var bättre med "scoop and run" än "stay and play" om transporttiderna till närmsta akutsjukhus var korta. När det däremot var långa transporttider eller om det prehospitala arbetet utspelade sig i glesbygd och i tätortsnära landsbygd, fanns

Textsammanfattning och illustrationer: sven åsheden

Fakta: magisterexamen

Fakultet: Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet . Specialistsjuk- sköterskeprogrammet med inriktning mot ambulanssjukvård, 60 hpD-uppsats: Magisternivå, 15 hp. Författare: Åsa Eliasson och Monica Larsson Handledare: Anette Edin-Liljegren, Universitetslektor adjungerad vid Umeå universitetet

Åsa Eliasson och Monica Larsson Foto: Privat

det behov av mer avancerad teknik i am-bulansen och att de medicinska behandlin-garna påbörjades, svarar Åsa Eliasson och Monica Larsson samstämmigt.

– Sammanfattningsvis förefaller ambu-lanssjukvården i glesbygd och tätortsnära landsbygd som ett kravfyllt jobb med ett utökat ansvar. Emellanåt krävdes mycket planering kring patienten vad gällde logis-tik och samordning. Trots detta upplevdes arbetssituationen som tillfredställande och utvecklande, berättar Åsa.

– I vår studie ser vi att det kan finnas anledning att forska vidare för att belysa eventuella skillnader att arbeta i stor-stad och glesbygd. En utveckling av den tekniska utrustningen vad gäller visuell teknik inom ambulanssjukvården kan också ses som behövligt. Ett förbättrat samarbete och fördjupning i ambulans-sjukvård i glesbygd och tätortsnära lands-

bygd, tillsammans med glesbygdsmedi-cinskt centrum som finns i primärvården i Västerbotten och mellan jourläkare och läkare med högre medicinsk kompetens, skulle kunna leda till ytterligare kvalifice-rade bedömningar och adekvata åtgärder på ett ännu tidigare stadium, förklarar Monica.

Ett stort ansvar Åsa och Monica berättar vidare om sin forskning.

– I vår studie framkom att ambulans-sjuksköterskorna beskrev sig själva som en komplett resurs av hela vårdkedjan. Att arbeta som ambulanssjuksköterska medförde ett stort ansvar vilket krävde teoretiska såväl som praktiska kunskaper inom flera områden.

– Arbetet var kravfyllt när de fick utföra andra professioners uppdrag och



►


känslan av utsatthet kunde infinna sig under de långa transporterna som var tid-skrävande.

– Några ambulans-sjuksköterskor kände att erfarenheten styrkts och att känslan av oerfaren-het infann sig främst när de var nya och oerfaren, medan andra ansåg att de hade nytta av att jobba på exempelvis en sjukstuga innan de började inom ambulanssjukvården.

UtsatthetAmbulanssjuksköterskorna berättade att de kunde känna utsatthet när de ofta hade långa framkörningstider relaterat till avstånden till de olika vårdinstanserna.

– Beroende på vilken patientkategori kunde de åka till närmsta vårdinstans med tjänstgörande jourläkare eller till en högre vårdinstans. Innan ambulanssjuksköter-skorna anlände till första vårdinstansen, skulle de vårda patienten en längre stund.

– I dessa stunder kunde ibland käns-lan av utsatthet infinna sig, främst när patienten var kritiskt sjuk eller skadad och ambulanssjuksköterskan var tvungen att utöva avancerad sjukvård som stödventile-ring eller administration av flera läkemedel.

– Känsla av utsatthet kunde infinna sig när de inte kunde hjälpa patienterna på ett tillfredsställande sätt. De kunde inte ge patienterna de resurser som de skulle vilja erbjuda dem, exempelvis vid trafikolyckor med många skadade.

– Ambulanssjuksköterskan var ensam medicinskt ansvarig i dessa situationer och skulle prioritera rätt bland alla patienterna i väntan på fler ambulanser. De hade räddningstjänsten till hjälp och ibland polisen. Dessa kunde hjälpa till med enkla och basala åtgärder men inte med kvalifi-cerade vårdåtgärder.

– Vid dessa tillfällen kunde känslan av utsatthet infinna sig och ambulanssjuk-sköterskan kunde även känna att deras egen kompetens inte räckte till.

– När avståndet till en patient som var kritiskt sjuk eller svårt skadad var långt och ambulanssjuksköterskan visste med sig att de inte skulle hinna fram i tid infann sig känslan av utsatthet.

– Även förlossningar var tillstånd som kunde få ambulanssjuksköterskorna att känna sig utsatt och långt borta från vår-dinstanser och extra resurser.

– Att färdas långt och länge i ambulan-

sen kunde påverka ambulanssjuksköter-skan negativt när de långa körningarna och långa arbetspassen stundom gjorde dem trötta.

KravfylldhetAmbulanssjuksköterskorna ställdes inför höga krav på sig själva vid beslut om be-handling och åtgärder för patienten om de exempelvis skulle ta med patienten eller hänvisa dem till en annan vårdinrättning.

– Ambulanssjuksköterskorna ansåg att de var tvungna att tänka efter en extra gång vid omhändetagandet av patienten när de hade lång framkörningstid till vårdinstanserna. Det var rätt krävande på många sätt.

– De kände att det var viktigt att tänka över situationer som kunde uppstå så att de hade vetskapen hur de skulle agera när de väl var på plats. Detta för att inte skapa osäkerhet kring patienten.

– Det framkom hos flera av ambulans-sjuksköterskorna att de fick utföra flertalet polisiära uppdrag när det inte fanns någon polispatrull i närheten.

– Det var ett kravfyllt ansvar när de be-hövde polisstöd men var tvungna att åta sig den rollen själv, exempelvis vid suicid, intoxikation eller vid social misär.

TidskrävandeAmbulanssjuksköterskan kände att det var viktigt att ge sig tid hemma hos patienten, när tid fanns, för att få en ordentlig an-amnes och information om patienten.

– Detta för att kunna besluta vad som skulle göras med patienten härnäst. Am-

bulanssjuksköterskorna stod inför valen att lämna patienten hemma, åka till en närliggande sjukstuga, åka till en sjukstuga med jourläkare eller till en högre medi-cinsk vårdinstans.

– Under transporttiden fanns många gånger möjlighet för både behandling, god journalföring och skapande av en social relation med patienten. Ambulanssjuk-sköterskorna hann under transporttiden se effekten av den givna behandlingen vilket var stimulerande.

resurser - en tillgångI glesbygd och tätortsnära landsbygd var möjlighet till extra resurser begränsade på grund av långa avstånd eller väderförhål-lande.

– Ambulanssjuksköterskorna ansåg att de var tvungna att tänka på ett annorlunda sätt i fråga om logistik, resurser och alter-nativa transporter.

– De gånger som ambulanssjuksköter-skorna kunde få tillgång till resurser var det dock en tillgång för dem. Resurser kunde bestå av räddningstjänsten, en till ambulans, ambulanshelikopter, ambulans-flyg, sjukvårdgrupp från sjukstugor eller i vissa fall polisen.

– En samarbetsvinst med jourläkare och vid de vårdinstanserna samt förbättrat

14 ambulansstationer har genom-snittliga transportsträckor som överstiger 90 km per uppdrag.


samordnade kring patienten skulle vara av betydelse för att i en del fall kunna undgå de långa transporterna.

– Att ha anknytning till orten eller ha lokalkännedom var en vinst för att hitta i bygden, när koordinationssystemet inte alltid var i funktion.

– I övrigt fanns känslan att ambulans-sjuksköterskorna löste det mesta själva även om tankar kring förbättrad teknik och utrustning fanns.

LokalkännedomAtt ha god lokalkännedom eller anknyt-ning till orten var en viktig och positiv erfarenhet eftersom det inte alltid fanns täckning på GPS-systemet i ambulanserna.

– Anknytning till orten var något som ambulanssjuksköterskorna nämnde under intervjuerna. Detta kunde dock innebära att de inte kunde lämna sin yrkesroll helt när de var lediga.

Teknik och utrustningEn resurs som ambulanssjuksköterskorna såg som ett stöd och de litade på var de hjälpmedel som fanns att tillgå i ambulan-sen. Det handlade om behandlingsriktlin-jerna, triagering och journalsystemet.

– Ambulanssjuksköterskorna såg emel-lanåt en svårighet i att beskriva utförligt vad som möjligen var problemet med patienten eller beskriva hur en fraktur eller ett sår såg ut. Ambulanssjuksköterskorna hade utifrån denna problematik förslag på ett införande av visuell teknik i ambulan-sen. Genom detta skulle det kunna möjlig-göras uppkoppling mot läkare så denne kunde se patienten och därmed vara än mer behjälplig i bedömningen.

– Det fanns även önskemål om att de läkare som ambulanssjuksköterskan förde konsultation med, skulle vara mer insatt i hur behandlingsriktlinjerna i ambulansen var utformade.

– Det fanns funderingar på att få prova LUCAS eller Autopuls eftersom pågående HLR i bilen kunde vara väldigt ineffektiv.

– Vid hjärtstoppssituationer fullföljdes allt hos patienten. Antingen fick de igång hjärtat eller så avslutades HLR på plats.

– De beskrev att det många gånger inte fanns möjlighet till att få hjälp av fler per-soner utan oftast är de bara två stycken.

– Det framkom även förslag på att amb-ulanser med långa avstånd till vårdinstans-er, skulle behöva kompletterad utrustning, i form av utökade läkemedel. Exempel på dessa läkemedel var antibiotika och snab-bverkande insulin.

SamarbeteDet framkom en önskan om att samar-betet mellan sjukstugorna och ambulans-verksamheten borde kunna fungera bättre, vilket skulle leda till att fler patienter skulle slippa åka så långt för mindre allvar-liga saker.

– Ambulanssjuksköterskorna beskrev att de hade kontakt med medicinsk högre kompetens via mobiltelefon. De hade möjlighet att ringa den tjänstgörande jourdoktorn på aktuell sjukstuga, heli-kopterläkare eller läkare vid den högre vårdinstansen.

– Ambulanssjuksköterskorna poäng-terade dock nödvändigheten med ett ökat samarbete och en ökad förståelse från jourläkarna vid rådfrågning av sina bedömningar.

– I vissa fall var det problematiskt med telefonkonsultation beroende vilken läkare som hade jour. En önskan att jour-läkarna kunde lyssna bättre på ambulans-sjuksköterskans bedömningar fanns hos många.

– Ambulanssjuksköterskorna hade tan-kar på att de skulle bli bättre på att begära extra resurser i form av en till ambulans redan när de var på väg ut till patienten för att vinna tid om de utifrån larmet kunde misstänka att de behövde fler "hän-der" inför uppdraget.

– Möjlighet att få hjälp av en sjukvårds-grupp när behov fanns var inte någon självklarhet. På vissa sjukstugor fungerade det bra när extra resurser behövdes, medan samarbetet på andra sjukstugor inte fungerade alls. Möjlighet att få en läkare att komma ut på plats till patienten skedde sällan, vilket berodde till stor del på de långa avstånden.

– Dock fanns möjlighet att jourläkare kom ut till patienten om denne befann sig på centralorten där jouren bedrevs.

– Många gånger infann sig känslan att ambulanssjuksköterskan fick klara sig själv tillsammans med sin kollega.

– På de orter som IVPA fanns var det en uppskattad resurs. Räddningstjänsten blev utkallade i så kallat IVPA-ärende av SOS Alarm, när de var närmare patienten och kunde påbörja enklare sjukvård tills ambulansen var på plats.

SamordningAmbulanssjuksköterskan såg sitt ar-bete som av liknande karaktär som i en storstad, dock utan samma frekvens av larm.

– Arbetet beskrevs som utmanande, ett

ensamarbete fast med stöd av kollega och eventuellt läkare via telefon. Det beskrevs även att det inte var så enkelt, utan krävdes många egna lösningar vid olika situationer.

– Detta kunde handla om logistkfrågor eller tidsbokning till läkare när det inte var aktuellt med ambulanstransport omgående.

– Några av ambulanssjuksköterskorna tyckte inte att resurserna på de olika sjuk-stugorna användes till fullo. De kände ofta att de inte fick komma in på vissa sjukstu-gor eftersom de inte vid den tidpunkten hade jourverksamhet för läkare.

– Detta innebar att de då fick köra patienter en längre sträcka för något som skulle kunna lösas av en sjuksköterska på en närmare vårdinstans.

– Många gånger kunde ambulanssjuk-sköterskorna välja en högre vårdinstans eller välja att köra till en instans där det fanns en läkare på plats.

– Dock fanns önskan hos många av ambulanssjuksköterskorna att slippa köra patienten en lång sträcka, när det istället skulle räcka med att lägga in patienten på närmaste sjukstuga.

Umeå 11,6 11,8 10,8 12,0Åsele 12,4 12,8 26,6 21,9Lycksele 12,9 12,5 15,0 14,1Dorotea 14,2 15,2 i.u. i.u.Sorsele 14,5 24,1 25,1 27,6Skellefteå 15,1 15,0 12,5 12,6Vännäs 15,6 16,7 10,4 12,5Storuman 16,1 14,9 22,7 22,4Malå 17,2 15,1 19,6 29,5Nordmaling 19,8 20,3 14,0 14,2Norsjö 20,0 20,2 22,3 21,0Vindeln 21,4 21,8 17,3 22,8Vilhelmina 24,9 21,5 18,1 15,4Robertsfors 25,1 20,1 16,9 12,2Bjurholm 21,1 15,9

Västerbottens län

personer som plötsligt avlidit i akut hjärtinfarkt

2013: 216 2014: 173 Dödsdatum = incidensdatum

2014 2015 2014 2015

263 400 inv.

Responstider för ambulans och räddningstjänst. Dvs. tid

från 112-samtal till första resurs är på plats. Mediantid

i minuter. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

(SKL), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

(MSB) och Socialstyrelsen.


www.s112.se63

samverkan 112 nr 2/3 2016

Produkt utveckling AB

Eripio Wear. Puvab ABs varumärke till Ambulans & Räddningstjänst Alltid på jakt efter innovativa lösningar och nya idéer vad gäller plagg, web shop och logistik.

Lösningar så som stretch material i våra byxor, mammabyxor, Kläd-korts system i vår web shop m.m.

Kika gärna på vår hemsida www.eripiowear.se och kontakta oss för mera info:

Acram Marcoff 0733 88 44 16 Ulf Österberg 0727 36 66 08Kontoret 033 20 54 80

Tel: 0430-490 50

www.nilsson.se

KARLSHAMN - BlekingeChrister Johansson och Michael Thomasson hämtar XC70

KARLSKRONA - BlekingeKenneth Holmstrand och Janne Yllenius hämtar XC70

Gra

ttis

Beroende på vilken patientkategori de hade med sig föll valet var de valde att transportera patienten eller om tiden var en avgörande faktor.

– Var det en "rädda hjärnan" eller hjärt-infarkt transporterades patienten direkt till den högre medicinska vårdinstansen.

– Om de hade en annan kategori av patient kunde de köra via en sjukstuga för att få hjälp att stabilisera patienten, innan vidaretransport till högre vårdinstans eller omlastning till ambulanshelikopter om det var aktuellt.

– Resurser i form av ambulanshelikop-ter eller ambulansflyg kunde även lösa logistiska problem när det handlade om långa transporter med kritisk sjuka eller skadade patienter.

slutsatsSammanfattningsvis förefaller ambulans-sjukvården i glesbygd och tätortsnära landsbygd som ett kravfyllt jobb med utökat ansvar och utmaningar.

– Att arbeta i ambulanssjukvården, där det förekommer långa framkörningstider till patienten och med långa avstånd till

närmsta vårdinstans, är erfarenhet av tidigare arbete inom sjukvården en god och nödvändig merit för att utföra jobbet tillfredsställande.

– Genom detta ensamansvar är det av största vikt att de högre medicinska vårdenheterna ger ett utökat understöd-jande till ambulanssjuksköterskorna.Speciellt när behandling och åtgärder av patienter förekommer utan extra resurser mer som regel än undantag.

– Som ambulanssjuksköterska i glesbygd och tätortsnära landsbygd krävs det ett logistiskt handlande när det i många fall handlar om ett resurstänk och patienten i vissa fall kan nyttja annan typ av transport än ambulans.

– Det gäller även att ha ett samordnat tänkande när det är flera vårdinstanser som kan vara inblandade i patientens vård, för att undvika onödigt långa transporter för patienten. Ett förbättring-sarbete mellan jourläkare och läkare med högre medicinsk kompetens ses därmed vara en fördel.

– Med denna studie ses det finnas anledning att forska djupare i ambulans-

sjukvårdens kompetens med utbildning som härrör områden i glesbygd och tätortsnära landsbygd samt utöka den tekniska utrustningen i ambulansen vad gäller kommunikation med läkare och vårdinstanser och se över om det even-tuellt bör finnas utökat med läkemedel i ambulanserna.

– I Västerbottens inland finns ett glesby-gdsmedicinskt centrum, beläget i anslut-ning till Storumans sjukstuga. GMC är en FOU-enhet där man utvecklar koncept för glesbygdsområden med specialiststöd på distans med specialteknik som hjälpmedel.

– Ett förbättrat samarbete och fördjup-ning i ambulanssjukvård i glesbygd och tätortsnära landsbygd, tillsammans med GMC, skulle kunna leda till ytterligare kvalificerade bedömningar och adekvata åtgärder på ett ännu tidigare stadium.

– Vi har inte funnit några studier som specifikt beskriver skillnaden i att arbeta i storstad jämfört med glesbygd och tätortsnära landsbygd. Utifrån en sådan studie skulle eventuella skillnader och likheter belysas, avslutar Åsa och Monica.■



tankar hos en före detta fackordförande - om fackligt käbbelFemton frågor till skribenten, ambulanssjukvårdaren och f.d. ordföranden för Alarm Ambulansförbundet, Henrik "Hoffa" Johansson.

Text: Sven Åsheden foto: privat

Fackförbunden ser ut att lägga mer krut och energi på att bråka med varan-dra än att driva arbetstagarnas frågor gentemot arbetsgivarna. Ett exempel är den infekterade frågan om jour i Region Gävleborg, ett annat är frågan om ambulanspersonalens säkerhet.

Hur ser du på detta utifrån att du under flera år var förbundsordförande i ett fack-förbund?

– Fackförbund har i alla tider sinsemel-lan utkämpat strider, vilket framför allt behagat och gagnat arbetsgivarsidan, då liksom nu. Under min fackliga tid pågick dessa strider mer eller mindre oavbrutet på centralt håll. Inslag av förminskning och exkludering förekom ofta.

Är det någon facklig skillnad på central och lokal nivå?

– På det lokala planet är det ofta en god stämning mellan de fackligt förtroendeval-da oavsett facklig hemvist. Visst kan det föreligga målkonflikter i vissa frågor, men jag upplevde oftast att det gick att lösa på ett lokalt plan.

Hur ser du på uppslutningen runt den fackliga grundtanken i Sverige?

– Den fackliga grundtanken om enade starka fack har av många skäl luckrats upp. Både på gott och ont. I en internationell jämförelse har Sverige alltjämt en relativt hög grad av fackanslutna.

Har blåljusfamiljens fack någon framtid?– Jag tror av flera skäl att starka bransch-

organisationer likt Brandmännens Riks-förbund, Polisförbundet och ALARM Ambulansförbundet har framtiden för sig. Oavsett utbildningsbakgrund ansluter sig personer ur exempelvis räddningstjänsten eller ambulanssjukvården samman i bran-schspecifika fack.

Är det mycket tjafs - facken sinsemellan?– På det centrala planet är det stundom

ett sanslöst tjafs mellan vissa fack. Jag

minns att de artiklar jag skrev i min roll som förbundsordförande, ofta kommen-terades med nedsättande ordval av några centrala fackliga företrädare. Det roliga var dock att de läste allt jag skrev.

Ge något exempel på fackligt käbbel?– Frågan om arbetsmiljö och skydds-

utrustning och de replikväxlingar som följt mellan fackförbunden är ett exempel på en av grundorsakerna till fackligt käbbel,

I februari 2016 fick Henrik Johansson motta Dagens Medicins Stora Debattpris av tidningens chefredaktör Christina Kennedy.

debatt / Intervju


nämligen att respektive fack vill bära flag-gan och äga en viss fråga. Denna fackliga konkurrens är resultatet av att de gamla politiska centralfacken inte lyckades att väcka sin symparti i tillräckligt omfattning.

Finns det en facklig oro?– Medlemstapp hos fackförbund skapar

säkerligen också panik. Jag upplever att många centralt förtroendevalda hellre vill vara "amiral" på en pråm än vakthavande officer på en oceanångare.

Hur är det med den fackliga idealismen och hyggligheten?

– Den obehagliga sanningen är att arbetarrörelsen oavsett dess ideologiska kompass eller politiska färg förlorat myck-et av idealism och gammaldags hygglighet. Mänskliga brister som egoism, slöhet och ren feghet får därmed grogrund. Vissa "fack-interna" debatter faller det ett löjets skimmer över.

Förekommer det fackliga allianser?– Jag noterade tidigt att det finns

fackliga allianser och aktörer i koalition. Kommunalarbetarförbundets (SKAF) nära koppling till Socialdemokraterna är ett exempel. Dessa förhållanden är inte oproblematiska och för mig personligen skulle det kännas oerhört främmande att ansluta mig till en fackförening som är så nära lierade med ett politiskt parti.

Vilket ansvar har du själv för den utveck-ling som du just beskrivit?

– Jag tar min del av ansvaret och vid självprövning och eftertanke inser jag att vissa situationer kunde hanterats annor-lunda.

– Bakom facklig slöhet lurar ofta feghet, ja om man vill kan man också mer diplomatiskt benämna feghet som "försiktighet".

– Även dessa feghet- och försiktighet-saspekter välkomnas av arbetsgivarna, som förstås i många situationer befinner sig i ett maktöverläge som gagnas av facklig slöhet.

Hur dan är du själv då?– Jag har ibland varit vresig och grälsjuk

och con amore utdelat mina pisksnärtar åt höger och vänster. Jag har även hemfallit till meningslös och tidskrävande polemik.

– Dissonanserna mellan flera fack-förbund är enligt min mening i första hand kopplad till medlemsekonomi före sakfrågor, det vill säga en oro att förlora medlemsavgifter. När man gör ett ampert

debattinlägg får man förvisso vänta sig att det kan komma motreaktioner.

Beskriv debattklimatet?– Debattklimatet i sakfrågorna är gener-

ellt lite väl tillrättalagt, inte sällan kryddat av diverse floskler och teknokratiska termer. Tyvärr tror jag uttryck som "mod-erna arbetstider" enkom blir som malört i en gryta

Är inte debattklimatet lite väl hårt ibland?– När debatter väl sker mellan fackför-

bund kan tongången synas hård. – Jag menar; om någon säger att jag ser

ut som en gris behöver det inte betyda mer än att kombattanten anser att jag har ett rosenrött tryne. Det är viktigt att hålla i minnet att kritik också kan vara frukten av omtanke.

– Debattartiklar blir ofta starkt begrän-sade då utförliga diskussioner av praktiska skäl inte ryms i debattflödet.

Finns det ett medlemsengagemang ?– Frågan är om många av oss som

arbetat eller arbetar fackligt nationellt alls kan anses representativa. Den pas-siva medlemsstocken, vars enda insats i föreningsarbetet ofta är dess betalning av medlemsavgiften, bidrar förstås till att tokigheter kan fortgå.

– Min förhoppning är att fler medlem-mar i verklig mening engagerar sig. Frågan om engagemang är ett brännande tema för hela folkrörelsen.

Tycker du att sakfrågorna kommer fram i debatten?

– Ja det tycker jag. Men i varje debatt finns också andra intressegrupper som indirekt omsluts av olika frågor.

– Patientgruppen är av flera skäl i mi-noritet. När någon är sjuk och svag är det förstås svårt att vara högljudd.

– Deras röst måste hela tiden finnas med, och som facklig företrädare bör man sätta örat mot rälsen och tänka; "hur slår denna idé mot medborgarna".

– Fackligt arbete är utan den minsta tvekan också politik.

– Vi talar ofta sentimentalt om patient-säkerhet och behovet av att värna de mest utsatta i samhället.

– Men är vi själva beredda att göra upp-offringar för att skapa mer resurser till exempelvis räddningstjänst och polis?

– Jag är inte alls säker på det. Det är beklagligt att fackförbund i legio inte är den fiende mot privilegier och särintressen som den borde vara.

– När det fack jag verkade i föreslog fotoförbud på olycksplatser, kommer det kräva lagändringar och ökade resurser till de rättsvårdande myndigheterna.

– Således får många förslag en rad eko-nomiska följdverkningar, som i och för sig sannolikt betalar sig i framtiden. ■

Ett stort tack Henrik Johansson, för denna intressanta och spännande intervju.

Och varmt välkommen som vår krönikör!

Henrik Johansson tilldelas Dagens Medicins Stora Debattpris 2015

för att han med spänst, ihärdighet och brinnande engagemang framhåller

akutsjukvårdens värde och ställning i Sverige. Med hög röst och välformul-

erade argument står han upp för person-alens rätt till utbildning, utrustning och

förutsättningar att utföra sitt uppdrag på bästa sätt."

”


Tel: 0430-490 50

www.nilsson.se

REGION HALLANDTove Tilander och Martin Johansson hämtar XC70

REGION HALLANDPatric Andersson och Martin Johanssonhämtar XC70

Gra

ttis

Tel: 0430-490 50

www.nilsson.se

SVEG - JämtlandErik Guneriussen och Jan Trygg hämtar XC70

FUNÄSDALEN - JämtlandJan-Åke Rönneland och Hans Persson hämtar XC70

Gra

ttis

marknadsnyheter

omfattande tester på en plattform

I-STAT är en bärbar utrustning som man med hjälp av mellan 17-95 ul blod kan analysera blodgaser, elektro-lyter, hematologi, hjärtmarkörer, graviditetstest och koagulation.

Analysen tar 2 minuter om man vill analysera blodgaser, elektrolyter och hematologi.

Hjärtmarkörer, graviditetstest och koagulation tar max 10 minuter.

Tiderna är inklusive kalibrering.

Abbott Scandinavia ABMobile +46 72 505 85 43 E-mail: [email protected]

Ny marknads- och annonschef på samverkan 112

Sven Sandberg har engedigen 35-årig internatio-nell erfarenhet, till större delen från Latinamerika. Från Mexiko i norr till Argentina isöder.

Sven har mångårig erfarenhet av ledande befattningar.Oftast med rollen att struktu-rera och utveckla företagsaffärsprojekt.

Nu drivs han av utmaningenatt ytterligare positionera tidningen Samverkan 112 på marknaden. Under hösten sjösätts flera spännande projekt.

TIPS! Behöver ditt företag hjälp med att skaffa affärspart-ners/representanter i Latinamerika? Kontakta Sven på SVESAN LATINAMERIKASPECIALISTEN! (säkrast via e-mail)

Hjälp med marknadsnyheter, produktnyheter, annonsera?

Sven Sandberg: Telefon: 0470-802 02 [email protected] Mobil: 070-594 62 00 [email protected]


Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se

Vår mission och existensberättigande är att göra skillnad - varje dag. Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi för att rädda liv och förbättra livskvalitén för de människor som kommer i kontakt med våra produkter.

Xtremt liten och lätt.

Xtremt tålig design. Xtrem funktionalitet.Realistisk och prisvärd HLR-docka med feedback.

Ambu Man Basic

Enkel, snabb och effektiv metod att etablera vaskulär access.

Ökad säkerhet för dig och din patient genom aktiv fordonsfeedback under uppdraget.

S112 - ZOLL Ambu EZ-IO.indd 1 21/08/15 15.37

POSTTIDNING B

Avsändare: On Road Communications ABPirgatan 2, 374 35 Karlshamn

DET ÄR EN HELVETENSKAP ATT KLÄ SIG RÄTT.Vi vet vad som skyddar mot extrem värme.

Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav.

Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn.

Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta.

Mot fl ammande eld. Vet du?

Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på

taigatestcamp.com

UTBILDNINGAR I KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.

IPM

Ulri

ceha

mn.

TAI_ANN_TTC_Samverkan112_210x270_ny.indd 1 2014-12-02 18:23

stort dubbelnummer

Documents