– 1 –

SV

FRÅGOR TILL DEN NOMINERADE

KOMMISSIONSLEDAMOTEN

Thierry BRETON

Nominerad kommissionsledamot för den inre marknaden

1. Allmän kompetens, engagemang för EU och personlig oavhängighet

Vilka av dina personliga kvalifikationer och erfarenheter är särskilt viktiga för

uppdraget som kommissionsledamot och främjandet av det europeiska allmänintresset,

särskilt inom det område som du skulle ansvara för? Vad sporrar dig?

”Våra länder har blivit för små för dagens värld, jämfört med den moderna teknikens

potential och i förhållande till Amerika och Ryssland idag, Kina och Indien i morgon”.

Detta sade Jean Monnet 1954. Hans ord är fortfarande fullt giltiga. Vi behöver ett starkt EU,

och vi européer måste samarbeta för att konkurrera på världsmarknaden. Samtidigt får vi inte

glömma bort de beståndsdelar som utgör EU, dess regioner och dess folk.

Under hela mitt liv har jag försökt bidra till att bygga vårt EU, oavsett vart mina åligganden

tog mig.

Jag tog ingenjörsexamen från École supérieure d'électricité (Supelec) i datalogi, och inledde

min yrkeskarriär genom att grunda ett eget programvaruföretag.

Vid 30 års ålder valdes jag in i regionfullmäktige och blev vice ordförande i Poitou-Charentes

i sex år. Jag ledde arbetet med att bygga upp Futuroscope, den första temaparken i Europa för

teknik. Mitt mål var att hjälpa samhället att utan rädsla ta sig an framtiden och de möjligheter

som den digitala tekniken erbjuder.

Sedan blev jag chef för ett globalt bildteknikföretag där jag verkade för att utveckla den

europeiska innovations- och forskningskapaciteten på global nivå.

Därefter blev jag chef för den dåvarande franska teleoperatören, där jag bidrog till att för

första gången i branschen driva på konvergensen mellan det fasta nätet, mobilnätet och

internet. Jag försökte förutse den digitala teknikens inverkan på framtidens audiovisuella och

andra medier, som nu är helt integrerade.

Som fransk ekonomi-, finans- och näringsminister kämpade jag för att minska både den

offentliga och den privata skuldsättningen, eftersom den sätter hämsko på framtidens

utveckling och skapar beroende. Hela min strategi gick ut på att få Frankrike att uppfylla

Maastrichtkriterierna igen, och det lyckades jag med. Jag betraktar det som ett direkt bidrag

till den europeiska stabiliteten.

Slutligen har jag varit chef för en europeisk och internationell koncern inom digital teknik och

– 2 –

cybersäkerhet, ett Europabolag (SE) med huvudkontor i både Frankrike och Tyskland. Det

första koldioxidneutrala företaget i branschen. Det finns en gemensam nämnare för min

erfarenhet, min motivation och mitt liv: passion. Först och främst passion för avancerad

teknik, passion för ekonomi och företagande, passion för det allmännas bästa, och naturligtvis

passion för det europeiska projektet.

Om jag blir godkänd som kommissionär skulle det bli möjligt för mig att bidra med min

passion för EU-projektet, och kunna konsolidera alla olika aspekter av min karriär: som

småföretagare och verkställande direktör för ett europeiskt världsföretag, som minister och

folkvald.

Hur kommer du att bidra till att driva kommissionens strategiska agenda?

I de politiska riktlinjer som den tillträdande ordföranden Ursula von der Leyen utfärdat, anger

hon sina ambitioner för ett Europa som ”måste leda övergången till en frisk planet och en ny

digital värld.” Om ni godkänner mig som kommissionär kommer jag att göra allt som står i

min makt för att bidra till att förverkliga denna ambition. Jag kommer därvidlag att samarbeta

med mina kolleger i kollegiet, under ledning av ordföranden och de tre verkställande vice

ordförandena, samt med er, Europaparlamentet, och rådet. Vi måste mer än någonsin

samarbeta för att ta itu med de geopolitiska utmaningar som Europa står inför. Jag tror på ett

EU där den sociala aspekten förenas med marknadsaspekten, som den tillträdande

ordföranden sade i sina riktlinjer. Det är ett EU som hjälper alla att nå sin fulla potential. Ett

EU som är öppet för världen men försvarar sina intressen. Ett EU som blickar ut mot

omvärlden i all dess komplexitet utan att vara naivt.

Jag kommer att bidra till att genomföra den tillträdande ordförandens strategiska agenda på

följande sätt:

En inre marknad för människor som gör EU till en global aktör

Den inre marknaden är en av den europeiska integrationens viktigaste landvinningar. Den

innebär möjligheter för människor. Den innebär ett större urval och ett bättre skydd för

konsumenterna. Den innebär att man lätt kan bo och arbeta i ett annat medlemsland. För att

den inre marknaden ska fungera måste reglerna för den följas. Jag kommer inte att dra mig för

att genomdriva reglerna. Jag kommer att stå emot alla frestelser att hemfalla åt nationell

protektionism och åter bygga upp de ekonomiska gränserna mellan våra länder. Jag vill ha en

världsdel där alla företag, oavsett storlek, lätt kan växa över gränserna och betrakta den inre

marknaden som sin hemmaplan. Det är genom att ta itu med splittringen som EU kan vara

starkt och fungera som en sann världsaktör.

Forma den digitala världen

Som i de världar som redan erövrats och formats av människan – marken, havet, luften och

slutligen världsrymden – måste vi sätta vår prägel på den digitala världen och se till att den är

trygg och tillgänglig för alla. Jag vill föreslå tydliga regler som skyddar EU-medborgarnas fri-

och rättigheter och samtidigt skapar den rättssäkerhet som våra företag, särskilt de minsta,

behöver. Fokus kommer att läggas på artificiell intelligens (AI), data, it-säkerhet och

plattformarnas roll genom lagen om digitala tjänster. Jag kommer att ägna särskild

uppmärksamhet åt audiovisuella och andra medier, på grund av deras viktiga roll för vår

demokrati och vår europeiska identitet, för att inte tala om deras bidrag till tillväxt och

sysselsättning.

– 3 –

Stödja omställningen till en klimatneutral ekonomi

Vårt mål att 2050 ha blivit den första klimatneutrala världsdelen kommer att styra all EU-

politik. Den europeiska gröna given kommer att behöva ett starkt industripolitiskt inslag. Jag

kommer att se till att EU hjälper vår industribas att anpassa sig till den gröna omställningen

och se till att ny teknik spelar en avgörande roll för att vårt mål ska uppnås. Det är också

mycket viktigt att se till att alla företag – såväl stora som små – deltar i omställningen och att

vi följer upp och främjar nya möjligheter för människor och regioner som påverkas av

omställningen till en renare, grönare industri.

Stärka EU:s tekniska oberoende

EU klarar inte av sin digitala och gröna övergång utan tekniskt oberoende. Detta är inte en

protektionistisk tanke, utan helt enkelt en fråga om att det ska finnas europeiska tekniska

alternativ på viktiga områden där vi för närvarande är beroende. Vi måste arbeta tillsammans

på EU-nivå på områden av strategisk betydelse som försvar och rymd och central teknik som

5G och kvantteknik. Vi måste därför fokusera på att överbrygga den digitala klyftan och

involvera alla regioner i EU.

För att genomföra denna vision om att göra EU världsledande inom digital och annan teknik

och industri, med en integrerad inre marknad som grund, ska jag sätta upp mätbara mål för

varje prioritering under mandatperioden. Jag kommer att se till att prioriteringarna fastställs

tillsammans med Europaparlamentet och rådet men också tillsammans med det civila

samhället och näringslivet. Jag är övertygad om att vi tillsammans kan hjälpa EU att bli

konkurrenskraftigt i världen, samtidigt som vi sätter människor och miljö i centrum för vår

tekniska utveckling.

Hur kommer du att genomföra jämställdhetsintegrering och integrera ett

jämställdhetsperspektiv i alla politikområden inom ditt ansvarsområde?

Det är viktigt att kvinnor kan spela en fullständig roll inom alla delar av ekonomin. Som chef

för mitt senaste företag satte jag stort värde på att kvinnor fick precis lika många möjligheter

att lyckas som män. Företaget drev många framgångsrika initiativ och hamnar regelbundet på

listor över de mest inkluderande arbetsgivarna. Jag såg också över rekryteringen för att göra

den så könsneutral som möjligt.

Om jag blir godkänd som kommissionär åtar jag mig att ta med mig denna inställning till

kommissionen och dess beslutsfattande. Jag är fast besluten att förbättra könsfördelningen och

integrera ett jämställdhetsperspektiv på alla områden och i alla strukturer inom mitt

ansvarsområde.

Jag kommer dessutom att fortsätta mina föregångares arbete på området, bl.a. genom de

initiativ som tagits av generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt

små och medelstora företag (GD Grow) samt generaldirektoratet för kommunikationsnät,

innehåll och teknik (GD Cnect) för att öka medvetenheten om och främja kvinnors

företagande, bl.a. genom en e-plattform för kvinnliga företagare, ett europeiskt nätverk för

kvinnliga företagsänglar samt ett nätverk för kvinnliga webbföretagare. Jag kommer också att

samarbeta nära med jämställdhetskommissionären för att driva kommissionens strategiska

engagemang för jämställdhet 2016–2019.

– 4 –

På vilket sätt kan du inför Europaparlamentet garantera din personliga oavhängighet,

och hur kan du garantera att din tidigare, nuvarande eller framtida verksamhet inte på

något sätt skulle kunna innebära att fullgörandet av dina skyldigheter inom

kommissionen ifrågasätts?

Jag förbinder mig att utan undantag eller dröjsmål, direkt efter min utnämning, respektera de

fördragsfästa skyldigheterna om oavhängighet, öppenhet, opartiskhet och tillgänglighet i

enlighet med artikel 17.3 i EU-fördraget och artikel 245 i EUF-fördraget.

Om jag blir utnämnd till kommissionsledamot kommer jag att till fullo respektera fördragets

bokstav och anda, särskilt skyldigheten att agera i EU:s intresse och utan att ta instruktioner

utifrån. Jag kommer också att följa uppförandekoden för Europeiska kommissionens

ledamöter och dess bestämmelser om intressekonflikter. Min intresseförklaring är fullständig

och tillgänglig för allmänheten.

Som sägs i min intresseförklaring har jag beslutat att vidta radikala åtgärder för att förhindra

potentiella intressekonflikter i samband med min tidigare verksamhet.

Utan att vänta på min utfrågning i Europaparlamentet sålde jag av hela mitt aktieinnehav och

avgick från alla typer av uppdrag i företag och föreningar. I dag har jag inga aktier och inga

uppdrag av något slag.

Jag kommer dessutom att vara exakt lika envis som när jag var ekonomi-, finans- och

näringsminister i Frankrike, med tanke på min bakgrund i näringslivet. Därför kommer jag

med största noggrannhet att tillämpa uppförandekoden för kommissionsledamöterna, särskilt

artikel 2.6 om skyldigheten att undvika varje situation som kan ge upphov till en

intressekonflikt eller som kan uppfattas som sådan. Jag kommer noggrant att följa förfarandet

i artikel 4 i koden vid potentiella intressekonflikter. I detta sammanhang, och i samförstånd

med ordföranden, kommer jag automatiskt att avstå från att delta i alla ekonomiska,

avtalsmässiga eller liknande förvaltningsbeslut som direkt berör Atos eller någon av dess

enheter.

Jag beslutade att vidta alla dessa åtgärder för att samarbeta med fullt förtroende från alla

ledamöter av Europaparlamentet, med all respekt för det mandat som jag kan komma att

beviljas genom Europaparlamentet, på alla EU-medborgares vägnar.

2. Förvaltning av ansvarsområdet och samarbete med Europaparlamentet

- På vilket sätt skulle du betrakta dig själv som ansvarig och redovisningsskyldig inför

Europaparlamentet för ditt och dina avdelningars handlande? Vilka specifika

åtaganden är du redo att göra i fråga om ökad öppenhet, ökat samarbete med

Europaparlamentet och effektiv uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter

och önskemål om lagstiftningsinitiativ? Är du beredd att förse parlamentet med

samma uppgifter och handlingar när det gäller planerade initiativ och pågående

förfaranden som rådet?

Om jag godkänns som kommissionär kommer jag att fullt ut respektera kollegialitetsprincipen

och jag kommer att ta fullt politiskt ansvar för verksamheten inom mitt ansvarsområde enligt

det uppdragsbrev som sändes till mig den 7 november. Det ansvarsområde som den

tillträdande ordföranden tänker ge mig står i centrum för de övergripande målen om en

– 5 –

europeisk grön giv, en ekonomi för människor, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern

och ett starkare Europa i världen. Jag kommer att samarbeta med de verkställande vice

ordförandena och samordna mina insatser med alla kommissionsledamöter för att se till att

dessa ambitioner nås.

Om ni skänker mig ert förtroende kommer jag att arbeta med största möjliga engagemang för

att utforma initiativ för EU:s framtid, ekonomi och medborgare. Därför kommer jag att förlita

mig på ett öppet och samarbetsinriktat tillvägagångssätt under hela lagstiftningsprocessen, där

jag inhämtar Europaparlamentets synpunkter och stöd. Europaparlamentet är EU-

medborgarnas röst och jag kommer att beakta dess synpunkter till fullo. Jag kommer att bege

mig till Europaparlamentet och dess utskott för att lyssna, utbyta åsikter och samarbeta med

dess ledamöter.

Jag kommer att ta mycket allvarligt på principen om redovisningsskyldighet inför

Europaparlamentet. Jag kommer att delta i utskottsmöten, i Europaparlamentets

plenarsessioner och i trepartsdiskussioner. Jag kommer att axla mitt politiska ansvar inför

parlamentet i enlighet med 2010 års ramavtal om förbindelserna mellan Europaparlamentet

och kommissionen och följa reglerna i avtalet.

Jag kommer alltid att behandla Europaparlamentet på samma sätt som rådet i egenskap av

medlagstiftare, och förse båda institutionerna med samma mängd uppgifter och handlingar.

Jag kommer också att se till att Europaparlamentet informeras regelbundet, särskilt inför

större händelser och i viktiga skeden av internationella förhandlingar på områden som jag

ansvarar för.

Förtroende, insyn och öppenhet kommer alltid att vara vägledande för de relationer som jag,

mitt kansli och mina tjänstegrenar kommer att ha med Europaparlamentet.

Öppenhet

I den tillträdande ordförandens politiska riktlinjer betonas att våra institutioner, för att

återupprätta medborgarnas tro på unionen, bör vara öppna och oklanderliga i frågor som rör

insyn.

Därför är jag fast besluten att genomföra de långtgående bestämmelserna om insyn och

informationsflöde i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och

kommissionen och det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Jag kommer särskilt

att se till att dessa bestämmelser iakttas i mina strukturerade dialoger och andra kontakter med

parlamentsutskotten.

Jag kommer också att bidra till kommissionens löpande satsningar på att informera

allmänheten om kommissionens roll i EU:s institutionella struktur. Dessutom kommer

politiska förslag under mitt ansvar att förankras genom breda samråd med experter och med

allmänheten, i enlighet med principerna om bättre lagstiftning.

Uppföljning av Europaparlamentets ståndpunkter och önskemål om

lagstiftningsinitiativ

Den tillträdande ordföranden Ursula von der Leyen stöder en initiativrätt för

Europaparlamentet. Hon har lovat att hennes kommission ska följa upp

parlamentsresolutioner antagna av en majoritet av ledamöterna med ett förslag till rättsakt,

– 6 –

med iakttagande av principerna om proportionalitet, subsidiaritet och bättre lagstiftning. Jag

stöder detta mål fullständigt.

Jag kommer att samarbeta med parlamentet i varje skede av diskussionerna om resolutioner.

Jag åtar mig att samarbeta nära med berörda parlamentsutskott samt vara aktiv och närvarande

vid utarbetandet av resolutioner. Jag tror starkt på att detta kommer att förbättra dialogen,

främja förtroendet och ge oss en känsla av att vi arbetar tillsammans för ett gemensamt mål.

Uppgifter och handlingar

Utöver mitt uttalande ovan om att säkra parlamentsutskottens delaktighet i allt viktigare

arbete som jag ansvarar för, parallellt med och på samma villkor som rådet, är jag fullt

medveten om att tillgången till information och handlingar är en väsentlig aspekt av ett

fördjupat partnerskap mellan Europaparlamentet och kommissionen. Jag åtar mig därför att

till fullo genomföra de berörda bestämmelserna i ramavtalet mellan de två institutionerna och

i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Enligt fördragen är parlamentet och

rådet likställda som medlagstiftare och jag kommer att se till att detta respekteras när det

gäller hur information förmedlas inom mina ansvarsområden.

– 7 –

Frågor från utskottet för

industrifrågor, forskning och energi:

Vilka är de viktigaste politiska prioriteringar som du avser att driva inom den

huvudsakliga del av ditt ansvarsområde som sammanfaller med ITRE-utskottets

ansvarsområde, nämligen den digitala ekonomin och det digitala samhället, industrin,

små och medelstora företag, försvarsindustrin och rymdsektorn? Vilka specifika

lagstiftningsinitiativ och andra initiativ, inbegripet finansiella instrument, har du tänkt

dig för att uppnå dessa prioriteringar, särskilt initiativ som rör Europas tekniska

oberoende, inbegripet cybersäkerhet, artificiell intelligens, teknik för distribuerade

liggare, högpresterande datorsystem, kommunikationsnät, data samt centrala

värdekedjor inom försvars- och rymdsektorn och andra sektorer? Hur skulle det

huvudsakliga innehållet och tidsplanen för dessa initiativ se ut? Hur kommer du att

säkerställa att den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin bidrar till EU:s

övergripande industristrategi? Hur kommer du rent konkret att tillämpa ”en in, en ut”-

principen för lagstiftningsförslagen inom ditt ansvarsområde?

De kommande åren kommer att avgöra Europas roll i världen. Den snabba tekniska och

digitala revolutionen, behovet att anpassa vårt samhälle och vår ekonomi till

klimatförändringarna och den ökade konkurrensen från länder utanför EU är utmaningar som

vi tillsammans står inför, och med det följer en ytterligare risk för ökande sociala skillnader.

Min prioritering kommer att bli att hjälpa EU:s befolkning att anpassa sig till dessa

förändringar och utnyttja de möjligheter som de erbjuder.

Den digitala ekonomin och det digitala samhället

Ny teknik som artificiell intelligens (AI), 5G, högpresterande datorsystem, kvantdatorer och

robotteknik utlovar förbättrad livskvalitet, säkerhet och välstånd i EU. Om vi ska kunna

utnyttja denna potential behöver vi en hållbar strategi för innovation och digitalisering där

människan står i centrum. Varumärket ”Digital made in the EU” ska bestå i att skapa tillväxt

samtidigt som vi står fast vid våra värden.

Tack vare Europaparlamentets starka stöd har EU gjort stora framsteg mot en digital inre

marknad. Jag ska nu se till att de antagna reglerna tillämpas korrekt. Men vi måste gå ännu

längre.

I enlighet med min uppdragsbeskrivning kommer jag, i samarbete med den verkställande vice

ordföranden med ansvar för ett EU rustat för den digitala tidsåldern, att leda arbetet med ett

regelverk för användning av AI med människan i centrum. Det här initiativet ska bidra till att

definiera starka globala standarder för tillförlitlig AI, med ett starkt konsumentskydd,

samtidigt som regelbördorna för innovation och affärsutveckling begränsas. Det ska också

bidra till att förhindra en fragmentering av den inre marknaden som annars skulle kunna bli

resultatet av olika nationella initiativ. Det nya regelverket för AI kommer att bygga på arbetet

i expertgruppen på hög nivå och på resultaten av samrådet och testningen av de främsta

kraven på tillförlitlig AI.

AI bygger på data. Jag vill se till att vi går mot en verklig inre marknad för data. Med den

allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) har EU ett regelverk i världsklass för

personuppgifter. Det krävs dock fortfarande arbete med att skapa incitament för dataflöden,

mellan företag och mellan företag och myndigheter. Det finns en möjlighet för EU att skapa

– 8 –

en modell för dataekonomin där enskilda och företag, inklusive små och medelstora företag,

får kontroll över sina data samtidigt som tillgången till data blir bättre. Vi måste stödja

framväxten av de rätta ekosystemen för att data ska kunna röra sig fritt på den inre marknaden

och bidra till vår industriella kapacitet. Jag vill främja framväxten av ”gemensamma

europeiska dataområden” inom olika sektorer. Jag har för avsikt att bygga vidare på

förordningen om fritt flöde av icke-personuppgifter och direktivet om öppna data för att

förbättra tillgången till data, flödet av dem över gränser och sektorer samt återanvändningen

av dem.

Den tillträdande ordföranden har också gett mig i uppdrag att utarbeta lagen om digitala

tjänster. Detta bör stärka den inre marknaden för alla digitala tjänster och göra det möjligt för

framför allt mindre företag, uppstartsföretag och expanderande företag att få rättslig klarhet i

hela EU, samtidigt som man tar hänsyn till den större omfattningen för vissa marknadsaktörer.

Lagens syfte är att tillhandahålla en europeisk ram för nästa våg av innovationer och

marknadsmöjligheter inom digitala tjänster och samtidigt främja europeiska värden. För att

fastställa den exakta omfattningen av och åtgärderna för lagen om digitala tjänster kommer

jag att ha ett nära samarbete med den verkställande vice ordföranden med ansvar för ett EU

rustat för den digitala tidsåldern, och en noggrann samråds- och utvärderingsprocess kommer

att genomföras.

Övergången till den digitala ekonomin väcker andra politiska och rättsliga frågor, från

konkurrensfrågor som rör marknadsinflytande till arbetsrättsliga frågor som rör

plattformsekonomi och beskattning. Jag kommer att säkerställa ett kraftfullt genomförande av

de regler om öppenhet och rättvisa som införs i förordningen om förbindelserna mellan

plattformar och företag. Jag kommer att ha ett nära samarbete med den verkställande vice

ordföranden med ansvar för ett EU rustat för den digitala tidsåldern för att bedöma om

ytterligare åtgärder är nödvändiga på detta område. Jag kommer också att fullt ut stödja

kommissionsledamoten med ansvar för sysselsättning när det gäller att undersöka hur man

kan förbättra arbetsvillkoren för dem som arbetar med digitala plattformar, i enlighet med den

europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Den audiovisuella sektorn och mediebranschen genomgår en konvergenstrend mellan innehåll

och onlinetjänster. Video är numera en integrerad del av utbudet på stora onlineplattformar

och audiovisuella verk kommer att stå för 80 % av all internettrafik fram till 2022. Jag vill

därför lägga fram en helhetssyn på sektorn, med vårt regelverk och våra finansiella

instrument, inklusive Media-programmet. Jag vill lägga fram en handlingsplan för den

audiovisuella sektorns och mediernas konkurrenskraft och pluralism. Jag har för avsikt att

fokusera på genomförandet av det ändrade direktivet om audiovisuella medietjänster och en

smart användning av våra finansiella program och instrument för att stödja medierna och de

audiovisuella sektorerna när de genomgår den digitala omvandlingen.

Ytterligare åtgärder i fråga om cybersäkerhet och anslutningsbarhet beskrivs nedan.

Industrin och små och medelstora företag

Europas 25 miljoner små och medelstora företag utgör ryggraden i EU:s ekonomi. De utgör

99,8 % av alla företag inom den icke-finansiella företagssektorn i EU, sysselsätter två

tredjedelar av arbetskraften och bidrar med över 50 % till EU:s förädlingsvärde. Små och

medelstora företag har också en nära koppling till större företag, antingen genom värdekedjor

eller genom den innovation som de kan tillföra stora företag. Vi måste ta itu med de

utmaningar som de ställs inför, allt från den administrativa bördan till att hitta den arbetskraft

– 9 –

de behöver. Små och medelstora företag bör stå i centrum för vår industristrategi och även för

våra insatser för att stärka den inre marknaden och driva på EU:s övergång till hållbarhet,

digitalisering och innovation.

Det kommer att vara en prioritering för mig att bidra till den nya strategin för små och

medelstora företag och den nya industristrategi som aviserats av den tillträdande ordföranden.

Båda dessa kommer fullt ut att integrera vårt mål att senast 2050 vara den första

klimatneutrala kontinenten, och stödja den cirkulära ekonomin. Jag kommer att lämna mer

information om dessa strategier i de följande svaren.

Tekniskt oberoende

Alltför stort beroende av utländsk teknik i strategiska ekonomiska sektorer utsätter EU och

dess medlemsstater och företag för störningar i leveranskedjan, ökat utländskt inflytande och

kontroll samt säkerhetsproblem. Som en del av industristrategin kommer jag därför, med hjälp

av alla instrument som står till mitt förfogande, att föreslå åtgärder för att stärka EU:s tekniska

oberoende. Jag kommer att utveckla särskilda åtgärder när det gäller industristrategin.

Försvars- och rymdområdet

Framstegen som på senare år har gjorts inom det europeiska försvarssamarbetet är helt nya.

Jag kommer särskilt att se till att Europeiska försvarsfonden och dess pilotprojekt ger resultat.

Jag kommer också att följa en tydlig och ambitiös agenda för att främja ett europeiskt

försvarsindustrisamarbete under de närmaste fem åren, i riktning mot en verklig europeisk

försvarsunion.

EU är en rymdmakt, den näst viktigaste i världen, tack vare stora investeringar, särskilt genom

två större program – Galileo, det europeiska satellitnavigeringssystemet, och Copernicus,

EU:s system för jordobservation. Genom EU:s rymdprogram kommer jag att utarbeta en

ambitiös rymdagenda för EU.

Jag kommer att beskriva min strategi för rymdfrågor och försvar närmare i de särskilda

frågorna och svaren nedan.

Principen ”en in, en ut”

Den tillträdande ordföranden von der Leyen har tydligt visat att EU-lagstiftningen måste ge

fördelar för EU utan att den byråkratiska bördan ökar. Varje nytt EU-förslag som inför

skyldigheter för företag och invånare måste därför åtföljas av en motsvarande minskning av

dessa bördor inom samma politikområde. Det kommer att bli en svår uppgift, men jag är säker

på att jag med min erfarenhet och översikt över hela portföljen ska kunna föreslå effektiva och

ändamålsenliga lösningar.

Vilka kommer att vara dina viktigaste prioriteringar för den digitala ekonomin och det

digitala samhället, till exempel i fråga om cybersäkerhet, utbyggnaden av nästa

generations nät och framtida mobilteknik och till stöd för den europeiska kodexen för

elektronisk kommunikation? Vad gäller särskilt cybersäkerhet, hur avser du att inrätta

en gemensam cyberenhet, Joint Cyber Unit (när det gäller bland annat dess

sammansättning, uppgifter och inverkan på befintliga unionsaktörer på området), och

skulle du åta dig att föreslå ett nytt övergripande rättsligt instrument för att fastställa

– 10 –

bindande it-säkerhetsskyldigheter (till exempel när det gäller uppdateringar av

programvara) för alla uppkopplade produkter?

Förutom det jag sade i svaret på föregående fråga skulle jag vilja redogöra för mina

prioriteringar på områdena cybersäkerhet, nästa generations nät och framtida mobilteknik och

även kodexen för elektronisk kommunikation. Alla dessa är viktiga förutsättningar för den

digitala övergången och jag ser fram emot att arbeta med dem tillsammans med er.

Cybersäkerhet och den gemensamma cyberenheten

Tack vare det starka stödet från Europaparlamentet, särskilt från dess ITRE-utskott och

IMCO-utskott, har EU gjort stora framsteg på området cybersäkerhet. Den första

övergripande cybersäkerhetslagstiftningen någonsin (direktivet om nät- och

informationssäkerhet, NIS-direktivet), som gjorde EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa)

permanent, med ett stärkt mandat och lansering av den globalt banbrytande

cybersäkerhetscertifieringsramen för IKT-produkter och -tjänster, bidrog till att öka

förtroendet mellan medlemsstaterna.

Men när ny teknik som 5G och AI blir en del av européernas vardag måste vi fortsätta att

förbättra och stärka vår ram och kapacitet för cybersäkerhet. Utifrån tidigare resultat och

pågående arbete kommer jag i början av mandatet att lansera en ny strategi för cybersäkerhet

med fyra nyckelåtgärder.

För det första måste vi gå från en sluten till en mer öppen attityd mellan medlemsstaterna så

att cybersäkerhetssamarbete och informationsutbyte blir vägledande princip på alla områden.

Det är därför som den tillträdande ordföranden von der Leyen bad mig att leda arbetet med att

inrätta en ny gemensam cybersäkerhetsenhet, som ska säkerställa ett förstärkt samarbete samt

en mekanism för ömsesidigt bistånd vid kriser på EU-nivå. Det här initiativet kommer att

ytterligare förbättra EU:s cyberresiliens på viktiga områden, inklusive brottsbekämpning och

försvar, eftersom det måste utnyttja och bygga på befintlig expertis och befintliga

samarbetsramar på såväl medlemsstatsnivå som EU-nivå.

För det andra kommer jag, utifrån erfarenheterna från den första övergripande lagstiftningen

om cybersäkerhet, att inleda en översyn av NIS-direktivet senast våren 2021.

För det tredje upprättades genom cybersäkerhetsakten en gemensam strategi för

cybersäkerhetscertifiering på hela kontinenten. Med genomförandet av akten kommer

kommissionen och Enisa att införa certifieringssystem inom prioriterade områden som 5G och

molntjänster. Införandet av frivilliga certifieringssystem var ett steg i rätt riktning. Jag

kommer att bedöma behovet av obligatorisk certifiering för vissa IKT-produkter och -tjänster,

i linje med bestämmelserna i cybersäkerhetsakten.

Sist men inte minst – om EU ska ligga i framkant när det gäller teknik, både vad gäller

forskning och industriell kapacitet, måste vi samla våra utspridda men betydande kunskaper

om cybersäkerhet. I EU finns det inte mindre än 660 kompetenscentrum utspridda bland

medlemsstaterna. Syftet och andan i inrättandet av det europeiska kompetenscentrumet för

cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och nätverket av nationella

samordningscentrum är att koppla samman och samla denna stora sakkunskap. Jag kommer

att arbeta tillsammans med Europaparlamentet och rådet för att ge detta förslag en ny impuls.

– 11 –

Anslutningsbarhet

Snabba uppkoppling är ett absolut måste om man ska kunna utnyttja den inre marknadens

ekonomiska och sociala fördelar. Vi är dock inte där ännu och många enskilda personer, små

företag, skolor och sjukhus saknar fortfarande tillräckligt snabba anslutningar, vilket fördjupar

den nuvarande digitala klyftan. Jag kommer därför att ha ett nära samarbete med

medlemsstaterna för att se till att alla når de uppsatta strategiska anslutningsmålen till 2025.

Jag ska prioritera främjandet av välbehövliga privata investeringar och samtidigt minska

kostnaderna för utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet, och vid behov se över

direktivet om lägre kostnader för bredband. Jag kommer också att fullfölja initiativet

WIFI4EU för att säkerställa en mer omfattande täckning av gratis wi-fi på offentliga platser i

kommuner i hela EU.

Den nya kodexen för elektronisk kommunikation är ett viktigt verktyg för att överbrygga

skillnaderna i uppkopplingsmöjligheter, och den gör det lättare att investera i säkra nät med

hög kapacitet samtidigt som konsumenterna skyddas (inklusive ett förstärkt larmnummer

112). Jag ska se till att kodexen införlivas i tid och att sekundärrättsakterna snabbt antas.

Jag ska samarbeta med medlemsstaterna för att påskynda processen att tillåta användning av

de frekvensband som krävs för att införa 5G och hålla den lagstadgade fristen till slutet av

2020. Investering i 5G måste förbli en prioritering och jag kommer att förlita mig på de nya

verktygen i EU:s nästa långtidsbudget, särskilt Fonden för ett sammanlänkat Europa,

programmet för ett digitalt Europa, InvestEU och riskkapitalinstrumenten.

Men vi måste fortsätta framåt och titta på ytterligare framsteg inom teknik som AI, stordata

och sakernas internet, och i slutändan göra det möjligt att planera för nästa generation: 6G. Ett

strategiskt institutionaliserat partnerskap om smarta nät och tjänster bortom 5G och i riktning

mot 6G skulle kunna bidra till en hantering av de kommande utmaningarna. Jag ska

personligen driva på EU:s insatser för att utveckla den teknik som går längre än 5G och som

kommer att behövas i framtiden.

Cybersäkerhet i 5G-nät

Det är mycket viktigt att våra 5G-nät är motståndskraftiga och säkra. När det gäller detta kan

vi inte vara naiva. Jag är fast besluten att genomföra den ambitiösa process som anges i

kommissionens rekommendation om cybersäkerhet i 5G-nät. Efter den EU-samordnade

riskbedömning som medlemsstaterna genomfört tillsammans, litar jag på att marknaden

kommer att få större klarhet om vilka typer av risker som medlemsstaterna kommer att vilja

hantera. Målet är att ha en gemensam uppsättning verktyg för bästa riskhantering klar före

årets slut.

Jag ska också se till att teknik ställs till förfogande för säkerhetsändamål. Myndigheter,

militär, banker, byråer, sjukhus, rymdbaserade system och flygbolag kommer att behöva se

till att säkerhet och kryptering garanterar att obehöriga inte kan komma åt deras konfidentiella

uppgifter. Som en del av projekten med stort genomslag som ska säkerställa EU:s tekniska

oberoende, kommer jag att ge starkt stöd till utveckling och spridning i EU av en certifierad

säker och obruten kvantkommunikationsinfrastruktur som bygger på kvantnyckeldistribution

inom de närmaste tio åren. Detta kommer att vara avgörande för att säkra kommunikationer i

Europa. Jag vill uppmuntra forskningscentrum, privata företag och andra offentliga organ att

samarbeta för att utveckla och bygga ut en fullständigt säker obruten

kvantkommunikationsinfrastruktur som ska omfatta satellitteknik och landteknik. Jag ska

– 12 –

bedöma hur det ska kunna finansieras inom ramen för nästa fleråriga budgetram för olika

program.

I de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission nämnde den tillträdande

ordföranden en ny industristrategi utan ge några konkreta detaljer. Hur kommer du att

säkerställa att EU:s nya långsiktiga integrerade industristrategi bidrar bland annat till

att skapa högkvalitativa arbetstillfällen, öka industrins bidrag till unionens BNP,

minska risken för industriomlokaliseringar utanför EU, säkerställa att tredjeländers

deltagande i strategiska industrier och strategisk infrastruktur granskas på lämpligt sätt

och främja synergier mellan EU:s olika politiska strategier för att minska risken för

skadliga konsekvenser för EU:s industrier, samtidigt som målen i Parisavtalet uppfylls?

Skulle du därmed överväga att inrätta en ”industriunion” (i likhet med begreppet

”energiunionen”) i syfte att konsolidera och samordna insatserna för att uppnå de

ovannämnda målen?

Den framtida europeiska industristrategin kommer att bli ett av nästa kommissions viktigaste

initiativ. Jag ser den som en övergripande och ambitiös plan som syftar till att göra vår

industri miljövänlig, digital, globalt konkurrenskraftig och som samtidigt kan säkerställa

livskvaliteten för våra invånare.

Utvecklingen av den strategin måste vara inkluderande från början. Jag ska ha ett nära

samarbete med de verkställande vice ordförandena och med kollegiet för att se till att den blir

konsekvent och heltäckande och bygger på synergier mellan olika politikområden. Jag ska

bidra till det arbete som verkställande vice ordföranden för den europeiska gröna given gör

för att se till att det är anpassat till den given. Jag kommer att ta del av era och rådets

synpunkter innan den nya industristrategin antas.

Jag tror att det är rätt metod att föreslå mätbara delmål som kan uppnås med en blandning av

mjuka och starka verktyg – som i fallet med energiunionen. Hur det ska göras och vad det ska

kallas är dock ett beslut som vi kommer att fatta tillsammans.

Upprätta rätt regelverk – en starkare inre marknad

En stark inre marknad (såväl fysiskt som digitalt) är en förutsättning för en konkurrenskraftig

industri i EU. Tjänsternas relativa omfattning och betydelse för tillverkningsindustrin ökar.

Jag kommer därför att arbeta för att förbättra den inre marknadens funktion, särskilt på

området tjänster, genom att se till att befintliga regler följs bättre, befintliga hinder undanröjs

och att nya hinder förhindras uppstå.

Jag kommer att se till att vårt regelverk passar in i den digitala tidsåldern, med initiativ om AI,

data, cybersäkerhet och lagen om digitala tjänster, såsom förklarades ovan.

Se till att arbetstagarna har de färdigheter de behöver

EU:s största tillgång är dess begåvningar. Vi måste skapa rätt förutsättningar för att alla ska

kunna nå sin potential och skaffa sig de färdigheter de behöver för den digitala och den gröna

omställningen. Jag kommer att ha ett nära samarbete med kommissionsledamoten med ansvar

för innovation och ungdomsfrågor och kommissionsledamoten med ansvar för sysselsättning

så att vi kan föreslå initiativ som stöder och kompletterar nationella strategier. Vi måste

samarbeta med näringslivet, fackföreningarna, utbildningsinstitutionerna och myndigheterna

om vi ska hitta den kompetens som behövs och kommer att behövas, på basis av efterfrågan.

– 13 –

Ta vara på den digitala omvandlingens möjligheter

Jag kommer att se till att sektorslagstiftningen ses över och anpassas till den digitala

tidsåldern så att alla möjligheter som digitaliseringen erbjuder kan tas till vara. Sektorer som

verkstadsteknik, bilindustri, byggindustri, kreativa sektorer, mode och skönhetsprodukter

kommer i hög grad att gynnas av en integrerad strategi.

Jag kommer att inleda en rad sektorsspecifika dialoger för att fastställa en arbetsplan så att

digitaliseringen av dessa sektorer kan genomföras korrekt. Dessutom kommer jag i en särskild

åtgärdsplan att ta hänsyn till den audiovisuella sektorns och mediernas särskilda behov.

Påskynda en övergång till klimatneutral och cirkulär EU-industri

Förutom ekonomiskt stöd till projekt med låga koldioxidutsläpp, däribland ökad finansiering

av hållbarhet både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå, kommer jag att föreslå åtgärder som

kan säkerställa att vår industri utnyttjar sin ledande ställning inom ren teknik, drar nytta av

internationella tillväxtmöjligheter och blir resurseffektiv. Jag ska också föreslå att en

observationsgrupp för den industriella omvandlingen inrättas som ska övervaka industrins

framsteg mot klimatneutralitet och cirkularitet.

Med en andra, långtgående handlingsplan för den cirkulära ekonomin ska jag bidra till det

arbete som kommissionsledamoten med ansvar för miljö och hav utför. Den ska omfatta

produkters och materials hela livscykel, vissa viktiga värdekedjor och övergripande frågor.

Jag ska också stödja initiativ för att se till att den offentliga sektorn använder sin kollektiva

köpkraft strategiskt för att forma marknaden och säkerställa utvecklingen av hållbara

lösningar. Tillsammans med kommissionsledamoten med ansvar för sammanhållning och

reformer kommer jag att se till att ingen region hamnar på efterkälken (det gäller särskilt dem

som är under omvandling). Jag kommer att öka vårt engagemang med aktörer inom den

sociala ekonomin och våra ansträngningar att utveckla affärsmodeller med rötter i den lokala

miljön.

Jag ska se till att digital teknik bidrar till klimatneutralitet och cirkulär ekonomi (IKT för grön

ekonomi), exempelvis på områdena lagring av förnybar energi och AI-driven modellering av

klimatpåverkan. Samtidigt ska jag vidta åtgärder för att minska IKT-industrins

koldioxidavtryck. Jag ska arbeta för en grönare IKT-sektor genom främjande av

energieffektivitet i datacentraler, AI, blockkedjeteknik och telenät.

Slutligen kommer renare fordon att spela en viktig roll när det gäller att genomföra vår agenda

för ren luft. Jag ska vidta alla åtgärder som krävs på vägen mot utsläppssnåla och utsläppsfria

fordon, särskilt efter dieselgateskandalen. Detta kommer att omfatta arbete med såväl

batteridrivna elbilar som nästa generations utsläppsgränser.

Bygga upp EU:s tekniska oberoende

Tekniskt oberoende och industriellt ledarskap kräver storskaliga projekt av strategiskt

intresse. Ingen medlemsstat kan ensam leva upp till de aktuella strategiska utmaningarna på

ett adekvat sätt.

Genom att samla resurserna från medlemsstaterna och industrin för att på så sätt stödja

utvecklingen av strategiska värdekedjor och projekt med stor genomslagskraft i hela EU, kan

man utveckla ett starkt ekosystem och på så sätt kan EU:s tekniska oberoende stärkas.

Framgångsrika initiativ som viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse på området

– 14 –

mikroelektronik och batterier och insatserna på området för högpresterande datorsystem, har

visat att det med gemensamma krafter går att åstadkomma en radikal förändring. Jag kommer

att samordna och stödja projekt på viktiga områden som AI, cybersäkerhet, högpresterande

datorsystem och kvantdatorer, lågeffektprocessorer, blockkedjeteknik, molnsammanslutningar

och smarta nät, 5G och högre. Jag kommer att använda alla instrument som står till mitt

förfogande för att genomföra detta (finansieringsprogram – särskilt Horisont Europa och Ett

digitalt Europa, offentlig-privata partnerskap, gemensamma företag och viktiga projekt av

gemensamt europeiskt intresse).

Jag kommer att föreslå att ett permanent högnivåforum för styrning inrättas för att säkerställa

en fortlöpande dialog med medlemsstaterna och industrin så att nya strategiska värdekedjor

kan identifieras där stora gränsöverskridande investeringar krävs. Särskild uppmärksamhet

kommer jag att fästa vid frågan om råvaror av avgörande betydelse som är början på många

strategiska värdekedjor.

Jag ska se till att vi utnyttjar potentialen i offentlig upphandling för att skynda på övergången

till klimatneutralitet och mer generellt snabba på innovationen. Jag ska arbeta för att våra

immaterialrättsliga regler ska vara konsekventa och anpassade, där så behövs.

Förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar är en annan del för att

upprätthålla Europas tekniska oberoende. Den gör det möjligt för kommissionen att granska

och, i relevanta fall, avge yttranden om förvärv av EU-företag om de utgör en risk för

säkerheten och den allmänna ordningen. Jag ska se till att de tre generaldirektorat, vars arbete

jag ska övervaka, noga granskar relevanta investeringar som kan påverka projekt eller

program av intresse för EU som faller inom mina ansvarsområden.

Vad har du för konkreta planer för att främja unionens politik för små och medelstora

företag, särskilt när det gäller att integrera principen att ”tänka småskaligt först”, vid

behov uppdatera definitionen av små och medelstora företag, i enlighet med EU-

domstolens senaste dom, och särskilt uppmärksamma ”mikroföretag” och

”uppstartsföretag”? Hur kommer du att säkerställa att små och medelstora företag har

lämplig och lättillgänglig finansiering och att deras administrativa börda minskar

ytterligare? Hur kommer den ”särskilda strategi för små och medelstora företag” som

anges i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission att genomföras?

Vilken funktion skulle för övrigt den företrädare för små och medelstora företag, ”SME

Envoy”, som nämns i din uppdragsbeskrivning ha, och hur kommer hon eller han att

väljas ut?

Mitt främsta verktyg kommer att vara den nya strategin för små och medelstora företag. Jag

avser att utgå från ett gräsrotsperspektiv och engagera alla berörda parter i att utarbeta

lösningar på de små och medelstora företagens utmaningar. Jag kommer att särskilt satsa på

att besöka medlemsstater, huvudstäder och regioner och diskutera såväl med företag och

arbetstagare som med regeringar och nationella parlament. Jag anser att det finns tre

övergripande områden som vi måste ta itu med:

1. Vi måste förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering.

2. Vi måste hjälpa dessa företag att utnyttja möjligheterna i den nya digitala och hållbara

ekonomin.

3. Vi måste minska deras regelbördor.

– 15 –

För det första kommer jag att tillsammans med den nominerade verkställande vice

ordföranden med ansvar för en ekonomi för människor arbeta för att förbättra

finansieringsmöjligheterna. Jag avser att göra mer inom ramen för InvestEU-fonden i syfte att

hjälpa tusentals ytterligare små och medelstora företag. Små och medelstora företag ska ha en

enda kontaktpunkt för alla frågor om EU:s finansieringsmöjligheter i stället för att de ska

behöva gå igenom en mängd olika enskilda program.

Dessutom ska vi göra mer för att bistå små och medelstora företag i att utnyttja

börsintroduktioner. Vi bör se till att finansiering finns tillgänglig över hela livscykeln för ett

företag och öka antalet små och medelstora företag som kan dra fördel av börsintroduktion

genom att öka de befintliga finansiella instrumentens täckning. Den här bör kunna vara i gång

redan 2021, inom ramen för InvestEU.

Vi måste också se till att små och medelstora företag får betalt i tid. Det är oacceptabelt att

många små och medelstora företags fakturor betalas mer än 100 dagar för sent. Jag kommer

inte att tveka att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater vars myndigheter inte

betalar i tid. Dessutom ska jag undersöka olika alternativ för att säkerställa en bättre

efterlevnad av direktivet om sena betalningar.

För det andra kommer jag att hjälpa de små och medelstora företagen att utnyttja

möjligheterna i den nya digitala och hållbara ekonomin. Vi ska öka användningen av det

befintliga nätverket Enterprise Europe Network, som är världens största nätverk för små och

medelstora företag och kopplar samman mer än 600 lokala, regionala och nationella

organisationer i hela Europa. Dessutom ska skyddet av immateriella rättigheter stärkas.

Hittills använder bara 9 % av våra små och medelstora företag immateriella rättigheter, vilket

bland annat medför en risk för att deras innovationer inte kommer ut på marknaden i EU. Jag

kommer att uppgradera mönsterskyddet så att det fungerar även för små och medelstora

företag, med lägre kostnader och minskad komplexitet.

Genom programmet för ett digitalt Europa ska de europeiska digitala

innovationsknutpunkterna förstärkas, så att små och medelstora företag kan få tillgång till

rådgivning och testa digitala innovationer. Dessutom ska en rad sektorsspecifika dialoger

inledas.

Inom Enterprise Europe Network kommer tjänster för särskilda hållbarhetsrådgivare att

inrättas och det ska bli enklare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering

av investeringar i hållbarhet. Jag kommer också att se till att de kan dra nytta av särskilda

åtgärder med fokus på kompetens och offentlig upphandling.

Jag kommer att bygga vidare på kommissionens initiativ för nystartade företag från 2016 och

programmet Startup Europe och titta på möjligheterna till ett enklare EU-övergripande system

för företagsetablering, tillgång till arbetstagare med högteknologisk kompetens både inom och

utanför EU (arbetstillstånd) och beskattningsfrågor rörande personaloptioner vid

avyttringstidpunkten. I syfte att underlätta befintliga företags expansion kan nya initiativ, t.ex.

det nya initiativet Deep Tech Europe 100, hjälpa 100 teknikintensiva företag att expandera

sina verksamheter i hela världen.

För det tredje avser jag att minska regelbördorna för små och medelstora företag. Jag kommer

att be nämnden för lagstiftningskontroll att i ännu högre grad se saker ur de små och

medelstora företagens synvinkel i alla konsekvensbedömningar.

– 16 –

Jag kommer att inleda en dialog med parlamentet och rådet för skärpta

konsekvensbedömningar av effekterna av omfattande lagändringar för små och medelstora

företag. Genom vårt nätverk av företrädare för små och medelstora företag ska jag

tillsammans med medlemsstaterna arbeta för att fastställa gemensamma prioriteringar inom

områden där lagstiftningskompetensen är blandad.

Dessutom kommer jag att se till att reglerna för den inre marknaden tar hänsyn till de små och

medelstora företagens särskilda behov, t.ex. genom att tillsammans med

sysselsättningskommissionären arbeta för att underlätta arbetskraftens rörlighet i syfte att

åtgärda regionala kompetensbrister. Jag kommer att se till att lagen om digitala tjänster ger

både små och medelstora företag och uppstartsföretag den förutsägbarhet och rättsliga

tydlighet de behöver.

Som en grund för allt detta avser jag att utse en företrädare för små och medelstora företag på

heltid. Denna företrädare ska lyssna på de små och medelstora företagens problem, arbeta för

att förverkliga strategin för små och medelstora företag och skapa en gemenskap för dessa

företag i EU. Företrädaren kommer att få stöd av en ny generaldirektoratsövergripande

arbetsgrupp för små och medelstora företag.

Vilka åtgärder planerar du att vidta för att bidra till EU-industrins konkurrenskraft?

Kommer du att vidta sektorsspecifika åtgärder för att stödja de europeiska

industrisektorer där det råder knivskarp global konkurrens, såsom flyg- och

rymdindustrin (inbegripet helikoptrar och drönare), försvarsindustrin,

telekommunikationssektorn, bilindustrin, energiintensiva industrier och

tillverkningsindustrin? Hur kommer du att säkerställa att de delar av strategiska

värdekedjor som finns i EU kommer att förbli en del av framtidens globala värdekedjor,

särskilt för ny teknik? Dessutom, hur kommer du att säkerställa att den industriella

omvandlingen ökar användningen av klimatvänliga och säkra produkter, processer och

tekniker, samtidigt som man förhindrar koldioxidläckage till tredjeländer? Vilka

specifika åtgärder har du tänkt vidta för att förhindra koldioxidläckage?

Enligt vad jag beskrev utförligt i mitt tidigare svar anser jag att konkurrenskraften hos EU:s

industriföretag beror på hur väl de klarar övergången till hållbarhet och digitalisering,

samtidigt som EU:s tekniska ledarskap och den inre marknaden stärks.

En viktig del av EU:s konkurrenskraft är att strategiska värdekedjor utvecklas inom hela

unionen. Enligt vad jag beskrev ovan är min avsikt att rikta fokus på ett begränsat antal

teknikområden som påverkar flera sektorer, för att utveckla EU:s övergripande värdekedjor

och skapa möjligheter till konkurrens på den globala arenan.

Utöver dessa teknikområden med tillhörande sektorer vill jag även fokusera på turism. Turism

motsvarar 10 % av EU:s BNP och det är en oerhört viktig sektor för EU och dess regioner.

Problem finns i form av massturism som knappast är hållbar, framväxten av nya aktörer som

plattformsföretag och behovet av kvalificerad arbetskraft. Jag vill stödja omvandlingen så att

vår kontinent kan fortsätta vara världens främsta turistdestination.

– 17 –

Spridning av klimatvänliga och säkra produkter, processer och tekniker

Spridningen av klimatvänlig och säker innovation kräver insatser både på efterfråge- och

utbudssidan. Med plaststrategin som förebild ska jag arbeta med de viktigaste aktörerna i de

viktigaste värdekedjorna för att bidra till att matcha utbud och efterfrågan inom innovativa

tekniker, återvunna material och miljötjänster. Och som ovan nämnt kan den digitala

omvandlingen uppmuntra till spridning av klimatvänliga lösningar. För det första kan digital

teknik förbättra miljöeffektiviteten i industriprocesser och produkter och tjänster bli grönare.

För det andra ska jag arbeta för att minska IKT-industrins miljöavtryck.

En annan prioritering blir att påskynda övergången i energiintensiva industrier till

klimatneutralitet, t.ex. inom som stål- och kemikalieindustrierna och i bilindustrins

värdekedja. Arbetet inom högnivågruppen för energiintensiva industrier ger en stabil grund

för det kommande arbetet.

Koldioxidläckage till tredjeländer

Även om jag har åtagit mig att garantera högsta möjliga säkerhet och hållbarhet för alla

produkter, processer och tekniker är jag också medveten om att olika ambitionsnivåer i fråga

om klimatpolitik kan snedvrida konkurrensen och skapa risker för koldioxidläckage. Den

tillträdande ordföranden har aviserat införandet av en koldioxidgränsavgift, som ska utformas

av ekonomikommissionären och vara helt förenlig med WTO:s regler. Detta arbete kommer

jag att stödja.

Hur har du för avsikt att stödja, bland annat genom konkurrensregler, europeiska

företag och uppstartsföretag att skala upp, växa och till och med bli världsledande?

Kommer du att satsa på en strategi med ”europeiska mästare” (”EU champions”)? Vad

anser du i detta sammanhang om den framtida utvecklingen av antitrustregler och

regler om statligt stöd?

Jag tror på sunda och starka europeiska företag som kan konkurrera först på hemmaplan och

därefter på världsmarknaden, med globala jättar från USA, Kina och andra länder.

Konkurrenspolitik förhindrar inte i sig uppbyggnaden av starka och konkurrenskraftiga

europeiska aktörer. Jag har t.ex. lyckats bygga upp ett relativt stort och konkurrenskraftigt

företag i EU, som kunde konkurrera på världsarenan inom området it-tjänster. Rättvis

konkurrens på den inre marknaden är en viktig drivkraft för företagens konkurrenskraft,

eftersom den tvingar företagen att vara innovativa och investera. Med konkurrenspolitik kan

vi skapa en effektiv, konkurrenskraftig och innovativ industri.

Men precis som den tillträdande ordföranden skrev i uppdragsbeskrivningen till vice

verkställande ordföranden med ansvar för ett Europa rustat för den digitala tidsåldern måste vi

säkerställa att vår konkurrenspolitik och våra konkurrensregler är anpassade till den moderna

ekonomin och bidrar till en stark europeisk industri både på hemmaplan och i resten av

världen. I det sammanhanget behöver EU:s konkurrensregler utvärderas och granskas.

Vi måste också föra en stark industripolitik utan en naiv inställning till våra internationella

konkurrenter. Detta innefattar åtgärder mot de snedvridande effekterna av utländska

subventioner på den inre marknaden, t.ex. enligt EU-Kina-strategin.

– 18 –

Ett stort hinder för framväxten av starka europeiska aktörer med ett globalt perspektiv är den

bristande integrationen av den inre marknaden. För att kunna vara konkurrenskraftiga

utomlands måste våra företag först vara konkurrenskraftiga på hemmamarknaden och ha en

marknad där de kan växa. Inga digitala uppstartsföretag kan växa och konkurrera med globala

jättar om de ställs inför 27 olika rättssystem. Det är därför jag vill fortsätta med arbetet att

fördjupa och stärka den inre marknaden.

Enligt vad jag beskrivit ovan bör vi stärka vår tekniska kapacitet och våra industritillgångar

samt använda de verktyg som står till vårt förfogande (handel, offentliga marknader och

finansiella program) på ett sätt som innebär att EU:s företag kan verka på samma villkor som

sina globala konkurrenter.

Vilka åtgärder kommer du att vidta för att säkerställa att EU:s rymdpolitik främjar

utvecklingen och användningen av rymdtillämpningar och rymdtjänster i senare led,

och på så sätt säkerställa att unionen kommer ikapp andra stora internationella aktörer

till stöd för tillväxt inom och ett säkrande av det europeiska samhället och den

europeiska ekonomin? Kommer du i detta sammanhang att stödja särskilda åtgärder

som syftar till att underlätta forskning och spridning av specifik teknik, såsom

kvantteknik, inom rymdsektorn? Vad har du för vision om den ”avgörande länken

mellan rymd och försvar och säkerhet”, som nämns i din uppdragsbeskrivning, och

vilka åtgärder tänker du vidta för att stärka denna länk?

EU:s rymdpolitik

Min första prioritering är att säkerställa kontinuitet och bli färdig med Galileos och

Copernicus konstellationer. Den nya budgeten kommer främst att användas för underhåll och

uppgradering av Galileos och Copernicus befintliga infrastruktur så att våra system kan

fortsätta att vara världsledande.

Min andra prioritering handlar om att anpassa våra tillgångar efter nya behov, t.ex.

klimatförändring, säkerhet eller sakernas internet. Jag vill att Copernicus ska bidra till EU:s

politiska ledarskap inom bekämpning av klimatförändringar samt inom stordataekonomi och

artificiell intelligens. Galileo måste bli en drivkraft för sakernas internet, uppkopplade och

automatiserade bilar och app-ekonomin, som båda bidrar ytterligare till EU:s säkerhet.

Min tredje prioritering är att anpassa rymdpolitiken till den nya verkligheten. Vårt

rymdprogram är strategiskt viktigt för EU: det är en fråga om strategiskt ledarskap och

tekniskt oberoende av tredjeländer.

Eftersom det inte finns någon verklig rymdpolitik för EU utan oberoende tillgång till

rymden kommer jag att stödja EU:s tillgång till rymden, särskilt genom att slå samman

vår institutionella efterfrågan och utnyttja nya tekniker.

Rymden möjliggör säkerhet. Två nya initiativ kommer att bidra till detta: i)

rymdlägesbildprogrammet (SSA) för att undvika kollisioner och andra faror i rymden,

samt ii) ett initiativ för statlig satellitkommunikation (Govsatcom) för att ge

medlemsstaterna och EU-institutionerna tillgång till tillförlitlig och säker

satellitkommunikation.

– 19 –

Genom den nya strategi som fastställs i den kommande förordningen om det europeiska

rymdprogrammet kommer jag även att effektivisera styrningen av våra åtgärder i rymdfrågor

mot effektivitet och tydlig fördelning av roller och ansvar, med en strävan efter

komplementaritet.

Jag kommer att säkerställa synergieffekter mellan rymden och försvaret: EU:s

rymdinfrastruktur har en försvars- och säkerhetsdimension och Europeiska försvarsfonden har

en viktig rymdkomponent. Mer information finns nedan i mitt svar på frågan om länkarna

mellan rymden och försvaret.

Slutligen kommer den europeiska rymdsektorn att behöva hantera de enorma förändringar

som sektorn genomgår. Å ena sidan blir rymdbaserade tjänster allt viktigare för både

ekonomin och samhället. Nästan 10 % av vår ekonomi är beroende av rymden. Å andra sidan

genomgår rymdsektorn en genomgripande omvandling med nya aktörer, både privata och

offentliga, med nydanande lösningar (små satelliter, bärraketer som kan återanvändas).

Vi måste snarast utveckla ett sammanhållet svar från EU: en EU-strategi för ”den nya

rymden”, både i tidigare och senare led. För detta kommer jag att fullt ut utnyttja

bestämmelserna i den kommande förordningen som innebär att fastställande av EU:s

rymdprogram med stöd för följande:

Rymdforskning och nydanande innovation, i kombination med finansiering från

Horisont Europa och InvestEU för att utveckla strategisk teknik, t.ex. robotik, elektrisk

framdrivning och kvantteknik.

Uppstartsföretag inom rymdområdet för tillgång till finansiering, upphandling och

första kontrakt.

Utvecklingen av tillämpningar längre ned i produktionskedjan, t.ex. inom sakernas

internet och självkörande bilar.

Vi har en utmärkt rymdindustri i EU, vi har en tydlig vision för framtiden för EU:s ekosystem

för rymdindustrin och i nästa långtidsbudget kommer vi att ha en sammanhängande

uppsättning verktyg för att forma vår rymdpolitik så att den på bästa sätt gynnar EU:s

invånare och samhälle, vilket inbegriper både säkerhet och ekonomi.

Jag avser att samarbeta med Europaparlamentet, rådet och näringslivet för att se till att EU

uppnår resultat.

Kvantteknik

Det kommer att vara avgörande för Europas långsiktiga välstånd, tekniska ledarskap och

säkerhet att vi är ledande inom kvantteknikutvecklingen. Mitt mål är att stimulera framväxten

av europeiska värdekedjor inom dessa tekniker och hjälpa dem att nå ut till stora marknader.

För att kunna göra detta måste EU omsätta sin spetskompetens inom kvantfysikforskning i

kommersiella tillämpningar och stödja entreprenörer och forskare att testa, modifiera och

utveckla sina tekniker i fungerande system för civila tillämpningar samt för användning inom

rymd- och militärområdet.

Genom tillkomsten av kvantdatorteknik kan våra befintliga krypteringsmetoder snart bli

sårbara vilket får betydande konsekvenser för förtroendet för våra informationssystem. Det

kommer att vara avgörande för EU att investera i utvecklingen av nästa generations

kryptografi, som är framtidssäkrad och inte går att forcera. Som ovan nämnt kommer jag att

– 20 –

stödja användningen av en EU-övergripande kvantkommunikationsinfrastruktur (QCI), som

utnyttjar både markbundna och rymdtekniska komponenter och system.

Länkar mellan rymd-, försvars- och säkerhetspolitik

Rymden är en strategisk tillgång för EU. Det är lika mycket en industripolitisk fråga som en

fråga om EU:s strategiska ledarskap. Det finns mycket riktigt en ”avgörande länk mellan

rymd och försvar och säkerhet”.

Jag vill betona att en förbättring av kopplingen mellan rymd, försvar och säkerhet inte innebär

att EU kommer att ändra den civila karaktären på EU:s rymdinvesteringar. Galileo och

Copernicus är och förblir civila program som står under civil kontroll, även om de vid behov

också kan användas på säkerhets- och försvarsområdet. Genom att bevara EU-

investeringarnas civila karaktär kan vi dra full nytta av rymdbaserade tekniker och tjänster

som möjliggör smart tillväxt och ökar allmänhetens välbefinnande i det dagliga livet genom

en lång rad rymdbaserade tillämpningar.

När det gäller länken mellan rymd, försvar och säkerhet så finns följande kopplingar:

Sett ur ett industriperspektiv hänger rymd- och försvarsteknik till sin natur ihop eftersom

många rymdtekniker har dubbla användningsområden. Försvarsaktörer använder

rymdrelaterade tjänster, t.ex. satellitnavigering, satellitkommunikation och jordövervakning.

Aktörer inom rymdindustrin erbjuder även försvarsteknik och försvarsförmåga och delar vissa

gemensamma egenskaper (högteknologiska, kapitalintensiva verksamheter med hög risk och

långa utvecklingscykler). De kräver offentliga forsknings- och utvecklingsanslag för att

upprätthålla kunnande och industriell kapacitet, särskilt inom kritiska teknikområden.

Försvars- och rymdindustrin står nu inför en global konkurrens utan motstycke och stora

tekniska utmaningar i och med utvecklingen av banbrytande och snabbt föränderlig teknik

(t.ex. robotik, sakernas internet, artificiell intelligens och cybernetik). Genom att, i relevanta

fall, eftersträva synergi- och korsbefruktningseffekter mellan rymd och försvar i EU-

programmen vill vi använda resurser och teknik mer effektivt och uppnå stordriftsfördelar.

För det andra är rymden en viktig möjliggörande faktor till EU som kan agera självständigt.

Rymden är ett viktigt verktyg för alla säkerhetsaktörer, t.ex. polis, civilskydd, krishanterare

och gränsvakter. Rymdprogrammen Galileo och Copernicus inbegriper redan

säkerhetsrelaterade tjänster. Copernicus säkerhets- och larmtjänster, och särskilt Galileos

offentligt reglerade tjänst, kan användas av offentliga aktörer för larmtjänster, insatser och

krishantering. Jag kommer att stödja medlemsstaterna i ett ökat utnyttjande av dessa tjänster.

I EU:s nästa långtidsbudget föreslår vi också två nya säkerhetsrelaterade rymdinitiativ, som

till stor del bygger på principen om sammanslagning och gemensamt utnyttjande av befintliga

resurser:

Offentlig satellitkommunikation ska tillhandahålla säker satellitkommunikation till

civila aktörer och säkerhetsaktörer.

Rymdlägesbildprogrammet, vilket särskilt innefattar rymdövervakning och spårning,

kommer att bidra till att våra satelliter och uppskjutningar skyddas från rymdskrot och

andra faror i rymden.

Inom ramen för Europeiska försvarsfonden ska jag arbeta med medlemsstaterna för att

fortsätta att fastställa prioriteringar så att länken mellan rymd och försvar kan förbättras. Det

– 21 –

kan inbegripa utveckling av kapacitet och sensorer till rymdövervakning och rymdlägesbild

samt motståndskraftig och säker positionsbestämning, navigering och tidsbestämning samt

statlig satellitkommunikation.

I sina politiska riktlinjer uttalade den tillträdande ordföranden sin avsikt att stärka

Europeiska försvarsfonden för att stödja forskning och kapacitetsutveckling. Vilka

konkreta åtgärder, däribland finansiella, tänker du vidta för att stärka Europeiska

försvarsfonden? Hur planerar du att säkerställa att försvarsfonden främjar samarbete

mellan företag och länder i hela unionen och underlättar inrättandet av nya kooperativa

nätverk, inbegripet sådana som omfattar små och medelstora företag?

De senaste åren har EU:s invånare engagerat sig i ökad säkerhet och ett stärkt försvar inom

EU genom ökade försvarsinvesteringar, ökad kapacitetsutveckling och ökad operativ

beredskap. Samtliga dessa försvarsinitiativ syftar i förlängningen till att främja

försvarssamarbetet i EU och förbättra EU:s förmåga att agera som säkerhetsgarant. Med de

verktyg jag har till mitt förfogande, särskilt inom försvarsindustrin, avser jag att stödja de

initiativ som siktar mot en verklig försvarsunion, i nära samarbete med den höga

representanten/vice ordföranden.

Jag vill öka försvarssamarbetet på både utbuds- och efterfrågesidan. EU:s försvarsindustri är

oerhört splittrad, med medlemsstater som lägger sina försvarsbudgetar i hemlandet och

fastställer tekniska krav på militär utrustning på nationell nivå. Medlemsstaterna har t.ex.

17 typer av stridsvagnar, medan USA bara har en typ. Bristen på samarbete mellan EU-

länderna på försvars- och säkerhetsområdet kostar uppskattningsvis 25–100 miljarder euro

varje år. På grund av ineffektiva utgifter riskerar EU:s industriföretag att förlora den tekniska

förmågan att bygga upp nästa generations kritiska försvarskapacitet och förlora

konkurrenskraft både på hemmaplan och globalt. I det långa loppet kommer detta att påverka

EU:s strategiska ledarskap och dess förmåga att garantera säkerhet. Jag kommer att säkerställa

genomförandet av alla initiativ som antas i syfte att främja samarbete och stödja

konkurrenskraften i EU:s försvarsindustri, så att dessa företag kan dra fördel av de

möjligheter som den inre marknaden erbjuder.

En viktig bidragande faktor är bildandet av Europeiska försvarsfonden: den förändrar

förutsättningarna helt eftersom den ger medlemsstaterna och den europeiska försvarsindustrin,

inklusive små och medelstora företag, incitament att samarbeta och gemensamt utveckla

tekniker och kapacitet som behövs för EU:s säkerhet.

Min första prioritering kommer att vara att inom ramen för de övergripande förhandlingarna

om den fleråriga budgetramen slutföra förhandlingarna om förordningen om inrättande av

Europeiska försvarsfonden, och särskilt dess tilldelning av finansiering.

Min andra prioritering blir att se till att den genomförs framgångsrikt. Därvidlag kan jag dra

nytta av de två pilotprogrammen (den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning,

som redan har finansierat 18 projekt, och det europeiska försvarsindustriella

utvecklingsprogrammet, som under de kommande två åren ska finansiera omkring 20

industriprojekt). Jag kan även dra nytta av en ny struktur inom kommissionen, ett

generaldirektorat för försvarsindustri och rymden, som anpassar den administrativa strukturen

till de särskilda behov som härrör från försvarsprojekt. Vi ska särskilt stärka vårt samarbete

med medlemsstaterna och försvarsindustrin och därmed attrahera försvarskompetens från

– 22 –

medlemsstaterna som förstärkning av vår egen erfarenhet.

Min tredje prioritering blir att säkerställa överensstämmelse med andra försvarsinitiativ och

långtidsplanering. Om Europeiska försvarsfonden ska kunna ha någon inverkan är det viktigt

att vi fördelar medel till projekt som har ett strategiskt mervärde för EU:s säkerhet. Samtidigt

är det viktigt för ett ändamålsenligt samarbete med en viss planering på medellång sikt mellan

medlemsstaterna. Så jag kommer att ha ett nära samarbete med medlemsstaterna som del av

fondens programkommitté, men också helt i överensstämmelse med projekt inom ramen för

det permanenta strukturerade samarbetet (som kan utlösa en bonus på 10 %, om den väljs,

som del av Europeiska försvarsfonden). Dessutom avser jag att se till att Europeiska

försvarsfonden stärker Nato. Europeiska försvarsfonden kommer att vara förenlig med Natos

försvarsplaneringsprocess genom prioriteringarna i EU:s kapacitetsutvecklingsplan, med

beaktande av andra regionala prioriteringar, t.ex. de som har avtalats med Nato. Jag kommer

regelbundet att informera Europaparlamentet om både Europeiska försvarsfondens årliga

prioriteringar och den långsiktiga strategiska planeringen.

För det fjärde avser jag att genomföra de planerade bestämmelserna i Europeiska

försvarsfonden om små och medelstora företags deltagande. Ett av fondens mål är att öppna

försvarsindustrins värdekedjor i hela EU, som ett stöd för företag i försvarsindustrin av alla

storlekar och från alla medlemsstater. Incitament till detta ska ges genom fonden (med

särskilda bonusar knutna till deltagande av små eller medelstora företag eller med särskilda

projektkategorier för små och medelstora företag) men mer krävs. Jag avser att anordna

seminarier med inriktning på små och medelstora företag i alla medlemsstater för att

maximera deras kännedom om de möjligheter som Europeiska försvarsfonden erbjuder och

anordna matchningsevenemang så att små och medelstora företag kan gå in i relevanta

försvarsprojekt.

För det femte vill jag utveckla fondens dimension för nydanande innovation och se till att den

särskilda budget som anslås till detta i fonden (mellan 4 % och 8 %) har en verklig effekt vad

gäller att attrahera företag som inte bedriver verksamhet inom försvarsområdet,

uppstartsföretag och entreprenörer samt säkerställa EU:s ledande ställning inom strategiska

tekniska lösningar.

Slutligen avser jag att säkerställa maximala synergier mellan alla finansieringsinstrument,

särskilt i Europeiska försvarsfonden, EU:s rymdprogram och programmet för ett digitalt

Europa.

– Det ansvarsområde som Ursula von der Leyen har anförtrott dig omfattar industri

och små och medelstora företag, digitala tjänster, rymdsektorn, försvarsindustrin,

audiovisuella tjänster, den inre marknaden osv. Att samordna och leda politiska initiativ

inom detta hittills mest omfattande ansvarsområde, som omfattar två befintliga och ett

nytt generaldirektorat, samtidigt som man upprätthåller en hög kvalitetsnivå, kommer

att bli en utmaning. Hur kommer du att hantera och samordna ett så stort

ansvarsområde och samtidigt säkerställa synergier och ett smidigt samarbete mellan de

tre generaldirektoraten?

Hantering av ansvarsområdet

Som minister med ansvar för ekonomi, finans, näringsliv, telekom, utrikeshandel, budget, små

och medelstora företag och turism mellan 2005 och 2007 i Frankrike hade jag direkt ansvar

för 22 avdelningar från 14 generaldirektorat och 8 statliga myndigheter och ledde arbetet för

– 23 –

180 000 tjänstemän.

Det som är av största vikt här samordningen inom ansvarsområdet: De digitala tjänsterna

inverkar på alla andra dimensioner av denna portfölj. Det är logiskt att integrera

kompetenserna för digitaliseringen, näringslivet, inre marknaden, audiovisuella tjänster,

försvar och rymdsektorn eftersom det då går att aktivera de verktyg som behövs för att

åstadkomma resultat enligt de politiska prioriteringarna och ambitionerna. Det skickar en

tydlig signal om att EU mycket väl förstår de inneboende kopplingarna mellan alla dessa

aspekter i den digitala tidsåldern.

Jag inser att ansvarsområdet är brett men jag tror att jag under mitt yrkesliv har byggt upp en

kapacitet att hantera mycket stora organisationer med full respekt för deras sammanhang och

olika kulturer, som inte alltid är likadana inom det offentliga och den privata sektorn.

Jag vet att oberoende av organisationens storlek är det viktigaste att ha en mänsklig

inställning till ledarskap och till människor.

När målen är tydliga kan vi sätta organisationen i rörelse.

Och mina mål är tydliga: Att främja den inre marknaden genom att ta i bruk alla verktyg som

främjar digitaliseringen av alla dimensioner i vår ekonomi och vårt samhälle i den nya värld

vi går till mötes, oavsett om det handlar om miljö, det sociala, näringslivet, media,

rymdpolitik, försvarsindustrin, turism eller små och medelstora företag.

Jag kommer att se till att de tre generaldirektoraten under mitt ledarskap drar åt samma håll

från och med den nya kommissionens första dag och att vi tillsammans utformar en politik

med hög kvalitet.

Detta är vad jag har gjort hela mitt liv för varje organisation jag har haft ansvar för, alltid med

samma anda av fullt engagemang i min uppdragsbeskrivning. Min prioritering kommer att

vara att nå upp till den tillträdande ordförandens ambitioner.

Synergier och samarbete

I vår snabbt föränderliga ekonomi måste kommissionen ge aktörer inom den offentliga och

privata sektorn en holistisk vision som knyter samman alla de olika relevanta inslagen.

Synergier och en känsla av samarbete mellan de tre generaldirektoraten kan skapas genom ett

antal ”gemensamma transversala åtaganden”.

Digitalisering skapar radikala förbättringar i hela tillverkningsprocessen, från produktdesign

till tillverkning, kommersialisering och eftermarknadsservice. En framåtblickande

industripolitik kan därför inte längre göra skillnad på den fysiska och digitala dimensionen.

En sådan strategi bör föreslå ett integrerat tillvägagångssätt för det arbete som utförs i de tre

generaldirektoraten och inledas med ett stödjande regelverk. Vi måste också säkra EU:s

tekniska oberoende samtidigt som vi bevarar och förbättrar det industriella landskapet.

För att uppnå det behöver ett antal horisontella frågor behandlas på ett integrerat sätt som

förenar de olika delarna av arbetet i de tre generaldirektoraten. Jag kommer att be dem att

tillsammans inleda en rad sektorsdialoger för att utveckla enhetliga men verkningsfulla

strategier. Till exempel vill jag omedelbart inrätta en arbetsgrupp om hur sakernas internet

och ”edge computing” under de närmaste fem åren kommer att förändra det europeiska

– 24 –

näringslivet för alla, från små och medelstora företag till de stora industrierna.

Vi måste göra den inre marknaden digital som standard. Där kommer jag att utnyttja

synergierna mellan generaldirektoraten för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt

små och medelstora företag (GD GROW), för kommunikationsnät, innehåll och teknik (GD

CNECT) och det nya generaldirektoratet för försvarsindustri och rymden till att bygga upp en

gemensam vision för hur lagstiftningen om digitala tjänster ska utvecklas. Lagen om digitala

tjänster kommer att bygga på dessa synergier genom att den ger större rättslig klarhet för

företag och bättre skyddar medborgarnas rättigheter och säkerhet på nätet.

Samtidigt behöver vi ett bättre genomförande av reglerna för den inre marknaden, både online

och offline. Jag kommer att föreslå att en gemensam arbetsgrupp för den inre marknaden

inrättas inom de tre generaldirektoraten. Denna kommer att fungera som en enda kontaktyta

för alla tillämpningsfrågor och garantera synergier och konsekvens i vår granskning av

genomförandet av reglerna för den inre marknaden.

Att återfå tekniskt oberoende och bibehålla EU:s industriella ledarskap kräver storskaliga

projekt av strategiskt intresse som sträcker sig över gränserna och går utöver de resurser ett

enskilt företag eller en enskild medlemsstat förfogar över. I detta sammanhang kommer de tre

generaldirektoraten att komplettera varandra genom att kombinera sin sakkunskap om

industriell ledning, rymdfrågor och försvar och viktiga tekniska områden såsom

högpresterande datorsystem och kvantdatorer, AI, cybersäkerhet och 5G och högre.

Det finns redan fruktbara synergieffekter mellan kreativa digitala och traditionella industrier.

3D-utskrifter gör det till exempel möjligt att blanda ekodesign och kreativ arkitektur.

Professionella innehållsproducenter skapar virtuella produktioner som används för att utbilda

operatörer av komplexa maskiner. Med tanke på den audiovisuella sektorns betydelse för

EU:s ekonomi (mer än 110 miljarder euro i omsättning och 1 miljon nya arbetstillfällen)

kommer jag att göra allt för att de ska lyckas.

Jag vill också samla expertis och resurser inom hela ansvarsområdet för att ta itu med en av

vår tids största utmaningar: cybersäkerhet på alla plan. Genom samspel och en gemensam

strävan inom de tre generaldirektoraten maximeras vår genomslagskraft i kampen mot

cyberhot.

På samma sätt vill jag ha en övergripande strategi för små och medelstora företag. Därför

kommer jag att inrätta en ny arbetsgrupp för små och medelstora företag med enheter från de

tre generaldirektoraten. De kommer att stödja det arbete som utförs av företrädaren för små

och medelstora företag. Ett område med samfällt fokus kommer att hjälpa nystartade företag

att expandera i EU.

Att sammanföra denna sakkunskap ger en unik möjlighet att inte bara uppfylla befintliga mål,

till exempel att främja europeiska företag, utan gör det också möjligt för kommissionen att

mer effektivt möta utmaningen att skapa en hållbar och koldioxidneutral industrisektor; bara

med ett samordnat grepp kan vi undvika de kompromisser kring minsta gemensamma

nämnare som skulle bli följden av den befintliga silostrukturen.

Dessutom, hur kommer du att säkerställa att den befintliga lagstiftningen inom ditt

ansvarområde genomförs till fullo och på ett ändamålsenligt sätt, särskilt med tanke på

– 25 –

den digitala inre marknaden? Vilka konkreta medel och åtgärder kommer du att

tillämpa för att säkerställa att medlemsstaterna genomför och verkställer EU:s

regelverk?

För en fungerande inre marknad måste reglerna tillämpas konsekvent inom alla

medlemsländer, oavsett deras storlek. Jag kommer därför att lägga fram en genomförande-

och tillsynsstrategi för att se till att regelverket tillämpas fullt ut och på ett effektivt sätt.

Jag kommer att bygga vidare på en noggrann utvärdering av de kvarvarande hindren där vi

identifierar vilka som påverkar den ekonomiska tillväxten och jobbskapandet särskilt mycket.

Jag kommer att följa en sektorsspecifik strategi och genomföra insatser på de områden där de

kommer att ge störst effekt, både i fråga om ekonomi och regelverk. I en given sektor kommer

jag att låta genomföra specifika analyser för att proaktivt kontrollera om EU-lagstiftningen

genomförs väl av medlemsstaterna, i stället för att basera överträdelseförfaranden på

individuella klagomål som kommit in.

Mina intentioner är att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att se till att EU-

lagstiftningen tillämpas effektivt. Vi kommer att prioritera kommissionens stöd till ett korrekt

genomförande av direktiven genom att utfärda riktlinjer och genom att hjälpa

medlemsstaternas myndigheter. Jag skulle också vilja förlita mig ännu mer på

anmälningsförfaranden för de nya medlemsstaternas lagstiftning för att säkra ett adekvat och

kontinuerligt genomförande av befintliga EU-regler (t.ex. inom ramen för e-handel eller enligt

insynsdirektiven). Jag kommer att inleda en fördjupad dialog med medlemsstaterna innan de

antar lagar som skulle kunna splittra den inre marknaden. Den digitala inre marknaden

kommer att vara ett prioriterat område för genomförande. De 28 nya rättsliga instrument som

antagits som en del av strategin för den digitala inre marknaden har potential att bli

banbrytande för medborgare och företag, men de nya reglerna måste genomföras snabbt. I

nära samarbete med nationella myndigheter och tillsynsmyndigheter kommer jag att göra en

utvärdering av läget i genomförandet, uppmuntra utbyte av bästa praxis och identifiera de

viktigaste hindren där åtgärder måste vidtas. När överträdelser kvarstår kommer jag inte att

tveka, utan vidta överträdelseförfaranden som en prioriterad fråga.

Såväl enskilda som företag och myndigheter bör delta i processen när det är lämpligt. Ett

exempel på detta är direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden som nyss

antogs. Upphovsrättsreglerna börjar införlivas av medlemsstaterna och vi måste se till att

direktivet tillämpas på ett effektivt och enhetligt sätt i hela EU. Dialoger med berörda parter

håller på att organiseras, där de kan lägga fram sina åsikter om genomförandemetoderna.

Europaparlamentet deltar i denna process. Efter dialogerna kommer kommissionen under

2020 att utfärda riktlinjer i enlighet med direktivet.

Hur kommer du och dina avdelningar att säkerställa en effektiv samordning med andra

kommissionsledamöter vars politikområden påverkar, eller påverkas av, ditt

ansvarsområde, i synnerhet den verkställande vice ordföranden med ansvar för ett EU

rustat för den digitala tidsåldern och den verkställande vice ordföranden med ansvar

för en ekonomi för människor? Hur kommer du personligen att säkerställa att

lagstiftningsförslag håller god kvalitet, att lobbyverksamhet (riktad mot dig och dina

avdelningar) sker med fullständig insyn och att konsekventa och balanserade samråd

hålls med alla aktörer, också med beaktande av behovet att genomföra grundliga

– 26 –

konsekvensbedömningar, särskilt avseende konsekvenserna av all föreslagen lagstiftning

för små och medelstora företag?

Jag kommer att bidra aktivt till utformningen av den nya industristrategin och den nya

strategin för små och medelstora företag inom ramen för den gemensamma vägledningen från

verkställande vice ordföranden för ett EU rustat för den digitala tidsåldern och den

verkställande vice ordföranden med ansvar för en ekonomi för människor. På så sätt kommer

vi att se till att dessa två strategier inte blir silostrategier utan utformas för att ha en verklig

effekt med hjälp av alla verktyg som står till vårt förfogande på EU-nivå.

När det gäller ärenden som rör den inre marknaden, särskilt alla de digitala initiativ som

aviserats i den tillträdande ordförandens politiska riktlinjer och i min uppdragsbeskrivning,

kommer jag att arbeta under ledning av verkställande vice ordföranden för ett EU som är

rustat för den digitala tidsåldern. Detta gäller särskilt lagen om digitala tjänster och en

europeisk AI-strategi.

Jag avser också att aktivt bidra till målet med den gröna given, eftersom en omfattande grön

omvandling av vår ekonomi kräver en djupgående förändring av vårt sätt att producera och

konsumera. Min avsikt är att se till att den gröna given har en stark och trovärdig industriell

pelare. För att uppnå detta mål kommer jag särskilt att samarbeta med verkställande vice

ordföranden för en grön giv och med kommissionsledamoten med ansvar för miljö och hav.

För att säkerställa en enhetlig strategi på försvarsområdet med målet att skapa en verklig

försvarsunion kommer jag att ha ett nära samarbete med den höga representanten/vice

ordföranden.

Jag kommer också att ha ett nära samarbete med olika kolleger i fråga om specifika, mycket

viktiga ärenden som

- den europeiska planeringsterminen tillsammans med kommissionsledamoten med

ansvar för ekonomi, under ledning av den verkställande vice ordföranden för en

ekonomi för människor,

- skyddet för dem som arbetar med digitala plattformar samt den sociala ekonomin

tillsammans med kommissionsledamoten med ansvar för sysselsättning,

- frågor som rör audiovisuella medier och handlingsplanen för digital utbildning med

kommissionsledamoten med ansvar för innovation och ungdomsfrågor,

- mediepluralism och bekämpning av desinformation med vice ordföranden med ansvar

för värderingar och öppenhet och kommissionsledamoten med ansvar för rättsliga frågor

och

- hybridhot och hur de motverkas tillsammans med kommissionsledamot med ansvar för

inrikes frågor och vice ordförande med ansvar för skydd av den europeiska livsstilen.

Slutligen kommer jag, som ledamot av kollegiet, att aktivt bidra till och med kollegialt ansvar

delta i de beslut som kommissionen fattar för att främja det europeiska allmänintresset.

Jag har för avsikt att upprätta ett nära samarbete med mina kolleger som bygger på ömsesidigt

förtroende, öppenhet och respekt.

– 27 –

Lagstiftningens kvalitet, samråd med berörda parter, inverkan på små och medelstora

företag, öppenhet

Det är min starka övertygelse att all lagstiftning måste bygga på en grundlig analys av dess

potentiella inverkan och stå i proportion till det mål som eftersträvas. Jag kommer därför att

se till att all lagstiftning som jag lägger fram bygger på en omfattande konsekvensbedömning

som gör det möjligt att utvärdera bristerna i det nuvarande regelverket, lägga fram flera

alternativ och göra en noggrann och detaljerad analys av lagstiftningens konsekvenser,

särskilt för små och medelstora företag. Det krävs insatser för att undvika orimliga bördor för

små och medelstora företag. Jag kommer därför att se till att mina avdelningar tillämpar

principerna i testet för små och medelstora företag när de genomför konsekvensbedömningar.

Jag kommer också att använda alla kanaler för att få återkoppling direkt från små och

medelstora företag.

Jag kommer att se till att alla berörda parter bereds möjlighet att höras genom grundliga

samråd. Ingen av de berörda parterna kommer att ha en privilegierad ställning eller ett

privilegierat tillträde. Jag kommer att se till att de olika synpunkterna och perspektiven hörs

och beaktas vid utarbetandet av kommissionens förslag: näringslivet och små och medelstora

företag i olika sektorer och regioner, arbetsmarknadens parter och naturligtvis organisationer i

det civila samhället. Med tanke på EU:s mångfald är detta en avgörande faktor för ett bra

politiskt beslutsfattande.

Jag vill också kunna samråda med parlamentsledamöter och företrädare för medlemsstaterna.

När det gäller den avgörande frågan om öppenhet kommer mina avdelningar och jag att

noggrant följa reglerna om öppenhet och använda öppenhetsregistret i enlighet med de

tillämpliga kommissionsreglerna när vi rådfrågas av någon berörd part.

Hur kommer du och dina avdelningar att säkerställa ett utökat samarbete med ITRE-

utskottet? Vilka konkreta åtgärder kommer du att vidta för att se till att ITRE-utskottet

på ett punktligt och proaktivt sätt ges samma information som rådet och

medlemsstaterna om planerade lagstiftningsinitiativ eller andra viktiga initiativ? På

vilket sätt kommer du att underlätta ITRE-utskottets granskning av lagstiftnings- och

icke-lagstiftningsförfaranden och på ett tidigt stadium tillhandahålla all nödvändig

information om utarbetandet av lagstiftningsakter, delegerade akter och

genomförandeakter, samt underlätta övervakningen av genomförandet av dem? Hur

avser du att se till att ITRE-utskottet på lämpligt sätt hålls informerat och involverat i

fråga om eventuella internationella överenskommelser inom ditt politikområde?

Jag är medveten om hur viktigt det är med förtroende, samarbete och öppenhet mellan

kommissionen och medlagstiftarna i Europaparlamentet och rådet. Jag är övertygad om att vi

tjänar EU-medborgarnas intressen på bästa sätt när vi alla samarbetar i denna anda.

Det är uppenbart att detta samarbete fungerar bäst om det inleds tidigt i

lagstiftningsprocessen. Jag vill samarbeta med Europaparlamentet och dess utskott redan från

början. Samma sak gäller för alla akter, både lagstiftningsakter och icke-lagstiftningsakter, för

att fastställa politik och för politisk dialog. Jag kommer mer än gärna att regelbundet delta i

utskottens möten och jag kommer att se till att alla relevanta parlamentsutskott deltar i alla

viktiga frågor som jag ansvarar för.

– 28 –

Jag kommer att stå i regelbunden kontakt med och träffa utskottens ledamöter, särskilt

samordnarna och föredragandena i varje enskilt ärende. Jag ser fram emot ett nära samarbete

med er i en anda av öppenhet och flexibilitet för att utforma, utveckla och enas om den politik

och de strategier som behövs för framtiden. Jag kommer också att se till att denna öppenhet

och tillgänglighet omfattar mina avdelningar i de berörda generaldirektoraten.

Frågor från utskottet för

den inre marknaden och konsumentskydd

Fragmenteringen av den inre marknaden innebär utmaningar för både konsumenter

och företag. Vilka långsiktiga åtgärder/verktyg kommer du att föreslå för att stärka den

inre marknaden och säkerställa att de befintliga reglerna genomförs och verkställs

korrekt och i rätt tid, till stöd för de europeiska företagens konkurrenskraft och med

konkreta fördelar för konsumenterna? Med tanke på behovet att säkerställa en balans

mellan konsumentskydd och förenklingar för företagen, hur skulle du ta tag i

komplexiteten i lagstiftningen och omotiverade nationella regleringsmässiga och icke-

regleringsmässiga hinder på den inre marknaden?

I alla sina uttryck spelar den inre marknaden en viktig roll för att få ekonomin att fungera för

alla: företagen, konsumenterna och arbetstagarna. Den hör till den europeiska integrationens

främsta landvinningar. Ju bättre den inre marknaden fungerar, desto bättre är det för EU. Men

den är fortfarande inte helt integrerad.

Jag kommer därför att se till att våra gemensamma EU-regler genomförs och tillämpas

konsekvent. Inte bara för att det är de reglerna vi gemensamt har kommit överens om, utan

också för att jag tror bergfast på de idéer den inre marknaden bygger på. Jag kommer inte att

tveka att genomdriva EU-lagar lika beslutsamt i alla medlemsstater, stora eller små, i öster,

väster, norr eller söder, och därigenom motverka den växande fragmentering som vi har

kunnat iaktta på vissa viktiga inremarknadsområden under de senaste åren. Jag vill komma

med en vision och krafttag inriktade på att föra oss samman igen i stället för att låta oss driva

isär.

Mina mål för att förbättra efterlevnaden är följande:

Prioritera efterlevnad i branscher som har störst inverkan på våra företag och

medborgare.

Stärka problemlösningsverktyg som bygger på samverkan mellan medlemsstaterna

och kommissionen, t.ex. nätverket SOLVIT.

Snabba upp kommissionens behandling av överträdelser.

Tillsammans med relevanta kolleger, lägga fram en handlingsplan för hur

inremarknadsreglerna ska genomdrivas och om vilka hinder som skadar våra

ekonomier mest.

Arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att säkerställa att alla anmäler sina

tekniska föreskrifter i samma utsträckning.

Jag kommer också att arbeta för att förbättra våra system för marknadskontroll och ömsesidigt

erkännande, vilket jag beskriver närmare i svaret på nästa fråga.

– 29 –

För att förbättra den inre marknadens konkreta resultat ute på fältet kommer jag att bredda den

information och rådgivning som riktar sig till enskilda och företag. Portalen Ditt Europa

kommer att bli stommen i en allomfattande digital ingång. Jag kommer också att ytterligare

stärka samarbetet mellan de nationella förvaltningarna via informationssystemet för den inre

marknaden (IMI). Den pågående uppgraderingen av resultattavlan för den inre marknaden

kommer också att förbättra övervakning och jämförande mätning av medlemsstaternas

resultat och därmed skapa grupptryck och stödja evidensbaserat beslutsfattande. Jag kommer

att fortsätta samarbetet inom den europeiska planeringsterminen med siktet inställt på att

genomföra inremarknadsprinciperna den vägen.

Det blir genomgående mycket viktigt att hitta rätt balans mellan konsumentskydd och

förenklingar för företagen. Verksamma och effektiva regler ökar konsumenternas förtroende

och hjälper företagen att sälja sina produkter och tjänster. Jag ser fram emot ett nära

samarbete med de andra ledamöterna i kollegiet, särskilt kommissionären med ansvar för

rättsliga frågor, för att säkerställa nödvändig samordning.

Vilka åtgärder har du tänkt vidta på området fri rörlighet för varor, även med hänsyn

till den nyligen antagna lagstiftningen om ömsesidigt erkännande och marknadskontroll

av produkter? I detta hänseende, hur planerar du att säkerställa att EU:s lagstiftning

om varor är lämplig för den digitala tidsåldern, och att man utnyttjar fördelarna och

tar sig an utmaningarna med den tekniska utvecklingen inom digitalisering, till exempel

de som rör artificiell intelligens, samtidigt som man förhindrar att produkter som inte

uppfyller kraven eller är farliga kommer ut på EU-marknaden, ger konsumenterna

omfattande information om detta och säkerställer lika villkor för företagen?

Förordningen om ömsesidigt erkännande ska säkerställa att företag och konsumenter enkelt

kan få relevant information om vilka nationella regler som gäller för deras produkter och om

vad de kan göra om de nationella lagarna är olika. Jag kommer att föreslå medlemsstaterna att

de sluter partnerskap på statlig nivå som leder till ömsesidigt erkännande i praktiken på vissa

områden: om en produkt bedöms uppfylla kraven i en medlemsstat blir den automatiskt

erkänd i en annan. Detta kommer att öka handel och ekonomisk tillväxt på områden där det

inte finns någon harmonisering på EU-nivå.

Med förordningen om marknadskontroll och produktöverensstämmelse moderniseras

tillsynen, samtidigt som produkter som säljs på nätet täcks in och samarbetet mellan

tillsynsmyndigheterna förbättras. Jag kommer att tackla problemen med varor som inte

uppfyller kraven. Produkter som inte uppfyller kraven är farliga för konsumenterna, men de

saboterar också företagens rätt att verka på lika villkor, eftersom de ger konkurrensfördelar till

företag som inte följer reglerna. Under 2017 stod så mycket som 32 % av de kontrollerade

leksakerna och 58 % av den kontrollerade elektroniken i strid med EU:s krav på

produktsäkerhet eller på konsumentinformation. För att ta itu med detta planerar

kommissionen i förslaget om ett program för den inre marknaden särskilt större fokus på

marknadskontroll. Jag är också övertygad om fördelarna med att inrätta ett EU-nätverk för

produktöverensstämmelse.

Nätverket ska göra följande:

Enas om riskbedömningsbaserade metoder för att söka efter produkter som inte

uppfyller kraven.

– 30 –

Initiera gemensamma åtgärder bland EU:s marknadskontrollmyndigheter.

Säkerställa bättre samarbete med tullmyndigheter och hamnar för att skydda oss bättre

mot tredjelandsprodukter som inte uppfyller kraven.

Förteckna alla laboratorier i EU som provar produkter för bättre samverkan.

På grund av informationstekniken behöver dessutom flera delar av regelverket om fri rörlighet

för varor ses över. Gränserna mellan produkter, tjänster och digitala lösningar blir allt

suddigare. Detta påverkar också handeln på den inre marknaden. Användningen av AI i alla

branscher kommer att påverka vår ekonomi och vårt samhälle på ett genomgripande sätt.

Under den nya kommissionens första 100 dagar kommer jag tillsammans med verkställande

vice ordföranden med ansvar för ett Europa rustat för den digitala tidsåldern att leda arbetet på

förslag till en gemensam europeisk AI-strategi.

Jag kommer att bygga vidare på cybersäkerhetsakten och införa certifieringssystem för

cybersäkerhet på prioriterade områden, t.ex. 5G, molntjänster och uppkopplade produkter. I

överensstämmelse med bestämmelserna i cybersäkerhetsakten och i samarbete med Enisa och

medlemsstaterna kommer jag så småningom att se över behovet av obligatorisk certifiering

för vissa kategorier av IKT-produkter.

Vi kommer att behöva gå igenom det nu gällande regelverket och anpassa det om det behövs.

Maskindirektivet är den centrala EU-lagstiftningen för produktsäkerhet när det gäller t.ex.

robotar och 3D-skrivare. Jag vill se till att det direktivet anpassas till AI, sakernas internet och

den nya generationen robotar. Dessutom bör vi använda radioutrustningsdirektivet till att

skärpa de tvingande kraven (integritetsskydd, skydd mot bedrägeri, uppladdning av

programvara) för utsläppande på marknaden av en stor mängd trådlöst uppkopplade

produkter, däribland trådlösa produkter på området sakernas internet.

Alla lagstiftningsinitiativ på det området kommer att föregås av en gedigen faktabaserad

analys och en inkluderande dialog med berörda parter. Jag kommer att titta noggrant på

övergripande påverkan och se till att nya regler är målinriktade, proportionerliga och lätta att

följa, och att de inte skapar onödig byråkrati.

Vilka konkreta politiska initiativ och verkställighetsåtgärder kommer du att föreslå för

att förbättra den inre marknaden för tjänster, inbegripet yrkesmässiga tjänster och

yrkeskvalifikationer, tjänster inom delningsekonomin, offentliga tjänster och offentlig

upphandling, särskilt med tanke på de möjligheter som den digitala tekniken erbjuder, i

syfte att minska omotiverade administrativa bördor, främja entreprenörskap och göra

den europeiska tjänstesektorn globalt konkurrenskraftig under de kommande

årtiondena? Med tanke på att Europas produktivitet och tillväxt är starkt kopplade till

tjänstesektorn, vilka ambitiösa åtgärder kommer du att vidta för att främja den fria

rörligheten för digitala tjänster och utvecklingen av tillförlitliga AI-baserade tjänster?

Tjänster är den klart största delen av ekonomin i alla medlemsstater. I hela EU står

tjänstesektorn för cirka 70 % av BNP och sysselsättning. Men den inre marknaden för tjänster

fungerar inte så bra som den hade kunnat. Det vill jag ändra på.

Jag planerar att utveckla och fördjupa partnerskapet med medlemsstaterna för att se till att nu

gällande regler tillämpas riktigt. Vi har redan lagstiftning på området, särskilt

tjänstedirektivet. Jag kommer att fokusera på att se till att lagstiftningen som finns efterlevs

och tillämpas. Jag kommer att undersöka nya sätt att nå det målet, t.ex. med hjälp av ett

europeiskt inremarknadsnätverk för nationella myndigheter. Detta kommer att stärka samtalet

– 31 –

och samverkan mellan EU-nivån och den nationella nivån och samtidigt säkerställa bättre

förståelse för och tillämpning av reglerna.

Jag kommer att se till att lagstiftningen på området, t.ex. förordningen om en gemensam

digital ingång, direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och direktivet om

proportionalitetsprövning, genomförs på ett ambitiöst sätt. Införlivandet är visserligen främst

medlemsstaternas skyldighet, men det kräver att man bygger vidare på det partnerskap

kommissionen redan har med medlemsstaterna. Jag kommer att hålla noggrann uppsikt över

hur detta sker, för att säkerställa ökad konkurrenskraft för EU:s tjänsteleverantörer. Jag

kommer också att se till att det europeiska yrkeskortet, ett helt elektroniskt förfarande för

gränsöverskridande erkännande av yrkeskvalifikationer, är anpassat till den senaste

ekonomiska och tekniska utvecklingen. Jag är angelägen om att bredda denna typ av

erkännande till att omfatta fler yrken än det begränsade antal för vilka det nu erbjuds.

Att köpa och sälja tjänster och varor på nätplattformar har blivit en viktig del av EU:s

ekonomi. Över 1 miljon företag bedriver handel via nätplattformar. Jag inser helt och fullt att

vi måste se till att de största företagen agerar skäligt och inte faller för frestelsen att utnyttja

särskilt de små och medelstora företagens allt större beroende av deras tjänster. Den nyligen

antagna förordningen om förbindelserna mellan plattformar och företag – den i sitt slag första

heltäckande regleringen av nätplattformar – är ett viktigt steg i detta avseende. Vi måste

prioritera att se till att reglerna verkligen följs såsom avsett, kontinuerligt övervaka sektorn

och bedöma om mer behöver göras, särskilt när det gäller de största plattformarna med

verksamhet i EU.

I vissa fall behövs ny lagstiftning för att stärka den inre marknaden. Jag kommer att lägga

fram förslag på nya regler som är anpassade till den digitala tidsåldern på områdena digitala

tjänster och AI.

Med lagen om digitala tjänster vill jag fastställa ett starkare och enhetligt regelverk för

tillhandahållandet av digitala tjänster, även på nätplattformar. Den kommer att stödja

nystartade och snabbväxande EU-företag, öppna upp den inre marknaden för innovativa

företag, skydda allmänheten och deras rättigheter, inte minst yttrandefriheten, och skapa ett

ändamålsenligt system för tillsyn, samarbete och tillämpning av regler.

De reglerna kommer att bli ett komplement till redan konstaterade framgångar mot särskilda

typer av olagligt innehåll tack vare riktade rättsakter (t.ex. direktivet om upphovsrätt på den

digitala inre marknaden, det ändrade direktivet om audiovisuella medietjänster, direktivet om

bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi

samt förslaget till förordning om terroristinnehåll online) och stödåtgärder, t.ex.

uppförandekoder och andra former av frivilligt samarbete. Beredningen av förslaget kommer

att omfatta en gedigen analys och en inkluderande dialog med de berörda parterna.

Vi måste också fortsätta att diskutera hur man bäst angriper andra framväxande utmaningar

kopplade till plattformsekonomin, t.ex. arbetsförhållanden för plattformsarbetare eller

problem med plattformar för delningsekonomin. Tjänster tillhandahållna via nätplattformar

öppnar nya möjligheter för arbetstagarna, t.ex. flexibel arbetstid, men flera aspekter framstår

som alltmer oroväckande, bl.a. anställningsform, arbetsvillkor, socialförsäkring samt

möjlighet att bli företrädd och omfattas av kollektivförhandlingar. I nära samarbete med den

nominerade kommissionsledamoten med ansvar för sysselsättning kommer jag att bidra till att

hitta sätt att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetare. Jag kommer att leda en analys av

hur inremarknadsreglerna skulle kunna användas i det syftet.

– 32 –

Såsom jag förklarade i mitt svar på den förra frågan kommer jag under ledning av

verkställande vice ordföranden med ansvar för ett Europa rustat för den digitala tidsåldern att

leda arbetet på förslag till en gemensam europeisk AI-strategi. Regelverket för AI måste

garantera att utveckling och användning av AI-system i produkter och tjänster genomförs med

full respekt för EU:s nu gällande grundläggande rättigheter, och bestämmelserna i det bör

göra att sådana system fungerar tillförlitligt (lagligt, etiskt och störningståligt) på hela EU:s

inre marknad. Det kommer att stärka och komplettera den omfattande lagstiftning om säkerhet

och ansvar som redan finns. Det är mycket viktigt att EU:s AI-politik sätter stopp för ett

splittrat angreppssätt som hade kunnat bli problematiskt för den inre marknaden.

På upphandlingsområdet kommer jag att överväga ett särskilt initiativ för digital omvandling

av den offentliga upphandlingen, avsett att stödja medlemsstaterna på följande fyra områden:

i) fullständig digitalisering av upphandlingens livscykel, ii) försök med nya AI-stödda

lösningar för att särskilt bereda väg för automatisering av de offentliga

upphandlingsförfarandena, iii) främja insamling och analys av data, och iv) öka inköparnas it-

kompetens. Jag kommer också att föreslå nya initiativ, i samarbete med medlemsstaterna, med

inriktning på att klimatsäkra stora offentliga infrastrukturprojekt och underlätta gemensamt

upphandlande för klimat och miljö. Offentliga inköpare bör använda sitt marknadsinflytande

strategiskt för att forma näringslivet och verka för innovativa lösningar.

Insatser på dessa fyra områden kommer att göra offentlig upphandling lättillgängligare för

alla berörda parter tack vare ökad öppenhet. Enklare förfaranden hjälper särskilt små och

medelstora företag, nystartade och snabbväxande företag samt sociala företag. Nya verktyg

kommer att öka konkurrensen vid offentlig upphandling, ge företagen fler möjligheter och de

offentliga upphandlarna större urval. Jag kommer särskilt att underlätta gränsöverskridande

upphandlingar i gränsregioner. Såväl i multilaterala som bilaterala sammanhang och i nära

samarbete med handelskommissionären, kommer jag att verka för att EU-lösningar blir

internationell standard. Sådana lösningar som eCertis ökar öppenheten och rättssäkerheten

och kommer att garantera att EU-företag konkurrerar på samma villkor som konkurrenterna.