sva f-gy och sfi - liber läromedel · nu är det din tur 1. berätta om hur det var i ditt hem och...

SVA F-GY och SFIGRÄNSLÖST LÄRANDE

[email protected] 08 690 93 30

FÖRBEREDELSEKLASS OCH SPRÅKINTRODUKTION

Språkis Svenska för nyanlända 1 Träna språkets byggstenar från grunden. Ålder: 7–11 år.

Välkommen till Sverige Arbetsbok i svenska för ny- börjare. Ålder: 13 år och äldre, samt sva och sfi.

Intro 2 Svenska för unga nybörjare. Ålder: 13–18 år.

Introducera Ord Fristående färdighetsträning. Ålder: 16 år och äldre samt sfi.

Libers övningar i sfi: Kommunikativa spel Tränar nybörjarnas muntliga färdigheter på ett lekfullt sätt. Ålder: 13 år och äldre, sva samt sfi.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK F-GY

Språkis Svenska för nyfikna D Eleverna arbetar vidare och utökar ordförrådet. Årskurs 2–5.

Kärlek är ett substantiv Noveller med diskussionsfrågor. Årskurs 7–9, gy och sfi.

GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Etablera Läs Fristående färdighetsträning. Nivå: grund, sva 7–9 och sfi.

SFI

På spåret sfi 3C Praktisk svenska med liv och lust. Nivå: sfi spår 3.

Provlektion med klassrumsaffisch Användbara ord.

Hur vill du starta nästa lektion?

Vi har samlat ett antal lektionstips som du kan inspireras av och använda direkt i klassrummet. Lektionstipsen är hämtade från vår utgivning som täcker hela åldersspannet från barn till vuxna och sträcker sig från absoluta nybörjare till studenter på universitetet. Våra läromedel stöttar dig i din undervisning, ger eleverna en röd tråd och sparar tid, eftersom många pedagogiska tankar redan är tänkta.

På www.liber.se/sva kan du läsa mer och testa andra läro-medel. Där kan du också kontakta våra ämnesrådgivare och få råd om vad som kan passa för din undervisning.

Lycka till önskar vi på Liber

Språket är nyckeln!

2 Får kopieras

2

Välkommen!1 Välkommen!1

2

Selim

Tara

Emre

Raman

Minna

Zara

Maria

Jag ser

tp4710165_SprakisF1.indd 2 11-03-17 14.02.02

Språkis Svenska för nyanlända 1 (47-10165-8) © Hippas Eriksson och Liber AB

3 Får kopieras

3till läraren:I kapitel 2 tränas en-ord, han och hon, och har.

till läraren:1. Läs texten tillsammans. 2. Barnen skriver som exemplet visar.3. Barnen ritar sig själva i ramen och skriver Jag heter… på svenska och på sitt hemspråk.

Här är Tara.Här är Selim.Här är Minna.

Här är Emre.Här är Zara.Här är Raman.

3

____________________________________________________

____________________________________________________

____________________________________________________

____________________________________________________

¢

Jag heter Tara. Jag heter¢¢

tp4710165_SprakisF1.indd 3 11-03-17 14.02.03

Språkis Svenska för nyanlända 1 (47-10165-8) © Hippas Eriksson och Liber AB

4 Får kopieras

76

Kop

ierin

g fö

rbju

den!

1

4 5 6

987

2 3

1. Molly sitter _______________________________ skålen.

2. Molly står _______________________________ bordet.

3. Lampan hänger _______________________________ bordet.

4. Molly är _______________________________ stolen.

5. Molly sitter _______________________________ bollen.

6. Molly går _______________________________ bollen.

7. Molly ligger _______________________________ skålen.

8. Molly springer _______________________________ bollen.

9. Molly går _______________________________ bollen.

ÖVNING 55

Inl_Valkommen_till_Sv.indd 76 09-06-02 11.06.32

Välkommen till Sverige, Arbetsbok i svenska för nybörjare (47-09200-0) © Mari-Ann Knutsson och Liber AB

5 Får kopieras

77

Kop

ierin

g fö

rbju

den!

Var ligger pennan?

Var ligger boken?

Var ligger katten?

Var ligger bollen?

Var står lampan?

Var står vasen?

Var står bilen?

Var står glaset?

Var står katten?

ÖVNING 56

Pennan ligger på bordet.

Boken l

Lampan står

Inl_Valkommen_till_Sv.indd 77 09-06-02 11.06.32

Välkommen till Sverige, Arbetsbok i svenska för nybörjare (47-09200-0) © Mari-Ann Knutsson och Liber AB

6 Får kopieras

25

Pjotr beskriver den polska maten

Alla åt en stor frukost i Polen. Frukosten skulle mätta hela dagen. Pappa åt alltid stekta ägg och grovt bröd med korv, ost eller kvarg. Jag åt bara lite grann. Men jag tog med mig några smörgåsar till skolan som mellanmål. Middag åt familjen på eftermiddagen när jag kom från skolan. Det var dagens största måltid. Det var alltid en förrätt, en huvudrätt och en efterrrätt. Polsk mat är mycket korv, kål, potatis och betor. En middag kunde vara rödbetssoppa med gräddfi l och piroger, köttgryta med surkål och pannkaka till dessert. På kvällen åt vi kvällsmat. Då var det ofta sallad och några skivor korv eller skinka. Vi åt nästan aldrig fi sk hemma.

Intro_2.indd 25 2014-12-10 14:36

Intro 2 (47-10473-4) © Hippas Eriksson och Liber AB

7 Får kopieras

26

Nu är det din tur

1. Berätta om hur det var i ditt hem och i din skola.

Rita en serie och skriv en text om vad du åt och drack under en dag.

Intro_2.indd 26 2014-12-10 14:36


8 Får kopieras

27

2. Vilken måltid tycker du är viktigast?

Jag tycker det är viktigast med ...

frukost. lunch. middag. mellanmål. kvällsmat. ____________

4. Vad är det för lunch i din skola denna vecka?

Måndag: _____________________________________________________

Tisdag: _____________________________________________________

Onsdag: _____________________________________________________

Torsdag: _____________________________________________________

Fredag: _____________________________________________________

5. Är du allergisk mot något?

Nej, jag är inte allergisk. Jag vet inte. Ja, jag är allergisk mot _________

Jag dricker ...

vatten mjölk juice kaffe te kall choklad varm choklad ___ ___

3. Vad äter och dricker du till frukost?

Jag äter ...

mjukt bröd hårt bröd pirog smör ost marmelad kaviar skinka korv kokt ägg stekt ägg

omelett äggröra gröt fi l yoghurt müsli fl ingor bär frukt grönsaker

6. Vilken rätt är din favoriträtt?

Min favoriträtt är ____________________________________

Den består av ____________________________________

Min favoriträtt ser ut så här:

Intro_2.indd 27 2014-12-10 14:36


9 Får kopieras

45

Positiva ordI det här avsnittet får du lära dig ord som är positiva (+).Läs först orden i rutan högt för dig själv fl era gånger. Sedan får du öva orden i fl era olika uppgifter.

vinna sann färsk nyttig våga vänlig tillåta fri

säker pigg artig slippa snygg mysig trevlig spännande

A. Vad betyder orden?

Läs meningarna högt för dig själv. Försök först att gissa vad orden i fetstil betyder innan du tittar i lexikon. Översätt orden till ditt eget språk.

svenska ditt språk

1. Man kan vinna mycket pengar på lotto.

att vinna

2. Är det sant att Mary är gravid?

sann

3. På torget har de färska grönsaker.

färsk

4. Frukt och grönsaker är nyttig mat.

nyttig

5. Vågar du gå ensam i parken på kvällen?

att våga

6. Han var vänlig och svarade på mina frågor.

vänlig

7. Tillåter du att andra läser dina mejl?

att tillåta

8. Mina grannar är så trevliga. trevlig

9. Är du säker på att han är hemma?

säker

10. Vad du ser pigg och glad ut idag.

pigg

11. Han är så artig och öppnar alltid dörren till mig.

artig

Introducera Ord Sfi (47-11782-6) © Karin Elffors Skogkär och Liber AB

10 Får kopieras

46

12. Du kan känna dig fri att göra vad du vill.

fri

13. Boken var så spännande att jag inte kunde sluta läsa.

spännande

14. Ni slipper betala, ni får åka gratis.

att slippa

15. Vad snygg du är i håret. Har du klippt dig?

snygg

16. Det är mysigt att sitta tillsammans och titta på tv och äta chips.

mysig

B. Vilken förklaring passar?

Välj den förklaring som passar till det understrukna ordet. Se rutan på nästa sida.

1. Tycker du att Marias man är snygg? a

2. Idag slipper du diska.

3. Jag tycker om artiga människor.

4. Ali är säker på att testet kommer att gå bra.

5. Om jag får sova blir jag pigg igen.

6. De tillåter sina barn att gå på disco.

7. Vi äter bara nyttig mat.

8. När du är fri kan du åka vart du vill.

9. Jag pratade med en vänlig man.

10. Vi var på en trevlig fest.

11. Jag köpte färsk fi sk.

12. Ali åker tåg för han vågar inte fl yga.

13. Emma är en så mysig tjej.

14. Vem tror du vinner?

15. Det är sant som han säger.

16. Det är spännande att träffa nya människor.


11 Får kopieras

47

a. ser bra utb. ≈ när man inte är räddc. måste inted. ≈ vara bäste. ≈ ledigf. när man hjälper andra och visar respektg. inte trötth. roligi. när man vetj. som är bra för kroppenk. ny, inte fryst eller konserveradl. säger okm. ≈ rättn. snällo. ≈ som gör att man trivs och mår brap. ≈ intressant och rolig

C. Kan du ändra betydelsen?

Ord kan bli negativa om man sätter bokstaven o framför. Vän blir ovän (inte vän) och tur blir otur (inte tur).

Ändra orden så att de blir negativa. Sätt in orden i meningarna.

1. säker Jag vet inte. Jag är osäker.

2. nyttig Du måste sluta att äta så mat.

3. vänlig Varför var hon så mot dig?

4. trevlig Är hon alltid så ?

5. artigt Det är att inte hälsa på sina grannar.

6. sant Han sa att det var hans bil men det var .

7. fri Jag kände mig så när jag var gift.


12 Får kopieras

48

D. Förstår du orden?

Svara på frågorna. Försök att använda ordet i fetstil i ditt svar.

1. När känner du dig pigg?

2. Vilken mat är nyttig?

3. Vad kan man vinna på lotto?

4. Var kan man köpa färskt bröd?

5. Vad gör artiga människor?

6. Kan du säga namnet på en spännande fi lm?

7. Vad slipper du göra på söndagar?

8. Vilka kläder tycker du är snygga?

9. Vad tycker du är mysigt att göra?


13 Får kopieras

49

10. Hur många trevliga grannar har du?

11. Vem brukar vara vänlig mot dig?

12. Vem tillåter du att röka hemma hos dig?

13. Hur mycket är sant av det som du säger?

14. Var känner du dig fri?

15. Vilka djur vågar du inte ha hemma hos dig?

16. Är du säker på att du har svarat rätt på alla frågor?

E. Kan du använda orden?

Skriv egna meningar med orden. Se rutan på sidan 45.

I ordlistan på sidorna 82-83 kan du se alla ordens olika former.

F. Öva mer på orden

Om du vill göra muntliga övningar, hittar du dem på www.liber.se.

Sök på ”Introducera Ord”.


14 Får kopieras

Libers övningar i Sfi: Kommunikativa spel © Anette Althén och Liber AB Får kopieras 93

Tycker om/tycker om att 22

bingomingel

Spelets syfte

Att fråga vad man tycker om/tycker om att göra.

Att svara med kortsvar.

Att träna på satser med partikelverb.

Antal deltagare

helklass

Det här behövs

1 bingobricka/spelare 22.1–22.3

Förberedelser

Kopiera bingobrickorna.

Spelvariant 1

Dela ut varsin bingobricka till spelarna. Spelarna kommer att ha tre olika bingobrickor

och ska inte visa sina brickor för varandra. De går runt i klassrummet och frågar

varandra:

– Tycker du om fotboll?

– ja, det gör jag. / Nej, det gör jag inte.

De får endast ställa en fråga till en spelare, sedan måste de cirkulera.

Om en spelare svarar jakande, skriver man spelarens namn i rutan på sin bingobricka.

Målet är att fylla i så många rutor som möjligt med olika namn. När man fyllt en rad

ropar man bingo. Sedan kan man fortsätta med två rader osv.

Spelvariant 2

Som spelvariant 1, men man frågar och svarar varandra på följande

sätt för att träna nekande satser med partikelverb:

– Tycker du om fotboll?

– ja, jag tycker om fotboll. / Nej, jag tycker inte om fotboll.

Libers övningar i Sfi: Kommunikativa spel (47-90482-2) © Anette Althén och Liber AB

15 Får kopieras


B I N G O

tycker om fotboll.

tycker om att läsa.

tycker om mode.

tycker om att gå på bio.

tycker om hundar.

tycker om att sjunga.

tycker om hösten.

tycker om att laga mat.

tycker om regn.

tycker om att diska.

tycker om te.

tycker om att köra bil.

tycker om att resa.

tycker om skolan.

tycker om att sy.

tycker om att dansa.

tycker om matematik.

tycker om att städa.

tycker om choklad.

tycker om hamburgare.

tycker om musik.

tycker om att fiska.

tycker om vitlök.

tycker om glass.

tycker om att promenera.

bin

go

br

ick

a 1

22.1


16 Får kopieras


B I N G O

tycker om att handla.

tycker om fisk.

tycker om att gå på gym.

tycker om kyckling.

tycker om att läsa

tidningar.

tycker om barn.

tycker om våren.

tycker om romantiska

filmer.

tycker om att cykla.

tycker om tomater.

tycker om att spela tennis.

tycker om att studera.

tycker om bananer.

tycker om öl.

tycker om snö.

tycker om historia.

tycker om katter.

tycker om godis.

tycker om att lyssna på

musik.

tycker om att vara ensam.

tycker om pizza.

tycker om mjölk.

tycker om att snickra.

tycker om mjölk i teet.

tycker om att tala i telefon.

bin

go

br

ick

a 2

22.2


17 Får kopieras


B I N G O

tycker om sommaren.

tycker om att simma.

tycker om att läsa böcker.

tycker om apelsiner.

tycker om att räkna.

tycker om att gå på

restaurang.

tycker om hösten.

tycker om potatis.

tycker om att måla.

tycker om socker i teet.

tycker om kaffe.

tycker om fisk.

tycker om vintern.

tycker om ägg.

tycker om att flyga.

tycker om att spela dataspel.

tycker om actionfilmer.

tycker om att träffa kompisar.

tycker om att åka båt.

tycker om att springa.

tycker om hästar.

tycker om socker i kaffet.

tycker om att spela kort.

tycker om att spela schack.

tycker om jordgubbar.

bin

go

br

ick

a 3

22.3


18 Får kopieras

En böjd krok och en nöjd snok4

en svarv

att svarva

v

att mäta

en tumstocke

att rita

en ritningngett sandpapper

att putsa

pper

en skruven skren spikp

sågspånså

att fila

en fileen borrmaskin

att borra

en

a

en såg

att såga

e

a

en hammare

att spika

en

en tångtång

trärä

metallmeta

Kop

ierin

g fö

rbju

den

ett tyg

att sy

att brodera

att stryka

ett strykjärny j

att sticka

stickor

a

r

en nålen nå

en knappe

att klippa

en sax

att virka

en virknåle

en symaskine

en tråden t

ett garne

att väva

en vävstolen väv

vadddd

18

textil

en tygbittygbi

en nåldynaåldy

en trådrullet åd

en strykbrädastryk

TEXTILSLÖJD

TRÄ- OCH METALLSLÖJD

tp4708325_SprakisD_inl.indd 18 10-06-09 09.32.42

Språkis Svenska för nyfikna D (47-08325-1) © Hippas Eriksson och Liber AB

19 Får kopieras

19

Kop

ierin

g fö

rbju

den

Mia älskar tisdagar. Då är det slöjd. Halva klassen har textilslöjd och de andra har trä- och metallslöjd. Mia tillverkar en stor krok i metall. Kroken tänker hon ha bakom dörren hemma i sitt rum. På kroken ska hon hänga halsband och skärp. Mia sätter fast tjock ståltråd i snickar-bänken. Sedan böjer hon ståltråden med en tång. Det är svårt! Hon får kämpa. Hon får arbeta hårt. – Jag är stark som en oxe! ropar Mia.

I textilslöjden syr Jack en randig snok. En snok är en slags orm. Jack klipper ut tre tygbitar. Den första tygbiten är svart. Den andra är vit och den tredje är grön. Jack nålar fast bitarna och syr ihop dem på symaskinen. Han fyller snoken med vadd. Två knappar blir två ögon. Han virkar en ormtunga i rött garn. Jack fäster tungan nedanför ögonen. Det ser ut som om snoken skrattar.

Vad ser du på bilden?Vad jobbar eleverna med i textilslöjden?

Vad gör eleverna i trä- och metallslöjden?

Vilka olika slags verktyg kan du se?

Vad handlar texten om?

Varför älskar Mia tisdagar?

Mia får kämpa när hon böjer ståltråden. Vad menas med det?

Hur gör Jack när han tillverkar sin snok?

Mia säger att hon är stark som en oxe. Vad menar hon med det, tror du?

tp4708325_SprakisD_inl.indd 19 10-06-09 09.32.46

Språkis Svenska för nyfikna D (47-08325-1) © Hippas Eriksson och Liber AB

20 Får kopieras

3

KAPITEL 1 – MÅNDAG MORGON

MINA måndag den 21 augusti, klockan 7.30

Idag börjar skolan. Jag känner mig nervös men också glad. Jag har varit i Sverige i fyra veckor och jag har nästan bara varit hemma, utan att göra något speciellt. Det blir tråkigt efter ett tag. Och mamma och jag har bara ett rum. I det andra sov-rummet bor en annan familj. Jag orkar inte vara hemma mer, så det är verkligen skönt att börja skolan.

Jag har promenerat förbi skolan många gånger och jag har sett att den är jättestor. Hur ska jag hitta till rätt klassrum? Jag kan ju inte prata svenska. Tänk om jag bara går runt, runt i den stora skolan hela dagen och inte hittar mitt klassrum. Men även det är bättre än att sitta hemma!

Mamma ville följa med mig men jag sa att jag är för stor för att hålla mamma i handen när jag går till skolan. Jag är inget barn längre, jag kan klara mig på egen hand. Det hoppas jag i alla fall …

AGATA måndag den 21 augusti, klockan 8.45

Oj, vad mycket folk det är här. Vilken tur att jag känner några andra tjejer från Polen som har varit i Sverige lite längre än jag. De har berättat för mig om skolan och lärarna och de ska hjälpa mig att hitta i skolan. Jag ska börja i nybörjargruppen.

Kärlek är ett substantiv (47-10457-4) © Johanna Immonen och Liber AB

21 Får kopieras

4

Beata och Natalia gick i samma grupp förra året. Nu kan de mycket mer svenska och har fl yttat upp till en högre nivå.

Jag undrar hur lång tid det kommer att ta för mig att lära mig svenska. Tänk, om jag inte lär mig alls. Om jag är för dum. Om jag aldrig får fl ytta från nybörjargruppen. Då kommer Beata och Natalia att skratta åt mig, bakom ryggen på mig. Men jag ska göra mitt bästa. Jag ska plugga hemma varje kväll. Så svårt kan det inte vara. Om de kunde lära sig så kan jag också. Varför skulle jag vara sämre än de?

SHARIF måndag den 21 augusti, klockan 9.00

Det här är min första skoldag i Sverige, och min första lektion i svenska. Vi är tio elever som sitter i ett ganska litet men ljust och modernt klassrum på tredje våningen. Nu kommer läraren och stänger dörren. Hon är minst 40 år men hon har lika-dana kläder som en femtonåring, jeans och en t-shirt. Det är lite konstigt för mig att hon inte har tagit på sig fi nare kläder. Förstår hon inte att hon skulle få mer respekt om hon hade mer respektabla kläder på sig? Jag hoppas att hon är en riktig lärare som kan undervisa bra.

Jag vill lära mig svenska så snabbt som möjligt. Jag vill få ett bra jobb så att jag kan börja tjäna pengar. Jag kan redan gan-ska bra engelska och alla säger att svenska är lättare än engel-ska. Jag hoppas verkligen att det stämmer.


22 Får kopieras

5

ANDRÉS måndag den 21 augusti, klockan 9.30

Jag vill inte vara här. Jag vill inte vara i Sverige. Pappa fl yt-tade hit för fem år sen och gifte sig med Patricia. Karla och jag bodde kvar i Ecuador med farfar och farmor och hade det ganska bra, tills pappa bestämde att vi också skulle komma till Sverige. Han sa att farmor och farfar har blivit gamla och det är bättre för oss att bo hos honom och Patricia i Sverige. Var-för är det bättre?! Har någon frågat oss var vi vill bo? Nej!

Om ett och ett halvt år fyller jag 18 och då fl yttar jag tillbaka på en gång. Då kan pappa inte stoppa mig. Men vad ska jag göra här tills dess? Och hur kan jag lämna min lillasyster? Var-för måste livet vara så svårt?

Pappa säger att jag måste gå i skolan, lära mig bra svenska och kanske fortsätta studera på universitetet. Varför det? Han själv jobbar på en restaurang och pratar spanska hela tiden. Han har inte studerat någonting och ändå har han klarat sig.

Å nej, nu frågar läraren mig någonting. Jag lyssnade inte och jag har ingen aning om vad hon pratar om. Hon ser inte arg ut men några elever skrattar. Varför måste jag sitta här som en idiot, varför? Jag vill åka hem.


23 Får kopieras

62

UPPGIFTER

Uppgifter till kapitel 1

Rätt eller fel?

Mina är glad över att skolan börjar. rätt felAndrés är glad över att skolan börjar. rätt felAgata har inga kompisar i Sverige. rätt felMina bor med sin mamma. rätt felSharif tror inte att svenska är ett svårt språk. rätt felAndrés har inga syskon. rätt felAgata vill inte studera svenska. rätt fel

Prata med dina klasskamrater!

1) Kände du dig nervös när du började skolan i Sverige?2) Kommer du ihåg din första lektion i Sverige?3) Är svenska ett svårt språk?4) Är det någon skillnad mellan lärarnas kläder i ditt hemland

och i Sverige?5) Vilket datum började skolan för Mina, Agata, Sharif och

Andrés?


24 Får kopieras

18

3. Insekter – framtidens mat

I Europa är det ännu inte populärt att äta insekter. Spindlar i vitlökssås eller friterade gräshoppor är inget för européer. Men det kommer! I cirka 80 % av världens länder äter man redan insekter. Torkade, rökta, friterade eller levande …

Insekter är djur som har funnits på jorden i miljontals år. De fl esta har vingar och sex ben, men inte alla. Man räknar med att det fi nns cirka 6 miljoner olika arter och de är mycket viktiga för oss, även om en del av dem ger oss sjukdomar eller förstör vår mat. Men utan dem skulle vi inte överleva. Många andra djur, som vi äter, livnär sig på insekter. Även för växter är insekter livsviktiga.

I Asien, Afrika och Latinamerika är många typer av insekter bra mat för människor också, då de är rika på mineraler, vitaminer och protein. En gräshop-pa innehåller 20 % protein och en torkad larv 50 %. Termiter innehåller dessut-om järn.

För miljön är det bättre att odla insekter än att föda upp köttdjur som kor, får och grisar. De bidrar inte till utsläpp av lika mycket koldioxid eller andra växt-husgaser. Det behövs inga transporter till och från slakterier, och man behöver inte heller använda odlingsbar mark för att föda upp insekter.

Idag används 70 % av all odlingsbar mark världen över till att föda upp kött-djur. Och eftersom ännu fl er människor nu vill äta kött, så måste man använda ännu mer odlingsbar mark till köttdjuren. För att få ett kilo biff kött behövs tio kilo foder, men för samma mängd mat får man nio kilo proteinrika gräshoppor!

Världens befolkning växer snabbt. Hur ska maten räcka till alla människor på jorden? FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation arbetar med frågan. Inom ett antal år räknar forskarna med att det blir, om inte populärt, så nödvändigt att börja äta insekter. Många äter vi förstås utan att veta om det … Man räknar med att vi alla får i oss ungefär ett halvt kilo småkryp om året. De följer med i till exempel mjölpåsar, i färdig mat eller i sylt. En del insekter råkar vi svälja levande, intet ont anande.

Kanske är en diet på insekter bättre än den skräpmat som många av oss äter idag. Många människor, inte bara européerna, är överviktiga och får diabe-tes av kaloririk, fet och söt mat. Ändå är det tveksamt om de frivilligt överger skräpmaten för insekterna!

Etablera Läs (47-11769-7) © Torun Eckerbom, Eva Källsäter och Liber AB

25 Får kopieras

19

en insekt ett smådjur, ett kryp

en spindel

(en) vitlök

en sås en dressing, ett spad

en vitlökssås en sås med vitlök

en gräshoppa

en vinge

en art en typ, en sort

en termit en sorts myra som lever i varma länder

(en) växthusgas en gas som påverkar jordens temperatur

(ett) foder (en) mat till djur som äter gräs

ett småkryp ett litet djur, en insekt

svälja äta utan att tugga

Uppgifter

A

Svara på frågorna.

1. Var äter man insekter?

______________________________________________________________________

2. Hur kan insekter vara bra mat för människor?

______________________________________________________________________

3. Vilken organisation arbetar med livsmedelsfrågan?

______________________________________________________________________

4. Ge exempel på två insekter som nämns i texten!

______________________________________________________________________

5. Varför vet vi inte att vi ibland äter insekter och småkryp?

______________________________________________________________________

6. Varför får så många människor diabetes idag?

______________________________________________________________________


26 Får kopieras

20

B

Läs texten igen och svara på frågorna.

1. Varför skulle vi inte överleva utan insekter?

______________________________________________________________________

2. Varför måste alla snart börja äta insekter?

______________________________________________________________________

3. Vad händer om vi föder upp ännu fl er köttdjur?

______________________________________________________________________

C

1. Vad tror du? Fundera vidare på texten.

2. Varför äter man inte insekter i Europa?

3. Vad menar man med ”skräpmat”?

D

Skriv.

Det fi nns fl era anledningar att oroa sig inför framtiden. I texten nämns några orosmoln. Skriv några rader om vad du tycker är viktigast.

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

______________________________________________________________________

E

Uttryck.

Exempel: En del insekter råkar vi svälja intet ont anande.

Lär dig fl er uttryck där ond/ont ingår. Sätt in dem i rätt form i meningarna.

ta det onda med det goda en ond cirkel väcka ont blodont om (en) ond aning ondgöra sig

1. Är lammköttet som vi köper i verkligheten hästkött? Efter de senaste

rapporterna har vi våra ____________________________ .

2. Många människor ________________________ över hundägare som inte

kan hålla reda på sina hundar.


27 Får kopieras

21

3. Det _______________________________ hos grannarna när katter bajsar

i barnens sandlådor.

4. Insekter verkar kanske äckliga, men de är proteinrika. Man måste ______

__________________________ säger en expert på Jordsbruksverket.

5. Om vi får _________________________ mat i framtiden, så måste vi börja

äta insekter.

6. Att bara äta skräpmat kan bli _____________________________. Man kan

få diabetes och hål i tänderna.

F

Adjektivsuffi x.

Exempel: Insekter är proteinrika (= de är rika på protein).Jorden är odlingsbar (= den går att odla). Det är tveksamt om alla börjar äta insekter (= det är inte säkert att alla gärna vill äta insekter).

Välj rätt suffi x i meningarna. Tänk på att skriva orden i rätt form.

1. Det fi nns gott om fi sk i sjön. Den är ___________________________.

2. Miljöaktivisterna försöker påverka politikerna. Men de är inte alltid

_________________________.

3. Vi måste spara på jordens resurser. Vi måste vara ________________

_______________.

4. Det går inte att förutsäga utvecklingen. Den är _____________________

_____________________.

5. Det är ett stort bekymmer! Det är ______________________________.

6. Texten från Miljöpartiet innehåller mycket information. Den är

____________________________.

Texttyp?Vilken typ av text är det i detta kapitel: faktatext, debattartikel/insändare eller berättande? Motivera!


28 Får kopierasPå spåret sfi 3C inkl cd (47-12059-8) © Hippas Eriksson, Karin Elffors Skogkär och Liber AB

På spåret 3CPå spåret 3C är en allt-i-ett-bok för studerande som läser C-kursen på sfi studieväg 3 eller motsvarande nivå på gymnasiets Språkintroduktion. I bokens åtta kapitel finns vardagsnära dialoger och hörövningar, korta faktatexter, längre reportage och sångtexter, m.m.

Serien På spåret består av totalt fyra böcker som täcker in B, C och D-kursen.

PROVLEKTION: Goda grannar och modala hjälpverbFöljande provlektion består av tre sidor ur På spåret 3C, med en text om grannar. Kapitlet som texten är tagen från fokuserar på att utöka vokabulären med ord från hemmets domän, inte minst med vanliga verb. Den här provlektionen riktar in sig på hjälpverbens funktion, framförallt skillnaden på ska och kan.

Lektionen kan med fördel genomföras med hjälp av en klassrumsaffisch kallad Sambandsord, som kan beställas från Liber utan kostnad (R1520109).


Så här arbetar du med provlektionen:

1. Kopiera sidorna som följer (s. 156, 158–159) till alla deltagare.2. Låt deltagarna arbeta med texten på s. 158 och göra övning 1 a) och b) i par. 3. Samla gruppen. Uppmana alla att ringa in ordet kan i texten (det finns med fem gånger),

och stryka under ordet ska (det finns med två gånger).4. Förklara att de markerade orden kallas hjälpverb. Visa på tavlan hur några av mening-

arna blir utan hjälpverb: Goda grannar hjälper varandra, En granne tar in din post, etc.5. Förklara att hjälpverbet kan skapar en viss distans, att det ger meningen en hypotetisk

innebörd. Förklara att hjälpverbet ska har två olika funktioner:• om du ska resa bort (fungerar temporalt hjälpverb)• det ska i regel vara tyst efter klockan tio (fungerar som modalt hjälpverb)

Förklara hur skarp betydelsen blir om vi säger: Goda grannar ska hjälpa varandra (uppfat-tas som en åsikt, ”jag tycker att …”).

6. Fråga gruppen:• När du flyttar in i ett nytt hus, vad ska du göra? (i modal bemärkelse, t.ex.

det ska vara tyst efter klockan tio, eller egna exempel)• När du flyttar in i ett nytt hus, vad kan du göra?

7. Förklara att vid artiga frågor använder man hjälpverbet kan, just för att det skapar önsk-värd distans och betyder ”har du möjlighet att …”: Kan du vattna mina blommor nästa vecka?

8. Låt deltagarna formulera egna artiga frågor med kan som passar till texten, eller hitta på andra frågor: Kan jag få låna lite socker?, Kan du hjälpa mig imorgon?

Förslag på hemuppgift till nästa lektion

Övning 1 c) och 2 på s. 158.

Språkuppslaget på s. 158–159, med fokus på texten om hjälpverb och övning 3.


156

7. H E M M A O C H PÅ V Ä G

GODA GRANNAR

När du bor i en lägenhet eller i ett hus bor du ofta väldigt nära andra människor. En person som bor nära dig är din granne. När du flyttar in i en ny bostad kan det vara smart att presentera sig för sina nya grannar. Knacka på hos grannarna och presentera dig eller passa på när du träffar en granne i trappan, i hissen eller i tvättstugan.

Du måste inte ha en bra relation till dina grannar, men det underlättar att ha goda grannar. Goda grannar kan hjälpa varandra. En granne kan ta in din post eller vattna dina blommor om du ska resa bort. En granne kan låna ut något du behöver snabbt, t.ex. lite socker eller en hammare. När du får nya grannar kan du presentera dig själv och välkomna de nya grannarna till huset eller bostadsområdet.

I ett flerbostadshus får man räkna med att toaletter spolar, folk duschar sent eller tidigt, tvättmaskiner låter, hundar skäller och barn leker. Men det ska i regel vara tyst efter klockan tio på kvällen i ett flerfamiljshus.

1. Läs, diskutera och repetera

Arbeta i par.

a) Läs texten högt tillsammans. Vad handlar den om?

b) Vad betyder orden i rutan? Hjälp varandra att förstå orden. Använd gärna kroppsspråk när du förklarar, eller rita bilder.

c) Förhör varandra på orden. Fråga och svara varandra. Den som svarar får inte titta i boken.

Exempel: Vad betyder knacka på? Det betyder ...

2. Diskutera

a) Har du goda grannar?

b) Hur presenterar man sig för en ny granne? Vad säger man?

c) Hur viktigt tycker du det är med grannar?

Källa

: Sve

rige

Bost

adsr

ätts

cent

rum

, ww

w.sb

c.se

näragranneflyttar inknacka påpassa påtrappanhissentvättstuganrelationunderlättarhjälpa varandrata in din postvattna dina blommorresa bortlåna utvälkomnaräkna medspolarsenttidigtlåterskällerlekervara tyst

Pa�è spa�èret 3C_inlaga_Ch07.indd 156 17/09/14 11:02 AM


SPRÅKUPPSLAGET – VERB DEL 1

Verb beskriver vad som händer. Verb har olika tempusformer. Tempus betyder tid. Ett svenskt verb kan ge information om när något händer. För att veta hur ett verb böjs är det bra att veta vilken grupp verbet tillhör (se s. 217).

INFINITIV (ATT)Infinitiv är verbets grundform. I en ordbok står verb i infinitivform.

PRESENS (NU)Presens berättar att något händer just nu.

Exempel: Han pratar med Maja i telefon. De ligger och läser varsin bok. Jag studerar svenska. Jag sitter och äter.

Läs mer på s. 218.

PRETERITUM (DÅ)Preteritum berättar att något hände tidigare och inte händer just nu. När man använder preteritum är tiden för händelsen relevant, därför finns ofta tidsuttryck med i meningen.

Exempel: Han pratade med Maja igår. De låg och läste varsin bok hela kvällen.Jag studerade svenska i våras. Jag satt och åt när telefonen ringde.


HJÄLPVERBIbland använder svenskan hjälpverb för att berätta mer om verbet. Ett hjälpverb är ett extra verb som ”hjälper” huvudverbet. Hjälpverbet böjs i presens eller i pretritum och huvudverbet står alltid i infinitiv.

Exempel: Han vill prata med Maja. Han ville prata med Maja igår.Han behöver studera svenska. Han behövde studera svenska förra året.


158




1. Vilka ord är verb?

springer pratade glad börjar boll är

finare spel räknade bilder tror bollar

a) Hitta alla ord i rutan ovan som är verb.

b) Skriv verben i infinitiv, presens och preteritum.

c) Jämför med en klasskamrat. Berätta hur ni tänkte.

2. Skriv om till preteritum

a) Texten nedan står i presens, skriv om den till preteritum.

Han står och väntar på bussen. Bussen är sen, men det gör ingenting. Han har gott om tid, solen lyser och fåglarna sjunger. Han hjälper dem med sången och visslar med.

b) Jämför med en kamrat.

c) Skriv om texten tillbaka till presens utan att titta i boken.

3. Vad betyder hjälpverben?

a) Läs meningarna nedan. Vad betyder de? Diskutera med en kamrat.

Presens:1. Jag vill åka till Brasilien.2. Hon kan prata svenska.3. Jag behöver gå till banken.4. Vi får inte glömma hennes födelsedag.5. Han brukar cykla till skolan.

Preteritum:1. De ville träffa honom.2. Jag kunde inte komma på festen.3. Hon fick veta allting för sent.4. Han brukade spela fotboll på söndagarna.5. Jag behövde låna hundra kronor.

b) Översätt meningarna till ditt modersmål. Går det?

c) Skriv om de meningar som står i presens till preteritum och de meningar som står i preteritum till presens.

159



sva f-gy och sfi - liber läromedel · nu är det din tur 1. berätta om hur det var i ditt hem och...

Documents