svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - pÅ tunn is state of the art · 2019. 5....
TRANSCRIPT
![Page 1: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/1.jpg)
PÅ TUNN IS
STATE OF THE ART
Suicid hos unga med fokus på
riskbedömning och säkerhetsplanering
Anna Santesson Överläkare, BUP Halland
Doktorand, Lunds Universitet
![Page 2: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/2.jpg)
A global imperative
• Globalt problem
• Drabbar >800 00 årligen i världen- 1500 i Sverige
• Påverkar ännu fler
• Barn-och unga
• Att förlora ett barn, ett syskon och en kompis
• Permanent lösning- tillfälligt problem- gäller långt ifrån alla- men
ofta/ nästan alltid ambivalens- personer som genomfört
suicidförsök med högt dödlighet och överlevt vittnar om
ambivalens och tacksamhet över att ha överlevt
• Förlorade levnadsår
• Anhöriga hårt drabbade
Turecki& Brent, 2016,
Hawton 2012
![Page 3: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/3.jpg)
Föreläsningens innehåll
• Begränsningar
• Begrepp
• Förekomst
• Riskfaktorer
• Strukturerad självmordsriskbedömning
• Säkerhetsplanering
![Page 4: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/4.jpg)
Begränsningar vad gäller
forskningsläget
• Och därmed den osäkerhet som finns
![Page 5: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/5.jpg)
Svårigheter
• Skiljer sig åt
• Ålder, kön, etnicitet, socioekonomi, geografi, politik
• Olika bakomliggande orsaker
• Beroende på ålder, kön, etnicitet, geografi, socioekonomi, politik
och sannolikt andra faktorer
• Komplexa samband
• Tenderar undersöka en sak i taget
• Komma upp med långa listor med riskfaktorer men det rör sig
snarare interaktion mellan olika faktorer som bådekan förstärka och
ta ut varandra
Turecki& Brent, 2016
![Page 6: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/6.jpg)
Kunskapsläget
• Sällsynt tillstånd • Gör det svårt att studera eftersom utfallet kommer sällan.
• Begrepp • Överlappande begrepp och samtidigt delvist exkluderande
begrepp. Suicidalitet, suicidnära, Self-harm, NSSI, S-tankar- planer osv
• Åldrar • Statistik 15-24 men vi är intresserade av BUP-åldern
• Population • Vanligen nationella sampel eller skolsampel, ofta från USA
• Få och små studier på kliniska material
• Högriskpopulationen är ofta inte med- alternativt risk för selektion och bias
![Page 7: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/7.jpg)
Kunskapsläget
• Mätmetod
• Självrapportering
• Få longitudinella studier, uppföljningstiderna varierar
• Ofta enkätstudier ibland bara en fråga, sällan validerade instrument, olika utfall (suicidnärhet- fullbordat suicid) i olika studier
• Retrospektiva studier med de brister det ger
• De få metaanalyser som finns lider svårt av heterogenitet
• Att det är allvarligt hindrar också möjlighet att göra bra studier, högriskgrupper är ofta exkluderade i behandlingsstudier, svårt med randomisering, många läggs in för suicidprevention mm, etc, osv
• Brist på svenska studier
• Väldigt få, för att inte säga avsaknad av,metodologisk starka svenska studier med fokus på suicidalitet hos vanliga ungdomar resp BUP-öppenvård, BUP-slutenvård och högriskpatienter som inte nås av vår vård
![Page 8: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/8.jpg)
Begrepp inom suicidforskning
• Vad menas med….?
![Page 9: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/9.jpg)
Suicidal process
• Meningslöshetstankar
• Hopplöshet
• Dödstankar
• S-tankar
• S-planer
• Själmordsförberedelser
• Självmordsförsök
• Självmord
• Spektrum av allvarsgrad,
• 25% av ungdomar har någon gång haft lindriga självmordstankar ( < 1 ggr/månad)
• Processen kan går olika fort- för unga antas det gå fortare
• Suicidstegen • Finns vanligen med i s-riskbedömningen
• ofta hela bedömningen lutar sig på suicidal intention är en riskfaktor bland många.
• I en retrospektiva studie sett att 80% av de som senare tog sitt liv uppgav att de inte hade s-tankar vid sista besöket i vården
• ej statiskt utan kan ändra sig film snarare än foto
• 1/3 av de med s-tankar får planer och 2/3 med planer går vidare med ett självmordsförsök. De flesta självmordsförsök sker inom ett (till två) år efter debut av självmordstankar
Paykel 1974
Posner 2011
![Page 10: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/10.jpg)
Förekomst av suicidnära beteende
![Page 11: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/11.jpg)
Förekomst vanliga amerikanska
ungdomar (13-18 år respektive 14-18 år) • Självmordstankar
• Intervju:12 %
• Enkät: 20-24%
• Självmordsplaner • Intervju:4%
• Enkät: 16%
• Självmordsförsök • Intervju:4%
• Enkät: 3-8%
• Självmordstankar stiger brant i pubertet, 1% hos 12 åringar 2 % 13 åringar, planar ut i senpubertet
Nock, 2013, Cha 2018,
Warrneke, 2018
![Page 12: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/12.jpg)
Fullbordade självmord i Sverige
Dödsorsaksregistret
• 10-14-åringar
• 5-10/år (1/100 000)
• 15-19 åringar
• 35-55/ år (6/100 000
![Page 13: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/13.jpg)
Köns och ålders-paradox
”Yngre tjejer”
• Mitten av tonåren
• Mer suicidnära beteende
• Mer vård ( förstalinjen, öppen-, sluten BUP och LPT-vård)
Men:
Unga flickor kan dock också ta sitt liv
I vissa länder är det vanligen tjejer som tar sitt liv
”Äldre killar”
• Närmar sig vuxna
• 2-3 ggr mer fullbordade suicid
• Mindre vård ( frösta linjen, öppen-, heldygns och LPT-vård- mer SIS-vård och beroendevård)
Men:
Före tonåren är könsfördelningen lika
![Page 14: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/14.jpg)
Vilka ungdomar tar sitt liv
Tre grupper
• Långvarig belastning. • Mer familjeproblerm, tidiga
negativa livshändelser, uttalande beteendeproblem och låg skol- funktion, problem med kamrater
• Uttalade psykiska problem/syndrom
• Kort resp lång suicidal process
• Akut stress • Plötsligt utan förvarning
Varför tror man det?
• Små sk autopsier dvs
retrospektiva studier
• Life chart approach
• Överförbarhet?
• Men stämmer ganska bra
med klinisk erfarenhet
•
Hawton 2012
![Page 15: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/15.jpg)
Långsiktiga riskfaktorer och
samvarierande faktorer
• Vad ska jag särskilt uppmärksamma för att bedöma
risk akut?
![Page 16: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/16.jpg)
Särskild sårbarhet
• Går i familjen
• Starkt stöd i forskning
• Tvillingstudier
• Adoptionsstudier
• Genetisk komponent
• Även om korrelerar för psykisk störning
• Miljö
• Kanske genom brott i familjerelationer utifrån temperament
Turecki & Brent, 2016,
Hawton 2012, Cha 2018
![Page 17: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/17.jpg)
Särskild sårbarhet
• Impulsiv aggressivitet
• Kanske det man ärver
• Serotonin
• Särskilt hos äldre manliga tonåringar
• Reagera snabbt och starkt med svårigheter att återfå balansen
• Negativa känslor
• Svårt att känna igen känslor
• Regleringssvårigheter (mkt ärftligt enligt en ny studie)
• Brister i problemlösning och minne
• Hänger sannolikt ihop med negativa life events
• Stressvar
• HPA-axeln
• Cortisol
Turecki & Brent, 2016,
Hawton 2012, Cha 2018
![Page 18: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/18.jpg)
Tidiga negativa livshändelser
Omsorgsvikt
• Känslomässig
• Våld
• Övergrepp
Brister i problemlösning,
(och emotionell reglering,
sociala färdigheter) osv
Påverkan
• Dos –responseffekt
• Art och grad
• När
• Och av vem
• Också beroende av
bristande socialt stöd om
förövare är inom familjen
Turecki & Brent, 2016,
O’Connor 2014
![Page 19: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/19.jpg)
Pågående riskfaktorer
• Familjeproblem/ närsamhälle • inklusive psykisk ohälsa
och missbruk hos förälder
• Familjerelationer som präglas av negativitet och kritik
• Bristande socialt stöd
• Fattigdom
• Trauma • Övergrepp
• Våld
• Skolrelaterat • Överkrav
• Skolk
• Skolvägran
• Hemmasittare
• Kamrater • Mobbing (både förövare
och offer)
• Eget beteende • Riskbeteende
Turecki & Brent, 2016
Hawton 2012
O’Connor 2014
![Page 20: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/20.jpg)
Högriskgrupper
• Ursprungsbefolkning ex samer
• Ungdomar på flykt
• Familjehems- eller Institutions-placerade
• Sexuell läggning och könsdysfori
WHO 2014,
Hawton, 2016;
Cha 2018,
Rodway 2016
Stokes 2015
Cassino 2013
![Page 21: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/21.jpg)
Vilka är den tyngsta riskfaktorerna
för självmord?
• Vad ska jag särskilt undersöka i min strukturerade s-
riskbedömning
![Page 22: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/22.jpg)
Tidigare självmordsförsök
Å ena sidan
• Starkaste riskfaktorn
• Särskilt allvarlig menat
försök
• Våldsam metod
• Ju fler desto högre risk
• Ju mer i närtid desto
högre risk
Å andra sidan
• Samtidigt måste man komma ihåg att de flesta ungdomar som tar sitt liv har aldrig gjort något försök
• Möjligen har man underskattat indexförsökets dödlighet- men många har gjort tidigare försök utan att berätta om det
Turecki & Brent, 2016, Runesson 2010
![Page 23: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/23.jpg)
Psykisk störning
Å ena sidan mycket starkt stöd
• Syndrom • Depression
• Uppförandestörning
• Missbruk
• Personlighetsstörning
• Ätstörning
• ADHD
• PTSD
• Ju fler tillstånd desto högre risk
• Högre symtombörda och hög funktionsnedsättning ger ökad risk
• Kombinationen CD, depression/dystymi/subtröskeldepression och substansbruk särskilt allvarlig
Å andra sidan mer komplext än det först verkar
• Psykisk störning är vanligt- alla tar
inte sitt liv
• I autopsier mindre vanligt-men ofta
journaldata/register som underlag
och ej möjlighet att fråga
• Tänk på att vissa patientgrupper
(högriskgrupperna)
underrapporterar symtom – en av
anledningarna till dålig tillgång till
barnpsykiatrisk vård?
Nock, 2013, Hawton 2012
Turecki & Brent 2016
![Page 24: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/24.jpg)
När bör alarmklockan ringa?
• Vad ska jag särskilt uppmärksamma för att bedöma
risk akut?
![Page 25: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/25.jpg)
Triggers/utlösande händelse
Å ena sidan strakt stöd
• Konflikt med föräldrar
• Kärleksrelation
• Kompisrelationer inklusive
mobbing
• Akademisk press
• Legala aspekter
• Media och
omgivningssuicid
Å andra sidan….
• Vanliga händelser som är
en del av livet som många
ungdomar drabbas av
utan att för den delen
göra ett självmordsförsök
eller ta sitt liv
• Viktigt ur ett förståelse
och
riskhanteringsperspektiv
Hawton 2012, Turecki
& Brent 2016, Cha
2018
![Page 26: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/26.jpg)
Akut obalans/ Suicidnärhet/ Suicidal state
Psykisk smärta
• Sömnsvårigheter
• Ångest och starka känslor
• Agitation
• Hopplöshet
• Irritabilitet
• Våld
• Psykisk smärta
I akutsituation men också tidigare
• Känslomässigt dysreglering ger
tunneslseende och bristande
tillgång till problemlösning
• Ofta kort suicidal process >6 h
• Starkare indikation för inläggning
• Erfarenhet från Lex Maria: inlagd
patient med stark psykisk smärta
kan uppfattas som jobbig, och
symtomen vägs sällan in som del
av psykisk störning eller som akut
riskfaktor i suicidriskbedömning
Hawton 2012,
Turecki & Brent 2016,
Turecki 2014
Cha 2018
![Page 27: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/27.jpg)
Obalans problemsskapande coping
• (Ökande) självskadebeteende
• Skadligt bruk
• Risktagande
• Indirekt tecken på psykisk smärta
• Behöver efterfrågas och vägas in i riskbedömningen
Hawton 2012,
Turecki & Brent 2016,
Turecki 2014
Cha 2018
Warrneke, 2018
![Page 28: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/28.jpg)
Samtal för strukturerad
självmordsriskbedömning
• Hur kan jag lägga upp samtalet och vad behöver jag
ha med?
![Page 29: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/29.jpg)
Samtal för strukturerad
suicidriskbedömning
Å ena sidan
• En av våra svåraste
uppgifter
• Forskningen är
nedslående
• Nästan omöjligt att
förutspå vem som
kommer ta sitt liv eller
göra ett självmordsförsök
Å andra sidan
• Beror på brister i hur och vad vi kan studera
• Den metod vi har att tillgå därför Konsensus världen över
• Vi gör alltid en bedömning-frågan är på vilka grunder
• Kunskap, erfarenhet och strukturerat förhållningssätt underlättar där mycket fokus läggs på att etablera en bärande relation
• Riktlinjer förändrar inte vården om den inte implementeras
![Page 30: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/30.jpg)
Mål
Standardiserad vårdprocess
• Bedöma risken ( nu och
framåt)
• genom att använda ett
strukturerat
förhållningssätt
Personcentrad vård
• Hantera akuta risken
• Känna igen och hantera
kommande risksituationer
![Page 31: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/31.jpg)
Samtalets kärnkomponenter
• Övergripande mål är att skapa trygghet för att kunna
samla in tillförlitlig information
• Tydlig ledning
• Tydlighet och transparens
• Struktur
• Jobba med relationen
• Uppdelade samtal
• Tidseffektivt- så att man får med det viktigaste och hinner
säkerhetsplanera innan ungdom och familj är alltför uttröttad
Deplyftet samtalstöd Suicidriskbedömning
![Page 32: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/32.jpg)
Struktur
Deplyftet samtalstöd Suicidriskbedömning
![Page 33: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/33.jpg)
Jobba med relationen
• Visa i ord och handling att du är beredd att lyssna och förstå
• Validera-validera-validera
• Grunden för en bra kommunikation
• Skapa trygghet
• Minskar känslomässig dysreglering och ökar chansen till problemlösning
• Olika valideringsnivåer
• Olika valideringstrategier
![Page 34: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/34.jpg)
Förtroligt samtal
• Beskriv samtalets olika delar- för att skapa trygghet
• Vänta med att prata om händelsen ( självmordsförsöket)/
- anledning till att man sökt (självmordstankarna/ oror för
självmord) till du har en bärande relation
• Börja gemensamt och med oladdade ämnen
• Successivt mer känsliga och personliga saker- här ska
såväl ungdoms som föräldrar får möjlighet att prata själv
![Page 35: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/35.jpg)
Samtalets delar
• Introduktion
• Kartläggning av person, liv och funktion
• Kartläggning av mående
• –här ska du främst lyssna och bara ställa klarifierande frågor för att
få fram måendets konturera (gestalt)
• Symtom på depression- tramodell
• Suicidal process/ suicidförsök/ självskadebeteende
Risktagande, skadligt bruk och trauma – enskilt
• Symtom på de andra psykiska störningarna
• Sammanfattning, återkoppling
• Säkerhetsplanering
![Page 36: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/36.jpg)
Visa att du är intresserad av vem
ungdomen är och hur hens liv ser ut • Skola
• Fritid
• Kompisar
• Rutiner
• Familj
• Relationer, stöd och support
• Tidiga negativa livshändelser (ELA)
• Person • Impulsiv aggressivitet
• Reagera snabbt och starkt med svårigheter att återfå balansen
• Brister i problemlösning och minne
•
• För att skapa sig en bild av • Funktionsförmåga
• Belastningar
• Stressorer
• Temperament och problemlösning
• ELA tas här och i enskilt samtal
• Både explicita frågor, det som sägs mellan raderna och observation i rummet
![Page 37: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/37.jpg)
Psykisk störning
• Depression
• Uppförandestörning
• Missbruk
• Personlighetsstörning
• Ätstörning
• ADHD
• Börja med debut, förlopp, gestalt
• Ta sedan anamnes för respektive störning
• Depression ska allltid efterfrågas
• Börja då med kärnsymtom (tidseffektivt) och sen kroppsliga symtom
• Därefter kognitiva- koncentration/minne erbjud enskilt samtal vid frågor om skuld/värdelöshet
• -kom sen inpå suicisstege alt självmordsförsöket
• Fråga sedan om skadligt bruk och trauma och checka sedan av övriga störningar med screening respektive fördjupande frågor
![Page 38: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/38.jpg)
Noggrann genomgång av
självmordsförsöket • Två skäl;
• Riskbedömning • Ex explicit och implicit avsikt och allvarlighetsgrad dvs
indirekt mått på allvarlighetsgrad
• Terapeutisk/behandlingsinriktat • för att hjälpa ungdomen sortera och få en sammanhängande
beskrivning av vad som hände
• skapa en gemensam förståelse för risksituationer
• Ha som utgångspunkt när man gör upp säkerhetsplanen
• Styrande till skillnad från Assip
![Page 39: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/39.jpg)
Noggrann genomgång av
självmordsförsöket om självmordsförsök • Planering
• Avsikt
• Kommunikation?
• Vad föregick?
• Metod (allvarlig sk våldsam metod-dödlighet)
• Enl plan?
• Vad hände efter?
• Omgivningens reaktioner?
• Inställning då?
• Inställning nu
• Aktuella kvarstående s-tankar? Hur mycket, hur plågsamma?
• Tillgång till dödlig metod
![Page 40: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/40.jpg)
Noggrann genomgång av självmordsstegen om inget
aktuellt självmordsförsök
• Meningslöshetstankar
• Hopplöshet
• Dödstankar
• S-tankar
• S-planer
• Själmordsförberedelser
• Självmordsförsök
• Självmord
• Börja på första steg eller det steg som du bedömer lämpligast
• Gå upp till det steg där de negerar
• Fråga om debut (s-försök sker vanligen inom 1-2 år efter debut
• Bedöm • Frekvens
• Intensitet
• Förmåga att stå emot
Viktiga prediktorer för allvarsgrad
Fråga också om självskadebeteende, tidigare självmordsförsök, trauma, skadligt bruk och annat riskbeteende
![Page 41: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/41.jpg)
Vad är helhetsbedömning?
• Hur går det till?
![Page 42: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/42.jpg)
Bedömning
• Slutsats och övervägningar dvs vad du tänker om fallet
men grundar sig alltid i
• Bemötande
• Din strukturerade anamnes
• Psykiskt status
• Erfarenhet/ klinisk intuition
![Page 43: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/43.jpg)
Hur hantera risk/skyddsfaktorer
Riskfaktorer
• Fler riskfaktorer indikerar
högre risk
• Går dock inte att bara
summera
• Tänk tyngd
• Tänk tid
• Frånvaro av riskfaktorer
innebär inte att det inte
finns någon risk
Skyddsfaktorer/skäl för att leva
• Skyddsfaktorer har
svagare empiriskt stöd än
riskfaktorer
• Felanvändning: Forskning
inriktad på få skäl för att leva
snarare än att ett skäl
uppväger hög risk
Går alltså inte att väga mot varandra
![Page 44: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/44.jpg)
Säkerhetsplanering
• Varför och hur
![Page 45: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/45.jpg)
Säkerhetsplanering
• Personcentrat
• Gemensam förståelse
• Hantera risken när den uppkommer
• Vid minst medelhög risk
• Utgår från ungdomen
• Görs upp tillsammans ungdom, förälder
• Alltid skriftlig – färdigt formulär underlättar
• Avsluta med att gå igenom och kolla om ungdomen
verkligen kommer använda sig av den
• Används också som en del av riskbedömningen, om ej
kan delta högre vårdnivå
Deplyftet Suicidriskbedömning
Stanley and Brown 2012
![Page 46: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/46.jpg)
Säkerhetsplanens delar -även här tratt
modell •Aktuellt läge
• Minska sårbarhet • Mat, sömn, fysisk aktivitet, undvika alkohol/droger
• Triggers • Utgår från det du tagit reda på om självmordsförsök/ frekventa /intensiva s-tankar
•Tidiga varningstecken •Tankar ( börda/ uteslutning) känslor/ kroppsliga tecken ( akuta obalans) coping osv
• Ungdomens strategier • Bra att säga att det inte handlar om att lösa ungdomns problem utan hantera en akut
risksituation
• Vem kan jag kontakta • Och hur, gärna vänner men minst en vuxen med
• Föräldrastrategier • Vad kan de göra för att minska/ inte trappa upp risk. Undvik om möjligt monitorering 24/7
• Risksanering • ” kan inte ta bort allt men bra att tänka kring medicinförpackningar, rep/krokar, vapen mm
• Professionella att vända sig till • Dagtid och jourtid
![Page 47: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/47.jpg)
Säkerhetsplan
Deplyftet Säkerhetsplan 2018
adapterad efter Stanley and
Brown 2012
![Page 48: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri - PÅ TUNN IS STATE OF THE ART · 2019. 5. 11. · •Kartläggning av person, liv och funktion •Kartläggning av mående •–här](https://reader033.vdocuments.net/reader033/viewer/2022060904/609f9ff084acfb308406bbc3/html5/thumbnails/48.jpg)
Referenser •
Dödsorsaksregistret https://www.socialstyrelsen.se/register/dodsorsaksregistret
Nationella riktlinjer för Vård vid depression och ångestsyndrom. Stockholm Socialstyrelsen 2017 https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordepressionochangestsyndrom
SFBUP Riktlinje för depression http://www.sfbup.se/vardprogram/depression/
SFBUP Deplyftet självmordsriskbedömning http://www.sfbup.se/sjalvmordsriskbedomning/
Instrument för bedömning av suicidrisk. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; 2015. SBU-rapport nr 242. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/instrument-for-bedomning-av-suicidrisk/
Rodway 2016
Paykel, E., Myers, J., Lindenthal, J., & Tanner, J. (1974). Suicidal feelings in the general population: a prevalence study. The British Journal of Psychiatry, 124(582), 460-469.Nock, M.K., et al., Prevalence, correlates, and treatment of lifetime suicidal behavior among adolescents: results from the National Comorbidity Survey Replication Adolescent Supplement. JAMA psychiatry, 2013. 70(3): p. 300-310.
Turecki, G., Suicide and suicidal behaviour. Lancet, 2016. 19: p. 1227-39.
Hawton, K., K.E. Saunders, and R.C. O'Connor, Self-harm and suicide in adolescents. The Lancet, 2012. 379(9834): p. 2373-2382.
O'Connor, R.C. and M.K. Nock, The psychology of suicidal behaviour. The Lancet Psychiatry, 2014. 1(1): p. 73-85.
Turecki, G., The molecular bases of the suicidal brain. Nature Reviews Neuroscience, 2014. 15(12): p. 802.
Bridge, J.A., T.R. Goldstein, and D.A. Brent, Adolescent suicide and suicidal behavior. Journal of child psychology and psychiatry, 2006. 47(3‐4): p. 372-394.
Runeson, B., et al., Method of attempted suicide as predictor of subsequent successful suicide: national long term cohort study. Bmj, 2010. 341: p. c3222.
Rodway, C., Tham, S.-G., Ibrahim, S., Turnbull, P., Windfuhr, K., Shaw, J., . . . Appleby, L. (2016). Suicide in children and young people in England: a consecutive case series. The Lancet Psychiatry, 3(8), 751-759.
Casiano, H., Katz, L. Y., Globerman, D., & Sareen, J. (2013). Suicide and deliberate self-injurious behavior in juvenile correctional facilities: A review. Journal of the Canadian Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 22(2), 118.
Organization, W. H. (2014). Preventing suicide: A global imperative: World Health Organization.
Rodway, C., Tham, S.-G., Ibrahim, S., Turnbull, P., Windfuhr, K., Shaw, J., . . . Appleby, L. (2016). Suicide in children and young people in England: a consecutive case series. The Lancet Psychiatry, 3(8), 751-759.
Stokes, M. L., McCoy, K. P., Abram, K. M., Byck, G. R., & Teplin, L. A. (2015). Suicidal ideation and behavior in youth in the juvenile justice system: a review of the literature. Journal of correctional health care, 21(3), 222-242.
Tidemalm, D., et al., Risk of suicide after suicide attempt according to coexisting psychiatric disorder: Swedish cohort study with long term follow-up. Bmj, 2008. 337: p. a2205.
Nock, M.K., Why do people hurt themselves? New insights into the nature and functions of self-injury. Current directions in psychological science, 2009. 18(2): p. 78-83.
Posner, K., et al., The Columbia–Suicide Severity Rating Scale: initial validity and internal consistency findings from three multisite studies with adolescents and adults. American Journal of Psychiatry, 2011. 168(12): p. 1266-1277.
Warrneke Andreas IACAPAAP textbook of Child and Adolescent mental health Suicidkapitlet E4 sid 1-39 http://iacapap.org/wp-content/uploads/E.4-Suicide-update-2018.pdf
Stanley, B., & Brown, G. K. (2012). Safety planning intervention: a brief intervention to mitigate suicide risk. Cognitive and Behavioral Practice, 19(2), 256-264.