tanums kommun protokoll 1(50) kommunstyrelsen ......2015/09/30 · janette beck,...

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(50)

Kommunstyrelsen 2015-09-30

____________________________________________________________________________________________________________

Justering(sign) Utdragsbestyrkande

KOMMUNSTYRELSEN 2015-09-30

Dnr §§ Ärende

KS 2014/0496-194 218 Avrapportering från arbetsgruppen för flyktingmottagandet

KS 2015/0254-212 219 Omreglering av tomträttsavgälder för Ertseröd 1:33, Ertseröd 1:34

och Ertseröd 1:35

KS 2015/0441-212 220 Omreglering av tomträttsavgäld för Fjällbacka 163:33

KS 2015/0006-903 221 Delårsbokslut för perioden 1 januari-31 augusti 2015

KS 2015/0008-903 222 Finansrapport för perioden 1 januari – 31 augusti 2015

KS 2015/0012-923 223 Budgetuppföljning för kommunstyrelsens verksamhetsområde per den 31 augusti 2015

KS 2015/0313-903 224 Behörighet att teckna kommunens bank- och plusgirokonto

KS 2015/0058-330 225 Ansökan om kommunal borgen för byggande av små hyresrätter – Hogslätts Vänboende

Kooperativa Hyresrättsförening

KS 2015/0488-903 226 Policy för kommunalborgen

KS 2013/0437-314 227 Detaljplan för del av Fjällbacka 163:1 m fl., Kajen, Norra Hamngatan Fjällbacka

KS 2015/0461-835 228 Maritim utvecklingsarena Bohuslän

KS 2015/0153-187 229 Svar på medborgarförslag om djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

KS 2014/0051-940 230 Svar på medborgarförslag om att Tanum ska ansöka om att bli en Fairtrade City

KS 2014/0372-232 231 Svar på motioner om bostäder i Bullaren

KS 2015/0069-900 232 Plangruppens arbetsordning och uppdrag

KS 2015/0403-314 233 Kommunala detaljplaner

KS 2013/0467-941 234 Införande av kundcenter – projektrapport

KS 2015/0257-941 235 En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) – remiss

KS 2015/0467-940 236 Reviderade regler för partistöd i Tanums kommun

KS 2014/0552-370 237 Svar på medborgarförslag om att anlägga ett ute-gym i Hamburgsund

KS 2015/0367-972 238 Folkhälsoavtal 2016-2019

KS 2015/0445-800 239 Revidering av timtaxa för miljöbalken och fysisk planering



____________________________________________________________________________________________________________

Justering (sign) Utdragsbestyrkande

KS 2012/0603-314 240 Intresseanmälan om att ansluta del av Resö 4:5 till detaljplan Resö 3:12, 3:13 m fl

KS 2014/0077-311 241 Detaljplan för del av Knäm 2:14, bilserviceanläggning vid Knämmotet – samråd

KS 2013/0562-313 242 Ansökan om planbesked för Kärra 2:1

KS 2015/0016-941 243 Redovisning över obesvarade motioner

KS 2015/0017-941 244 Redovisning över obesvarade medborgarförslag

KS 2015/0035-176 245 Information från Räddningstjänstutskottet

246 Information från

247 Information från Brottsförebyggande rådet

248 Information från FINSAM

249 Information från Fyrbodals kommunalförbund

250 Anmälan av delegationsbeslut

251 Meddelande



____________________________________________________________________________________________________________


Plats och tid Sammanträdesrummet Bullaren, kommunhuset, Tanumshede, onsdagen den

30 september 2015, kl. 08.30 - 15.00. Ajournering 11.00 - 11.10

Beslutande Enligt bifogad närvaroförteckning

Övriga deltagande Bo Hedström, avdelningschef mottagnings- och

utredningsavdelningen, § 218

Fatjon Peci, integrationshandläggare, § 218

Tony Jönsson, fastighetschef, § 218

PeO Johansson, teknisk chef, § 218-220

Ulf Ericsson, kommunchef, §§ 218-231

Ida Aronsson Hammar, §§ 223- 232-237

Gunnar Ohlén, räddningschef, §§ 223, 245

Janette Beck, exploateringsingenjör § 227

Björn Berndtsson, VD TBAB, § 231

Dan Andersson, folkhälsosamordnare, § 238

Robert Lundell, miljö- och byggchef, §§ 239-242

Björn Gyllensten, planarkitekt, § 240- 242

Olof Jönsson, tf. planchef, § 240-242

Veronica Götzinger, exploateringsingenjör, § 240-242

Utses att justera Louise Thunström

Underskrifter Sekreterare........................................................................ §§ 218-251

/Sofia Reimbert /

Ordförande.......................................................................

/Liselotte Broberg/

Justeringsman....................................................................

/ Louise Thunström/

________________________________________________________________________________

BEVIS OM ANSLAG

Kommunstyrelsens protokoll har justerats och anslagits på kommunens anslagstavla

Sammanträdesdag 2015-09-30

Anslaget uppsatt 2015-10-01 Anslaget nedtages 2015-10-23

Protokollet förvaras på kommunkansliet, Tanumshede

Underskrift .................................................................................................................................. Sofia Reimbert



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 218 KS 2014/0496-194

Avrapportering från arbetsgruppen för flyktingmottagandet

Kommunstyrelsen beslutade den 24 juni 2015, § 177, att arbetsgruppen ska informera

kommunstyrelsen tre gånger per år.

Arbetsgruppen för flyktingmottagning informerar muntligen kommunstyrelsen om

vad de hittills gjort och hur planeringen avseende boende för ensamkommande

flykting barn ser ut framåt.

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar

att tacka för informationen



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 219 KS 2015/0254-212

Omreglering av tomträttsavgälder för Ertseröd 1:33, Ertseröd 1:34

och Ertseröd 1:35

Sammanfattning av ärendet

Fastigheterna Ertseröd 1:33, 1:34 och 1:35 är upplåtna med tomträtt. Nya

tomträttsavgälder för tiden 2017-01-01 till 2026-12-31 skall, i enlighet med

Jordabalkens regler, vara överenskomna senast ett år innan nuvarande avgäldsperiods

utgång.

Avgälderna beräknas genom att respektive fastighet värderas i avröjt skick, råmark,

dvs utan byggnad, anläggning, VA. Tomträttsavgälden utgörs av det bedömda värdet

multiplicerat med avgäldsräntan.

Beslutsunderlag (bilagor)

Ändringsavtal Ertseröd 1:33



Tjänsteskrivelse 2015-08-04

Tekniska nämnden beslutade den 20 augusti 2015, § 105, att föreslå

kommunfullmäktige att godkänna ändringsavtal till tomträttsavtal för fastigheterna

Ertseröd 1:33, 1:34 och 1:35.

Beredande organs förslag

Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige beslutar

att godkänna ändringsavtal till tomträttsavtal för fastigheterna Ertseröd 1:33, 1:34

och 1:35



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 220 KS 2015/0441-212

Omreglering av tomträttsavgäld för Fjällbacka 163:33

Sammanfattning av ärendet

Fastigheten Fjällbacka 163:33 är upplåten med tomträtt. Ny tomträttsavgäld för tiden

2017-01-01 till 2026-12-31 skall, i enlighet med Jordabalkens regler, vara

överenskomna senast ett år innan nuvarande avgäldsperiods utgång.

Avgälden beräknas genom att respektive fastighet värderas i avröjt skick, råmark, det

vill säga utan byggnad, anläggning, VA. Tomträttsavgälden utgörs av det bedömda

värdet multiplicerat med avgäldsräntan.

Beslutsunderlag (bilagor)

Ändringsavtal Fjällbacka 163:33

Tjänsteskrivelse 2015-08-04

Tekniska nämnden beslutade den 20 augusti 2015, § 106 att föreslå

kommunfullmäktige att godkänna ändringsavtal till tomträttsavtal för fastigheten

Fjällbacka 163:33




att godkänna ändringsavtal till tomträttsavtal för fastigheten Fjällbacka 163:33



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 221 KS 2015/0006-903

Delårsbokslut för perioden 1 januari-31 augusti 2015

Delårsbokslut per den 31 augusti 2015 har upprättats.

Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper är de ekonomiska målen överordnade

verksamhetsmålen, vilket innebär att tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen

för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående

verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade

medel.




att uppmana nämnderna att vidta åtgärder för hålla budget, och

att fastställa delårsbokslutet.

DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2015

Belopp i mkr Koncernen

Tanums kommun

RESULTATRÄKNING 1508 1408 1508 1408

Verksamhetens intäkter (not 1) 194,0 189,1

144,1 140,5 Verksamhetens kostnader (not 2) -546,8 -526,2

-512,5 -490,9

Avskrivningar (not 3) -37,3 -36,4

-31,2 -30,5 Verksamhetsresultat -390,1 -373,6

-399,6 -380,8

Skatteintäkter (not 4) 322,5 310,6

322,5 310,6 Generella statsbidrag (not 5) 92,3 95,9

92,3 95,9

Finansnetto (not 6) -13,8 -12,3

-7,8 -6,8 Periodens resultat 11,0 20,6 7,5 18,8 KASSAFLÖDESRAPPORT 1508 1408 1508 1408

Periodens resultat 11,0 12,2

7,5 9,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 7) 21,0 52,7

15,5 43,7

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 32,0 64,9

23,0 52,8 Ökning/minskning av korta fordringar -1,6 1,6

-8,7 2,6

Ökning/minskning förråd och varulager 1,3 -6,5

0,7 -6,5 Ökning/minskning korta skulder -3,9 1,3

-1,6 12,1

Kassaflöde från den löpande verksamheten 27,9 61,3 13,3 61,0 Investering i materiella tillgångar -93,9 -166,2

-60,2 -97,9

Försäljning av materiella tillgångar 9,3 41,6

0,0 7,6

Kassaflöde från investeringsverksamheten -84,6 -124,7 -60,2 -90,4 Nyupptagna lån 130,0 285,0

70,0 175,0

Amortering av långfristiga skulder -90,0 -240,0

-40,0 -170,0 Övrig finansiering 15,5 8,1

15,5 8,1

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 55,5 53,1 45,5 13,1

Periodens kassaflöde -1,2 -10,3 -1,3 -16,2 Likvida medel vid periodens början 30,3 35,9

22,9 39,2

Likvida medel vid periodens slut 29,0 30,3

21,6 22,9 BALANSRÄKNING 1508 1412 1508 1412

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar:

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 189,3 1 140,6 842,1 813,2

Maskiner och inventarier 21,1 22,5 12,5 12,9 Finansiella anläggningstillgångar 11,6 6,4 31,5 30,6

Summa anläggningstillgångar 1 222,0 1 169,5 886,1 856,6 Omsättningstillgångar:

Fordringar (not 8) 93,7 86,3

99,9 91,2

Förråd 6,1 7,4

6,1 6,8 Kassa och bank (not 9) 29,0 30,3

21,6 22,9

Summa omsättningstillgångar 128,8 124,0 127,5 120,9

SUMMA TILLGÅNGAR 1 350,8 1 293,5 1 013,7 977,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital (not 10) 389,8 381,6

360,4 360,7

-varav Resultatutjämningsreserv 15,0 15,0

15,0 15,0 Justering, emission 0,9 -8,6

0,9 -9,4

Årets resultat 11,0 9,9

7,5 9,1

Summa eget kapital 400,8 382,9 368,7 360,4 Avsättningar (not 11) 23,8 42,4

17,2 33,3

Skulder

Långfristiga skulder (not 12) 786,2 730,7

501,2 455,7

Kortfristiga skulder (not 13) 139,1 137,5

126,5 128,1

Summa skulder 925,4 868,1 627,7 583,8

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 350,0 1 293,5 1 013,7 977,5 NYCKELTAL 1508 1408 1508 1408

Verksamhetsintäkters andel av verksamhetskostnader 35,5% 36,8% 28,1% 28,6%

Verksamhetsresultats andel av skatter o statsbidrag 94,0% 91,9% 96,3% 93,7%

Ökning verksamhetsresultat 4,4% 0,2% 4,9% 1,1%

1508 1412 1508 1412

Soliditet 29,7% 29,6%

36,3% 36,9% Soliditet inkl. ansvarsförbindelse pensioner 10,5% 9,4%

10,8% 10,1%

Pensionsförpliktelser före 1998 259,0 261,6

259,0 261,6 Borgensåtagande 0,4 0,4

285,4 275,4

KOMMUNINFORMATION Tanums invånarantal har ökat med 97

personer sedan årsskiftet och uppgick per 30 juni till 12 443 personer. Arbetslösheten i Tanum inklusive arbetsmarknadsåtgärder är 3,8 procent, 0,3 procentenheter lägre jämfört med samma period 2014.

KONCERNSTRUKTUR Koncernen består av kommunen och två helägda kommunala aktiebolag, Tanums Bostäder AB, för ägande och förvaltning av hyresbostäder samt Tanums Hamnar AB, för drivande av hamnverksamhet. Kommunen äger även 20,6 procent av renhållningsbola-get RAMBO AB

REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunen tillämpar i allt väsentligt

samma redovisningsprinciper för delårsrap-porter som i årsredovisningen.

RESULTATANALYS

Intäkter Kommunens verksamhetsanknutna in-

täkter uppgår till 144,1 mkr vilket är en ök-ning med 3,6 mkr jämfört med samma pe-riod förra året. Detta förklaras främst av ökade intäkter för flyktingmottagande. De verksamhetsanknutna intäkterna täcker 28,1 procent av kommunens verksamhetskostna-der exklusive avskrivningar, vilket är 0,5 procentenheter mindre än samma period förra året. Koncernens verksamhetsanknutna intäkter uppgår till 194,0 mkr.

Kostnader Bruttokostnaderna för kommunens verk-

samhet uppgår till 512,5 mkr. Kostnaderna ökar med 21,7 mkr jämfört med samma period 2014 vilket motsvarar 4,4 procent. Kostnadsökningen beror främst på löneök-ningar men även volymökningar inom om-sorgsverksamheten. Skatteintäkter och stats-bidrag ökar med 2,1 procent. En hållbar ekonomi på lång sikt förutsätter att kostna-derna inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag.

Verksamhetsresultat Kommunens verksamhetsresultat uppgår

till -399,6 mkr och har försämrats med 18,7 mkr (4,9 procent). Som andel av skatteintäk-ter och statsbidrag uppgår verksamhetsresul-tatet till 96,3 procent, 2,6 procentenheter högre än samma period förra året.

Skatteintäkter Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökar

med 8,4 mkr jämfört med samma period 2014 och uppgår till 414,8 mkr. Ökningen av skatteintäkterna förklaras främst av ökat skatteunderlag. Statsbidragen minskar med 3,6 mkr och förklaras främst av ökad avgift för kostnadsutjämning. Kommunens utdebi-tering uppgår 2014 till 21,56 kronor.

Finansnetto

Kommunens finansnetto uppgår till -7,8 mkr jämfört med -6,8 samma period 2014. Som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår finansnettot till 1,9 pro-cent.

Genomsnittsräntan på kommunens lå-neskuld är 3,29 procent och räntebindningen är 5,9 år.

Periodens resultat Periodens resultat uppgår för kommunen till 7,5 mkr vilket är en försämring med 11,4 mkr jämfört med samma period 2014.

Den försämrade resultatnivån förklaras av skatteintäktsökningar på cirka 2 procent medan verksamhetens kostnadsökningar ligger kvar på cirka 4 procent.

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING För Tanums kommun är god ekonomisk

hushållning att med avsatta resurser arbeta mot de mål som kommunfullmäktige fast-ställt och att hålla det egna kapitalet realt oförändrat, enligt den så kallade generations-principen, där nuvarande generations för-brukning inte tär på resurser som tidigare generationer avsatt eller lämnar skuld till kommande generation.

Målsättning: För att uppnå kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning ska resultatet exklusive reavinster uppgå till cirka två procent av skatteintäkter och statsbidrag.

Bokslutsprognosen ger en indikation på att det ekonomiska resultatet exklusive rea-vinster för 2015 inte är tillräckligt för kom-munallagens krav på att intäkter ska överstiga kostnaderna, balanskravet, kan förväntas uppnås. Kommunens prognostiserade resul-tat är -0,8 mkr inklusive reavinster på 3,0 mkr vilket innebär att målet för god ekono-misk hushållning inte uppnås.

FINANSIELL STÄLLNING Anläggningstillgångar

Kommunens anläggningstillgångar upp-går till 886,1 mkr vilket är en ökning med 29,5 mkr jämfört med bokslut 2014. Ök-ningen förklaras av investeringar under peri-oden på 60,2 mkr samtidigt som avskriv-ningar minskat värdet med 31,2 mkr.

Större investeringar under perioden har gjorts på VA-anläggningar med 32,7 mkr. Koncernens investeringar uppgår till 93,9 mkr

Likvida medel Kommunens likviditet har minskat med

1,4 mkr sedan årsskiftet och uppgår till 21,6 mkr. Därutöver har kommunen en check-kredit på 30 mkr. Koncernens likviditet uppgår till 29,0 mkr

Låneskuld Kommunens låneskuld uppgår till 501,2

mkr. Låneskulden har ökat med 45,5 mkr

sedan årsskiftet vilket beror på beslutade investeringar som medfört att planerad ny-upplåning gjorts.

Soliditet Periodens resultat för kommunen har

ökat det egna kapitalet med 7,5 mkr. Till-gångarna har under samma period ökat med 36,1 mkr. Detta innebär att det egna kapi-talets andel av totalt kapital har minskat med 0,6 procentenheter till 36,3 procent. Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner uppgår till 10,8 procent.

Prognos 2015-12-31 Kommunens resultat är budgeterat till

15,9 mkr. Nämndernas totala prognos är ett underskott på -8,6 mkr. Tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden progno-stiserar överskott, övriga prognostiserar underskott. Kommunstyrelsen samt miljö- och byggnadsnämndens underskott är plane-rade ianspråktagande av tidigare års över-skott. Volymerna inom barn och utbildning ökar vilket innebär ett prognostiserat under-skott på 3,1 mkr för prestationsanslag till denna verksamhet.

Skatteintäkterna beräknas ge ett under-

skott på -2,7 mkr enligt kommunförbundets prognos i augusti. Personalomkostnadernas budgetöverskott på 0,7 mkr avser rabatt på arbetsgivaravgiften för äldre och ungdomar. Pensionskostnaderna beräknas ge ett under-skott på -2,3 mkr, Tomtförsäljning beräknas ge ett underskott på -3,1 mkr. Finansnetto beräknas ge ett överskott på 1,5 mkr vilket förklaras av fortsatt låga räntenivåer. Övriga poster under finans beräknas ge ett under-skott på 1,7 mkr.

Sammantaget ligger det prognostiserade resultatet på -0,8 mkr.

NÄMNDER Prognos mkr

Kommunstyrelsen -3,8

Tekniska nämnden 1,0

-Varav taxefinansierat 1,6

-Varav skattefinansierat -0,6

Miljö och byggnadsnämnden -2,1

Barn och utbildningsnämnden 0,6

Prestationsanslag Bun -3,1

Omsorgsnämnden -1,2

NÄMNDER PROGNOS -8,6

FINANS

Skatteintäkter -2,7

Personalomkostnader 0,7

Pensionskostnader -2,3

Nedskrivning -0,5

Tomtförsäljning -3,1

Finansnetto 1,5

Övrigt -1,7

FINANS PROGNOS -8,1

TOTALT -16,7

BUDGET 15,9

PROGNOS -0,8

PERSONAL Tanums kommuns personalpolicy be-

skriver de grundläggande värden som ska vara vägledande i det dagliga arbetet med att skapa bästa möjliga verksamhet för alla människor i kommunen.

Personalstrategi Vision/Strategi: För att trygga personalförsörjningen i framtiden ska kommunen skapa goda förutsätt-ningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal.

I arbetet att nå målsättningen har åtgär-der för förbättrat ledarskap, kompetensut-veckling samt ökad hälsa prioriteras. Kom-munen har allt svårare att rekrytera chefer och vissa specialistfunktioner. Ett arbete att stärka kompetensförsörjningen har påbörjats. Rehabiliteringen utvecklas i samarbete med företagshälsovården med bland annat för-bättrade tidiga insatser och ett program för fysisk träning i samarbete med företagshäl-sovården och ett gym. Ett ledarutvecklings-program med totalt åtta deltagare från Ta-num och Sotenäs har genomförts under första halvåret 2015

Åtgärder mot ohälsa Kommunen har antagit en målsättning

att sjukfrånvaron i Tanums kommun inte ska överstiga 4,8 procent. Sjukfrånvaron mins-kade succesivt från cirka nio procent till cirka fyra procent under åren 2003-2009. Under 2010 bröts den nedåtgående trenden och sjukfrånvaron har sedan dess successivt ökat. Under de åtta första månaderna 2015 uppgick sjukfrånvaron till 6,2 procent vilket är en ökning med 0,5 procentenheter (nio procent) jämfört med perioden januari-augusti 2014. Det är framförallt de långa sjukskrivningarna som ökar. Antalet långtids sjukskrivna (längre än 59 dagar) har ökat till 53 jämfört med 43 vid årets början. Ökning-en av antalet långtidssjukskrivna har främst skett inom omsorgsförvaltningen. Nuva-rande sjukfrånvaronivå är den högsta sedan 2006. Samtliga förvaltningar utom kommun-styrelsen redovisar en ökande sjukfrånvaro.

VISION

Tanums kommun har som vision att öka sin be-folkning till 13 000 invånare.

Tanum är en kommun som kännetecknas av småskalighet, entreprenörskap och närhet till natur och vatten. Med förankring i histo-rien, som återspeglas i hällristningar och kulturmiljöer, ska hela kommunen utvecklas på ett sätt som är långsiktigt hållbart och som stärker Tanums identitet med livskraf-tiga samhällen och en levande landsbygd.

För att nå visionen om 13 000 invånare krävs ett inflyttningsöverskott för att möjlig-göra en befolkningsökning. För att skapa förutsättningar för en ökad inflyttning, och minskad utflyttning har kommunen angett tre utvecklingsområden.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

I budgeten finns en utvecklingsstrategi formulerad som är en plattform för de åt-gärder som görs för att utveckla Tanum till en attraktiv kommun att bo och verka i.

Boende Mål: I Tanum ska det finnas attraktiva boendemil-jöer.

Arbete pågår med att ta fram en ny över-siktsplan för Tanums kommun. I det förslag som utarbetats finns övergripande mål om Tanums identitet och framtid samt 25 sam-hällsbyggnadsmål inom nio olika målområ-den. Förutom översiktsplanen pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlighet till nya bostäder och verk-samhetsmark prioriteras. Totalt innefattar planerna cirka 1 000 nya bostäder.

Kommunens bostadsbolag, Tanums Bo-städer AB, planerar för byggnation av 10-20 nya lägenheter per år.

Infrastruktur Mål: Tanum ska ha en infrastruktur som tillgodoser högt ställda krav på tillgänglighet.

Den sista etappen av motorvägen genom Bohuslän öppnades i juli 2015. Därmed är motorvägen mellan Köpenhamn och Oslo klar.

Utbyggnaden av bredband i kommunen pågår och sker främst genom fiberföreningar

Näringslivsutveckling Mål/Vision: Kommunens näringslivssatsningar ska stödja utvecklingen av befintliga företag samt etable-ring och start av nya företag.

I Svenskt Näringslivs ranking av före-tagsklimatet i kommunerna får Tanum bättre betyg inom de flesta mätområdena. I ran-kingen som baseras på mätningarna klättar Tanum från plats 241 till plats 228.

MILJÖPOLICY Kommunen ska i all verksamhet och i alla beslut bidra till att miljösituationen förbättras genom att främja biologisk mångfald, hushållning av naturre-surser och ett förstärkt kretslopp. I miljöarbetet prioriteras områdena energi, livsmedel och transporter.

Kommunfullmäktige har antagit en ener-giplan och klimatstrategi för 2010-2020. Kommunens fastighetsbestånd har energide-klarerats. Inom ramen för EPC-projektet sker energieffektiviseringar av kommunens fastighetsbestånd.

Tanums kommun har samlat drift och skötsel av fordon i en gemensam bilenhet vilket ger förutsättning att utnyttja fordonen på ett effektivt sätt och minska antalet körda mil. Andelen ekologiska livsmedel i kommu-nens kök har ligger på en hög nivå.

VERKSAMHET Det sammanfattande betyget för hur Ta-

numborna bedömer den kommunala verk-samheten blev 53 vilket är något högre jäm-

fört med förra mätningen och i nivå med genomsnittet för övriga kommuner.

Jämfört med övriga kommuner är Ta-numborna mest nöjda med förskola, grund-skola, äldreomsorg samt stöd till utsatta personer samt renhållningsverksamheten. Räddningstjänst samt vatten och avlopp får också bra betyg av medborgarna även om betyget för vatten och avlopp är sämre än genomsnittet för övriga kommuner. Betyget för bemötande och tillgänglighet hat förbätt-rats sedan den förra mätningen och är också högre än genomsnittet för övriga kommuner. Minst nöjda är Tanumborna med gymnasie-skolan och bygglovsverksamheten. Betyget för gymnasieskolan har försämrats kraftigt sedan den föregående mätningen 2013. Den tekniska verksamheten i Tanum får generellt sett sämre betyg än i övriga kommuner.

I kvalitetsmätningen, Kvalitet i korthet får kommunen bra betyg inom kommunens prioriterade verksamhetsområden skola och omsorg, dock är kostnadsnivån fortsatt hög.

FASTIGHETER OCH ANLÄGGNINGAR

Kommunens fastigheter och anläggningar ska skötas på ett sådant sätt att deras värde inte mins-kar.

Underhållet av fastigheter och anlägg-ningar har varit tillräckligt för att värdet på anläggningarna inte ska minska.

God ekonomisk hushållning Verksamhetsperspektiv

För att verksamheten ska uppfylla intent-ionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ända-målsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.

I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policyer och riktlinjer som kommunfullmäk-tige angivit och dels de målsättningar kom-munfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god ut-veckling av Tanums kommun. Övergripande verksamhetsmål

Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna anger att de är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnads-effektivt sätt och på ett sådant sätt att kom-mande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras.

Sammanfattande bedömning om god ekonomisk hushållning uppnåtts Ekonomiskt perspektiv

Tanums kommuns övergripande ekono-miska mål utgår ifrån generationsprincipen vilket innebär att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsu-merar och inte belasta kommande generat-ioner med kostnader eller åtaganden.

Investeringsverksamheten ska anpassas så att inte kommunens ekonomiska ställning (soliditeten) försvagas.

För att uppnå kommunallagens bestäm-melser om god ekonomisk hushållning ska resultatet i budgeten uppgå till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag före intäkter avseende realisationsvinster från fastighetsförsäljningar. En sådan nivå inne-bär också en värdesäkring av det egna kapi-talet.

Resultatet i delårsrapporten och progno-sen för årsresultatet pekar mot att Tanums kommun inte kommer att den nivå som kommunen definierat som god ekonomisk hushållning. Kommunen beräknas inte heller uppnå det övergripande ekonomiska målet som fastställts av kommunfullmäktige,

Verksamhetsperspektiv

Kommunens verksamheter har arbetat på ett sådant sätt att kommunfullmäktiges an-tagna mål, visioner och strategier i allt vä-sentligt kommer uppnås och att en god eko-nomisk hushållning upprätthålls.

Arbetet med kommunens tre utveckl-ingsområden har prioriterats i kommunsty-relsens arbete. Planarbetet har medfört att ett flertal nya planer för bostäder framtagits och är under arbete. Utbyggnaden av E 6an till motorväg och en utbyggnad av bredband har färdigställts. Tanum får bättre betyg och klättrar i Svenskt Näringslivs ranking över näringslivsklimatet i kommunerna.

Intentionerna i den personalpolicy som antogs av kommunfullmäktige har uppfyllts genom det personalpolitiska arbete som bedrivits inom områdena ledarskap, kompe-tensutveckling samt ökad hälsa.

De övergripande miljömålen inom energi och livsmedel har uppnåtts.

Medborgarundersökningen som genom-fördes under 2015 och mätningen ”Kvalitet i korthet” visar att Tanumborna och brukarna av välfärdstjänsterna inom vård, skola och omsorg är nöjda med den kommunala verk-samheten.

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING Belopp i tkr

Kommunstyrelsen

1508 1408

Intäkter 17 740 18 048 Kostnader -53 505 -50 120

Verksamhetsresultat -35 766 -32 072 Kommunbidrag 30 791 29 770

Resultat -4 975 -2 302

Balanserat resultat 14-12-31

5 609

Ekonomi Kommunstyrelsen har beslutat att ian-

språkta cirka 5 400 tkr ur sitt balanserade överskott. Kommunen budgeterade under åren 2012-2014 totalt 6 000 tkr för utbygg-nad av bredband, varav merparten avsåg bidrag till fiberföreningar. Till och med 2014 hade cirka 2 500 tkr av anslaget betalats ut. Under 2015 beräknas ytterligare 2 500 beta-las ut vilket kommer att belasta 2015 års resultat. Resterande del av dispositionen avsåg i huvudsak projektmedel för översikts-planering och ”Skräddö rastplats”.

Kommunstyrelsen beräknas göra ett un-derskott på 3 800 tkr per den 31 december.

Verksamhet Arbete pågår med att ta fram en ny över-

siktsplan för Tanums kommun. Förutom översiktsplanen pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlig-het till nya bostäder och verksamhetsmark prioriteras.

Den sista etappen av motorvägen genom Bohuslän öppnades i juli 2015. Utbyggnaden av bredband i kommunen pågår och sker främst genom fiberföreningar

Kommunen beslutade om en ny perso-nalpolicy under 2014. Implementering av policyn pågår. I det personalstrategiska arbe-tet prioriteras frågor kring ledarskap och hälsa. Ett ledarutvecklingsprogram med totalt åtta deltagare från Tanum och Sotenäs har genomförts under första halvåret 2015. I maj genomfördes en särskild chefsdag för kommunens samtliga chefer. Rehabilitering-en utvecklas i samarbete med företagshälso-vården med bland annat förbättrade tidiga insatser och ett program för fysisk träning i samarbete med företagshälsovården och ett gym. Införande av systemstöd för hantering av arbetsskador och tillbud har gjorts. Kommunen har allt svårare att rekrytera chefer och vissa specialistfunktioner. Ett arbete att stärka kompetensförsörjningen har påbörjats. Rekrytering av ny räddningschef och ny VD till Tanums Hamnar AB har genomförts. Med anledning av den nya mandatperioden genomförs omfattande politikerutbildningar.

Utfallet av löneöversynen resulterade i ökade löner på cirka 3,1 procent. Ett arbete att omarbeta kommunens lönepolicy har påbörjats.

För att förbättra tillgänglighet och service till företag och kommuninvånare har kom-munen beslutat att inrätta ett kundcenter. Kundcentret öppnade i januari 2015. Kund-centret är också utsedd av Tanums Turist att vara turistbyrå i Tanumshede.

E-tjänster kommer att införas successivt under 2015. Innan årsskiftet ska samtliga förvaltningar ha minst två E-tjänster i drift. Språk och tillgänglig på tanum.se förbättras kontinuerligt. Arbete med digitalisering av sammanträdes- och ärendehantering pågår. Krisledningsplanerna är under omarbetning och risk- och sårbarhetsanalysen kommer ses över under hösten. Dessutom pågår en över-syn av samtliga nämnders reglementen.

Samarbetet med Uddevalla kommun om konsumentvägledning fungerar väl. Majorite-ten av ärendena rör hemelektronik och for-don. Den största delen av kontakterna sker via telefon.

I Svenskt Näringslivs ranking av före-tagsklimatet i kommunerna får Tanum bättre betyg inom de flesta mätområdena. I ran-kingen som baseras på mätningarna klättar Tanum från plats 241 till plats 228. I sam-band med att Ostindiefararen besökte Greb-bestad i juni anordnades en företagarträff ombord på fartyget.

I kvalitetsmätningen, Kvalitet i korthet får kommunen bra betyg inom kommunens prioriterade verksamhetsområden skola och omsorg, dock är kostnadsnivån fortsatt hög. Det vindkraftverk som Tanums kommun byggt tillsammans med Rambo AB och Tanums Bostäder AB togs i drift i februari.

Räddningstjänsten har under perioden januari-augusti haft 245 stycken utryckningar jämfört med 304 stycken samma period 2014. Av dessa larm är tolv förstärkning till annan räddningstjänst samt 13 insatsledar-larm till annan räddningstjänst. Förbyggande verksamheten redovisar 58 genomförda tillsyner. Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning

Kommunstyrelsen driver sin verksamhet på ett sätt som i allt väsentligt överensstäm-mer med verksamhetsinriktningarna för kommunstyrelsens verksamhetsområden.

Kvalitetsgarantier Kommunstyrelsen har kvalitetsgarantier

som anger mål för kundcenter och rädd-ningstjänst Mätningar har visat att kommu-nen lever upp till målsättningen avseende tillgänglighet och svarstider i telefon och mail (kundcenter). Kommunen uppfyller även kvalitetsgarantin för räddningstjänsten.

Tekniska nämnden 1508 1408



Resultat 2 015 1 098

Balanserat resultat 14-12-31 8 313

Ekonomi Inom de skattefinansierade verksamhet-

erna är intäkterna oförändrade och kostna-derna har ökat. Bemanningen har ökat inom gem administration (va- rådgivare), yttre miljö (fler säsongsanställd personal samt en vaktmästare för Sparvallen/lekplatser) och kundcenter Tedact. Dessutom har hyres-, underhåll och förbrukningsmaterialkostna-derna ökat (externt inhyrd förvaltningslokal). Till sist har man i år utfört mer strandstäd, utökat p-bevakning under sommarmånader-na och anlitat fler konsulter.

Inom VA verksamheten har intäkterna ökat vilket beror på höjning av taxan som genomfördes januari 2015 och fler abonnen-ter. Kostnaderna är oförändrade.

Vindkraft är en ny verksamhet för tek-niska förvaltningen och påverkar både att intäkterna och kostnaderna har ökat i år.

Prognosen är att nämnden kommer att redovisa ett överskott på 1 015 tkr per den 31 december.

Verksamhet Försäljning pågår av de kommunala tom-

terna i Gisslerödsområdet som ligger i an-slutning till Grebbestads västra del men efterfrågan är just nu relativt låg. Det har dock märkts en ökad efterfrågan på tomterna på Vinbäck det senaste året. Betesprojektet i Östad har besiktats och godkänts. Projektet har inneburit att områ-den röjts, hägnats in och numera betas av djur för att återskapa tidigare betesmarker.

Hög prioritet under 2015 är att genom inventering av vårt fastighetsbestånd skapa en övergripande underhållsplan och därige-nom få en helhetsbild av hela fastighetsbe-ståndets skick. Tekniska nämnden har beslu-tat att avsätta två miljoner kronor extra ut tekniska nämndens överskott för fastighets-förbättrande åtgärder, med prioritet på mål-ning av fasader. Följande fastigheter har prioriterats; förvaltningsfastigheterna på Apoteksvägen samt Futura, Barnkullen och Tärnegården.

Städning av våra samhällen utförts som planerat. I Fjällbacka och Grebbestad har vi satt ut extra sopkärl där även helgstädning har utförts under eftermiddag/kväll. Ny sand har lagt ut på vissa badstränder och strand-bottnarna har blivit undersökta av dykare på de platser där det finns hopptorn och tram-poliner.

Resö har fått ett nytt hopptorn. Havstens-sund har fått ny trampolin och nytt soldäck.

Strandstäd har gjorts med egen personal, ca 600 timmar. Strandstädningen på Bukten (referensstrand i Edsvik) resulterade i 15 ton skräp. Dessutom satsades i år på en punktin-sats vid Tjurpannan - 230 säckar med skräp in samt ett antal hinkar med krossat glas.

Både vattenförsörjningen och renings-verken har i huvudsak fungerat bra under året. Inför årets högsäsong anlades en ny, grövre vattenledning som kopplar samman inkommande ledning från Fjällbacka med Hamburgsunds högreservoar (vattentorn). Åtgärdens syfte var att förbättra vattentryck-et i Hamburgsund under den kritiska högsä-songen samt skapa en bättre omsättning på vattnet i reservoaren. I Slottet, Tegelstrand, Heestrand, Sannäs och Resö var det bevatt-ningsförbud under tre veckor, för att minska risken för tryckfall.

Måluppfyllelse Uppföljningen av målen inom tekniska

förvaltningen visar att VA´s mål om att spillvatten skall renas så att det minst upp-fyller tillsynsmyndighetens villkor inte har uppfyllts. I Hamburgsunds reningsverk har det varit problem med den biologiska re-ningen och den har byggts om under året. Provisorisk drift under ombyggnadstiden, och inkörningstid, har gjort att utsläppsvär-dena tidvis varit högre än tillåtna gränsvär-den. Vid Lurs reningsverk har driften varit lite ostadig och vid ett par tillfällen har ut-släppsvärdena överskridit gränsvärdet.

Städ verksamhetens mål är i hög grad uppfyllt.

Målen för kart & mät samt lokaler är del-vis uppfyllda. Ajourhållningen av primärkar-tan har varit eftersatt under många år men sedan kommunen anställt egen mätpersonal pågår ajourhållningen kontinuerligt men målet är ännu inte uppfyllt. Inom fastighetsbeståndet finns ett uppdämt behov av underhåll. En övergripande under-hållsplan arbetas nu fram som skall vara klar i slutet av 2015.

Övriga mål inom tekniska förvaltningen är uppfyllda.

Alla kvalitetsgarantier uppfylls förutom en kvalitetsgaranti som rör lekplatser:

”Från dagen vi får en anmälan, eller vi själva upptäcker att något är trasigt på en lekplats, skall det vara lagat eller utbytt inom tio dagar. Om reservdelar behöver beställas tar det högst trettio dagar”. Denna kvalitets-garanti är i hög grad uppfylld. Är det större saker som behöver bytas kan ibland leveran-sen från företagen ta längre tid.

Målet att alla belysningsarmaturer ska by-tas till energisnålare armaturer är i hög grad uppfyllt. Investeringsmedel saknas i år för att fortsätta utbytet.

Sammanfattningsvis för förvaltningen be-döms mål och kvalitetsgarantierna vara i hög grad uppfyllda.

Förenkla helt enkelt Kommunen har infört kundcenter i två

nivåer med start 1 januari i år. Tekniska förvaltningens kundcenter mjukstartade på Bygdegårdsplan i januari men har kommit i full drift från och med april då vi tillsam-mans med miljö- och byggnadsförvaltningen driver ett gemensamt kundcenter i Tedacthuset.

Lotsgruppen för företag fortsätter och personal från förvaltningen deltar. Oftast representeras förvaltningen av förvaltnings-chefen men när det går att urskilja behov av specialistkompetens medverkar även andra medarbetare från förvaltningen. Syftet är underlätta för näringsidkare och övriga när t.ex. ny verksamhet skall startas upp eller utvecklas.

Vi har startat upp ett arbete med att loka-lisera vilka frågeställningar, ansökningar mm som kan lämpas sig för en E-tjänst, d.v.s. att hela ansökningsförfarandet kan ske digitalt. Målet är att vi skall hitta minst två sådana områden som skall vara i drift innan årets slut.

Miljö- och byggnadsnämnden 1508 1408



Resultat -1 818 654

Balanserat resultat 14-12-31 2 146

Ekonomi Kostnaderna har ökat jämfört med

samma period förra året. Ökningen beror på utökad bemanning inom plan, bygg och miljöbalken. Även kostnaderna för nämnden har ökat och det beror på fler utbildningstill-fällen i år.

Fysisk planering har fortsatt arbetet med detaljplaner där miljö- och byggnadsnämn-den under den gångna perioden har godkänt ett planförslag för programsamråd, ett för samråd och tre för granskning/utställning. MBN har även föreslagit kommunfullmäk-tige att anta tre detaljplaner i Grebbestad och Tanumshede. Planavdelningen arbetar också med en ny kommunomfattande översikts-plan för vilken samråd påbörjats under peri-oden. Miljöavdelningen har arbetet med bland annat hälsoskyddstillsyn på förskolor och flerbostadshus, miljötillsyn på fordons-tvättar och uppstart av inventering av en-skilda avlopp inom området Strömsån-Överbyån. Livsmedelskontrollen har inriktats på ordinarie besök på året-runt verksamhet-er, samt uppföljningar på de verksamheter som haft allvarliga brister.

Prognos är 500 tkr sämre än budget d.v.s. ett underskott på 2 100 tkr.

Verksamhet Miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar

kontinuerligt med att förbättra verksamheten inom olika områden. Kommunen har i sin handlingsplan utifrån Förenkla helt enkelt beslutat att prioritera tillgänglighet, inrät-tande av företagslots samt bemötande och service.

Representanter från byggavdelningen och miljöavdelningen, vid behov även planavdel-ningen, deltar i Lotsgruppens möten. Vi talar ofta om bemötande och det är en fråga och som vi prioriterar i samband med rekryte-ringsarbete på förvaltningen. Utifrån rappor-ten Insikt 2013 finns det anledning att i det fortsatta utvecklingsarbetet särskilt uppmärk-samma upplevelsen av rättssäkerhet och bemötande. Upplevelsen av rättssäkerhet är det enda delområde i rapporten där varken Bygglov eller Miljö- och hälsoskydd får ett helt godkänt NKI (nöjd kund index). Bemö-tande bör prioriteras högt därför att det är det område som företagarna själva anger som viktigast. Sedan april månad finns ett kundcenter i Tedacthuset.

Måluppfyllelse Fysisk planering uppfyller i hög grad sina

mål och kvalitetsgaranti. Bygglov uppfyller inte målen gällande

tillsyn och minskning av ärendebalansen. Ärendebalansen är svår att få ner eftersom byggloven gäller i fem år. Det saknas perso-nal för att utföra planerad tillsyn. Övriga mål och kvalitetsgarantier uppfylls.

Inom miljö görs bedömningen att målen angående ett projekt som rör kemikaliehan-tering och utveckla avdelningen inom klar-språk inte kommer att hinnas med i år. Handläggning av ansökan om enskilt avlopp har tagit längre tid än kvalitetsgarantin på grund av hög arbetsbelastning. Övriga mål och kvalitetsgarantier uppfylls inom miljö.

Livsmedel kommer inte att hinna med målet angående provtagning på livsmedel på grund av personalomsättning. Övriga mål uppfylls. Kvalitetsgarantin inom livsmedel uppfylls i hög grad.

Målet för kalkning har uppfyllts. För förvaltningen i helhet så är bedöm-

ningen att både målen och kvalitetsgarantier-na är i hög grad uppfyllda.

Barn- och utbildningsnämnden

1508 1408

Intäkter 21 901 22 974

Kostnader -208 007 -202 903

Verksamhetsresultat -186 107 -179 929

Kommunbidrag 189 300 181632


Balanserat resultat 14-12-31 -1 928

Ekonomi Budget ökar med 7 688 tkr, nettokostna-

derna ökar med 6 178 tkr mellan åren. Ökningen mellan 2014 och 2015 motsvarar totalt 3,4 procent. Intäkterna minskar med 4,7 procent bland annat genom minskade statsbidrag inom vuxenutbildning och gym-nasieskola.

Vid avräkning per september har barn- och elevantalet ökat mot budget och barn- och utbildningsnämnden får därför ytterli-gare 3 088 tkr från kommunstyrelsen i ökad budgetram. Barnomsorgsverksamheten ökar med 1 290, grundskolan med 491 tkr, vuxenutbildning/SFI med 265 tkr och gymnasiet ökar med 1 041 tkr. Nästa mät-ning kommer att ske den 1 december 2015.

Barn- och utbildningsnämnden har enligt de ekonomiska styrprinciperna överfört under- och överskott från 2014 till respek-tive verksamhet. En bedömning är att un-derskotten kommer att minskas under året men några verksamheter kommer inte att nå balans.

De verksamheter som prognostiserar de största budgetavvikelserna är särskolan med ett underskott på -700 tkr, Arbetsmark-nadsenheten med -550 tkr, kultur och fritid med -440 tkr och vuxenutbildningen med -400 tkr. Grundskolan prognostiserar ett överskott på 1 110 tkr, barnomsorgen med 1 020 tkr, central administration med 640 tkr och gymnasieskolan med 210 tkr.

Grundskolans överskott redovisas inom tre områden. Elevhälsan redovisar ett över-skott på 790 tkr vilket har uppstått då man inte har lyckats tillsätta alla tjänster. Under hösten fortsätter rekryteringsprocessen och inför verksamhetsåret 2016 beräknas detta vara klart. Utvecklingsenheten redovisar ett överskott på 340 tkr vilket orsakas av änd-rat antal amorteringsår för köp av Ipad och datorer i skolorna. Denna effektivisering-såtgärd har används i budgetarbetet för 2016. Ledningsresursen redovisar ett över-skott på 350 tkr och har uppstått bland annat genom sjukskrivningar. Antal elever i grundskolan är flera än budgetförutsätt-ningarna vilket innebär ett resurstillskott med 491 tkr. Detta anslag ligger centralt och har inte fördelats till rektorsområdena. Anslag för köp eller försäljning av utbild-ningsplatser redovisar ett överskott på 260 tkr. Dock redovisar rektorsområdena ett

underskott på totalt 1 150 tkr som finansie-ras genom överskott i fritidsverksamheten eller genom balanserade överskott.

Barnomsorgen prognostiserar ett över-skott på 1 020 tkr. 1 624 tkr redovisas på fritidshem/samlad skoldag. Under våren diskuterades hur den samlade skoldagen skulle finansieras och osäkerhet rådde om nämnden skulle medges extra resurstill-skott. Verksamheterna var därför mycket restriktiva vid tjänstefördelningen och stort överskott uppstod därför under våren. Under hösten har rektorsområdena tittat över organisationen och i Grebbestad har man beslutat att förlägga skolgången för förskoleklasseleverna till fyra istället för som tidigare fem dagar, vilket ger färre prestationsanslag. Övriga barnomsorgs-verksamheter redovisar underskott. För verksamheten övrig pedagogisk omsorg (familjedaghem) härleds underskottet (-220 tkr) till vårterminen då antalet barn mins-kade utan att antalet tjänster minskade i samma omfattning. För höstterminen är detta åtgärdat. Förskolans underskott på -370 tkr uppstår inte i förskoleområdena utan genom bland annat intäkter för barn från annan kommun eller köp av platser för barn som har omsorgsplats i annan kom-mun.

Arbetsmarknadsenhetens prognostiserade underskott (-550 tkr) har inte förändrats sedan uppföljningen per den 30 april. Orsa-ken är för stort antal deltagare i åtgärder i förhållande till minskande uppdrag från andra förvaltningar och externa parter. Bland annat har ett antal externa uppdrag avslutats för att undvika konkurrens med det privata näringslivet.

Särskolans totala underskott förklaras ge-nom köp av utbildningsplatser i annan kommun eller genom minskade intäkter genom försäljning av utbildningsplatser till annan kommun. Utbildningskostnaderna i Uddevalla har ökat kraftigt från 120 tkr till 170 tkr per elev och termin. Då vi har tre elever i Uddevalla ger detta en kostnadsök-ning på ca 300 tkr per år.

Lärcentrum prognostiserar ett överskott på gymnasieskolan men ett underskott på vuxenutbildning och SFI. Det finns fortfa-rande osäkerheter kring statsbidragens storlek vilket kan påverka prognoserna. Antalet elever inom SFI kan också komma att öka under hösten vilket ger högre pre-stationsanslag än vad nuvarande antagan-den anger.

Barn- och utbildningsnämnden redovisar totalt ett överskott på 560 tkr. Det balanse-rade resultatet per 31 december 2015 kommer således att uppgå till -1 368 tkr.

Verksamheten Utbyggnaden av förskolan fortsätter trots

att barnantalet totalt i kommunen inte ökar. Nämnden har beslutat om en nybyggnation vid Tanumskolan som ska frigöra Hedesko-lan för förskoleverksamhet. Medel för detta äskas i budget för 2016.

Antalet barn i fritidshemmen ökar kraf-tigt jämfört med våren. En möjlig förklaring till ökningen är en god arbetsmarknad som innebär ett ökat behov av barnomsorg. Denna ökning ryms dock inom befintliga lokaler.

Inom grundskolan har måluppfyllelsen ökat trendmässigt under några år. För 2015 redovisas dock en minskning. Av eleverna som gick ut årskurs nio våren 2014, hade över 78,7 procent minst godkänt betyg i samtliga ämnen. Ett ökande antal nyanlända som kommit in i skolsystemet sent är en delförklaring till detta.

En omfattande översyn av organisation, ekonomi och utbud vid Futura utbildning har genomförts. De ekonomiska förutsätt-ningarna har anpassats efter de förändrade förutsättningarna med minskande antal elever på nationella program och ökande antal inom Introduktionsprogrammen och Svenska för invandrare. Det nya lärlings-programmet har 38 elever, varav 13 i års-kurs 1. En genomlysning av struktur, kvali-tet och ekonomi kommer att göras av ex-tern granskare under hösten inom ramen för nämndens internkontrollplan.

Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning

Barn- och utbildningsnämnden driver verksamheter i enlighet med de verksam-hetsbeskrivningar som gäller för dess verk-samhetsområden. Kvalitetsgarantier

Inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde finns kvalitetsgarantier för barnomsorg, utbildning, kultur och fritid samt för arbetsmarknadsenheten.

Barn- och utbildningsnämnden bedö-mer att måluppfyllelsen är god avseende kvalitetsgarantierna. Garantin som gäller ”överenskommelse om samarbete skrivs mellan skola och hem om ansvarstagandet för barnets skolgång” uppfylls från och med innevarande höst sedan nämnden antagit förvaltningens förslag.

För att ytterligare förbättra uppföljning-en av elevernas närvaro och rapporteringen till föräldrarna har ett digitalt system att införskaffas. Elevernas närvaro registreras automatiskt och vid frånvaro skickas sms till vårdnadshavare.

Garantin som säger att minst hälften av aktiviteterna inom fritidsgårdarna ska vara planerade av ungdomarna själva lever verk-samheten ännu inte upp till.

Nyckeltal Utbildning - Andel elever i årskurs 9

som har minst betyget E i samtliga ämnen. 78,74 procent av eleverna har godkänt betyg i samtliga ämnen. Under 2014 var motsvarande siffra 84,7 procent.

Utbildning - Barns och elevers trivsel och trygghet (enkät). Barn och elevenkäter görs under höstterminen.

Kultur och fritid - Besökares bedöm-ning av verksamheten som helhet (enkät)

Enkät inom fritidsgårdsverksamheten göras under höstterminen.

Arbetsmarknad - Andel av deltagarna från Arbetsförmedlingen som går ifrån Arbetsmarknadsenheten ut i reguljärt ar-bete, anpassad anställning eller studier. Arbetsmarknadsenheten beräknas nå målet minst 25 procent vid årets slut. Förenkla helt enkelt

Sedan tidigare har barn- och utbild-ningsförvaltningen infört e-tjänster fram-förallt inom barnomsorgsverksamheten. Förvaltningen har nu påbörjat arbetet med att det skall bli möjligt att ansöka om bidrag inom gymnasiet genom e-tjänst.

Omsorgsnämnden

1508 1408

Intäkter 94 275 87 282

Kostnader -273 853 -259 615

Verksamhetsresultat -179 578 -172 333

Kommunbidrag 178 411 170 704

Resultat -1 167 -1 629

Balanserat resultat 14-12-31 -960

Ekonomi Omsorgsnämndens bruttokostnader har ökat med 5,5 procent, cirka 14 200 tkr i jämfö-relse med samma period föregående år. Intäkterna har ökat med 8,0 procent vilket motsvarar 7 000 tkr. Personalkostnaderna som uppgår till nästan 70 procent av om-sorgsförvaltningens kostnader har ökat med 6,9 procent vilket motsvarar 11 170 tkr. Utöver den årliga löneökningen består kost-naden till stor del av succesiv expansion inom flyktingverksamheten, utökade behov avseende personlig assistans och korttidsbo-endet inom funktionshinderverksamheten. Bruttokostnaderna för administration, nämnd och medicinskt ansvarig sjukskö-terska har minskat med 9,4 procent, motsva-rande 669 tkr. Föregående år påverkades resultatet av extraordinära engångskostnader för personal. Intäkterna har ökat med 1,7 procent, 13 tkr. Ett överskott prognostiseras med 1 730 tkr genom återhållsamhet av inköp och utbildning. Individ- och familjeomsorgens brutto-kostnader har ökat med 5,9 procent, vilket motsvarar 1 344 tkr i jämförelse med tidigare år. Intäkterna har minskat med 15,3 procent, 170 tkr. Individ- och familjeomsorgen pro-

gnostiserar ett underskott på 5 360 tkr. Den största delen beror på fortsatt höga kostna-der inom försörjningsstöd där ett underskott prognostiseras med 2 100 tkr. Totalt för placeringar beräknas ett underskott med 1 500 tkr. Resterande verksamheter med underskott är kontaktpersoner barn, övriga öppna insatser vuxna och övergripande individ- och familjeomsorg.

Flyktingverksamhetens bruttokostnader har ökat med 29,8 procent vilket motsvarar 3 921 tkr. Intäkterna har ökat med 35,8 procent, 5 488 tkr. Både intäkts- och kost-nadsökningen beror på en successivt utökad verksamhet och den största ökningen är kostnader för personal med 3 300 tkr samt ekonomiskt bistånd innan ersättning från annan instans, det så kallade ”glappet”. Helårsprognosen för flyktingverksamheten pekar mot ett överskott.

Bruttokostnaderna inom funktionshin-derverksamheten har ökat med 12,1 procent som motsvarar 5 513 tkr vilket beror på utökade behov inom personlig assistans, korttidsboende samt köp av plats avseende LSS. Intäkterna har ökat med 6,0 procent, 778 tkr. Det beror på högre ersättning för ökade behov avseende personlig assistans. Intäkter för försäljning av verksamhet inom korttidsboendet har minskat. Prognosen visar ett underskott på totalt 1 550 tkr. Inom psykiatri beräknas kostnaderna bli höga vad avser köp av plats. Ett underskott med cirka 1 700 tkr befaras. Korttidsboendet progno-stiserar ett underskott med 1 900 tkr vilket beror på intäktsbortfall samt ökade behov som kräver högre personaltäthet. Komplette-ringsbudget till daglig verksamhet motsva-rande 1 000 tkr kommer att avräknas vid årets slut och eventuellt överskott kommer att återbetalas. Från hösten 2015 tillkommer nya kostnader för elevhem i andra kommu-ner. Äldreomsorgens bruttokostnader har ökat med 2,5 procent, 3 842 tkr och intäk-terna har ökat med 0,9 procent, 382 tkr. Den totala prognosen för äldreomsorg är ett underskott med 1 060 tkr. För hemtjänst prognostiseras ett underskott med 3 300 tkr, vilket består av underskott inom både verk-ställigheten och biståndsenheten. Underskot-tet inom biståndsenheten beror på att tren-den med den minskade biståndsbedömda volymen för hemtjänst inklusive delegerad hemsjukvård har vänt och volymen har istället ökat. Biståndsenheten beräknar dess-sutom ett underskott med 1 260 tkr på grund av högre kostnader för handläggning än budgeterat. Prognosen påverkas positivt av ianspråktagande av rekvirerade stimulans-medel för andra halvåret 2015 avseende ökad bemanning inom äldreomsorg med 1 320 tkr samt genomförd avveckling av Park-huset inom Tärnegården.

Kostenhetens bruttokostnader har ökat med 1,8 procent, motsvarande 288 tkr och intäkterna har ökat med 3,3 procent, 503 tkr. Livsmedelskostnaderna ligger i samma nivå som kostnaderna för motsvarande period förgående år. Av livsmedelsinköpen inom kostenheten är cirka 49 procent ekologiska livsmedel till och med augusti månad. Kost-enheten prognostiserar ett nollresultat.

Omsorgsnämndens totala prognostise-rade underskott är 1 240 tkr.

Verksamhet Inom flyktingmottagandet har en utök-

ning skett av avtalet för vuxna och familjer från 20 till 40 personer per år. Hittills i år har ca 50 personer anlänt varav 30 via anvisning.

Mottagandet av ensamkommande barn ökade kraftigt under sommaren 2014. För att möta denna utveckling, har avtalet med Migrationsverket utökats från tre till 11 asylplatser. Det har även skett en utökning i avtalet för PUT-platser (permanent uppe-hållstillstånd) från tio till totalt 18 platser under 2015. Arbetet med att tillskapa ett nytt boende om 14 platser pågår. Ett tillfälligt boende med sju platser har startats under juli månad på Hedegården, ”Solgården”. Migrat-ionsverket tillämpar sedan sommaren 2015 ”steg 4” som innebär att ensamkommande barn fördelas till kommunen utöver gällande avtal om mottagning. Det har resulterat i en ansträngd situation inom socialsekreterar-teamet för ensamkommande. Det är dessu-tom stora problem med att kunna rekrytera socialsekreterare till teamet, ett problem som delas med många andra kommuner. Det ökade flyktingmottagandet har även innebu-rit fler ärenden inom individ- och familje-omsorgen.

Inom funktionshinderverksamheten pla-neras för att kunna erbjuda insatsen boende barn inom kommunen.

Planering har gjorts för förändrade ar-betsformer för daglig verksamhet genom samlokalisering av alla verksamhetsdelar inom insatsen. Syftet är att effektivisera och förbättra verksamheten samt att kunna möta kommande volymökningar. Beskrivning av förändrade lokalbehov inom både daglig verksamhet och hemtjänst har tagits fram.

Genomlysning av hemtjänst har genom-förts och resulterat i förslag till åtgärder som implementeras. Ny organisation och ändrade arbetsmetoder är under införande och berör såväl utförande som myndighetsfunktionen. Antalet sommargäster inom hemtjänsten har i likhet med de senaste åren varit ca 60 per-soner.

Upphandling av trygghetslarm, plane-ringssystem och lås är avslutad inom ordinärt boende och implementering pågår. Upp-handling av trygghetslarm inom särskilt boende är avslutad och implementering påbörjas under hösten.

Antalet uppdrag till hemsjukvården inom samverkande sjukvård har fortsatt att öka markant. Organisationen av hemsjukvård och hemtjänst nattetid ses över för att möj-liggöra förbättringar. Ett tvärprofessionellt arbete har påbörjats med att införa ICF (Internationell klassificering av funktions-hinder) som dokumentationsmall. Hemsjuk-vården har haft beställningar för 12 sommar-gäster och det är i samma nivå som de sen-aste åren.

Utvecklingen av anhörigsstödsambassa-dörer bland personalen pågår inom hela omsorgsverksamheten. Förenkla helt enkelt

Omsorgsförvaltningen har arbetat vidare med att öka tillgängligheten inom mottagnings- och utredningsavdelningen samt hälso- och sjukvården. Inom alkohol-handläggningen har de förändringar som genomförts gett en tydlig förbättring enligt de mätningar som görs nationellt av hur kunderna uppfattar verksamheten i det så kallade nöjdkundindexet (NKI).

Måluppfyllelse Verksamhetsinriktning

Omsorgsnämnden driver verksamheten på ett sätt som i allt väsentligt överensstäm-mer med verksamhetsinriktningarna för nämndens verksamhetsområden.

Prioriterade mål/nyckeltal De prioriterade målen/nyckeltalen har i allt väsentligt uppfyllts och de planerade åtgärderna under 2015 har genomförts, på-börjats eller planeras att genomföras.

Uppföljning sker bland annat genom kvalitetsmätningar som brukarenkäter och servicemätningar. Hemtjänst och särskilt boende uppvisar fortsatt god kvalitet i de nationella brukarundersökningarna 2014. Resultatet för 2015 publiceras under hösten. Inom funktionshinderverksamheten genom-förs egna brukarundersökningar eftersom det inte finns någon nationell. Handlingspla-ner för förbättringar görs utifrån resultaten.

Omsorgsförvaltningens sedan flera år beslutade organisationsförändring till ”en väg in” har slutligen kunnat genomföras genom flytt och samlokalisering av de flesta myn-dighetsfunktionerna inom förvaltningen till kommunhuset. Förvaltningen har aktivt arbetat med kommunens genomförande av gemensamma kundcenter.

Samverkan sker fortsatt i strukturerade former med brukarföreträdare inom de olika delarna av verksamheten.

Kvalitetsgarantier Av omsorgsnämndens totalt 40 kvalitetsga-rantier bedöms 30 bli helt eller i hög grad uppfyllda under 2015.

Åtta av kvalitetsgarantierna bedöms end-ast bli delvis uppfyllda, orsakerna till det varierar. För två av garantierna beror det på svårigheter att kunna samordna alla berörda

för att slutföra genomförandeplaner. För fyra av garantierna inom äldreomsorgen har graden av uppfyllelse påverkats negativt av hög arbetsbelastning och prioriteringar för att kunna genomföra pågående åtgärder efter genomlysningen av hemtjänsten. För sö-kande av övrigt bistånd inom individ- och familjeomsorgen har den garanterade utred-ningstiden överskridits i vissa fall. Garantin kring matgästernas möjlighet att kunna på-verka matsedel och måltidsmiljö beräknas endast bli delvis uppfylld.

Två kvalitetsgarantier kommer inte att uppfyllas. Den ena är att alla som fått beslut om insatsen daglig verksamhet inte har kun-nat erbjudas den inom en månad. De utö-kade behoven har prioriterats under 2015 och medel har tilldelats i tilläggsbudget. Den andra gäller KRAV-certifiering av kostenhet-ens kök där ändrade certifieringsregler från och med 2014 har gjort det mer komplicerat att åter få köken godkända.

Investeringsuppföljning jan-aug 2015 Av den totala investeringsvolymen under pe-

rioden januari till augusti 2015 på 60 176 tkr svarade investeringar i VA-området för 32 698 tkr, gator och trafik 1 385 tkr samt fastigheter 9 095 tkr. Investeringar i exploateringsverksam-het har gjorts med 12 181 tkr. Investeringar i inventarier uppgick till 4 669 tkr.

Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till 100 920 tkr. Tillsammans med beslutade ej utförda investeringar i bokslut 2014 på cirka 49 000 tkr uppgår totalt budgeterade investe-ringar för 2015 till cirka 150 000 tkr. Investe-ringsvolymen på 60 176 tkr under perioden januari-augusti 2015 innebär att beslutade ej utförda investeringar nu uppgår till cirka 90 000 tkr.

Större investeringsprojekt inom respektive område under perioden januari till augusti 2014 har varit:

VA-anläggningar Hamburgsunds reningsverk har byggts om

genom att den tidigare biobädden har rivits, och ersätts av en aktiv slambassäng. Åtgärden inne-bär att den biologiska reningen kommer att fungera bättre samtidigt som kapaciteten på verket ökar. Investeringsutgift för perioden uppgår till 6 434 tkr. Total utgift hittills uppgår till 8 151 tkr.

En överföringsledning anläggs mellan Käm-persvik och Bodalsverket. Arbetet beräknas vara helt färdigställt under hösten 2015. Under peri-oden har det investerats 5 671 tkr. Total utgift hittills uppgår till 20 677 tkr.

I Sjöviken på Hamburgö utvidgas det kom-munala verksamhetsområdet för VA med cirka 80 fastigheter. Arbetet beräknas vara färdigställt under hösten 2015. Investeringsutgift under perioden 5 630 tkr. Total utgift för projektet hittills uppgår till 23 358 tkr.

Arbetet med att minska mängden ovidkom-mande vatten i spillvattensystemet och säker-ställa distributionen av dricksvatten fortsätter. Under perioden har det hittills investerats sam-manlagt 5,0 mkr i vattenförsörjning och led-ningsnät.

Fastigheter Totalt har under perioden 9 095 tkr investe-

rats i förbättringsåtgärder samt om- och till-byggnader av kommunens fastigheter.

Under perioden har 3 643 investerats i till-byggnad av Hamburgsunds idrottshall. Tillbygg-naden omfattar 144 kvm inkluderande samlings-lokal, kontor, omklädningsutrymmen och tvätt-rum. Total investeringsutgift 4 099 tkr.

Exploatering Investering i exploateringsverksamhet har uppgått till totalt 12 181 tkr, varav ar-

bete med detaljplaner utgjorde 2 529 tkr och markköp 1 800 tkr. Under perioden har 4 385 tkr investerats i VA och ny gata för 11 tomter vid

Sönneberget, Havstenssund. Total budget för projektet är 6 900 tkr inklusive båtplat-ser. Entreprenadarbetet påbörjades våren 2015 och beräknas vara klart hösten 2015.

Projekt

Total budget

tom 2015 Utgift jan-

aug 2015

Ej genom-förda investe-

ringar tom aug 2015

Omvandlingsområden 23 271 12 246 11 025 Överföringsledning Kämper-svik 7 652 5 671 1 981 Ombyggnad Hamburgsund ARV 7 784 6 434 1 349

Sanering ledningar 3 443 1 492 1 951

Vattenförsörjning 19 224 3 494 15 730

Omläggning VA-ledningar 2 573 1 574 999

Övrigt 14 274 1 787 12 487

VA-anläggningar 78 221 32 698 45 523

Gång- och cykelbanor 4 430 80 4 349

Reinvestering vägbeläggningar 2 340 851 1 489 Stab. Åtg. Södra Hamngatan, Fjällbacka -961 198 -1 158

Parker & grönområden 1 098 238 860

Övrigt 1 990 18 1 972

Gator och trafik 8 897 1 385 7 512

Förbättringsåtgärder 7 144 2 140 5 005

Omsorgsfastigheter 4 567 2 431 2 136

Skolfastigheter 4 051 264 3 787 Tillbyggnad Hamburgsunds idrottshall 3 569 3 643 -74

Övrigt 468 617 -150

Fastigheter 19 799 9 095 10 704

Badplatser 941 43 898

Lekplatser 1 055 79 976

Insatskapital Kommuninvest 6 400 0 6 400

Övrigt 420 0 420

Övriga investeringar 8 816 122 8 693

Detaljplaner 3 707 2 529 1 178

Exploateringsverksamhet 17 058 5 126 11 932

Markköp 1 800 1 800 0

Övrigt 710 2 726 -2 016

Exploatering 23 275 12 181 11 094

Hamnar 1 642 26 1 616

Inventarier 9 030 4 669 4 361

Inventarier 9 030 4 669 4 361

TOTALT 149 680 60 176 89 504

Särredovisning VA-verksamhet Resultaträkning 1508 1408

Belopp i tkr Verksamhetens intäkter 38 684 34 023

Verksamhetens kostnader -17 919 -18 034 Avskrivningar -11 843 -10 929

Verksamhetsresultat 8 922 5 060 Finansnetto -5 193 -5 794

Resultat efter finansnetto 3 729 -734 Förändring av resultatfond -3 729 0

Periodens resultat 0 -734

BALANSRÄKNING 1508 1412

Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 343 525 346 900

Omsättningstillgångar 101 146 78 010

Summa tillgångar 444 670 424 910

Eget kapital 0 -428 Avsättningar 666 666 Skulder:

Kommunlån 343 525 346 900 Ingående värde resfond 0 0 Avsättn. Resultatfond 3 302 0 Utgående värde resfond 3 302 0 Periodiserade anslutningsavg 90 204 74 844

Summa långfristiga skulder 437 030 421 744 Kortfristiga skulder 6 974 2 928

Skulder och eget kapital 444 670 424 910

Pensionsförpliktelser, som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna

4 321 4 321

VA redovisar ett resultat som är 3 100

tkr bättre än budget. Både bruknings- och anslutningsintäkterna är högre än budget - fler abonnenter har anslutits (1 600 tkr). Kapitalkostnaderna är lägre vilket beror på att ett par stora investeringsprojekt inte aktiverades så tidigt som planerat (1 200 tkr). Övriga kostnader för drift och bemanning följer i stort sett budget.

Intäkterna har ökat på grund av att bruk-ningstaxan höjdes 6 procent i januari samt att det tillkommit nya abonnenter. Kostnaderna är i stort sett oförändrade jämfört med 2014 men vi räknar med att kapitalkostnaderna kommer att bli lite högre under sista delen av året eftersom ett par större investeringspro-jekt har aktiverats under året.

Av verksamhetens kostnader januari-augusti 2015 utgör 75 tkr fördelade kostna-der från tekniska nämnden. Kostnader för administration fördelas utifrån uppskattad tid. Nämnds kostnader fördelas utifrån ande-len ärenden i nämnden.

Av kostnaderna utgör 291 tkr fördelade kommuncentrala kostnader. Kommunfull-mäktige, kommunstyrelsen samt kommun-kansliet fördelas efter andelen ärenden. IT-kostnader fördelas efter antalet PC. Perso-nalkontoret fördelas efter antalet anställda. Ekonomikontoret, växel och tryckeri förde-las efter andel av bruttokostnader.

Tanums Bostäder AB

1508 1408


Avskrivningar -4 070 -3 863

Verksamhetsresultat 7 825 6 516 Finansiella intäkter -1 32 Finansiella kostnader -5 953 -5 529


Tanums Bostäder AB redovisar ett resul-tat uppgående till 1 871 tkr för årets åtta första månader. Det positiva resultatet har delvis sin förklaring i att ytterligare två fas-tigheter på Håkebacken i Fjällbacka har sålts, vilket har renderat ett försäljningsöverskott. Tanums Bostäder har nu endast en fastighet kvar till försäljning i Fjällbacka. Andra poster som har påverkat resultatet är bland annat lägre räntekostnader samt lägre kostnader för underhåll. Uthyrningsnivån är fortsatt mycket god. Under perioden januari till augusti har periodvis, endast några enstaka lägenheter varit outhyrda.

Investeringarna har under januari till au-gusti i år uppgått till 31 200 tkr. Den större delen av investeringskostnaden är hänförlig till renoveringen av 60 lägenheter på Bergs-vägen i Tanumshede samt köpet av vind-kraftverket på Tyft.

Detaljplanen, Tanumshede centrum del 1, är nu klar och den ger bolaget en möjlig-het att under våren påbörja byggnation av 30 nya lägenheter. Detaljplanen för området Kyrkonäs i Tanumshede, beräknas vara klar under hösten. Här planeras en byggnation av ett 30-tal lägenheter med förmodad start våren 2016.

Bolagets arbete med energieffektivise-ringar och miljödiplomering fortsätter.

Per den 31 december beräknas Tanums Bostäders resultat, i enlighet med budget, uppgå till 500 tkr.

Tanums Hamnar AB

1508 1408

Intäkter 9 335 9 185

Kostnader -8 064 -7 429

Verksamhetsresultat 1 271 1 756 Avskrivningar -675 -662

Finansnetto -2 -13

Resultat 593 1 082

Tanums Hamnar AB redovisar för årets första åtta månader ett resultat på 593 tkr. Resultatutfallet är 490 tkr sämre än för samma period 2014. Resultatförsämringen beror till stor del av ökad personalkostnad samt extra ordinära kostnader.

Utöver det löpande underhållsarbetet har några större projekt genomförts, såsom renovering av stenpiren till Badholmen, renovering av Josebryggan i Grebbestad, ny

elanläggning på Resö och nya flytstockar vid Brandparken och gästhamnen i Fjällbacka.

Av hittills inkomna siffror för gäst-hamnsbeläggningen, kan vi konstatera en marginell nedgång jämfört föregående år.

Under perioden har investeringarna upp-går till 279 tkr. Sjukfrånvaron har ökat något från föregående år. Det budgeterade årsre-sultatet för 2015 om 451 tkr kvarstår. RAMBO

1508 1408

Intäkter 105 387 98 651

Kostnader -93 321 -93 673

Verksamhetsresultat 12 066 4 978

Avskrivningar -6 865 -6 835

Finansnetto 86 153

Resultat 5 286 -1 704 Tanums kommun är delägare i RAMBO

AB tillsammans med Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommun. Kommunens ägarandel är 20,6 procent.

Utfallet efter åtta månader är 5 200 tkr, vilket är 4 700 tkr bättre än budgeterat för perioden.

Intäkterna är 5 400 tkr högre än budgete-rat. Personalkostnaderna är 1 100 tkr högre än budgeterat och även övriga kostnaderna är högre, 200 tkr. Utfallet på avskrivningarna är 600 tkr lägre. Efter sommarperioden är Rambos resultat, historiskt sett, alltid som högst.

Orsakerna till avvikelserna har dels att göra med det stora förändringsarbete som pågår inom Rambo. Verksamhetsgrenar har avvecklats och tjänsterna köps istället av upphandlade leverantörer. Vid budgeterings-tillfället fanns bara vissa svar och de upp-skattningar som fick göras av intäkter och kostnader kopplade till förändringarna visade sig i vissa fall avvika från utfallet.

Effektiviseringsarbetet påverkar även personalkostnaderna. På Rambo Insamling skedde försäljningen av krokbilarna senare än budgeterat samtidigt som kontoret be-hövde förstärkning för att kunna fortsätta med utvecklingsarbetet med fakturering och IT.

Investeringar har inte skett vid de tid-punkter som budgeterats varför avskriv-ningskostnaderna blir lägre än budgeterat.

Prognosen för helåret visade redan vid bokslutet efter kvartal två att resultatet blir väsentligt bättre än budget, då låg prognosen för helårsresultatet på 3 700 tkr. Utfallet efter tertial (på +5 200 tkr) pekar mot att progno-sen kan justeras uppåt ytterligare. Pågående förändrings- och effektiviseringsarbete har lett till minskade kostnader.

NOTER (mkr) 1. Verksamhetens intäkter

2015 2014

Statsbidrag 38,1 33,6

Övriga bidrag 9,0 8,8

Barnomsorgsavgifter 5,2 5,4

Äldreomsorgsavgifter 15,5 15,1

VA- och renhålln avg 36,0 31,8

AFA återbetalning 5,0 0,0

Hyresintäkter 10,7 11,0

Granskingsavg 5,3 5,2

Försälj. tjänster o vht 7,6 11,7

Tomtförsäljning 2,7 1,9 Reavinst 0,0 7,2

Övrigt 9,1 8,8

Summa 144,1 140,5

2. Verksamhetens kostnader 2015 2014

Personalkostnader 320,9 302,4 Material 21,4 21,5 Köpta tjänster 126,4 118,9 Bidrag 13,0 13,7 Pensionskostnader 25,0 27,1 Nedskrivningar 0,5 0,0 Övrigt 5,5 7,2 Summa 512,5 490,9

3. Avskrivningar 2015 2014

Inventarier 2,6 2,8 Fastigheter och anl. 28,5 27,8 Summa 31,2 30,5

4. Skatteintäkter 2015 2014

Preliminär skatteintäkt 322,7 309,8 Prognostiserad slutavräkning -0,2 0,8 Summa 322,5 310,6

5. Generella statsbidrag 2015 2014

Kommunal fastighetsavgift 23,6 21,7 Strukturbidrag 0,9 0,9 Bidrag inkomstutjämning 83,4 80,4 Avgift kostnadsutjämning -9,4 -3,7 Kostnadsutjämning för LSS -5,9 -5,2 Övriga statsbidrag 0,2 0,0 Regleringsavgift -0,3 1,9 Summa 92,3 95,9

6. Finansnetto 2015 2014

Ränteintäkter 0,0 0,5 Borgensavgift 0,6 0,5 Räntekostnader på lån -8,3 -7,4 Räntekostn på pensionsskuld 0,0 -0,3 Övrigt -0,2 -0,1 Summa 92,3 95,9

7. Just. för ej likviditetspåverkande poster 2015 2014

Avskrivningar 31,2 45,6 UtbPensionsskuld efter 9801 -14,0 3,7 Minskn avsättningar pga utb. -2,1 -2,6 Nedskrivningar 0,5 0,0 Omklassificering till omstillg. 0,0 7,2 Reavinst försäljn av anl. Tillg 0,0 -7,0 Summa 15,5 46,9

8. Fordringar 2015 2014

Vatten och renhållning 1,5 1,6 Barnomsorgsavgifter 1,1 0,9 Äldreomsorgsavgifter 2,4 2,4 Statsbidragsfordringar 0,0 0,4 Moms 4,5 8,3 Skatteintäkter 33,6 30,2 Förutbetalda kostnader 3,9 3,5 Upplupna intäkter 15,7 8,0 TBAB vindkraftverk 0,2 13,9 RAMBO vindkraftverk 0,0 2,2 Avräkning RAMBO VA 15,0

THAB koncernkonto 0,7 5,4 Övrigt 21,3 14,2

Summa 15,5 77

9. Kassa och bank 2015 2014

Kassa 0,0 0,0 Kommundel i kocernkonto 9,9 25,4 THAB:s del i koncerkonto -0,7 -5,4 TBAB:s del i koncernkonto 12,3 2,9

Summa 21,6 22,9

10. Eget kapital 2015 2014

Ingående eget kapital 360,4 360,7 -varav Resultatutjämningsreserv 15,0 15,0 Justering resultatfond VA 0,0 -10,6 Emission Kommuninvest 0,9 1,2 Årets resultat 7,5 9,1 Utgående eget kapital 368,7 372,0 Rörelsekapital 1,0 -7,3 Anläggningskapital 367,7 367,6 Totalt 368,7 360,4

11. Avsättningar 2015 2014

PENSIONSAVSÄTTNING 14,6 28,6

Ansvarsförbindelse 259,0 261,6

ÅTERLÅNADE MEDEL 273,7 290,1

Övriga avsättningar IB återställande avfallsdeponi 4,7 7,3

Minskning pga utbetalningar -2,1 -4,9

UB återställn. avfallsdeponi 2,6 4,7

Summa avsättningar 17,3 33,3

12. Långfristig skuld Kommunens långfristiga skuld består dels av lån hos bankinstitut och dels anslutningsav-gifter från VA kollektivet. Kommun och bolag använder endast ränteswappar som finansiellt instrument för att säkra ränterisk. Nedan görs en beskrivning av vilka säkrings-relationer avseende swappar som fanns ute-stående på balansdagen. Varken kommun eller bolag har förtidsinlöst eller förlängt några swapkontrakt under perioden.

2015 2014

Handelsbanken 40,0 40,0 Kommuninvest 360,0 330,0 Övrigt 101,2 85,7 Summa 501,2 455,7

Förfall till räntejustering enligt följande:

0-1 år 166,2 1-2 år 0,0

2-5 år 30,0 5-10 år 305,0 Summa 501,2

Derivat

Nominellt värde swapkon-trakt 335,0

Marknadsvärde 2015-08-31 295,4 Undervärde 39,6

Genomsnittsränta inkl derivat 3,29%

Genomsnittsränta exkl derivat 0,25%

Räntebindning inkl derivat 5,9 år

Räntebindning exkl derivat 0,11 år

Motparter swapkontrakt 2015 2014

SEB 235,0 235,0 Swedbank 100,0 100,0 Summa 335 335

13. Kort skuld 2015 2014

Preliminär skatt, dec 8,8 7,4 Arbetsgivaravgift, dec 10,4 8,8 Semesterlöneskuld 31,1 31,1 Leverantörsskulder 6,2 19,3 Upplupna kostnader 19,6 17,7 Förinbetalda intäkter 11,6 9,6 Förutbetald skatteintäkt 0,5 4,3 Årets intjänade pensioner 18,6 20,8 Kommunens skuld till TBAB 12,3 2,9 Utnyttjande av checkkredit 0,1 1,3 Övrigt 7,4 4,9 Summa 126,5 128,1



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 222 KS 2015/0008-903

Finansrapport för perioden 1 januari – 31 augusti 2015

Rapportering om finansiering och likviditetsförvaltning ska lämnas till

kommunfullmäktige varje tertial. Finansrapport per den 31 augusti 2015 har

upprättats, bilaga.




att lägga finansrapporten till handlingarna.

-1

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

5-år

90-dagar

Riksbanken

FINANSRAPPORT Maj-Augusti 2015 Samhällsekonomi Utvecklingen av världsekonomin är osäker och visar ingen tydlig färdriktning. USA-ekonomin har inte riktigt lyft även om arbetsmarknaden fortsätter att visa styrka. I Japan har första halvåret präglats av svag konsumtion och exportbesvikelser. Återhämtningen i eurozonen har fortsatt i måttlig takt utan att hämmas nämnvärt av greklandskrisen, samtidigt som den brittiska ekonomin tagit fart efter första kvartalets svaghet. Utvecklingen i tillväxtekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika m.fl.) har präglats av tilltagande osäkerhet. Den kinesiska börsnedgången i kombination med valutanedskrivningen skapar frågetecken kring stabiliteten i ekonomin samtidigt som fallande råvarupriser pressar många av utvecklingsekonomiernas valutor. Därtill kommer fördjupade ekonomiska och politiska krissymptom i länder som Brasilien, Ryssland och Ukraina. Tillväxten i svensk ekonomi har under första halvan av 2015 har i stort sett utvecklats i linje med förväntningarna. Prognosen för 2015 visar på en BNP-tillväxt på 3,0 procent. En gradvis starkare konjunktur i Europa och USA talar för att BNP fortsätter växa över genomsnittet även under 2016 och 2017då tillväxten väntas bli 2,8 respektive 2,5 procent. Sysselsättningen ökar i god takt även om arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Trevande internationell konjunktur håller tillbaka exporten och hushållens och företagens försiktiga agerande bidrar till att tillväxten inte blir tillräckligt hög för att arbetslösheten ska kunna pressas ned på ett mer tydligt sätt. Ränteutveckling Den amerikanska centralbanken (FED) beräknas påbörja räntehöjningar under slutet av 2015. Den svenska Riksbanken sänkte under 2012 och 2013 sin viktigaste styrränta, reporäntan, från 1,75 procent till 0,75 procent. Under 2014 har Riksbanken fortsatt att sänka reporäntan. I december togs beslut att sänka reporäntan till 0,0 procent. I februari 2015 beslutade Riksbanken om en sänkning till -0,10 procent. I mars sänkte Riksbanken med 0,15 procentenheter till -0,25 procent för att i juli sänka med ytterligare 0,10 procentenheter till -0,35 procent. Riksbanken beräknas inte påbörja räntehöjningar förrän en bra bit in på 2016. Det är första gången i historien som Riksbankens styrränta är negativ. De korta marknadsräntorna har sjunkit i takt med Riksbankens räntesänkningar och låg i slutet av augusti på -0,32 procent. Den femåriga swapräntan sjönk under 2014 och noterades i slutet av december 2014 till 0,65 procent. Den femåriga räntan har fortsatt att ligga kvar på en låg nivå under 2015 och noterades i slutet av augusti till 0,52 procent. I takt med att konjunkturutsikterna förbättras bör obligationsräntorna åter stiga men beräknas ändå ligga ändå kvar på en låg nivå under det närmaste året.

LIKVIDITET

Likviditetsutveckling 2015

Likvid ställning

Belopp tkr maj jun jul aug maj-aug

Ingående saldo 9 206 10 500 18 594 8 753 9 206

Inbetalningar 78 230 88 106 72 258 70 739 309 333

Utbetalningar -76 936 -80 012 -82 099 -69 575 -308 622

Utgående saldo 10 500 18 594 8 753 9 917 9 917

Placering av likviditet Löptid placeringar

Belopp tkr Belopp tkr

Likviditeten var placerad 31/8 2015

Placering Belopp Löptid Belopp Andel

Kassa och dagskassor 30 Dagslån 21 580 100,0%

Postgiro 0

Bank 9 887

Bank (del i koncernkonto) 11 663

Total 21 580 Total 21 580 100,0%

Placeringar maj-augusti 2015

Belopp tkr

Värdepapper Belopp Period Ränta

Dagslån (genomsnitt) 10 792 20150501-20150831 0,00%

Kommunens likviditet uppgick till 9,9 mkr per den 31 augusti. Likviditeten har ökat under perioden maj till augusti 2015 med 0,7 mkr. Likviditetsnivån har under perioden legat något under plan, vilket främst beror på högre utbetalningar för investeringar än enligt plan.

Tanums Bostäders andel av koncernkontot uppgick till 12,3 mkr. Tanums Hamnars andel av koncernkontot uppgick till -0,6 mkr. Kommunens likviditet inkl bolagens andel av koncernkontot uppgick därmed till 21,6 mkr.

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

45000

50000

IB jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Plan

Utfall

TANUMS KOMMUNFinansiell rapport per 2015-08-31

150831 150430 141231

Lån och derivat 1. LÅN kkr % kkr % kkr %

Handelsbanken 40 000 10 40 000 10 40 000 11

Kommuninvest 360 000 90 360 000 90 330 000 89

Summa lån 400 000 100 400 000 100 370 000 100

Antal kontrakt 15 15 14

2. DERIVAT

2.1. Swapar Disp. kkr Disp. kkr Disp. kkr

Nordea 0 2 st. 0 0

SEB 235 000 10 st. 235 000 235 000

Swedbank 100 000 5 st. 100 000 100 000

Summa swapar 335 000 335 000 335 000


% % %

Räntebindning 0-3 månader 65 000 16 65 000 16 35 000 9

Förfalloprofil 3-6 månader 0 0 0 0 0 0

6-12 månader 0 0 0 0 0 0

Summa inom ett år 65 000 16 65 000 16 35 000 9

1-2 år 0 0 0 0 0 0

2-3 år 0 0 0 0 0 0

3-4 år 10 000 3 10 000 3 10 000 3

4-5 år 20 000 5 0 0 0 0

5-6 år 75 000 19 20 000 5 20 000 5

6-7 år 75 000 19 120 000 30 120 000 32

7-8 år 50 000 13 80 000 20 30 000 8

8-9 år 25 000 6 25 000 6 50 000 14

9-10 år 80 000 20 80 000 20 105 000 28

Summa förfall 400 000 100 400 000 100 370 000 100

Ränta och löptider Genomsnittsränta (effektiv) 3,29 % 3,31 % 3,55 %

Räntebindning 5,90 år 6,20 år 7,03 år

Kapitalbindning 2,46 år 2,80 år 2,77 år

Räntebindning exkl. derivat 0,11 år 0,13 år 0,18 år

% % %

Kapitalbindning 0-3 månader 20 000 5 0 0 30 000 8

Förfalloprofil 3-6 månader 0 0 0 0 10 000 3

6-12 månader 60 000 15 60 000 15 20 000 5

Summa inom ett år 80 000 20 60 000 15 60 000 16

1-2 år 55 000 14 75 000 19 75 000 20

2-3 år 100 000 25 80 000 20 80 000 22

3-4 år 100 000 25 120 000 30 60 000 16

4-5 år 65 000 16 65 000 16 95 000 26

5-6 år 0 0 0 0 0 0

6-7 år 0 0 0 0 0 0

7-8 år 0 0 0 0 0 0

8-9 år 0 0 0 0 0 0

9-10 år 0 0 0 0 0 0

Summa förfall 400 000 100 400 000 100 370 000 100

AVSTÄMNING MOT FINANSPOLICY

Lån och derivat

Ränta och löptider

Kapitalbindning

Förfalloprofil

Den genomsnittliga räntebindningstiden

25% Högst inom 2-3 år

Maximalt 30% av skuldportföljen börförfalla inom ett och samma år

i skuldportföljen skall ej understiga

ränteterminer, FRA, Caps och Floors

1 år och ej överstiga 7 år

RänteswaparTillåtna instrument är ränteswapar,

5,90 år

KONCERNEN

FINANSRAPPORT MAJ-AUGUSTI 2015

LIKVIDITET

Likviditetsutveckling 2015

Likvid ställning

Belopp tkr maj jun jul aug maj-aug

Ingående saldo 24 875 22 929 31 176 22 253 24 875

Utgående saldo 22 929 31 176 22 253 21 592 21 592

Placering av likviditet Löptid placeringar

Belopp tkr Belopp tkr

Likviditeten var placerad 31/8 2015

Placering Belopp Löptid Belopp Andel

Kassa 41 Dagslån 21 592 100,0%

Postgiro 0

Bank 21 550

Total 21 592 Total 21 592 100,0%

Placeringar maj-augusti 2015

Belopp tkr

Värdepapper Belopp Period Ränta

Dagslån (genomsnitt) 23 318 20150501-20150831 0,00%

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

IB jan feb mars april maj juni juli aug

Utfall

Koncernens likviditet minskade under perioden maj till aug 2015 med 3,3 mkr. Kommunens likviditet ökade med 0,7 mkr. Tanums Hamnars AB likviditet minskade med 1,3 mkr och Tanums Bostäders likviditet minskade med 2,7 mkr.

Likviditeten uppgick till 21,6 mkr per den 31 augusti. Likviditeten har varit placerad på bank och kassa. Av koncernens likviditet uppgick kommunens andel till 9,9 mkr. THAB:s och TBAB:s andel uppgick till -0,6 respektive 12,3 mkr.

TANUMS KOMMUN MED BOLAGFinansiell rapport per 2015-08-31

150831 150430 141231

Lån och derivat 1. LÅN kkr % kkr % kkr %

Handelsbanken 110 000 16 110 000 16 110 000 17

Kommuninvest 575 000 84 575 000 84 485 000 75

SEB 0 0 0 0 50 000 8

Summa lån 685 000 100 685 000 100 645 000 100


2. DERIVAT

2.1. Swapar Disp. kkr Disp. kkr Disp. kkr

Nordea 15 000 3 st. 15 000 15 000

SEB 335 000 17 st. 335 000 335 000

Swedbank 215 000 11 st. 215 000 215 000

Summa swapar 565 000 565 000 565 000


% % %

Räntebindning 0-3 månader 120 000 18 120 000 18 80 000 12

Förfalloprofil 3-6 månader 0 0 0 0 0 0

6-12 månader 0 0 0 0 0 0

Summa inom ett år 120 000 18 120 000 18 80 000 12

1-2 år 0 0 0 0 0 0

2-3 år 0 0 0 0 0 0

3-4 år 25 000 4 25 000 4 25 000 4

4-5 år 35 000 5 0 0 0 0

5-6 år 125 000 18 35 000 5 35 000 5

6-7 år 130 000 19 215 000 31 215 000 33

7-8 år 50 000 7 90 000 13 40 000 6

8-9 år 40 000 6 40 000 6 50 000 8

9-10 år 160 000 23 160 000 23 200 000 31

Summa förfall 685 000 100 685 000 100 645 000 100

Ränta och löptider Genomsnittsränta (effektiv) 3,24 % 3,24 % 3,46 %

Räntebindning 5,81 år 6,09 år 6,78 år

Kapitalbindning 2,35 år 2,69 år 2,66 år

Räntebindning exkl. derivat 0,12 år 0,12 år 0,17 år

% % %

Kapitalbindning 0-3 månader 50 000 7 0 0 60 000 9

Förfalloprofil 3-6 månader 0 0 0 0 30 000 5

6-12 månader 60 000 9 90 000 13 50 000 8

Summa inom ett år 110 000 16 90 000 13 140 000 22

1-2 år 180 000 26 200 000 29 120 000 19

2-3 år 120 000 18 80 000 12 100 000 16

3-4 år 210 000 31 250 000 36 120 000 19

4-5 år 65 000 9 65 000 9 165 000 26

5-6 år 0 0 0 0 0 0

6-7 år 0 0 0 0 0 0

7-8 år 0 0 0 0 0 0

8-9 år 0 0 0 0 0 0

9-10 år 0 0 0 0 0 0

Summa förfall 685 000 100 685 000 100 645 000 100

AVSTÄMNING MOT FINANSPOLICY

Lån och derivat

Ränta och löptider

Kapitalbindning

Förfalloprofil

RänteswaparTillåtna instrument är ränteswapar,

5,81 år

Den genomsnittliga räntebindningstiden

31% Högst inom 3-4 år

Maximalt 30% av skuldportföljen börförfalla inom ett och samma år

ränteterminer, FRA, Caps och Floors

i skuldportföljen skall ej understiga

1 år och ej överstiga 7 år



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 223 KS 2015/0012-923

Budgetuppföljning för kommunstyrelsens verksamhetsområde per den 31

augusti 2015

Föreligger budgetuppföljning för kommunstyrelsens verksamhetsområde per den 31

augusti 2015, bilaga.

Beslut


att lägga budgetuppföljningsrapporten till handlingarna.

EKONOMI- OCH VERKSAMHETSUPPFÖLJNING FÖR JANUARI-AUGUSTI 2015 AVSEENDE KOMMUNSTYRELENS VERKSAHETSOMRÅDE Ekonomi Kommunstyrelsen har beslutat att ianspråkta cirka 5 400 tkr ur sitt balanserade överskott. Kommunen budgeterade under åren 2012-2014 totalt 6 000 tkr för utbyggnad av bredband, varav merparten avsåg bidrag till fiberföreningar. Till och med 2014 hade cirka 2 500 tkr av anslaget betalats ut. Under 2015 beräknas ytterligare 2 500 betalas ut vilket kommer att belasta 2015 års resultat. Resterande del av dispositionen avsåg i huvudsak projektmedel för översiktsplanering och ”Skräddö rastplats”. Kommunstyrelsen beräknas göra ett underskott på 3 800 tkr per den 31 december. Verksamhet Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Tanums kommun. Förutom översiktsplanen pågår arbete med ett 60-tal olika detaljplaner. Planer som skapar möjlighet till nya bostäder och verksamhetsmark prioriteras. Den sista etappen av motorvägen genom Bohuslän öppnades i juli 2015. Utbyggnaden av bredband i kommunen pågår och sker främst genom fiberföreningar Kommunen beslutade om en ny personalpolicy under 2014. Implementering av policyn pågår. I det personalstrategiska arbetet prioriteras frågor kring ledarskap och hälsa. Ett ledarutvecklingsprogram med totalt åta deltagare från Tanum och Sotenäs har genomförts under första halvåret 2015. I maj genomfördes en särskild chefsdag för kommunens samtliga chefer. Rehabiliteringen utvecklas i samarbete med företagshälsovården med bland annat förbättrade tidiga insatser och ett program för fysisk träning i samarbete med företagshälsovården och ett gym. Införande av systemstöd för hantering av arbetsskador och tillbud skett. Kommunen har allt svårare att rekrytera chefer och vissa specialistfunktioner. Ett arbete att stärka kompetensförsörjningen har påbörjats. Rekrytering av ny räddningschef och ny VD till Tanums Hamnar AB har genomförts. Med anledning av den nya mandatperioden genomförs omfattande politikerutbildningar. Utfallet av löneöversynen resulterade i ökade löner på cirka 3,1 procent. Ett arbete att omarbeta kommunens lönepolicy har påbörjats. För att förbättra tillgänglighet och service till företag och kommuninvånare har kommunen beslutat att inrätta ett kundcenter. Kundcentrat öppnade i januari 2015. Kundcentrat är också utsedd av Tanums Turist att vara turistbyrå i Tanumshede. E-tjänster kommer att införas successivt under 2015. Innan årsskiftet ska samtliga förvaltningar ha minst två E-tjänster i drift. Språk och tillgänglig på tanum.se förbättras kontinuerligt. Arbete med digitalisering av sammanträdes- och ärendehantering pågår. Krisledningsplanerna är under omarbetning och risk- och sårbarhetsanalysen kommer ses över under hösten. Dessutom pågår en översyn av samtliga nämnders reglementen. Samarbetet med Uddevalla kommun om konsumentvägledning fungerar väl. Majoriteten av ärendena rör hemelektronik och fordon. Den största delen av kontakterna sker via telefon I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i kommunerna får Tanum bättre betyg inom de flesta mätområdena. I rankingen som baseras på mätningarna klättar Tanum från plats 241 till plats 228. I samband med att Ostindiefararen besökte Grebbestad i juni anordnades en företagarträff ombord på fartyget.

I kvalitetsmätningen, Kvalitet i korthet får kommunen bra betyg inom kommunens prioriterade verksamhetsområden skola och omsorg, dock är kostnadsnivån fortsatt hög. Det vindkraftverk som Tanums kommun byggt tillsammans med Rambo AB och Tanums Bostäder AB togs i drift i februari. Räddningstjänsten har under perioden januari-augusti haft 245 stycken utryckningar jämfört med 304 stycken samma period 2014. Av dessa larm är tolv förstärkning till annan räddningstjänst samt 13 insatsledarlarm till annan räddningstjänst. Förbyggande verksamheten redovisar 58 genomförda tillsyner. Sjukfrånvaron vid kommunstyrelsens förvaltningar inklusive räddningstjänsten uppgick till 3,6 procent för årets sex första månader. Under motsvarande period 2014 sjukfrånvaron till 6,5 procent. Prognos Kommunstyrelsen beräknas göra ett underskott på -3 800 tkr per den 31 december 2015.

Kommunstyrelsenaug juni april feb

Kommunfullmäktige 0 0 0

Kommunstyrelsen -100 -100 -100 0

Kommunkansliet 50 0 0 0

Ekonomikontoret 0 0 0 0

Personalkontoret 100 100 100 0

Valnämnden 0 0 0 0

Övrigt 100 0 0 0

Kommunledning 150 0 0 0

Tryckeri 0 0 0 0

IT -200 0 0 0

Kundcenter 0 0 0 0

Bilenheten 100 0 0 0

Övrigt 0 0 0 0

Service -100 0 0 0

Kollektivtrafik 0 0 0 0

Räddningstjänst 200 0 0 0

Näringsliv 0 0 0 0

Försäkringar 0 0 0 0

Personalåtgärder 0 0 0 0

Lokaler -200 -200 -200 -200

Översiktsplanering mm 600 600 0 0

Fastighetsskatt 0 0 0 0

Bidrag/medlemsavgifter 0 0 0 0

Totalförsvar 0 0 0 0

Information 0 0 0 0

Bredband 1 000 1 000 -2 500 -2 500

Övrigt 0 0 0 0

Gemensam verksamhet 1 400 1 400 -2 700 -2 700

Hamnverksamhet 0 0 0 0

Turismverksamhet -100 0 0 0

Total 1 550 1 400 -2 700 -2 700

Disposition överskott -5 379 -5 379

Resultat/Prognos -3 829 -3 979 -2 700 -2 700

EU-projekt mm 0 0 0 0



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 224 KS 2015/0313-903

Behörighet att teckna kommunens bank- och plusgirokonto

Kommunstyrelsen beslutade den 3 juni 2015, § 151, att medge Ulla Dahlberg,

Marina Robertsson, Viktoria Dahlborg eller Angelica Isaksson med kontrasignation

av någon av Ulf Ericsson, Joakim Ottosson, Sofia Tuväng eller Egil Glimmer, rätt att

teckna kommunens bankkonto, bankgiro och plusgiro, samt att kommunstyrelsens

beslut från den 28 maj 2014, § 114 därmed upphör att gälla.

Beslut


att medge Sandra Morin, Ulla Dahlberg eller Marina Robertsson, med

kontrasignation av någon av Ulf Ericsson, Joakim Ottosson, Sofia Waldner eller Egil

Glimmer, rätt att teckna kommunens bankkonto, bankgiro och plusgiro, samt

att kommunstyrelsens beslut från den 3 juni 2015, § 151, härigenom upphör att gälla



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 225 KS 2015/0058-330

Ansökan om kommunal borgen för byggande av små hyresrätter –

Hogslätts Vänboende Kooperativa Hyresrättsförening

Hogslätts Vänboende kooperativ hyresgästförening ansöker om kommunal borgen

med sju mkr med en amorteringstid om 30 år för att bygga tolv hyreslägenheter i

Gerlesborg. Den planerade byggnaden är en radhuslänga med lägenheter, 35 -55

kvadratmeter med loft, avsedd för människor i alla åldrar.

Hogslätts Vänboende Kooperativ Hyresrättsförening bildades i september 2014 med

syfte att åstadkomma små spekulationsfria hyresbostäder till rimlig kostnad. I

december 2014 köpte föreningen av Tanums kommun ett markområde på ca 5000

kvadratmeter i Gerlesborg, mitt emot Hogslätts äldreboende. Tomten avstyckades

och fick fastighetsbeteckning Hogslätt 1:33. Byggandet regleras av en detaljplan från

1992.

Konstituerandet av den kooperativa hyresrättsföreningen är ett resultat av arbetet i

den ideella vänboföreningen Kvarten i Gerlesborg, som bildades i februari 2013 med

syfte att ”skapa nya bostäder nära Gerlesborg till rimliga kostnader för

vårdbehövande äldre, korttidsboende yngre och alla andra som vill bo enkelt och i

gemenskap med grannar, nära naturen, Gerlesborgsskolan och KKV”. Som svar på

ett medborgarförslag i januari 2014 erbjöds föreningen att köpa den aktuella marken i

Hogslätt, Gerlesborg. För att genomföra köpet och bygget bildades den ekonomiska

föreningen, Hogslätts Vänboende Kooperativ Hyresrättsförening. Den ideella

föreningen Kvarten har 57 medlemmar, varav 23 också är medlemmar i den

kooperativa hyresrättsföreningen.

Avsikten är att föreningen ska äga och förvalta huset och hyra ut lägenheterna till

medlemmarna. Denna modell kallas kooperativ hyresrätt enligt ägarmodellen och

finns reglerad av regeringen. Den innebär att hyresgästen betalar en upplåtelseavgift,

som återfås vid avflyttning till samma belopp. Boendeformen innebär också att

hyresgästen deltar i husets förvaltning och skötsel.

Ekonomikontorets yttrande

Den som tecknar borgen ansvarar tillsammans med kredittagaren för dennes

förpliktelser gentemot kreditgivaren. Borgensmannen kan alltså direkt krävas på

betalning av kredittagarens förpliktelser (även oavsett om eventuell

intressegemenskap mellan Borgensmannen och kredittagaren skulle upphöra).

Borgensmannen kan alltid kräva kredittagaren på det belopp som Borgensmannen

fått betala på grund av borgensförbindelsen.

Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 225 KS 2015/0058-330

Tanums kommun har i princip endast lämnat borgen till de bolag som är helägda av

kommunen. Kommunen har varit mycket restriktiv med att bevilja borgen för andra

än de helägda egna bolagen.

I de kommunala bolagen har kommunen en möjlighet till styrning och insyn i

verksamheten som ofta saknas i andra fall.

När externa parter som kreditinstitut och andra aktörer bedömer en kommuns

ekonomiska ställning och kreditvärdighet inkluderas i regel borgensåtaganden

tillsammans de egna lånen som kommunen har. Därför bör kommunen se över

behovet av att ha en policy för kommunal borgen.

Kommunstyrelsens överläggning

Louise Thunström (S) och Siv Bergström (MP) yrkar på att ge ekonomiavdelningen i

uppdrag att ta fram underlag och förutsättning för att bevilja kommunal borgen.

Lennart Larson (M) och Clas-Åke Sörkvist (C) yrkar på bifall till

beredningsförslaget.

Ordförande frågar på Lennart Larson och Clas-Åke Sörkvists bifallsyrkande och

Louise Thunström och Siv Bergströms ändringsyrkande var för sig och finner att

kommunstyrelsen beslutar enligt beredningsförslaget.

Beslut


att kommunen är positivt inställd till att det byggs små hyresrätter enligt det förslag

som Hogslätts Vänboende kooperativa hyresrättsförening redovisar,

att kommunen genom försäljning av lämplig mark skapat förutsättning för projektets

genomförande, och

att avslå begäran om kommunal borgen för projektet.

Jäv

Gunilla Eitrem (V) anmäler jäv och deltar inte i överläggning och beslut i ärendet.

Reservation

Socialdemokraterna i kommunstyrelsen reserverar sig skriftligen mot beslutet,

bilaga.

Siv Bergström (MP) reserverar sig muntligen till förmån för eget förslag.

Reservation angående beslut KS 2015/0058-330, Ansökan om kommunal borgen för

byggande av små hyresrätter.

Vi reserverar oss mot kommunstyrelsens beslut att säga nej till kommunal borgen för

byggande av små hyresrätter.

Vi anser att ett gott motiv för att stödja Hogslätts vänboende är att det skulle bidra med att

täcka en del av behovet av små och billiga lägenheter. Dessutom har Tanums kommun i sin

bostadsstadsförsörjningsstrategi som målsättning att produktion av mindre lägenheter för

yngre och äldre personer skall uppmuntras.

Bostadsmarknaden har blivit en arena för rika. Unga, äldre och människor med lägre

inkomster har allt svårare att få bostad i attraktiva lägen. Dessutom har små kommuner allt

svårare att bygga hyresrätter.

Vi ser den kooperativa hyresrätten som ett spännande nytänk i vår kommun. Det vågar vi

satsa på!

För socialdemokraterna i Tanum

Louise Thunström



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 226 KS 2015/0488-903

Policy för kommunal borgen

Det har framkommit att det finns behov för en policy för kommunal borgen.

Beslut


att uppdra åt kommunchefen att ta fram förslag till policy för kommunal borgen.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 227 KS 2013/0437-314

Detaljplan för del av Fjällbacka 163:1 m fl., Kajen, Norra Hamngatan

Fjällbacka

Tanums kommun har tagit initiativ att upprätta en detaljplan för del av Fjällbacka

163:1 med flera, Kajen, Norra Hamngatan Fjällbacka. Syftet med detaljplanen är att

möjliggöra en utveckling av området till ett nytt besöksmål med huvudsaklig

inriktning mot handel, havsanknuten verksamhet och turism. Ett planprogram har

varit föremål för samråd under hösten 2013 fram till den 7 november 2013.

Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 26 maj 2014 att dela planen i tre delar;

”Kajen och Badis”, ”Kvarnberget” samt ”Betongpiren och Richters”. Samtliga tre

detaljplaner (efter delningen) är prioriterade i kommuns planarbete.

Infrastrukturåtgärder mm innebär att det är önskvärt att planerna hanteras samordnat.

Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 22 april 2015, att förorda att

sjömack och serviceanläggning för sopor och latrin placeras vid norra betongpiren,

att inte genomföra en arkitekttävling för planområdet, att planområde C,

Kvarnberget, ska prioriteras för att bidra till finansiering av genomförandefrågor i

området.

I arbetet med att ta fram samrådshandling för detaljplanen behöver kommunstyrelsen

ta principiell ställning till bland annat nedanstående frågeställningar:

Vilka byggrätter som ska placerats på kajen och planbestämmelser för dessa

byggrätter

Parkeringsfrågor

Byggrätten för ”Nya Badis” planeras bli större än befintlig byggnad - hur stor

byggrätt ska medges

Exploatören önskar utöka byggprojektet för Badis med intilliggande fastighet

inom planområdet

Ärendet hanterades vid plangruppens sammanträde den 9 september 2015.

Plangruppen bedömer att frågorna ska diskuteras i partigrupperna innan ärendet lyfts

till kommunstyrelsen för beslut.

Kommunstyrelsens överläggning

Karl-Erik Hansson (C), Roger Wallentin (C), Paul Carlsson (FP) och Lennart Larson

(M) yrkar bifall till beredningsförslaget

Clas-Åke Sörkvist (C) yrkar på att den kommunala marken öster om norra

hamngatan/kajen inte ska upplåtas till projektet ”badis” innan exploateringsavtalet är

undertecknat.

Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 227 KS 2013/0437-314

Ajournering begärs och genomförs.

Efter återupptagen överläggning frågar ordförande på framlagda yrkanden var för sig

och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt beredningsförslaget.

Omröstning

Omröstning begärd och ska verkställas. Kommunstyrelsen godkänner följande

beslutsgång.

Ja- röst för Clas-Åke Sörkvist förslag

Nej- röst för avslag till avslag till Clas-Åke Sörkvists förslag

Med 2 ja-röster och 9 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att bifalla

beredningsförslaget

Beslut


att byggrätter skapas på kajen för bland annat sjöbodar, service och handel,

att ställa sig positiv till att mark i centrala Fjällbacka frigörs för andra ändamål än

parkering och att behovet av parkeringsplatser tillgodoses bland annat genom

infartsparkeringar,

att en utökning av byggrätten för ”Nya Badis” inarbetas i förslaget till detaljplan,

att ställa sig positiv till att ”Nya Badis” ges möjlighet utökas norrut

att uppdra åt ekonomi- och utvecklingsavdelningen att påbörja arbetet med att

upprätta ett exploateringsavtal.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 228 KS 2015/0461-835

Maritim utvecklingsarena Bohuslän

Bakgrund

Havet och dess resurser bidrar till många olika näringar och har varit och är viktig

inkomstkälla i Bohuslän. Göteborg och Bohuslän har en lång marin och maritim

forskningstradition, akademierna och forskningsinstituten utgör en stark kunskapsbas

för tillväxt, likaså har flera offentliga myndigheter med ansvar för havsfrågor sina

huvudkontor i Västsverige.

Kommunerna i Norra Bohuslän samarbetar sedan ett antal år tillbaka inom Tillväxt

Norra Bohuslän (TNB) kring att ta fram en Blå översiktsplan och en Maritim

näringslivsstrategi. Arbetet inom TNB hakar i nationella och regionala strategier

(VG-regionens egna maritima strategi) samt satsningen på det Maritima klustret, som

är ett etablerat partnerskap mellan VGR, Göteborgs Universitet, Chalmers tekniska

högskola, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, SSPA, Hav-myndigheten samt

LST i Västra Götaland.

För att identifiera forskningens och näringslivets önskemål och behov av

tillväxtfrämjande aktiviteter har maritima klustret, TNB samt Business Region

Göteborg genomfört förstudier som finansierats av VGR. Den maritima

näringslivsstrategin, samarbetet inom maritima klustersatsningen och resultaten av

förprojekten som identifierat forskningens och näringslivets önskemål och behov

ligger till grund för denna ansökan om medel för att skapa en Maritim

utvecklingsarena i Bohuslän, med fokus på marina livsmedel, maritim turism och

marin bioteknik.

Projektansökan

Projektet ”Maritim Utvecklingsarena Bohuslän” syftar till att skapa en innovativ och

kreativ arena där företag, forskare och offentliga organisationer driver gemensamt

maritimt utvecklingsarbete som ger ny kunskap, stärker företagens konkurrenskraft

och bidrar till hållbar tillväxt i Bohuslän.

Projektets övergripande mål är att göra Bohuslän till en unik och attraktiv miljö för

utveckling av hållbara maritima innovationer och tillväxtföretag med internationell

konkurrenskraft.

Projektägare och samverkanspartners

Tanums kommun kommer att som representant för ”Tillväxt Norra Bohuslän” vara

projektägare. Samverkanspartners är bland annan Göteborgs Universitet, Chalmers

Tekniska högskola, SP (Statens Tekniska Forskningsinstitut), Strömstad kommun,

Lysekils kommun, Sotenäs kommun och Rena Hav AB.

Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 228 KS 2015/0461-835

Personalresurser

Projektledare, ekonom, kommunikatör, två lotsar anställs av Tanums kommun.

Ämnesexperter, konceptutvecklare anställs av övriga i partnerskapet. Externa tjänster

upphandlas av Tanums kommun

Ekonomi och finansiering

Projektets totalkostnad beräknas till cirka 34 mkr. Av totalkostnaden beräknas cirka

2,8 mkr finansieras genom insatt tid mm i projektet. Resterande cirka 31 mkr

finansieras till cirka 40 procent av Europeiska regionala utvecklingsfonden och till

cirka 60 procent av Västra Götalandsregionen. Tanums del av finansieringen sker

genom kontantinsats med 260 tkr.

Tidplan

Ansökan lämnas in 15 september 2015. Beslut från Tillväxtverket i december 2015

Projektstart beräknas starta den 1 mars 2016 och pågå till och med 30 juni 2019.

Beslut


att godkänna Tanums kommuns deltagande i projektet under förutsättning att övriga

samverkansparter fattar positivt beslut och

att godkänna att Tanums kommun är projektägare för projektet



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 229 KS 2015/0153-187

Svar på medborgarförslag om djurskyddskrav i den offentliga

upphandlingen

Eva Enderlein, Bullaren, inkom den 25 februari 2015 med medborgarförslag om

djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen.

Förslagsställaren vill att kommunen ska gå i bräschen och ställa krav på de

mejeriprodukter som köps in. Dessa måste komma från kor som hålls enligt den

svenska djurskyddslagens standarder och har tillgång till utevistelse.

Kommunfullmäktige beslutade den 16 mars 2015, § 24 att översända

medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut.

Kommunstyrelsen beslutade den 22 april 2015, § 119 att översända

medborgarförslaget till ekonomi- och utvecklingsavdelningen för beredning och

förslag till beslut, och att förslag till svar redovisas på kommunstyrelsens senast den

26 augusti 2015.

Medborgarförslaget innebär att Tanums kommun ska ställa upp djurskyddskrav i de

upphandlingar av mejeriprodukter som kommunen genomför. Enligt förslaget ska

kommunen ställa krav på att korna hålls enligt den svenska djurskyddslagstiftningen

och har tillgång till utevistelse.

Sammanfattning

Tanums kommun kan ställa upp djurskyddskrav i upphandlingar av mejeriprodukter.

Kommunen kan emellertid inte ställa upp krav på att leverantörerna ska följa svensk

djurskyddslagstiftning eftersom det är diskriminerande mot utländska leverantörer.

Kraven måste vara objektivt utformade, motiverade av djurskyddsskäl och vara

möjliga för kommunen att kontrollera under avtalstiden. Att uppställa djurskyddskrav

kan emellertid innebära en ökad risk för överprövning och att upphandlingen får

göras om.

Krav på svensk djurskyddslagstiftning

Det är inte tillåtet att ställa krav på att leverantörer ska följa svensk

djurskyddslagstiftning eftersom detta skulle vara diskriminerande mot utländska

leverantörer. Det finns däremot inget som hindrar upphandlande myndigheter från att

ställa högre djurskyddskrav i upphandlingar än vad som följer av EU-rätten, så länge

principerna om bland annat proportionalitet och likabehandling följs. Kommunen kan

därför välja ut vissa centrala delar av djurskyddslagstiftningen och ställa krav på

dessa utan hänvisning till själva lagstiftningen. Kraven måste vara objektivt

utformade och kunna motiveras med hänsyn till djurskyddsskäl.

Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 229 KS 2015/0153-187

Kontrollmöjligheter

Upphandlande myndighet måste ha en möjlighet att kontrollera att de i

upphandlingen uppställda kraven efterföljs under avtalstiden. Kommunen måste

därför kunna kontrollera att korna faktiskt vistas ute enligt kravet om kommunen

ställt krav på t.ex. utevistelse för kor. Det räcker inte att leverantören intygar att

kravet följs. Det är därför viktigt att i avtalet säkerställa att kommunen har rätt till

kontroll genom t.ex. egna inspektioner, stickprover och kontakt med

underleverantörer.

Risker

Djurskyddskrav i offentlig upphandling har behandlats i svensk rättspraxis, se

Kammarrätten i Stockholm mål 2841-11 och Kammarrätten i Sundsvall mål 2091-11.

Det är klart att upphandlande myndigheter får ställa mer långtgående krav än EU-

rätten så länge kraven är proportionerliga och kan kontrolleras. Det är däremot inte

klart hur långtgående kraven får vara för att vara proportionerliga och vad som är

tillräckliga kontrollmöjligheter. Kommunen riskerar därför att en domstol vid

eventuell överprövning anser att kraven inte är tillåtna och att upphandlingen därför

ska göras om. Det finns också en ökad risk för att anbudsgivare ansöker om

överprövning om upphandlingen innehåller djurskyddskrav eftersom det är oklart hur

långtgående krav som är tillåtna.

I bilaga 1 ges exempel på djurskyddskrav som skulle kunna vara möjliga att ställa.

Bilaga 1

Nedan följer förslag på möjliga kravformuleringar. Bedömningen är att dessa krav är

proportionerliga. Det finns emellertid en risk att en domstol vid en eventuell

överprövning skulle göra en annan bedömning. Notera också att det är viktigt att

utöver kraven ta in effektiva kontrollmekanismer i avtalet.

Stall

Leverantörer med stall som togs i bruk efter 10 maj 2010 ska hålla djuren i lösdrift.

Leverantörer med stallar som togs i bruk innan 10 maj 2010 får emellertid hålla

djuren bundna. Det ska då finnas en båsavskiljare mellan minst vartannat djur.

Kalvar får inte hållas bundna i något av fallen.

Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte systemet

för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien.

Bete

Djur ska hållas på bete eller ges tillfälle att vistas ute under en sammanhängande

tidsperiod som infaller under perioden 1 maj-15 oktober. Den sammanhängande

tidsperioden ska vara under så lång tidsperiod som klimatet och årstiden tillåter

beroende på leverantörens geografiska hemvist, dock minst två månader. Djur ska

anses hållna på bete om de varje dygn kommer ut på bete och har tillgång till

betesmarken under minst sex timmar. Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 229 KS 2015/0153-187

Djur får under betesperiod hållas inne hela dygn eller delar av dygn i följande fall:

om det är nödvändigt för att skydda djuren eller marken från skador vid onormala

väderleksförhållanden, om det är nödvändigt för att skydda djur mot allvarliga

insektsangrepp, om det finns en omedelbar fara för rovdjursangrepp som rimligen

inte kan undanröjas på annat sätt, om djuren är anmälda för slakt och ska slaktas före

den 15 juni, kvigor för seminering under högst 30 dygn, förutsatt att betesperiodens

sammanlagda längd minst motsvarar den tid som framgår ovan, eller om djuren

måste skötas, vårdas eller behandlas på ett sätt som inte är lämpligt utomhus.

Om djur hålls inne hela dygn i enlighet med någon av ovanstående punkter ska

leverantören journalföra detta. Djurbeläggningen på betesmarken får inte vara högre

än att ett växttäcke bibehålls på minst 80 procent av arealen i den aktuella

betesfållan. När djur hålls på bete får djurets rörelsefrihet inte begränsas genom att en

tyngd eller annat hindrande föremål fästs vid djuret. Rörelsefriheten får inte heller

begränsas genom att olika delar av djurets kropp binds samman eller genom att djuret

binds samman med ett annat djur.

Veterinärvård m.m.

Om ett djur är sjukt, skadat eller på annat sätt genom sitt beteende visar tecken på

ohälsa, ska djuret snarast ges nödvändig vård, vid behov av veterinär, om inte

sjukdomen eller skadan är så svår att djuret måste avlivas omedelbart.

En veterinär eller någon annan som tillhör djurhälsopersonalen enligt lagen

(2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, eller motsvarande

bestämmelser i annat EU-land, ska anlitas om någon av följande åtgärder behöver

vidtas: operativa ingrepp på eller injektioner till djur, annan behandling i syfte att

förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada hos ett djur, om behandlingen

kan orsaka lidande som inte är obetydligt, eller behandling under allmän bedövning

eller under lokal bedövning genom injektion. Ovanstående gäller inte brådskande

åtgärder som vidtas i syfte att rädda djurets liv eller att lindra dess lidande. Djur får

inte tillföras hormoner eller andra ämnen, såsom antibiotika, i annat syfte än att

förebygga, påvisa, bota eller lindra sjukdom eller sjukdomssymtom.

Beslut


att tacka för medborgarförslaget,

att vi ska ha högt ställda djurskyddskrav vid våra upphandlingar, och

att medborgarförslaget därmed är besvarat



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 230 KS 2014/0051-940

Svar på medborgarförslag om att Tanum ska ansöka om att bli en

Fairtrade City

Marianne Andreasson har den 13 januari 2014 inkommit med medborgar-förslag

angående att Tanum kommun ska ansöka om att bli en Fairtrade City.

Förslagsställaren föreslår att kommunfullmäktige antar utmaningen att uppfylla

kriterierna för att bli diplomerad som en Fairtrade City.

Kommunstyrelsen beslutar den 9 april 2014, § 90, att uppdra åt kommun-

styrelsens stab att bereda medborgarförslaget. Fairtrade Sverige lanserade 2006

konceptet Fairtrade City. Diplomeringen har funnits sedan 2001 i Storbritannien

och idag finns det över 1500 Fairtrade City-diplomerade kommuner världen

över. I Sverige finns det 63 Fairtrade kommuner/städer.

Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis

handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

till kriterier som rör rättvis handels-krav i offentlig upphandling, ett aktivt

informationsarbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butik, på

serveringsställen och på arbetsplatser.

För att nå en diplomering ska en kommun uppfylla följande kriterier:

Kommunen skall kunna erbjuda Fairtrade-märkta produkter eller

motsvarande* inom kommunens avtal och anta en målsättning och

handlingsplan för den offentliga etiska konsumtionen.

En styrgrupp ska från kommunen sättas samman representerad av aktörer

från hela närsamhället, t.ex. näringsliv, handeln, frivilligorganisationer och

politiker

Beroende på kommunens invånarantal, ska dagligvaruhandeln samt stadens

caféer och restauranger kunna erbjuda ett visst sortiment av Fairtrade-märkta

produkter

Ett visst antal lokala arbetsplatser ska servera Fairtrade-märkta produkter

Styrgruppens främsta uppdrag är att arbeta aktivt med lokalt

informationsarbete om rättvis handel, etisk konsumtion och upphandling

Tidigare beslut

Kommunstyrelsen beslutade den 4 november 2014, § 264 att återremittera

ärendet till näringslivsgruppen för ytterligare beredning.

En översiktlig kartläggning visar att ett antal butiker, kaféer och restauranger i

Tanum har Fairtradeprodukter i sitt sortiment eller använder Fairtradeprodukter i

verksamheten.

Forts.

http://fairtrade.se/wp-content/uploads/2012/07/2013_Kriterium1_webb.jpg














____________________________________________________________________________________________________________


KS § 230 KS 2014/0051-940

Tanums kommun köper och använder till viss del ekologiska livsmedel i

kostverksamheten. Andelen ekologiska och kravgodkända uppgick under 2014

till 37 procent. Kommunen köper även en del Fairtradeprodukter, främst kaffe

och bananer.




att bifalla medborgarförslaget och

att uppdra åt ekonomi- och utvecklingsavdelningen att arbeta vidare med frågan.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 231 KS 2014/0372-232

Svar på motioner om bostäder i Bullaren

Bullarens Centeravdelning har genom Kajsa Mattsson, Roger Wallentin, Astrid

Helgesson och Rune Hermansson inkommit med motion om bostäder i Bullaren den

2 juni 2014.

Bullarens Centeravdelning har genomfört en enkät där man undersökte intresset för

lägenheter i Bullaren.

Med hänvisning till resultatet av enkäten vill motionärerna:

att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att uppdra åt TBAB att

göra en djupare analys om intresset för lediga lägenheter i Bullaren och

att om det visar sig att tillräckligt många intressenter finns uppmana TBAB att

uppföra ytterligare lägenheter i Bullaren.

Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2014, § 86, att överlämna motionen till

kommunstyrelsen för beredning.

Kommunstyrelsen beslutade den 27 augusti 2015, § 205, att överlämna motionen till

Tanums Bostäder AB för beredning och förslag till beslut.

Styrelsen för Tanums Bostäder AB behandlade ärendet vid mötet den 15 juni 2015.

Styrelsen konstaterar att det av genomförd enkätundersökning framgår att ett visst

intresse finns för lägenheter i Bullaren. Dock kan konstateras att en av de

uthyrningsbara lägenheterna i Östad, har varit outhyrd sedan februari 2015. Styrelsen

är av uppfattningen att en enkätundersökning enbart i sig självt, inte kan anses utgöra

ett statistiskt underlag som motiverar ett beslut om byggnation av lägenheter.

Med anledning av att Tanums Bostäder kommer att påbörja byggnation av lägenheter

i Tanumshede under hösten 2015, så är styrelsen av den uppfattningen att ett

igångsättande av ytterligare bostadsprojekt inte kan anses realistiskt i dagsläget,

varken ekonomiskt eller personalresursmässigt. Styrelsen beslutade att ge VD och

ordförande i uppdrag att till kommande styrelsemöte redovisa förslag på

handlingsplan för de byggklara tomterna i Östad.

Vid styrelsemötet den 15 september 2015 beslutades att TBAB för närvarande inte

själva har möjlighet att bygga lägenheter på de byggklara tomterna i Östad. Dock

kommer VD och ordförande att arbeta vidare med ett annat alternativ, för att på så

sätt försöka få till stånd en byggnation av nya lägenheter i Östad.

Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 231 KS 2014/0372-232

Tanums Bostäder AB har i sitt yttrande om motionen angett att man för närvarande

inte har ekonomiska eller personalmässiga resurser att starta ytterligare

bostadsprojekt. Bolaget kommer att undersöka olika möjligheter för byggnation av

lägenheter sker på de byggklara tomter som bolaget förfogar över.

Tanums Bostäder AB är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag enligt lagen

om allmännyttiga bostadsaktiebolag. Lagstiftningen anger bland att bolaget ska

drivas enligt affärsmässiga principer vilket även anges i den bolagsordning och de

ägardirektiv som kommunfullmäktige antagit för bolaget. I ägardirektiven anges

också att bolagets verksamhet ska bedrivas så att en långsiktig värdetillväxt av

fastighetskapitalet i bolaget tryggas. Avkastningen på fastighetskapitalet ska vara

affärsmässig och långsiktigt i nivå med jämförbara bostadsföretag.

De investeringar som bolaget beslutar om ska vara affärsmässigt grundade och ge en

tillräcklig avkastning för att uppfylla intentioner i lagstiftning, bolagsordning och

ägardirektiv.




att kommunfullmäktige konstaterar att Tanums Bostäder AB genomfört den enkät

som motionärerna efterfrågat,

att Tanums Bostäder AB inte har ekonomiska eller personalmässiga resurser att

starta ytterligare bostadsprojekt. Bolaget kommer att undersöka olika möjligheter för

byggnation av lägenheter sker på de byggklara tomter som bolaget förfogar över, och

att motionen därmed är besvarad.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 232 KS 2015/0069-900

Plangruppens arbetsordning och uppdrag

En ny arbetsordning för plangruppen är framtagen, bilaga.

Plangruppen diskuterade ärendet vid sitt sammanträde den 9 september 2015,

plangruppen ställer sig bakom framtaget förslag till ny arbetsordning.

Beslut


att godkänna ny arbetsordning för plangruppen

Kommunkansliet

Ida Aronsson Hammar

Datum

2015-09-30

Vår referens

______________________________________________________________________________________________________________________

457 81 Tanumshede Besöksadress: Kommunhuset Tfn 0525-180 00 vx Fax 0525-183 00 Pg 8 24 20-1 Bg 429-8634 Org nr 212000-1348

Arbetsordning för plangruppen

Syfte med plangruppen

Syftet med plangruppen är att samordna de olika kommunala verksamheternas syn gällande den

fysiska planeringen för att få en helhetssyn i kommunen.

Uppdrag

föra övergripande diskussioner om utveckling av boende- och verksamhetsområden i

kommunen

diskutera underlag för kommunstyrelsens beställning av detaljplaner

diskutera prioriteringsordning av detaljplanearbete

diskutera ärenden om planprövningstillstånd samt bereda dessa inför beslut i

kommunstyrelsen

Deltagare

Den politiska representationen utgörs av

kommunstyrelsens arbetsutskott

miljö- och byggnadsnämndens presidium

tekniska nämndens presidium

ordförande i barn- och utbildningsnämnden

ordförande i omsorgsnämnden

ordförande i Tanums Bostäder AB

ordförande i Tanums hamnar AB

Plangruppens ordförande har möjlighet att adjungera in andra politiker vid behov.

Kommunchefen, miljö- och byggnadschefen samt tekniske chefen avgör vilka tjänstemän som ska

delta på respektive ärende.

Ordförande

Kommunstyrelsens ordförande är ordförande i plangruppen.

Kallelse, dagordning och anteckningar

Kansliet sköter kallelse, dagordning och anteckningar. Anteckningarna ses efter justering som

allmänna handlingar då de bevaras och blir ett underlag för kommande beslut.

Kommunstyrelsen ska få del av plangruppens anteckningar i form av meddelanden.

Ärenden

Ärenden till plangruppen initieras av ekonomikontorets utvecklingsenhet, miljö- och byggnads-

förvaltningen samt tekniska förvaltningen. Även plangruppens ordförande kan initiera ärenden.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 233 KS 2015/0403-314

Kommunala detaljplaner

I samband med översynen av arbetsordningen för plangruppen har frågan om

hanteringen av kommunala detaljplaner lyfts. Det är därför lämpligt att förtydliga

ansvaret för beställning av kommunala detaljplaner samt hanteringen när politiska

ställningstaganden i arbetet med planerna behöver göras.

Beslut


att återremittera ärendet till kanslichefen för ytterligare utredning.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 234 KS 2013/0467-941

Införande av kundcenter – projektrapport

Kommunstyrelsen beslutade den 29 januari 2014,§ 10, att införa kundcenter i

Tanums kommun. Avsikten var att förbättra service och tillgänglighet för den som

vänder sig till kommunen. Projektet är nu avslutat och kundcenter är nu en ordinarie

del i kommunens organisation. En projektrapport har tagits fram som belyser

införandet av kundcenter.

Beslut


att godkänna projektrapporten



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 235 KS 2015/0257-941

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) – remiss

Tanums kommun har fått statens offentliga utredning ”En kommunallag för

framtiden” på remiss. Yttrandet ska vara inlämnat till regeringskansliet senast 2015-

10-30. Kanslichefen har tagit fram förslag på punkter som ska ligga till grund för

kommunens yttrande. Punkterna rör områdena

Allmänna synpunkter

Organisation

Delegation

EU-rätt

Utökat medlemskap

Laglighetsprövning

Digitalisering

Revision

För att arbeta fram ett slutligt yttrande för kommunen vill kansliet att

kommunstyrelsen tar ställning till de presenterade punkterna på sitt sammanträde

2015-09-30. Slutligt yttrande kommer att behandlas på kommunstyrelsens

sammanträde 2015-10-28.

Beslut


att kanslichefen fortsätter arbetet med remissvar utifrån dagens diskussioner



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 236 KS 2015/0467-940

Reviderade regler för partistöd i Tanums kommun

Kommunfullmäktige antog den 20 oktober 2014, § 121 nya regler för partistöd i

Tanums kommun med anledning av förändringar i kommunallagen (1991.900).

Reglerna kräver bland annat att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en

skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i

2 kap 9 § första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska ett granskningsintyg

fogas.

Redovisningsperioden är 1 januari till 31 december. För att partierna ska kunna

redovisa hela perioden bör beslut om partistöd tas i fullmäktige i början av

nästkommande år. För att utbetalning ska kunna ske i mars måste partierna lämna in

en redovisning till kommunkansliet senast inför kommunfullmäktiges första

sammanträde för året.

Utbetalning kan då ske tidigast under mars månad. Med anledning av detta föreslås

första stycket under § 5 Årlig utbetalning ändras till:

Partistöd betalas ut årligen under mars månad efter beslut i fullmäktige.

I övrigt ändras inget. Förslag till reviderade regler för partistöd, bilaga.


Kommunstyrelsen föreslår


att anta reviderade regler för partistöd i Tanums kommun

Kommunkansliet

Ida Aronsson Hammar

Datum

2015-09-17

Vår referens

______________________________________________________________________________________________________________________

457 81 Tanumshede Besöksadress: Kommunhuset Tfn 0525-180 00 vx Fax 0525-183 00 Pg 8 24 20-1 Bg 429-8634 Org nr 212000-1348

Reviderade regler för partistöd i Tanums kommun

Antagna av kommunfullmäktige xx xx xx

I kommunallagen (1991.900) finns de grundläggande bestämmelserna om kommunalt partistöd.

Utöver det gäller följande i Tanums kommun.

1 § Rätt till partistöd

Det lokala partistödet i Tanums kommun utgår till partier som är representerade i enlighet med vad

som föreskrivs i 2 kap 9 andra stycket kommunallagen.

2 § Grundstöd och mandatstöd

Partistödet består av

ett grundstöd, som uppgår till 13 % av det prisbasbelopp som gäller året före det år

utbetalning ska ske, per parti och år, samt

ett mandatstöd, som motsvarar grundstödet multiplicerat med antalet mandat i

kommunfullmäktige, per år, samt

ett utbildningsstöd, som uppgår till 700 kr per mandat och år

3 § Fördelning av partistöd

Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt

14 kap vallagen (2005:837).

Partistöd utgår inte efter det att representationen upphört.

4 § Redovisning och granskning

En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har

använts för det ändamål som anges i 2 kap 9 § första stycket kommunallagen. Till redovisningen

ska ett granskningsintyg fogas.

5 § Årlig utbetalning

Partistöd betalas ut årligen under mars månad efter beslut i fullmäktige.

Har redovisning och granskningsrapport enligt 2 kap 11 § andra stycket kommunallagen inte

lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

Har representationen för ett parti upphört utbetalas inget stöd nästkommande år.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 237 KS 2014/0552-370

Svar på medborgarförslag om att anlägga ett ute-gym i Hamburgsund

Ingemar Bergdahl och Barbro Emanuelsson inkom den 29 september 2014 med

medborgarförslag om att anlägga ett ute-gym i Hamburgsund, bilaga. Ute- gymmet

föreslås placeras vid sidan om Turistinformationen vid gästhamnen. Förslagsställarna

refererar till ute-gymmet i Fjällbacka.

Tidigare beslut

Kommunfullmäktige beslutade den 20 oktober 2014, § 117, att översända

medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Vid beredningen

ska synpunkter inhämtas från omsorgsnämnden, tekniska nämnden och barn- och

utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden är positiva till idén men ser inte att det kan inrymmas

i nämndens nuvarande budget. Nämnden beslutade den 9 december 2014, § 71, att

inte tillstyrka medborgarförslaget.

Omsorgsnämnden skriver att precis om förslagsställarna skriver har det ute-gym som

finns intill Fjällbacka service anlagts med medel från en särskild donation från den så

kallade Olga stiftelsen. Ute-gymmet vid Fjällbackaservice är öppet för allmänheten

att använda men används inte så ofta. Det finns därmed gott om möjlighet för

intresserade att använda det ytterligare. Nämnden beslutade den 23 april 2015, § 46,

att det inte faller inom omsorgsnämndens ordinarie verksamhetsområde och ansvar

att anlägga ett ute-gym samt att omsorgsnämnden inte har några invändningar mot

anläggandet av ett ute-gym i Hamburgsund.

Tekniska nämnden ser inte några problem att etablera ett ute-gym vid sidan av

turistinformationen vid gästhamnen om medel tillskapas för anläggande och drift. Ur

underhållssynpunkt bör området i såfall grävas ur för att skapa en hårdgjord yta.

Vidare kan en lämplig placering vara bredvid befintlig boulebana.

Kommunkansliet konstaterar att samtliga remissinstanser är positivt inställda till ett

ute-gym men att medel för anläggning, underhåll och drift inte finns i budget. Vidare

konstateras att ute-gymmet intill Fjällbacka service är öppet för allmänheten och

används i liten omfattning. Det finns därmed gott om utrymme för intresserade att

använda det ytterligare. Med tanke på att medel för ytterligare ute-gym saknas

föreslås medborgarförslaget avslås även om idén är god.

Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 237 KS 2014/0552-370

Beslut


att tackar för den goda idén, och

att avslå medborgarförslaget då medel saknas i budgeten för genomförande



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 238 KS 2015/0367-972

Folkhälsoavtal 2016-2019

Nu gällande folkhälsoavtal mellan Västra Götalandsregionens norra Hälso- och

sjukvårdsnämnd och Tanums kommun upphör den 31 december 2015.

Föreligger nu förslag till nytt avtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i

Tanums kommun 2016-2019, bilaga.

Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut

Västra Götalandsregionens norra Hälso- och sjukvårdsnämnd behandlar avtalet för

beslut 24 september 2015 enligt förslaget.

Folkhälsorådets bedömning

Folkhälsorådet behandlar ärendet vid sitt möte den 29 september 2015.

Folkhälsorådet beslutade att ställa sig bakom det föreslagna avtalet under

förutsättning att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt detta och föreslå

kommunstyrelsen att göra detsamma.

Beslut


att teckna avtal med Västra Götalandsregionens norra Hälso- och sjukvårdsnämnd i

Bohuslän avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Tanums kommun år 2016 –

2019 enligt bilaga

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i

Tanums kommun för perioden 2016-2019.

1. Parter Detta avtal är slutet mellan Tanums kommun, nedan kallad kommunen, och norra

Hälso- och sjukvårdsnämnden nedan kallad hälso- och sjukvårdsnämnden och avser

samverkan och samfinansiering av folkhälsorådet och gemensamma folkhälsoinsatser i

Tanums kommun.

2. Avtalstid Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2016 till 31 december 2019.

3. Förutsättningar Det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik är ”att skapa

samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.

En ökad jämlikhet i hälsa är en förutsättning för att uppnå ett långsiktigt socialt hållbart

samhälle och ska särskilt beaktas i detta avtal. Ett socialt hållbart samhälle innebär att

grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och att inga grupper missgynnas

strukturellt. Barn och ungas behov och rättigheter ska särskilt uppmärksammas. Ett viktigt

verktyg i det arbetet är dokumentet ”Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik

hälsa i Västra Götaland”.

Andra regionala och kommunala styrdokument som ligger till grund för det lokala

folkhälsoarbetet är:

Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy.

Norra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och inriktningsdokument.

Kommunala styrdokument exempelvis Folkhälsoplan.

4. Det gemensamma folkhälsoarbetet Avsikten med avtalet är att underlätta det tvärsektoriella samarbetet för att få ett bättre

resursutnyttjande och större genomslagskraft. Folkhälsoarbetet ska innehålla

systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna

skillnader i hälsa. Arbetet ska omfatta både hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Folkhälsoarbetet ska bygga på långsiktighet och utgå från befolkningens behov.

Det övergripande målet med det gemensamma folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan

för befolkningen inom kommunen. Inom kommunen ska det finnas ett tvärsektoriellt

sammansatt forum för folkhälsofrågor, folkhälsoråd. Rådet ska med utgångspunkt i

hälsans bestämningsfaktorer, dvs. befolkningens livsvillkor och levnadsvanor,

identifiera behov och prioritera utifrån dessa samt verka för att folkhälsoarbetet bedrivs

strategiskt inom kommunens ordinarie verksamheter.

4.1 Folkhälsoråd

Folkhälsoarbetet ska ha en politisk styrning och bedrivas på en strategisk nivå.

I rådet ska förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden ingå.

Beslutande är de förtroendevalda från kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden.

Ordförande utses bland de förtroendevalda från kommunen och vice ordförande från

hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande och vice ordförande deltar i rådets beredande

möten.

De lokala behoven och förutsättningarna är styrande för rådets sammansättning och

inriktning. Ledande tjänstemän från kommun och primärvård ska delta i

folkhälsoarbetet. Representanter från andra samhällsaktörer t.ex. försäkringskassa,

arbetsförmedling, polis, tandvård, frivilligorganisationer och företag kan med fördel

ingå i rådets arbete. Samtliga tjänstemän adjungeras efter den praxis rådet väljer.

Rådets uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de

ingående parternas ordinarie verksamhet. Deltagande politiker och tjänstemän i rådet

ansvarar för att ta med sig inspel från sina respektive nämnder/styrelser/förvaltningar till

rådet samt att återföra rådets arbete tillbaka till dessa. Varje folkhälsoråd ska ha en

aktuell arbetsordning som tydliggör de medverkandes ansvar i rådet.

4.2 Folkhälsostrateg

Till folkhälsoarbetet ska en heltid folkhälsostrateg vara anställd med kommunen som

huvudman för tjänsten. Tjänsten ska vara centralt och strategisk placerad i kommunens

förvaltning. Folkhälsostrategen ska ha tillgång till förvaltningsledning.

I uppdraget ingår att:

- arbeta på uppdrag av rådet

- verka för att det lokala folkhälsoarbetet bedrivs på en strategisk nivå

- tillsammans med rådets ordförande ansvara för att arbetet bedrivs utifrån den inrikt-

ning och prioritering som beslutas

- ansvarar för uppföljning och ekonomisk redovisning samt att göra folkhälsoavtalet

känt för samtliga medverkande aktörer

- analysera och tillgängliggöra aktuell statistik över hälsoläget i kommunen

Krav på akademisk utbildning i folkhälsovetenskap eller motsvarande ska finnas vid

förändringar av tjänsten t.ex. nyanställningar, omplaceringar eller längre vikariat. Det

åligger kommunen att informera kontaktperson på Avdelning Folkhälsa då förändringar

uppstår som innebär stor skillnad i den anställdes förhållande exempelvis vid

omorganisationer, nyanställningar eller längre tjänstledighet.

5. Mål för det strategiska folkhälsoarbetet Folkhälsoarbetet ska utgå från gemensamt framtagna behovsbilder och prioriteringar.

Folkhälsoarbetet är långsiktigt och utgår från en gemensamt framtagen dokumentation.

Målen för det strategiska folkhälsoarbetet kan med fördel följa avtalsperioden och löpa

under 4 år.

Dokumentationen ska innehålla:

beskrivning av prioriteringar kring vilken/vilka målgrupper som lokalt i kommunen

är i störst behov av insatser för att förbättra folkhälsan.

uppföljningsbara mål och delmål för de aktuella insatserna i syfte att förbättra

folkhälsan.

5.1 Utvecklingsområden

Under avtalstiden ska det vara fortsatt fokus på följande utvecklingsområden; att

synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocess,

att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet och att

styra mot insatser för att främja en jämlik hälsa för befolkningen. Det är också viktigt

att främja och utveckla prioriterade gruppers inflytande och delaktighet i de insatser

som görs.

6. Uppföljning Parterna ska varje år kunna följa folkhälsoarbetets utveckling genom uppföljning, både

skriftligt (bilaga 1.) och i dialog kring det gemensamma folkhälsoarbetet bl.a. avseende:

Folkhälsorådets mål och delmål

Insatser för prioriterade målgrupper

Genomförda insatser samt resultat av dessa

Ekonomisk redovisning av kostnaden för folkhälsostrateg, omkostnader, samt

folkhälsoinsatser

Det åligger folkhälsostrategen att fortlöpande följa upp och rapportera eventuella

avvikelser gällande planerade folkhälsoinsatser eller budget till rådet.

Uppföljningen ska vara sammanställd senast den 25 januari årligen. Redovisningen ska

tillhandahållas hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunfullmäktige i Tanums

kommun. Uppföljningsbilagan kan komma att revideras under avtalstiden.

Avdelning Folkhälsa tar, på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag, initiativ till

dialogmöte med kommunchef eller motsvarande under avtalsperioden.

6.1 Regiongemensam drogvaneundersökning

Parterna är överens om att genomföra en drogvaneundersökning för ungdomar i

högstadiet och gymnasiet. Undersökningen sker vart tredje år. Hälso- och

sjukvårdsnämnden står för de finansiella kostnaderna som är förenat med enkäten

medan kommunen ansvarar för utdelning, genomförande, samt att returnera ifyllda

enkäter för bearbetning. Kommunen får senare ett samlat resultat för sina skolor.

7. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnden ersätter för perioden 2016-2019, 800 000 kronor per år,

för gemensamma folkhälsoinsatser i Tanums kommun.

Folkhälsorådet ska årligen, senast den 1/12, lämna ett budgetunderlag enligt mall

(bilaga 2) för kommande verksamhetsår. Budgeten ska utgå från folkhälsorådets

långsiktiga mål för det strategiska folkhälsoarbetet. Underlaget ska fungera som grund

för utbetalning från hälso- och sjukvårdsnämnden.

Parterna svarar gemensamt för finansieringen av:

Insatser utifrån de gemensamt framtagna målen.

Lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg.

Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för hälso- och

sjukvårdsnämnden och kommunen.

Om det vid årets slut finns överskott av medel ska detta redovisas i budgeten. Överskott

kan överföras till nästkommande år förutsatt att det finns en tydlig plan för medlens

användning. Inför avtalsperioden ska gemensamma riktlinjer arbetas fram. Dessa ska

ange under vilka förutsättningar medel kan föras över mellan åren, samt på vilka

grunder projekt som sträcker sig över en flerårsperiod kan beviljas. Uppföljning sker vid

ordinarie avtalsuppföljning. Om det vid avtalsperiodens slut finns överskott ska detta

återbetalas till respektive huvudman.

7.1 Fakturering och faktureringsadress

Betalning sker kvartalsvis, i efterskott, mot faktura från kommunen till hälso- och

sjukvårdsnämnden.

Hälso- och sjukvårdsnämnderna, FE 021, 405 83 Göteborg.

8. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligt ändras under avtalstiden har parterna rätt att

kräva omförhandling. Avtalet kan omförhandlas inför årsskifte. En skriftlig begäran om

omförhandling ska då inkomma senast sex månader innan.

9. Tvist Vid eventuell tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal löses frågan i första hand

genom förhandlingar mellan parterna. I annat fall löses tvisten i allmän domstol.

Uddevalla den…………….. ………………… den………

…………………………….. ……………………………..

Ulrik Hammar Liselotte Broberg

Ordförande Ordförande kommunstyrelsen

Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

…………………………….. ……………………………..

Leena Ekberg Olle Tillquist

Avdelningschef Personalchef

Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 239 KS 2015/0445-800

Revidering av timtaxa för miljöbalken och fysisk planering

Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet finansieras till stor del av avgifter.

Inom verksamheterna miljöbalken och fysisk planering bygger avgifterna

på en timtaxa som för närvarande (2015) är

- miljöbalken: 770 kr/timme

- fysisk planering: 740 kr/timme.

Timtaxan för miljöbalken och fysisk planering har ursprungligen varit densamma,

men taxan för fysisk planering har under senare år legat stilla på grund av att den

endast indexregleras med konsumentprisindex. Miljöbalkstaxan indexregleras med

en kombination av konsumentprisindex och lönekostnadsindex.

Vad används avgifterna till

Avgifterna används för att bekosta miljö- och byggnadsnämndens arbete med tillsyn

och prövning enligt miljöbalken samt handläggning inom fysisk planering.

Myndigheten har kostnader för personal, lokalhyror, fordon, nämnd med mera, och

avgifterna ska täcka samtliga kostnader som uppstår på grund av de ärenden som

avgifterna tas ut för. Avgifterna får inte finansiera arbete med överklagade beslut,

allmän service och information, eller tillsyn i ärenden med obefogade klagomål.

Miljöbalkstaxan

Gällande taxa för tillsyn och prövning enligt miljöbalken antogs av

kommunfullmäktige 2012-12-17 (KS 2012/0548). Taxan bygger på en modell från

SKL, Sveriges kommuner och landsting. Avgifter tas ut för tillsyn och prövning, och

grundtanken är att den som har en verksamhet som kan påverka miljön eller

människors hälsa också ska betala för samhällets kostnader för tillsyn.

För vanligt förekommande ärenden anger taxan fasta avgifter som bygger på en

timavgift multiplicerad med genomsnittlig handläggningstid för aktuell typ av

ärende. För andra ärenden bestäms avgiften av hur många timmar myndigheten har

lagt ner på det specifika ärendet. För att avgifterna ska täcka kostnaderna för tillsynen

på det sätt som är tänkt, är det avgörande att timtaxan ligger på rätt nivå.

Nu gällande timavgift bygger på en ca femton år gammal beräkning av myndighetens

kostnader. SKL har sedan dess tagit fram nya beräkningsunderlag för timtaxans

storlek, det senaste under våren 2015.

Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 239 KS 2015/0445-800

Ny beräkning av timavgiftens storlek

En beräkning av timavgiftens storlek med SKLs beräkningsmodell som grund och

uppgifter från budget 2015 ger att timavgiften inom miljöbalkens område bör vara

drygt 900 kr/timme (2015). Timavgiften för handläggare inom fysisk planering bör

vara densamma som inom miljöbalkens område. För administratör inom fysisk

planering bör avgiften vara något lägre.

Jämförelse med andra kommuner

Tanums kommun har låg timtaxa jämfört med flertalet andra kommuner i

närområdet. Nedan följer exempel på timavgift inom miljöbalkens område, observera

att siffrorna är från 2014:

Tanum: 740 kr/timme

Strömstad: 850 kr/timme

Munkedal: 814 kr/timme

Lysekil: 920 kr/timme

Sotenäs: 920 kr/timme

Dalsland: 900 kr/timme

Miljö- och byggnadsnämnden beslutade den 18 augusti 2015, § 172 föreslå

kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta följande:

att vid tillämpningen av taxa för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område (KF

beslut 2012-12-17, KS 2012/0548), ska timtaxan (6 §) vara 850 kr/timme, att gälla

fr.o.m. 2016-01-01,

att timtaxan för handläggare inom fysisk planering ska vara 850 kr/timme, att gälla

fr.o.m. 2016-01-01, om det inte finns undertecknade planavtal som anger annan taxa,

att timtaxan för administratör inom fysisk planering ska vara 460 kr/timme, att gälla


samt

att miljö- och byggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att ändra

ovanstående timtaxor med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas

förändring fördelat på en kombination av konsumentprisindex (till en del av 25 %)

och arbetskostnadsindex (till en del av 75 %) räknat fram till den 1 augusti året före

avgiftsåret. Arbetskostnadsindex som används är SCB:s statistik över

Arbetskostnadsindex för tjänstemän inom privat sektor preliminära siffror (AKI) SNI

B-S exkl O. Basmånad för indexuppräkning är augusti månad föregående år.

Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 239 KS 2015/0445-800




att vid tillämpningen av taxa för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område (KF

beslut 2012-12-17, KS 2012/0548), ska timtaxan (6 §) vara 850 kr/timme, att gälla

fr.o.m. 2016-01-01,

att timtaxan för handläggare inom fysisk planering ska vara 850 kr/timme, att gälla


att timtaxan för administratör inom fysisk planering ska vara 460 kr/timme, att gälla


samt

att miljö- och byggnadsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att ändra

ovanstående timtaxor med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas

förändring fördelat på en kombination av konsumentprisindex (till en del av 25 %)

och arbetskostnadsindex (till en del av 75 %) räknat fram till den 1 augusti året före

avgiftsåret. Arbetskostnadsindex som används är SCB:s statistik över

Arbetskostnadsindex för tjänstemän inom privat sektor preliminära siffror (AKI) SNI

B-S exkl O. Basmånad för indexuppräkning är augusti månad föregående år.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 240 KS 2012/0603-314

Intresseanmälan om att ansluta del av Resö 4:5 till detaljplan Resö 3:12,

3:13 m fl

Ägaren till Resö 4:5 inkom den 20 februari 2015 med ansökan om att ansluta del av

sin fastighet till detaljplanen Resö 3:12, 3:13 m fl. Undertecknat planavtal för

detaljplan Resö 3:12, 3:13 m fl inkom den 31 maj 2013. Detaljplanen var ute på

programsamråd mellan 2015-01-23 till 2015-03-03. Planavdelningen har upprättat en

behovsbedömning med ställningstagandet att ett genomförande av detaljplanen inte

skulle medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

delade den bedömningen. Detaljplanen är idag inte prioriterad och arbete sker i mån

av tid.

Miljö- och byggnadsförvaltningens bedömning

Miljö- och byggnadsförvaltningen meddelar att en eventuell utökning av

planområdet, med del av fastighet Resö 4:5, inte strider mot rekommendationerna för

Resö i ÖP 2002. En eventuell utökning av planområdet skulle medföra att ett ännu

större område som omfattas av riksintresse för naturvård, obruten kust samt turism

och rörlighet exploateras.

Planavdelningen anser att diskussioner behöver föras om inte exploateringstrycket

ska minskas i den aktuella detaljplanen. Detta med hänsyn till flera aspekter, bland

annat trafikalstring, dagvattenhantering och markavvattning, samt allmänhetens

tillgänglighet till området. En utökning av planområdet skulle innebära ett större

tryck på dessa aspekter. Länsstyrelsen anser även att kommunen behöver tänka över

planområdets och exploateringens storlek i förhållande till allmänna intressen såsom

kulturmiljö och rörligt friluftsliv. Flertalet sakägare samt Resö samhällsförening

anser också att exploateringstrycket är för stort.

113 § förordningen bygglagen (B) är en svårhanterad process. En utvidgning av

planområdet skulle innebära två, istället för en, separat process om att upphäva 113 §

förordningen BL. Planavdelningen bedömer att detta kan medföra svårigheter med att

få detaljplanen godkänd.

Utifrån ovanstående avstyrker miljö- och byggnadsförvaltningen ansökan om att

utvidga planområdet och ansluta del av fastighet Resö 4:5 till detaljplan för Resö

3:12, 3:13 m fl.

Plangruppen diskuterade ärendet vid sitt möte den 9 september 2015. Plangruppen

föreslår kommunstyrelsen att inte medge ansökan utvidgning av planområdet.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 240 KS 2012/0603-314

Beslut


att inte medge ansökan om utvidgning av planområdet.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 241 KS 2014/0077-311

Detaljplan för del av Knäm 2:14, bilserviceanläggning vid Knämmotet –

samråd

Ett planförslag för samråd har upprättats av Rådhuset Arkitekter AB genom Linda

Hansson. Samrådshandlingar avser del av Knäm 2:14.

Planområdet är beläget i Knäm, nordost om Sannäs och Mjölkeröd, vid trafikplatsen

Knämmotet av vägarna E6 och 977. Planområdet har använts som uppställningsplats

av Trafikverket vid byggnation av nya E6, och är idag en tom grusad yta som lämpar

sig väl för exploatering av verksamheter och bilservice.

Planen syftar till att möjliggöra för en trafikserviceplats. Trafikserviceplatsen ska

kunna omfatta bland annat tankställe, bevakad parkering för yrkestrafik och husbilar,

restaurang/café och minibutik samt verkstads- och lagerbyggnad med kontor.

Planförslaget har stöd i översiktsplanen från 2002, i vilket området rekommenderas

som utredningsplats kring trafikplats. Enligt översiktsplanen från 2002 anses platsen

ha goda förutsättningar för att etablera verksamheter.

Planområdet är idag inte detaljplanelagt.

Inför samråd har bland annat en dagvatten- och VA-utredning utförts då platsen

kommer behöva en enskild lösning och efter synpunkter från länsstyrelsen. Dessutom

har en detaljerad riskanalys i och med planområdets närhet till E6 utförts efter

synpunkter från Trafikverket och räddningstjänsten. Detaljplanen anses

tillfredsställande utifrån dessa aspekter med bebyggelsefritt avstånd på 50 meter från

E6:ans vägområde, samt att en rad uppställda förutsättningar/krav för dagvatten och

VA för området har ställts.

2013-11-26, § 239 godkände miljö- och byggnadsnämnden behovsbedömningen för

samråd med länsstyrelsen, samt godkände planprogrammet för samråd.

Programsamråd har genomförts fr.o.m. 2014-01-24 t.o.m. 2014-03-07. En

samrådsredogörelse över inkomna synpunkter har upprättats av planavdelningen.

Kommunstyrelsen beslutade den 5 mars 2014, § 45, att inte erinra mot planförslaget i

programskedet.

Beslut


att inte erinra mot planförslaget i samrådskedet



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 242 KS 2013/0562-313

Ansökan om planbesked för Kärra 2:1

Lars Johansson har vid fyra tillfällen mellan 2003 och 2013 ansökt om planbesked

för byggnation på Kärra 2:1, Grebbestad. Planbesked har ännu inte medgivits.

Lars Johanssons ansökan avser planbesked för utveckling av ca 20 villor inom

fastigheten Kärra 2:1, i anslutning till Brattåstjärnet.

Fastigheten Kärra 2:1 ligger utanför den fördjupade översiktsplanen för Grebbestad.

En ytterligare omständighet är den ansträngda trafiksituationen i Grebbestad

sommartid. Planavdelningen har ett uppdrag att ta fram ett gemensamt planprogram

för området Grebbestad Östra. Arbetet har inte påbörjats bland annat beroende på

osäkerhet kring lokalisering av ny förbifart. Fastigheten Kärra 2:1 ligger inom

området för det gemensamma planprogrammet.

Ärendet om planbesked behandlades senast vid kommunstyrelsens sammanträde den

1 oktober 2014 där kommunstyrelse beslutade att inte bevilja planbesked.

Ärendet har därefter behandlats vid plangruppens sammanträde den 9 september

2015. Plangruppen uppmanar planavdelningen att påbörja arbetet med gemensamt

planprogram för Grebbestad Östra. Nuvarande cykelväg genom området ska

säkerställas i planprogrammet.

Miljö- och byggnadsförvaltningens bedömning

Planavdelningen skriver i yttrande daterad 20 september 2015 att planavdelningen i

allt väsentligt fortfarande står bakom innehållet i tidigare remissyttranden från

samhällsbyggnadsförvaltningen respektive miljö- och byggnadsförvaltningen rörande

planbesked på Kärra 2:1. Med hänsyn till att arbetet med det övergripande

planprogrammet ”Grebbestad östra” är beroende av att avgörande frågor kring en

förbifart kan lösas, vilket riskerar ta lång tid i anspråk, kan planavdelningen se det

som rimligt att i ett separat planarbete pröva förutsättningarna för att trafikförsörja

det aktuella området vid Brattåstjärnet på annat sätt än via en ny förbifart. Positivt

vägande för att bryta ut området ur det övergripande programmet är områdets närhet

till samhället och goda förutsättningar för att ordna gång- och cykelförbindelser samt

dess begränsade omfattning.

Vid ett eventuellt detaljplanearbete för Brattåstjärnet bör utöver de frågor som listats

i tidigare remissyttranden rörande planbesked och planprövningstillstånd även

beaktas de frågor som skulle hanterats i det övergripande programmet för området, så

som hantering av övergripande grönstrukturer och utveckling av gång- och cykelleder

i området. Detta i synnerhet mellan planområdet och Grebbestad.

Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 242 KS 2013/0562-313

Yttrande

Planavdelningen ställer sig positiv till att det aktuella området vid Brattåstjärnet kan

prövas som ett separat planarbete, förutsatt aktuella synpunkter i tidigare

remissyttranden beaktas. Planavdelningens yttrande, bilaga.

Beslut


att medge planbesked för del av Kärra 2:1, Brattåstjärnet enligt ansökan 2013-11-05,

att ett planarbete ska beakta följande:

Områdets trafikförsörjning behöver utredas i förhållande till en kommande

förbifart, rådande förutsättningar i Grebbestad, samt förhållandet till nuvarande

gång- och cykelstråk mellan Grebbestad och Tanumshede.

Området kan anslutas till kommunal försörjning av vatten och avlopp.

Dagvattenhantering för området behöver utredas.

Brattåstjärnet bör ingå i planområdet för att underlätta hantering av

dagvattenfrågan.

Området fungerar idag som ett lättillgängligt rekreationsområde för Grebbestad,

varför bevarande av- och tillgänglighet till naturområden behöver beaktas.

En mindre bäck går genom delar av planområdet där bebyggelse föreslås, denna

bör bevaras öppen.

Området berörs av betesmarksinventering.

Två fasta fornlämningar täcker stora delar av planområdet, Länsstyrelsen

behöver kontaktas i ett tidigt skede för att klargöra om en exploatering på platsen

är möjlig.

Området ligger samhällsnära och utgörs av en begränsad yta, varför ett effektivt

markutnyttjande bör eftersträvas.

Med hänsyn till landskapsbilden bör byggnader i första hand placeras i

randzonen mellan berg och öppen mark

att ett planarbete ska beakta intentionerna i det övergripande planprogram som

påbörjats för ”Grebbestad östra”

Planbeskedet bekostas av den sökande. Planarbetet ska påbörjas samt plan- eller

exploateringsavtal tecknas med kommunen inom två år. Planarbetet prioriteras i

enlighet med den kommunala prioriteringsordningen för planarbeten. Kostnaden för

planbeskedet är enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa.

Planen bedöms kunna antas om senast fem år.

[Skriv här] [Skriv här] 150920

Angående planbesked för bostäder inom Kärra 2:1, Brattåstjärnet.

Fastighetsägaren till Kärra 2:1 har 2013-11-05 ansökt om planbesked för ca 20 villor intill

Brattåstjärnet, strax öster om Grebbestad. Kommunstyrelsen har 2014-10-01 beslutat att inte medge

planbesked i avvaktan på att ett övergripande planprogram för området öster om Grebbestad först

ska bli färdigställt. Arbetet med detta planprogram är dock sedan en tid vilande i väntan på närmare

besked kring en eventuell förbifart genom området.

På plangruppens möte 2015-09-09 diskuterades möjligheterna att bryta ut området vid

Brattåstjärnet ur det övergripande planprogrammet, för att i ett separat detaljplanearbete pröva

förutsättningarna för utbyggnad av bostäder på platsen. En sådan prövning behöver innefatta en

utredning av hur området kan trafikmatas innan dess att en eventuell förbifart kan bli aktuell.

Bakgrund

Ägaren till fastigheten Kärra 2:1 har vid flera tillfällen under 2000-talet ansökt om

planbesked/planprövningstillstånd för utveckling av bland annat bostäder inom den aktuella

fastigheten.

2009-12-21 ansökte fastighetsägaren om planprövningstillstånd för en större exploatering inom

Kärra 2:1. Samhällsbyggnadsförvaltningen tillstyrkte enligt remissyttrande 2010-01-28 denna

ansökan om planprövningstillstånd, men först sedan sträckning av en framtida förbifart fastlagts, en

övergripande planering genomförts för området mellan Grebbestad och järnvägen, samt att

kapacitet i kommunala vattenanläggningen finns.

Plangruppen bedömde 2010-02-10 att ställning till ansökan ska tas när

samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört utredningar av frågorna kring förbifart, övergripande

planering av Grebbestad-Bohusbanan-Tanumshede, samt kapacitet i kommunala ledningsnätet.

2011-12-14 gav kommunstyrelsen planavdelningen i uppdrag att utarbeta ett övergripande

planprogram för ”Grebbestad östra”, som avser området öster om Grebbestads nuvarande

samhällsområde, mot Tanums station till. Arbetet med detta program har påbörjats, men är sedan en

tid vilande i väntan på närmare besked kring den eventuella förbifart som kan komma att bli aktuell

genom området.

2013-11-05 inkom den senaste ansökan om planbesked för Kärra 2:1, som avser ca 20 villor invid

Brattåstjärnet. Ansökan har angivits som en första etapp i en vision om en större utveckling av

bebyggelse inom fastigheten.

Miljö- och byggnadsförvaltningen har i remissyttrande till kommunstyrelsen 2014-01-22 angivit en

rad frågor som bör beaktas vid planläggning av området, samt tillstyrkt att planbesked kan beviljas

förutsatt att: -Ett övergripande planprogram över om Grebbestad upprättas. -Att detta program

innefattar sträckning och genomförandefrågor för en förbifart. -Att i yttrandet listade frågor beaktas i

planarbetet.

Kommunstyrelsen har 2014-10-01 KS § 236 beslutat att inte medge planbesked i avvaktan på att

planprogrammet är färdigställt.

Bedömning

Planavdelningen står i allt väsentligt fortfarande bakom innehållet i tidigare remissyttranden från

samhällsbyggnadsförvaltningen respektive miljö- och byggnadsförvaltningen rörande planbesked på

[Skriv här] [Skriv här] 150920

Kärra 2:1. Med hänsyn till att arbetet med det övergripande planprogrammet ”Grebbestad östra” är

beroende av att avgörande frågor kring en förbifart kan lösas, vilket riskerar ta lång tid i anspråk, kan

planavdelningen se det som rimligt att i ett separat planarbete pröva förutsättningarna för att

trafikförsörja det aktuella området vid Brattåstjärnet på annat sätt än via en ny förbifart. Positivt

vägande för att bryta ut området ur det övergripande programmet är områdets närhet till samhället

och goda förutsättningar för att ordna gång- och cykelförbindelser samt dess begränsade omfattning.

Vid ett eventuellt detaljplanearbete för Brattåstjärnet bör utöver de frågor som listats i tidigare

remissyttranden rörande planbesked och planprövningstillstånd även beaktas de frågor som skulle

hanterats i det övergripande programmet för området, så som hantering av övergripande

grönstrukturer och utveckling av gång- och cykelleder i området. Detta i synnerhet mellan

planområdet och Grebbestad.

Yttrande

Planavdelningen ställer sig positiv till att det aktuella området vid Brattåstjärnet kan prövas som ett

separat planarbete, förutsatt aktuella synpunkter i tidigare remissyttranden beaktas.

Olof Jönsson

t.f. planchef



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 243 KS 2015/0016-941

Redovisning över obesvarade motioner

Föreligger redovisning av obesvarade motioner.

Enligt kommunallagen 5 kap 33§ framgår att en motion eller ett medborgarförslag

bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller

medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall

detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom

samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från

vidare handläggning.

I fullmäktiges arbetsordning framgår att kommunstyrelsen två gånger varje år skall

redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på

fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober.




att lägga redovisningen till handlingarna.

Obesvarade motioner KS 2015/0016-941

Diarienummer Inkom Motion Kommentar till obesvarad motion

KS 2014/0326-540 2014-05-07 Motion från Ronny Larsson (S) om VA policy i

Tanums kommun

Kommunstyrelsen överlämnade den 27 augusti 2014, § 204

motionen till miljö- och byggnadsnämnden för beredning och

förslag till beslut. Miljö- och byggnadsnämnden återremitterade

ärendet för ytterligare utredning vid sitt sammanträde den 24 mars

2015. Miljö- och byggnadsnämnden planerar under höst/vinter 2015

för ett heldagsseminarium om VA frågor innan motionen besvaras.

KS 2014/0372-232 2014-06-02 Motion från Centerpartiet (C) om byggnation av

lägenheter i Bullaren

Kommunstyrelsen överlämnade den 27 augusti 2014, § 205

motionen till Tanums Bostäder AB för beredning och förslag till

beslut. TBAB avser genomföra en ny enkät som ska skickas ut

tillsamtliga hushåll i Bullaren under vecka 11. Behandlas av

kommunfullmäktige i oktober 2015.

KS 2015/0279-820 2015-05-18 Motion från Kajsa Mattson (C) om en giftfri

vardag.

Kommunfullmäktige beslutade den 15 juni 2015, § 70, att

översända motionen till kommunstyrelsen för beredning.

Kommunstyrelsen beslutade den 26 augusti 2015, § 203, att

översända motionen till kommunstyrelsens stab för beredning och

förslag till beslut. I samband med beredningen ska dialog föras med

berörda förvaltningar. Utredning pågår.

KS 2015/0338-352 2015-06-15 Motion från Magnus Roessner (S) om åtgärder för

höjd säkerhet vid övergångsstället vid korsningen

Affärsvägen/Apoteksvägen i Tanumshede

Kommunfullmäktige beslutade den 15 juni 2015, § 74, att


Kommunstyrelsen beslutade den 26 augusti 2015, § 204, att

översända motionen till tekniska nämnden för beredning och förslag

till beslut. Förslag till svar väntas till tekniska nämnden i oktober.

KS 2015/0473-940 2015-09-21 Motion från Gobben O Haugland om att stödja

UNHCRs viktiga arbete.

Kommunfullmäktige beslutade den 21 september 2015, § 91, att




____________________________________________________________________________________________________________


KS § 244 KS 2015/0017-941

Redovisning över obesvarade medborgarförslag

Föreligger redovisning av obesvarade medborgarförslag.

Enligt kommunallagen 5 kap 33§ framgår att en motion eller ett medborgarförslag

bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller

medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall

detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom

samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från

vidare handläggning.

I fullmäktiges arbetsordning framgår att kommunstyrelsen två gånger varje år skall

redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på

fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Detsamma gäller för

medborgarförslag som ska beslutas i fullmäktige.

I nämndernas gemensamma reglemente framgår att nämnden två gånger per år ska

redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från det att förslagen

väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena

inte avgjorts och när beslut beräknas fattas. Redovisningen ska göras på fullmäktiges

ordinarie sammanträden i april och oktober. Det samma gäller för kommunstyrelsen.




att lägga redovisningen till handlingarna.

Obesvarade medborgarförslag KS 2015/0017-941

Diarienummer Inkom Medborgarförslag Kommentar till obesvarade medborgarförslag

KS 2014/0051-940 2014-01-13 Medborgarförslag att Tanum ska ansöka om att

bli en Fairtrade City

Beslut i KF 17 februari 2014: till kommunstyrelsen för

beredning. Kommunstyrelsen uppdrog den 9 april 2014, §

90 till kommunstyrelsens stab att utreda

medborgarförslaget. Beredning pågår. Kommunstyrelsen

beslutade den 5 november 2014, § 264 att återremittera

ärendet till näringslivsgruppen. Behandlas på

kommunfullmäktige i oktober.

KS 2015/0175-351 2015-03-18 Medborgarförslag om en promenadslinga

anpassad för rullstol i Tanumshede

Kommunfullmäktige beslutade den 13 april 2015, § 35 att

översända medborgarförslaget till tekniska nämnden för

beredning och beslut. Utredning pågår. Svar väntas under

hösten 2015.

KS 2015/0303-351 2015-05-29 Medborgarförslag om ändrade parkeringsregler

vid parkeringen på Villavägen i Tanumshede

Kommunfullmäktige beslutade den 15 juni 2015, § 62 att

översända medborgarförslaget till tekniska nämnden för

beredning och beslut. Svar väntas på tekniska nämndens

oktobermöte 2015.

KS 2015/0382-363 2015-07-06 Medborgarförslag om en skatepark i

Tanumshede

Kommunfullmäktige beslutade den 21 september 2015, §

80 att översända medborgarförslaget till tekniska

nämnden för beredning och beslut.

KS 2015/0430-371 2015-08-21 Medborgarförslag om inventering av möjliga

hundbadvänliga badplatser


90, att översända medborgarförslaget till

kommunstyrelsen för beredning och beslut.

KS 2015/0452-213 2015-09-04 Medborgarförslag om miljövänlig biltvätt i

Tanums kommun


82, att översända medborgarförslaget till

kommunstyrelsen för beredning och beslut.



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 245 KS 2015/0035-176

Information från Räddningstjänstutskottet

Ordförande i räddningstjänstutskottet, Lennart Larson (M), informerar om

räddningstjänstutskottet. Minnesanteckningar från räddningstjänstutskottet den 24

augusti ligger som bilaga.

Beslut



RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Gunnar Ohlén

Räddningschef

0525-182 41

Datum

2015-09-10

Vår referens

Räddningstjänstutskottet

Ersättare för kännedom

Tomas Magnusson,

Jimmy Göransson

MINNESANTECKNINGAR

Räddningstjänstutskottet

Plats: Brandstationen, Tanumshede

Tid: 2015-08-24 kl 13:00 – 16:00

Deltagare: Lennart Larson, Karl-Erik Hansson, Jan Andersson

Gunnar Ohlén

Jimmy Göransson § 7,8,9

Tomas Magnusson § 2,3,4

1. Föregående protokoll:

Lennart gick igenom föregående protokoll från mötet 150609. Till nästa

möte som är i Hamburgsund 151020 ska ersättarna i

räddningstjänstutskottet bjudas in.

Självrisken för Tanums kommun vid förra årets stora bränder uppgick till

ca 1,2 Mkr. Kommunen får stå för hela kostnaden.

2. Redovisning av insatser under sommaren 15:

Tomas redovisade att antalet räddningsinsatser under sommaren varit

som förväntat, eller något lägre främst beroende på vädret. Under de

första sex månaderna 2015 räddningstjänsten haft 175 stycken

utryckningar (212 stycken för 2014). Av dessa larm är 14 förstärkning till

annan räddningstjänst samt 10 st insatsledarlarm till annan

räddningstjänst.

Frågan om IVPA (I väntan på ambulans) diskuterades. IVPA finns än så

länge i Hamburgsund. Bakgrund och avtal redovisas på nästa utskotts

möte.

3. Information om brandposter:

Räddningstjänstutskottet diskuterade frågan om service och underhåll av

brandposter. Frågan har belysts vid flera tidigare möten och SWECO har

gjort en utredning om brandvattenförsörjningen i Tanums kommun.

RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Gunnar Ohlén

Räddningschef

0525-182 41

Datum

2015-09-10

Vår referens

Tomas informerade om räddningstjänsten svar till VA som lämnades

2013-05-24.

Utskottet gav i uppdrag till räddningschefen att åter kontakta VA för att

åter ta upp frågan. Räddningschefen återkopplar vid nästa möte.

4. SAMÖ -16:

SAMÖ 2016 är en övning med syfte att pröva och beskriva den

gemensamma, nationella förmågan att hantera en kris i samhället. MSB

och Länsstyrelsen i Västra Götalands län planerar och genomför SAMÖ

2016 tillsammans. Övningen hålls under kvartal fyra 2016, och

planeringen har redan börjat. Övningen ska bygga på höga flöden och

havsvattennivåer som påverkar Västra Götaland och Värmland och som

leder till störningar i försörjnings- och transportsystem samt störningar i

annan samhällsviktig verksamhet.

Tomas kommer tillsammans med säkerhetssamordnaren Peter delta i en

workshop den 14/9 i Skövde för att initiera arbetet med scenariots

momentbeskrivningar.

Omfattningen av Tanums kommun deltagande är ännu inte bestämt.

5. Nytt avtal klart med BRF:

Efter förhandlingar och medling har en preliminär Överenskommelse om

lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB

15) träffats med Brandmännens Riksförbund (BRF). Avtalet omfattar

samtliga villkor och ersättningar för räddningstjänstpersonal i beredskap

och ersätter tidigare avtal RiB 13.

Gunnar redovisade vad överenskommelsen innebär i korthet:

Avtalet omfattar tiden 21 juli 2015 till 30 september 2016, dvs. en

avtalsperiod om 18 månader som även inkluderar den uteblivna

löneöversynen 2014. Tre arbeten ska genomföras under avtalsperioden

för att gemensamt analysera behovet av en ändrad reglering avseende

villkoren i samband med utbildning, möjligheterna att förlägga beredskap

per timme samt för semester.

Under ledning av en opartisk ordförande ska ytterligare ett

partsgemensamt arbete, rörande räddningstjänst i beredskap, genomföras.

Arbetet ska fokusera på hur man på bästa sätt kan främja en långsiktig

personalförsörjning av beredskapsbrandmän samt en hållbar

arbetsorganisation. Likaså ska eventuella hinder i regelverket kring

socialförsäkring etc. belysas.

Ersättning för beredskapstjänst höjs till 4 006 kronor per vecka, akuta

insatser till 239 kronor för första timme och 156 kronor för följande

RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Gunnar Ohlén

Räddningschef

0525-182 41

Datum

2015-09-10

Vår referens

timmar. Överenskommelsens avtalsvärde ligger, genom de

villkorsförändringar som görs, i nivå med övriga avtal för

arbetsmarknaden.

Bestämmelsen om ersättning till gravid arbetstagare som på grund av

regler i arbetsmiljölagstiftningen inte kan tjänstgöra i utryckningsstyrka,

har ändrats. Antalet dagar med ersättning har utökats från 90 dagar till

180 dagar.

Bestämmelsen om ersättning vid deltagande i utbildning har ändrats.

Färdtid i samband med utbildning ersätts nu med 53 respektive 80

procent av timersättningen, på samma sätt som i Allmänna bestämmelser.

Anställningsvillkoren har tillförts bestämmelser, motsvarande de som

finns i Allmänna bestämmelser, avseende avstängning, disciplinpåföljd,

möjlighet att innehålla ersättning för det fall arbetstagare inte fullgör sin

uppsägningstid samt möjlighet att begära intyg vid tjänstgöringshinder.

Avtalet har tillförts en möjlighet att lokalt överenskomma om

ersättningen för skyddsvakt.

De nya ersättningarna kommer att arbetas in i 2016 års budget.

6. Ekonomi: Uppföljning och budget 16:

Räddningstjänsten visar per 2015-06-30 på ett utfall på 5.519 mot

budgeterat 6.220 för perioden. Det positiva resultatet kan förklaras med

vakans av räddningschef under första halvåret, inga större

personalkrävande räddningsinsatser och framflyttning av investeringar.

Personalkostnader uppgår till 3.979 mot budgeterat 4.540 för perioden.

Resultat per den 2015-12-31 beräknas bli + 100 tkr

Räddningstjänstutskottet diskuterade förutsättningar för budgetarbetet

2016.

7. Arbetsläget angående nytt handlingsprogram

Bakgrund: Handlingsprogrammet är det övergripande styrdokument för

Tanums kommun och beskriver såväl den förbyggande som den

skadeavhjälpande verksamheten. Ett nytt handlingsprogram ska antas

under första året i mandatperioden, vilket innebär under 2015. Tidsplanen

är att en remiss skall vara klar i september till utskottet och till KS i

november och KF i december. Handlingsprogrammet bygger på de

säkerhetsmål som är antagna av KF, nytt är att det ska vara tydliga och

mätbara mål med verksamheten.

Arbetet fortskrider och ambitionen är att en första remiss är framtagen till

september. Ett omfattande statistiskt har tagits fram med olika indikatorer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Gunnar Ohlén

Räddningschef

0525-182 41

Datum

2015-09-10

Vår referens

i syfte att kunna jämföra Tanum med andra likartade kommuner.

8. Redovisning tillsyn och sotning:

Förbyggande verksamheten redovisar 45 genomförda tillsyner enl. LSO

av totalt 98 (46 %) och 10 tillsyner enl. LBE av 31 (32 %), verksamheten

bedöms följa tillsynsplanen.

Sotning och brandskyddskontroller följer planen.

9. NKI:

Insikt är en service mätning av kommunen myndighetsutövande gentemot

företag. Resultatet från den senaste mätningen visar på en förändring med

avseende på räddningstjänstens tillsyner. Enhetschef Jimmy redovisade

möjliga förklaringar till resultatet. Totalt har 17 av 34 företag svarat.

Brandtillsyn: Tillsyn och kontroll enligt lagen om skydd mot olyckor

(LSO) samt tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och

explosiva varor (LBE) är en del av kommunens totala tillsynsansvar.

10. Inbjudan

En inbjuda har kommit till kommunen om en träff i Göteborg den 11/9.

Se bilaga.

Lennart återkommer med förslag på deltagare från utskottet.

11. Nästa möte: bestämdes till 2015-10-20 kl 09:00 på brandstationen i

Hamburgsund

Gunnar Ohlén

Gunnar Ohlén



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 246

Information från Folkhälsorådet

Ordförande i folkhälsorådet, Louise Thunström (S), informerar om folkhälsorådet.

Beslut





____________________________________________________________________________________________________________


KS § 247

Information från Brottsförebyggande rådet

Ordförande i brottsförebygganderådet, Louise Thunström (S), informerar om

brottsförebygganderådet.

Beslut





____________________________________________________________________________________________________________


KS § 248

Information från FINSAM

Kommunens representant i styrelsen, Roger Wallentin (C) informerar om FINSAM.

Beslut





____________________________________________________________________________________________________________


KS § 249

Information från Fyrbodals kommunalförbund

Kommunstyrelsens ordförande Liselotte Broberg (M) informerar om Fyrbodals

kommunalförbund.

Beslut





____________________________________________________________________________________________________________


KS § 250

Anmälan av delegationsbeslut

Kommunkansliet, personalkontoret, ekonomi/utvecklingskontor

Avtal (nyupplåning, m fl)

Nr 24

Personalärende (anställningsavtal, uppsägning m fl)

Nr -

Serveringstillstånd

Nr 35-36

Tilldelningsbeslut (serveringstillstånd, upphandling m fl)

Nr -

Övriga delegationsbeslut

Nr 13-15

Räddningstjänsten

Personalärenden, diariebeteckning 170

Nr (-)

Förebyggande verksamhet (tillsyns-/besiktningsprotokoll, brandfarlig vara),

diariebeteckning 171

Nr 32-48

Sotning, diariebeteckning 175

Nr 4

Yttrande (bygglov, serveringstillstånd, offentliga sammankomster, offentlig mark m

fl), diariebeteckning 176

Nr 97-102

Avtal, diariebeteckning 176

Beslut


att förklara delegationsbesluten anmälda



____________________________________________________________________________________________________________


KS § 251

Meddelanden

Protokoll Protokoll nr 57-59

Övrigt Nr 53

Beslut


att förklara meddelandena anmälda



____________________________________________________________________________________________________________


(uppdaterad 2015-01-12)

omröstning

§ 227

§

§

Ordinarie

Ja Nej Avs Ja Nej Avs Ja Nej Avs

Roger Wallentin (C) N X

Clas-Åke Sörkvist (C) N X

Karl-Erik Hansson (C) N X

Paul Carlsson (FP) N X

Benny Svensson (FP) N X

Liselotte Broberg (M) N X

Lennart Larson (M) N X

Siv Bergström (MP) N X

Louise Thunström (S) N X

Magnus Roessner (S) N X

Ingrid Almqvist (S) N X

Ersättare Närvaro Tjg Ja Nej Avs Ja Nej Avs Ja Nej Avs

Karolina Aronsson Tisell (C)

T.om § 220 X

Peder Johansson (C)

Kajsa Mattsson (C)

Jan Olsson (FP) X

Hans Schub (M) X

Birgitta Nilsson (M) X

Rosita Jansson (M)

Michael Halvarsson (MP)

Jan Andersson (S) X

Ann-Christine Antonsson (S)

Gunilla Eitrem (V)

Jäv § 225 X

Gobben O Haugland (SD) INSYNSPLATS DELTAR INTE I BESLUT

Summa 2 9

tanums kommun protokoll 1(50) kommunstyrelsen ......2015/09/30 · janette beck,...

Documents