tjänstemannaunderlag till planeringsdirektiv 2011-2013 katrineholms kommun

Tjänstemannaunderlag till planeringsdirektiv för 2011-2013

1

Disposition

Ett nytt styrsystem

Mål enligt flerårsplanen

Ekonomiska förutsättningar

Tendenser i omvärlden

Den fortsatta processen

Utgångs-punkter

Roller/Ansvar

Processer

VerktygStyrdokument

VisionMål

Politik

Verksamhet

Omvärld

Medborgare

2

•Enkelhet

•Tydlig rollfördelning

•Jämställdhetsintegrering

•Helhetsperspektiv

•Uppföljning

•Orienteringskartan för styrning

Utgångs-punkter

Roller/Ansvar

Processer

Verktyg Styr-dokument

3

Några utgångspunkter

Utgångs-punkter

Roller/Ansvar

Processer

Verktyg Styr-dokument Orienteringskartan

Produktiont.e.x.OrganisationKompetensBemötande

Resultatt.e.x.UtbildningHemtjänst Brandförsvar

Resursert.e.x.PengarPersonalLokaler

Vinstt.e.x.LivskvalitetTrygghetFolkhälsa

Vinst: Vad medborgaren (besökaren) får

Resultat: Vad vi ger medborgaren

Produktion: Vad vi behöver göra

Resurser: Vad vi behöver tillföra

Styrningen måste ta sikte på alla fyra stegen!4

Utgångs-punkter

Roller/Ansvar

Processer

Verktyg Styr-dokument

Planeringsprocessen inför 2011Från struktur till process – ett mellanår

Önskvärt: Långsiktighet, bygga på gjorda erfarenheter (utveckla processer för uppföljning), tydlighet vad gäller roller

Beslutat: Kommunplan införs, perspektiven avskaffas, planeringsförutsättningarna ersätts av årligt planeringsdirektiv. Tjänstemannaorganisationen tar fram ett fristående underlag. Nämndernas planering delas i två delar; åtaganden till KS/KF respektive egen planering.

5

Roller och ansvar –Kommunfullmäktige relativt nämnderna och bolagen

• Kommunfullmäktige sätter övergipande mål i dimensionerna resultat och vinst• Fullmäktige fastställer också de ekonomiska ramarna för nämnderna, dvs en

del av steget resurser • Vidare har fullmäktige möjlighet att sätta kvalitetsmål för det som ingår i

steget produktion• Varje nämnd, bolagsstyrelse och kommunalförbund gör en egen planering för

sin verksamhet. Planeringen består av två delar: 1. De åtaganden man förbinder sig att göra för att svara upp mot fullmäktiges mål.

Denna del av planeringen ska lämnas in till kommunstyrelsen i slutet av augusti varje år inför beredning av övergripande plan med budget.

2. Resten av nämndens/bolagets planering för sin verksamhet. Planerna för nämnder och bolag ska fastställas innan planeringsåret påbörjas.

Ur: Styrsystemet i Katrineholms kommun, Kommunstyrelsens handling nr 1/2010

6

Årscykel: uppföljning och planering

År 0

År -1

År +1

MånadsuppföljningarVerksamhetsuppföljningDelårsrapport per aug

Årsbokslut

Mandatperiod

Planeringsdirektiv aprilNämndernas åtaganden aug

Övergr 3-årsplan m budget KS okt, KF nov

Kommunplanen

7

Disposition

Ett nytt styrsystem





8

Att fundera kring när det gäller mål

• Inte föregripa arbetet med kommunplanen?• Utgå från övergripande målen i flerårsplanen 2011-2012?• Andra underlag som innehåller mål?• Jämställdhetsanpassade mål• Vinstmål, resultatmål och kvalitetsmål

9

Underlag för att formulera mål till kommande kommunplan

• Kommunens övergripande mål i flerårsplanen 2011-2012

• Sörmlandsstrategin och visionen för Sörmland

• Pågående inventering av styrdokument

• Nationella jämställdhetspolitiska målen – ett övergripande och fyra delmål

• Nationella folkhälsopolitikens elva målområden

• Nationella miljömålen

• Kommande mål inom tillgänglighetsområdet?

• Behov av kompletteringar på områden där det saknas mål?

10

Övergripande mål i flerårsplanen 2011-2012

• Medborgaren i centrum – den trygga vardagskommunen– Professionellt bemötande från kommunen – En bättre utvecklad medborgardialog – En ökad känsla av säkerhet – En ökad känsla av trygghet – En ökad tillgänglighet

• Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling• Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd• Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en

hållbar utveckling för kommande generationer

11

Övergripande mål i flerårsplanen 2011-2012

• Katrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationer

• Kommunen ska ha en ekonomi i balans

• Demografiska förutsättningar ska påverka resursfördelningen (Demografin ska utgöra underlag för framtagande av mål och budget)

• Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla, attrahera och anställa så att vi alltid ska ha en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov

• Katrineholms kommun ska bedriva verksamhet av rätt kvalitet med högsta möjliga produktivitet och effektivitet

12

Mål för god ekonomisk hushållning

• Finansiella mål • Verksamhetsmål• Behöver revideras i vissa delar?• Verksamheterna behöver se över målen så att de är aktuella

och avläsbara• Sträva efter att samordna målen för god ekonomisk hushållning

med andra verksamhetsmål så att vi inte behöver två olika uppsättningar av verksamhetsmål

• Vi behöver definiera vad som krävs för att god ekonomisk hushållning ska kunna sägas vara uppnådd

13

Finansiella mål

Förslag till flerårsplanen 2011-2013:Resultatet ska uppgå till en procent av

skatteintäkternaOm resultatmålet uppfylls, ska överskjutande del

användas för att jämna ut kommande kostnadsökningar avseende pensioner

Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkternaSoliditeten ska öka

14

VerksamhetsmålEnligt flerårsplanen 2011-2012:

Verksamhet: FörskoleverksamhetEkonomi: Förskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska förutsättningarna.

Prestation: Samtliga föräldrar ska uppleva att deras barn under tiden i förskolan, stimuleras till utveckling utifrån barnets egna förutsättningar och behov.

Kvalitet: På varje förskoleavdelning skall det finnas minst två högskoleutbildade lärare med förskoleinriktning i sin examen (förskollärare). Andelen förskollärare skall öka för varje år.

Verksamhet: GrundskolaEkonomi: Grundskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska förutsättningarna.

Prestation: Genomsnittligt meritvärde gällande för samtliga ämnen i avgångsbetygen skall ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet.

Kvalitet: Andelen behörig pedagogisk personal skall årligen öka under perioden för att ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Målet är att all personal skall inneha full behörighet inom de pedagogiska områden de verkar. Andelen behörig pedagogisk personal skall ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet.

15

VerksamhetsmålVerksamhet: GymnasieskolaEkonomi: Gymnasieskolans verksamhet ska ligga i nivå med de för året givna ekonomiska förutsättningarna.

Prestation: Andelen elever, som erhållit slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år, skall ligga över riksgenomsnittet. Andelen elever med behörighet till högskolan skall ligga lägst i nivå med riket i övrigt.

Kvalitet: Andelen behörig pedagogisk personal skall årligen öka under perioden för att ligga lägst i nivå med riksgenomsnittet. Andelen elever som avbryter sina studier eller byter program skall minska.

Verksamhet: ÄldreomsorgEkonomi: Kostnaden per hemtjänsttimma ska ligga i nivå med genomsnittskostnaden enligt KPB, Kostnad per brukare.

Prestation: Utförda hemtjänstinsatser ska vara 100 procent av beviljade hemtjänstinsatser.

Kvalitet: Mäta kvalitén inom hemtjänsten via brukarenkät (hemtjänstbarometer). Minst 90 procent av svaren i brukarbarometern för hemtjänsten skall vara nöjda med hemtjänstens verksamhet.

16

VerksamhetsmålVerksamhet: LSS (Handikappomsorg)Ekonomi:: Kostnaden per gruppboendeplats ska ligga i nivå med genomsnittskostnaden för jämförbara kommuner.

Prestation: Erbjudande om gruppbostadsplats skall erhållas senast 7,5 månader efter beslut

Kvalitet: Minst 90 % av svaren i brukarenkäten skall vara nöjda med gruppboendenas verksamhet.

Verksamhet: SocialtjänstEkonomi: Kostnaden per barnavårdsutredning skall inte öka med mer än procentsatsen motsvarande löneökningen.

Prestation: Alla barnavårdsutredningar ska vara slutförda inom 120 dagar om inte mycket särskilda skäl föreligger.

Kvalitet: Inom alla vuxenutredningar ska bedömningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index) och/eller AUDIT/DUDIT (Alcohol Use Disorders IdentificationTest/Drog Use Disorders Identification Test) användas. Det är systematiska intervjumetoder för klienter med missbruksproblem.

Vi ska inte ligga lägre på NBI (Nöjd Brukar Index) än 80 av 100 möjliga. (NBI är ett mått där brukare inom socialtjänsten tillfrågats om i vilken utsträckning de är nöjda med den hjälp/rådgivning man erhållit)

17

Verksamhetsmål

Verksamhet: Miljö och hälsoskyddEkonomi: Mäta nämndens självkostnadsgrad/täckning för verksamhetsområdenalivsmedel, hälsoskydd och miljöskydd (procent).

Prestation: Antalet inspekterade objekt för områdena livsmedel, hälsoskydd och miljöskydd (tillsyn, aktiv genomgång av verksamheten) som ska besökas under året i förhållande till totala antalet objekt (procent).

Kvalitet: Andel av personal som har mindre än fem års erfarenhet, 5-10 års erfarenhet och mer än 10 års erfarenhet (procent).

Verksamhet: Energi- och klimatrådgivningKontakt: Antal telefonsamtalKontakt: Antal besök

18

Disposition

Ett nytt styrsystem





19

Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring

2008 2009 2010 2011 2012 2013

BNP -0,5 -4,3 3,3 2,7 3,0 3,7

Sysselsättning, timmar 1,0 -2,8 -0,5 0,0 0,9 1,5

Öppen arbetslöshet, nivå 6,1 8,4 9,5 9,5 8,7 7,7

Timlön 4,8 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5

KPI 3,4 -0,3 0,5 1,6 2,2 2,3

20Källa: Sveriges kommuner och landsting

SKLs skatteunderlagsprognoser

0

1

2

3

4

5

6

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

dec-09

feb-10

aug-09

okt-09

21

Skatteintäktsutveckling Katrineholm

Mnkr 2010 2011 2012 2013

Övergripande planering med budget 2010-2012 (okt 2009)

1 568 1 554 1 585

SKL prognos dec 2009 1 575 1 556 1 584

SKL prognos feb 2010 1 591 1 569 1 605 1 658

Förändring okt - feb +22,8 +14,7 +20,2

22

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

3,00

3,50

4,00

4,50

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Mkr

Utfall 2010Utfall 2009Utfall 2008Utfall 2007Utfall 2006Utfall 2005

Utbetalt försörjningsstöd per månad

23

Demografiutveckling

Barn och ungdomar, 0-19 år

0-5 år 0-5 år 6 år 6 år 7-12 år 7-12 år 13-15 år 13-15 år 16-19 år 16-19 år Totalt2009 1 077 985 187 149 1 071 1 023 612 585 1 035 1 003 7 7272010 1 057 994 197 151 1 108 1 020 570 546 974 952 7 5702011 1 039 986 196 169 1 148 1 004 538 554 926 894 7 4542012 1 053 976 166 171 1 150 1 016 575 540 866 850 7 3622013 1 039 957 191 179 1 162 1 025 573 546 829 798 7 3002014 1 027 947 189 170 1 180 1 036 585 545 797 780 7 2572015 1 025 934 179 173 1 177 1 036 579 555 803 776 7 236

+/- -4,8% -5,2% -4,5% 15,9% 9,9% 1,3% -5,4% -5,2% -22,4% -22,7%+/- -6,4%-22,5%-5,0% 4,6% 5,7% -5,3%

24

Demografiutveckling

Äldre, 65-w

65-74 år 65-74 år 75-84 år 75-84 år 85-w 85-w Totalt2009 1 610 1 690 999 1 325 344 722 6 6902010 1 688 1 776 1 002 1 303 345 731 6 8452011 1 742 1 818 1 005 1 308 353 726 6 9532012 1 804 1 908 1 002 1 270 352 740 7 0752013 1 862 2 003 1 014 1 235 354 737 7 2042014 1 929 2 052 1 013 1 238 359 735 7 3272015 1 959 2 084 1 023 1 211 365 742 7 384

+/- 21,7% 23,3% 2,4% -8,6% 6,2% 2,7%+/- 10,4%22,5% -3,9% 3,8%

25

Demografiutveckling

26

70

80

90

100

110

120

130

140

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

0-56-1516-1819-6465-7475-8485-w

Driftsbudget 2011-2013

• Nämndernas ramar enligt flerårsplanen 2011-2012

• Ingen uppdatering av demografimodellen

• Ingen kompensation för ökade lokalkostnader

• Ingen kompensation för inflation

27

Driftsbudget 2011-2013

• Uppdatering av finansbudgeten• Skatteunderlagsprognos enligt SKL februari

• Ny pensionsprognos från KPA

• Nya antaganden om löneökningar

• Uppdatering av avskrivningar, ränteintäkter och –kostnader

• Effekt av nu kända lokalinvesteringar finns med

28

Investeringsbehov i verksamhetslokaler 2011-2013

Redan beslutade

• Om- och tillbyggnad Lövåsen, evakueringsboende

Aviserade• Furuliden korttidsboende• Södra skolan, ombyggnad etapp 1

29

Investeringskategorier1. Investeringar påkallade av skyldigheter och ålägganden

Ex tvingade myndighetsinvesteringar eller investeringar som av andra (säkerhets)skäl måste prioriteras.

2. Invest hos annan partEx hos KFAB för verksamhetens behov. Genererar ingen avskrivning utan en ökad driftskostnad, t ex hyra

3. RationaliseringsinvInvesteringar som kan ”hämtas hem, en sk payoff-effekt, som ska vara högst tre år.

4. Övriga investeringarInvesteringar för verksamhetens behov, t ex inventarier och utrustning i verksamheten.

5. Investeringar i skattefinansierad infrastrukturKommunala strategiska investeringar i gata och park/natur.

6. ExploateringarInvesteringar i exploateringsområden. Dessa är självfinansierade över tiden.

30

Disposition

Ett nytt styrsystem





31

Tendenser i omvärldenUnderlag: analysseminarium med förvaltningschefer 2-3 februari

Kommunens utmaningar och potential (baserat på SWOT-analyser)

Förslag på insikter i orienteringskartans fyra steg: resurser, produktion, resultat och vinst

Presenteras utifrån ”Jannes kub”:• Lodrät: verksamheter• Vågrät: tvärfrågor • Djup: resurser, stödfunktioner

32

Insikter i fyra steg – ett exempel

Tendens i omvärlden: Hög ungdomsarbetslöshet

Vinst (vad medborgaren får):Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utvecklingKatrineholm ska ligga långt framme med att skapa en hållbar utveckling för kommande generationerI detta sammanhang innebär det: Ökad sysselsättning bland unga

Resultat (vad vi ger medborgaren):Behovsanpassad utbildning som leder till ökad sysselsättning bland ungaSamlade resurser för gruppen unga vuxna utan arbete och utbildning

Produktion (vad vi behöver göra):Vi genomför utbildningsinsatser och arbetsmarknadsinsatser riktade till ungaKommunen anordnar praktikplatserVi utvecklar samverkan på arbetsmarknads- och utbildningsområdet

Resurser (vad vi behöver tillföra):Omfördela/tillföra resurser

Produktiont.e.x.OrganisationKompetensBemötande

Resultatt.e.x.UtbildningHemtjänst Brandförsvar

Resursert.e.x.PengarPersonalLokaler

Vinstt.e.x.LivskvalitetTrygghetFolkhälsa

33

Tendenser i omvärldenLodrät: verksamheter indelade enligt räkenskapssammandraget

• Infrastruktur, skydd mm • Fritid och kultur • Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser

– Barn och ungdomar – Vuxna

• Vård och omsorg– Äldre och personer med funktionsnedsättning – Individ- och familjeomsorg

• Verksamhet i bolag och kommunalförbund

34

Lodräta tendenser i omvärlden:

Infrastruktur, skydd mmUtmaningar• Ostlänken – konsekvenser för persontrafik• Avreglering inom kollektivtrafik• Länsgränsen mot 4:e storstadsregionen• Förvaltning och utveckling av KLC• Kommunen övertar ansvar för vissa vägar• Medfinansiering i fler projekt?• Nya krav när det gäller vattenkvalitet och

enskilda avlopp• Registrering av livsmedelsföretagare• Behovsanpassad dagvattenhantering

Potential• Ostlänken – ökat utrymme för godstrafik

på stambanan• Stöd till företag på landsbygden• Kultur ses som en näring• Ett samhälle i utveckling• Östra förbifarten• Översiktsplaneringen• Ändamålsenliga strukturer• Alternativa energikällor• Energieffektivisering: god kompetens och

möjligheter till statligt stöd• Bra samverkan

35

Förslag till insikter i stuprören:

Infrastruktur, skydd mmVinst

• Medborgaren i centrum – den trygga vardagskommunen

• Lärande, näringsliv och arbetsliv i dynamisk utveckling

• Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd

• Hållbar utveckling

Resultat• Vi verkar för goda kommunikationer (utom

och inom kommunen)• Vi verkar för god infrastruktur• Vi stödjer KLC

ResurserProduktion• Deltar i strategiskt viktiga grupper för

samverkan och utveckling inom infrastruktur- och kommunikationsområdet

• Vi utvecklar former för nyetableringar och stödjer näringslivsutveckling

• Marknadsföringsstrategi• Vi har kunskap om småföretagande• Vi tar fram en strategi för kommunens

ägande av KLC• Vi levererar rättssäker

myndighetsutövning

• Mer ekonomiska medel kommer att behövas för att bibehålla det goda samhället med bra infrastruktur och bra kommunikationer

• KFV Marknadsföring AB• Utvecklar NÄT• Vi tillvaratar möjligheter till extern

finansiering (som ger ortsutveckling)• Mer analys av dagvattenhantering 36

Lodräta tendenser i omvärlden:

Fritid och kulturUtmaningar• Kompetensbehov avseende

ungdomsverksamhet• Slitna lokaler Sportcentrum• Otydligt ägande gällande lokaler STN• Kulturhuset Ängeln – att utveckla

mötesplatser

Potential• Regionala statsbidrag inom

kulturområdet – ökar påverkansmöjlighet från kommunen

• Satsning på lokstallets ungdomsverksamhet

• Mixad/heterogen ungdomsverksamhet

37

Förslag till insikter i stuprören:

Fritid och kulturVinst Resultat

• Mixad/heterogen ungdomsverksamhet• Kulturhuset Ängeln erbjuder mötesplatser





Resurser• Satsning på lokstallets

ungdomsverksamhet• Vi utnyttjar de ökade möjligheterna att

påverka fördelningen av regionala statsbidrag inom kulturområdet

• Vi utvecklar mötesplatser inom Kulturhuset Ängeln

• Satsning på lokstallets ungdomsverksamhet

• Resurser avsätts för att rusta slitna lokaler Sportcentrum

38

Produktion

Lodräta tendenser i omvärlden: Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser: barn och ungdomarUtmaningar• Demografiska förändringar• Osäkra prognoser• Det systematiska kvalitetsarbetet behöver

utvecklas• Ny lagstiftning betr. resursfördelning • Många små skolor• Utmaningsrätten – fler etableringar av

fristående verksamheter?• Ny gymnasieskola 2011?• Nya statliga styrdokument (Skollag m fl)• Studieresultat: gymnasiebehörighet och

övergång till högskola• Höja utbildningsnivån, särskilt bland män• Utveckla potentialen i samarbetet med

näringsliv och kulturliv

Potential• Goda resultat i brukarundersökningar• Förbättrade resultat i kvalitativa

kommunjämförelser • Relativt hög behörighet bland personalen• Utvecklingsarbete som initieras i

verksamheterna• Bra samarbete med det lokala näringslivet

och kulturlivet• Engagerat ledarskap inom

verksamheterna• Tydlig fokusering på kunskapsmål• Professionellt mottagande av nyanlända• Bra geografiskt läge i förhållande till

högskolor och universitet

39

Förslag till insikter i stuprören: Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser: barn och ungdomar

Vinst Resultat• Vi har pedagogiska verksamheter som

motsvarar högt ställda krav samt barns, elevers och föräldrarnas förväntningar

• Våra verksamheter utvecklas kontinuerligt och vi har en strategi för framtidens utmaningar

• Vi är välförberedda inför krav påkonkurrensutsättning och alternativa driftsformer

ResurserProduktion• Vi utvecklar det systematiska kvalitetsarbetet• Vi har en lärande organisation• Vi har höga förväntningar• Vi fokuserar på en tydlig värdegrund, på

kunskapsmål och på undervisningens kvalitet • Vi satsar på prioriterade utvecklingsområden• Vi kommunicerar öppet och tydligt samt

inbjuder till samverkan

• Medarbetare med lärarbehörighet och adekvat kompetens

• Medarbetare med hög uppdrags-medvetenhet

• Medarbetare med initiativkraft och engagemang

• Välfungerande resursfördelning 40





Lodräta tendenser i omvärlden: Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser: vuxnaUtmaningar Potential• Relativt låg utbildningsnivå i

kommunen, särskilt bland män• Ungdomsarbetslöshet• Arbetslöshet bland invandrare

- för lång introduktionstid• Konsekvenser av förändrat

huvudmannaskap inom introduktionsområdet?

• Interkommunal samverkan• Strategi för samverkan med

högskolor och universitet• Lokaler

• Många nya invånare med utländsk bakgrund

• Kompetensförsörjning• Satsningar på vuxenutbildning ger

positiva konsekvenser för möjligheterna till arbete

• Samverkan mellan förvaltningarna

41

Förslag till insikter i stuprören: Pedagogisk verksamhet och särskilt riktade insatser: vuxna

Vinst Resultat• Vi har bra och behovsanpassad utbildning

för egen försörjning och aktivt medborgarskap

• Vi erbjuder samlade resurser för gruppen unga vuxna utan arbete och utbildning (utanför)

Resurser• Vi genomför utbildningsinsatser och

arbetsmarknadsinsatser• Kommunen anordnar praktikplatser• Vi utvecklar samverkan på

arbetsmarknads/utbildningsområdet• Vi arbetar strategiskt med samverkan med

högskolor och universitet• Minskat uppdrag inom introduktionsområdet• Flexibel personal/organisation pga

volymförändringar42

• Minskad ersättning från staten för introduktionsverksamhet



• Attraktiva stadsmiljöer och levande landsbygd• Hållbar utveckling

Produktion

Lodräta tendenser i omvärlden: Vård och omsorg: Äldre och personer med funktionsnedsättning Utmaningar Potential• Ny lagstiftning – ändring i LSS och

SoL med nya målgrupper och rättigheter

• Ökad behovsvolym inom handikapp-omsorgen

• Arbetskraftsbrist? • Demografisk utveckling med ökning

av antalet äldre/äldre till 2020• Uppföljningsanalys bör utvecklas• Investeringar som leder till ökade

driftskostnader

• Nya invånare- mångkulturellt- rekrytering

• Medborgarna efterfrågar andra tjänster, t ex fritt val av utförare

• Utökat samarbete med civilsamhället • Implementering av hälsofrämjande

(salutogent) arbetssätt för att undvika onödiga vård- och omsorgsbehov

• Kodsystem ICF införs som möjliggör nationell jämförelse/analys

• Arbetar aktivt med teknisk utveckling- ex. samarbetet med NovaMedTech

43

Förslag till insikter i stuprören: Vård och omsorg: Äldre och personer med funktionsnedsättning

ResultatVinst• Verksamheter som anpassas i enlighet

med ny lagstiftning• Handikappomsorgen byggs ut utifrån

behov• Dialogtillfällen för medborgarna i samband

med inriktningsplaneringen av äldre- och handikappomsorgen





ResurserProduktion• Vi har ett hälsofrämjande arbetssätt • Vi arbetar aktivt med teknisk utveckling• Vi utvecklar samverkan med civilsamhället• Vi ökar medborgardialogen• Vi utvecklar uppföljningsanalys• Kodsystem ICF införs

• Resurser tilldelas delvis, till kommunen och omfördelas till vård- och omsorg, från staten för ny lagstiftning kring anhörigstöd

• Resurser avsätts för att möta ökade driftskostnader till följd av investeringar

• Resurser avsätts för att möta ökade behovsvolymer i handikappomsorgen

44

Lodräta tendenser i omvärlden: Vård och omsorg: Individ- och familjeomsorgUtmaningar• Arbetslöshet som leder till ökade

behov av försörjningsstöd och andra problem

• För lång introduktionstid leder till fler i behov av försörjningsstöd

• Konsekvenser av ändrade regler för sjukförsäkring och a-kassa

• Ökade behov av placeringar i familjehem och HVB?

• Kvalitetsbrister när det gäller uppföljning (gör insatserna nytta?)

• Utvecklad kostnads- och vinstanalys• Lokaler

Potential• Samverkan mellan förvaltningar• Forskningsstation, satsning på

evidensbaserade metoder• Kvalitetsarbete – professionalisering• Hemmaplanslösningar• Kvalificerad personal

45

Förslag till insikter i stuprören: Vård och omsorg: Individ- och familjeomsorg

Vinst Resultat• I samverkan med andra förvaltningar ges

insatser som leder till ökad egen försörjning





Resurser• Vi samverkar mellan förvaltningar• Vi använder evidensbaserade metoder• Vi har ett systematiskt kvalitetsarbete• Vi utvecklar uppföljning (effekter av

insatser, kostnader och vinster)

• Forskningsstation• Kvalificerad personal

46

Produktion

Lodräta tendenser i omvärlden: Verksamhet i bolag och kommunalförbundUtmaningar Potential• Koncernstyrningen• Stora investeringar• Miljösatsningar• Nya lagkrav/EU-direktiv• Långsiktig resurssäkring

• Samlad strategi• Kommunkoncernens samlade

klimat/miljöarbete samredovisas• Nya samarbeten• Marknadsföring och kommunikation

47

Förslag till insikter i stuprören: Verksamhet i bolag och kommunalförbund

Vinst Resultat• Bostäder för utsatta grupper• Olika boendealternativ• God tillgång till rent vatten• God beredskap i händelse av

olycka/extraordinär händelse





Resurser• Utvecklad samverkan• Effektivt lokalresursutnyttjande• Transparenta underhållsplaner• Samlad analys av kommunkoncernens

klimatåtgärder

• Resurser för utveckling av koncernstyrningen

• Anpassade driftsramar• Kommunal borgen

48

Produktion

Tendenser i omvärldenVågrät: tvärfrågor

• Jämställdhet• Folkhälsa• Tillgänglighet• Samverkan med civilsamhället• Säkerhetsarbete och krishantering• Nationella IT-strategin• E-tjänster• Arbete med barnkonventionen• Arbete med mångfald och integration• Fler?

49

Vågräta tendenser i omvärlden:

JämställdhetUtmaningar Potential• Svårt att se normen och att förändra• Jämställdhetsarbetet kräver

långsiktighet och uthållighet • Att ta steget från att utbilda till att

”göra” jämställdhet• All statistik som handlar om

människor ska vara uppdelad på kön• Det saknas mål, organisation och

handlingsplan för jämställdhets-integreringsarbetet

• Jämställdhet som en del av hållbar utveckling

• Ett jämställdhetsintegrerat styrsystem • Genom ”Trappan” finns ett metod för ett

systematiskt jämställdhetsarbete • Grundläggande utbildningar har

genomförts för ledningsgrupper och nämnder

• Vi ser jämställdhet som en kunskapsfråga – inte som en fråga om åsikter – Kompetensportalen

50

Förslag till insikter på tvären:

JämställdhetVinst• Befintliga övergripande mål• Kommunmedlemmarna, kvinnor och män –

flickor och pojkar, upplever att kommunen har en genusmedveten resursfördelning

Resultat• Jämställda verksamheter• Jämställd resursfördelning

ResurserProduktion• Genusmedveten styrning• Jämställdhetsanalyser tas fram före beslut • Fokus på att ”göra” jämställdhet• Uppföljning som baseras på könsuppdelad

statistik• Kartläggning av kompetens, fortsatt

kompetensutveckling samt se till att tillgänglig kompetens nyttjas

• Mål, organisation och handlingsplan för jämställdhetsarbetet behöver tas fram

• Jämställdhetsarbete är en integrerad del av det ordinarie arbetet

• Stöd- och samordning i jämställdhetsarbetet?

51


FolkhälsaUtmaningar• Folkhälsoarbete kräver långsiktighet

och uthållighet• Se till att det operativa arbetet inte

tappas bort• Delat ansvar mellan nämnderna• Mätbarheten• Vi behöver ta fram en grund för

arbetet: välfärdsanalys, nyckeltal, mål• För att nå barn och unga måste vi

också rikta oss till föräldrar/andra vuxna

• Äldres hälsa är ett prioriterat område nationellt

• Att skapa utrymme för de utsatta – för jämlikhet i hälsa

Potential• Lång erfarenhet av folkhälsoarbete• Organisationen: folkhälsoutskott under

KS, folkhälsostrateg inom KLF samt delat ansvar mellan nämnderna

• Nära samarbete med forskning• Barn- och ungdomsprojektet• Arbetssättet: kartläggning och analys

kopplat till de nationella folkhälsomålensom knyts ihop med nämndernas ordinarie arbete

• Vi utgår från fakta – kunskapsbaserat arbete

52


FolkhälsaVinst Resultat• Befintliga övergripande mål • Medborgarna upplever en bättre hälsa och

högre livskvalitet• Inte bara god utan också jämlik hälsa• ”Om man trivts som barn flyttar man

tillbaka”

• Tillgänglig kommun• Trygg och säker kommun• Barnvänlig kommun

ResurserProduktion• Inför viktiga beslut görs en bedömning av

konsekvenser för folkhälsan• Vi är uthålliga i vår nuvarande organisation

av folkhälsoarbetet• Vi har ett nära samarbete med

forskningen inom folkhälsoområdet• Barn- och ungdomsprojektet pågår även

under 2011

• Medel avsätts på nämndnivå för operativt folkhälsoarbete

• Folkhälsostrategen finns som ett stöd i nämndernas arbete med målformuleringaroch inventering av befintligt folkhälsoarbete

• Jämställdhetsarbetet53


TillgänglighetUtmaningar• Lagstiftning om diskriminering på

grund av bristande tillgänglighet• För lite generell tillgänglighet kan leda

till att stora resurser måste läggas påindividuella lösningar

• Nyinvesteringar, inköp och upphandlingar måste ta hänsyn till tillgänglighet för att inte nya problem ska tillkomma

• Ingen organisation för frågan nu, att sätta organisationen kan ta tid

• Troligen finns kompetensbrister och kanske även attitydproblem

Potential• Att tänka tillgänglighet och design för alla

kan över tid frigöra stora resurser• Probleminsikt finns• Arbetet går att fasa in i ordinarie

planering och uppföljning• Arbete pågår med att ta fram mål och

strategi för arbetet

54


TillgänglighetVinst Resultat

• Katrineholms kommuns verksamheter är tillgängliga

• Befintliga övergripande mål • Medborgarna upplever i mindre grad sin

funktionsnedsättning som ett funktionshinder

• Även andra grupper, t.ex. äldre, föräldrar med barnvagn, personer som transporterar varor har nytta av förbättringar i den fysiska tillgängligheten

ResurserProduktion• Tillgänglighetsanpassningen ska vara en

del av ordinarie planering och uppföljningssystem

• Vi lär tillgänglighet genom att ”göra”• Medarbetarrollen tar upp tillgänglighet

• Avsätta resurser för tillgänglighetsåtgärder• Avsätta resurser för stöd i

tillgänglighetsfrågor

55

Tendenser i omvärldenDjup: stödfunktioner

• Kommunledningsadministrativt stöd• Ekonomiprocesser (anskaffning, finansförvaltning, m.m.)• Personalfrågor inkl stödprocesser• IT-stöd• Informations- och kommunikationsstöd• Lokalresurser

56

Djupledes tendenser i omvärlden:

StödfunktionerUtmaningar Potential• Mer specialiserade• Fler specialistområden att täcka• Högre utnyttjande av systemstöd• Från administration till mer analys• Kompetensförsörjning• Utvecklad lönepolitik• Takten i IT-strategin• Samordning/resurser i stora centrala

projekt• Projektet ”Heltid en rättighet och deltid en

möjlighet”?• Insatser till följd av resultat i

personalenkäten?• Stigande livsmedelskostnader• Behov av långsiktig lokalplanering• Utveckla anskaffningspocessen

• Attraktiv arbetsgivare• Lärande organisation• Samverkan• Sociala medier• Nationella IT-strategin

57

Förslag till insikter på djupet:

StödfunktionerVinst Resultat

• Hållbar utveckling• Ekonomi i balans• Demografiska förutsättningar ska påverka

resursfördelningen• Attraktiv arbetsgivare• Verksamhet av rätt kvalitet med högsta

möjliga produktivitet och effektivitet





Resurser• Antalet verksamhetssystem minskar• Utveckla anskaffningsprocessen• Tydliga ekonomiska spelregler• Stöd i arbetet kring nationella IT-strategin• Stöd i arbetet kring utvecklande av e-

tjänster, webb m.m.

• Prioriterar kompetensutveckling• Lönepolitiken styr mot målen

58

Produktion

Disposition

Ett nytt styrsystem





59

Spelregler?Löneförändringar

• Vad ska kompenseras?

• Hur ska det kompenseras? Efter budget eller efter utfall?

Hyresförändringar

• Vad ska kompenseras?

• Hur ska det kompenseras? Enligt schablon eller per objekt?

• Vem ska administrera?

Volymförändringar

• Vad ska kompenseras? ”Mjuka” och/eller ”hårda” verksamheter?

• Hur ska det kompenseras?

60

Vad behöver planeringsdirektivet innehålla?

•Mål (eftersom det inte finns någon kommunplan)•Budgetramar•Satsningar/åtgärder för att uppnå ram•Något mer?

Planeringsdirektivet behandlas på KS den 28 april

61

Vad behöver nämnderna göra?

Augusti:• Ta fram underlag till övergripande planering och budget som innehåller åtaganden samt vid behov information om förändrade förutsättningar för nämnden• Redovisa könsuppdelad statistik• Redovisa volymförändringar• Redovisa behov av nya upphandlingar

December: • Fastställa nämndens egen plan

62

tjänstemannaunderlag till planeringsdirektiv 2011-2013 katrineholms kommun

Documents