Biobränsle och klimat

Tommy Lennartsson

Uttag av biobränsle

Klimat:Positivt

Biologisk mångfald: Positivt eller negativt

Problemet Lösningen

För mycket koldioxid i atmosfären

För höga utsläpp av kol till atmosfären

Binda/lagra kol

Frigör inte lagrat kol

Frigör bara kol som kan återinlagras

Problemet Lösningen

För mycket koldioxid i atmosfären

För höga utsläpp av kol till atmosfären

Ekosystemtjänst

Binda/lagra kol

Kolsänka, kollagring (carbon sink/storage)

Frigör inte lagrat kol

Frigör bara kol som kan återinlagras

Kollager/förråd (carbon stock)

Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol

Skogslandskapet

KOL

Till atmosfären

Lagrat kol som inte bör släppas ut till atmosfären

FN:s REDD - avtal (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation)

Skogslandskapet

KOL

Till atmosfären

Lagrat kol som inte bör släppas ut till atmosfären Kolförråd

FN:s REDD - avtal (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation)

Skogslandskapet

KOL

Till atmosfären Kolförråd

Skogslandskapet

Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog.

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Skogslandskapet

Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energi-snåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per årSkogsstyrelsens klimatpolicy

Skogslandskapet

KOL

Inlagring (snabb, hög)

KOL

Inlagring (långsam, låg)

Kolsänka

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Kolsänka

Kolkälla

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år(G26) Kolsänka

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år(G26) Kolsänka

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år(G26) Kolsänka

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år(G26) Kolsänka

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år(G26) Kolsänka?

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Kolförråd

Skogslandskapet

Stort kolförrådMåttl. kolförråd

(Kolsänka)(Kolsänka) (Liten kolsänka)

Skogslandskapet

Ekonomisk betydelse av skogsbruk Ekologisk betydelse

Stort kolförrådMåttl. kolförråd

(Kolsänka)(Kolsänka) Liten kolsänka

Skogslandskapet

Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog.

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Skogslandskapet

Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energi-snåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per årSkogsstyrelsens klimatpolicy

Skogslandskapet

Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energi-snåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per årSkogsstyrelsens klimatpolicy

Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Fossilt kol

Fossilt kolKolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Fossilt kol

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Skogslandskapet

Substituerar fossilt kol

ÅterinlagringKOL

Skogslandskapet

Substituerar fossilt kol

ÅterinlagringKOL

Ger uttag av biobränsle substitution av fossilt kol?

Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol

Skogslandskapet

Substituerar fossilt kol

ÅterinlagringKOL

Ger uttag av biobränsle substitution av fossilt kol?

Sker återinlagringen tillräckligt snabbt?

Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Skogsstyrelsen bedömer därföratt sådana åtgärder bör ha låg prioritet om vinsten i form av ökat kollagerblir lägre än förlusten i substitutionsnytta i ett hundraårigt tidsperspektiv

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Skogsstyrelsen bedömer därföratt sådana åtgärder bör ha låg prioritet om vinsten i form av ökat kollagerblir lägre än förlusten i substitutionsnytta i ett hundraårigt tidsperspektiv

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Kyoto: Mål för emission till 2020, vision till 2050

Skogslandskapet

Substituerar fossilt kol

ÅterinlagringKOL

Tidsperspektivet avgörande!

Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol

Skogslandskapet

Substituerar fossilt kol

ÅterinlagringKOL

Tidsperspektivet avgörande!

Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol

Om Kyotos tidsperspektiv: Vi måste hitta biobränslekällor med snabbare återinlagring än boreal skog

Våtmarksgräs (årlig skörd)

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Våtmarksgräs (årlig skörd)

1 år

Skottskjutande träd och buskar

Kolutsläpp

Kolinlagring

Tid

Skottskjutande träd & buskar (skörd vart 5-15 år)

5-15 år

Avverkning

Figur och källa: Anders Lindroth, Lunds Universitet

Skottskjutande träd och buskar

Skottskjutandeträd och buskar

Skogslandskapet

Substituerar fossilt kol

ÅterinlagringKOL

Tidsperspektivet avgörande!

Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol

Om Kyotos tidsperspektiv: Vi måste hitta biobränslekällor med snabbare återinlagring än boreal skog

Men: Användning av biobränsle vi ”får på köpet” (GROT, stubbar, röjningsavfall)

Skogslandskapet

KOL

Till atmosfären

Lagrat kol som inte bör släppas ut till atmosfären

FN:s REDD - avtal (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation)

Skogslandskapet

Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog.

Skogsstyrelsens klimatpolicy

ForskningObservationer/erfarenheter →

antaganden

Politik, lobbying

Så bör vi agera för att motverka

klimatförändringar och anpassa oss till dem

Problemet Lösningen

För mycket koldioxid i atmosfären

För höga utsläpp av kol till atmosfären

Ekosystemtjänst

Binda/lagra kol

Kolsänka, kollagring (carbon sink/storage)

Frigör inte lagrat kol

Frigör bara kol som kan återinlagras

Kollager/förråd (carbon stock)

Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol

Biobränsle och klimat

Tommy Lennartsson

Var medveten om konflikter mellan olika klimatmål, mellan klimatrelaterade ekosystemtjänster

Var medveten om intressen och lobbying

Hitta biobränslen/metoder som överbrygger konflikter