ulf – skl:s utbildningsberedning
TRANSCRIPT
Handleda vidare Göteborg 24 oktober 2019
Allt hänger ihop
Tillsammans ansvarar vi för högkvalitet på Lärarutbildningar
med sin högskole- & verksamhetsförlagda del, övnings- & partnerskolor,
rektorsprogam, i framtidenprofessionsprogram
Tillkommer gör behovet av attfå sökande till forskarskolor; lic-& doktorsutbildningar som ger nya lektorer som kan utöver sin forskning undervisa/utbilda nya
lärarstudenter…
Men nej, det hänger inte ihop
• Vi saknar en nationell helhetssyn, det finns
• … en ryckighet i styrning stundtals detaljerad och med administrativt betungande uppföljning för att citera ”Med tillit följer bättre resultat” (SOU 2019:43)
Senaste forskningspropositionen
studenter ska utbildas i levande och forskande miljö…
det bör betyda att studenter på professionsutbildningar
med en verksamhetsförlagd del ska möta forskningsmiljöer (med aktiva forskare) såväl på lärosäten som hos huvudman
Ansökan 2015-06-146 punkter
Skola och utbildning är ett av samhällets allra största åtagande i samtiden och avgörande för framtidens samhälle.
Både skolor och blivande lärares och förskollärares utbildningar behöver utveckla en förstärkt vetenskaplig grund i samklang med beprövad erfarenhet.
Ett ULF-avtal på skolområdet kan lägga grunden för att göra lärar- och förskolläraryrket mer attraktivt genom att möjliggöra ytterligare karriärmöjligheter.
2015-06-14forts.
Lärare med examen på licentiat- eller doktorsnivå som är anställda i förskola och skola behöver få möjligheter att fortsätta forska eller aktivt delta i forskningsprojekt för att kunna bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling.
Lärosätenas stora behov av lärare medför redan idag att forskarutbildade lärare i skolan ofta prioriterar anställning vid universitet/högskola då goda forskningsmöjligheter hittills inte erbjudits dem i förskola och skola. Möjligheter att forska skulle sannolikt bidra till att göra det mer attraktivt att arbeta i skola/förskola.
Högskolesektorn och dess lärar- och förskollärarutbildningar har idag behov av forskning som kan genomföras tillsammans med disputerade lärare hos skolhuvudmannen. Detta för att ständigt utveckla ny kunskap men även att underlätta för att vunna insikter och kunskaper blir kända och använda i verksamheten.
Den felande länken – om frånvaron av klinisk utbildningsvetenskaplig forskning (Ingrid Carlgren, 2010)
• … lärare var subjekt i forskning och utvecklingsprojekt före 1950 för att
• … mellan 1950 – 1980 vara objekt för forskning och förändringsinsatser.
• … efter 1980 är lärarna tillbaka som subjekt men utan forskning.
• Ni får själva karakterisera perioden 1980 – 2019
• Det är nu vi gemensamt sätter agendan för tiden efter 2020!!
Roller och kulturer
Det handlar om praktiska lösningar på olika problem t.ex.
• vilka roller olika myndigheter och intresseorganisationer ska ha
• hur ansvar och befogenheter ska fördelas
MEN det handlar också om en ”synvända” – att ha förtroende för att utveckling kan ske (och kanske rentav mer effektivt) om de 1100 huvudmännen och närmare 30tal lärosäten är involverade som subjekt och inte objekt…
Professioner och demokrati
En viktig komponent iresonemanget är att vi utgår
från professionens ”makt övertanken” för att citera
Professionsförbundet (UNT 191014)
”Vikten av att bevara professionens inflytande över sitt arbete sträcker sig långt
utöver det meningsskapande. Att inte ta ifrån professionerna
makt över tanken är centralt i en demokrati”.
2017 – 2021 Försöksverksamheten –delrapport 2021, slutrapport 2022 (utvärdering) Full verksamhet 2024?!
• Uppsala
• Umeå
• Göteborg
• Karlstad
• 25 lärosäten
• En till tre huvudmän/lärosäte
• Överenskommelser och avtal (prövar juridiken)
Frågor och förhållningssätt
• ”Ögonhöjd”• Tre finansiärer• Långsiktighet• …• Professionens frågor• SKA? Analyser. Identifiering – Prioritering = F&U• Finns kunskap? Fler Översikter/Synteser behövs… leder till
Utvecklingsarbete och/eller• Forskningsprojekt – konkurrens/hög kvalitet – behov av ny
kunskap (ex digitalisering/nyanlända)• Frågan är nr 1, design nr 2 – koppla ihop fråga/forskare?! • Delaktighet i forskningsprojekten (från lärarstuderande –
kollegor…), VFU, Övningsskolor, ex-jobb delar av en större helhet…
Bygga det pedagogiska arbetet på kunskap och beprövad erfarenhet
Känna tillFörkovra sigDelta i formulerande av frågeställningar t ex i examensarbeten
Skapa klimat och arbetsorganisation som ger möjligheter
Bedriva egen fördjupning,Beforska sin vardagAktionsforskningEtnografisk ansatsPBS, kulturanalys
Läsa/tillämpa kunskaperDelta i högskoleseminarierHandledning Q i förskolan
Ge tid inom arbetstidens ramFlera som deltar vidsamma enhet
Delta i forskningsprojekt som bedrivs på den egna enhetenPBS, att erövra frirummetAktionsforskning
”Forskar-för-skola” Forskarförberedande kurserSystematisera sin vardag
Gemensamma problemformuleringar på arbetsplatsen som någon får fördjupa
Forska/kunskapsbilda utifrån egen erfarenhet.Tillämpad forskning
Delta i forskarskola t ex CUL
Del av arbetstid avsatt för forskningSprida kunskap
Forskning/kunskapsbildning/grundforskning
Delta i forskarutbildning på högskolans villkor
Tjänstledig för forskning
Vad? Hur? Förutsättningar
Pågående aktiviteter juni 2019 www.ulfavtal.se/aktiviteter-/
• Forskningsmiljöer (focus på gemensamma miljöer placerade hos huvudman)
• Forskningsprojekt – dess framväxt till beviljade projekt inom ULF
• Lärarutbildningar (studenterna ska utbildas i en levande & forskande miljö Forskprop 2016)
• Professionens delaktighet och kompetensutveckling (inom ULF)
• Strukturer – olika typer av samverkan, tjänster etc.
Angeläget att lösa inför permanentandet
MODELLER FÖR…• Forskningsmiljöer (gemensamma)!! = regelbundna samtal• Gemensamt ansvar för VFU & forskning (SL?!)• Samverkan över huvudmannagränser – vad är en region?• Skolverkets o andras regionalisering ?• Samverkan över lärosätesgränser – hur möta regioner?• Minskad fragmentisering (minska antalet riktade bidrag)• Delade/kombinationstjänster – mellan lärosäten; mellan huvudmän; mellan
lärosäten och huvudmän (juridiska frågor att lösa)• Tillgång till översikter – gärna synteser (skolforskningsinstitutet)
ROLLER _ RESURSER _ REGIONER
Resurser
• Vilka resurser behöver finnas var hur förvaltas och fördelas dessa för att få långsiktiga helhetslösningar som tjänar barn/unga och studenters utbildning och bildning?
• Både lärosäten och huvudmän saknar resurser för att lektorer ska ha forskning i sina tjänster & för gemensamma forskningsprojekt
• Både lärosäten & huvudmän lägger ner mycket tid/kraft på att skriva offerter till Skolverket för att få del av några av de 15-17 miljarder som finns – men ändamålen stämmer inte alltid med de frågor professionen ser som viktigast för barn/elevers lärande
10 årig satsning ?!
I utredningen till nuvarande lärarutbildning En hållbar lärarutbildning (2008) föreslog utredaren
En 10 åriga satsningar för att bygga strukturer – 7 lärosäten skulle få (i konkurrens) 10 miljoner/år i 10 år för att utveckla forskningen,
Ett mål 50 % disputerade universitetslärare, fler doktorander och handledare parat med kombinationstjänster/utbytesanställningarmm.
strategier för skolutveckling
The teaching gap (Stigler & Hiebert)
• Att utveckla skolan genom reformer där skolutveckling förväntas komma till stånd genom implementering av centralt framtagna reformer vilket ofta stöter på motstånd bland lärare
och /eller
• Att ett lärarägt utvecklingsarbete sker där skolutveckling snarare drivs underifrån lokalt och i små steg
Simon (1976) • A central mission of scholars in professional schools is to conduct research that both advances a scientific discipline and enlightens the practice of a profession
Engaged scholarship is a participative form of research for obtaining the
different perspectives of key stakeholders in producing knowledge about complex
problems. By exploiting differences in the kind of knowledge that scholars and
other stakeholders from diverse backgrounds can bring forth on a
problem. …
… engaged scholarship can produce knowledge that is more penetraining and
insightsful than when scholars or practioners work on the problem alone
Van de Ven (2013)