upphandling24 2012-07

UPPHANDLAR FRÅN KINA

HAN VILL KONKURRERA MED KVALITET PÅ MATEN

Rickard Andersson, HBV, vänder sig direkt till kinesiska leverantörer för att få in bättre anbud.

Måltiden är ett konkurrensmedel för nytänkande mataktörer, tycker Hans Knutsson, Livsmedelsakademin.

n

aror et

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

NUMME R 7 • NOVE MBE R 2 012 W W W.UPPHANDLING24 . SE

Frågvis

110 upphandlingar granskas110 upphandlingar granskas

EN AV FYRA UTAN KONKURRENS

Intervju ger Jonas Löfgren bästa budet

ENER

GI VÄNLIG LOKAL

ENER

GIANPASSAD LOKA

L

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

NUMMER 7/2012

UPPHANDLAR FRÅN KINA

HAN VILL KONKURRERA MED KVALITET PÅ MATEN

Rickard Andersson, HBV, vänder sig direkt till kinesiska leverantörer för att få in bättre anbud.

Måltiden är ett konkurrensmedel för nytänkande mataktörer, tycker Hans Knutsson, Livsmedelsakademin.

ror


Frågvis

110 upphandlingar granskas

EN AV FYRA UTAN KONKURRENS

Intervju ger Jonas Löfgren bästa budet

kinesiska leverantörer för att få in bättre anbud. mataktörer, tyctt konkurrensmedel för nytänkande cker Hans Knutsson, Livsmedelsakademin. 34

39

26

6 Krönikan – Lisbeth JohnsonÄven vi i offentlig sektor måste tänka på varumärket.

8 Affärer – Kalle Krall Låt proffsen sköta upphandlingen.

10 Debatt Dialog leder till bättre kvalitet på upphandlingarna, skriver Ewa-Karin Franck, vice vd på Meetagain.

15 Uppskov igen för upphandlingsutredningenUpphandlingsutredningen med Anders Wijkman i spetsen har fått uppskov ytterligare tre månader.

26 Intervjun – nytt sätt hitta rätt anbudsgivareEn intervju kan vara ett bra sätt att kontrollera om en anbudsgivare uppfyller kraven.

34 Konkurrens med matkvalitetLivsmedelsakademin i Skåne vill höja kvaliteten på maten i offentlig sektor.

44

36 110 upphandlingar synasEn av tre upphandlingar saknar miljö-krav. Upphandling24 har granskat 110 upphandlingar ur olika aspekter.

39 Billigare tyska kranar – tack vare KinaBostadsbolaget HBV åkte till Kina för att upphandla kranar. Det blev ingen affärer där – men lägre priser på tyska kranar.

44 Miljoner från Vinnovatill upphandlingarVinnova delar ut tio miljoner till lands-ting och myndigheter som vill göra innovationsupphandlingar. Fem har nappat.

46 Fråga våra experter Ledande experter är redo att besvara dina frågor.

48 Dialog på konferens Intresserade upphandlare och projektledare samlades i Stockholm för att få råd om bygg- och anlägg-ningstjänster. Se vilka som var där.

50 Strukturera upphandlingen Charlotta Frenander har återvänt till upphandlingar efter fl era års tillsyns-arbete. Jag har skapat strukturer i upphandlingsarbetet, säger hon.

52 Sista ordet – Stig-Björn LjunggrenSamtal och dialog är bra sätt att komma på samma våglängd.

56 Fråga juristenVad gäller för direktupphandling? Fem experter svarar.

59 Krönikan – Handla rättAvtalet är ogiltigt – men inte upp-handlingen, konstaterar Carl Bokwall och Sofi a Bergmark, Advokatfi rman Cederquist, i en krönika.

60 Rättsfall analyserasTvå rättsfall analyseras.

3932

RA

URRENS36

3WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 7 | 2012

WWW.UPPHANDLING24.SE

”93 procent av läsarna tycker att Upphandling24 är en bra

eller mycket bra tidning”

4 UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012

Bo Nordlinchefredaktör

08-453 63 12, 0736-589 [email protected]

Så förbättrar vi Upphandling24

C H E F R E D A K T Ö R E N , U P P H A N D L I N G 2 4

KONTAKTA UPPHANDLING24

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin, [email protected], 08-453 63 12,mobil: 0736-589 489Redaktionssekreterare: Helle Kierke-gaard, [email protected]: Marie Strömberg Lindvall, Mats Brandon, Per Eriksson, Erica Svens-son, Albin HasselgrenOmslagsfoto: Daniel WadeniusOmslagsfoto, bildbehandling: Niclas BergqvistRepro: Arthur PayneKorrekturläsare: Lotta KempeE-post till redaktionen: [email protected]örsäljningschef: Lena Klaesson,[email protected], 08-453 60 53Annonssäljare: Nathalie Hellerstedt, [email protected], 08-453 63 10Platsannonser: Anna Nordgren, [email protected], 08-453 60 91Annonsmaterial: Maria Arvetun, [email protected], 08-453 63 61

Minst åtta konferenser per år i Stockholm,

Göteborg och Malmö. Läs mer på

www.uh24.se/konferens

Tryck: Elanders. ISO 14001-certifi erad.Prenumeration: Teckna dig på web-ben (pren.uh24.se) eller genom att ringa 08-799 62 53Adressändring: [email protected], telefon 08-799 62 53 (mån-fre 8.00 -18.00)Vd: Sven-Erik Remmare Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77, StockholmTelefon: 08-453 60 00 (växel)Upplaga: 11 900 exemplar (TS-kon-trollerad helår 2011)Utgivare: PMP Public Media Partner AB

MER ÄN BARA EN TIDNINGWWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

Nyhetsbrev via e-post ger en sammanfattning av de senaste nyheterna.Anmäl dig på:

WWW.UH24.SE/NYHETSBREVDet är gratis!

WEBB

NYHETSBREV

KONFERENSER

Officiell medlemstidning för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare, yrkesföreningen för upphandlare och inköpare inom offentlig sektor. Papperstidningen Upphandling24 ingår som en förmån i medlemsavgiften.

» DET HAR VARIT EXTRA spännande dagar för oss på redaktionen för Upphandling24. Vi har skickat ut en stor enkät till er läsare, där ni har svarat dels vad ni tycker generellt om Upphandling24, dels har ni be-tygsatt varje artikel i förra numret av tidningen.

När svaren strömmar in är det svårt att jobba med något annat. Jag sitter gång på gång och laddar om vår interna webbsida som visar resultatet av en-kätsvaren. Jag vill inte göra annat än att läsa vad ni tycker.

Jag måste börja med att buga och tacka. Av dem som har svarat hittills säger 93 procent att tidningen är bra eller mycket bra. 7 procent svarar varken eller och ingen har hittills sagt att tidningen är dålig eller mycket dålig.

Det är förstås en lättnad och något som vi är glada för. Stort tack för berömmet.

Det riktigt intressanta är vad ni läsare tycker att vi ska bli bättre på. Här har vi fått fl era tips och räkna med att leder till förändringar i spalterna. Vi ska för-söka berätta mer från mindre kommuner. Räkna också med fl er texter om hur upphandling funkar utanför Sveriges gränser.

Det är också spännande att se vilka artiklar ni vill ha mer eller mindre av. Jag har undrat vad ni som läsare tycker om juridikdelen i tidningen, som är ny för i år. Här är det dött lopp mellan dem som vill ha mer av den varan och dem som är nöjda som det är idag (46 procent vardera), medan bara åtta procent vill ha mindre av rättsfall och juridik i tidningen. Självklart lyssnar vi på er läsare när vi nu mejslar fram hur vi ska jobba under 2013.

Undersökningen ger oss en bra bild av vad ni som läsare saknar och vill ha mer av. Vad jag saknar från er är tips på lyckade upphand-lingar som vi borde skriva om. Mejla eller ring mig, kontakt-uppgifterna till mig hittar du tre centimeter längre ned.

Ledare

Nu kan man flytta grönt. Eller inte.

De flesta företag vill minimera sin miljöpåverkan, och utveckla sitt hållbarhetsarbete. Med ICM Green* kan du även flytta grönt – och det utan ökade kostnader. ICM Green är ett hållbarhetsverktyg, utvecklat för flyttningar. Med hjälp av olika val kan du simulera företagets påverkan på miljön – dels hur det kan leda till minskade CO2-utsläpp, dels till minskad energiförbrukning(kWh). Detta kan sedan användas

i er hållbarhetsredovisning – och bli underlag för en CO2-neutral flytt. Du får tillgång till ICMs mer än hundraåriga erfarenhet av effektiva flyttningar samtidigt som du bidrar till en bättre miljö för kommande generationer. Läs mer på www.icm.se eller slå en signal på telefon 08-445 70 70, så berättar vi gärna mer.

Så nu är frågan: Vad finns det för argument att inte flytta grönt, egentligen?

*ICM Green har utvecklats i samarbete med WSP Environmental och ger en tydlig sammanfattning över hur er klimat- och energiprofil påverkas.

Material till energiåtervinning

Återanvändning av möbler

(kg CO2 / projekt)

Material till återvinning

ing över hur er klimat- och energiprorofil fil ppåverkas.

Vårt hållbarhetsverktyg lägger grunden för en effektiv projektplanering där efterfrågade miljövinster sätts i fokus.

2959 kg CO2

Genom att återanvända 100 kontorsstolar kan CO

2-avtrycket minska med

2959 kg CO2 i jämförelse

med att lämnas på återvinning

.

Inköpta möbler

Återvinningsprocesser

Transport

TOTAL

ED

EN

VI

K

www.icm.se

08-445 70 70, 040-39 43 60 031-748 06 70, 018-12 69 00

WWW.UPPHANDLING24.SE6

Krönika

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

LISBETH JOHNSON är upphandlingschef i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

Även vi i offentlig sektor är en del av varumärket

Foto: Dan-Åke Wälivaara

Krönika

» ATT STÄRKA OCH vårda sitt varumärke har blivit allt viktigare. Konkurrensen mellan företag tycks generellt sett tillta. Att skapa en positiv, helgjuten och fl äckfri bild av företaget och dess produkter eller tjänster uppfattas ofta ha en avgörande betydelse för framgång eller dess motsats på marknaden. Och inte bara den marknad som handlar om relationen mellan köpare och säljare utan också arbetsmarknaden.

Varumärket är en del i kampen om att kunna rekrytera de bästa och mest hängivna medarbetarna. Varumärket förväntas då förmedla en bild av arbetsmiljö och arbets-villkor som gör företaget attraktivt och lockande.

» VARUMÄRKESVÅRDEN KAN KNAPPAST sägas vara bara en fråga för företagsledningen eller marknadsavdelningen. I många branscher, och allt fl er tycks det, är samtliga

anställda på ett eller annat sätt engagerade i varumärkesarbetet och ofta själva en del av

bilden av varumärket. Det kan framgå av yttre attribut som klädseln men också i

uppträdande och attityder och hur man utåt förmedlar bilden av ett företag och en arbetsplats präglad av trygghet,

pålitlighet, glädje eller vilka värden det nu är man vill förmedla.

Därför hör eller läser vi sällan eller aldrig uttalanden som dessa. ”Våra fl ygplan genomgår service alltför sällan och det känns inte alltid tryggt att jobba ombord.” Eller ”Lönenivån för dem i vårt företag som jobbar med service till de

gamla är låg och fortbildningsinsat-serna obefi ntliga så det blir inte de duktiga som söker sig till oss och våra

insatser kan knappast sägas kännetecknas av hög kvalitet.”

Frånvaron av sådana uttalanden är fullt förståelig. Man är som anställd en del av varu-

märket, man är rädd om sitt jobb och för

reaktioner på marknaden som

innebär att jobben hotas.

Kanske är man ock-

så rädd för nå-

gon

bestraffning av ledningen eller kanske också för att kolleger ska uppfatta uttalandet som höjden av illojalitet.

» FÖR OSS SOM arbetar i den offentliga sektorn tycks sådana spärrar sällan fi nnas. Det kan naturligtvis bero på att vi inte uppfattar vår arbetsplats som konkurrensutsatt och att vår arbetsgivare inte är beroende av marknadens domar. Förhållningssättet har dessutom stöd i grundla-gens paragrafer om meddelarfrihet och vikten av att eventuella missförhållanden i den sektor som använder skattemedel kommer fram i ljuset. Det är bra att med-delarfriheten fi nns och den borde omfatta även dem som jobbar i privata företag inom välfärdsområdet.

Här fi nns ett dilemma för oss som arbetar i den offent-liga sektorn som blir mer än tydligt när det gäller exem-pelvis skolan. Vi hör dagligen skolpersonal och deras fackliga företrädare berätta om hur dåligt det är i skolan. Personalens usla löner och dåliga arbetsvillkor i torgförs öppet och återkommande. Men frågan är om det blir den

önskade effekten och, kanske viktigast, om man som anställd i offentlig sektor rentav har åtminstone delvis ett ansvar för arbetsplatsens och yrkesområdets varumärke.

» ETT SVAR PÅ den frågan kan vara att även en kommun, en offentligt driven välfärdsenhet och ett yrkesområde är konkurrensutsatt – kommunen i konkurrens med andra kommuner som attraktiv plats att bo på och arbeta i, serviceenheten som kan upphandlas och därmed läggas ut på en privat vårdgivare och yrkesområdet som lockande för begåvade unga män och kvinnor som söker en spännande yrkesidentitet.

Vi är väl alla överens om vikten av att fl er av dessa begå-vade unga känner sig lockade och att rollen som upphand-lare ska framstå som spännande och utvecklande. Men då måste vi balansera de ofta berättigade kritiska synpunk-terna på regelverk och bristande avtalstrohet mot mer po-sitiva bilder av funktionen som viktig för såväl kvalitet som effektivitet.

Det fi nns säkert ingen enkel väg att förhålla sig till dilemmat som uppstår i skärningspunkten mellan fullt legitim kamp för bättre villkor och värdet av att sända ut positiva bilder av arbetsplatsen eller yrkesområdet. Men låt oss inte glömma att även vi offentligt anställda är en del av varumärket och att vi därmed har ett ansvar för vad det är laddat med. ■

” Vi måste balansera berättigade kritiska synpunkter mot mer positiva”

Lär dig upptäcka dolda hinder ochta rätt beslut vid offentlig upphandling

Silf är norra Europas ledande utbildningsföretag inom inköp, logistik, förhandling och juridik.Gå en enstaka kurs eller en hel utbildning. Läs mer på www.silf.se eller ring på 08-752 16 80

Utbildningen följer IFPSM:s internationella riktlinjer och standards. Silf har omsatt kunskap till lönsamhet sedan 1956.

Upphandling och strategiskt inköp,så mycket mer än bara juridik.Fördjupa dina kunskaper och synliggör de olika stegen i upphandlingsprocessen som leder till världsklassade inköp och bli en internationellt Certifierad Upphandlare.Silf ger dig insikten och verktygen som effektiviserar processen ur ett affärsmässigt perspektiv.Utbildningen vänder sig till dig som är beställare eller leverantör i offentliga upphandlingar.

LOU och LUF

Upphandlingens roll och målAffärsmannaskapUpphandlingsprocessen

Affärssimulering offentlig upphandlingFörhandlingsteknikRätt vid köpEkonomisk leverantörsbehandlingFramgångsrik affärsförhandlingKommersiell avtalsrätt & internationell handelsrättOffentliga sektorn organisation & beslutsprocessHållbara upphandligar - Miljö och CSRBuying Business ServicesSupplier Relationship ManagementLedarskap, kommunikation och förändringStrategisk inköp- och logistikledning

WWW.UPPHANDLING24.SE8 UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

KALLE KRALLhar mångårig erfarenhet av upphandling.

Låt proffsen skötaLåt proffsen skötaupphandlingarnaupphandlingarna » UNDER DE SENASTE åren har vi märkt effekterna av när starka

män i landets kommuner vill framstå som framgångsrika affärsmän. När dessa gör affärer sker det ofta utan att blanda in LOU eller konkurrens i sammanhanget. Det råder i stället ”samförstånd”, de hittar ”pragmatiska lösningar” med de lokala näringsidkarna.

Det fi nns dock i affärsverksamhet en grundläggande skillnad i bevekelsegrunderna mellan köpare och säljare – oavsett om affärer görs i privat eller offentlig regi. Om man

börjar blanda ihop sina roller och börjar kalla affärer

för ”berikande samarbete”, eller

någon bokstavs-kombination som PPS eller OPS, är man ganska naiv och inte särskilt väl skickad att hantera kom-munens affärer.

Dessutom har vi ju i ett antal fall kunnat skymta korruptionens

fula gristryne i kommunala

sammanhang.

» ETT SLÅENDE

EXEMPEL är Solna stad där staden

gör ett upplägg i form av en

före-tags-

bildning tillsammans med ett privat företag, som sedan – utan konkurrens – får ett miljardkontrakt för att bygga en nationalarena.

Ett annat exempel är den så kallade Göteborgsandan som på ytan kanske föreföll pragmatisk och vettig, men som i stället handlade om grava missförhållanden. Bara det att man i Göteborg under lång tid ansåg att vissa allmännyttiga bolag inte ”behövde” tillämpa LOU är ju ytterst märkligt.

Ett sådant beteende från kommunledningar kan natur-ligtvis också smitta av sig på tjänstemän i samma organisa-tion när de ska genomföra andra affärer för kommunen.

LOU uppfattas som ett hinder och något som man, i enlighet med kommunledningens agerande, kan ta lätt på.

» HUR HAR DÅ upphandlingsavdelningarna i de här fallen hanterat frågan?

Upphandlingsavdelningen i Solna kan ju rimligtvis inte ha medverkat till att göra ett upplägg, som gör att ett enskilt företag får ett fl ermiljardkontrakt utan konkurrens.

Upphandlingsbolaget i Göteborg har ju alltid, enligt min mening, varit ett föredöme i Sverige i upphandlings-

hänseende. Då är det extra märkligt att Göteborgs stads bolag kan agera på ett sätt som så vitt skiljer sig från upphandlings-bolagets seriösa sätt att genomföra affärer.

När reduceras upphandlare till ”anskaffare” i stället för att vara professionella affärsmän och affärskvinnor? Och är rollen som anskaffare självpåtagen, eller är upphandlings-avdelningarna så svaga att de blir överkörda av kommunled-ningarna?

Enligt min mening bör det alltid vara professionella upphandlare som ansvarar för de affärsupplägg som görs i en kommun eller annan organisation.

Upphandlarens roll får aldrig reduceras till att vara rent formalistisk. Sveriges skattebetalare har inte råd med det. ■

” ” Starka män i kommunerna vill framstå som framgångsrika affärsmän”

Affärer

WWW.COLLIGIO.SE

FALUN | STOCKHOLM | NORRKÖPING | JÖNKÖPING | GÄVLE | GÖTEBORG

Vi är stödet närkapaciteten

inte räcker till!

Col

ligio

på

plat

s

= Upphandlingsfunktionens kapacitetstak

120%

100%

80%

Med 17 anställda och kontor på sex orter i Sverige kan vi alltid erbjuda rätt kompetens inom offentlig upphan-dling när timmarna inte räcker till eller när nya produktområden söker effektiva lösningar. Fler än 300 nöjda kunder inom stat, landsting och kommun har fått hjälp med:

- Upphandlingsstöd och Resursförstärkning- Avrop och Förnyad konkurrensutsättning- Utveckling och utredning av organisation och processer- Rådgivning/Kvalitetssäkring i enskilda frågor- Samordnad upphandling- Öppna utbildningar- Uppdragsutbildningar

Detta vill Carin Bergdahl, Cane Svekanski, Maria Holmberg, Anders Karlin, Kristofer Åkesson, Paula Hägg, Björn Åberg, Ingrid Ahnell, Lotta Berglund, Stefan Elg, Claes Aldurén, Anna Englund, Kristina Lundin, Anders Wiksell, Tony Hansson, Per-Arne Sundbom och Per Kyhle arbeta med tillsammans med Er.

På Colligois hemsida - www.colligio.se - finns kontaktuppgifter till alla!

= Behov


Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].


Upphandling24 ska vara den själv-klara mötesplatsen för upphand-lare och anbudsgivare för offentlig sektor och näringsliv. Dina åsikter är viktiga för en levande debatt.

Det viktigaste är vad du tycker,

inte hur du formulerar dig eller var du sätter kommatecknet (det hjäl-per vid dig med). Gör din röst hörd. Enklast bidrar du med ditt debatt-inlägg via e-post. Mejla till [email protected]. Du behöver varken tänka

på formatering eller använda nå-got speciellt program. Vi ser helst att du skriver kort. 2 500 tecken eller en knapp A4-sida brukar räcka för att föra fram en åsikt. Det får gärna vara ännu kortare.

Debattera på Upphandling24

” Mer dialog för bättre upphandlingar”

Debatt

» HÄROM ÅRET BJÖD ett univer-sitet in leverantörer från vår bransch och frågade: vad ska vi ställa för krav på er vid upp-handlingar?

Den dialog som då startade ledde till upphandlingar som gav bättre kvalitet och lägre pris. Dessutom blir universite-tets upphandlingar nu inte längre så ofta överklagade, eftersom leverantörerna själva ser att upphandlingarna är bra och rättvist genomförda.

Orsaken till att universitetet bjöd in till dialog var att de tidigare genomfört fl era upphandlingar på vårt område, att arrangera konferenser och möten, som inte hade gått som de tänkt sig.

Det kom in för få anbud och upphandlingarna överklagades. De som vann upphandlingen hade sedan dessutom problem att leverera, och det blev inte ens billigt.

» EFTER ATT UNIVERSITETET haft en dialog med oss leverantörer började de köpa in konferens-tjänster på ett betydligt smar-

tare sätt. De specifi cerade tydli-gare vad de ville ha och kriteri-erna för utvärdering var också klarare.

Resultatet blev att konferen-serna var mer välarrangerade och dessutom blev kostnaden lägre.

Upphandlingarna blev inte heller överklagade.

» MEN TYVÄRR ÄR det här univer-sitetet ett undantag, för det är sällan som upphandlingar inne-håller en dialog med leveran-törer.

I stället så ser vi upphand-lingar där det är oklart vilken typ av tjänster beställaren vill ha, där handlingarna är svårbegripliga och där inkö-parna endast motvilligt svarar på frågor.

Naturligtvis blir det då dyrt och dåligt, och ofta över-klagas upphandlingen av leverantörer som känner sig missförstådda.

Samtidigt är nog ofta inköparna själva medvetna om när de inte behärskar området fullt ut. I det läget kommer alla

att vinna på en dialog där ett par, tre leverantörer får berätta om vad de tycker är de vikti-gaste faktorerna för en lyckad upphandling.

» SVAREN KOMMER ATT bli lite olika, men tillsammans kommer de att komplettera varandra. Det kommer bli ett bättre un-

derlag – och det sparar tid, pengar och ger en bättre konfe-rens.

Så våga starta dialogen. Det är fullt möjligt att halvera antalet överklaganden.

Ewa-Karin Franckvice vd, Meetagain

Dialogen leder till upphandlingar med bättre kvalitet och lägre pris. Dessutom överklagas de inte lika ofta. Ewa-Karin Franck på Meet-again har positiva erfarenheter av upphandling med dialog.

Gillar dialog. Ewa-Karin Franck, vice vd på Meetagain, tycker att det fi nns mycket att vinna på en dialog mellan inköpare och leverantör.


” Inför en specialdomstol för upphandlingsfrågor”

» EN STOR MAJORITET av offentliga kostchefer kan inte upphandla de produkter de verkligen vill ha. Att upphandla kvalitet, med goda djurskydds- och miljö-prestanda, ses av de fl esta som omöjligt om man vill hålla sig till regelverket. Det visar under-sökningar som både LRF och Skolmatens vänner gjort.

Varje dag serveras tre miljoner offentliga måltider. De är till för att främja hälsa och välbefi nnande för särskilt känsliga grupper, nämligen barn, sjuka och gamla. Allt fl er människor blir medvetna om den goda matens betydelse för livskvaliteten. Samtidigt tvingas kommuner, som kontrollerar att svenska djurskyddskrav följs, köpa utländskt kött från djur som fötts upp utan dessa djurskyddskrav.

» VI SOM UNDERTECKNAR den här artikeln arbetar alla som livs-medelsentreprenörer i Mälar-dalen. Vi förenas i vårt gemen-samma mål att kunna leverera kvalitetsprodukter till den of-fentliga sektorn. I 20 år har Lagen om offentlig upphand-ling, LOU, i olika versioner styrt de offentliga inköpen av livs-medel. Men fortfarande är det inte klarlagt vad, eller hur, offentlig sektor får upphandla när det gäller livsmedel.

» MILJÖSTYRNINGSRÅDET HAR

SKAPAT kriterier för offentlig sektors livsmedelsupphand-lingar. Två kommuner, Sigtuna och Rättvik, försökte upphandla livsmedel utifrån kriterierna, vilket resulterade i överpröv-ningar från grossister och fyra

olika domar i svenska förvalt-ningsrätter. Både LRF och Mil-jöstyrningsrådet har tagit in rättsutlåtanden/rapporter som tydligt visar att EUs regelverk medger och uppmuntrar djurskyddskrav utöver EUs minimikrav.

Sveriges Kommuner och Landsting har bistått kommu-nerna med juridiskt stöd, inklusive att begära prövningstill-stånd i Högsta förvaltningsdomstolen och ett förhandsavgörande i EU-dom-stolen. Det gick inte Högsta förvaltningsdomstolen med på och fortfarande saknas ett pre-judikat som visar vad som gäller.

» ATT UTDRAGNA ÖVERPRÖVNINGS-

PROCESSER ibland pågår under fl era år, samtidigt som det är förbjudet att förlänga gamla avtal i väntan på att de nya ska gälla, tillhör absurditeterna i upphandlingslagstiftningen. Där fi nns ett möjligt undantag, då lagstiftningen talar om ”skyddsvärt intresse”.

SKLs ordförande, Anders Knape, gav i en debattartikel i Dagens Industri (augusti 2012) exempel på sådant som svenska förvaltningsdomstolar inte ansett vara ett ”skyddsvärt intresse”: skolskjuts för skolbarn i Stenungsund, hörapparater till personer med hörselnedsättning i Region Skåne och att tillfälligt köpa

mat till skolbarn och äldre-boenden i Västerås.

Han påpekar att enligt EUs regler ska sanktioner mot myndigheter som bryter mot

upphandlings-reglerna inte drabba medbor-garna eller hindra allmän-nyttiga upp-gifter från att bli utförda.

Hans-Åke Hammarström, Nordenchef på Arla Foods, tackar i en artikel i Dagens Samhälle

(augusti 2011) de offentliga upphandlarna för att de bidragit till två decennier av ekologisk utveckling.

Med andra ord, den offentliga sektorn bör gå i spetsen och vara en vägvisare till bättre hälsa och välmående, utveckla en god offentlig måltid som inkluderar hög kvalitet och matglädje och som främjar ökad livskvalitet för barn, sjuka och gamla. Så länge vi har dom-stolar som övertolkar regel-verket, som inte är kapabla att utveckla en svensk praxis som överensstämmer med EUs regler, som är ovilliga att pröva angelägna ärenden i EU-dom-stolen och som inte är tillräck-ligt kunniga i lagstiftning och målsättningar för den offentliga upphandlingen kommer vi inte att nå dit.

» VI BÖR, LIKSOM Norge, Dan-mark och Finland, ha special-domstolar för upphandlings-

frågor som är kapabla att ut-veckla en praxis enligt EUs regler och intentioner och som, likt våra nordiska grannländer, vågar använda sig av EU-dom-stolens förhandsavgöranden.

Den offentliga upphand-lingen är till för medborgar-nyttan. Det kan i längden inte få stoppas av att domstolarna inte klarar sitt jobb.

Och vi är gärna med i arbetet för att utveckla den offentliga måltiden.

Anita WennbergEnhörna

Eric Winding Månkarbo

Inga-Lill Boija Karbenning

Jeanette Elander Västerås

Karin Broström Norrtälje

Lena Rydberg-Ericsson

Munktorp

Margareta OlssonAlunda

Petter Kjellerby Uppsala

Tord Eriksson Tierp

Ulla-Britt Öhman Muskö

Livsmedelsentreprenörer i Mälardalen

Tolv livsmedelsentreperenörer vill leverera god mat med kvalitet till den offentliga sektorn men anser att de hindras av oklara regler och veliga domstolar. De kräver specialdomstolar för upphandlingsfrågor som klarar av att utveckla en praxis enligt EUs regler.

Absurt. Kommuner kontrollerar att svenska djurskyddskrav följs, men tvingas köpa utländskt kött från djur som fötts upp utan dessa krav.


DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE Senaste nytt


Notiser

Vindkraft till kommunen – bäst på distans » ALLT FLER SVENSKA kommuner

skaffar vindkraftverk för att kunna täcka eget behov med grön el. Helst ska produktionen ske långt hemifrån.

Sollentuna kommun satsar på vindkraft och en upphandling pågår. Kommunfullmäktige har beslutat att köpa två egna vind-kraftverk med option på ett tredje.

– Investeringen i vindkraft är både bra för miljön en bra affär för kommunkoncernen, säger Douglas Lithborn, kommunsty-relsens ordförande.

– Det fi nns en bred politisk enighet för att genomföra detta.

» ELPRISERNA BEDÖMS ÖKA i fram-tiden och ju högre elpris på marknaden, desto större fördel

är det att investera i vindkraft. Det faktum att el som produ-ceras för egen förbrukning för närvarande är skattebefriad medverkar till att göra kalkylen gynnsam.

Ett vindkraftverk i den storlek som ska upphandlas av Sollen-tuna kommun producerar cirka åtta GWh per år. Prislappen ligger på 35–45 miljoner kronor.

» MEN DET VERKAR inte som om kommunen har tänkt producera el på hemmaplan. Enligt press-meddelandet ska vindkraft-verken ”placeras i en särskild vindkraftpark någonstans i Sve-rige”.

Sollentuna är inte ensam om att vara vindkraftspositiv – så länge verken står på lite avstånd.

Trots att till exempel Staffans-torp är restriktiv med bygglov för vindkraftverk har den skånska kommunen nyligen skaffat egen produktionskapa-citet.

Samtidigt som Staffanstorps kommun säger nej på hem-maplan genom att värna odlings-landskapets kvaliteter har man köpt ett vindkraftverk som står i Ölands säregna natur.

I Sydsvenskan beskrivs Staf-fanstorps vindkraftspolicy som hycklande.

Köp av färdiga vindkraftverk måste ske enligt LOU. Det slog Konkurrensverket fast för några år sedan efter att ha kritiserat Upplands Väsby kommuns pla-nerade affär.

PER ERIKSSON

Inte på hemmaplan.Sollentuna kommun vill köpa vindkraftverk i en park någonstans i Sverige.

Upphandling pressar kostnader » Sabo, Sveriges allmännyttiga

bostadsföretag, tar upphandling till hjälp för att pressa byggkostnaderna. Utmaningen till entreprenörerna är att bygga ett åttavåningshus för un-der 13 000 kronor per kvadratmeter.

Över 70 bostadsbolag har hittills anmält intresse för att bygga 5 000 lägenheter av denna typ.

Kombohus Plus är ett nyckelfärdigt punkthus i åtta våningar med cirka fyra lägenheter per våningsplan. Lägenheterna förväntas ha balkong eller uteplats. Byggnaden ska också ha en låg energiåtgång.

Tilldelningsbeslut väntas i mitten av december. Ramavtalet kommer att gälla från den 1 januari 2013 till sista december 2016.

***Bytesavtal – inget godkänt alternativ » Konkurrenskommissionen tycks inte

ha mycket till övers för Helsingborgs stads upphandlingar. Nyligen kriti-serades valet av skoldatasystem av denna expertgrupp inom oberoende stiftelsen Den Nya Välfärden och nu är det dags för fl er anmärkningar.

Kommunen har tecknat ett 15-årigt ”bytesavtal” med JC Decaux. Mot rätten att hyresfritt sätta upp ett åttio-tal skyltar och pelare med reklam runt om i staden erbjuder företaget en del reklamutrymme samt skötsel av toa-letter och papperskorgar.

Hela tjänstekoncessionen beräk-nas vara värd omkring 18 miljoner kronor.

Enligt Inger Ridderstrand Linderoth, ordförande i Konkurrenskommissio-nen, strider avtalet mot lagen. Inget konkurrerande företag har nämligen fått vara med och lämna anbud.

– Kommunen har en skyldighet att infordra anbud vid den här typen av avtal, även om man inte betalar några pengar till JC Decaux.

Hennes åsikt är att Helsingborgs stad skulle ha annonserat upphand-lingen.

13WWW.UPPHANDLING24.SE

Senaste nytt

Foto

: Fre

dric

Lön

nfjo

rd

Foto

: Ca

tha

rina

Bie

sèrt

Konkurrensverketger sig inte » KONKURRENSVERKET TYCKER ATT

kammarrätten dömde fel när Migrationsverkets friades från en otillåten direktupphandling. Nu hoppas Konkurrensverket att Högsta förvaltningsdom-stolen tar ställning till om det ska bli en upphandlingsskadeav-gift eller inte.

Frågan om Migrationsverkets fl yktingförvar i Åstorp kan alltså hamna i Högsta förvaltnings-domstolen. Även om kammar-rätten beskriver upphandlingen som felaktig hörsammar dom-stolen inte Konkurrensverkets krav på 5,5 miljoner kronor i böter.

I stället för att i konkurrens upphandla en byggentreprenad ingick Migrationsverket ett avtal om tilläggshyra med fastighets-ägaren. För detta har förvalt-ningsrätten tidigare dömt till Konkurrensverkets fördel.

Men Kammarrätten gick på Migrationsverkets linje. I sitt överklagande poängterade ver-ket att upphandlingen påbör-jades innan reglerna om upp-handlingsskadeavgift trätt i kraft, något som domstolen godtog.

I och med att förvaltnings-rätten och kammarrätten kom-mit fram till olika slutsatser och förarbetsuttalandena varit mot-stridiga, vänder sig Konkur-rensverket nu till Högsta förvalt-ningsdomstolen och hoppas att den kan bringa klarhet.

» PER KARLSSON, CHEFSJURIST vid Konkurrensverket, anser att övergångsbestämmelsens tolk-ning och frågan om när en otill-låten direktupphandling ska anses påbörjad är av principiell vikt:

– Ett klargörande kan påverka

rättstillämpningen i såväl mål om överprövning, som mål om upphandlingsskadeavgift enligt Lagen om offentlig upphandling, säger han.

PER ERIKSSON

HALLÅ DÄR, Mirja Saarväli, inköpschef på Arvika kommun.

I september träffades inkö-pare från alla Värmlandskom-muner i Sunne. Vad hände?

– Det var mycket erfarenhets-utbyte. Alla som jobbar med upphandling får komma, vi brukar vara 15–20 personer.

Hur länge har ni haft sådana här träffar?

– Det här är 15:e året. Vi träffas två gånger per år.

Vad pratar ni om?– Utbildning är en viktig

punkt – vi tar hit föreläsare så att fl er får bra utbildning till en lägre kostnad. Vi går igenom överprovningar och rättsfall där någon kommun varit aktiv. En punkt som har tillkommit är Konkurrerensverkets mark-nadsskadeavgift. En kommun som varit utsatt, men inte dömd, redovisade processen.

– Den här gången tittade vi på konsultupphandling. Och så till-satte vi en grupp som ska se över SOI-certifi ering, om vi ska köpa hela och delar, det ligger i tiden.

– SKL och Kommentus har mycket aktiviteter och vi disku-terade om vi ska gå med där eller samarbeta med varandra. Vi har massor av olika samarbets-former med olika stora gruppe-ringar i Värmland. Vi tycker att det främjar konkurrensen så att vi inte bara gör en stor Värm-landsupphandling som ett fö-retag tar hem för då tycker vi att vi har bitit oss själva i svansen.

Vad sas mer vid träffen?– Nu har vi startat ett projekt

för att hjälpa varandra hur ska vi marknadsföra upphandling. I kommunen som drabbades av Konkurrensverket lyftes upp-handlingsfrågorna och har fått högre status där.

MATS BRANDON

Rättsfall tas upppå inköpsträff

Gillar utbyte. Mirja Saarväli, Arvika.

Till Högsta förvaltningsdomstolen. Per Kaarlsson hoppas på högre instans.

» HELSINGBORGS STAD VAR ute efter det ekonomiskt mest för-delaktiga anbudet när kom-munen skulle välja skoldata-system. Enligt Konkurrenskom-missionen, som är en oberoende expertgrupp inom tanke-smedjan Den Nya Välfärden, an-togs ett orent anbud med re-sultat att kommunen fi ck upp-handlingens näst dyraste it-lösning.

Kritiken har varit förödande mot det webbaserade skoldata-system som Helsingborgs stad skaffade in år 2008. Helsing-borgs Dagblad hade i våras en hel artikelserie om systemet Unikum. Det beskrevs som krångligt och rörigt av såväl lä-rare som föräldrar.

» NU PEKAR EN fristående utred-ning dessutom mot att själva upphandlingen inte gått rätt till. Enligt kommunen skulle det

ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas. Men Konkur-renskommissionens genomlys-ning visar något annat. Unikum var i själva verket näst dyrast. Det valdes efter taktisk prissätt-ning i kombination med att Hel-singborgs stad frångick sina egna krav.

Till villkoren i förfrågnings-underlaget hörde fast pris med möjlighet till indexuppräkning vid eventuell förlängning. Trots det antog kommunen ett orent anbud som i praktiken innebar ett lockpris – och som kom att höjas så pass kraftigt som med 183 procent vid förlängning av avtalet efter tre år.

» ENLIGT PER-ARNE SUNDBOM, le-damot i Konkurrenskommis-sionen, strider det mot Lagen om offentlig upphandling:

– Det antagna anbudet skulle rätteligen ha förkastats och

kommunen ha valt en billigare lösning. Kommunen borde i varje fall inte ytterligare ha för-längt avtalet.

Per-Arne Sundbom, som tidi-gare arbetat som konkurrensråd vid Konkurrensverket, är hård i sin kritik mot den här typen av upphandlingsbeteenden:

– Osund strategisk anbudsgiv-ning sätter konkurrensen ur spel eftersom de anbudspriser som jämförs med varandra är något helt annat än vad den faktiska kostnaden för varan eller tjänsten sedan blir.

Helsingborgs stad har beretts tillfälle att yttra sig, men har inte utnyttjat den möjligheten.

Konkurrenskommissionens syfte är att bevaka och uppmärk-samma snedvridning av konkur-rens med offentliga medel. Sedan starten 1994 har mer än 600 ärenden behandlats.

PER ERIKSSON

Bakläxa för orent anbud

UPPHANDLING24 • NUMMER 7| 2012



Notiser

Vi söker kategoriledare (avtalscontroller)

Sista ansökningsdag 2012-11-11.Till Inköpsavdelningen, Lednings- och Verksamhetsstöd.

www.lg.se/jobb

» DET ÄR MÅNGA önskemål som ska jämkas samman i EUs nya upphandlingsdirektiv. Föresla-gen detaljeringsnivå går enligt Regionkommitténs Catarina Se-gersten Larsson tvärt emot in-tentionerna att förenkla regel-verket.

Europaparlamentets regional-utskott har röstat igenom ett be-tänkande om det nya direk tivet om offentlig upphandling. Europaparlamen tarikern Jens Nilsson har lett arbetet med be-tänkandet i den socialdemo-kratiska gruppen.

Efter omröstningen sa han att han var nöjd, förutom på en punkt:

– Jag vill göra det tydligt i lag-stift ningen att myndigheter får ta sociala och miljömässiga hänsyn när de upphandlar och inte bara basera upphandlingar på lägsta pris. Men det satte den konservativa EPP-gruppen stopp för.

Jens Nilsson gläds över stödet för förslaget att man ska kunna ställa krav på kollektivavtal och att man följer gällande arbets-marknadslagstiftning.

– Dessutom röstade utskottet för att kommuner och landsting ska kunna specifi cera vilken typ av utförare man vill ha av hälso- och sjukvårdstjänster och att di-rektivet ska göra det möjligt att säga nej till vinstdrivande fö-retag inom dessa områden.

» REGIONKOMMITTÉN UTTRYCKER DÄ-

REMOT besvikelse. Åsikten är att regelverket borde fästa större vikt vid värdet för pengarna vid upphandling.

Den föreslagna detaljerings-nivån går enligt Catarina Seger-sten Larsson, som är kommit-téns ansvariga rapportör, mot in-tentionerna att förenkla upp-

handlings reglerna. Hon ser risk för oacceptabla administrativa bördor för upphandlande myn-digheter – särskilt för mind-re myndigheter på lokal och regi-onal nivå:

– Det är därför på tiden att kommissionen, Europapar la-mentet och medlemsländernas regeringar förstår det problem som det föreslagna regelverk or-sakar.

Utskottet för den inre mark-naden väntas rösta om upp hand-lingsdirektivet i november. Hela parlamentet väntas ta ställning till det nya direktivet under ses-sionen i december. Därefter följer förhandlingar med kommissio nen och rådet. Det nya direktivet om offentlig upp-handling beräknas vara på plats under våren.

PER ERIKSSON

Detaljrikt direktiv kritiseras

» REGERINGEN HAR BESLUTAT att än en gång ta hjälp av en särskild utredare inom upphandlingsom-rådet. Uppgiften är att lämna förslag till hur Europaparlamen-

tets och rådets upphandlings-direktiv bör genomföras i svensk rätt enligt den lydelse direktiven får när de antagits.

Utredaren ska följa de för-handlingar som pågår inom EU. Förslaget ska utgå från inne-hållet i direktiven när de antagits av Europaparlamentet och rådet.

» UPPDRAGET, SOM ÄVEN gäller om-rådena vatten, energi, trans-porter och posttjänster samt till-delning av koncessioner, ska re-dovisas senast den 1 april 2013. Socialdepartementet poängterar att utredningsuppdrag och tid för redovisning kan komma att ändras beroende på hur för-handlingarna går inom EU.

Direktivtexten är just nu fö-remål för behandling i Europa-parlamentet och förhandlingar i rådet. Dessa väntas vara slut-

förda i början av nästa år. Tanken är att samtliga direktiv vara ge-nomförda senast den 30 juni 2014.

Förslagen från den svenska ut-redaren ska enligt kommittédi-rektivet ingå i två nya separata lagar om offentlig upphandling och om upphandling inom för-sörjningssektorerna. Dessa lagar ska ersätta Lagen om offentlig upphandling samt respektive Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, trans-porter och posttjänster.

De två lagarna ska i likhet med LOU och LUF följa upphand-lingsprocessens kronologi. Öns-kemålet är att de ska bygga på den struktur som LOU och LUF har.Den särskilde utredaren ska i sitt arbete samråda med Upp-handlingsutredningen.

PER ERIKSSON

Från EU-direktiv till svensk lag

Besviken. Catarina Segersten Larsson vill se fl er förenk-lingar.

Foto

: Wim

Da

ne

els

Inköpscentral lottar igen » Statens inköpscentral har gjort det

igen. Notarius Publicus hjälpte Kam-markollegiet att med lottens hjälp rangordna vinnarna i upphandling-en av bemanningstjänster.

Sedan den 1 januari 2010 har det saknats ramavtal inom området personaluthyrning. Ingen tvekan om att Statens inköpscentrals nyligen av-slutade upphandling av tjänster inom de tre yrkesområdena ekonomi och personal, kontorsadministration samt it är efterlängtad. Upphandlingen var uppdelad i 27 anbudsområden, det vill säga tre yrkesområden i vardera nio regioner. 39 bemanningsföretag deltog. Fru Fortuna log mot Beman-nia. Proffi ce blev den stora förloraren.

***Trafi kverket centraliserar » Trafi kverket är en av landets största

offentliga inköpare. Upphandlings-volymen, i år cirka 35 miljarder kronor, hanteras idag ute i verksamhetens olika delar. Nu har verket insett att det fi nns samordningsvinster att göra ge-nom att föra samman all upphand-lingsverksamhet i en central funktion: Strategiskt inköp och upphandling. Inköpsdirektör blir Katarina Norén och biträdande inköpsdirektör Jan Schönbeck.


Senaste nytt

Foto

: Ne

lly V

isa

nji

nordea.senordea.se Gör det möjligt

Tjäna pengar på pengarAtt in- och utbetalningar fungerar smidigt kan spara både tid och pengar. Ja, ni kan till och med tjäna pengar på att ha ett fungerande och effektivt fl öde. Med tjänsten Total IN får ni alla inkommande betalningar levererade på en och samma fi l och automatiskt avprickade - oavsett om de kommer från PlusGirot, Bankgirot eller utlandet. Den tjänsten får ni bara hos oss. Och behöver ni hjälp, så fi nns vi ett samtal bort.

Låt oss berätta mer om hur vi kan stå till tjänst!Välkommen in eller hör av dig till er kontaktperson.

» UPPHANDLINGSUTREDNINGEN FÖR-

SENAS ÄNNU en gång. Utredningen skulle ha redovisat sitt resultat inom kort, den 1 december. Det nya budet är att arbetet ska vara klart senast den 5 mars 2013.

Ursprungsplanen var att hela översynen av svenskt upphand-lingsregelverk ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv skulle vara färdig i somras.

I november i fjol lämnade Upp-handlingsutredningen, efter ett knappt års arbete, ett delbetän-kande. Till grund för det betän-kandet låg bland annat de dia-logmöten som genomförts på ett fl ertal orter runt om i landet.

Ett kvartal senare kom reger-ingens första beslut att förlänga utredningstiden. Detta för att kunna gå i takt med EUs arbete kring förändrade upphandlings-regler.

Samtidigt försvann en del av utredningens ursprungliga upp-drag. Regeringen ansåg sig i feb-ruari inte längre behöva den be-ställda beräkningen av eventu-ella effektiviseringsvinster som upphandlande myndigheter och enheter har gjort genom att kon-kurrensutsätta upphandlingen av ett tiotal strategiska varor och tjänster enligt LOU respektive LUF jämfört med att köpa varan eller tjänsten utan föregående konkurrensutsättning.

» REGERINGEN MOTIVERAR INTE

varför Upphandlingsutredning-en nu får tre extra månader. Mycket pekar på att tiden behövs för att kunna synkronisera med utredningen om hur EUs kom-mande upphandlingsdirektiv ska genomföras i svensk rätt.

PER ERIKSSON

Uppskov igen. Det är inte första uppskovet för Anders Wijkman och hans kolleger i utredningen. Ursprungsplanen var att hela översynen av svenskt upphandlingsregelverk ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv skulle vara färdig i somras.

Uppskov igen för Wijkmans utredning

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE




Notiser

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se

» UPPSALA KOMMUN VILLE prova en ny modell för färdtjänstresor. Men förvaltningsrättens dom sätter stopp för att resenärerna själva får välja taxibolag för sina resor eftersom avtalsformen, tjänstekoncession, inte håller.

Alliansen i Uppsala vill öka valfriheten inom färdtjänsten. Tanken är att ge dem som är i behov av färdtjänst frihet att själva välja bland de bolag som kör färdtjänst och boka sin resa utan att gå via en central beställ-ningscentral.

Genom att välja tjänstekon-cession kan kommunen kontrol-lera ersättningen till taxibolagen och egenavgiftens storlek. De fö-retag som accepterar prisnivån får avtal.

» MODELLEN HAR KRITISERATS av op-positionen för att vara oprövad. De rödgröna anser också att för-slaget om att höjd egenavgift gör färdtjänstresorna alltför dyra.

Efter överklagande av Samres beslutar förvaltningsrätten att

kommunen måste göra om upp-handlingen. Enligt domen över-ensstämmer inte Uppsalamo-dellen med de regler som gäller för tjänstekoncessioner.

Domstolen konstaterar till ex-empel att bolagen inte tar någon ekonomisk risk i verksamheten. En förutsättning för att ett kon-trakt ska utgöra en tjänstekon-

cession är att koncessionsha-varen ges rätten att utnyttja sina egna tjänster kommersiellt och därigenom tar en ekonomisk risk.

Trots egenavgiften menar domstolen att hela ersättningen kommer från kommunen.

– Förvaltningsrättens dom kommer att överklagas, kom-menterar Stefan Hanna, kom-munalråd i Uppsala kommun, det beskedet.

– Vi driver ärendet vidare så att alla resenärer fritt kan få välja taxibolag.

Samres noterade också att upphandlingen saknade bin-dande åtaganden. Det fanns inga krav på att hålla viss angiven ka-pacitet tillgänglig under avtalets löptid eller att svara på avrop.

Ursprungstanken var att det nya färdtjänstsystemet skulle börja gälla den 1 oktober. På grund av rättsprocessen har de gamla, traditionella avtalen för-längts.

PER ERIKSSON

Körförbud för ny taxi

Foto

: Da

n P

ette

rsso

n

Överklagar. Stefan Hanna håller inte med förvaltningsrätten.

» REGERINGEN VILL SE en mer ända-målsenlig förvaltningsprocess. Nu inhämtas lagrådets yttrande över en rad förslag till ändringar i de processregler som styr för-valtningsdomstolarnas hand-läggning.

Säger lagrådet ja mildras fl era av förvaltningsrättens formkrav från halvårsskiftet nästa år.

Tyngdpunkten i rättsskip-ningen ska ligga i första instans.

I lagrådsremissen föreslås därför att ett antal ytterligare måltyper inleds i förvaltningsrätten i stället för i kammarrätten.

» DET FÖRESLÅS OCKSÅ att vissa formkrav tas bort. Hit hör kraven på att överklaganden och ansök-ningar ska vara egenhändigt un-dertecknade samt att ombud måste ge fullmakt till dom-stolen.

Ett ombud ska endast behöva styrka sin behörighet om rätten anser att det behövs.

Regeringen föreslår också att det införs partiellt prövningstill-stånd i kammarrätten, samt att grunderna för att meddela pröv-ningstillstånd i kammarrätten förtydligas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

PER ERIKSSON

Ändrade formkrav i förvaltningsrätten

Kollektivtrafi ken kan bli indexlös » Kollektivtrafi kföretagen oroar sig för

avtalskaos efter årsskiftet. Anledning-en är att SCB planerar att avveckla det arbetskostnadsindex, AKI, som används i många upphandlingar av buss, taxi och tåg.

AKI väger tungt. Men efter årsskiftet har SCB inte längre något uppdrag att ta fram det underlag som behövs för att beräkna detta index. Ett upp-räkningsindex behövs för att hantera kostnadsökningar i form av löner och bränsle i fl eråriga avtal mellan offent-liga beställare och företag.

***Stockholm skärper etiska krav » När Stockholms stad upphandlar

telefoni kommer det inte enbart att ställas krav på själva tjänsten. Leve-rantören ska dessutom ”ha rent mjöl i påsen” och respektera mänskliga rättigheter.

Alliansföreträdare i Stockholm reagerar mot Teliasoneras affärer i östeuropeiska diktaturer. Telia har mo-bilteleavtal med huvudstaden, men frågan är om bolaget har någon chans när den nya upphandlingen genomförs. Trots att avtalet inte går ut förrän den 31 juli 2014 har alliansen enats om upphandlingens förutsätt-ningar. Sten Nordin, moderaternas gruppledare, säger att man vill se en ansvarstagande leverantör:


Senaste nytt

AffärsConcept är ett SKL-ägt konsultföretag. Sedan starten 1995 har vi hjälpt köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer.

Varje år utför vi drygt 300 konsultuppdrag och genomför fler än 150 utbildningsdagar. Våra konsul-ter har föru tom teoretisk erfarenhet även gedigen praktisk och aktuell erfarenhet av att genomföra upphandlingar med fokus på affären.

AffärsConcept åtar sig endast uppdrag som är till fördel för myndigheter, organisationer och företag som följer lagen om offentlig upphandling. Vi är 31 konsulter och har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

För mer information om AffärsConcept eller för att boka en utbildning gå in på www.affarsconcept.se

Hur kan vi hjälpa dig och din organisation?Vår verksamhet består av tre inriktningar; Upphandling, Utbildning och Utredning.

Förvaltningsrätten har avgjort den infekterade hotelltvisten i Eskilstuna. Kommunen får inte stötta Stadshotellet genom att under 15 års tid hyra konferens-utrymmen för 30 miljoner kronor.

Hotellföreningen i Eskilstuna betraktar kommunens beslut om att utan upphandling och till överpris hyra konferenslokaler av Elite Hotels som ett förbjudet stöd.

Elite Hotels öppnade den 3 september Stadshotellet på samma plats som nedbrunna Quality Hotel Statt tidigare låg.

» FÖRENINGEN FÅR MEDHÅLL av för-valtningsrätten. Kommunfull-mäktiges beslut om avtal mellan kommunen och Elite Hotels upphävs.

– Vi fattade ett beslut som vi trodde var korrekt, säger Jimmy Jansson, kommunstyrelsens ordförande.

Han tycker att det är bra att avtalet nu har prövats rättsligt och att kommunen inte planerar att överklaga domen.

» ESKILSTUNA KOMMUN VILLE under 15 års tid, fyra dagar i månaden, hyra konferenslokaler. Den år-liga kostnaden för detta skulle bli två miljoner kronor.

Syftet med avtalet var att sä-kerställa att det gamla stads-hotellet kunde byggas upp igen efter branden, samtidigt som kommunen behövde större kon-ferensanläggningar.

– Det här avtalet sätter kon-kurrensen ur spel på Eskilstunas konferensmarknad, säger Len-

nart Cronholm, ordförande i Eskilstunas Hotellförening, som samlar hotellen på orten.

Domstolen konstaterar att den avtalade hyresnivån är allt annat än marknadsmässig. Samma in-vändning riktas mot den långa hyrestiden.

Avtalet beskrivs närmast som stöd riktat till en enskild nä-ringsidkare.

– Vi är för att Statt byggs upp och utvecklas, men det får inte ske med kommunala bidrag till enskilda företag, fortsätter Len-nart Cronholm.

» KOMMUNENS TJÄNSTEMÄN FÅR nu i uppdrag att se vad domslutet får för konsekvenser:– Behovet av konferenslokaler kvarstår, säger Jimmy Jansson.

PER ERIKSSON

Hotellavtal underkänns

Domstolen avgjorde tvisten. Stads-hotellet och Elite Hotels får inget avtal med Eskilstuna kommun.

Foto

: Elit

e H

ote

ls



Notiser


Billig lampa kan bli dyr

Konkurs fördyrarupphandling » Konkurs för ett företag som sköter

en upphandlad tjänst innebär både merarbete och extrakostnader. Region Skåne tvingades direktupp-handla till högre pris och riskerar att bli av med förskottsbetalningar samtidigt som personalen vill ha sina infrusna semesterlöner.

Notan för Sirius Humanum Am-bulans konkurs i våras kan växa yt-terligare. Utöver de 20 miljoner kronor per månad som verksamheten kostat enligt gamla avtalet får Falck ytterli-gare 31 miljoner kronor under de ett och ett halvt år som bolagets tjänster direktupphandlats.

Nu uppvaktas regionen dessutom av Vårdförbundets Skåneavdelning, med nya krav. De vill att de ambu-lanssjuksköterskor som drabbades ekonomiskt av företagshaveriet ska gå skadeslösa. Det handlar om samman-lagt 5,2 miljoner kronor i innestående komptid och semesterdagar som frös inne.

***”GSK utesluter inte rättsprocess” » Glaxo Smithkline, GSK, accepterar

att Stockholms läns landsting utan upphandling erbjuder gratis hpv-vac-cin till kvinnor upp till 26 år. Men om fl er landsting gör samma sak utesluter bolaget inte en rättsprocess.

Stockholm börjar nästa år, som första landsting i landet, att erbjuda fri vaccinering mot humant papillomvi-rus till kvinnor upp till 26 år. Trots att de tillkommande åldersgrupperna inte var med i den nationella upphand-lingen ska vaccinet avropas på befi nt-ligt avtal med Sanofi Pasteur MSD.

GSK konkurrerade med Sanofi Pasteur MSD i den långdragna vaccin-upphandlingen. Företaget anser att Stockholms beslut att utöka erbjudan-det utan att göra en ny upphandling är fel. Trots det kommer GSK inte att dra Stockholms läns landsting inför domstol.

» ERSÄTT INTE KVICKSILVERLAMPOR

med de billigaste väg- och gatu-belysningsarmaturerna i kata-logen. Belysningsbranschen tipsar i en upphandlingsguide om det självklara i att göra en livscykelkostnadsanalys.

Kvicksilverlampor har under många år varit en av de vanli-gaste ljuskällorna i offentlig ut-omhusmiljö.

Av miljö- och energieffektivi-tetsskäl kommer denna typ av lampor att inom några år att göra sorti från marknaden.

» MÅNGA KOMMUNER KOMMER att behöva byta ut befi ntliga väg- och gatubelysningsanläggningar i en snabbare takt än normalt.

Belysningsbranschen oroar sig för att det snabba skiftet kan ha en baksida. Denna organisa-tion för Sveriges tillverkare och importör av ljuskällor ser en risk för att man sneglar mer på kost-nader än på kvalitet.

Användningstiden för väg- och gatubelysning är mycket lång. I de fl esta fall handlar det om 25–30 år. Vid valet av lösning betonas vikten att ta hänsyn till fl er faktorer än enbart inköps-pris – särskilt eftersom bra ut-omhusbelysning är starkt för-knippad med säkerhet och trivsel.

Enligt Belysningsbranschen håller många nya armaturer ty-

värr inte alltid vad som lovas. En expertgrupp inom branschorga-nisationen har därför tagit fram en guide som ska hjälpa upp-handlare att ställa kvalitetskrav så att belysningsanläggningen fungerar bra och kostnadseffek-tivt under hela sin långa livstid.

» ATT GÖRA EN livscykelkostnads-analys med hjälp av Miljöstyr-ningsrådets kriterier beskrivs

som självklart. Till de faktorer som guiden uppmärksammar hör energiförbrukning, under-hållsvänlighet, bländningspro-blem, möjlighet att hitta reserv-delar och ip-klassning.

Upphandlingsguide för utom-husbelysning kan laddas ner kostnadsfritt: www.ljuskultur.se/files/Upphandlingsguide_for_utomhusbelysning.pdf

PER ERIKSSON

Analys viktig. För utebelysningar är livscykelkostnadsanalys viktigt.

Foto

: Be

lysn

ing

sbra

nsc

he

n

» FÖRVALTNINGSRÄTTEN TYCKTE INTE

att det var något fel på Lands-tinget i Uppsala läns upphand-ling av öppenvårdsradiologi. Att Medicinsk Röntgen, MRAB, ogillar upphandlingens utgång är mer än tydligt. Den vanns av Aleris Diagnostik,

MRAB har överklagat förvalt-ningsrättens beslut om att upp-handlingen inte behöver göras om till såväl kammarrätt som Högsta förvaltningsdomstolen. Prövningstillstånd har nekats i båda fallen, vilket alltså innebär att domen från första instans står sig.

MRAB klagar på att lands-

tinget har accepterat ett anbud från en anbudsgivare med verk-samhet utanför länsgränsen. Även om det inte var ett uttalat krav att mottagningen skulle ligga inom Uppsala län menar man att det går på tvärsemot upphandlingens syfte att uppnå god tillgänglighet.

Landstingets agerande be-skrivs som icke förutsebart. Upphandlingen har för övrigt varit omskriven för de krav som politikerna ville ställa på just mottagningens placering ”nära centralstationen” i Uppsala.

Dessutom anser klagande fö-retag att långa patientresor

strider mot landstingets mil-jömål. Om MRAB fått klart för sig att landstinget kunde tänka sig att skicka patienter till Stock-holm hade man kunnat lägga ett mer slagkraftigt anbud.

Landstinget försvarar sig med att upphandlingslagstiftningen inte tillåter krav på geografi sk närhet.

Förvaltningsrätten ansåg att utvärderingen av anbuden gjorts i enighet med förfrågningsun-derlaget. Upphandlingen har alltså skett på ett så öppet och förutsebart sätt som anges i LOU.

PER ERIKSSON

Strid om geografi sk närhet

19

Senaste nytt

WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 7| 2012

Intresseförklaringviktig efter dom » FÖRVALTNINGSRÄTTEN UNDER-

KÄNNER DEN upphandling av skri-vare och kopiatorer som under några månader fått fundamentet att skaka för SKL Kommentus Inköpscentral, SKI. Domstolen fi nner att kretsen av avropsbe-rättigade var oklar och beslutar därför att upphandlingen ska göras om.

– Förvaltningsrättens dom innehåller också många bra för-tydliganden och slår fast arbets-sättet med ramavtal och delvis även med inköpscentraler, be-tonar Thomas Idermark, vd för SKL Kommentus Inköpscentral.

Efter Konkurrensverkets ytt-rande till förvaltningsrätten i somras är domen inte oväntad. Verket ansåg att SKI inte kan ta upp kommuner och företag på listan över avropsberättigade om de inte anmält sig i förväg.

Så snart Konkurrensverkets inställning blev känd började in-köpscentralen ta in extra intres-seförklaringar separat från alla kommuner, landsting, regioner och deras bolag. I stort sett alla har också bekräftat sitt intresse.

– Vi håller även på att formu-lera ett långsiktigt arbetssätt som förtydligar detta ytterligare och ser därför inte förvaltnings-rättens yttrande som något stort problem för framtiden.

På den punkt förvaltnings-rätten underkänner upphand-lingen noterar Thomas Ider-mark med tillfredställelse do-mens skrivning om att det räcker med att man har ”bekräftat sitt intresse av att avropa från det kommande avtalet”:

– Om vi anser att detta är till-räckligt och inte överklagar får vi återkomma till senare.

PER ERIKSSON

» MALMÖ AVIATION FÅR fortsatt förtroende att fl yga statens med-arbetare på inrikes resa.

Statens inköpscentral har ut-nyttjat optionen och förlängt ramavtalet med bolaget fram till och med den 30 november 2013.

Omfattningen av hela ramav-talsupphandlingen är på cirka 300 miljoner kronor. Det gör svenska staten till Malmö Avia-tions enskilt största kund.

– Vi är jätteglada att staten nu valt att förlänga sitt avtal och att de därmed ser fördelarna och tidsbesparingarna att fl yga med oss, säger Håkan Wahlström, försäljningsdirektör hos Malmö Aviation.

» MALMÖ AVIATION TRAFIKERAR

Bromma till och från följande orter: Malmö, Göteborg, Umeå, Sundsvall, Visby, Kalmar, Ron-neby, Halmstad, Växjö och Äng-elholm. Bolaget pekar på att Brommas nätta storlek gör fl yg-platsen till en effektiv transfer-

Flygavtal förlängt med ett årfl ygplats med en bytestid på 15 minuter.

Sas, som också har fått för-längt, beräknar att det statliga inrikesavtalet värt cirka 400 mil-joner kronor för företaget. Flest inrikesresor med Sas gör svenska staten till Ronneby, Luleå, Malmö, Göteborg, Östersund och Umeå.

» SAMTIDIGT MEDDELAR KAMMAR-

KOLLEGIET att en förstudie har på-börjats för att undersöka förut-sättningarna för en ny ramav-talsupphandling för utrikes fl ygresor. Förstudien väntas vara klar under oktober och därefter kan en eventuell upphandling påbörjas.

Målet är att en eventuell ny upphandling kan avslutas senast den sista april nästa år.

Färdiga ramavtal kan fi nnas klara för avrop när befi ntliga ramavtal går ut den sista maj 2013.

PER ERIKSSON

Foto

: Ma

lmö

Avi

atio

n

Ett år till. Statligt fl ygavtal förlängt.

» RESENÄRERNA PÅ NÅGRA av Tra-fi kverkets upphandlade fl yg-linjer börjar bli luttrade. Det första året med Avies, det bolag som vann trafi ken på tre linjer, har bjudit på både förseningar och möjligheter som nya ut-landsdestinationer.

Avies fl yger mellan Pajala och Luleå samt de båda rutterna Torsby-Hagfors-Arlanda och Sveg-Mora-Arlanda. Som Upp-handling24 tidigare rapporterat började problemen redan vid av-talsstarten den sista oktober i fjol med inställda fl yg och svå-righeter att boka biljetter.

» TRAFIKSTÖRNINGARNA ÄR INTE

borta. I ett brev till Trafi kverket beskriver frekventa resenärer i Värmland ett ”förlorat år” med Avies.

Varje vecka rapporteras pro-blem med inställda fl yg, förse-ningar och oklara besked. Flera gånger har fl ygbolaget slingat om rutten till Sveg för att även kunna betjäna Hagfors och

Torsby. Missnöjet gror också bland lokalpolitiker.

Enligt Johan Holmér, chef för avtalstrafi ken på Trafi kverket, har det utfärdats viteskrav på grund av att Avies inte uppfyllt sina förpliktelser. Nyligen hölls dessutom ett krismöte mellan kommunrepresentanter, upp-handlande myndighet och fl yg-bolag.

– Vi krävde förbättringar på en rad punkter och räknar nu med att det ska bli bättre, säger Johan Holmér, som pekar på

bristande reservkapacitet vid tekniska problem som det största problemet.

» SAMTIDIGT SAKNAR AVIES inte spännande idéer. Bolaget er-bjuder uppskattade helgturer till Tallinn. Eftersom fl ygplanen tas för veckoöversyn till fl ygbola-gets hemmabas tjänar man på att ta med betalande passagerare. Det ger nya möjligheter till orter som vanligtvis inte har denna typ av direktförbindelser.

PER ERIKSSON

Upphandlat fl yg klarar inte tidtabell

Struligt. Trafi kverkets avtal med Avies gäller fram till oktober 2015.

Foto

: Pe

ter P

hili

ps

Nya rutiner. SKI och Thomas Idermark har stärkt rutinerna kring intresseförklaringar.



20

Senaste nytt


Notiser Ungt bolag kan uteslutas » ÅRLIGA BESPARINGAR PÅ närmare

100 miljoner kronor kan nu komma att utebli för sju lands-ting som valt Svensk Dos som le-verantör av dosförpackade läke-medel. Enligt kammarrätten är det inte bevisat att det unga före-taget har tillräckliga fi nansiella muskler.

Omregleringen av apoteks-marknaden har inneburit krav på upphandling av dosför-packade läkemedel för lands-tingen. Den upphandling som genomfördes av den så kallade sjuklövern (landstingen i Da-larna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västman-land och Örebro län) vanns av den nyetablerade aktören Svensk Dos.

Svensk Dos affärsidé är att bjuda på paketeringsjobbet och

tjäna sina pengar på handels-marginalen på läkemedelsin-köpen. För de sju landstingen innebär detta att priset pressats med 100 miljoner kronor per år.

» MOT BAKGRUND AV den hårda konkurrensen i branschen var ett överklagande närmast själv-klart. Enligt domen från kam-marrätten måste anbudspröv-ningen göras om och i den får Svensk Dos inte vara med.

Orsaken är att bolaget inte be-döms ha den stabila ekonomiska och fi nansiella ställning som krävs för att säkerställa upp-draget. I och med att Svensk Dos är nytt har Creditsafe gett bo-laget under 40 i rating.

Landstingen har därför kikat på de kompletterande bankintyg som anbudsgivaren skickat in.

Det bedömdes som icke tillräck-ligt. Per Manell, grundare av Svensk Dos, säger att det uppen-barligen fi nns olika åsikter om företagets fi nanser:

– Vi vann även Region Skånes upphandling och de har inte ifrågasatt vår ekonomiska stabi-litet, säger han och berättar att Svensk Dos har stöd från bland andra fi nansmannen Anders Wall.

Frågan om soliditetsbedöm-ningen har av allt att döma varit svår. Förvaltningsrätten avvi-sade överprövningen – som läm-nades in av konkurrenten Apo-tekstjänst. Kammarrättens be-slut om att tvinga de samarbetande landstingen att göra om anbudsprövningen utan Svensk Dos var inte enhälligt.

PER ERIKSSON

E-arkiv ökar tillgängligheten » Tre av fyra kommuner, landsting

och regioner har anmält intresse att börja med e-arkiv.

Håkan Sörman på SKL ser stora vin-ster med att göra offentliga dokument tillgängliga för alla och tror benhårt på den upphandling som påbörjats. E-arkiv kan hjälpa fl er medborgare och företag att få tillgång till nyttig information i deras vardag. Den svenska offentlighets-principen, som säger att handlingar ska lämnas ut skyndsamt, räcker inte längre.

– Allmänheten förväntar sig att information ska fi nnas tillgänglig jämt och ständigt via internet, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting.

***SKL-bas vill haspecialdomstol » Anders Knape, ordförande för

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill se specialdomstolar för upp-handlingsmål.

Svenska domstolar kan, enligt Anders Knape, inte tolka EUs lagstift-ning. Därför krävde han för några månader sedan att det ska inrättas specialdomstolar för upphandlings-mål.

– Förvaltningsdomstolarna över-tolkar EU-rätten och lyfter aldrig svåra upphandlingsmål till EU-domstolen.

Sedan dess har frågan debatterats och alla håller inte med Anders Knape.

Men SKL fortsätter att kritisera domar som säger att myndigheter inte får ställa djurskyddskrav som går längre än EUs minimiregler. Upphand-lingsutredningen har låtit utländska experter ge sin syn på vad som gäller och Anders Knape konstaterar att deras svar är tydliga:

– EU-rätten hindrar inte att myn-digheter ställer produktkrav som går längre än EUs minimiregler. I debatt-inlägget pläderas för bättre planering från upphandlande myndigheter och större kunskap om hur regelver-ket ser ut.

» DEN 1 OKTOBER skulle Frösunda ha tagit över tre LSS-boenden i Helsingborg som tidigare drivits av Attendo. Men så blir det inte eftersom Socialstyrelsen under-känt upphandlingsvinnaren. Det gäller tre boenden för psykiskt funktionsnedsatta. Nu tvingas kommunen att gå in och tillfäl-ligt axla driftsansvaret.

– Det här ska inte innebära några problem för vare sig de bo-ende eller personalen. Perso-nalen jobbar kvar och får sin lön från Helsingborgs stad, vilket gör att de boendes vardag inte kommer att påverkas, försäkrar

Anders Lundström, ordförande i Helsingborgs stads socialnämnd.

För att bedriva boendeverk-samhet enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funk-tionshindrade, krävs att entre-prenören har Socialstyrelsens tillstånd. Socialstyrelsen säger nej eftersom Frösunda LSS be-manningsplan anses för snål.

» AVSLAGET KOMMER TROTS att Frö-sundas bemanning är densamma som Attendo hade. Socialsty-relsen poängterar att kraven inte skärpts. Förklaringen är snarare den ”rikslikning” av tillsynen

som skett sedan länsstyrelserna blev av med detta ansvar 2011.

I Helsingborg tycker man att Socialstyrelsen har tagit väl lång tid på sig för detta beslut. Social-nämnden har inlett en dialog med Frösunda – som kommer med en ny ansökan – och över-vakande myndighet.

– Vi hoppas förstås att det går att lösa situationen så att Frö-sunda får tillstånd att bedriva verksamheten, summerar An-ders Lundström.

Frösunda har ett femtiotal LSS-boenden landet över.

PER ERIKSSON

Helsingborgs LSS-entreprenör underkänns

Avslag. Helsingborg stads LSS-entreprenör klarade inte Socialstyrelsens granskning.

Foto

: An

ita G

öra

nss

on


Senaste nytt


Mat på bättre sätt på livsmedelkonferens » NYA SÄTT ATT upphandla bättre

måltidslösningar för äldre och en delad upphandling där livs-medel och grossister köptes var för sig. Det är frågor som står på agendan när Upphandling24 bjuder till konferens den 29 no-vember.

Den årliga konferensen om upphandling av livsmedel hålls på Clarion Sign i Stockholm och bjuder på många nytänkare. En av dem är Sigrid Pettersén som är forskningsansvarig på Inköp Gävleborg. Hon leder ett forsk-ningsprojekt som ska hitta nya former för upphandling av mål-tidslösningar för äldre. I sin pre-sentation kommer hon bland annat att ta upp några av de se-naste resultaten av forskningen.

» NYTÄNKANDE ÄR OCKSÅ något som Ronny Odervång, upphand-lingschef i Trollhättan, repre-senterar. Han kommer att be-rätta om Trollhättans senaste livsmedelsupphandling där sta-

den helt enkelt delade på upp-handlingen och köpte livsmedel för sig och grossister för sig. Ronny Odervång berättar om tankesättet bakom och hur re-sultatet blev.

» YSTAD ÄR EN av de kommuner i Skåne som har genomfört det som logistikern Olof Moen kallar för ”samordnad varudistribution 2.0”. Vad det är och vad det kräver av kommunerna kommer han att ta upp under sin presen-tation.

Bland dagens talare fi nns också forskaren Elin Röös från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Hon har tagit fram en så kallad mat-klimat-lista. Det är en lista som ger en bild av storleken på utsläpp för olika kategorier av livsmedel och är tänkt att vara ett stöd för den som gör växthus-gasberäkningar för olika former av kosthållning.

Upphandlingar av livsmedel

drabbas som bekant ofta av över-prövning. Marita Johanneson, upphandlare i Växjö, har lyckats genomföra två livsmedelsupp-handlingar utan överprövning. Hon kommer att berätta om upphandlingarna och bena ut hur hon gick tillväga.

En leverantör kommer också att fi nnas på scenen under dagen.

Det är marknadsdirektör Nils Berntsson från Servera som kommer att ge sina synpunkter på vad som krävs för att göra en bra livsmedelsupphandling.

– Livsmedelsupphandlingar väcker många frågor. Därför av-slutar vi dagen med en fråge-panel där ett antal experter deltar. Då får även konferensens deltagare möjlighet att ta upp ämnen som de vill diskutera, säger Upphandling24:s chefre-daktör Bo Nordlin som är konfe-rensens moderator.

MARIE STRÖMBERG LINDVALL

HALLÅ DÄR, Sigrid Pettersén. Du ska tala på Upphandling24:s konferens Att upphandla livs-medel den 29 november.

Vad handlar ditt föredrag om?

– Jag kommer i första hand att tala om forskningsprojektet In-novationsupphandling X. Det är ett projekt som löper mellan 2012 och 2015 och som fi nan-sieras av Vinnova. Inom pro-

jektet tittar vi på vilka möjlig-heter som fi nns att använda upp-handling som ett verktyg för att bidra till lösningen av ett sam-hällsproblem. Här handlar det om de äldres måltidssituation.

På vilket sätt är de äldres mat ett problem?

– Tyvärr är det inte ovanligt att äldre lider av undernäring. De äter för dåligt. Det spelar ingen roll om de bor kvar hemma eller fi nns i särskilt boende, oav-sett om driften sker i privat eller offentlig regi. De måltidslådor som levereras till de äldre må vara hur näringsriktiga som helst. Hamnar de inte i de äldres magar spelar det ingen roll hur välkomponerade de är.

Hur kan upphandling vara ett sätt att lösa de äldres mål-tidssituation?

– Vi försöker undersöka hur man med stöd av upphandlings-

verktyget kan hitta lösningar på problemet med äldre som äter för lite. Det gör vi genom att ta fram nya arbetssätt, utveckla nya sätt att tänka och arbeta med kravställningar när det gäller upphandling av de äldres mat. Vi vill bidra med ett nytt sätt att se på upphandling och upphand-lingens roll i samhället.

Hur går utvecklingsarbetet till?

– Vårt mål är att ta fram en kunskapsplattform när det gäller upphandling av hela måltidslös-ningar för äldre. Det gör vi bland annat genom att involvera upp-handlare direkt i forskningspro-jektet, både som projektledare och projektdeltagare. Vår bas är Inköp Gävleborg som har gått in som organisation i projektet och som aktivt deltar i arbetet.

MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Hon vill öka aptiten hos äldre

Kostchef har rört i grytan » ANITA BRODDESSON FRÅN Klip-

pans kommun kammade hem utmärkelsen Årets kostchef. För henne är uppföljning avgörande och hon ryggar inte för att skicka tillbaka varor som inte uppfyller livsmedelsupphandlingens kva-litetskriterier.

Modig, målmedveten och pro-fessionell. Så beskrivs vinnaren av branschtidningen Restau-rangvärldens utmärkelse Årets kostchef. För Anita Broddesson är priset något av en arbetsseger efter 22 år som kostchef:

– För mig av kvaliteten på maten det viktigaste, säger hon.

Klippan sätter en ära i att ge-nomföra sina egna livsmedels-upphandlingar. Trots att kom-munen är relativt liten samar-betar man inte på detta upp-handlingsområde:

– Stora livsmedelsupphand-lingar, där många kommuner samarbetar, tenderar att tappa fokus och göra pris viktigare än kvalitet, säger hon kritiskt.

Enligt juryns motivering ut-manar Anita Broddesson hela måltidsbranschen genom sitt kreativa sätt att greppa offentlig upphandling. Årets kostprofi l vägrar att kompromissa med kvaliteten och visar att ingenting är omöjligt.

– Hennes arbete med den se-naste livsmedelsupphandlingen i Klippans kommun har verk-ligen rört om i grytorna i Stor-köks-Sverige, säger Agneta Ren-mark, projektledare för utmär-kelsen Årets Kostprofi l.

Uppföljning är en av de vikti-gaste ingredienserna.

PER ERIKSSON

Pristagare. Tydliga upphandlingar gav Anita Broddesson priset.

Foto

: Re

sta

ura

ng

värld

en



Notiser

Med nya tjänsten Visma Marknadskoll planerar du morgondagens affärer med offentlig sektor.

Vill du ligga steget före på marknaden?

Besök www.opic.com eller ring 023-705 780 för mer information.

Tidigare upphandlingar – när löper avtalen ut?

och hur utvärderas anbuden?

Visma Marknadskoll har svaren.

Biljett kvar i mobilen » FRÅN ÅRSSKIFTET KOMMER det på

grund av lagändringar inte längre att vara möjligt att betala resor med kollektivtrafi k via mo-bilräkningen. Det innebär att landets trafi kföretag, som skördar allt större framgångar med sms-biljetter, nu tvingats upphandla nya lösningar.

Landets två största kollektiv-trafi kbolag är först ut. Västtra-fi ks upphandling vanns av Seam-less med systemet Seqr. Avtals-tiden är två år, med en för-längningsoption på ytterligare två år.

» I HUVUDSTADEN SKA Samtrafi ken tillsammans med underleveran-törerna Unwire och Dibs leve-rera en mobil betaltjänst som er-sätter nuvarande sms-biljetter hos SL och Waxholmsbolaget. Eric Wallin, vd på Dibs, är glad

över att vara med och utveckla kollektivtrafi ken i Storstock-holm:

– Enkla betalningar och ak-tuell reseinformation i mobilen gör det mer attraktivt att åka kollektivt.

Unwires generella betalväxel möjliggör olika betalsätt. Dibs uppdrag består i registrering och hantering av resenärernas kort-uppgifter. Även om resenären betalar i ett skräddarsytt betal-fönster hanteras trasaktionen rent tekniskt i Dibs system som används av över 14 000 handlare runt om i Norden.

Dibs och Uniwire har också samarbetat i den danska appen Mobilbilletter Hovedstaden som har blivit en framgång för det statliga danska järnvägstrafi kbo-laget DSB. I appen är det enkelt att planera resor och köpa bil-

jetter. Resenären skriver bara in kortuppgifterna en gång och kan sedan kan köpa biljetter med några tryck ”on-the-go”.

» STOCKHOLMSPROJEKTET KAN IN-

LEDAS när avtalsspärren gått ut den 11 oktober. Kontraktet mellan Västtrafi k och Seamless signeras tidigast den 14 oktober.

PER ERIKSSON

Sms kvar. Tunnelbaneresenärer kommer att kunna fortsätta med sms-biljetter.

Foto

: SL

Lyckades inte vända trafi ken » Taxi Kurir lyckades inte på den korta

tid som fanns till förfogande att få ordning på den anropsstyrda trafi ken i Kungälvsområdet. Västtrafi k säger nu upp avtalet och går ut i en ny upp-handling.

Västtrafi ks skriftliga varning till Taxi Kurir följs nu av en uppsägning. S-Way, som ägs av Taxi Kurir och kör under Taxi Kurirs varumärke, får inte längre fortsätta.

– För att säkra resenärernas trygg-het har vi valt att bryta avtalet. Trots vår varning har företaget inte uppfyllt kraven i vårt gemensamma avtal och det kan vi inte acceptera, säger Ro-ger Vahnberg, vice vd på Västtrafi k.

23UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

Senaste nytt

Före, under och efter finns vi som stöd så att din IT-miljö utvecklas och förvaltas.

NICE TO MEET YOU WWW.CAPERIO.SE

PERSONLIG – INNOVATIV – KOMPETENT

”Gotlandstrafi ken måste styras upp”

Foto

: Go

tlan

dsb

ola

ge

t » DET DRAR IHOP sig till upphand-

ling av Gotlandstrafi ken. Om någon månad väntas upphand-lingsunderlaget vara klart. Tra-fi kverket arbetar för att intres-sera även utländska rederier.

Det handlar bland annat om att göra förfrågningsunderlaget

mindre detaljerat. På så sätt ges operatören större möjligheter att göra en affär av trafi ken.

– Detaljstyrning har alltid gynnat befi ntlig operatör, säger Christer Agerback, ordförande i styrgruppen för avtal om färje-trafi ken, till Sveriges Radio.

Samtidigt kräver Centerpar-tiet på Gotland att Trafi kverket ska få tydliga direktiv för den kommande avtalsperioden. I ett öppet brev ber distriktsord-föranden Eva Nypelius att infra-strukturminister Catharina Elmsäter Svärd ska ”styra upp” upphandlingsunderlaget.

Kravet är snabba, pålitliga, prisvärda och miljövänliga transporter.

– Alla gotlänningar vet att öns utvecklingstemperatur i prak-tiken styrs av hur goda kommu-nikationer vi har. Färjetrafi ken är den viktigaste grundbulten i öns transportsystem.

» EVA NYPELIUS OROAS för att snabbfärjorna kan komma att försvinna i nästa avtal. Hon tar fasta på budgetpropositionens

formulering om ”fortsätt-ningsvis god tillgänglighet” – som enligt henne är synonymt med att behålla överfartshastig-heter på 28 knop.

» ENLIGT BREVET RYMS även en rimlig prisnivå i begreppet ”god tillgänglighet”. Möjligen kan förhoppningen om låga biljett-priser gå tvärsemot kraven på kort överfartstid och miljömäs-sigt hållbara tranporter eftersom snabbfärjorna drar mer bränsle.

Det nuvarande avtalet om Gotlandstrafi ken mellan Tra-fi kverket och Destination Got-land skulle egentligen ha gått ut i januari 2015. Det har förlängts med två år för att ge tid för den mer långsiktiga upphandling som snart inleds.

PER ERIKSSON

Livsviktigt. Kravet är snabba, pålitliga, prisvärda och miljö-vänliga transporter.


Senaste nytt


Notiser


Sex kommuner handlar ihop

Politiskt avhopp efter kritik » Avesta kommun klarar sig bra men

det ser sämre ut för de kommunala bolagen. Efter revisorsgranskningen av direktupphandlingar och repre-sentation lämnar det kommunägda bostadsbolagets styrelseordförande sitt uppdrag.

Kommunen får gott betyg i yrkes-revisorernas rapport. Två direktupp-handlingar av konsulttjänster har ge-nomlysts. De visar på god dokumen-tation och att avtal sluts i konkurrens. Representationskostnaderna är låga.

Sämre var läget inom de båda hel-ägda bolagen Avesta VA & Avfalls AB och bostadsbolaget Gamla Byn.

– Gamla Byn har utan upphand-ling sedan oktober 2010 anlitat en konsult för sammanlagt 693 000 kro-nor, säger Mats Myrén, sammankal-lande för kommunrevisionen.

***Peppol – slutet är bara början » Peppol är avslutat. Nu kommer

det omfattande pan-europeiska e-handelsprojektet att drivas vidare i en permanent förvaltningsorganisation som kallas Open Peppol.

Den sista augusti avslutades Pep-pol. Projektet är initierat av EU-kommis-sionen och har syftat till att förbättra möjligheterna för elektronisk handel och upphandling över de europeiska ländernas gränser.

Projektstrukturen ersätts av Open Peppol som är en permanent förvalt-ningsorganisation. Det betyder vissa förändringar för bland annat Ekono-mistyrningsverket som sedan år 2009 varit svensk part i pilotprojektet.

ESV kommer att axla två roller framöver. Utöver att vara svensk Peppol-myndighet är verket medlem i Open Peppol.

Att vara Peppol-myndighet innebär att Ekonomistyrningsverket skriver av-tal med operatörer eller motsvarande som vill erbjuda tjänster via denna plattform för elektronisk handel och upphandling mellan och inom EUs medlemsstater.

» ATT UPPHANDLA TILLSAMMANS blir allt vanligare bland svenska kommuner. Nu senast har sex kommuner i södra Söderman-land och norra Östergötland fattat ett principbeslut om att vidga sitt samarbete inom upp-handling och en rad andra om-råden.

Upphandling24 har tidigare rapporterat om kommuner i Da-larna, Västsverige och på Söder-törn som gjort eller planerar att göra gemensam sak när det gäller upphandling.

Nu sällar sig alltså sex kom-muner i södra Södermanland och norra Östergötland till sam-arbetsivrarna.

Kommunstyrelseordföran-dena från Norrköping, Finspång, Katrineholm, Vingåker, Nykö-ping och Oxelösund har nyligen slutit en avsiktsförklaring för att utveckla samarbetet.

» URBAN GRANSTRÖM, KOMMUNSTY-

RELSENS ordförande i Nyköping, säger att det fi nns två pers-pektiv på samarbetet: medbor-garperspektiv och effektivise-ring

– Vi kan samarbeta kring bredband, it i kommunernas

gränstrakter och om vi köper tjänster tillsammans ger det mer för pengarna och ett större utbud till invånarna, säger han.

På pressträffen poängterade Göran Dahlström, kommunsty-relsens ordförande i Katrine-holms kommun, att samarbetet inte är ett försök till att bilda en ny region:

– Vi vill på ett öppet och pres-tigelöst sätt samarbeta i olika frågor och med olika parter.

Syftet är att underlätta för kom-muninvånarna i deras vardag.

» UTÖVER UPPHANDLING OCH inköp pekar Camilla Anglemark, kom-munstyrelsens ordförande i Vingåker, ut myndighetsfrågor som tillsyn och bygglov som möjliga samarbetsområden. Ut-bildning, kollektivtrafi k och en-ergiförsörjning är andra sådana områden.

– Hittills har regionsamarbete mest handlat om hur kartor ska ritas och politiska organisa-tioner ska byggas. Det här är något annorlunda, nämligen ett samarbete mellan självständiga kommuner kring konkreta frågor som berör alla våra invå-nare i alla kommuner, säger Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande i Norrköpings kommun.

När avsiktsförklaringen nu är underskriven har respektive kommundirektör fått i uppdrag att fortsätta arbeta med de frå-gor som politikerna har identi-fi erat.

Arbetet med att utforma mer konkreta samarbetsmöjligheter har redan börjat.

PER ERIKSSON

Angelägen. Göran Dahlström ser samarbetet som både viktigt och prestigelöst.

Foto

: Ha

nn

a M

axs

tad

» SUNDSVALLS KOMMUN TAR till-sammans med Företagarna, Handelskammaren och Svenskt Näringsliv initiativ till ett gemensamt upphandlings-forum.

Målet är att samla alla aktörer inom offentlig upphandling i re-gionen för att samverka och ut-veckla upphandlingsområdet.

– Många företag upplever upphandlingsprocessen som svår och komplex, säger Göran Bodén, upphandlingschef i Sundsvalls kommun.

» KOMMUN ÄR LÅNGT ifrån ensam aktör. Offentlig upphandling är en mångmiljardmarknad i Sundsvallsregionen som också hyser kommuner som Hudiks-vall och Timrå. Här fi nns även

Bolagsverket, CSN, Försäkrings-kassan, Mittuniversitetet och Trafi kverket. För att nu nämna några myndigheter.

– Jag räknar med att detta forum kommer att växa fram-över.

» SYFTET ÄR INTE enbart att under-lätta för företag som vill delta i offentliga upphandlingar.

Det fi nns en självklar uppsida även för kommunen och övriga offentliga beställare.

Enligt Göran Bodén är det be-kymmersamt att det emellanåt fi nns för få anbudslämnare i upphandlingarna:

– Här kan ett upphandlings-forum komma in som en arena för dialog mellan företag och upphandlande myndigheter.

Dick Jansson, vd för Handels-kammaren Mittsverige, har am-bitionen klar: Fler företag ska lockas att delta i offentliga upp-handlingar:

– Eftersom många tycker att det är komplext med ett regel-verk som ständigt förändras, behövs det fortlöpande kom-petensutveckling både för företag och upphandlande myn-digheter. Inom forumet kommer vi att arrangera utbildningar och seminarier som ett stöd för detta.

» SOM FÖRSTA AKTIVITET arrange-rades ett kostnadsfritt semi-narium för såväl upphandlare som företagare i mitten av ok-tober.

PER ERIKSSON

Forum i Sundsvallsregionen

25UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 7 | 2012

Senaste nytt

» OMSTÖPNINGEN AV SLUSSEN, mitt i Stockholm, blir med upphand-ling av 25 entreprenader av olika storlek landets sannolikt största stadsomvandlingsprojekt.

Arbetet kommer att pågå under åtta år till en kostnad av cirka åtta miljarder kronor.

Nu närmar sig upphandlingen av sammanlagt omkring 25 bygg-nads-, konstbyggnads- och an-läggningsentreprenader som tillsammans ska göra Nya Slussen i Stockholm.

Den 23 oktober deltog ett tju-gotal företag, både svenska och europeiska, i det upphandlings-seminarium som arrangerades av Projekt Slussen.

– Det känns jätteroligt att det är så många som vill vara med och bygga framtidens Slussen. Det borgar också för att vi kommer att få en god kvalitet på arbetena och god valuta för de pengar som Stockholms stad lägger på att göra Slussen till en plats med gående, cyklister och kollektivtrafi k i centrum, säger projektchefen Andreas Burg-hauser.

» TILL DE ENTREPRENADER som ska presenteras på Projekt Slussens särskilda upphandlingswebb fi nns exempelvis huvudbron, bergschaktarbeten för den nya bussterminalen samt den nya

gång- och cykelbron som kommer att gå parallellt med tunnelbanebron.

Gemensamt för samtliga är att de ska upphandlas som utfö-rande- samt totalentreprenader. Projekt Slussen bjuder in till samverkan i samtliga entrepre-nader:

– Vårt mål är att det ska bidra till högre effektivitet och kva-litet, lägre kostnader och ökad lönsamhet. Men också till att skapa en trygg arbetsmiljö, där alla säkerhets- och miljökrav uppfylls.

Byggtiden planeras till åtta år med start 2014.

PER ERIKSSON

» I NORRBOTTENS OCH Västerbot-tens läns inland gror missnöjet över Trafi kverkets fl ygupphand-ling. Nu ska region och kom-muner undersöka möjligheten att själva ta över upphandlings-ansvaret.

Flyget i glesbygd fungerar inte fullt ut. Det anser fl era kommun-ägda fl ygplatser som samverkar inom ramen för Utveckling fl yg i Norrlands inland, Ufni.

Kritiken riktas mot höga bil-jettpriser på rutter till och från Norrbottens och Västerbottens läns inland.

Enligt Ralf Lundberg, som är chef för fl ygplatsen i Arvidsjaur, erbjuder förlusttyngda Nextjet

numera bara enstaka billiga bil-jetter.

» PRISHÖJNINGARNA, SOM INTE är emot fl ygbolagets avtal med Tra-fi kverket, innebär att framför allt privatresenärerna ratar lo-kalfl yget till förmån för alterna-tiva transportsätt:

– Fler Arvidsjaursbor väljer att resa från Luleå när de ska till Stockholm.

Enligt Ufni var Rikstrafi ken, som skötte upphandlingarna fram till årsskiftet 2011/12, bättre än Trafi kverket på att ställa krav på biljetter i olika prisklasser. Eftersom fl yget är viktigt för näringsliv och turism

vill Ralf Lundberg och många med honom se förändringar.

Ufni ska nu utreda om det fi nns möjlighet för regionen att ta över ansvaret för fl ygupp-handlingarna – och i så fall hur det ska ske rent praktiskt. Utred-ningen ska vara klar till våren, i god tid innan Trafi kverket drar igång nästa upphandling som har avtalsstart i oktober 2015.

Ufni organiserar fl ygplatserna i Arvidsjaur, Gällivare, Hem-avan, Lycksele, Pajala och Vil-helmina. I styrgruppen ingår även representanter för de båda länsstyrelserna samt Region Västerbotten.

PER ERIKSSON

Flygplatser i norr vill slippa Trafi kverket

Få billiga biljetter.Nextjet har höjt priserna.

Slussen öppnar för 25 upphandlingar

Hög trohet ska bli bättre » HÖG AVTALSTROHET ÄR viktigt för

både beställare och leverantörer. När Gavlegårdarnas fi nanschef Ulf Egerfält gick på djupet med det kommunägda bostadsbola-gets avtalstrohet för 2011 ham-nade han på 98,6 procent.

Han undersökte alla företag som under fjolåret sålt varor och tjänster till Gavlegårdarna för belopp över direktinköps-gränsen på 284 000 kronor. Den listan jämfördes sedan med för-teckningen över ramavtalsleve-rantörer.

Ulf Egerfält berättar att bo-laget tar emot cirka 60 000 fak-turor per år. Till de största leve-rantörerna hör Gävle Energi som årligen fakturerar för 150 miljoner kronor.

Gavlegårdarna är medlem i HBV och drar stor nytta av bo-stadsbolagens inköpscentrals ramavtal för bland annat vit-varor. Dessutom hänger man ofta på Inköp Gävle-borgs avtal sam-tidigt som man upphandlar egna avtal.

– Självklart är jag nöjd med vår avtalstrohet, säger Ulf Eger-fält som gillar att företagets medarbetare har rätt attityd till upphandlingar.

– Samtidigt vill vi förstås fånga upp även den sista dryga pro-centen.

Fast frågan är om det är möj-ligt? Det fi nns alltid saker som avviker från det vanliga – till ex-empel det bostadsforsknings-projekt som Gavlegårdarna ge-nomförde tillsammans med Malmö högskola. Sådana samar-beten är svåra att konkurrensut-sätta.

På Gavlegårdarna sköts avrop och inköp av chefer och förval-tare. Ulf Egerfält beskriver en väl utmejslad arbetsprocess. Finns det några andra fram-gångsfaktorer?

– En aktiv controller som fortlöpande granskar inkom-mande fakturor.

PER ERIKSSON

Foto

: Ga

vle

gå

rda

rna

Foto

: Nex

tjet

Nöjd men... Ulf Egerfält vill bli ännu bättre.


Affärer FÖRDJUPNING – INTERVJUAffärer


agnus Nilsson har lång erfarenhet av upp-handlingar, både som inköpare och som upp-handlingskonsult i det egna bolaget Peak Pro-curement. Han konsta-

terar att önskemålen om ökad dialog mellan köpare och säljare sakta börjar ge resultat. Den annars så kliniska upphandlings-processen har under senare år öppnats alltmer för möten mellan upphandlare och leverantörer. En sådan möjlighet att träffas öga mot öga sker till exempel vid intervjuer i samband med utvärdering av anbud.

– Visserligen är det vanligare med intervju i dag, men det är fortfarande inte någon sär-skilt utbredd metod och vissa har fortfa-rande lättare än andra att använda sig av in-tervjuer, säger han.

Han ser fördelar med att använda inter-vjuer vid upphandling av framförallt tjänster, men påminner samtidigt om att grundpre-missen är att ett anbud enligt lagtexten alltid ska vara skriftligt. Kompletteringar efter det att anbudet är inlämnat är känsligt och här gäller det att agera med försiktighet.

– En intervju ska förtydliga ett anbud, inte komplettera med ny information, säger han.

Hans kollega Johan Söderberg instämmer. – En intervju ska syfta till att förtydliga ett

anbud eller kontrollera att en anbudsgivare

uppfyller kraven på det sätt som framgår av det skriftliga anbudet, att anbudsgivaren till exempel har rätt kompetens eller behärskar en viss metodik, säger han.

Ett argument som förekommer bland kö-pare för att använda intervju är att den sker för att man ska få en känsla för den grupp som man eventuellt ska samarbeta med.

– Hur korrekt det argumentet egentligen är ska jag låta vara osagt, men det är ofta en drivkraft hos köparen som självklart vill få samarbetet att fungera, säger Magnus Nilsson.

Vilka ska intervjuas?Ett av de svårare momenten är att skilja ut vilka anbudsgivare som ska kallas till in-tervju. Både Magnus Nilsson och Johan Sö-derberg förespråkar att de anbudsgivare som har klarat kvalifi ceringsfasen och uppfyller kraven på tjänsten bör bjudas in, eftersom det fi nns en risk att man hamnar i en svår situa-tion om det redan i förfrågningsunderlaget preciseras hur många som ska intervjuas.

– Om man exempelvis anger att tre an-budslämnare ska bjudas in för intervju och det vid första genomgången av anbuden visar sig att det anbud som ligger som nummer fyra är snubblande nära det som ligger som nummer ett och mycket väl kan vinna enbart genom att en poäng justeras upp eller ner måste man ha ett oantastbart

En intervju kan vara ett bra sätt att förtyd-liga ett anbud och kontrollera att en anbudsgivare uppfyller kraven. Men intervjun får aldrig tas som en förevänd-ning att inte ta fram ett komplett förfråg-ningsunderlag av hög kvalitet.TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

M

Intervju –Intervju – nytt sättatt hitta rättatt hitta rätt


... men intervju passar inte alltid√ Ta inte intervjuerna som en förevändning att inte

ta fram ett kvalitativt och komplett förfrågnings-underlag.

√ Säkerställ att de personer som deltar vid interv-juer och poängsättning har kompetens inom det aktuella upphandlingsområdet.

√ Låt inte intervjun få oproportionerligt stort infl y-tande på utvärderingen.

√ Tänk på att anbudsgivaren kan vara nervös un-der intervjun. Fokusera på vad som sägs och inte hur det sägs.

√ Fundera på om en intervju tillför något till utvär-deringen. Om den inte gör det ska du avstå från att genomföra intervjun.

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

” EN INTERVJU SKA FÖRTYDLIGA ETT ANBUD – INTE GE NY INFORMATION”

MAGNUS NILSSON,PEAK PROCUREMENT

sätt att välja bort anbudslämnare, säger Johan Söderberg.

Ett alternativ är att endast de anbudsläm-nare som har en möjlighet att vinna får komma på intervju och övriga med låga poäng sorteras bort.

– Men rekommendationen är ändå att de som uppfyller alla krav får komma på in-tervju. Det är bättre att ta med någon för mycket än för lite, säger Magnus Nilsson.

Att intervjuer ska genomföras och vad syftet är måste förstås framgå i förfrågnings-underlaget. Där ska också de frågeområden som kommer att bli aktuella tas upp.

– Att skriva ut de exakta frågorna i förfråg-ningsunderlaget är inte lämpligt eftersom det förtar idén med att kontrollera anbudsgi-varens kompetens. Det ger dem en möjlighet att i förväg förbereda svaren och då går ju idén med intervjun delvis förlorad, säger Johan Söderberg

I förfrågningsunderlaget bör också for-merna för intervjun framgå, hur lång tid den kommer att ta och hur upplägget ser ut.

Sakkunniga intervjuarIntervjun genomförs av en grupp med sak-kompetens inom det område som upphand-lingen gäller i allmänhet och de områden som intervjun kommer att behandla i syn-nerhet. De som ingår i gruppen ska vara väl insatta i det som ska köpas och de bör dess-utom ha varit med i ett tidigt skede och lagt upp intervjuernas innehåll. Det sker för att se till att förfrågningsunderlaget beaktar syftet och innehållet med intervjun på ett bra sätt. Alla ska vara väl insatta i vilka om-råden som berörs i intervjun.

– Vissa köpare ställer exakt samma frågor i varje intervju. Det kan fungera ibland men riskerar i andra sammanhang att bli lite styl-tigt. Däremot kan det vara befogat om man till exempel vill få en bild av hur en process ser ut och hur den påbörjas. Men i många fall är det lämpligare att hålla sig till samma frå-geområden, säger Magnus Nilsson.

I förfrågningsunderlaget bör det också ställas krav på vem från anbudsgivaren sida som ska delta i intervjun. Det gäller särskilt när det är ett visst team som köparen ska samarbeta med.

Samlad poängbedömningNär det gäller poängsättningen av intervjun förordar både Magnus Nilsson och Johan Söderberg samlade bedömningar, det vill säga helhetsbedömningar där det skriftliga anbudet och intervjun ges ett samlat betyg. De menar att det kan bli svårt att poängsätta


Affärer FÖRDJUPNING – INTERVJU


Affärer

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

MerMer kvalitet för pengarnaJ

onas Löfgren är upphandlare i Ha-ninge kommun. Han ganska ny i yrket men har trots det en gedigen erfarenhet av att arbeta med inter-vjuer som utvärderingsmetod.

Första gången han använde metoden skedde det närmast av en slump. En av hans kollegor hade börjat arbetet med att upp-handla rekryteringskonsulter men fi ck av-bryta projektet när hon gick på föräldrale-dighet. Jonas Löfgren tog över arbetet och var också den som kom att hålla i de inplane-rade intervjuerna.

Resultatet blev mycket lyckosamt och det har sedan banat vägen för fl era upphand-lingar där intervjuer har ingått, bland annat

i upphandlingar av konsulter, städtjänster och trygghetslarm.

– En av de största fördelarna med att an-vända sig av intervjuer är att det ger mer kvalitet för pengarna. Det kanske inte nöd-vändigtvis pressar priserna men kvaliteten blir högre för samma peng, säger han.

Upphandlingen av rekryteringskonsulter genomförde Jonas Löfgren för Järfälla kommun, som var hans dåvarande arbetsgi-vare. Han sticker inte under stol med att det inte direkt var klackarna i taket på hr-avdel-ningen när rekryteringskonsulterna skulle upphandlas.

– De var vana att göra jobbet själva och ville på egen hand välja vem de skulle anlita.

Det tar tid att utvärde-ra med hjälp av inter-vjuer. Det är personal-intensivt och kräver grundliga förberedel-ser. Men rätt hanterat är det en mycket bra utvärderingsmetod som ger mer kvalitet för pengarna, säger Jonas Löfgren, upp-handlare i Haninge.

anbudet och intervjun var för sig. Då är det mer hanterbart att först sätta betyg på an-budet och se om det fi nns skäl att justera re-sultatet när intervjun är genomförd.

– Säg att anbudet har poängsatts med en trea. Efter intervjun får var och en sätta sig ner och fundera på om den där trean kanske ska bli en tvåa eller en fyra och i så fall moti-vera varför, säger Magnus Nilsson.

Upphandlaren bör inte bör vara delaktig i bedömningen av intervjuerna utan snarare vara den som styr och leder intervjun. Frå-gandet sköts av de sakkunniga medan upp-handlaren fungerar som mötesmoderator och håller i agendan och taktpinnen, tar an-teckningar och kontrollerar tidsåtgången.

Det fi nns inga uttryckliga krav på doku-mentation i lagen, men gedigna anteck-ningar från mötet är mycket betydelsefullt. Där ska det framgå varför en poäng eventu-ellt korrigeras efter en intervju.

– Om man gör fl era intervjuer är det dess-utom lätt att det uppstår glidningar i bedöm-ningen och ribban måste kalibreras så att poängsättningen blir korrekt genom hela in-tervjufasen. Det är också ett sätt att i efter-hand påminna sig om vad det var som sades som var så bra, eller vad som var mindre bra, i en intervju, säger Magnus Nilsson.

Intervjuer tar tid och kräver resurser och vid vilka tillfällen de ska användas bör väljas med noggrannhet. Man måste fundera på när de faktiskt fyller en funktion. Här slänger Johan Söderberg in en brasklapp.

– Intervjuer får aldrig bli en förevändning för att göra ett mindre grundligt förarbete. ■

Ersätter inte förfrågningsunderlag. – Det går inte att komma undan att skriva ett genomar-betat förfrågningsunderlag med de nödvän-diga kraven för att i stället sitta och prata med folk och sedan välja den leverantör som ger bäst intryck, säger Johan Söderberg.


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Mer för pengarnaför pengarnaMen när vi var klara med upphandlingen var de mycket nöjda. Det underlättades delvis av att vi hade ett mycket tätt samarbete under hela processen, men också av att resultatet i stort sett blev som de ville. De fi ck kvalitet, inte prispress.

Får lösa praktikfallRedan i förfrågningsunderlaget framgick det att intervjuer skulle användas som utvärde-ringsmetod. Där beskrevs också att de fö-retag som kvalifi cerade sig skulle få ett prak-tikfall att lösa. Det skulle skickas ut en vecka före intervjun.

Kommunen fi ck in 15 anbud, varav åtta uteslöts. Sju leverantörer kvalifi cerade sig

och fi ck därmed ta emot det case som skulle presenteras under intervjun. Praktikfallet gick ut på att rekrytera en informatör utifrån en kravspecifi kation som hr-avdelningen hade formulerat. Rekryteringen skulle ske enligt Fair-modellen som hade presenterats mycket utförligt i förfrågningsunderlaget. Fair är en förkortning av framtidsanpassad inkluderande rekrytering.

– Modellen är väldigt viktig för Järfälla kommun som har varit med och tagit fram den. Alla rekryteringar i kommunen sker en-ligt modellen och vi var mycket tydliga med att beskriva den i förfrågningsunderlaget och hur vi vill att den ska användas, säger Jonas Löfgren.

Till intervjun hade 13 frågor baserade på Fair-modellen förberetts. Samma frågor ställdes till samtliga intervjuade. Under in-tervjun fi ck anbudslämnarna koppla prak-tikfallet till Fair-modellen och dra paralleller till hur de hade jobbat med kravprofi len på informatören. Syftet var bland annat att kon-trollera hur väl de intervjuade kunde mo-dellen. Gruppen som genomförde intervju-erna bestod av tre personer från hr-avdel-ningen. Jonas Löfgrens roll var i första hand att fungera som mötesledare.

– Jag var ordningsman. Min uppgift var att se till att tidsramarna hölls och var lika för alla och att allt skedde enligt regelverket. Jag skötte också dokumenteringen. Alla vi som

Jonas Löfgren: Hitta rätt mellan pris och kvalitet√ En viktig aspekt är att hitta rätt av-

vägning mellan kvalitet och pris. Provräkna gärna några möjliga utfall innan ni bestämmer er för en metod.

√ Var inte rädd för att ställa obekväma

frågor. Det är ofta de frågorna som ger de bästa svaren. Berätta om ni anser att något inte är bra och be om att få förtydliganden.

√ Läs på ämnet före intervjuerna. Se gärna till att någon med specialist-kunskap är på plats.

√ Det positiva med intervju som ut-värderingsmetod överstiger det negativa.


Affärer


FÖRDJUPNING – INTERVJUAffärer

deltog dokumenterade visserligen intervju-erna men det var jag som sammanställde an-teckningarna i efterhand.

Samtliga i gruppen hade deltagit i arbetet med att ta fram förfrågningsunderlaget och var väl medvetna om hur processen skulle gå till.

– Hela gruppen deltog dessutom i uteslut-ningsfasen, där vi kunde stötta varandra. Det täta samarbetet gjorde att vi kände oss trygga. Det var många timmars jobb men det kan behövas om man är osäker på hur en in-tervju ska gå till. I de intervjuer jag har gjort efteråt har samarbetet inte varit lika inten-

sivt eftersom jag har känt mig tryggare med situationen. Men i det här första fallet be-hövdes det. Det var nyttigt för alla, tror jag.

Viktigt intervjua rätt personerAv förfrågningsunderlaget hade det också framgått vilka de ville träffa för intervju.

– Här är det viktigt att vara väldigt tydlig. Vid så gott som alla tillfällen har det kommit frågor i efterhand om vem eller vilka det är som egentligen ska komma. Numera är jag mycket noga i förfrågningsunderlaget och spaltar systematiskt upp vilka vi vill träffa för intervju.

När det gällde upphandlingen av rekryte-rare ville man träffa de konsulter som skulle vara tillgängliga för kommunen i det fort-satta arbetet.

– Vi ville inte riskera att de skickade sina kollegor. Får vi inte träffa dem som ska göra det praktiska arbetet är vi tillbaka i samma situation som vid anbudet, där vi inte har en aning om vem som har skrivit det eller vem som svarar på frågorna. Det ville vi undvika och därför var vi noga med att få träffa de fyra konsulter som skulle jobba med Järfälla, inga andra.

Så här i efterhand säger Jonas Löfgren att det fi nns skäl att begränsa antalet intervjuer, och det har han också gjort i senare upp-handlingar. Det blev nämligen mycket tids-krävande att intervjua de sju företag som hade kvalifi cerat sig.

– Till varje intervju hade vi avsatt ungefär två timmar. Det blev 14 timmar i effektiv in-tervjutid för fyra personer. Till det kom dess-utom allt förarbete. Det handlar om ganska stora resurser.

Med den erfarenheten i bagaget har han vid senare tillfällen ställt högre krav i sina förfrågningsunderlag för att få ner antalet företag som kvalifi cerar sig för intervju. Det gäller bland annat den städupphandling som han genomförde i våras.

– Här hade vi med hårda viten som gjorde att vi fi ck bort oseriösa företag, säger han.

I senare upphandlingar har han också krympt den faktiska intervjutiden och i upp-handlingen av städtjänster hade den dragits ner till en timme.

– Här hade vi nog dessutom kunnat korta

intervjutiden ytterligare. Sedan är det ju också så att olika sorters upphandlingar kräver olika långa intervjuer.

En annan erfarenhet är att företag gärna vill avsätta tid för att presentera sin verk-samhet under intervjun. Det utrymmet har han också begränsat.

– I städupphandlingen sa vi att de fi ck max tio minuter till företagspresentation. Det är information som vi kan hitta på internet och som inte behöver uppta intervjutid.

Intervjun avslöjade okunskapNär det kom till intervjuns syfte vid upp-handlingen av rekryteringskonsulter hand-lade det alltså om att anbudslämnarna skulle kunna visa att de behärskade Fair-modellen. Intervjufrågorna rörde olika delar av rekry-teringsprocessen. Utgångspunkten var kom-munens vision av rekrytering och hur väl de intervjuades svar motsvarade den bilden.

– Ju bättre deras svar stämde överens med vår syn på rekrytering, desto bättre betyg. Det framgick tydligt i förfrågningsunderlaget.

I utvärderingen bedömdes delfrågornas svar med poäng från ett till fem. Därefter togs en genomsnittlig poängsumma fram.

– En av de mer intressanta saker som in-träffade under hela processen var att det fö-retag som hade högst poäng på anbudet bara fi ck en tvåa i poäng på intervjun. Det be-rodde på att de inte kunde Fair-modellen till-räckligt bra. Det avslöjades under intervjun, även om de hade haft med modellen i sina skrivningar i anbudet, berättar Jonas.

Några konfl ikter uppstod aldrig kring be-dömningen även om det företag som hade legat bäst till innan intervjun självklart tyckte att det var tråkigt att att de gick miste om kontraktet. De förstod utgången och ac-cepterade resultatet.

– Över huvud taget är de fl esta leveran-törer väldigt nöjda med att få komma på in-tervju. De vill gärna visa vad de kan och de vill gärna vinna på kvalitet, menar Jonas.

Inte konfliktfrittInga av de upphandlingar Jonas Löfgren har genomfört med intervju som utvärderings-metod har överprövats, men det betyder inte att det har varit helt konfl iktfritt.

– I städupphandlingen ville fl era av före-tagen ha frågorna i förväg. Det gick vi förstås inte med på. Vi beskriver i förfrågningsun-derlaget vilka frågeområden som ska komma upp. I städupphandlingen fi ck vi också en del kritik för att vi ville ha en representant för lokalvårdarna med under intervjun. Det var inte uppskattat av alla.

Jonas Löfgren är i grunden mycket positiv till att använda sig av intervjuer men vet också att det fi nns fallgropar.

– Det gäller att hitta rätt områden för in-tervju eftersom det tar tid och kostar pengar. Men när förutsättningarna är de rätta är det en mycket bra metod. Dessutom är det kul. ■

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s ” DET FÖRETAG SOM HADE HÖGST POÄNG PÅ ANBUDET FICK BARA EN TVÅA I POÄNG PÅ INTERVJUN”

JONAS LÖFGREN,UPPHANDLARE , HUDDINGE


Foto

: Tim

An

dre

ah

eim

Foto

: To

gg

a L

ilje

da

l

Att bedömas i en intervju skiljer sig egentligen inte så mycket från att be-dömas utifrån ett skriftligt anbud. Det kan till och med ha sina fördelar, anser Christian Lindström på städföretaget PMI clean.

Christian Lindström på städföretaget PMI clean har utvärderats via intervju vid två till-fällen. Första gången han deltog i intervju kändes det ganska märkligt, berättar han.

– Jag trodde att bedömningen skulle bli alldeles för subjektiv. Hur skulle de egent-

ligen kunna visa att en viss intervju gav högre poäng än en annan? Särskilt när ingen-ting spelades in.

Men redan vid andra tillfället hade han ändrat inställning.

– Kan man bedömas utifrån de papper som man skickar in kan man också bli be-dömd utifrån intervjuer, säger han.

Han menar vidare att det faktiskt fi nns en poäng med att låta företag muntligen be-skriva sin kompetens.

– Det gäller särskilt i de fall där företag bara har kopierat tidigare anbud eller använt

sig av anbudskonsulter som har satt ihop an-buden. Saknar de den rätta kunskapen kommer det fram under intervjun. Det är ett bra sätt att sortera bort oseriösa företag.

Själva intervjusituationen uppfattade han i båda fallen som bra. Vilken form av frågor som skulle tas upp hade angetts i förfråg-ningsunderlagen, så han visste redan i förväg vad som skulle hända under de 45 minuter som intervjuerna varade.

– Vi berättade om våra processer. Allt fl öt bra. Jag har inga invändningar, säger Chris-tian Lindström. ■

Roger Himmelsköld, upphandlingschef, Uppsala universitet– Nej, vi har inte använt oss av intervju i utvärdering. Inte än så länge i alla fall. Att köpa intellektuella tjänster är alltid knepigt och här tror jag säkert att intervjuer kan vara en metod, även om det kräver en hel del förarbete så att alla förutsättningar klart framgår av förfrågningsunderlaget.

– Vi har däremot använt oss av anbudspresentationer eller anbuds-genomgångar vid fl era tillfällen. De fyller ju förstås en annan funktion än intervjuer men är ett bra sätt att få ett anbud förtydligat och reda ut oklar-heter. Det är en bra metod att verifi era kravuppfyllnad.

Har ni använt er av intervjuer i utvärderingsfasen?Katariina Virkkunen, upphandlingschef, Håbo kommun– Vi har utvärderat med hjälp av intervjuer vid fl era tillfällen. De har främst varit när vi har behövt konsulter eller entreprenörer med viss kompetens. Då har vi använt intervjuerna för att kon-trollera att deras kompetens verkligen stämmer överens med anbuden. Vi ser det som ett sätt att få det skriftliga anbudet förtydligat och vi får möjligheter att ställa frågor.

– De anbudslämnare som har klarat kvalifi ceringsfasen har fått komma på intervju och varje intervju tar cirka 45 minuter. Hur många personer vi har velat ha med från anbudslämna-ren har varierat. I samband med ett större byggprojekt intervju-ade vi tre till fyra personer per tillfälle. I gruppen som intervjuar är vi noga med att ha olika kompetenser representerade.

– Min bild är att leverantörerna gillar intervjumomentet. De tycker om att få träffa beställaren och prata personligen. För mig som beställare är det väl använd tid och något jag varmt vill rekommendera. Dessutom är det roligt.

Jussi Halonen, upphandlingschef, Mora kommun – Vi har använt oss av intervjuer vid upphandling av företagshälsovård och vid systemupphandling. Vi ser intervjun som ett komplement vid utvärdering av kvalitativa kriterier när vi köper tjänster. Intervjun ger oss en förstärkt bild av anbudet. Det är ett tillfälle för frågor och en möjlighet att reducera missförstånd.

– Intervjuer är också ett sätt att visa leverantörerna att vi tar deras anbud på ett seriöst sätt och det är uppskat-tat. En intervju tar i snitt en timme. Vilka som får komma på intervju sållar vi fram, först via kvalifi ceringsfasen och sedan genom att göra en preliminär bedömning av vilka som har möjlig-het att vinna. Intervjuerna måste begränsas. Blir de jättemånga riskerar man att metodiken inte håller. Vi bru-kar genomföra två till fyra intervjuer.

– I vissa upphandlingar poängsät-ter vi intervjuerna separat medan vi i andra fall låter dem fungera mer som ett komplement. Det varierar.

Intervjuad anbudsgivare gillar metoden

Foto

: Ale

x Li

nd

ma

rk

E-HANDELSSYSTEM


AffärerAffärer FÖRDJUPNING – INTERVJU

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

www.pamil.se 042 - 29 30 55

Kontor - Skolor - Förskolor - m.m.

Med våra flexibla modulsystem bygger vi vad du behöver.

Om intervju används i utvärderingsfasen måste den avse den tjänst som ska köpas, inte den allmänna förmågan hos anbuds-givaren. Det säger advokat Eva-Maj Müh-lenbock.

Om intervju ska användas som utvärderings-metod i en upphandling måste det redan av förfrågningsunderlaget framgå vilket syfte den fyller. Det ska också framgå vilken effekt intervjun har i utvärderingen, hur den kommer att påverka resultatet. Vilka fråge-områden som kommer att belysas måste också vara tydligt.

– En rekommendation till den som ska ut-föra intervjuer är att följa en manual så att man agerar så objektivt som möjligt och bara håller sig till de frågor man har sagt att man ska ta upp, säger Eva-Maj Mühlenbock, ad-vokat på advokatfi rman Lindahl.

Hon understryker också att i de fall som intervju används i utvärderingsfasen måste den avse den tjänst som ska köpas. Det går med andra ord inte att träffa någon för in-

tervju för att kontrollera om personen är hel och ren.

– Intervjun måste alltid ha en koppling till tjänsten som ska köpas, inte till den all-männa förmågan hos anbudsgivaren.

Dokumentation viktigEn intervju syftar till att identifi era det eko-nomiskt mest fördelaktiga anbudet och sä-kerställa vissa kvalitetskrav som köparen har avseende en utvärdering. Det är viktigt att vara tydlig med hur resultatet av intervjun ska poängsättas och vad som krävs för att få det högsta betyget. Här fyller en noggrann dokumentation en betydelsefull roll. Den kan användas som underlag vid en motive-ring till varför en intervju fi ck betyget tre medan en annan nådde betyget fem.

– Det är viktigt att vara transparent. Att alla får samma förutsättningar. Här är en väl genomförd dokumentation ett bra stöd.

Att använda sig av intervjuer är arbetsin-tensivt och ställer höga krav på förberedelse och transparens. Det är också önskvärt att

det är samma personer som gör intervjuerna och gruppen får inte vara allt för stor.

– Är det för många som intervjuar kan uppgiften bli väldigt arbetstung, säger Eva-Maj Mühlenbock. ■

IIntervjun måste ha koppling till tjänsten som ska köpasntervjun måste ha koppling till tjänsten som ska köpasJuristen:

Dokumentera. – En väl genomförd dokumenta-tion är ett bra stöd, säger adviókaten Eva-Maj Mühlenbock.

NOR

DIC ECOLABEL

Inget utsläpp av fossilt CO2 under produktionen = KlimatmedvetetTotalt klorfritt, svanenmärkt, EU-blomman, FSC = MiljömedvetetMajoriteten av veden hämtas lokalt = NärproduceratFör varje träd som används planteras 2-3 nya = Ansvarsfullt skogsbrukSvenskt = NärproduceratFungerar perfekt i alla maskiner = EnkelhetUtmärkt tryck i färg och svartvitt = Högsta kvalitet

MultiCopy Original


Affärer LIVSMEDELSAKADEMIN


Affärer

» EN KVALITETSVÅG DRAR genom svenska kök. Det är intresset för bra mat som växer. På vissa ställen är vågen stor och mäktig medan den på andra håll mest är en krusning på ytan, men oavsett vilket är det förmodligen få som har missat att matkvalitet har blivit en fråga som engagerar både experter och lekmän.

– Vi är med och gör vad vi kan för att höja energin i kvalitetsfrågorna, säger Hans Knutsson på Livsmedelsakademin.

Livsmedelsakademin i Skåne har funnits sedan 1994. Skånska företag som är verk-samma i livsmedelsnäringen bildade den inför EU-inträdet. Det är en klusterorganisa-tion som ska stödja näringar som på ett eller annat sätt är relaterade till livsmedel och höja innovationstakten i näringen.

Sedan 2008 är offentlig sektor ett av aka-demins fem verksamhetsområden. Området har fått namnet Måltidsglädje och verksam-hetsansvarig är Hans Knutsson. Området har som uppgift att stärka och höja statusen för dem som jobbar med måltider inom det offentliga. Organisationen vill vara en sam-

lande kraft för att förbättra de måltider som serveras i offentlig regi. Utveckling av nya livsmedel och offentlig upphandling är två viktiga frågor för organisationen.

Kvinnodominerad världHans Knutsson menar att offentlig sektor successivt håller på att bli en bättre kravstäl-lare och en mer professionell affärsaktör. Kvaliteten på den offentliga maten går hand i hand med att statusen höjs för dem som jobbar i det offentliga.

– Högre status ger större infl ytande och större möjligheter att påverka livsmedels-branschen, säger han.

Hans Knutsson beskriver de offentliga köken som en styvmoderligt behandlad sektor.

Det är en kvinnodominerad värld med låg-utbildad personal.

– Den låga statusen har man försökt råda bot på genom att professionalisera verksam-heten med ett naturvetenskapligt synsätt där siffror och statistik har satts i högsätet. Det har varit närings- och energiberäkningar

och fokus på kostinnehåll. Den personal som kan det här har visserligen fått högre lön men det har också gett en avhumaniserad syn på måltiden som mest har kommit att handla om portioner. Det är ett enkelt och kalkylerbart sätt att kommunicera som går utmärkt att hantera i ett Exceldokument. Det är också det synsätt som, bekvämt nog, ligger till grund för många av våra livs-medels- och kostupphandlingar, säger han.

Fritt fram för matkreatörerHans Knutsson menar att frågan om höjd status är kopplad till synen på måltiden. Genom att på olika sätt visa att måltiden som helhet är en grundbult i människors liv, unga som gamla, friska som sjuka, kan den bli en central kvalitetsparameter i det mesta av of-fentlig verksamhet.

– Men så ser det inte ut i dag. Även om det fi nns ett stigande intresse för frågor om kva-litet inom offentlig sektor är synen på vad en måltid är fortfarande mycket snäv. Det handlar väldigt mycket om det enskilda livs-medlet och mindre om måltiden som sådan.

Livsmedelsakademin vill öka kvaliteten på maten i offentlig sektor. Ett sätt är att stärka och höja statusen för dem som jobbar i köket. Ett an-nat är att göra måltiden som helhet till objekt för upphandlingen, inte bara maten. TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

”Konkurrera med K ALITET

på off entlig mat”


Jag skulle vilja se att den offentliga sektorn bryter sig loss ur kost-och-näring-para-digmet, där allt tycks börja och sluta med en näringsberäknad portion, oberoende av om den blir uppäten eller inte. Det är absolut nödvändigt att maten är näringsberäknad, men det är ett slag i luften som utvecklings-kraft betraktat, säger Hans Knutsson.

Han menar att entreprenörer och de som är framsynta i offentlig sektor i stället väljer att jobba med hela måltiden som upphand-lingsobjekt, inte bara maten.

– Måltiden är ett tydligt konkurrensmedel, både för skolor och äldreboenden och för ny-tänkande mataktörer. Se det gärna som ett inlägg i debatten om privata välfärdsleveran-törer. Med måltiden i fokus ökar också möj-ligheterna till kvalitetsmässig differentie-ring i utbudet, säger han.

Det här resonemanget har fått sin kon-kreta avsättning i det utvecklingsprojekt som Hans Knutsson och Livsmedelsaka-demin driver tillsammans med Region Skåne på sjukhuset i Trelleborg där de tillsammans arbetar för att stärka måltidens roll i vården.

Andra aktiviteter som bär Livsmedelsakade-mins etikett är det politikernätverk som syftar till att höja medvetenheten bland be-slutsfattare och att arrangera måltidsutbild-ningar i äldreboenden.

Startar pilotprojektJust nu ligger man också i startgroparna för att genomföra en innovationsupphandling av preventiva måltidslösningar tillsammans med Region Skåne. Syftet är att förebygga det som Hans Knutsson beskriver som en tickande folkhälsobomb och som riskerar att få stora konsekvenser för samhället.

– Vi har en rad utmaningar framför oss i samhället i form av en äldre befolkning och fl er sjuka. Samtidigt har vi försämrade fi nan-sieringsmöjligheter via skattsedeln. Därför startar vi ett pilotprojekt där vi ska under-söka vilka möjligheter det fi nns att upp-handla kvalifi cerad kostrådgivning som före-byggande åtgärd.

En annan nyckelfråga för framtiden är att stimulera mångfalden på leverantörsmark-naden, menar Hans Knutsson.

Här arbetar Livsmedelsakademin tillsam-mans med LRF för att upprätta en regional marknadsplats där offentliga köpare och pri-vata säljare oberoende av storlek kan mötas för att lära känna varandras förutsättningar och i förlängningen göra bra affärer. En del i detta är att minska grossisternas makt över näringen.

– Den svenska grossistnäringen har som bekant varit i det närmaste dysfunktionell och hämmande för utveckling via offentligt stimulerad konkurrens. Raden av historier om ansträngda affärsrelationer där stora grossister är inblandade kan göras lång, även om tonläget sänkts det senaste året, säger Hans Knutsson.

Välkomnar små matproducenterEtt sätt för Livsmedelsakademin att höja innovationstakten i livsmedels- och måltids-näringen är att komplettera den storskaliga matproduktionen och slå ett slag för småpro-ducenter och alternativa logistiklösningar.

– Det kommer att hyfsa klimatet i bran-schen, säger Hans Knutsson. ■

Två projekt drivs av Livsmedels-akademins verksamhetsområde Måltidsglädje.

Region Skåne driver tillsammans med Livs-medelsakademin ett pilotprojekt på lasa-rettet i Trelleborg. Förhoppningen är att det ska bli lättare att köpa lokal och närprodu-cerad mat. Lasarettet har därför en särskild ställning i Region Skånes övriga upphand-ling med möjligheter att i utvecklingssyfte handla råvaror enbart för Trelleborg.

I projektet ingår byggandet av ett helt nytt sjukhuskök. Det omfattar även frågor om or-ganisation, bemanning, inköp och måltids-upplägg.

Region Skåne, Vinnova och Livsmedelsa-kademin samarbetar kring en innovations-upphandling av preventiva måltidslösningar. Syftet är att bryta ohälsosamma matvanor och det blir troligen fråga om att kombinera en vara och en tjänst där kvalifi cerad rådgiv-ning ska upphandlas som ett pilotprojekt.

En enhet ska skapa en förskrivningsrutin som hänvisar en patient till en innovations-upphandlad hälsorådgivning. ■

Foto

: Bjö

rn N

ilsso

n Skånskt lasarett köper lokal mat

” MÅLTIDEN ÄR ETT TYDLIGT KONKURRENS-MEDEL, BÅDE FÖR SKOLOR OCH ÄLDRE-BOENDEN OCH FÖR NYTÄNKANDE MAT-AKTÖRER” HANS KNUTSSON, L IVSMEDELSAKADEMIN


Affärer 110 UPPHANDLINGAR GRANSKADES


Affärer

» AV DE 110 upphandlingar som Upphand-ling24 har gått igenom inkom ett anbud i 25 procent av fallen. I 22 procent av upphand-lingarna kom två anbud in.

Men antalet upphandlingar med fem eller fl er inkomna anbud var relativt högt: 34 pro-cent.

I ett fall har 34 anbud mottagits.

Inköp av tjänsterDe upphandlingar där ett stort antal anbud lämnades in gäller vanligtvis inköp av tjänster.

Men det fi nns ingenting som tyder på att

de upphandlingarna innehåller lägre krav än upphandlingarna med färre anbud.

Det fi nns heller inget samband mellan an-talet mottagna anbud och antalet anbud som förkastades.

Undersökningen visar också att i en fjär-dedel av alla granskade upphandlingar för-kastades ett eller fl era anbud. I ett fall har fem anbud förkastats.

Det vanligaste skälet till att anbuden un-derkänns är att de inte uppfyller skallkra-ven.

Ett annat vanligt skäl är att anbuden in-kommit för sent. ■

Konkurrensen är ofta dålig när den offentliga sektorn gör sina inköp. I en av fyra offentliga upphandlingar kommer ett anbud in. Upphand-ling24 har granskat 110 upphandlingar. TEXT: ALBIN HASSELGREN

8%

1 anbud

2 anbud

4 anbud

3 anbud

5 eller fl er anbud

34%

25%

22%

11%

Ett av fyra inköp utan konkurrens

Miljökrav är inte högsta prioritet bland upphandlande myndigheter. Undersök-ningen visar att en tredjedel av alla ge-nomförda upphandlingar saknar miljö-krav.

Bland de upphandlingar som ställde miljö-krav fi nns två typer: mer allmänna krav som till exempel företagets miljöpolicy och mer specifi ka krav som till exempel miljöbilar.

Det vanligaste kravet är att den upphand-lande myndigheten kräver att leverantören har en plan för hur man arbetar med miljö-frågor eller att det fi nns ett miljölednings-system.

Runt hälften av alla undersökta upphand-lingar innehåller sådana krav. Men kraven säger sällan något om vad planen ska inne-hålla eller hur den följs upp. Alternativet till

Byggsektorn lysande undantagEn av tre upphandlingar utan miljökrav

en egen miljöplan är i vissa fall att leveran-tören kan följa den upphandlande myndig-hetens miljöpolicy.

Endast 16 procent av de granskade upp-

handlingarna innehåller utförligare krav än en miljöplan. Av dessa krav är miljöbilar eller miljöklassade motorer de mest popu-lära.

Även krav på batterier, hydraulolja och särskild avfallshantering förekommer.

Byggentreprenader undantagDet fi nns också en tydlig skillnad mellan olika typer av upphandlingar. Upphand-lingar av byggentreprenader utgör ett stort undantag från de bristande miljökraven. Här ställs olika varianter av miljökrav i hela 80 procent av fallen.

Motsvarande siffra för tjänste- och varu-upphandlingar är 63,7 respektive 65 procent. Resultatet bör dock tolkas försiktigt ef-tersom antalet byggentreprenader i under-sökningen är lågt. ■

34%Inga krav

50%Endast krav på miljö-policy

16%Specifi ka krav

Utan konkurrens. I var fjärde upphandling kom-mer ett anbud in.

Få miljökrav. Hälften av alla upphandlingar har krav på en miljöpolicy. 16 procent ställer speci-fi ka krav. En tredjedel ställer inga miljökrav alls.


110 upphandlingar synadesUndersökningen, som omfattar 110 upphand-lingar, genomfördes mellan april och juni 2012. Urvalet gjordes slumpmässigt från Visma Opic.Informationen som studiens slutsatser bygger på är inhämtade dels från upphandlingsma-terialet och dels från de ansvariga upphand-larna. Andreas Lundberg har sammanställt siffrorna.

I de fl esta upphandlingar sker utvärde-ringen av anbuden delvis efter kvalitet. Men det fi nns stora skillnader i hur man väljer att ta hänsyn till kvaliteten.

Sju av tio upphandlingar som granskades i studien utvärderas enligt modellen ekono-miskt mest fördelaktig, där kvalitetsegen-skaper viktas ihop med pris för att ge en sammanvägd bedömning.

I de övriga 30 procent används metoden lägst pris, där skall-krav anger kvalitetsnivån och den leverantör som levererar den speci-fi cerade kvaliteten till lägst pris vinner upp-handlingen.

Undersökningen visar att i de upphand-lingar som utvärderas enligt ekonomiskt mest fördelaktiga är en relativ utvärderings-modell vanligast.

Fördelningen mellan pris och kvalitet är relativt jämn. Det vanligaste är att kvalitets-

kraven utgör mellan 40 och 60 procent av den totala bedömningen.

I tolv procent av upphandlingarna hade kvalitet mindre än 20 procents betydelse i ut-värderingen av anbuden. I en av tio upphand-lingar utgjorde kvalitet mellan 60 och 80 pro-cent av utvärderingen.

Men att utvärdera enbart utifrån kvalitets-krav är ovanligt. Det sker endast i sex procent av upphandlingarna.

Några upphandlingar är anmärknings-värda.

I en upphandling framgick det inte hur pris och funktion skulle viktas. I en annan upplystes om att det skulle framgå under förhandlingen vilken utvärderingsmodell som skulle gälla. I en tredje upphandling fanns 15 utvärderingskriterier rangordnade, där pris var nummer två.

Ingen fördelning i övrigt angavs i förfråg-ningsunderlaget. ■

Många upphandlingar innehåller olika kvalitetskrav. I de 110 upphandlingarna förekommer ett 30-tal utvärderings-metoder.

Undersökningen visar att utvärderingen av kvalitet skiljer sig mycket åt mellan olika upphandlingar. I undersökningen kan man hitta ett 30-tal olika utvärderingsmetoder, allt från att låta leverantören lösa ett fi ktivt uppdrag till att titta på företagets värde-grund.

Studien visar att leverantörernas tidigare referenser är viktigast vid utvärdering av kvalitet i anbud. Av de upphandlingar som innehåller kvalitetskrav utvärderas de fl esta, 36 procent, utifrån referenser.

På andra plats hamnar tidigare leveranser, med nära en av fem granskade upphand-

lingar. Det är en fördel om anbudet kommer från ett företag som levererat liknande tjänster eller produkter tidigare.

I 13 procent av upphandlingarna sker be-dömningen av kvalitet utifrån företagets kompetens. Ett exempel är att man tittar på hur många års sammanlagd erfarenhet per-sonalen har från liknande projekt.

Miljöfrågor får inte hög prioritet när kva-litet ska utvärderas. Endast i sex procent av upphandlingarna i studien utvärderas kvali-teten i anbuden efter miljöpåverkan.

Andra utvärderingsmetoder är att låta le-verantören presentera en lösning på ett fi k-tivt uppdrag. Cirka hälften av upphandling-arna har procedurer där kvaliteten i an-buden poängsätts och därefter jämförs.

De övriga upphandlingarna i studien saknar motsvarande poängsystem. ■

Relativ modell vanligast

Arbete mot diskriminering och svart arbetskraft står inte högst upp på listan när svenska myndigheter väljer leveran-törer.

Upphandling24:s undersökning visar att mer än åtta av tio upphandlingar saknar krav på leverantörernas sociala arbete. Endast 17 procent av alla upphandlingar som grans-kades innehåller krav på hur leverantörerna arbetar med diskriminering, jämställdhet, svart arbetskraft eller mänskliga rättigheter. Övriga upphandlingar i studien saknar helt sådana krav.

Av de sociala kraven är en diskrimine-ringsklausul det vanligaste. En av tio stude-rade upphandlingar innehåller en sådan. Klausulen innebär att samarbetet kan av-brytas om diskriminering förekommer på le-verantörerns arbetsplats.

Enligt studien kräver endast en myndighet att leverantören aktivt arbetar för ökad jäm-ställdhet på arbetsplatsen. Vidare visar un-dersökningen att bara två upphandlingar innehåller krav på att leverantören följer in-ternationella barnkonventionen.

Inte heller krav på att leverantörens an-ställda har korrekta anställningsvillkor är vanligt förekommande. Enbart en upphand-ling i studien innehåller villkoret att avtalet sägs upp om leverantören använder svart ar-betskraft. ■

83%Saknar sociala krav

10%

Diskrimi-nerings-klausul

Mänskliga rättigheter

Övriga socialakrav

5%2%

Få ställersociala krav

70%Ekonomiskt mest

fördelaktiga

30%lägsta

pris

29%absolutmodell

71%Relativ modell

Kvalitetskrav. Sju av tio upphandlingar utvärderas utifrån det mest ekonomiska anbudet. Av dem utvärderas 71 procent enligt en relativ modell och 29 procent enligt en absolut modell, den så kall-lade professorsmodellen.

Diskrimineringsklausul vanligast. Bara 17 pro-cent av upphandlingarna ställer sociala krav.

30-tal utvärderingsmetoder

Referenser viktigast

PARTNERS:

Du får under dagen lyssna till bland annat:Sigrid Pettersén, om innovations-upphandling av måltider för äldre

Marita Johanneson, upphandlare Växjö, om två lyckade upphandlingar utan överprövning

Ronny Odervång, upphandlingschef Trollhättan om en helt ny metod där grossister och livsmedel upphandlas separat

Nils Berntsson, Martin Servera, ger grossistens syn på lyckade upphandlingar

Upphandla livsmedel

29 november

100 %livsmedel

och upphandling

Program & anmälan på:

uh24.se/livsmedel2012

Ta del av lyckade lösningar för bättre upphandlingar av livsmedel, med fokus på hur måltiderna kan göras klimat-smarta. Mängder av praktikfall, diskus-soner och erfarenheter.

Mötesplatsen för upphandlare, kostansvariga och leverantörer


När bostadsbolaget HBV skulle köpa vattenkranar valde man att genomföra upphandlingen internationellt och särskilt foku-sera på kinesiska leverantörer. Syftet var att öka konkurrensen och hitta billiga men bra varor. I slutänden blev det inget in-köp från Kina utan från Tyskland. Men priset på kranarna blev lägre och HBV kom hem fl era erfarenheter rikare. TEXT: ALBIN HASSELGREN

Kranar från Kina pressar priset på de tyska

Mässingspris styr. Det kine-siska företaget kunde inte er-bjuda ett fast pris, vilket var ett krav från HBV, utan ville ha ett rörligt pris baserat på marknads-priset på mässing.

Foto

: HBV


Affärer INTERNATIONELLA AFFÄRER


Affärer

Under 2011 behövde bo-stadsbolaget HBV göra ett inköp av badrumskranar. Totalt var beställningen värd mellan tre och fyra miljoner kronor. När det var dags för upphand-

lingen valde man att testa en idé som man ti-digare hade pratat om.

– Styrelsen i HBV hade under fl era år dis-kuterat att upphandla enligt LOU från en icke-europeisk tillverkare. Bakgrunden var ett ökat tryck från våra medlemmar att hitta lägre inköpspriser. Upphandlingen av bad-rumskranar var lämplig att använda som test, säger Åsa Sundqvist Olsson, vd på HBV.

Styrelsen utvärderade fl era olika länder innan den bestämde sig för var man ville satsa.

– Vi diskuterade särskilt Kina. Tidigare hade HBV genomfört fl era besök hos kine-siska leverantörer i undersökningssyfte, säger Åsa Sundqvist Olsson.

Det fanns fl era anledningar till att valet föll på Kina.

– Den främsta orsaken var att många till-verkare av badrumsinredning är baserade i Kina. När vi planerade inköpet ville vi komma så nära källan som möjligt. Genom att undvika mellanhänder hittar man det lägsta priset, säger Rickard Andersson, upp-handlingschef på HBV.

Fick hjälp av ExportrådetI januari 2012 publicerade HBV underlaget till upphandlingen både på svenska och eng-elska. Tilldelningsgrunden bestämdes till lägsta pris under förutsättning att alla skall-kraven var uppfyllda.

– För att nå ut till europeiska leverantörer publicerade vi underlaget på Ted. När det gäller de kinesiska tillverkarna tog vi hjälp av Exportrådet. De valde ut lämpliga samar-betspartner som fi ck ta del av underlaget, Rickard Andersson.

Resultatet blev att tolv leverantörer an-mälde sitt intresse och läste underlaget. När tiden löpte ut, i slutet av våren 2012, hade HBV tagit emot två skarpa anbud, ett från det tyska företaget Bauhaus och ett från det kinesiska bolaget Joyou Group Building Ma-terial.

Det kinesiska företaget, som är baserat i Quanzhou, har tillverkat kranar sedan 1976 och har över 3 000 anställda.

– En av anledningarna till att vi fi ck in så få anbud tror jag är att volymen var för låg. Det är helt enkelt inte intressesant för några av företagen när det är så lite pengar inblan-dade, säger Rickard Andersson.

Det kinesiska anbudet uppfyllde inte alla skallkraven. Anbudet var inte undertecknat och det saknades dokumentation som styrkte ekonomisk stabilitet. Det bifogades heller inga handlingar som beskrev de tek-

niska egenskaperna hos produkterna. Dess-utom kunde företaget inte erbjuda ett fast pris, vilket var ett krav från HBV. I stället ville det ha ett rörligt pris baserat på mark-nadspriset på mässing.

– Att Joyou inte uppfyllde skallkraven beror mer på att de inte förstått processen än att kvaliteten var för dålig eller att företaget inte höll måttet. De förstod helt enkelt inte exakt vilka kraven var och vilka dokument vi ville ha, förklarar Rickard Andersson.

Efter att ha gjort om upphandlingen till förhandlat förfarande lyckades ändå HBV sänka anbudspriserna med 15 procent. Totalt blev priset cirka 34 procent lägre än HBVs befi ntliga ramavtal.

Stora omkostnader drar upp prisetÄven om priset på de kinesiska produkterna var lägre så innebär en internationell upp-handling högre omkostnader än en upp-handling inom Sverige.

” VI ÄR NÖJDA MED RESULTATET TROTS ATT VI INTE HANDLADE FRÅN KINA. VI FICK 30 PROCENT LÄGRE PRISER ÄN VÅRT RAMAVTAL”

RICKARD ANDERSSON,UPPHANDLARE , HBV


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

– Priset på en produkt från en kinesisk le-verantör kan verka väldigt lågt. Men räknar man in alla risker och kostnader med att upphandla internationellt kan priset i slutänden rent hypotetiskt bli högre för den billiga produkten, säger Rickard Andersson.

HBV anlitade till exempel juridisk hjälp för att anpassa underlaget till både den svenska, europeiska och den kinesiska mark-naden. Företaget behövde hjälp med frågor som rör internationell rätt, viten, garantier och kontraktsutformning. Till de övriga om-

kostnaderna hör resekostnader, försäkringar samt kostnader för konsulter och översätt-ningshjälp.

– Men även om man räknar in de extra omkostnaderna så har det lönat sig att upp-handla internationellt i den här upphand-lingen, påpekar Rickard Andersson.

Pressade prisernaHBV bedömer satsningen som lyckad även om man stötte på en del svårigheter på vägen.

– Vi är nöjda med resultatet trots att vi inte valde en kinesisk leverantör i slutänden. Det blev trots allt en utländsk leverantör och priserna hamnade 30 procent lägre än det ramavtal vi har i dag, säger Rickard An-dersson.

Rickard Andersson beskriver att den största utmaningen är att nå ut med infor-mationen, både att en upphandling genom-förs men också hur upphandlingsförfa-randet går till.

– Vi måste nå ut till de potentiella leveran-


INTERNATIONELLA AFFÄRERAffärer

törerna. I Sverige och i EU fi nns särskilda platser där upphandlingar annonseras. I Kina saknas det. Det är också många leve-rantörer som inte har kunskap om offentlig upphandling och hur det fungerar, säger Rickard Andersson.

– Ett förhandlat förfarande hade helt klart varit att föredra framför ett öppet förfarande som vi nu använde oss av. Men det är svårt att motivera enligt LOU, fortsätter Rickard Andersson.

En ytterligare erfarenhet är skillnader i hur man gör affärer på en kinesiska och den europeiska marknaden.

– Det fysiska mötet är så pass mycket vik-tigare när man gör affärer i Asien än till ex-

empel i Europa eller i USA. Därför valde vi att åka dit och besöka ett par tillverkare. Det är också något vi blev rekommenderade av Exportrådet, säger Rickard Andersson.

Inget svenskt anbudNoterbart är att ingen av de etablerade svenska leverantörerna inkom med anbud.

– Ja, det går att spekulera i varför det blev så. Flera stora vvsww-grossister begärde för-frågningsunderlag men ingen inkom med anbud. Varför det blev så har vi inte fått något riktigt svar på. Men några hade tyd-ligen tolkat det som att vi endast ville ha anbud från utlandet, säger Rickard An-dersson.

Hur ser planen ut framåt, blir det fl er internationella upphandlingar?

– Ja, eventuellt. Vi har inte tagit beslut än. Även om vi inte valde kinesiska Joyou som leverantör så köpte vi ett par provkranar från dem. Provkranarna testas nu ute i några av bostadsbolagen. Vi avvaktar resultatet av det testet. Därefter kollar vi med våra med-lemmar och avgör om vi ska genomföra en ny satsning, säger Åsa Sundqvist Olsson.

HBV är en ekonomisk förening som ägs av sina medlemmar, i huvudsak kommunala bo-stadsföretag. Tillsammans äger och förvaltar företagen cirka 850 000 lägenheter. HBVs främsta uppgift är att sköta upphandlingar åt sina medlemmar. ■

Affärer

Studiebesök i Kina. HBV besökte fl era kinesiska leverantörer av kranar – något som också Exportrådet hade rekommenderat. Även om HBV inte valde en kinesisk leverantör köpte bostadsbolaget ett par provkranar av Joyou som nu testas i några bostadsbolag. Den största utmaningen för HBV och Johan Aksberg (som välkomnas på bilden ovan) i Kina var att nå ut med information, både att en upphandling ska genomföras men också hur en upphandling går till.

Foto

: HBV

29 november 2012 LivsmedelFör fjärde året i rad samlas upphandlare och kostansvariga för att ta del av lyckade livsmedelsupphandlingar.

6 februari 2013 MalmöEn komplett upphandlingskonferens i Malmö.

27 februari 2013 TjänsteupphandlingarLyckade lösningar för att upphandla alla typer av tjänster.

10 april 2013 It i skolanFokus både på den nya it-baserade pedagogiken och affären.

24 april 2013 Bygg och anläggning

19 september 2013 Upphandla it

10 oktober 2013 Miljökrav och sociala kravSå ställer du och följer upp relevanta miljökrav och sociala krav i upphandlingar.

19 november 2013 LivsmedelMötesplatsen för kostansvariga och upphandlare – för femte året.

28 november 2013 GöteborgEn komplett upphandlingskonferens i Göteborg.

2929 nnovovemmember 202012 LLLiivvssmeddddeellFöFörr fjfjärärdede ååreret i radd samlas upppphah ndndlare och kostansvaririgag fförör aatttt

Upphandlings-konferenser

Mer info och anmälan:

www.uh24.se/konferens


Affärer INNOVATIONSUPPHANDLING


Illu

stra

tion

: Ka

lle Å

stra

nd

Affärer

Vinnova har tillsammans med några av regionerna startat ett nätverk för inno-vationsupphandling. Pro-jektet handhas av Reglab och har som mål att sprida kunskap om innovations-

upphandlingar. – Det förekommer en del innovationsupp-

handlingar och funktionsupphandlingar i Sverige, men upphandling av innovationer är ovanligt, säger Nina Widmark som är an-svarig för innovationsupphandlingar på Vin-nova.

Vinnova har långtgående diskussioner med ett par tre myndigheter som är på väg mot förkommersiell upphandling. Det är en metod för att upphandla en innovativ lös-ning som det fi nns ett behov av, men som marknaden inte kan tillfredsställa. Metoden går ut på att upphandla FoU-tjänster i olika faser av fl era leverantörer.

Ytterligare ett par tre myndigheter har visat intresse.

Vid en rundrundringning till landstingens upphandlingsavdelningar visade det sig att det fanns fl era olika anledningar till varför alla inte har innovationsupphandlingar på gång. Det vanligaste angivna skälet att det inte fi nns några färdiga direktiv för vad man ska handla upp och hur det ska genomföras rent praktiskt.

En del av upphandlarna kände inte till be-greppet och vissa av dem hade heller inga planer på att utforska det närmare.

Nina Widmark är inte förvånad utan säger att det stämmer ganska bra med Vinnovas uppfattning

– Vi började med att bygga upp organisa-tionen som ska vara ansvarig här på Vinnova. Nu är vi inne i nästa fas där vi jobbar proak-tivt med att nå ut till alla intressenter, både politiska beslutsfattare, de som ska göra upp-handlingarna och potentiella leverantörer.

Några landsting är på gångEva Fohlstedt, projektledare för det Vin-novafi nansierade Nationella nätverket för innovationsupphandlingar, håller med om att det går långsamt.

– Tanken var att vi i det här läget skulle ha ett antal pilotprojekt att följa. Och även om

det är några landsting som har projekt på gång är det än så länge ingen som blivit färdig med något som kan användas som ex-empel. Just nu ligger allting i sin linda och vi behöver några case som vi kan lära oss av.

Enligt Eva Fohlstedt ligger den stora fl ask-halsen i att det inte beställs fl er uppdrag från regionalpolitiskt håll.

– Det fi nns en tendens att hålla hårt i skat-tebetalarnas pengar och det är bra på ett sätt. Men nu krävs det att landstingen tar mod till sig och avsätter FoU-pengar till förstudier, det är ingenting som ryms i en normal budget. Man måste också jobba med att ut-bilda tjänstemännen på upphandlingsavdel-ningarna så att de vill göra innovationsupp-handlingar – utan rädsla för att göra fel.

Olle Hillborg är utvecklingsansvarig på SLL Innovation inom Stockholms läns landsting. De jobbar aktivt med olika typer av innovationsvänliga upphandlingar och funktionsupphandlingar men har ännu inte gjort någon renodlad förkommersiell upp-handling.

– Det fi nns en rad utmaningar med inno-vationsupphandling inom sjukvården. Ska det lyckas är det fl era faktorer som måste klaras ut först. Till exempel frågor kring av-talshantering, vem som äger upphovsrätten till innovationen och hur projektet ska fi nan-sieras. Landstingen kommer alltid att ha svårt att ligga ute med pengar.

En annan aspekt som Olle Hillborg tar upp är vad man gör om en innovation som liknar

Fem landsting redo Vinnova har tio miljon kronor att dela ut till myndigheter som vill göra innovationsupphandlingar på prov. Fem landsting och regioner har hittills nappat på erbjudandet. TEXT: TOVE TINGVALL


den man handlat upp plötsligt kommer ut på marknaden.

– Det är svårt att sitta fast i ett utvecklings-kontrakt med ett bolag kring en patientviktig utrustning under, låt säga, en femårs period om det dyker upp en liknande utrustning från annat håll år två. Vad säger då etiken om hur man ska hantera det? Kanske bör man också ha en exitklausul om kostnaden drar i väg.

Precis som Eva Fohlstedt på Reglab upp-lever Olle Hillborg att regionalpolitiken kommit lite på efterkälken.

– Det behövs en förankring av systemen inom landstingen på alla nivåer men även en tydligare koppling mellan departementens och landstingens ambitioner. Sen behöver vi också se över vad våra regelverk och myn-digheter säger om implementeringar.

Den uppfattningen ligger i linje med fl era av de kontaktade upphandlarnas. Många nämner att det är svårt att hitta områden där det passar att använda innovationsupphand-lingar utan att drastiskt ändra på de rådande upphandlingsrutinerna inom regionerna.

Västra Götaland längstVästra Götalandregionen är en av initiativta-garna till Nationella nätverket för innova-tionsupphandlingar och ett av de landsting som kommit längre i processen. Det har den politiska prioritering som krävs och ett inno-vationsråd som jobbar med frågan men har inte hittat något lämpligt pilotprojekt än.

– Vi letar aktivt sedan ett par år men det är förvånande svårt att få allt att stämma. För att fungera som pilotprojekt behöver det vara typiskt för vår verksamhet. Just nu tittar vi på om det fi nns någon del av upp-

handlingarna till det nya bild-och innova-tionscentrum som ska byggas i anslutning till Sahlgrenska universitetssjukhuset som kan passa oss, säger Helena L Nilsson, enhets-chef för forskning och utveckling på Västra Götalandregionen.

I likhet med många av sina kollegor i landet upplever Helena L Nilsson att det råder stor osäkerhet kring hur man ska gå till väga när man gör innovationsupphandlingar.

– En del av problemet är att vi saknar kun-skap i fl era led av innovationsupphand-lingen, från att identifi era behoven till att omsätta det i ett upphandlingsförfarande och ta hand om resultaten. Vinnova har hållit tillräckligt många generella seminarier i ämnet, nu behöver vi mer konkret hjälp. Man kan sammanfatta det såhär – vi vet att vi ska göra det men riktigt inte hur vi ska göra det.

TeknikglappDet fi nns ett ökande teknikglapp mellan nä-ringsliv och offentlig sektor och därför till-satte regeringen i slutet av 2009 en utred-ning ledd av Hans Jeppsson. Gruppen fi ck i uppdrag att utreda förutsättningarna för ökad tillämpning av innovationsupphand-ling i Sverige.

Utredningen som presenterades i augusti 2010 kom fram till att kommunala och stat-liga upphandlingar oftast görs efter mo-dellen lägsta pris för beprövade lösningar. Det medför att nya tekniker hamnar utanför med risken att man går miste om arbetstill-fällen och exportchanser. Hans Jeppson fö-reslog också att man skulle stifta en ny lag för att underlätta innovationsupphandlingar men det satte Konkurrensverket stopp för.

Eftersom det handlar om forsknings- och utvecklingsarbete ligger innovationsupp-handlingar utanför EUs direktiv om offentlig upphandling. Vinnova har fått i uppgift att bygga upp kompetens kring innovationsupp-handling och att hjälpa myndigheterna med pengar till pilotprojekt. ■

för innovationer

1 Innovationsvänlig upphandling: Upp-handlande organisation är öppen för, och tar tillvara på, leverantörers idéer

om förnyelse.Innovationsvänlig upphandling ska

fungera som ”vanliga” upphandlingar, men kan kräva mer förarbete. Den ska betala sig i ett livscykelperspektiv. Kammarkollegiet har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en vägledning för innovationsupphandling som ska vara färdig i november 2012.

2Upphandling av innovationer: Upp-handling av icke-existerande, nya eller förbättrade produkter, där det strate-

giska valet att ta fram en innovation tas av upphandlande organisation.

Att upphandla en innovation – det vill säga att medvetet efterfråga en ny lösning av marknaden - är normalt mer krävande än en ”vanlig” offentlig upphandling. Ledning och ibland politiker kan behöva vara engagerade och stödja upphandlingen, eftersom målet ofta är långsiktig effektivitet och kräver ett investeringsperspektiv. Men upphandling av en innovation kan också leda till större frihet i upphandlingen, till exempel när det så kall-lade forsknings- och utvecklingsundantaget i upphandlingsdirektiven kan användas.

3Förkommersiell upphandling är en metod för att upphandla en innovativ lösning som det fi nns ett behov av,

men som marknaden inte kan tillfredsställa. Metoden går ut på att upphandla FoU-tjänster i olika faser - till exempel koncept-studie, prototyp och testserie – av fl era leve-rantörer som parallellt arbetar med olika lös-ningar. Avsikten med faserna är att hantera risk bättre för både upphandlande organisa-tion och deltagande företag.

Intellektuella rättigheter stannar hos leve-rantörerna och någon form av användnings-avtal skyddar upphandlande organisation. Juridiskt bygger metoden på FoU-undan-taget i LOU samt statsstödsreglerna.

Källa: Vinnovas information om innovativa upphandlingar.

3 typer avinnovationer

FRÅGOR & SVAR


Upphandling24:s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och del ägare i Advokatfi rman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för of-fentlig upphandling. Hon har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrensverket och på Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Peter Nohrstedt är bio-log i botten och ansvarig för kriterie-verksamheten på Miljöstyrningsrådet.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor.

Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskriv-ning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

Du frågar, experterna svarar

Expertpanelen

» Hur kan jag använda mig av miljömärken i upphandling?

» DET ÄR FULLT möjligt att i en teknisk specifi -kation hänvisa till kriterier, helt eller vissa delar, i ett miljömärke, det framgår av EGs upphandlingsdirektiv och LOU. Det går där-emot inte att ställa krav på märkningen i sig, eftersom produkter som inte är märkta ändå kan uppfylla kriterierna för miljömärket. Märkningen kan däremot vara ett bevis-medel för att kriterierna uppfylls, men andra likvärdiga bevis måste också godkännas.

Av direktivet och LOU framgår också att miljömärkningen ska vara öppen för alla och bygga på vetenskaplig grund. Det kan vara svårt att kontrollera, men om miljömärk-ningsorganisationen följer internationella standarder inom området (ISO 14024) upp-

fattas det som om att man lever upp till kravet på transparens och vetenskaplighet.

Tänker man använda miljömärkningskrite-rier ska man också bedöma om de är lämpliga för den specifi ka upphandlingen, alltså att de har tillräcklig koppling till föremålet för upp-handling och uppfyller de andra grundläg-gande principerna för icke-diskriminering, likabehandling och proportionalitet?

» DET FINNS DÄRFÖR anledning att analysera de kriterier man vill tillämpa, vare sig de ställs, som obligatoriskt krav eller som utvärde-ringskriterier.

Använd miljömärkningskriterier rätt:• Bedöm om kriterierna är lämpliga och

har koppling till det som ska upphandlas• Bedöm om kriterierna går att kontrollera

med rimlig arbetsinsats

• Acceptera andra bevismedel som påvisar kravuppfyllnad.

När Miljöstyrningsrådet tar fram upp-handlingskriterier utgår man, när det är lämpligt, från miljömärkningskriterier som sedan anpassas och kvalitetsgranskas så att de passar föremålet för upphandlingen och upphandlarna.

Det fi nns färdiga upphandlingskriterier inom områdenas fordon och transporter, it och telekom, städ och kem, bygg och fas-tighet, kontor och textil, el och belysning, livsmedel, sjukvård och omsorg samt tjänster.

Miljömärken fi nns som ett av förslagen på verifi kat om relevant.

Peter Nohrstedt

Tillåtet hänvisa till kriterier i en upphandling


LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert

Magnus Nilsson är upp-handlingskonsult och leder Peak Procurements verksamhet. Peak Pro-curement hjälper företag och organisationer med alla typer av inköps- och upphandlingsarbete. Han har lång erfarenhet som upphandlingskon-sult och har tidigare arbetat på dåvarande tillsynsmyndigheten NOU och som inköpare på på Landstinget i Jämtland.

Magnus Josephson är utbildare och konsult spe-cialiserad på att hjälpa företag och myndigheter att göra bättre affärer med varandra utifrån LOUs reg-ler. Han är upphandlings-jurist i det egna bolaget Magnus Josephson AB och har ett förfl utet på Opic och NOU.

”Majoriteten av anbudsgivarna har tyvärr

kommit mycket dåligt förberedda”

Kom väl förberedd till intervjun » Vi jobbar på ett konsultföretag som ska lämna

anbud i en upphandling som ska ha anbuds-presentation och intervju. Intervjun är en del av utvärderingen och viktas till 30 procent. Vad är viktigt för oss att tänka på vid sådana tillfällen?

» MITT BÄSTA RÅD är: kom mycket väl förbe-redd och inläst på anbudet och förfrågnings-underlaget. Visa entusiasm och visa att ni verkligen vill vinna affären! Var också be-redd att svara på de två nyckelfrågorna ”varför kommer just de här personerna?” och ”hur vet vi att det blir som ni säger?”.

För leverantören gäller det också att förstå varför köparen vill genomföra den här pro-cessen. Fråga gärna om det inte framgår.

Vad gäller viktningen är det upp till kö-paren att bedöma nivån. 30 procent visar att det är vinna eller försvinna som gäller. Mo-dellen bör vara sådan att man inte kan få lägre poäng än man uppnått efter den skrift-liga utvärderingen. Däremot kan man få yt-terligare poäng efter den muntliga delen.

Det bör vara en skillnad på anbudspresen-tation och intervju även om de genomförs vid samma tillfälle. En presentation ska syfta till att få bekräftat att det ni som leverantör skrivit i anbudet stämmer med verkligheten och att köparen förstår det som står i an-budet.

På samma sätt som ni som leverantör be-höver ställa frågor till köparen om förfråg-ningsunderlaget, kan det här vara ett tillfälle för köparen att reda ut vad ni menar med vissa formuleringar. Här ska man alltså inte tillföra någon ny information utan kunna sitt anbud väl och ha bra koll på vad ni har skrivit och varför. Svara rakt på frågorna, svamla inte. Stå för vad ni skrivit, det går ändå inte att ändra innehållet i det här läget.

» JAG HAR PERSONLIGEN genomfört över hundra intervjuer och kan säga att majori-teten av anbudsgivarna tyvärr kommit

mycket dåligt förberedda. Det är till och med vanligt att de som kommer knappt har varit med i anbudsarbetet. De vet inte vad som er-bjudits men skickas ändå för att hantera af-fären. En leverantör inledde intervjun med orden ”ja, jag vet ju inte riktigt varför jag är här… det var en kollega som bad mig åka hit.” En annan med orden ”När jag satte mig igår kväll för att förbereda den här presenta-tionen så…”. Det första han säger är att han inte lagt ner så mycket tid på att förbereda sig. Det framgick med all önskvärd tydlighet.

» INTERVJUN SKA FOKUSERA på sådant som kan utvärderas. Här vill köparen bedöma er för-måga att lösa kommande uppdrag. Är ni en leverantör som ska leda och utveckla myn-dighetens arbete, är ni en likvärdig part med kompletterande kunskap eller har ni lägre nivå än myndigheten kunskapsmässigt?

Särskilt viktigt är det att de team eller kompetenser som beskrivs kan svara på

frågor av problemlösande karaktär. Myndig-heten kan till exempel presentera ett fi ktivt case och be gruppen att berätta hur den löser det: ”Vi konstaterar ett allvarligt fel i en del-leverans i projektet. Det riskerar att försena projektet med fl era veckor. Det är osäkert varför det uppstått och vad eller vem det beror på. Hur hanterar ni den situationen? Hur vet vi att problemet är löst?” eller: ”Vilka kompetenser anser ni att vi ska bidra med som köpare?”

Många leverantörer har inte tänkt på dessa saker, vilket sänker intrycket. Det är frågor som en erfaren leverantör lätt ska

kunna svara på för att få högsta poäng. Det är ett mycket effektivt sätt att sålla dem som har praktisk erfarenhet från de som bara på-står att de har det.

» IBLAND FÅR JAG kommentaren att tillväga-gångssättet inte är tillräckligt transparent för att leverantörerna inte vet frågorna i förväg. Jag håller inte med. Man kan inte ha ett kunskapstest om man avslöjar frågorna i förväg. Intervju som utvärderingskriterium är än så länge en ovanlig metod. Men jag brukar ofta rekommendera offentliga köpare att använda intervju vid upphandling av till exempel konsulttjänster.

Intervju är särskilt lämpligt i de affärer där man är beroende av nyckelkompetenser hos leverantörer. Det gäller alla typer av jobb som kräver en särskild personlig yrkesskick-lighet och erfarenhet för att uppdraget ska bli framgångsrikt.

Leveranssäkerheten ligger i att rätt person eller team får uppdraget.

Fokus ligger alltså inte bara på vilket fö-retag som vinner utan vilka personer som fö-retaget erbjuder för att lösa uppgiften. Därför är det viktigt att köparen bjuder in samtliga personer som de anser är viktiga att träffa för att kunna göra en rättvis bedöm-ning av den totala kompetensen.

Fråga dem gärna om ni är osäkra på vilka personer som ska vara med på presenta-tionen/intervjun.

» DE TVÅ VANLIGASTE kommentarerna som jag brukar få efter att vi genomfört intervjuerna är:”Vad kul det var att träffa leverantörerna!” och ”Vilken tur att vi hade intervjuer – annars hade vi valt fel leve-rantör!”. Det som ser bra ut på papper är kanske inte lika bra i verkligheten…

Magnus Josephson


KONFERENS OM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSTJÄNSTER

Kollegor. Upphandlare Anna Porsér och Eva Öberg, båda från Håbo kommun, slöt upp för att lära sig mer om att upphandla bygg- och anläggningstjänster.

Norrbottningar på besök. Teknikchef Mikael Nyberg och pro-

jektledare Mikko Timonen, båda från Lulebo, njuter av en kopp

kaffe mellan föredragen.

Representerar Danderyd. Kamran Erbili jobbar som projektledare i Danderyds kommun.

Gott om göteborgare. Flera göteborgare hade letat sig till konferensen på Grand Hotel i Stockholm. Här är Maths Nyström, teknisk chef på Göteborgsoperan.

Gott om göteborgare Fle öt b

anderyds kommun.

g p an.

Här ventileras Kvarnholmsförbindelsen. Kenneth Dahlén,

projektledare på Cramo, och Yussuf Hassan, projektchef i

Nacka kommun.

Projektledare i samspråk. Gunnar Isaksson från Infra-

struktur i Umeå och Conny Andersson från Karlstad

kommun är båda projektledare.

Partnering och dialogpå uppskattad konferens

Tillresta från Göteborg. Björn Möller, controller, och Peter Eklund, upp-handlare, båda på Familjebostäder i Göteborg, kom tillsammans.

d i mspråk Gunnar Isaksson från Infraa-a-a-a-a--a--

i på besök Teknikchef Mikael Nyberg och pro-k

komkkk

» HUR KVARNHOLMSFÖRBINDELSEN I Nacka upphandlades med konkurrens-präglad dialog och bostadsbolaget Mimers initiativ för att utveckla sam-arbetsformen partnering, var några av de frågor som var uppe till diskussion när Upphandling24 arrangerade kon-

ferens på temat bygg- och anlägg-ningstjänster i oktober.

Konferensen hölls i Stockholm, när-mare bestämt i Grand Hotels vackra lokaler, och bjöd på livliga samtal och stort engagemang från både talare och åhörare. ■

Intresserade upphandlare och projektledare samlades i Stockholm för att få goda råd om bygg- och anlägg-ningstjänster. TEXT OCH FOTO: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Vimmel

Nöjda. Camilla Engel och Caroline Eriksson har yrke och arbetsgivare gemen-samt. Båda är projekteringsingenjörer och båda jobbar i Tyresö kommun.

WWW.UPPHANDLING24.SE 49UPPHANDLING24 • NUMMER 7 | 2012

Avrundar med mingel. Torbjörn Stenbeck, revisor Riksrevisionen,

och Marie Ahlström, inköpare Specialfastigheter Sverige, strålar

samman under konferensens avslutande mingel.

Kaffepaus. Birgitta Modig och Åke Hallberg, båda från Tikkurila, hittade

en trevlig soffhörna där de njöt av förmiddagskaffet.

Ställer miljökrav. Miljöstyrningsrådets Jens Johansson och Trafi kverkets Sören Dahlén slog sig samman under en paus i konfererandet och diskuterade miljökrav.

Konsult som lär mer. Upp-handlingskonsult Ali Shans från Affärsconcept skaffade sig ny kunskap om upphandling av bygg- och anläggningstjänster.

Arbetsförmedlingen vill veta mer. Lars Forsberg och Thomas Å kerblom är båda upphandlare på Arbetsförmedlingen.

Ställer miljökrav. Miljöstyrningsrådets Jens JohaT fik

Konsult som lär mer.Kon

Upp-

Pratade energieffektivitet. Christer Johansson och Ronny

Östin från projektet Energieffektivitet i Umeå kom tillsammans.

Kaffepaus Birgitta Modig och ÅÅÅke Hallberg, båda från Tikkurila, hittade

förmiddagskaffet.

AAÅÅÅÅ

Tikkuri ,

Uppsatsförfattare. Caroline Le Lann Roos har skrivit uppsats på KTH om upphandlingen av Kvarn-holmsförbindelsen. Upphandling-en presenterades på konferensen.

Uppsat fö f tt

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE50

Xxxxxxxxxxx FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIARKarriär

”Skapa struktur extra viktigt” » CHARLOTTA FRENANDER, UPPHAND-

LINGSCHEF på Uppsala kommun, har valt att återvända till ett jobb med praktisk upphandling efter att ha tillbringat fl era år med tillsyn och regelutveckling.

– Det fi nns fl era anledningar till mitt beslut. En av de vikti-gaste är kanske att det händer mycket mer när man arbetar i praktiken. Det är mer dynamiskt och det har jag saknat. Dessutom har jag alltid känt att det är i en kommun jag vill jobba, säger hon.

» CHARLOTTA FRENANDER KOMMER

närmast från rollen som jurist på Konkurrensverket, där hon ar-betade med tillsyn i upphand-lingsfrågor.

Hon har också hunnit med en period som jurist och projekt-

ledare på Miljöstyrningsrådet. Senaste gången hon arbetade praktiskt med upphandlingar var i Örebro kommun.

» DE FÖRSTA SEX månaderna på nya jobbet i Uppsala kommun har varit både roliga och utma-nande.

– Den största utmaningen om man jämför med mitt tidigare ar-bete har varit att skapa struktur och koordinering i upphand-lingsarbetet. Det kan handla om så pass enkla saker som att upp-handlingarna blir genomförda på rätt sätt och påbörjas och av-slutas i tid.

– Strukturarbetet är extra vik-tigt när det gäller en så pass stor upphandlande myndighet som Uppsala kommun.

Hon beskriver Uppsala som en

offensiv kommun när det gäller konkurrensutsättning.

– Många ser upphandlingsför-farandet som ett problem eller som ett nödvändigt ont. Jag för-söker i stället förmedla bilden av att det är en möjlighet.

» UPPHANDLINGSAVDELNINGEN PÅ

UPPSALA kommun, kommunled-ningskontoret, består i dag av sex personer.

Men då sker även en del av kommunens upphandlingar i andra enheter.

Det är första gången Charlotta Frenander arbetar som chef.

– Jag hade så pass mycket er-farenhet, och dessutom från olika företag och myndigheter, att jag tyckte att det var dags att prova en chefsroll.

ALBIN HASSELGREN

EN

Strukturarbete. Det kan handla om så pass enkla saker som att upp-handlingarna blir genomförda på rätt sätt och påbörjas och avslutas i tid, säger Charlotta Frenander.

FALUN | STOCKHOLM | NORRKÖPING | JÖNKÖPING | GÄVLE | GÖTEBORG

Välj färdriktning och strategi!

Det finns få andra, om ens någon, som kan matcha Colligios förmåga att ge den förmåga som krävs för att höja prestationsnivån inom den offentliga upphandlingen.

Det mest effektiva sättet för att nå ett snabbt resultat är att boka in en uppdragsutbildning. Alla dessa utbildningar sker efter samråd med uppdragsgivaren och med ett kursupplägg som anpassas till det specifika kompetensbehovet.

Om behovet av kompetenshöjning finns hos enskilda medarbetare så erbjuder Colligio ett brett sortiment av öppna utbildningar från introduktionskurser till avancerade utbildningar. Läs mer i Colligios kurskatalog som nås genom www.colligio.se. Ägna de olika kurserna lite uppmärksamhet eller kontakta oss för en diskussion om en anpassad uppdragsutbildning, så kommer LOU och annan lagstiftning att upplevas som mindre besvärande och i bästa fall, som ett bra stöd i dagliga arbetet.

Anmälan sker enklast genom att kontakta Lotta Berglund, tel. 023 - 661 66 17 eller [email protected]. På hemsidan är det också möjligt att anmäla sig online, gå in på rätt utbildning och använd formuläret. För mer information och diskussion om ev. uppdragsutbildning, kontakta Stefan Elg på tel. 023 - 661 66 16 eller [email protected].

Bättre kunskaper inom upphandlingsområdet underlättar valet, vare sig du arbetar som:

Upphandlare Projektledare Förvaltare Beställare Budgetansvarig Förtroendevald


På nytt jobb i branschen

Rekrytera med Upphandling24Behöver du anställa upphandlare, upphandlingsjurist ellerupphandlingschef? Använd Upphandling24:s kanaler och nå 18 000 kandidater.

Kontakta Anna Nordgren 08-453 60 91 eller [email protected]ör mer information.

Jonna Eriksson har börjat en tjänst som upphandlare på upphandlingsenheten i Mölndals stad. Hon har tidigare jobbat som upp-handlare i Borås.

Anita Åberg är ny upphand-lingssamordnare i Kramfors kommun. Hon har tidigare varit kostekonom i kommu-nen. Hon efterträder Gudrun Abrahamsson som har gått i pension.

Karin Holmgren blir upphand-lare på Läkemedelsverket. Hon är i dag upphandlare på Söder-törns högskola.

Martina Everskog har börjat som upphandlingskonsult

på HBV. Hon arbetade tidigare som upphand-lingsassistent på HBV.

Ali Shams är ny upphandlings-konsult på Affärsconcept. Han kommer närmast från ett jobb som upp-handlingskon-sult på Colligio.

Josefi n Ludvigsson har till-trätt en tjänst som upphandlare på upphandlingsenheten i

Mölndals stad. Hon har tidigare jobbat på Försäkringskassan och Kronofogden och nu senast på Förvaltningsrätten där hon precis avslutat sin ut-bildning med notarietjänst-göring på ett och ett halvt år.

Trafi kverket, som är landets största offentliga in-köpare, har be-slutat att samla sin upphand-lingsverksamhet i en gemensam funktion. Katarina Norén har utsetts till inköpsdirektör och hon till-träder tjänsten omgående. Hon var tidigare chef för verksam-hetsområdet Resultatenheter i

Trafi kverket. Jan Schönbeck, i dag chef för Strategiskt inköp och upp-handling, har utsetts till biträ-dande inköps-direktör.

Robert Alexan-derson är nu-mera upphand-lingschef för Upphandlings-center som är en del av kommu-nalförbundet fjärde storstadsregionen (Norr-köping/Linköping). Han var ti-digare upphandlingschef på Transportstyrelsen.


Sista ordet

Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

Samtal – ett bra sätt hitta rätt våglängd » GANSKA OFTA FÖRSTÖRS resor med kollektivtrafi k av att det

sitter någon idiot och babblar i telefon, högt och opas-sande. En gång på tåget mellan Stockholm och Uppsala tröttnade en medpassagerare och sade till pratkvarnen:

”Tänker du prata hela resan?”Den åthutade svarade med att peka på skyltarna: ”Det

står inte något om att det är förbjudet att prata telefon.”Men svaret kom med full kraft: ”Där lagen slutar, tar

förnuftet vid!”Vi fällde alla ner våra tidningar och tittade på telefon-

mannen. Som kände trycket, lade undan sin telefon och började titta ut genom fönstret. Med en lätt rodnad på sina kinder.

Juridiskt sett hade förstås telefonterro-risten rätt. Och vi i det omgivande

samhället saknade rättslig grund för vårt tystande. Men vem hade

rätt?

» EXEMPLET GÅR ATT föra över på upphandlingsbran-

schen. När vi läser rapporter om att företag kan förlora en

upphandling därför att de glömt fylla i en ruta i ett formulär är det säkert juridiskt helt i sin

ordning. Regler är regler.Men vad tycker medborgarna?

Alla som någon gång tampats med blanketter

från Försäkringskassan har nog vår sympati hos det förlorande företaget, inte hos den fl ock av penn-fäktare som bläddrat sig fram till detta absurda resultat.

Vi är också ganska många som börjat fundera över

om de kostsamma processerna

kring upp-handlingar

egentligen är

till någon nytta. Mycket skrik för lite ull, sa kärringen när hon klippte grisen.

I en tid när det diskuteras vinst i välfärden och många hävdar att överskott bör återinvesteras i verksamheten kanske vi också bör fundera över hur många sjukvårdsper-sonal det går på ett kompani överklagandejurister?

» SJÄLV TROR JAG nog att mer fokus borde läggas på den inledande upphandlingsprocessen. Så att alla intressenter kan ställa in siktet på vad saken egentligen gäller. Så att det också blir lättare att senare utvärdera resultatet. Och då utvärdering i meningen ”är vården bra” eller ”var det bra och rätt kvalitet på produkterna” snarare än ”är det här förenligt med EU-rätten”.

Samtalsmetoden kan vara ett bra sätt att ge upphandlare och anbudsgivare en gemensam våglängd. Då blir det också lättare att bestämma vad som ska göras, och hur uppfölj-ningen ska ske.

Det är inte med lagar och regler som en god relation uppkommer, utan genom dialog och samtal.

Det händer att äldre tycker att ungdomarna beter sig konstigt när de blir ihop och gör slut via sms. Men är det så mycket bättre att försöka kalibrera kvaliteten på åldrings-vård via mejlbifogade dokument eller domstolsförhand-lingar?

Den viktiga relationen borde vara mellan medborgaren

och serviceverksamheten, inte beställaren och leveran-tören.

» DET ÄR LITE parodiskt att byggen av svenska idrottsanlägg-ningar ligger och skvalpar hos EU. Vi kan föreställa oss hur deras sessioner ser ut. Ordförande Barroso läser dagord-ningen för EU-kommissionens sammanträde: Punkt 1, Ang kravaller i Grekland. Punkt 2, Ang Spanska nödlån. Punkt 3, Ang Arenabygge i Uppsala…

Som sagt. Där lagen slutar där förnuftet vid. Min missanke är att i ett folkstyre riskerar den som viftar mer med lagboken än med sunt förnuft nederlag. ■

” Det är inte med lagar och regler som en god relation uppkommer, utan genom dialog och samtal”

Läs oss på webben!www.uh24.se

www.uh24.se

Sveriges oberoende affärsmedia om upphandling och anbud. www.uh24.se

De senaste nyheterna om upphandling

Krönikor

Personporträtt

Lediga jobb för upphandlare

Fördjupande reportage

Debatt om upphandling

Sök efter marknadens alla utbildningar för upphandlare

Kalendarium för upphandlare

Prova vår experthjälp du också. Vi svarar på alla dina frågor om miljö och hållbarhet. Beställ din prenumeration på miljöaktuellt.idg.se/bestallmplus

miljoaktuellt.se/m-plus

m-plus nr 14 • 1 december 2011 1

M-plus nr 14 l 1 december 2011

Redaktör: Pernilla Strid

[email protected]

Redaktion: Therese Säfström,

Anders Danielsson

Ansvarig utgivare: Mikael Salo

[email protected]

Ägare: IDG. ISSN: 1402-7577

Prenumerationsärenden:

www.kundservice.net

[email protected]

08-799 62 48

Lag och rätt sid 2

Upphandling sid 2

Kommentar: Stefan Karlmark sid 3

Från domstolarna sid 4

Vägledande domar sid 4

Nya regler/EU-regler i korthet sid 5

Tillsyn sid 6

EU

sid 6

Kemikalier sid 7

Energi sid 8

Klimat/klimatanpassning sid 8

Avfall/återvinning sid 9

Miljöledning/certifiering sid 10

Vatten/avlopp sid 10

Mark/sanering sid 10

Bygga/bo sid 10

Buller sid 11

Handel sid 11

Sjö, hav och fiske sid 11

Jord- och skogsbruk sid 11

Publikationer/remisser sid 12

Utlysningar/kalender sid 12

Stopp och belägg

I DET HÄR NUMRET

Miljöbrott är ofta ekonomiskt lönsam-

ma för företag, avslöjar vi i detta num-

mer av M-Plus. Varken lagstiftarna

eller rättsväsendet verkar ha förstått

att miljöbrott ofta är en typ av ekono-

misk brottslighet. Bötesbelop pet blir

ett slags kostnad för vinsten av brot-

tet och återfallsfrekvensen är hög,

berättar juridikstudenten Caroline

Bourner i sin examensuppsats som

denna vecka presenteras vid Uppsala

universitet.

Så här kan vi inte ha det! För det

första måste rättsväsendet börja an-

vända de verktyg som faktiskt finns

för att göra miljöbrott ekonomiskt

kännbara. För det andra måste lagen

ändras så att det inte finns ekonomis-

ka incitament att begå miljöbrott.

M-Plus är arbetsredskapet för de

företag som inser att långsiktig vinst

kräver hållbarhet. Vi kom-

mer verka för att brotts-

lingarna ska få ökad pu-

blicitet vilket ökar de-

ras goodwill-förluster.

Och vi kommer att

fortsätta belysa

problem med mil-

jölagstiftningen.

PERNILLA STRID,

REDAKTÖR

[email protected]

Initierat om miljörätt, verktyg och trender

För att företag inte ska tjäna på att begå

miljöbrott kan åklagare eller domstol för-

verka den eventuella vinsten av brottet.

Dessutom finns företagsboten som ska

fungera avskräckande genom att utgöra ett

kännbart ekonomiskt straff. Men ingetde-

ra fungerar i praktiken, visar Charlotte

Bourner i en uppsats vid juridiska institu-

tionen vid Uppsala universitet.

– Vinsten förverkas sällan. Företags bo-

ten är generellt låga oavsett företagets

storlek och tar inte heller hänsyn till om

företaget gått med vinst på den brottsliga

handlingen, säger hon.

Av flera hundra domar och strafföre-

lägganden på miljöområdet mellan 2007

och 2010 som hon granskat gjordes ett

förverkande endast i ett enda fall. Före-

tags boten var i genomsnitt under 50 000

kronor. Vart tionde företag som fått före-

tagsbot hade återfallit i brott, ibland mot

samma bestämmelse.

– Det kostar ofta mer att följa än att in-

te följa lagen. Därmed finns det ekono-

miska incitament för företag att begå mil-

jöbrott. Det leder till att företag som skö-

ter sig missgynnas, vilket snedvrider kon-

kurrensen. I förlängningen leder det till

att samhällets respekt för rättssystemet

undermineras, säger hon.

En näringsidkare hade släppt ut cirka

15 000 liter eldningsolja från en oljepan-

na. Han sparade cirka 20 000 kronor i de-

struktionskostnad och fick 10 000 kronor

i företagsbot.

Ett företag hade sparat cirka 25 000

kronor i investeringskostnad genom att

förfalska en köldmedierapport, släppa ut

farlig gas utan att ta hand om den och

slippa besiktningar. Företagaren fick en-

dast villkorlig dom och dagsböter om to-

talt 12 000 kronor. Ingen företagsbot ut-

gick som sanktion mot företaget.

En annan form av vinst är brottslig av-

kastning på överuttag och överutsläpp.

Skanska gjorde överuttag i en täkt på

3842 ton sand och fick en företagsbot på

50 000 kronor vilket uppskattningsvis

kan ha lett till en vinst på ungefär 100 till

250 kronor per ton – alltså upp till unge-

fär 960 000 kronor. Bolagets omsättning

var det året 143,7 miljarder kronor.

Värdehöjande åtgärder kan också löna

sig. Ett bland många exempel är ett före-

tag som avverkat träd i strandskyddat

område och naturvårdsområde för att ut-

vidga en campingplats. Företagsboten

blev 20 000 kronor och brottet bör ha lö-

nat sig efter ungefär 30 till 90 gästnätter.

– Jag anser att samhället i lagstiftningen

inte markerat att miljöbrott kan ha

Miljöbrott är ofta lönsamma. Även om ett företag både upptäcks och

tar sitt straff finns ofta ett ekonomiskt incitament att begå nya brott.Företags miljöbrott lönar sigLAG OCH RÄTT

miljoaktuellt.se/m-plus Nytt lösenord: se baksidan

(Fortsättning på nästa sida) ❯❯

201

Ste

olarn

e doEU-r

er sid 8

limatanpanpasnpaspasas ningi gsningsningsning sid 8

PuUtlyUtlyUtlyUt y

UM

era

på adom

n aven sm af. Mar Cridsitelanettr häpå

ar orådnskaett e

msniöretit i be.mered fiör föill at, vilkngnipektger

are h

mmett

m

01

en

om-r

sid 8 Pu

M

a

am

vsa

MeCdent

hä

ode

aeitab

r fötki

kth

h

m

m

miljoaktuellt.se/m-plus m-plus nr 1 • 19 januari 2012 1

M-plus nr 1 l 19 januari 2012

Redaktör: Pernilla Strid [email protected] Redaktion: Therese Säfström, Anders Danielsson Ansvarig utgivare: Mikael Salo [email protected]Ägare: IDG. ISSN: 1402-7577

Prenumerationsärenden:08-799 62 48, [email protected]: 2 990 kr exkl moms per år.

Lag och rätt sid 2

Från domstolarna sid 2

Vägledande domar sid 2

Nya regler i korthet sid 3

Nya EU-regler i korthet sid 4

EU sid 6

Tillsyn sid 7

Miljöövervakning sid 7

Samhällsskydd sid 7

Miljöteknik sid 7

Ekonomi/styrmedel sid 7

Kommentar: Lars Jonsson sid 8

Upphandling sid 9

Miljöledning/certifiering sid 9

Avfall/återvinning sid 9

Energi sid 10

Klimat/klimatanpassning sid 10

Vatten/avlopp sid 10

Kemikalier sid 11

Sjö, hav och fiske sid 11

Publikationer/remisser sid 12

Utlysningar/kalender sid 12

Fråga oss direkt

I DET HÄR NUMRET

Välkommen till ett nytt år med M-Plus!

Vårt mål är M-plus ska vara ett effektivt arbetsredskap för dig som arbetar med miljöfrågor. På webben får du dagligen nyttiga nyheter och varje vecka alla nya lagar inom miljöområdet. Där finns också mas-sor av länkar till verktyg som du kan behöva. Kolla in och botanisera på www.mplus.se.

Om du har en specifik fråga som rör ditt arbete, ställ den direkt till oss genom tjänsten Experthjälpen. Du får svar av en lämplig expert inom fem arbetsdagar. Det kostar inget och din fråga kommer inte att publiceras. (Se sista sidan.)

Vi fortsätter med fördjupningar under vinjetten Expertkommentar. I det här numret får du lära dig grunderna inom miljö kommunikation.

Saknar du något som skulle göra ditt jobb enklare?

Mejla mig!

PERNILLA STRID,REDAKTÖR

[email protected]


Dammen vid kraftverket i Västland är ett av flera vandringshinder längs Tämnarån i norra Uppland. Ägaren, Nilsson kraft, hänvisar till tillstånd som ska ha givits för mer än hundra år sedan, men nu har läns-styrelsen i Uppsala har beslutat att stoppa vattenverksamheten för att få till en pröv-ning enligt modern miljölagstiftning.

För länsstyrelsen är det här början på en större tillsynsinsats att komma åt kraft-verk med bristande tillstånd.

– Vi har gjort en översiktlig inventering i länet och det är många kraftverk som verkar sakna de tillstånd de borde ha. Nu gör vi ett pilotprojekt i Tämnarån och ser vart det leder, säger Daniel Melin, handläggare på länsstyrelsens miljö-skyddsenhet.

Som M-Plus tidigare har rapporterat är det ett utbrett problem att vattenanlägg-ningar drivs med hänvisning till gammal hävd och utan några krav utifrån moder-na miljöhänsyn.

– Det är ett stort problem och varje enskilt kraftverk måste utredas för att se vilka tillstånd som finns och vilka åtgär-der som behövs, säger Daniel Melin.

Framöver kommer flera kraftverks-företag i Tämnarån att få svara på vilka

tillstånd som finns för deras verksamhet. Om resurserna räcker ska länsstyrelsen sedan gå vidare till andra vattendrag i länet.

Enligt Daniel Melin finns det ett stort behov, trots att Uppsala inte är något stort vattenkraftslän.

– Det som framför allt behöver åtgär-das vid vattenkraftverken är passager för fisk. Det behövs omlöp eller fisktrappor och en ökad vattenföring i torrlagda strömsträckor.

Ägaren till kraftverket i Västland har fått tid på sig att söka tillstånd enligt miljöbalken eller avveckla verksamheten. Företaget har dock valt att överklaga länsstyrelsens beslut och ärendet kommer att avgöras av mark- och miljö-domstolen.

Räknar ni med att möta många över-klaganden i ert tillsynsprojekt?

– Dagens rättspraxis är otydlig på de här punkterna. Tills vi har en tydlig praxis så lär nog bolagen fortsätta att överklaga, men det beslutet tar ju varje enskild verksamhetsutövare.LÄS MER

Uråldrig vattenrätt hindrar miljökrav

(Miljöaktuellt, korta.nu/v2swh)

Det duger inte att företaget bakom ett vattenkraftverk i Uppsala län

åberopar urminnes hävd. Nu stoppas verksamheten och fler kraft-

verk kan stå på tur.

Nu stoppas gammal vattenkraftLAG OCH RÄTT

miljoaktuellt.se/m-plus Ny webbkod: se baksidan

snilysnilysnlysny

anuari 2012

amarhetorthet

g

edel

MRET


erket i Västland ärnder längs Tämnren, Nilsson kraftd som ska ha givitdan, men nu harhar beslutat att sn för att få till enmiljölagstiftninär det här börjaatt komma åt ktillstånd.

översiktlig invånga kraftverkstånd de bordrojekt i Tämnäger Daniel Msstyrelsens m

gare har rappblem att vatteänvisning tia krav utifrå

problem ocåste utredafinns och v

äger Danielmer flera krn att få sva

att företaget banes hävd. Nu tur.

ppas gaÄTT

miljoaktuellt.se/m-plus

m-plus nr 2 • 8 februari 2012 1

M-plus nr 2 l 8 februari 2012

Redaktör: Pernilla Strid [email protected] Redaktion: Therese Säfström, Anders Danielsson Ansvarig utgivare: Mikael Salo [email protected]Ägare: IDG. ISSN: 1402-7577Prenumerationsärenden:08-799 62 48, [email protected]: 2 990 kr exkl moms per år.Tryck: Elanders 2012

Lag och rätt sid 2Från domstolarna sid 2Nya regler i korthet sid 3Nya EU-regler i korthet sid 3Energi

sid 4Kemikalier sid 5Avfall/återvinning sid 6Expertkommentar: WEEE sid 7Klimat

sid 8Ekonomi/styrmedel sid 8Vatten/avlopp sid 8

Upphandling sid 9Sjö, hav och fiske sid 9Miljömärkning

sid 10Ekonomi/styrmedel sid 10Bygga/bo sid 10Trafik/transporter sid 11Miljöövervakning sid 11Jord- och skogsbruk sid 11Övrigt

sid 11Publikationer/remisser sid 12Utlysningar/kalender sid 12

Någon – det är du!

I DET HÄR NUMRET

I köket under tidningsläsningen, på promenaden hem från den där starka filmen eller i arbetsrummet när alla andra har gått hem. Då kan det där frustrerade världsmedvetandet pocka på och den där upprörda diskussio-nen uppstå, den som ofta avslutas i stil med: ”Varför händer det aldrig nå-gonting? Någon borde göra något!”Du som läser M-Plus är den där nå-gon. Det är du som i kraft av din ar-betsuppgift har möjlighet att bygga en hållbar framtid åt oss alla. M-Plus är ett arbetsredskap för ditt hållbarhetsbygge. I varje nummer kommer du hitta information som du kan lägga i göra nu- högen. I detta nummer kanske det blir att se till att ditt företag lever upp till nya krav på bästa tillgängliga teknik, hur du undviker att upphandla svartjobb eller hur du med ny teknik kan låta omvandla giftiga muddermassor till användbara fyllnads-massor.

Fortsätt bygga, M-plus är ditt verktyg!

PERNILLA STRID,REDAKTÖ[email protected]

Här är rubrikerna på de miljörelaterade propositioner som regeringen tänker pre-sentera under återstoden av året. Datumen anger när propositionerna senast kommer att presenteras.l Kompletteringar av kollektivtrafiklagen (22 februari).l Trygg naturgasförsörjning (28 februari).

l Ansvarsförsäkring vid sjötransporter (8 mars) gäller bland annat försäkringar som täcker oljeskador från förlista far-tyg och andra utsläpp från båtar som kan skada miljön,l Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas, vissa genomförandeåtgärder (13 mars).

l Ett pricksystem på fiskeområdet (20 mars). Gäller sanktioner mot fiskare som bryter mot reglerna,l Vägen till nära noll energibyggnader och mer effektiva energideklarationer (20 mars).l Nytt planeringssystem för transport-infrastruktur (20 mars).l Försäljning av drivmedel för forsk-ningsändamål (20 mars).

l Havsplanering (20 mars).l Geologisk lagring av koldioxid (20 mars).l Resultatskrivelse om jordbrukets miljö- och klimatpåverkan (skrivelse, 5 april).l Auktionering av utsläppsrätter (17 april).

l Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters och Miljöstyrningsrådets användning av styrmedlet miljökrav i offentlig upphandling (skrivelse, april).l Ekologisk produktion (april).l Tröskeleffekter och förnybar energi (maj).l Beredskapslagring av olja (maj).l Intelligenta transportsystem inom väg-transportområdet (maj).l Vissa förfaranderegler på punktskatte-området (maj). Gäller bland annat skatt på energi.

l Ändringar i växtskyddslagen ( juni).l Ändrade bestämmelser för växtskydds-medel ( juni).l Sekretess för artskyddet ( juni).l Övergivna bilar och båtar ( juni).KÄLLA

Regeringen (tinyurl.com/6tx5apy)

Regeringen planerar en rad förslag till lagändringar på miljöområdet i år. Här är vårens agenda med propositioner, skrivelser och rapporter.

Här är regeringens förslag på nya miljölagar 2012

LAG OCH RÄTT

miljoaktuellt.se/m-plus Ny webbkod: se baksidan

Kopiering utan skriftligt tillstånd förbjuden enligt lagen om upphovsrätt


Jane Wågsäter, Kommunövergripande miljösamordnare, Kalmar kommunJag kontaktade Experthjälpen

och fick svar direkt! Imponerande.

SUCCÉ


Handla rätt

55UPPHANDLING24 • NUMMER 7 | 2012

Innehåll:56 Juristpanelen svarar:

Fem experter reder ut frågan vad som gäller för direktupp-handling.

59 Krönika: Domen är ytterligare ett exem-pel på domstolarnas bristande förmåga att inta en pragmatisk hållning gentemot upphand-lingsreglerna.

60 Rättsfallsanalys: Uppstartstiden är för kort för en del men tillräckligt lång för andra.

62 Rättsfallsanalys: EU-praxis är vägledande vid beslut att avbryta en upphand-ling.

Joakim Lavér, Hannes Snellman

Erik Norderfeldt, Hannes Snellman

Anna Sundquist, Hannes Snellman

Annika Andersson, Lindahl

Eva-Maj Mühlenbock, Lindahl

Natalie Svensson, Lindahl

Carl Bokwall, Cederquist

Amir Mohseni,Cederquist

Lena Salomonsson, Cederquist

AnbudsJournalens jurister:

Sara Li Olovsson, Delphi

Kristian Pedersen, Delphi

Anna Ulfsdotter Fors-sell, Delphi

Avtalet ogiltigt – men inte upphandlingen”Eftersom ogiltighetsförklaringen rör avtalet och inte själva upphandlingen kan upphandlingen inte rimligtvis påverkas på så sätt att den per automatik måste göras om.”Carl Bokwall och Sofi a Bergmark, Advokatfi rman Cederquist

Uppstartstiden räcker inte för alla”En tid på sex månader mellan ett avtals tecknande och av-talsstart är tillräckligt för en omfattande upphandling, medan en månad är för kort, även för ett begränsat uppdrag, enligt Högsta förvaltningsdomstolen.”Carl Bokwall och Lina Håkansson, Advokatfi rman Cederquist

Praxis vägledande”Det är sannolikt att upphandlingsrättslig praxis i tillämpliga delar kommer att vara vägledande för domstolarna vid fram-tida domstolsprocesser rörande tjänstekoncessioner.” Olof Larsberger och Petra Lennhede, Hannes Snellman Advokatbyrå


Fråga juristen


Anna Ulfsdotter Forssell, advokat, Delphi Joakim Lavér, advokat, Hannes Snellman

Vilken avgränsning gäller för direktupp-handling? Om vi tar en kommun som ett exempel: gäller gränsen för varje enskild skola, kommunens samtliga skolor, hela skolförvaltningen eller för hela kommunen?

Gränsen om 15 procent av gällande tröskel-värdet för varor och tjänster (cirka 285 000 kro-nor enligt LOU och cirka 570 000 kr enligt LUF) gäller för hela myndigheten eller enheten. Det är värdet för hela kommunen som ska räknas

Upphandlande myndighet är ett snävare begrepp än en hel kommun. Man får bedöma om delar av en kommun är egna upphand-lande myndigheter genom att se om de har ett självständigt ansvar för upphandlingen och om upphandlingen ryms inom egen budget.

För hur lång tid ska värdet på direktupp-handlingarna beräknas när det gäller ett behov som är återkommande? Ta till exem-pel att arrangera julfester för personalen eller städning av kontorslokaler.

Återkommande behov såsom städtjänster lämpar sig knappast för direktupphandling. Myndigheten har betydligt större chans att göra en bra affär med annonserade förfaran-den och låter leverantörerna tävla om kontrakt på fl era år. För en julfest hos en liten myndighet kan direktupphandling vara en bra lösning – en myndighet vill väl knappast fi ra julfesten på samma sätt år efter år?

Ett återkommande behov av en standardise-rad tjänst som städning kan knappast delas upp på fl era, tillfälliga kontrakt. Det vore att kringgå upphandlingsreglerna. Däremot kan ett julfestarrangemang bedömas som så pass unikt att varje köp kan anses utgöra ett enskilt köp av en unik produkt eller tjänst. Då bedöms fråga om direktupphandling utifrån värdet på varje enskilt jularrangemang.

Hur ska avgränsningen göras mellan lik-nande produkter och tjänster? Gäller di-rektupphandlingsgränsen för konsulttjäns-ter i stort eller för exempelvis it-konsulter separat från managementkonsulter, eller för olika typer av it-konsulter?.

Denna fråga får jag ofta. Jag brukar ge rådet att ledning kan hämtas från CPV-koderna. Det fi nns en stor mängd tekniska konsulter, it-konsulttjänster med olika CPV-koder och jag anser att tjänster med samma CPV-kod måste betraktas som tjänster av samma slag. Det är endast de värdena som ska läggas samman för räkenskapsåret i fråga.

Varor och tjänster som typiskt sett tillhanda-hålls av en och samma leverantör bör räknas samman. Separata direktupphandlingar kan därför sannolikt hållas för upphandling av specialisttjänster eller unika varor. Därför kan avancerade konsulttjänster ofta indelas i olika upphandlingar, medan enklare tjänster mer sannolikt bedöms tillhöra samma tjänsteslag.

Hur bör en upphandlande enhet agera om den i efterhand upptäcker att värdet på två separata köp överstiger direktupp-handlingsgränsen? Göra en upphandling för framtida köp? Verka för att köpen går tillbaka?

Gör en upphandling för framtida köp. För exis-terande kontrakt bör enheten sitta still i båten tills annan leverantör eller tillsynsmyndighet agerar rättsligt. Givetvis ska man undvika att hamna i situationen men det är lätt hänt på en stor enhet med decentraliserat inköp. Det gäller att det fi nns ett bra system för kontroll.

Situationen är svår eftersom de ingångna avtalen är giltiga. Upphandlade myndighet bör se över rutiner för framtida upphandlingar. Vidare kan man föra en dialog med sin av-talspart och försöka nå konsensus om att riva upp avtalen och låta prestationerna gå åter. Risk är att upphandlade myndighet får betala skadestånd till tidigare leverantör.

Direktupphandling – Beloppsgränserna för direktupphandling är tydliga, men gäller reg-lerna köp för ett eller fl era år, hela kommunen eller för varje förvaltning och vilka varor ska klumpas ihop vid beräkningen?

Gränsen gäller för hela kommunen Självständighet

och budget avgör

57UPPHANDLING24 • NUMMER | 2008WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 7 | 2012 55

Jerker Alm, advokat, Vinge Kalle Krall, nestor inom upphandling Pär Cronhult, jurist, Den nya välfärden

Beloppsgränsen gäller för den juridiska per-sonen, alltså för hela kommunen och inte enskilda förvaltningar eller enheter. Statliga myn digheter har dock en sådan självständig ställning att gränsen inte gäller för staten som helhet utan för myndigheten för sig.

Svaret beror på hur verksamheten är organi-serad. Har man en egen nämnd eller styrelse, egen budget och egen inköpskompetens görs avgränsningen vid varje sådan enhet. I mindre kommuner kanske det blir kommunen som är upphandlande myndighet. En enskild skola har inte den självständighet jag nämnt ovan.

Defi nitionen av upphandlande myndighet är just ”myndighet”. I en kommun är varje kommunal nämnd en ”myndighet”. Förvalt-ningarna är dock inga myndigheter. Om kom-munen tillämpar gemensamma ramavtal, som samtliga myndigheter kan avropa från, ska kommunen räknas som en upphandlings-mässig helhet. Skulle däremot varje nämnd vara upphandlingsmässigt helt avskiljd kan en annan avgränsning komma ifråga.

Vet man eller kan förutse att behovet återkom-mer år efter år och att värdet på det totala be-hovet överstiger direktupphandlingsgränsen är det avgörande. Då ska upphandling ske i konkurrens.

Om behovet är likartat och återkommande bör man upphandla i konkurrens och inte dela upp köpen i direktupphandlingar. Det gäller för städning. En julfest kan ju däremot vara väldigt olika varje år och lämplig att direktupphandla om man inte tror att man är James Bond. Då gäller ett öppet upphand-lingsförfarande av kostnadsskäl.

Återkommande behov ska ramavtalsupp-handlas. Det är inte möjligt att dela upp ett behov i fl era avtal för att kringgå lagens huvudregel om annons erad upphandling. Längre tid än fyra år torde dock inte kunna komma ifråga.

Det får avgöras från fall till fall, men defi nitio-nen ”konsulttjänster” är en allt för vid defi nition. Management-konsulter och it-konsulter avser normalt två olika ändamål och bör då inte läggas samman vid beräkning av direktupp-handlingsvärdet. Men om upphandlingen avser ett enskilt defi nierat projekt som behö-ver både management- och it-konsulter så torde inte en uppdelning kunna göras för att direktupphandla tjänsterna var för sig.

Det naturligaste sättet är att gå på CPV-koder-na som fi nns för den vara eller tjänst som man avser upphandla.

Direkttilldelning ska tillämpas restriktivt och den upphandlande myndigheten har bevis-bördan. Vid direktupphandling ska beräkning-en utgå från upphandlingar av samma slag. Det är inget exakt överensstämmelse, men viss vägledning torde CPV-koderna kunna ge.

Man bör göra en upphandling för framtida köp. Ett eventuellt förtida upphörande eller en återgång av ingångna avtal får styras av kon-sekvenserna, till exempel om skadestånd eller andra påföljder kan komma in i bilden.

Man bör omgående göra en upphandling för framtida köp med ett avtal som börjar löpa då de ingångna avtalen upphör och se till att avtalstiden för denna nya upphandling inte blir alltför kort.

En upphandlande myndighet kan inte ensi-digt låta ett otillåtet köp gå tillbaka utan att riskera skadestånd. En förfördelad leverantör kan dock, inom sex månader, utverka avtals-ogiltighet i domstol varefter ny upphandling kan genomföras. Myndigheten riskerar även upphandlingsskadeavgift.

vad är det som gäller?

Beloppet gällerper CPV-kod

Beräknas på hela beloppet för flera år Går inte att dela upp

TROLLHÄTTAN KÖPER MAT PÅ NYTT SÄTT INGET SVAR TROTS TIO AVROP

Ronny Odervång, Trollhättan, testar att köpa livsmedel och matdistribution separat. Sid 38 It-chefen Lars Hagström avropade tio gånger på ramavtalet för it-tjänster. Ingen lämnade anbud. Sid 42

etre kommun

ar varor vtalet


Så mäter du upphandlingSå mäter du upphandlingSå mäter du upphandlingSå mäter du upphandling

er

Karin Peedu, Stockholms läns landsting


INGA SVENSKA MÅL FÖR EU-DOMSTOLEN SPARAR 100 000 KRONOR PÅ 80 TIMMARS JOBBEU-domstolen är högsta instans för upphandlings-mål. Den ger också förhandsavgöranden. Affären var klar. Men Björn Isaksson stoppade den,

upphandlade och sänkte priset.

Så stoppar du taktiska anbud

NollbudE-inköp stoppar varor utanför

avtalet Avtal och uppföljning i

Nacka sätter golv för lägsta pris.

Så sköter EU sina upphandlingar

Allt dett a ingår

»Minst fyra nätverksträff ar per år. Lär dig mer av ex perter och nätverka med kollegor.

»Nyhetsbrev med unik information för anbudsansva-riga och bid managers: marknadsanalys, strategiska upphandlingar, rätt sfall och mycket mer.

»Fri tillgång till allt material på sajten www.anbud24.se och dess kunskapsdatabas (låst för icke-medlemmar).

»Prenumeration på tidningen Upphandling24 (värde 1 795 kronor per år).

»600 kronor i rabatt på alla konferenser som Upphandling24 anordnar (värde upp till 6 000 kronor).

Årsavgift : 4 995 kronor plus moms

Skaff a ett försprångbli medlem i Anbud24Anbud24 är analys- och nyhetstjänsten för dig som arbetar aktivt med an-bud mot off entlig sektor. Anbud24 är verktyget som hjälper dig att göra bätt re aff ärer.

För dig som jobbar strategiskt med anbud mot off entlig sektor

www.anbud24.se/medlem

HOT OM BÖTER

HJÄLPTE INTE

ALVESTA VÄLKOMNAR

PRAKTIKANTER

Det är fortsatt slarv med efterannonsering trots att

Konkurrensverket hotade med vite 2008.

Pernilla Jönsson, Alvesta, gör vad andra också borde

göra: erbjuda praktikplats för blivande upphandlare.

re ommun

ar varor

vtalet


Minna Forsling, Mälarenergi

Hon älskar

att förhandla

LOU lönar sig –

trots stora kostnader

Försvaret testar nytt -

förfrågningsunderlag

går på remiss


Handla rätt

59UPPHANDLING24 • NUMMER 7 | 2012

Avtalet ogiltigt – Avtalet ogiltigt – men inte upphandlingen men inte upphandlingen

”Kammarrättens dom är ytterligare ett exempel på domstolarnas bristande för-måga att inta en pragmatisk håll-ning gentemot upphandlings-reglerna.

» NÄR EN UPPHANDLANDE myndighet ingår avtal med en leverantör under gällande avtalsspärr är det ingen nyhet att avtalet kan ogiltigförklaras. Ett förordnande om ogiltighet kräver då även att domstolen, på samma sätt som i en överprövning av en upphandling, kan konstatera att upphand-lingen genomförts i strid med upphandlingsreg-lerna på ett sätt som orsakat en leverantör skada, kapitel 16, paragraf 13, 2 stycket i LOU. Men vad ska ske med själva upphandlingen om avtalet ogiltig-förklaras?

Eftersom ogiltighetsförklaringen rör avtalet och inte själva upphandlingen kan upphandlingen inte rimligtvis påverkas på så sätt att den per automatik måste göras om. I stället bör den upphandlande myndigheten, beroende på felets beskaffenhet, också ha möjlighet att rätta upphandlingen. Det är även Konkurrensverkets inställning, se yttrande till Kammarrätten i Göteborg i mål nummer 2262-12.

» DET ÄR DÄREMOT inte lika klart om det fi nns utrymme för domstolen att förordna om vilken åtgärd som ska vidtas för att avhjälpa felet. Det kan förefalla naturligt att anta att domstolen skulle ha en sådan möjlighet eftersom den som en del i ogiltighetsprövningen måste genomföra en prövning av upphandlingsfelet.

Men Kammarrätten i Stockholm har i ett mål, där förvaltningsrätten förordnat om både rättelse och ogiltighet, ansett att det saknas lagligt stöd för domstolen att förordna om något annat än ogiltigheten, mål nummer 6035-11.

Boven i dramat var ett förarbetsuttalande som

kammarrätten hänvisar till. Där anges det att följden av ogiltigheten får anses vara att exem-pelvis tilldelningsbeslutet inte längre gäller och att det därför inte ansetts föreligga behov av att ge domstolarna möjlighet att, vid sidan om ogiltig-heten, förordna om att en upphandling ska göras om eller att ett beslut om upphandling ska upphävas, se regeringens proposition 2009/10:180 sidan 151.

» FÖRARBETSUTTALANDET ÄR INTE helt tydligt men vi ställer oss kritiska till att kammarrättens långt-gående tolkning av uttalandet skulle vara i linje med lagstiftarens avsikt. Främst med tanke på de märkliga praktiska konsekvenser en sådan tolkning får för samtliga inblandade. Utan ett tydligt förordnande lämnas myndigheten i ett vakuum där den har ett konstaterat fel i ett domskäl att ta ställning till utan en tydlig åtgärdsplan från domstolen. I en sådan situation uppkommer en klar risk för att upphandlande myndighet åtgärdar det konstaterade felet på fel sätt med onödiga överprövningar som direkt följd. Det kan knappast ligga i myndighetens eller leverantörens intresse.

Kammarrättens dom är enligt vår mening ytterligare ett exempel på domstolarnas bristande förmåga att inta en pragmatisk hållning gentemot upphandlingsreglerna.

Domstolarnas formalistiska inställning gynnar varken upphandlande myndigheter eller leveran-törer. Förhoppningsvis kan efterföljande praxis rätta till detta, men i sista hand kanske det får bli en fråga för lagstiftaren. ■

Krönika av advokat Carl Bokwall och jur kand Sofia Bergmark Advokatfirman Cederquist

Rättsfallsanalys

WWW.UPPHANDLING24.SEUPPHANDLING24 • NUMMER 7 | 2012

Advokat Carl Bokwall och jur kand Lina Hå-kansson, Cederquist, analyserar domen.

60

Fakta i målen

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

En tid på sex månader mellan ett avtals tecknande och avtalsstart är tillräckligt för en omfattande upphandling, medan en månad är för kort, även för ett begränsat uppdrag, enligt Högsta förvaltningsdom-stolen. Skillnaden är stor och det är inte lätt att dra någon slutsats om vad som är tillräcklig uppstartstid.

Uppstartstiden räcker inte till för alla

» DET FÖRSTA MÅLET, SLL-målet, rörde SLLs upphandling av tjänster av tvätt- och textilservice. SLL publicerade sin anbudsinbjudan den 29 juni 2010. Av den framgick att det rörde sig om en femårig avtalsperiod med början den 1 april 2011. Anbud skulle lämnas senast den 20 sep-tember 2010 och avtal förutsattes kunna ingås i slutet av november 2010.

Berendsen Textil Service ansökte om överprövning av upphandlingen med hänvisning till att uppstartstiden, det vill säga tiden mellan avtalstecknande och avtals-start, varit för kort. Enligt Berendsen skulle en ny leve-rantör behöva rekrytera både anställda och skaffa nya fordon och maskiner för att kunna ta över uppdraget, något som inte skulle hinnas med under den planerade uppstartstiden. Det var därför inte möjligt för någon annan än den befi ntliga leverantören att lämna anbud.

» ENLIGT FÖRVALTNINGSRÄTTEN VAR tiden mellan anbudsti-dens utgång och avtalsstart rimlig även om man tog hänsyn till att utvärderingen skulle ta viss tid i anspråk. Dessutom ansågs det rimligt att anbudsgivare förväntas vidta vissa förberedelseåtgärder redan på anbudsstadiet. Kammarrätten i Stockholm fann att trots att Berendsen kunde förväntas ha viss beredskap var uppstartstiden för

kort för att nya potentiella leverantörer skulle kunna fö-reta de investeringar och omställningar som följde av avtalet.

» DET ANDRA MÅLET, Taximålet, gällde Örnsköldsviks kom-muns upphandling av transporttjänster. Upphandlingen annonserades den 1 juli 2011 och avtalsstart planerades till den 15 september 2011. Enligt förfrågnings-underlaget var sista anbudsdag den 11 augusti 2011 och tilldelningsbeslut skulle fattas senast en vecka efter detta datum. Avtal kunde alltså tecknas tidigast någon gång mellan den 23 och 30 augusti 2011.

Örn Taxi överprövade upphandlingen och anförde att uppstartstiden var för kort för att en ny leverantör skulle hinna genomföra nödvändig materialanskaffning och personalrekrytering. Den befi ntliga leverantören hade därför gynnats på ett otillbörligt sätt.

» SÅVÄL FÖRVALTNINGSRÄTTEN SOM Kammarrätten i Sunds-vall fann, med hänvisning till att Örn Taxi hade haft kän-nedom om upphandlingen under en lång tid samt att den varken var särskilt omfattande eller komplex, att upp-startstiden var tillräckligt lång.

» I SLL-MÅLET KONSTATERADE Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, att tiden mellan beräknat avtalstecknande och av-talsstart, sett för sig, kunde framstå som kort. Men i prövningen om uppstartstiden var förenlig med de all-männa upphandlingsrättsliga principerna tog HFD hänsyn till att Berendsen varit tvunget att vidta vissa förberedande åtgärder redan under anbudstiden för att kunna lämna anbud.

HFD bedömde att den sammantagna tid på mer än sex månader, som stått till Berendsens förfogande för att vidta de åtgärder som varit nödvändiga för att kunna fullgöra uppdraget vid avtalsstart, varit tillräcklig. HFD

fann inte heller något otillbörligt i de kostnader som Be-rendsen haft att räkna med för de förberedande åtgär-derna. SLLs planerade uppstartstid hade följaktligen inte förtagit Berendsen möjligheten att konkurrera om uppdraget.

» ÄVEN I TAXIMÅLET hänvisade HFD till att anbudsgivare har att vidta förberedande åtgärder under anbudstiden. Men även om man tog hänsyn till det, och det faktum att upphandlingen föregåtts av en tidigare upphandling, fann dock HFD att uppstartstiden var för kort. Upphand-lingen skulle därför göras om.


Analys och konsekvenser

Sammanfattning

» I UPPHANDLINGSLAGARNA ÅTERFINNS regler för vad som utgör minsta möjliga anbudstid. Även om det inte kan tas för givet att dessa frister alltid är att anse som tillräckliga ger de ändå ledning kring vad som kan antas utgöra en skälig anbudstid. Men det saknas liknande reglering för beräkning av tiden mellan avtalets tecknande och avtals-start. Därför tvingas upphandlande myndigheter göra helt egna bedömningar av vad som utgör skälig upp-startstid. Mot denna bakgrund var det nog många som välkomnade att HFD meddelade prövningstillstånd för de båda målen.

Genom att ge prövningstillstånd för samma fråga i två olika mål hade HFD en utmärkt möjlighet att förtydliga vad som gäller avseende uppstartstiden. Det framgår av båda avgörandena att de tidsramar som den upphand-lande myndigheten sätter upp inte får vara så snäva att vissa leverantörer gynnas. Det gäller såväl anbudstid som uppstartstid. Att så är fallet har troligtvis ingen tvivlat på, utan förhoppningen var att få svar på vilka omständigheter som påverkar bedömningen av om en viss uppstartstid är skälig eller inte.

» HFD HÄNVISAR I båda målen till omständigheterna i det aktuella fallet men i praktiken säger HFD inte mycket mer än att den ena uppstartstiden är för kort medan den andra inte är det. Det är välkommet att HFD bekräftar att det förväntas av anbudsgivare att de vidtar vissa för-beredande åtgärder redan under anbudstiden för att kunna komma i leveransläge om de vinner, men HFD

lämnar oss ovissa om var gränserna går för vad som är rimligt att kräva.

Konkret sett vet vi nu att en sammantagen förberedel-setid på drygt sex månader är tillräckligt för en tämligen omfattande upphandling medan en knapp månad mellan avtalets tecknande och avtalsstart är för kort till och med för ett begränsat uppdrag utan någon större komplexitet. Det är ett rätt stort spann och man ska vara försiktig med att dra någon allmän slutsats om var gränsen kan tänkas gå.

» EFTERSOM HFD PRÖVAT två fall på det sätt som gjordes är vår tolkning av domarna att en uppstartstid endast kan angripas upphandlingsrättsligt om den framstår som up-penbart för kort, det vill säga endast klara fall av konkur-renssnedvridning till följd av uppstartstidens längd kan angripas.

En uppstartstid kan vara för kort för vissa leverantörer men tillräcklig för andra.

Det är därför enligt vår mening inte relevant att pröva om det i en viss upphandling varit möjligt eller omöjligt för en enskild leverantör att delta, om dennes verk-samhet är dimensionerad och vilka förberedelser just den leverantören är beredd att vidta, utan om uppstarts-tiden objektivt sett kan anses ha gynnat en viss leve-rantör eller inte. I annat fall riskerar upphandlande myndigheter att trampa snett i var och varannan upp-handling för att man inte vägt in varje enskild leveran-törs förutsättningar.

Målnummer och domstolHögsta förvaltnings-domstolens dom av den 14 september 2012 i mål nummer 4933-11.Högsta förvaltnings-domstolens dom av den 14 september 2012 i mål nummer 6737-11.

• I likhet med anbudstiden får uppstartstiden, det vill säga tiden mellan avtals tecknande och avtalsstart, inte vara så snäv att någon anbudsgivare gynnas på ett otillbörligt sätt.

• Vid beräknandet av uppstartstiden kan den upphandlande myndigheten förutsätta att leverantören måste vidta vissa förberedande åtgärder redan under anbudstiden. Viss ledning i det här avseendet kan hämtas från SLL-målet, mål nummer 4933-11.

• En sammantagen förberedelsetid på drygt sex månader är tillräckligt för en tämligen omfattande upphandling medan en knapp månad mellan avtalets tecknande och av-talsstart är för kort, till och med för ett begränsat uppdrag utan någon större komplexitet. Det är ett rätt stort spann och man ska vara försiktig med att dra någon allmän slutsats om var gränsen kan tänkas gå.

Rättsfallsanalys

WWW.UPPHANDLING24.SEUPPHANDLING24 • NUMMER 7| 201262

Fakta i målet

Domstolens bedömning

Ett beslut att avbryta ett offentligt anbudsförfarande enligt EUs regler kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Trots att tjänstekonces-sioner är undantagna från LOU och LUF inspirerades domstolen av EU-domstolens praxis.

EU-praxis vägledande vid beslut att avbryta

» TRAFIKVERKET GENOMFÖRDE ETT offentligt anbudsförfa-rande enligt Europaparlamentets och rådets förordning, nummer 1008/2008 om gemensamma regler för tillhan-dahållande av lufttrafi k i gemenskapen.

Nextjet tilldelades kontraktet. Men Worldwide Air överklagade beslutet och yrkade dels om prövning av an-budet från Nextjet, dels att förvaltningsrätten skulle fatta ett tillfälligt beslut om att avtal inte fi ck tecknas innan frågan hade prövats av domstolen. Förvaltnings-rätten biföll det senare. Trafi kverket beslutade en tid därefter att avbryta upphandlingen.

Worldwide Air överklagade avbrytandebeslutet och yrkade att det skulle upphävas eftersom det saknades

sakliga skäl för ett sådant beslut. Trafi kverket hävdade i sin tur att ett sådant avbrytandebeslut inte kan tas upp till prövning i allmän förvaltningsdomstol eftersom upp-handling av tjänstekoncessioner undantas från tillämp-ningen av LOU och LUF. Inte heller i förordningen regleras avbrytande av ett offentligt anbudsförfarande.

» I SAK ANGAV Trafi kverket att det hade funnits sakliga skäl för avbrytandebeslutet, nämligen att anbudens gil-tighetstid och avtalsstarten redan hade passerat samt att verkets möjlighet att säkra fl ygtrafi ken på berörda linjer annars skulle äventyras.

» FÖRVALTNINGSRÄTTEN BÖRJADE MED att pröva om beslutet kunde överklagas. Artikel 18 i förordningen ålägger med-lemsstaterna att ”vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att beslut fattade enligt artiklarna 16 och 17 kan omprövas effektivt och, framförallt, så snart som möjligt i de fall då dessa beslut strider mot gemenskaps-rätten eller nationella regler för genomförande av ge-menskapsrätten”. Men förordningen innehåller inga regler om effektiv omprövning av beslut att avbryta of-fentliga anbudsförfaranden.

Förvaltningsrätten anförde att EU-domstolen i mål C-92/00, efter lång tids ovisshet, hade klargjort att ett avbrytande av en upphandling kan prövas enligt rätts-medelsdirektiven. Därefter meddelade Högsta förvalt-ningsdomstolen att beslut att avbryta en upphandling kan bli föremål för överprövning och att allmän förvalt-

ningsdomstol är behörig att pröva sådana mål, se RÅ 2005 ref. 62. Däremot är tjänstekoncessioner undan-tagna från rättsmedelsdirektivens och också från LOUs och LUFs, tillämpningsområde. Men EU-domstolen har slagit fast att de grundläggande principerna ska till-lämpas vid upphandling av tjänstekoncessioner.

» FÖRVALTNINGSRÄTTEN ANSÅG ATT kravet på möjlighet till effektiv omprövning enligt artikel 18 i förordningen skulle tolkas med hänsyn till syftet med förordningen och EU-domstolens praxis. Därför måste också ett beslut att avbryta ett offentligt anbudsförfarande enligt förord-ningen kunna omprövas effektivt enligt artikel 18. Mot bakgrund av det och med hänsyn till att Högsta förvalt-ningsdomstolen i mål 5074-11 slagit fast att ett beslut att anta anbud enligt förordningen är överklagbart hos för-

Advokat Olof Lars-berger och jur.kand. Petra Lennhede, Han-nes Snellman Advo-katbyrå, analyserar domen.


Analys och konsekvenser

Sammanfattning

» ENLIGT KAMMARRÄTTEN ÄR det inte bara ett tilldelningsbe-slut enligt förordningen, utan även ett beslut att avbryta ett offentligt anbudsförfarande, som kan prövas i allmän förvaltningsdomstol.

Mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens av-görande i mål 5074-11 framstår kammarrättens slutsats som logisk. Om beslut att anta ett anbud enligt förord-ningen ska kunna överklagas, på grund av beslutets of-fentligrättsliga karaktär, är det naturligt att även beslut om avbrytande av anbudsförfaranden enligt förord-ningen ska kunna prövas i domstol.

Intressant är att domstolarna inspirerades och tog led-ning av EU-domstolens upphandlingsrättsliga praxis rörande avbrytande för att motivera tolkningen av om-prövningskravet i artikel 18 i förordningen – trots att tjänstekoncessioner som bekant inte omfattas av upp-handlingsdirektiven.

Det kan således konstateras att rätten till domstols-prövning rörande beslut i offentliga anbudsförfaranden

(vid sidan av upphandling enligt LOU och LUF), enligt kammarrättens avgörande i det aktuella fallet, inte bara inkluderar kontraktstilldelning i tjänstekoncessioner där besluten som fattas är av offentligrättslig karaktär utan även avbrytande av ett sådant förfarande.

» DET RÄTTSLIGA UTRYMMET att initiera domstolsprocesser som rör offentliga anbudsförfaranden har ytterligare ut-vidgats i och med kammarrättens avgörande.

Vid kommande domstolsförfaranden rörande tjänste-koncessioner blir det intressant att se i vilken mån dom-stolarna, i likhet med förvaltningsrätten och kammar-rätten, kommer att ta ledning av upphandlingsrättslig praxis.

Enligt vår mening är det sannolikt att sådan praxis i tillämpliga delar (exempelvis rörande grundläggande principer om transparens och likabehandling) kommer att vara vägledande.

• Beslut att avbryta ett offentligt anbudsförfarande enligt förordningen kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

• För att komma till den slutsatsen tog domstolen, trots att tjänstekoncessioner är undan-tagna från rättsmedelsdirektivens tillämpningsområde, inspiration och ledning av EU-domstolens upphandlingsrättsliga praxis.

• Det är sannolikt att upphandlingsrättslig praxis i tillämpliga delar kommer att vara väg-ledande för domstolarna vid framtida domstolsprocesser rörande tjänstekoncessioner.

Målnummer och domstolKammarrätten i Sunds-vall 2012-09-06, mål nummer 1735-12

valtningsdomstol, kom förvaltningsrätten fram till att det nu överklagade beslutet var av sådan offentligrättslig karaktär att även det kunde överklagas hos allmän för-valtningsdomstol.

» FÖRVALTNINGSRÄTTEN PRÖVADE DÄREFTER avbrytandebe-slutet. Eftersom själva tilldelningsbeslutet hade medde-lats inom anbudens giltighetstid kunde det enligt förvaltningsrätten inte anses förenligt med de grundläg-gande unionsrättsliga principerna att avbryta anbudsför-farandet på grund av att anbudens giltighet nu hade löpt ut.

Mot bakgrund av att Trafi kverket hade haft möjlighet att ingå korttidsavtal så ansågs beslutet att avbryta upp-

handlingen eftersom att möjligheten att säkra fl ygtra-fi ken på berörda linjer annars skulle äventyras inte heller vara ett sakligt godtagbart skäl.

Förvaltningsrätten tyckte att det inte var godtagbart att avbryta anbudsförfarandet på grund av att avtalstiden hade passerat eftersom förutsättningarna för det påbör-jade anbudsförfarandet inte ansågs ha förändrats väsent-ligt. Förvaltningsrätten ansåg att avbrytningsbeslutet stod i strid med förordningen och grundläggande uni-onsrättsliga principer. Därför upphävdes det.

Trafi kverket överklagade till kammarrätten, som-gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten och avslog överklagandet.

UPPHANDLING24 • NUMMER 1 | 2012 WWW.UPPHANDLING24.SE64

Krönika SOI, Sveriges Offentliga Inköpare

– Hej Eva-Lotta, hur har din vardag sett ut på arbetet som upphandlingschef på SVT?– Jag var väldigt operativ som upphandlingschef. Jag höll själv i en hel del upphandlingar, har just avslutat public servicebolagens upphandling av resebyråtjänster. Den hade stora inslag av dialog både före, under och efter processen - här försöker vi investera tid för att säkerställa ett bra slutresultat för verksamheten. Vi bjöd t ex initialt in alla leverantörer, fick återkoppling på gamla förfrågningsunderlag, affärsmodeller, prissättning, SLA och kvalitetsmätningar etc. Vi förhandlade också med samtliga med ett mycket bra resultat. Vid våra återkopplingsmöten fick vi positiv feedback från samtliga anbudsgivare - och ingen överprövade.

Jag satt också med i många styrgrupper, då det ofta lyfts upphandlingsstrategiska frågor. Jag deltog i den initiala verksamhetsutvecklingspro-cessen, där vi bl a diskuterar framtida investe-ringar. Man måste vara med från början, så att inköps- och upphandlingsperspektivet finns med i planer och beslutsunderlag.Jag har blivit inriktad på kvalificerade tjänster. När det gäller mjuka tjänster så är dialogen A och O. Det är lika viktigt att leverantören förstår vad det är vi vill ha, som att vi förstår vad de erbjuder. Det gäller att tänka och att utgå från affären.

Men nu har jag slutat på SVT. Den 15 oktober tillträdde jag som VD för ett av dotterbolagen inom Public Service-koncernen: Sveriges Radios Förvaltning AB - SRF., vårt fastighets- och ”sha-red service” bolag med cirka 200 anställda. Jag kommer att fortsätta vara engagerad i upphand-lings- och inköpsfrågor eftersom SRF gör många gemensamma upphandlingar och jag sitter kvar i SOI:s styrelse. Mitt jobb på SVT tas över av Jonas Lundin, nyligen certifierad i SOI:s nya certifieringsprogram.

– Hur kom du in i offentlig upphandling?– Jag blev faktiskt headhuntad till jobbet som chef för den statliga IT- och telekomupphand-lingen på Statskontoret. Innan dess arbetade jag som managementkonsult och hade lämnat många anbud på offentliga upphandlingar. Så småningom blev jag också ansvarig för den statliga inköpssamordningen. Jag var chef för en stor avdelning och gjorde inga egna upphand-lingar på Statskontoret. Men här lärde jag mig lagen den hårda vägen - genom överprövningar. Det var stora och betydelsefulla affärer för den svenska IT-industrin då som nu, antar jag.

– Vad har du för utbildning?– I botten har jag en civilekonomexamen från Linköpings universitet. Mitt yrkesliv har haft två olika spår. Innan jag kom in på upphandling så handlade det om entreprenörskap. Affärsut-veckling, starta eget, entreprenörskap i skolan, småföretagsutveckling osv. Jag har deltagit i forskning, varit konsult, arbetat med främjande, utveckling och utbildning, både privat och statligt. Sedan blev inköp och upphandling min professionella fokus. Och från Statskontoret gick jag alltså vidare till SVT. Det har varit ett spän-nande uppdrag att lära SVT att upphandla och det finns fler roliga utmaningar att ta tag i för min efterträdare...

– Hur ser du på utvecklingen av den offentliga upphandlingen?Här ser jag två helt olika spår, eller utvecklings-tendenser, en bra och en dålig. När det gäller yrket så syns en tydlig professionalisering. Fokus flyttas allt mer mot affären och verksamhetsnyt-tan, det gäller även hos leverantörerna. Anders Wijkmans utredning visar många kloka insikter kring detta. Även det som skrivs kring upphand-ling är mera initierat och klokt i dag. Vi sätter affären, slutresultatet och nyttan mer i fokus, vilket i sig ställer krav på en stark yrkeskår. Det känns oerhört stimulerande!

Det dåliga gäller rättsutvecklingen kring offent-lig upphandling. Det är ofta snuttifierat och ma-tematiserat och fastnar i de enskilda detaljerna. Man tar inte hänsyn till omständigheter och vad som är rimligt. Detta skapar obalans, otrygghet och rädsla att göra fel. Jag tycker att den rättsliga prövningen sker i fel instans. Det behövs affärs-kunniga personer och domar som leder framåt, utvecklar upphandlingen i en positiv riktning som alla parter vill se. Jag tycker att rättsutveck-

lingen drar oss åt fel håll och detta tycker jag är en generell tendens i samhället. Tjänstemän med hög kompetens tillåts inte fatta beslut som tar hänsyn till omständigheter och verkligheten där man också bedömer rimligheten. Vi ges inget ansvar utan ska bara följa en tydlig rutin och mall. Det gör oss passiva och får konsekvensen att vi inte heller vill ta något ansvar. Blir det fel så rättar man till det genom att reglera mer, inte mindre. Detta är i grunden ett inbyggt misstroende som man försöker åtgärda genom tuffare reglering. Detta är en samhällsutveck-ling som jag tycker är oroväckande där vi sett andra exempel i bl a migrationsärenden eller försäkringsärenden. De blir så uppåt väggarna ibland och helt omänskligt. Nej, vi måste byta misstroende mot förtroende genom mer dialog och större flexibilitet.Här ser jag också en oroväckande tendens i upphandling, om allt blir elektroniskt – att man tappar kontrollen över innehållet. Alla svarar på samma sätt - hur är vi säkra på att vi får det vi behöver? Det är inte fel med teknik men den måste kombineras med dialog och möten.

– Och vad gjorde att du engagerade dig i SOI?– För att jag är engagerad i det jag arbetar med. Jag vill bidra till en positiv utveckling för offent-lig upphandling. Dessutom blev jag ju tillfrågad! Men man får inte glömma att det är väldigt roligt med SOI också!Jag vill att vi medlemmar stärker vårt självför-troende, blir allt mer professionella och ännu vassare partners i olika affärer. SOI kan bidra till att stärka medlemskåren, men också vara en röst mot beslutsfattare. Vi kan sprida kunskap och se till att affärerna blir rätt ur verksamhetssyn-punkt. Mångas identitet finns bara i upphand-lingsprocessen, men vi måste våga kliva in på fler arenor. Samtidigt får vi komma ihåg att vi arbetar ideellt, med begränsade resurser och medel. Inom SOI har vi precis hur mycket som helst att göra!

– Har du verkligen tid för någon fritid? Och vad gör du i så fall?– Jodå. Dels skriver jag förstås på den bok jag skall ge ut tillsammans med Björn Bergström i och jag hinner medverka i lite upphandlingsut-bildningar. Och så är jag nyförälskad i tennis, visste inte att det var så kul! Jag är verkligen den entusiastiska nybörjaren.Jag målar lite och är ganska konstintresserad. Framför allt är jag mamma till tre söner, varav en nyss utflugen. Alla håller på med sport, men min man är rena atomkraftverket när det gäller att skjutsa och dylikt. Så det är klart, väldigt mycket handlar om skola och idrott.

Möt Eva-Lotta Löwstedt Lundell i SOI:s styrelse

Medlemssidor


Aktuellt påwww.soi.se

Ordföranden har ordet

*Möt Eva-Lotta Löwstedt Lundell

i SOI:s styrelse

*Ronny Svensson

– glesbygdsutvecklare

*Högsta förvaltningsdomstolen

och den offentliga upphandlingen

*Nytt om årskonferensen

i Västerås 2013

*Eva Sveman, SKL, om

upphandlingens framtid

*SOI Norr

– konferens i Umeå

*Regional Nätverksträff

i Göteborg

*Nya medlemmar

*SOI – Certifiering

av kompetens

Ronny Svensson –glesbygdsutvecklare


Debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

Leverera tidningen till: Namn ___________________________ Om annan fakturaadress:

Organisation/Företag _________________________________ Organisation/Företag _________________________________

Adress ______________________________________________ Adress ______________________________________________

Postnr och ort ________________________________________ Postnr och ort ________________________________________

E-post ______________________________________________ Fakturareferens ______________________________________

Telefon ______________________________________________

Ja tack, jag vill beställa en prenumeration på Upphandling24

Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter inom Sverige, dock senast till 31/12 2013. Du registreras med personuppgifter för att vi ska kunna fullfölja vår kundrelation samt ge dig erbjudanden från Upphandling24 eller dess partners. Du kan en gång om året ta del av uppgifterna genom att ringa vår kundtjänst på 08-799 62 53. Vi lagrar dina personuppgifter i upp till tre år. Våra prenu-merationer gäller tills vidare och din prenumeration förlängs automatiskt. Du kan säga upp prenumerationen när som helst – utebliven betalning eller retur av tidning räknas inte som uppsägning.

Ett år: 1 795 kr exkl moms

3 nummer: 595 kr exkl moms

SvarspostKundnummer 20575681831 18 Östersund

FRANKERAS EJ UPPHANDLING24 BETALAR PORTOT

Nästa nummer av Upphandling24 ute den 8 december

Upphandling på remissSLL skickade ut ett preli-minärt förfrågningsunder-lag. Synpunkterna från le-verantörerna gjorde det skarpa förfrågningsunder-laget bättre.

De har makten över LOUHela listan över makt-havarna. Vi har kartlagt personerna som bestäm-mer inom offentlig upp-handling i Sverige och i Bryssel.

Offentlighet och sekretessVad gäller när någon begär ut anbud eller förhand-lingsprotokoll? Hur ska jag hantera uppgifter där anbudslämnaren har krävt sekretess.

Så får du beställarna att använda de ramavtal du har upphandlat. Strategier och vägar för att öka din organisations

ramavtalstrohet, med praktiska exempel både från offentlig sektor och

privata företag.

Konferens-rabatt till alla prenume-ranter

Trogna köpare sökes

Inn

eh

ålle

t k

an

än

dra

s

BrevINRIKES

Felaktigt utförda vatten installationer orsakar en massa elände. Vattenskador, legionellasmitta och frysskador för att nämna några.

Se till att ställa krav på ett fackmässigt utförande enligt BBR och PBL.

På www.säkervatten.se hittar du branschens regler och auktoriserade företag som är godkända.

STÄLL KRAV PÅ SÄKER VVS

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

ww

w.r

oxx.

se

POSTTIDNING B ECONOMIQUEUpphandling24, Box 610, 831 18 Frösön

Effektiv upphandling – i tre nivåerVisma TendSign finns i tre grundnivåer med olika funktioner som matchar alla upphandlare och inköpare. Till varje nivå kan du välja att köpa en eller flera fristående moduler.

Pro 100 % e-upphandling med elektroniska formulär och automatisk utvärdering

Plus Upphandlingsverktyg med elektronisk anbudsgivning via bifogade dokument

Basic Annonseringsverktyg med enkel tidsplanering och möjlighet att bifoga filer

Är du nyfiken på hur Visma TendSign effektiviserar din upphandlingsprocess?

Läs mer på www.tendsign.com

upphandling24 2012-07

Documents