utkik geografi 4-6 smakprov

Utkik

GeG E O G R A F I 4 – 6

Vad skiljer klimat från väder?Utkik Geografi är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna tänka till, få fler perspektiv och en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förberedande uppgifter i den interaktiva lärarboken finns alla möjligheter att nå helt nya höjder i geografiundervisningen!

Utkik – NO och SO på helt nytt sättUtkik är en helt ny läromedelsserie i NO och SO för årskurs 46, som är framtagen utifrån Lgr 11. Välj mellan att arbeta med Utkik tryckt bok tillsammans med ett digitalt lärarstöd eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok.

Beställ den riktiga bokenVid beställning av boken angeISBN 40-978-91-68750-0

400912 Denna bok får ej säljas

Det finns mer att upptäckaDet här smakprovet består av en utvald del av den kompletta boken, för att du som lärare ska kunna utvärdera innehållet innan köp. Till de flesta av våra tryckta böcker finns det en kompletterande webbtjänst. En stor del av vårt sortiment finns också som interaktiva böcker. Alla våra digitala lärverktyg kan du prova gratis på gleerups.se. Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta Gleerups Kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se.

SMAKPROV

David Örbring

687500_GE_Smakprov-O_K1.indd 2-3 2015-02-12 15:01

Bildförteckning

Omslag Roine Magnusson/Naturbild/Johnér

6 Oleg Kozlov/MostPhotos

7ö Bridgeman/IBL Bildbyrå

7n Elena Elisseeva/MostPhotos

8 iStockphoto

9ö Steven Robertson/iStockphoto

9nv MostPhotos

9nm Kim Carlson/MostPhotos

9nh iStockphoto

10 NilsJohan Norenlind/NordicPhotos

14 Mihaicalin/iStockphoto

16v Planet Observer/HoaQui/IBL Bildbyrå

17, 18 © Lantmäteriet R55487_140001

19 Noordhoff Uitgevers Atlas Production/

Gleerups Utbildning

34 SPL/IBL Bildbyrå

37ö Louise Nordborg

39 Jonny Hallberg

41ö Filip Makowski/iStockphoto

41m Andy Didyk/iStockphoto

41n Coldimages/iStockphoto

43ö Roland T. Frank/iStockphoto

43m iStockphoto

43n Nicodemos/iStockphoto

Övriga kartor och illustrationer Lönegård & Comp

Anders Lagerdahl sid 12, 43


1innehåll

Vad är geografi? ____________________________________________ 6-13

Geografiska metoder, begrepp och arbetssätt, fältstudier, geografiska informationssystem, platser, hållbar utveckling mm.

Geoaktivitet Fältstudie .......................................................................... 11

Repetition .......................................................................................... 12

Sammanfattning ................................................................................. 13

Kartan _______________________________________________________ 14-21

Väderstreck, rutnät, hur görs en karta, läsa kartor, skala, topografiska, tematiska och mental karta, använda kartboken.

Geoaktivitet Kartboken ........................................................................ 20

Repetition ............................................................................................ 21

Jorden – formar och formas _____________________________ 22-33

Jordens delar, jordskorpans plattor, Pangea, inre och yttre krafter, istid, bergarter och deras kretslopp mm.

Geoaktivitet Stenlaboration .................................................................. 31

Repetition .......................................................................................... 32

Sammanfattning ................................................................................. 33

Klimat och väder __________________________________________ 34-43

Vad skiljer klimat och väder, årstider, att förutsäga vädret, luften om-kring oss, värme och kyla, moln och nederbörd, olika klimatzoner mm.

Geoaktivitet fältstudie Väderrapport ...................................................... 42

Repetition .......................................................................................... 43

687500_GEO_Smakprov_K2.indd 1 2015-02-13 10:24

2 innehåll

Jordens naturresurser _____________________________________ 44-69

Jordens vatten, odlingsmarker, skogar samt energikällor.

Geoaktivitet fältstudie Vatten .............................................................. 54

Repetition ........................................................................................... 55

Geoaktivitet Rädda regnskogen ........................................................... 62

Repetition ........................................................................................... 66

Geoaktivitet fältstudie Mat .................................................................. 67

Sammanfattning ............................................................................ 68-69

Sverige ______________________________________________________ 70-91

Sveriges klimat, odlingsmarker, skogar, vatten, berg samt befolkning sett ur perspektiven: var, varför just där, vad får vi, hur går det till samt är det hållbart?

Geoaktivitet Hur gjorde man förr? ...................................................... 88

Repetition ........................................................................................... 89

Sammanfattning ............................................................................ 90-91

Tema Utkik _________________________________________________ 92-95

Arbeta med världsdelarnas namngeografi med hjälp av teman: världens olika delar samt världens klimat.

Tema Sverige _____________________________________________ 96-117

Arbeta med Sveriges namngeografi med hjälp av olika teman: Sveriges delar, tema motsatser, tema ämnesområden samt tema skala.

Geoaktivitet Var är du? ........................................................................ 99

Geoaktivitet Landskap ....................................................................... 102

Geoaktivitet Zooma .......................................................................... 104


3innehåll

Tema norden ____________________________________________ 118-129

Arbeta med Nordens namngeografi med hjälp av olika teman: Nordens länder, tema motsatser, tema ämnesområden samt tema skala.

Geoaktivitet Nordiska ministerrådet .................................................. 124

Tema europa ____________________________________________ 130-139

Arbeta med Europas namngeografi med hjälp av olika teman: Europas länder, tema motsatser, tema ämnesområden samt tema skala.

Geoaktivitet Europa .......................................................................... 136

Sammanfattning ............................................................................... 139

Utkik världen ___________________________________________ 140-145

Geoaktivitet Hur är det där? .............................................................. 144

Repetition ......................................................................................... 145

hållbar utveckling ______________________________________ 146-149

Geoaktivitet Hållbar utveckling ......................................................... 148

Repetition ......................................................................................... 148

Sammanfattning ............................................................................... 149

Ordförklaringar .......................................................................... 150-151

Register ..................................................................................... 152-153

Bildförteckning ................................................................................. 154


6

Geografi betyder beskrivning av jorden – men geografi är mer än så. Geografi är läran om jorden och människan. Ämnet geografi handlar om på vilket sätt människan och jorden samspelar. Man kan också säga att geografi handlar om att förstå hur världen runt omkring oss fungerar. Viktiga frågor i geografi är därför hur människan påverkar jorden och hur jorden påverkar människan, samt varför det som händer på en plats händer just där.

Geografi är mer än att beskriva hur en plats ser ut och mer än att samla ihop information om en plats. Geografi handlar också om hur människan och naturen påverkar varandra och om hur vi människor till sammans skapar en hållbar framtid.

läS om . . .

• vad som ingår i geografiämnet• samspelet mellan människa och naturen• geografiska metoder och begrepp• hur man samlar in och hur man kan använda geografisk information

V I K T I G A O R D O C H B E G R E P P

plats · landskap · karta · skala samspel · lokalt · globalt

VAD äR GeoGRAFi?

Vad är geografi?


7VAD äR GeoGRAFi?

Geografiska metoder, begrepp och arbetssättI geografiämnet finns det flera olika metoder och redskap för att samla in, använda och presentera information. Ett av dessa redskap är kartan. För att beskriva verklig-heten använder vi kartor. Den karta som stämmer mest överens med hur jorden ser ut i sin helhet är jordgloben. Men det finns även många andra olika slags kartor som visar olika saker.

I varje karta finns det saker man har valt att visa och saker som inte finns med. De som har gjort kartan har alltså valt att ta med vissa saker som till exempel namn på vissa platser. Namnen på alla platser som finns får ju inte plats på kartan. Det är svårt att rita av den runda jorden som en platt karta. Därför är aldrig kartan en fullständig beskrivning av verkligheten.

DiSKUTeRA

Vad är geografi för dig? Fråga dina föräldrar eller någon som du känner vad geografi är för dem.

JordglobenDet så kallade ”jordäpplet” är den äldsta jord globen som finns.

Den gjordes av Martin Behaim år 1492. Amerika finns inte med på denna jordglob. Varför tror du att Amerika saknas?

Olika saker påverkar hur en plats ser ut. Det kan vara ett vulkanutbrott eller något gjort av människan som till exempel jordbruk.


8

FältstudierEtt sätt att studera geografi är att göra fältstudier. Det innebär att man ger sig ut och samlar information om verklig heten som man sedan kan använda i något arbete. En geograf som gör fältstudier kan till exempel samla in information om bergarter eller om hur vatten formar landskapet. Det går också att göra fältstudier om hur en stad är uppbyggd eller hur människor rör sig i naturen och i staden.

I skolan kan ni göra egna fältstudier. En fältstudie skulle till exempel kunna handla om:

• Vad finns i en stad?• Hur syns naturen i staden? • Hur ser landskapet ut där ni bor?• Bergarter och mineraler.• Vattnets kretslopp.• Konsumtion• Transporter och kommunikation. • Ekologi

Geografiska informationssystemI dagens samhälle finns det teknik som hjälper till med arbetet med kartor och geografisk information. Geografisk infor-mation är information som kan kopplas till platser. I geografiämnet kallas program som tar hand om geografisk information på datorer och mobiltelefoner för GIS, det vill säga geografiska informationssystem. Det finns kartor i mobiltelefoner där du till exempel kan läsa var närmaste affär ligger. På datorer finns det program där du till exempel kan läsa kartor som handlar om var människor bor och reser eller om naturkatastrofer och naturresurser.

Du kan också få fram information i geografi genom statistik och diagram. Då kan du till exempel jämföra olika länder och platser med varandra.

STOCKHOlm mAlmö

GöTEBORG

VAD äR GeoGRAFi?

Fältstudier kan till exempel handla om hur vatten transporterar, slipar och formar bergarter.

Vilken stad har flest antal invånare?

Vilken stad kommer på tredje plats?

lInKöPInG

UPPSAlA


9VAD äR GeoGRAFi?

en platsEtt viktigt begrepp i geografi är plats. En plats kan till exempel vara en stad eller en skog men också något som en populär mötes plats för ungdomar eller en viktigt historisk plats. En plats är något som bestäms av människan. Det är människan som sätter gränser för var platser börjar och slutar. Det kan därför finnas olika åsikter om vad som ingår i en plats.

landskapI geografi brukar begreppet landskap dyka upp. Det kan betyda lite olika saker. Sverige är indelat i 25 landskap. Landskapen har egentligen ingen praktisk funktion längre, men kan vara viktig för människors tradi-tioner och kultur.

Landskap kan också betyda område som människor byggt upp eller som naturen format. Man pratar då om kulturlandskap och natur landskap. Ett kulturlandskap är ett landskap som människan byggt upp eller påverkat som till exempel en stad eller en åker. Ett naturlandskap är natur som inte påverkats av människor.

I dagens värld är det mycket svårt att prata om några platser som människan inte har påverkat på något sätt. Därför kallas även platser som påverkats väldigt lite av människor för naturlandskap.

En skateboardpark är ett exempel på en plats skapad av människan.

DiSKUTeRA

Var börjar och slutar skolgården på din skola? Var börjar och slutar din favoritplats?

Kulturlandskapet är format av människan medan naturlandskapet är mindre påverkat av människan. Är det naturlandskap eller kulturlandskap på bilderna?


10 VAD äR GeoGRAFi?

SkalaOrdet skala är viktigt i geografi. Skalan visar hur många gånger man har förminskat de verkliga avstånden på kartan. Jordgloben visar hela jorden, medan en karta som an-vänds vid orientering på idrottslektionerna visar just det området som används. Kartan som används vid orientering är mycket mer detaljerad, medan kartan som visar hela jorden inte är lika detaljerad. Dessa kartor har olika skalor. Du kan läsa mer om skalor i avsnittet Kartan.

lokalt och globalt I geografi används begreppen lokalt och globalt. Med lokalt menas att det är något som sker i din närhet och påverkar bara denna plats. Med globalt menas att det sker något som sträcker sig över hela jorden.

Utsläpp från till exempel bilar och industrier kan påverka alla på jordklotet. Det är alltså ett globalt problem medan en översvämmad flod är mer ett exempel på ett lokalt problem.

hållbar utvecklingI geografi är det viktigt att få kunskap om världen för att kunna fatta beslut som är bra för både människa och natur. Det handlar om att diskutera värderingar, om något är bra eller dåligt, om hur vi till exempel använder naturresurser. Det gäller att känna till hur vi lever och hur detta kan påverka vad som kommer att hända i framtiden. Ett viktigt begrepp som beskriver detta är hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menas att även nästa generation ska kunna leva på jorden utan att vi som lever idag har förstört för mycket.

Hållbar utveckling handlar om att ta hand om nästa generation.


11GeoAKTiViTeT

Geoaktivitet

FälTSTUDie

hur ser landskapet ut där du bor? Vad finns det för landskap runt omkring dig? Du ska samla in information om hur marken används där du bor. Gör så här:

• Bestäm först i klassen hur stort område/del av landskapet runt er ni ska arbeta med. Det kan till exempel vara skolgården, grönområdet, parken, villakvarteret med mera.

• Ta reda på vad som finns i området. Det kan till exempel vara byggnader och vägar. Finns det några sätt att resa på som till exempel buss eller tåg? Finns det några industrier, jordbruk eller affärer i området? Hur ser naturen ut? Finns det parker, åker, skog, äng och vatten? Ligger området vid kusten eller inne i landet? Använd kartböcker, böcker, internet samt gör egna undersökningar.

• Rita sedan en enkel karta som visar hur landskapet ser ut med hjälp av den information du samlat in. Sätt ut viktiga saker som vägar, hus och vatten.

• Gör en tabell där du beskriver landskapet. Tycker du att det är kulturlandskap eller naturlandskap? Här nedan kan du se ett exempel på hur tabellen kan se ut.

område Din beskrivning natur- och kulturlandskap

Skolgården Asfalt, gräsmatta, parkering Kulturlandskap

Stadsparken Träd, buskar, gräs, gångar, lekplats, damm

Kulturlandskap

Skogsdungen Träd, buskar, växter Naturlandskap

Ditt förslag… … …


RePeTiTion12

Repetition

1. Vad menas med geografi?

2. Är en karta en helt korrekt bild av verkligheten? Motivera ditt svar.

3. Motivera varför en karta inte ger en helt korrerkt bild av verkligheten

4. Vilka olika metoder och arbetssätt finns det i geografi?

5. Beskriv kortfattat vad en fältstudie är.

6. Ta reda på vad orden konsumtion, transport och kommunikation betyder.

7. Vad menas med GIS?

8. Vad menas med hållbar utveckling?

oRDKUnSKAP

Förklara orden för en kamrat.

hållbar utveckling kulturlandskap naturlandskap

plats lokalt globalt

olika landskapTa fram ett A4-papper och pennor. Rita ett streck i mitten av pappret. På ena sidan av strecket ritar du ett kulturlandskap.På den andra sidan ritar du ett naturlandskap. Förklara skillnaden för en kamrat.


13SAmmAnFATTninG

Sammanfattning

• Geografi betyder beskrivning av jorden.

• Geografi handlar om samspelet mellan människa och natur.

• Karta, fältstudier, GIS, statistik och diagram är metoder och redskap i geografin.

• Det finns två typer av landskap, kulturlandskap och naturlandskap.

• Skala visar hur många gånger man har förminskat de verkliga avstånden på kartan.

• lokala händelser menas de saker som sker i din närhet. Globala händelser påverkar hela jorden.

• Med en hållbar utveckling förstör vi inte jorden för framtiden.

Geografi betyder beskrivning av jorden men är mer än så. Geografi handlar om samspelet mellan människa och natur och att förstå hur världen runt omkring oss fungerar.

Platsen är viktig i geografi. En plats är ett område som bestäms av människan. I geo-grafi tittar man på varför en plats ser ut som den gör och varför saker händer just där. Det är också intressant att jämföra platser.

Vanliga metoder, redskap och arbetssätt i geografi är kartan, fältstudier, GIS samt statistik och diagram.

Det finns två typer av landskap, kulturland-skap och naturlandskap. Naturlandskapet har knappt påverkats av människan medan kulturlandskapet är byggt av människan.Kartor görs i olika skalor. Skalan visar hur många gånger man har förminskat de verkliga avstånden på kartan.

När man pratar om lokala händelser menar man de saker som påverkar eller händer i närområdet. När man pratar om globala händelser, påverkas hela jorden.

Med hållbar utveckling förstör vi inte jorden och utnyttjar inte alla naturresurser, så att alla kan få ett bra liv även i framtiden.


14 KARTAn

Kartan

Kartan är en beskrivning av verkligheten. En karta är ett sätt som människan försöker beskriva hur jorden ser ut på. Eftersom det man ska beskriva är mycket större än det som ryms på ett papper eller en jordglob, behöver man förminska det. Det finns många olika slags kartor som beskriver olika saker och som är mer eller mindre detaljera-de. Kartor kan till exempel visa hela jorden, platsen där du bor eller din skolgård.

läS om . . . • vad en karta är• hur kartor ser ut och hur du kan läsa kartor• hur man gör en karta• olika typer av kartor


karta · skala · väderstreck · längdgrad breddgrad · gradnät · ekvator

topografisk karta tematisk karta

Kartor kan användas till många saker som till exempel att hitta till rätt plats.


15KARTAn

Väderstreck och rutnätDet är viktigt att känna till väderstrecken när man ska använda kartor. Väderstrecken är norr (N), söder (S), väster (V) och öster (Ö). Norr är riktad mot nordpolen och söder är riktad mot sydpolen.

Med hjälp av en kompass kan du alltid se åt vilket håll de olika väderstrecken pekar. Kompassen pekar alltid mot norr. Om du har en karta framför dig brukar norr oftast vara uppåt. Om norr är uppåt på kartan är söder neråt, väster åt vänster och öster åt höger.

Jorden delas in i linjer som går i ett rutnät. Detta görs för att kunna bestämma läget på en plats. De linjer som går lodrätt kallas längdgrad och de som går vågrätt kallas breddgrad. Rutnätet kallas gradnät.

Mitt på jorden ritas ekvatorn ut på kartan. Ekvatorn går inte att se i verkligheten men hjälper oss att dela in jorden i södra och norra halvklotet. På det norra halvklotet ligger nordpolen som också kallas Arktis och på det södra halvklotet ligger sydpolen som också kallas Antarktis.

Uppsala

60 n.b.ϒ

0ϒ

ekvatorn

breddgrad

breddgrad

breddgrad

N

S

SV SO

NONV

ÖV

0

90

180

270

Människan har delat upp jordgloben i ett gradnät för att kunna bestämma det absoluta läget på en plats. Uppsala ligger vid 60:e breddgraden.

Isen vid Arktis ligger i vatten och isen vid Antarktis ligger på land. Det innebär att om isen som ligger i vatten vid Arktis smälter, kommer inte vattennivån att öka. Om isen som ligger på land vid Antarktis eller på Grönland smälter, så kommer havsnivån att höjas.

DiSKUTeRA

Vad står bokstäverna för i kompassrosen?


16 KARTAn

hur görs en karta?För att göra kartan behöver man samla in information om det som kartan ska beskriva. Detta gör man genom till exempel satellitbilder, flygfoton och genom att vara ute och titta på hur området ser ut. Sedan måste kartritaren bestämma hur detaljerad kartan ska vara och välja ut vilken infor-mation som ska tas med på kartan.

Därefter tar man fram vilka symboler och tecken som ska användas.

När man bestämt vad kartan ska inne-hålla och visa, bestämmer man vilken skala den ska ha. Skalan visar hur många gånger man har förminskat de verkliga avstånden på kartan.

DiSKUTeRA

Titta på satellitbilden.Vilka länder kan du se?

Jämför med kartan.Leta upp länderna på kartbilden.Peka ut ungefär var du bor på kartan.

Satellitbild Kartbild

Satellitbilder som denna över delar av Norden används när man ska rita kartor. På satellitbilden ser du vita områden. Vad är detta?


17

läsa kartorFör att förstå en karta är det viktigt att veta vad symboler, tecken, och färger betyder och vilken skala kartan är ritad i. Färger kan betyda olika saker på olika kartor och skalan kan vara olika. Det finns olika tecken för olika kartor. Ofta finns tecken-förklaring i hörnet av kartan. Här är några exempel på tecken:

Färgerna på kartor kan betyda olika saker på olika kartor. När det gäller till exempel en del kartor i kartboken kan olika färger visa höjdskillnader, men färgerna kan även betyda andra saker. Det gäller att titta efter vilken typ av karta det är och vad färgerna betyder. Vissa färger betyder ofta samma sak, som till exempel att blått är vatten.

KARTAn

D iSKUTeRA

Titta på kartorna. Vilka symboler och tecken betyder samma sak på de olika kartorna?

Vägkarta: Vägkartor visar områdets olika vägar och färjelinjer. Vägarna visas i olika färger beroende på vilken typ av väg det är.

Terrängkarta: En terrängkarta visar bland annat vägar, stigar och olika typer av skog och mark.

Fastighetskarta: En fastighetskarta är mycket detal-jerad och visar bland annat byggnader, vägar och gränser för fastigheter.

Sjö (siffran anger vattenytans höjd över havet)

Flod, älv, å

Kanal

Järnväg

Motorväg

Huvudväg

183

Sjökort är kartor som man använder på hav, stora sjöar och kanaler. De visar till exempel hur djupt det är, hur botten ser ut och var gränserna mellan vatten och land går. På sjökorten finns också farleder, fyrar och sjömärken utsatta.


18 KARTAn

SkalaKartor har olika skalor. Skalan brukar skrivas till exempel så här: 1:100. Det betyder att 1 cm på kartan är 100 cm i verkligheten.

Den typen av karta visar många detaljer och kallas för storskalig karta. Orienteringskartan här bredvid är ett exempel på storskalig karta.

En karta som täcker större områden och som visar få detaljer kallas småskalig karta, som till exempel kartor i en kartbok över världen.

På en småskalig karta över till exempel Norden kan skalan vara: 1:3 000 000. Då är 1 cm på kartan 3 mil i verkligheten.

Topografiska kartorEn topografisk karta visar landets höjd över havet, men även en del annat som till exempel vägar, sjöar och gränser. På en topografisk karta kan man ta reda på hur högt en plats ligger över havet. Höjdskill-nader visas ofta med höjdkurvor som ser ut som ringar på kartan.

DiSKUTeRA

Titta på orienteringskartan.Hur märker man ut bostadsområden?

Vad heter sjön?Var ligger Bastasjö gård?

0 3 6 9 mil0 100 200 cm

Orienteringskartor är detaljerade och visar till exempel höjdskillnader i området.


19KARTAn

Tematiska kartorEn tematisk karta visar information om något speciellt. Det finns tematiska kartor som visar till exempel befolkningsmängd, naturresurser, vulkaner eller klimatföränd-ringar.

mentala kartanAlla människor har en egen bild av hur världen ser ut. Detta kallas den mentala kartan. Du har säkert en bild i ditt huvud över hur Sverige ser ut. Vad tror du påverkar din mentala karta?

Använda kartboken I kartboken finns det kartor som kan ge dig olika typer av information. Du kan till exempel få reda på var platser ligger men också få information om till exempel grän-ser, höjd över havet, natur, klimat, resurser och befolkning.

När du ska hitta en plats i en kartbok är det bra att använda registret längst bak i boken. Där kan du slå upp namnet på till exempel den stad du vill hitta. Om du skulle slå upp var Helsingborg ligger i Gleerups Skolatlas, skulle det kunna stå så här: Helsingborg 8-9 B5.

Du hittar Helsingborg genom att först slå upp sidorna 8 och 9 i kartboken. Leta upp B i kartans rutnät i ovankant av sidan. Leta upp 5 i kartans rutnät i vänster kant av sidan. I den ruta där fingrarna möts hittar du Helsingborg.

DiSKUTeRA

Vilka typer av olika kartor finns det?Vad kan kartor användas till?

Vad brukar du använda kartor till?

I C3 finns ett hjärta. Vad ser du i ruta A4?

Tematisk karta över Sveriges nederbörd.

A

1

2

3

4

5

B C D e


34

Vad skiljer klimat från väder? Solens strålning gör att det skapas olika väder. Med väder menas det nuvarande tillståndet i atmosfären, det vill säga i det hölje av gas som omger jorden. Det finns många faktorer som påverka vädret, som till exempel: • nederbörd (till exempel regn, snö och hagel)• vind • temperatur • moln • luftfuktighet• lufttryck.

Klimat är vädrets berättelse under 30 år. Det innebär att klimat är det genomsnitt-liga vädret under en längre period, medan väder handlar om det som händer de närmaste dagarna.

läS om . . .

• vad som menas med klimat och väder• hur olika väder bildas• varför det blåser• vad som menas med växthuseffekten • olika klimatzoner


klimat · väder · jordaxel · lufttryck luftfuktighet · nederbörd

Golfströmmen · klimatzon växthuseffekt

KlimAT oCh VäDeR

Klimat och väder

Polarsken är vackra ljusfenomen i atmosfären. På norra halvkloten kallas det för norrsken och på södra halvklotet kallas det för sydsken.


35

årstiderJorden snurrar runt solen men också runt sin egen axel. Med jordaxeln menas en tänkt linje från norr till söder genom jord-klotet. Kring jordaxlen snurrar jorden ett varv om dygnet. Jordaxeln lutar lite vilket gör att strålningen från solen träffar olika mycket på olika platser under den tid som jorden färdas runt solen. Detta leder i sin tur till årstidsväxlingar.

SOMMAR VINTER

HÖST

VÅR

Att förutsäga vädret Den som arbetar med väderobservationer kallas meteorolog, och vetenskapen kallas meteorologi. Ordet meteor betyder "något som händer i luften".

I Sverige arbetar meteorologer på SMHI som är Sveriges Meteorologiska och Hydro-logiska Institut. SMHI gör prognoser eller förutsägelser av vädret.

Den väderleksrapport som brukar sändas med nyheterna på radio och TV eller finnas med i tidningar tas fram i tre steg. Först samlas information in om till exempel moln, vind, temperatur, lufttryck och luft-fuktighet. Sedan läggs informationen in i olika datorprogram för att jämföras och

analyseras. Till sist använder meteorologen informationen som dator programmen tar fram för att göra en prognos, det vill säga att han eller hon gör en uppskattning av hur vädret kommer att bli den närmaste tiden.

Det är många som har stor nytta av att känna till vädret i förväg. Sjöfarten och flygbolagen behöver till exempel informa-tion om vädret för att transporter och flyg-ningar ska vara säkra. Jordbruket är också mycket känsligt, till exempel vid skördetid. Då kan man behöva ta in skörden tidigare om regn är på väg.

KlimAT oCh VäDeR

Jordens bana runt solen. Under vårt sommarhalvår lutar norra halvklotet mot solen och under vinter-halvåret lutar norra halvklotet från solen. I verkligheten är solen mycket större än jorden.


36

luften omkring oss Det som närmast omger jordytan kallas atmosfären och sträcker sig hundratals km ut mot rymden. Den är uppdelad i olika skikt och består av luft. Luft är olika gaser som kväve, syre, koldioxid och vatten ånga. Närmast jorden ligger tropos fären som sträcker sig cirka 10 kilometer upp. I troposfären sker det som kallas väder.

Det väder som påverkar och intresserar oss finns mellan jordytan och de moln som finns på 13 km höjd. Ju högre upp i atmosfären vi kommer, desto kallare blir det. På tio kilometers höjd är det –50°C.

Luften blir tunnare, ju högre upp man kommer. Det betyder att den innehåller mindre syre. Syre är en gas som är livsviktig för allt levande. Andas vi luft med för litet syre orkar vi mindre och helt utan syre kan vi inte leva. Ungefär en femtedel av luften består av syre. Resten består av en annan gas, kväve. Dessutom finns små mängder av en gas som kallas koldioxid.

Luften som finns i atmosfären väger något och bildar ett tryck på jordytan som kallas lufttryck. All luft ovanför dig och ända upp i hela atmosfären skapar ett tryck på din kropp. Lufttrycket mäts med en barometer i hektopascal. Det är kanske svårt att tänka sig att luft väger någonting. Men 1 liter luft väger vid rums temperatur 1,2 gram. Ju högre upp i atmosfären vi kommer, desto lägre blir lufttrycket. Trycket är störst vid havsytan.

Det blåser!Vindar bildas när solen värmer upp luften, marken eller havet ojämnt. Luft som värms upp blir också lättare. Det innebär att varm luft är lättare än kall luft. Därför stiger luft som värms upp. Detta skapar rörelser i luften och bildar till exempel vindar.

Ett exempel på vindar är sjöbris vid kuster. En varm sommardag värms land upp snabbare än havet. Den varma luften över land stiger och ett lågtryck bildas. Då fylls lågtrycket ut av omgivande luft. Vi säger att det blåser. På väderleksrapporten i TV säger man till exempel att vinden är västlig eller sydlig. Det betyder att vinden kommer ifrån väster och rör sig mot öster, eller från söder och rör sig norrut.

KlimAT oCh VäDeR

L

L

H

H

Man mäter vindhastighet i meter per sekund som vi ibland kallar "sekundmeter". Om det är kallt och samtidigt blåser är risken för köldskador stor. Fem plusgrader kan vara just +5°, men om det blåser måttlig vind, 5 m/sek, är effekten som om det är -2°.


37

Värme och kylaSolen värmer upp jorden och luften. Solstrålningen är olika beroende på var på jordklotet du befinner dig. Är du vid ekvatorn kommer solens strålning rakt mot jorden. Längre ut mot nord- och sydpolerna träffar solens strålning jorden lite snett.

Detta göra att temperaturen är olika på olika platser på jorden. Men också andra saker påverkar hur varmt och kallt det är vid olika platser som till exempel om du är nära eller långt ifrån havet, hur högt upp du befinner dig samt havsströmmar som till exempel Golfströmmen. Golfströmmen gör att det blir lite varmare i Sverige än det annars skulle ha varit så här långt norrut.

KlimAT oCh VäDeR

Temperatur mäts i Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Celsius används i Sverige och i den mätskalan fryser vattnet vid 0°C och kokar vid 100°C. Den absoluta nollpunkten är på -273,15°C, det vill säga den lägsta temperaturen som det kan bli.

Golfströmmen för med sig värme som påverkar klimatet i Sverige.

Utan Golfströmmens varma vatten hade vi haft ett kallare klimat i Norden.

Ju snedare solstrålningen träffar jorden, desto mindre värme. När solens strålning kommer rakt mot jorden kallas det zenit. Detta sker runt ekvatorn.

zenit


38

moln och nederbörd Vattnet på jorden går i ett kretslopp. Det innebär att vattnet cirkulerar på jorden och försvinner inte. All luft omkring oss innehåller vattenånga. Den är osynlig, och blir synlig först när den blivit kall och samlats till små vattendroppar. Det kallas för kondensation. Det kan du till exempel se på en kall flaska med läsk. Om du tar ut den i värmen en varm sommardag täcks flaskan med vattendroppar eftersom den varma luften runt flaskan kyls av och bildar vattendroppar.

Om dessa små droppar samlas ihop uppe i luften bildas moln. Det börjar falla vatten från molnen när de blir tillräckligt tunga av små vattendroppar.

När luft tvingas att stiga uppåt, till exempel när den kommer in från havet över land eller tvingas uppåt av ett berg, kyls luften av. Vattenångan blir synlig, ungefär som dimma och det har bildats ett moln. Det finns många olika sorters moln. Molnens utseende, form och höjd berättar för meteorologen vilka vädertyper som är på väg. Molnen består till att börja med av mycket små droppar och svävar därför uppe i luften utan att falla ner. Men när

luften stiger och det blir ännu kallare kan dropparna samla ihop sig till ännu större droppar. De blir då så tunga att de faller ner mot marken. Vattnet som faller från molnen kallas nederbörd. När det når jord-ytan kan det vara i olika former som till exempel regn, snö och hagel. Temperaturen i luften avgör vilken typ av nederbörd som når jordytan.

åskaÅska är ett väderfenomen som mullrar och som det även kan komma blixtrar ifrån. Människor har i alla tider försökt förklara vad åska och blixtar är. Vikingarna trodde att guden Tor for i sin vagn över himlen när det åskade, och att blixten kom från hans hammare.

Åska bildas när vindar som rör sig uppåt gör molnen större och att olika partiklar i molnet rör sig. Då bildas laddningar inne i molnet, liknande de som finns i ett batteri. Det som orsakar blixt och åska är alltså elektricitet. Du har nog sett att batterier är markerade med + och – tecken. Det kallas för positiv och negativ laddning. Men medan batteriet kanske har 4,5 volts spänning, har molnet en spänning på

KlimAT oCh VäDeR

1. Vatten avdunstar och stiger upp i luften som vattenånga och bildar moln. 2. Vattenångan i atmosfären kondenserar och faller från molnen som nederbörd.

1 1

1

2 2

1


39

miljontals volt. Övre delen av molnet får en positiv laddning och den nedre delen en negativ laddning. Spänningen kan sedan leda till en elektrisk urladdning från molnet till marken, inom molnet eller från ett moln till ett annat. När denna spänning är tillräckligt stor kan det bildas blixtar. Knallen eller mullret från åskan är ljudet från att luften hastigt värms upp till cirka 25 000 °C, vilket låter som en explosion.

Vi kan räkna ut hur långt bort åskan finns. När vi ser blixten börjar vi räkna sekunderna tills åskan hörs. På tre sekunder hinner ljudet en kilometer. Om ljudet från åskan hörs efter cirka 9 sekunder, hur långt bort är åskmolnet ungefär?

Varmt och kallt klimatDet som gör att vi får olika klimat är till exempel solstrålning som kommer in till jorden och som reflekteras ut från jorden, moln, partiklar i luften, höjd över havet, avstånd till havet samt vind och havs-strömmar.

Jorden värms upp genom växthuseffek-ten. Utan växthuseffekten skulle det vara mer än 30 grader kallare på jorden. Sol-strålningen når jorden genom atmosfären och reflekterar, eller studsar, på jorden för att åka tillbaka ut från jorden igen. Men på vägen ut fångas en del av solstrålarna upp ett tag av olika gaser i atmosfären. Några exempel på sådana gaser är koldioxid, metan och vattenånga.

Detta leder i sin tur till att jorden värms upp. Därför kan man också säga att jorden

som den ser ut idag behöver växthus-effekten. Men det kan bli problem om mängden gaser som fångar upp den sol-strålning som studsar tillbaka ökar. Då kan växthuseffekten öka, eller förstärkas, och klimatet bli varmare än det är idag. Ett varmare klimat får konsekvenser för natur, samhälle och människan, som till exempel smältande glaciärer, torka, översvämningar, ökande havsnivåer och extrema väder. Man brukar prata om klimatförändringar och global uppvärmning.

Klimatet blir kallare ju längre bort från ekvatorn man kommer. Vid ekvatorn står solen så högt på himlen mitt på dagen att den kommer rakt ovanför huvudet. Solens strålar träffar nästan rakt mot jordytan, som värms upp kraftigt. Ju närmare nord-pol och sydpol man kommer, desto lägre står solen på himlen. Solens strålar träffar därför snett mot jordytan, och den blir därför mindre uppvärmd.

KlimAT oCh VäDeR

D i SKUTeRA

Vilka konsekvenser får det för oss om medeltemperaturen skulle stiga på jorden?

Ljusenergi från solen värmer upp jorden(1). Från den uppvärmda jordytan strålar värmeenergi(2). En del värmeenergi strålar ut i rymden. En del tas upp av koldioxid, vattenånga och andra växthusgaser, som i sin tur återstrålar värmeenergi(3) mot jorden.

Atmosfären

Från solen

Jorden

1 3

2


40

KlimatzonerKlimatet ser olika ut på olika platser i världen. Världen brukar därför delas in i olika klimatzoner. En klimatzon är ett område med liknande klimat. Men det är många olika faktorer som påverkar hur klimatet blir. Därför kan klimatet variera även inom klimatzonerna.

Jorden delas in i följande klimatzoner: • tropiska zonen • subtropiska zonen• tempererade zonen• polarzonen

KlimAT oCh VäDeR

ekvatorn

Polarzonen

Tempererade zonen

Subtropiska zonen

Tropiska zonen

Olika klimat leder till olika typer av växt-lighet. I varmare och fuktigare klimat trivs många växter, medan det växer ett färre antal och andra typer av växter i ett kallare klimat.

Några exempel på olika typer av växtlighet i olika klimat är öken, stäpp, savann, regnskog, lövskog, barrskog, tundra och polarområde.

De olika klimatzonerna är markerade med olika färger på den tematiska kartan. I vilken zon ligger Sverige?


41KlimAT oCh VäDeR

Öken, savann och polarområdeÖken är en plats där det faller mindre än 250 mm nederbörd per år. Många av öknarna ligger vid de tropiska områdena. Sahara är världens största öken och där blir det mycket varmt på dagen men kan sjunka under 0°C på natten. Öknar kan bestå av sand men också av grus eller berg och klippor. I öknen kan det vara svårt att odla men det finns ändå en del jordbruk vid till exempel oaser. Idag används konst-bevattning för att kunna odla i öken.

Savann är en plats där det faller lite mer nederbörd än i en öken, men inte tillräckligt mycket för att det ska växa skog. De ligger nära ekvatorn och har ofta längre perioder av torka och regn. Gräset växer högt i regnperiod och mycket lägre vid torrperiod. Savanner finns i till exempel Afrika, Sydamerika och Australien. På Afrikas savanner lever många djur som antiloper, zebror, elefanter, noshörningar, lejon, leoparder och hyenor.

Polarområde, ligger vid sydpolen (Antarktis) och vid nordpolen (Arktis). Vid dessa platser är det mycket kallt året om. Vid Antarktis kan temperaturen variera mellan ca – 30 och – 60 °C och vid Arktis är det lite varmare. Vid Arktis bor det människor som klarar kylan medan det vid Antarktis är för kallt för människor att bosätta sig. Däremot finns det forskare som åker dit för att utforska området.

öken

Savann

Polarområde


GeoAKTiViTeT42

Geoaktivitet

VäDeRRAPPoRT — FälTSTUDieR

hur är vädret där du bor?

1. Samla in information om vädret där du bor eller någon annan plats. Använd sidor på nätet eller appar i din telefon.

Det kan till exempel vara information om temperatur, vindhastighet eller nederbörd.

2. Hämta information flera gånger under dagen.

3. Vad kan du säga om vädret? Är det bra eller dåligt? Motivera!

4. Sammanställ en rapport över hur vädret sett ut enligt din insamling av information. Rapporten ska även innehålla ett diagram.

Rapporten kan till exempel se ut så här:

Förslag på sajter: http://www.smhi.sehttp://svn.universeum.se/

Förslag på appar: SMHI

Dag Klockan Temperatur Vindhastighet nederbörd

Måndag 08.05 -2° 0 m/s snö12.10 0° 2 m/s –

Väderrapport för ludvika vecka 47.

Sammanfattning: Vädret under veckan har varit stabilt/skiftat mycket. Temperaturen har …

Gör ett stapeldiagram över veckans temperaturer.

+-


Repetition

43RePeTiTion

1. Förklara skillnaden mellan väder och klimat.

2. Varför blåser det?

3. Vad är ett moln?

4. Förklara vad som händer när regn bildas.

5. Vad händer när det åskar?

6. Vad menas med växthuseffekten?

7. Vad gör SMHI?

oRDKUnSKAP

Skriv minst fem ord som du lärt dig i detta avsnitt. Förklara dem för en kamrat.

AnpassningVälj ett djur som bor i ett område med extremt väder.Ta reda på fakta om djuret och hur det har anpassat sig till sin miljö.

molnen kan avslöja vädret

nimbostratus – regnmoln

Cumulonimbus – moln med åska

Cumulusmoln – moln på sommaren vid finare väder


Gleerups Utbildning ABBox 367, 201 23 MalmöKundservice tfn 040-20 98 10Kundservice fax 040-12 71 05e-post [email protected]

Utkik Geografi 4-6© 2015 David Örbring och Gleerups Utbildning ABGleerups grundat 1826

Projektledare Maud EjenstamRedaktör Catarina HanssonBildredaktör Ingrid WestmanFormgivning Louise Nordborg, Louise Grafisk Form

Första upplagan, första tryckningenISBN 978-91-4068750-0

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisatio-ner och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersätt-ning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress WikingTryck AB, Malmö 2015Tryck WikingTryck AB, Malmö 2015


Bildförteckning

Omslag Roine Magnusson/Naturbild/Johnér

6 Oleg Kozlov/MostPhotos

7ö Bridgeman/IBL Bildbyrå

7n Elena Elisseeva/MostPhotos

8 iStockphoto

9ö Steven Robertson/iStockphoto

9nv MostPhotos

9nm Kim Carlson/MostPhotos

9nh iStockphoto

10 NilsJohan Norenlind/NordicPhotos

14 Mihaicalin/iStockphoto

16v Planet Observer/HoaQui/IBL Bildbyrå

17, 18 © Lantmäteriet R55487_140001

19 Noordhoff Uitgevers Atlas Production/

Gleerups Utbildning

34 SPL/IBL Bildbyrå

37ö Louise Nordborg

39 Jonny Hallberg

41ö Filip Makowski/iStockphoto

41m Andy Didyk/iStockphoto

41n Coldimages/iStockphoto

43ö Roland T. Frank/iStockphoto

43m iStockphoto

43n Nicodemos/iStockphoto

Övriga kartor och illustrationer Lönegård & Comp

Anders Lagerdahl sid 12, 43


Utkik

GeG E O G R A F I 4 – 6

Vad skiljer klimat från väder?Utkik Geografi är ett modernt och flexibelt läromedel som ger stora möjligheter till en varierad och rolig undervisning. Spännande diskussionsuppgifter och kluriga repetitionsfrågor får eleverna tänka till, få fler perspektiv och en djupare förståelse. Ett rikt bildmaterial ger inlevelse och bra stöd för inlärningen. Tillsammans med fakta, lektionstips och förslag på förberedande uppgifter i den interaktiva lärarboken finns alla möjligheter att nå helt nya höjder i geografiundervisningen!

Utkik – NO och SO på helt nytt sättUtkik är en helt ny läromedelsserie i NO och SO för årskurs 46, som är framtagen utifrån Lgr 11. Välj mellan att arbeta med Utkik tryckt bok tillsammans med ett digitalt lärarstöd eller helt digitalt med interaktiva elevböcker och lärarbok.

Beställ den riktiga bokenVid beställning av boken angeISBN 40-978-91-68750-0

400912 Denna bok får ej säljas

Det finns mer att upptäckaDet här smakprovet består av en utvald del av den kompletta boken, för att du som lärare ska kunna utvärdera innehållet innan köp. Till de flesta av våra tryckta böcker finns det en kompletterande webbtjänst. En stor del av vårt sortiment finns också som interaktiva böcker. Alla våra digitala lärverktyg kan du prova gratis på gleerups.se. Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta Gleerups Kundservice på 040-20 98 10 eller via gleerups.se.

SMAKPROV

David Örbring


utkik geografi 4-6 smakprov

Documents