utredning

Effekten av Boverkets normer  

på byggkostnaderna 1995‐2011 

februari 2011

Sida 2 av 30

INNEHÅLL

sid

Sammanfattning 3

1. HISTORIK OM SVENSK BOSTADSSTANDARD OCH STATLIGA NORMER 5

1.1 Fram till 1960-talets mitt 5

1.2 1960-1990 Normernas tidsepok 7

1.3 1990-talet fram till idag 8

2. HUR NORMER OCH STANDARD HAR PÅVERKAT KOSTNADSUTVECKLINGEN 10

2.1 Tillgänglighet 10

I BFS 2011:6 och BBR 94

2.3 Rumshöjd 10

2.4 Bostadsutformning 10

2.5 Parkering 11

2.6 Nyttjandetalet beroende av hustyp och hushöjd 11

2.7 Energihushållning 13

2.8 Hygien, hälsa och miljö (PBF 2011:338) 15

2.9 Ljud och buller 16

2.10 Säkerhet (BFS 2011:6) 17

2.11 El-, tele- och datainstallationer samt hiss 18

2.12 Brandskydd 21

2.13 Administrativa förändringar 23

2.14 Arbetsmiljöförenklingar 24 3. SLUTSATS 25 4. KÄLLOR 27 4.1 Medverkande sakkunniga 27 4.2 Källförteckning, främst regelverk 27 4.3 Källförteckning Svensk Standard 29 4.4 Definitioner 30

Bilagor 1-5

Sida 3 av 30

Sammanfattning

Denna utredning har utförts på uppdrag av SABO och Bostadsbolaget i Göteborg och ingår som en

del i den analys som av byggreglernas påverkan på byggkostnaderna som utförs inom ramen för

regeringsinitiativet – Hållbart samhällsbyggande i världsklass. Utredningen inriktar sig på nybyggnad

av hyresbostäder i de större städerna. För ombyggnad behöver en kompletterande analys göras.

Sverige har alltsedan 1940-talet haft omfattande normer för att styra upp byggandet. Kungliga

Bostadsstyrelsen, Statens Planverk och Boverket har gett ut krav och råd fortlöpande. SBN 1980 och

Nybyggnadsreglerna BFS 1988 var de tyngsta dokumenten.

Genom BBR 94 skedde en betydligt större valfrihet speciellt avseende bostadens utformning.

Reglerna har successivt preciserats efterhand som erfarenhet och tillämpningar visat behov av detta.

BFS 2011:6 och är det senaste dokumentet. Den nyutkomna BBR 19 trädde i kraft 1 jan 2012 (med

övergångsbestämmelser fram till och med den 31 dec 2012) och byggnader uppförda efter dessa

normer finns ännu inte. Föreskrifterna om ändring av byggnader är juridiskt bindande först från den

1 jan 2013.

År 1995 var produktionskostnaden 14 000 kr/kvm BOA i Stockholm och 11 000 kr/kvm i södra Sverige

med nya normer. Kostnaderna ökade sedan till 29 000 kr respektive 14 500 kr till år 2002. Den

dramatiska ökningen i Stockholm går inte hänföra till normerna eftersom ökningen i Södra Sverige

bara var 3 500 kr. Vi har låtit erfarna projektörer bedöma från byggda projekt och egna

projekteringsinsatser vad som kan ha påverkat kostnaden med hänsyn till normförändringen mellan

år 1994 och år 2011 och eventuella kostnadseffekter av BFS 2011 och BFS 2012.

Sammanfattningsvis kan sägas att normerna har en effekt på 1 500 kr/kvm BOA. Om man väljer

dyrare värmeåtervinning tillkommer 250 kr/kvm BOA. Andra faktorer såsom hushöjd, mindre

lägenhetsyta, dyra garagelösningar, höga priser på byggrätter och ökade entreprenörskostnader har

haft mycket större påverkan, speciellt i storstäderna.

Den ökade energiinvesteringen enligt normerna sänker energikostnaden och förbättrar fastighetens

driftskalkyl. Krav på bättre arbetsvillkor för gipsarbete, postutlämning och renhållningsarbete

minskar arbetsskador och blir till positiva faktorer i en samhällskostnadskalkyl. Detta bör beaktas i en

helhetsbedömning.

Sida 4 av 30

Självklart är marknadsläget av stor betydelse. När man tittar historiskt så är priserna låga i

lågkonjunktur medan de stiger snabbt i högkonjunktur när efterfrågan på bostäder ökar.

Även om det är dyrt att bygga centralt ger det lägre infrastrukturkostnader och mindre miljöpåverkan

på grund av minskat transportbehov. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det vara viktigt att

bygga dyrt centralt i storstäderna.

På uppdrag av SABO

Bostadsbolaget

Bertil Rignäs

Sida 5 av 30

1. HISTORIK OM SVENSK BOSTADSSTANDARD OCH STATLIGA NORMER

1.1 Fram till 1960-talets mitt

Flerfamiljshus för uthyrning började byggas mer organiserat i Sverige i slutet av 1800-talet. Det var

den slutna kvartersstaden som gällde såväl för borgarklassen som för arbetarklassen. Borgarklassens

lägenheter var mellan 100-250 kvm med plats för tjänstefolk. De vackra rikt dekorerade husen och

lägenheterna är idag de mest attraktiva med marknadspriser på 40 000-80 000 kr/kvm.

Utrustningsstandarden var låg jämfört med dagens standard medan representationsytor och

inredningsdetaljer var av högsta klass. Rumshöjden var ofta 3,0–3,6 m.

Genom urbaniseringen och industrialismens genombrott behövde arbetarfamiljerna bostäder i

städerna. På 1910–20-talet försökte myndigheterna få till stånd ett ökat byggande och en utveckling

av arbetarbostäder. Nu fick man kvartersbebyggelse med 2-3-vånings trähus med gård för uthus.

Smålägenheter på ca 40 kvm var vanligt med vardagsrum och kök samt ett litet WC och förråd

inomhus.

Sverige hade i slutet av 1930-talet nästan sämst bostadsstandard i hela Europa. När

Socialdemokraterna fick makten 1932 blev bostadsbyggandet ett mål där staten aktivt skulle

påverka. Ett folkhem skulle byggas med lika standard för alla, oberoende klasstillhörighet.

Stockholmsutställningen angav de funktionalistiska idéer som blev en ledstjärna för svensk

bostadsarkitektur fram till 1960-talet.

Nya stadsdelar som Vällingby i Stockholm och Guldheden i Göteborg rönte internationell

uppmärksamhet. Andra världskriget hade dock gjort att byggande blev mycket begränsat fram till

mitten av 1940-talet. Kriget, högre äktenskapsfrekvens, inflyttning till städerna, hushållssplittring,

högre standardkrav på ytor och utrustning mm genererade en enorm bostadsbrist.

Det centrala bostadsorganet för att lösa denna brist blev Kungliga Bostadsstyrelsen, som bildades

1948. Allmännyttiga bostadsföretag och kooperativa företag skapades genom politiska initiativ, de

flesta mellan 1945-50. I skriften ”Acceptera” angavs bl a att bostaden skulle vara god, rymlig och

bekväm. Bostadsutställningen ”Bo Bättre 1945” på Norra Guldheden visade vägen.

Visningslägenheten på Raketgatan var på 3-4 ROK med ytan 92 kvm. Den hade ett stort

Sida 6 av 30

genomgående vardagsrum med balkong vid ena fasaden och burspråk åt andra. Privat

sovrumsavdelning med ljust badrum och förvaring mellan två stora sovrum. Välutrustat kök med

separat matplats i ett burspråk.

Byggandet i Sverige satte nu fart. I de flesta större svenska städer växte hela stadsdelar fram med

3 000-7 000 lägenheter under endast 5 år per stadsdel.

Exempel Göteborg under perioden 1944-1962

OMRÅDE

ÅR

ANTAL LGH

BOA/BTA NYTTJANDE-

TAL 1)

BYGGKOSTNAD KR/KVM BOA

Guldheden

Kortedala

Biskopsgården

Högsbo, Högsbohöjd, Frölundaborg

Södra Järnbrott och Kaverös

1944-1953

1952-1957

1955-1960

1951-1962

1951-1954

3 746

7 607

7 572

4 826

2 560

0,78

0,83

0,76

0,80

0,80

600

700

650

630-690

680

1) se definition BOA, BTA och nyttjandetal i kap 4. Lägenheterna bestod till ca 80% av 2-3 ROK. Storleken på 2 ROK var 50-65 kvm och på 3 ROK 60-75 kvm.

Sida 7 av 30

De flesta lägenheterna var mycket genomarbetade och hade ytsnåla planlösningar, rymliga badrum

och välutrustade kök. Tvättstugor fanns i källaren och man hade förråd på både vind och i källare.

Parkering på gatan eller på tomtmark. Bilar var ovanliga fram till slutet av 1950-talet.

Nyttjandetalet BOA/BTA låg ofta i intervallet 0,75-0,80 och produktionskostnaden i Göteborg

pendlade mellan 600-700 kr/kvm (idag motsvarar det 10 000-12 000 kr). Byggmoms fanns inte.

1.2 1960-1990 Normernas tidsepok

Trots intensivt byggande växte bostadsköerna lavinartat, 5-10 års kö var inte ovanligt. Det politiska

trycket resulterade i löftet om 1 miljon lägenheter på 10 år. Det industrialiserade elementbyggandet

med speciella statliga lånevillkor startade. Projekt på 1 000 lägenheter prioriterades. ”God Bostad

1960” angav den bostadsstandard som gällde för att erhålla statliga lån. Staten hade riktlinjer för

nästan alla mått i lägenheterna. Lägenheterna blev stora med angivna ytmått på vardagsrum, kök

med riklig utrustning, neutrala passager till sovrum och badrum, separat tvättrum, två wc, förråd och

klädkammare. Bostadens ingenjörskonst var etablerad.

Lägenheterna fick starkt industrialiserade inredningsdetaljer med förtillverkade skåp, plastlister och

handtag, plastmattor i våtutrymmen, med grått som standardfärg mm. Fasaderna byggdes med

betongelement från speciella fabriker. Montering skedde efter raka kranbanor och husen placerades

i parallella rader så att kranen enkelt kom fram. Nivåsprängning skedde om terrängen var kuperad.

Trots höga standardkrav blev byggkostnaderna låga tack vare prefab.produktionen.

Produktionspriset 1970 var ca 1 000 kr/kvm vilket motsvarar 7 000 kr/kvm idag. Många förorter som

till exempel områdena kring Järvafältet i Stockholm och i Angered - Bergum i Göteborg blev aldrig

populära. Sverige hade dock snabbt fått den högsta bostadsstandarden i Europa, såväl avseende yta

och utrustning. Under 1960-talet kom normer och statliga riktlinjer gällande kök (12 kvm),

vardagsrum (20 kvm), föräldrasovrum (12 kvm), klädkammare, köksskåpens sammanlagda längd,

hyllmeter förvaring etc. Det ledde till en kraftigt ökad utrymmesstandard i miljonprogrammets

produktion.

Svenska entreprenadföretag startade i början av 1970-talet ett intensivt byggande av elementbyggda

trähus med bonderomantiska förtecken. Gruppbyggda småhus kostade under 1 000 kr kvm. Staten

subventionerade denna utveckling genom gynnsamma lån och kommunerna tillhandahöll mark till

Sida 8 av 30

låga priser för denna typ av bostadsproduktion. Det blev mer lönsamt att bo i eget hus.

Barnfamiljerna flyttade ut på landet och till storstädernas kranskommuner. Förorten började tömmas

på folk och bostadsföretagen fick ekonomiska problem. Bostadsbyggandet av flerfamiljshus föll

drastiskt på 1970-talet till knappt 20 000 lägenheter per år under perioden 1975-1985. Lågkonjunktur

och energikris var självklart också bidragande orsaker.

Staten som normskrivare påverkades inte av att tiderna förändrades. Svensk Byggnorm, SBN 1980

och Planverkets föreskrifter PFS 1983:2 och PFS 1987:1 styrde hela 1980-talet. Det nya Boverket

fortsatte i samma anda och gav ut Boverkets nybyggnadsregler BFS 1988:18 som trädde i kraft

1 januari 1989. Allt ritades och byggdes efter den mallen. Se bilaga 2.

Det svaga byggandet under 1970- och 1980-talen fick fart under perioden 1985-1991 med en topp på

65 000 lägenheter sistnämnda år. Inspiration från den internationella postmodernismen angav

designen. Byggpriserna ökade snabbare än någonsin under senare delen av 1980-talet.

Bostadsmässan år 1985 i Upplands Väsby med nyklassiska hus i symmetriska planformer angav

designinriktningen där cirklar och trianglar dekorerade fasaderna.

1.3 1990-talet fram till idag

Genom finans- och fastighetskrisen 1991-1992 sjönk bostadsbyggandet drastiskt ner till nivåer på

10 000 lägenheter per år. Under början av 1990-talet ställdes krav från byggbranschen på avreglering

och mindre statligt normskrivande. Byggpriserna sjönk främst på grund av krisen fram till 1995 då de

var extremt låga. Se bilaga 1. Boverkets byggregler (BFS 1993:57) BBR 94 och Boverkets

Konstruktionsregler (BFS 1993:58) BKR 94 trädde i kraft 1 januari 1994. Dessa ersatte de detaljerade

nybyggnadsreglerna i BFS 1988:18. Se bilaga 2.

Detaljkrav i BFS 1988:18 har i BBR 94 ersatts med funktionskrav och hänvisning till harmoniserad

eurostandard. Se bilaga 3. Från 1995 till 2002 fördubblades produktionskostnaderna i Stockholm

trots enklare normer. Boytan har kunnat minskas med 5-10 kvm genom mer öppna planlösningar,

mindre korridorytor, kök/vardagsrum i kombination tack vare BBR 94. När marknadspriserna steg

blev det mycket lönsamt att bygga bostadsrätter vilket innebar att hyresrätter kunde konkurrera i

produktion. De få hyresrätter som byggdes var servicehus för äldre och studentlägenheter, vilka båda

är installationstäta och gav högre kostnad.

Sida 9 av 30

I utredningen räknar vi med en genomsnittsstorlek på 75 kvm BOA vilket motsvarar 100 kvm BTA.

Om byggkostnaden är 10 000 kr motsvarar det en total produktionskostnad på 2 000 kr eller 1,5Mkr

för en lägenhet.

På grund av att inredning och utrustning i kök och badrum inte ändras när ytan minskar så ökar dock

kvadratmeterkostnaden. Lägenheter på 2 ROK på 50-60 kvm och 3 ROK på 60-65 kvm blir möjliga när

kök och vardagsrum kombineras. Lägenheter under 55 kvm behöver inte ha plats för parsäng.

Bostadslägenheter under 35 kvm (för studerande) behöver inte ha avskiljbara delar för olika

bostadsfunktioner.

Om en lägenhetsyta minskar med 10 kvm och kök/badrum har en inrednings- och utrustningskostnad

på 100 000 kr ökar kvadratmeterpriset med 1 500 kr/kvm. Tanken var att man skulle kunna göra

smålägenheter för enpersonshushåll och studenter. Kostnaden gjorde dock att ett fåtal sådana

lägenheter byggdes.

När normerna i stort var avreglerade i mitten av 1990-talet låg en generalentreprenadkostnad i nivån

5 000-7 000 kr/kvm BOA. Byggkostnaden har sedan mer än dubblerats på 15 år. Eftersom

byggkostnaden bevisligen var låg när BBR 94, BFS 1993:57 hade trätt i kraft så är en jämförelse med

BBR 18, BFS 2011:6 som trädde ikraft 2 maj 2011 relevant för denna utredning. Vi vet således att det

gick att bygga billigt med de normer som kom 1994.

Sida 10 av 30

2. HUR NORMER OCH STANDARD HAR PÅVERKAT KOSTNADSUTVECKLINGEN

2.1 Tillgänglighet

I BFS 2011:6 och BBR 94

Mått finns för vändning av utomhusrullstol med cirkelmåttet 1,5 meter och inomhusrullstol 1,3

meter. I sovrum med parsäng (se SS 914221) och bostad större än 55 kvm blir sovrummets bredd 3,0

m vilket ökar ytan med ca 1 kvm. Detta påverkar inte byggkostnaden räknat per kvm. När postboxar,

tvättstugor, miljörum skall vara allmänt tillgängliga läggs dessa ofta i markplan intill entréer. Då

minskar nyttjandetalet och därmed ökar kostnader per kvm BOA. Om rent teoretiskt ett 6-våningshus

med en BOA på 900 kvm och BTA på 1 200 kvm har ett postrum, miljörum, tvättstuga och

genomgående passage på sammanlagt 100 kvm i entréplanet så ökar nyttjandetalet från 0,75 till 0,83

då dessa ytor tas bort. Kostnadsskillnaden mellan dessa två nyttjandetal är 1 500 kr/kvm BOA.

Postrum, tvättstugor och miljörum ska vara tillgängliga och användbara enligt normer. I storstäderna

blir det därför svårt att förlägga dessa på gården.

Texten i BBR 94 om tillgänglighet är betydligt kortare och mer allmän än i senare upplagor, vilket

innebar att oklarhet kunde uppstå. Därför kom skriften ”Bygg ikapp handikapp” till. I princip fanns

merparten av kostnadspåverkande krav och råd redan år 1994. Särskilda merkostnader för

funktionsanpassning är svårt att finna eftersom större ytor minskar kvadratmeterpriset.

Totalkostnaden av hyran ökar dock genom att ytorna ökade för att få plats med dessa funktioner.

Badrummen blev exempelvis större, vilket påverkade den totala byggkostnaden för en lägenhet.

2.3 Rumshöjd

Generell rumshöjd ska vara minst 2,4 meter. Intressant är att den var 2,5 meter i Byggnadsstadgan

1959. Många byggherrar väljer dock att bygga 2,55 meter idag. Byggkostnaden på 15 000 kr/kvm

skulle minska till 14 000 kr/kvm om rumshöjden sänktes till 2,40 meter, dvs 1 000 kr/kvm.

2.4 Bostadsutformning

Här har det skett revolutionerande förenklingar från Nybyggnadsreglerna 1988 till Byggregler 94 och

BBR 18, BFS 2011:6. Ingen större skillnad finns mellan reglerna i BBR 94 och BBR 18.

Sida 11 av 30

Enkelt krävs numera endast detta:

- Rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro, personhygien, sömn och vila, matlagning,

måltider, hemarbete, entréutrymme med plats för ytterkläder, tvättmöjlighet om gemensam

tvättstuga saknas och förvaring.

- Avskiljbar del av rum ska ha fönster.

- Allmänt råd om mått finns i SS 914221.

2.5 Parkering

Parkeringskraven är olika beroende av kommunal policy i denna fråga. Tidigare var kraven ofta 1,0 P-

platser per lägenhet men i storstäderna gäller ofta numera 0,65 P-platser per lägenhet. Om

markparkering kan anordnas blir kostnaden sällan ett problem.

Det är stora skillnader mellan storstad och landsbygd eftersom storstäderna ofta saknar markytor.

Stockholm har exempelvis 1,0 P-plats per lägenhet, och detta gäller även vid byggnation av

smålägenheter/studentlägenheter. Då måste man lösa problemet genom att ta till dyra

garagelösningar.

Garage under mark i ett eller två plan går sällan att finansiera genom P-avgifter utan drabbar

bostadsprojektet som helhet. Ett räkneexempel kan belysa problemet. En garageplats tar 25 kvm och

kostar 250 000 kr som är ofinansierat. Om varje lägenhet skall bära 0,5 platser blir det 125 000 kr/lgh

och då ökar kvadratmeterkostnaden med ca 1 500 kr. Om alla lägenheter skall ha ett källargarage blir

det 3 000 kr/kvm. En gatu- eller markparkering förutsätts klara sin investering genom kommunala P-

avgifter.

2.6 Nyttjandetalet beroende av hustyp och hushöjd

Om normalkostnaden exkl. tomtinköp, anslutningsavgifter, moms är 15 000 kr som byggkostnad så

varierar den med hustyp och hushöjd.

Sida 12 av 30

HUSTYP

NYTTJANDETAL

KORRIGERAT KVM-PRIS BOA

Marklägenhet med direktingång

Lägenhet i 2-5-våningshus med tvättstuga,

post- och miljörum på gården

Lägenhet i 3-7-våningshus med tvättstuga,

post- och miljörum på i entréplan

Högre hus 13-44 våningar 2)

0,90

0,83

0,75

0,50-0,65

12 500

13 500

15 000

17 500-40 000

2) se bilaga 5 som visar produktionskostnaderna. Dessa är normalt dubbla byggkostnaden. Se bilaga 1.

Effekterna av höga hus redovisas i bilaga 5. Med högre höjd tillkommer normkrav som driver upp

kostnaderna liksom konstruktionens möjligheter att klara vindkrafter. Grundläggning blir dyrt,

speciellt i lera. Boarean minskar när konstruktionstjockleken ökar vilket leder till betydligt högre

BOA-kostnad på grund av att nyttjandetalet sjunker som exempelvis i Turning Torso.

Betänk att kostnaden vid markförvärv ofta sker per BTA, dvs högre hus ger dyrare inköpspris för

marken. Ett högt hus som exempelvis Poseidons planerade 34-våningshus i Göteborg hade ett

markpris på 28 Mkr för en yta under 1 000 kvm, vilket ger 28 000 kr/kvm tomtyta.

Siffrorna i denna redovisning är relaterade till storstadsområden där man bygger i centrala

saneringsområden som tidigare haft industriell eller likartad verksamhet. Bostadskvarteren har

garage under gården och hushöjden 5-8 våningar och är byggda i platsgjuten betong med relativt hög

Sida 13 av 30

standard som kakel och klinker i badrum, parkettgolv, trapphus med postrum, tvättstuga och

miljörum. Om man bygger på marken i landsortsstäder med 1-2-våningshus i träregelkonstruktioner

och bostadskomplement på gården blir kostnaden sannolikt ca 30% billigare. Byggkostnaden 15 000-

20 000 kr/kvm i storstad blir 10 000-15 000 kr/kvm i landsort. Se även statistiken i bilaga 1.

Den reella entreprenadkostnaden skall inte skilja mer än 10% var man än bygger i Sverige. (SOU

2002:115 sid 199). Där är det mycket annat som påverkar.

Frågan uppkommer om vad det är som styr byggkostnader – normer, byggkonjunktur, ränteläge,

bostadsefterfrågan, kommunala anslutningsavgifter, markinköpskostnaden, entreprenörens vinster

eller inflationen, eller allt tillsammans.

Om man tittar på produktionskostnaderna i bilaga 1 så har ökningen i södra Sverige varit

3 000 kr/kvm mellan åren 1995 och 2002, medan den i Stockholm varit 15 000 kr för samma

tidsperiod. Samma normer gäller i Sverige, så ökningen i Stockholm kan inte relateras till ökande

normkrav. Priset sätts ofta i relation till efterfrågan och utbud.

2.7 Energihushållning

Efter oljekrisen 1973 fick vi ökade krav på oss att spara energi. Byggkraven sänkte värmemediets

temperaturnivå från ca 80°C till en framledningstemperatur på 55°C för att möjliggöra

värmepumpsuppvärmning. Denna sänkning av framledningstemperaturen ökade värmeytorna

(radiatorytorna) till det dubbla. Efter en tid kom ökade krav på U-värden vilket gjorde att

värmeytorna minskade igen. Kostnaden för värmeanläggningen ökade då marginellt.

De nya byggkraven BBR 2012 har, för bostadshus i stället för krav på värmeåtervinning mellan till-

och frånluft, U-värden för väggar, tak, fönster och golv infört följande:

Maximal specifik energianvändning för bostäder till 90 kWh/kvm och år (exkl. hushållsel) och en

genomsnittlig värmegenomgångskoefficient till 0,40 W/kvm K för klimatzon III. För elvärmda hus är

kraven 55 kWh/kvm och år resp. 0,40 W/kvm K. Eluppvärmda hus måste således vara mer

energieffektiva. Detta kan ske genom ökad värmeåtervinning i ventilationssystemet och /eller att

ytterväggarna görs tjockare. Det sistnämnda minskar dock boarean.

Sida 14 av 30

Många kommuner, exempelvis Göteborg har sina egna krav för ”miljöanpassat byggande 2009-05-

04” enligt följande:

60 kWh/kvm och år respektive 45 kWh/kvm och år där el eller värmepump används. Troligen har

man sneglat på krav för passivhus.

För att nå byggnadens specifika energikrav enligt BBR måste värme återvinnas ur frånluften. Det

innebär att man måste installera till- och frånluftssystem med värmeåtervinning mellan systemen.

Alternativt kan värmepump installeras som överför värme från frånluften till byggnadens

uppvärmningssystem (radiatorsystem) med vilket man kompenserar transmissionsförluster, läckage

och ventilationsluft.

Dessa alternativ innebär en kostnadsökning för installationerna enligt nedan:

- Till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning 55 000 kr/lgh

- Frånluftsventilation med värmepump 35 000 kr/lgh

Båda lösningarna kräver anslutning till fjärrvärme för tappvatten och eftervärmning resp. tillägg vid

låga utetemperaturer. Kostnadseffekt 500 resp 750 kr/kvm BOA.

Viss osäkerhet råder hur energianvändningen skall räknas eftersom man använder el för drivningen

av värmepumparna och de bara utgör en del av energianvändningen.

Om flerfamiljshus byggs som passivhus med 500 mm tjocka väggar istället för 300 mm minskar

boytan eftersom ytterväggarna blir tjockare. Nyttjandetalet sjunker från normala 0,75 till 0,69 och

byggkostnader ökar från 15 000 kr till 16 300 kr dvs med 1 300 kr/kvm.

Det pågår en intensiv debatt om passivhusens för- och nackdelar. De flesta hyreshus ansluts till

fjärrvärme där man producerar såväl värme som el från samma bränsle. Passivhus i tätort kan

motverka denna möjlighet.

Sida 15 av 30

Kraven på U-värden har sänkts, vilket leder till dyrare fönster med exempelvis argongas. Kostnad ca

5 000 kr/lgh eller 70 kr/kvm BOA.

2.8 Hygien, hälsa och miljö (PBF 2011:338)

Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-,

temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed

olägenheter för människors hälsa kan undvikas.

- Material och byggprodukter ska inte påverka inomhusmiljön eller närmiljön. Regler för detta ges ut

av Kemikalieinspektionen.

- Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 Sv/h.

- Luften får inte innehålla föroreningar som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt. Miljökvalitetsnormer gäller för utomhusluft som tillförs byggnaden.

- Radon i inomhusluften får inte överstiga 200 Bq/m3.

- Mikroorganismer får inte finnas i inomhusluften så att människors hälsa påverkas.

- Ventilationssystemet ska utformas så tillförd uteluft tar bort hälsofarliga ämnen, fukt, lukt, utsöndringsprodukter etc. Flöde 0,1 l/s per kvm i tom lägenhet och 0,35 l/s i befolkad lägenhet.

- Vädring skall kunna ske från rum eller avskiljbara delar av rum.

- Dagsljus med allmänt råd om minst 10% fönsteryta av golvarean.

- Direkt solljus ska nå något rum.

- Minst ett fönster ska ge utsikt så människor kan följa dygnets och årstidens variationer.

- Fukt får inte orsaka skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som påverkar människans hälsa.

- Markavvattning ska ske så att byggnaden inte skadas av inträngande fukt.

Sida 16 av 30

- Golv och väggar som utsätts för vatten ska ha vattentäta skikt så att inte byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt skadas. Detaljerade allmänna råd finns för att lösa detta.

- Vattenkvantitet och hygienförhållanden ska tillfredsställa allmänna hälsokrav. Regler för dricksvatten utges av Livsmedelverket. Tappvarmvatten ska ligga mellan 50-60°C.

- Cirkulationsledningar för tappvarmvatten ska för att förhindra mikrobiell tillväxt ha vattentemperatur över 50°C.

- Installationer för avloppsvatten har tydliga regler och allmänna råd angående lutningar och dimensioner så att bl a inte lukt sprids. Se SS-EN 12056 del 1 och 2.

- Skydd skall finnas så att råttor, möss och fåglar inte kommer in. Insekter, leddjur och andra skadeinsekter ska inte komma in i installationsgenomföringar. Reglerna har blivit mer flexibla avseende kraven på luftflöden i ventilationssystemet. Generellt har inga större förändringar skett som är kostnadspåverkande mellan 1995 och 2011. Våtrumssäkerheten har höjts och medfört ökade investeringar på 7 500 kr vilket ger 100 kr/kvm BOA. Miljökrav på valda material beräknas kosta ca 30 kr/kvm BOA.

2.9 Ljud och buller

Byggnader ska uppföras så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. Om ljudklass C

enligt SS 25267 uppfylls är det tillräckligt för bostäder. Om bättre ljudklass önskas kan ljudklass A

eller B väljas. Byggnadsakustisk dokumentation för bostäder kan göras enligt SS 25267. Idag väljer

många byggherrar högre standard än normkravet ljudklass C.

Miljövalitetsnormer avseende trafikbuller gör att man tvingas ha lika många rum åt gården som åt

gatan. Redan i BBR 94 fanns lika hårda krav som idag. Kvartersutformningen har blivit dyrare genom

krav på ”tyst sida”. I lägen där bullrig sida ligger åt söder eller väster går det inte att bygga enkelsidiga

små lägenheter. Det innebär att husutformningen påverkar byggkostnaden genom att kvarterets

byggmöjligheter försämras. Slutna kvarter ger dyrare lösningar än öppna formationer med raka

lamellhus. Detta har inte beaktats i denna utredning.

Sida 17 av 30

Kravsättningar på lågfrekvens påverkar träbjälklag och utförande med tegel i fasaderna. Detta

missgynnar lätta konstruktioner.

Stegljudsisoleringskrav i klinkersatta våtrum är en dyr konstruktion om man ska kunna klara störande

ljud som t ex högklackade damskor.

De kostnadskonsekvenser som gjorts i samband med det nya regelverket pekar på merkostnader i

storleksordningen 7 500 kr/lgh, vilket motsvarar 100 kr/kvm BOA.

2.10 Säkerhet (BFS 2011:6)

Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning,

brännskador, explosioner, instängning, förgiftningar och elektriska stötar begränsas.

- Boverkets huvudbok ”Bygg barnsäkert” är en bra vägledning.

- Skydd mot att halka och snubbla skall finnas på gångytor och hygienrum. Regler

finns om lutningar och nivåskillnader.

- Skydd mot fall från höjder skall finnas i öppningsbara fönster och glaspartier genom bl a

barnsäkra spärrar.

- Trappor och ramper skall utformas måttriktigt och med kontrastmarkeringar.

- Räcken i trappor, ramper och balkonger skall ha rätt höjd och vertikala öppningar.

Ledstänger skall finnas som balansskydd.

Sida 18 av 30

- Yttertak som skall beträdas skall ha skyddsanordningar som skyddar mot fall.

Fästanordningar skall finnas för linor till säkerhetsselar.

- Byggnader ska utformas så att sammanstötningar begränsas.

- Fast inredning och utrustning ska inte kunna välta över barn.

- Fri höjd i utrymningsvägar, trappor, dörrar mm ska vara 2,0 meter.

- Stora glasytor ska ha markeringar, ibland vara av laminerat säkerhetsglas.

- Värmeinstallationer, spisar, ugnar mm ska ha skydd mot beröring.

- Skydd mot elstötar och elchocker ska finnas så att risker begränsas. Se

Elsäkerhetsverkets föreskrifter.

- Säker förvaring av kemisk- tekniska preparat, medicin etc ska finnas i lägenheten som skydd mot förgiftning. De flesta av ovan angivna säkerhetsåtgärder fanns 1994 och har därmed ingen eller försumbar påverkan. Om dessa åtgärder kostar 5 000 kr mer per lägenhet så ökar byggkostnaden med endast 60 kr/kvm. 2.11 El-, tele- och datainstallationer samt hiss

- År 2000 gäller Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 1999:5 Starkströmsföreskrifterna,

Föreskrifter och allmänna råd. (Del av föreskriften som reglerar hur elektriska

starkströmsanläggningar skall vara utförda upphör att gälla 1 juni 2006.)

- 1 juli 2004 träder ny föreskrift, ELSÄK FS 2004:1, i kraft. Denna ersätter, i huvudsak, den tidigare

ELSÄK-FS 1999:5.

Den nya föreskriften är ändrad för att få likartade bestämmelser för utformning av

elanläggningar inom EU. Den nya föreskriften är starkt reducerad till omfattning och hänvisar i

stället till gemensam europeisk standard. I åberopad standard finns en mängd förändringar i

Sida 19 av 30

förhållande till den föreskrift som gällde i Sverige år 2000.

Den standard som i huvudsak har åberopats är SS 436 40 00 utgåva 1 som fastställdes

2003-11-14. SS 436 40 00 är en översättning av motsvarande europeisk standard med vissa

mindre nationella anpassningar.

Tillämpning av standarden SS 436 40 00 avseende utformning av elektriska anläggningar anses

av myndigheterna uppfylla krav på svensk elsäkerhetsteknisk praxis.

Exempel på andra standarder som avser installationer i byggnader samt i bostäder, är:

- SS 4370145 Elinstallationer i byggnader - Grundläggande dimensioneringsregler.

- SS 4370146 Elinstallationer i byggnader - Uttag och andra anslutningspunkter

Omfattning och placering.

- 1 oktober 2008 träder ny föreskrift, ELSÄK FS 2008:1, i kraft. Denna ersätter den tidigare

ELSÄK-FS 2004:1 som samtidigt upphör att gälla.

Elsäkerhetsverkets författningssamling

ELSÄK FS 2008:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska

starkströmsanläggningar ska vara utförda; är den nu gällande föreskriften.

- 2009-03-30 fastställdes en ny, utgåva 2 av den i föreskrifterna åberopade standarden

SS 436 40 00. Utgåva 2 innehåller en hel del förändringar i förhållande till den första utgåvan.

Utgåva 2 är den nu gällande utgåvan av standarden SS 436 40 00.

- Boverkets Byggregler

I och med ändring BFS 1998:38 BBR 7 ges en ny regelsamling vid namn BBR ut. Denna gäller från

1 januari 1999.

- Boverkets författningssamling BSF

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar

BSF 1994:25 H1 med ändringar t o m BSF 1999:24 H7 gällde år 2000.

Ändringar fram t o m BSF 2011:12, H12 har medräknats.

Sida 20 av 30

- Exempel på standarder som anger huvudsaklig utformning av hissar:

SS-EN 81-1 Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar-Del 1: Elektriska hissar.

SS-EN 81-2 Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar-Del 2: Hydrauliska hissar.

SS-EN 81-70 Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar - Särskilda applikationer

för person- och varupersonhissar - Del 70: Tillträde till hissar för personer inklusive personer

med funktionsnedsättningar. Typ 2 (1,1 x 1,4 m) och typ 3 (1,4 x 2,0 m) Sistnämnda för hus med

fler än 4 våningar.

Nedan följer en uppskattning av hur kostnaderna för el-, tele-, och datainstallationer samt

hisstelinstallationer, vid nyproduktion av bostäder, har påverkats av ändrade myndighetskrav, enligt

ovan.

Ändringar enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och åberopad standard avseende hur elanläggningar

skall vara utformade.

- Ökad omfattning av potentialutjämning/skyddsutjämning. Ca 500 kr/lgh.

- Krav på jordfelsbrytare. Ca 1 000 kr/lgh

Ändringar enligt Boverkets Byggregler

- Ökade krav på energieffektiv elanvändning såsom användning av energieffektiva ljuskällor, och

energibesparande belysningsstyrning. Ca 3 000 kr/lgh.

- Ökade krav på mätutrustning för elenergi 500 kr/lgh

- Ökat krav på ljusstyrkor för nödbelysning. Ca 50 kr/ lgh.

- Ökade krav på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.

Ökade belysningsnivåer både inomhus och utomhus. Ca 100 kr per lgh

Ökade krav på dörröppnare för dörrar som är tunga eller har dörrstängare såsom entrédörrar

och dörrar för gemensamma utrymmen. Ca 1 000 kr per lägenhet.

- Ökade krav på räddningshiss vid mer än 10 våningar. Tidigare krav först vid mer än 16 våningar.

Ökade krav på räddningshiss. Minst två räddningshissar bör installeras om våningsplans area

Sida 21 av 30

överstiger 900 kvm. Merkostnad för en räddningshiss i förhållande till en konventionell hiss som

kan rymma en sjukbår är ca 1,5 Mkr. I kostnaden är inkluderat reservkraftaggregat eller

redundant elförsörjning med separat elservis. Kostnad tillkommer även för brandsluss på varje

stannplan samt utrymme för sambandscentral i entréplan samt utrymme för

reservkraftaggregat.

- Ökade krav på hissar avseende tillgänglighet för personer och personer med

funktionsnedsättningar.

- Talande våningsvisare ca 10 000 kr per hiss.

- Fotocellridå i dörröppning ca 15 000 kr per hiss.

En normal elinstallation i bostäder kostar ca 1 000 kr/kvm exkl moms. Brukarkrav har i dag inneburit

krav på bredband för internetuppkoppling, mätning av el- och värmeförbrukning, porttelefonsystem,

elektroniskt tvättbokningssystem, passerkontrollsystem med läsare vid entréer ock gemensamma

dörrar, därför kostar i dag en högre standard idag 50% mer.

2.12 Brandskydd

Brandskyddet innehåller föreskrifter och allmänna råd i PBL och PBF samt i Boverkets föreskrifter och

allmänna råd (2011:10) om tillämpning av eurokoder, EKS.

Brandskyddsdokumentation ska upprättas som redovisar byggnadens och dess komponenters

brandtekniska klasser, brandcellsindelning, utrymningsstrategi, luftbehandlingsinstallationens

funktion vid brand och i förekommande fall beskrivning av de brandskyddstekniska installationer

samt plan för kontroll och underhåll. Analytisk dimensionering ska bifogas brandskydds-

dokumentationen. Dimensioneringskontroll utförs av neutral person.

BFS innehåller anvisningar avseende nedanstående:

- Byggnadens klasstillhörighet i klass Br 1, Br 2 eller Br 3

- Brandcellsindelning

- Utrymningsvägar

Sida 22 av 30

- Behov av automatisk vattensprinkleranläggning

- Val av trapphus Tr 1 eller Tr 2

- Gångavstånd till och inom utrymningsväg

- Passagemått i utrymningsväg

- Dörrar i utrymningsväg

- Vägledande markering

- Allmänbelysning och nödbelysning

- Larmsystem, exempelvis automatiskt

- Brandvarnare

- Utrymning från byggnaden i klass Br 2 och Br 3 ska kunna ske utan hjälp av räddningstjänsten - Skydd mot uppkomst av brand

- Rök- och avgaskanaler

- Särskilda villkor i garage

- Skydd mot brandspridning inom en brandcell

- Ytskikt och beklädnad i utrymningsväg

- Imkanaler från kök i bostäder

- Ytterväggar

- Fönster i yttervägg

- Inglasad balkong, loftgång och inglasat uterum

- Skydd mot spridning av brandgas

Brandskyddskraven var redan höga 1994 så kostnadsökningen har bedömts vara 2 000 kr mer per lgh

eller 25 kr/kvm.

Sida 23 av 30

2.13 Administrativa förändringar

I byggprojektets alla skeden har ökade krav kommit på utredningar och analyser. I många fall kräver

kommunerna mer än vad anges i regelverket.

I stadsplaneskedet krävs ofta särskilda gestaltningsprogram för såväl byggnader som allmän

platsmark, gator och kvartersmark. Planprocessen kan idag pågå i många år vilket kraftigt fördyrar

byggherrens arbete med att leverera underlagsmaterial som projektritningar, illustrationer,

trafikutredningar, miljökonsekvensutredningar etc.

Planprocessen påverkas av möjligheten att överklaga en plan långt in i processen. Förseningar på mer

än 1-2 år är inte ovanliga, med följden att byggkostnaden kan öka (beroende på konjunktur mm)

I bygglovsskedet krävs ofta förutom sedvanliga ritningar modeller, 3-D perspektiv och virtuella filmer.

- Under genomförandet skall kontrollplan följas med cert. kontrollansvariga. Behörighet U eller K.

- Certifiering av sakkunniga inom brandskydd.

-Certifiering av energiexpert.

-Tekniska samråd vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök ochslutsamråd.

- Granskning av utformningskrav avseende tillgänglighet och användbarhet.

- Redovisning av egenskapskrav avseende bärförmåga, stadga och beständighet.

- Funktionskontroll av ventilationssystem genom certifierade sakkunniga.

- Egenskapskrav avseende brand, hygien, hälsa, miljö, säkerhet, buller, energihushållning,

värmeisolering, lämplighet för avsedda ändamålet, tillgänglighet etc.

- CE-märkning, typgodkännande och tillverkningskontroll.

- Sakkunniga inom kulturvärden. Sakkunniga inom fukt och miljö.

- Beträffande arbetsmiljö 1006 dvs ökad kontroll av personer på arbetsplatsen.

Sida 24 av 30

- BAS-P och BAS-U, behörighet för byggarbetsmiljösamordnare för projektering (P) och utförande (U).

Lagen om obligatorisk byggfelsförsäkring kom 1993 med premier på 0,4 % av produktionskostnaden.

Den är nästan inte utnyttjad av de stora byggherrarna. Det har varit väldigt få utbetalningar från

försäkringsbolagen, därför har lagen blivit en extrakostnad på 100 kr/kvm BOA.

De ökade insatserna för administration, specialistutredningar, kontroll mm bedöms kosta 150 kr/kvm

BOA mer än 1994.

2.14 Arbetsmiljökrav

Krav på att förhindra tunga lyft innebär att gipsskivor måste ha en maxbredd på 900 mm. Detta

innebär ökat antal reglar och mer tidsåtgång. Kostnaden uppskattas till 7 500 kr/lgh eller 100 kr/kvm

BOA.

Tillgänglighet för post och renhållning mm kräver idag anslutningsbarhet i gatunivå, vilket innebär att

primär yta tas i anspråk om husen ligger i centrala lägen. Boarean minskar och investeringar i

entréplan blir högre än om funktionerna hade kunnat förläggas på gård eller i källare. Kostnadseffekt

beräknas till 200 kr/kvm BOA.

Sida 25 av 30

3. SLUTSATS

I nedanstående tabell anges hur ”normalkostnaden” på 15 000 kr/kvm fördelas på olika

kostnadsbärare. Normpåverkande faktorer redovisas i högra kolumnen till 1 500-1 750 kr.

Hus i betong med tegelfasad i 6 vån byggt enligt BFS 2006:12 är utgångspunkt för kalkylen.

BYGGKOSTNAD

KR/KVM BOA

%

NORM-PÅVERKAN

KR/KVM BOA

INSTALLATIONER

Hiss Teleteknik Elanläggning Styr/övervakning Ventilationsanläggning Röranläggning

500 300 900 200 600

1 300

3,3 2,0 6,0 1,3 4,0 8,7

┐ |

| 100 ┘

500-750 -

RUMSKOMPL. YTSKIKT

Rumskomplettering Inre ytskikt Rumsbildning Arbetsmiljö

1 300 3 000 2 500

8,7 8,7

16,7

┐

| 200 ┘

100

STOMME SKALSKYDD

Yttertak Ytterväggar Stomme/grund Arbetsmiljö

300

3 000 2 800

2,0 20,0 18,6

-

100 -

100

SUMMA BK (byggkostnad) Nyttjandetal 0,75

15 000

100

1 350-1 600

Administration/projektering Markinköp/avgifter Moms

1 500 3 500 5 000

150

- -

SUMMA PK (produktionskostnad)

25 000

1 500-1 750

Sida 26 av 30

Som framgår ovan så blir ökade normkrav inte det som förklarar att produktionskostnaderna i

storstad ökat till 30 000-35 000 kr år 2010 från 12 000-14 000 kr år 1995. Konjunktur och efterfrågan

på lägenheter spelar alltid stor roll i en marknadsekonomi. Bristen på lägenheter kan bl a förklaras i

kommunernas dåliga planberedskap. Kommunernas priser för byggrätter har också drastiskt ökat när

byggherrarna som säljer bostadsrätt kan tjäna upp emot 10 000 kr per kvm. Vi tror inte att ökade

normkrav överstiger 1 500-1 750 kr/kvm BOA dvs ca 110 000-130 000 kr för en normallägenhet.

Att bygga centralt i storstäderna ökar dock kostnaderna enligt nedanstående uppskattning.

KR/KVM BOA

Högre hus kostar mer

2 000-5 000

Dyra källargarage

1 500

Kompakta lägenheter med installationstäta ytor

1 500

Lägesberoende merkostnader 3)

5 000-10 000

SUMMA MERKOSTNAD

10 000-20 000

3) Byggrätter i Stockholm kan kosta upp till 17 000 kr / BTA

Då får man beakta samhällsekonomiska och miljömässiga fördelar som sannolikt väger upp de högre

byggkostnaderna. Man nyttjar befintlig infrastruktur och resekostnaderna minskar.

Att sälja byggrätter per BTA motverkar att få fram välisolerade hus. Denna analys enbart är en studie

av perioden 1995 – 2011. Den stora utmaningen som byggbranschen nu står inför, är när nya BBR

skall tillämpas vid ombyggnation. En motsvarande studie bör därför göras, och effekterna av de nya

normerna klarläggas. Försäljningen av byggrätter sker ofta till beräknad bruttoarea (BTA) vilket

motverkar kraven på välisolerade hus. Mer rätt är att relatera priset till lägenhetsytan (BOA).

Sida 27 av 30

4. KÄLLOR

4.1 Medverkande sakkunniga

AB Cordina

VVS energisakkunnig Kaj Hansson

CA consultadministration ab

ekonomifrågor, kalkylering ingenjör Tomas Evertsson

Contekton Architects and Planners AB

Projektansvarig arkitekt arkitekt SAR/MSA Sten Jonson

Krav/kvalitet arkitekt SAR/MSA Tino Meienberger

Rejlers

el, tele, styr, hiss civilingenjör Bengt Lange

ÅF-consult

brandskydd civilingenjör Peter Johannesson

ljud civilingenjör Mats Hammarqvist

4.2 Källförteckning, främst regelverk (kronologisk fallande ordning)

Boverkets byggregler BBR 19, i kraft 2012-01-01

Boverkets författningssamling BFS 2011:6, i kraft 2011-05-02

Boverkets byggregler BBR 18, ikraft 2011-05-02

Plan- och bygglagen PBL 2010:900, i kraft 2011-05-02

Sida 28 av 30

Plan- och byggförordningen PBF 2011:338, i kraft 2011-05-02

Boverkets byggregler 94 BBR 94, BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2006:12 Byggkostnader i Sverige T. Berger 2004

Boverkets byggregler BBR BFS 2002:19 Boverkets Författningssamling Miljöbalken MB 1998:808 - miljökvalitetsnormer, miljökonsekvens- t.o.m. SFS 2002:175 beskrivningar mm Byggkommissionen SOU 2002:115

Bostadsbyggande och byggkostnader Boverket januari 2001 åren 1960-1999 ISBN 91-7147-705-5 Bygg ikapp handikapp Handikappinstitutet/Byggtjänst 2001

Byggkostnadsdelegationen SOU 2000:44

Bostaden som arkitektur Ola Nylander

Svensk Byggtjänst 1999 ISBN-91-7332-870-7

Plan- och byggtermer 1994 TNC 95

Förordning om tekniska egenskapskrav BVF 1994:1215

Lagen om tekniska egenskapskrav på BVL 1994:847 byggnadsverk mm Plan- och byggtermer TNC nr 89

Boverkets nybyggnadsregler BFS 1988:18, i kraft 1989-01-01 (föreskrifter och allmänna råd)

Sida 29 av 30

Planverkets föreskrifter PFS 1987:1

Plan- och bygglagen PBL 1987:10

Plan- och byggförordningen PBF 1987:383

Svensk byggnorm SBN 1980, PFS 1983:2

Bostadsstandard för att erhålla statliga lån God bostad 1960 Göteborg bygger Göteborg 1960

Bostadskontoret, GAKO och Stadsplanekontoret

Byggnadsstadgan BS 1959

Byggnadslagen BL 1947

Acceptera Gunnar Asplund m.fl. Stockholm 1931

4.3 Källförteckning Svensk Standard

SS 91 42 21 Byggnadsutformning – Bostäder – Inredningsmått.

SS 94 42 22 Byggnadsutformning – Bostäder – Funktionsplanering

SS 91 42 31 Byggnadsutformning – Bostäder – Planering för matlagning och måltid.

SS 437 01 46 Elinstallationer i byggnader – Uttag och andra anslutningspunkter – omfattning och placering.

Sida 30 av 30

4.4 Definitioner

BK Byggkostnaden är generalentreprenörens pris för alla entreprenörer och leverantörer till färdigt hus.

BOA Boarea, dvs den hyresgrundande lägenhetsytan.

BOA Nyttjandetalet , dvs hur stor yta som går att hyra ut av byggd totalarea BTA BTA ovan mark.

BTA Bruttoarea, dvs hela våningsytan ovan mark inkl ytterväggar.

PK Produktionskostnaden avser generalentreprenadkostnad inkl mark och grund, markförvärv, anslutningsavgifter, byggherreadministration, konsultkostnader, moms, finansiella kostnader.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  BILAGOR 

 

utredning

Effekten av Boverkets normer  

på byggkostnaderna 1995‐2011 

februari 2011

 

Löner25 %

25 %20 %

10 %

10 %

10 %

MaterialMoms

Byggherre-kostnad

Mark

Övrigt

Produktionskostnadernas sammans’ttning

Regionala produktionskostnader flerbostadshus

Källa: Byggkostnader i Sverige T.Berger 2004

Stockholm Göteborg Malmö Norra Sverige Mellansverige Södra Sverige

1985 10690 11253 9857 10092 9568 86481986 11675 11651 9669 10571 10255 91771987 13308 12662 11416 11125 11035 95961988 14875 13867 12138 12393 12198 107951989 15075 13225 12460 12277 12562 120701990 16641 13778 13325 13694 13659 130461991 16955 14953 14104 14181 14245 133181992 17989 15603 14963 16026 15367 148031993 15757 15021 15522 14840 14244 137421994 16551 13600 13229 12768 14021 131851995 13831 12406 10379 12125 113851996 16189 11263 12193 11241 11422 110421997 17774 13656 12641 12258 141991998 16689 16412 14548 14315 13110 166871999 20893 18386 15627 16060 134102000 21353 20958 22081 12306 14501 136072001 26525 19431 26164 16401 145052002 29097 22664 21833 16211 16948 14458

BILAGA 1 Regionala produktionskostnader 1985-2002

BILAGA 2 Boverkets nybyggnadsregler BFS 1988:18

BILAGA 3 Boverkets byggregler BFS 1993:57 BBR 94

BILAGA 4 Boverkets byggregler BFS 2011:6

BILAGA 5 Byggnadshöjdens kostnadspåverkan