Utvärdering av genomförande-organisationerna i ESI

Presentation för och workshop med ESF:s ÖK2016-10-04

Syfte

• Återföra erfarenheter från utvärderingsarbetet så här långt

• Bidra till engagemang

• Få inspel

Uppdrag: utvärdera genomförande-organisationerna för de fyra ESI-fonderna

• Vi ska utvärdera om genomförandeorganisationernas organisering och arbetssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt bidrar till, eller kan förväntas bidra till, uppfyllandet av EU 2020-målen.

• Utvärderingen ska göra bedömningar och ge rekommendationer som stärker programmens möjligheter att organiseras för att nå angivna mål.

UppläggInledande fas

• Utveckling av förändringsteorier

• Beskrivning av var vi ser

• Urval av fördjupningsområden

Fördjupningsfas

• Fördjupad undersökning:

• Slutsatser och rekommendationer

Löpande spridning och lärande• Dialog med förvaltande myndigheter• Dialog med andra delar av genomförandeorganisationen• Rapportering i flera former

Avrapportering

• Samlad analys• Slutsatser och

rekommendationer för hela uppdraget

Hur gör vi? En förändringsteori har flera delar

1. Vad utmärker fondernas konstruktion?

2. Hur kan fondernas effektlogik beskrivas?

3. Hur ser fondernas genomförandestrategi ut?

Preliminära resultat från den inledande fasen

Styrkor

• Kunskap om sakfrågorna i genomförandeorganisationerna

• Erfarenhet av och former för samverkan mellan olika delar av genomförandeorganisationen

• Programmen framstår som väl förankrade i genomförandeorganisationen

Om fondernas förändringsteorier

• Det finns som förväntat inte en förändringsteori: flera tolkningar av vilka effekter som ska uppnås och hur• Hos olika aktörer

• På olika nivåer hos samma aktör

• En naturlig del i en verksamhet med decentraliserat mandat

Vad utmärker fondernas konstruktion? Lika för alla

• Rambetingelser för samtliga fonder: Verksamhet i sjuåriga program med tidsbegränsade insatser

• Fonderna inte aktörer i sig själva

• Flernivåstyre med flera målhierarkier

• Flera lager av styrande ramverk

Skillnader i fondernas konstruktion

• Olika former för medfinansiering

• Horisontella kriterier regleras på olika sätt i fonderna och synen varierar

• Stora skillnader i typer av stödinsatser

• Stora skillnader i typ av målgrupp och stödmottagare, både inom och mellan fonder

• Placering av mandat och uppbyggnad av genomförandeorganisationen skiljer sig åt mellan fonder

Vad säger empirin?

• Vad ska fonderna styra mot? Röster i våra intervjuer:• Effektmål som de formuleras i

EU2020 och Partneröverenskommelsen

• Mätbara resultat på kort sikt (jfr indikatorsystem)

• Utökad kassa – mer pengar till frågorna

• Undvika kritik kring administration

• Är fondernas mål kända?

Röster i våra intervjuer: • Övergripande kännedom om vad

fonderna ska bidra med

• Flera lager av mål styrande på olika nivåer

Effekter

Utvalda projekt och stöd inom ESI-fonderna bidrar

till ett eller flera av de tematiska målen

Utvalda projekt och stöd utvecklar välfungerande arbetssätt och metoder

som kan föras över i löpande verksamhet

Mer effektiva lösningar på utmaningar i samhället

Välfungerande arbetssätt och metoder förs över i

löpande verksamhet

Deltagande individer och organisationer utvecklas

De tio tematiska målen uppnås

Genomförande

Fondernas program genomförs:

Utifrån behovsanalyser med

regional och lokal förankring

I enlighet med principerna för

styrning och genomförande i

Partnerskapsöverenskommelsen,

programmet och Nationella strategin

EU2020: EU uppnår en smart, hållbar och

inkluderande tillväxt

Genomförandestrategi

• Ingen uttalad genomförandestrategi för någon av fonderna.

• Styrande dokument reglerar former för genomförande• Flernivåstyre

• Dialogbaserat

• Etc.

• (Se PÖ, NS m.fl.)

• Planer och strategier för delar av genomförandet• T.ex. kommunikationsplan

Fördjupningsområden

Utmaningar kring fondsamordning

Utmaning att arbeta med fondsamordning

• Kraven på fondsamordning motverkas av att regelverk, administration och timing i genomförandet skiljer sig åt mellan fonderna, samt att det saknas en bild av vad samordning ska leda till. Detta hämmar möjligheterna att fondsamordna.

Beslutat: fördjupad undersökning av fondsamordning

• De tre förvaltande myndigheterna redan beslutat om en fördjupad undersökning av former och förutsättningar för fondsamordning

• Hur är fondsamverkan tänkt att bidra till stärkt gemensam måluppfyllelse?

• Vad sker idag?

• Vad stödjer resp. hämmar fondsamordning?

• Hur fungerar fondsamordning i praktiken utifrån case?

Utmaningar kring styrning

Indikationer på otydlig styrning

• Risk att olika mål blir styrande i olika delar av genomförandet• Olika mål inom EU2020• Hög utbetalningstakt• Interna agendor

• Risk att rättviseprincipen - att det ska vara en viss fördelning av medel mellan län, regioner, organisationer -blir styrande

• Sammantaget kan det hämma måluppfyllelse

Rekommendation: fördjupad undersökning av styrkedjan

Vi vill undersöka:

• hur styrkedjan kring utlysningar tar sig uttryck

• Flera styrkedjor och många styrimpulser i ESI

• I workshops och intervjuer ofta om styrning som om det finns enstyrande kraft, men i fonderna finns det flera

Styrkedja

Utlysningar

Styrkedja kring utlysningar

Urvalskriterier för projekt och stöd

Urval av projekt av stödUppföljning av projekt och

stöd

Utmaningar kopplat till samverkan med bärande aktörerBrister i samförstånd och former för samverkan mellan aktörer

• Vi ser brister i samförstånd om rollfördelning, syfte och effektmål samt i formerna för samverkan mellan aktörer.

• Detta hämmar utvecklingen av ändamålsenliga arbetsformer, styringen och i förlängningen möjligheten för fonderna att uppnå effekter.

Rekommendation: fördjupad undersökning av former för flernivåstyre

• ESI-fonderna genomförs på arenor där lokala, regionala och nationella satsningar redan görs och där ett flertal aktörer är verksamma.

• Fonderna kan inte nå måluppfyllelse utan en tydlig strategi för samverkan med dessa aktörer.

• Vi vill undersöka hur den ser ut?

Utmaningar kring överföring av erfarenheter och arbetssätt från ESI till reguljära verksamheterIndikation: behov att utveckla arbete med att föra över kunskap till reguljär verksamhet

• Fondernas insatser är tidsbegränsade

• Risk att lärdomar kring fungerande arbetssätt och metoder försvinner när insatserna avslutas

• Indikation på att utvecklingsbehov i kopplingen ESI-reguljär verksamhet

Rekommendation: fördjupad undersökning av överföring

• Vi vill undersöka:• Vilka förutsättningar det finns för

att lärdomar från ESI-fonderna ska kunna föras in i reguljär verksamhet (ej tidsbegränsad)?

• Hur förvaltande myndighet verkar för att lärdomar, metoder och arbetssätt från projekt eller insatser förs in i reguljära verksamheter?

Workshop – överföring av erfarenheter

Hur får din organisation veta vilka

erfarenheter, metoder och arbetssätt inom ESF som fungerar och

bör implementeras i andra verksamheter?

Frågar någon i din organisation efter denna kunskap?

• Övning 1

Går det att implementera erfarenheter,

metoder och arbetssätt från ESF-projekt i andra verksamheter?

Vad skulle behöva finnas på plats för att underlätta en implementering?

När händer det?Vems ansvar är det att det händer?

• Övning 2

Tack!