Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?

13.2.2008

hakan.jansson@mtt.fi

Minskning i den av jordbruket förorsakade vattenbelastningen:

Vad kan man göra bättre?-Identifiering av de mest belastande

skiftena och produktionsskedena-Slutna näringskedjor

-Ett bättre utnyttjande av boskapsgödselns näring, prosessering

-En förbättring av jordens struktur och en förbättring av produktiviteten

Behandling av rinnande vatten och behandling av jord

Eila Turtola MTT

Specialstödsavtal 2005 ha

Stödform

Skyddszoner 4 360

Våtmarker och sedimentationsbassänger 86

Reglerad dränering och liknande åtgärder 32 716

Kalkfilterdränering ock kalkning av skiften med lågt pH i alven 1 530

Effektiviserad användning av gödsel 75 637

Källa: Jord- och skogsbruksministeriet

20066142

Miljöstödsarealer

-Ytjorden molera/styv lera, alven styv lera -2 ha, lutning 2%-Täckdikat med tegelrör 1962-Avstånd mellan rören 16 m, djup 1-1.15 m-16 täckdikes-, 4 ytavrinningsförsöksrutor-Oavbruten mätning av avrinningen från -75-Provtagningen flödesproportionell-Nydikning år 1991 med plaströr vid sidan av de gamla dikena-Dikena fylldes med ytjord i den övre delen av fältet och med träflis i den nedre delen

MTT:s undersökning rörande nydikning

Foto: Eila Turtola MTT

Nydikningen skar ned erosionstopparna

0

1000

2000

3000

4000

5000

i ytavrinningsvattnet

i täckdikesvattnet

Omdikning år 1991Erosion, kg/ha/år

Eila Turtola MTT

Skörd kg/ha

N-balans kg/ha

P-balans kg/ha

Före Efter

3 680 4 350

45 23

33 6

Inverkan på sädesskördarna (korn), kväve- och fosforbalanserna(höstjordbearbetning = plöjning), alla rutor 1980-1999)

Eila Turtola 2006

20-35 cm

Ksat cm/h

Makroporer v/v

35-55 cm

Ksat cm/h

Makroporer v/v

Ytavrinningens andel

(vid vall)

1989 2001

2 år före 10 år efter

0.69 1.89

0.39 0.67

0.005 0.10

0.017 0.30

67% 35%

(75%) (54%)

Inverkan på jordens jordens struktur, alla rutor 1989 och 2001

Eila Turtola 2006

Hästnäringen och miljön

• Finlands hästar förfogar över ca 3000 ha rastgårdar

• År 2014 överstiger fosforbelastningen från våra rastgårdar i Finland belastningen av avloppsvattnen i glesbygden

1. Kemikalförråd2. Doseringsbrunn3. Sedimentationsbassäng4. Sandfilter

1.2.

3.4.

Rasthage

Kemisk behandling av vattnet från en rasthage i Ypäjä

pH

0

1

2

3

4

5

6

7

8

18.1

1.20

03

28.1

1.20

03

29.1

1.20

03

04.0

2.20

04

18.0

3.20

04

29.0

3.20

04

30.0

3.20

04

31.0

3.20

04

07.0

4.20

04

01.0

7.20

04

29.0

7.20

04

02.0

8.20

04

26.1

0.20

04

15.1

1.20

05

12.1

.200

6

21.0

4.20

06

24.1

0.20

06

25.1

0.20

06

27.1

0.20

06

18.1

.200

7

1.8.

2007

Löst fosfor

0

1

2

3

4

518

.11.

2003

28.1

1.20

03

29.1

1.20

03

04.0

2.20

04

18.0

3.20

04

29.0

3.20

04

30.0

3.20

04

31.0

3.20

04

07.0

4.20

04

01.0

7.20

04

29.0

7.20

04

02.0

8.20

04

26.1

0.20

04

15.1

1.20

05

12.1

.200

6

21.0

4.20

06

24.1

0.20

06

25.1

0.20

06

27.1

0.20

06

18.1

.200

7

1.8.

2007

mg/l

Inkommande

Utgående

Kemisk behandling av vattnet från en rasthagei Ypäjä

Ferix-3

Försöket finansierades av Tavastlands Miljöcentral, Jockis kommun och Jockis vattenbolags Ab och MTT. Administration: Agropolis Ab.

Utfällning av fosfor med ferrisulfat i ettdike på Rehtijärvi tillrinningsområde

10.1.200740 l/s

11.3.200720 l/s

12.3.200712 l/s

13.3.2007130 l/s

lösligt-P mg/l

tot-P mg/l

0,097 1,10

lösligt-P mg/l

tot-P mg/l

0,132 0,25

lösligt-P mg/l

tot-P mg/l

0,111 0,20

lösligt-P mg/l

tot-P mg/l

0,067 0,22 Aaro Närvänen MTT

Under tre dygn vid vårflödets början behandlades ca14 000 m³ dikesvatten. Under den här tiden förbrukades 400 kg ferrisulfatDoseringen var i medeltal 1:35 000. Av den lösta fosforn utfälldes 91 % (1 kg).Under hela försöksperioden användes 1240 kg ferrisulfat/46 000 m³Av den totala fosforn utfälldes 23 % (ca. 2,3 kg)Den utfällda lösta fosforin mängd var 1,5 kg

Resultat

Fosforns olika former i vattendragen (källa Sharpley, 1998).

Löst fosforPartikelbunden fosfor

Till algtillväxt användbar fosfor

Sedimentbunden fosfor

PO4-P, P… + Fe2(SO4)3

Vattendragens anemi

Trädgårdar och gräsmattor, 35 ha 22 kg

Skogsområden, 7800 ha78 kg

Alla åkrar 2000 ha360 kg

Hur den årliga belastningen av löst fosforuppstår på ett tillrinningsområde

Hästhagar, 3 ha 30 kg

Mjölkrum (5) 46 kg

Avloppsvatten, 700 personer 350 kg

Åkrar med de högsta fosfortalen 400 ha180 kg

Övriga åkrar, 1600 ha180 kg

Rastgårdar för nötkreatur, 0.1 ha 3,3 kg

Algsjön, 163 ha

Aaro Närvänen, 2007

-Det ekologiska systemet kunde på några års sikt producera lika stora skördar både torrsubstansmässigt och energimässigt som ett konventionellt system med de förutsättningar som gäller vid Öjebyns forskningsstation med dess jordar och klimat. -De ekologiska skördarna har haft en positiv trend under dessa tolv år-med den växtföljd och det tvåskördesystem som användes vid vallskörden, är det inte längre någon självklarhet att konventionell drift ger högre avkastning, speciellt inte om man ser till totalbilden av växtodlingen i ett mjölkproducerande jordbruksföretag. -Som en logisk slutsats måste värdet av mineralgödsel ifrågasättas i växtföljder som används vid intensiv mjölkproduktion http://www.njv.slu.se/RM/RM5_2004.pdf

Slutsatser…• Koncentrationen av husdjursskötseln förorsakar lokal

ojämvikt i näringsbalanserna. Man är tvungen att utsprida de med inköpsfoder inköpta näringsmedlen på en mindre åkerareal än som använts till produktion. En tillväxt i näringsbalanserna är en faktor, som ökar belastningen i vissa vissa delar av vårt land.

• I områden med växtodling minskar belastningen, därför att det inte är lönsamt att använda några höga doser av näringsämnen i växtodling.

• Jordbrukspolitiken styr producenternas motivation till satsningar i skötsel och förbättring av våra åkrar. Åkrarnas dränering (täckdikning) och rätt pH (kalkning) är i nyckelpositioner när man skall minska jordbrukets belastning på våra vattendrag. Kortvariga hyreskontrakt uppmuntrar inte till att förbättra åkerns skick. Jordbrukspolitiken och lagstiftningen måste sörja för att jordbrukarnas motivation till en odling, som strävar till att reducera utsläppen förbättras.

Risto Uusitalo MTT