1 (14)

Valbara delkurser p forskarutbildningen i nordiska sprk Alla delkurser bestr av en gemensam del som omfattar ungefr halva kursen och en individuellt utformad del bestende av dels ytterligare litteraturstudium, dels en sjlvstndig skriftlig uppgift.

Andrasprksforskning Kursbeskrivning

I kursen jmfrs och diskuteras mjligheter och begrnsningar hos ledande teoretiska frklaringsmodeller fr andrasprksinlrning och andrasprksanvndning inom aktuell forskning svl internationellt som i Norden. Huvudfokus lggs p diskussionen kring vilken betydelse teorierna haft fr tillmpning och studium av formell och informell inlrning av andrasprket svenska. I kurslitteraturen presenteras forskning om andrasprksinlrning och andrasprksanvndning, dr olika kontextuella faktorer beaktas och dr svl kognitiva som sociokulturella och sociolingvistiska perspektiv uppmrksammas. ven sociopolitiska frgor om identitet och flersprkighet samt makt- och dominansperspektiv belyses. Mjliga frdjupningsinriktningar r utvecklingsaspekter i inlrarsprket (fonologi, lexikon respektive grammatik), samtal och interaktion ver sprk- och kulturgrnser, litteracitet i ett andrasprksperspektiv, andrasprksanvndning i utbildning och arbetsliv samt didaktiska perspektiv p andrasprksutveckling. (Kursansvarig: Gunilla Jansson)

Litteraturlista, gemensam del

Abrahamsson, Niclas. 2004. Fonologiska aspekter p andrasprksinlrning och svenska som andrasprk. I: Svenska som andrasprk i forskning, undervisning och samhlle. Red. Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg. Lund. S. 79116.(37 s)

Bolander, Maria. 1989. Prefabs, patterns and rules in interaction? Formulaic speech in adult learners L2 Swedish. I: K. Hyltenstam & L.K. Obler (red.), Bilingualism across the lifespan. Aspects of acquisition, maturity and loss. S. 7386. (13 s)

Doughty, Catherine J. & Long, Michael H. (red.). 2003. The handbook of second language acquisition. Kap. 1 och 7. (35 s)

Ekberg, Lena. 2004. Grammatik och lexikon i svenska som andrasprk p nstan infdd niv. I: Svenska som andrasprk i forskning, undervisning och samhlle. Red. Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg. Lund. S. 259276. (17 s)

Gunnarsson, Britt-Louise, Hellberg, Staffan & Svartholm, Kristina (red.). 2000. Kontakt, variation och frndring studier i Stockholmssprk. Ett urval av uppsatser av Ulla-Britt Kotsinas. Stockholm. (Ett par uppsatser vljs i samrd med examinator) (ca 25 s)

Haglund, Charlotte. 2005. Etnografiska och sociolingvistiska perspektiv p samtal, identitet och lrande bland ungdomar i flersprkig milj. I: De Geer, B. & Malmbjer, A. (red.), Sprk p tvrs. Rapport frn Asla:s hstsymposium 2004. S. 219231. (12 s)

Hammarberg, Bjrn. 1996. Examining the processability theory: the case of adjective agreement in L2 Swedish. I: E. Kellerman et al. (red.), EUROSLA 6. A selection of papers. Amsterdam : ANLA. S. 7588. (13 s)

Hammarberg, Bjrn. 2004. Teoretiska ramar fr andrasprksforskning. I: Hyltenstam K. & Lindberg I. (red.), Svenska som andrasprk i forskning, undervisning och samhlle. Lund. S. 2578. (53 s)

Hammarberg, Bjrn. 2007. Nyare utvecklingar inom forskningen om svenska som andrasprk. I: Nordand, Nordisk tidskrift fr andrasprksforskning 2007, 1(2). S. 4361. (18 s)

Hene, Birgitta. 2004. Adjektivets metaforiska betydelser utlandsadopterade och svenska barns tolkningar. I: Svenska som andrasprk i forskning, undervisning och samhlle. Red. Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg. Lund. S. 277296. (35 s)

Henriksen, Birgit. & Haastrup, Kirsten. 1998. Describing learners lexical competence across tasks and

2 (14)

over time: a focus on research design. I: K. Haastrup & .Viberg (red.), Perspectives on lexical acquisition in a second language. Lund University Press. S. 6196. (35 s)

Jansson, Gunilla. 2003. Hur kan man sga det p ett bttre stt? Interaktion och skrivprocess i heterogena studentgrupper p en ingenjrsutbildning. I: Sprk & Stil. Tidskrift fr svensk sprkforskning. Nr 13. S. 87122. (Stencil, sljs p institutionen.) (36 s)

Jansson, Gunilla. 2005. Andrasprksstudenter som utforskare av en akademisk skrivpraktik. I: Brestam, Ulla & Gunnarsson, Britt-Louise (red.), Sprk och kultur i det multietniska Sverige. TeFa 44. Uppsala. (17 s)

Lindberg, Inger, (2003): With a little help from my friends on the role of collaborative tasks in second language learning. I: K. Fraurud & K. Hyltenstam (red..), Multilingualism in global and local perspectives. Selected papers from the 8th Nordic Conference on Bilingualism. Stockholm-Rinkeby. S. 357370. (13 s)

Lindberg, Inger. 2004. Sprkanvndning kreativt skapande eller frutsgbara mnster? I: Symposium 2003. Arena andrasprk. Red. Mikael Olofsson. LHSFrlag. Stockholm. S. 6181. (20 s)

Sundberg, Gunlg. 2004. Asymmetrier och samfrstnd i rekryteringssamtal med andrasprkstalare. Acta Universitatis Stockholmiensis 39. Stockholm. (234 s)

Filologi Kursbeskrivning Delkursen omfattar studier av olika teorier och metoder samt problem inom texttolkning och textutgivning Vidare innehller kursen vningar med olika typer av textutgvor och ven viss trning att lsa ldre nordiska handstilar. Kursen innehller ven en genomgng av verktyg som man behver anvnda fr datering och proveniensbestmning. (Kursansvarig: Rune Palm)

Litteraturlista, gemensam del Carlquist, Jonas. 1997. Birgittauppenbarelserna i Cod. Holm. A 54 - deras anvndning och deras

stllning i texttraditionen. I: Studier i svensk sprkhistoria 4. Red. Patrik strm. Stockholm. MINS 44.

Carlquist, Jonas. 2001. Handskriften som historiskt vittne. Runica & Mediaevalia.Stockholm. Clanchy, M.T. 1993. From memory to written record: England 10661307. Oxford. Den filologiske vitenskap. 1990. Red. Odd Einar Haugen & Einar Thomassen. Oslo. Haugen, Odd Einar. 2000. Fem argument mot filologien. I: Den fornnordiska texten i filologisk och

litteraturvetenskaplig belysning. Gothenburg Old Norse Studies 2. Gteborg (s. 1726). Johansson, Karl G. 1997. Studier i Codex Wormianus. Skrifttradition och avskriftsverksamhet vid ett

islndsk skriptorium under 1300-talet. Nordistica Gothoburgensia 20. Gteborg. Kalinke, Marianne. 1994. Maru saga og nnu. I: Arkiv fr nordisk filologi 109. Lund (s. 4399). McGann, Jerome J. 1996. A Critique of Modern Textual Criticism. University of Chigago Press.

Chigago. Nichols, Stephan G. 1990. Introduction: philology in a manuscript culture. I: Speculum 65.

Cambridge, Mass. Ore, Espen S. 1999. Elektronisk publisering: forskjellige utgaveformer og forholdet til grunntekst(er)

og endelig(e) tekst(er). I: Vid texternas vgskl. Red. Lars Burman & Barbro Sthle-Sjnell. Stockholm.

Ridderstad, Per S. 1991. Ser alla exemplar av en tryckt bok likadana ut? I: Textkritik: teori och praktik vid edering. Red. Barbro Sthle-Sjnell. Stockholm.

Saenger, Paul. 1991. The Separation of words and the Physiology of reading. I: Viator 13. Berkeley. Calif. (s. 366414).

3 (14)

Svedjedal, Johan. 1999. ter till bastexten. I: Vid texternas vgskl. Red. Lars Burman & Barbro

Sthle-Sjnell. Stockholm. Sderberg, Barbro & Larsson, Inger. 1993. Nordisk medeltidsliteracy i ett diglossiskt och digrafiskt

perspektiv. Stockholm. MINS 39. Wollin, Lars. 1992. Herr abboten och hans brder. Ett censurfall i Vadstena med filologiska

implikationer, I: Sprk & stil 2. Uppsala (s. 113146).

Utgvor:

Tre olika utgvor, en fornsvensk, en fornvstnordisk och en nysvensk, vljs i samrd med examinator fr diskussion om utgivningsstrategier och terminologi.

Morfologi Kursbeskrivning

Kursen behandlar aktuella frgestllningar inom morfologisk teori, ssom representation, betydelse och produktivitet. mnesomrden som diskuteras srskilt r morfologisk klassificering (i bjningsparadigm), ordbildning (konkatenativ och prosodisk) och drtill ett srskilt moment om genus. (Kursansvarig: Cecilia Falk)

Litteraturlista, gemensam del Bybee, Joan. 1995. Regular Morphology and the Lexicon. Language and Cognitive Processes, 10 (5).

S. 425455. Elert, Claes-Christian. 1973. Avledningar med frstavelserna be- och fr- i svenskan. Ljud och ord 2.

S. 82103. Ume. Enger, Hans-Olav. 1996. Ledeformer og telja-klassen. Norsk Lingvistisk Tidsskrift 14. S. 143169. Enger, Hans-Olav. 1998. The classification of strong verbs in Norwegian with special reference to the

Oslo dialect. (Acta Humaniora 26), Oslo: Universitetsforlaget. Enger, Hans-Olav. 2004. On the relation between gender and declension. Studies in language 28.1. S.

5182. Golston, Chris & Richard Wiese. 1998. The structure of the German root. I: Kehrein, Wolfgang &

Richard Wiese (eds.) Phonology and Morphology of the Germanic Languages.(Linguistische Arbeiten 386) Tbingen: Niemeyer. S. 165185.

Haspelmath, Martin. 2002. Understanding morphology. Arnold. Hellberg, Staffan. 1985. "They never come back" On improductive rules and allomorphs. Studia

Linguistica 39:2. S. 130142. Janda, Laura. 2000. From number to gender, from dual to virile. Bridging cognitive categories. In

Contini-Morava, Ellen (ed.) Between grammar and lexicon. John Benjamins. Jansson, Valter. 1948. Uppkomsten av tredje konjugationen. Nysvenska studier 27. S. 113132. Josefsson, Gunlg. 1997. On the principles of word formation in Swedish. (Lundastudier i nordisk

sprkvetenskap. A51.) Lund: Lund University Press. Josefsson, Gunlg. 2001. The meaning of lexical classes. Nordic Journal of Linguistics 24. S. 218

231. Klaus-Michael Koepcke & Zubin, David. 2003. Metonymic pathways to neuter-gender human

nominals in German. I: Panther, Klaus-Uwe (red.) Metonymy and pragmatic inferencing. John Benjamins.

Linell, Per. 1972. Remarks on Swedish Morphology. I: RUUL 1, Inst. fr lingvistik, Uppsala.

4 (14)

Loman, Bengt. 1962. Verbalsubstantiv p -ning och -ande i nusvenskt rikssprk. Meijerbergs arkiv fr

svensk ordforskning 11. S. 130. (v. i Nutidssvenska, utg. av C.-E. Thors) Niemi, Sinikka. 2002. Schemas and Competing Paradigms in Swedish plural formation. Brain and

Language 81. S. 464472. Plag, Ingo. 1999. Morphological Productivity. Structural constraints in English derivation. (Topics in

English Linguistics 28). Berlin: Mouton. (i urval) Riad, Tomas. 1999. "Allting ryms i varje fr". Om suffixet -(i)sk. Sprk och stil 9. S. 136. Riad, Tomas. 2002. Svensk smeknamnsfonologi. Studia Anthroponymica Scandinavica 20. S. 5198. Sderbergh, Ragnhild. 1964. Suffixet mssig i svenskan. En historisk-semantisk ordbildningsstudie.

Stockholm: Almqvist & Wiksell. Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson. 1999. Svenska Akademiens Grammatik (SAG).

Norstedts, Stockholm. (vol 2, Ord, avsnitten om bjning och avledning) Vannebo, Kjell Ivar. 1970. Om genusmorfemer i norsk bokml. Maal og Minne. S. 172188.

Psykolingvistik Kursbeskrivning

Kursen behandlar sprket som ett fnster mot hjrnan. Utifrn detta perspektiv behandlas sdana aspekter som sprktillgnande, sprkperception, sprkproduktion, sprkfrstelse och sprkfrlust. Den tar upp teorier och metoder samt empirisk forskning inom de olika omrdena av mnet. (Kursansvarig: Karin Junefelt)

Litteraturlista, gemensam del Damasio, Antonio. 2004. Descartes misstag. Natur och Kultur. (326 s.) Linell, Per. 2007. Dialogicality in languages, minds, and brains: is there a convergence between

dialogism and neuro-biology? In: Nigel Love (ed.) Language Science. 29 (2007). 605 620. Teleman, Ulf (red.). 1983. Tal och tanke. Lund: Liber. (213 s.) Traxler, Matthew and Gernsbacher, Morton (eds.). 2006. Handbook of Psycholinguistics. Academic

Press. (1196 s.) (Cirka 700 sidor lses i urval och i samrd mellan studenter och examinator.)

Samtalsanalys

Kursbeskrivning

Kursen innehller en versikt ver de teoretiska grundvalarna fr samtalsanalysen samt de metodiska verktygen som anvnds inom forskningsfltet. Kursen tar ocks upp en del av de empiriska underskningar som gjorts under senare r, framfrallt i Sverige. I kursen ingr ocks viss vning i praktisk inspelning, transkription och analys. (Kursansvarig: Gunlg Sundberg)

Litteraturlista, gemensam del Adelswrd, Viveka. 1995. Institutionella samtal struktur, moral och rationalitet. Ngra synpunkter p

vrdet av samtalsanalys fr att studera mtet mellan experter och lekmn. I: Folkmlsstudier 36. S. 109137. (Stencil, sljs p institutionen.)

Asmu, Birte & Steensig, Jakob (red.) 2003. Samtalen p arbejde. Konversationsanalyse og kompetenceudvikling. Frederiksberg: Samfundslitteratur. Introduktionen. S. 931.

Eriksson, Mats. 1997. Ungdomars berttande. En studie i struktur och interaktion. (Skrifter utgivna av institutionen fr nordiska sprk vid Uppsala universitet. 43.) Uppsala: Institutionen fr nordiska sprk.

5 (14)

Goodwin, Charles & Duranti, Allessandro. 1992. Rethinking context. Kap. 1. S. 142. Grice, H. P.1999. Logic and conversation. I: A. Jaworski & N. Coupland, The discourse reader.

London & New York: Routledge. S. 7688. Gunnarsson, Britt-Louise. 2002. Style of success i en mansdominerad milj: analys av kvinnliga

strategier vid ett doktorandseminarium. I: P. Linell & K. Aronsson (red.). Jagen och rsterna: Goffman, Viveka och samtalet. Texter till Viveka Adelswrd den 17 mars 2002. (SIC. 42.) Linkping: Tema Kommunikation. S. 251263. Sidan 11/21

Kitzinger, Celia. 2002. Doing feminist conversation analysis. I: McIlvenny, Paul (red.) Talking Gender and Sexuality. Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins. S. 4977.

Landqvist, Hkan. 2001. Rd och ruelse. Moral och samtalsstrategier i Giftinformationscentralens telefonrdgivning. Uppsala: Institutionen fr nordiska sprk.

Linell, Per. 1998. Approaching Dialogue. Talk, interaction and contexts in dialogical perspektives. Philadelphia: Amsterdam: John Benjamins Publishing. Kap. 15. S. 389.

Londen, Anne-Marie 1995. Samtalsforskning: en introduktion. Folkmlsstudier. 36. S.1152. Ochs, Elinor. 1979. Transcription as theory. I: A. Jaworski & N. Coupland, The discourse reader.

London & New York: Routledge. S. 167182. Schegloff, Emanuel A. & Sacks, Harvey. 1973. Opening up closings. I: A. Jaworski & N. Coupland,

The discourse reader. London & New York: Routledge. S. 263274. Tannen, Deborah. 1999. New York Jewish conversational style. I: A. Jaworski & N. Coupland, The

discourse reader. London & New York: Routledge. S. 459473. Tarber, Christel. 2003. Vejledende eller ledende? Idealer og praksis i professionell rdgivning. I:

Samtalen p arbejde. Konversationsanalyse og kompetenceudvikling, red. B. Asmu & J. Steensig. Frederiksberg: Samfundslitteratur. S. 248269.

Samt en av fljande: Scheuer, Jann. 1998. Den umulige samtale: sprog, kn og magt i jobsamtaler. Kbenhavn: Akademisk

forlag. Sundberg, Gunlg. 2004. Asymmetrier och samfrstnd i rekryteringssamtal med andrasprkstalare.

Stockholm: Almqvist & Wiksell International

Semantik

Kursbeskrivning

Kursen behandlar ngra centrala semantiska fenomen och ger insikter i hur dessa hanteras utifrn olika sprkvetenskapliga angreppsstt. Tyngdpunkten ligger p lexikal semantik. Kursen har en gemensam del och en individuell frdjupningsdel. I den gemensamma delen diskuterar vi bl.a. olika aspekter p betydelsevariation, flertydighet, konventionalisering/lexikalisering, kontext, vrdering samt lexikala relationer. I den individuella delen har du mjlighet att frdjupa dig inom ngot av dessa teman eller inom nrliggande mer specifika teman som ocks berrs inom den gemensamma delen som prototyper, metaforer, metonymer och meningspotentialer. (Kursansvarig: Jan Svanlund)

Litteraturlista, gemensam del Ekberg, Lena. 2003. Semantiska frndringsprinciper och frflyttningsverb. Exemplet flja. Nordlund

24. Smskrifter frn Institutionen fr nordiska sprk i Lund. S. 124. Fauconnier, Gilles & Turner, Mark. 2003. Polysemy and conceptual blending. Nerlich, B (red):

Polysemy: flexible patterns of meaning in mind and language. Berlin: Mouton de Gruyter. S 7994

Hellberg, Staffan. 2007. Polysemy across image schemas: Swedish fram. Studia Lingusitica 61:1. S. 2058

6 (14)

Jackendoff, Ray. 2002. Foundations of Language. Brain, Meaning, Grammar, Evolution. Kap 11:

Lexical semantics. S. 333377 Kilgarriff, Adam. 1997. I don't believe in word senses. Computers and Humanities 31. S. 91113 Koptjevskaja-Tamm, Maria & Rakhilina, Ekaterina V. 2006. "Some like it hot". On the semantics of

temperature adjectives in Russian and Swedish. STUF (Sprachtypologie und Universalienforschung), a special issue on Lexicon in a Typological and Contrastive Perspective 59:2 (Red. Leuschner, Torsten & Giannoula Giannoulopoulou). [18 s]

Lehrer, Adrienne. 1990. Polysemy, conventionality, and the structure of the lexicon. Cognitive Linguistics 12. S. 207246

Lundmark, Carita. 2005. Metaphor and Creativity in British Magazine Advertising. Lule University of Technology, Department of Languages and Culture. Diss 2005:42. Frmst kap 12 [36 s]

Martola, Nina. 2007. Konstruktioner och valens. Verbfraser med t i ett jmfrande perspektiv. Nordica Helsingiensis 9. Institutionen fr nordiska sprk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. Frmst kap 3 och 5 [85 s.]

Murphy, Lynne. 2003. Semantic Relations and the Lexicon. Cambridge University Press. Kap. 13 [130 s]

Nord, Andreas. 2008. Svenska trdgrdshandbcker 16432005. [preliminr titel] Acta Universitatis Stockholmiensis 47. Frmst kap 3 och 7 [85 s]

Norn, Kerstin & Linell, Per. 2006. Meningspotentialer i den sprkliga praktiken. MISS 54. [43 s] Pagin, Peter. 2003. Mening hos yttranden. Filosofisk Tidskrift 2. S. 318 Rudebeck, Lisa. 2006. Ordfrklaringar som betydelserepresentationer eller yttranden. Sprk och stil

16. S. 112147 Sharoff, Serge. 2006. How to handle lexical semantics in SFL: a corpus study of purposes for using

size adjectives. I: Thompson, G & Hunston, S (red): System and corpus. Exploring Connections. London, Oakville: Equinox. S 184205

Stubbs, Michael. 2001. On inference theories and code theories: Corpus evidence for semantic schemas. Text 21:3. S. 437465

Svanlund, Jan. 2002. Lexikalisering. Sprk och stil 12. S. 745 Taylor, John R. 2003. Linguistic categorization. 3 uppl. Oxford University Press. Kap 38 [129 s.] Viberg, ke. 2005. The lexical typological profile of Swedish mental verbs. Languages in Contrast

5:1. S.121157 Wilson, Deirdre & Carston, Robyn. 2006. Metaphor, relevance, and the emergent property issue. Mind

and Language 21:3. S. 404433

Skrivforskning

Kursbeskrivning

Kursen innehller en versikt ver skrivforskning och olika skrivteorier ur svl ett frsta- som andrasprksperspektiv. Tonvikten ligger p socialt inriktad skrivforskning, vilket innebr att skrivande ses som frknippat med kunskapsutveckling, identitet och grupptillhrighet, men ven psykolingvistisk forskning behandlas. (Kursansvarig: Mona Blsj)

Litteraturlista, gemensam del Atkinson, Dwight & Connor, Ulla. 2008. Multilingual writing development. I: Bazerman, C (red.),

Handbook of research on writing. History, society, school, indvidual, text. S. 515532. (17 sid.) Bjrkvall, Anders & Engblom, Charlotte. Flersprkighet och multimodalitet som lrandepotential.

(under utgivning i Musk, N. &Wedin, . (red.) Flersprkighet, identitet och lrande. Skola i ett frnderligt perspektiv.. Lund: Studentlitteratur)

7 (14)

Blsj, Mona. 2010: Skrivteori och skrivforskning. En forskningsversikt. 2:a reviderade upplagan.

MINS 56. (ca 75 sid.) Doheny-Farina, S & Odell, L. 1985. Etnographic research on writing. Assumptions and methodology.

I: Odell, L & Goswami, D (red.) Writing in nonacademic settings. New York & London: Guilford Press. S. 503532. (35 sid.)

Domeij, Rickard. 2003. Datorstdd sprkgranskning under skrivprocessen svensk sprkkontroll ur anvndarperspektiv. Institutionen fr lingvistik, Stockholms universitet. S. 2437, 4448, 73113. (60 sid.)

Ekvall, Ulla. 2006. Berttarperspektiv i elevers skrivprocess. I: K. Milles & A. Vogel (red.) Sprkets roll och rckvidd. Festskrift till Staffan Hellberg den 18 februari 2007. S. 7787. (10 sid.)

Flower, Linda & Hayes, John R. 1981. A cognitive process theory of writing. I: College Composition & Communication 32. S. 365387. (20 sid.) [tillgnglig via www.jstor.org]

Freedman, A. 1993. Show and tell? The role of explicit teaching in the learning of new genres. I: Research in the Teaching of English 27:3. S 535. (30 sid.)

af Geijerstam, sa. 2006. Att skriva i naturorienterande mnen i skolan. (Studia Linguistica Upsaliensia 3) Uppsala. (175 sid.)

Gunnarsson, Britt-Louise. 2009. Professional discourse. Kap. 8, 9 och 11. London/New York: Continuum. (75 sid.)

Hedeboe, Bodil & Polias, John. 2000: Et sprog til at tale om sprog. En funktionel grammatik og genrepdagogik i Australien. I: Esmann m.fl. (red), Dansk i dialog. Dansklrerforening, Kpenhamn. S. 193231. (38 sid.) (Stencil, sljs p institutionen.)

Hyland, Ken. 2002. Teaching and researching writing. London: Longman. S. 5203 (200 sid.) Ivani, Roz. 2004. Discourses of writing and learning to write. I: Language and Education 18 (3). S.

220245. (25 sid.) Jansson, Gunilla. 2005. Labbrapportskrivande som sprkutvecklande lrandemilj. I: Sprk och stil

15. S. 129160. (30 sid.) Karlsson, Anna-Malin. 2002: Web literacy, web literacies or just literacies on the web? Reflections

from a study of personal homepages. The Reading Matrix 2/2. [www.readingmatrix.com/articles/karlsson/index.html] (10 sid.)

Karlsson, Anna-Malin. 2006. En arbetsdag i skriftsamhllet. Ett etnografiskt perspektiv p skriftanvndning i vanliga yrken. Smskrift frn Sprkrdet. Stockholm: Norstedts Akademiska Frlag. Kap. 2, 5. 8 och 11. (50 sid.)

Lea, Mary R. & Street, Brian. 1998. Student writing in higher education. An academic literacies approach. I: Studies in Higher Education. 23. S. 157172 (25 sid)

Ledin, Per. 1998. Att stta punkt. Hur elever p lg- och mellanstadiet anvnder meningen i sina uppsatser. I: Sprk och stil 8. S. 547. (40 sid.)

MacKinnon, Jamie. 1993. Becoming a rhetor. Developing writing ability in a mature, writing-intensive organization. I: Spilka (red.), Writing in the workplace. S. 4155 (15 sid.)

Paradis, James; Dobrin, David & Miller, Richard. 1985. Writing at Exxon ITD. I: Odell & Goswami (red), Writing in nonacademic settings. S. 281307. (30 sid.)

Smidt, Jon. 2006. Skrivetorier og skolepraksis. Ytringer og posisjoneringer. I: J. Einarsson m.fl. (red.) Sprkforskning p didaktisk grund. Rapport frn ASLA:s hstseminarium Vxj, 1011 november 2005. (ASLA:s skriftserie 19) S. 207226. (20 sid.)

Vagle, Wenche. 2005. Jentene mot rkla. Sammenhengen mellom sensuren i norsk skriftlig og utvalgte bakgrunnsfaktorer, srlig kjnn. I: K. L. Berge m.fl. (red.) Ungdommers skrivekompetanse. Bind II. Norskeksamen som tekst. Oslo: Universitetsfrlaget. S. 237274. (40 sid)

8 (14)

Vagle, Wenche. 2005. Tekstlengde + ordlengdesnitt = kvalitet? Hva kvantitative kriterier forteller om

avgangseleveners skriveprestasjoner. I: K. L. Berge m.fl. (red.) Ungdommers skrivekompetanse. Bind II. Norskeksamen som tekst. Oslo: Universitetsfrlaget. S. 303386. (80 sid)

Till detta kommer tv alternativa litteraturval.

Det ena valet gller mellan:

Cmerjkov. Svetla.1996. Academic writing in Czech and English. I: Ventola & Mauranen (red.) Academic writing. Intercultural and textual issues. Amsterdam/ Philadelphia:john Benjamins. S. 137152 (15 sid.)

eller Macken-Horarik, Mary. 1996. Literacy and learning across the curriculum. Towards a model of

register for secondary school teachers. I: R. Hasan & G. Williams (red.), Literacy in society. London: Longman. S. 232278 (45 sid.)

Det andra valet gller en av fljande avhandlingar:

Blsj, Mona. 2004. Studenters skrivande i tv kunskapsbyggande miljer. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Tillgnglig p http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:191712

Folkeryd, Jenny Wiksten. 2006. Writing with an attitude. Appraisal and student texts in the school subject of Swedish. Uppsala: Uppsala universitet.

af Geijerstam, sa. 2006. Att skriva i naturorienterande mnen i skolan. (Studia Linguistica Upsaliensia 3) Uppsala.

Hllsten, Stina. 2008. Ingenjrer skriver. Verksamheter och texter i arbete och utbildning. Stockholm: Stockholms universitet.

Norberg, Birgitta Brorsson. 2007. Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans r 7 och 8. Studier frn rebro i svenska sprket 2. rebro: Universitetsbiblioteket.

Westman, Maria. 2009. Skriftpraktiker i gymnasieskolan. Bygg- och omvrdnadselever skriver. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.

Sociolingvistik

Kursbeskrivning

Kursen omfattar forskning om samspelet mellan sprk, individ och samhlle svl diakront som synkront, dvs hur sprk anvnds i olika tider, rum, domner och situationer. Kursens fokus ligger p frndringar av sprkbruk i frhllande till samhllsfrndringar. Olika sociokulturella hypoteser och teorier kommer att kritiskt analyseras i frhllande till den empiriska forskningen inom mnet.. (Kursansvarig: Karin Junefelt)

Litteraturlista, gemensam del Coupland, Nikolas & Javorski, Adam (eds.). 2009. The new sociolinguistics reader. London:

Macmillan Press LTD. 520 sidor. Fraurud, Kari. 2004. Ngra sociolingvistiska frutsttningar fr sprklig variation och mngfald i

Rinkeby. I: Svenskans beskrivning 26. Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 2547. 23 sidor. Gunnarsson, Britt-Louise. 2002. Academic women in the male university field. Communicative

practices at postgraduate seminars. I: Bettina Baron & Helga Kothoff (eds.), Gender in Interaction. Perspectives on Femininity and Masculinity in Ethnogrsphy and Discourse. Amsterdam and Philadelphia. S. 247281. 35 sidor.

9 (14)

Hashemi, Sylvana Sofkova. 2008. Kommunikationsteknik och skrivande hos svenska skolbarn. I:

Rickard Domeij (red.), Tekniken bakom sprket. Sprkrdets skrifter. 9. Stockholm: Norstedts Akademiska frlag. S. 121143. 23 s.

Nordberg, Bengt. 2002. Nordic language history and sociolinguistics. I: Oskar Bandle m. fl. (eds.), An International handbook of the History of the North Germanic languages I. Berlin and New York. 198212. 14 sidor.

Saari, Mirja. 1995. Synpunkter p svenskt sprkbruk i Sverige och Finland. I: Folkmlsstudier 36. Helsingfors: Institutionen fr nordiska sprk och nordisk litteratur. Helsingfors universitet. S.75108. 33 sidor.

Sandy, Helge. 2006. Nordiske sprkkulturar i mte med globaliseringa. I: Helge Sandy och Kari Tenfjord (red.), Den nye norsken? Nokre peilepunkt under globaliseringa. Oslo: Novus forlag. S. 7398

Sundgren, Eva. 2002. terbesk i Eskilstuna. En underskning av morfologisk variation och frndring i nutida talsprk. Skrifter utgivna av Institutionen fr nordiska sprk vid Uppsala universitet. 56. Uppsala. Ak. Avh. Kapitel 15, 1317 intensivt, 612 extensivt. 306 s. varav 125 extensivt.

Thelander, Mats. 1985. Frn blknut till brakknut. I: Nysvenska studier. Tidskrift fr svensk stil- och sprkforskning. Vol. 63. S. 5126. 122 sidor.

Sprkfrndring Kursbeskrivning

I kursen presenteras forskning om hur och varfr sprk frndras, delvis i ett vetenskapshistoriskt perspektiv, men huvudsakligen utifrn de formella och funktionella teoribildningar som dominerar forskningen idag. Relevanta frgor som tagits upp i forskningen r vad som frndras sprkbruk, sprksystem, etc och varfr det frndras, exempelvis vilken roll interna och externa faktorer spelar. Ocks sprkfdelse och sprkdd tas upp. Fallstudier frn huvudsakligen nordisk sprkhistoria studeras. Kursen tar ocks upp principiella metodfrgor om mjligheterna att via bevarade texter studera ldre sprkskeden. (Kursansvarig: Erik Magnusson)

Litteraturlista, gemensam del [1011 s.]

Allmnteoretisk litteratur [371 s.]

Fischer, Olga. 2007. Morphosyntactic Change. Functional and Formal Perspectives. (Oxford Surveys in Syntax and Morphology. 2.) Oxford: Oxford University Press. Kapitel 13, 7. [155 s.]

Joseph, Brian D. & Janda, Richard D. (red.). 2003. The handbook of historical linguistics. Oxford: Blackwell. Kapitel, 6, 20, 23. [80 s.]

Lass, Roger. 1997. Historical linguistics and language change. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Kapitel 1. [40 s.].

Lightfoot, David. 2006. How New Languages Emerge. Cambridge: Cambridge University Press. Kapitel 24. [70 s.]

Lightfoot, David. 1999. The development of language: acquisition, change, and evolution. Malden, Mass.: Blackwell. Kapitel 9 [26 s.]

Fallstudier [640 s.]

Ljud och dialekt [58 s.]

10 (14)

Dyvik, Helge. 1978. Breaking in Old Norse and related languages: A reassessment of the phonetic

conditions. Arkiv fr nordisk filologi 93, 137 [38 s.]

Nilsson, Jenny. 2009. Dialect change? Nordic Journal of Linguistics 32, 207220. [14 s.]

Riad, Tomas. 2009. Eskilstuna as the tonal key to Danish Proceedings Fonetik 2009. The XXIIth Swedish Phonetics Conference. Stockholm: Dept. of Linguistics, 1217. [6 s.]

Grammatikalisering [81 s.]

Brjars, Kersti. 2003. Morphological status and (de)grammaticalisation: the Swedish possessive. Nordic Journal of Linguistics 26, 133163. [31 s.]

Delsing, Lars-Olof. 1999. Review of Norde 1997. Nordic Journal of Linguistics 22, 7790. [14 s.]

Delsing, Lars-Olof. 2001. The Swedish Genitive: a Reply to Norde. Nordic Journal of Linguistics 24, 119120 [2 s.]

Norde, Muriel. 2001. The history of the genitive in Swedish the full story. A reply to Lars-Olof Delsing. Nordic Journal of Linguistics 24, 107118. [12s.]

Rosenkvist, Henrik. 2004. The Emergence of Conditional Subordinators in Swedish a Study in Grammaticalization. (Lundastudier i nordisk sprkvetenskap. A 62.) Lund: Department of Scandinavian Languages, Lund University. Kapitel 6. [22 s.]

Ordfljd och morfologi [74 s.]

Alexiadou, Artemis & Fanselow, Gisbert. 2002. On the correlation between morphology and syntax. The case of V-to-I. I: J-W. Zwart & W. Abraham (red.), Studies in Comparative Germanic Syntax. Proceedings from the 15th Workshop on Comparative Germanic Syntax. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. S. 219242. [24 s.]

Pettersson, Gertrud. 1988. Bisatsledfljden i svenskan eller Varifrn kommer BIFF-regeln? Arkiv fr nordisk filologi 103, 157180. [24 s]

Sundquist, John. 2003. The Rich Agreement Hypothesis and Early Modern Danish embedded-clause word order. Nordic Journal of Linguistics 26, 233258. [26 s.]

Narrativ inversion [96 s.]

Alving, Hjalmar. 1916. Det grammatiska subjektets plats i den narrativa satsen i svenskan. Uppsala: Edv. Berlings boktryckeri. Kapitel III. [62 s.]

Eriksson, Gunnar. 1988. Saknas fundament. Narrativ inversion i 1600- och 1700-tals-dagbcker. I: G. Eriksson & J. Svanlund, Tv studier i ldre nysvensk syntax. Stockholm (Meddelanden frn Institutionen fr nordiska sprk vid Stockholms universitet 27). S. 730. [24 s.]

Magnusson, Erik. 2005. VS-satser och subjektsutelmning. I: C. Falk & L-O. Delsing (red.), Studier i svensk sprkhistoria 8. Lundastudier i nordisk sprkvetenskap A63. Lund: Inst. fr nordiska sprk. S. 231240. [10 s.]

Externt motiverad frndring [331 s.]

11 (14)

Kroch, Anthony & Ann Taylor. 1997. Verb movement in Old and Middle English: Dialect variation

and language contact. I: Kemenade, Ans van & Nigel Vincent (red.), Parameters of morphosyntactic change. Cambridge: Cambridge University Press. S. 297325 [29 s.]

Langer, Nils. 2001. Linguistic purism in action: how auxiliary "tun" was stigmatized in Early New High German. Berlin: de Gruyter. Del II. [120 s.]

Pettersson, Gertrud. 1992. Lagsprk och samhllsutveckling: studier ver svenskt lagsprk efter 1734. Lund: Lund Univ. Press. [182 s.]

Syntax Kursbeskrivning

Kursen behandlar de viktigaste skillnaderna mellan formell och funktionell syntaxteori, inklusive mellanformer mellan dessa. Olika beskrivningar av ngra syntaktiska konstruktioner presenteras, dels som exempel p behandlingen inom olika teorier, dels som frdjupning av kunskaperna om de nordiska sprkens syntax. (Kursansvarig: Cecilia Falk)

Litteraturlista, gemensam del Dyvik, Helge. 1993. Sprk, sprklig kompetanse og lingvistikkens objekt. I: Sprklig kompetanse

hva er det, og hvordan kan det beskrives? Red. Cathrine Fabricius-Hansen & Arnfinn Muruvik Vonen. S. 2041.

Hestvik, Arild. 1993. Sprklig kompetanse, mentale grammatikker og barns sprktilegnelse.I: Sprklig kompetanse hva er det, og hvordan kan det beskrives? Red. Cathrine Fabricius-Hansen & Arnfinn Muruvik Vonen. S. 4262.

Newmeyer, Frederick J. 1998. Language Form and Language Function. Cambridge, Massachusetts/London, England: The MIT Press. Kap 14, 7.

Platzack, Christer. 1998. Svenskans inre grammatik det minimalistiska programmet. En introduktion till modern generativ grammatik. Lund: Studentlitteratur. Kap. 15, 12.

Pseudosamordning: Ekberg, Lena. 1993.The cognitive basis of the meaning and function of crosslinguistic take and V.

Belgian Journal of Linguistics 8. S. 2142. Josefsson, Gunlg. 1991. Pseudocoordination a VP + VP Coordination. Working Papers in

Scandinavian Syntax 47. S. 130156. Ldrup, Helge. 2002. The syntactic structures of Norwegian pseudokoordinations. Studia Linguistica

56:2. S. 121143. Teleman, Ulf, Staffan Hellberg och Erik Andersson. 1999. Svenska Akademiens grammatik. Kapitel

42, 1722: Pseudosamordning Wiklund, Anna-Lena. 2005. The Syntax of Tenselessness. On copying constructions in Swedish. Ume

Studies in Linguistics 2, Ume (kapitel 24 lses extensivt)

Verbpartiklar: Norn, Kerstin. 1990. Svenska partikelverbs semantik. Institutionen fr nordiska sprk, Gteborg. Strzlecka, Elzbieta. 2001. Upp till analys! Partikeln upp i det fysiska rummet. Svenskans beskrivning

24. Linkping Electronic Conference Proceedings. http://www.ep.liu.se/ecp/006/022 Svenonius, Peter. 1996. The verb-particle alternation in the Scandinavian languages.

http://www.ling.auf.net/lingBuzz/000046

12 (14)

Svenonius, Peter. 2003. Swedish particles and directional prepositions. I: Grammar in Focus, vol II.

Festschrift for Christer Platzack 18 November 2003. Red. Lars-Olof Delsing, Cecilia Falk, Gunlg Josefsson & Halldr . Sigurdsson. S 343352. Institutionen fr nordiska sprk, Lund.

Teleman, Ulf, Staffan Hellberg och Erik Andersson. 1999. Svenska Akademiens grammatik. Kapitel 20 3, 617: Partikeladverbial.

Toivonen. Ida. 2003. Non-Projecting Words. A Case Study of Swedish Particles. Studies in Natural Language & Linguistic Theory 58. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. (kapitel 3, 56 lses extensivt)

Passiv: Engdahl, Elisabet. 2001. Valet av passivform i modern svenska. Svenskans beskrivning 24. Linkping

Electronic Conference Proceedings. http://www.ep.liu.se/ecp/006/007 Heltoft, Lars. 1994. S-modus og perifrastisk modus. Sprkbruk, grammatik och sprkfrndring. En

festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994. Red. Nils Jrgensen, Christer Platzack & Jan Svensson. S 155165. Institutitionen fr nordiska sprk, Lund.

Holmberg, Anders. 2000. Expletives and Agreement in Scandianvian Passives. Working Papers in Scandinavian Syntax 65. S. 3564.

Jaeggli, Osvaldo A. 1986. Passive Linguistic Inquiry 17:4. S. 587622. Teleman, Ulf, Staffan Hellberg och Erik Andersson. 1999. Svenska Akademiens grammatik. Kapitel

34: Passiv.

Textanalys Kursbeskrivning

Kursen ger en versikt ver huvudsakligen svensk och nordisk men ven i viss mn internationell textforskning. Tyngdpunkten ligger p socialt orienterade studier men ven textlingvistiska och psykolingvistiska underskningar tas upp. Centrala teman i kursen r olika perspektiv p textbegreppet, texttypologier samt relationen mellan text och kontext. Tnkbara frdjupningsinriktningar r (kritisk) diskursanalys, kvantitativ stilanalys, genreteori, text- och sakprosahistoria, textlingvistik, multimodalitet samt didaktiska perspektiv. (Kursansvarig: Anders Bjrkvall)

Litteraturlista, gemensam del Berge, Kjell Lars & Ledin, Per. 2001. Perspektiv p genre. Rhetorica Scandinavica nr 18, 2001. S. 4

16. [13 s] Berge, Kjell Lars. 1993. Hva er det som kvalifiserer et budskap som tekst? Tekst og kontekst

kultursemiotisk vinklet. I: Fretheim, T, Evensen, Lars S. & Sivertsen, E. (red.): Text i kontekst. Oslo: Novus. S. 2438. [14 s] (Kan ersttas av Berge, Kjell Lars. 2002. From utterance to text, again. Theoretical reflections on the notion of text based on empirical studies of writing in different contexts. I: Coppock, Patrick (red.): Semiotics of writing. Thurnout: Brepols.)

Van Dijk, Teun A. (red). 1997. Discourse as structure and process. (Discourse studies 1.) London: Sage. Fljande texter: [62 s.]

Eggins, Suzanne & Martin, J. R.: Genres and registers of discourse, S. 230256. Kress, Gunther Leite-Garcia, Regina & van Leeuwen, Theo: Discourse semiotics. S. 257291. Englund, Boel & Ledin, Per (red.). 2003. Teoretiska perspektiv p sakprosa. Lund: Studentlitteratur.

Fljande texter: [126 s.] - Englund, Boel & Svensson, Jan: Sakprosa och samhlle. S. 6190. - Englund, Boel, Ledin, Per & Svensson, Jan: Sakprosa vad r det? S. 3560.

13 (14)

- Melander, Bjrn & Josephson, Olle: Muntlighet och skriftlighet i sakprosatexter. S. 239272. Fairclough, Norman. 2004. Critical discourse analysis in researching language in the new capitalism:

Overdetermination, transdisciplinarity and textual analysis. I: Young, L. (red.) Systemic linguistics and critical discourse analysis. New York: Continuum. (Tillgnglig 2007-04-18 p Internet: http://www.ling.lancs.ac.uk/staff/norman/2003b.doc) [ca 20 s.]

Frandsen, Finn. 1998. Tekst, sekvens og heterogenitet. Introduktion til J.-M. Adams teori om teksttyper. Hermes. Journal of Language and Communication Studies 20. S. 957. (Helst ven versiktligt Adam, Jean Michel. 2005. Les textes. Types et prototypes: rcit, description, argumentation, explication et dialogue. Paris: Armand Colin.) [49 s]

Gunder, Anna. 2001. Forming the Text, Performing the Work Aspects of Media, Navigation, and Linking. Human IT 5:23, 2001, 81206. (Tillgnglig 2007-04-18 p Internet: www.hb.se/bhs/ith/23-01/ag.htm) [126 s.]

Karlsson, Anna-Malin. 2002. Genre, hypertext och etnografiskt perspektiv? Om begrepp som hjlp och hinder i utforskningen i nya textkulturer. Human IT 6:4 (2002). S. 4970. (Tillgnglig 2007-04-18 p Internet: www.hb.se/bhs/ith/4-02/amk.pdf). [22 s.]

Ledin, Per. 1999. Texter och textslag en teoretisk diskussion. Rapport nr 27 frn projektet Svensk sakprosa. Lund: Institutionen fr nordiska sprk, Lunds universitet. (Stencil. Sljs p institutionen.) [34 s.]

Ledin, Per. 2000. Veckopressens historia: del II. (Rapporter frn projektet Svensk sakprosa. 29.) Institutionen fr nordiska sprk, Lunds universitet. Kap. 1, 3, 4, 5. (Stencil. Sljs p institutionen.) [83 s.]

Lind Palicki, Lena. 2005. Hur man n vnder sig har man rumpan bak om hur man konstruerar kn i en progressiv lrobok. Sprk och stil NF 15, 2005. S. 161192. (Alt. likvrdig artikel i ngon av de senaste rgngarna av Sprk och stil.) [Ca 30 s.]

Miller, Carolyn R. 1984. Genre as social action. Quarterly Journal of Speech 70 (1984), s. 151167. (ven p norska i Rhetorica Scandinavica nr 18, 2001. Tillgnglig 2007-04-18 p Internet: www.retorikforlaget.se/rhetorica/pdfz/Miller_RhS18_2001.pdf) [17 s.]

Text and talk eller annan tidskrift fr textanalys. Ett nummer gnas och valfri artikel lses. [Ca 30 s] Westman, Margareta. 1981. Text och textanalys ur sprkvetenskapligt perspektiv. MINS 9.

Institutionen fr nordiska sprk, Stockholms universitet. S. 518, 3775. [53 s.] Virtanen, Tuija. 1997. Text structure. I: Verschueren, Jef, stman, Jan-Ola, Blommaert, Jan &

Bulcaen, Chris (red.). Handbooks of Pragmatics. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. S. 116. [16 s.]

Virtanen, Tuija. 1992. Issues of text typology: Narrative a basic type of text? Text 12:2 (1992). S. 239310. [72 s.]

Voloshinov, V. N. 1973. Marxism and the philosophy of language. Cambridge: Harvard university Press. Del II, s. 45106. [62 s.]

stman, Jan-Ola & Virtanen, Tuija. 1995. Discourse analysis. I: Verschueren, Jef, stman, Jan-Ola, Blommaert, Jan (red.). Handbooks of Pragmatics. Manual. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. [15 s.] (Kan ersttas av van Dijk, Teun. A. 1997. The study of discourse. I: van Dijk, red. Discourse as structure and process. London: Sage. S. 135, i kombination med Gunnarsson, Britt-Louise. 2007. Inledning. I: Gunnarsson & Karlsson, red. Ett vidgat textbegrepp. TeFa 46. FUMS, Institutionen fr nordiska sprk. Uppsala universitet.)

Dessutom lses en relativt frsk svensk avhandling med textfokus. Vljs i samrd med lraren. [Ca 200 s.]

14 (14)