sverigesradio.se

2

VE

RK

SAM

HE

T O

CH

ÅR

SRE

DO

VIS

NIN

G 2

010

verksamhets- ochårsredovisning2012

sverigesradio.se

5

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

innehåll

verksamhetStyrelseordförande och vd har ordet 6

Ekot 75 år och Stora Journalistpriset 8

Svensktoppen firade 50 10

Sveriges Radio behåller publiken 12

Musikhjälpen 14

Kulturen breddas och fördjupas 16

Nya sätt att lyssna 18

Publiknätverk – för och med lyssnarna 20

I korthet 22

Priser 2012 24

årsredovisning

Bolagsstyrningsrapport 26

Förvaltningsberättelse 34

Resultaträkning 41

Balansräkning 42

Kassaflödesanalys 44

Redovisnings- och värderingsprinciper 45

Noter 45

Revisionsberättelse 63

Sveriges Radios styrelseledamöter 64

Definition av programområden 72

Radiohistoria 74

Adresser 78

Ansvarig utgivare: Jan Petersson, direktör, Analys och kommunikation, Sveriges Radio. Projektledare: Ulrica Bengtsdotter. Ansvarig för delen bolagsstyrningsrapport och förvaltningsberättelse: Anders Hägerlöf, Ekonomiavdelningen, Sveriges Radio. Texter: Ulrica Bengtsdotter, Mats Carlsson Lénart, Ingrid Östlund, Camilla Wahlman, Jenny Mattsson.Foto: Mattias Ahlm, Stina Gullander, Mikael Grönberg, Mikael Andersson, m flForm: Robert Slavica, Lupo DesignOmslag: Stefan ViterstedtCopyright Sveriges Radio 2013

sverigesradio.se

6

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

7

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

Radioåret 2012 gav Sveriges Radio publiken det största avslöjandet på många, många år. Den s.k. “Saudiaffären”, som innebar att försvarsministern fick avgå, kommer att gå till historien och för andra året i rad fick Sveriges Radios reportrar Stora journalistpriset i kategorin ”Årets Avslöjande”. Världshändelser utspelades i direktsändning i Sveriges Radio.Viktiga val, likt det amerikanska presidentvalet, granskades och analyseras av Sveriges Radio. I serien ”Här och Nu” har ett stort antal reportrar från olika redaktioner skildrat ett Sverige av idag som få av oss innan känt till. Sveriges Radio har frikopplat drygt 10 reportrar från ordinarie arbetsuppgifter för att på ett så allsidigt sätt som möjligt skildra den ekonomiska krisen i Europa och dess effekter på vardagen i Sverige. 2012 var även ett stort sportår då Radiosporten bjöd publiken på bl.a. OS i London och Paralympics. I den årliga förtroendebarometern från Medieakademin låg Sveriges Radio återigen i topp, före alla andra institutioner och företag i Sverige. Dessutom åtnjuter svensk radio det största publika förtroendet i Europa, enligt en undersökning presenterad av EU-kommissionen. Den stora satsning på utrikesrapporter-ing och utrikeskorrespondenter som Sveriges Radio har gjort präglade också 2012. Sveriges Radio kan därmed erbjuda publiken kvalifi-cerad analys av sammanhangen mellan globalt, nationellt och lokalt. P4 är Sveriges Radios största kanal. Cirka 40 procent av publiken mellan 12–79 lyssnar dagligen på lokal radio. Under 2012 har ett stort lyssningsprojekt avslu-tats som innebär att samtliga lokala kanaler har fått en skräddarsydd analys av det egna utbudet kopplat till publik och konkurrens. En analys som kommer att påverka tablåerna 2013. Det så framgångsrika publiknätverket, som startade i Jämtland, har också fått efter-följare på ytterligare tio kanaler/redaktioner. Syftet är att fortsätta att utveckla Journalistik 3.0, som innebär att publiken på ett mycket tidigare stadium och på ett tydligare sätt är involverade i produktionen och urvalet.

Inom kulturområdet har Sveriges Radio under 2012 arbetat fram en helt ny kulturtablå för P1 och infört dagliga kulturnyheter i den breda kanalen P4. Det innebär att Sveriges Radio därmed har det största och bredaste ny-hetsprogrammet inom kulturområdet i Sverige. P3 har ytterligare utvecklat den guidande rollen till ny, svensk musik och tillsammans med SVT och Radiohjälpen genomfördes den femte upplagan av det numera så framgångsrika Musikhjälpen. En internationellt uppmärk- sammad satsning på kvinnliga tonsättare har präglat såväl P2 som Berwaldhallen där också den allra yngsta publiken har stått i fokus under året via särskilda ”Nallekonserter”. Sveriges Radio har den största publiken i FM men allt fler tar del av utbudet via webben. Sveriges Radio har därför ytterligare utvecklat innehållet i framförallt mobilen via bland annat en ny och bättre version av SR Play och en ny barnapp. Utvecklingsarbetet har fokuserats på mobilen före den stationära datorn. Allt fler medarbetare arbetar numera mycket aktivt med publiken via sociala medier och under året har det resulterat i en specifik ”Sociala medier-handbok”. Sveriges Radio är också ett ledande teknikföretag och under året har flera avgörande steg tagits för att förbättra företagets infrastruktur samtidigt som digitali-seringen av arkiven nått sin slutfas. Företaget har därmed inlett processen med att skapa en programbank där alla medarbetare enkelt ska kunna få fram arkiverat material för återan-vändning. Sveriges Radio går in i 2013 med en eko-nomi i balans och med en stark och uppskattad position hos lyssnarna. I ett medielandskap där allt fler företag tvingas avveckla delar av verksamheten och där utrymmet för den kvalificerade journalistiken därmed minskar har Sveriges Radio blivit allt viktigare.

agneta dreber cilla Benköstyrelseordförande verkställande direktör

radioåret 2012

Agneta Dreber Cilla Benkö

sverigesradio.se

8

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

9

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

nYheter och avslÖJanden i 75 årEkot firade 75 år under 2012 och befäste samtidigt sin roll som en ledande granskare av Sverige och världen.

stora ekonYheter: saudiaffären 2012 Ekot avslöjar att svenska FOI i hemlighet hjälpt Saudiarabien att planera en vapenfabrik.

11 september 2001Ekots Anders Ask var på plats när södra WTC-tornet kollapsade.

Palmemordet 1986Det var i Ekot som svenska folket först fick veta att statsministern mördats.

Bofors-skandalen 1987Ekot avslöjade att Bofors mutat sig till en jättelik kanonorder från Indien. Ungernrevolten 1956Ekots Kurt Andersson lyckas ta sig in i Budapest som ende och förste reporter och rapportera om det ungerska folkets grusade hopp om frihet.

När det första Ekot sändes 1937 var det ett aktualitetsprogram. De ”riktiga nyheterna”, som telegram om krigsutbrott och katastrofer, rapporterades på den tiden i radio av TT som hade egna dagliga nyhetskommunikéer. Det var först i mitten av 1950-talet som Ekot började bli det stora nyhetsprogrammet med en blandning av korta telegram och fördjupande inslag om dagens viktigaste in- och utrikeshändelser. Så småningom blev även grävande journalistik ett signum för Ekot. En av de stora svenska nyheterna 2012 var den så kallade Saudiaffären. Ekot avslö-jade att Sverige hjälpt diktaturen i Saudiara-bien att planera en avancerad vapenfabrik. En tid senare avgick försvarsminister Sten Tolgfors till följd av avslöjandet. – Ett resultat av att grävande är satt i sys-tem hos oss på Ekot, säger ekochefen Anne Lagercrantz. Förutom de klassiska ekosändningarna i FM-kanalerna, som kvartifemekot och de korta ”pipen” varje heltimme distribueras Ekot via en rad olika plattformar. Ekonyheter via webben, Facebook, Twitter och mobilen är självklarheter. – Det finns många nya medier idag och många nya avsändare av nyheter. I detta ökande brus står Ekot för trovärdighet och kvalitet oavsett hur och var mediekonsumenten läser eller lyssnar på nyheterna, menar Anne Lagercrantz.

75-årsfirandet ägde rum den 1 oktober då publiken var välkommen till Radiohuset på tårta och seminarier, rundvandringar och även fick prova på att läsa Ekonyheter i en riktig radiostudio.

stora JoUrnalistPriset fÖr avslÖJande av vaPenaffär ekots grävande reportrar Bo-göran Bodin och daniel Öhman vann stora journalist-priset för sitt reportage om saudiaffären, ”Projekt simoom” i kategorin årets avslöjande.

motiveringen löd: “För att de avslöjat hur makthavarna med ljusskygga metoder försökte dölja en vapenaffär som inte tålde att ses.”

– Det känns helt fantastiskt. Vi har avslöjat att Sveriges regering fört hela svenska folket bakom ljuset för att hjälpa en diktaturregim och detta är ett kvitto på att vårt arbete har uppskattats, säger Daniel Öhman, som fick samma pris år 2011. Då tillsammans med Malin Olofsson, för radioserien och reportage-boken Matens pris. – Detta är ett projekt som vi levt med ett helt år nu så det känns otroligt roligt att någon annan tycker om det vi gjort, sa Bo-Göran Bodin i samband med prisutdelningen. – Jag är jättestolt över hur Bo-Göran och Daniel på ett mycket systematiskt och skick-ligt sätt har avslöjat en verklighet som många gjort sitt bästa för att tysta ner. Att Sveriges Radio vinner just den här kategorin två år i rad är ingen slump. Vi har mycket medvetet satsat på den granskande och grävande journalistiken, säger Cilla Benkö, Sveriges Radios stolta vd.

vi har mycket medvetet satsat på den granskande och grävande journalistiken.

Bo Göran Bodin och Daniel Öhman när de tog emot Stora journalist-priset för sitt avslöjande om Saudiaffären.

sverigesradio.se

10

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

11

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

benny andersson

2008

Programmet som kommit att bli en klassiker föddes i oktober 1962 och lockar nu uppåt en miljon lyssnare i P4 Sveriges Radio varje söndag. Den första listettan blev Lasse Lönndahls ”Midnattstango” och senare blev Lasse Lönndahl en i raden av programledare. Han har haft 37 låtar på listan bland annat ”Kvällens sista dans”, ”Tusen och en natt” och ”Visa mig hur man går hem”. Värdar på femtioårskalaset, som förstås också sändes i P4, var Svensktoppens nu-varande programledare Carolina Norén och Ulf Elfving, som ledde programmet i sju år. Det var Anders Berglund som arrangerade och dirigerade konserten. Svensktoppsstjärnorna Svante Thuresson, Jessica Andersson och Sonja Aldén framförde tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester egna och andras listettor från 1962 och framåt. Svensktoppens första programledare var Barbro Lindström, men Kent Finell är den som längst lett programmet med sina 20 år. Ulf Elfving är god tvåa med sju år. Andra kända programledare har varit Pekka Langer, Kersti Adams-Ray och Janne Önnerud.

– Kent Finell blev en del av nationens liv. Den folkliga trygga Kent som på något sätt alltid fanns där, säger nuvarande program-ledaren Carolina Norén. Hon presenterade sin första Svensktopps-lista 26 augusti 2007. Hon älskar allt som har med omröstningar att göra och vill gärna matcha Kent Finell när det gäller antal år i Svensktoppensstudio . – Jag vill gärna bli en ”Mrs Svensktoppen”. Det roligaste är när vi är ute och sänder, eller när det kommer en ny etta, säger Carolina Norén.

svensktoPPen 50 årSvensktoppen, som drar miljontals lyssnare i P4, fyllde femtio i oktober. Det firades med en hejdundrande konsert i Berwaldhallen.

Hur länge låg ”Guldet blev till sand” på Svensktoppen? Hur många förstaplaceringar har Björn Skifs haft genom åren? Nu är svaren på alla dina frågor om Svensktoppens historia bara några klick bort. Svensktoppenhar nu en databas där man har sammanställt alla bidrag som tagit sig in på Svensktoppen sedan 1962. Sammanlagt 3 264 låtar.

tore skogman

1965

LaLeH

2012 2005Lars winnerbäck

2010

tomas Ledin

1980

LiLL-babs

1971

peter jöback

2002

tHe ark

2007

per myrberg

1965

cHarLotte pereLLi

2010

tommy körberg

1974

björn skiFs

magnus uggLa

1986

sverigesradio.se

12

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

13

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

nÖJd allmänhetEn tydlig majoritet av svenskarna säger att de är nöjda med Sveriges Radio. 77 procent är nöjda med programmen och nästan lika många anser att Sveriges Radio är viktig för kulturupp-levelser. Ännu fler, över 90 procent, säger att Sveriges Radio är viktig för nyhetsförmedlingen i Sverige. Allt enligt Sveriges Radios egna årliga publikuppföljning som görs av Novus Group. Medieakademins årligt återkommande förtroendebarometer bekräftar också bilden. För andra året i rad var Sveriges Radio det företag, alla kategorier, som flest svenskar i undersökningen, hade förtroende för.

stor PUBlikNästan fyra miljoner svenskar i åldern 9–79 år lyssnade på något i Sveriges Radios utbud en genomsnittlig dag under 2012. Det är halva befolkningen och under det sista kvartalet var det till och med något fler som lyssnade än året innan. Därmed ökade också Sveriges Radios andel av det totala radiolyssnandet under 2012. Radion fortsätter att vara en del av livet för de allra flesta. Detta trots att ett allt större medieutbud och andra digitala tjänster konkur-rerar om publikens tid och uppmärksamhet. Samtidigt skapar internet också nya möjligheter för radiomediet, gör det mer tillgängligt för människor genom efterhandslyssning och enkelt att använda på mobila plattformar. Sajten sverigesradio.se är numera väl etablerad. Antalet unika besökare närmar sig en miljon per vecka. Men det var framförallt på de mobila plattformarna, mobilsajten m.sverigesradio.se och Sveriges Radio Play-appen, som användandet ökade under 2012.

sveriges radio och PUBliken

radion – en del av livet Sveriges Radio har en stor och nöjd publik. Förtroendet för Sveriges Radio var fortsatt högt under 2012 och trots ständigt ökande konkurrens om människors tid och uppmärksamhet behåller Sveriges Radio sin stora publik. Under 2012 tog dessutom användandet av Sveriges Radio på digitala plattformar ny fart.

kanalerna

har de senaste åren lockat fler lyssnare än tidigare under 2000-talet, en trend

som håller i sig även i år. 2012 lockade kanalen dagligen cirka en miljon lyssnare (12,5 procent av befolkningen). P1 har framförallt lyckats nå fler lyssnare i åldern 30 till 50 år.

nådde under 2012 9 procent av befolkningen en genomsnittlig vecka,

vilket är det samma som 720 000 personer och oförändrat jämfört med 2011. Kanalens dagliga räckvidd är 1,7 procent.

ökade under 2012 sin publik – både totalt och i målgruppen, 13–35 år.

Totalt i befolkningen, 9–79 år, nådde P3 11,4 procent, eller 885 000 personer, 2012. I gruppen 13–35 år lyssnade 17,2 procent på P3 en vanlig dag. I målgruppen 13–35 år fokuserar P3 extra på att nå gruppen från 20 år och uppåt. Under 2012 lyssnade drygt var femte person i den gruppen på P3 en genomsnittlig dag. Det är lika stor andel som de senaste åren och innebär att P3 är den klart största radiokanalen i denna grupp.

hade under 2012 en daglig räckvidd på i genomsnitt 30 procent, eller 2,4

miljoner. Det är samma nivå som 2011 och kanalen är fortsatt landets i särklass i största radiokanal. I huvudmålgruppen 30–79 år lyssnade 39,6 procent en vanlig dag, vilket är ungefär lika många som de senaste åren. Förutom huvudmålgruppen 30–79 år har P4 ett särskilt ansvar att nå barnen, 9–12 år. Andelen 9–12-åringar som lyssnar på P4 har ökat de senaste åren. Räckvidden 2012 var 7,7 procent per dag. P4:s 25 lokala kanaler nådde tillsammans 29,1 procent av befolkningen en genomsnittlig vardag. Störst andel lyssnare hade, precis som vanligt, P4 Gotland, med en genomsnittlig räckvidd på vardagar på drygt 46 procent. Störst i antal lyssnare är P4 Stockholm, som lockade cirka 320 000 lyssnare en vanlig vardag under året.

Antalet unika besökare i appen steg med 80 procent till 260 000 per vecka och på mobil-sajten fördubblades antalet unika besökare per vecka till nära 220 000. Genombrottet för s.k. smarta telefoner låg naturligtvis bakom, men också att Sveriges Radio året innan lan-serat både ny mobilsajt och play-app. Under 2012 visar Sveriges Radios publik-undersökningar för första gången att det finns människor som enbart möter Sveriges Radio på de digitala plattformarna.

WeBBen och moBilenI TNS Sifos lyssnarsiffror för radio ingår de som lyssnat på direktsänd radio både via FM och via internet. Webblyssningen utgör fortfarande en relativt liten del av det totala radiolyssnandet även om det ökade under 2012. 20 procent av befolkningen lyssnade på någon direktsänd radio på detta sätt under föregående år. 14 procent av befolkningen lyssnade på någon av Sveriges Radios kanaler via internet under en vecka. Webbplatsen sverigesradio.se har en total veckoräckvidd på ungefär 18 procent av befolkningen 16–80 år. Sajten har flera funk-tioner, bland annat finns möjligheten att lyssna på program i efterhand och att läsa nyheter. Sveriges Radios utbud finns även på mobila plattformar både med en särskild mobilsajt och en app för lyssning, Sveriges Radio Play. En genomsnittlig vecka hösten 2012 hade mobilsajten 220 000 unika användare och appen 260 000 unika användare.

Det är TNS Sifo, som sedan början av 2000-talet på radiobranschens uppdrag, undersöker svenskarnas radiolyssnande. Fram till 2012 har undersökningarna gjorts med hjälp av telefonin-tervjuer. Från och med 2013 byter radiobranschen metod och mäter rikskanalernas lyssnande i en panel med elektroniska mätare. Det innebär att siffrorna för radiolyssnande under 2013 inte kommer att vara helt jämförbara med siffrorna för 2012.

1000 000lyssnare per dag

720 000

1 av 5

2 400 000

lyssnare varje vecka

mellan 20 och 34 år varje dag

lyssnare varje dag. Landets största kanal

sverigesradio.se

14

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

15

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

mUsikhJälPen räddar livVarje dag dör 2 000 barn på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien. Det är mer än ett barn i minuten. Därför gick Musikhjälpens insamling 2012 till kampen för att barn i slummen ska få tillgång till rent vatten.

– Tack Sverige för att ni kämpat och bidragit till att alla barn ska ha rätt till rent vatten! Ni har räddat liv med er musik. Så står det på Musikhjälpens webbsida på sverigesradio.se.Musikhjälpen är Sveriges Radios insamlings-event som varje år lyfter upp en undangömd humanitär katastrof. Tre kända programledare bor i en glasbur för att sända radio och tv dygnet runt i 144 timmar. Under tiden får de besök av artister och kända personer som en-gagerar sig i kampen. Insamlingen bygger på att publiken betalar för att önska låtar, som också utgör all musik i programmet. Söndag 16 december 2012 släpptes Musikhjälpens programledare Jason Diakité, Gina Dirawi och Kodjo Akolor ut ur glasburen på Stortorget i Malmö. Under de dryga sex dygn de direktsände kom 23,3 miljoner kronor in till kampen för att barn i slummen ska få tillgång till rent vatten. Totalt betalade publiken för 135 000 låtönskningar. – Men det är inte summan av kronor och ören, utan det är summan av er uppfinnings-rikedom, er tid, hur mycket ni vill göra något för någon annan. Summan av er kärlek kort och gott, utropade Jason Diakité (Timbuktu) till publiken. – Hoppas fler och fler bär med er frön av vad programmet handlar om under 2013. Runtom i hela Sverige har människor

engagerat sig och startat egna insamlingar och aktiviteter för att stödja Musikhjälpen. Många är de, barn som vuxna, som bland annat skramlat med bössor, skänkt sin dricks, anordnat egna miniversioner av Musikhjälpen, bakat och pantat. Människor inom olika arbets- och intressegrupper har också slagit sig samman, uppmanat varandra att samla in pengar och utmanat varandra i att få in så mycket pengar som möjligt. Artister, politiker och andra kändisar som gästade Musikhjälpen i december var Loreen, Peter Jöback, Stefan Löfven, Gunilla Carlsson, Birgitta Ohlsson, Gudrun Schyman, Amanda Jensen, Glasvegas, Jonas Gardell, Emma Wiklund och många fler. Artister auktionerade ut privata spelningar och bara som ett exempel gick Lars Winnerbäcks privata spelning för 50 000 kronor.

fakta Musikhjälpen är ett public service-format från Nederländerna som har funnits sedan 2004. Musikhjälpen kom till Sverige 2008 och här är programmet ett samarbete mellan Sveriges Radio, SVT och Radiohjälpen. Insamlingen bygger på publikens låtönskningar som också utgör all musik i programmet.

tack sverige för att ni kämpat och bidragit till att alla barn ska ha rätt till rent vatten! ni har räddat liv med er musik.

Tareq Taylor (i mitten) sålde falafel till förmån för Musikhjälpen. Programledare var fr v Kodjo Akolor, Gina Dirawi och längst till höger Jason Diakité.

sverigesradio.se

16

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

17

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

radioteatern mitt i samhälletvar finns radioteaterns lyssnare? hur kan föreställningarna användas utanför etern? det är frågor som sveriges radios egen teater ställer sig varje dag. år 2012 var externa samarbeten ett sätt att ta reda på dessa frågor.

Simma med Radioteatern är ett exempel. En kväll i våras kunde motionssimmare på Sands-borgsbadet i Stockholm stärka ryggmusklerna och samtidigt lyssna på Radioteaterns tolkning av August Strindbergs Moderskärlek. Radioteatern gjorde sig under förra året tillgänglig på helt nya sätt för både gammal och ny publik. Genom bland annat en dialog med SJ om att erbjuda deras resenärer radioteater, ett påbörjat pilotprojekt tillsam-mans med Svensk Biblioteksförening, en avsiktsförklaring som tillsammans med landets alla nitton länsteatrar skrevs under i april i fjol och ett samarbete med Idrottsförvaltningen i Stockholm och med kulturhus runt om i landet. Strindbergsåret 2012 i Radioteatern fick en alldeles egen sändningstid på lördagkvällarna.

kUltUrnYtt med Bredare tilltal ett av sveriges ledande kulturprogram, kulturnytt i P1, växte under 2012. nya sändningar i P4 ger varje vardag kulturny-heter med ett bredare tilltal till den stora publiken. – Jag är väldigt nöjd med att vi fick kultur- och nöjesnyheter också i landets största radiokanal P4, säger Dan Granlund, kanalansvarig för P4.

Kulturnytt i P4 började sändas i höstas samtidigt som en ny kvällssändning i P1 ger möjligheter att verkligen följa och fördjupa kulturhändelser över hela dagen. Programmet sänds nu också i P2 både morgon och kväll – och genom en redaktionell sammanslagning med det framgångsrika programmet Mitt i musiken kommer man nu även att kunna bevaka musiklivet på djupet och bredden. Med fler sändningar i fler kanaler blir Kulturnytt först på morgonen, snabbast under dagen och starkast på kvällen. Totalt sett, med alla upplagor i alla kanaler, blir Kulturnytt nu betydligt större än samtliga konkurrerande kultursidor och etermedier. Samtidigt kommer Kulturnytts särart, där mixen av snabbhet och eftertanke i nyheter, recensioner och kom-mentarer som bygger på en djup redaktionell kunskapsbas, att bevaras och utvecklas.

Kulturredaktionens nyhetsprogram sänds varje vardag i P1,

P2 och P4. I Kulturnytt kan du hitta nyheter, recensioner,

reportage, krönikor och debatt om det internationella såväl

som det nationella kulturlivet.

Bokradio fÖr alla som älskar att läsalundströms Bokradio är en ny satsning på litteratur i sveriges radio som hade premiär hösten 2012. stor kunskap, lätthet, humor och värme är programmets signum.

Marie Lundström är programledare och varje vecka sänder hon, tillsammans med redak-tionen, författarmöten, lästips och reportage från Sverige och världen.

varför är radio det perfekta stället för att diskutera läsupplevelser?– Rösten går rätt genom huvudet, rakt ner till känslan. Plötsligt har du din favoritförfattare alldeles nära − Linn Ullmann i ditt eget öra.

Riktig radio liknar de bästa böckerna: Smakar på orden, gottar sig i formuleringar och rör sig med språkets hjälp fritt genom tid och rum, säger programledaren Marie Lundström. – Det är ett program för alla som älskar att läsa och prata om böcker och som är intresse-rade av det viktiga i livet: människor, möten och skratt. Vi kommer att ta upp det skrivna ordet på alla möjliga nivåer, från Wittgenstein till arabiska poptexter, från deckare till dikter, säger Nina Solomin, producent.

Marie Lundström har arbetat på Sveriges Radio sedan mitten

av 1990-talet och har varit med och startat programmen

Diktverket och Biblioteket, med flera.

kUltUrradio som når UtKulturnytt fick fler sändningar i fler kanaler, Radioteatern sökte nya vägar att nå publiken och en ny bokradio startade för alla som älskar att läsa. Det var några nyheter i kulturutbudet 2012.

Plötsligt har du din favorit-författare alldeles nära.

Marie Lundström, programledare för Lundströms bokradio.

sverigesradio.se

18

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

19

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

Under 2012 har Sveriges Radio särskilt satsat på att utveckla Sveriges Radio Play för mo-bilerna. Över hälften av svenskarna använder nu smarta uppkopplade mobiler och kan lyssna på program och kanaler från Sveriges Radio ännu mer oberoende av tid och rum än tidigare. Företaget har därmed målmedvetet fortsatt att prioritera försöken att nå gamla och nya lyssnare på nya sätt.

aPParNya Sveriges Radio Play lanserades under året för Android och Iphone, med ny design och nya funktioner. Under 2012 var det också premiär för Sveriges Radio Play för Windows Phone.

radioaPans Barnkalas Första barnappen från Sveriges Radio, Radioa-pans barnkalas, erbjuder lek och lyssning för barn från tre år.

radiosPorten Har också fått en egen applikation för mobilen, med möjlighet att höra alla Radiosportens sändningar och kunna följa favoritlaget och få påminnelser när det spelar match.

inBäddad sPelareDen inbäddade spelaren, som lanserades 2011 och som gör det möjligt för webbsidor, blog-gar och Facebookgrupper att tillhandahålla program och direktsändningar från Sveriges Radio, har etablerats under året, inte minst på tidningarnas webbplatser.

sPotifY och WimPI samarbete med internettjänsterna Spotify och Wimp har Sveriges Radio på försök erbjudit ett begränsad utbud av kortare programinslag, främst riktade till en yngre publik. Det försöket ska nu utvärderas.

nYa sätt att lYssna Den analoga FM-radion står fortfarande för huvuddelen av lyssnandet på Sveriges Radios kanaler och program, men möjligheterna att lyssna via internet fortsätter att öka.

Över hälften av svenskarna använder nu smarta mobiler och kan lyssna på sveriges radio oberoende av tid och rum.

sverigesradio.se

20

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

21

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

nära nYheter med PUBlikens hJälPSveriges Radio har de senaste åren knutit till sig flera tusen personer i så kallade publiknätverk, där medlemmarna bidrar med idéer och med sin kunskap till redaktionerna. Under hösten 2012 startade nio lokala kanaler publiknätverk, men först ut var Sveriges Radio Jämtland.

Genom att samtidigt arbeta medvetet med att hela tiden bjuda in publiken till medska-pande i radion görs en ny typ av journalistik. Perspektivet utgår från de berörda, det abstrakta blir konkret och redaktionerna blir mer självständiga i sitt nyhetsarbete och därmed mer agendasättande. – Jag vill ställa upp som den kunskapskälla jag är och delge det jag kan bidra med för att göra bättre nyheter, ge bättre uppslag, ta reda på och kanalisera det positiva som ändå finns, säger Gretel Bill, som var den första som gick med i P4 Jämtlands publiknätverk. Vi jämtar vi är kunniga, vi kan det här så det här är mitt lilla privata uppror mot jantelagen som jag tycker fler skulle ställa upp på. P4 Jämtland har en publikredaktör som ansvarar för dialogen med publiken och med att fånga upp ämnen och idéer som publiken tycker är viktiga att granska eller skildra. När redaktionen behöver diskutera ett aktuellt ämne, en infallsvinkel eller vill få respons på ett arbete som är gjort används nätverket som en kunskapskälla. Redaktionen har också möjlighet att hitta nyckelpersoner och berörda människor genom publiknätverket och medlemmarna där.

Öppenhet och tematiskt arbete är två andra delar i det publika arbetet på P4 Jämtland. Agendan för dagen är öppen för publiken och de deltar varje dag genom att bidra med kunskap eller tipsa om berörda personer i ämnet för dagen. Temametoden innebär att redaktionen ungefär en gång i månaden väljer ett ämne att titta närmare på under en veckas tid. När första nyhetsinslaget sänds på måndag morgon ber redaktionen publiken om inspel och tips. Det fortsatta arbetet under den veckan baseras på de tips som strömmar in till redaktionen från publiken. Några exempel på teman som djupgran-skats i nära samarbete med den jämtländska publiken är vuxenmobbning, maten och skolfrågor. Med publikens hjälp har kanalen också gjort en karta över de vita fläckarna i telefontäckningen som uppstår då Telia klipper kopparledningarna utan att kunna ersätta med fullt fungerande alternativ. Kartan hade inte varit möjlig att göra utan publikens hjälp.

Enbart P4 Jämtland har i dag drygt 500 personer i sitt nätverk. Under hösten 2012 startade nio andra lokala kanaler, från P4 Västerbotten i norr till P4 Halland i söder, och P1-redaktionen SR Samhälle, sina publika nät-verk. Sammantaget betyder det att flera tusen personer i dag ingår i olika nätverk för att med sin kompetens och med sina idéer göra det journalistiska arbetet på Sveriges Radio ännu bättre.

medlemmarna bidrar med idéer och med sin kunskap till redaktionerna.

sverigesradio.se

22

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

23

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

ekonomisatsningVad händer med svensk ekonomi efter finanskrisen, och hur hänger den ihop med omvärlden? Det är frågor som 12 reportrar runtom i landet jobbar med för hela Sveriges Radio fram till våren. Reportagen hörs i P1, P3 och P4. Inslagen kan handla om hur olika ekono-miska villkor ser ut i landet. Två landsting på olika sidor av en länsgräns kan ha väldigt olika ekonomiska förutsättningar. Vad betyder det här för vården? Projektet finansieras med de extramedel

som Sveriges Radio avsatt för publicistiska satsningar. Sveriges Radio har ju Ekonomiekot också, hur skiljer ni er från det? – Ekonomiekot är mer händelsestyrt, här får vi möjlighet att göra det som man inte hin-ner med i den vanliga bevakningen. Om några politiker till exempel tvistar om vad barnfattig-dom är kan vi granska frågan och göra inslag om vad det betyder för en familj i vardagen och hitta olika infallsvinklar, säger Thomas Björkman, projektledare.

i korthet

P3 gUld, galan som hyllar svensk musik, firade tio år på Scandinavium i Göteborg.

Sveriges Radio satsade stort när det var

os i london 2012.

Sveriges Radio satsade stort när det var OS i London 2012.

vardagsrasismen i fokUs i sr metroPol 93,8

Under en vecka i november uppmanade SR Metropol 93,8 lyssnarna att berätta om sina egna upplevelser av rasism i vardagen: i skolan, på jobbet, på fotbollsplanen eller i klubbkön. Responsen från publiken blev oväntat stor, inte minst på twitter, hashtaggen #hurkännsdet användes. Temat lanserades med hjälp av en kampanj-film som visades på webben. Kända profiler både från Sveriges Radio och utifrån med-verkade, bland andra programledarna Hanna Hellquist och Ametist Azerdogan, artisten Malcolm B och fotbollsspelaren Henok Goitom.

här och nU skildrade vardagen i P4Under 2012 satsade de lokala P4-kanalerna på att skildra fler händelser och människor utanför den ordinarie nyhetsagendan. Detta var möjligt genom extra resurser, engagerade medarbetare och nära samarbete mellan P4-kanalerna inom de olika områdena. Resultatet blev en lång rad reportage och nyhetsinslag som på ett bredare och djupare sätt beskrev områdena och människorna som lever där.

ÖstersJÖ-festivalen fYllde 10 år

sverigesradio.se

24

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

25

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

ekots Bo gÖran Bodin och daniel Öhman vann Stora journalistpriset i kategorin Årets avslöjande för sitt reportage om Saudiaffären, Projekt Simoom.

Unga radioteatern fick utmärkelsen “bästa radiodramatik för äldre barn” för pjäsen Hattifnattarnas hemlighet. Priset delades ut på barn- och ungdomsradiodramatik-festival Prix Ex Aequo i Slovakien.

kritikerPriset Premio della critica mUsicale, Franco Abbiati, gick till Daniel Harding, chefs-dirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester.

Ulrika BJÖrkstén, chef fÖr vetenskaPsredaktionen,tilldelades Aspegrenstipendiet, som ska upp-muntra förståelsen mellan ingenjörsvetenskap och humaniora.

medierna Utsågs till årets folkBildareFöreningen Vetenskap och folkbildning de-lade ut priset med motiveringen ”Medierna i P1 blir Årets folkbildare för sin pedagogiska granskning av felaktigheter i massmedia”.

kamPanJen sveriges radio PlUs vann i tävlingen Cristal Competition: Digital & Mobile.

katarina gUnnarsson, rePorter På P1, fick PUBlicistklUBBens stora Pris – Det här betyder jättemycket. Någon har sett och förstått det jag kämpat med i 19 år som journalist, nämligen att lyfta fram männis-kor i förorter och i bruksorter, säger hon.

stefan Wermelin och staffan schÖier fick Alf Henriksson-priset för att de gjort avtryck i svensk underhållningshistoria.

sveriges fÖrfattarfÖr-BUnds radioPris gick till Birgitta Tollan, frilansjournalist för bland annat Kulturnytt och Mitt i Musiken.

Barncancerfondens JoUrnalistPris i kategorin etermedia gick till Cancer gör inte bara ont, från 29 november 2011, signerat P1:s Kropp & Själ.

hans ingvar hansons informationsPris tilldelades Tomas Ramberg för arbetet med Ekots Lördagsintervjuer. ”Informationsvärdet är alltid av högsta klass, tack vare Rambergs professionalism.”

ekots grävande rePortrar daniel Öhman och Bo gÖran Bodin tilldelades Prix Europa i radioklassen ”Bästa granskande journalistik” för sitt reportage om Saudiaffären, Projekt Simoom.

årets ollénPristagare vid Sveriges Radio Malmö blev Petra Haupt på P4 Malmöhus och Julia Blomberg, Matilda Berggren och Robert Jacobsson på Ligga med P3.

sveriges radios sPråkPris gick till Naturmorgons Jenny Berntson Djur-vall och Lasse Willén i klassen för rikssända program. P4 Jämtlands nyhetspresentatör Michael Ragnarsson fick priset i den lokala klassen.

årets rookie: linnea WikBlad, P3 Linnea Wikblad är en intressant och intresserad radiopersonlighet som inte ger sig förrän sista ordet är sagt. Allt och alla är lika viktiga. Passionen för radio glittrar i hennes röst. En ny stjärna är född.

årets mUsik: klingan, P2 I sitt musikprogram låter Lennart Wretlind oss följa med på en världsomsegling till exotiska och avlägsna musikaliska hamnar. Radiopro-grammet Klingan andas respekt, kunskap och kärlek och ökar förståelsen mellan människor från olika kulturer.

årets rePortage: saUdiaffären, Projekt Simoom, Studio Ett, P1 När professionella radiojournalister nyttjar radiomediets alla möjligheter byggs drama-tiken upp och en komplex historia blir begrip-lig. Saudiaffären är ett avslöjande i världsklass som skakade Sverige. Med signum Studio Ett i P1!

Bästa kvinnliga Programledare, vald av svenska folket: Lotta Bromé, P4, för femte året i rad.

Bästa manliga Programledare, vald av svenska folket: Christer Lundberg, P3.

mia Blomgrens madonnan och skÖkan blev Sveriges bästa radiodokumentär på Tempo Dokumentärfes-tival.

Pia kalischer, mUsik- och evenemangsansvarig,fick Upplevelsepriset för sitt arbete med Musikhjälpen.

stora radioPriset, ett axPlock:

Priser 2012

sverigesradio.se

27

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

Bolags-stYrnings-raPPort

inledning

Sveriges Radios styrelse har beslutat att följa svensk kod för bolagsstyrning (Koden).

Allmänheten finansierar Sveriges Radios verksamhet genom radio- och tv-avgiften. Det är därför viktigt att Sveriges Radio styrs på ett sätt som innebär att bolagets medel används på ett rationellt sätt och i överensstämmelse

med givna förutsättningar. Av samma skäl är det också viktigt att allmänheten får möjlighet till god insyn i hur bolaget styrs.

Koden tillämpas enligt principen ”följa eller förklara” vilket innebär att ett bolag kan avvika från enskilda regler i Koden om en förklaring till avvikelsen anges.

sverigesradio.se

28

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

29

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

avvikelser från kodenPå följande punkter avviker Sveriges Radios styrning från de regler som finns i Koden:

kodregel Beskrivning avvikelse anledning

2.3, 2.6, 2.7

7.6

9.2

Val och arvodering av styrelse och revisor

Styrelsens arbetsformer

Ersättningar till ledande befattningshavare

Valberedningens ledamöter är inte oberoende i förhållande till Sveriges Radio. Valberedningen lämnar inget motiverat yttrande beträffande sitt förslag till styrelse på Sveriges Radios webbplats. Valberedningen lämnar ingen redogörelse på årsstämma där styrelse- eller revisorsval ska äga rum.

Delårsrapporten granskas inte av bolagets revisorer.

Styrelsen beslutar inte om ersättningar till samtliga ledande befattningshavare. Styrelsen fattar beslut om ersättning till vd och vvd. Vd fattar beslut om ersättning till underställda direktörer. Valberedningen beslutar om ersättning till årsstämmovalda ledamöter.

Val och arvodering av styrelse och revisorer bereds av Förvaltningsstiftelsen, vilken fungerar som bolagets valberedning. Dess verksamhet regleras av stiftelseförordnandet.

Enligt aktiebolagslagen är bolaget inte skyldigt att avge delårsrapport.

Enligt styrelsens arbetsordning beslutar vd ersättningen till underställda direktörer tillsatta av styrelsen.

så stYrs sveriges radio

Sveriges Radios verksamhet styrs av regler som läggs fast av riksdag och regering. Med stöd av radio- och tv-lagen utformar regeringen det sändningstillstånd som bestämmer ramarna för verksamheten. Årligen utfärdar sedan regeringen anslagsvillkor vars funktion är att ange förutsättningar av väsentligen teknisk/administrativ karaktär. Sveriges Radio AB ägs av Förvaltningsstif-telsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Televi-sion AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Ledningen av Sveriges Radio utövas av sty-relsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och svensk kod för bolagsstyrning. Från 2009 till och med september 2012 utgjordes Sveriges Radios verkställande

ledning av verkställande direktör tillsammans med vice verkställande direktör, som båda utsetts av styrelsen. Från och med oktober 2012 har befattningen som vvd tagits bort, då tidigare vvd tillträdde som vd. Sveriges Radios verksamhet är organiserad i fyra enheter: Programenheten, Enheten för administration och teknik, Enheten för analys och kommunikation och Personalenheten. Direktionen utgörs från 1 oktober, förutom vd, av de fyra enhetscheferna och en biträdande programdirektör med ansvarar för utbud. Sedan 2011 har Programenheten organ-iserat de producerande verksamheterna i områden. De lokala kanalerna är indelade i sex geografiska områden. Genreredaktion-erna i Stockholm samlas också i områden. Ledningarna för respektive område har ett

Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av bolagets revisorer.

samlat planerings- och budgetansvar för hela områdets verksamhet. Vid starten av nuvarande tillståndsperiod, 2010–2013, införde Sveriges Radio en ny styr- och planeringsprocess. Syftet är en mer överblickbar och tydlig styrning för att klara uppdraget och samtidigt öka flexibilitet och handlingsfrihet för att till exempel kunna genomföra förändringar snabbare. Sveriges Radio har fastställt nio strate-giska mål för tillståndsperioden. Grunden för dessa är företagsledningens bedömning av hur verksamheten ska utformas och utvecklas för att nå företagets vision och för att de krav som ställs på Sveriges Radio ska uppfyllas. De nio långsiktiga målen utgår från tre övergri-pande områden – publiken, medarbetarna och ekonomin. Sedan 2011 pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla styrprocessen. Syfte är dels att ledningsfunktioner på alla nivåer i företaget ska koncentrera sig på frågor väsentliga för respektive verksamhet, dels att korta ledtiderna vid planering, uppföljning och rapportering av verksamheten. Fokus under 2012 har varit att utveckla den ekonomiska uppföljnings- och prognos-processen. Budgetprocessen har också utveck-lats och framförallt formerna för dialog, genom resultatsamtal på alla nivåer, har etablerats.

PUBlikenFyra av Sveriges Radios långsiktiga mål rör publiken. Som komplement till de fastställs årligen prioriteringar som ska vara vägle-dande för verksamheten. För varje verksam-hetsår fastställs också kvantitativa publikmål för alla kanaler och för användandet av Sveriges Radios utbud på digitala plattformar. Publikmålen följs upp med olika typer av undersökningar. TNS-Sifo genomför, på hela radiobranschens uppdrag, löpande lyss-narundersökningar med hjälp av telefonin-tervjuer. Resultaten rapporteras offentligt vid fyra tillfällen per år. Antalet användare av Sveriges Radios sajter mäts med teknisk trafikmätning och redovisas löpande externt via Kia Index och Orvesto Internet. Från och med 2013 kommer en ny metod för att mäta radiolyssnande att användas i Sverige, så kallad elektronisk publikmätning med PPM. PPM står för ”Portable People Meter” och innebär att en panel med 1 000 rapporterande personer bär mätare som registrerar vilka radiokanaler de exponeras för. Resultatet avrapporteras varje dygn till TNS-Sifo.

Hittills har lyssnarundersökningar skett med telefonintervjuer där de tillfrågade har ombetts minnas hur de lyssnade på radio dagen innan. Det blir dock allt svårare att få människor att delta i sådana undersökningar, samtidigt som det också, i takt med att utbudet ökar, blir svårare för de uppringda att avgöra vilka kanaler de lyssnat på. Sveriges Radio kommer från och med 2013 att redovisa lyssnarsiffror dels enligt den mätmetod som använts hittills (telefonin-tervjuer), det s.k. CATI-måttet, dels enligt den nya PPM-metoden. Erfarenheter från länder där PPM an-vänts i flera år visar att eftersom vi inte minns alternativt är medvetna om allt vi lyssnar på, blir siffrorna för räckvidden högre med PPM-metoden, där allt ljud registrerats. Utöver det genomför Sveriges Radio en rad undersökningar för internt bruk, om nöjdhet med programverksamheten, attityder till företaget, hur medievanor generellt förändras och hur användandet av företagets utbud utvecklas.

medarBetarnaSveriges Radios personalpolitik är en förutsättning för att de långsiktiga medar-betarmålen ska uppnås. Personalpolitikens innehåll kan sammanfattas i fem kategorier: attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla personal. Arbete sker inom en rad områden: hälso- och arbetsmiljöarbete, kom-petensutveckling, mångfald, rekrytering och miljöarbete. Mot bakgrund av Sveriges Radios ålders-struktur är kompetensväxling ett nyckelord i styrningen. Nyckelkompetenser hos medar-betare som går i pension måste identifieras för att kompetensväxling ska ske. Samtidigt måste vakanta utrymmen användas strate-giskt till riktade verksamhetsförändringar. Sveriges Radio arbetar med ett så kallat personalmåltal, som innebär att antalet tills-vidareanställningar ska vara oförändrat vid till-ståndsperiodens slut, jämfört med dess början. Under 2013 påbörjas ett arbete med att ta fram en bemanningsstrategi för nästa tillståndsperiod, som en del i arbetet med att formulera företagets vision och strategiska mål.

ekonominEn tydlig ekonomistyrning är av avgörande betydelse för att Sveriges Radio ska upprätt-hålla en ekonomi i balans och samtidigt skapa den flexibilitet och handlingsfrihet som fastställts i de strategiska målen.

sverigesradio.se

30

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

31

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

För att åstadkomma detta prioriterar Sveriges Radio resurserna – vissa delar av verksamheten ska ha oförändrade resurser un-der lång tid medan andra delar prioriteras ner. Ett område som kräver detaljerad upp-följning är personalkostnaderna som är den minst rörliga delen av kostnadsmassan. Utöver det följs kostnadsutvecklingen i förhål-lande till externa indikatorer, till exempel SR-index1 och konsumentprisindex. Den ekonomiska handlingsfriheten innebär att Sveriges Radios ledning har möjlighet att göra nya satsningar i takt med omvärldsförändringar.

sveriges radios årscYkel fÖr Planering och UPPfÖlJningSedan 2010 har Sveriges Radio en övergri-pande årscykel för planerings- och upp-följningsarbetet. En grundläggande del i årscykeln är det utbudsstrategiska arbetet, inklusive pro-grambeställningsprocessen. Vd formulerar årliga riktlinjer för kommande års verksam-hetsplaner. Riktlinjerna utgår från de krav som ställs i sändningstillståndet, de långsiktiga målen, prioriteringar och företagsledningens bedömning av hur verksamheten bör utveck-las. Vd:s riktlinjer samt resurser för respektive enhet fastställs av styrelsen i februari. Därefter formulerar enhetscheferna inriktning för sina respektive verksamheter. Under våren pågår samtidigt arbetet med programbeställningar för kommande år. Utbudsavdelningen ansvarar för analyser av tidigare utbud, för att hämta in nya idéer, för samverkansmöten och för att överenskom-melser om uppdrag diskuteras både internt och med externa produktionsbolag. En preliminär utbudsplan presenteras före sommaren och programbeställningsproces-sen avslutas sedan i september då beställning och ansvar för genomförande lämnas över från utbudsavdelningen till områden, redak-tioner och externa producenter. Programbeställningarna och enheternas respektive inriktning utgör grunden för om-rådenas, redaktionernas och avdelningarnas planering och budgetering. Verksamhets-planerna färdigställs i november. Alla verksamheternas planer konsolideras till Sveriges Radios verksamhetsplan där man kan avläsa hur Sveriges Radios arbete för att nå målen bedrivs. Planeringens årscykel

avslutas formellt i och med att styrelsen godkänner utbudsplanen och företagets års-budget. Under verksamhetsåret får företags-ledningen månatliga uppföljningsrapporter. Tertialuppföljningarna (per april, augusti och december) är mer omfattande. Då följs aktivitetsplaner upp tillsammans med exempelvis särskilda satsningar, sändningstid, ekonomi, personal och externa indikatorer.

satsningar På UtvecklingSveriges Radios ledning planerar för utveck-ling av verksamheten under tillståndsperi-oden. Fem huvudområden har fastställts, där satsningar ska göras, för att de strategiska målen ska nås. För dessa satsningar och utvecklingsprojekt avsätts särskilda resurser. Förutom ett stort antal satsningar på utveck-ling av utbudet, genomförs också projekt för att utveckla arbetsmetoder. Beslut om satsningar/utvecklingsprojekt och tilldelning av särskilda resurser följer den ordinarie årscykeln. När satsningar avslutats görs utvärderingar som ligger till grund för beslut om huruvida satsningen ska arbetas in i den ordinarie verksamheten eller om den ska avslutas och på vilket sätt erfarenheterna ska tas tillvara.

årsstämman

Årsstämman är bolagets högsta beslutande organ där ägaren utövar sin ägarmakt genom att bl.a. välja styrelse och revisorer, besluta om ansvarsfrihet för styrelse och vd, fast-ställa resultat- och balansräkningen, besluta om resultatdisposition och eventuellt lämna styrelsen direktiv för verksamheten. Sveriges Radio avviker från normalfallet då beslut om ändringar i bolagsordningen måste godkän-nas av regeringen innan de träder i kraft. Då Sveriges Radio ingår i en koncern med endast en ägare förekommer det även att ägaren lämnar direktiv av koncernpolicykarak-tär direkt till koncernbolagen utanför stämman. På Sveriges Radios årsstämma den 26 mars 2012 i Stockholm deltog Förvaltningss-tiftelsens ordförande som företrädare för ägaren, styrelseordförande, verkställande direktören, vice verkställande direktören, en suppleant samt revisorer.

ersättning till stYrelsen

Årsstämman fastställer de stämmovalda ledamöternas arvoden. Till styrelsens ord-förande utgår fast arvode med 95 000 kronor. Till vice ordförande utgår ett fast arvode med 70 000 kronor. Till övriga ledamöter utgår ett fast arvode med 40 000 kronor samt arvode för varje bevistat helt sammanträde med 1 500 kronor. Enligt Sveriges Radios beslut får ordinarie arbetstagarledamöter och suppleanter för sådana ledamöter arvode med 1 200 kronor respektive 850 kronor för varje bevistat helt sammanträde.

valBeredning

Sveriges Radios ägare, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, utgör bolagets valberedning.

ledamÖter i fÖrvaltnings- stiftelsens stYrelseJournalisten ove Joanson, ordförande F.d. riksdagsledamoten åke gustavsson, v. ordförande, nominerad av (S)F.d.statsrådet Birgit friggebo, nominerad av (FP)F.d. rektorn Birgit hansson, nominerad av (V) Riksdagsledamoten gustaf hoffstedt, nominerad av (M)Riksdagsledamoten mats Johansson, nominerad av (M)Riksdagsledamoten cecilia magnusson, nominerad av (M)F.d. kommunalrådet niclas malmberg, nominerad av (MP)F.d. regionrådet Johnny nilsson, nominerad av (S)Skribenten karin Perers, nominerad av (C) Riksdagsledamoten helene Petersson, nominerad av (S) Fil.kand. oscar sjöstedt, nominerad av (SD)F.d. riksdagsledamoten inger strömbom, nominerad av (KD)

stYrelsens samman-sättning och arBete

sammansättningSveriges Radios styrelse består av elva ordinarie ledamöter. Ordförande och åtta ledamöter (inkl. vd) utses av aktieägaren på årsstämman.

Två arbetstagarledamöter med sup-pleanter utses enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Uppgift för var och en av styrelsens ledamöter om ålder samt huvudsaklig utbild-ning och arbetslivserfarenhet, uppdrag i bo-laget och andra väsentliga uppdrag och vilket år ledamoten invaldes i styrelsen framgår av årsredovisningen sidorna 66–68.

stYrelsens arBete

Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar styrelsens inbördes arbetsfördelning, beslutsordning inom bolaget, styrelsens mötesordning samt ordförandens och vd:s arbetsuppgifter. Sty-relsens arbete följer en fast procedur ägnad att säkerställa styrelsens behov av informa-tion och en lämplig arbetsfördelning mellan styrelsen och vd. Under räkenskapsåret 2012 avhöll styrelsen nio sammanträden, vilket är ett sammanträde mer än föregående år. Styrelsens arbete följer en årlig sam-manträdesplan för beslut och information. Planen styrs i övrigt av den arbetsordning styrelsen fastställt rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas av styrelsen i dess helhet. Dessutom rapporterar bolagets revisorer till styrelsen varje år per-sonligen sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll. Enligt arbetsordningen analyserar sty-relsen bland annat programutbudet och hur det förhåller sig till uppdraget, direktiv för och fastställande av långsiktiga planer, eko-nomisk planering på lång sikt (bland annat budgetunderlag), direktiv för samt faststäl-lande av årliga verksamhetsplaner, policyer, årsredovisning och public service-redovisning, lednings- och huvudorganisation, tillsät-tande av verkställande direktör, tillsättande och entledigande av samtliga direktörer på förslag av verkställande direktören, arbetsor-dning och programregler, principiellt viktiga yttranden och remisser samt mål och riktlinjer för affärsverksamheter. Styrelsens ordförande har med hjälp av extern konsult utvärderat styrelsens arbete och kommer att redovisa utvärderingen för Förvaltningsstiftelsens styrelse och Sveriges Radios styrelse.

1”SR-index” har konstruerats för Sveriges Radio och tas årligen fram av SCB. Det kombinerar delar av KPI med löneutveckling och bygger på att andelen lönekostnader (AKI) uppgår till 50 procent och omkostnader (KPI exkl. livsmedel och bostad) till 50 procent.

sverigesradio.se

32

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

33

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

stYrelsens samman-sättning samt närvaro Under sammanträden 2012

Utsedda av årsstämman antal sammanträden: 9

Agneta Dreber, ordförande 9

John Brattmyhr, 8vice ordförande

Tommy Adamsson 8

Fredrik Ahlkvist 8

Birgitta Johansson Hedberg 7

Lena Larsson fr o m april 6

Mariette Manktelow 0t o m mars

Anna Omstedt Lindgren 9

Soraya Post 4

verkställande direktör Mats Svegfors, 5styrelseledamot enligt bolagsordningen t.o.m.september

Cilla Benkö Lamborn 4 fr.o.m. oktober av personalorganisationerna utsedda ledamöter

Ola Gäverth, 8Journalistförbundet, ordinarie

Kjell Cladin, Unionen, 1 ordinarie t.o.m. februari

Åsa Wisborg, 9Unionen, suppleant t.o.m. februari, ordinarie fr.o.m. mars

Ulrika Hyllert, 8Journalistförbundet

Erland von Heijne, 7Unionen, suppleant fr.o.m. mars

kommittéer

Styrelsen har inte inrättat några kommittéer eller utskott. Frågor som enligt koden kan handläggas i utskott handläggs av hela styrelsen vid ordinarie styrelsemöte.

externa revisorer

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), utsågs 1998 till revisionsbolag i Sveriges Radio. Årsstämman har år 2012 för tiden till slutet av 2016 års årsstämma till revisor i bolaget utsett PwC till revisionsbolag med auktoriserad revisor Nicklas Kullberg som huvudansvarig revisor. Enligt bolagsordningen behöver det inte finnas suppleant för revisorn om denne är ett revisionsbolag. Regeringen har år 2012 för tiden till slutet av 2016 års årsstämma utsett auktoriserad re-visor Carina Åkesson till revisor och auktorise-rad revisor Camilla Samuelsson till revisorssup-pleant. Revisorerna granskar årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vd:s förvalt-ning av företaget. Revisorerna rapporterar resultatet av sin granskning till aktieägaren i revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna redogörelser till företagsledningen, vilken i sammandrag också delges styrelsen. Revisor-erna deltar årligen på ett styrelsemöte. Revisorernas arvode för andra uppdrag än revision har under de tre senaste åren uppgått till 1 922 477 kronor, varav 352 313 kronor avser räkenskapsåret 2012, 260 130 kronor avser räkenskapsåret 2011 och 1 310 034 kronor avser räkenskapsåret 2010.

intern kontroll

En särskild rapport över den interna kontrollen har tillställts Förvaltningsstiftelsen i egenskap av enda aktieägaren. Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom Sveriges Radio. Styrelsen har prövat frågan och beslutat att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering av den interna kontrollen ger ett tillfredsställande underlag för styrelsens utvärdering av den interna kontrollen. För vissa specialgranskningar kan också externa insatser göras. Beslutet omprövas årligen.

vd och direktion

Vd leder verksamheten i enlighet med aktiebo-lagslagen och den antagna arbetsordningen för styrelsen jämte instruktioner för arbets-fördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt för ekonomisk rapportering, tillika arbetsinstruktioner för vd. Vd ansvarar för att hålla styrelsen informerad och tillse att styrelsen har nödvändiga och så fullständiga beslutsunderlag som möjligt. Vd och vvd har t.o.m. september 2012 haft ett gemensamt ansvar och tillsammans utgjort Sveriges Radios ledning. Sedan den 1 oktober 2012 finns ingen vvd-funktion då tidigare vvd tillträdde som vd. Direktionen har möten varje vecka där aktu-ella ärenden föredras för vd:s beslut. Mötes-protokoll förs. Sveriges Radios direktion bestod t.o.m. september av sju personer, varav tre var kvinnor. Sedan den 1 oktober 2012 består direktionen av sex personer varav tre kvinnor. Under året var en man (direktionsadminis-tratören) adjungerad till direktionen. I övrigt regleras direktionens arbete och ansvarsfördel-ning enligt en särskild arbetsordning gällande vd och cheferna för Sveriges Radios enheter. Styrelsen har ansvaret för att det finns ett effektivt system för internkontroll och riskhan-tering. Till vd har delegerats ansvaret att skapa goda förutsättningar för att arbeta med dessa frågor. Såväl direktion som chefer på olika nivåer i företaget har detta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och ansvar är definierade i policyer, riktlinjer, ansvars-beskrivningar samt instruktioner för attesträtter. Uppgift för verkställande direktören om ålder, huvudsaklig utbildning och arbetslivser-farenhet, väsentliga uppdrag utanför bolaget och väsentliga aktieinnehav och delägarskap i företag som Sveriges Radio har betydande affärsförbindelser med framgår av årsredovis-ningen sidan 69.

PrinciPer fÖr ersättning och andra anställnings-villkor fÖr ledande Befattningshavare

Årsstämman godkände 2012 styrelsens förslag till principer för ersättning och andra anställ-ningsvillkor för ledande befattningshavare. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och vice verkställande direktören samt följande personer: adminis-trativa och tekniska direktören, program-

direktören, biträdande programdirektören, personaldirektören och analys- och kommuni-kationsdirektören. Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande ska gälla med följande precise-ringar. Styrelsen fastställer verkställande direk-törens och vice verkställande direktörens löner och andra anställningsförmåner. Ersättning till övriga ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Lönen ska vara marknadsmässig, konkurrenskraftig (ej lönele-dande), individuell, rimlig, ändamålsenlig, takbestämd, transparant redovisad och bygga på befattningens krav. Beslutet ska underställas styrelseordförande för godkännande enligt den s.k. farfarsprincipen. Rörliga lönedelar ska inte förekomma och inte heller bonus- och incita-mentsprogram. Förutom betald radio- och tv-avgift förekommer inte icke-monetära förmåner. Särskilda pensionsutfästelser utöver normala avtalspensioner ska inte förekomma för ledande befattningshavare, förutom för tidigare verkställande direktören, där Sveriges Radio årligen betalar en pensionspremie mot-svarande tre inkomstbasbelopp per kalenderår. Särskilda avtal om avgångsvederlag ska inte förekomma förutom för verkställande direk-tören och vice verkställande direktören. Om tidigare verkställande direktören valde att säga upp avtalet ägde Sveriges Radio rätt att påfordra en uppsägningstid om sex månader. Om Sveriges Radio sade upp avtalet med verkställande direktören skulle uppsäg-ningstiden vara tolv månader. Vid ny anställ-ning eller annan förvärvsverksamhet under uppsägningstiden skulle uppsägningslönen reducerats med motsvarande belopp. Om nuvarande verkställande direktören väljer att säga upp avtalet äger Sveriges Radio rätt att påfordra en uppsägningstid om sex månader. Om Sveriges Radio å sin sida säger upp avtalet med verkställande direktören ska uppsägningstiden vara arton månader. I det fall verkställande direktören erhåller lön eller annan ersättning från anställning eller annan förvärvsverksamhet under uppsägningstiden, ska denna avräknas med motsvarande belopp från verkställande direktörens lönefordran på Sveriges Radio. Principerna överensstämmer, efter vissa förtydliganden, med de principer som gällt tidigare.

sverigesradio.se

34

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

35

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

fÖrvaltnings-Berättelse

ägarfÖrhållanden

Sveriges Radio AB är ett helägt dotterbolag till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbild-ningsradio AB (Förvaltningsstiftelsen). Förvaltningsstiftelsen, organisationsnum-mer 802404-6982, med säte i Stockholm, är moderstiftelse i public service-koncernen som utöver Sveriges Radio AB även äger program-företagen Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Förvalt-ningsstiftelsens uppgift är att främja program-företagens självständighet. Koncernredovis-ning för public service-koncernen upprättas av Förvaltningsstiftelsen. Programföretagen äger tillsammans Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF). Sveriges Radio äger 34 procent av aktierna i RIKAB och 34,4 procent av aktierna i SRF. SRF äger fastigheter som programföreta-gen utnyttjar i sin verksamhet och handhar vissa gemensamma servicefunktioner, till exempel arkiv, bibliotek och ekonomi- och personaladministration. Sveriges Radio äger till 100 procent tre vilande dotterbolag, Sveriges Lokalradio AB, Sveriges Riksradio AB och Sveriges Radio och TV Teknisk Utveckling AB.

information om verksamheten

Sveriges Radio bedriver radioverksamhet i enlighet med det av regeringen givna sänd-ningstillståndet. Verksamheten finansieras av radio- och tv-avgifter som samlas in av RIKAB. Årets verksamhet har byggt på det sänd-ningstillstånd som regeringen gett för peri-oden 2010–2013, samt de anslagsvillkor som förelagts företaget inför året. Sveriges Radio sänder i fyra rikstäckande kanaler och i 28 lokala kanaler. Dessutom finns Sveriges Radios utlandsutbud för nedladdning via webben. Sveriges Radio erbjuder också ett utbud över det digitala nätet och över internet.

väsentliga händelser Under räkenskaPsåret och efter räkenskaPsårets Utgång

Under året presenterades betänkande ”Nya villkor för Public Service” (SOU 2012:59) med sikte på nästa tillståndsperiod. Under 2013 ska detta betänkande resultera i en proposi-tion och ett riksdagsbeslut om Sveriges Radios villkor för tillståndsperioden, som föreslås bli sex år, 2014–2019. Under utredningens gång avsatte Sveriges Radio stora resurser för att ta fram underlag åt public service-kommittén. En viktig uppgift under hösten var framtagandet av Sveriges Radios remissvar till kommitténs betänkande. Under året tillträdde Cilla Benkö som ny verkställande direktör.

sverigesradio.se

36

sverigesradio.se

37

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2

fem år i sammandrag

Belopp i mkr 2012 2011 2010 2009 2008

Erhållna avgiftsmedel 2 630,5 2 571,4 2 521,2 2 442,0 2 393,1

Avgår: överfört till Rikab och SRF -138,8 -160,5 -170,3 -160,6 -162,2

summa 2 491,7 2 410,9 2 350,9 2 281,4 2 230,9

Övriga inkomster 57,0 52,3 60,4 67,0 63,3

totalt 2 548,7 2 463,2 2 411,3 2 348,4 2 294,2

kostnader

Övriga externa kostnader -967,3 -968,3 -904,3 -850,4 -826,2

Personalkostnader -1 255,7 -1 197,9 -1 142,3 -1 120,2 -1 048,8

Sändningskostnader -251,4 -278,2 -280,4 -256,4 -284,2

summa -2 474,4 -2 444,4 -2 327,0 -2 227,0 -2 159,2

Avskrivningar -65,6 -78,5 -87,9 -49,8 -49,4

Räntenetto 9,0 11,2 3,4 3,4 21,9

Skatt -1,9 -1,5 -1,2 -1,1 -3,2

Årets totala underskott (-) / överskott (+) 15,8 -50,0 -1,3 73,9 104,3

Förändring av periodiserade avgiftsmedel -15,8 50,0 1,9 -73,6 -103,7

resultat enligt årsredovisningens 0,0 0,0 0,6 0,3 0,6resultaträkning

Vid årets början periodiserade avgiftsmedel 317,9 367,9 369,8 296,2 192,5

Förändring av periodiserade avgiftsmedel 15,8 -50,0 -1,9 73,6 103,7

vid årets slut periodiserade avgiftsmedel 333,7 317,9 367,9 369,8 296,2

Balansomslutning 840,5 807,1 867,2 821,8 799,1

Sändningstid i timmar 1) 182 960 194 367 220 098 220 932 217 152

Kostnad per sänd timme i tkr 13,8 12,9 11,0 10,3 10,1

Medelantal årsanställda 2) 1 817 1 799 1 826 1 805 1 794

Personalomsättning i procent 5,1 4,6 4,2 3,1 3,8

Sändningstid per anställd i timmar 1) 101 108 121 122 121

Marknadsandel (= andel av det samlade 71 70 68 67 63radiolyssnandet) i procent

Daglig räckvidd (= hört något, 49 48 48 49 47genomsnittligt dygn) i procent av hela befolkningen 3)

1) Inför tillståndsperioden 2010–2013 gjorde Sveriges Radio en översyn av hur sändningstiden tydligare skulle beskrivas. Varje kanal redovisas endast en gång oavsett på hur många plattfor-mar utbudet tillgängliggörs samtidigt/parallellt. Motsvarande siffror för perioden 2008 –2009 har ändrats för att erhålla jämförbarhet.

2) Vid beräkning av medelantalet anställda exkluderas samtliga tjänstlediga samt projekt- och mångfaldsanställda (medverkan-deanställda).

3) Uppgiften är hämtad från TNS-Sifo:s sista radiomätning 2012.

ekonomi och finansiering

Sveriges Radio avviker från den kommersiella radiomarknaden genom att det övergripande målet, att ge avkastning på aktieägarnas kapital, inte ingår i de krav som ägaren ställer. I ekonomiska termer innebär detta att verksamheten drivs utan vinstintresse och att avgiftsmedel som erhållits under räkenskaps-året ska täcka kostnaderna för verksamheten. Sveriges Radio ska inom den tillgängliga ekonomiska ramen göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla målen med verksamheten. Verksamheten ska bedrivas rationellt. Utvecklingen av verksamheten ska bland an-nat syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet. Hanteringen av de finansiella riskerna sköts enligt principer som fastställts av styrelsen. Enligt dessa principer minimeras de risker som identifierats inom likviditetsförvalt-ningen. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom den särskilda avgift som uttas för in-nehav av tv-mottagare. Storleken av denna radio- och tv-avgift bestäms av riksdagen. Ra-dio- och tv-avgifterna inkasseras och förvaltas av RIKAB. Månatligen rekvireras en tolftedel av årsanslaget. Erhållna avgiftsmedel om 2 633,5 mkr, vilket motsvarar 37,2 procent av public service-koncernens totala intäkter, är avsedda att täcka såväl drift- som investeringsutgifter. Efter medelsavstående till RIKAB och SRF och en återföring av tidigare års medelsavstående från SRF återstår 2 491,7 mkr. Av dessa medel har bolaget periodiserat 15,8 mkr till kommande år. Bolaget har även externa rörelseintäkter uppgående till 57,0 mkr (se not 3). Bolagets totala intäkter uppgår till 2 532,9 mkr, vilket är en ökning med 19,6 mkr jämfört med 2011. Rörelsens kostnader uppgick till 2 548,8 mkr, vilket är en ökning med 31,8 mkr jäm-fört med 2011, främst beroende på ökande personalkostnader och minskade utsändnings-kostnader. Av balansräkningen framgår att balansomslutningen ökat med 33,4 mkr.

sidoverksamhet

Sveriges Radios medelstilldelning ska använ-das till företagets kärnverksamhet, det vill säga radioverksamhet i allmänhetens tjänst. Medlen ska också i förekommande fall användas till kompletterande verksamhet, det vill säga verksamhet som syftar till att utveckla kärn-verksamheten och förbättra möjligheterna för

allmänheten att tillgodogöra sig denna. Utöver detta bedriver Sveriges Radio viss sidoverksamhet. Sveriges Radio har definierat sin sidoverksamhet till att omfatta uthyrning av Berwaldhallen, studior i Radiohuset, försäljning av program och produkter för marknads-föringsändamål. Sidoverksamheter till Sveriges Radios sändningsverksamhet ska bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhan-dahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamhet ska, enligt anslagsvillkoren, redovisas i en egen resultat- och balansräkning. Redovisning enligt den s.k. Transparenslagen upprättas också. Sidoverksamhetens resultat- och balans-räkning framgår av not 4.

investeringar i teknik

stÖrre satsningar Under året

datorerInom gruppen datorer ingår förutom anskaff-ning av datorer till medarbetarna, anskaffning av funktionsdatorer såsom sändnings- och styrdatorer och servrar. Sveriges Radio strävar efter att minska antalet servrar genom att arbeta med virtuella servrar, d.v.s. flera app-likationer delar på samma server i stället för att ha varsin.

lagringStorage Area Network (SAN), är en gemensam benämning för system vars enda uppgift är att distribuera och lagra data, t.ex. ljudfiler, doku-ment och bilder. Under året har återanskaff-ningar genomförts enligt plan. Dessutom har ett arbete startats för att ta fram en långsiktig strategi för att hantera kommande behov.

nätverkArbetet med att byta ut LAN (Local Area Network) på lokala kanaler startade under 2012 och har som mål att återanskaffa nät-verksutrustningen på alla lokala kontor. En ny datorhall har byggts vilket har lett till ett mer tillförlitligt och säkert nätverk.

sYstemUnder rubriken system samlas de projekt som har för avsikt att effektivisera och förbättra SR:s interna arbetsprocesser, såväl adminis-trativa som produktionstekniska. Exempel på projekt som bedrivits under 2012 är “Redak-tion 3.0”, som syftar till att förenkla det redak-

sverigesradio.se

38

sverigesradio.se

39

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2

tionella arbetet, nytt ärendehanteringssystem för trafikinformation (avslutat) om system för hantering av teknik- och personalresurser.

lJUdEn fortsatt satsning på att skapa nya digi-tala radiohus har genomförts enligt plan. Jönköping har färdigställts medan arbetet i Luleå fortsätter en bit in i 2013. Vidare har ett antal projekt startats med syfte att förbättra, modernisera och anpassa SR:s ljudinfrastruktur för att bättre kunna möta framtidens behov, krav och utmaningar.

Övriga UPPlYsningar av icke-finansiell karaktär

Den omorganisation som genomfördes inom Programenheten under 2011 har satt sig under 2012 och bland annat lett till ökad samverkan över gränserna för olika genrer och mellan riks- och lokalproduktion. Den nya organisa-tionen – med en geografisk och ämnesmässig indelning – har skapat förutsättningar för mer enhetliga arbetsprocesser. Det gäller såväl inom programproduktionen som inom till exempel rekrytering och MBL-förfarande.

komPetensUtvecklingEn ny policy för kompetensutveckling har tagits fram. Den klargör ansvarsförhållanden och grunder för prioriteringar vid olika sats-ningar inom utbildningsområdet. Sveriges Radio strävar efter att alla medar-betare ska ha rätt kompetens för sitt arbete i en arbetssituation som ständigt förändras. Den kompetensutveckling som genomförs inriktas därför på nya eller ändrade kompetenskrav i alla delar av verksamheten. Under året har en stor utbildningsinsats riktats mot att stärka datorkunskapen hos medarbetarna, omkring 1 500 lärde sig hantera nya datorprogram. Andra exempel på kompetensutveckling är chefs- och arbetsledarutbildningar, försörjnings-program inom utrikesområdet och utbildningar inom webb, mobil och sociala medier. Under året har antalet deltagardagar uppgått till 3 261 dagar.

komPetensväxling och framtida BehovUnder de närmaste åren har företaget många pensionsavgångar vilket kräver en planerad kompetensväxling. Hänsyn måste tas till den kompetens som går förlorad, samtidigt som de nyrekryteringar som görs måste säkerställa

särskilda utbildningsinsatser. Sveriges Radio har en mycket låg sjukfrån-varo, cirka två procent av den totala arbets-tiden, och många av de lokala och företags-övergripande åtgärderna görs med fokus på att kunna bibehålla en fortsatt låg sjukfrånvaro och en bra arbetsmiljö. Några arbetsplatser har under året med-verkat i ett delvis EU-finansierat projekt under namnet ”Hållbart arbetsliv”. Projektet har haft som mål att stimulera deltagarna till hälsosam-ma beteenden och skapa ökad medvetenhet om den egna hälsans betydelse. En handlingsplan har tagits fram för hur frågor kring den fysiska tillgängligheten i SR:s lokaler ska beaktas vid planering av om- och nybyggnationer.

60+Arbetssituationen för medarbetare som fyllt 60 år har kartlagts utifrån hur de själva upplever den och hur de ser på förutsättningarna för att arbeta fram till pensionsdagen. Kartlägg-ningen gjordes i samarbete med företags-hälsovården. Resultatet visade att medar-betare över 60 års ålder generellt sett inte upplevde problem som var relaterade till ålder.

alkolåsSveriges Radio har ambitionen att höja trafik-säkerheten. I en försöksverksamhet har därför alkolås monterats under året i samtliga ca 25 fordon i ett av de geografiska områdena. Försöket ska utvärderas under 2013.

rekrYtering fÖr mångfaldEtt särskilt rekryteringsprojekt med målet att rekrytera medarbetare som kan arbeta på såväl svenska som minst ett av minoritets-språken – arabiska, finska, somaliska, samiska, romani och meänkieli – har genomförts. Projektet har hittills lett till att ett tiotal nya medarbetare har fått anställning vid Sveriges Radio.

milJÖFör tredje året i rad genomförde Sveriges Ra-dio en klimatmätning med hjälp av ett utom-stående företag. Det som belystes var klimat-påverkan av valen av el, värme och kyla, vilka fordon som används och vad de drivs med, typ av avfallshantering och inte minst hur medar-betarna reser. Ett resultat av mätningen är att Sveriges Radio ska sträva efter att ytterligare minska antalet inrikes flygresor, bland annat genom att använda alternativa mötesformer, som videokonferenser och telefonmöten.

framtidens kompetensbehov. Företaget har därför påbörjat arbetet med att identifiera vilka roller som behöver rekryteras på lång sikt och vilka personer som därmed behöver attraheras redan idag. Tanken är att etablera samarbeten med utvalda högskolor och utbildningsinstitut, för att tidigt väcka intresset hos studenterna för kommande arbete vid Sveriges Radio. I arbetet med en långsiktig kompetens-försörjningsstrategi har möjligheterna att ta emot praktikanter inom olika yrkeskategorier setts över och utvidgats. Det är nu möjligt att söka praktikplats via hemsidan och ambitionen inför nästa år är att ta in fler praktikanter än tidigare och inom fler yrkesgrupper. Sveriges Radios webbplats ”Jobba hos oss” har gjorts mer informativ och attraktiv för potentiella medarbetare.

Utomståendes medverkanEnligt sändningstillståndet ska Sveriges Radio verka för mångfald i programverksamheten genom variation i produktionsformer, men också genom att utomstående – icke tillsvida-reanställda – ska beredas möjlighet att delta i innehållsproduktionen. Ett utslag i en rättstvist i Arbetsdomstolen under våren förändrade delvis förutsättnin-garna för utomståendes medverkan. Därför fastställdes under året riktlinjer för hur och var i produktionen uppdragstagare kan anlitas, och i vilka situationer som företaget istället bör använda anställd personal.

avtalsfÖrhandlingar Under konflikthotUnder våren pågick förhandlingar mellan pub-lic service-företagens arbetsgivarorganisation Medieföretagen och SJF, SACO och Unionen om nya kollektivavtal. Under förhandlingarna varslade Unionen om stridsåtgärder, men parterna kom överens och förhandlingarna resulterade i en förlängning av samtliga kollek-tivavtal till 1 april 2013.

arBetsmilJÖ och hälsaDen senaste medarbetarundersökningen i företaget gjordes under hösten 2011 och uti-från resultaten har såväl en central som lokala arbetsmiljö- och hälsoplaner tagits fram. För 2012 fokuserade den centrala planen bland annat på en utbildning i hur man genomför medarbetarsamtal med individuella mål. De arbetsplatser som uppvisade sämre resultat i medarbetarundersökningen inom området återhämtning/balans och stress har erbjudits

risker i verksamheten

Sveriges Radio har en ägarform och en finansiering som är avsedd för att just stärka oberoendet och minimera riskerna för styrning av utbudet från ekonomiska, politiska eller religiösa maktsfärer. Det tidigare nämnda höga förtroendet som företaget åtnjuter från allmänheten går att koppla till ett kvalitativt innehåll men också till den höga graden av oberoende. Den osäkerhet som nu råder över den långsiktiga finansieringsmodellen av pub-lic service-bolagen efter det att public service-utredningens förslag till ny finansieringsmodell har lyfts åt sidan skapar en ökad osäkerhet kring Sveriges Radios förmåga att framöver hålla samma höga kvalitet och oberoende. För att minimera risken för att Sveriges Radios trovärdighet skadas arbetar före-tagsledningen medvetet med att regler och policys ska vara tydligt förankrade och stän-digt uppdaterade. Under 2012 har ett speciellt fokus lagts på att ta fram en handbok för det redaktionella arbetet och ansvarfördelningen när det gäller sociala medier. Under 2012 har Sveriges Radios säkerhets-avdelning i nära samarbete med de redaktio-nella cheferna också förbättrat rutinerna och arbetssätten för att ännu bättre trygga medar-betarnas situation vid arbete i oroshärdar. Synen på företaget påverkas också av för-mågan att nå ut med materialet till publiken. Under 2012 har det därför genomförts ett antal kontinuitetsövningar och justeringar när det gäller avbrottshantering. Sveriges Radio har genom flera tydliga uppdrag skapat förutsättningar för rationali-seringar och prioriteringar för att säkerställa en ekonomi i balans. Frigjorda rörliga medel har skapat en buffert för att snabbt kunna parera eventuella nya ekonomiska behov.

stYrelsearBete

Arbetsordningen för styrelsen jämte instruk-tion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören och för ekono-misk rapportering tillika arbetsinstruktion för verk ställande direktören utgör grunden för styrelsens arbete och reglerar ansvarsfördel-ningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om direktiv för och fast-ställande av långsiktiga planer, ekonomisk planering på lång sikt (bland annat budge-tunderlag), direktiv för samt fastställande av

sverigesradio.se

40

sverigesradio.se

41

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2

resUltaträkning

tkr Not 2012 2011

rörelsens intäkter 4

Avgiftsmedel 2 2 475 879 2 461 011

Övriga rörelseintäkter 3 57 004 52 317

summa rörelsens intäkter 2 532 883 2 513 328

rörelsens kostnader 4

Övriga externa kostnader 5, 6 -967 305 -968 265

Personalkostnader 7 -1 255 724 -1 197 932

Sändningskostnader 8 -251 445 -278 226

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 9 -74 332 -72 558

summa rörelsens kostnader -2 548 806 -2 516 981

rörelseresultat -15 923 -3 653

resultat från finansiella poster

Ränteintäkter 8 990 11 256

Räntekostnader -13 -41

summa resultat från finansiella poster 8 977 11 215

resultat efter finansiella poster -6 946 7 562

Bokslutsdispositioner 10 8 862 -6 059

Skatt på årets resultat 11 -1 884 -1 499

årets resultat 4 32 4

årliga verksam hetsplaner, årsredovisning, public service-redovisning, policyer, lednings- och huvudorgani sation, tillsättande av verkställande direktör, tillsättande och entle-digande av samtliga direktörer på förslag av verkställande direktören, arbetsordning och programregler, principiellt viktiga yttranden och remisser samt mål och riktlinjer för af färs-verksamheter. Vidare analyserar styrelsen programutbudet och hur detta förhåller sig till uppdraget. Arbetsordningen fastställs årligen och skall revideras när så erfordras. Verkstäl lande direktören har ansvar för företagets löpande förvaltning samt planering och genom-förande av Sveriges Radios utveckling enligt styrelsens beslut. Vd och vvd har till och med september 2012 haft ett gemensamt ansvar och tillsammans utgjort Sveriges Radios led-ning. Sedan den 1 oktober 2012 finns ingen vvd-funktion utan vd utgör ensam företagets ledning. Styrelsen har under året haft nio samman-träden. Särskilt viktiga arbetsuppgifter under året har varit ställningstaganden under Public service-kommitténs arbete och till kommitténs betänkande, Nya villkor för public service (SOU 201259).

fÖrslag till vinstdisPosition

till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst 2 434 000,06

Årets vinst 31 554,00

2 465 554,06 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 2 465 554,06 kronor. Upprättad årsredovisning innebär att ett koncernbidrag på 82 700 kronor har lämnats till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Ut-bildningsradio AB.

stYrelsens Yttrande Över den fÖreslagna värdeÖverfÖringenKoncernbidrag har, under förutsättning av årsstämmans godkännande, lämnats med 82 700 kronor vilket föranlett att fritt eget kapital per balansdagen, efter beaktande av skatteeffekten, reducerats med 60 950 kronor. Den föreslagna värdeöverföringen i form av koncernbidrag har en marginell påverkan på bolagets soliditet och likviditet. Styrelsens uppfattning är att det föreslagna koncernbi-draget, inte hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, inte heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna värdeöverföringen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2-3 st.

sverigesradio.se

42

sverigesradio.se

43

Balansräkning

tkr Not 2012-12-31 2011-12-31

tillgångar

anläggningstillgångar

materiella anläggningstillgångar

– Teknisk utrustning och övriga inventarier 9 197 339 206 592

– Pågående nyanläggningar 12 403 -

197 742 206 592

finansiella anläggningstillgångar

– Andelar i koncernföretag/intresseföretag 13 1 056 1 056

– Långfristig fordran hos intresseföretag 21 017 4 200

– Andra långfristiga fordringar 14 3 301 3 843

25 374 9 099

summa anläggningstillgångar 223 116 215 691

omsättningstillgångar

Varulager m.m. 1 233 1 753

kortfristiga fordringar

– Kundfordringar 4 930 3 648

– Fordringar hos koncernföretag 11 083 2 363

– Övriga kortfristiga fordringar 5 686 8 149

– Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 93 761 96 727

115 460 110 887

Kortfristiga placeringar hos intressebolag 16 – 477 584

Kassa och bank 500 656 1 220

500 656 478 804

summa omsättningstillgångar 617 349 591 444

summa tillgångar 4 840 465 807 135

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2

Balansräkning

tkr Not 2012-12-31 2011-12-31

eget kaPital och skUlder

eget kapital 17

Bundet eget kapital

– Aktiekapital 100 100

– Reservfond 20 20

120 120

fritt eget kapital

– Balanserad vinst 2 434 2 491

– Årets vinst 32 4

2 466 2 495

summa eget kapital 2 586 2 615

obeskattade reserver 18 193 333 202 195

avsättningar

– Avsättning för pensioner 19 1 180 1 327

långfristiga skulder

– Skulder till koncernföretag 315 213

kortfristiga skulder

– Leverantörsskulder 149 484 119 877

– Aktuella skatteskulder – 106

– Övriga kortfristiga skulder 22 196 23 724

– Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 471 371 457 078

summa kortfristiga skulder 643 051 600 785

summa eget kapital och skulder 4 840 465 807 135

ställda säkerheter 21 1 180 1 327

ansvarsförbindelser 21 1 569 1 523

sverigesradio.se

44

sverigesradio.se

45

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2

kassaflÖdesanalYs

tkr 2012 2011

den löpande verksamheten

Rörelseresultat före finansiella poster -15 923 -3 653

Avskrivningar 74 332 72 558

Övriga ej likviditetspåverkande poster -303 -2 983

Erhållen ränta 8 990 11 256

Erlagd ränta -13 -41

Återbetald/betald inkomstskatt -1 160 479

65 923 77 616

Ökning/minskning varulager 520 76

Ökning/minskning kundfordringar -1 282 -1 810

Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar -20 841 -17 365

Ökning/minskning leverantörsskulder 29 606 -17 163

Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 12 765 -47 436

kassaflöde från den löpande verksamheten 86 691 -6 082

investeringsverksamheten

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -66 079 -78 620

Sålda materiella anläggningstillgångar 855 1 769

Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar 348 7

Avyttring/amortering av övriga finansiella anläggningstillgångar 147 1 591

kassaflöde från investeringsverksamheten -64 729 -75 253

finansieringsverksamheten

Lämnat koncernbidrag -110 -117

kassaflöde från finansieringsverksamheten -110 -117

årets kassaflöde 21 852 -81 452

Likvida medel vid årets början 478 804 560 256

Likvida medel vid årets slut 500 656 478 804

noter

not 1 redovisnings- och värderings- PrinciPer

avgiftsmedel och särskilda skattefÖrhållandenI enlighet med gällande anslagsvillkor finansi-eras verksamheten med avgiftsmedel som av riksdagen beslutats och därefter anvisats från rundradiorörelsens resultatkonton (rundradio-kontot och distributionskontot) hos Riksgälds-kontoret. Rundradiokontots intäkter utgörs till övervägande del av radio- och tv-avgifter. Erhållna avgiftsmedel är avsedda att täcka bolagets kostnader och investeringar under räkenskapsåret. Avgiftsmedlen som erhållits och utnyttjats för att täcka kostnader i verksamheten under räkenskapsåret redovisas som intäkter i resul-taträkningen. Avgiftsmedel som erhållits under räkens-kapsåret och som ska utnyttjas för att täcka kostnader under kommande år redovisas i balansräkningen som förutbetalda intäkter och i resultaträkningen som en reduktion av avgiftsmedel. Dessa avgiftsmedel redovisas som intäkter det år kostnaden uppstår. Enligt principer fastställda av riksdagen överför programbolagen genom ett medel-savstående avgiftsmedel till verksamheten i Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). På samma sätt överförs avgiftsmedel till Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF), se not 6. Nämnda avgiftsmedel tillfaller RIKAB och SRF och redovisas i dessa bolags räkenskaper. Medels-avståendet redovisas som en intäktsreduktion i bolaget. Motsvarande belopp skulle i annat fall ha redovisats som en kostnad i bolagets resultaträkning.

Erhållna avgiftsmedel jämställs skattemässigt med statliga näringsbidrag. Den skattemässiga behandlingen påverkar resultat- och balans-räkningen på följande sätt: Investeringar finansierade med avgiftsme-del avskrivs skattemässigt i sin helhet under anskaffningsåret mot erhållna avgiftsmedel. Skillnaden mellan avskrivning enligt plan och den i sin helhet gjorda avskrivningen redovisas i resultaträkningen som en bokslutsdisposi-tion och i balansräkningen som en obeskattad reserv.

Övriga intäkterFörsäljning av varor redovisas vid leverans av produkten till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta.

Utländska valUtorFordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, till exempel terminssäkring, används terminskursen.

inkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/skatte-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kan fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatte-effekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas mot eget kapital.

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

sverigesradio.se

46

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

47

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

Uppskjuten skatt beräknas enligt balans-räkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skat-temässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom reservering för direktpen-sioner. Uppskjuten skattefordran avseende andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

ProgramProdUktionUtgifter för produktioner kostnadsförs löpande i takt med utförda prestationer och redovisas i rörelsens kostnader.

ProgramvarorFörvärvade IT-program av standardkaraktär kostnadsförs.

materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars pres-tanda utöver ursprunglig nivå ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Följande procenttal används som avskrivning per år på anskaffningsunder-laget:

Fordon 10–33 %Datorutrustning 20–33 %Teknisk utrustning 6–20 %Bostadsrätter 1 %

leasingavtalSamtliga leasingavtal, oavsett om de är finansi-ella eller operationella, redovisas som hyres-avtal (operationella leasingavtal). Leasingav-giften kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

finansiella instrUmentFinansiella instrument som redovisas i balans-räkningen inkluderar andra finansiella fordring-ar, kundfordringar och rörelseskulder. Kapitalförsäkringar redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknads-värdet.

fordringarFordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som an-läggningstillgångar, övriga som omsättnings-

tillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

varUlagerVarulagret värderas, med tillämpning av först in först ut-principen, till det lägsta av anskaff-ningsvärdet och det verkliga värdet på balans-dagen.

ersättningar till anställdaBolagets pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FAR SRS rekommendation RedR 4. Huvuddelen av Sveriges Radios pensions-förpliktelser täcks genom att försäkring teck-nats hos försäkringsbolag. I de fall personal avgår med avtalspension, vilket kan ske från 62 års ålder, utgår avtalspension med 72,5 procent av då gällande årslön.

kassaflÖdesanalYsKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfat-tar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar hos koncernbolag.

intressefÖretagsredovisning Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moder-företaget direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar eller på annat sätt har ett betydande infly-tande. I bolagets bokslut redovisas andelar i intressebolag till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intressebolag redovisas resultat från avyttringar av intressebolag och erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2

not 2 avgiftsmedel

tkr 2012 2011

erhållna avgiftsmedel

– från Rundradiokontot 2 633 500 2 574 100

– omfördelning mellan public service-bolag -2 952 -2 658

summa avgiftsmedel 2 630 548 2 571 442

Medelsavstående till övriga public service-bolag -138 852 -160 463

summa avgiftsmedel efter medelsavstående 2 491 696 2 410 979

Skuldförda avgiftsmedel vid årets början 317 884 367 916

Skuldförda avgiftsmedel vid årets utgång -333 701 -317 884

intäktsförda avgiftsmedel 2 475 879 2 461 011

not 3 Övriga rÖrelseintäkter

tkr 2012 2011

Konsertverksamhet 20 309 19 744

Medieprojekt i utvecklingsländer, SR Media Development Office 10 267 6 743

Hyresintäkter 3 343 4 971

Programförsäljning 1 706 3 518

Försäljning av tjänster 1 313 1 311

Försäljning av varor 891 406

Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar 855 1 769

Övriga ersättningar och intäkter 18 320 13 855

summa övriga rörelseintäkter 57 004 52 317

Återbetalning av SRF:s ackumulerade överskott har påverkat årets medelsavstående med 24 763 tkr (–).

sverigesradio.se

48

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

49

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

resUltaträkning

tkr 2012 2011

intäkter

Uthyrning av studior 2 511 2 788

Försäljning av varor 317 338

Övriga intäkter 1 787 3 038

summa intäkter 4 615 6 164

kostnader

Rörelsekostnader -4 556 -6 145

Avskrivning på materiella anläggningstillgångar -16 -13

summa kostnader -4 572 -6 158

rörelseresultat 43 6

skatt på årets resultat -11 -2

årets resultat 32 4

not 4 sidoverksamheten

Balansräkning

31 december, tkr 2012 2011

tillgångar

anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 6 22

omsättningstillgångar

Fordringar kärnverksamheten 1 670 722

Varulager 1 233 1 753

summa tillgångar 2 909 2 497

eget kapital och skulder

Eget kapital

Balanserad vinst 2 434 2 491

Årets resultat 32 4

kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder 443 2

summa eget kapital och skulder 2 909 2 497

fÖrändring i eget kaPital sidoverksamheten

tkr Balanserat kapital årets resultat summa

eget kapital 2011-12-31 2 491 4 2 495

Vinstdisposition 4 -4 –

Lämnat koncernbidrag -83 – -83

Skatteeffekt på koncernbidrag 22 – 22

Årets resultat – 32 32

eget kapital 2012-12-31 2 434 32 2 466

Sidoverksamhet ska, enligt sändningstillståndet, redovisas i en egen resultat- och balansräkning. Sidoverksamhetens balans- och resultaträkning utgör en del av hela Sveriges Radios balans- och resultaträkning. Sveriges Radio har definierat sin sidoverksamhet till att omfatta uthyrningsdelen av den verksamhet som bedrivs inom Berwaldhallen, studior i Radiohuset och försäljning av program och produkter för marknadsföringsändamål. För ytterligare beskrivning av sidoverksamheten hänvisas till förvaltningsberättelsen. I rörelsens kostnader ingår ingen kostnad för egenproducerat material som försålts och därmed ingår i försäljning av varor. Orsaken är att beloppet är mycket svårt att beräkna. Bedömningen är dock att beloppet är oväsentligt i detta sammanhang.

sverigesradio.se

50

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

51

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

not 6 Övriga externa kostnader

tkr 2012 2011

fördelade på kostnadsslag

Utomstående medverkan 332 499 331 065

Administrativa kostnader 293 067 322 447

Avtalskostnader (sport-, nyhets- och musikavtal) 165 976 157 585

Lokalkostnader 129 143 117 570

Tekniska kostnader 46 620 39 598

summa övriga externa kostnader 967 305 968 265

i administrativa kostnader ingår arvode till revisorer enligt fÖlJande:

tkr 2012 2011

Öhrlings Pricewaterhousecoopers

Revisionsuppdrag 605 671

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 352 224

Skatterådgivning – –

Övriga tjänster – –

summa revisionsarvode 957 895

not 5 oPerationella leasingavtalUnder året kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal uppgår till 8,1 (7,2) mkr. Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter, avseende avtal där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande: (mkr)

år 2013 2014 2015

Belopp 8,2 2,9 1,3

Sveriges Radio redovisar inte medelsavståendet till SRF som en kostnad, utan som en intäktsreduktion, se not 1 och 2. Beloppet uppgår till 113,7 (103,7) mkr. I det fall Sveriges Radio hade redo visat medelsavståendet som en kostnad hade övriga externa kostnader uppgått till 1 081,0 (1 072,0) mkr. Avståendet består av lokalhyra och kostnader för olika service- och stödfunktioner, t.ex. grammofonarkiv, dokumentarkiv, bibliotek, ekonomi- och löne-administration, hälsovård m.m.

not 7 Personalkostnader

tkr 2012 2011

medelantalet anställda

Kvinnor 47% (46%) 850 834

Män 53% (54%) 967 965

totalt 1 817 1 799

löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader

Löner och ersättningar till styrelse, vd och vvd 4 063 4 622

Löner och ersättningar till övriga anställda 849 905 816 080

853 968 820 702

Sociala avgifter enligt lag och avtal 262 589 251 900

Pensionskostnader för styrelse, vd och vvd 1 127 1 268

Pensionskostnader för övriga anställda 98 002 89 414

361 718 342 582

Övriga personalrelaterade kostnader 40 038 34 648

totalt personalkostnader 1 255 724 1 197 932

I personalkostnader ingår huvudsakligen löner och sociala kostnader för tillsvidare- och visstidsanställd personal. Därutöver ingår semesterersättning och förändring av semesterskuld samt andra lönerelaterade reserveringar.

sverigesradio.se

52

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

53

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012till stYrelse, vd, vvd och Övriga ledande

Befattningshavare har fÖlJande ersättningar Utgått

kronor 2012 2011

styrelsearvode

Styrelsens ordförande 95 000 95 000

Övriga styrelseledamöter 364 107 349 930

vd t.o.m. 30/9

Mats Svegfors

Lön och andra ersättningar 1 609 374 2 106 852

Pensionspremier 709 657 850 610

vvd t.o.m. 30/9, vd fr.o.m. 1/10

Cilla Benkö

Lön och andra ersättningar 1 994 362 1 891 346

Pensionspremier 417 424 369 245

medelantalet anställda i Utlandet

orter i utlandet 2012 2011

Berlin 1 1

Bryssel 1 1

Helsingfors 1 1

Istanbul 1 1

Kairo 1 1

London 1 1

Maputo 1 1

Moskva 1 1

New York 1 1

Peking 1 1

Washington 1 1

totalt 11 11

Av medelantalet anställda i utlandet är 6,0 (6,0) kvinnor. Sveriges Radio har även korrespondenter i Bangkok och Santiago från vilka Sveriges Radio köper tjänster. Därutöver har Sveriges Radio fyra utrikeskorrespondenter med särskilt bevakningsuppdrag – en som bevakar den globala ekonomin, en som bevakar Sydeuropa samt två som bevakar världen utanför Sverige ur ett ungt respektive kulturellt perspektiv. Samtliga utrikeskorrespondenter med särskilt bevakningsuppdrag har Sverige som hemvist.

På pensionspremierna tillkommer särskild löneskatt med 24,26 procent.

I lön och andra ersättningar för vd och vvd ingår förmån av fri radio- och tv-avgift.

Inga andra arvoden eller förmåner har utgått till styrelsens ordförande eller andra ledamöter som inte är anställda i bolaget och inga avtal om framtida pensioner eller avgångsvederlag finns för dessa.

ersättning och Övriga fÖrmåner till ledande Befattningshavare

Till styrelsens ordförande utgår ett fast arvode om 95 000 (95 000) kronor. Till vice ordförande utgår ett fast arvode om 70 000 (70 000) kronor. Övriga ledamöter inklusive suppleanter erhåller ett fast arvode om 40 000 (40 000)

kronor samt ett arvode om 1 500 kronor för varje bevistat helt sammanträde. Beloppen beslutas av årsstämman. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Ordinarie personal representanter och suppleanter erhåller 1 200 kronor respektive 850 kronor per bevistat helt styrelsemöte. Ersättning till vd, vilken beslutas av styrelsen, utgörs av fast lön samt pensionsför-måner och övriga förmåner.

sverigesradio.se

54

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

55

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

not 9 materiella anläggningstillgångar

tkr 2012-12-31 2011-12-31

teknisk UtrUstning och Övriga inventarier

Ingående anskaffningsvärden 1 020 540 979 925

årets förändringar

– Nyanskaffningar 65 777 78 620

– Avyttringar och utrangeringar -19 079 -38 005

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 067 238 1 020 540

Ingående avskrivningar enligt plan -813 948 -779 018

årets förändringar

– Avyttringar och utrangeringar 18 381 37 628

– Årets avskrivning enligt plan -74 332 -72 558

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -869 899 -813 948

Utgående restvärde enligt plan 197 339 206 592

Ackumulerade avskrivningar utöver plan -193 333 -202 195

Bokfört värde 4 006 4 397

PensionerFör tidigare verkställande direktör t.o.m. 30/9 gäller att pension utgår i enlighet med ITP-planen med ordinarie pensionsavgång vid 65 år. Därutöver betalar Sveriges Radio årligen en pensionspremie motsvarande tre inkomst basbelopp. För verkställande direktör fr.o.m. 1/10 gäller att pension utgår i enlighet med ITP-planen med ordinarie pensionsavgång vid 65 år.

avgångsvederlag Om tidigare verkställande direktören valde att säga upp avtalet ägde Sveriges Radio rätt att påfordra en uppsägningstid om sex månader. Om Sveriges Radio sade upp avtalet med verkställande direktören skulle uppsägnings-

tiden vara tolv månader. Vid ny anställning eller annan förvärvsverksamhet under uppsägningstiden skulle uppsägningslönen reducerats med motsvarande belopp. Om nuvarande verkställande direktören väljer att säga upp avtalet äger Sveriges Radio rätt att påfordra en uppsägningstid om sex månader. Om Sveriges Radio å sin sida säger upp avtalet med verkställande direktören ska uppsägningstiden vara arton månader. I det fall verkställande direktören erhåller lön eller annan ersättning från anställning eller annan förvärvsverksamhet under uppsägningstiden, ska denna avräknas med motsvarande belopp från verkställande direktörens lönefordran på Sveriges Radio.

stYrelseledamÖter och ledande Befattningshavare

antal styrelseledamöter exkl vd på balansdagen 2012 2011

Kvinnor 50% (50%) 5 5

Män 50% (50%) 5 5

10 10

antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare

Kvinnor 43% (43%) 3 3

Män 57% (57%) 4 4

7 7

totalt antal styrelseledamöter och ledande befattningshavare 17 17

I balansposten ingår tre bostadsrätter som används i utrikesverksamheten.

not 8 sändningskostnader

För utsändning/distribution av program har bolaget under räkenskapsåret betalat 251,4 (278,2) mkr för länkar, ledningar och satellit-överföringar. I beloppet ingår även kostnader för programinsamling/kontribution. Sändnings-kostnaden avser huvudsakligen betalning till Teracom.

sverigesradio.se

56

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

57

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

not 10 BokslUtsdisPositioner

tkr 2012 2011

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 8 862 -6 059

summa bokslutsdispositioner 8 862 -6 059

not 11 skatt På årets resUltat

tkr 2012 2011

Aktuell skatt för året -1 815 -1 022

Aktuell skatt på koncernbidrag -22 -29

Skatt p.g.a ändrad taxering – -14

Uppskjuten skatt -47 -434

summa skatt på årets resultat -1 884 -1 499

skillnad mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad

baserad på gällande skattesats

Resultat före skatt 1 915 1 504

Skatt enligt gällande skattesats -504 -396

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader -1 311 -626

summa aktuell skatt för året - 1 815 -1 022

årets uppskjutna skattekostnad

Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader -47 -434

summa årets uppskjutna skattekostnad -47 -434

not 12 Pågående nYanläggningar

tkr 2012-12-31 2011-12-31

Nyanskaffningar 19 815 26 163

Omfördelningar under året -19 412 -26 163

summa bokslutsdispositioner 403 -

not 13 andelar i koncernfÖretag/intressefÖretag

företag säte org nr

icke rörelsedrivande dotterbolag

Sveriges Lokalradio AB Stockholm 556469-7158

Sveriges Riksradio AB Stockholm 556468-6698

Sveriges Radio och TV Teknisk Utveckling AB Stockholm 556065-5549

intressebolag

Sverige Radio Förvaltnings AB Stockholm 556023-4030

Radiotjänst i Kiruna AB Kiruna 556300-4745

företag Kapitalandel % Bokfört värde Eget kapital Antal aktier

icke rörelsedrivande dotterbolag

Sveriges Lokalradio AB 100 100 100 1 000

Sveriges Riksradio AB 100 100 100 1 000

Sveriges Radio och TV Teknisk Utveckling AB 100 96 100 1 000

intressebolag

Sveriges Radio Förvaltnings AB 34,4 743 2 647 7 428

Radiotjänst i Kiruna AB 34,0 17 100 340

summa andelar i koncernföretag/intresseföretag 1 056

Intresseföretagen har inga skulder, ansvarsförbindelser eller åtaganden om framtida investeringar som Sveriges Radio kan bli betalningsansvarig för.

sverigesradio.se

58

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

59

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

not 18 oBeskattade reserver

2012-12-31 2011-12-31

Ackumulerade avskrivningar utöver plan 193 333 202 195

summa obeskattade reserver 193 333 202 195

not 19 PensionsUtfästelser

tkr 2012-12-31 2011-12-31

Avsättningar vid periodens ingång 1 327 2 918

Periodens avsättningar 164 190

Ianspråktaget under året -311 -1 781

avsättning vid periodens utgång 1 180 1 327

not 15 fÖrUtBetalda kostnader och UPPlUPna intäkter

tkr 2012-12-31 2011-12-31

förutbetalda kostnader

– Distribution/Kontribution 20 101 23 722

– Nyhets- och musikavtal 16 351 16 944

– Lokalhyror 14 484 14 576

– Tjänster och avgifter 11 262 13 414

– Licenser 8 831 13 458

Övriga förutbetalda kostnader 18 327 11 265

Övriga upplupna intäkter 4 405 3 348

summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 93 761 96 727

not 16 kortfristiga Placeringar

Kortfristiga placeringar hos Sveriges Radio har ändrats i och med bankbytet 2012. Likvida medel som placerats i ett för koncernen gemensamt centralkonto har därmed upplösts och redovisas som kassa och bank.

not 17 fÖrändring av eget kaPital

aktiekapital reservfond fritt eget summa eget kapital kapital

Eget kapital 2010-12-31 100 20 2 572 2 692

Lämnat koncernbidrag – – -110 -110

Skatteeffekt på koncernbidrag – – 29 29

årets resultat – – 4 4

Eget kapital 2011-12-31 100 20 2 495 2 615

Lämnat koncernbidrag – – -83 -83

Skatteeffekt på koncernbidrag – – 22 22

årets resultat – – 32 32

eget kapital 2012-12-31 100 20 2 466 2 586

not 14 andra långfristiga fordringar

tkr 2012-12-31 2011-12-31

Ingående anskaffningsvärden 3 843 5 875

Inbetalning till kapitalförsäkring 164 190

Ianspråktaget under året -311 -1 781

Övrigt -395 -441

summa andra långfristiga fordringar 3 301 3 843

I balansposten ingår uppskjuten skattefordran med 0,5 (0,5) mkr, kapitalförsäkringar med 1,2 (1,3) mkr och lånefordringar med 1,6 (2,0) mkr. Lånefordringarna löper utan ränta.

Samtliga lånefordringar förfaller till betalning inom tio år. Bolagets samlade kreditrisk av-seende långfristiga fordringar uppgick till 1,6 (2,0) mkr.

sverigesradio.se

60

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

61

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

fÖrsälJning till närstående

tkr 2012 2011

svt

Programförsäljning 1 324 1 711

Hyresintäkter 74 781

Övriga intäkter 1 759 2 109

summa intäkter 3 157 4 601

Ur

Hyresintäkter 6 13

Övriga intäkter 23 –

summa intäkter 29 13

srf

Försäljning av tjänster 73 804

Övriga intäkter 179 198

summa intäkter 252 1 002

inkÖP från närstående

tkr 2012 2011

svt

Övriga kostnader 3 701 2 829

Ur

Övriga kostnader – 29

srf

Övriga kostnader 19 27

summa kostnader 3 720 2 885

Som framgår av not 6 har Sveriges Radio lämnat medelsavstående till SRF.

not 21 ställda säkerheter och ansvarsfÖrBindelser

tkr 2012-12-31 2011-12-31

för egna avsättningar avseende pensionsutfästelse

Kapitalförsäkringar 1 180 1 327

summa ställda säkerheter 1 180 1 327

Ansvarsförbindelser

Svensk Scenkonst 1 569 1 523

summa ansvarsförbindelser 1 569 1 523

UPPgifter om moderfÖretagModerstiftelse i den koncern där Sveriges Radio AB är dotterföretag och koncernredo-visning upprättas är Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, 802404-6982.

UPPgifter om andra närstående än moderBolagSveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) är systerföretag till Sveriges Radio med samma moderstiftelse som Sveriges Radio. Sveriges Radio äger tillsammans med SVT och UR Sveriges Radio Förvaltnings AB och Radiotjänst i Kiruna AB. Sveriges Radios ägarandel uppgår till 34,4 procent respektive 34,0 procent i bolagen.

not 22 transaktioner med närstående

not 20 UPPlUPna kostnader och fÖrUtBetalda intäkter

tkr 2012-12-31 2011-12-31

Skuldförda avgiftsmedel 333 701 317 884

Personalrelaterade kostnader 83 960 87 730

Övriga interimsskulder 53 710 51 464

summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 471 371 457 078

sverigesradio.se

62

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

63

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

raPPort om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges Radio AB för år 2012. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35–62.

styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo-visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovis-ningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de de-lar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsen-ligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sveriges Radio AB:s finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resul-taträkningen och balansräkningen.

Stockholm den 22 februari 2013

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB carina åkessonnicklas kullberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Utsedd av regeringen

raPPort om andra krav enligt lagar och andra fÖrfattningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktö-rens förvaltning för Sveriges Radio AB för år 2012.

styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi-tioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolag-slagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

revisionsBerättelse

Till årsstämman i Sveriges Radio ABOrg nr 556419-3232

agneta dreber John BrattmyhrOrdförande Vice ordförande

tommy adamsson fredrik ahlkvist

Birgitta Johansson hedberg lena larsson

anna omstedt lindgren soraya Post

ola gäverth åsa Wisborg Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

cilla BenköVerkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 februari 2013

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB carina åkesson nicklas kullberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Utsedd av regeringen

Resultat- och balansräkningarna skall fastställas på årsstämman den 8 april 2013.

Vi försäkrar att årsredovisningen, så vitt vi känner till, är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, att lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhål-landena och att inget av väsentlig betydelse är utlämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapas av årsredovisningen.

Stockholm den 22 februari 2013

sverigesradio.se

64

sverigesradio.se

65

sveriges radios stYrelse-ledamÖter

Stående från vänster till höger:lena larsson Ledamoterland von heijne Suppleant Ulrika hyllert Suppleant anna omstedt lindgren Ledamot John Brattmyhr Vice ordförandefredrik ahlkvist Ledamot åsa Wisborg Ledamotola gäverth Ledamot soraya Post Ledamot

Sittande från vänster till höger:Birgitta Johansson hedberg Ledamotagneta dreber Ordförande cilla Benkö Verkställande direktörtommy adamsson Ledamot

sverigesradio.se

66

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

67

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

John BrattmYhr född 1959Ledamot fr.o.m. 2003Skansenchef

Övriga styrelseuppdragKungliga Djurgårdens Intressenter (ordförande)

huvudsaklig utbildningStudentexamen

arbetslivserfarenhetVdMarknads- och utvecklingschefOlika ordförande- och styrelseuppdrag

Birgitta Johansson hedBerg född 1947Ledamot fr.o.m. 2009Psykolog, styrelseordförande

Övriga styrelseuppdragUmeå Universitet (ordförande)FinansinspektionenSveaskogVecturaRieber o Son ASPocketstället (ordförande)Almi Stockholm (ordförande)Vitec ABCopenhagen EconomicsSvenska Linnésällskapet (ordförande)

huvudsaklig utbildningFil. kand. psykologexamen Lunds universitet

arbetslivserfarenhetVd FöreningssparbankenVd LantmännenVd LiberBiträdande programchef Utbildningsradion

anna omstedt lindgren född 1974Ledamot fr.o.m. 2011Vd

Övriga styrelseuppdragSportamore ABHemfrid i Sverige ABFrogpearl AB

huvudsaklig utbildningM.Sc. Handelshögskolan i Stockholm

arbetslivserfarenhetVd Tasteline Sweden ABVice vd Svenska Dagbladet Digitala MedierVd MedUniverse AB

lena larsson född 1957Ledamot fr.o.m. 2012Vd Mediebolaget Promedia AB

Övriga styrelseuppdragForshaga-Akademin ABAB Anders LöfbergSvenska Mineral ABBolag i bolagsstrukturen kring mitt vd-uppdrag

huvudsaklig utbildningCivilekonom

arbetslivserfarenhetLedningsuppdrag inom Telia, Ericsson och Tieto.Universitetsdirektör Karlstads universitetVd Värmlands Folkblad AB

soraYa Post född 1956Ledamot fr.o.m. 2010 Utvecklingsledare Vg-regionen

Övriga styrelseuppdragERTF European Roma and Travellers ForumPartnerskap med Europarådet i StrasbourgIRWN International Roma Women´s Network, Strasbourg (ordförande)Referensgrupp UR

huvudsaklig utbildningStudier på Linköpings universitet(Folkhögskollärarprogrammet)

arbetslivserfarenhetEgen säsongsverksamhet i fastfoodkioskerPedagogInitiativtagare till Agnesbergs FolkhögskolaDelegationen för Romska frågorDelegationen för Mänskliga Rättigheter i Sverige

av årsstämman Utsedda ledamÖter

agneta dreBer född 1946Ordförande fr.o.m. 2010

Övriga styrelseuppdragLänsförsäkringar StockholmStockholms läns sjukvårdsområde (ordförande)Handelshögskolan i StockholmJordbruksverkets insynsråd

huvudsaklig utbildningExamen från amerikansk high schoolStudentexamenFil. kand. i ryska och engelskaCivilekonom Handelshögskolan

arbetslivserfarenhetDepartementsrådBorgarråd i StockholmGeneraldirektör FolkhälsoinstitutetFörvaltningschef Stockholms läns landstingVd Livsmedelsföretagen

tommY adamsson född 1945Ledamot fr.o.m. 2003Vd i Adamssongruppen AB

Övriga styrelseuppdragGudrun Sjödén Holding AB med dotterbolag (ordförande)Därutöver ett tiotal ideella föreningar, stiftelser, organisationer och mindre aktiebolag

huvudsaklig utbildningCivilekonom Handelshögskolan i Stockholm

arbetslivserfarenhetAB Nordiska Kompaniet (organisationsutveckling, anställning)Jacobsson & Ponsbach AB (företagsledning, delägare)Adamssongruppen AB (vd, ägare)Polarn & Pyret AB (vd, ägare)

fredrik ahlkvist född 1959Ledamot fr.o.m. 2010Tillgänglighetscoach/musiker

Övriga styrelseuppdragStyrelseledamot i Synskadades riksförbundStockholms och Gotlands län.Ledamot i Svenska filminstitutets referens-grupp för textning och syntolkning av film.

huvudsaklig utbildningMusik

arbetslivserfarenhetLjudproducent, musiker och projektledare

sverigesradio.se

68

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

69

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

cilla BenkÖ född 1964Adjungerad ledamot fr.o.m. februari 2009Ordinarie ledamot fr.o.m. oktober 2012Vice verkställande direktör fr.o.m. 2009Verkställande direktör fr.o.m. oktober 2012

Övriga styrelseuppdragRadiotjänst i Kiruna (vice ordförande)European Broadcasting Union, Member ofAudit CommitteeEuropean Broadcasting Union, Member of the Executive BoardSuppleant i Utgivarna fr.o.m. maj 2011

huvudsaklig utbildningJournalisthögskolan i StockholmEnstaka kurser i kommunikation och information på New York UniversityIntern ledarutbildningIMD High Performance Leadership, Lausanne, Schweiz

arbetslivserfarenhetEkochefAktuelltchef Sveriges TelevisionBiträdande programdirektör Sveriges Radio

verkställandedirektÖr

revisorer

camilla samUelssonAuktoriserad revisorUtsedd av regeringenSuppleant

carina åkessonAuktoriserad revisorUtsedd av regeringen

Öhrlings Pricewaterhousecoopers aB Huvudansvarignicklas kUllBergAuktoriserad revisor

åsa WisBorg född 1961Ledamot fr.o.m. 2012, suppleant fr.o.m. 2011.

Övriga styrelseuppdragOrdförande Unionen vid Sveriges Radio AB

huvudsaklig utbildningNaturvetenskapligt gymnasium

arbetslivserfarenhetSveriges Radio:Inspicient vid RadioteaternLjudteknikerProgramledare och reporter P3Producent P3Projektledare Digitala MedierArbetsledare Digitala MedierPublik- och omvärldsanalytiker

ola gäverth född 1968Ledamot fr.o.m. 2011, suppleant fr.o.m. 2005JournalistProgramledare/reporter

Övriga styrelseuppdragLedamot av Svenska Journalistförbundets styrelseLedamot i styrelsen förJournalistförbundets radio- och tv-distrikt

huvudsaklig utbildningGymnasium, 2-årig radioutbildning, Kaggeholm folkhögskola

arbetslivserfarenhetJournalist SR, tidigare försäljare, butiksansvarig inom konfektion

erland von heiJne född 1961Suppleant fr.o.m. 2012Musik/Teatertekniker

Övriga styrelseuppdragInga

huvudsaklig utbildningKulturvetarlinjen Stockholmsuniversitet 1981–1985Ljudradioteknikerutbildning högskolan Örebro 1986–1987

arbetslivserfarenhetLjudtekniker på SR sedan 1987

Ulrika hYllert född 1976Suppleant fr.o.m. 2011JournalistProgramledare/reporter

Övriga styrelseuppdragOrdförande för Journalistklubben vid Sveriges Radio AB

huvudsaklig utbildningKultur, samhälle och mediegestaltning vid Linköpings universitet

arbetslivserfarenhetJournalist Sveriges RadioJournalist Östgöta CorrespondentenÄldreomsorgen och restaurangbranschen

av Personalorganisationerna Utsedda ledamÖter

sverigesradio.se

70

sverigesradio.se

71

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2011

sveriges radios direktion

Från vänster till högerJyrki elo Direktör Ekonomi och Teknik monika sandberg Biträdande programdirektör cilla Benkö Verkställande direktör Jan Petersson Direktör Analys och Kommunikation Björn löfdahl Direktör Programenheteningrid Wibom Direktör Personalenheten

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

1

sverigesradio.se

72

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

73

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

definition av Program-områdenSveriges Radio redovisar sitt programutbud i åtta programområden: Nyheter, Samhälle, Livsstil, Kultur, Sport, Underhållning/förströelse, Musik och Service.

För att jämförelser över tiden ska vara möjliga bör dessa program- områden vara desamma under hela tillståndsperioden.

nYheterProgramområdet Nyheter omfattar alla ordi-narie och extra nyhetssändningar i Sveriges Radio. Hit hör Ekots nyhetssändningar och de lokala kanalernas nyhetssändningar. I pro-gramområdet ingår också extrasändningar i nyhetsform vid större nyhetshändelser (som föregås av nyhetssignatur) samt nyheter på olika språk. Undantag är nyhetssändningar som i sin helhet är specialiserade kring ett ämne som ingår i andra programområden, som sport, kultur, musik och vetenskap.

samhälle (underrubriker: samhälle, vetenskap och reli-gion/livsåskådning) I programområdet samhälle ingår program och inslag som ger bakgrund, fördjupning, granskning och debatt inom samhällsområdet. Här ingår bland annat program med blandat innehåll av aktualitetskaraktär, program om vetenskap och forskning samt om religion och livsåskådning. I programområdet ingår också andakter och gudstjänster.

livsstilProgramområdet livsstil innefattar program och inslag om ämnen av vardaglig karaktär. Det handlar bland annat om program om relationer, familj, hem, hälsa, privatekonomi, konsumentfrågor och fritidsintressen.

kUltUr (underrubriker: kultur, teater och dokumentär)I programområdet kultur ingår bevakande, recenserande och granskande program och inslag om kultur och musik. Det omfattar också kulturskapande och gestaltande program, up-pläsningar, dramatik och lyrik.

sPortSport som programområde omfattar sportny-hetssändningar med inslag och resultat, sänd-ningar från sportevenemang och program som i sin helhet behandlar idrott och till exempel sociala, ekonomiska och medicinska frågor i samband med idrott. I programområdet ingår även inslag om sport i andra program (undantag är endast sportinslag i ordinarie nyhetssändningar).

Underhållning/fÖrstrÖelseProgramområdet underhållning/livsstil innefat-tar hela program eller inslag som har till syfte att förströ och underhålla. Det kan till exempel handla om satirer, humorprogram, tävlingar och firarprogram. I området ingår också den talade delen i skivprogram.

mUsikMusiken delas in i: 1 musik på fonogram som inte är egenproducerad2 levande musik, egenproducerad eller av annat ursprung.

Inom respektive område finns fyra undergrupper:1 Konstmusik (ofta benämnd klassisk musik).2 Jazz och annan improviserad musik.3 Traditionsmusik från svenska och utländska kulturer och från alla epoker.4 Populär musik i flertalet genrer och från alla tider – pop och rock, soul och blues, hiphop och r’n’b, underhållningsmusik med mera.

serviceProgramområdet service omfattar trafikin-formation, evenemangstips, servicemed-delanden, VMA (viktigt meddelande till allmänheten), väder- och sjörapporter som sänds fristående från nyheterna och pro-graminformation (bland annat trailrar).

Observera att musik som spelas i program som sorteras under rubrikerna samhälle, livsstil, kultur, sport och underhållning/förströelse inte räknas in i dessa programområden.

sverigesradio.se

74

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

75

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

radiohistoria SVERIGES RADIO 1925–2012

1925AB Radiotjänst startar sina sändningar den 1 januari i en studio i Telegrafverkets bygg-nad på Malmskillnadsgatan i Stockholm varifrån rundradio sänds i en kanal. Ägare är tid-ningarna, nyhetsbyrån TT och radioindustrin. Sven Jerring heter den förste hallåmannen. ”Far-bror Sven” startar på hösten Barnens brevlåda, programmet sänds fram till 1972.

1931Radiotjänst har redan avdelningar för musik och teater och nu bildas även en föredragsavdelning. Föredra-gen har rubriker som ”Den svenska bonden” och ”Den moderna världsbilden”.

1936Radion får en fast underhåll-nings- och dansorkester under ledning av Sune Waldimir.

krigsåren

1939–45Under andra världskriget spelar radion en viktig roll. Det är radion som kan förmedla nyheterna snabbast. När kriget bryter ut sänds krismeddelanden i radion. När finska vinterkriget bryter ut i slutet av 1939 ökas de svenska nyheterna till utlandet. Sverige sänder speciella program för utlandet ungefär 18 timmar varje vecka.

1947Radiotjänst får formell rätt till egna nyhetssändningar. Provsändningar på FM görs över Stockholm.

1928Kungsgatan 8 i Stockholm blir adressen där Radiotjänst får egna lokaler. Skolradioprogram-men och Grammofon-timmen startar.

1933Radiotjänst sänder drygt åtta timmar per dag.

1937Dagens Eko startar, och blir ett fördjupande och kommenter-ande nyhetsprogram. Tidningar-nas Telegrambyrå (TT) svarar för nyhetstelegrammen. Klockspel med Dagens dikt klockan 12 börjar sändas.

1945Radiotjänst bryter för en tid – på eget initiativ – TT:s nyhetsmonopol och rapporterar under krigsslutet dagligen om händelserna inför den tyska kapitulationen.

1948En televisionskommitté bildas inom Radiotjänst.

1929Första kvinnliga hallåmannen, Margareta de Geer, hörs i etern. Morgongymnastik med kapten Bertil Uggla.

1934Radioteatern ger två föreställ-ningar per vecka. Från Operan sänds en föreställning per månad.

1938Första gången en kvinna läser nyheterna orsakar en folkstorm. Sändningar på kortvåg till svenskar i utlandet startar.

1946Frukostklubben med Sigge Fürst startar.

1950LP-skivor (33,3 varv/min) och EP-skivor (45 varv/min) kommer till Sverige. Radiotjänst börjar använda bärbara bandspelare vid reportage.

1964P3 börjar sända reguljärt den 1 juli – efter två års försökssänd-ningar.

1951Lennart Hylands populära un-derhållningsprogram Karusellen startar.

1965Regionala radiosändningar införs.

1955P2 startar – under benämningen ”dubbelprogrammet”. Regel-bundna tv-sändningar startar över Stockholm och Göteborg.

1966Kanalerna profileras: P1 blir kanal för talade program och informa-tion, P2 kanalen för skolprogram, regionala program och seriös musik, och P3 blir melodiradio-kanal med lätt musik och nyheter.

1956Radiotjänst sänder egna nyhetsprogram i P2. ”Sveriges bilradio” startar och blir snabbt en succé.

1957Radiotjänst byter namn till Sveriges Radio. P2 kan vid årets slut höras av en tredjedel av befolkningen. Sverige får reguljära tv-sändningar från Sveriges Radio/TV den 1 juli.

1959Det populära programmet Sommar startar. Det sänds fort-farande varje sommar.

1961Melodiradion startar. En viktig anledning är att radiomonopolet hotats av piratsändarna Radio Syd och Radio Nord. Nya Radio-huset på Gärdet i Stockholm står färdigt.

1962Lunchekot startar. Det sänds fortfarande, kl. 12.30 varje dag. Svensktoppen och Nattradion startar.

1973Försök med lokala sändningar genomförs.

1977Sveriges Lokalradio AB startar lokala radiosändningar från 24 stationer runtom i landet.

1925–1946 1947–1977

sverigesradio.se

76

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2sverigesradio.se

77

VE

RK

SAM

HE

TS- OC

H Å

RSR

ED

OV

ISNIN

G 2012

2007Lyssnandet på radio på nätet ökar – både på direktsända kanaler och som efterhandslyss-ning på alla SR:s program i 30-dagarsarkivet. SR Metropol startar i Stockholm och P4 Radio Stockholm tar över den starka frekvensen 103.3 i Stockholm. Ekot fyller 70 år och de lokala kanalerna 30 år. Regeringen tillsätter en ny public service-utredning som fokuserar på finan-sieringsfrågan och uppdraget.

2008En stor temasatsning görs i hela Sveriges Radio inför OS i Kina. Radio Sweden fyller 70 år. De lokala P4-kanalerna genomför en musikalisk talangjakt över hela landet under rubriken Svensktoppen nästa! Barnens webbkanal byter namn till Ra-dioapans knattekanal. Musikhjäl-pen samlar in över tre miljoner kronor till människor på flykt. Sommarpratarna får en vinter-version över julhelgen i form av Vinter i P1.

2006Nya program och ny tablå i P2 lanseras i januari. Webbkanalen SR Sàpmi med nyheter och program på samiska dygnet runt startas, liksom Din Gata, en ung, lokal Malmökanal i FM och på webben. Sveriges Radio gör den största programsatsningen någonsin i samband med ett val. Regeringsskifte. Riksdagens beslut om 6-årigt sändnings-tillstånd förkortas till tre år – 2007–2009.

1986Efter mordet på statsminister Olof Palme införs regelbundna nyhetssändningar dygnet runt i Sveriges Radios sändningar.

1995Sveriges Radio inleder digitala sändningar i DAB. TT:s sista nyhetssändning i Sveriges Radio sänds den 31 december. Sveriges Radio hörs och syns för första gången på internet.

1987Lokalradions egen kanal P4 bildas.

1999Sändarnätet för DAB täcker 85 procent av befolkningen. Utsänd-ningarna begränsas senare till 35 procents befolkningstäckning – Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå – i avvaktan på ett politiskt beslut om övergång till digitala radio-sändningar.

1993Moderbolaget upplöses och Riksradion och Lokalradion slås ihop. Det nya bolaget, Sveriges Radio, har fyra nationella och 26 lokala kanaler. Start för P4:s riksutbud, och det nya, unga P3. Radiomonopolet bryts. Cirka 60 privata radiostationer, som tillåts sända reklam för att finansiera verksamheten, startar.

2000Direktsändningar över internet startas med P3, P2 Musik och P7 Sisuradio. I samband med OS i Sydney används DAB, inter-net och WAP för att ge ökad valfrihet och tillgänglighet för lyssnarna.

2001SR prövar fem nya kanalkoncept i DAB och på webben. P3 Star, en kanal för tonårspubliken, startar.

2002Sveriges Radio sänder i DAB de digitala försökskanalerna SR c, SR X, SR Klassiskt och P3 Star. www.sr.se utses till Sveriges bästa webbplats. Communityn P3 Star startar.

2003De digitala försökskanalerna utökas med SR Sverige med världsmusik. På webben startar P3 Rockster, P3 Street och P3 Svea. Återigen får www.sr.se pris som Sveriges bästa webbplats. Musikpriset ”P3 Guld” delas ut för första gången.

2004Den digitala försökskanalen SR Minnen med program ur radioarkivet startar i DAB och på webben. Utvecklingsprojektet Sveriges Radio 2010 inleds som tar sin utgångspunkt i publikens skiftande behov och ett starkt föränderligt medielandskap.

2005Sveriges Radio fyller 80 år. Alla lokala kanaler blir tillgängliga på webben. Radiosporten börjar sända parallella matchreferat från Elitserien i ishockey och Allsvenskan i fotboll på webben. Poddradio, nedladdning till mp3-spelare, lanseras och uppmärksammas stort. Regeringen beslutar vänta med utbyggnad av digitalradion och aviserar fortsatt utvärdering.

1979Sveriges Radio delas upp i ett moderbolag – Sveriges Radio – och fyra dotterbolag: Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Television. Konserthuset Berwaldhallen i Stockholm in-vigs. Försök med närradio inleds på 15 orter.

1979–2005 2006–2012

2009Svenska folket har högst förtroende för Sveriges Radio bland företag, institutioner och myndigheter i landet, enligt Medieakademins förtroendeba-rometer. Samtidigt ökar antalet lyssnare markant. Regeringen fattar beslut om public service-bolagens sändningstillstånd för perioden 2010–2013. Sommar i P1 fyller 50, SR Sisuradio 40 och Berwaldhallen fyller 30 år.

2012Återigen visar det sig att Sveriges Radio är det företag i Sverige som befolkningen har det största förtroendet för. I september kom public service-kommitténs betänkande om framtiden för Sveriges Radio och de andra public service-bolagen. Ekot fyllde 75 och Sven-sktoppen firade 50 år, medan evenemangen P3 Guld och Östersjöfestivalen firade 10 år. Satsningarna på grävande Journalistisk ger resultat. I år igen fick Sveriges Radio Stora journalistpriset. Bo Göran Bodin och Daniel Öhman från SR Ekot fick pris för sina reportage om Saudiaffären i kategorin Årets avslöjande.

Våren 2012 lanserades ett nytt socialt intranät för att förbättra den interna kommunikationen. En barnapplikation kom ut i mobilerna, samtidigt som Sveriges Radio Play utvecklades. Publiknätverk, där lyssnarna bidrar med kunskap och nyhets-tips, fick fäste på flera lokala kanaler. P4 var den samlande kanalen för sändningarna från OS i London. Under året startade en publicistisk satsning på eko-nomijournalistik för att beskriva och analysera utvecklingen i spåren av finanskrisen och under arbetsnamnet ”Här och nu”, ska började alla kanaler granska den mångfald av levnadsvillkor som finns i det svenska samhället med skilda ekonomiska, sociala, kul-turella och etniska förutsättningar.

2010Sveriges Radio firar 15 år på webben. Den moderniserade sajt som lanserades under året utses till Sveriges bästa mediesajt 2010. Under året får Sveriges Radio en ny visuell identitet. 2010 präglades också av arbetet med en ny organisation. Om-rådesindelningen ska få kanaler och redaktioner att samarbeta i större utsträckning.

2011Sveriges Radio vinner tre av fyra kategorier i Stora journalistpriset. Lukas Bonniers Stora journalistpris 2011 går till Sveriges Radios Mel-lanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Sammanlagt får Sveriges Radio under året 17 utrikeskor-respondenter, vilket är Nordens största utrikeskorrespondentnät. Den arabiska våren präglar bev-akningen och även jordbävnings- och kärnkraftskatastrofen i Japan, samt terrordåden på Utøya och i Oslo. Sveriges Radios medieut-vecklingsprojekt ”Journalistik 3.0 – medieormen ömsar skinn” firar ett år med att dela ut priset Årets Medieorm till Flashbackgrävarna. En renodlad nyhetskanal på webben, Alltid nyheter, startar.

78

VE

RK

SAM

HE

TS-

OC

H Å

RSR

ED

OV

ISN

ING

201

2

Sveriges Radio aB105 10 StockholmBesök: Oxenstiernsgatan 20Tfn 08-784 50 00Fax 08-784 15 00sverigesradio.se

Sveriges Radio aBBerwaldhallen105 10 StockholmBesök: Dag Hammarskjölds väg 3Tfn 08-784 50 00Fax 08-784 15 00

Sveriges Radio SameradionBox 225981 24 KirunaBesök: Österleden 21Tfn 0980-750 20

Sveriges Radio Sisuradio105 10 StockholmBesök: Oxenstiernsgatan 20Tfn 08-784 50 00

Sveriges Radio BlekingeBox 305371 25 KarlskronaBesök: Högabergsgatan 3Tfn 0455-36 68 00

Sveriges Radio DalarnaBox 123791 23 FalunBesök: Engelbrektsg 27 BTfn 023-77 77 00

Sveriges Radio GotlandBox 1324621 24 VisbyBesök: Östra Hansegatan 28Tfn 0498-75 00 00

Sveriges Radio GävleborgBox 6702801 74 GävleBesök: Nygatan 29Tfn 026-66 65 00

Sveriges Radio Göteborg405 13 GöteborgBesök: Pumpgatan 2Tfn 031-83 70 00

Sveriges Radio HallandBox 133301 04 HalmstadBesök: Köpmansgatan 41Tfn 035-17 27 00

Sveriges Radio Jämtland831 62 ÖstersundBesök: Lingonvägen 7BTfn 063-16 06 00

Sveriges Radio Jönköping551 92 JönköpingBesök: Bäckalyckevägen 14Tfn 036-215 66 00

Sveriges Radio Kalmar391 83 KalmarBesök: Norra vägen 22Tfn 0480-45 80 00

Sveriges Radio KristianstadBox 505291 25 KristianstadBesök: Gasverksgatan 2Tfn 044-775 12 00

Sveriges Radio Kronoberg359 40 VäxjöBesök: Västergatan 1Tfn 0470-72 60 00

Sveriges Radio Malmö211 01 MalmöBesök: Baltzarsgatan 16Tfn 040-666 55 00

Sveriges Radio Norrbotten971 71 LuleåBesök: Nygatan 30920-27 53 00

Sveriges RadioSjuhäradBox 27503 05 BoråsBesök: Katrinedalsgatan 22033-17 75 00

Sveriges Radio Skaraborg541 24 SkövdeBesök: Norra Bergvägen 40500-77 30 00

Sveriges Radio SörmlandBox 641631 08 EskilstunaBesök: Rademachergatan 1016-16 16 00

Sveriges Radio UpplandBox 1552751 45 UppsalaBesök: Bredgränd 7018-17 40 00

Sveriges Radio värmlandBox 98651 03 KarlstadBesök:Verkstadsgatan 20054-777 26 00

Sveriges Radio västBox 654451 24 UddevallaBesök: Södergatan 110522-67 00 00

Sveriges Radio västerbotten906 15 UmeåBesök: Mariehemsvägen 4090-17 17 00

Sveriges Radio västernorrland851 79 SundsvallBesök: Krönvägen 18060-19 03 00

Sveriges Radio västmanlandBox 850721 22 VästeråsBesök: Mäster Ahls gata 6021-495 25 00

Sveriges Radio Örebro701 80 ÖrebroBesök:Västra Bangatan 15019-19 20 00

Sveriges Radio ÖstergötlandBox 500601 07 NorrköpingBesök: Västgötegatan 13A011-495 41 00

adresser

FINNS FOR SURFPLATTOR, IPHONE OCH ANDROID