Ett arbetshäfte för åk 8

Samhällskunskap 4

Så styrs Sverige

Österledskolan

Sidan 2 av 19

1. Folket väljer riksdagSverige är en demokrati. Ordet är grekiska. Det betyder folkvälde eller

folkstyre. ”All offentlig makt utgår från folket". De orden står i början av regeringsformen. Den är en av våra grundlagar. I regeringsformen står också: "Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val."

Vilka får rösta?Du ska vara svensk medborgare. Du ska ha fyllt 18 år eller göra det senast

på valdagen. Då har du rätt att rösta i alla tre valen.Invandrare ska ha varit folkbokförda i Sverige i minst tre år. De får bara

rösta i två av valen.

Tre valVilka ska få makten att styra Sverige? Det bestämmer svenska folket vart

fjärde år genom att rösta. Valen sker alltid på samma dag. Det är den andra söndagen i september. Då är det val till

Riksdagen Kommunfullmäktige landstingen.

Riksdagen. Till riksdagen väljs 349 ledamöter. De stiftar Sveriges lagar. De beslutar också om statens inkomster och utgifter.

Kommunfullmäktige. Sverige har omkring 290 kommuner. I var och en av dem väljs ledamöter till kommunfullmäktige. Det är "kommunens riksdag."

Landstingen. Ledamöter väljs till Sveriges 23 landsting. Landstingen har bland annat hand om hälso- och sjukvården.

Fria och hemliga valRiksdagen ska utses genom "fria, hemliga och direkta val":

Medborgarna ska kunna rösta som de själva vill. Ingen ska kunna hindra dem. Ingen ska heller tvinga någon att rösta på ett visst parti.

Ingen ska behöva visa eller tala om vilket parti man röstar på. Valresultatet talar direkt om vilka som kommer att sitta i riksdagen.

Resultatet avgör också vilket eller vilka partier som ska bilda regering som ska styra Sverige.

Sidan 3 av 19

Uppgifter:1. Vad betyder ordet "demokrati"?_______________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

2. Hur många år är det mellan valen i Sverige?___________________________

3. Hur gammal ska man vara för att få rösta?____________________________

4. Vilka är de tre val som förekommer med jämna mellanrum i Sverige?__

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

5. Hur många ledamöter har den svenska riksdagen?____________________

6. Vad är det som ibland kallas "kommunens riksdag"?___________________

_______________________________________________________________________

7. Vilken viktig uppgift har landstingen hand om?________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

Sidan 4 av 19

2. Vi går till valDet märks på flera sätt när det är knappt en månad kvar till valdagen.

Valaffischerna trängs om utrymmet. Runt om i landet ordnas valmöten. Ministrar, riksdagsledamöter och kommunpolitiker sprider sitt partis politik. Allmänheten vill ha svar på sina frågor. Blir det flera jobb? Hur blir det för skolan? För de gamla? Blir det stopp på miljöförstöringen?

Valet får allt mer tid i radio och TV. Tidningarna fylls med senaste valnytt.

ValsedlarnaMed posten kommer partiernas

broschyrer och deras valsedlar. Dessa används när man röstar.

Varje parti har tre valsedlar. Sedlarna har olika färg. Den gula används till riksdagsval. Den blå till landstingsval. För kommunalvalet gäller den vita valsedeln.

På varje valsedel står en lista med namn. Det är namnen på partiets kandidater. Ju fler röster partiet får i valet, desto fler personer från listan blir valda.

RöstkortetAlla som har rätt att rösta får ett röstkort. Det

skickas med posten. Kortet visar att man finns med i röstlängden. Det är en lista på alla som får rösta i det område, det valdistrikt, där man bor. På röstkortet står vart man ska gå för att rösta.

Intensiv valkampValdagen kommer närmare och närmare. Valkampen blir mer och mer

intensiv. Politikerna vill nå så mänga väljare det går. Man satsar extra på olika grupper av väljare, till exempel pensionärer. Det gäller också att locka dem som röstar för första gången. Förstagångsväljarna är en stor och viktig grupp.

ValdagenValdagen har kommit. Klockan 8 på morgonen öppnar vallokalerna.

Lokalen är oftast en skola. Utanför den väntar representanter för de olika partierna. De delar ut valsedlar. Innanför ingången finns också bord med valsedlar framlagda.

Sidan 5 av 19

Vid ingången får den som ska rösta tre valkuvert av en valförrättare. Inne i lokalen finns skärmar uppställda. Den som röstar går bakom en skärm. I skydd av den stoppar man sina valsedlar i kuverten. Ingen ska kunna se vilket parti man röstar på. Valhemligheten är viktig.

Sedan går den som röstat fram till valförrättarna. För dessa visar man upp sitt röstkort och id-kort. Den röstande prickas av i röstlängden. Ingen kan därför rösta två gånger. Valförrättaren lägger kuverten i en låda med tre olika springor, en vit, en blå och en gul. Lådan kallas valurna. Det finns en springa för varje val.

Rösta genom ombudGamla och sjuka kan ha svårt att ta sig till vallokalen. Då kan man skicka

en annan person. Denna kallas för ombud. En sak är viktig: Den som röstar ska själv lägga i valsedeln i valkuvertet. Han eller hon ska också klistra igen det.

FörtidsröstningOm någon vill rösta i förväg går det bra. Då går man till en vallokal som är

öppen i förväg. Där kan man förtidsrösta från 18 dagar före valet och ända fram till valdagen. Vid valet 2010 var det nästan 40 % av väljarna som valde att förtidsrösta.

Rösträkning och valvakaVallokalerna stängs klockan åtta på kvällen. Valförrättarna öppnar

valurnan och börjar räkna rösterna noga. Vill man som väljare titta på rösträkningen så att allt går rätt till går det bra – ytterdörrarna är inte låsta.

I radio och TV är det valvakor. Röstsiffrorna börjar snart strömma in. Det är spännande timmar innan resultatet är klart. Efter bara några timmar brukar resultatet vara klart. Vi vet om Sverige fått en ny regering eller om den gamla sitter fyra är till.

Uppgifter:

Sidan 6 av 19

8. Vilken färg har den valsedel som används vid riksdagsval?_____________

9. Varför går man bakom en skärm när man ska rösta?___________________

_______________________________________________________________________

10.Varför ska den röstande prickas av i röstlängden?_____________________

_______________________________________________________________________

11.Du har inte tid att rösta på valdagen. Hur gör du då om du vill rösta?__

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

12.a) Hur kan gamla och sjuka få hjälp att rösta?_________________________

_______________________________________________________________________

b) Varför ska alla som röstar alltid själva lägga valsedeln i

valkuvertet?___________________________________________________________

_______________________________________________________________________

Sidan 7 av 19

3. De politiska partiernaViktiga likheter

I en del länder är skillnaderna mycket stora mellan olika partier. I Sverige är det inte så. Här är de större partierna överens i flera viktiga frågor. Demokrati och jämställdhet är två sådana frågor.

Alla riksdagspartier vill slå vakt om demokratin. Den ska vara byggd på frihet och rättvisa. Kvinnor och män ska vara jämställda. De ska behandlas lika och ha samma rättigheter.

De två blocken Partierna är inte alltid överens. Det

finns också skillnader mellan dem. l Sverige finns två politiska block. Det är det borgerliga och det socialistiska blocket. Mellan dem går en gräns. Till det borgerliga blocket (Alliansen) hör Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet räknas till det socialistiska blocket (de rödgröna). Sverigedemokraterna är inte med i något block.

StatenHur mycket ska staten bestämma? I den frågan är skillnaden stor mellan

blocken.Det socialistiska blocket vill att staten ska bestämma mycket. Det är

lättare att få ett rättvisare samhälle då, menar man. Skillnaden mellan olika grupper blir inte så stor. Det gäller exempelvis mellan dem som har mycket pengar och dem som har mindre.

De borgerliga vill att staten och kommunen ska få mindre att säga till om. Ett exempel på det är rätten att starta privata skolor och daghem. Om enskilda personer får ta ansvaret blir kvaliteten bättre, menar de borgerliga.

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (S) Partiet bildades 1889. I mer än femtio år har det varit

Sveriges största politiska parti. Det vill bland annat arbeta för: jämlikhet. De ekonomiska klyftorna mellan människor

ska minska. Alla ska få samma möjlighet till utbildning och arbete. att barnomsorg, skola, sjukvård och värd av gamla till största delen

ska skötas av stat, landsting och kommun.

Sidan 8 av 19

Vänsterpartiet (V) Partiet bildades 1917. Sitt nuvarande namn fick det 1990.

Vänsterpartiet vill bland annat verka för att: samhället får mer makt i de stora företagen minska det militära försvaret snabbt få bort kärnkraften.

Miljöpartiet de gröna (Mp) Miljöpartiet bildades 1981. Det vill arbeta för:

stränga lagar som skyddar miljön och som hindrar att den förstörs,

förbättrad teknik. Den ska ge friskare miljö och bättre arbetsförhållanden.

Kristdemokraterna (Kd) Partiet bildades 1964. Partiet vill bland annat verka för att:

familjen och äktenskapet ska betyda mer kristna regler och ideal ska styra våra liv.

Moderata samlingspartiet (M) 1938 fick det namnet högerpartiet. 1969 bytte man till

Moderata samlingspartiet. Det vill bland annat arbeta för: fri företagsamhet. Det står för fri handel och industri, fri konkurrens på de flesta områden i samhället. Staten ska få mindre

att bestämma, ett starkt försvar.

Folkpartiet liberalerna (Fp) Liberal kommer av det latinska ordet liber. För liberalerna är

rätten att tro, tänka, tala och skriva fritt mycket viktig. 1934 bildade liberalerna Folkpartiet. Det vill bland annat arbeta för:

fri företagsamhet och fri konkurrens, att människor ska stå fria från staten och andra som har makt.

Centerpartiet (C) Bondeförbundet bildades 1922. Det skulle vara ett parti för

landsbygdens befolkning. 1958 bytte partiet namn till Centerpartiet. Centerpartiet vill arbeta för:

stöd till svenskt jordbruk, att företag och industrier ska finnas över hela Sverige, att snabbt få bort kärnkraften.

Sidan 9 av 19

Sverigedemokraterna (SD) Partiet är det nyaste partiet i riksdagen. Partiet grundades 1988.

Partiet beskriver sig själva som ett demokratiskt, nationalistiskt och socialkonservativt parti. Partiet vill arbeta för:

en begränsad flykting- och invandringspolitik, bekämpa brottsligheten, en trygg och värdig ålderdom.

4. Arbetet i riksdagen

Det här är riksdagshuset. Här inne arbetar 349 riksdagsledamöter. Vi har valt dem för att bestämma hur Sverige ska fungera. De har makten över regeringen, skolorna, polisen och försvaret. Riksdagen beslutar vad skolans elever ska lära sig. Den bestämmer hur mycket vi ska betala i skatt, hur stort värt försvar ska vara och mycket annat.

Annika Nilsson var en av de 349. Hon var tidigare riksdagsledamot för socialdemokraterna. Vi ställer två frågor till henne: Hur kom du till riksdagen? Hur är det att arbeta där?

Annika är uppfödd med politik— Jag växte upp i Helsingborg. Mina föräldrar är socialdemokrater. Så

länge jag minns har jag gått med dem i förstamajtåget. Men det var när Palme mördades som jag bestämde mig. Jag skulle börja arbeta politiskt, berättar Annika. Därför gick jag med i SSU. Det är Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund.

— Jag var 15 är och gick i åttan.

Sidan 10 av 19

ValetEfter studenten blev det studier och politiskt arbete i Lund, berättar

Annika. Socialdemokraterna hade förlorat mänga väljare det senaste valet. Något måste göras, tyckte de. ”Vi måste dra till oss ungdomar. De unga ska känna att det finns riksdagsledamöter som tänker som dom”, sa partiets ledning.

Annika placerades högt upp på valsedeln till riksdagsvalet. Inför valet arbetade hon dygnet runt inom SSU.

— För mig var det världens härligaste val. Vi vann och jag blev invald i riksdagen.

Helst ville Annika arbeta med frågor om utbildning och kultur. Det fick hon också göra. Annika kom med i riksdagens kulturutskott.

Hur ser din arbetsdag ut?Krukväxterna i Annikas arbetsrum slokar. De verkar inte få mycket av

hennes tid. Hon berättar:— Helgerna och en dag i veckan är jag i Helsingborg. Då är det partiarbete

på hemmaplan. I riksdagen är det många möten. Mellan mötena måste jag sätta mig in i en massa frågor. Lediga kvällar? Nej, det blir det sällan. Även då är det möten och studiebesök.

— Visst är jobbet ansträngande. Jag är nästan aldrig ledig. Då är det inte lätt att hälla kontakten med gamla kompisar. Men det här jobbet är roligt. Det är därför jag gör det. Jag älskar det. Utan den känslan tappar man lusten.

Hur går arbetet i riksdagen till?RiksmötetNär det är dags för ett nytt arbetsår

samlas riksdagens 349 ledamöter till riksmöte. Kungen förklarar mötet öppnat. Statsministern berättar sedan vad regeringen vill göra det året som kommer. Det talet kallas regeringsförklaring.

Riksdagen väljer en talman. Talmannen, som också kan vara en kvinna, leder arbetet i riksdagen. Talmannen är ordförande vid sammanträdena. I kammaren eller plenisalen samlas ledamöterna under året för att diskutera och fatta beslut. På TV ser vi ofta bilder frän den stora salen.

RiksdagsgruppernaLedamöter från samma parti bildar tillsammans partiets riksdagsgrupp.

Den är viktig för arbetet i riksdagen. I riksdagsgruppen avgörs hur partiet

Sidan 11 av 19

ska rösta i olika frågor. Här diskuterar partierna vilken politik partiet ska föra.

Utskotten förbereder ärendenVarje år beslutar riksdagen i tusentals frågor. Ingen ledamot kan sätta sig

in i allt. Därför det 16 utskott för olika områden. Annika är, som du nyss läst, med i kulturutskottet. I utskotten diskuteras och förbereds alla frågor. Först när det är gjort blir det omröstning i kammaren. Man kan säga att arbetet i utskotten är grunden för hela arbetet i riksdagen.

Frågor som gäller TV, radio, tidningar och andra massmedier behandlas i kulturutskottet skolan behandlas i utbildningsutskottet järnvägar och vägar behandlas i trafikutskottet och så vidare.

Uppgifter:13.Hur många ledamöter har riksdagen?__________________________________

14.Hur kom Annika med i politiken?_______________________________________

_______________________________________________________________________

15.Vad gör talmannen?___________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

16.Vad gör man i utskotten?______________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

Sidan 12 av 19

5. Riksdagens uppgifterRiksdagen har tre stora uppgifter:

riksdagen stiftar lagar riksdagen beslutar om statens inkomster och utgifter riksdagen granskar regeringens arbete.

Riksdagen stiftar lagarRiksdagen beslutar om nya lagar. Den tar bort

lagar som blivit för gamla. Vi skiljer mellan grundlagar och allmänna lagar. Grundlagarna bestämmer hur riksdagen och regeringen ska styra Sverige. De talar också om vilka friheter och rättigheter vi har. Det finns fyra grundlagar.

Att införa och ändra en allmän lag görs genom omröstning i riksdagen. Att ändra en grundlag är svårare. Då måste två riksdagar fatta samma beslut. Mellan besluten ska det dessutom vara ett val till riksdagen.

Riksdagen beslutar om inkomster och utgifterBudgetpropositionenI september varje år får riksdagen ett viktigt förslag från regeringen. Det är

ett förslag till hur Sveriges inkomster och utgifter ska se ut nästa år. Ett annat namn för det är budget. Förslag som kommer från regeringen kallas propositioner. Därför kallas det här förslaget budgetproposition.

Riksdagen ska rösta om budgetförslaget. När det är gjort är statsbudgeten klar för ett år framåt. Statsbudgeten är viktig. Den sätter sina spår i alla svenska medborgares ekonomi.

Riksdagen bestämmer hur stora skatterna ska vara både för enskilda personer och företag. Den beslutar också hur hög skatt som ska läggas på tobak, sprit, bensin m.m.

Riksdagen bestämmer också hur statens pengar ska användas: hur hög sjukförsäkringens ersättning ska vara, hur stor barnbidrag barnfamiljerna ska få, hur mycket pengar miljövård och försvar ska få och så vidare.

Riksdagens ledamöter kommer också med en mängd förslag. Dessa kallas motioner. Till förslagen kan höra att vi ska ha fler poliser eller bättre vägar. Säger riksdagen ja till förslagen ökar utgifterna.

Sidan 13 av 19

Ofta kommer regeringen och de partier som är motståndare till den med olika förslag. Då blir det hård debatt i riksdagen. Alla partier vill vara med i diskussionen. Det gäller att visa upp sin egen ekonomiska politik. Att folket gillar den är viktigt. Det kan partiet vinna röster på i nästa val.

Transfereringar - att föra över pengarStaten får in pengar genom skatter och avgifter. Skatt betalar du till

exempel på den inkomst du får när du arbetar. Arbetsgivarna betalar också en avgift till staten för varje anställd. Dessa pengar betalas sedan ut igen till dem som behöver. Det här sättet att flytta över inkomster kallas transferering.

Det är många i vårt samhälle som behöver särskilt stöd. Till dem här barnfamiljer, pensionärer, sjuka, handikappade och arbetslösa.

Uppgifter:17.Vilka tre viktiga uppgifter har riksdagen?______________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

18.Vad menas med budgetproposition?___________________________________

_______________________________________________________________________

19.Varför är budgetpropositionen så viktig?_______________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

20.Vad menas med transfereringar?______________________________________

_______________________________________________________________________

Sidan 14 av 19

6. Regering och departementParlamentarism

Grundlagen säger: ”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen."

Riksdagen är vald av folket. Ledamöterna i riksdagen ska representera folket. De ska vara i folkets ställe. I riksdagsvalet får ett parti flest röster. Det partiet bestämmer oftast vem som ska bli statsminister. Denne utser sedan sin regering.

Det är alltså folket som genom sina riksdagsledamöter bestämmer vilka som ska bilda regering. En regering måste ha riksdagens förtroende. Om den inte har det säger riksdagen nej till regeringens förslag. Regeringen måste avgå om ett viktigt förslag röstas ner. En regering måste ha stöd av de flesta av riksdagens ledamöter. Den regeln kallas parlamentarism. Sverige är en parlamentarisk demokrati.

Sverige — en monarki

Sverige är en monarki. Det betyder att en kung eller en drottning är landets statschef. 1980 fick även kvinnor rätt att ärva tronen. Kronprinsessan Victoria kan bli regerande drottning.

När det gäller landets styrelse spelar vår statschef en liten roll. Han eller hon är inte med när regeringen sammanträder. Riksdagens beslut behöver inte godkännas av statschefen. De gäller ändå.

Regentens viktigaste uppgift är att representera Sverige. Som statschef ska han/hon göra statsbesök i andra länder. Han/hon ska ta emot utländska statschefer och mycket mera. Sveriges kung eller drottning är en symbol för värt land. Men någon verklig makt har inte regenten.

Sidan 15 av 19

Regeringens uppgifter

Regeringen består av statsministern och ett tjugotal statsråd eller ministrar. De flesta av statsråden är chefer för ett departement. Så är till exempel finansministern chef över finansdepartementet. Statsministern är regeringschef. Han leder regeringens arbete.

Regeringen har många viktiga uppgifter. Regeringen lägger fram förslag i riksdagen. Den ser till att riskdagens

beslut genomförs. Till sin hjälp har regeringen tjänstemän över hela landet.

Regeringen har ansvar för värt försvar. Tillsammans med riksdagen ansvarar den också för Sveriges utrikespolitik.

Regeringen utnämner högre tjänstemän.

BudgetenHur ska statens utgifter och inkomster gå ihop? En av regeringens

viktigaste uppgifter är att göra upp en budget över Sveriges ekonomi.Regeringen har kanske inför valet lovat väljarna förbättringar. Dessa kan

kosta mycket pengar. Regeringen kan ha lovat att förbättra miljön eller se till att det finns poliser. Skolan kan ha fått löfte om mer pengar. Det vill också kommunerna ha.

Finansministern har inte pengar till allt. Han måste skära ner önskemålen om pengar. Nedskärningarna kan bli stora eller små. Det beror på hur stora statens inkomster kan bli.

Staten behöver större inkomster. I regeringen diskuterar man olika sätt att kunna öka dem.

Går det att höja skatten på bensin och olja, tobak och sprit? Skulle det kunna öka inkomsterna med några miljarder? Ett annat sätt är att höja olika avgifter.

Sidan 16 av 19

Är utgifterna större än inkomsterna måste staten låna pengar. På lånen ska staten betala ränta. Utgifterna blir då ännu starren. Lånen får därför inte bli för stora. Utgifterna i statens budget måste hållas nere.

Uppgifter:21.Vilken uppgift säger grundlagen att regeringen har?___________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

22.Vad menas med parlamentarism?_____________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

23.Vad innebär det att Sverige är en monarki?____________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

24.Hur kan finansministern fundera över statens budget?_________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

7. Demokrati och diktaturVad är en demokrati?

I Sverige har vi allmän rösträtt. Genom rösträtten väljer vi de personer som ska representera oss. Det gäller riksdag, kommunfullmäktige och landsting. Miljoner svenskar har rösträtt. Det är då omöjligt att alla kan diskutera alla frågor. Alla kan inte heller rösta om alla beslut. Därför väljer vi personer som ska representera oss.

Alla människor ska ha samma rättigheter. Det är det viktiga för demokratin. Lika mycket makt kan inte alla ha.

De viktigaste rättigheterna i en demokrati är att människor kan påverka de beslut som angår dem

Sidan 17 av 19

att människor fritt kan välja dem som får makt att styra att människor kan kontrollera hur de som har makten sköter sig.

1. YttrandefrihetVi har rätt att kritisera regering, riksdag och kommunfullmäktige.Vi har rätt att kritisera allt som vi är missnöjda med. Både i vårt eget land

och i andra länder. Vi har till och med rätt att kritisera lagarna som ger oss rätt att kritisera.

2. TryckfrihetTidningar, radio och TV har rätt att granska och kritisera dem som har

makten.

3. Föreningsfrihet och religionsfrihetVi har rätt att gå med i vilka föreningar vi vill. Vi kan utan lov bilda nya

föreningar. Ingen myndighet kan tvinga oss att med i någon förening.Sveriges lagar ger oss rätt att välja religion. Vi kan lämna en religion och

välja någon annan. Ingen kan heller förbjuda dig att försöka få andra att tro som du. Vi har också rätt att inte tro på någon gud alls.

4. Personlig rörelsefrihetVi kan lämna Sverige om vi vill. Vi behöver inte berätta för myndigheterna

vart vi ska resa. Inte heller hur länge vi ska vara utomlands.

5. RättssäkerhetOm polisen griper en person måste en åklagare pröva om det var riktigt.Våra domstolar är självständiga. Regering och riksdag får inte lägga sig i

domstolarnas arbete. De får inte heller påverka dem att döma på ett visst sätt.

6. Minoriteter ska skyddasDe små grupperna - minoriteterna - i samhället ska ha samma rättigheter

som de stora. Att skydda minoriteter är en av våra grundlagars viktigaste uppgifter. Det kan till exempel gälla en folkgrupp som judarna. Det kan också gälla ett litet politiskt parti. Ett parti som de stora partierna inte gillar.

Vad är en diktatur?I en demokrati som Sverige finns de sex rättigheter som vi har räknat upp

ovan. I diktaturer saknas de flesta eller alla dessa rättigheter. Där finns inga fria val. Invånarna kan inte välja den eller de som ska styra landet. I diktaturer saknas nästan alltid yttrandefrihet och föreningsfrihet. Det är farligt att kritisera dem som styr. De som gör det avrättas, mördas eller får långa fängelsestraff.

I lagarna i en diktatur står ofta att folket har yttrandefrihet. Men lagen följs inte. Polisen förföljer och torterar kritikerna.

Sidan 18 av 19

Uppgifter:25.Hur kan man veta att Sverige är en demokrati?________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

26.Vilka två rättigheter tycker du är viktigast av de sex som räknas upp

här ovanför? Motivera!________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

27.Hur tror du livet är för medborgarna i en diktatur?_____________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

_______________________________________________________________________

Sidan 19 av 19