Självständigt arbete 15 Hp

Vitala parametrars användning inom vården.

- En systematisk litteraturstudie

Författare: Erika Jönsson & Cornelia Östlund Termin: HT14 Ämne: Vårdvetenskap Kurskod: 2VÅ60E

Sammanfattning Bakgrund: Varje dag används vitala parametrar inom vården för att bedöma en patients

tillstånd. Användingen och tolkningen av de vitala parametrarna påverkas av kunskapen

och erfarenheten hos sjukvårdspersonalen. Patientens säkerhet och lidande påverkas av

användningen av vitala parametrarinom vården.

Syftet var att beskriva användningen av vitala parametrar inom vården.

Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en

mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall.

Analysförfarandet utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) anvisningar.

Resultat: Analysen genererade fem kategorier: Kunskapens och erfarenheters inverkan

på vitala parametrars mätning, Att känna patienten, Hjälpmedel att tolka vitala

parametrar, Tiden och arbetsbelastningen påverkar mätningen och Variation i

användandet av parametrar. Resultatet diskuterades gentemot Eriksson (2001)

lidandeteori, innefattande vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande.

Slutsats: Tidigare erfarenheter och kunskaper visade sig ha en stor betydelse vid

sjuksköterskans bedömning och tolkning av vitala parametrar. Tid och arbetsbelastning

var exempel på faktorer som spelade in på hur noggrant sjuksköterskans undersökning

och bedömning av patienten genomfördes. När sjuksköterskorna glömde att mäta en

parameter eller medvetet valde att utesluta vissa parametrar gjorde detta att

bedömningen av patienten inte blev fullständig, vilket riskerade påverka patientens

säkerhet och lidande. Med ytterliggare kvalitativ forskning inom området kan en större

förståele kring patientsäkerheten uppnås och på så sätt skapa en säkrare vård i

framtiden.

Nyckelord Lidande, patientsäkerhet, sjuksköterska, vitala parametrar. Tack Vi skulle vilja tacka vår handledare Irene Franzen för all hjälp vi har fått under tiden vi har skrivit denna systematiska litteraturstudie.

Innehållsförteckning

I Introduktion _________________________________________________________ 1

2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1 2.1 Undersökningsmetoder _____________________________________________ 1

2.1.1 Vitala parametrar _____________________________________________ 2

2.1.2 Modified Early Warning Score (MEWS) ____________________________ 4

2.1.3 BAS 90-30-90 _________________________________________________ 4

2.2 Patientsäkerhet ___________________________________________________ 4 2.3 Sjuksköterskans kompetensområde ___________________________________ 5 2.4 Teoretisk referensram ______________________________________________ 6

2.4.1 Vårdlidande __________________________________________________ 6

2.4.2 Sjukdomslidande ______________________________________________ 6

2.4.3 Livslidande __________________________________________________ 7

3 Problemformulering __________________________________________________ 7

4 Syfte _______________________________________________________________ 7

5 Metod ______________________________________________________________ 8 5.1 Inklusions- och exklusionskriterier ___________________________________ 8 5.2 Sökningsförfarande ________________________________________________ 8 5.3 Urval ___________________________________________________________ 9 5.4 Kvalitetsgranskning ______________________________________________ 10 5.5 Analys _________________________________________________________ 10

6 Forskningsetiska överväganden ________________________________________ 11

7 Resultat ____________________________________________________________ 12 7.1 Kunskap och erfarenheters inverkan på vitala parametrars mätning _________ 12 7.2 Att känna patienten _______________________________________________ 13 7.3 Hjälpmedel att tolka vitala parametrar ________________________________ 14 7.4 Faktorer som påverkar mätningen ___________________________________ 15 7.5 Parametrars betydelse varierar ______________________________________ 15

8 Diskussion __________________________________________________________ 16 8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 16 8.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 19

8.2.1 Erfarenheter och kunskaper ____________________________________ 19

8.2.2 Helhetsbedömning ____________________________________________ 20

8.3 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 23

9 Slutsats ____________________________________________________________ 23

Referenser ___________________________________________________________ 24

Bilagor

Bilaga I. Databassökningar Bilaga II. Modifierad granskningsmall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Bilaga III. Artikelmatris Bilaga IV. Figurer

I Introduktion

I vitala parametrar ingår blodtrycksmätning, puls, saturation, andningsfrekvens och

temperatur. Dessa är viktiga undersökningsmetoder för sjuksköterskan att använda sig av i

sitt omvårdnadsarbete för att kunna öka träffsäkerheten i att värdera när patienter försämras

och därmed kunna agera på ett korrekt sätt. Författarna har valt att göra en genomgång av

tillgänglig litteratur och artiklar inom ämnet då vitala parametrar är en del av sjuksköterskans

grundutbildning samt att dessa är viktiga undersökningsmetoder som sjuksköterskan använder

under hela sin yrkesverksamma tid. Genom att utföra dessa mätningar på ett strukturerat sätt

minskar variationen i bedömningarna och patientsäkerheten ökar. Dock finns det

sjuksköterskor som helt förlitar sig på vitala parametrar och de som väljer att inte använda

vitala parametrar i den mån de borde. Detta är erfarenheter och observationer författarna har

gjort ute i den kliniska verksamheten. Detta betyder att det finns en risk för patientsäkerheten

när sjuksköterskan förlitar sig helt på de värden som vitala parametrar visar och ”glömmer”

bort patienten men även när vitala parametrar inte används i nödvändiga situationer. Dessa

erfarenheter gjorde författarna nyfikna att undersöka ämnet närmare och beskriva

användningen av vitala parametrar.

2 Bakgrund 2.1 Undersökningsmetoder

Vitala parametrar är undersökningsmetoder som används överallt i vården från hemsjukvård,

äldreboende, ambulanssjukvård, olika sjukhusavdelningar till specialistavdelningar både i

större och mindre utsträckning. I vitala parametrar ingår bland annat blodtryck, puls,

andningsfrekvens, temperatur och saturation (Cretikos et al., 2008). Enligt Lockwood,

Conroy-Hiller och Page (2004) ingår inte saturation i de traditionella vitala parametrar men

saturation är det mest rekommenderade tillägget.

Det finns olika skattningsskalor att ta hjälp av för att bedöma vitala parametrar och för att

minska risken att patienten försämras under vårdtiden. Två av dessa är Modified Early

Warning Score (MEWS) och BAS 90-30-90.

1

Sjuksköterskan kan utöver de vitala parametrar använda sig av sin syn för att observera sina

patienter och få information om dess tillstånd, den så kallade kliniska blicken. Sjuksköterskan

observerar då till exempel patientens hudton och beteende för att uppmärksamma en

förändring. Sjuksköterskan använder sig inte enbart av sin syn för att observera patienten utan

även andra sinnen så som hörsel, lukt och beröring (Kristoffersen, 2005).

2.1.1 Vitala parametrar

Övervakning av vitala parametrar och rapportering av kliniska förändringar är grundläggande

för att kunna ge patienter vård av hög kvalitet.

De komponenter som ingår i vitala parametrar beskrivs nedan.

Andning: Patientens antal andetag per minut räknas genom att sjuksköterskan observerar av

hur bröstkorgen sänks och höjs. Det är även viktigt att kvaliteten på andetagen observeras.

Det vill säga andetagens djup, regelbundenhet och om bröstkorgen höjer/sänker sig

symmetriskt. Men för att kunna få så rättvisande andningsfrekvens som möjligt bör patienten

helst vilat 5 minuter innan räkningen påbörjas, om det finns möjlighet till det.

Andningsfrekvensen är individuell för alla personer och kan påverkas av olika hälsofaktorer. I

normala fall har vuxna en andningsfrekvens mellan 12 till 20 andetag per minut (Smith &

Roberts, 2014). Andningsfrekvensen är ett viktigt tecken som påvisar ett allvarligt

sjukdomstillstånd och är en undersökningsmetod som är väldigt lätt att utföra. Detta gör

andningen till en betydelsefull parameter för sjuksköterskan att observera för att kunna

upptäcka dessa patienter (Cretikos et al., 2008). Därför är det viktigt att mäta och

dokumentera andningsfrekvensen hos patienten redan vid ankomst till avdelningen och

genom hela vistelsen där. Detta genomförs för att sjuksköterskan ska ha värden att jämföra

med under vårdtiden. Trots vikten att dokumentera andningen är det en parameter som ofta

glöms bort (Smith & Roberts, 2014).

Blodtryck: Det blodtrycket som sjuksköterskan tar på sina patienter består av två faser,

systole och diastole. Vid systole kontraheras hjärtkamrarna och pumpar ut blodet i kroppen,

vilket ger ett ökat tryck i kroppens blodkärl (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2007). Under

hjärtats andra fas diastole, fylls hjärtat åter med blod på nytt och trycket sänks i kroppens

blodkärl (Sand et al., 2007). Blodtryckets normala referensvärde ändras med ålder och

sjukdomstillstånd. Vid blodtrycksmätningen får sjuksköterskan information om vilket tryck

2

hjärtat jobbar emot. Detta kan ge svar på varför en patienten lider utav huvudvärk, som är ett

vanligt symtom på högt blodtryck. Patienten kan också känna sig yr när denne sätter sig

snabbt upp, vilket är ett vanligt symtom på lågt blodtryck. Enligt Socialstyrelsen (2011)

definieras ett normalt blodtryck som ett blodtryck under 140/90 mmHg.

Puls: Genom palpation, av en artär som ligger nära huden, känns pulsen varje gång ett

hjärtslag pumpar blod ut i kroppen och sjuksköterskan får viktig information om

hjärtfrekvensen. Denna information kan sjuksköterskan använda sig av för att enkelt kunna

identifiera patienter som håller på att försämras. Några av de vanligaste ställena som en

sjuksköterska kan palpera en puls är på radialis-, brakialis-, femoralis-, och karotisartärerna.

Sjuksköterskan känner efter pulsens fyllnadsgrad, pulsmönstret samt om den är regelbunden.

En normal hjärtfrekvens ligger mellan 50-100 slag per minut (Marklund, 2013). Enligt Smith

och Roberts (2014) kan pulsen påverkas av många olika faktorer som exempelvis läkemedel,

fysisk ansträngning och problem med onormal elektrisk överledning i hjärtat. Därför är det

viktigt att sjuksköterskan har information om patientens aktuella läkemedel och om patienten

sen tidigare har ett hjärtproblem. Det är också viktigt att patienten har vilat, inte rökt eller

druckit kaffe innan pulsen tas. Eftersom dessa kan påverka pulsens frekvens och ge ett falskt

värde.

Temperatur: Genom temperaturmätning på patienter får sjuksköterskan en inblick i om det

är en eventuell infektion som har drabbat patienten. Normal kroppstemperatur hos vuxna

ligger mellan 36,5 till 37,5 grader. En person som lider av hög feber (hyperpyrexi) måste

snabbt upptäckas eftersom detta kan leda till celldöd och vara livshotande (Smith & Roberts,

2014). Förutom en termometer kan sjuksköterskan både använda sin blick och beröring för att

se om en patient har feber. Detta kan sjuksköterskan utföra genom att observera patientens

hudfärg, om hen ser svettig ut och känna om patienten känns varm. Olika mätställen där

sjuksköterskan kan ta temperaturen är exempelvis pannan, oralt, i örat, rektalt och i armhålan

(Sund-Levander, 2013).

Saturation: Vid en saturations mätning använder sig sjuksköterskan av en pulsoximeter.

Pulsoximetern sätts exempelvis på patientens finger där den mäter hjärtfrekvensen och den

perifera syremättnaden i blodet. Pulsoximetern mäter den procentuella delen av hemoglobinet

som är mättat med syre i patientens blod (Smith & Roberts, 2014). Detta är ett enkelt sätt för

sjuksköterskan att utvärdera om andetagen patienten tar är tillräckliga för att förse kroppen

3

med syre eller om det kommer behövas sätta in någonslags åtgärd för att hjälpa patienten att

syrasätta sig. Sjuksköterskan kan hjälpa patienten att sätta sig upp för att underlätta andningen

eller be patienten att ta djupa andetag. Enligt Smith och Roberts (2014) är pulsoximetri en

nödvändig del att dokumentera vid den rutinmässiga övervakningen av vitala parametrar.

Dokumentationen ger sjuksköterskan viktig information om patientens tillstånd under en

längre tid och ger hen en chans att fånga upp en patient som håller på att bli sämre.

2.1.2 Modified Early Warning Score (MEWS)

Modified Early Warning Score (MEWS) är en metod som sjukvårdspersonal kan använda sig

av för identifiera inlagda patienter i behov av en högre nivå av vård och identifiera de som

riskerar att avlida på sjukhuset (Burch, Tarr & Morroni, 2008). Den grundas på en

strukturerad och rutinmässig bedömning av vitala parametrar hos patienten. Vitala parametrar

som bedöms i denna metod är: puls, andning, blodtryck, kroppstemperatur och en

undersökning av medvetandegraden (Olsson, Melberg & Stuart, 2014). Varje parameter

poängsätts från noll till tre. Poängen sätts utifrån ett system, där parameterns normalvärde är

noll och avvikelser över samt under normalvärdet poängsätts mellan ett och tre (Bilaga 4,

figur 1). Samtliga poäng räknas sedan ihop och generar en totalsumma som ligger till grund

för bedömning om eventuella åtgärder (Gardner-Thorpe, Wrightson, Walsh & Kelling, 2006).

2.1.3 BAS 90-30-90

BAS 90-30-90 är en modell som sjukvårdspersonal kan använda för att bedöma om en patient

är allvarligt sjuk i en svår sepsis eller i septisk chock. Modellens syfte är inte att hitta alla

patienter med en svår sepsis utan att inte missa de patienter som inkommer med uppenbara

tecken på en svår sepsis (Ljungström, 2009). Med BAS 90-30-90 identifieras det lättare

patienter med en saturation på < 90 %, en andningsfrekvens på > 30 andetag/minut och ett

systoliskt blodtryck på < 90 mmHg. Dessa tre allvarliga tecken pekar på att en patient lider av

en svår sepsis (Bilaga 4, figur 2).

2.2 Patientsäkerhet

World Health Organization (WHO, 2014) definerar patientsäkerhet som förebyggande av

biverkningar och skador för patienten i samband med hälso- och sjukvård. Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL, 2010) definerar patientsäkerhet som att skydda patienten

från olika slags skador när patienten ligger inlagd på sjukhuset.

4

En vårdskada inkluderar även olika sorters lidande som en patient kan utstå vid kontakten

med sjukvården. Sjuksköterskan ska ha förmåga att uppmärksamma och möta patientens

sjukdomsupplevelse och lidande så långt som möjligt och lindra detta genom adekvata

åtgärder (Socialstyrelsen, 2005). Enligt Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) är

sjuksköterskan skyldig att medverka till att skapa en så hög patientsäkerhet som möjligt. För

att öka patientsäkerheten ska sjuksköterskan vid risk för vårdskador samt vid händelser som

har eller hade kunnat medföra en vårdskada hos patienten rapportera detta till ansvarig chef.

Genom detta kan den ansvariga chefen vidta åtgärder som behövs för att förebygga att

patienter drabbas av vårdskador. En tidsplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas

omedelbart (PSL, SFS 2010:659).

2.3 Sjuksköterskans kompetensområde

Begreppet kompetens defineras som sjuksköterskans förmåga att genomföra en arbetsuppgift

skickligt eller att sjuksköterskan är kvalificerad till att utföra den (Furåker & Nilsson, 2013).

Sjuksköterskans kärnkompetens består av sex olika områden som är personcentrerad vård,

samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutvecklig, säker vård

och information. Tre av dessa anser författarna vara relevanta att beskriva i detta arbete, vilka

är evidensbaserad vård, säker vård och informatik (Furåker & Nilsson, 2013).

Evidensbaserad vård är ett förhållningssätt där sjuksköterskan hela tiden kritiskt bedömer om

vården vilar på bästa tillgängliga vetenskapliga grund (Rosén, 2014).

Patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) beskriver att hälso- och sjukvårdspersonals arbete

ska utföras i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskap.

Det är även där sjuksköterskan kan ta del av de lagar och riktlinjer som gäller för att ge

patienten en så säker vård som möjligt. För att kunna ge patienten en säker vård måste

sjuksköterskan använda patientens vitala parametrar på ett vedertaget sätt. Genom att göra

detta minskar också patientens lidandet och vårdskador under behandlingen på sjukhuset.

Informatik innebär att sjuksköterskan använder information och teknologi på ett korrekt sätt

för att kunna delge relevant information och på så sätt minska avvikelser (Cronenwett et al.,

2007). Genom att sjuksköterskan har en förmåga att använda informations- och

kommunikationsteknologi kan dessa användas som stöd i omvårdnadsarbetet (Socialstyrelsen,

2005).

5

2.4 Teoretisk referensram

Enligt Katie Eriksson (2001) är lidande något ont plågar människan. När en människa lider är

det något som måste utstås och kämpas igenom. Dock är varje människas lidande unikt och i

sitt lidande är varje människa ensam (Eriksson, 2001). Patientens lidande kan lindras genom

att visa respekt, att ge den individuella vård som patienten behöver och att undvika att kränka

patientens värdighet (Eriksson, 2001). Vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande är tre

olika former av lidande som påträffas inom vården.

2.4.1 Vårdlidande Vårdlidande är det lidande som uppstår under vistelsen på sjukhuset. Det finns många

aspekter som har betydelse och kan skapa ett vårdlidande. Två av de exempel som Eriksson

(2001) tar upp är kränkning av patientens värdighet och utebliven vård. Det vanligaste

förekommande vårdlidande är när patientens värdighet och värde som människa kränks.

Vårdlidande skapas till exempel när sjukvårdspersonal är arroganta när patienten ställer frågor

eller när sjukvårdspersonalen försummar och förbiser patienten. En människa som fråntas sitt

ansvar kan även uppleva en förlorad värdighet. Bekräftelse av värdighet inom vården är

oerhört viktigt. Genom att bekräfta patientens värdighet accepterar sjuksköterskan varje

enskild patients behov av vård. Utebliven vård kan bero på många olika faktorer och innebär

att sjuksköterskan misslyckas med att bedöma vilka individuella behov patienten har. Det kan

även bero på att personalen inte har den kunskap som behövs. Utebliven vård är alltid en

kränkning av patientens värdighet (Eriksson, 2001).

2.4.2 Sjukdomslidande

Sjukdomslidande är det lidande som upplevs i relation till sjukdom och behandling. Patienter

som upplever ett sjukdomslidande kan uppleva detta i två olika former, i kroppsligt och

själsligt lidande. Det kroppsliga lidandet är ofta relaterat till smärta som är en vanlig

komplikation vid sjukdom och behandling. Smärtan vid det kroppsliga lidandet kan nästan

alltid kopplas till en viss kroppsdel och kan fånga patientens hela uppmärksamhet. Därför bör

sjuksköterskan göra allt i sin makt för att lindra patientens smärta eftersom den kan vara

outhärdlig (Eriksson, 2001). Själsligt lidande är en form av lidande som ligger nära det som

kallas för vårdlidande. Patienten upplever någon slags förnedring eller känner skam i

förhållande till den behandling patienten får eller till den sjukdom hen lider utav (Eriksson,

6

2001). Själsligt lidande orsakas även av den samhörigheten patienten känner till sina

anhöriga. Många patienter skäms över sin situation när det kommer till sjukdom och

behandling, och väljer därför att ta avstånd till sina anhöriga (Eriksson, 2001).

2.4.3 Livslidande Livslidande är det lidande som upplevs i relation till ens egna unika liv. Genom att livet som

patienten är van vid rubbas, kan det innebära ett livslidande som påverkar hela patientens

livssituation samt relationen till andra människor. Lidande finns i olika former till exempelvis

smärta, fysiskt lidande eller någon annan typ av förändring. Detta kan innebära att människan

måste hitta ett nytt sammanhang att anpassa sig till och kan ha en stark påverkan på patientens

identitet. Människan kan i med detta uppleva ett splittrat inre. Ett livslidande kan även

innebära att patienten uppvisar en känsla av att vilja ge upp eller att det inte längre finns en

mening och uppgift med livet (Eriksson, 2001).

3 Problemformulering Enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det sjuksköterskans ansvar att motverka olika

vårdskador i samband med vård och behandling (Socialstyrelsen, 2005). En stor del av

sjuksköterskans fokus ligger på att främja patientsäkerheten och minska lidandet inom vården.

Sjuksköterskan använder sin kliniska blick för att observera patienten och få en uppfattning

om patientens tillstånd. Vid bedömning av patienten tar sjuksköterskan stöd av vitala

parametrar för att verifiera sin kliniska blick och bekräfta patientens vitala funktioner. Om

sjuksköterskan undviker eller har bristande kunskap i att använda vitala parametrar innebär de

att patienten inte får adekvat vård. Genom detta riskerar sjuksköterskan patientens säkerhet

och därmed skapa ett lidande hos patienten. Sjuksköterskan har en betydelsefull uppgift i

omvårdnadsarbetet och ett stort ansvar när patientens tillstånd bedöms.

Kan användningen av vitala parametrar kombinerat med sjuksköterskans kliniska blick

påverka patientens säkerhet och lidandet inom vården?

Författarna vill därför i denna litteraturstudie beskriva användningen av vitala parametrar. 4 Syfte

Syftet är att beskriva användningen av vitala parametrar inom vården.

7

5 Metod

Metoden som användes i detta examensarbete var en systematisk litteraturstudie. Enligt

Forsberg och Wengström (2013) innebär det att litteratur inom ett valt ämne systematiskt

sökts, kritiskt granskats och sedan sammanställts.

5.1 Inklusions- och exklusionskriterier

Artiklarna skulle vara vetenskapliga och peer reviewed. Skrivna på engelska eller svenska. De

skulle även innehålla forskning som var publicerad under de senaste tio åren. Författarna

valde att endast inkludera artiklar som speglade sjukhusmiljön på en avdelning där

allmänsjuksköterskan arbetar. Artiklar som beskrev sjuksköterskans arbete på en

specialistavdelning exkluderades.

5.2 Sökningsförfarande

Artikel sökningarna genomfördes mellan 140929-141103. För en mer detaljerad översikt över

sökningsförfarandet (Se bilaga 1).

En pilot sökning genomfördes först för att kontrollera om det fanns material och hur mycket

det fanns inom det valda ämnet. Detta gjordes genom att fritextsöka med nyckelorden vital

signs, nurses och patient safety i de tre databaserna.

Databaserna som användes för att göra sökningarna var Pubmed, Cinahl och PsycInfo. I dessa

databaser finns forskning inom bland annat omvårdnad, psykologi och inom det medicinska

området (Forsberg & Wengström, 2013).

För att få fram relevanta sökord användes ämnesordslistorna i de respektive databaserna;

Mesh, Cinahl headings och Thesaurus, vilka gav oss sökorden: Nurses, vital signs, patient

safety, experience/s, blood pressure, pulse/arterial pulse, body temperature, oxygen

saturation/oxymetri och respiratory rate.

I databaserna Cinahl och PsycInfo kryssades peer reviewed i. Peer reviewed funktionen visar

vilka artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidsskrifter (Östlund, 2012). I Cinahl

kryssades explode i på de sökord där det var möjligt. Explode vidgar sökningen och

inkluderar närliggande termer i sökningen (EBSCO Support, 2013).

8

I Pubmed fanns inte funktionen peer reviewed och de artiklar som hittades i denna databas

kontrollerades i Ulrich’s Periodicals Directory. I Ulrich’s Periodicals Directory kan artikelns

ISSN nummer kontrolleras och ger svar på om artikeln är publicerad i en vetenskaplig

tidsskrift (Ulrichsweb Global Serials Directory, 2014).

I artikelsökningarna användes booleska operatorerna AND och OR. Den booleska operatoren

AND används för att kombinera två sökord med varandra och OR för att söka antingen det

ena eller det andra sökordet (Karlsson, 2012).

Författarna genomförde omfattande sekundära sökningar i artiklar och systematiska

litteraturstudiers referenslistor för att kontrollera att alla relevanta artiklar var funna. Genom

att utföra dessa sökningar tas all intressant information tillvara och ses om det finns fler

relevanta referenser som kan inkluderas (Östlund, 2012). Det visade sig att flertalet artiklar i

databassökningar återkom ofta under den sekundära sökningen i artiklars referenslistor.

För att komplettera ovanstående sökningar och säkerställa att all aktuell forskning funnits, tog

författarna kontakt med en bibliotekarie på universitetsbiblioteket. Detta rekommenderar

Östlundh (2012) och menar att det är viktigt att ta tillvara på de resurser som erbjuds. Initialt

hade författarna sökorden som användes vid fritextsökningen: vital signs, nurses och patient

safety. Vid resurstillfället med bibliotekarien gav hon tips på att söka först individuellt på

komponenterna som ingår i de vitala parametrarna, för att sen kombinera dessa med OR.

5.3 Urval

Samtliga titlar lästes på de artiklar som blev resultatet av författarnas sökningar i databaserna.

Artiklars titlar som överrensstämde med studiens syfte valde författarna att läsa abstracten på

för att få en djupare förståelse om innehållet. Här föll en del artiklar bort, då de antingen inte

svarade på syftet, beskrev specialistsjuksköterskans arbete eller var för medicinskt inriktade.

Resterande artiklar lästes därefter i fulltext översiktligt för att se om resultatet överrensstämde

med studiens syfte. Utifrån dessa artiklar valde författarna ut fyra artiklar för

kvalitetsgranskning. Ifrån den sekundära sökningen lästes sju artiklar i fulltext och av dessa

valdes ytterliggare tre artiklar (Nr. 4, 5 och 6, se bilaga 3) ut för att kvalitetsgranskas. Totalt

gick sju artiklar vidare till kvalitetsgranskningen.

9

5.4 Kvalitetsgranskning Willam, Stoltz och Bathsevani (2011) mall för kvalitativa artiklar användes i författarnas

kvalitetsgranskning. Mallen modifierades och orelevanta frågor togs bort för att underlätta

kvalitetsgranskningen (Se bilaga 2).

Författarna valde att lägga till frågan om intern logik. Forsberg och Wengström (2013)

beskriver intern logik som att alla delar harmoniserar med helheten. Poängsättning sattes på

granskningsmallen där ”ja” gav en poäng och ”nej” eller ”vet ej” gav noll poäng. Gemensamt

bestämde författarna att om svaret blev ”ja” på 80 % eller mer av frågorna gavs artikeln hög

kvalitet och om svaret blev ”ja” på 60-79 % av frågorna gavs artikeln medel kvalitet. Om

svaret blev ”ja” på under 60 % av frågorna gavs artikeln låg kvalitet.

Först genomfördes en individuell läsning och översiktlig granskning av artiklarna för att

sedan jämföra och diskutera dessa. Den slutliga kvalitetsgranskningen genomförde författarna

tillsammans. Fem artiklar bedömdes ha hög kvalité och två artiklar medel kvalité. Ingen

relevant artikel behövdes exkluderas på grund av låg kvalite. Sex kvalitativa artiklar och en

mixed method artikel gick vidare till analysen (Se bilaga 3).

5.5 Analys

Analysprocessen som användes utgicks ifrån Forsberg och Wengströms (2013) anvisningar.

Först läste författarna enskilt artiklarnas resultat fler gånger för att skaffa sig en förståelse om

innehållet. Författarna identifierade enskilt ut utsagor ifrån resultatet. De identiferade

utsagorna diskuterades samt jämfördes gemensamt för att komma fram till de utsagor som

bäst svarade an på studiens syfte. Utsagorna översattes från engelska till svenska för att göra

innehållet mer begripligt och därefter kondenserades de. Översättningen genomfördes

tillsammans och då användes ett engelskt lexikon. Varje kondenserad utsaga kodades.

Koderna markerades med artikelsiffran och klipptes sedan ut för att lättare kunna hanteras och

placeras i rätt katergorier. Koder med liknande innehåll samlades ihop till kategorier som

sedan namngavs utifrån kodernas innehåll. Detta fortsatte tills alla koder tillhörde en kategori.

För att säkerställa att koderna hamnat i rätt kategorier lästes och flyttades dessa runt flera

gånger, tills författarna ansåg att alla koder hamnat rätt.

Under analysprocessens gång föll ett litet urval av utsagor och koder bort.

10

Figur 3. Exempel på analysprocessen

Kondenserad utsaga Kod Kategori

Nivåerna av kunskap och färdigheter visade sig påverka både övervakningspraktik och beslutsfattande

Kunskap Kunskapens och erfarenheters inverkan på vitala parametrars mätning

Att känna till patientens historik kan påverka hur man reagerar på onormala vitala tecken

Patienthistoria Att känna patienten

EWS ökar medvetenheten både av försämring och betydelsen av vitala parametrar, särskilt andningsfrekvensen

Medvetenhet Hjälpmedel att tolka vitala parametrar

Sjuksköterskorna ansåg att brist på utrustnings resurser, hade en negativ effekt på deras förmåga att utöva säker vård.

Begränsningar Tiden och arbetsbelastningen påverkar mätningen

Identifierade nivån av medvetenhet som det första tecken som används för att identifiera patient försämring men detta var sällan dokumenterat

Sjukdomstecken Variation i användandet av parametrar

6 Forskningsetiska överväganden Författarna har gällande fusk och plagiering förhållit sig till de forsknings- och forskaretiska

punkter som Vetenskapsrådet (2014) samt Forsberg och Wengström (2013) presenterar. Det

vill säga att text som författarna hämtat har angetts med källor och skrivit om med författarnas

egna ord samt att samtliga inkluderade artiklar var godkända av en etisk kommittée eller fört

noggranna etiska överväganden. Alla artiklar som svarade an på syfte är inkluderade och allt

relevant resultat är redovisat, oavsett om det stödjer författarens åsikt eller inte. Forsberg och

Wengström (2013) menar att det vore oetiskt att endast presentera resultat som författarna

anser viktigt.

11

7 Resultat Ur analysprocessen framkom kategorierna: Kunskapens och erfarenheters inverkan på vitala

parametrars mätning, Att känna patienten, Hjälpmedel att tolka vitala parametrar, Tiden och

arbetsbelastningen påverkar mätningen och Variation i användandet av olika parametrar.

7.1 Kunskapens och erfarenheters inverkan på vitala parametrars mätning Igenkännande av avvikande vitala tecken ansågs vara viktigt och något som förväntades

kunna utföras av sjuksköterskan (Cioffi, Salter, Wilkes, Vonu-Boriceanu & Scott, 2006).

Sjuksköterskans egna erfarenheter och förståelse påverkade hur hen övervakade patienten och

agerade vid försämring (Bunkenborg, Samuelson, Åkeson & Poulsen, 2013). Erfarenhet var

en viktig faktor för att tillhandahålla säker omvårdnad för patienten (Bunkenborg et al., 2013).

Kunskapen som den individuella sjuksköterskan besatte spelade in på dennes bedömning

(Endacott et al., 2007).

Kombinationen av erfarenhet och kunskap visade sig ha en stor inverkan på vilka

omvårdnadsåtgärder som sattes in och vilken grad av observation som utfördes av

sjuksköterskorna vid försämring (Bunkenborg et al., 2013).

Sjuksköterskor som var medvetna om värdet av kombinationen vitala parametrarna och

observation av patienten, erhöll en bredare kunskap gällande att förutse den risk som

patienten var utsatt för och kunde därför sätta in en mer regelbunden övervakning av patienten

(Bunkenborg et al., 2013; Gazarian, Henneman & Chandler, 2010).

Sjuksköterskors kunskaper och tidigare erfarenheter låg till grunden för att hen redan vid

observationen av patienten fick en magkänsla för vad patienten lider utav (Chua, Mackey, Ng

& Liaw, 2013; Cioffi et al., 2006). Detta verifierades av sjuksköterskan med att mäta de vitala

parametrarna (Cox, James & Hunt, 2006).

Dessa kunskaper och erfarenheter hjälpte sjuksköterskan att identifiera patienter som höll på

att försämras och snabbt kunna sätta in en individuell korrekt behandling (Andrews &

Waterman, 2005; Chua et al., 2013; Cox et al., 2006).

12

Oerfarna sjuksköterskor såg patientens uppenbara symtom och mätte vitala parametrar efter

dessa. Ofta kände de inte till vikten av att kunna tolka och förstå de vitala parametrarna. Detta

ledde till en fördröjande identifikation av patienter med avvikande värden och ett fördröjt

insättande av lämplig behandling. Detta gjorde även att vissa parametrar valdes bort och att

den oerfarna sjuksköterskan missade den bakomliggande sjukdomen hos patienten.

(Bunkenborg et al., 2013; Chua et al., 2013; Cioffi el al., 2006). Sjuksköterskor som var

ovana med hantering av medicinsk utrustning kände en stark oro och såg detta som ett hinder

för deras bedömningsprocess (Cox et al., 2006).

För stor tillit till den medicinska utrustningen gjorde att sjuksköterskor glömde bort sin

helhetssyn i bedömningsprocessen av patienten (Cox et al., 2006).

Sjuksköterskorna uttryckte ökade behov av ytterliggare kunskaper kring sjukdomsprocessens

patiofysiologi och symtom samt deras påverkan på de vitala parametrarna och övervakningen

av patienten, för att kunna identifiera och behandla patienter (Chua et al., 2013; Cox et al.,

2006).

7.2 Att känna patienten Med kännedom om patientens tidigare tillstånd via journalen och tidigare möten med

patienten skapade sig sjuksköterskan en djupare förståelse om patientens sjukdomstillstånd

(Bunkenborg et al., 2013; Gazarian et al., 2010). Genom en djupare förståelse om patienten

fick sjuksköterskan en fördel vid identifikation av en patient som håller på att försämras

(Chua et al., 2013).

Bunkenborg et al. (2013) beskrev att sjuksköterskorna inför varje rond gick in och läste på om

patienten och aktuell information om dess nuvarande vitala värden.

Detta gjorde att sjuksköterskor redan vid passets början var medvetna om instabila patienter

som resulterade i snabbare insatser vid behov av åtgärder och som ökade patientsäkerheten

(Gazarian et al., 2010).

Genom direkt kontakt med patienten fick sjuksköterskan goda kunskaper om patientens

ursprungstillstånd och hen kände igen skillnader i utseende och beteende som förknippades

med en försämring hos patienten (Bunkenborg et al., 2013; Chua et al., 2013).

När sjuksköterskan kände sin patient blev bedömningsprocessen mer individuell och gjorde

att sjuksköterskan reagerade vid onormala vitala tecken (Cioffi et al., 2006; Cox et al., 2006).

13

Vid avvikande vitala parametrar sattes extra övervakning in och gav sjuksköterskan en

bredare utgångspunkt inför en eventuell insatsbedömning (Gazarian et al., 2010).

Bunkenborg et al. (2013) beskrev att sjuksköterskan måste ha klinisk kunskap om sin patient

och dess tidigare vitala värden för att kunna fatta ett beslut. Bristande kännedom om patienten

gjorde att beslutstagandet om omvårdnadsåtgärder blev svårare att fatta (Gazarian et al.,

2010).

7.3 Hjälpmedel att tolka vitala parametrar Poängsystemet, som till exempel MEWS, ökade både medvetenheten av betydelsen för de

vitala parametrarna och försämringen hos patienten (Andrews & Waterman, 2005).

Införandet av poängsystem gjorde att vitala parametrar blev lättare att tolka då sjuksköterskan

gav de poäng. Poängsystemet gjorde även att vitala parametrarnas värden blev mer

övertygande och trovärdiga vid en vidare bedömning av en försämrad patient (Andrews &

Waterman, 2005). Innan poängsystemen infördes mättes sällan de vitala parametrarna

(Andrews & Waterman, 2005).

Genom att lägga ihop mätvärdena ifrån de vitala parametrarna gick det snabbare för

sjuksköterskan att upptäcka en försämring och använda denna information om hurvida hen

skulle motverka en vidare försämring i patientens sjukdomstillstånd (Andrews & Waterman,

2005; Gazarian et al., 2010).

Sjuksköterskorna förlitade sig väldigt mycket på de vitala parametrarna för att upptäcka en

försämring i patientens vitala tecken (Endacott, Kidd, Chaboyer & Edington, 2007). Andrew

och Waterman (2005) kom fram till att det finns begränsningar med vitala parametrar och

därför bör de inte användas enskilt för att upptäcka en försämring hos patienten. Eftersom ett

värde från en enskild parameter inte gav tillräckligt övertygande bevis på att patienten var

påväg att bli sämre.

Vid en avvikelse på en vital parameter sökte sjuksköterskan efter fler tecken hos patienten

som påvisade en försämring (Gazarian et al., 2010). Mätningen av vitala parametrar

genomfördes en eller två gånger per dag men aldrig vid fler tillfällen (Bunkenborg et al.,

2013).

14

7.4 Tiden och arbetsbelastningen påverkar mätningen Tidsbrist ansågs vara den vanligaste orsaken till varför det blev ofullständiga bedömningar av

patientens tillstånd och sjuksköterskan kände att övervakningen av stabila patienter var slöseri

med resurser (Chau et al., 2013; Endacott et al., 2007).

Andra faktorer som spelade in på hur sjuksköterskans bedömning påverkades var till exempel

vilket tillstånd patienten befann sig i och vilken tid på dygnet det var (Endacott et al., 2007).

Arbetsbelastning var också en vanlig faktor till att mätningen av de vitala parametrarna inte

utfördes rutinmässigt, när sjusköterskan ansvarade för både instabila och stabila patienter

(Chua et al., 2013; Cioffi et al., 2006).

Sjuksköterskor kände att deras tid bättre kunde användas i omvårdnaden av sämre patienter

(Chua et al., 2013).

Den stora mängd arbete som sjuksköterskan förväntades utföra på sitt skift, påverkade

mätningen av vitala parametrar och beslutsfattandet om åtgärder negativt. Arbetsbelastningen

upplevdes som distraherande och var en vanlig förklaring till varför inte åtgärder sattes in vid

onormala vitala tecken. (Bunkenborg et al., 2013; Cioffi et al., 2006).

Sjuksköterskor lyfte fram att tillgången på utrustning var ett problem vid bedömning av vitala

parametrar och ansågs ha en negativ effekt på deras förmåga att ge patienten säker vård (Cox

et al., 2006; Gazarian et al., 2010).

7.5 Variation i användandet av olika parametrar

Vitala parametrar lyftes fram som viktiga bedömningsmetoder för att identifiera och bekräfta

patienter som riskerade att försämras, dock övervakades inte alla patienter (Bunkenborg et al.,

2013; Chua et al., 2013).

De vitala parametrar som sjuksköterskor mest observerade för att påvisa en försämring hos

patienten var saturation, blodtryck och andningsfrekvens (Chua et al., 2013; Cox et al., 2006;

Gazarian et al., 2010). Bunkenborg et al. (2013) beskriver att de parametrar som inkluderades

i nästan alla mätningar av patientens vitala parametrar var puls, blodtryck och temperatur.

Vitala parametrar som ofta utelämnades från rutinbedömningen var temperatur och

andningsfrekvens (Bunkenborg et al., 2013; Chua et al., 2013; Endacott et al., 2007).

15

Sjuksköterskor valde att mäta saturationen istället för andningsfrekvensen då den ansågs vara

mer tillförlitlig (Chua et al., 2013).

Andra tecken som påvisade en försämring var en förändring i beteendet och aktivitet samt

avvikande hudfärg hos patienten jämfört med sjuksköterskans tidigare observationer (Chua et

al., 2013; Cioffi et al., 2006; Endacott et al., 2007).

Dessa tecknen var viktiga för att påvisa en försämring hos patitenten men trots detta

dokumenterades de sällan och viktig information till andra vårdgivare riskerade att försvinna

(Endacott et al., 2007).

8 Diskussion 8.1 Metoddiskussion

Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Författarna valde att

använda dessa för att de är mest relevanta för omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström,

2013). Möjligthet fanns att fler artiklar hade hittats om sökningarna genomförts i fler

databaser.

Författarna såg det som ett tecken på en noggrann genomförd systematisk sökning, när samma

artiklar i olika mängder förekom i de tre databaserna. Detta sågs även i de artiklars

referenslistor som den sekundära sökningen genomfördes i. För att visa exempel på när

dubbletter förekom har författarna redovisat det i tabellerna (Se bilaga 1) vilket stärker

studiens trovärdighet. Enligt Polit och Beck (2012) är det en indikation på en utförd

systematisk sökning är genomförd.

Artiklarna skulle vara godkända av en etisk kommitée eller ha fört noggranna etiska

överväganden och artiklarna avgränsades med funktionen peer reviewed. Med funktionen

peer reviewed inkluderades artiklar som publicerats i en vetenskaplig tidsskrift (Östlundh,

2012). Författarna valde därmed endast ut vetenskapliga artiklar som inkluderades i studien

och detta ansågs höja studiens trovärdighet.

Författarna valde att inkludera artiklar som var skrivna på engelska eller svenska, då det är

språk som författarna behärskar och kan ses som en styrka.

Sökorden som författarna använde i sökningarna valdes för att få så stor bredd och djup i

sökningarna som möjligt. Vi valde sökord som var specifika för de olika databaserna genom

16

att söka bland databaserna indexord. Författarna såg detta som en styrka i den aktuella

litteraturstudien. Kristensson (2014) beskriver att användningen av indexord ifrån databaserna

underlättar och specificerar litteratursökningen. Ytterliggare sökord som till exempel klinisk

blick hade kunnat medföra ett större utbud av artiklar, vilket kan ses som en svaghet.

Tidsbegränsningen i databassökningarna sattes till 10 senaste åren för att studien skulle

innehålla aktuell forskning och detta ses som en styrka. Detta styrks av både Forsberg och

Wengström (2013) samt Kristensson (2014) som betonar vikten av att sträva efter att endast

välja aktuell forskning till litteraturstudien. Författarna är medvetna om att en ökad

tidsbegränsning skulle kunna medfört att ytterliggare artiklar hade kunnat inkluderats i

studien, vilket ses som en svaghet.

Författarna valde att inkludera artiklar som endast berörde allmänsjuksköterskan på

sjukhusets olika avdelningar och artiklar som beskrev avdelningar där

specialistsjuksköterskan jobbade exluderades. Detta gjorde att en stor mängd artiklar föll bort

då de flesta beskrev sjuksköterskans arbete på en specialistavdelning eller i en miljö innan

patienten kommit in till sjukhuset.

Författarna valde att använda en kvalitativ granskningsmall ur Willman et al. (2011).

Granskningsmallen modifierades genom att orelevanta frågor togs bort och frågan om logisk

stringens lades till. Willman et al. (2011) menar att granskningsmallen bör modifieras och

anpassas för att lättare kunna överrensstämma med den aktuella litteraturstudien. Justeringen

av granskningsmallen anser författarna stärker kvalitetsgranskningen, då den anpassats för vår

studie. Det kan ses som en svagehet att resultatet av poängsättningen gjordes om till procent.

Risken finns då att vissa frågor undervärderas medan andra övervärderas, något som även

Willman et al. (2011) beskriver.

Författarna granskade enskilt artiklarna för att sedan diskutera skillnader och likheter i

granskningarna till konsesus uppnåddes. Detta kallas forskartriangulering och stärker studiens

pålitlighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).

Denna forskartriangulering ser författarna som en styrka och den genomfördes konsekvent

under metoden. Alla valda artiklar hade medel eller hög kvalitet, vilket styrker studiens

trovärdighet.

Författarna hade under analysprocessen ett litet bortfall av både utsagor och koder. Bortfallet

visade sig inte svara an på studiens syfte och valdes efter diskussioner bort. Detta ses som en

17

svaghet då bortfallet skulle kunnat förutses redan från början men har missats under

processens gång, något som också kan ha påverkat studiens resultat.

Artiklarnas urval är blandat, där både läkare och sjuksköterskor medverkar i intervjuerna. Ur

dessa artiklar kunde det enkelt urskiljas vilket resultat som berörde sjuksköterskan och

författarna inkluderade endast resultat som beskriver sjuksköterskan.

Författarnas förförståelse kan, trots en noggrann utförd analysprocess, ha påverkat analysen

och på så sätt även resultatet. Wright, Watson och Bell (2002) menar på att individen inte helt

kan frigöra sig ifrån sina föreställningar.

Den finns en risk att material kan ha misstolkats i översättningen från engelska till svenska.

Detta ser författarna som en svaghet, då det även finns en risk att relevant resultat försvunnit i

översättningen. För att minska den risken togs därför hjälp av ett engelska lexikon och av

varandra.

Författarna upptäckte att området var sparsamt beforskat och det fanns en uppenbar brist på

kvantitativa artiklar, vilket gav en ojämn fördelning av artiklar i litteraturstudien.

Användningen av kvantitativa artiklar skulle kunna ge en större bredd av kunskap och

innebära att metodtriangulering skulle vara möjligt att genomföra, vilket skulle kunna stärka

studiens trovärdighet. Eriksson Bajaras, Forsberg och Wengström (2013) beskriver att

metodtriangulering innebär att både kvantitativa och kvalitativa ansatser används och stärker

en studiens trovärdighet.

Författarna är medvetna om att antalet artiklar i den systematiska litteraturstudien är få, vilket

är en svaghet. Å andra sidan beskriver Forsberg och Wengström (2013) att det inte finns

någon begränsning gällande antalet artiklar inkluderade i studien.

Modified Early Warning Score (MEWS) är en senare version av Early Warning Score (EWS).

Författarna valde att ha med MEWS eftersom att det är en vidarutveckling på EWS och den

vanligaste undersökningsmetoden med poängsättning i Sverige. EWS är dock fortfarande

vanligt förekommande i andra delar av världen och en av de inkluderade artiklarna använder

EWS. Författarna gjorde bedömningen att det ändå gick att inkludera denna artikeln då

samma komponenter i MEWS mätts med en EWS bedömning och inga ytterliggare tillägg

gjorts.

Författarna har noggrannt beskrivit de olika stegen i den systematiska litteraturstudien, för att

underlätta för läsaren själv ska lättare avgöra om den finns möjlighet till överförbarhet. Detta

18

styrks av Polit och Beck (2012) som beskriver att trots detaljerad beskriven information, är

det i slutändan läsaren uppgift att avgöra studiens överförbarhet.

I vår litteraturstudie är studierna genomförda i fem länderna (Australien, Storbritanien, Usa,

Danmark och Singapore) och fyra olika världsdelar (Oceanien, Europa, Nordamerika och

Asien). Artiklarnas urval är blandat och berör både sjuksköterskor, läkare och undersköterskor

med specialist utbildning. Detta ökar möjligheten till att resultatet skulle kunna överföras till

liknande vårdkontexter.

8.2 Resultatdiskussion Syftet i denna litteraturstudie var att beskriva användandet av vitala parametrar.

8.2.1 Erfarenheter och kunskaper Litteraturstudiens resultat visar att erfarenhet och kunskap är något som är väsentligt för att

snabbt komma fram till en diagnos. Genom att göra detta kommer sjuksköterskan minska

patientens lidande och öka patientsäkerheten. Sjuksköterskans tidigare erfarenheter och

kunskaper ligger till grund för hur patienten observeras och bedöms. Resultatet visar även på

att erfarenhet var en viktig faktor för att tillhandahålla säker omvårdnad för patienten.

Nilsson-Kajermo, Johansson och Wallin (2014) beskriver att den erfarenhetsbaserade

kunskapen är en kombination av teoretisk och praktisk kunskap och byggs successivt upp

genom deltagande i olika situationer i vården och därmed skaffar sig erfarenheter.

Yrkeserfarenhet som sjuksköterskor skapar sig under sina år gör att hen känner igen om något

är fel och kan se ett mönster i försämringen (Ellström, 1992). Dahlberg och Segesten (2010)

beskriver att patienten kan hamna i skymundan om vården bli för fokuserad på parametrarnas

värden och därmed glömmer att se till patienten. Genom att ha en bristande förmåga att kunna

se och bedöma vilka omvårdnadsbehov patienten har skapas ett vårdlidande (Eriksson, 2001).

Litteraturstudiens resultat visar på att kombinationen av erfarenhet och kunskap har en

inverkan på vilka omvårdnadsåtgärder som sätts in och vilken grad av observation som

sjuksköterska utför vid försämring. Genom att ha denna kunskap och känna patienten ökar

chansen att sjuksköterskan upptäcker att något är fel och att patienten då får den behandling

som just passar den individuella patienten (Florin, 2014). Kunskapsmängd och erfarenhet är

viktigt för att sjuksköterskan skall kunna göra en mer individull behandlingsplan för patienten

och på sätt öka patientsäkerheten samt minska lidandet. Varje patients lidande är unik och

därför bör varje sjuksköterska skapa en individull behandlingsplan för patienten (Eriksson,

2001). Sjuksköterskorna blir även mer medvetna om de risker som finns om ingen åtgärd

19

sätts, även vilka biverkningar som kan tillkomma med en behandling. Detta tror författarna

har en stor påverkan på vilken vård patienten får och vilket slutresultatet kommer att bli.

Resultatet visar att för oerfarna sjusköterskor som ännu inte har den kunskap och erfarenhet

som behövs för att tolka patientens symtom, blir mätningar av vitala parametrar ytterst viktiga

för att snabbt notera en försämring och för att inte riskera patientens säkerhet. Kunskapen om

alternativa behandlingsvägar är hos den oerfarne sjuksköterskan också begränsad vilket kan

innebära ökad risk för lidande och minskad patientsäkerhet. Nilsson-Kajermo, Johansson och

Wallin (2014) beskriver dock att på de lägre nivåerna av klinisk kompetens måste

sjuksköterskan i första hand använda sig av logiska utvärderingar och bedömningar i nya och

okända situationer. När den erfarna sjuksköterskan däremot i hög grad kan utöva

professionellt omdöme utifrån en intuitiv helhetsförståelse av situationen.

Resultatet i litteraturstudien påvisar att det finns också en risk att oerfarna sjuksköterskor

selekterar bort de vitala parametrarna som är uppenbara med de symtom som patienten visar

och därför missar den underliggande sjukdomen. Ekman (2009) beskriver att eftersom att

symtomen kan varierar mellan olika patienter trots samma sjukdom, är det därför viktigt att

mäta vitala parametrar för att påvisa en försämring hos patienten.

Därför tror författarna att de är viktigt att alla oerfarna sjuksköterskor förstår vikten av att

mäta vitala parametrar för att kunna utesluta att det är någonting som är fel. Även att de ska

förstå hur viktigt de är att observera sin patient för att kunna lägga märke till om det är något

som skiljer sig i patientens beteende eller utseende. Medan sinnesförståelse och klinisk blick

är förmågan att ”se” och att förstå det som observeras på ett deltagande sätt, omfattar det

professionella omdömet den komplexa förmågan att handla utifrån denna förståelse.

8.2.2 Helhetsbedömning

I resultatbearbetningen har insikten vuxit fram att vitala parametrar är en viktig del i

bedömningen av patienten. Även allmänna observationer av patienten har ett stort värde, så

som att notera beteende och allmänt intryck. Genom att kombinera vitala parametrar och den

kliniska blicken skapas en god helhetsbild som ger sjuksköterskan förutsättningar att notera

förändringar hos patienten och ge en god vård. Dock är tiden och den arbetsbelastning som

finns på sjuksköterskorna ett stort problem för att kunna utföra en så högkvalitativ

helhetsbedömning som möjligt. Detta kan vara en patientsäkerhetsrisk.

20

Att en och samma sjuksköterska får möjligheten att ha omvårdnadsansvaret för en given

patient under flera arbetspass skapar också en ökad kunskap runt patientens

ursprungstillstånd, beteende och utseende vilket leder till en mer patientsäker vård (Ekman,

2009). Sjuksköterskans personliga kännedom om patienten skapar möjlighet till en bra

vårdplanering och personcentrerad omvårdnad. Detta visar även Socialstyrelsen (2005); att

kännedom om patienten ger en bättre förutsättningar för sjuksköterskan att tidigt registrera

förändringar och i förlängningen sätta in adekvata åtgärder. Sjuksköterskan har då även en

möjlighet att snabbare reagera på en förändring i patientens vitala parametrar.

Litteraturstudiens resultat har också gett författarna insikt att en genomgång av

patientdokumentationen innan arbetspasset skapar en förståelse och kunskap om patientens

tillstånd. Det är av största vikt att notera vitala parametrars nummerära värden under

innevarande dag och dagarna innan, detta ökar patientsäkerheten visar resultatet i

litteraturstudien. Dokumentation av förändringar av vitala parametrar är därför av största vikt,

då de ger ett underlag till hur omvårdnadsåtgärderna ska planeras (Florin, 2014). Skaug och

Dahl Andersen (2005) beskriver även hur viktig datainsamlingen är då den ligger till grund

för problemlösningen i omvårdnadsarbetet. Resultatet i litteraturstudien visar på att

sjuksköterskor upplevde att tid och personalbrist var ett problem för att utföra de

arbetsuppgifter som förväntas att utföras under ett arbetspass. Tidsbrist ansågs vara den

vanligaste orsaken till varför bedömningar inte blev färdiga eller varför vissa parametrar blev

uteslutna. Tingström (2009) beskriver att sjuksköterskan fick vänta med annat arbete och

prioritera tid för att observera och mäta vitala parametrar hos patienten. Sjuksköterskan måste

vara fullständigt närvarande och för att inte göra något misstag eller glömma att mäta någon

parameter. Tidsbrist och hög arbetsbelastning låg till grund för att patienters journaler inte var

fullständiga och vissa värden inom de vitala parametrarna inte blev uppdaterade under

sjuksköterskans arbetspass. Genom att inte uppdatera en patients journal kan indikationer på

att patienten lider av tillexempel smärta missas och inga åtgärder sätts därför in. Eriksson

(2001) beskriver att många gånger skapas ett vårdlidande helt omedvetet utav sjuksköterskan.

Därför är tiden en viktig faktor inom vården för att kunna utföra ett patientsäkert arbete. I

litteraturstudiens resultat framkom det även att sjuksköterskor tyckte det var onödigt att lägga

resurser på att övervaka stabila patienten och istället ville lägga sin tid på att övervaka de

patienter som är sämre och som ansågs ha större behov av det. Övervakning av synes stabila

patienter möjliggör att snabbt kunna notera förändringar.

21

Andningsfrekvensen en av de vitala parametrarna som oftast glöms bort att mätas eller avstås

ifrån på grund av till exempel tidsbrist framkommer i litteraturstudiens resultat. Dock är

andningsfrekvens är en av de viktigaste vitala parametrarna som en indikator på att patienten

håller på att bli sämre (Hogan, 2006). Genom att prioritera den minuten som de tar att räkna

andningsfrekvensen hos patienten, tror författarna att det ger sjuksköterskan ett bra tillfälle att

observera patienten. Genom sina erfarenheter och kunskaper om patienten kan sjuksköterskan

därför notera tidiga tecken på försämring. Sjuksköterskan får en chans att studera patientens

beteende om hen ser svag ut eller beter sig avvikande på något sätt gem fört med tidigare

(Florin, 2014). Sjuksköterskan kan då också notera andra förändringar så som exempelvis

patientens hudfärg (Skaug & Dahl Andersen, 2005). Resultatet i den systematiska

litteraturstudien beskriver även att genom en beröring får sjuksköterskan en chans att

undersöka patienten. När sjuksköterskan tar en puls och genom att lägger en hand på

patienten, fås information om patienten känns varm, svettig eller kall med mera. Detta ger

sjuksköterskan en inblick i patientens tillstånd och kan hjälpa till vid bedömningen. Denna

beröring kan även kommunicera för patienten att sjuksköterskan finns där för hen under sin

tid på sjukhuset. En beröring kan minska de lidande som kan uppkomma när patienten känner

sig ensam och hjälplös beskriver (Dahlberg & Segesten, 2010). Detta visar även Eriksson

(2001) att en beröring kan minska patientens livslidande som kan uppstå under ett

sjukdomstillfälle då patienten inte känner sig lika ensam och skapar en slag tröst hos

patienten. Eriksson (2001) beskriver även att lidande är när patienten inte upplever full

värdighet som människa och att detta ofta uppkommer då patienten inte känner sig sedd eller

då ingen förstår hens behov. Att sjuksköterskan då tar sig tid att ställa sig vid patienten en

minut och tar pulsen eller räknar andningsfrekvensen. Kan det göra att patienten känner sig

sedd av sjuksköterskan och det bygger ett förtroende hos patienten.

Författarna drar därför slutsatsen att tidsprioritering är av yttersta vikt för att undvika mer

lidande och minska att patientens säkerhet riskeras. Juul Jensens (1985) beskriver att botandet

av en patients lidande är uppdelat i två förhållningssätt psykiskt- och fysiskt välmående. En

social förståelse där patiens livsvärld inräknas och där sjuksköterskan ska svara an mot denna.

Författarna tycker att detta kan kopplas till att sjuksköterskan måste se hela patienten, både de

psykiska och de fysiska för att ge patienten en så bra och säker vård som möjligt.

De finns många andra faktorer som spelar in på hur sjuksköterskor mäter de vitala

parametrarna och observerar patienten. De olika exempel som kom fram i litteraturstudiens

22

resultat var vilket tillstånd patienten var i, vilken tid på dygnet som sjuksköterskan arbetade

och vilken kunskap sjuksköterskan har om den aktuella sjukdom som patienten lider utav. Om

sjuksköterskan inte har kunskap om den sjukdom som patienten lider utav tror författarna att

det lätt kan missas parametrar som är viktiga för att få en så rättvis bedömning som möjligt

(Nilsson-Kajermo, Johansson & Wallin, 2014). Författarna tror även att tiden på dygnet kan

vara en faktor till hur noggrant sjuksköterskan bedömer patienten. Om sjuksköterskan är trött

och arbetsdagen snart är slut kan till exempel detta påverka hur noga sjuksköterskan utför sina

bedömningar och observationer av patienten.

8.3 Förslag till vidare forskning Författarna fann att det valda ämnesområdet var sparsamt beforskat och att det saknades

kvantitativa artiklar. I resultatet sågs det extra tydligt att framför allt patientsäkerhet inte var

så beforskat, trots att det är ett relevant område inom vården. Författarna tror att med mer

kvantitativ forskning kan det tydigare kartläggas vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans

val av och vilka vitala parametrar som det läggs större vikt vid. Detta skulle exempelvis

kunna genomföras med observationsstudier.

Författarna anser att det även skulle behövas ytterliggare kvalitativ forskning utifrån

sjuksköterskans perspektiv, en djupare förståelse om hens erfarenheter och kunskaper för att

kunna utveckla en säkrare vård för patienten.

9 Slutsats I denna systematiska litteraturstudie ville författarna beskriva användningen av vitala

parametrar. Tidigare erfarenheter och kunskaper visade sig ha en stor betydelse vid

sjuksköterskans bedömning och tolkning av vitala parametrar. Resultatet visade att tid och

arbetsbelastning var exempel på faktorer som spelade in på hur noggrant sjuksköterskans

undersökning och bedömning av patienten genomfördes. Sjuksköterskan kunde ta hjälp av

poängsystem för att göra patientens bedömning snabbare och säkrare.

När sjuksköterskorna glömde att mäta en parameter eller medvetet valde att utesluta vissa

parametrar gjorde detta att bedömningen av patienten inte blev fullständig, vilket riskerade

påverka patientens säkerhet och lidande.

Med ytterliggare forskning inom området kan en större förståele kring patientsäkerheten

uppnås och på så sätt skapa en säkrare vård i framtiden.

23

Referenser * Inkluderade artiklar i litteraturstudien. *Andrews, T., & Waterman, H. (2005). Packaging: a grounded theory of how to report

physiological deterioration effectively. Journal Of Advanced Nursing, 52(5), 473-481.

doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03615.x

*Bunkenborg, G., Samuelson, K., Åkeson, J., & Poulsen, I. (2013). Impact of professionalism

in nursing on in-hospital bedside monitoring practice. Journal Of Advanced Nursing, 69(7),

1466-1477. doi:10.1111/jan.12003

Burch, V., Tarr, G., & Morroni, C. (2008). Modified early warning score predicts the need for

hospital admission and inhospital mortality. Emergency Medicine Journal, 25(10), 674-678.

doi:10.1136/emj.2007.057661

*Chua, W., Mackey, S., Ng, E., & Liaw, S. (2013). Front line nurses' experiences with

deteriorating ward patients: a qualitative study. International Nursing Review, 60(4), 501-509.

doi:10.1111/inr.12061

*Cioffi, J., Salter, C., Wilkes, L., Vonu-Boriceanu, O., & Scott, J. (2006). Clinicians'

responses to abnormal vital signs in an emergency department. Australian Critical Care,

19(2), 66-72. doi:10.1016/S1036-7314(06)80011-1

*Cox, H., James, J., & Hunt, J. (2006). The experiences of trained nurses caring for critically

ill patients within a general ward setting. Intensive & Critical Care Nursing, 22(5), 283-293.

doi:10.1016/j.iccn.2006.02.003

Cretikos, M. A., Bellomo, R., Hillman, K., Chen, J., Finfer, S., & Flabouris, A. (2008).

Respiratory rate: the neglected vital sign. The Medical Journal of Australia, 188(11), 657-

659.

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan, D.

T., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook, 55(4),

122–131. doi: 10.1016/j.outlook.2007.02.006

24

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm:

Natur & kultur.

EBSCO Support (2013). In a Thesaurus or MeSH search in EBSCOhost, what does it mean to

explode a term? Hämtad 8 oktober, 2014, från EBSCO Support,

http://support.epnet.com/knowledge_base/detail.php?topic=999&id=1097&page=1

Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och

teoretiska perspektiv. Stockholm: Fritzes AB.

Ekman, I. (2009). Symtom och tecken på ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.),

Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s.207-221). (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

*Endacott, R., Kidd, T., Chaboyer, W., & Edington, J. (2007). Recognition and

communication of patient deterioration in a regional hospital: a multi-methods study.

Australian Critical Care, 20(3), 100-105. doi:10.1016/j.aucc.2007.05.002

Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens

grunder. Ansvar och utveckling (s.47-75). (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Furåker, C., & Nilsson, A. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp

(Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.15-36). Stockholm: Liber.

Gardner-Thorpe, J., Love, N., Wrightson, J., Walsh, S., & Keeling, N. (2006). The value of

modified early warning score (MEWS) in surgical in-patients: A prospective observational

study. Annals of The Royal College of Surgeons of England, 88(6), 571-575.

doi:10.1308/003588406X130615

25

*Gazarian, P., Henneman, E., & Chandler, G. (2010). Nurse decision making in the prearrest

period. Clinical Nursing Research, 19(1), 21-37. doi:10.1177/1054773809353161

Hogan, J. (2006). Respiratory assessment. Why don't nurses monitor the respiratory rates of

patients?. British Journal Of Nursing, 15(9), 489-492.

Juul Jensen, U. (1985). Moraliskt ansvar och människosyn: attityder till social- och

hälsovård. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.95-113). Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Kristoffersen, N. J. (2005). Omvårdnad – kunskap och kompetens. I N. J. Kristoffersen, F.

Nortvedt & E. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad. 1. (s.215-257). Stockholm: Liber.

Ljungström, L. (2009). Svåra infektioner och sepsis. I B. Suserud & L. Svensson (Red.),

Prehospital akutsjukvård (s.330-336). Stockholm: Liber.

Lockwood, C., Conroy-Hiller, T., & Page, T. (2004). Vital signs. International Journal Of

Evidence-Based Healthcare, 2(6), 207-230. doi:10.1097/01258363-200407000-00001

Lundman, B., & Hällgren Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &

B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.187-

201). (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (3.,

[uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Marklund, E. (2013). Översikt – pulspalpation, pulsmätning. Hämtad 27 oktober, 2014, från

Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Pulspalpation-pulsmatning/Oversikt/

26

Nilsson Kajermo, K., Johansson, E., & Wallin, L. (2014). I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.),

Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling (s.299-325). (2. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Olsson, A., Melberg, J., & Stuart, E. (2014). MEWS – Modified Early Warning Score. Hämtad

20 oktober, 2014, från Landstinget i Östergötland,

http://www2.lio.se/PM-medicinska-o-vardadm/PM-dokument/Ledningsstab/MEWS---

Modified-Early-Warning-Score/

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

Rosén, M. (2013). Evidens och evidensbaserad vård. I J. Leksell & M. Lepp (Red.),

Sjuksköterskans kärnkompetenser (s.201-217). Stockholm: Liber.

Sand, O., Sjaastad, O. V., Haug, E., & Bjålie, J. G. (2007). Människokroppen: fysiologi och

anatomi. (2. uppl.). Stockholm: Liber.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 16 oktober, 2014, från Riksdagen,

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/

Skaug, E.-A., & Dahl Andersen, I. (2005). Beslutsprocesser i omvårdnad. I N. J.

Kristoffersen, F. Nortvedt & E. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad. 1. (s.184-214).

Stockholm: Liber.

SKL. (2014). Vad är patientsäkerhet?. Hämtad 27 oktober, 2014, från Sveriges Kommuner

och Landsting, http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vadarpatientsakerhet.821.html

Smith, J., & Roberts, R. (2014). Vitalparametrar i sjuksköterskans perspektiv: en introduktion

till kliniska observationer. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2014). Patientsäkerhet. Hämtad 28 oktober, 2014, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet

27

Socialstyrelsen. (2011). Förhöjt blodtryck och/eller blodfettsrubbning hos kärlfrisk patient.

Hämtad 27 oktober, 2014, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforhjartsjukvard/sokiriktlinjerna/forhojtblodtr

yckochellerblodfe

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 28

oktober, 2014, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-

105-1

Sund-Levander, M. (2013). Mätmetoder. Hämtad 27 oktober, 2014, från Vårdhandboken,

http://www.vardhandboken.se/Texter/Temperaturmatning/Matmetoder/

Tingström, P. (2009). Information och utbildning. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.),

Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s.65-91). (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Ulrichsweb global serials directory (2014). Hämtad 8 oktober, 2014, från:

http://ulrichsweb.serialssolutions.com/

Vetenskapsrådet. (2014). Oredlighet i forskning. Hämtad 28 oktober, 2014, från Codex,

http://codex.vr.se/etik6.shtml

WHO. (2014). Patient safety. Hämtad 29 oktober, 2014, från World Health Organisation,

http://www.euro.who.int/en/health-topics/Health-systems/patient-safety/patient-safety

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan

forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Wright, L. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad:

föreställningar i samband med ohälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.57-79). (2., [rev.] uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

28

Bilagor Bilaga I. Databassökningar Tabell 1 Databassökning i Pubmed 140929-141103 Sökord Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa fulltext Antal använda

artiklar (Nr.)

1 Vital signs [Mesh] 346 737

2 Nurses [Mesh] 70 805

3 Patient safety [Mesh]

5692

4 Experience (fritext) 454 432

5 Experiences (fritext)

124 809

S4 OR S5 = Sökord 6

553 683

7 Pulse [Mesh] 16 389

8 Oxymetri [Mesh] 11 798

9 Body temperature [Mesh]

74 749

10 Respiratory rate [Mesh]

1079

11 Blod pressure [Mesh]

246 962

S7 OR S8 OR S9 OR S10 OR S11 = Sökord 12

336 535

S1 AND S2 * 73 73 S1 AND S3 * 30 30 5 3 1 (7)

S1 AND S6 * 1501

S1 AND S2 AND S3 *

0

S2 AND S3 * 89 89

S1 AND S2 AND S6 *

3 3 2

S1 AND S3 AND S6 *

0

S2 AND S3 AND S6 *

10 10

S2 AND S12 * 70 70 S3 AND S12 * 35 35

S2 AND S3 AND S12 *

0

S2 AND S6 AND S12 *

3 3

S3 AND S6 AND S12 *

0

S1 AND S6 AND S12 *

974

S2 AND S3 AND S6 AND S12 *

0

* Begränsningarna (2004-2014 och English language)

Tabell 2 Databassökning i Cinahl 140929-141103 Sökord Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa fulltext Antal använda

artiklar (Nr.) 1 Vital signs [Cinahl Heading] (+)

8373

2 Patient safety [Cinahl Heading] (+)

52 854

3 Nurses [Cinahl Heading] (+)

150 591

4 Pulse [Cinahl Heading] (+)

1009

5 Oxygen saturation [Cinahl Heading]

2493

6 Body temperature [Cinahl Heading] (+)

4818

7 Respiratory rate [Cinahl Heading]

943

8 Blood pressure [Cinahl Heading] (+)

18 002

9 Experience (fritext) 95 954

10 Experiences (fritext)

57 365

S9 OR S10 = Sökord 11

137 206

S4 OR S5 OR S6 OR S7 OR S8 = Sökord

25 822

12

S1 AND S12 (*) 1620 S1 AND S2 (*) 70 70 13 6 1 (7) S1 AND S3 (*) 89 89 14 3 4 (2, 7, 3, 1) S1 AND S2 AND S3 (*)

7 7 2

S2 AND S3 (*) 1040 S2 AND S12 (*) 86 86 2 2 S3 AND S12 (*) 80 80 3 1 S2 AND S3 AND S12 (*)

2 2 1

S11 AND S12 (*) 268 268 S3 AND S11 AND S12 (*)

6 6 1

S2 AND S3 AND S11 AND S12 (*)

1 1 1 1

S1 AND S11 (*) 134 134 S1 AND S3 AND S11 (*)

15 15 4

S1 AND S2 AND S3 AND S11 (*)

2 2 2

S1 AND S5 AND S7 [Ej explode på sökorden] (*)

12 12 2 2

(*) Begränsningarna (2004-2014, Peer reviewed och Research article) (+) Explode

Tabell 3 Databassökning i PsycInfo 140929-141103 Sökord Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa fulltext Antal använda

artiklar (Nr.) 1 Vital signs (fritext) 1299

2 Patient safety (fritext)

13 860

3 Nurses [Thesaurus] (+)

22 834

4 Artierial pulse [Thesaurus]

631

5 Oxygen saturation (fritext)

628

6 Body temperature [Thesaurus]

2336

7 Respiratory rate (fritext)

3182

8 Blood pressure [Thesarus]

5740

9 Experiences (events) [Thesaurus]

15 305

10 Experiences (fritext)

401 923

S9 OR S10 = Sökord 11

401 923

S4 OR S5 OR S6 OR S7 OR S8 = Sökord 12

11 997

S3 AND S12 (*) 48 48 3 1 S1 AND S3 (*) 33 33 1 2 1 (2)

S1 AND S2 (*) 198 S2 AND S3 (*) 557 S1 AND S2 AND S3 (*)

7 7 1

S1 AND S2 AND S3 AND S11 (*)

0

S1 AND S11 (*) 83 83 2 1 S3 AND S11 (*) 3317 S2 AND S11 (*) 1069 S1 AND S3 AND S11 (*)

5 5

S2 AND S3 AND S11 (*)

116 116

S1 AND S2 AND S11 (*)

12 12

S2 AND S12 (*) 85 85 S1 AND S12 (*) 49 49 4 S11 AND S12 (*) 259 S2 AND S3 AND S12 (*)

2 2 1 1

S2 AND S3 AND S11 AND S12 (*)

1 1 1

(*) Begränsningarna (2004-2014 och Peer reviewed) (+) Explode

Bilaga II. Modifierad granskningsmall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Original hämtat från: Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Artikel: Nr: Författare: År: Har studien intern logik? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej Beskrivning av studien, t.ex. metodval: Finns det ett tydligt syfte? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej Patientkarakteristika Antal: Ålder: Man/Kvinna: Är kontexten presenterad? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej Etiskt resonemang? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej Urval - Relevant? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej - Strategiskt? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej Metod för - Urvalsförfarande tydligt beskrivet? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej - Datainsamling tydligt beskriven? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej - Analys tydligt beskriven? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej Giltighet - Är resultatet logiskt, begripligt? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej - Råder datamättnad? (om tillämpligt) ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej Kommunicerbarhet - Redovisas resultatet klart och tydligt? ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej - Redovisas resultatet i förhållande till ⃝ Ja ⃝ Nej ⃝ Vet ej en teoretisk referensram? Huvudfynd (Vilket/n fenomen/upplevelser/mening beskrivs?, Är beskrivning/analys adekvat?): Sammanfattande bedömning av kvalitet: ⃝ Hög ≥ 10 p ⃝ Medel ≥ 8 p ⃝ Låg < 8 p Kommentar:

Bilaga III. Artikelmatris Nr Författare, Årtal, Land

Tidsskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

1 Cioffi, J., Salter, C., Wilkes, L., Vonu-Boriceanu, O., & Scott, J. 2006 Australien

Australian Critical Care “Clinicians' responses to abnormal vital signs in an emergency department”

Studien utforskar och beskriver klinikers erfarenheter vid agerande mot patienter med avvikande vitala tecken på akuten

En kvalitativ deskriptiv studie. Fokusgrupp intervjuer med sju läkare och 11 sjuksköterskor. Ändamålsenligt urval.

Resultatet visade att sjuksköterskor reagerade korrekt på avvikande vitala tecken.Två huvudsakliga skäl identifierades till varför förseningar uppstod med dokumentation och möjligheten att komma åt lämplig personal att rapportera till och söka råd av. Icke-igenkännande av onormala vitala tecken ansågs vara relaterade till arbetsbelastning och inhyrd personal. Arbetsbelastning störde förmågan att utföra rutinmässiga övervakningar som skulle möjliggöra upptäckten av onormala vitala tecken.

Hög

Nr Författare, Årtal, Land

Tidsskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

2 Chua, W., Mackey, S., Ng, E., & Liaw, S. 2013 Singapore

International Nursing Review ”Front line nurses’ experiences with deteriorating ward patients: a qualitative study”

Att utforska erfarenheten hos undersköterkor med försämrade patienter i före-hjärtstopp situationer och för att identifiera strategier för att stärka deras roll i att ta hand om försämrade avdelnings patienter.

Kvalitativ explorativ deskriptiv studie. Ändamålsenlig urval. 15 undersköterskor med 2 års certifikatprogram med betoning på tekniska omvårdnads färdigheter. Intervjuer med kritisk incident teknik (CIT)

Reslutatet visade på den viktiga roll undersköterskor har vid att upptäcka patienter som håller på att försämras. De upptäckte avvikelser i de vitala parametrarna och i patientens tillstånd.

Hög

3 Andrews, T., & Waterman, H. 2005 Storbritanien

Journal of Advanced Nursing ”Packaging: a grounded theory of how to report physiological deterioration effectively”

Syftet med denna studie är att presentera hur personal baserad på avdelningen använder vitala tecken och EWS för att lägga ihop fysiologisk försämring effektivt för att säkerställa en framgångsrik hänvisning till läkare.

Kvalitativ studie som använt Grounded Theory. 30 sjuksköterskor, 7 läkare och 7 undersköterskor. Datainsamling skedde genom intervjuer och observationer.

EWS ökar medvetandet om både försämring och betydelsen av vitala parametrar, speciellt andningsfrekvensen. Poängsystemet paketerar vitala parametrar tillsammans och gör hänvisningen till doktorn mer övertygande och effektiv, än om hänvisning görs på enskilda förändringar i vitala parametrar.

Medel

Nr Författare, Årtal, Land

Tidsskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

4 Cox, H., James, J., & Hunt, J. 2006 Storbritanien

Intensive & Critical Care Nursing “The experiences of trained nurses caring for critically ill patients within a general ward setting”

Studiens syfte var att utforska faktorerna som påverkar erfarenheterna hos utbildade sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka patienter inom en allmän vårdavdelnings miljö.

Kvalitativ explorativ deskriptiv studie. Sju sjuksköterskor. Semi-struktuerade intervjuer. Ändamålsenligt urval.

Sjuksköterskor lyfte fram att de inte kände igen utrustningen, den var obekant för dem, tillgången på lämplig utrustning och därmed hindrade deras patientbedömning som ett problem. Mätta vitala parametrar verifierade ofta vad de intuitivt misstänkte. Respirationen lyftes fram som den första indikatorn av patient försämring.

Medel

5 Endacott, R., Kidd, T., Chaboyer, W., & Edington, J. 2007 Australien

Australian Critical Care “Recognition and communication of patient deterioration in a regional hospital: a multi-methods study”

Studien syftade till att identifiera ledtrådar som avdelnings sjuksköterskor och läkare använder för att identifiera försämring, och undersöka bedömning och kommunikation av försämring hos patienter på akuta vårdavdelningar i ett regional sjukhus.

Mixed method case study design. 17 fall. Semi-struktuerade individuella intervjuer med 14 läkare och 11 sjuksköterskor.

Alla deltagare i studien litade väldigt mycket på de vitala parametrarna. Efter den vitala bedömningen använde sjuksköterskor patientens aktivitetsnivå som nästa ledtråd på försämring. Den vanligaste orsaken till ofullständig bedömning och dokumentation av bedömning, var tidsbrist. Kvalitéten och kvantiteten av bedömning var influerad av faktorer så som plats, tidpunkten på dagen, patientens symtom/tillstånd och expertisen hos den individuella sjuksköterskan.

Hög

Nr Författare, Årtal, Land

Tidsskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

6 Gazarian, P., Henneman, E., & Chandler, G. 2010 Usa

Clinical Nursing Research “Nurse decision making in the prearrest period”

Syftet med studien var att beskriva ledtrådar och faktorer som påverkar beslutsfattandet som används av sjuksköterskor vid identifiering och avbrytning av ett potentiell hjärtstillestånd i en akutvårds miljö.

Kvalitativ deskriptiv studie. Intervjuer med 13 sjuksköterskor. Ändamålsenligt urval.

Sjuksköterskan använde sig av medvetandegrad, syresättning i blodet och de systoliska blodtrycket för att avgöra om patienten var i riskzonen för ett hjärtstillestånd. Sjuksköterskorna rapporterade att uppmärksamma information som erhålls från patientens historia, från skiftrapporten eller kunskap om patientens utgångs värden. Sjuksköterskorna ansåg att brist på utrustnings resurser påverkade deras förmåga att tillhandahålla säker vård på ett negativt sätt.

Hög

Nr Författare, Årtal, Land

Tidsskrift, Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet

7 Bunkenborg, G., Samuelson, K., Åkeson, J., & Poulsen, I. 2013 Denmark

Journal Of Advanced Nursing “Impact of professionalism in nursing on in-hospital bedside monitoring practice”

Syftet med denna studie var att undersöka sjukvårdspraxis av säng övervakning hos sjukhus patienter, inklusive intra och inter professionell kommunikation och samarbete

Kvalitativ deskriptiv studie. 13 sjuksköterskor. Semi-struktuerade intervjuer och struktuerade observationer.

Beslutsfattande sågs vara påverkat av klinisk kunskap om enskilda patienter och deras tidigare vitala, men också av den kliniska arbetsbelastningen. Den individuella nivån av omvårdnadserfarenhet är viktig för hur sjuksköterskor observerar patienterna, bedömer dessa och är uppmärksam om ytterliggare behov av observationer och åtgärder. Sjuksköterskor med mellan eller lång erfarenhet såg värdet av att kombinera värderna av mätningen av vitala parametrar med kliniska observationer för att tidigt upptäcka försämring hos patienter.

Hög

Bilaga IV. Figurer

Figur 1. Modified Early Warning Score (MEWS)

(Olsson, Melberg & Stuart, 2014)

Figur 2. BAS 90-30-90

B Systoliskt blodtryck < 90 mmHg

A Andningsfrekvens > 30 / min

S Saturation < 90%

http://icd.internetmedicin.se/fakta/BAS-90-30-90