vp 2019 - stad.stockholm · minskade med elva procent. detta är en följd av osäkerheten detta...

Budget och verksamhetsplan för miljö- och hälsoskyddsnämnden

VP 2019

Dnr

: 201

1-19

183

Upp

laga

: 50

ex. U

tgåv

a nr

. 1 T

ryck

: Tek

nisk

a nä

mnd

huse

t, de

cem

ber

2011

På intranät intranat.stockholm.se/styrdokument

På internet www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Miljö- och hälsoskyddsnämnden Utdrag ur protokoll, fört vid

sammanträde 2019-02-12, § 8

Tid Tisdagen den 12 februari 2019 kl. 17.10 – 18.00

Plats Bolindersalen, Tekniska nämndhuset

Justerat Måndagen den 18 februari 2019, §§ 1-7, 9, 11, 15-18,

20-24, 26-28

Omedelbart justerade paragrafer

Justerat Tisdagen den 12 februari 2019, §§ 8, 10, 12-14, 19, 25

Katarina Luhr Emilia Bjuggren

Närvarande

Beslutande ledamöter:

Katarina Luhr (MP) ordföranden Emilia Bjuggren (S) vice ordföranden Fritz Lennaárd (M) Jonas Nilsson (M) Torbjörn Erbe (M) Christoffer Jönsson (L) Gunnar Caperius (C) Lars Sundberg (S) Emelie Stark (S) Arvand Mirsafian (V) Alva Holm Katsoulis (V) Urban Emson (SD)

Tjänstgörande ersättare: Per Hagwall (M) för Alexandra Grimfors (M)

Ersättare: Sten Edebäck (M) Mattias Hallberg (M) Sofia Tahko (KD) Heidi Lampinen (S) Joel Tekle-Georgis (S) Jakob Sahlin (S) Kristina Östman (V) Rikard Warlenius (V) Mona Wallsén (SD)

Tjänstemän:

T.f förvaltningschefen Monika Gerdhem, Peter Brådenmark, Jonas

Ericson, Anna Hadenius, Gustaf Landahl, Lena Mittal, Mikael Nyberg,

Daniel Persson, Björn Sjölander, Eva Sunnerstedt, Maria Svanholm,

Emily Tjäder, Malin Täppefur samt borgarrådssekreterarna Sabina

Edelman och Oliver Tovatt och personalföreträdaren Luis Lopez

§§ 1-25, 28.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Sida 2 (7)


Box 8136

104 20 Stockholm www.stockholm.se/miljoforvaltningen

§ 8 Verksamhetsplan 2019 för miljö- och hälsoskyddsnämnden Dnr 2018-19064 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens

förslag:

1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förslag

till verksamhetsplan 2019 samt överlämna den till

kommunstyrelsen.

2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att hos

kommunstyrelsen begära omslutningsförändring med

34,9 mnkr för ökade kostnader och intäkter för tillsyn,

miljöövervakning och externt finansierade projekt.

3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att ansöka om

budgetjustering med 13,5 mnkr ur central medelsreserv 2 i

kommunfullmäktiges budget för framtagande av lokala

åtgärdsprogram i prioriterade vattenförekomster under 2019

enligt bilaga 5 till förvaltningens tjänsteutlåtande.

4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att ansöka om

budgetjustering med 0,5 mnkr ur central medelsreserv 2 i

kommunfullmäktiges budget för naturvårdande skötsel och

utveckling och uppföljning av förstärkningsåtgärder under

2019 i stadens naturreservat enligt bilaga 6 till förvaltningens

tjänsteutlåtande.

5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna

förvaltningens förslag till tillsynsplan för tillsyn enligt

miljöbalken enligt bilaga 2 till förvaltningens tjänsteutlåtande.


förvaltningens förslag till kontrollplan för

livsmedelskontrollen enligt bilaga 3 till förvaltningens

tjänsteutlåtande.


förvaltningens förslag till miljöövervakningsplan enligt

bilaga 4 till förvaltningens tjänsteutlåtande.


förvaltningens internkontrollplan med väsentlighets- och

riskanalys inklusive system för intern kontroll enligt bilaga 7

till förvaltningens tjänsteutlåtande.


Sida 3 (7)


Box 8136



förvaltningens förslag till kompetensförsörjningsplan enligt

bilaga 8 till förvaltningens tjänsteutlåtande.


förvaltningens plan för upphandling enligt bilaga 9 till

förvaltningens tjänsteutlåtande.


förvaltningens redovisning av pågående och planerade

digitaliseringsprojekt enligt bilaga 10 till förvaltningens

tjänsteutlåtande.

12 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart

justera paragrafen.

Handlingar i ärendet Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande.

Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut

1) Ordföranden Katarina Luhr m.fl. (MP), Torbjörn Erbe m.fl.

(M), Christoffer Jönsson (L), Gunnar Caperius (C) och Urban

Emson (SD) föreslår (se beslutet).

2) Vice ordföranden Emilia Bjuggren m.fl. (S) föreslår att

nämnden beslutar att delvis godkänna förvaltningens förslag

och att därutöver anföra:

Stockholm är och ska fortsätta vara en internationell förebild

inom klimat- och miljöarbetet. Konsekvenserna av

klimatförändringarna måste mötas med en radikal politik för

att minska vår miljöbelastning och vårt uttag av jordens

resurser. Den klimatomställning som krävs globalt måste

därför genomföras brett och förverkligas genom nya lokala

initiativ.

En politik för ett hållbart klimat måste bäras av alla. Det

kräver politiskt ledarskap. Vi socialdemokrater kommer alltid

arbeta för att forma strukturer som gör det enkelt för

människor att leva hållbara liv. Klimatomställningen måste gå

hand i hand med en politik som bekämpar de ekonomiska

klyftorna och fördelar uttaget av våra naturresurser på ett

skäligt och hållbart vis. Vi tror att ett solidariskt samarbete

mellan offentlig sektor, invånare, civilsamhälle och företag

har bäst chans att lyckas med den uppgiften.


Sida 4 (7)


Box 8136


Det är synd att klimatomställningen inte lyfts fram mer tydligt

i budgetens inriktningsmål. Vi välkomnar dock de

underliggande målen om att Stockholm ska bli en

fossilbränslefri stad till år 2040 och att kolet i Värtan ska

fasas ut till år 2022. Vi anser att ambitionen ska vara att

Stockholm ska bli klimatpositivt till år 2040. Vi ser även med

tillförsikt fram emot resultatet av implementeringen av Oslo-

modellens koldioxidbudget. Utifrån ett uttalat fokus om en

”utsläppsfri innerstad” vill vi framhäva att en hållbar

omställning är minst lika viktig i ytterstaden såväl som i

gränsytan mot våra kranskommuner och förutsätter att stadens

omställningsarbete fortsatt ser till hela stadens behov. Därtill

önskar vi en precisering kring vad som egentligen menas med

begreppet ”utsläppsfri innerstad till 2030”.

Stockholm är en av Europas snabbast växande storstäder och

behovet av bostäder och ny infrastruktur är enorm. Som en

del i arbetet mot ett fossilfritt Stockholm anser vi att kraven

på Stockholms byggsektor ska skärpas. Bostadsbyggandet

måste även fortsättningsvis hålla höga nivåer och det är av

största vikt att klimatpåverkan från byggprocessen minskas.

Vi anser att staden bör sätta ett mål om en klimatneutral

byggsektor till år 2040. Staden bör ta ansvar som beställare

och driva på teknikutvecklingen mot en klimatneutral

byggsektor.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyns- och

övervakningsarbete är en av huvuduppgifterna och är en

fundamental del av stadens miljöarbete. Livsmedelskontrollen

bedriver ett aktivt och viktigt arbete. Vi ställer oss dock

frågande till hur lite fokus som läggs i verksamhetsplanen

kring att minska klimatpåverkan från stadens

livsmedelskonsumtion. Mat är en källa till stora utsläpp och vi

vet att vi måste äta mer klimatsmart mat. En strategi för god,

hälsosam och klimatsmart mat är under framtagande i staden.

Rimligen bör miljö- och hälsoskyddsnämnden spela en viktig

roll i implementeringen av denna strategi. Det är därför

uppseendeväckande att detta inte alls nämns i

verksamhetsplanen. Det är välkommet att nämnden ska

utveckla mätmetoder för att mäta koldioxidutsläpp från

livsmedel, men det är inte tillräckligt. Fler insatser och ett

helhetsgrepp krävs för att minska klimatutsläppen från den

mat som serveras i staden.

Stadens målsättning om att fasa ut fossila oljepannor är rimlig

och välkommen. Verksamhetsplanen ger dock inga svar på

hur detta ska kunna ske inom tidsramen när det inte finns

några extra resurser avsatta till detta arbete. Utan incitament


Sida 5 (7)


Box 8136


eller omställningsstöd är vi tveksamma till om målsättningen

kommer att uppfyllas, i synnerhet när det gäller

privatbostäder. Fler insatser utöver informationskampanjer

bör utformas och resurser måste avsättas.

Under nämndmålet ”minst tjugo procent av alla nya bilar som

säljs är miljöbilar” finns en aktivitet om att nämnden ska

kommunicera resultat och aktuell information om miljöbilar

och hållbara transporter. Med anledning av det kan det vara

värt att påpeka hur viktig nämndens uppgift kring korrekt

information till invånarna är. Om Stockholms, och för den

delen Sveriges, invånare får fel eller otydlig information kring

miljöbilar och utsläpp riskerar insatsen bli kontraproduktiv ur

klimatsynpunkt. Försäljningen av bensinbilar ökade med åtta

procent förra året samtidigt som försäljningen av dieselbilar

minskade med elva procent. Detta är en följd av osäkerheten

kring diskussionen om miljözoner samt utsläppsskandalen hos

Volkswagen. Vi kan inte nog betona vikten av korrekt, tydlig

och faktabaserad information i god tid före, under och efter

införandet av en miljözon på Hornsgatan.

Slutligen vill vi lyfta att miljöförvaltningen, mot bakgrund av

sin storlek och kompetenta personal, borde kunna ta emot fler

än tolv feriearbetare. Vi förslår att årsmålet dubbleras.

Föreslagen verksamhetsplan för miljö- och

hälsoskyddsnämnden är ett resultat av den budget som

kommunfullmäktige antagit. Det är en budget som prioriterar

skattesänkningar framför en väl fungerande välfärd.

Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Miljöpartiet och

Kristdemokraterna har drivit igenom en budget med låga

ambitioner för Stockholms utveckling. Med anledning av att

vi Socialdemokrater har reserverat oss mot

kommunfullmäktiges budget reserverar vi oss även mot

verksamhetsplanen för nämnden.

3) Arvand Mirsafian m.fl. (V) föreslår att nämnden beslutar

enligt följande:

1 Delvis avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan

och istället godkänna förslag till inriktning enligt vad som

anges i Vänsterpartiets budgetreservation 2019.

2 Därutöver anföra följande:

De senaste klimatrapporterna visar att det skyndsamt krävs

stora och genomgripande insatser för att kunna avvärja de

allra värsta konsekvenserna av klimatförändringen.

Klimatkrisen hotar vår lokala miljö och ekonomi och bör


Sida 6 (7)


Box 8136


därför tas på största allvar i kommunalpolitiska ärenden.

Därför krävs djärva åtgärder som säkerställer att Stockholms

stad är världsledande i den gröna omställningen.

Den grönblåa majoritetens verksamhetsplan för Miljö- och

hälsoskyddsnämnden 2019 innehåller få nyheter utan är i

stora drag en fortsättning på den politik som den rödgrönrosa

majoriteten bedrev. Vänsterpartiet anser dock att detta inte är

tillräckligt om Stockholm på allvar ska bemöta de hot vi står

inför och för att trygga målen om en jämlik, jämställd och

klimatsmart stad.

Vänsterpartiet föreslår därför tillskapandet av en klimatpanel

som kan rådgöra staden om hur man effektivast och

skyndsammast gör nödvändiga reformer för en hållbar

utveckling. Vi vill se ett kraftfullare arbete för att uppfylla

strategin om ett fossilbränslefritt Stockholm 2040 och en

fossilbränslefri kommunal organisation 2030. Majoriteten

uppfyller inte delmålet om förnybar energi. Vi vill påskynda

omställningen genom en kraftig utbyggnad av

solelsproduktion i staden. I det här arbetet ingår även ett

förslag på inrättandet av ett kommunalt solenergibolag som

kan samordna utbyggnaden. Andra viktiga åtgärder med

bäring på strategin, om än inte direkt på MHN:s arbete, är att

snarast projektera för en storskalig biokolsanläggning,

kraftigare åtgärder för att minska vägtrafikens utsläpp och en

nedläggning av Bromma flygplats.

Vi vill även avsätta investeringsmedel för en ekodukt mellan

naturreservaten Älvsjöskogen och Hagsätraskogen som ger

både en ekologisk och social koppling över stambanan.

Vänsterpartiet föreslår därtill en utvidgning av naturreservatet

i Årstaskogen till att täcka hela det aktuella området.

Vi vill sist tillägga att vår skepsis mot miljözonerna står fast

då de enligt stadens egen rapport inte kommer att bidra till en

nämnvärt bättre luftkvalité samtidigt som de riskerar att öka

utsläppen av koldioxid och försvåra för vissa

socioekonomiska grupper att ha samma tillträde till

innerstaden som resursstarkare grupper. Dock anser vi att det

är viktigt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en aktiv part

i implementeringen och utvärderingen av miljözonen på

Hornsgatan när majoriteten nu väl har beslutat om att inrätta

den på försök.

Beslutsgång

Ordföranden Katarina Luhr (MP) ställer förslagen mot varandra och

finner att nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Katarina


Sida 7 (7)


Box 8136


Luhr m.fl. (MP), Torbjörn Erbe m.fl. (M), Christoffer Jönsson (L),

Gunnar Caperius (C) och Urban Emson (SD).

Reservation

Vice ordföranden Emilia Bjuggren m.fl. (S) reserverar sig mot

beslutet med hänvisning till sitt förslag.

Arvand Mirsafian m.fl. (V) reserverar sig mot beslutet med

hänvisning till sitt förslag.

Vid protokollet

Lena Mittal

Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: 2018-19064

Sid 1 (77)


stockholm.se

Verksamhetsplan 2019 för Miljö- och

hälsoskyddsnämnden

Förvaltningens förslag till beslut

1. Godkänna förslag till verksamhetsplan 2019 samt överlämna den till kommunstyrelsen

2. Hos kommunstyrelsen begära omslutningsförändring med 34,9 mnkr för ökade kostnader och intäkter för tillsyn, miljöövervakning och externt finansierade projekt

3. Ansöka om budgetjustering med 13,5 mnkr ur central medelsreserv 2 i kommunfullmäktiges budget för framtagande av lokala åtgärdsprogram i prioriterade vattenförekomster under 2019 enligt bilaga 5

4. Ansöka om budgetjustering med 0,5 mnkr ur central medelsreserv 2 i kommunfullmäktiges budget för naturvårdande skötsel och utveckling och uppföljning av förstärkningsåtgärder under 2019 i stadens naturreservat enligt bilaga 6

5. Godkänna förvaltningens förslag till tillsynsplan för tillsyn enligt miljöbalken enligt bilaga 2

6. Godkänna förvaltningens förslag till kontrollplan för livsmedelskontrollen enligt bilaga 3

7. Godkänna förvaltningens förslag till miljöövervakningsplan enligt bilaga 4

8. Godkänna förvaltningens internkontrollplan med väsentlighets- och riskanalys inklusive system för intern kontroll enligt bilaga 7

9. Godkänna förvaltningens förslag till kompetensförsörjningsplan enligt bilaga 8

10. Godkänna förvaltningens plan för upphandling enligt bilaga 9

Handläggare: Emily Tjäder Telefon: 08-508 28 741

Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2019-02-12, p. 7

Tjänsteutlåtande Sid 2 (77)

stockholm.se

11. Godkänna förvaltningens redovisning av pågående och planerade digitaliseringsprojekt enligt bilaga 10

12. Justera beslutet omedelbart

Monika Gerdhem Mikael Nyberg Tf. förvaltningschef Avdelningschef

Nämndens ekonomi och verksamhet

Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2019 som uppgår till 206,9 mnkr i kostnader och 96,1 mnkr i intäkter, det vill säga en nettobudget om 110,8 mnkr. Förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2019 innebär en balanserad budget som framgår av bilaga 1, SLK:s blankettset.

Verksamhetsplanens struktur Verksamhetsplanen, VP 2019, utgår från kommunfullmäktiges budget med den övergripande inriktningen Möjligheternas Stockholm. Budgeten har tre inriktningsmål;

• En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla • En hållbart växande och dynamisk storstad med hög

tillväxt • En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för

framtiden

Under vart och ett av inriktningsmålen redovisas kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Verksamhetsplanen är ett konkret planeringsdokument genom redovisningen av de aktiviteter som ska genomföras under respektive nämndmål. Därigenom tydliggörs förväntade resultat och uppföljningen underlättas. Tillsynsplanen har delats upp i en ettårig plan för miljöbalks-tillsynen och en treårig kontrollplan för livsmedelskontrollen (utifrån krav enligt den europeiska livsmedelslagstiftningen). Därefter redovisas en miljöövervakningsplan, en intern-kontrollplan med system för intern kontroll inklusive en


stockholm.se

väsentlighets- och riskanalys samt en kompetens-försörjningsplan. Även en plan för upphandling och en redovisning av pågående och planerade digitaliseringsprojekt biläggs verksamhetsplanen.

Viktiga uppgifter under 2019 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fortsatt en aktiv roll i stadens arbete med att uppnå målen för bostadsförsörjningen, där en hållbar och hög genomförandetakt är särskilt prioriterad. Genom att nämnden är delaktig redan i ett tidigt skede av processen kan miljöfrågorna beaktas tidigt i planeringen och staden kan skapa en attraktiv, miljö- och klimatsmart stad. Nämnden bidrar därmed till att säkerställa en långsiktig hållbarhet, en robust grönstruktur, minskad klimatpåverkan, klimatanpassning, god ljudmiljö, bibehållna ekosystemtjänster samt att miljökvalitetsnormer för luft och vatten följs. I kommunfullmäktiges budget för 2019 får miljö- och hälsoskyddsnämnden också en tydligare roll i arbetet för ett Tryggare Stockholm, bland annat genom livsmedelskontrollens samverkan med tull och polis samt arbetet med att minska förekomsten av livsmedelsfusk.

Under 2019 ska Stockholms stads miljöprogram revideras för den kommande programperioden; ett stort arbete som involverar samtliga förvaltningens expertområden. Även Stockholms stads kemikalieplan ska under 2019 revideras för den kommande programperioden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden fortsätter också arbetet med att ta fram lokala åtgärdsprogram för stadens vatten-förekomster. Under 2019 påbörjas också genomförandet av åtgärder utifrån handlingsplanen för mikroplast. Miljöövervakningen inom luft, vatten och biologisk mångfald fortsätter med oförminskad intensitet och ger viktiga underlag för tillsyn, fysisk planering och åtgärdsarbete. Miljöförvaltningen ska också ta fram en strategi för biologisk mångfald samt delta i en utredning om Stockholms framtida gröna infrastruktur där hänsyn tas till folkhälsa, ekosystem-tjänster, biologisk mångfald och en prognostiserad befolkningsökning till år 2100. Miljöförvaltningen fortsätter arbetet med att förenkla och utveckla förvaltningens processer i syfte att förkorta handläggningstider och förenkla för företagare och


stockholm.se

medborgare vid kontakter med förvaltningen. Processer och arbetssätt ses kontinuerligt över för att effektivisera och förenkla och digitalisering används som ett medel där det är möjligt och önskvärt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden fortsätter också arbetet med tillgängliggörandet av förvaltningens öppna data, exempelvis genom Miljödata som lanseras för allmänheten under 2019. Av kommunfullmäktige beslutade satsningar Nedan redogörs för de områden som nämnden erhållit extra medel för i budget.

• Deltagande tryggare Stockholm (1,3 mnkr): Nämndens tillsynsverksamhet syftar till att trygga medborgarnas hälsa och säkerställa en god miljö. Bland annat ska miljöförvaltningen samverka med tillståndsenheten när det gäller verksamheter med utskänkningstillstånd där man ser att verksamheten ger följdverkningar i form av stökig gatumiljö. Förvaltningen fortsätter också att tillsammans med andra myndigheter genomföra gemensamma tillsynsinsatser, bl.a. krogkontroller med polisen, och kontroll vid införsel med tullen. Mer om detta finns under nämndmål 1.2.2 Livsmedelsföretagarna i Stockholm efterlever lagstiftningen och åtgärdar brister så att konsumenterna har säkra livsmedel och inte blir vilseledda. Mer om tillsynens inriktning i övrigt går att läsa i tillsynsplanen för de olika områdena. Se bilaga 2, tillsynsplan miljöbalken.

• Fortsatt arbete inrätta båtbottentvättar och provtagning båtuppläggningsplatser (1,4 mnkr): Arbetet bedrivs inom ramen för handlingsplanen för god vattenstatus och de lokala åtgärdsprogrammen för stadens vattenförekomster. Se nämndmål 2.5.6 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus.

• Utredningsgrupp livsmedelsfusk (1,3 mnkr):

Förvaltningen kommer under 2019 att inrätta en särskild grupp som ska arbeta med livsmedelsfusk. Syftet är att säkerställa att konsumenterna får det som de betalar för, men även att företag konkurrerar på lika villkor. Aktiviteter finns under nämndmålet 1.2.2 Livsmedelsföretagarna i Stockholm efterlever


stockholm.se

lagstiftningen och åtgärdar brister så att konsumenterna har säkra livsmedel och inte blir vilseledda.

• Fortsatt arbete klimatsmarta stockholmare (1,0 mnkr):

Verksamheten inom Klimatsmarta stockholmare inriktas mot att öka kunskapen om invånarnas egen klimatpåverkan och verktyg för att minska den, framför allt inom matens klimatpåverkan och transporter. En särskild satsning på vintercykling genomförs under vintern 2018/2019. Se nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås.

• Arbete minskad fossil plast och mikroplast (1,9 mnkr):

Se nämndmål 2.2.3 En långsiktig miljöövervakning ger en god uppföljning av att stadens mark- och vattenanvändning är hållbar samt ger underlag för tillsyn, fysisk planering och exploatering samt åtgärdsarbete.

• Bostadsförsörjning miljökvalitetsnormer för vatten

(0,7 mnkr): Nämndens arbete bidrar till att miljöfrågorna beaktas i stadsplaneringen. Se nämndmål 2.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska med sin kompetens delta i stadsplaneringen och möjliggöra en hållbar och växande stad samt 2.5.6 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus.

• Miljöövervakning och biologisk mångfald (2,2 mnkr):

Se nämndmål 2.2.3 En långsiktig miljöövervakning ger en god uppföljning av att stadens mark- och vattenanvändning är hållbar samt ger underlag för tillsyn, fysisk planering och exploatering samt åtgärdsarbete.

• Stärkt kemikaliearbete och kemikalieplan (1,7 mnkr):

Se nämndmål 2.5.10 Aktivt bidra till genomförande av Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019

• Ökad tillsyn fastighetsägare (1,0 mnkr):

Miljöförvaltningen ska fortsätta jobba med riktad tillsyn mot fastighetsägare i socioekonomiskt utsatta områden. Vidare ska miljöförvaltningen inventera i syfte att hitta fastighetsägare i hela staden med dåligt


stockholm.se

fungerande egenkontroll gentemot vilka riktad tillsyn kan bedrivas. I energi och klimatrådgivningens rådgivning till fastighetsägare och bostadsrätts-föreningar prioriteras rådgivning till de som har oljeuppvärmning. Se nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås och 2.5.7 Tillsynen ska säkerställa att inomhusmiljön i flerbostadsfastigheter inte ska medföra olägenhet för människors hälsa.

Aktiviteter beslutade av kommunfullmäktige Nedanstående aktiviteter har beslutats av kommunfullmäktige för miljö- och hälsoskyddsnämnden och ska leda till att kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdet uppnås:

• Trafiknämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden ska initiera åtgärder för elektrifiering av transportsektorn: Miljöförvaltningen kommer att bistå med kompetens och delansvar vid genomförandet av åtgärderna.

• Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och berörda bolag utreda om flytande papperskorgar i anslutning till stadens strandbad kan förbättra den lokala stadsmiljön och minska plasten i stadens vattendrag: Arbetet kommer att påbörjas under 2019. Se nämndmål 2.2.3 En långsiktig miljöövervakning ger en god uppföljning av att stadens mark- och vattenanvändning är hållbar samt ger underlag för tillsyn, fysisk planering och exploatering samt åtgärdsarbete

• Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ta fram en strategi för biologisk mångfald i samarbete med samordningsgruppen för grönare Stockholm: Se nämndmål 2.2.4 Aktivt bistå i samordningen av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden.

• Kommunstyrelsen ska tillsammans med

utbildningsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och servicenämnden utveckla gällande upphandling av livsmedelsprodukter som minskar klimatpåverkan samt säkerställa att staden ställer krav på djurskydd


stockholm.se

och restriktiv antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktionen motsvarande svensk nivå i stadens upphandlingar: Se nämndmål 2.5.4 Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion ska minska.

Obligatoriska nämndindikatorer Nedanstående obligatoriska nämndindikatorer har beslutats av kommunfullmäktige för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Indikatorerna är obligatoriska för nämnden att följa upp och till varje indikator fastställer nämnden ett mål;

• Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderande samt platser för verksamhetsförlagd utbildning: 5 platser.

• Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA: 100 procent.

• Andel upphandlad verksamhet i konkurrens: 0 %

Definitionen av indikatorn är att indikatorn ”anger hur stor andel av driftverksamheten som är upphandlad i förhållande till den totala driftverksamheten”. Indikatorn är således inte relevant för miljö- och hälsoskyddsnämnden eftersom ingen upphandling av entreprenad- eller driftverksamhet görs.

• Andel elektroniska inköp: Andelen inköp som

genomförs på centrala avtal i inköpssystemet (Agressos inköpsmodul) i förhållande till samtliga inköp inom de centrala avtalsområden som är anslutna till e-handel. Målvärde för 2019 är 70 procent.

• Sjukfrånvaro: Räknas som procent av avtalad tid för

månadsavlönade. Redovisas som det s.k. rullande tolvmånadersgenomsnittet. Målvärde för 2019 är en sjukfrånvaro på högst 3,3 procent.

• Sjukfrånvaro dag 1-14: Räknas som procent dag 1-14

av avtalad tid för månadsavlönade. Målvärde för 2019 är högst 1,1 procent.

Nedan redovisas övriga obligatoriska nämndindikatorer som rör miljö- och hälsoskyddsnämnden där kommunfullmäktige sätter årsmål för stadens verksamheter.


stockholm.se

• Antal tillhandahållna platser för feriejobb: Årsmål 2019: 9 000 platser för staden i sin helhet, 12 platser för miljö- och hälsoskyddsnämnden.

• Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi. Årsmål 2019: 9 000 ungdomar för staden i sin helhet, 0 ungdomar för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Förvaltningen tillhandahåller platser för feriearbete som tillsätts och avlönas genom stadsdels-förvaltningarna. Eftersom indikatorn ”Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi” enbart ska rapporteras om förvaltningen själv avlönar de feriearbetande ungdomarna är årsmålet för denna indikator satt till noll.

• Antal aspiranter som fått Stockholmsjobb. Årsmål 2019: 1 050 aspiranter för staden i sin helhet, inget årsmål sätts för miljö- och hälsoskyddsnämnden.

• Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb. Årsmål 2019: 1 050 platser för staden i sin helhet, 2 platser för miljö- och hälsoskyddsnämnden.

• Näringslivets nöjdhet vid kontakter med staden som myndighet. Årsmål 2019: 75

• Företagens nöjdhet med information från staden. Årsmål 2019: 72

• Företagens nöjdhet med tillgänglighet från staden. Årsmål 2019: 73

• Företagens nöjdhet med bemötande från staden. Årsmål 2019: 81

• Företagens nöjdhet med kompetens från staden. Årsmål 2019: 74

• Företagens nöjdhet med rättssäkerhet från staden. Årsmål 2019: 73


stockholm.se

• Företagens nöjdhet med effektivitet från staden. Årsmål 2019: 77

• Andel miljöbränsle i stadens etanol och biogasfordon. Årsmål 2019: 86 %

• Växthusgasutsläpp i transportsektorn per invånare (ton CO2e per invånare). Årsmål 2019: 1,10 ton CO2e/inv

• Sålda fossila drivmedel. Årsmål 2019: 8,0 TWh (avser 2018)

• Andel vattenförekomster som följer miljökvalitetsnormerna för ekologisk status. Årsmål 2019: 45 %

• Antalet kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och som används i stadens verksamheter. Årsmål 2019: 112 stycken

• Växthusgasutsläpp per invånare (ton CO2e per invånare). Årsmål 2019: 2,2 ton CO2e/inv

• Andel badplatser med bra badkvalitet. Årsmål 2019: 90 %

• Antal dygn över normvärdet för kväveoxid i luft. Årsmål 2019: Max 7 dygn

• Antal dygn över normvärdet för PM10 i luft. Årsmål 2019: Max 35 dygn

• Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar. Årsmål 2019: 100 %

• Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar. Årsmål 2019: 100 %

• Nämndens prognossäkerhet T2. Årsmål 2019: +/- 1 %


stockholm.se

• Andel upphandlade avtal där en plan för systematisk uppföljning har tagits fram. Årsmål 2019: 87 %

• Aktivt medskapandeindex. Årsmål 2019: 83

• Index Bra arbetsgivare. Årsmål 2019: 86 Kommunfullmäktige har i stadens budget för 2019 vid sidan av utpekade satsningar och aktiviteter också pekat på ett antal uppdrag för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden ska;

• prioritera och utveckla myndighetsutövning och tillsynsarbete i syfte att säkerställa stockholmarnas hälsa och säkerhet samt lika och rättvisa regler för företag inom Stockholms stad: Förvaltningen ska eftersträva att prioritera tillsyn med största möjliga miljö- och hälsonytta samt fortsätta effektivisera tillsynsprocesserna för att förenkla och minska kostnaderna för verksamhetsutövarna. Förvaltningen ska genom fortlöpande internutbildning säkerställa att gällande lagar, förordningar och föreskrifter efterlevs i tillsynen. Se tillsynsplan för miljöbalken, bilaga 2, och bl.a. nämndmål 2.1.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög professionalitet mot företag och andra verksamhetsutövare i staden, 2.5.1 Bättre miljö genom ökade effekter av energitillsyn, 2.5.7 Tillsynen ska säkerställa att inomhusmiljön i flerbostadsfastigheter inte ska medföra olägenhet för människors hälsa samt 2.5.9 Tillsynen ska medverka till att exponeringen för farliga kemikalier minskar.

• ta fram arbetssätt för att följa, prioritera och minska

kemikaliebelastningen på framför allt barn och ungdomar samt fortsätta arbetet med en kemikaliesmart förskola och skola: Se nämndmål 1.3.2 Tillsynen ska säkerställa att inomhusmiljön i skolor och förskolor inte ska medföra olägenhet för människors hälsa, 2.5.9 Tillsynen ska medverka till att exponeringen för farliga kemikalier minskar samt 2.5.10 Aktivt bidra till genomförande av Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019.

• fortsätta att tillgängliggöra miljödata för invånarna: Se nämndmål 1.2.5 Genom Miljöbarometern och Miljödata erbjuda aktuell och lättillgänglig


stockholm.se

information om stadens miljösituation och miljöarbete.

• i samarbete med stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, utbildningsnämnden och exploateringsnämnden utveckla och stärka arbetet med att tillgängliggöra stadens naturreservat och stärka rekreativa värden med särskilt fokus på tillgängliggörande för funktionsnedsatta: Nämnden driver på för att tillgängliggöra naturreservaten så att fler får tillgång till stadens natur, och de hälsoeffekter den ger. Se nämndmål 2.2.4 Aktivt bistå i samordning av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden.

• kontinuerligt utveckla och utvärdera arbetssätten inom tillsynsverksamheten med mål att öka kundnöjdheten: Förvaltningen ska fortsätta arbetet med att förenkla och utveckla processer i syfte att förkorta handläggningstider och förenkla medborgarnas kontakt med förvaltningen. Se nämndmål 2.1.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög professionalitet mot företag och andra verksamhetsutövare i staden.

• i samverkan med socialnämnden, stadsdelsnämnderna samt rättsvårdande myndigheter och skatteverket motverka den svarta ekonomin och organiserad brottslighet vid tillståndsgivning och tillsyn: Förvaltningen fortsätter att tillsammans med andra myndigheter genomföra gemensamma tillsynsinsatser, bl.a. krogkontroller med polisen, och kontroll vid införsel med tullen. Aktiviteter finns under nämndmålet 1.2.2 Livsmedelsföretagarna i Stockholm efterlever lagstiftningen och åtgärdar brister så att konsumenterna har säkra livsmedel och inte blir vilseledda.

• delta i stadens samlade arbete med att uppnå målen för bostadsförsörjningen, där en hållbar och hög genomförandetakt är särskilt prioriterat: Nämnden har en aktiv roll för att bidra till att Stockholm ska byggas attraktivt, hållbart och tätt. Nämnden bidrar med kompetens i stadsbyggnadsprocessen så att staden kan göra rimliga bedömningar mellan olika


stockholm.se

intressen sker för att planera för en ren och säker stadsmiljö och en sund boendemiljö. Nämndens deltagande i processen styrs av den förvaltnings-övergripande Ledstången, som säkerställer att nämndens ansvarsfrågor inkluderas i planeringen. Se nämndmål 2.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska med sin kompetens delta i stadsplaneringen och möjliggöra en hållbar och växande stad.

• tillsammans med berörda nämnder och bolagsstyrelser följa och analysera utvecklingen av fossilbränsleanvändningen i Stockholm och därmed stötta arbetet med att på ett effektivt sätt nå målet om fossilbränslefritt Stockholm 2040: Se nämndmål 2.5.2 Miljöövervakning som ger god kunskap om energianvändning och växthusgasutsläpp.

• ansvara för klimatpakten: Se nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås.

• genom Energicentrum intensifiera arbetet med energieffektiviseringar och en fossilbränslefri organisation 2030 bland annat genom att arbeta för utfasningen av fossila oljepannor hos såväl stadens nämnder och bolag som i småhus och flerbostadshus Se nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås.

• bistå i arbetet med revidering av miljöprogram och fossilbränslefritt Stockholm 2040: Miljöförvaltningen ska delta i arbetet och bistå med expertkompetens vid framtagande av nytt miljöprogram. Arbetet återfinns under flertalet nämndmål, både vad gäller tillsyn och vad gäller miljöövervakning. Se även nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås.

• inför revideringen av miljöprogrammet utreda hur samtliga nämnder och bolag i staden kan få gröna hyresavtal som ett led i arbetet med fossilbränslefri organisation 2030: Se nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås.

• bistå kommunstyrelsen i arbetet med att utreda vad som krävs för att nå en utsläppsfri innerstad 2030: SLB-analys har kunskap om utsläpp från olika källor och deras bidrag till halter kan utreda vad som krävs


stockholm.se

för att nå målet. Se vidare under 2.3.2 Nämnden har god uppföljning av trafikens miljöpåverkan.

• vid behov stödja övriga nämnder och bolagsstyrelser i samband med upprättande, utvärdering samt uppföljning av miljö- och klimatkrav vid upphandling: Se nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås, 2.5.10 Aktivt bidra till genomförande av Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019 samt 3.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ge stöd och råd till andra verksamheter i staden för att skapa ökad hållbarhet vid upphandlingar

• ansvara för kommunkoncernens gemensamma fordonshantering och för inköpskategorin fordon: Miljöförvaltningen har två tjänster avsatta för att optimera hanteringen och användningen av stadens egna fordon inom ramen för uppdraget att ansvara för kommunkoncernens gemensamma fordonshantering. Se vidare mål 2.3.5 Stadens egen fordonsflotta består av miljöfordon.

• delta i stadens arbete med miljözoner för lätta fordon: Se nämndmål 2.3.2 Nämnden har god uppföljning av trafikens miljöpåverkan och 2.3.3 Minst tjugo procent av alla nya bilar som säljs är miljöbilar

• i förebyggande tillsyn och som samtalspartner med näringslivet öka både stadens och privata aktörers arbete för minskad kemikaliepåverkan: Se nämndmål 2.5.10 Aktivt bidra till genomförande av Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019.

• bistå berörda nämnder med underlag om biologisk mångfald och ekosystemstjänster i stadsbyggnads-processen: Se nämndmål 2.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska med sin kompetens delta i stadsplaneringen och möjliggöra en hållbar och växande stad och 2.2.4 Aktivt bistå i samordningen av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden.

• ansvara för miljöövervakning av bland annat biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Se nämndmål 2.2.3 En långsiktig miljöövervakning ger


stockholm.se

en god uppföljning av att stadens mark- och vattenanvändning är hållbar samt ger underlag för tillsyn, fysisk planering och exploatering samt åtgärdsarbete.

• i samarbete med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden under året arbeta för att inrätta naturreservat i Kyrkhamn och Hagsätraskogen samt utreda reservatsbildning i Fagersjöskogen, Storskogen/Ålstensskogen och utvidgning av naturreservat i Årstaskogen. I arbetet ska beaktas att bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur kan genomföras: Se nämndmål 2.2.4 Aktivt bistå i samordning av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden

• delta i samordningsgruppen för Grönare Stockholm

med fokus att stärka arbetet med grön infrastruktur och mångfunktionalitet i stadens parker och grönområden med prioritet på ytterstaden: Se nämndmål 2.2.4 Aktivt bistå i samordning av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden.

• fortsätta arbetet med att ta fram lokala åtgärdsprogram för Stockholms vattenförekomster i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall AB: Se nämndmål 2.5.6 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus.

• fortsätta arbetet med tillsyn av båtklubbarna med inriktning på minskad användning av skadliga båtbottenfärger och vara pådrivande i arbetet med att fasa ut skadliga båtbottenfärger, något som också måste ske på nationell nivå och i samverkan med branschen: Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att stötta klubbarna med att identifiera båtar som är målade med biocidfärger, samt fortsätta bedriva tillsyn över klubbarnas utfasningsarbete och hur saneringsarbeten utförs.

• bistå idrottsnämnden med att säkerställa etablerande av en båtbottentvätt: Se nämndmål 2.5.6 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och


stockholm.se

kemisk vattenstatus.

• bistå utbildningsnämnden och äldrenämnden i arbetet med att ta fram mått och mätmetoder för att mäta koldioxidutsläpp från livsmedel som serveras inom stadens verksamheter: Se nämndmål 2.5.4 Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion ska minska.

• bistå utbildningsnämnden med att växla upp arbetet med lärande för hållbar utveckling: Se nämndmål 1.3.1 Barnrättsperspektivet ska vara en naturlig del i miljöförvaltningens verksamhet.

• säkerställa en förbättrad avfallssortering och ökad insamling av matavfall hos restauranger, butiker och storhushåll för att uppnå stadens mål om matavfallinsamling: Miljöförvaltningen ska bedriva tillsyn med avseende på utsortering av matavfall gentemot restauranger. Se nämndmål 2.5.8 Tillsynen ska aktivt bidra till att avfallshierarkin följs så att avfall hanteras på ett resurseffektivt sätt.

• öka tillsynen på avfallsområdet samt utreda hur verksamheters avfallshantering kan underlättas i staden med syfte att minska nedskräpning och minska andelen avfall som går till energiåtervinning: Miljöförvaltningen ska bedriva tillsyn med avseende på sortering av avfall gentemot fastighetsägare och verksamheter och utreda hinder för fungerande sortering i verksamheterna samt återkoppla detta till SVOA. Se nämndmål 2.5.8 Tillsynen ska aktivt bidra till att avfallshierarkin följs så att avfall hanteras på ett resurseffektivt sätt.

• delta i arbetet att finna en lösning för avfallshantering vid Årsta partihallar: Miljöförvaltningen ska medverka i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Se nämndmål 2.5.8 Tillsynen ska aktivt bidra till att avfallshierarkin följs så att avfall hanteras på ett resurseffektivt sätt.

• inrikta informationsprojektet Klimatsmarta stockholmare mot att öka kunskapen om invånarnas egen klimatpåverkan och ge verktyg till att reducera den: Se nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning


stockholm.se

uppnås.

• öka energi- och klimatrådgivningens utåtriktade arbete gentemot till exempel fastighetsägare, bostads-rättsföreningar och företag: Se nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås.

• fortsätta arbetet med framtagandet av en ny Kemikalieplan: Se nämndmål 2.5.10 Aktivt bidra till genomförande av Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019.

• tillsammans med trafiknämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, genomföra en utredning för Stockholms framtida gröna infrastruktur där hänsyn tas till folkhälsa, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och en prognostiserad befolkningsökning till år 2100: Se nämndmål 2.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska med sin kompetens delta i stadsplaneringen och möjliggöra en hållbar och växande stad och 2.2.4 Aktivt bistå i samordning av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden.

• stödja kommunstyrelsen i framtagandet av koldioxidbudget som knyter beting till nämnder och bolag: Se nämndmål 2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås.

• i samarbete med stadsbyggnadsnämnden utreda lämpliga biotopskyddsområden i staden: Se nämndmål 2.2.4 Aktivt bistå i samordning av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden.

• i samarbete med trafiknämnden aktivt följa och utvärdera teknikutvecklingen avseende åtgärder för att minska partikelemissionerna vid sidan av minskad dubbdäcksanvändning samt utreda möjligheten att visualisera realtidsmätningen av luftkvalitet. Arbete med att finna bra och kostnadseffektiva driftåtgärder för att minska partikelemissionerna pågår kontinuerligt. Ett arbete med att visualisera statusen på


stockholm.se

luftkvaliteten i realtid pågår likaså. Se vidare under 2.3.2 Nämnden har god uppföljning av trafikens miljöpåverkan.

• säkerställa resurseffektiv verksamhet för att kunna bistå nämnder och bolag med expertkunskaper och samtidigt kunna genomföra den egna kärnverksamheten: Se nämndmål 3.2.3 Effektivisera och höja kvaliteten på förvaltningens interna processer.

• delta i regionala vattensamarbeten och samverka med olika forskningsinstitut som ett led i intensifiering av vattenarbetet: Se nämndmål 2.5.6 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus.

• bibehålla en hög intäktsfinansieringsgrad: Se nämndmål 3.1.1 Utföra tillsyn motsvarande avgiften.

• delta i arbetet med Digital Demo inom sitt verksamhetsområde i syfte att genom digital teknik möta samhällsutmaningar som staden står inför: Se nämndmål 2.5.6 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus.

• utveckla e-tjänsten för bergvärmeborrhål med värmespridningsberäkningar: Under året ska ett beräkningsprogram för termisk influens utvecklas som gör det möjligt att beräkna och bedöma vilken den termiska påverkan från geoenenergianläggningar blir mellan de fastigheter som har eller avser att borra mer än ett borrhål. Mer går att läsa i tillsynsplan för miljöbalken, bilaga 2, värmepumpar.

• i samarbete med trafiknämnden, stadsdelarna, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utveckla arbetet med stadsdelsperspektiv på gröna svaga samband enligt översiktsplanen med syfte att ta fram projekt för gröna investeringar: Se nämndmål 2.2.4 Aktivt bistå i samordning av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden.


stockholm.se

• tillsammans med kommunstyrelsen, trafiknämnden samt stadsbyggnadsnämnden ansvara för att imple-mentera och kommunicera stadens principer för skyfallshantering för att kunna identifiera och åtgärda sårbarheter på kort och längre sikt: Se nämndmål 2.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska med sin kompetens delta i stadsplaneringen och möjliggöra en hållbar och växande stad och 2.2.4 Aktivt bistå i samordningen av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden.

• tillsammans med exploateringsnämnden,

idrottsnämnden och berörda stadsdelsnämnder upp-rätta en handlingsplan för fler nya offentliga strand-bad i staden inklusive underlätta för fler bastuflottar på stadens vatten: Miljöförvaltningen deltar i arbetet med att upprätta en handlingsplan för fler offentliga strandbad i staden inklusive bastuflottar. Mer går att läsa i tillsynsplan för miljöbalken, bilaga 2, strandbad.

Samverkan

Verksamhetsplan för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2019 har samverkats med arbetstagarorganisationerna den 19 december 2018. Arbetstagarorganisationerna förklarar att de inte har något att erinra mot föreslagen verksamhetsplan för 2019. SACO lämnar också ett särskilt yttrande enligt bilaga 11. Bilagor

1. SLK:s blankettset för VP 2019 2. Tillsynsplan för tillsyn enligt miljöbalken 3. Kontrollplan för livsmedelskontrollen 4. Miljöövervakningsplan 2019 5. Underlag för äskande av medel från CM 2 för framtagande

av lokala åtgärdsprogram i prioriterade vattenförekomster under 2019

6. Underlag för äskande av medel från CM 2 för naturvårdande skötsel och utveckling och uppföljning av förstärkningsåtgärder under 2019 i stadens naturreservat

7. Internkontrollplan och väsentlighets- och riskanalys inklusive system för intern kontroll

8. Kompetensförsörjningsplan för miljöförvaltningen 9. Plan för upphandling 10. Redovisning av pågående och planerade

digitaliseringsprojekt 11. Särskilt yttrande från SACO


stockholm.se

Innehåll

Inledning ................................................................................................................................. 22

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla ........................................... 23

1.1 I Stockholm är människor självförsörjande och vägen till arbete och svenskkunskaper är kort ...................................................................................................................................................23

1.1.1 Miljöförvaltningen ska ha en god samverkan med universitet och högskolor ...................24

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i ............................................24

1.2.1 Bistå stadens ledning och övriga förvaltningar med expertkunskap om hot mot miljö och hälsa ............................................................................................................................25

1.2.2 Livsmedelsföretagarna i Stockholm efterlever lagstiftningen och åtgärdar brister så att konsumenterna har säkra livsmedel och inte blir vilseledda ..................................................25

1.2.3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillhandahålla korrekt och lättillgänglig information ..................................................................................................................................27

1.2.4 Korrekt och snabb hantering av serviceanmärkningar .......................................................27

1.2.5 Genom Miljöbarometern och Miljödata erbjuda aktuell och lättillgänglig information om stadens miljösituation och miljöarbete ..............................................................28

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige ..............................................................................................................................................29

1.3.1 Barnrättsperspektivet ska vara en naturlig del i miljöförvaltningens verksamhet ..............29

1.3.2 Tillsynen ska säkerställa att inomhusmiljön i skolor och förskolor inte ska medföra olägenhet för människors hälsa ...................................................................................................31

1.4. I Stockholm får människor i behov av stöd insatser i tid präglade av hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet ..................................................................................................................31

1.4.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska säkerställa att nämndens verksamhet bedrivs så att mänskliga rättigheter respekteras och att ingen utsätts för diskriminering ........................32

1.5. I Stockholm har äldre en tillvaro som präglas av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande ............................................................................................................................32

1.5.1 Stockholms äldreboenden har en sund inomhusmiljö och säkra livsmedel .......................33

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt ....................................... 33

2.1. Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv ..........................................................................................................................................34

2.1.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög professionalitet mot företag och andra verksamhetsutövare i staden ...........................................................................34

2.2. Stockholm byggs attraktivt, tätt och funktionsblandat utifrån människors och verksamheters skiftande behov ........................................................................................................35


stockholm.se

2.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska med sin kompetens delta i stadsplaneringen och möjliggöra en hållbar och växande stad ...............................................................................35

2.2.2 Tillsynen ska verka för att stadens mark- och vattenanvändning är hållbar.......................37

2.2.3 En långsiktig miljöövervakning ger god uppföljning av att stadens mark- och vattenanvändning är hållbar samt ger underlag för tillsyn, fysisk planering och exploatering samt åtgärdsarbete ..................................................................................................38

2.2.4 Aktivt bistå i samordning av grönstrukturfrågor, planering och utredning av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och klimatanpassning i staden...............40

2.3. Stockholms infrastruktur främjar effektiva och hållbara transporter samt god framkomlighet ..................................................................................................................................42

2.3.1. Tillsynen ska minska miljöpåverkan från transporter .......................................................43

2.3.2 Nämnden har god uppföljning av trafikens miljöpåverkan ................................................43

2.3.3 Minst tjugo procent av alla nya bilar som säljs är miljöbilar .............................................45

2.3.4 Minst var tionde lastbil som säljs är en miljölastbil ...........................................................47

2.3.5 Stadens egen fordonsflotta består av miljöfordon ..............................................................48

2.4. Stockholm är en modern kultur- och evenemangsstad med en stark besöksnäring ..................49

2.4.1 Stockholm har en hållbar lokalisering av evenemang och idrottsplatser ...........................49

2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö ..................................................................49

2.5.1 Bättre miljö genom ökade effekter av energitillsyn ...........................................................50

2.5.2 Miljöövervakning som ger god kunskap om energianvändning och växthusgasutsläpp. .......................................................................................................................51

2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås ......................................................................................52

2.5.4 Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion ska minska ..........................................54

2.5.5 Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller ska uppfyllas .............................................55

2.5.6 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk vattenstatus.........55

2.5.7 Tillsynen ska säkerställa att inomhusmiljön i flerbostadsfastigheter inte ska medföra olägenhet för människors hälsa .....................................................................................57

2.5.8 Tillsynen ska aktivt bidra till att avfallshierarkin följs så att avfall hanteras på ett resurseffektivt sätt .......................................................................................................................58

2.5.9 Tillsynen ska medverka till att exponeringen för farliga kemikalier minskar ....................59

2.5.10 Aktivt bidra till genomförande av Stockholm stads kemikalieplan 2014 – 2019 ............60

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden ........................................ 63

3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser .........................................63

3.1.1 Utföra tillsyn motsvarande avgiften. ..................................................................................63

3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna ......................67


stockholm.se

3.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ge stöd och råd till andra verksamheter i staden för att skapa ökad hållbarhet vid upphandlingar ..............................................................68

3.2.2 MHN ska samarbeta och utbyta erfarenheter med andra städer och aktörer i Europa för att påverka EU-regelverket samt driva åtgärdsarbete och utveckling framåt. .......................68

3.2.3 Effektivisera och höja kvaliteten på förvaltningens interna processer. ..............................70

3.2.4 Miljöförvaltningen ska erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter, en hälsosam arbetsmiljö, ett tydligt och inspirerande ledarskap och möjlighet till delaktighet och utveckling ....................................................................................................................................70

Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 72

Nämndens ekonomiska förutsättningar ............................................................................................72

Investeringar .....................................................................................................................................75

Budgetjusteringar .............................................................................................................................75

Omslutningsförändringar..................................................................................................................76

Systematiskt kvalitetsarbete .................................................................................................. 77


stockholm.se

Inledning

Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2019 som uppgår till 206,9 mnkr i kostnader och 96,1 mnkr i intäkter, det vill säga en nettobudget om 110,8 mnkr. Miljö- och hälsoskyddsnämndens kärnverksamhet är rollen som tillsynsmyndighet med tillsyn enligt miljöbalken med följdlagstiftning, livsmedels- och foderlagstiftningen, strålskyddslagen, tobakslagen, lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa samt lagen om sprängämnesprekursorer. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver också ett omfattande program- och projektarbete med bland annat miljöövervakning av luft, vatten och biologisk mångfald, ett strategiskt klimatarbete med bland annat fokus på miljöbilar, energieffektivisering och minskning av utsläpp av växthusgaser samt ett strategiskt åtgärdsarbete vad gäller bland annat kemikalier och mikroplaster. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har också en viktig roll i stadens arbete med att uppnå målen för bostadsförsörjningen. Genom samverkan med andra berörda förvaltningar och bolag i ett tidigt skede i processen bidrar nämnden till att säkerställa en långsiktig hållbarhet, en robust grönstruktur, minskad klimatpåverkan, klimatanpassning, god ljudmiljö, bibehållna ekosystemtjänster samt att miljökvalitetsnormer för luft och vatten uppfylls. Nämndens deltagande i processen styrs av den förvaltningsövergripande Ledstången, som säkerställer att nämndens ansvarsfrågor inkluderas i planeringen. För 2019 har också miljö- och hälsoskyddsnämndens roll i arbetet för ett Tryggare Stockholm tydliggjorts. Samverkan med andra förvaltningar och bolag i staden är centralt för en god måluppfyllelse och för ett effektivt resursutnyttjande. Många av nämndens verksamhetsområden tangerar andra förvaltningars sakkunskap och för bästa möjliga effekt vid exempelvis åtgärdsarbete krävs en bred samverkan inom staden. Bland nämndens större åtaganden för 2019 kan följande nämnas;

- Revideringen av Stockholms stads miljöprogram - Revidering av Stockholms stads kemikalieplan - Fortsatt arbete med lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster - Strategi för biologisk mångfald - Deltagande i utredning om Stockholms framtida gröna infrastruktur där hänsyn tas till

folkhälsa, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och en prognostiserad befolkningsökning till år 2100

- Fortsatt tillgängliggörande öppna data, exempelvis genom Miljödata som lanseras för allmänheten under 2019

- Övergången till det uppdaterade ärendehanteringssystemet Ecos 2 - Intensifiering av tillsynen över fastighetsägare i utsatta områden - Visualisering av luftkvalitetstatus i realtid genom bl.a. en mobiltelefon-app - Slutkonferens för projektet GrowSmarter - Slutkonferens för projektet NonHazCity som anordnades i januari 2019

Miljöförvaltningen fortsätter också arbetet med att förenkla och utveckla förvaltningens arbetssätt och processer i syfte att förkorta handläggningstider och förenkla för företagare och


stockholm.se

medborgare vid kontakter med förvaltningen. Rutiner ses kontinuerligt över för att effektivisera och förenkla och digitalisering används som ett medel där det är möjligt och önskvärt.

KF:s inriktningsmål:

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

Alla kommunala verksamheter har en viktig uppgift i att säkerställa likabehandling och tillgänglighet för kommunens invånare. Miljöförvaltningen arbetar kontinuerligt med kompetensutvecklingsinsatser för att främja ett gott bemötande både internt och externt, samt för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande särbehandling. Klarspråk är en viktig del i förvaltningens verksamhet - för att underlätta för alla, oavsett bakgrund, att på ett enkelt sätt ta del av nämndens beslut och information.

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.1 I Stockholm är människor självförsörjande och vägen till arbete och

svenskkunskaper är kort

Nämnden har en högt specialiserad verksamhet och tillgången till handledningstid är begränsad, vilket påverkar möjligheterna att erbjuda sommarjobb och praktikplatser. Förvaltningen får en del förfrågningar om sommarjobb, examensarbeten och praktikplatser och arbetar för att i möjligaste mån erbjuda dessa möjligheter. Förvaltningen tillhandahåller också platser för feriearbete som tillsätts och avlönas genom stadsdelsförvaltningarna. Eftersom indikatorn ”Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi” enbart ska rapporteras om förvaltningen själv avlönar de feriearbetande ungdomarna är årsmålet för denna indikator satt till noll.

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Antal tillhandahållna platser för feriejobb 12 st 9 000 st Tertial

Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 2 st 1 050 st Tertial

Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderande samt platser för verksamhetsförlagd utbildning

5 st Tas fram av nämnden

Tertial

Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 0 st 9 000 st Tertial


stockholm.se

Nämndmål:

1.1.1 Miljöförvaltningen ska ha en god samverkan med universitet och

högskolor

Förväntat resultat

Kunskapsutveckling inom spetsområden och ökat utbyte av kunskap och praktiska erfarenheter mellan universitet och Stockholms kommun. Ökat antal högskolepraktikanter och därigenom fler studenter som lär känna miljöförvaltningen som en attraktiv arbetsplats.

Beskrivning

Miljöförvaltningen ska ha en god samverkan med universitet och högskolor som ett led i att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Förvaltningen erbjuder varje år ett antal platser för feriearbetande ungdomar och platser för examensarbete erbjuds i största möjliga mån.

Aktiviteter:

• Delade personalresurser med Stockholm Resilience center • Erbjuda minst 5 högskolepraktikplatser • Medverka på arbetsmarknadsdag på Stockholms universitet • Etablera kontakter med samtliga högskolor som erbjuder inspektörsutbildningar • Genomföra projektet iWater (realtidsmätning av vattenkvalitet) som projektledare • Medverka i kompetenscentrum för dagvatten (Drizzle) som leds av Luleå Tekniska

universitet • Dela en kommundoktorandtjänst med Luleå Tekniska universitet


1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i

Nämnden bidrar i hög grad till tryggheten i staden eftersom stora delar av arbetet mer eller mindre direkt bidrar till att förebygga och avhjälpa problem som kan påverka invånarnas miljö och hälsa. Nämnden riktar in sig på miljö- och hälsoområdet i stadens risk- och sårbarhetsarbete.


Andel genomförda åtgärder inom ramen för risk- och sårbarhetsanalys (RSA)

100 % Tas fram av nämnd

År


stockholm.se

Nämndmål:

1.2.1 Bistå stadens ledning och övriga förvaltningar med expertkunskap om

hot mot miljö och hälsa


Nämndens reguljära arbete syftar till att motverka hot mot miljö och hälsa, detta gäller så väl inom miljöbalkens som livsmedelslagstiftningens områden.

Beskrivning

Livsmedelskontrollen har som fokus att människors hälsa inte ska riskeras på grund av dåliga livsmedel. Miljöbalkens tillsynsområden har genomgående syftet att värna om både miljön och människors hälsa. Inom nämndens andra områden som till exempel kemikaliearbetet finns syftet att skydda människor mot skadliga kemikalier. Nämnden har också ett stort främjande arbete för bra utemiljöer genom arbetet för gröna och blå värden i stadsmiljön, naturområden och vattendrag. I stadens säkerhetsarbete täcker nämnden upp med expert-kunskaper inom kemikalier, luft, vatten, biologi och livsmedel samt förebyggande arbete inom andra områden som till exempel klimatanpassning.

Aktiviteter:

• Svara för miljö- och hälsodelarna i stadens säkerhetsarbete. • Deltagande i bostadsbyggnadsarbetet och övrig fysisk planering som bland annat

syftar till att förebygga skador till följd av klimatförändringar. • Energicentrums rådgivning. • Kemikaliecentrums rådgivning. • Riktad bostadstillsyn

Nämndmål:

1.2.2 Livsmedelsföretagarna i Stockholm efterlever lagstiftningen och åtgärdar

brister så att konsumenterna har säkra livsmedel och inte blir vilseledda


Miljö- och hälsoskyddsnämnden har utfört de planerade kontrollerna i kontrollplanen (bilaga 3) för treårsperioden samt de händelsestyrda och de uppföljande kontroller som bedömts som nödvändiga. Alla nyregistrerade anläggningar har kontrollerats inom tre månader från det att verksamheten startats.

Beskrivning

Livsmedelskontrollen arbetar för att konsumenterna har säkra livsmedel och inte blir vilseledda. Detta sker genom att kontrollera att livsmedelsföretagare efterlever lagstiftningen och att brister blir åtgärdade. Livsmedelskontrollen är även rådgivande gentemot verksamhetsutövare och allmänhet och är drivande i utvecklingen av kontrollen i Sverige.


stockholm.se

För att bygga större förtroende för livsmedelskontrollen nationellt, behöver den utvecklas i hela Sverige. Som landets största kommunala kontrollmyndighet spelar Livsmedelskontrollen i Stockholms stad en viktig och vägledande roll för andra kontrollmyndigheter. Att vara drivande i det nationella samarbetet är ett betydelsefullt sätt att öka likvärdigheten inom hela den svenska livsmedelskontrollen och därmed öka förtroendet för kontrollen. Genom att samverka med andra myndigheter kan avdelningen bidra till att utveckla kontrollen nationellt och dela våra erfarenheter och strukturkapital. Detta gör att livsmedelskontrollen nationellt blir mer likvärdig och samsynen mellan myndigheter och inspektörer ökar. Under 2019 deltar avdelningen framför allt i följande samverkansformer:

• SILK: Samverkan i Livsmedelskontrollen där samtliga kommuner i Stockholms län samverkar som en del av Miljösamverkan Stockholms län (MSL). Stockholm är ordförande i nätverket.

• SNOL: Sveriges nätverk för offentlig kontroll inom livsmedelskedjan. En nystartad samverkansform som syftar till att skapa en nationell plattform för utbyte i livsmedelskontrollen. Stockholm är ordförande under 2019.

• Storstad: Kommunala kontrollmyndigheterna i Göteborg, Malmö och Uppsala samt Livsmedelsverket

• SÖVU: Kommunala kontrollmyndigheterna i Örebro, Västerås och Uppsala En viktig del av livsmedelskontrollen är att säkerställa att konsumenterna får det som de betalar för, men även att företag konkurrerar på lika villkor. Här är arbetet med livsmedelsfusk viktigt, men även samarbetet med andra myndigheter som tex tullen och polisen. Under 2019 inrättas en grupp som ska jobba med livsmedelsfusk och annan brottslig verksamhet. I bilaga 2 finns Livsmedelskontrollens föreskrivna treåriga kontrollplan för hur kontrollen fördelar sig på olika verksamhetstyper och lagstiftningsområden. Aktiviteter:

• Under 2019 kontrollera de anläggningar som enligt kontrollplanen ska kontrolleras under året.

• Utföra cirka 9400 kontroller, inklusive planerade kontroller, första årliga kontroller och uppföljande extra offentliga kontroller vid konstaterade allvarliga avvikelser.

• Klagomål från allmänheten och information om avvikelser från myndigheter och organisationer ska handläggas inom 14 dagar.

• Anmälan om misstänkt matförgiftning ska handläggas senast arbetsdagen efter att de inkom.

• Under 2019 inrätta en särskild grupp som ska arbeta med livsmedelsfusk. Gruppen kommer att fokusera på inkomna tips om livsmedelfusk och uppsökande verksamhet för att komma åt de som inte står under förvaltningens vanliga kontroll.

• Fortsätta och utveckla samarbetet med polisen, tullen och skatteverket, bl.a. genom fortsatta krogkontroller, kontroll vid införsel av animalier till Sverige samt andra gemensamma tillsynsinsatser.


stockholm.se

Nämndmål:

1.2.3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillhandahålla korrekt och

lättillgänglig information


Miljö- och hälsoskyddsnämndens information ska vara lätt att nå och lätt att ta till sig, för både allmänheten och för företag samt för andra förvaltningar och bolag inom staden.

Beskrivning

Förvaltningen tillgängliggör förutom generell information om verksamheterna och miljön i Stockholm även information om bland annat luftdata från mätningar, resultat från livsmedels-inspektionens kontroller och information från Klimatsmarta stockholmare. Förvaltningen har sedan flera år tillbaka bedrivit ett omfattande klarspråksarbete för att utveckla beslut och texter och göra dem mer lättbegripliga. En app, Livsmedelskollen, har också lanserats där allmänheten kan ta del av resultat från livsmedelsinspektioner och lämna klagomål eller anmäla misstänkt matförgiftning. Under 2019 planeras också miljödata, öppen data om miljösituationen i Stockholm, att lanseras för allmänheten. Se även nämndmål 1.2.5 Genom Miljöbarometern och Miljödata erbjuda aktuell och lättillgänglig information om stadens miljösituation och miljöarbete.

Aktiviteter:

• Alla nya medarbetare ska genomgå utbildning i klarspråk

• Fortsatt utveckling av Miljödata och Miljöbarometern

Nämndmål:

1.2.4 Korrekt och snabb hantering av serviceanmärkningar


Eventuella serviceanmärkningar hanteras skyndsamt enligt gällande rutin och följs upp inom utsatt tid.

Beskrivning

Miljöförvaltningen har över åren haft ett tämligen lågt antal serviceanmärkningar, det vill säga klagomål på förvaltningens bemötande eller handläggning. Klagomål på nämndens beslut i specifika ärenden registreras i det pågående ärendet och besluten är överklagnings-bara. Eftersom allmänheten kan ha synpunkter på både själva beslutet och handläggningen uppdaterades rutinen för serviceanmärkningar i slutet av 2016 för att möjliggöra bättre uppföljning. Aktiviteter:

• Hantering och uppföljning av inkomna serviceanmärkningar


stockholm.se

Nämndmål:

1.2.5 Genom Miljöbarometern och Miljödata erbjuda aktuell och lättillgänglig

information om stadens miljösituation och miljöarbete


Miljöbarometern uppdateras med ny data om miljösituationen i Stockholm. Under 2019 förbättras bland annat åtgärdsredovisning kopplat till stadens arbete med lokala åtgärdsprogram för vatten samt redovisningen av förstärkningsåtgärder som gynnar biologisk mångfald. Webbplatsen kompletteras med redovisning av kemikalieplan och handlingsplan för mikroplast samt ytterligare kartunderlag. Data görs tillgänglig som öppen data. Genom Miljödata lagras och tillgängliggörs miljöförvaltningens mät- och kartdata för allmänheten samt förvaltningar och bolag inom staden. Externt tillgänglig data publiceras även som öppen data på stadens gemensamma portal: http://dataportalen.stockholm.se.

Beskrivning

Genom Miljöbarometern redovisas fakta om miljösituationen i Stockholm. Miljöbarometern är tillgänglig via stadens webbplats: stockholm.se/miljobarometern. Fler miljörelaterade och kartbaserade beslutsunderlag görs tillgängliga på Miljödata. Under våren slutförs arbetet med att anpassa gränssnittet för Miljödata för allmänheten samt övriga förvaltningar och bolag inom staden.

Aktiviteter Miljöbarometern:

• Projektledning och samordning av Miljöbarometern.

• Redovisning av miljöprogrammets delmål.

• Redovisning av kemikalieplan och handlingsplan för mikroplaster.

• Utveckla redovisning av förstärkningsåtgärder natur.

• Utveckla redovisning kopplat till lokala åtgärdsprogram för vatten.

• Redovisa kartunderlag framförallt via Miljödataportalen.

Aktiviteter Miljödata:

• Under kvartal 1 2019 lanseras Miljödata för allmänheten på stockholm.se

• Under kvartal 1 2019 lanseras Miljödata för fältanvändning.

• Arbetet med att utveckla och tillhandahålla öppna data fortsätter.

http://dataportalen.stockholm.se/

http://stockholm.se/miljobarometern


stockholm.se


1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och

förskolor är de bästa i Sverige

Miljöförvaltningen ska bedriva tillsyn på skolor och förskolor för att säkerställa att barnen har en sund miljö och säkra livsmedel när de är i skolan och förskolan.

Nämndmål:

1.3.1 Barnrättsperspektivet ska vara en naturlig del i miljöförvaltningens

verksamhet


Barnrättsperspektivet beaktas i de delar av miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet där det är relevant. Inom tillsynen prioriteras ofta insatser riktade mot särskilt känsliga grupper varav barn är en. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska under 2019 fortsatt vara delaktiga i arbetet med att bygga upp samverkansformer och kontaktvägar med utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna samt berörda skolor och förskolor.

Beskrivning

Nämndmålet är strukturerat efter fokusområdena i Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018 – 2022. Av programmet framgår att nämnder och bolagsstyrelser ska precisera hur de arbetar med fem fokusområden.

Fokusområden och nämndens insatser:

1. Beslutsfattare och medarbetare ska beakta barnperspektivet och omsätta barnets rättigheter i alla beslut, uppdrag och i det dagliga arbetet

Fokusområde 1 är betydelsefullt eftersom det bland annat omfattar den fysiska miljön och frågor om hälsa. Under fokusområdet tas bland annat upp frågor om barnens uppväxt-förhållanden, hälsa och utveckling. I nämndens uppdrag ligger miljö- och hälsofrågor för samtliga invånare och andra berörda i staden. Särskilt känsliga och utsatta grupper ska tas hänsyn i skilda verksamheter och dit hör ofta barn. Exempel på sådana verksamheter inom nämnden är:

• Kemikaliearbetet som har en särskild inriktning på miljön inom förskolorna.

• Tillsynen på inomhusmiljön inom skolor, förskolor och bostadsfastigheter.

• Tillsynen på plaskdammar, bassängbad, idrottsanläggningar och lekparker.

• Livsmedelstillsynens prioritering av livsmedelshanteringen inom skolor och förskolor.

• Tillsynen på kemikalier inom detaljhandeln som delvis omfattar produkter som barn kommer i kontakt med.


stockholm.se

• Inom detaljplanearbetet medverkar nämnden till att barns behov beaktas. Det kan t.ex. gälla hänsyn till luft och markföroreningar och buller vid lokalisering av förskolor, lekplatser och skolor.

Under fokusområdet tas även upp stärkande av barnens rättigheter genom samverkan mellan aktörer inom olika verksamheter. Fokuseringen på miljöfrågor för barn har bidragit till ett ökat samarbete med andra förvaltningar. Ett bra exempel är samarbetet mellan miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna när det gäller kemikaliearbetet på förskolor. 2. Barns rätt till likabehandling och skydd mot diskriminering ska säkerställas Här ska framhållas att nämndens uppdrag omfattar hela kommunen och att insatser kan sättas in där det finns störst behov. Särskilt kan nämnas tillsynen på migrationsboenden och riktad bostadstillsyn i socioekonomiskt utsatta bostadsområden.

3. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka och få sina åsikter respekterade

Genom Medborgarenkäten tar nämnden in åsikter från stadens invånare, däribland också från åldersgruppen 16 – 24 år. Fokusområdet verkar dock mest relevant för verksamheter omfattar beslut på individnivå och särskilt då som avser vård, skola och omsorg.

4. Barn och vuxna ska ha kunskap om barnets rättigheter och vad de innebär i praktiken

För nämndens del innebär detta att berörd personal ska ges information om barnkonventionen så att hänsyn kan tas till den i arbetet. Det också handla om att information behövs till barn och föräldrar samt andra berörda vid olika slags insatser såsom tillsynsinsatser och projekt som har särskild betydelse för barn. Inom tillsynen arbetas mycket med förebyggande information om barns hälsa men det sker ofta genom information till verksamheterna där barn och unga finns eftersom det är verksamheterna som är skyldiga att ha ett barnperspektiv. Inom kemikalieverksamheten görs mycket i informationsväg som riktar sig till barn och unga och familjer. 5. Barn ska vara trygga och skyddas mot fysiskt och psykiskt våld

Detta fokusområde ligger inte nära nämndens verksamhet. Rent allmänt kan dock sägas att nämnden verkar för ett icke-diskriminerande samhälle där alla fokusområden omfattas av verksamheten. Genom bostadstillsynen bidrar förvaltningen till att barn inte vistas i hälsovådliga miljöer.

Aktiviteter:

• Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillhandahålla en lämplig kanal för samverkan och kontakter med skolor som deltar i arbetet med lärande för hållbar utveckling

• Föreläsning om barnrättsperspektivet för förvaltningens medarbetare


stockholm.se

Nämndmål:

1.3.2 Tillsynen ska säkerställa att inomhusmiljön i skolor och förskolor inte ska

medföra olägenhet för människors hälsa


Bättre egenkontroll hos verksamhetsutövare och fastighetsägare leder till färre brister i inomhusmiljön.

Beskrivning

Miljön i skolor och förskolor är viktig för både hälsa och välbefinnande. Exempel på hälsoeffekter i samband med brister i inomhusmiljön är astma, allergi, symtom i ögon, näsa och hud, liksom trötthet eller huvudvärk. Att leva i en bullerstörd miljö kan leda till problem med trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, blodtrycksförändringar och stressreaktioner. Höga radonhalter inomhus under en lång exponeringstid är en riskfaktor för lungcancer.

Aktiviteter:

Under 2019 prioriteras följande särskilt:

• Följa upp de brister som konstaterades i samband med 2018 års bullerprojekt på förskolor.

• Fortsätta mäta radon och vid behov ställa krav på åtgärder för att sänka radonhalten i lokalerna.

• Fortsätta med projekt buller på förskolor.

• Fortsatt fokus på kemikaliearbete på förskolor.

• Information till verksamhetsutövare och fastighetsägare.


Andel förskolor och skolor som har kontrollerats avseende radon och har radonvärden under 200 Bq/m3 luft.

92 % År


1.4. I Stockholm får människor i behov av stöd insatser i tid präglade av

hög kvalitet, evidens och rättssäkerhet

Hela förvaltningens verksamhet ska genomsyras av hög kvalitet, rättssäkerhet och gott bemötande samt vara fritt från diskriminering.


stockholm.se

Nämndmål:

1.4.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska säkerställa att nämndens

verksamhet bedrivs så att mänskliga rättigheter respekteras och att ingen

utsätts för diskriminering


Ingen ska uppleva sig diskriminerad i kontakterna med miljöförvaltningen. Servicen ska vara god och likvärdig för alla oavsett ålder, etnicitet, funktionsvariation, trosuppfattning, kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Nämnden har ett gott samarbete med rådet för funktionshinderfrågor.

Beskrivning

Fortsätta arbetet med bland annat kompetensutveckling av chefer och medarbetare för att säkerställa att diskriminering inte kan uppkomma. Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska utgöra en grund för förvaltningens arbete med dessa frågor.

Aktiviteter:

• Kompetensutvecklingsinsatser i bemötandefrågor.

• Kompetensutvecklingsinsatser kring bl. a. diskriminering, jämställdhet, normkritik och HBTQ-frågor.

• Säkerställa icke diskriminering i rekryteringsrutinerna.

• Tillgänglighetsfrågorna ska beaktas i samband med skyddsronder.

• Anpassning av arbetsplats och arbetsuppgifter till personer med funktionsvariation.

• Involvera fastighetsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens råd för funktionshinderfrågor i relevanta ärenden där det är möjligt.


1.5. I Stockholm har äldre en tillvaro som präglas av hög kvalitet,

trygghet och självbestämmande

Nämnden bedriver ett omfattande arbete för en sund inomhusmiljö och säkra livsmedel. Detta sker främst genom riktad tillsyn mot verksamheter där människor vistas dagligen eller bor, såsom skolor och förskolor, flerbostadsbyggnader, migrationsboenden, äldreboenden m.fl. verksamheter samt riktad livsmedelskontroll.

Buller och bristande ventilation är vanligt förekommande problem i inomhusmiljön. Det är särskilt viktigt att kontrollera att varmvattnet håller tillräckligt hög temperatur i tanken, minst 50 grader C, för att förebygga tillväxt av legionellabakterier, som sedan kan spridas via dusch


stockholm.se

och vattenkran till de boende. Äldre och personer med nedsatt immunförsvar löper ökad risk att drabbas av legionella.

Nämnden bedriver riktad livsmedelskontroll gentemot alla livsmedelsföretagare, d.v.s. verksamheter som tillverkar, serverar eller på annat sätt hanterar livsmedel som ska förtäras av andra.

Nämndmål:

1.5.1 Stockholms äldreboenden har en sund inomhusmiljö och säkra livsmedel


Bättre egenkontroll hos verksamhetsutövare och fastighetsägare leder till färre brister i inomhusmiljön och säkra livsmedel. Nämndens riktade tillsyn och handläggning av klagomålsärenden leder till att konstaterade brister i inomhusmiljön åtgärdas.

Beskrivning

En sund inomhusmiljö och säkra livsmedel i äldre, vård- och omsorgsboenden är viktigt för både hälsa och välbefinnande.

Exempel på hälsoeffekter i samband med brister i inomhusmiljön är astma, allergi, symtom i ögon, näsa och hud, liksom trötthet eller huvudvärk. Att leva i en bullerstörd miljö kan leda till problem med trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, blodtrycksförändringar och stressreaktioner.

Det är viktigt att äldre serveras näringsrik och säker mat för att förebygga undernäring och sjukdom.

Aktiviteter:


- Riktad tillsyn av inomhusmiljön och livsmedelskontroll mot äldreboenden. Livsmedelskontrollens fokus för äldreomsorgen är allergikost.

- Information till verksamhetsutövare och fastighetsägare.


2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

Inom ramen för detta inriktningsmål ryms större delen av nämndens miljöarbete. Miljöförvaltningen har en expertroll och hjälper eller verkar genom andra förvaltningar och bolag i staden. Nämnden verkar även mot företagen, främst då genom tillsynen men även genom samarbete i olika former.

Målet omfattar ett stort och mångsidigt förebyggande arbete inom energi, klimat, miljö och hälsa. Här återfinns också samordning och uppföljning av miljöprogrammets delmål som berör miljö- och hälsoskyddsnämnden.


stockholm.se

När det gäller nämndens tillsyn enligt miljöbalken finns en utförlig redogörelse för nämndens arbete i tillsynsplanen (bilaga 3). Planen visar både hårddata i form av produktion, antal objekt samt målsättningar/inriktning för ett stort antal tillsynsområden.


2.1. Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt

konkurrenskraftigt näringsliv

Miljö- och hälsoskyddsnämnden fäster stor vikt vid god service till de företag som omfattas av tillsyn och kontroll. En framgångsfaktor för nämnden är ett bra samarbete med olika företag och branschorganisationer. Avseende indikatorn ”Andel upphandlad verksamhet i konkurrens” så anger indikatorn ”hur stor andel av driftverksamheten som är upphandlad i förhållande till den totala driftverksamheten”. Indikatorn är således inte relevant för miljö- och hälsoskyddsnämnden eftersom ingen upphandling av entreprenad- eller driftverksamhet görs.


Andel upphandlad verksamhet i konkurrens 0 % Tas fram av nämnd/styrelse

År

Företagens nöjdhet med bemötande från staden 81 78 År

Företagens nöjdhet med effektivitet från staden 77 70 År

Företagens nöjdhet med information från staden 72 72 År

Företagens nöjdhet med kompetens från staden 74 72 År

Företagens nöjdhet med rättssäkerhet från staden 73 73 År

Företagens nöjdhet med tillgänglighet från staden 73 70 År

Näringslivets nöjdhet vid kontakter med staden som myndighet 75 72 År

Nämndmål:

2.1.1 Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög

professionalitet mot företag och andra verksamhetsutövare i staden


Nämndens myndighetsutövning är effektiv, opartisk och rättssäker, och företag och allmänhet som har kontakt med nämndens handläggare får ett gott bemötande och bra service.

Beskrivning

Nämnden har en hög prioritering av sin myndighetsutövning och service till företag och allmänhet. Målen följs framförallt upp genom punktlighetsmålen för tidsåtgång vid vissa ärenden och genom den årliga NKI-undersökningen (NöjdKundIndex) som ger en bild av hur företagen uppfattar tillsyns- och kontrollverksamheten. Allmänheten har lätt att komma i


stockholm.se

kontakt med nämnden genom särskilda servicetelefoner för hälsoskydd och livsmedelskontroll. Dessutom har nämnden ett antal e-tjänster som ständigt är tillgängliga.

Aktiviteter:

• Informationsträffar för verksamhetsutövare.

• Årliga tillsynsrapporter som underlag för uppföljning och planering.

• Utbildning i klarspråk för alla nya medarbetare.


Behandla anmälningar enligt miljöbalken inom sex veckor 90 % Tertial

Företagen uppfattar inspektörerna som professionella 73 År

Handlägga inkomna anmälningar om registrering av livsmedelsanläggning inom 14 dagar.

90 % Tertial

Handläggning av värmepumpansökningar ska påbörjas senast efter 5 arbetsdagar.

95 % Tertial

Miljörapporter besvaras senast 30 juni. 95 % Tertial


2.2. Stockholm byggs attraktivt, tätt och funktionsblandat utifrån

människors och verksamheters skiftande behov

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en aktiv roll för att staden ska uppnå målen för bostadsförsörjningen, där en hållbar och hög genomförandetakt är särskilt prioriterat.

Nämndens arbete bidrar till att miljöfrågorna beaktas i ett tidigt skede av planeringen och att staden kan skapa en attraktiv, miljö- och klimatsmart stad. Nämnden bidrar härmed till att säkerställa en långsiktig hållbarhet, en robust grönstruktur, minskad klimatpåverkan, klimatanpassning, god ljudmiljö, miljökvalitetsnormer för luft och vatten samt bibehållna ekosystemtjänster.

Nämndmål:

2.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska med sin kompetens delta i

stadsplaneringen och möjliggöra en hållbar och växande stad


Miljö- och hälsoskyddsnämnden medverkar till att miljö- och hälsoskyddsfrågor uppmärksammas och integreras i stadens arbete med byggande och markanvändning.


stockholm.se

Beskrivning

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har en aktiv roll för att bidra till att Stockholm ska byggas attraktivt, hållbart och tätt. Nämnden bidrar med kompetens i stadsbyggnadsprocessen så att staden kan göra rimliga bedömningar mellan olika intressen sker för att planera för en ren och säker stadsmiljö och en sund boendemiljö. Det konkreta arbetet med stadens fysiska planering samordnas i det förvaltningsövergripande styrdokumentet Ledstången som anger när respektive förvaltning ska delta i processen och vad som ska behandlas i olika skeden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden verkar för att miljö- och hälsoskyddsfrågor integreras i planarbetet. Detta gäller bland annat att bidra till stadsbyggnadsnämndens beslut om betydande miljöpåverkan i tidigt skede och att bidra med expertkunskap för att frågor om buller, vibrationsstörningar, luftkvalitet, vattenkvalitet och dagvattenhantering, markföroreningar, naturvärden och klimatanpassning och trafikens miljöpåverkan ska uppmärksammas. Nämnden bevakar särskilt hälsoaspekter där barn och unga vistas, som t.ex. skol- och förskolegårdar. Nämnden ingår i samordningsgruppen för Grönare Stockholm med fokus att stärka arbetet med grön infrastruktur och mångfunktionalitet i stadens parker och grönområden med prioritet på ytterstaden. Nämnden deltar också i ett förvaltningsövergripande samarbete kring masshantering. Bevakning och analys av nya forskningsrön om klimatförändringar och dess effekter som kan föranleda nya ställningstaganden är en central del av arbetet. Arbetet med skyfallshantering och att minska risken för översvämningar är fortsatt prioriterat under 2019. Detta gäller såväl befintlig som planerad bebyggelse, där syftet är att reducera stadens sårbarhet. När det gäller ombyggnad har nämnden tagit en aktiv roll för att öka hållbarheten genom projekten Hållbara Järva och GrowSmarter i samarbete med bostadsbolagen och avser fortsätta det arbetet i Fokusområdena. Förutom energieffektiv renovering och transportlösningar ska även ekosystemtjänster ingå i arbetet. Ambitionen är att även privata fastighetsägare ska engageras.

Aktiviteter:

• Delta i stadens samlade arbete med att uppnå målen för bostadsförsörjningen, där en hållbar och hög genomförandetakt är särskilt prioriterat

• Delta i arbetet inför markanvisningar inom ramen för Ledstången och i samarbete med exploateringskontoret

• Arbeta i plan- och exploateringsarbetets tidiga skede genom att delta i startmöte, samt upprätta miljö- och hälsounderlag för detaljplaner och program till stadsbyggnads-nämnden inom två veckor från beställning eller till utsatt datum

• Delta i projektgrupper och möten om prioriterade detaljplaner, program och områdes-planering


stockholm.se

• Delta i projekt och i framtagandet av strategiska dokument för stadsplanering

• Bistå berörda nämnder med underlag och bedömningar gällande miljö- och hållbarhetsfrågor som t.ex. buller, luftkvalitet, markföroreningar, vattenfrågor, naturvärden och klimat.

• Bistå berörda nämnder med underlag om biologisk mångfald och ekosystemstjänster i stadsbyggnadsprocessen

• Fortsatt implementera ekosystemtjänster och grönytekompensation där det efterfrågas.

• Delta i utredning för Stockholms framtida gröna infrastruktur där hänsyn tas till folkhälsa, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och en prognostiserad befolkningsökning till år 2100.

• Bidra med smarta lösningar och söka externa medel för befintliga bostäder och utemiljö gällande energi, transporter och ekosystemtjänster i samband till utvecklingen av stadens fokusområden Farsta, Skärholmen, Hagsved och Kista

• Utveckla analyser och underlag kring särskilt folkhälsobefrämjande grönytor och befolkningens nåbarhet till dessa. Resultaten kopplas till det stadsövergripande arbetet med social hållbarhet.

• Bistå C/O City:s vidareutveckling av användarvänlig GIS-baserad grönytefaktor (Q-GYF) tillsammans med stadsbyggnadskontoret.

• Medverka i vidareutveckling av grönytefaktor för allmän platsmark (GYF AP) genom att sammanlägga geografisk information om de olika ekosystemtjänsterna i Stockholm och deras värden (se även nämndmål 2.2.4).

Nämndmål:

2.2.2 Tillsynen ska verka för att stadens mark- och vattenanvändning är hållbar


Tillsynen ska säkerställa att den framtida markanvändningen inte innebär risker för hälsa och miljö.

Beskrivning

Genom hantering av upplysningar om förorenad mark och ärenden som avser efterbehandling av förorenade områden ska tillsynen säkerställa att den framtida markanvändningen inte inne-bär risker för hälsa och miljö. Den 1 januari 2019 träder de nya bestämmelserna om miljökvalitetsnormer för vatten i miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen i kraft. Därmed skärps lagstiftningen genom att normerna blir bindande i den individuella prövningen. Det innebär att det blir förbjudet att påbörja eller ändra en verksamhet eller åtgärd på ett sätt som medför en försämring av eller att möjligheten att nå en norm äventyras. Förändringarna medför dessutom att undantagsbestämmelserna i ramdirektivet för vatten ges en mer central roll.


stockholm.se

Vattenmyndigheterna kommer att vara tvungna att tillämpa undantagen när de beslutar om normerna för varje vattenförekomst och nämnden kommer få möjlighet att tillämpa undantaget för ny samhällsviktig verksamhet i enskilda prövningar. De nya bestämmelserna, och de åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster som nu tas fram, innebär ett ökat fokus på markanvändningen i allmänhet och dagvatten i synnerhet och kommer att ställa stora krav på nämndens beredskap både i form av tillsyn och vägledning kring regelverket. Åtgärdsprogrammen för stadens vattenförekomster syfte är också, vid sidan av att ta fram åtgärder som behövs för kommunen att följa miljökvalitetsnormen, att underlätta bostadsbyggandet och möta de krav som ställs via vattenförvaltningen. Ett annat aktuellt område är negativ påverkan från båtbottenfärger och den tillsyn över båtklubbar som bedrivs. Under året ska nämnden också intensifiera tillsynen gällande trafikdagvatten. Tillsyn över naturreservaten bidrar till att viktiga värden bibehålls och utvecklas.

Aktiviteter:

• Tillsynsbesök av dagvattenanläggningar i det kommunala och statliga vägnätet. Främst dammar och skärmbassänger.

• Granska nyinkomna anmälningsärenden av nya eller ändringar dv-anläggningar

• Granska och följa upp Stockholm Vattens redovisning av kontrollprogram och beskrivning av befintliga reningsanläggningar

• Rådgivning och tillsyn angående skötsel och genomförande av projekt genom möten med reservatsförvaltare och verksamhetsutövare

• Stärka den biologiska mångfalden i naturreservaten i samarbete med stadsdelsnämnderna

Nämndmål:

2.2.3 En långsiktig miljöövervakning ger god uppföljning av att stadens mark-

och vattenanvändning är hållbar samt ger underlag för tillsyn, fysisk planering

och exploatering samt åtgärdsarbete


Löpande och kvalitetssäkrad miljöövervakning skapar kvalitetssäkrade underlag så att staden kan prioritera vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå staden miljömål.

Beskrivning

Förvaltningen bedriver löpande miljöövervakning i syfte att ge underlag för tillsyn, fysisk planering och samt åtgärdsarbete. En sammanhållen miljöövervakningsplan tas årligen fram som en bilaga till verksamhetsplanen. Miljöövervakning sker enligt övervakningsprogram för respektive miljöövervakningsområde. Miljöövervakningsdata tillgängliggörs via Miljöbarometern som kan nås av såväl interna som externa aktörer.


stockholm.se

Aktiviteter inom övervakning av klimatförändringar och dess effekter Aktiviteter:

• Sammanställning, bearbetning och analys av meteorologiska, hydrologiska och limnologiska mätdata.

• Uppdatera befintliga klimatindikatorer med data för det gångna året.

• Utveckla informationen om klimatförändringar och klimatanpassning på Miljöbarometern, med fokus på fördjupade temperaturanalyser under 2019.

• Framtagande av fler klimatindikatorer, till stöd för stadens klimatanpassningsarbete.

Aktiviteter inom miljöövervakning biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster

Aktiviteter:

• Övervakning enligt programmet för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster 2017-2021 genomförs.

• Inleda uppdatering och vidareutveckling av stadens biotopdatabas, vilken utgör kunskapsunderlag för stadsplanering samt grund för vidare analyser av habitatnätverk, ekosystemtjänster och grön infrastruktur.

• Skapa prioriteringsstöd och uppföljningsverktyg för naturmarksskötsel för ett antal nya stadsdelar samt utveckla uppföljningssystem för ekologiska förstärkningsåtgärder enligt förslag från förstudien ”Effektivare miljöövervakning av stadens natur”.

• Analysera tillstånd, skapa faktablad och beskrivningar för ett urval arter i ArtArken. Uppdatering och underhåll av webbapplikationen.

• Färdigställa inventering av fladdermöss – Stockholms del i samarbete med kommunerna på Södertörn (via Södertörnsekologerna).

• Fortsatt uppföljning av större vattensalamander och andra groddjur i bl.a. Olovslundsdammen, Bromma.

Minska spridningen av mikroplaster

Aktiviteter:

• Genomföra åtgärder enligt handlingsplanen för mikroplast

• Publicera handlingsplanen för mikroplast på Miljöbarometern

• Utreda om flytande papperskorgar i anslutning till stadens strandbad kan förbättra den lokala stadsmiljön och minska plasten i stadens vattendrag


stockholm.se

Aktiviteter inom miljöövervakning av vattenmiljön

Aktiviteter:

• Genomföra löpande miljögiftsövervakning i stadens prioriterade sjöar, vattendrag och kustvatten och vid behov komplettera med screening i övriga vatten.

• Genomföra undersökningar i stadens prioriterade sjöar, vattendrag och kustvatten i enlighet med övervakningsprogram för ekologiska kvalitetsfaktorer.

• Medverka i LIFE IP Rich Waters i syfte att utbyta erfarenheter kring miljögiftsövervakning i vattenmiljön tillsammans med aktörer i Norra Östersjöns vattendistrikt.

• Leda och delta i EU-projektet NonHazCity i syfte att minska spridningen av miljö- och hälsoskadliga kemikalier till Östersjön

• Leda och delta det Vinnovafinansierade projektet IWater i syfte att utveckla sensorer för realtidsmätningar av vattenkvalitet

Aktiviteter inom miljöövervakning mark

Aktiviteter:

• Vid behov genomföra markundersökningar vid båtuppläggningsplatser


Andel vattenförekomster som följer miljökvalitetsnormerna för kemisk status.

50 % År

Nämndmål:

2.2.4 Aktivt bistå i samordning av grönstrukturfrågor, planering och utredning

av nya naturreservat samt uppmärksamma ekosystemtjänster och

klimatanpassning i staden


Arbete med att upprätthålla och utveckla en sammanhängande grönstruktur har vidtagits. Stadens principer för skyfallshantering är implementerade och kommunicerade. En strategi för biologisk mångfald är framtagen.


stockholm.se

Beskrivning

En sammanhängande grönstruktur är värdefull för människor, den biologiska mångfalden och för samhället i stort. Genom att skapa mångfunktionella gröna lösningar i staden får vi fler ekosystemtjänster som bidrar till hållbara, resilienta och attraktiva städer. Stockholms grönstruktur utgör därför grunden när staden ska anpassas till pågående och kommande klimatförändringar.

Förändrade nederbörds- och temperaturförhållanden och fler extrema väderhändelser innebär särskilt stora påfrestningar på den urbana miljön. En viktig förutsättning för att stadens klimatanpassning är därför att det finns en fungerande grönstruktur. De gröna ytorna bidrar till lösningar för dagvatten- och skyfallshantering samt till temperaturreglering vid värmeböljor. Nämnden deltar också med sin kompetens i arbetet med att utreda och inrätta nya naturreservat, samt utreda lämpliga biotopskyddsområden för att långsiktigt skydda värdefull naturmark. Nämnden driver på för att tillgängliggöra naturreservaten så att fler får tillgång till stadens natur, och de hälsoeffekter den ger.

Aktiviteter:

• Vara expertfunktion vid interna och externa förfrågningar inklusive remisser.

• Utreda lokalisering och ta fram mångfunktionella åtgärder som stödjer grönstrukturens ekologiska funktioner, reglerande tjänster och rekreativa värden för att öka produktionen av ekosystemtjänster.

• Utbilda skötselansvariga i naturinriktad skötsel av grönmark.

• Beskriva värdet på och sammanställa geografisk information om de olika ekosystemtjänsterna i Stockholm.

• Utveckla informationen på Miljöbarometern om ekosystemtjänster och klimatanpassning.

• Medverka i FoU-projekt om hur grön infrastruktur kan bidra till att hantera klimatrelaterade risker som översvämningar och värmeböljor såväl som till ökad folkhälsa.

• Bistå kommunstyrelsen i arbetet med klimatanpassning

• Utgöra expertstöd i konkreta klimatanpassningsprojekt, och medverka till mångfunktionella lösningar där det är möjligt.

• Tillsammans med kommunstyrelsen, trafiknämnden samt stadsbyggnadsnämnden ansvara för att implementera och kommunicera stadens principer för skyfallshantering för att kunna identifiera och åtgärda sårbarheter på kort och längre sikt


stockholm.se

• Delta i samordningsgruppen för Grönare Stockholm med fokus att stärka arbetet med grön infrastruktur och mångfunktionalitet i stadens parker och grönområden med prioritet på ytterstaden

• Ta fram en strategi för biologisk mångfald i samarbete med samordningsgruppen för Grönare Stockholm.

• Ta fram nya förslag till förstärkningsåtgärder i grön- och blåstrukturen som gynnar biologisk mångfald i samråd med berörda förvaltningar.

• Sammanställa goda exempel på genomförda mångfunktionella förstärkningsåtgärder i grön- och blåstrukturen samt kommunicera dessa inom staden.

• I samarbete med stadsdelsnämnderna, idrottsnämnden, utbildningsnämnden och exploateringsnämnden utveckla och stärka arbetet med att tillgängliggöra stadens naturreservat och stärka rekreativa värden med särskilt fokus på tillgängliggörande för funktionsnedsatta

• I samarbete med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden under året arbeta för att inrätta naturreservat i Kyrkhamn och Hagsätraskogen samt utreda reservatsbildning i Fagersjöskogen, Storskogen/Ålstensskogen och utvidgning av naturreservat i Årstaskogen. I arbetet ska beaktas att bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur kan genomföras

• I samarbete med stadsbyggnadsnämnden utreda lämpliga biotopskyddsområden i staden

• I samarbete med trafiknämnden, stadsdelarna, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utveckla arbetet med stadsdelsperspektiv på gröna svaga samband enligt översiktsplanen med syfte att ta fram projekt för gröna investeringar


2.3. Stockholms infrastruktur främjar effektiva och hållbara transporter

samt god framkomlighet

Nämnden driver genom sitt miljöbilsarbete uthålligt frågor om hållbara transporter och fortsätter sitt arbete med nya och ökade ambitioner. Andelen förnybara bränslen och elbilsanvändningen ska fortsätta att öka.


Andel miljöbränsle i stadens etanol- och biogasfordon 86 % 86 % Halvår

Sålda fossila drivmedel 8,0 TWh (avser 2018)

8,0 TWh (avser 2018)

År

Växthusgasutsläpp i transportsektorn per invånare (ton CO2e per invånare)

1,10 ton CO2e / inv

1,10 ton CO2e / inv

År


stockholm.se

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Trafiknämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden ska initiera åtgärder för elektrifiering av transportsektorn.

2019-01-01 2019-12-31

Nämndmål:

2.3.1. Tillsynen ska minska miljöpåverkan från transporter


Minskad bullerexponering genom bullerskyddssåtgärder samt minskat buller genom åtgärder vid källan. Luftföroreningar från trafiken begränsas med åtgärder på vägbanan samt minskad användning av fossila drivmedel. Förbättrad egenkontroll gällande trafikens bidrag till vattenföroreningar.

Beskrivning

I tillsynen ska frågor om transportbehov, alternativa transportslag samt fordons- och bränsle-val alltid hanteras. Förvaltningens särskilda kompetens, avseende t.ex. miljöfordon, bränsleval etc. ska spridas genom tillsynen. Förvaltningen fokuserar i sin trafiktillsyn på de aspekter som har störst miljö- och hälsopåverkan, dvs. bullerexponering, luft- och vattenförorening samt utfasningen av fossila drivmedel.

Aktiviteter:

• Frågan om transporters omfattning, transportslag och bränsleval efterfrågas i all tillsyn.

• Fortsätta driva frågan avseende substitution av fossil diesel där så är möjligt

• Tillse att bullerskyddsåtgärder planeras och genomförs enligt stadens åtgärdsprogram för omgivningsbuller

• Följa upp åtgärdsprogrammet för omgivningsbuller

• Följa upp att trafikkontoret och Trafikverket genomför fortsatta skyddsåtgärder för att begränsa luftföroreningar från trafiken

• Följa upp att Stockholm vatten och avfall inventerar befintliga dagvattenanläggningar och kan redovisa hur dessa sköts

Nämndmål:

2.3.2 Nämnden har god uppföljning av trafikens miljöpåverkan


I Stockholm mäts luftkvaliteten kontinuerligt på Hornsgatan, Sveavägen, Folkungagatan och St. Eriksgatan. SLB-analys utför mätningar av en rad olika föroreningar, både reglerade (NO2, PM10, PM2.5, CO, O3, SO2 B(a)P m.fl.) och oreglerade ämnen (antalet och massan av


stockholm.se

partiklar i olika storlekar, sotpartiklar, CO2). Mätningar fyller en viktig funktion för övervakning och jämförelse mot miljökvalitetsnormer och miljömål samt för utvärdering av effektiva åtgärder. SLB-analys avser visualisera statusen på luftkvaliteten i realtid genom att ta fram digitala luftkvalitetsprognoser för Stockholm genom innovativt utnyttjande av observationer och mätningar från hela Europa. Resultaten - i form av på zoombara, detaljerade, kartor - skall tillgängliggöras via dator och mobiltelefon. Systemet skall uppmuntra till interaktion t.ex. genom individuell anpassning över vad som visas på datorn eller i appen på telefonen. Luftkvalitetsprognoserna bygger på resultat från lokala emissionsdatabaser och spridningsmodeller kombinerat med storskaliga luftkvalitetsprognoser från det Europeiska Centret för medellånga väderprognoser (ECMWF). Observationsdata från kontinuerliga mätningar och eventuellt nya, billiga, sensorer skall användas för att förbättra de beräknade prognoserna. Redan idag visualiseras viss data och kommuniceras genom radio och tidningar samt genom SLB-analys hemsida.

Aktuella projekt 2019: - Framtagande av astmariskkartor genom utveckling och implementera prognoser över

luftföroreningar och pollen med hänsyn till både lokala källor och intransport från andra länder. Syftet är att tillhandahålla information som är till hjälp för personer med speciellt känsliga luftvägar. Projektet pågår till 2020.

- På uppdrag Trafikverket ska effekterna på halterna utvärderas i samband med aktiva miljöstyrningstester såsom variabel hastighet. Detta kommer ske längs med E4:an vid Hallunda.

- Utföra mätningar av bensen i Stockholm för att följa upp miljökvalitetsnormer och miljömål.

Beskrivning

Aktiviteter

• Genomföra kontinuerlig luftövervakning på Hornsgatan, Sveavägen, Folkungagatan och St. Eriksgatan.

• Utvärdera olika åtgärders effekter på luftkvaliteten.

• Kontinuerligt ge stadens medborgare information om luftkvalitetssituationen samt prognoser.

• Delta i det fortsatta arbetet med miljözon för lätta fordon.

• Genomföra utredningar inför införandet av miljözon på Hornsgatan.

• Bistå kommunstyrelsen med kunskap om utsläpp och halter för att utreda vad som krävs för att uppnå utsläppsfri innerstad år 2030.

• Aktivt följa teknikutvecklingen avseende åtgärder för att minska partikelemissionerna genom drifthållning av stadens gator.


stockholm.se


Antal dygn över normvärdet för kvävedioxid i luft Max 7 dygn Max 7 dygn År

Antal dygn över normvärdet för PM10 i luft Max 35 dygn Max 35 dygn År

Nämndmål:

2.3.3 Minst tjugo procent av alla nya bilar som säljs är miljöbilar


Andelen nya personbilar som säljs i Stockholms län år 2019 utgörs till minst 20 procent av miljöbilar enligt den definition som miljö- och hälsoskyddsnämnden förväntas besluta om i februari 2019. Tjugo procent av nybilsförsäljningen är en ambitionshöjning mot tidigare år (då målet varit 50 % miljöbilar enligt en äldre definition). En allt ökande andel av dessa fordon är laddbara fordon.

Beskrivning

Miljöförvaltningen har stort kunnande och erfarenhet av miljöfordon, biodrivmedel, elladdning och olika mobilitetslösningar. Förvaltningen är behjälplig med råd och stöd vid upphandling och uppföljning till de förvaltningar och bolag som så önskar. Förvaltningen sprider även aktivt kunskap och information till andra kommuner, företag och privatpersoner med syftet att öka andelen miljöfordon och förnybara drivmedel i Stockholm. Förvaltningen försöker även driva på regelverk och direktiv i en riktning som påskyndar introduktionen av miljöfordon och fossilfria drivmedel och transporter.

Aktiviteter:

• Tillsammans med berörda nämnder och bolagsstyrelser följa och analysera utvecklingen av fossilbränsleanvändningen i Stockholm och därmed stötta arbetet med att på ett effektivt sätt nå målet om fossilbränslefritt Stockholm 2040

• Verka för incitament och förmåner som gynnar (eller undanröjer missgynnande av) miljöfordon, miljöbränslen respektive delade fordon.

• Delta i stadens arbete med miljözoner för personbilar och lätta lastbilar.

• Verka för en bättre efterlevnad av den befintliga miljözonen för lastbilar

• Följa fordonsutvecklingen inom staden

• Medverka i arbetet som rör resor och transporter i uppdraget om en utsläppsfri innerstad till 2030.

• Utåtriktat arbete gentemot till exempel fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, företag

och invånare gällande laddinfrastruktur, miljöbilar, drivmedel och mobilitetslösningar


stockholm.se

samt möjligheten att genom egna fordonsval och resvanor påverka och minska sin klimatpåverkan.

• I samarbete med trafiknämnden och Stockholm Parkering AB verka för 4 000 publika laddplatser till 2022 samt redovisa 10 000 lämpliga laddplatser till 2020.

• Stötta trafiknämnden vid initierandet av åtgärder för elektrifiering av fordonsflottan samt verka för ytterligare ca 250 laddplatser på gatumarken i Stockholm under 2019.

• Stötta stadens bostadsbolag med kunskap och idéer gällande laddplatser, bilpoolsplatser, mobilitetshubbar och mobilitetstjänster så att dessa kan etableras för boende respektive kommersiella hyresgäster i existerande bestånd.

• Följa och analysera utvecklingen av bilpooler och andra mobilitetstjänster i Stockholm samt stötta trafiknämnden i arbetet med att verka för bilpoolsplatser på gatumark

• Kommunicera resultat och aktuell information om miljöbilar och hållbara transporter via bl.a. web och nyhetsbrev samt uppdatera och vidareutveckla www.miljofordon.se Fortsätta med informationskampanjen ”Fixa laddplats” tillsammans med kommunerna i länet.

• Genomföra en prova-på-aktivitet inom bilpoolsområdet och verka för en bilpoolskarta för Stockholm.

• Vid behov stödja exploateringsnämnden och trafiknämnden vid utvärdering och revidering av gröna parkeringstal.

• Stötta exploaterings-, stadsbyggnads och trafiknämnden med kompetens om mobilitetstjänster, bilpooler och resvanepåverkande insatser samt undersöka möjligheten att genomföra projekt som testar och utvärderar möjligheten att påverka resvanor.

• Söka och genomföra externfinansierade projekt samt sprida resultaten och erfarenheterna från, avslutade och pågående projekt, om hållbara transporter och drivmedel.


Andel sålda förnybara drivmedel i länet per år. 34 % År

http://www.miljofordon.se/


stockholm.se

Nämndmål:

2.3.4 Minst var tionde lastbil som säljs är en miljölastbil


10 procent av de nyregistrerade tunga fordonen som säljs i Stockholms län ska vara miljölastbilar enligt stadens miljölastbilsdefinition år 2019.

Beskrivning

För att antalet miljölastbilar ska öka i Stockholm krävs både incitament och åtgärder som överbygger olika hinder. Fler tankstationer med förnybara drivmedel anpassade för tunga fordon, samt att fler efterfråga miljölastbilar (och arbetsmaskiner på el eller förnybart drivmedel) vid inköp av transporttjänster är två viktiga verktyg. Miljöförvaltningen har stora kunskaper om miljölastbilar, arbetsmaskiner och förnybara drivmedel och har under många år arbetat med krav på fordon och drivmedel i samband med upphandlingar. Genom stöd och samarbeten kan denna kunskap komma fler till del. Antalet miljölastbilar som är avsedda för förnybara drivmedel (ED95 (etanol), biogas och el) eller är hybrider, ökar i Stockholm men antalet övriga diesellastbilar ökar än mer. Det finns inget enkelt sätt att kontrollera i vilken utsträckning diesellastbilarna använder, eller ens är godkända för förnybar diesel. Målet är både svårt att uppnå och svårt att följa upp.

Aktiviteter:

• Stödja övriga nämnder och bolagsstyrelser med fordons- och drivmedelskompetens i samband med upprättande, utvärdering samt uppföljning av miljö- och klimatkrav vid upphandling av transporttjänster i syfte att nå Fossilbränslefri organisation 2030.

• Uppdatera stadens miljölastbilsdefinition i samarbete med övriga intresserade kommuner i Stockholms län. Verka för gemensamma upphandlingskrav bland kommunerna i länet gällande miljölastbilar och transporttjänster där miljölastbilar ingår.

• Färdigställa utredningen om var drivmedelsanläggningar med tillhörande bilvård bör vara placerade i en växande stad i samarbete med exploateringsnämnden, trafiknämnden och stadsbyggnadsnämnden.

• Verka för att under innevarande miljöprogramsperiod få till 10 nya tankmöjligheter med förnybart bränsle för tunga fordon i Stockholms kommun eller kranskommuner.

• Arbeta för att miljöanpassa arbets- och entreprenadmaskiner genom övergång till ny teknik och/eller användning av biodrivmedel.

• I samarbete med servicenämnden använda och utveckla befintlig arbetsmall för hur krav på fordon och transporter bör ställas och successivt skärpas i relevanta upphandlingar i staden, samt hur dessa avtal bör följas upp.

• Stötta exploateringsnämnden och trafiknämnden med fordons- och drivmedelskompetens gällande åtgärder för att effektivisera masshanteringen, omläggning av gods från lastbil till pråm och lastcykel samt e-handel.


stockholm.se

• Utreda säkerhetsfrågorna gällande gasfordon i tunnlar med förhoppningen att det ska gå att använda gas som fordonsbränsle i arbetsmaskiner och lastbilar vid byggande och arbete i tunnlar.

Nämndmål:

2.3.5 Stadens egen fordonsflotta består av miljöfordon


Stadens flotta ska bestå av 100 % miljöbilar och stadens biodrivmedels- och elbilar tankas/laddas till 86 % med miljöbränsle.

Beskrivning

Genom fleet manager-funktionen samordnas arbetet med stadens bilflotta för att uppnå god ekonomi och minsta möjliga miljöpåverkan.

Aktiviteter:

• Ansvara för kommunkoncernens gemensamma fordonshantering enligt beslut av kommunfullmäktige i mars 2015. Optimera hanteringen och användningen av stadens egna fordon inom ramen för kommunfullmäktigeuppdraget. Stötta förvaltningar och bolag vid uppföljning av fordonsinnehav och tankning.

• Erbjuda lånefordon under kortare tid till förvaltningar och bolag för att inspirera till miljöfordon av olika slag.

• Förmedla medel från det statliga Klimatklivet till förvaltningar och bolag som uppgraderar äldre eller sätter upp ny laddinfrastruktur för de elddrivna fordon som används av verksamheterna.

• Stötta i arbetet med att introducera den nya elbilpoolstjänsten till förvaltningar och bolag.

• Sprida miljöförvaltningens uppdaterade resepolicy till andra förvaltningar och bolag så att mer miljöanpassade transportsätt väljs och flygresandet minskar.

• Medverka i uppföljning och intern kommunikation avseende miljöförvaltningens resepolicy.

• Hjälpa inköpsrådet och de nya kategoriteamen med fordons- och drivmedelskrav m.m. för deras upphandlingar av transporttjänster, inbäddade transporter, resebyrå m.m.


stockholm.se


2.4. Stockholm är en modern kultur- och evenemangsstad med en stark

besöksnäring

Miljöförvaltningen bedriver riktad livsmedelskontroll gentemot restauranger för säkra livsmedel inom restaurangbranschen. Förvaltningen bedriver också tillsyn med avseende på höga ljudnivåer i konsert-och nattklubbslokaler och evenemang i syfte att förebygga hörselskador, samt deltar i stadens evenemangsgrupp.

Nämndmål:

2.4.1 Stockholm har en hållbar lokalisering av evenemang och idrottsplatser


En väl avvägd lokalisering av evenemang och idrottsplatser där störningsrisken för boende bedöms som rimlig vid en avvägning mot intresset av att i staden kunna anordna olika typer av evenemang.

Beskrivning

Miljöförvaltningen deltar i stadens evenemangsgrupp i syfte att förebygga störningar från evenemang och bidra till bästa möjliga lokalisering i förhållande till störningsrisk för boende. Miljöförvaltningen bistår även i detaljplanearbetet i syfte att lokaliseringar av idrottsplatser ska vara godtagbara ur störningssynpunkt.

Aktiviteter:

• Delta i stadens evenemangsgrupp


2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö

Nämnden driver tillsyn av miljö, hälsa och livsmedel och medverkar i stadens samhälls-byggande samt driver projekt för att utveckla stadens livsmiljöer och hållbarhetsarbete.


Andel badplatser med bra badvattenkvalitet. 90 % 90 % År

Andel vattenförekomster som följer miljökvalitetsnormerna för ekologisk status

45 % 45 % År

Antalet kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och som används i stadens verksamheter

112 112 År

Växthusgasutsläpp per invånare (ton CO2e per invånare) Kommentar: Statistiskt underlag för beräkning av utsläppen har cirka 1,5 års fördröjning. Det innebär att utsläppen för år 2017 med

2,2 ton CO2e / inv

2,2 ton CO2e / inv

År


stockholm.se


prognos för år 2018 kan beräknas under år 2019. Utsläppen för år 2019 kan prognostiseras först år 2020 och slutligen fastställas år 2021.


Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och berörda bolag utreda om flytande papperskorgar i anslutning till stadens strandbad kan förbättra den lokala stadsmiljön och minska plasten i stadens vattendrag

2019-01-01 2019-12-31

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ta fram en strategi för biologisk mångfald i samarbete med samordningsgruppen för grönare Stockholm

2019-01-01 2019-12-31

Nämndmål:

2.5.1 Bättre miljö genom ökade effekter av energitillsyn


Genom minskad förbrukning av och effektivare utnyttjande av energi minskar belastningen på såväl hälsa som miljö.

Beskrivning

Tillsynen måste ge effekt och skall följas upp så att förvaltningens metoder hela tiden anpassas för att uppnå största möjliga miljönytta. Tillsynens syfte är dels att kontrollera att verksamheterna följer givna tillstånd och övriga regler inom området, men även att med rådgivning få verksamheterna att fortsätta med sitt miljöarbete.

Inom tillsynen hanteras allt från stora tillståndsgivna energiproduktionsanläggningar till enskilda verksamheters energianvändning. Genom tillsynen kontrolleras villkoren för pro-duktion av energi och dessutom granskas energianvändningen hos till exempel ägare av större fastigheter. Genom tillsynen stimuleras också energieffektiviseringar. Förvaltningens särskil-da kompetens inom Energi- och klimatrådgivningen, Energicoacherna och Energicentrum utnyttjas för detta ändamål. I tillsynen säkerställs även att läckagekontroll utförs på köldme-dieaggregat. Nämnden prövar också tillstånd till värmepumpsanläggningar. Utöver tillsynen är energirådgivningen en viktig del av förvaltningens arbete riktat mot företag.

Aktiviteter:

• Energianvändning, förbrukning och energislag, ingår som en del i all tillsyn över miljöfarliga verksamheter. Företagen informeras om möjligheten att få stöd via energi- och klimatrådgivningen.

• I all tillsyn ska frågan om avveckling av fossil olja för uppvärmning drivas.


stockholm.se

Nämndmål:

2.5.2 Miljöövervakning som ger god kunskap om energianvändning och

växthusgasutsläpp.


Kvalitetssäkrade utsläppsdata utifrån internationell redovisningsmetodik för växthusgasutsläpp från städer samt fossilbränsleanvändning i Stockholm. Kvalitetssäkrade data för stadens energianvändning och solelproduktion för uppföljning av miljöprogramsmål. Redovisning växthusgasutsläpp från stockholmarnas flygresor i mån av tillgängliga data från Swedavia och Stockholm Skavsta Flygplats.

Beskrivning

Förvaltningen analyserar och beräknar växthusgasutsläppen årligen för att följa utvecklingen mot reduktionsmålet 2,2 ton CO2e per invånare år 2020 enligt internationellt protokoll för städers växthusgasutsläpp inklusive analys av fossilbränsleanvändningen i Stockholm. Förvaltningen följer upp stadens energianvändning och solelproduktion från stadens nämnder och bolag som underlag till miljöprogrammets uppföljningsansvariga. Växthusgasutsläpp från stockholmarnas flygresor följs upp utifrån tillgänglig statistik.

Aktiviteter:

• Beräkna växthusgasutsläppen i Stockholm enligt internationellt beräkningsprotokoll för städers växthusgasutsläpp och följa upp utvecklingen av fossilbränsleanvändningen i Stockholm.

• Rapportera växthusgasutsläppen i Stockholm i internationella databaser.

• Följa upp miljöprogrammets delmål för växthusgasutsläpp (MP delmål 1.1).

• Följa upp och rapportera stadens energianvändning som underlag för Stadshus AB:s uppföljning av miljöprogrammets delmål för energieffektivisering (MP delmål 1.2)

• Följa upp och rapportera stadens egen solenergiproduktion som underlag för fastighetskontorets uppföljning av miljöprogrammets delmål för ökad solenergiproduktion (MP delmål 1.5).

• Redovisa stadens solelproduktion på Miljöbarometern.

• Följa upp växthusgasutsläpp från stockholmarnas flygresor utifrån tillgänglig statistik.

• Redovisa växthusgasutsläppen, stadens energianvändning, solelproduktionen samt växthusgasutsläpp från stockholmarnas flygresor utifrån tillgänglig statistik på Miljöbarometern


stockholm.se

Nämndmål:

2.5.3 Hållbar energianvändning uppnås


Minskad energianvändning, ökad solenergiproduktion och minskade växthusgasutsläpp inom stadens systemgränser för utsläppsberäkningar.

Beskrivning

Miljöprogrammets mål Hållbar energianvändning omfattar fem delmål. Förvaltningens verksamheter inom energi- och klimatrådgivning, Energicentrum, Klimatsmarta stockholmare och övrig kommunikation, klimatanalyser och Klimatpakten genomförs för att bidra till att målet Hållbar energianvändning ska uppnås.

Växthusgasutsläppen ska vara högst 2,2 ton per invånare år 2020 och Stockholms stad ska vara fossilbränslefri år 2040 Aktiviteter:

• Bistå stadsledningskontoret med framtagande av nytt miljöprogram 2020-2023.

• Inför revideringen av miljöprogrammet utreda hur samtliga nämnder och bolag i staden kan få gröna hyresavtal som ett led i arbetet med fossilbränslefri organisation 2030.

• Bistå stadsledningskontoret med revidering av klimatstrategi för ett fossilbränslefritt Stockholm 2040 och framtagande av koldioxidbudget som knyter beting till nämnder och bolagsstyrelser.

• Bistå sökande till Klimatmiljarden med växthusgasberäkningar.

• Verka för att stadens egna verksamheter fasar ut den sista användningen av fossil olja för uppvärmning.

• Vid behov stödja övriga nämnder och bolagsstyrelser i samband med upprättande, utvärdering samt uppföljning av miljö- och klimatkrav vid upphandling.

• Delta i stadens internationella nätverksarbete och Klimatkommunerna.

• Ansvara för att driva och utveckla Klimatpakten.

• Informera om stadens klimatarbete på stadens webb, via sociala medier samt på mässor och event.

• Genomföra en större kommunikationsinsats för att öka cykling under vinterhalvåret.

• Genomföra informations- och beteendepåverkande insatser om klimatsmart resande riktat till bostadsrättsföreningar.

• Dela ut Pingvinpriset för goda insatser inom staden för att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser.

• Leda det regionala energi- och klimatrådgivningssamarbetet samt delta i regionala


stockholm.se

samarbetsprojekt och Energimyndighetens riktade insatsprojekt med fokus på transporter och solenergiproduktion.

• Ge energi- och klimatrådgivning till bostadsrättsföreningar samt mindre fastighetsbolag och företag med särskilt fokus på utfasning av fossil oljeeldning för att nå målet om att helt fasa ut oljeanvändningen till år 2025.

• Utifrån tillgängliga register kartlägga förekomsten av oljepannor i staden.

• Undersöka möjligheten att erhålla statligt stöd för ett fortsättningsprojekt till projektet ”Målstyrd energiförvaltning” som stöd till bostadsrättsföreningar att teckna energieffektiviseringsavtal med energitjänsteföretag.

• Ge energirådgivning till mindre företag genom Energimyndighetens program för energicoacher.

• Anordna sommararbete med energi- och klimatinriktning för 12 skolungdomar.

Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst tio procent till år 2020 jämfört med år 2015. Aktiviteter:

• Stödja och samordna arbetet med att införa ett gemensamt energiuppföljningssystem för de bolag och förvaltningar som saknar uppföljningssystem.

• Projektleda stadens arbete med energikartläggningar utifrån kraven i lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag.

• Bistå exploateringskontoret med förstudie av energiförsörjningssystem för Loudden där byggnader och energiförsörjningssystemen kan interagera med varandra inkluderande lagring av energi.

• Bistå förvaltningar och bolag med förstudier av tekniska lösningar för energieffektivisering/energiåtervinning.

• Bistå förvaltningar och bolag med att söka finansiellt stöd för energieffektiviserings- och energiåtervinningsåtgärder.

• Bistå förvaltningar och bolag med omvärldsbevakning kring energianvändning genom nätverksarbete.

• Anordna praktikplatser för studenter på kvalificerad yrkeshögskoleutbildning (KYH) inom energieffektiviseringsområdet med inriktning på energieffektivisering i stadsdelsnämnder.

Stadens egen energiproduktion baserad på solenergi ska öka med 50 procent till år 2020 relativt produktionen år 2015 Aktiviteter:

• Bistå förvaltningar och bolag vid installationer av solenergianläggningar.


stockholm.se

• Säkerställa datainsamling för stadens produktionsanläggningar till ny databas för fortsatt visualisering på solkartan.

Nämndmål:

2.5.4 Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion ska minska


Minskade utsläpp av växthusgaser utanför stadens systemgränser för utsläppsberäkningar.

Beskrivning

Stadens verksamheter och Stockholms invånare samt verksamma i staden bidrar till växthusgasutsläpp som inte omfattas av stadens systemgränser för beräkning av utsläppen. Beräkning av dessa utsläpp är mycket komplext och tillförlitlig metodik för beräkning och uppföljning av stockholmarnas konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp saknas i dagsläget. Det finns dock möjlighet att påverka utsläppen genom förvaltningens kommunikationsverksamhet samt genom kunskapsuppbyggnad och konkreta åtgärder inom staden.

Aktiviteter:

• I samarbete med exploateringskontoret, stadens bostadsbolag och Göteborgs stad testa och utvärdera beräkningsverktyg för växthusgasutsläpp kopplat till material, utförande och byggprocess som kan användas vid husbyggnation.

• Bistå utbildningsnämnden och äldrenämnden i arbetet med att ta fram mått och mätmetoder för att mäta koldioxidutsläpp från livsmedel som serveras inom stadens verksamheter.

• Genom Klimatsmarta stockholmares verksamhet öka kunskapen om invånarnas egen klimatpåverkan och ge verktyg att reducera denna bl.a. genom:

- Att öka stockholmarnas kännedom om kokboken "Det smarta köket" och skriften Klimatsmart i hemmet.

- Delta i projektet ”BeChange” i samarbete med föreningen Studiefrämjandet i Stockholm. 100 privatpersoner i Stockholm Stad, Järfälla, Tyresö och Huddinge kommuner ska få personlig klimatrådgivning med målet att halvera deltagarnas klimatpåverkan.

- Delta med interaktiva utställningen "Klimatvågen" på olika event, framför allt event riktade till ungdomar.


stockholm.se

Nämndmål:

2.5.5 Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller ska uppfyllas


En förbättrad ljudmiljö och minskat antalet boende som är exponerade av trafikbuller i staden, i huvudsak genom åtgärder i befintlig miljö.

Beskrivning

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för bullerkartläggningen av staden, samt följer upp hur åtgärder enligt åtgärdsprogrammet för omgivningsbuller genomförs. Nämnden har under 2018 tagit fram förslag till nytt åtgärdsprogram mot buller 2019-2023 som föreslås antas av kommunfullmäktige. Programmet ersätter åtgärdsprogram 2014-2018. I programmet anges vilka behov och åtgärder som behöver prioriteras för att nå stadens mål för god ljudmiljö. Genomförande i enlighet med förslaget innebär ett stort steg framåt i arbetet med att begränsa oönskat buller och nå en förbättrad ljudmiljö. Åtgärdsprogrammet är indelat i sex stycken åtgärdsområden; fasadåtgärder och de mest bullerutsatta bostäderna, rekreationsområden, skolor och förskolor, vägbeläggningar, offentliga platser och bullerskyddsskärmar och vallar.

Aktiviteter:

• Nämnden ska verka för att åtgärder enligt åtgärdsprogrammet genomförs.

• Följa upp åtgärdsprogrammet

Nämndmål:

2.5.6 Bidra till att stadens vattenområden uppnår god ekologisk och kemisk

vattenstatus


Tretton lokala åtgärdsprogram färdigställs för politisk behandling. Miljöbarometern anpassas anpassad och uppdateras beträffande information från de lokala åtgärdsprogrammen.

Miljöförvaltningen driver arbetet med att fysiska åtgärder ska projekteras och genomföras med utgångspunkt i resultaten från de lokala åtgärdsprogrammen. Genom deltagande i regionala vattensamarbeten och forskningsprogram intensifierar Miljöförvaltningen arbetet för bättre vattenstatus i stadens vatten.

Beskrivning

Miljöförvaltningen ansvarar för samordning, planering och projektledning för framtagande av lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster. Arbetet sker i nära samarbete med framförallt Stockholm Vatten och Avfall AB, andra kommuner samt vattensamarbeten. Miljöförvaltningen ansvarar även för samordning, uppföljning och information om stadens


stockholm.se

vattenvårdsarbete via Miljöbarometern.

Förvaltningen deltar även aktivt i genomförandet av åtgärder tillsammans med berörda förvaltningar och Stockholm Vatten.

Miljöprogrammets mål för området ”God status ska uppnås i stadens alla vattenförekomster. (MP delmål 3.2)” omhändertas genom beskrivna aktiviteter nedan.

Stödja arbetet med miljötillsyn, klimatanpassning, miljömål och planhandläggning. Aktiviteter:

• Expertfunktion vid interna och externa förfrågningar inklusive remisser

Samordna, följa upp och kommunicera stadens vattenarbete enligt Handlingsplan för god vattenstatus och de lokala åtgärdsprogrammen Aktiviteter:

• Samordna, informera och kommunicera stadens vattenarbete

• Delta i kommunövergripande samverkansgrupper och vattenvårdsförbund samt internationella samarbeten.

• Bidra till implementering av stadens dagvattenstrategi genom framtagande av vägledningsdokument för den praktiska tillämpningen av strategin.

• Uppföljning och utveckling av miljöprogram

Driva genomförandet av handlingsplanen för vatten och särskilt fokusera på framtagande av lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster samt driva ett effektivt genomförande av operativa åtgärder. Aktiviteter:

• Ta fram förslag och bidra till genomförandet av åtgärder i samverkan med genomförandeorganisationerna i staden.

• Ta fram lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster

• Bistå idrottsnämnden med att säkerställa etablerande av en båtbottentvätt

Genom externfinansierade projekt bidra till genomförande av handlingsplanen och lokala åtgärdsprogram

Aktiviteter:

• Delta i Formasprojektet Anonyma källor.

• Delta i Eurocities och bevaka vattenfrågorna.


stockholm.se

• Delta i Vinnovaprojektet Drizzle.

• Delta i DDS-projektet iWater.

• Bevaka projektet Yteffektiv dagvattenrening.

• Delta i Life IP Rich Waters.

• Delta i MER – Mälaren en sjö för miljoner

Nämndmål:

2.5.7 Tillsynen ska säkerställa att inomhusmiljön i flerbostadsfastigheter inte

ska medföra olägenhet för människors hälsa


Bättre egenkontroll hos fastighetsägare leder till färre brister i inomhusmiljön. Nämndens riktade tillsyn och handläggning av klagomålsärenden leder till att konstaterade brister i inomhusmiljön åtgärdas.

Beskrivning

Miljön i bostäder är viktig för både hälsa och välbefinnande. Exempel på hälsoeffekter i samband med brister i inomhusmiljön är astma, allergi, symtom i ögon, näsa och hud, liksom trötthet eller huvudvärk. Att leva i en bullerstörd miljö kan leda till problem med trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, blodtrycksförändringar och stressreaktioner. Höga radonhalter inomhus under en lång exponeringstid är en riskfaktor för lungcancer.

Aktiviteter:


• Fortsätta utveckla den riktade tillsynen i socioekonomiskt utsatta områden.

• Inventera i syfte att hitta fastighetsägare i staden med bristande egenkontroll.

• Information till verksamhetsutövare och fastighetsägare.

Alla flerbostadsfastigheter, skolor och förskolor i staden ska vara kontrollerade avseende radon och ha radonvärden under riktvärdet 200 Bq /m3 luft.

Aktiviteter:

• I samråd med de kommunala bostadsbolagen tillse att de återstående kommunala flerbostadsbyggnaderna radonmäts i enlighet med årsmålet.

• Uppmana fastighetsägare, skolor och förskolor att mäta.

• Ställa krav på att mäta om mätning inte utförs.


stockholm.se

• Tillse att åtgärder vidtas om en byggnad har för höga radonhalter.

Mätning av radon

Flerbostadsfastigheter:

Under 2013 skickades uppmaningar till ägare av fastigheter med flerbostadshus i Söderort och yttre västerort om att mäta radon. Under hösten 2016 har förvaltningen skickat uppmaningar till fastighetsägare i Bromma att mäta radon och eventuellt åtgärda samt rapportera till förvaltningen. Under 2017 skickade förvaltningen uppmaningar till fastighetsägare på Kungsholmen och Gärdet. Under 2018 skickade förvaltningen uppmaningar till resten av Östermalm. Under 2019 ska förvaltningen skicka uppmaningar till 600 fastighetsägare på Norrmalm, vilka är de sista som återstår att mäta i staden enligt den plan som KF:s mål baseras på. Härutöver mäts byggnader med uppmätt höga radonvärden och som åtgärdats på nytt. Detta sker löpande i uppföljningsärenden.


Andel flerbostadsfastigheter i de kommunala bostadsbolagen som har kontrollerats avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m3 luft.

92 % År

Andel flerbostadsfastigheter i staden (totalt) som är kontrollerade avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m3 luft i %.

80 % År

Respons på klagomål lämnas och kontakt med utpekad störningskälla tas inom två veckor.

95 % Tertial

Nämndmål:

2.5.8 Tillsynen ska aktivt bidra till att avfallshierarkin följs så att avfall hanteras

på ett resurseffektivt sätt


Verksamhetsutövare har en effektiv och miljöanpassad avfallshantering där mängden avfall minimeras och andelen avfall som omhändertas genom återanvändning och återvinning ökar.

Beskrivning

Nämndens arbete som har att göra med kretslopp och återvinning hör framförallt till tillsynen som har målsättningen att verksamhetsutövarna ska ha en effektiv och miljöanpassad avfallshantering där mängden avfall minimeras och andelen avfall som omhändertas genom återanvändning och återvinning ökar. Tillsynen av avfall som kan ingå i kretslopp avser till stor del restauranger och livsmedelsbutiker samt återvinningsstationer där rutiner för tömning städning, minskning av buller och undvikande av farligt avfall är av intresse. Avfallshanteringen granskas även inom ramen för den riktade tillsynen av fastighetsägares egenkontroll. Förvaltningen deltar också i arbeten med att göra omhändertagande av till


stockholm.se

exempel förorenade massor, elavfall och snö mer resurseffektiva. I all tillsyn ska frågan om hantering av farligt avfall belysas.

Aktiviteter:

• Under 2019 fortsätter arbetet med riktad tillsyn av restauranger för att åstadkomma ökad matavfallsinsamling i syfte att bidra med att nå stadens mål för insamling av matavfall.

• Granska utsortering av förpackningsmaterial och hantering av fettavskiljare på restauranger.

• Utreda hur nedskräpningen runt återvinningsstationerna kan minska och utsorteringen av material som kan återvinnas kan öka.

• Delta i arbetet att finna en lösning för avfallshantering vid Årsta partihallar

Nämndmål:

2.5.9 Tillsynen ska medverka till att exponeringen för farliga kemikalier minskar


De verksamheter som hanterar kemikalier har god kunskap om regelverk, hantering och substitution.

De kemiska produkter som saluförs är rätt märkta och innehåller inte förbjudna ämnen. Tillsynen över kemiska produkter bidrar till ökad kunskap såväl i handeln som hos konsumenter. Fortsatt utfasning av farliga kemikalier i förskolor.

Beskrivning

Förutom tillsyn över användning som hantering av kemikalier hos de traditionella tillsynsobjekten inom miljö- och hälsoskyddsområdet, bedrivs tillsyn över kemikalier/kemiska ämnen i kosmetiska och hygieniska produkter, tillsyn över varor - med fokus på sådana som barn exponeras för m.m. Varutillsynens utgångspunkt är de förbud och begränsningar som gäller för kemiska ämnen ingående i varor. Tillsynen bedrivs med främst stöd av Reach- regelverket och miljöbalken men även livsmedelslagstiftning är aktuell vad gäller material i kontakt med livsmedel. Ambitionen är att tillsynen ska kunna utvecklas till en återkommande aktivitet, på samma sätt som tillsyn över miljöfarliga verksamheter. Resultat från tillsynen ska även användas för att diskutera frågor kring substitution etc.

Aktiviteter:

• Tillsyn över märkning av kemiska produkter och kemikalieinnehåll i varor.

• Tillsyn över att de verksamheter som omfattas av tillsyn hanterar sina kemikalier korrekt och, i nödvändig omfattning, har kemikalieförteckningar


stockholm.se

• Via tillsynens resultat driva frågor om substitution i enlighet med bestämmelserna i 2 kap miljöbalken

• Tillsyn på herrkosmetika hos ca 7 frisörer/barberare.

• Tillsyn på kosmetiska produkter hos ca 10 frisörer.

• Tillsyn på kosmetika som saluförs till barn och unga i ca 10 butiker.

• Fortsatt uppföljning av kemikaliesmart förskola.

Nämndmål:

2.5.10 Aktivt bidra till genomförande av Stockholm stads kemikalieplan 2014 –

2019


Arbetet med att implementera och utveckla kemikalieplanen syftar till att uppfylla uppdraget i kommunfullmäktiges budget att ”ta fram arbetssätt för att följa, prioritera och minska kemikaliebelastningen på framför allt barn och ungdomar samt fortsätta arbetet med en kemikaliesmart förskola och skola”.

Stadens egna verksamheter liksom verksamhetsutövare och konsumenter ska få en ökad medvetenhet, kunskap och tillgång till verktyg för att göra kemikaliesmarta val i sin vardag och kunna verka för ett giftfritt Stockholm.

Nedanstående indikatorer från stadens Miljöprogram beskriver specifika exempel på vad som ska uppnås inom målområdet. Miljöförvaltningen har ansvar för att följa upp indikatorn om antalet kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och som används i stadens verksamheter. För övriga indikatorer ligger uppföljningsansvaret hos andra förvaltningar och miljöförvaltningens kemikaliecentrum ska stödja arbetet.

- Antalet kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och som används i stadens verksamheter. (årsmål 112)

- Antal av 15 utvalda ämnen som uppvisar sjunkande eller oförändrade halter i slam (årsmål 15)

- Andel prioriterade och relevanta avtal enligt kemikalieplanen utan avvikelse från ställda kemikaliekrav. (årsmål 100%)

- Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) eller därmed jämförliga system. (årsmål 100%)

- Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 2 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola. (årsmål 75 %)


stockholm.se

Beskrivning

Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019 beskriver hur staden ska bedriva ett strukturerat arbete med att undvika farliga kemikalier i alla stadens verksamheter. Kemikaliecentrum erbjuder verksamheterna stöd och vägledning i genomförandet av planen och stadens Miljöprogram. Kemikaliecentrum bedriver även övervakning av miljögifter kopplat till hälsopåverkan. Genom olika utåtriktade kommunikationsinsatser får verksamhetsutövare och konsumenter i staden ökad kunskap om kemikalier. Under året avslutas arbetet med att ta fram en ny kemikalieplan för kommande period.

Informera om kemikalieplanen och stödja dess implementering

Aktiviteter:

• Upprätthålla kontakt med ledande forskare i ett vetenskapligt råd • Stöd till tillsyn • Uppföljning och utveckling av miljöprogram

Fortsätta arbetet med framtagandet av en ny Kemikalieplan

Aktiviteter:

• Ta fram ny kemikalieplan • Publicera ny kemikalieplan på miljöbarometern

Spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen från hushåll, handel, byggande och andra aktörer ska minska (MP delmål 5.1)

Målet relaterar till budgetuppdraget att ”i förebyggande tillsyn och som samtalspartner med näringslivet öka både stadens och privata aktörers arbete för minskad kemikaliepåverkan”

Aktiviteter:

• Kommunicera med bygg- och fastighetsbranschen via Forum för kemikaliesmart byggande

• Kommunicera med handeln via Forum för kemikaliesmart handel • Kommunicera kemikaliefrågor med konsumenter

Innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i upphandlade varor och tjänster ska minska (MP delmål 5.2)

Aktiviteter:

• Ge stöd i hela inköpsprocessen • Projekt kring städning/städkemikalier


stockholm.se

• Medverka i Upphandlingsmyndighetens referensgrupper och forum • Aktivt delta i nätverket miljö och hälsa i upphandling

Användningen av bygg- och anläggningsvaror som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska (MP delmål 5.3)

Aktiviteter:

• Medverka i kriterieutvecklingen i BVB, BASTA • Utveckla stadens kravställning på byggande avseende kemikalier i bygg- och

anläggningsmaterial • Verka för att Byggvarubedömningen används i stadens verksamheter • Verka för att minska påverkan av vattendirektivsämnen från byggmaterial • Vägleda anläggande förvaltningar och bolag i kravställning vad det gäller material

baserade på gummigranulat.

Stadens användning av kemiska produkter som innehåller utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen ska minska. (MP delmål 5.4)

Aktiviteter:

• Stödja förvaltningars och bolags användande av Chemsoft för säker hantering och substitution av kemiska produkter i stadens verksamheter

• Vägledning för hantering och substitution av kemiska produkter

Förekomsten av hälsofarliga kemikalier i förskolemiljön ska minska (MP delmål 5.5)

Aktiviteter:

• Stödja förskoletillsynen med avseende på kemikaliefrågor • Dialog med förskolechefer och -personal • Stödja SISABs arbete för en giftfri förskole- och skolmiljö • Pilotsatsning på kemikaliesmarta förskolebyggnader tillsammans med SISAB och

Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning • Kemikaliesmart skola och fritidshem.

Leda och delta i EU-projektet NonHazCity i syfte att minska spridningen av miljögifter till Östersjön

Aktiviteter:

• Projektledning och administration. • Minskning av förekomst av farliga ämnen på kommunal nivå. • Avsluta och rapportera projektet under 2019


stockholm.se


3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden

Nämndens verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt där arbetssätten kontinuerligt utvecklas och förbättras. Förvaltningen både deltar i och driver utvecklings- och innovationsprojekt för att skapa och sprida nya lösningar som ger god miljönytta. Som en del av stadens egen ekonomi kan nämnden uppvisa en god budgethållning och noggrann kontroll av kostnader.


3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har efter tidigare års kraftiga minskningar av nettobudgeten nu ett effektiviseringsarbete i form av fortlöpande vardagsrationaliseringar. Administrativa rutiner förenklas och nya lösningar övervägs ständigt för att dra ner kostnaden samtidigt som lika mycket eller mer arbete utförs inom nämndens uppdrag. Frågor om kostnaderna för att bedriva verksamheten är ständigt aktuella eftersom detta har samband med de totala prioriteringarna och möjligheten att bedriva verksamheten. Köp av tjänster övervägs när det är effektivt. Den årliga taxeöversynen säkerställer att nämndes taxor motsvarar faktiska kostnader samt att nämnden har rätt intäktsnivå. Nämnden är uppmärksam på när det går att finansiera projekt och verksamheter genom externa bidrag vilket möjliggjort mycket av utvecklingsinsatserna.


Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial

Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial

Nämndens prognossäkerhet T2 +/- 1 % +/- 1 % År

Nämndmål:

3.1.1 Utföra tillsyn motsvarande avgiften.


Den tid som den enskilde verksamhetsutövaren har betalat för ska motsvaras av den tillsynstid som ägnas denne. Det är särskilt viktigt att följa upp tillsyn för verksamhetsutövare med fast årsavgift eftersom för dessa faktureras årsavgiften efter en i förväg bestämd taxa och inte efter faktiskt registrerade utförda timmar som är fallet vid timdebitering. För mindre verksamheter ska avgiften motsvara tillsynstiden över flera år. Av bilagorna 3 Kontrollplan och 2


stockholm.se

Tillsynsplan Miljöbalk, framgår tillsynsplaneringen och den planerade tid som ska läggas ner på olika områden. Tillsynen inom miljöbalken innehåller flera olika moment. Ett viktigt moment är fysiska inspektioner hos verksamhetsutövarna. Avdelningen Hälsoskydd räknar med att göra drygt 1800 inspektioner under 2019 och Avdelningen Plan och miljö räknar med cirka 600 inspektioner.

Beskrivning

För tillsynens avgifter gäller den grundläggande principen att tid för vilken verksamhets-utövarna har betalat, ska återgäldas med tillsynstid. Detta är ett fundament för en legitim kommunal tillsyn. Taxan motsvarar i huvudsak den av Sveriges kommuner och landsting utarbetade miljöbalkstaxan och är riskbaserad. Stockholms taxa bygger på en analys av tidigare års tillsynsbehov med en bedömning av de kommande årens behov av tillsyn. Varje tillsynsobjekt besöks dock inte årligen utan för många objekt sker tillsynen med något eller några års mellanrum. Nämnden följer upp detta på objektsnivå och per tillsynsområde. Detta är också en utgångspunkt i den årliga taxeöversynen. Planerade tillsynstimmar redovisas per bransch i bilaga 2 och bilaga 3. Aktiviteter:

• Översyn av taxor med fast årsavgift

• Tillämpa system för uppföljning av att utförd tillsynstid motsvarar betalade avgifter med särskild prioritering av verksamhetsutövare med fasta årsavgifter

Bibehålla en hög självfinansieringsgrad

Förvaltningen gör årligen en taxeöversyn. Taxan är i linje med lagstiftarens intentioner om självkostnadsfinansiering av tillsynen. I den årligt återkommande jämförelsen mellan miljöförvaltningar i Stockholms län framgår att Stockholms miljöförvaltning har en hög självkostnadsfinansiering både vad gäller miljöbalkstillsynen och livsmedelskontrollen.

Av tabellen nedan framgår Stockholms utveckling av nyckeltalen för tillsyn. Förvaltningen hade många föräldralediga år 2014 – 2015 som resulterade i låga personalkostnader, och därmed högre självfinansieringsgrad. Självfinansieringsgraden på 86-87 % för livsmedelskontrollen beror på att avdelningen lyckades utföra fler timmar än budgeterat trots lägre antal årsarbetare som beror på sjukfrånvaro och föräldraledigheter. Detta kan utläsas av tabellen nedan som visar antalet årsarbetare. Budget för år 2018-2019 ligger på en mer hållbar nivå. Den prognostiserade självfinansieringsgraden för miljöbalkstillsynen är något lägre för 2018 eftersom avdelningarna har fått utökad rambudget för icke-debiterbar tillsyn för särskilt prioriterade områden och på vikande antal ansökningar för värmepumpar. Lägre självfinansieringsgrad för avdelning Plan och Miljö för år 2017-2019 beror på bortfall av


stockholm.se

tillsynintäkter främst i PCB-, grafiker- & kvicksilverbranscherna. De höga självfinansieringsgraderna under tidigare år är delvis ett periodiseringsfenomen. Under vissa perioder har förvaltningen gjort extrasatsningar för att kunna avsluta ärenden och beta av balanser. Därvid har ackumulerade tillsynsavgifter kunnat debiteras när ärendena avslutats vilket har gett en skenbart högre självfinansieringsgrad. Därtill påverkas de icke debiterbara kostnaderna om det sker en anhopning av miljötillståndsärenden där förvaltningen lägger ner betydande arbete, men saknar rätt att ta ut kostnaderna från den som sökt ett miljötillstånd. Den hyreshöjning som följde av flytten från Tekniska nämndhuset till Separatorhuset påverkar förvaltningens självfinansieringsgrad eftersom inte all tillsyn är debiterbar. För år 2019 prognostiseras att självfinansieringsgraden ligger kvar på ca 68 % för tillsyn enligt miljöbalken trots högre hyreskostnader, flytt av servrar och utveckling av försystemet Ecos vilket kommer att kräva fortsatta omställnings- och anpassningskostnader för förvaltningen. Självfinansieringsgraden för livsmedelskontrollen för år 2019 ligger på 81 % som beror på ökade lokalkostnaderna för den ej debiterbara delen av tillsynen och utökning av resurser för utredningar. Nämnden ligger dock bland de högsta såväl i länet som i riket när det gäller självfinansiering.

Årsarbetare inom Miljöbalks- och Livsmedelstillsynen 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Plan 2018

Plan 2019

Miljöbalkstillsyn 53,9 53,6 55,0 52,0 53,0 52,0 56,5 52,8 60,5 63,0 64,1 61,7 63,9 69,8

Livsmedel 42,0 38,4 38,5 39,0 39,0 40,5 44,0 41,8 43,3 46,9 45,4 50,8 53,3 49,0

Summa 95,9 92,0 93,5 91,0 92,0 92,5 100,5 94,6 103,8 109,9 109,5 112,5 117,2 118,8

Som tabellen ovan visar har antalet årsarbetare inom tillsynen ökat med 38 % sedan år 2006. Ökningen inom livsmedelskontrollen från år 2017 till år 2018 beror på tillfällig anställda inspektörer som skulle arbeta med ej utförda kontroller som överfördes från 2017 till 2018. Ökning av antal årsarbetare inom miljöbalkstillsynen år 2019 beror på utökning inom inomhusmiljö, riktad bostadstillsyn samt tillsyn av köldmedieobjekt.


Sid 66 (77)


stockholm.se

tkr 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 VP 2018 P 2018 VP 2019

Miljöbalkstillsyn (MB)

Hälsoskydd Intäkter n/a n/a 18 659 21 582 20 855 21 864 21 501 24 662 25 795 31 898 31 000 31 818 32 965 30 619 35 163

Kostnader inkl. OH n/a n/a 27 438 29 042 30 725 33 145 35 081 36 875 37 830 43 071 43 880 45 310 48 211 48 348 51 947

Netto HS n/a n/a 8 779 7 460 9 870 11 281 13 580 12 213 12 035 11 173 12 880 13 492 15 246 17 729 16 784

Självfin.grad HS n/a n/a 68% 74% 68% 66% 61% 67% 68% 74% 71% 70% 68% 63% 68% Plan och Miljö

Intäkter n/a n/a 13 947 14 615 14 269 14 500 14 874 14 859 15 658 15 182 15 075 15 001 14 822 14 864 15 816


Netto PoM n/a n/a 8 799 6 067 6 595 7 546 7 787 5 653 5 415 5 509 5 900 6 667 7 036 6 968 7 615

Självfin.grad PoM n/a n/a 61% 71% 68% 66% 66% 72% 74% 73% 72% 69% 68% 68% 68%

Intäkter n/a n/a 32 606 36 197 35 124 36 364 36 375 39 521 41 453 47 080 46 075 46 819 47 787 45 483 50 979


Netto MB n/a n/a 17 578 13 527 16 465 18 827 21 367 17 866 17 450 16 681 18 780 20 159 22 282 24 697 24 399

Självfin.grad MB 40% 43% 65% 73% 68% 66% 63% 68% 70% 74% 71% 70% 68% 65% 68%

Livsmedelskontroll Intäkter n/a n/a 25 174 31 063 31 169 31 888 35 714 36 347 40 434 41 299 43 661 45 059 47 664 48 031 47 350


Netto Livs n/a n/a 9 778 6 897 5 507 6 105 7 116 5 780 5 982 6 939 5 511 8 066 9 391 9 479 10 851

Självfin.grad Livs 47% 63% 72% 82% 85% 84% 83% 86% 87% 86% 89% 85% 84% 84% 81%

MHN tillsyn Intäkter n/a n/a 57 780 67 260 66 293 68 252 72 089 75 868 81 887 88 379 89 736 91 878 95 451 93 514 98 329


Netto MHN tillsyn n/a n/a 27 356 20 424 21 972 24 932 28 483 23 646 23 432 23 620 24 291 28 225 31 673 34 176 35 250

MHN tillsyn 44% 52% 68% 77% 75% 73% 72% 77% 78% 79% 79% 76% 75% 73% 74%


Sid 67 (77)


stockholm.se


3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för

stockholmarna

Miljöförvaltningen bedriver ett kontinuerligt utvecklings- och förbättringsarbete för att säkerställa effektiva processer med hög kvalitet. Inom ett flertal områden fungerar nämndens expertfunktioner stödjande till andra förvaltningar och bolag inom staden, inte minst inom upphandlingsområdet. Miljöförvaltningen bedriver också, i enlighet med miljö- och hälsoskyddsnämndens riktlinjer för EU-policyarbete, ett aktivt påverkansarbete genom ett antal europeiska nätverk för att driva stadens och nämndens intressen. Vidare strävar förvaltningen efter att vara en bra och attraktiv arbetsgivare med en god arbetsmiljö och generösa möjligheter till kompetensutveckling.


Aktivt Medskapandeindex 83 82 År

Andel elektroniska inköp 70 % tas fram av nämnden

Tertial

Andel upphandlade avtal där en plan för systematisk uppföljning har tagits fram

100 % 87 % År

Index Bra arbetsgivare 86 85 År

Sjukfrånvaro 3,3 % tas fram av nämnd

Tertial

Sjukfrånvaro dag 1-14 1,1 % tas fram av nämnd

Tertial


Kommunstyrelsen ska tillsammans med utbildningsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och servicenämnden utveckla gällande upphandling av livsmedelsprodukter som minskar klimatpåverkan samt säkerställa att staden ställer krav på djurskydd och restriktiv antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktionen motsvarande svensk nivå i stadens upphandlingar

2019-01-01 2019-12-31


stockholm.se

Nämndmål:

3.2.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ge stöd och råd till andra

verksamheter i staden för att skapa ökad hållbarhet vid upphandlingar


Minskad miljö- och klimatpåverkan från stadens upphandlingar.

Beskrivning

Nämnden ska använda sin expertkunskap för att bistå andra verksamheter i staden att ställa relevanta miljökrav vid upphandlingar. Det gäller till exempel vid ny- och ombyggnationer, upphandling av solenergianläggningar, varor, kemikalier samt fordon och transporter.

Se även nämndmål 2.5.10, Aktivt bidra till genomförande av Stockholms stads kemikalieplan 2014-2019.

Aktiviteter:

• Ansvara för kommunkoncernens gemensamma fordonshantering och för inköpskategorin fordon. Stötta förvaltningar och bolag vid inköp/leasing, avyttring, bilpooler, hyrbilar, lastcyklar m.m.

• Vid behov stödja övriga nämnder och bolagsstyrelser med fordons- och drivmedelskompetens i samband med upprättande, utvärdering samt uppföljning av miljö- och klimatkrav vid upphandling av transporttjänster.

• Bistå stadsledningskontoret med att utveckla gällande upphandling av livsmedelsprodukter som minskar klimatpåverkan.

• Stödja serviceförvaltningen i arbetet med att ställa och följa upp kemikaliekrav i upphandling.

• Stödja förvaltningar och bolag vid val av byggmaterial.

Nämndmål:

3.2.2 MHN ska samarbeta och utbyta erfarenheter med andra städer och aktörer

i Europa för att påverka EU-regelverket samt driva åtgärdsarbete och

utveckling framåt.


Åstadkomma regelförändringar så att staden kan driva ett proaktivt miljö- och klimatarbete, exempelvis vad gäller energieffektivisering och minskade växthusgasutsläpp.


stockholm.se

Beskrivning

I linje med miljö- och hälsoskyddsnämndens riktlinjer för EU-policyarbete samarbetar förvaltningen med andra städer i olika EU-projekt samt agerar genom olika nätverk för driva stadens och nämndens intressen inom miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsområde.

Miljöförvaltningen leder GrowSmarter projektet i Stockholm och Europa. Projektet innebär att 12 smarta lösningar på energieffektivisering i bebyggelsen, mobilitet och infrastruktur demonstreras så att dessa innovativa lösningar får en större spridning både lokalt i Stockholm men även på den internationella marknaden. Delta och medverka i EU projekt och nätverk för att påverka och utbyta erfarenheter

Aktiviteter:

• Öka förståelsen i Europa för biobränslen som en viktig del i omställningen till fossilbränslefrihet. Detta ska ske genom att strategiska kontakter tas i Europa för att på så vis undvika att besvärliga restriktioner införs mot biobränslen.

• Bevaka och påverka kommande direktiv i EU inom trafikområdet och energiområdet så att dessa på ett så bra sätt som möjligt bidrar till att Stockholm kan uppnå sina mål om fossilfrihet.

• Delta i EU-projektet Eccentric samt i nätverken Eurocities, CNCA ICLEI och C40 för att där ta tillvara erfarenheter från andra städers åtgärdsarbete samt driva stadens intressen.

• Delta i CNCA-finansierat projekt kring avskiljning och lagring av koldioxid tillsammans med Stockholm Exergi, Amsterdam, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors.

• Delta i minst en ny EU-ansökan inom transportområdet under året.

• Delta i Life IP Rich Waters.

• Leda och delta i NonHazCity och BelNonHazCity

Öka marknadens efterfrågan på miljötekniska lösningar inom staden och internationellt genom GrowSmarter-projektet

Aktiviteter:

• Leda arbetet med projektet i Årsta så att de energieffektiviserade sex bostadshusen i Valla-området, två lokalerna i Slakthusområdet och en BRF i Årsta samt tillhörande smarta lösningar fungerar enligt plan så att 60 % lägre energianvändning uppnås.

• Verka för att de smarta lösningarna visas upp tillsammans med industriparterna för ett stort antal internationella, nationella och lokala besökare.

• Verka för att den tekniska och ekonomiska utvärderingen av lösningarna genomförs med hög kvalitet tillsammans med berörda högskolor.

• Leda arbetet med projektet i Europa så att de 12 smarta lösningar inom energieffektiv renovering, integrerad infrastruktur och mobilitet i Stockholm, Köln och Barcelona


stockholm.se

demonstreras under 2019 och fokusera på att lösningarna utvärderas med hög kvalitet i de tre städerna, samt att rekommendationer för att underlätta omställningen till en fossilbränslefri stad sammanställs i en rapport som skickas till EU och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

• Samarbeta med andra Smart City projekt och internt i staden för att öka spridningen av de smarta lösningarna och med gemensamma krafter minska klimatutsläppen i Europa.

• Arrangera en avslutningskonferens där nationella och internationella deltagare får information om hela projektets erfarenheter.

Nämndmål:

3.2.3 Effektivisera och höja kvaliteten på förvaltningens interna processer.


Miljöförvaltningens verksamheter ska genomgående ha en hög effektivitet och ständigt arbeta med kvalitetssäkring av processer och handläggning.

Beskrivning

Miljöförvaltningen arbetar fortlöpande med att effektivisera både administrativa processer och arbetsprocesser inom tillsynen. Det sker bland annat genom ökad digitalisering, kompetensutveckling, processkartläggningar och utveckling av e-tjänster. Under 2019 kommer e-utbildningar för nyanställda att lanseras - för att underlätta en snabb introduktion för nya medarbetare.

Under 2019 kommer också arbetet inför övergången till Ecos 2, en ny version av förvaltningens ärende- och diariesystem, att intensifieras. Under året ska bland annat omfattande testning genomföras och en ny integration mot ekonomisystemet utvecklas.

Aktiviteter:

• Utveckla e-utbildningar inom relevanta områden

• Vidta nödvändiga förberedelser inför övergång till Ecos 2 enligt införandeprojektets projektplan.

Nämndmål:

3.2.4 Miljöförvaltningen ska erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter, en hälsosam

arbetsmiljö, ett tydligt och inspirerande ledarskap och möjlighet till delaktighet

och utveckling


Fortsatt ökad attraktivitet som arbetsgivare med medarbetare som har hög kompetens, hög produktivitet och hög trivsel.


stockholm.se

Beskrivning

Förvaltningen fortsätter satsa på kompetensförsörjning i enlighet med den kompetensförsörjningsplan som beslutades för 2018-2023. På flera områden har förvaltningen goda rutiner som bidrar till att utveckla och bibehålla högkompetenta medarbetare. Förvaltningen erbjuder attraktiva villkor i arbetet t.ex. i form av flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta hemifrån och främjar möjligheten att ha balans mellan arbete med familjeliv. Förvaltningen satsar även på goda friskvårdsmöjligheter. Rekryteringar sker kompetensbaserat och över tid har fler och fler rekryteringar skett med professionellt stöd utifrån framförallt med stöd av Serviceförvaltningens rekryteringsservice. Förvaltningen har vuxit något över tid och planerar inga neddragningar för 2019. Vid avslut fångas förbättringsmöjligheter och lärdomar upp genom avslutsenkät och för tillsvidareanställda genomförs även avslutsintervju. De särskilda prioriteringar som görs på kompetensförsörjningsområdet under 2019 syftar till att förmedla förvaltningens goda rykte som arbetsgivare till potentiella rekryter inom branschen för att på så vis underlätta rekrytering av personal med hög kompetens. Vidare görs satsningar för att förbättra introduktionen av både chefer och medarbetare så att tiden det tar för nyanställda att bli fullt produktiva minimeras. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan för 2019 bifogas som bilaga och där listas samtliga aktiviteter som ska genomföras på kompetensförsörjningsområdet under 2019.

Aktiviteter:

• Etablera ett en grupp för tidigare anställda på sociala media plattformen LinkedIn för att på så vis öka kontaktytorna mot de som arbetar inom miljösverige och bibehålla kontakten med kompetenta kollegor.

• Utöka kontakterna med universitet och lärosäten. Fler marknadsföringstillfällen, fler föreläsningsutbyten, utökat erbjudande av praktikplatser för högskolestudenter.

• Förbättrad introduktion av nyanställda. Webbaserad introduktionskurs för nyanställda som komplement till fysisk introduktion som sker en gång per halvår. Webbaserad grundkurs i förvaltningens ärendehanteringssystem. Mentor/Fadder för samtliga nyanställda.

• Som en följd av förändrade lagstiftningskrav kommer förvaltningens tidigare Jämställdhet och mångfaldsplan integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet, inklusive aktiva åtgärder för likabehandling så att diskriminering förebyggs och förhindras.


stockholm.se

Uppföljning av ekonomi

Nämndens ekonomiska förutsättningar

Kommunfullmäktige har beslutat om en ekonomisk ram som uppgår till 206,9 mnkr i kostnader och 96,1 mnkr i intäkter, det vill säga en nettobudget om 110,8 mnkr. Jämfört med KFs budget för 2018 som beslutades i oktober 2017 ökar nettobudgeten med 3,6 mnkr. Nämndens resurser måste disponeras på effektivast möjliga sätt vilket medför behov av ständiga anpassningar och denna utveckling drivs på av kostnadsutvecklingen och effektiviseringskraven i budget. Det är viktigt att framhålla att detta effektiviseringskrav måste nämnden klara inom den del av budgeten som inte är tillsyn eftersom tillsynens effektivisering redan har diskonterats genom taxeöversynen. Besparingar får då göras inom den kvarvarande delen av nettobudgeten. Huvuddelen av satsningarna får genomföras inom ramen för och omdisponeringar av befintliga resurser. Förvaltningens kostnader för lokaler ökar avsevärt i och med ombyggnationen av Tekniska Nämndhuset. De totala kostnaderna för evakuering och ombyggnation av evakueringslokaler mm uppgår till 100 mnkr. Miljöförvaltningens andel av detta innebär ett tillägg på bashyran med 3,2 mnkr per år under perioden 2019-2023. En tredjedel av denna kostnad (ca 1,2 mnkr per år) kan finansieras via taxan. Det innebär en taxehöjning, enbart på grund av hyreskostnader, med 15 kr per timme för miljöbalkstillsynen och 20 kr per timme för livsmedelskontrollen (beräknat enligt samma modell för taxan som 2018). Förvaltningen bibehåller en hög självfinansieringsgrad trots att kostnaderna för ej debiterbar tillsyn ökar i samma takt pga. hyreshöjning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska år 2019 fortsätta fokusera på kärnverksamheten, det vill säga tillsynen, med hög självfinansieringsgrad inom detta område. Fortsatt arbete med uppdatering av försystemet Ecos och arbete med miljödata prioriteras. Tabellen nedan visar nämndens intäkter och kostnader i detalj per kostnadsslag med särskilt fokus på tillsynsområdet. Tabellen visar bland annat på en fortsatt hög nivå av tillsyns-relaterade intäkter. Inom miljöbalken ökar tillsynsintäkterna särskilt för riktad tillsyn av bostäder och köldmedia medan tillsynintäkter från avfallsanläggningar, PCB, grafiker och kemisk industri minskar.


stockholm.se

Intäkter 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 B 2018 P 2018 B 2019

Fasta årliga avgifter, MB 19,0 20,1 20,7 23,0 24,0 24,6 25,1 25,4 25,9 25,9 27,2

Timdebitering, MB 9,2 8,2 10,3 10,3 10,9 15,6 15,7 15,8 16,1 15,6 18,1

Ansökning/Anmälan, MB 5,1 5,6 4,3 4,8 5,2 5,1 4,4 4,3 4,3 3,6 3,6

Undersökning, MB 0,7 0,1 0,1 0,0 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

S:a intäkter, MB 34,0 34,0 35,4 38,1 40,2 45,5 45,2 45,5 46,3 45,1 49,0

Fasta årliga avgifter, Livs 25,1 26,2 28,9 28,9 32,9 33,2 35,1 35,6 38,6 38,6 37,9

Extraordinära avgifter, Livs 1,6 1,4 1,3 1,6 1,7 2,4 2,8 3,1 2,8 3,1 3,1

Registrering, Livs 2,9 2,8 2,6 3,1 3,0 3,1 3,0 3,3 3,2 3,2 3,3

Godkännanden, Livs 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

1:a årliga, Livs 1,5 1,4 2,5 2,6 2,8 2,5 2,6 3,1 2,9 3,0 3,0

S:a intäkter, Livs 31,1 31,8 35,4 36,3 40,4 41,2 43,6 45,1 47,6 47,8 47,4

Övriga tillsynsintäkter 0,8 1,2 1,0 1,2 1,3 1,6 1,0 1,3 1,5 1,4 2,0

S:a tillsynsintäkter 65,9 67,0 71,8 75,6 81,9 88,3 89,7 91,9 95,5 94,4 98,4

SLB-analys 7,2 7,5 8,5 8,1 9,7 9,4 11,3 13,0 12,1 13,0 13,9

Miljöbilar 4,3 2,8 3,6 2,0 8,8 6,5 4,6 2,7 4,6 4,9 4,6

Övriga intäkter/bidrag** 13,9 12,7 9,2 8,7 12,4 16,5 13,3 19,2 19,6 20,9 14,2

S:a intäkter 91,4 90,0 93,1 94,5 112,8 120,7 119,0 126,8 131,7 133,2 131,1

Kostnader 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 B 2018 P 2018 B 2019

Personal 101,5 106,8 112,0 113,9 124,2 132,7 141,3 155,0 165,9 162,7 167,8

Konsult/köpta tjänster 18,4 19,1 17,8 18,3 22,7 24,8 35,9 35,4 37,9 40,7 26,7

Lokaler 11,1 11,4 11,9 12,1 13,7 13,1 13,0 13,2 13,3 13,4 16,5

Utbildning och konferenser 1,5 1,3 2,9 2,6 3,3 4,1 4,7 4,6 3,5 3,6 3,8

Resor 1,5 1,0 1,4 0,9 1,4 1,6 1,7 1,9 1,4 1,7 1,5

Bilbidrag/bidrag 3,3 2,3 5,3 3,6 3,1 7,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0

Kontor 2,6 2,4 2,4 3,2 4,1 4,1 4,5 3,5 3,3 3,5 3,6

Information 0,9 0,6 0,7 0,5 0,3 1,2 0,3 0,7 0,3 0,4 0,1

Fordon 0,8 1,0 1,3 0,7 0,8 0,6 0,9 0,8 0,8 0,9 0,9

Inventarier 0,7 1,9 0,7 0,7 0,7 0,7 0,9 0,5 0,4 0,5 0,4

Tele/Data 3,6 4,9 4,7 6,4 8,7 10,9 10,9 12,1 11,3 11,7 11,9

Frisk/hälsovård 0,4 0,6 0,7 0,5 1,0 0,7 0,8 1,0 0,8 0,8 0,9

Övriga personalkostnader 1,3 2,7 1,6 1,2 1,5 1,6 1,8 1,7 1,4 1,8 1,5

Avgifter 1,8 1,8 2,0 2,2 2,1 2,4 2,5 3,0 2,5 2,9 2,9

Kundförluster 0,0 0,4 0,5 0,5 0,5 0,7 0,4 0,5 0,8 1,0 0,9

Volvo IT* 1,3 3,0 3,2 3,0 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övrigt inkl. avskrivningar 2,6 1,6 3,8 2,8 6,4 2,2 2,6 2,0 3,1 2,6 2,6

S:a kostnader 153,2 162,8 172,8 173,1 197,9 208,9 222,3 235,9 246,6 248,1 241,8

Netto -61,8 -72,8 -79,7 -78,7 -85,1 -88,2 -103,3 -109,1 -114,9 -114,9 -110,8

I tabellen ingår inte ansökta budgetjusteringar från central medelsreserv för VP 2019 (totalt 14,0 mnkr).

*Från 2015 ingår Volvo-It i Tele- och data kostnader

** Övriga intäkter/bidrag minskar mellan 2018 och 2019 pga. avslutade projekt inom Digital förnyelse


stockholm.se

Övriga intäkter minskar för 2019 vilket förklaras av minskad extern finansiering för projekten inom digital förnyelse. Intäkter inom livsmedelskontrollen är något lägre 2019 än 2018. På grund av personalbrist och prioritering av extra ordinär kontroll kunde inte alla timmar för fast årlig avgift levereras under 2017. Enligt god redovisningssed och livsmedelslagstiftningen periodiserades intäkter om 1,6 mnkr avseende dessa timmar till år 2018. Kontrollerna utfördes i början av 2018 och de periodiserade intäkterna har använts till att täcka personalkostnader för extra personal som utförde kontrollerna.

Kostnaderna för Volvo IT/HCL ingår i tele- och datakostnader från och med 2015. Bilbidrag utbetalas inte fr.o.m. 2016 eftersom extern finansiering har upphört och interna bidrag inte får användas för investeringar. Personalkostnaderna är förvaltningens största kostnadspost och utgör 69 % av totala kostnader. Personalkostnader för 2019 ökar till följd av lönekostnadsökningar och förstärkningar inom tillsyn och miljöövervakning. Jämfört med år 2018 minskar konsultkostnader och köpta tjänster men förväntas öka under 2019 om förvaltningen får de begärda budgetjusteringar om 14,0 mnkr för framtagande av lokala åtgärdsprogram i prioriterade vattenförekomster samt naturvårdande skötsel och utveckling och uppföljning av förstärkningsåtgärder i stadens naturreservat.

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 B2018

P2018

B2019

Intäkter 2010 - VP 2019

Övriga intäkter/bidrag

Miljöbilar

SLB-analys

Övriga tillsynsintäkter

Intäkter Livs

Intäkter MB


stockholm.se

Investeringar

För år 2019 uppgår nämndens investeringsutgifter till 1,3 mnkr vilket fördelas som kostnad på flera år. Investeringarna avser framförallt utrustning för SLB-analys.

Budgetjusteringar

Sammanlagt ansöker miljöförvaltningen budgetjusteringar om 14,0 mnkr.

Ansökan om budgetjustering avseende framtagande av lokala åtgärdsprogram i prioriterade vattenförekomster under 2019

Miljöförvaltningen ansöker i samband med VP 2019 om tilldelning av 13,5 mkr för 2019 ur Central medelsreserv 2 för arbetet med lokala åtgärdsprogram fördelat enligt följande:

• Färdigställande av tolv lokala åtgärdsprogram inför politisk behandling: 13 mkr.

• Fortsätta arbetet med framtagande av lokala åtgärdsprogram i en vattenförekomst; 0,5 mnkr

0,0

25,0

50,0

75,0

100,0

125,0

150,0

175,0

200,0

225,0

250,0

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 B2018

P2018

B2019

Kostnader 2010- VP 2019Övrigt inkl. avskrivningar

Volvo IT*

Kundförluster

Avgifter

Övriga personalkostnader

Frisk/hälsovård

Tele/Data

Inventarier

Fordon

Information

Kontor

Bilbidrag/bidrag

Resor

Utbildning och konferenser

Lokaler

Konsult/köpta tjänster

Personal


stockholm.se

För mer detaljerad redovisning av ansökan om budgetjusteringen se bilaga 5.

Ansökan om budgetjustering avseende naturvårdande skötsel och utveckling och uppföljning av förstärkningsåtgärder under 2019 i stadens naturreservat

Miljöförvaltningen ansöker i samband med VP om tilldelning av 0,5 mnkr för 2019 ur Central medelsreserv 2 för arbetet med biologisk mångfald och olika ekosystemtjänster i och i anslutning till naturreservaten.

För mer detaljerad redovisning av ansökan om budgetjusteringen se bilaga 6.

Omslutningsförändringar

Totalt begärs 34,9 mnkr i omslutningsförändringar enligt nedan:

• Tillsyn 12,5 mnkr; för ökade intäkter och kostnader inom tillsyn

• Miljöövervakning 2,2 mnkr; för ökade intäkter och kostnader inom miljöövervakning pga. ökad efterfrågan efter luftmätningar

• Miljöbilsprojekten 4,7 mnkr; EU:s bidrag för miljöförvaltningens kostnader för miljöbilsprojekten.

• Energi och klimat 0,1 mnkr; För ökade kostnader och intäkter inom energirådgivning och klimatarbete

• Projekt GrowSmarter 5,5 mnkr; EU:s bidrag för miljöförvaltningens kostnader för projektet.

• Utveckling av e-tjänster 1,8 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för projektet (Digital förnyelse).

• Projekt Regional energirådgivning 1,0 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för den regionala energirådgivningen.

• Projekt Energirådgivning 2,0 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för projektet

• Projekt Energicoach 1,2 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för projektet.

• Projekt LCA-beräkningar för byggmaterial 1,4 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för projektet

• NonHazCity 0,3 mnkr; EU:s bidrag för miljöförvaltningens kostnader för projektet.

• Miljösamverkan i Stockholms län (MSL) 1,2 mnkr; Extern finansiering av Miljösamverkan i Stockholms län som miljöförvaltningen projektleder.

• Projekt LIFE IP Rich Waters 0,3 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för projektet.

• Projekt Clarity 0,4 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för projektet.


stockholm.se

• Övriga mindre projekt 0,3 mnkr; Extern finansiering av ökade kostnader för projekten.

Systematiskt kvalitetsarbete

Miljöförvaltningen arbetar kontinuerligt med att utveckla processer och arbetssätt för ökad effektivitet och än högre kvalitet. Kvalitetsarbetet bedrivs till stor del decentraliserat på miljöförvaltningen där medarbetare har som mål att ständigt utveckla och förbättra processerna inom sina respektive sakområden. Från administrationens sida görs löpande översyner av rutiner och processer i syfte att förenkla, och där det är möjligt, digitalisera arbetssätten. Miljöförvaltningen deltar också i ett flertal projekt, både som projektägare och som partner, där både akademi och företag finns representerade. Projekten syftar inte sällan till att ta fram och testa nya innovativa lösningar för att på ett enkelt sätt skapa hälsa- och miljönytta. Exempel på sådana projekt är GrowSmarter, Civitas Eccentric, CLARITY, Drizzle och iWater som alla är pågående under 2019. Miljöförvaltningen delar också en kommundoktorandtjänst med Luleå Tekniska universitet. Vad gäller synpunkter och klagomål på miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamheter så uppdaterade miljöförvaltningen rutinen för serviceanmärkningar i slutet av 2016. Miljöförvaltningen har över åren haft ett tämligen lågt antal serviceanmärkningar och vad gäller klagomål på nämndens beslut i specifika ärenden så registreras dessa i det pågående ärendet och besluten är överklagningsbara. Eftersom allmänheten kan ha synpunkter på både själva beslutet och handläggningen uppdaterades rutinen för tydliggöra skillnaden och möjliggöra bättre uppföljning. Handläggning av inkomna serviceanmärkningar ska ske omgående och återkoppling ska ges till den klagande inom 15 arbetsdagar. Service-anmärkningar registreras på en specifik diarieplankod och kan därför enkelt tas fram för uppföljning ur förvaltningens verksamhetssystem Ecos.


Nämndens budget/verksamhetsplan 2019

Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens budget Utfall Prognos mnkr ursprungliga redovisade begärda budget- efter omslutnings- 2017 2018

budget 2019 omslutnings- justeringar förändringar och

förändringar begärda (VB 2017) (Tertialrapport 2)

budgetjusteringar

(1+2+3) 1 2 3 4 5 6

Driftverksam het Kostnader 205,3 34,9 14,0 254,2 234,3 247,7 Tillsyn/myndighetsutövning 107,9 12,5 0,0 120,4 110,3 115,0 Miljöövervakning 39,4 2,2 14,0 55,6 44,1 49,0 Miljöbilar 5,8 4,7 0,0 10,5 10,5 10,9 Energi och klimat 12,2 0,1 0,0 12,3 16,5 14,9 Gemensam verksamhet 40,0 0,0 0,0 40,0 35,0 38,4 Externfinansierade projekt 0,0 15,4 0,0 15,4 17,7 19,6

Intäkter(-) -96,1 -34,9 0,0 -131,0 -126,8 -133,2 Tillsynsavgifter -86,7 -12,5 0,0 -99,2 -92,3 -94,8 Miljöövervakning -9,4 -2,2 0,0 -11,6 -13,5 -11,3 Miljöbilar 0,0 -4,7 0,0 -4,7 -2,7 -4,9 Energi och klimat 0,0 -0, 1 0,0 -0, 1 -2,6 -2,9 Gemensam verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,4 Externfinansierade projekt 0,0 -15,4 0,0 -15,4

!verksamhetens nettokostnader exkl kap kostnad 109,2 0,0 14,0 123,2

-15,6 -18,8

107,5 114,5

avskrivningar 1,7 0,0 0,0 1,7 1,6 1,4 internräntor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa kostnader 206,9 34,9 14,0 255,9 235,9 249,1 Summa intäkter -96,1 -34,9 0,0 -131,0 -126,8 -133,2

Netto 110,8 0,0 14,0 124,8 109,1 115,9


Investeringsbudget 2019 och kommande år

Prognos (mnkr) Prognos VP2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023

2018

Inventarier och maskiner 0,7 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3

2019-01-24 09:48 Invant o maskiner

Planerade timmar tillsyn i VP 2019

Lagområde/bransch

To

talt

an

tal

timm

ar

tillsyn

-vara

v

dire

kt

deb

iterb

ar

a tim

mar

- vara

v

ind

irekt

deb

iterb

ar

a tim

mar

-vara

v e

j

deb

iterb

ar

a

Tillsyn enligt Miljöbalken Totalt 81089 42633 30861 7595

Tillsyn enligt 7 kap Miljöbalken

Skyddade områden 1826 1378 348 100


Miljöfarlig verksamhet Summa

(miljöskyddstillsyn) 17246 11903 3560 1783


Miljöfarlig verksamhet Summa

(hälsoskyddstillsyn) 43793 20331 19477 3985


Förorenade områden Summa 2898 1668 1200 30


Kemiska produkter Summa 9818 5595 3425 798


Farligt avfall och övrigt avfall Summa 4645 1560 2436 649

Solarier 230 80 100 50

Legionella 268 68 150 50

karantäns & saneringsbevis 300 50 100 150

Tobakslagen 50 0 50 0

Sprängämnesprekursorer 15 0 15 0

Bilaga 2 Tillsynsplan i VP 2019 Miljöbalken m.fl. tillsynsområden

Av tillsynsplanen framgår för de olika tillsynsområdena:

- Antal timmar som planeras för tillsynen. En del av tiden faktureras medan annan tid hör till delar av tillsynen som inte är debiteringsbar, till exempel hantering av överklaganden.

- Av tillsynsplanen framgår också arbetsinriktningen för tillsynsområdena och deras målsättning. Nyckelindikatorerna har tagits fram för att visa på resultat av arbetet och de bidrar samtidigt till att ge en bild av tillståndet inom områdena.

1

Ant reg. tillsyns-objekt

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbara

13 13 1826 1378 348 100

Objekt och planerade tillsynstimmar

Miljöbalken kap 7 Skyddade områden

Inriktning: Minst fem tillsynsbesök i de större reservaten samt minst två tillsynsbesök i övriga reservat. Ett besök vardera till stadens två naturminnen; Bergsbrant vid Pålsundsberget samt flyttblock i Vårberg. Vid besöken granskas efterlevnad av syften, föreskrifter, dispenser och andra beslut som fattats med stöd av miljöbalken 7 kap. Med rådgivning, information och stödjande verksamhet bidrar miljö- och hälsoskyddsnämnden till att Stockholms natur- och kulturreservat sköts och utvecklas så att biologiska och rekreativa värden upprätthålls och stärks.

Målsättning: Att uppnå gynnsam bevarandestatus och minimera negativ påverkan i reservaten.

Tillsynsinsatser 2019: 1. rådgivning angående skötsel och genomförande av projekt genom möten med reservatsförvaltare och verksamhetsutövare 2. deltagande i arbetet med att tillgängliggöra reservaten och utveckla och stärka rekreativa värden, med fokus på personer med funktionsnedsättning och basutbud (toaletter, skyltar, naturbevakare etc) i samråd med berörda stadsdelsnämnder, idrottsnämnden, utbildningsnämnden och exploateringsnämnden.3. Stärka den biologiska mångfalden i naturreservaten i samarbete med stadsdelsnämnderna4. deltagande i arbetet med att utreda anläggandet av två leder för stigcykling i Nackareservatet och Kyrkhamns naturreservat. 5. uppföljning av biologisk mångfald med särskilt fokus på småvatten.6. medverkan i arbetet med att inrätta naturreservat i Kyrkhamn och Hagsätraskogen i samråd med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden.7. medverkan i utredningsarbetet för nya reservat i Fagersjöskogen och Storskogen/Ålstensskogen samt en utvidgning av skydd för Årstaskogen.8. tillsammans med stadsbyggnadsnämnden utreda lämpliga områden för biotopskydd.

Indikator:Andel reservat som uppfyller gynnsam bevarandestatus (följs upp var femte år, nästa gång 2020)

2


Objekt och planerade tillsynstimmarAnt reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

3 3 3527 2819 610 98

Miljöbalken kap 9 Vägtrafik

Inriktning: Tillsynen bedrivs i huvudsak genom granskning av egenkontroll avseende miljöpåverkan från Trafikverkets och Trafikkontorets väganläggningar samt från Trafikförvaltningens busstrafik.

Målsättning: Målsättningen med förvaltningens tillsyn är att miljökvalitetsnormer för luft och vatten ska klaras, samt en förbättrad ljudmiljö och minskat antal boende som är exponerade av trafikbuller i stadenenligt stadens åtgärdsprogram för buller.

Tillsynsinsatser 2019: Miljöförvaltningen ska tillse1. att trafikkontoret förbättrar ljudnivån på minst en skolgård 2. att trafikkontoret utreder lämplig bullerskyddsåtgärd för delar av Nynäsvägen, S:t Eriksgatan, Ulvsundavägen och Sveavägen där inomhusnivåerna är fortsatt höga efter tidigare åtgärd3. att trafikkontoret genomför fortsatta dammbindningsåtgärder på samtliga gatsträckor där risk för överskridande av MKN för PM10 föreligger. 4. att Trafikverket genomför fortsatta åtgärder för att begränsa luftföroreningar från trafiken 5. att trafikkontoret tar fram en åtgärdsplan för förbättring av befintliga bullerskärmar samt projekterar för åtgärder 2020 6. att trafikkontoret utreder möjligheten till bullerskyddsskärm längs Drottningholmsvägen7. att trafikkonoret påbörjar planering för grön bullerskyddsåtgärd med ljuddesign på en offentlig plats 8. att miljöförvaltningen genom samverkan bevakar att Trafikförvaltningens införsel av eldriven busstrafik sker ändamålsenligt9. att trafikkontoret lägger mindre bullrande vägbeläggning på Ulvsundavägen och därefter utvärderar effekten10. att trafikkontoret planerar och projekterar bullerskyddsåtgärder för två rekreationsområden (genomförande innan 2023)11. att trafikkontoret följer upp effekten på buller och luftkvalitet av den gröna asfalt som lades 2018 på Hornsgatan12. att trafikkontoret och Stockholm vatten och avfall redovisar inventering och egenkontroll av befintliga dagvattenanläggningar 13. att tillse att stadens arbete med miljözoner för lätta fordon blir så bra som möjligt.

Nyckelindikatorer: Nyckelindikatorer: 1) Antal dygn då MKN för PM10 överskridits. Årsmål max 35 dygn. Hittills under 2017 har MKN för PM10 överskridits 31 dygn vid Essingeleden. 2) Antal dygn då MKN för NO2 överskridits. Årsmål max 7 dygn. MKN för NO2 har överskridits 22 dygn vid Hornsgatan hittills i år (okt -17) 3) Andel bostäder i flerfamiljshus som erbjudits åtgärder för att klara gällande bullerriktvärden inomhus i bostadsrum.

3



tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

4 0 10 0 0 10

Miljöbalken kap 9 Motorbanor

Inriktning: Granskning sker av motorbanors egenkontroll med avseende på miljöpåverkan samt efterlevnad av miljöbalken och myndigheters beslut. Två inomhusbanor och två utomhusbanor(en"halkbana" och en för radiostyrda bilar). Ett tillsynsintervall om ca 5 år är satt för inomhusbanor samt halkbanan. I övrigt initieras tillsyn vid eventuella klagomål på verksamheterna.

Målsättning: Förvaltningen ska tillse att verksamheterna har en god egenkotroll och uppfyller eventuella villkor.

Tillsynsinsatser 2019: tillsyn vid eventuella klagomål på verksamheterna.

Nyckelindikatorer: 1) Antal befogade klagomål på motorsportverksamheter. Årsmål 0 st.

4



tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

2 2 313 251 42 20

Miljöbalken kap 9 Spårtrafik

Inriktning:Tillsyn av miljöpåverkan från trafikförvaltningens och Trafikverkets spåranläggningar och granskning av egenkontroll.

Målsättning: En förbättrad ljudmiljö och minskat antal boende som är exponerade av trafikbuller i staden enligt stadens åtgärdsprogram för buller.

Tillsynsinsatser 2019: För år 2019 ska tillsynen leda till 1. att trafikförvaltningen fortsätter arbetet med bullerreducerande smörjning av spår i depåer. 2. att trafikförvaltningen utreder och i den mån det behövs åtgärdar de tonala ljuden från Tvärbanans nya A35 vagnar.3. att trafikförvaltningen forstätter arbetet med förstudieprojektet om bullerskyddsåtgärder för Tvärbanan och Nockebybanan.4. att trafikverket färdigställer bullerinveteringen av spårnära fastigheter i Karlbergsområdet och påbörjar planering av åtgärder.

Nyckelindikatorer: Nyckelindikatorer: Andel bostäder som uppfyller de riktvärden som fastställts av riksdagen (prop. 1996/97:53) inomhus. Årsmål 100 %

5



tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

1 1 356 203 113 40

Miljöbalken kap 9 Flyg

Inriktning: Tillsyn av miljöpåverkan från Bromma flygplats och granskning av Swedavias egenkontroll. Nyckelindikator: Antal överskridande av bullervillkoret avseende FBN 55 dBA.

Målsättning: Swedavias villkor ska klaras och markbuller från flygplatsen ska klara riktlinjer för industribuller.

Tillsynsinsatser 2019: Miljöförvaltningen ska tillse1. att Swedavia utreder andra alternativ till bullerskyddsåtgärder än bullerskärm mot Bromma kyrka. 2. att Swedavia kontinuerligt fortsätter arbetet med att förbättra hantering av markbuller. 3. att Swedavia fortsätter med arbetet att ta tar fram en strategi för hur föroreningarna vid brandövningsplatserna ska hanteras. 4. att Swedavia tar den nya glykoltippfickan i bruk och påbörjar återvinning av uppsamlad glykol.5. att Swedavia utreder och i den mån det behövs vidtar åtgärder vid ombyggnation i och med ombyggnationer på området.

Nyckelindikatorer: Antal överskridande av bullervillkoret avseende FBN 55 dBA. Årsmål 0 st.

6


tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

6 6 375 195 90 90

Miljöbalken kap 9 Hamn & Sjöfart

Inriktning: Inom branschen Hamn och sjöfart har vi fyra tillståndspliktiga hamndelar:1.Värtahamnen - Frihamnen (Stockholms Hamn AB)2.Skeppsbron/Stadsgården/Masthamnen (Stockholms Hamn AB)3.Södra Hammarbyhamnen (Stockholms Hamn AB)4.Nybrokajen (Stockholms Hamn AB)Tillsynen sker genom: - granskning av verksamhetsutövarens egenkontroll genom granskning av miljörapporter.- Uppföljning av efterlevnad av tillståndsvillkor, domstolsremisser. - Tillsynsbesök till olika hamndelar och kajplatser- ta hand om olika hamnrelaterade klagomål om buller, emissioner och dagvatten.

Därtill finns kolkajen på Stockholm Exergis anläggning samt oljebolagens hamn vid Loudden. dessa två hanteras inom ramen för tillsynen över de anläggningarna.

Målsättning 2019: Gällande villkor för hamnarna ska klaras.

Tillsynsinsatser 2019: - Ta fram en tillsynsutredning vad gäller undervattenarbete/skrovrengöring av stora fartyg som sker i svenskt vatten. utifrån utredningsresultat avgörs målgruppen, tillsynsbehvet och tillsynsfrekvensen.- säkerställa att Hamnen upprätthåller en god egenkontroll ur miljö- och hälsosynpunkt.- säkerställa att Hamnen efterlever villkoren för de fyra ovannämnda tillståndaspliktiga hamnarna .- aktivt delta i fortsatta överläggningar vad gäller prövningen av Hamnens villkor/ hamnverksamhet i samråd med förvaltningsjuristen. - besvara frågor från allmänheten inom en vecka.

Nyckelindikatorer:1. Antal befogade klagomål. Årsmål 0 st.

7


tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

11 11 1615 1115 100 400

Miljöbalken kap 9 ExploateringsprojektInriktning: Byggherrars och entreprenörers egenkontroll vid stora och mindre (de mindre genererade via klagomål) exploateringsprojekt. De större projekten är: Förbifart Stockholm, Mälarbanan, Ombyggnation av Getingmidjan, Slussen, CityLink, Avloppstunnel Bromma – Henriksdal, Mässtunneln (avlopp Älvsjö – anslutning mot Henriksdalstunneln), Söderströmsbron och nya tunnelbanan tre grenar + depå Högdalen.

Stor andel rådgivning, information och för år 2019 domstolsremisser och -förhandlingar ( huvud-förhandling t-bana Nacka-Söder, ytterligare förhandlingar om någon av de tre linjerna överklagas). Sanolikt remissarbete avseende tunnelbanedepå. Även obefogade klagomål måste hanteras trots god egenkontroll. Indirekt tid för att identifiera mindre exploaterings-projekt. Den höga andelen ej debiterbar tid består främst av de omfattande tillståndsremisser som nämnden har att yttra sig över samt obefogade klagomål. Antal objekt som redovisas avser stora exploateringsprojekt med återkommande tillsyn.

Målsättning: Genom deltagande i prövningsärenden och därefter genom att bedriva tillsyn över byggskedet medverka till att byggandet genomförs med så små störningar som möjligt, för såväl människa som miljö.

För år 2019 ska följande uppfyllas inom tillsynen:

Mindre exploateringsprojekt: Utrustningskrav för rening av byggvatten ska tillämpas vid inspektioner. Minimum erforderlig oljeavskiljning samt sedimentering.Det finns ett behov av att byggherrar har ett ökat fokus på förebyggande åtgärder med avseende på bullerstörningar. Förvaltningen ska, i samråd med SBK, söka förbättra den förbebyggande informationen till byggherrarna för att säkerställa en snabbare hantering om klagomål uppstår. Frågan om egenkontroll ska lyftas särskilt vid inspektioner.

Stora infrastrukturprojekt: Bibehålla en hög nivå inom egenkontrollen som Trafikverket har inom sina projekt och tillse att fungerande rutiner och förhållningssätt överförs till de nya stora projekten, exempelvis för nya Tunnelbanegrenar (Landstinget (FUT)) Nyckelindikatorer: Nyckelindikatorer: 1) Antal befogade klagomål. Årsmål 0 st.

8

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

31 26 1526 1176 150 200


Miljöbalken kap 9 Energianläggningar

Inriktning: Tillsyn över efterlevnaden av tillståndsvillkor samt egenkontrollen vid de stora energipro-duktionsanläggningarna och fjärrvärmenätet. Att verksamheterna följer givna miljötillstånd och dess villkor och generellt verkande regleringar, t ex förordning om stora förbränningsanläggningar. Tillsynsaktiviteterna utgörs, förutom av inspektioner/möten, av granskning av miljörapporter, hantering av avvikelserapporter mm. Tillsyn över köldmedieanvändning vid Stockholm Exergis (SE) anläggningar ingår. Hantering av domstolsremisser avseende de stora anläggningarna - SE planerar en rad förändringar av sina anläggningar. Indirekt tid för inläsning av förändrad lagstiftning, direktiv för förbränningsanläggningar, kylanläggningar etc. Då sju av anläggningarna omfattas av IED-direktivet ställer miljötillsynsförordningen (2011:13) krav på att tillsynsmyn-digheten ska genomföra och dokumentera regelbundna tillsynsbesök på verksamheterna. Hur tillsynsmyndigheternas rapportering till Naturvårdsverket ska se ut har ännu inte fastställts. Förordningen (2018:471) om medelstora förbränningsanläggningar - som trätt i kraft under 2018 -kräver att nya anläggningar mellan 1 och 50 MW ska registreras innan de tas i drift. För anläggningar som fanns när bestämmelserna infördes gäller registrering senast 1 januari 2024 respektive 2029. Förordningen innehåller vidare begränsningsvärden för utsläpp till luft från anläggningarna.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom i första hand utsläpp till luft och bullerstörningar reduceras så långt som möjligt.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom granskning och återkoppling av miljörapporter säkerställa att verksamhetsutövarna följer givna tillståndsvillkor2. genom hantering av avvikelserapporter, krav på redovisning av förändringar/förbättringar med anledning av inträffade incidenter fortsatt bevaka att verksamheternas egenkontroll upprätthålls3. genom deltagande i/yttranden i prövningsärenden verka för att verksamheternas villkor utformas på ett sätt som ger minsta möjliga negativa påverkan på omgivningen4. att hantera klagomål etc. i enlighet med de servicemål som gäller för förvaltningen. Begreppet servicemål används här - och i fortsättningen i tillsynsplanen - som ett sammanfattande ord för ambitionen att handlägga anmälningsärenden inom sex veckor och att kontakt med utpekad störningskälla vid klagomål ska tas inom tio dagar.

Nyckelindikatorer: 1. Antal överskridanden av riktvärden. Årsmål 0 st. 2. Antal befogade klagomål. Årsmål 0 st.3. Andel tillståndsgivna verksamheter som uppfyller tillståndets villkor. Årsmål 100%

9

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

91 45 968 778 150 40


Miljöbalken kap 9 Avfall

Inriktning: Branschen omfattar drygt 90 verksamheter med olika former av tillstånds- eller anmälningspliktig avfallshantering. Det handlar om mellanlagring, sortering och annan behandling av avfall. I fokus för tillsynen är verksamhetsutövarnas villkorsefterlevnad, egenkontroll och förbättringsarbete. Hantering av dagvatten inom anläggningarna och hantering i enlighet med den s.k. avfallstrappan är andra centrala frågeställningar.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom i första hand bullerstörningar, nedskräpning och dagvattenpåverkan reduceras så långt som möjligt. Ett annat viktigt mål för tillsynen är att stimulera till ökad återvinning av de material branschen hanterar.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom granskning och återkoppling av miljörapporter säkerställa att verksamhetsutövarna följer givna tillståndsvillkor2. genomföra tillsynsbesök på 45 verksamheter , med fokus på egenkontrollen3. att hantera anmälan om ägarbyte, klagomål etc. i enlighet med de servicemål som finns för ärendetyperna

Nyckelindikatorer: 1. Antalet befogade klagomål. Årsmål 0 st. 2. Andel företag, där dagvattenpåverkan kan befaras som installerat rening. Årsmål 100%3. Andel tillståndsgivna verksamheter som uppfyller tillståndets villkor. Årsmål 100%

10

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

2 2 459 259 100 100


Miljöbalken kap 9 Avloppsreningsverk

Inriktning: Tillsyn av avloppsreningsverkens skötsel, inklusive ledningsnät och bräddningar. Fokus på villkorsefterlevnad, egenkontroll samt det arbete som bedrivs för att spåra och minimera felkopplingar, eliminera bräddpunkter etc.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom utsläpp till vatten minimeras. Tillsynen har också som mål att säkerställa att verksamhetsutövaren bedriver ett aktivt arbete i syfte att minska påverkan genom bräddningar och arbete för att minska oönskade ämnen i avloppsvattnet/-slammet.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom granskning och återkoppling av miljörapporter säkerställa att verksamhetsutövaren följer givna tillståndsvillkor2. vid behov fortsatt delta i prövningen av bolagets tillståndsansökan (SFAR) och verka för att det nya tillståndets villkor utformas för att ge minsta möjliga negativ påverkan på omgivningen3. genom hantering av avvikelserapporter, krav på redovisning av förändringar/förbättringar med anledning av inträffade incidenter fortsatt bevaka att verksamheternas egenkontroll upprätthålls4. att regelbundet genomföra möten med företrädare för Stockholm Vatten avseende verkens funktion, ledningsnätet och slammet från verken 5. att hantera klagomål i enlighet med de servicemål som gäller för förvaltningen

Nyckelindikatorer: Nyckelindikatorer: 1. Andelen slam som enligt slamöverenskommelsen håller sådan kvalitet att det kan spridas på åkermark. Årsmål 100 %. 2. Halten fosfor i renat avloppsvatten till Saltsjön ska inte överstiga 0,3 mg/liter. Årsmål 100 %3. Andel tillståndsgivna verksamheter som uppfyller tillståndets villkor. Årsmål 100%

11

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

139 90 1235 1015 200 20


Miljöbalken kap 9 Bilvård - drivmedelsstationer

Inriktning: Omfattar fordonstvättar, inklusive depåer för bussar och spårfordon, och hantering av motor-bränsle. Syftet är att genom granskning av årsrapporter/återkoppling till verksamhetsutövare skriftligt och genom årliga besök hos de större verksamheterna verka för fortsatt minskning av utsläpp av olja och metaller från branschen. Kemikalie- och energifrågor är, förutom avlopps-utsläppen, branschens huvudfrågor.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom i första hand utsläpp till vatten (avloppsnätet) minimeras och att säkerställa en god kemikaliehantering.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom granskning av och återkoppling kring verksamheternas redovisning av resultaten från förelagd vattenprovtagning verka för att ett ökat antal anläggningar uppfyller uppställda riktvärden2. besök hos samtliga anmälningspliktiga tvättanläggningar, ca 65 stycken3. inspektera en tredjedel av de mindre tvättarna och bensinstationerna - detta rör sig om 25-talet verksamheter - fokus på egenkontrollen4. fortsatt arbeta med frågan om utbyte av fossil diesel mot förnybara alternativ5. att hantera anmälningar om ägarbyten/nya verksamheter, klagomål etc. i enlighet med de servicemål som finns för ärendetyperna

Nyckelindikatorer: 1. Andelen besökta företag utan anmärkning på kemikaliehanteringen. Årsmål 100 %. 2. Andel anmälningspliktiga fordonstvättar som uppfyller gällande utsläppsriktvärden. Årsmål 100%

12

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

69 28 558 433 125 0


Miljöbalken kap 9 Verkstad elektronik

Inriktning: Tillverkande industri, bl.a. ytbehandling, metallbearbetning. Minska utsläpp av metaller till vatten. Tillsynens fokus ligger därutöver på egenkontroll och kemikalieanvändning. Beroende på nedläggningar, uppköp etc. finns idag bara fyra tillståndsgivna verksamheter kvar i staden.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom utsläpp till luft och vatten samt bullerstörningar reduceras så långt som möjligt. Hantering av kemikalier och substitution av sådana är ett annat tillsynsmål.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom granskning och återkoppling av miljörapporter /årsrapporter säkerställa att verksamhetsutövarna följer givna tillståndsvillkor/har en fungerande egenkontroll2. genomföra tillsynsbesök hos 28 av branschens företag , fortsatt fokus på egenkontroll och kemikalieförteckningar3. att hantera anmälan om ägarbyte, klagomål etc. i enlighet med förvaltningens servicemål

Nyckelindikatorer1. Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100 %. 2. Andelen U-verksamheter (med fast årlig avgift) med godtagbar kemikalieförteckning. Årsmål 100 % 3. Andel företag som uppfyller samtliga gällande tillståndsvillkor. Årsmål 100%4. Andel företag som bedöms ha god egenkontroll. Årsmål 100%

13

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

300-500 70 - 90 457 292 150 15


Miljöbalken kap 9 Verkstäder U-verksamheter

Inriktning:Inspektion av 70 - 90 små verkstäder, huvudsakligen bilverkstäder. Tillsynen över oljeavskiljare för

vilken fastighetsägaren ansvarar ingår. Fokus är grundläggande regler för miljöfarlig verksamhet som avloppsvattenbehandling, hantering och förvaring av kemikalier/avfall etc.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att säkerställa verksamheternas kunskap om grundläggande miljöskydd i form av hantering av kemikalier och avfall samt risk för avlopps-påverkan.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. att besöka 70 - 90 verksamheter , fokus i tillsynen på kemikalie- och avfallshantering2. att hantera klagomål i enlighet med förvaltningens servicemål

Nyckelindikatorer: 1. Andel besökta företag utan anmärkning på kemikaliehanteringen (mål 100%)2. Andel besökta företag utan anmärkning på hantering av farligt avfall (mål 100%)

14

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

12 8 368 298 50 20


Miljöbalken kap 9 Kemisk industri och läkemedel

Inriktning: Fokus ligger på villkorsefterlevnad, egenkontroll och kemikaliehantering hos de sins-emellan mycket olika verksamheterna i branschen. Miljöpåverkan av farliga kemikalier, uppfölj-ning av miljörapporter/tidigare kända brister. Motivera till förbättrad egenkontroll. Då två av anläggningarna omfattas av IED-direktivet ställer miljötillsynsförordningen (2011:13) krav på atttillsynsmyndigheten ska genomföra och dokumentera regelbundna tillsynsbesök på verksam-heterna. Hur tillsynsmyndigheternas rapportering till Naturvårdsverket ska se ut har ännu inte fastställts. De stora verksamheterna besöks årligen medan de fyra mindre har ett tillsynsintervall på 2 - 3 år.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom utsläpp till luft och vatten reduceras så långt möjligt. Hantering och substitution av kemikalier är andra viktiga mål för tillsynen.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom granskning och återkoppling av miljörapporter /årsrapporter säkerställa att verksam-hetsutövarna följer givna tillståndsvillkor/har en fungerande egenkontroll2. att genomföra tillsynsbesök på 8 av verksamheterna 3. genom fortsatta diskussioner med läkemedelstillverkarna, Octapharma respektive Sobi, och Stockholm Vatten om utsläpp av oktylfenol från bolagens anläggningar verka för att dessa reduceras så långt möjligt4. genom deltagande i/yttranden över prövningsärenden medverka till att tillståndsvillkor utformas för att ge minsta möjliga negativ påverkan på omgivningen

Nyckelindikatorer: 1. Andelen besökta företag som inlett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100 %. 2. Andelen besökta företag som inlett arbete med att effektivisera sina transporter. Årsmål 100 % 3. Andel företag som uppfyller samtliga gällande tillståndsvillkor. Årsmål 100%4. Andel företag som bedöms ha god egenkontroll. Årsmål 100%

15

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

13 13 320 185 135 0


Miljöbalken kap 9 Grafiker

Inriktning: Kontrollera utsläpp till luft och vatten från tryckerier och fotolab. Centralt, förutom att säkerställa villkors- och lagefterlevnad, är genom tillsynen medverka till att kemikalieförbrukningen minskar och att oönskade kemikalier fasas ut.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom i första hand utsläpp till luft och vatten reduceras så långt som möjligt. Hantering och substitution av kemikalier är andra viktiga mål för tillsynen.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom granskning och återkoppling av miljörapporter /årsrapporter säkerställa att verksamhetsutövarna följer givna tillståndsvillkor/har en fungerande egenkontroll2. genomföra tillsynsbesök/inspektion hos 13 verksamheter, fokus på substitution av kemikalier 3. att hantera anmälan om ägarbyte, klagomål etc. i enlighet med de servicemål som finns för ärendetyperna

Kommentar: I indirekt debiterbar tid ingår i uppdrag som branschexpert åt Naturvårdsverket (80-100 timmar).

Nyckelindikatorer: 1. Andelen besökta företag som inlett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100 %. 2. Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sina transporter. Årsmål 100 %3. Andel besökta företag som bedöms ha god egenkontroll. Årsmål 100%4. Andel besökta företag som minskat sin lösningsmedelsförbrukning per ton förbrukat papper. Årsmål 100 %

16

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

42 14 242 207 30 5


Miljöbalken kap 9 Kemtvättar

Inriktning: Syftet är att genom granskning av årsrapporter/återkoppling till verksamhetsutövare, skriftligt eller genom besök, verka för fortsatt minskning av lösningsmedelsutsläpp samt en god avfallshantering inom branschen.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom i första hand utsläpp till luft reduceras så långt som möjligt samt att avfall hanteras korrekt.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom granskning av och återkoppling kring verksamheternas redovisning av årsrapporter verka för att ett ökat antal anläggningar uppfyller uppställda riktvärden2. genom tillsynsbesök på en tredjedel (14) av kemtvättarna kontrollera /säkerställa verksam-heternas rutiner för kemikalie- och avfallshantering3. att hantera anmälan om ägarbyte, klagomål etc. i enlighet med de servicemål som finns för ärendetyperna

Nyckelindikatorer: 1. Andel kemtvättar där lösningsmedelsförlusterna per kilo tvättgods ligger under 1,5 %. Årsmål 100%.

17

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

12 12 254 219 25 10


Miljöbalken kap 9 Kross betong asfalt

Inriktning: Påverkar med buller, damm och i vissa fall lukt. Tillsynens syfte är att, genom förelägganden om försiktighetsmått vid nyetablering och besök hos befintliga verksamheter, medverka till att buller-och stoftproblem minimeras och att störningarna för närboende begränsas så långt möjligt. Transportintensiv bransch. Ambitionen att minimera materialtransporter på byggarbetsplatserna ökar antalet anmälningar av tillfälliga krossar och även av antalet klagomål på sådana.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom i första hand buller och damm reduceras så långt som möjligt.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genomföra tillsynsbesök vid samtliga verksamheter inom branschen, fokus på bullerskydd 2. att hantera anmälan om ägarbyte, klagomål etc. i enlighet med de servicemål som finns för ärendetyperna 3. genom samverkan med stadsbyggnadskontoret i den samordnade prövning av dessa verksamheter, anmälan miljöfarlig verksamhet/bygglov, som krävs verka för en god lokaliseringoch och tillräckliga försiktighetsmått för att uppnå minsta möjliga negativ påverkan på omgivningen

Nyckelindikatorer: 1. Antal befogade klagomål på damning och buller Årsmål 0 st.

18

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

30 20 258 208 50 0


Miljöbalken kap 9 Livsmedelsindustri

Inriktning: Energianvändning, inkluderande transportarbete, utgör branschens största miljöpåverkan. Fokus för tillsynen är således utvecklingen av företagens arbete inom dessa områden. Ambitionen är att genom rådgivning, goda exempel etc. stimulera till fortsatta förbättringar i branschen. Samverkan sker, vid behov, med förvaltningens livsmedelskontroll.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom i första hand utsläpp till luft (transporter) reduceras så långt som möjligt. Avfallsminimering och nyttiggörande av organiskt avfall för biogasproduktion är andra viktiga mål för tillsynen.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom besök hos cirka 20 av branschens verksamheter fortsatt verka för effektivare transporter och minskad energianvändning2. att hantera anmälan om ägarbyte, klagomål etc. i enlighet med de servicemål som finns för ärendetyperna

Nyckelindikatorer: 1. Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100%. 2. Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sina transporter. Årsmål 100 %.3. Andel företag som har rötbart avfall och som lämnar det till biogasrötning. Årsmål 100%

19

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

7 7 540 330 50 160


Miljöbalken kap 9 Oljehamnen

Inriktning: Främst företag med stora mängder oljeprodukter/kemikalier på Loudden, nästan alla är tillståndspliktiga. Fel kan ge stora utsläpp och allvarliga konsekvenser. Fokus i tillsynen på kontroll av villkorsefterlevnad liksom på hur den beslutade avvecklingen kan genomföras på bra sätt. År 2019 är det sista året som verksamheterna - enligt avtal - tillåts bedriva verksamhet på Loudden.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom i första hand utsläpp till vatten och luktstörningar reduceras så långt som möjligt.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom granskning och återkoppling av miljörapporter säkerställa att verksamhetsutövarna följer givna tillståndsvillkor2. att delta i besiktningar som görs av andra myndigheter med ansvar över närliggande/angrän-sande lagstiftning, t ex Sevesoinspektioner 3. genom fortsatt arbete med bolagens avvecklingen av anläggningar inom området söka säkerställa att relevanta rivnings- och saneringsarbeten genomförs. Tillsynen sker i samarbete med förvaltningens markhandläggare4. att hantera klagomål etc. i enlighet med förvaltningens servicemål

Nyckelindikatorer: 1. Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sin energianvändning. Årsmål 100 %. 2. Andelen besökta företag som inlett ett arbete med att effektivisera sina transporter. Årsmål 100 %3. Andel tillståndsgivna verksamheter som uppfyller tillståndets villkor. Årsmål 100%4. Andel företag som bedöms ha god egenkontroll. Årsmål 100%

20

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

290 30 375 130 190 55


Miljöbalken kap 9 Enskilda avlopp

Målsättning: Minska näringsläckaget till omgivande mark och vattendrag.

Kommentar:Miljöförvaltningen handlägger anmälningsärenden och tillståndsansökningar. Förvaltningen fortsätter inventeringsarbetet rörande misstänkta enskilda avlopp som pågått sedan 2013 samt handlägger pågående ärenden. Om en fastighet konstateras ha enskild avloppsanläggning granskas anläggningen och fastighetsägaren åläggs att ansöka om tillstånd eller ansluta sig till det kommunala avloppsnätet. Båtklubbar med uppläggningsplats kommer att inventeras med avseende på förekomst av enskilda avlopp under året. Inspektioner utförs vid behov.

Inventering av koloniområden, ca 3 stycken väljs ut som pilotprojekt för att granska vatteninstallationer och eventuella enskilda avlopp.

Nyckelindikatorer: 1) Andel inspekterade anläggningar utan brister. 2) Andel anmälningar och tillstånd som hanteras inom 6 veckor. Årsmål: 100 %

21

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

20 0 0 0 0 0


(Miljöbalken kap 9 Gödselstäder) Ingen tillsyn av gödselstäder under 2019

Målsättning: Minska näringsläckaget till omgivande mark och vattendrag. (Ingen tillsyn bedrivs under 2018

eftersom kända objekt har tillsynats under 2016-2017.)

Nyckelindikatorer: 1) Andel inspekterade anläggningar utan läckage till omgivningen.

22

Ant reg.

tillsyns-

objekt

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

Se

kommentar

300 3490 1790 1200 500

Miljöbalken kap 9 Värmepumpar

Målsättning: Minskad klimatpåverkan. Detta sker genom tillståndsprövning av värmepumpsansökningar. Underlätta för sökanden genom att upprätthålla en e-tjänst.

Utvecklingen av e-tjänst värmepump slutförs under 2019 för att resultera i att det ska bli möjligt att inkomma med samtliga ansökningar via e-tjänsten utom när grannfastighet har osäker placering av sin energibrunn. Under året ska ett beräkningsprogram för termisk influens utvecklas som gör det möjligt att beräkna och bedöma vilken den termiska påverkan från geoenenergianläggningar blir mellan de fastigheter som har eller avser att borra mer än ett borrhål.

Kommentar: Objekt med planerad tillsyn avser uppskattat antal ansökningar om tillstånd.

Nyckelindikatorer: 1) Handläggning av värmepumpsansökningar ska påbörjas inom 5 arbetsdagar. Årsmål: 95%2) Beslut ska meddelas senast 14 arbetsdagar efter det att beslutsunderlaget är komplett. Årsmål: 90%

23

Inkomna Avslutade Differens Avslutade Avslutade Avslutade Pågående Varav

2011 602 600 2 73 527 0 473

2012 546 529 17 28 501 0 655

2013 589 539 50 19 520 0 713

2014 644 628 16 10 320 298 731

2016 584 686 -102 18 234 434 633 78

2016 389 403 -14 67 336 638 56

2016-08-30 2011 2012 2013 2014 2016 2016

16 33 41 105 228 215

Ant reg.

tillsyns-

objekt

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

700 11080 4162 6068 850


Miljöbalken kap 9 Olägenhetshantering

Målsättning: Undanröja olägenheter för människors hälsa i bostäder, framför allt i flerbostadshus. Handläggningen av klagomålsärenden ska bedrivas effektivt och rättssäkert.

Kommentarer: Antalet tillsynsobjekt med planerad tillsyn enligt nedan utgörs i detta avseende av antalet hanterade klagomålsärenden under innevarande år. Alla inkomna klagomål (ca 700) utreds inte av olika skäl. Den klagande får då ett överklagbart beslut om att klagomålet inte utreds, såvida inte klaganden har återkallat sitt klagomål eller ärendet slagits ihop med ett annat ärende varpå ärendet stängs med en skrivelse om detta. Arbetet med att hantera obefogade klagomål, eller ärenden som av annan anlendning inte utreds, tar en hel del tid i anspråk som inte går att debitera. Debitering görs i de klagomålsärenden där handläggning/utredning påbörjats pga att verksamhetsutövaren inte har fullgjort sin bevisbörda och visat att olägenhet inte föreligger samt i de ärenden där det föreligger en konstaterad störning/olägenhet. Även i de ärenden som av dessa anledningar är debiterbara kan inte all tid debiteras efter en skälighetsbedömning. Det beror bl.a. på att det är vanligt med klagandeparter som tar mycket tid i anspråk som inte bedöms skäligt att debitera verksamhetsutövaren för.

Nyckelindikatorer: 1) Andel påbörjade ärenden som avgjorts inom 9 månader. Årsmål 90 %.2) Andelen ärenden som avgjorts med en förbättrad inomhusmiljö som följd. 3) Andel inkomna klagomål som ej utreds. 4) Andel inkomna klagomål som följs upp i annat pågående ärende. 5) Ärendebalansen ska minskas till 550 ärenden senast den 31 december 2020

24

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

Se

kommentar

489 4890 3162 1538 190


Miljöbalken kap 9 Tillsyn av fastighetsägares egenkontroll

Målsättning: Fastighetsägare har en god egenkontroll för drift och underhåll av bostadsbyggnader varigenom hälsoproblem för de boende och skador på miljön förebyggs. Medverka till avvecklad oljeuppvärmning.

Kommentarer: Antalet flerbostadsbyggnader i Stockholms stad är 17421. Uppgifterna är hämtade från Statistisk årsbok för Stockholm 2018, sid. 187.

Nyckelindikatorer: 1) Andel av inspekterade flerbostadsbyggnader som uppvisar brister som kräver uppföljning. Årsmål: < 40 %.2) Andel allvarliga avvikelser som åtgärdats 4 månader efter inspektionsdatum. Årsmål: 80 %.3) Andel fastighetsägare som inför matavfallsinsamling. 4) Andel av inspekterade fastighetsägare som söker rådgivning via Energirådgivningen.

25

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

0 20 1300 720 580 0


Miljöbalken kap 9 Riktad bostadstillsyn

Målsättning: Undanröja konstaterade brister som ger upphov till olägenhet för människors hälsa.

Kommentar: Under 2018 kommer miljöförvaltningen delvis att fortsätta arbeta med ärenden som har startats upp under 2017. Dessa ärenden avser fastigheter i områdena Skärholmen, Husby och Tensta. I dessa områden återstår en hel del arbete. Både i befintliga ärenden och med avseende på potentiella byggnader att granska. Planen är att framför allt fortsätta rikta fokus mot Husby under 2018. Antal pågående ärenden är vid årsskiftet ca 20. Enligt plan kommer förvaltningen starta upp ytterligare ca 20 ärenden under 2018.

Nyckelindikator: Andel av inspekterade flerbostadsbyggnader där miljöförvaltningen har ställt krav på åtgärder i syfte att undanröja olägenheter:

Målsättning: Undanröja konstaterade brister som ger upphov till olägenhet för människors hälsa.

Kommentar: Under 2019 kommer miljöförvaltningen fortsätta att arbeta med ärenden som har startats upp under 2017 och 2018 som avser fastigheter i områdena Skärholmen, Husby och Tensta. I dessa områden återstår en hel del arbete både i befintliga ärenden och med avseende på potentiella fastigheter. Antal pågående ärenden är i dagsläget 40. Enligt plan kommer förvaltningen starta upp ytterligare ca 20 ärenden under 2019 där planen är att huvudsakligen fortsätta rikta fokus mot Husby och Tensta under 2019.

Nyckelindikator: Andel av inspekterade flerbostadsbyggnader där miljöförvaltningen har ställt krav på åtgärder och/eller där fastighetsägare frivilligt företagit åtgärder i syfte att undanröjaolägenheter.

26

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

1362 370 9762 8453 1149 160

Miljöbalken kap 9 Skolor och förskolor

Målsättning: Förbättrad ventilation och hygien samt minskat inomhusbuller. Skolor och förskolor i staden ska ha radonvärden som understiger 200 Bq/m3 luft.

Under 2019 planeras följande uppnås inom tillsynen:1. Handläggning av ca 60 inkomna anmälningar avseende nya respektive förändring av befintliga verksamheter.2. Inspektion av ca 310 skolor och förskolor inom riktad tillsyn, inklusive projekttillsyn buller.3. Följa upp de brister som konstaterades i samband med 2018 års bullerprojekt på förskolor.4. Granskning av rökfria skolgårdar (avser skolor från årskurs 7).5. 90% av alla verksamheter ska vara kontrollerade och ha radonvärden under 200 Bq/m3 luft.

Nyckelindikatorer: 1) Andel skolor och förskolor som inspekterats inom den riktade tillsynen med anmärkningar som kräver uppföljning. 2) Andel förskolor och skolor som under året har kontrollerats avseende buller och har ljudnivåer under 30 dB.3) Andel uppföljningsärenden som har avslutats med anledning av nämndens tillsyn och lett till förbättrad inomhusmiljö.4) Andel förskolor och skolor som har uppfört personbelastningskartor gällande ventilationens kapacitet5) Andel skolor utan anmärkning avseende rökfria skolgårdar6) Andel förskolor och skolor som har kontrollerats avseende radon och har radonvärden under 200 Bq/m3 luft. Årsmål: 92 %.

27

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

0 0 0 0 0


(Miljöbalken kap 9 Vandrarhem) Ingen tillsyn av vandrarhem 2019

Målsättning:Verksamhetsutövare har en god egenkontroll för drift och underhåll varigenom risken för smittspridning och hälsobesvär minskar. Inom staden finns ett 30-tal vandrarhem.

Under 2018 planerades följande uppnås inom tillsynen:1. Inspektion av ca 20 vandrarhem. 2. Granskning görs av bland annat ventilation, rutiner för städning/hygien och risk för legionella. Uppföljning av brister sker vid behov.3. Handläggning av uppföljningsärenden från verksamheterna.

Nyckelindikatorer: 1) Andel verksamheter som inspekterats med anmärkningar som kräver uppföljning. Årsmål: < 20%

28

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbara

25 250 137 88 25


Miljöbalken kap 9 Äldreboenden

Målsättning: Vård- och omsorgsboenden ska ha en god egenkontroll med ett förebyggande arbete och rutiner för att minimera riskerna för de boendes hälsa och miljön.

Kommentar: tillsynen riktas mot äldreboenden för boende som kräver omvårdnad dygnet runt och de som har permanent boende. Antal objekt kommer att kartläggas under 2019.

Nyckelindikatorer: 1) Andel verksamheter som inspekterats med anmärkningar som kräver uppföljning. Årsmål: 20 %

29

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

10 215 72 83 60


Miljöbalken kap 9 Restaurang och evenemang

Målsättning: Minska risk för hörselskador hos människor i samband med evenemangsbesök mm. Bullermätningar utförs hos verksamhetsutövare. Tillsynen bedrivs nattetid vid live- och DJ-spelningar.

Nyckelindikatorer: 1) Andel av de inspekterade verksamheterna som har brister som behöver följas upp. Årsmål: 0%.

30

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

300 400 254 126 20


Miljöbalken kap 9 Alkoholremisser

Målsättning: Förebygga bullerstörningar för närboende till restaurangverksamheter genomhandläggning av alkoholremisser.

Nyckelindikatorer: 1) Antal handlagda alkoholremisser. Årsprognos: 300 stycken.2) Andel ärenden som avstyrkts helt. 3) Andel ärenden som avstyrkts delvis.

31

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt antal

timmar

tillsyn

-varav direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbara

73 22 1209 709 200 300


Miljöbalken kap 9 Bassängbad

Målsättning: Tillse att anläggningarna har rent vatten, bra luft och god hygien. Vid tillsynen granskas och bedöms verksamhetsutövarens egenkontroll för drift och underhåll.

Under 2019 planeras följande utföras inom tillsynen:1. Tillsyn av 22 anläggningar med fokus på vattenkvalitet, städning och hygienrutiner.2. Uppföljning av brister som noteras i punkten 1 och vid behov förnyat tillsynsbesök.3. Badvattenövervakning med granskning av analysrapporter och egenkontroll. 4. Handläggning av nyanmälningar, renoveringar och eventuella klagomål, samt uppföljning av ärenden från tidigare års tillsyn.

Nyckelindikatorer: 1) Andel inspekterade bassängbad som fått anmärkning på badvattenkvaliteten. Årsmål: < 30 %

32

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbar

a

31 31 555 155 150 250


Miljöbalken kap 9 Strandbad

Målsättning: Kontrollera att de officiella strandbaden har god vattenkvalitet och att relevant information finns vid badet. Ingen ska bli sjuk av att bada vid stadens officiella strandbad.

Kommentar: Vid strandbaden ska badvattenkvaliteten redovisas genom att aktuella analysrapporter anslås och allmänheten upplyses om vad provtagningsresultaten innebär. Alla EU-bad ska vara skyltade med badvattenkvalitetssymboler för den långsiktiga kvaliteten på badvattnet och vid behov anslås även skyltar med avrådan från bad. Informationen ska vara tillgänglig på svenska och engelska. Ansvaret för att analysrapporter och skyltarna anslås vid baden åligger verksamhetsutövaren.

Under 2019 planeras följande utföras inom tillsynen:1. Tillsyn av 31 strandbad i enlighet med EU-direktivet och nationella föreskrifter.2. Löpande uppdatera analysresultat på Havs- och vattenmyndighetens hemsida "Badplatsen", där allmänheten kan inhämta resultat om badplatsens vattenkvalitet.3. Fortsatt utredning av Maltesholmsbadet eftersom badet erhållit klassificeringen "Dålig badvattenkvalitet". Detta sker i samarbete med bl.a. Hässelby- Vällingby stadsdelsförvaltning.4. Fortsatt badvattenprovtagning vid de platser som under 2018 bedömts som lämpliga som nya offentliga strandbad i staden.5. Delta i arbetet med att upprätta en handlingsplan för fler offentliga strandbad i staden inklusive bastuflottar.

Nyckelindikatorer: 1) Andel inspekterade strandbad där badvattnet visat otjänliga provresultat. 2) Andel provtagningsplatser där algblomning indikerats. 3) Andel badvattenprov utan anmärkning. Årsmål enligt miljöprogrammet för 2019: 90 %.

33

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

56 10 560 290 170 100


Miljöbalken kap 9 Plaskdammar

Målsättning: Att stadens plaskdammar för barn har god vattenkvalitet.

Under 2019 planeras följande utföras inom tillsynen:1. Badvattenövervakning , d.v.s. kontroll av vattenkvaliteten via granskning av analyssvar och incidentrapporter för samtliga plaskdammar i drift.2. Systemtillsyn med inspektion på 10 anläggningar, inklusive stickprovskontroll av badvattenkvaliteten.3. Förebyggande informationsinsatser, bland annat genom att återkommande konferenser hålls med alla berörda för driften.

Nyckelindikatorer: 1) Andel inspekterade plaskdammar där badvattnet visat otjänliga provresultat. År 2018: <20 %.

34

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

574 133 1243 543 450 250


Miljöbalken kap 9 Hygienverksamheter

Målsättning: Verksamhetsutövare ska ha en god egenkontroll för att förebygga risk för skada eller smitta. Fokus på tillsyn av stickande/skärande verksamheter med risk för blodsmitta.

Under 2019 planeras följande utföras inom tillsynen:1. Handläggning av ca 90 nyanmälda verksamheter.2. Riktad tillsyn på 25 hygienverksamheter.3. Riktad tillsyn på ca 18 tatueringsverksamheter innefattande granskning av tatueringsfärger och rutiner för hygien.

Nyckelindikatorer: 1) Andel inspekterade verksamheter med fungerade hygienrutiner för att förhindra smittspridning. Årsmål: 100 %2) Andel inspekterade verksamheter med felaktigt märkta tatueringsfärger. Årsmål: 0 %

35

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

Se

kommentar

1500 4644 1644 2500 500


Miljöbalken kap 9 Radon

Målsättning: Alla flerbostadshus i staden ska ha radonhalter under riktvärdet 200 Bq/m3. En e-tjänst ska upprätthållas där allmänheten kan se vilka fastigheter som är radonmätta.

Kommentarer: Totalt finns 17421 flerbostadsbyggnader i Stockholm. Antalet fastigheter med planerad tillsyn utgörs av planerat antal handlagda ärenden.

Nyckelindikatorer: 1) Andel flerbostadsfastigheter totalt i staden (totalt) som är kontrollerade avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m3 luft. Årsmål: 80 %.

2) Andel flerbostadsfastigheter totalt i de kommunala bostadsbolagen som har kontrollerats avseende radon och har radonvärden under riktvärdet 200 Bq/m3 luft. Årsmål: 92 %.

3) Antal användare av e-tjänst för uppmätta radonhalter.

36

Ant reg.

tillsyns-

objekt 2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

15 150 30 40 80


Miljöbalken kap 9 Djurtillstånd

Målsättning: Tillståndspröva ansökningar för hållande av orm, fjäderfä och lantbruksdjur inom detaljplanelagt område i enlighet med kravet i stadens hälsoskyddsföreskrifter.

Kommentarer: Objekt med tillsyn avser uppskattat antal ansökningar om tillstånd.

Nyckelindikatorer: 1) Andel tillstånd för orm, fjäderfä och lantbruksdjur som handläggs inom fyra veckor. Årsmål: 95 %.

37

Ant reg.

tillsyns-

objekt

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

7535 0 6335 1200


Miljöbalken kap 9 Övrigt arbete med hälsoskydd

Målsättning: - Direktservice Inomhusmiljö drygt 4000 timmar - Resterande är: direktservice övriga områden, stödja övriga handläggare med expertkompetens som inte är hänförligt till specifikt ärende, storstadssamarbete, kontaktperson dricksvatten, elektromagnetisk strålning, jourbil, radiakmätningar, smittskydd, hus- och ventilationsnätverket samt bassängbadsnätverket, Miljösamverkan Stockholms län, besvara remisser till centrala myndigheter.

38

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

420 80 670 550 100 20


Miljöbalken kap 10 Kvicksilver

Inriktning: Verksamheter där kvicksilver hanteras eller har hanterats. Tillsynen syftar till att, genom återkom-mande besök, söka säkerställa fortsatt god skötsel av amalgamavskiljare/kemikaliehantering hos tandläkare. Genom riktade insatser uppmuntra till/förelägga om sanering av kliniker. För labverk-samheter och vårdinrättningar som ingår i branschen handlar det om att medverka till att verksam-heternas egenkontroll fortsätter att utvecklas.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att störningar/omgivningspåverkan genom utsläpp/spridning av kvicksilver reduceras så långt som möjligt.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom fortsatta uppmaningar/förelägganden säkerställa att amalgamsanering genomförs, mindre än 10 kliniker återstår2. genom att hantera anmälda saneringar, dvs. förelägga om försiktighetsmått och följa upp slut-rapporter av arbetena, säkerställa att dessa genomförs på bra sätt 3. genom inspektion av ca 80 tandvårdskliniker granska, i första hand, egenkontroll och rutiner för amalgamavskiljning. Även desinfektionsmedlens innehåll av silver ska uppmärksammas.4. genom granskning av årsrapporter och tillsynsbesök hos laboratorie- och vårdverksamheterkontrollera verksamheternas rutiner/egenkontroll5. att hantera anmälan om ägarbyte, klagomål etc. i enlighet med de servicemål som finns för ärendetyperna

Nyckelindikatorer: 1. Andelen tandläkare som bedriver verksamhet i lokaler med avloppsrör som bedömts vara fria från kvicksilver. Årsmål 100 %.

39

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbar

a

84 20 499 499 0 0


Miljöbalken kap 10 PCB

Inriktning: Tillsynens syfte är att säkerställa att den sanering av PCB-haltiga golv- och fogmassor som föreskrivs i PCB-förordningen genomförs. Detta uppnås bl.a. genom information till berörda fastig-hetsägare och genom förelägganden om försiktighetsmått vid och inspektion av anmälda PCB-sane-ringar. Angivet antal objekt avser fastigheter med fogar där PCB-halten överstiger 500 mg/kg och därigenom omfattas av slutdatum för sanering/avlägsnande.

Målsättning: Tillsynen ska säkerställa att avlägsnandet av PCB-haltiga fog - och golvmassor sker i enlighet med PCB-förordningens bestämmelser.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom uppmaningar/förelägganden till fastighetsägare som fått dispens som löper ut under år 2019 säkerställa att sanering av PCB genomförs2. genom att behandla anmälningar om sanering/förelägga om försiktighetsmått verka för att avlägsnandet av PCB sker med minsta möjliga negativ påverkan på omgivningen (bedömt antal, 20 st). 3. att ta emot och besvara PCB-inventeringar från alla fastigheter som är berörda av PCB-förordningen. 4. genom hantering av dispensansökningar verka för att sanering sker i enlighet med förordningens krav5. att besvara förfrågningar från fastighetsägare, konsulter och entreprenörer avseende enskilda byggnaders status

Nyckelindikatorer: 1) Andelen fastigheter byggda mellan år 1956-1973 som är fria från PCB. Årsmål 100 %.

40

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbar

a

Reg saknas Händelsestyr

t

1729 619 1100 10


Miljöbalken kap 10 Förorenad mark

Inriktning: Tillsynen ska, genom råd och förelägganden, söka säkerställa att förorenade markområden saneras på ett från hälso- och miljösynpunkt bra sätt. Genom riktade undersökningar öka kunskapen om bl.a. historiskt förorenade områden.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att markområden används på ett sätt som inte innebär risker för hälsa och miljö.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål: 1. genom hantering av upplysningar om påträffade föroreningar resp. anmälningar om efterbehand-ling säkerställa att behövliga efterbehandlingsåtgärder vidtas. Antalet styrs utifrån och en ökad medvetenhet om frågan har stadigt ökat antalet. De senaste åren har 100-talet sådana ärenden hanterats årligen och omfattningen bedöms vara oförändrad alternativt ökande framåt. 2. genom att fortsatt delta i arbetet med förbättrad masshantering lokalt och regionalt minska branschens negativa miljöpåverkan3. fortsätta att arbeta för att aktuella ”ledningsföretag” tar fram masshanteringsplaner liknande den som Stockholm Vatten tillämpar4. genom fortsatt tillsyn över/bevakning av Ellevios arbete med avveckling/sanering av oljekabelnätet säkerställa att avveckling genomförs så snart som möjligt5. delta i/stödja Exploateringsnämndens projekt för innovativ marksanering6. tillsyn, i samarbete med förvaltningens handläggare av oljehamnen, över att avveckling och sanering av oljebergrummen sker på bra sätt 7. tillsyn över saneringsarbete vid avveckling av oljehamnen8. stödja avdelningens planhandläggare, stadsbyggnadskontoret m.fl. i planärenden

Nyckelindikatorer: 1. Antal upplysningar om förorenad mark. 2. Antal anmälningar om efterbehandling

41

Ant reg.

tillsyns-

objekt

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterba

ra

Se

kommentar

27 750 200 300 250


Miljöbalken kap 14 Kosmetiska produkter

Målsättning: Förebygga allergier och ohälsa genom att kontrollera att kosmetiska produkter som saluförs är rätt märkta och inte innehåller otillåtna ämnen.

Under 2019 planeras följande uppnås inom tillsynen:1. Tillsyn på herrkosmetika hos ca 7 frisörer/barberare.2. Tillsyn på kosmetiska produkter hos ca 10 frisörer.3. Tillsyn på kosmetika som saluförs till barn och unga i ca 10 butiker.

Kommentar: Det går inte att ange antal tillsynsobjekt eftersom dessa produkter säljs i ett mycket stort antal butiker.

Nyckelindikatorer: 1) Andel inspekterade försäljningsställen utan allvarliga anmärkningar1. 2) Andel inspekterade försäljningsställen utan övriga anmärkningar2.

1Allvarlig anmärkning är innehåll av förbjudna ämnen, innehållsförteckning saknas, ansvarig person saknas, passerat hållbarhetsdatum, kraftigt felaktig innehållsförteckning.2 Övriga anmärkningar är t.ex. att varningstexter och produktens funktion inte är översatt till svenska.

42

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbar

a

649 49 600 0


Miljöbalken kap 14 Kemiska produkter och miljögifter i varor

Inriktning: Kampanjer med tillsyn och information till berörda verksamheter och aktörer om riskerna med kemikalier, kandidatförteckning, begränsningar/förbud mm. Huvuddelen av tillsynsaktivteterna bedrivs inom det s k storstadssamarbetet där beslut ännu inte fattats om vilka projekt som ska drivas. Kommentar: Ett stort antal tillsynsobjekt kan vara aktuella. Går ej att precisera registrerat antal objekt. Antal med planerad tillsyn fastställs sedan årets tillsynsprojekt beslutats.

Målsättning: Målet för tillsynen är dels kontrollera lagefterlevnad och att ge företag som säljer kemiska produkter och varor med kemiska ämnen ökad kunskap kring de bestämmelser man måste iaktta och dels att ge konsumenter ökad kunskap om vilka regler som gäller och vilka rättigheter man har som konsument. Tillsynen, som huvudsakligen bedrivs i gemensamma projekt med Göteborg, Malmö och Helsingborg, utgår från barnperspektivet när tillsynskampanjer planeras. Normalt genomförs tre årliga tillsynskampanjer och exakt vilka fastställs kring årsskiftet.

Nyckelindikatorer: 1. Andel inspekterade försäljningsställen med allvarliga anmärkningar*. Årsmål: 0% * Exempel på allvarlig anmärkning är t.ex. innehåll av förbjudna ämnen eller att svensk märkning saknas

43

Ant reg.

tillsyns-

objekt

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbar

a

1240 40 1200 0


Miljöbalken kap 14 Övrigt arbete med kemikaliefrågor

Inriktning: Stödja övriga handläggare med expertkompetens, Kemilänken (regionalt samarbete), storstadssamarbete, omvärldsbevakning, utbildningar, besvara remisser, besvara frågor från allmänhet mm, uppdatera hemsidan. Bistå Miljöanalys med tillsynsperspektiv på t.ex. Kemikalieplan, Kemikaliesmart Handel, mikroplaster m.m. Huvuddelen av tiden är inte tillsyn i meningen att arbetet riktas mot speciella objekt.

Målsättning: Tillsynen har som övergripande mål att hälso- och omgivningspåverkan genom att kemikalier hanteras korrekt.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål:

1. genom att hantera anmälningar som gäller blästringsarbeten/taktvätt. Föreläggande om försiktighetsmått meddelas. Dryga tiotalet ärenden har behandlats de senaste åren och antalet bedöms öka. 2. genom att behandla tillstånds- och anmälningsärenden avseende spridning av växtskyddsmedel/förelägga om försiktighetsmått minimera negativ påverkan på omgivningen3. att hantera remisser, från länsstyrelsen, avseende överlåtelse av "särskilt farliga kemiska produkter"4. fortsatt arbete med att minska spridningen av mikroplast och kemikalier från konstgräsplaner5. skapa rutiner för arbete med underrättelser enligt den nya biocidförordningen6. hantera inkommande ärenden från Kemikalieinspektionen

44

Ant reg.

tillsyns-

objekt 2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbar

a

980 70 336 163 125 48


Miljöbalken kap 14 Cisterner

Målsättning: Förebygga att brandfarliga vätskor läcker ut till mark och vattendrag. Cisternanordningar (cistern inklusive rörledningar) ska kontrolleras regelbundet av ett ackrediterat kontrollföretag.Bidra i arbetet med att fasa ut uppvärmning med fossil oljeeldning. Stadens målsättning är att uppvärmning med olja ska vara utfasad 2025.

Nyckelindikatorer: 1) Antal cisterner som tagits ur bruk under innevarande år. 2) Totalt antal cisterner i drift. Årsmål: Minska från dagens nivåer.

45

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbar

a

2190 2190 6843 5143 1200 500


Miljöbalken kap 14 Köldmedia F-gaser

Målsättning: Minskad klimatpåverkan till följd av läckage av fluorerade växthusgaser.Arbeta för att alla anläggningar som är skyldiga att rapportera in årlig kontrollrapport till miljöförvaltningen finns registrerade och lämnar in årsrapporten tid.

Under 2019 planeras följande utföras i tillsynen:1. Identifiera och registrera alla årsrapporter som inkommer.2. Följa upp de årsrapporter som inte uppfyller kraven i förordningen.3. Arbeta med att lokalisera befintliga köldmedieanläggningar som inte finns i förvaltningens register.

Nyckelindikatorer: 1) Andel köldmedierapporter av registrerade objekt som inkommit per den 31 mars. Årsmål: 85 %.

46

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterba

ra

250 1650 634 816 200


Miljöbalken kap 15 Avfall hälsoskydd

Målsättning: Verksamhetsutövare ska ha en effektiv och miljöanpassad avfallshantering där mängden avfall minimeras och andelen avfall som omhändertas genom återanvändning och återvinning ökar.

Aktiviteter• Under 2019 fortsätter arbetet med riktad tillsyn av restauranger för att åstadkomma ökad matavfallsinsamling i syfte att bidra med att nå stadens mål för insamling av matavfall. • Granska utsortering av förpackningsmaterial och hantering av fettavskiljare på restauranger.• Delta i arbetet att finna en lösning för avfallshantering vid Årsta partihallar • Utreda hur nedskräpningen runt återvinningsstationerna kan minska och utsorteringen av material som kan återvinnas kan öka.

En del av de planerade inspektionerna initieras genom att Stockholm Vatten och avfall AB eller annan kontaktar miljöförvaltningen om missförhållanden i avfallshanteringen.

Nyckelindikatorer: 1) Antal handlagda kompostanmälningar. 2) Andel inspekterade verksamhetsutövare som fått anmärkning på avfallshanteringen.3) Antal objekt med klagomål om nedskräpning4 ) Antal startade klagomålsärenden om nedskräpning

47

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

245 125 600 494 70 36


Miljöbalken kap 15 Återvinningsstationer

Målsättning: Återvinningsstationerna ska möjliggöra återvinning. Olägenheter i form av nedskräpning och buller vid återvinningssstationer ska begränsas.

Nyckelindikatorer: 1) Brister (nedskräpning och överfyllnad) som identifieras i tillsynen av ÅVS:er i samband med inspektioner av städ- och tömningsrutiner ska ligga under 5 % . 2) Antal objekt med klagomål om nedskräpning.

48

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbara

51 23 766 153 200 413

Miljöbalken kap 15 Båtklubbar

Målsättning: Båtklubbar ska ha en god egenkontroll avseende bl.a. avfalls- och kemikaliehantering. Tillförsel av biocider från båtbottenfärger till mark och vatten ska upphöra i Mälaren och minska i Östersjön. I tillsynen med avseende på utfasningen av biocidhaltiga båtbottenfärger granskas bland annat båtklubbens rutiner för tvättning av båtar, rutiner för underhåll, policy för användning av båtbottenfärger och klubbens utfasningsplan för båtar målade med biocidfärger.

Nyckelindikatorer: 1) Andel inspekterade verksamheter som kräver uppföljning efter inspektion.2) Andel inspekterade båtklubbar i Mälaren med skriftlig utfasningsplan av biocidfärger.3) Andel inspekterade båtklubbar med skriftlig avfallshanteringsplan.

49

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbar

a

10+ 344 194 150 0


Miljöbalken kap 15 Rivningstillsyn

Inriktning:Tillsyn avseende avfall, särskilt farligt avfall, som måste/bör tas om hand på särskilt sätt, vid rivning av fastigheter.

Målsättning: Målet för tillsynsaktiviteterna är att öka medvetenheten om kraven på/behovet av avfallssortering. Antalet ärenden styrs utifrån men 15 – 25 nya ärenden har startats årligen de senaste åren.

Nyckelindikatorer: 1. Andel rivningsärenden där avfallshanteringen redovisas enligt Sveriges Byggindustriers mall (mål 100 %)

50

Ant reg.

tillsyns-

objekt

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbar

a

1285 85 1200 0


Miljöbalken kap 15 Övrigt arbete med avfall

Inriktning:Diverse övrigt arbete avseende avfallsområdet, dvs. farligt avfall, CFC, elektronikavfall, producentansvarsområdet, snö mm. Stödja övriga handläggare med expertkompetens, omvärldsbevakning, utbildningar, besvara remisser, besvara frågor från allmänhet, politiker mm, uppdatera hemsida och annat infomaterial. Deltagande i regionala utvecklingsprojekt som masshantering etc. Huvuddelen av tiden är inte tillsyn i meningen att arbetet riktas mot speciella

objekt.

Arbetet omfattar dels att bedriva tillsyn riktad mot hantering av avfall som inte är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen och dels att delta i eller initiera projekt som driver utvecklingen framåt eller lyfter aktuella problem. En viktig del är utvecklingsprojekt, på olika nivåer, där exempel som Stocket, masshanteringsprojekt och projekt kring snöhantering kan nämnas.

Förutom de direkta miljö- och resurshanteringsaspekterna påverkar avfallshantering, i vid bemärkelse, också ofta dagvatten och därigenom våra vattenförekomster. Området har således en tydlig koppling till arbetet med åtgärdsprogrammen för vatten men även – vid nedskräpning/dumpning – bäring på visionen om en ren och vacker stadsmiljö.

Förvaltningen deltog under 2018 i ett par möten avseende FASS (Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem för farligt avfall). Projektet drivs av Naturvårdsverket och arbetet med att hitta en bra lösning förväntas gå vidare under 2019.

Målsättning: Målet för området är att verka för minskad mängd avfall/ökat återbruk/cirkulära flöden. Det avfall som ändå uppstår ska hanteras och omhändertas korrekt.

För år 2019 innebär detta följande produktionsmål:

1. Besvara länsstyrelseremisser avseende tillstånd till avfallstransport2. Hantera ärenden avseende nedskräpning3. Utöva tillsyn på objekt som inte omfattas av den återkommande miljöbalkstillsynen, t.ex. koppartak, avseende risk för vattenförorening4. Driva pilotprojekt avseende markanvändningens påverkan på recipienter (MKN H2O)

51

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2018

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbara

57 20 230 80 100 50


Strålskyddslagen Solarier

Målsättning: Minska smittspridning och uppkomst av hudcancer orsakat av solarieanvändning. Detta sker genom kontroll av att anläggningarna uppfyller gällande bestämmelser. Fokus i tillsynen är att kontrollera hygienrutiner, att godkända rör används samt att 18-årsgränsen efterlevs.

Under 2019 ska följande utföras inom tillsynen:1. Handläggning av nyanmälningar. 2. Tillsyn av solarier med fokus på efterlevnaden av den nya lagstiftningen med 18-årsgräns för solning. Inspektion av ca 20 solarier.

Nyckelindikatorer: 1) Andel inspekterade solarier med godkända rör i samtliga solariesängar. 2) Andel inspekterade solarier med godtagbar kontroll av att kunden har fyllt 18 år.

52

Ant reg.

tillsyns-

objekt

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbara

10 268 68 150 50


Smittskyddslagen Legionella

Målsättning: Förhindra smittspridning och att stödja Landstingets Smittskyddsenhet vid konstaterad smittförekomst. Fokus ligger på att utreda källan till smittan. Cirka 10-15 fall utreds årligen.

Under 2019 ska följande utföras inom tillsynen:1. Tillsyn på ca 10 kyltorn med avseende på egenkontroll.

Nyckelindikatorer: Inte aktuellt

53

Ant reg.

tillsyns-

objekt

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbara

6 300 50 100 150


Lagen om internationella hot mot människors hälsa Karantän och sanering

Målsättning: Förebygga införsel av objektburen smitta i landet via anländande fartyg i internationell trafik. Saneringsintyg utfärdas enligt lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa.

Nyckelindikatorer: 1) Andel saneringsintyg , utan anmärkning på fartyget, som utfärdas . Årsmål: 100 %.

54

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2018

Varav antal

med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbara

timmar

- varav

indirekt

debiterbara

timmar

-varav ej

debiterbara

0 50 0 50 0


Tobakslagen

Målsättning: Tillsyn avseende rökfria skolgårdar sker i samband med tillsyn på skolor, se även under fliken Skolor och förskolor. Förebygga passiv rökning vid restaurangbesök genom följande insatser. Handlägga klagomål gällande rökning på offentliga lokaler inomhus dit allmänheten har tillträde. Informera versamhetsutövare om bedömningsgrunderna för tillsynen i samband med remissförfaranden gällande alkoholtillstånd samt vid inspektioner av restauranger. Egeninitierad tillsyn i samband med jourbilstillfällen och när förvaltningen av annan anledning är ute och inspekterar.

En ny tobakslag är under utredning och kan medföra ett utökat tillsynsbehov under 2019.

Kommentar:Tillsynstiden för rökfria skolgårdar registreras på skolor och förskolor.

Nyckelindikatorer: Inte aktuellt

55

Ant reg.

tillsyns-

objekt

2019

Varav

antal med

planerad

tillsyn

Totalt

antal

timmar

tillsyn

-varav

direkt

debiterbar

a timmar

- varav

indirekt

debiterbar

a timmar

-varav ej

debiterbar

a

15 0 15 0


Sprängämnesprekursorer

Målsättning: Målsättningen är att genom information om och tillsyn över reglernas efterlevnad i detaljhandeln säkerställa att reglerna följs. Regelverk gäller för produkter som innehåller vissa kemiska ämnen. Dessa ämnen kallas i sammanhanget för sprängämnesprekursorer och syftet med reglerna är att minska möjligheterna till tillverkning av hemgjorda sprängämnen.

Tillsynen ute i butik samordnas med tillsyn över särskilt farliga kemiska produkter och märkningsbestämmelser för kemiska produkter (se kap 14)Antalet faktiskta tillsynsobjekt är inte känt. I den tillsynskampanj som genomfördes under 2017, där 22 butiker besöktes, visade det sig att ingen hade tillståndspliktiga produkter på hyllan. Samma besked lämnades från apoteken vid en uppföljande telefonkontakt.

Det faktiska behovet av tillsyn i butik bedöms därför vara mycket lite - medan information till berörda, t.ex. vid ändringar av vilka ämnen som omfattas/regleras kan vara aktuellt.

Nyckelindikatorer: 1. Andel butiker som följer föreskrifterna. Årsmål 100%

56

Miljöförvaltningen Rapport

Sida 1 (62)

2018-11-22

Livsmedelskontrollen

Bilaga 3 Livsmedelskontroll 2019-2021

Innehåll

1 Sammanfattning .................................................................................... 3

2 Mål och framgångsfaktorer .................................................................. 4

2.1 Nationella mål för livsmedelskontroll ................................................... 4

Gemensamma effektmål för myndigheterna i livsmedelskedjan ................ 4

Operativa mål ............................................................................................. 4

2.2 Stockholms stads mål för livsmedelskontroll ....................................... 6

3 Ansvarsfördelning för livsmedelskontroll .......................................... 8

3.1 Ansvarsfördelning i Sverige .................................................................. 8

3.2 Ansvarsfördelning i Stockholm ............................................................ 8

4 Extern samverkan .................................................................................. 9

4.1 Syfte och omfattning ............................................................................. 9

4.2 Nätverk ................................................................................................. 9

4.3 Stöd till mindre kommuner .................................................................. 10

5 Resurser för kontrollen ....................................................................... 11

5.1 Kontrollpersonal och utrustning .......................................................... 11

5.2 Finansiering av kontrollen ................................................................... 11

5.3 Sammanställning resursbehov, inspektör........................................... 12

5.4 Kompetenskrav och utbildning ........................................................... 12

6 Register över anläggningar ................................................................ 13

6.1 Register och resursbehov ................................................................... 13

6.2 Införande av anläggningar i registret .................................................. 13

6.3 Avregistrering och uppdatering vid ändrade förhållanden .................. 14

7 Generellt för kontrollen ....................................................................... 15

7.1 Instruktioner för utförande av kontroll ................................................. 15

Rapport

Sida 2 (62)

7.2 Provtagning och analys ...................................................................... 15

7.3 Rapportering av kontrollresultat .......................................................... 15

7.4 Sanktioner - åtgärder vid bristande efterlevnad av lagstiftningen ...... 15

8 Planerad kontroll av befintliga anläggningar ................................... 17

8.1 Krav som ska kontrolleras under treårsperioden ................................ 17

8.2 Tillverkningsanläggningar ................................................................... 18

8.3 Huvudkontor ....................................................................................... 23

8.4 Grossister och matmäklare ................................................................. 26

8.5 Dricksvatten ........................................................................................ 31

8.6 Storhushåll .......................................................................................... 33

8.7 Butik och detaljhandel......................................................................... 37

8.8 Skola och omsorg ............................................................................... 43

8.9 Kosttillskott och hälsokost .................................................................. 47

8.10 Lager, transport och övrigt ................................................................ 52

8.11 Resursbehov för planerad kontroll.................................................... 52

9 Kontroll av nyregistrerade anläggningar ......................................... 54

9.1 Förutsättningar .................................................................................... 54

9.2 Kontrollens fokus ................................................................................ 54

10 Uppföljande kontroll vid konstaterade avvikelser ......................... 56

10.1 Gradering av avvikelser .................................................................... 56

10.2 Uppföljning av avvikelser .................................................................. 56

11 Kontroll och utredning i samband med misstanke om avvikelser56

11.1 Förutsättningar .................................................................................. 56

11.2 Mål och fokus .................................................................................... 57

11.3 Resursbehov ..................................................................................... 57

12 Uppföljning och utvärdering av kontrollen .................................... 58

12.1 Uppföljning ........................................................................................ 58

12.2 Revisioner av vår kontrollverksamhet.............................................. 59

12.3 Utvärdering ...................................................................................... 60

13 Beredskap ......................................................................................... 62

Rapport

Sida 3 (62)

1 Sammanfattning

Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd.

• Under perioden 2019-2021 kommer miljö- och hälsoskyddsnämnen i Stockholm (nämnden) att kontrollera samtliga livsmedelsanläggningar i staden.

• Totalt planerar nämnden att göra ca 30 000 kontroller av ca 10 000 anläggningar under perioden.

• Kontrollen kommer att ha särskilt fokus mot säker nedkylning, säker allergikost, spårbart kött, säkra kosttillskott, sann information om livsmedel med mervärde samt fullständig och korrekt allergimärkning. Dessa områden utgör också kontrollens effektindikatorer.

Rapport

Sida 4 (62)

2 Mål och framgångsfaktorer

2.1 Nationella mål för livsmedelskontroll

Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Gemensamma mål för myndigheterna inom livsmedelskedjan är att:

• Konsumenterna får säkra livsmedel, inkl. dricksvatten, som är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt.

• De livsmedelsproducerande djuren och växterna är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk.

• Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande.

• De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap.

Gemensamma effektmål för myndigheterna i livsmedelskedjan

Med utgångspunkt i de övergripande målen har fyra gemensamma effektmål fastställts. Effektmålen utgår från fyra fokusområden; Säkert dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemiska risker och information i livsmedelskedjan.

Operativa mål

Livsmedelsverket har brutit ner och konkretiserat målen och har fastställt operativa mål för livsmedelskontrollen I Sverige 2017-2019. De mål som bedöms beröra Stockholm finns redovisade i tabellen nedan. Måtten för antalet kontroller som ska göras gäller hela landets livsmedelskontroll.

Rapport

Sida 5 (62)

Säkert dricksvatten

Tillräckliga säkerhetsbarriärer (operativt mål 1) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla större anläggningar för produktion av dricksvatten* (> 1000 m3/ dygn) för att bedöma om säkerhetsbarriärerna vid anläggningarna är anpassade till mikrobiologiska faror (bakterier, virus och parasiter) i råvattnet.

Faroanalys kemiska risker (operativt mål 2) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla större anläggningar för produktion av dricksvatten* (> 1000 m3/ dygn) för att bedöma att kemiska faror i råvattnet har beaktats i faroanalysen (HACCP).

Hygienrutiner vid reparationer (operativt mål 3) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid större distributionsanläggningar* (> 1000 m3 /dygn) för att bedöma om ändamålsenliga rutiner finns för läcklagning och annat reparationsarbete för att minimera risken för att mikrobiologiskt förorenat vatten når konsumenterna.

Mikrobiologiska risker

Listeria i fiskprodukter (operativt mål 4) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid alla fiskanläggningar godkända enligt (EG) nr 853/2004 med produktion av kallrökt och gravad fisk. Detta för att bedöma företagarnas åtgärder för att eliminera eller reducera förekomsten av Listeria monocytogenes så att produkterna uppfyller livsmedelssäkerhetskriterierna i förordning (EG) nr 2073/2005.

Ehec i malet kött (operativt mål 5) Senast den 31 december 2019 har kontrollmyndigheterna utfört kontroll av att 500 restauranger som serverar rätter av malet/hackat kött (exempelvis hamburgare och råbiff) hanterar faran ehec så att faran elimineras eller risken att orsaka sjukdom reduceras till en acceptabel nivå. Restauranger som serverar rätterna råa till medium rare ska särskilt beaktas.

Norovirus och personalhygien (operativt mål 6) Senast den 31 december 2019 har kontrollmyndigheterna utfört kontroll av att 1500 anläggningar, som tillverkar tårtor, bakelser, smörgåstårtor, smörgåsar och sallader, hanterar faran norovirus så att faran elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå. I målet avses norovirus som riskerar att överföras från personal vid hantering av livsmedlen.

Kemiska risker

Tungmetaller och mykotoxin i spannmål (operativt mål 7) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid alla kvarnar (spannmål och ris). Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kadmium, arsenik (ris) och ochratoxin A. i ingående råvaror understiger gällande gränsvärden.

Mykotoxiner i russin och pistaschmandlar (operativt mål 8) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid minst 30 anläggningar i tidigare handelsled (huvudkontor, grossister, importörer) från vilka det släpps ut russin och/eller pistaschmandlar på marknaden. Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av aflatoxin samt ochratoxin A (för russin) understiger gällande gränsvärden.

Tungmetaller och mykotoxiner i barnmat (operativt mål 9) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid alla anläggningar som producerar/låter legotillverka spannmålsbaserad mat för spädbarn och småbarn (vällingpulver, grötpulver samt färdigberedd välling och gröt). Detta för att verifiera att företagarna säkerställer

Rapport

Sida 6 (62)

att halterna av kadmium, arsenik (risbaserade produkter) och mykotoxiner understiger gällande gränsvärden för dessa livsmedel.

Kvicksilver och miljögifter i kosttillskott (operativt mål 10) Senast den 31 december 2018 ska offentlig kontroll ha utförts vid alla anläggningar i tidigare led (huvudkontor och importörer) som släpper ut fiskoljebaserade kosttillskott på marknaden. Detta för att verifiera att företagarna säkerställer att halterna av kvicksilver samt dioxin och PCB understiger gällande gränsvärden.

Distribution av Östersjölax (operativt mål 11) Senast den 31 december 2019 ska offentlig kontroll med avseende på spårbarhet ha utförts vid anläggningar som är förstahandsmottagare av Östersjölax. För minst 25 partier ska varornas flöde följas framåt i livsmedelskedjan till detaljhandelsledet.

Mykotoxin vid spannmålstorkning (operativt mål 12) Senast den 31 december 2019 ska offentlig kontroll ha utförts vid 250 anläggningar som torkar spannmål för livsmedelsändamål, för att verifiera att företagarna vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra eller reducera bildning av ochratoxin A i spannmålen.

Säkerställa information i livsmedelskedjan

Uppgifter om ingredienser (operativt mål 13) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 2500 detaljhandelsanläggningar (butiker) och 1250 anläggningar i tidigare led (tillverkning och import) som utformar märkning samt märker/förpackar. Detta för att verifiera att de uppgifter som anges i ingrediensförteckningarna stämmer med tillsatta ingredienser (minst fyra produkter per anläggning granskas).

Uppgifter om allergener (operativt mål 14) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 200 anläggningar i tidigare led (tillverkare och importörer/ mäklare/ huvudkontor) som släpper ut färdigförpackade bageri- och/eller chokladvaror på marknaden och som utformar/ översätter märkning samt märker/förpackar. Detta för att verifiera att informationen i märkningen gällande mjölk och hasselnöt som ingrediens är korrekt.

Uppgifter om ursprung, ägg (operativt mål 15) Senast den 31 december 2018 har offentlig kontroll utförts vid minst 100 detaljhandelsanlägg-ningar (butiker) av livsmedelsinformation med påstående om svenska ägg. Detta för att verifiera äggens ursprung och flöde i livsmedelskedjan.

Uppgifter om ursprung, kött (operativt mål 16) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 300 anläggningar i tidigare handelsled (importörer, grossister, mäklare, styckning) av livsmedelsinformation med påstående om svenskt nöt-, lamm- eller kycklingkött. Detta för att verifiera köttets ursprung och flöde i livsmedelskedjan.

Uppgifter om ekologiskt (operativa mål 17) Senast den 31 december 2019 har offentlig kontroll utförts vid minst 50 anläggningar som levererar ekologiska livsmedel (frukt, grönsaker eller kött), som följd av offentlig upphandling. Detta för att verifiera uppgiften om att livsmedlen kommer från ekologisk produktion.

2.2 Stockholms stads mål för livsmedelskontroll

Miljö- och hälsoskyddsnämndens mål för livsmedelskontrollen finns i verksamhetsplanen (VP). Målen för 2019 är:

Rapport

Sida 7 (62)

1. Livsmedelsföretagarna i Stockholm efterlever lagstiftningen och åtgärdar brister så att konsumenterna har säkra livsmedel och inte blir vilseledda.

2. Förvaltningen ger en god service och bedriver tillsyn med hög professionalitet mot företag och andra verksamhetsutövare i staden.

Målet för kontrollen är: Vi har utfört de planerade kontrollerna i kontrollplanen för treårsperioden samt de händelsestyrda och de uppföljande kontroller som bedömts som nödvändiga. Alla nyregistrerade anläggningar har kontrollerats inom tre månader från det att verksamheten startat. Mått 1, antal kontrollerade anläggningar och antal kontroller. Alla livsmedelsanläggningar, ca 8000, blir föremål för planerad kontroll under treårsperioden. För 2019 är målet att göra cirka 7000 planerade kontroller fördelade på mer än 5000 anläggningar. Mått 2, skyndsam handläggning av information om misstänkta avvikelser. När nämnden får kännedom om misstänkta brister i livsmedelshygien och livsmedelsinformation hos anläggningar i staden, är det viktigt att dessa ärenden omhändertas skyndsamt. Klagomål från allmänheten och information om avvikelser från myndigheter och organisationer ska handläggas inom 14 dagar. Anmälan om misstänkt matförgiftning ska handläggas senast dagen efter att de inkom. Mått 3, uppföljning av avvikelser. När nämndens inspektörer konstaterar avvikelser från lagstiftningen ska dessa följas upp för att säkerställa att bristerna blir åtgärdade. Nämnden har pekat ut sex krav som särskilt viktiga för livsmedels-säkerheten, våra så kallade effektindikatorer: Säker nedkylning, säker allergikost, spårbart kött, säkra kosttillskott, sann information och korrekt allergimärkning. När vi konstaterar avvikelser från dessa krav ska det alltid följas upp samma år. Läs mer om effektindikatorerna i avsnitt 12.3.

Rapport

Sida 8 (62)

3 Ansvarsfördelning för livsmedelskontroll

3.1 Ansvarsfördelning i Sverige

Livsmedelsverket är central myndighet för livsmedelskontroll i Sverige. Kommunerna är behörig myndighet för verksamheter som bedrivs i kommunen. För mer information om Sveriges kontrollorganisation hänvisas till Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan.

3.2 Ansvarsfördelning i Stockholm

Miljö- och hälsoskyddsnämnden fattar beslut om resursfördelning och mål för livsmedelskontrollen. De faktiska kontrollaktiviteterna utförs av personalen på miljöförvaltningens avdelning för livsmedelskontroll. Avdelningen för livsmedelskontroll är indelad i fyra enheter. Tre enheter utför i första hand planerade kontroller, och uppföljningar av dessa när det är nödvändigt, medan den fjärde tar hand om inkommande ärenden så som klagomål, RASFF och misstänkta matförgiftningar, men även registrering av anläggningar. Nämnden har i sin delegationsordning delegerat till förvaltningschefen att fatta beslut i frågor som inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Förvaltningschefen har i sin tur i en handläggningsordning delegerat till personalen på avdelningen för livsmedelskontroll. Inspektörerna har delegation på att fatta beslut om sanktioner utan vite. Praxis är dock att sanktionsbeslut fattas av enhetscheferna. När beslut är brådskande och lämnas muntligt fastställs besluten skriftligt av enhetscheferna. I de fall beslut förenas med vite får enhetscheferna, avdelningschefen eller förvaltningschefen fatta beslutet, beroende på belopp. Handläggarna på kontrollstödsenheten har delegation på att fatta beslut om registrering av anläggningar och riskklassning i samband med registrering. Övriga beslut om riskklassning fattas av enhetscheferna. Delegations- och handläggningsordningen finns på intranätet.

Rapport

Sida 9 (62)

4 Extern samverkan

4.1 Syfte och omfattning

Nämnden ska genom samverkan med andra myndigheter och organisationer stärka den egna kontrollverksamhet, livsmedelskontrollen i Sverige som helhet, och bidra till att likrikta kontrollen i landet. Vi har formulerat ett mål för avdelningens samverkansarbete: Vi riktar våra resurser för samverkan där den har störst effekt för en likvärdig och effektiv kontroll i Sverige.

• Genom erfarenhetsutbyte med andra myndigheter och organisationer får vi ta del av goda exempel som vi kan lära oss av. Vi skapar kontakter som vi kan utnyttja i komplicerade ärenden, till exempel fuskutredningar och spårbarhetskontroller. Vi sprider kunskap om hur kontrollen fungerar vilket bidrar till rimliga förväntningar hos företagen vi kontrollerar.

• Genom att hjälpa och vägleda mindre kommuner som har mindre resurser inom livsmedelskontroll stärker vi kontrollen i Sverige som helhet. Vi ser ett behov av hjälp, stöd och vägledning hos landets kommuner, som Livsmedelsverkets insatser inte tillgodoser fullt ut.

• Genom att samverka med andra myndigheter kalibrerar vi vår kontrollverksamhet och bidrar till att likrikta kontrollen inom Sverige, något som efterfrågas inte minst av branschorganisationerna.

Resursåtgången för samverkan uppskattas till motsvarande en tjänst och sker främst på chefsnivå.

4.2 Nätverk

Nämnden är aktiv i ett flertal nätverk, främst med andra kontrollmyndigheter men även med branschföreträdare. Här kommer några exempel på nätverk som bedöms som viktiga och som nämnden har för avsikt att fortsätta med de kommande åren:

• SILK (Samverkan Inom Livsmedelskontrollen) – chefsnätverk inom Miljösamverkan Stockholms län, för Stockholmsregionens chefer och samordnare inom livsmedelskontroll. Ökar likheten i bedömningar mellan de olika kommunerna, genomför gemensamma projekt och tar fram gemensam provtagningsplan.

• Storstad – samverkan mellan de stora kommunerna Göteborg, Malmö, Stockholm och Uppsala. Livsmedelsverket brukar också delta vid träffarna.

• SÖVU (Stockholm, Örebro, Västerås och Uppsala) – chefsnätverk, men också utbyte mellan inspektörer. Arbetar bland annat med gemensamma spårbarhetsprojekt, samverkan vid remisser samt utbyte av inspektörer för kompetensutveckling och samsyn.

• Sveriges Nätverk för Offentlig kontroll inom Livsmedelskedjan (SNOL) – nationellt nätverk med bred representation från Sveriges kommuner. Arbetar främst med att bevaka kommunernas intressen i kontrollen.

Rapport

Sida 10 (62)

• Livssamverkan Sverige – samverkan med chefsrepresentanter från några kommuner med intresse för att utveckla livsmedelskontrollen, samt representanter för SKL, Livsmedelsverket och Länsstyrelserna.

• Nätverk mot matbedrägerier – nämnden är representerad i två olika grupperingar, ett som gäller Stockholms län och ett som gäller kött och chark. Nätverket för Stockholms län består av företrädare för kontrollmyndigheter, det för kött- och chark dessutom företrädare för företag och branschorganisationer.

4.3 Stöd till mindre kommuner

Stockholm stödjer andra kommuner i landet med kompetens och resurser även utanför nätverken:

• Svarar på frågor och ger tips i enskilda ärenden. Det kan gälla hur man kan agera för att få rättning, om en viss omständighet ska bedömas som överträdelse, vilka kontroller som ska prioriteras. Många frågor gäller kosttillskott, där många kommuner saknar kompetens.

• Dela med sig av dokument. Vi har ett stort bibliotek av mallar för beslut och kontrollrapporter, frasdokument, handbok med instruktioner för handläggning, informationsblad, planer och liknande. Förfrågningar om att få ta del av dessa kommer regelbundet från andra kommuner.

Rapport

Sida 11 (62)

5 Resurser för kontrollen

5.1 Kontrollpersonal och utrustning

Behovet av kontrollpersonal utgår från antalet kontrolltimmar som ska utföras varje år. Eftersom kontrollen är avgiftsfinansierad finns det inga finansiella hinder att anställa tillräckligt med personal. Trots det är det har vi under de senaste åren flera gånger hamnat i läget att vi inte har kunnat utföra all planerad kontroll på grund av personalbrist. Det har berott på att personal har slutat eller blivit föräldrar under året, och inte kunnat ersättas tillräckligt snabbt av praktiska skäl. För att undvika att denna situation uppstår har förvaltningen valt att periodvis överbemanna avdelningen för livsmedelskontroll för att inte hamna i samma situation igen. Strategin har varit fungerat väl, och livsmedelskontrollen har under 2018 haft en tillräcklig bemanning och har hunnit med den planerade kontrollen. För att säkerställa att intressekonflikter undviks för kontrollpersonalen har nämnden rutiner för jäv och bisysslor. Dessa återfinns på intranätet. Tack vare att myndigheten är så stor har vi goda möjligheter att fördela arbetet så att ingen handläggare kontrollerar anläggningar där de har en relation till företagets företrädare. I samband med introduktion av nyanställd personal på avdelningen för livsmedelskontroll ges alltid anvisningar om detta. Vi har också som rutin att regelbundet byta handläggare mellan anläggningarna. Nämnden har tillräcklig tillgång till utrustning och utrymmen som krävs i form av bilar, utrymme för förvaring av livsmedelsprover och omhändertagna livsmedel, skyddsutrustning (arbetskläder).

5.2 Finansiering av kontrollen

Livsmedelskontrollen finansieras med avgifter. Årlig kontrollavgift tas ut av alla anläggningar som är registrerade vid årets början. Dessa avgifter finansierar den planerade, ordinarie, kontrollen, samt delar av annan kontroll, till exempel kontroll av nyregistrerade anläggningar, eftersom vissa anläggningar hinner lägga ner innan de fått den kontroll de betalat för. Kontroller i samband med bristande efterlevnad, till exempel uppföljande kontroller och kontroller i samband med klagomål, finansieras med timavgifter, så kallad extra offentlig kontroll. För anläggningar som registreras under året har nämnden valt att sätta ned den årliga avgiften så att den inte blir högre än motsvarande den kontroll som utförs mot anläggningen. Vissa anläggningar har en årlig kontrolltid som inte motsvarar en kontroll med för- och efterarbete. Nämnden har prioriterat att även dessa ska ha kontroll i samband med att verksamheten startar. Den överskjutande tiden finansieras med årliga avgifter som betalats av anläggningar som lagt ner innan de fått all sin kontrolltid. Hur timtaxan har räknats ut framgår av det så kallade taxeärendet.

Rapport

Sida 12 (62)

5.3 Sammanställning resursbehov, inspektör

Tabellen nedan visar det sammanställda resursbehovet för den egentliga kontrollverksamheten, kontroll mot objekt. Siffrornas ursprung framgår av respektive avsnitt för planerad kontroll, kontroll av nyregistrerade anläggningar etc.

2019 2020 2021

Antal

kontroller Timmar

Antal

kontroller Timmar

Antal

kontroller Timmar

Planerad

kontroll 7000 27700 6500 25000 7000 28000

Kontroll av ny-

registrerade

anläggningar

1000 2100 1000 2100 1000 2100

Uppföljande

kontroll vid

avvikelser

900 1600 900 1600 900 1600

Misstänkta

matförgiftningar 140 900(1) 140 900(1) 140 900(1)

Klagomål och

information om

avvikelser

250 1000(2) 250 1000(2) 250 1000(2)

RASFF 20 200(3) 20 200(3) 20 200(3)

Summa 9440 31400 8940 28700 9440 31700

1) Varav 100 timmar finansieras med timavgift för extra offentlig kontroll och 800 timmar är ej debiterbara 2) Varav 200 timmar finansieras med timavgift för extra offentlig kontroll och 800 timmar är ej debiterbara 3) Ej debiterbar tid

5.4 Kompetenskrav och utbildning

Förvaltningen gör regelbundet inventering av personalens kompetens och gör en analys av kompetensbehovet. Utifrån resultatet tas en plan för kompetens-försörjning fram. Kompetensförsörjningen säkerställs i första hand genom utbildningsinsatser, men även rekrytering kan vara aktuellt. En mall för kompetensinventering har tagits fram inom SILK, för att även tillse att tillräcklig kompetens finns i Stockholms län.

Rapport

Sida 13 (62)

6 Register över anläggningar

6.1 Register och resursbehov

Nämnden för ett register över anläggningar som nämnden har kontrollansvar för. Registret finns i datasystemet Ecos. I registret framgår bland annat vilken verksamhet som bedrivs, vem som är verksamhetsutövare, var verksamheten bedrivs eller om den är mobil utan fast adress, verksamhetens riskklass och årliga kontrolltid samt praktisk information som öppettider. Nämnden använder Livsmedelsverkets vägledning och modell för riskklassning, med viss modifiering för till exempel grossister som får orimligt lite kontrolltid med modellen. Anläggningsregistret är kopplat till nämndens ärendehanteringssystem, där till exempel kontroller och klagomål är registrerade. Totalt nyregistreras ungefär 1200 anläggningar per år, och ungefär 1100 avregistreras. Ungefär en årsarbetskraft används för att registrera livsmedels-anläggningar, och ungefär 1,5 totalt för att hålla registret uppdaterat. Arbetet med att hålla det uppdaterat finansieras av den anmälningsavgift som tas ut vid registrering. Anläggningarna presenteras också på stadens hemsida, med datum och resultat för senaste kontroll. Det sker med en e-tjänst och det krävs ingen kontinuerlig arbetsinsats för att hålla informationen uppdaterad, utan den hämtas direkt från Ecos. Under 2017 lanserades också appen Livsmedelskollen, där verksamheter visas på karta, inklusive resultat från senaste inspektion samt möjlighet att direkt rapportera klagomål och misstänkt matförgiftning.

6.2 Införande av anläggningar i registret

De allra flesta anläggningar som Stockholm stad har kontrollansvar för registreras utan krav på godkännande. Det innebär att verksamhetsutövaren lämnar in en anmälan om verksamheten. Anmälan kan lämnas in på pappersblanketter eller genom en e-tjänst för ändamålet. När anmälan kommit in gör nämnden en bedömning av om verksamheten omfattas av krav på registrering, att vi är rätt myndighet och att godkännandeprövning inte krävs för verksamheten. Därefter förs verksamheten in i registret och verksamhetsutövaren faktureras en anmälningsavgift. Riskklassning och beslut om avgift görs i allmänhet efter att anläggningen blivit besökt och kontrollerad. Så kallade animalieanläggningar ska godkännas innan verksamheten startar och innan de förs in i registret. Det är Livsmedelsverket som godkänner anläggningarna. När anläggningen är godkänd överlämnar Livsmedelsverket kontrollen av anläggningen till nämnden. Anläggningen förs då in i registret, nämnden riskklassar dem och fattar beslut om årlig avgift. För att upptäcka livsmedelsverksamheter som bedrivs utan att vara registrerade så har nämnden ett par olika metoder:

Rapport

Sida 14 (62)

• Inspektörerna håller uppsikt i samband med kontroll och när serveringar, butiker och andra livsmedelsföretag som inte finns i Ecos upptäcks så informeras företagarna om kravet på registrering och uppmanas att lämna in anmälan.

• För att upptäcka grossister och andra verksamheter ”i tidigare led” så kontrolleras företagarnas rutiner för att själva kontrollera att deras leverantörer är registrerade eller godkända, och vi gör stickprov på några varor som finns i restaurangens eller butikens lokaler. Detta är en ny kontroll från 2017 och flera oregistrerade grossister har på så sätt upptäckts under året.

6.3 Avregistrering och uppdatering vid ändrade förhållanden

Nämnden får löpande under året in uppgifter om att livsmedelsverksamheter har ändrats eller upphört. Registeruppgifterna uppdateras då. I slutet av varje kalenderår skickar nämnden ett brev till alla verksamhetsutövare i registret med uppmaning att meddela eventuella förändringar inför nästa år, så att de ska få rätt avgift fakturerad, och så att nämnden ska ha rätt underlag vid planering av nästa års kontrollverksamhet.

Rapport

Sida 15 (62)

7 Generellt för kontrollen

7.1 Instruktioner för utförande av kontroll

Avdelningen för livsmedelskontroll har sammanställt instruktioner för kontrollen i ett dokument som kallas Handboken. Där framgår hur kontrollen ska utföras praktiskt. Avdelningen har också ett dokument ”FAQ” med ställningstaganden i olika samsynsfrågor. Den uppdateras kontinuerligt till exempel i samband med kalibreringsmöten på avdelningen. Därutöver används naturligtvis Livsmedelsverkets vägledningar och kontrollwiki.

7.2 Provtagning och analys

Nämnden har ett avtal med laboratoriet Synlab för analys och hämtning av prover. Provtagning görs som en del av den planerade kontrollen, då oftast som verifierande provtagning, som en del av utredning av klagomål i allmänhet och misstänkta matförgiftningar i synnerhet, och i kartläggande syfte, ofta i projekt samordnade av Livsmedelsverket. Provtagningsprojekt planeras tillsammans med flera andra kommuner i Storstockholm som en del av SILK-samarbetet. Den planerade provtagningen 2019 är:

• Mikrobiologisk analys av färdigsköljd sallad (SILK) • Kemisk analys av akrylamid i riskprodukter så som kaffe (SILK) • Analys av förekomst av odeklarerad selleri i kryddmix (SILK) • Uppföljning av 2018 års provtagning av vatten (SILK) • Kemisk analys tungmetaller i spenat (SLV) • Färdigförpackat sojamjöl i butik (SLV)

Praktiska instruktioner för hur provtagningen går till finns i Handboken.

7.3 Rapportering av kontrollresultat

Resultatet av kontrollen registreras i Ecos. Resultatet sammanställs också i en rapport som skickas till verksamhetsutövaren. Som tidigare nämnts presenteras kontrollresultatet också på stadens hemsida. Efter varje kalenderår rapporteras kontrollerna till Livsmedelsverket, som vidarebefordrar en sammanställning till EU-kommissionen. Den rapporteringen hämtas direkt ur Ecos med hjälp av ett rapporteringsverktyg.

7.4 Sanktioner - åtgärder vid bristande efterlevnad av lagstiftningen

När nämnden konstaterar att en verksamhet inte uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen kommuniceras detta med företagets representanter muntligen på plats och i en kontrollrapport. Beroende på allvarlighetsgraden och på när anläggningen

Rapport

Sida 16 (62)

ska ha sin nästa planerade kontroll kan företagarens åtgärder följas upp i en extra, uppföljande, kontroll eller vid nästa ordinarie kontroll. I vissa fall med allvarliga avvikelser fattas beslut om sanktion direkt när avvikelsen har konstaterats. Annars fattas beslut om sanktion ifall avvikelsen inte är åtgärdad vid uppföljningen. De sanktioner som kan bli aktuella återfinns i EU-lagstiftningen och i nationell lagstiftning. De sanktioner nämnden använder är:

• Föreläggande att vidta vissa åtgärder • Förbud att bedriva viss verksamhet, till exempel nedkylning • Förbud att bedriva livsmedelsverksamhet i anläggningen (stängning) • Förbud mot utsläppande på marknaden av visst livsmedel (saluförbud) • Omhändertagande av livsmedel

När överträdelserna är allvarliga kan det också bli aktuellt med åtalsanmälan. Instruktioner för handläggningen av ärenden med sanktioner återfinns i Handboken.

Rapport

Sida 17 (62)

8 Planerad kontroll av befintliga anläggningar

8.1 Krav som ska kontrolleras under treårsperioden

För varje bransch, se avsnitt 8.2 till 8.10, pekar nämnden ut vilka relevanta krav som ska kontrolleras, och när eller hur ofta. Generellt gäller att alla krav inte är relevanta för alla verksamheter i branschen, och kontrollerna görs för de anläggningar där det är relevant. Inför varje kalenderår görs en detaljplan för alla planerade kontroller som ska göras under året. I planen framgår vilka anläggningar som ska kontrolleras, i vissa fall när under året kontrollerna ska göras, och vilka krav verksamheterna ska kontrolleras mot. Det stora flertalet kontroller görs som löpande kontroller, där man tittar på hygien och allmän livsmedelsinformation. Vissa kontroller fördelas i ”block”. Planerade kontroller samlas i block med syfte att utveckla arbetssätt, förbättra samsynen mellan inspektörerna och gemensamt tackla svårigheter i kontrollen. Exempel på kontroller som kan göras i block är tillsatser, näringsdeklaration, material i kontakt med livsmedel, verifierande provtagning och import. När blocket planeras tas checklistor fram för de kontroller som ska göras i blocket. Vissa block kommer även att kombineras med en utbildningsinsats. Vissa krav som inte finns med i planen kan vi komma att upptäcka avvikelser från ändå. Till exempel för skola och omsorg planerar vi inte att titta på lokalens utformning eller avfallshantering, men finns det brister inom dessa områden, som vi upptäcker vid besök i lokalerna, kommer vi att agera mot dessa brister. Kraven som gäller skadedjur täcks in om vi kontrollerar lokalens utformning samt rengöring. Brister i kraven som gäller utbildning kommer att upptäckas i samband med kontroll av övriga krav. Planeringen ska säkerställa att alla verksamheter blir kontrollerade i enlighet med sin beslutade kontrolltid, och att alla relevanta krav kontrolleras på alla anläggningar. Erfarenhetsmässigt är det drygt 10 procent av de planerade kontrollerna som inte kan genomföras på grund av att verksamheterna upphör innan kontrollen är utförd. Därutöver är det ett mindre antal som inte kan genomföras för att verksamheten är tillfälligt stängd eller av andra praktiska omständigheter.

Rapport

Sida 18 (62)

8.2 Tillverkningsanläggningar

Effektindikatorer

Effektindikatorerna korrekt allergimärkning, sann information och spårbart kött är relevanta för många av anläggningarna. Se avsnitt 12.3.

Förutsättningar

De tillverkningsanläggningar som finns registrerade i Stockholm kan delas upp mellan vegetabiliska producenter och producenter med animalisk råvara, så kallade 853-anläggningar. Det finns 80 registrerade vegetabiliska producenter i Stockholm: bagerier, tillverkare av färdigmat, konfektyrtillverkare och bryggerier. Anläggningar som ska vara godkända i enlighet med förordning (EG) 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung kallas 853-anläggningar. Enligt Livsmedelsförordningen SFS 2006:813 är det Livsmedelsverket som har kontrollansvar över dessa anläggningar. I vissa fall kan dock Livsmedelsverket överlämna kontrollen till en kommunal livsmedelskontrollmyndighet. Stockholm och Göteborg är de enda kommunala myndigheterna i Sverige som fått kontroll-ansvaret överlämnat för 853-anläggningar. I Stockholm finns cirka 75 stycken 853-anläggningar varav de flesta, cirka 60, är köttanläggningar och resten fördelar sig på fiskanläggningar, mjölkproduktanläggningar och tillverkare av färdigmat.

Kontrollens fokus

Allmänna hygienkrav som renlighet, lokalens utformning och skick, personal-hygien, nedkylning och förvaringstemperaturer är viktiga för anläggningar som producerar känsliga livsmedel, till exempel köttanläggningar. Allergiinformation: För anläggningar som tillverkar sammansatta livsmedel kontrolleras att allergiker får korrekt information om ingående allergener och att denna information är lätt att utläsa. Följande ska uppfyllas:

• Alla ingående allergener är deklarerade. Verifierande provtagning kommer att göras under 2018; analys av förekomst av mjölk och nötter i bageri- och chokladprodukter där dessa ingredienser inte är deklarerade (operativt mål 14).

• Alla ingående deklarerade allergener framhävs i innehållsförteckningen. • Livsmedel som är märkta med uppgift om ”fri från” ska uppfylla kriterierna för

påståendet. • För livsmedel som inte är märkta med innehållsförteckning finns information om

ingående allergener i en medföljande handling. Sann information. För dyra produkter eller produkter som innehåller dyra ingredienser kontrolleras att det som anges i den skriftliga informationen om livsmedlen är korrekt.

Rapport

Sida 19 (62)

För sammansatta färdigförpackade livsmedel ingår att kontrollera att angiven mängd av den dyra ingrediensen stämmer. Informationen kan kontrolleras genom jämförelse mot receptur, intervju med personal, dokumentkontroll av inköpt respektive såld mängd, provtagning och analys, eller en kombination av två eller flera av metoderna. År 2019 görs kontrollen med inriktning på svenskt kött (operativt mål 16). Uppgifter om ingredienser. På tillverkningsanläggningar kontrolleras att den märkning som utformas stämmer överens med innehållet i produkten. För minst fyra produkter görs en verifiering att de uppgifter som finns i ingrediensförteckningarna stämmer med tillsatta ingredienser (operativt mål 13) Spårbart kött. För anläggningar som säljer kött kontrolleras att de har ett system för spårbarhet framåt. De ska kunna tala om vilket företag som har köpt ett visst parti kött, till vilken anläggning det har levererats och när, en noggrann beskrivning av partiet och partiets vikt eller volym. Tillverkningsanläggningar som säljer nötkött ska även ha ett identifieringssystem och ett heltäckande registreringssystem som garanterar samband i identifieringen mellan köttstycket och djuret eller djuren i fråga. De ska alltså ha ett system för spårbarhet för nötkött som säkerställer identiteten genom anläggningen, från inköpt till levererat kött. Anläggningar som använder kött som råvara ska kunna visa från vem de har köpt in köttet som finns i deras anläggning, alltså kunna visa spårbarhet bakåt. Förutom fokusområdena ovan kontrolleras:

• Kontroll av företagarnas åtgärder för att eliminera eller reducera förekomst av Listeria samt verifierande provtagning på relevanta kött- och fiskanläggningar.

• Inköpsrutin. Att företagaren har en rutin för att säkerställa att de livsmedel som köps in kommer från registrerade/godkända anläggningar.

• Att anläggningen är godkänd/registrerad med rätt verksamhetsutövare.

Kontroller; tidpunkt och metod

I tabellen nedan visas vilka kontroller som ska göras när under treårsperioden. Punkterna under ”prioriterad kontroll” är viktigast och ska om möjligt genomföras under året. Punkterna under ”kontrollera även” utförs i mån av tid och prioriteras i den ordning de är angivna. I de fall revision eller provtagning ska utföras är detta angivet. Övriga kontroller görs oftast med metoden inspektion, men handläggaren kan välja revision när så bedöms lämpligt. Det framgår även nedan när en anläggningstyp är aktuell för ett projekt eller block som genomförs under året. Effektindikatorer är understrukna.

Rapport

Sida 20 (62)

Verk-

samhet,

årlig

kontroll-

tid

2019 2020 2021

Till-

verkare,

0,5-1

Ej kontroll Ej kontrol

Prioriterad kontroll • Registrering/godkännande

• Allmän hygien

• Rutin för temperatur-kontroll.

• Information: obligatoriska

uppgifter, allergiinformation

• Lokalens utformning

• Spårbarhet

• Sann information. Säljande

påståenden

• Inköpsrutin

Kontrollera relevanta områden

• Varustandarder.

• Tillsatser

• Spårbart kött.

Till-

verkare,

1,5-2,5


• Allmän hygien

• Rutin för temperatur-

kontroll.




• Spårbarhet


påståenden

• Inköpsrutin

• Spårbart kött och sann

information med fokus på

svenskt kött (Operativt mål

16)


• Varustandarder

• Material i kontakt med

livsmedel

• HACCP-baserade

förfaranden


• Allmän hygien


kontroll.




• Spårbarhet


påståenden

• Inköpsrutin


• Näringsvärde och hållbarhet

• Tillsatser


• Allmän hygien





• Spårbarhet


påståenden

• Inköpsrutin

• Kontrollera relevanta områden

• Spårbart kött

Rapport

Sida 21 (62)

Verk-

samhet,

årlig

kontroll-

tid

2019 2020 2021

Till-

verkare,

3-5,5


• Allmän hygien


kontroll.




• Spårbarhet


påståenden

• Inköpsrutin




16)


• Varustandarder


livsmedel

• HACCP-baserade

förfaranden; kritiska

styrpunkter och övervakning

av dessa

• Sann information (Operativt

mål 13)

• Revision.


• Allmän hygien


kontroll.




• Spårbarhet


påståenden

• Inköpsrutin


• HACCP-baserade

förfaranden; mikrobiologiska

kriterier


• Tillsatser


• Allmän hygien





• Spårbarhet


påståenden

• Inköpsrutin

• Kontrollera relevanta områden

• Spårbart kött

• HACCP-baserade

förfaranden; främmande

ämnen

Rapport

Sida 22 (62)

Verk-

samhet,

årlig

kontroll-

tid

2019 2020 2021

Till-

verkare,

>5,5


• Allmän hygien


kontroll.




• Spårbarhet


påståenden

• Inköpsrutin




16)


• Varustandarder.


livsmedel

• HACCP-baserade

förfaranden; kritiska

styrpunkter och övervakning

av dessa

• Sann information (Operativt

mål 13)

• Revision


• Allmän hygien


kontroll.




• Spårbarhet


påståenden

• Inköpsrutin


• HACCP-baserade

förfaranden; mikrobiologiska

kriterier


• Tillsatser

• Revision för anläggningar

med mer än 15 tim ÅK


• Allmän hygien





• Spårbarhet


påståenden

• Inköpsrutin


• HACCP-baserade

förfaranden; främmande

ämnen

• Spårbarhet kött


med mer än 15 tim ÅK

Rapport

Sida 23 (62)

8.3 Huvudkontor

Effektindikatorer

Effektindikator för sann information och korrekt allergimärkning, se avsnitt 12.3.

Förutsättningar

Huvudkontoren har ingen egen hantering av livsmedel men släpper ut livsmedel på marknaden genom de enheter de ansvarar för. Beroende på om det är huvudkontor för tillverkningsanläggningar, distributionsanläggningar, butikskedjor eller restaurangkedjor kan de ansvara för rutiner för inköp, säkra livsmedel, livsmedelsinformation samt att spärra och återkalla produkter när sådana situationer uppstår. I Stockholm finns idag ca 100 huvudkontor. Kontrolltiden för huvudkontoren varierar mellan 1 och 14 årliga kontrolltimmar. Merparten av huvudkontoren har mycket kontrolltid. För huvudkontor görs kontrollerna alltid i form av revision. Det innebär att det läggs mer tid per kontroll. För anläggningar med mer än tre timmars årskontrolltid görs en kontroll per år. För anläggningar med 2-3 timmar görs en kontroll vart annat år.

Kontrollens fokus

Förutom fokusområdena ovan kontrolleras följande: • Vid anläggningar som levererar ekologiska livsmedel (frukt, grönsaker eller kött)

som följd av offentlig upphandling verifieras uppgiften om att livsmedlen kommer från ekologisk produktion (operativt mål 17)

• Vid huvudkontor för anläggningar som släpper ut färdigförpackade bageri- och/eller chokladvaror kontrolleras att informationen i märkningen gällande mjölk och hasselnöt som ingrediens är korrekt (operativt mål 14). Verifierande provtagning kan göras.

• Inköpsrutin. Att företagaren säkerställer att de livsmedel som köps in kommer från registrerade/godkända anläggningar.

• Kontrollera om huvudkontoret har rutiner för att säkerställa att förpackningsmaterial som kommer i kontakt med livsmedel (FCM) är av material som är godkänt för ändamålet, och att företagaren har tillräcklig kunskap om reglerna för FCM.

• Kontrollera om företaget gör otillåtna medicinska-, hälso eller näringspåståenden. • Kontrollera att de tillsatser som används är tillåtna och deklarerade på rätt sätt i

ingrediensförteckningen.


I tabellen nedan visas vilka kontroller som ska göras när under treårsperioden. Punkterna under ”prioriterad kontroll” är viktigast och ska om möjligt genomföras under året. Punkterna under ”kontrollera även” utförs i mån av tid och prioriteras i den ordning de är angivna. I de fall revision eller provtagning ska utföras är detta angivet. Övriga kontroller görs oftast med metoden inspektion, men handläggaren kan välja revision när så bedöms

Rapport

Sida 24 (62)

lämpligt. Det framgår även nedan när en anläggningstyp är aktuell för ett projekt eller block som genomförs under året. Effektindikatorer är understrukna.

Verk-

samhet,

årlig

kontroll-

tid

2019 2020 2021

Huvud-

kontor,

0,5-1

Ej kontroll.

Prioriterad kontroll: • Spårbarhet: System för

hantering av icke säkra

livsmedel/ misstänkta

matförgiftningar inklusive

återkallelse.

• Inköpsrutin och rutin för

säkra livsmedel

• Sann information

• Korrekt allergimärkning

Kontrollera relevanta områden: • Tillsatser

• Varustandarder

Ej kontroll.

Huvud-

kontor,

1,5-3

Ej kontroll.





återkallelse.


säkra livsmedel




• Tillsatser

• Varustandarder





återkallelse.


säkra livsmedel



Kontrollera relevanta områden: • Medicinska påståenden och

närings- och hälsopåståen-

den.

Rapport

Sida 25 (62)

Verk-

samhet,

årlig

kontroll-

tid

2019 2020 2021

Huvud-

kontor,

>3





återkallelse.


säkra livsmedel



• Uppgifter om allergener

(operativt mål 14)


• FCM.

• Hälsopåståenden.

• Uppgifter om ekologiskt (till

offentlig upphandling)

(operativa mål 17)





återkallelse.


säkra livsmedel




• Varustandarder

• Tillsatser

• Import/export





återkallelse.


säkra livsmedel




• Handelsnormer

• Medicinska påståenden och

näringspåståenden.

• Särskild märkning

Rapport

Sida 26 (62)

8.4 Grossister och matmäklare

Effektindikatorer

Effektindikator för spårbart kött, se avsnitt 12.3.

Förutsättningar

Grossister och matmäklare är livsmedelsföretagare som köper in livsmedel och säljer det vidare till andra livsmedelsföretag. Skillnaden är att grossisterna har ett lager där de förvarar livsmedel, medan matmäklarna bedriver sin verksamhet från ett kontor, varorna förvaras i andra livsmedelsföretagares lokaler. Många grossister och matmäklare bedriver internationell handel med import från länder utanför EU, och/eller inköp av livsmedel från andra EU-länder. De som importerar ansvarar för att varorna uppfyller alla EU:s regler för livsmedel. Alla som säljer livsmedel ansvarar för att det finns obligatorisk livsmedelsinformation antingen i märkningen eller i en medföljande handling. I Stockholm finns idag cirka 290 grossister och 260 matmäklare. Flertalet av grossisterna har lite årlig kontrolltid, något vi ser över under 2017-2019. De flesta omklassningarna är inte klara när den här planen görs, och därför är planen osäker.

Kontrollens fokus

I Stockholm har vi som mål att de närmaste åren öka vår kunskap om grossisterna. Vi ska föra in mer detaljerad information om de olika anläggningarnas verksamhet i vårt register, och vid behov ändra riskklassen och informationstillägget så att vi i fortsättningen kan utföra kontroll med rätt fokus, och av samma kvalité som vi idag har på kontrollen av matmäklare.

• Kontrollerna ska fokusera att det finns en registrering för aktuell företagare. • Grossister som säljer kött ska ha ett system för spårbarhet framåt, som ska omfatta

bland annat en noggrann beskrivning av livsmedlet, uppgifter om livsmedlets volym eller kvantitet, vilken livsmedelsföretagare livsmedlet levererats till och en referens som identifierar partiet. Detta ingår i vår effektindikator spårbart kött.

• Inköpsrutin. Att företagaren säkerställer att de livsmedel som köps in kommer från registrerade/godkända anläggningar.

• Att obligatorisk information om livsmedlen finns med vid försäljning, antingen på förpackningen eller i en medföljande handling och att allergener är framhävda.

Förutom fokusområdena ovan kontrolleras följande:

• Allmän hygien. Rengöring, lokalens skick, skadedjursbekämpning och avfallshantering.

• Vid anläggningar som utformar märkning och märker/ förpackar kontrolleras att uppgifter som anges i ingrediensförteckningen stämmer med tillsatta ingredienser på minst fyra produkter per anläggning (operativt mål 13)

Rapport

Sida 27 (62)

• Vid anläggningar som ansvarar för märkning av färdigförpackade bageri- och/eller chokladvaror kontrolleras att informationen i märkningen gällande mjölk och hasselnöt som ingrediens är korrekt (operativt mål 14). Verifierande provtagning kan komma att göras.

• Vid anläggningar som har påståenden om svenskt nöt- lamm- eller kycklingkött verifieras köttets ursprung och flöde i livsmedelskedjan (operativt mål 16).

• Vid anläggningar som levererar ekologiska livsmedel (frukt, grönsaker eller kött) som följd av offentlig upphandling verifieras uppgiften om att livsmedlen kommer från ekologisk produktion (operativt mål 17).

• Rutin för temperaturkontroll för kyl- och frysförvaring. • För företag med import och företag som översätter märkning och tilläggsmärker

på svenska ska vi också fokusera på att alla ingående allergener finns med i den svenska märkningen och att de är framhävda.

• För företag som tar emot kött från andra EU-länder, kontrollera rutin för salmonellaintyg, och stickprov på intyg för kött som finns i lokalen.

• För importörer kontrolleras att de tillsatser som används är tillåtna och deklarerade på rätt sätt i ingrediensförteckningen.

• För importörer kontrolleras när så är aktuellt att varustandarder uppfylls, att det inte görs medicinska påståenden, samt att de eventuella hälso- eller näringspåståenden som görs är tillåtna.



Rapport

Sida 28 (62)

Verk-samhet, årlig kontroll-tid

2019 2020 2021

Grossist

o MM,

0,5-1

Ej kontroll Ej kontroll

Kontrollera alltid: • Registrering

• Spårbarhet: Rutin för

återkallelse, spårbart kött

• Inköpsrutin.

• Obligatoriska märknings-

uppgifter, framhävda

allergener.

Kontrollera relevanta områden: • Allmän hygien: Rengöring,

lokalens skick,

skadedjursbekämpning,

avfallshantering.

• Rutin för temperaturkontroll.

• För anl med

märkningsansvar:

varustandarsder, att aller-

gener är deklarerade

• För införsel av kött: salmo-

nelladokument.

Grossist

o MM,

1,5-2,5

Ej kontroll




• Inköpsrutin.



allergener.


lokalens skick,


avfallshantering.



nelladokument.

• För anl med

märkningsansvar:

varustandarder: medicinska

samt hälso- och


Ej kontroll

Rapport

Sida 29 (62)


2019 2020 2021

Grossist

o MM, 3-

5,5



återkallelse, spårbart kött.

• Inköpsrutin.



allergener.

• Uppgifter om ingredienser

(operativt mål 13)


(operativt mål 14)

• Uppgifter om ursprung, kött

(operativt mål 16)

• Uppgifter om ekologiskt

(operativa mål 17) (till off

upph.)


lokalens skick,


avfallshantering.


• För anl med

märkningsansvar:

varustandarder, att aller-



nelladokument.

• För anl med

märkningsansvar: Tillsatser




• Inköpsrutin.



allergener.


lokalens skick,


avfallshantering.


• För anl med

märkningsansvar:

varustandarder, att aller-



nelladokument.

• För anl med

märkningsansvar:


samt hälso- och





• Inköpsrutin.



allergener.


lokalens skick,


avfallshantering.


• För anl med

märkningsansvar:

varustandarder, att allergener

är deklarerade


nelladokument.

Rapport

Sida 30 (62)


2019 2020 2021

Grossist

o MM,

>5,5




• Inköpsrutin



allergener

• Uppgifter om ingredienser

(operativt mål 13)


(operativt mål 14)

• Uppgifter om ursprung, kött

(operativt mål 16)

• Uppgifter om ekologiskt

(operativa mål 17) (till off

upph.)


lokalens skick,


avfallshantering.


• För anl med

märkningsansvar:




nelladokument.

• För anl med





• Inköpsrutin.



allergener.


lokalens skick,


avfallshantering.


• För anl med

märkningsansvar:




nelladokument.

• För anl med

märkningsansvar:


samt hälso- och





• Inköpsrutin.



allergener.


lokalens skick,


avfallshantering.


• För anl med

märkningsansvar:




nelladokument.

Rapport

Sida 31 (62)

8.5 Dricksvatten

Förutsättningar

Försörjning av dricksvatten till Stockholms kommer från Mälaren via två dricksvattenverk Norsborg och Lovön. Inget av dricksvattenverken finns i Stockholms stad och kontrolleras alltså inte av Stockholm. Huvudman för dricksvatten är Stockholm Vatten och avfall. De levererar inte bara dricksvatten till Stockholm utan även till flertalet andra kommuner Huddinge, Botkyrka, Ekerö, Haninge, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Strängnäs, Tyresö och Värmdö. Totalt förser de över 1,3 miljoner människor med dricksvatten. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm kontrollerar dricksvattennätet i Stockholm. Kontrolltiden är 40 timmar enligt följande fördelning:

• Löpande granskning av inkomna handlingar 10 timmar • Revisioner 2 gånger per år 20 timmar • Kontroll av vattenreservoarer 10 timmar

Förutom dricksvattennätet har nämnden kontroll av Stockholm Hamnars tappställe för påfyllning av båtar och två anläggningar på Bromma flygplats; ett mindre tappställe och en tankbil.

Kontrollens fokus

Följande aktiviteter är inplanerade gällande kontroll av dricksvattennätet: • Kontroll av hygien vid underhållsarbete vid läcka (operativt mål 3). • Verifiering av verksamhetsutövarens provtagning. • Kontroll av nödvattenplanering.

Verksam-het, årlig kontrolltid

2019 2020 2021

Dricksvatten,

1 Ej kontroll Ej kontroll

Kontrollera alltid: • Allmänhygien

• Undersökningsprogram

Dricksvatten,

2

Kontrollera alltid: • Allmänhygien

• Undersökningsprogram

Ej kontroll

Kontrollera alltid: • Underhåll, reinvestering

• Allmänhygien

• Utbildning, bla av tf personal

Rapport

Sida 32 (62)


2019 2020 2021

Dricksvatten,

40

Kontrollera alltid: • Verifiering av provtagning i

egenkontrollen

• Kontroll av två

högvattenreservoarer

• Kontroll av

nödvattenplanering

• Rutiner/egenkontroll

• Underhåll, renovering av

cisterner

• Kontroll vid

underhållsarbete

Kontrollera alltid: • Verifiering av provtagning i

egenkontrollen

• Kontroll av två


• Sårbarhet, lås och bom

• Underhåll, reinvestering

Kontrollera alltid: • Kontroll av två


• Verifiering av provtagning i

egenkontrollen

Rapport

Sida 33 (62)

8.6 Storhushåll

Effektindikatorer

Säker nedkylning, sann information, spårbart kött (se avsnitt 12.3).

Förutsättningar

I Stockholm finns cirka 2 300 restauranger, 1 100 caféer och 650 snabbmatsrestauranger. Måltiderna kan antingen tillagas på plats eller tas emot mer eller mindre färdiga. Drygt 200 av dessa verksamheter är mobila. Antalet restauranger och caféer vänts öka i takt med att staden växer. Kontrollbehovet är vanligtvis högre på verksamheter med tillagning och nedkylning, då risken för livsmedelshygieniska brister är större och konsekvenserna vid brister allvarligare. Kontrollbehovet påverkas också av hur många portioner som serveras, om det finns en presentation av maten och/eller om verksamheten packar och märker egentillverkade produkter.

Kontrollens fokus

Kontrollerna ska fokusera på nedkylning, sann information och spårbarhet, i dokumentet benämnda som effektindikatorer. Utöver ovanstående fokusområden kontrolleras också:

• Personalhygien i allmänhet och särskilt risken att överföra smitta från personal till livsmedel (operativt mål 6).

• Sann information (SILK-projekt) • Provtagning, uppföljning av 2018 års vattenprovtagning • Att det finns en registrering för aktuell företagare. • Inköpsrutin – att företaget kontrollerar att de företag de köper livsmedel från är

registrerade eller godkända. • Allmänhygien inklusive att rengöring av lokaler och utrustning är godtagbar. • Säker hantering, risk för korskontamination, gäller såväl mikrobiologisk som

kemisk kontamination och allergener. • Allergeninformation: Kan kunden på ett lätt och tydligt sätt bli upplyst om vilka

allergener maten innehåller. • Rutin för temperaturkontroll, förvaringstemperaturer, varmhållning. • Att lokalens utformning är lämplig för den verksamhet som bedrivs, samt att lokal

och utrusning är i tillfredsställande skick. • Att företagaren har adekvata rutiner för korrigerande och verifierande åtgärder,

t.ex. rutiner vid misstänkta matförgiftningar; kontrollmätning av termometrar. • För mobila anläggningar kontrollera att det vatten som används är av godtagbar

kvalitet och att det förvaras på ett godtagbart sätt

Rapport

Sida 34 (62)




2019 2020 2021

Storhushåll,

0,5-1 Ej kontroll Ej kontroll

Prioriterad kontroll: • Registrering

• Personalhygien

• Rengöring

• Nedkylning

• Inköpsrutin, Spårbarhet kött


Kontrollera även • Allergeninformation

• Rutin för temperaturkontroll

• Lokalens utformning och skick.

• För mobila anläggningar:

vatten.

Storhushåll,

1,5-2,5


• Personalhygien

• Rengöring

• Nedkylning

• Inköpsrutin, Spårbarhet

kött

• Sann information (SILK-

projekt)

• Norovirus och

personalhygien (operativt

mål 6)

• Provtagning, vatten

Kontrollera även • Säker hantering

• Allergeninformation

• Rutin för

temperaturkontroll

• Mobila anläggningar:

vatten

Ej kontroll


• Personalhygien

• Rengöring

• Nedkylning



Kontrollera även • Rutin för temperaturkontroll


• Mobila anläggningar: vatten

Rapport

Sida 35 (62)


2019 2020 2021

Storhushåll,

3-5,5


• Personalhygien

• Rengöring

• Nedkylning


kött


projekt)

• Norovirus och


mål 6)



• Rutin för

temperaturkontroll


vatten

• Korrigerande och

verifierande åtgärder


• Personalhygien

• Rengöring


kött

• Säker hantering


• Nedkylning

Kontrollera även • Rutin för

temperaturkontroll

• Lokalens utformning och

skick.


vatten


• Personalhygien

• Rengöring




• Nedkylning



• FCM


Rapport

Sida 36 (62)


2019 2020 2021

Storhushåll,

>5,5


• Personalhygien

• Rengöring

• Nedkylning


kött


projekt)

• Norovirus och


mål 6)



• Rutin för

temperaturkontroll


vatten

• Rutin för

temperaturkontroll


skick.

• Korrigerande och

verifierande åtgärder


med 5,5-8,5 tim ÅK.


• Personalhygien

• Rengöring


kött



• Nedkylning


• Rutin för

temperaturkontroll


vatten

• Rutin för

temperaturkontroll


skick.


• Personalhygien

• Rengöring




• Nedkylning



• FCM




Rapport

Sida 37 (62)

8.7 Butik och detaljhandel

Effektindikatorer

Korrekt allergimärkning, sann information, spårbart kött (se avsnitt 12.3).

Förutsättningar

Med ”butik och detaljhandel” avses livsmedelsanläggningar vars huvudsakliga verksamhet är att sälja livsmedel till slutkonsument. Det är såväl stora livsmedels-butiker med stor mycket manuell hantering och egen märkning, som mindre butiker med färdigförpackade livsmedel, specialbutiker för till exempel fisk, godiskiosker och torghandel med frukt och grönsaker. Hälsokostbutiker och andra specialbutiker för i huvudsak kosttillskott omfattas inte av detta avsnitt, utan behandlas i nästa avsnitt. I Stockholm finns cirka 1100 butiker, varav drygt 200 med animaliehantering. Merparten av verksamheterna är små och får endast kontrollbesök en gång per år, eller mer sällan. Butikerna delas in i ” Butik med animaliehantering”, ”Butik med beredning, ej råa animalier” och ”Försäljning utan beredning”.

Kontrollens fokus

Kontrollerna i butik ska fokusera på märkning och spårbarhet. När butiken har egen produktion ska nedkylning kontrolleras. För butiker utan hantering ska följande prioriteras:

• Livsmedel som säljs färdigförpackade är märkta med obligatoriska uppgifter, den obligatoriska märkningen är på svenska.

För butiker med egen hantering ska följande prioriteras:

• Ingredienser stämmer med receptur (operativt mål 13), framför allt allergener. • Allergener är framhävda i ingrediensförteckning. • Rutiner finns för kritiska moment som tillagning och nedkylning.

För butiker med animaliehantering ska följande prioriteras:

• Ett system för spårbarhet och ursprungsmärkning finns för nötkött. Ursprungsmärkning av får, get, svin och fjäderfä.

Förutom fokusområdena ovan ska följande kontrolleras under treårsperioden:

• Provtagning, Analys av förekomst av odeklarerad selleri i kryddmix. I butiker som säljer importerade kryddor från mellanösten/Asien.

• Att det finns en registrering för aktuell verksamhetsutövare. • Inköpsrutin; att företaget har en rutin för att kontrollera att alla de köper in mat

från är registrerade som livsmedelsföretagare. • Kontroll av handelsdokument och analysresultat för salmonella om butiken är

förste mottagare av kött. • Allmänhygien så som rengöring av lokaler och utrustning. • Rutin för temperaturkontroll, verifierande stickprovskontroll av temperaturer.

Rapport

Sida 38 (62)

• Tilläggsinformation för fiskeriprodukter. • För anläggningar som säljer oförpackade ägg med uppgift om att dessa är svenska

verifieras äggens ursprung. • Personalhygien, t.ex. att handtvättställ är utrustade med tvål och hygienisk

torkanordning. • Kontrollera att lokalens utformning är lämplig för den verksamhet som bedrivs,

samt att lokal och utrusning är i tillfredsställande skick. • Kontrollera mikrobiologiska kriterier för de anläggningar där det är aktuellt. • Särskild livsmedelsinformation så som ”fri-från”-märkning samt närings- och

hälso-påståenden för varor som butiken själva förpackar och märker. • Skyddade beteckningar, om butiken märker med sådan, eller ger sådan

information t.ex. i hyllkantsmärkning. • Rutin för personal med sjukdom eller sår. • Rutin för tillräcklig upphettning av kyckling och köttfärs. • Regler för ekologiska påståenden i butiksledet.



Rapport

Sida 39 (62)


2019 2020 2021

Butik o

handel

0,5-1


• Inköpsrutin

• Spårbarhet för nötkött

• Föreskrivna

märkningsuppgifter på

färdigförpackade livsmedel

• Provtagning, odeklarerad

selleri i kryddmix

Kontrollera även: • Rengöring

• Tilläggsinformation för

fiskeriprodukter

• Livsmedelsinformation vid

direktförsäljning (icke

färdigförpackade).

• Salmonelladokument för

förste mottagare.

• För anl med


•


Rapport

Sida 40 (62)


2019 2020 2021

Butik o

handel

1,5-2,5


• Inköpsrutin, Spårbarhet för

nötkött

• Föreskrivna



• Nedkylning

• Butikens egen märkning,

särskilt fokus på allergener

och sann information

Kontrollera även: • Salmonelladokument för

förste mottagare.

• Rengöring

• Rutin för personal med

sjukdom eller sår.


fiskeriprodukter




• Skyddade beteckningar, om

butiken utformar sådan

märkning eller information

• Svenska ägg.


fiskeriprodukter

Rapport

Sida 41 (62)


2019 2020 2021

Butik o

handel 3-

5,5



nötkött

• Föreskrivna



• Nedkylning





selleri i kryddmix

• Block: Uppgifter om

ingredienser (operativt mål

13)


förste mottagare.

• Personalhygien

• Rengöring

• Rutin för tillräcklig

upphettning av kyckling och

köttfärs

• Svenska ägg.

• För anl med


•



nötkött

• Föreskrivna



• Nedkylning




Kontrollera även: • Tilläggs-information för

fiskeriprodukter.




• Särskild livsmedels-

information så som ”fri-från”,

närings- och hälso-

påståenden för varor som

butiken märker.

• Skyddade beteckningar, om


märkning eller information.



nötkött

• Föreskrivna



• Nedkylning





förste mottagare.

• Personalhygien

• Rengöring

• Lokalens utformning.

• Mikrobiologiska kriterier

• Ekologiskt i butik

Rapport

Sida 42 (62)


2019 2020 2021

Butik o

handel

>5,5



nötkött

• Föreskrivna







direkt-försäljning (icke



förste mottagare.

• Personalhygien/ Rutin för

personal med sjukdom eller

sår

• Rengöring

• Nedkylning



köttfärs


selleri i kryddmix

• Block: Uppgifter om

ingredienser (operativt mål

13)

Kontrollera även: • Svenska ägg


fiskeriprodukter.

• För anl med


•


med 7 timmar ÅK eller mer.



nötkött

• Föreskrivna










förste mottagare.



sår

• Rengöring

• Nedkylning



köttfärs

Kontrollera även: • Särskild

livsmedelsinformation så

som ”fri-från”, närings- och

hälsopåståenden för varor

som butiken märker.



nötkött

• Föreskrivna










förste mottagare.



sår

• Rengöring

• Nedkylning



köttfärs

Kontrollera även: • Skyddade beteckningar, om


märkning eller information.

Rapport

Sida 43 (62)

8.8 Skola och omsorg

Effektindikator

Säker allergikost (se avsnitt 12.3).

Förutsättningar

I Stockholm serveras dagligen måltider på förskolor och skolor, dagliga verksamheter, äldreboenden, gruppboenden, asylboenden, häkten och liknande verksamheter. Vissa maträtter är specialanpassade till allergiska barn och elever. Måltiderna kan antingen tillagas på plats eller tas emot mer eller mindre färdiga. Vi delar in verksamheterna i ”tillagningskök” och ”mottagningskök”. I Stockholm finns idag nästan 1600 omsorgsverksamheter registrerade som livsmedelsanläggningar. Antalsmässigt dominerar förskolorna med ca 1000 objekt och skolorna med knappt 300. Antalet omsorgsverksamheter väntas öka med någon procent per år i takt med att staden växer. Kontrollbehovet är vanligtvis högre på verksamheter med tillagningskök, då risken för livsmedelshygieniska brister är större. Kontrollbehovet påverkas också av om verksamheten vänder sig till känsliga konsumentgrupper (barn under fem år, personer med överkänslighet, personer inlagda på sjukhus samt boende i äldreboende) och av hur många konsumenter man serverar per dag.

Kontrollens fokus

Kontrollerna ska fokusera på säker allergikost. Alla omsorgsverksamheter som kontrolleras under ett år ska kontrolleras avseende säker allergikost. Förutom fokusområdet allergikost ska följande kontrolleras under treårsperioden:

• Att det finns en registrering för aktuell verksamhetsutövare. • Inköpsrutin: Att företaget har en rutin för att kontrollera att alla de köper in mat

från är registrerade som livsmedelsföretagare. Stickprov på ett par olika varor som finns i verksamhetens lokaler.

• Att rengöring av lokaler och utrustning är godtagbar. • Personalhygien, att handtvättställ är utrustade med tvål och hygienisk

torkanordning, att det finns en godtagbar rutin för personal med sjukdom/sår. • Rutin för säker nedkylning för alla verksamheter som har nedkylning som en del

av sin process. • Att det finns en rutin för temperaturkontroll, vid kylförvaring, varmhållning samt

mottagning och utleverans av varm mat. • Om företaget presenterar maten som ekologisk, i menyer eller på hemsida,

kontrollera att verksamheten uppfyller kraven för att få presentera maten som ekologisk.

Rapport

Sida 44 (62)

• Att den information som ges om maten stämmer, stickprov på någon maträtt. För kök med utleverans att det finns en rutin för att information följer med till mottagningsköket.

• För leveranskök att det finns rutin för temperaturkontroll av varm mat vid utsändning.

• Att det finns en rutin för tillräcklig upphettning av kyckling och köttfärs för alla verksamheter som tillagar dessa råvaror.




2019 2020 2021

Skola

omsorg

0,5-1



• Allergikosthantering

• Rutin för temperaturkontroll,

inklusive varm mat vid

utleverans för leveranskök.

Kontrollera även: • Sann information; att

informationen följer med

maten vid ev. utleverans

• Personalhygien, rutin för

sjukdom/sår.



köttfärs.

Rapport

Sida 45 (62)


2019 2020 2021

Skola

omsorg

1,5-2,5

Ej kontroll


• Inköpsrutin



• Rengöring

• Personalhygien

• Nedkylning

Kontrollera även: • Rutin för temperaturkontroll.

• Ekologiska påståenden.

• Sann information; att


maten vid ev. utleverans.



köttfärs.

Ej kontroll

Skola

omsorg 3-

5,5


• Inköpsrutin


• Rutin för

temperaturkontroll

• Rengöring

• Personalhygien

• Nedkylning

Kontrollera även: • Rutin för

temperaturkontroll.






• Inköpsrutin



• Rengöring

• Personalhygien

• Nedkylning




köttfärs.


• Inköpsrutin



• Rengöring

• Personalhygien

• Nedkylning


Rapport

Sida 46 (62)


2019 2020 2021

Skola

omsorg

>5,5


• Inköpsrutin


• Rutin för

temperaturkontroll

• Rengöring

• Personalhygien

• Nedkylning

• Rutin för

temperaturkontroll.






upphettning av kyckling

och köttfärs.


• Inköpsrutin



• Rengöring

• Personalhygien

• Nedkylning








köttfärs.


• Inköpsrutin



• Rengöring

• Personalhygien

• Nedkylning








köttfärs.

Rapport

Sida 47 (62)

8.9 Kosttillskott och hälsokost

Effektindikator

Säkra kosttillskott (se avsnitt 12.3).

Förutsättningar

I detta sammanhang är definitionen av kosttillskott vidare än lagstiftningens definition. Kosttillskott i detta dokument inkluderar alla typer av tillskott som tas för att uppnå en önskad effekt (prestationshöjande, viktminskande, ökat vitaminintag etc.). Som kosttillskottsanläggningar räknas de verksamheter som huvudsakligen är inriktade på kosttillskott, till skillnad från vanliga livsmedels-butiker där kosttillskott ofta utgör en mindre del av sortimentet. De cirka 250 kosttillskottsobjekten fördelar sig på apotek, hälsokostbutiker, matmäklare, huvudkontor, distributörer och tillverkare. Merparten av verksamheterna är små och får endast kontrollbesök en gång per år eller mer sällan. När det gäller apoteken och Life-butiker kontrolleras de främst på huvudkontors-nivå eftersom ansvaret för produkter och märkning ligger där. Apoteken kontrolleras således med ett intervall på ett besök var tredje år. Under 2013 och 2016 genomfördes en omfattande apotekskontrollkampanj vilket innebar att i stort sett samtliga apotek kontrollerades och dessa ska kontrolleras igen 2019. Life är en kedja med standardiserade butiker och ett huvudkontor som är registrerat i Stockholm. Eftersom Life-butikerna har ett standardiserat sortiment så hanteras de på samma sätt som de kedjeanslutna apoteken.

Kontrollens fokus

Kontrollerna ska fokusera på säkra kosttillskott. För att kosttillskott ska anses säkra ska följande kriterier vara uppfyllda:

• Den som säljer kosttillskottet ska veta och visa att kosttillskottet är säkert. • Ingen av de ingående ingredienserna får vara ett så kallat Novel Food som inte har

säkerhetsbedömts. • Ett säkert kosttillskott kan inte vara ett läkemedel. Om ett kosttillskott bedöms

vara ett läkemedel ska det anses vara ett osäkert livsmedel. • Hänsyn till riskvärderingar som gjorts av Livsmedelsverket och annat

vetenskapligt underlag ska tas när säkerheten av ett kosttillskott bedöms. Ett kosttillskott som innehåller ingredienser som inte deklarerats på produktens förpackning ska bedömas vara ett osäkert livsmedel. Under treårsperioden planeras följande kontroller:

• Att det finns en registrering för aktuell verksamhetsutövare. • Kontroll enligt kontrollplanen av de e-handelssidor som vi har vetskap om • I den ordinarie kontroll ska ingredienser granskas för att se om kosttillskotten

innehåller någon osäker ingrediens som kan leda till läkemedelsklassning eller ej säkerhetsbedömda nya livsmedel.

Rapport

Sida 48 (62)

• Hälsopåståenden, medicinska påståenden och andra säljande påståenden som företaget presenterar genom hyllkantsmärkning i butik eller på hemsida.

• Att de deklarerade ingredienserna i ett eller fler kosttillskott bedöms säkra att konsumera i rekommenderade dagliga doser.

• Att föreskrivna märkningsuppgifter finns på färdigförpackade livsmedel, och att dessa är på svenska.

• Inköpsrutin – att företaget har en rutin för att kontrollera att alla de köper in mat från är registrerade som livsmedelsföretagare.

• För huvudkontor och importörer av fiskoljebaserade kosttillskott verifieras genom dokumentgranskning (CED, hälsointyg, analyssvar) att företagarna säkerställer att halterna av kvicksilver, dioxin och PCB understiger gällande gränsvärden (operativt mål 10).

• För anläggningar med kylvaror kontrolleras temperatur vid varumottagning och förvaring.

• Allmänhygien på anläggningar som hanterar oförpackade livsmedel: rengöring av lokaler och utrustning, lokalens utformning och skick, rutin för personal med sjukdom/sår.

• För anläggningar som förpackar: Att förpackningsmaterial är av material som är godkänt för ändamålet, stickprov, och att företagaren har tillräcklig kunskap om reglerna för FCM.

• Att den information som ges om kosttillskottet stämmer. Detta görs enbart för verksamheter som ansvarar för märkningen.

• För tillverkare kontrolleras också användning av tillsatser.


I tabellen nedan anges vilka kontroller som ska göras när under treårsperioden. Tabellen visar också när kontrollmetoden revision ska användas. För 2019 planeras deltagande i SLVs projekt, se operativt mål 10, gällande gränsvärden för kvicksilver och dioxin i fiskoljebaserade kosttillskott. Övriga kontroller görs med metoden inspektion, eller revision när det bedöms lämpligt i det enskilda fallet.

Rapport

Sida 49 (62)

Verksam-

het, årlig

kontrolltid

2019 2020 2021

Kosttillskott

0,5-1

Prioriterad kontroll: • Registrering.

• Kontroll av 1 produkt vad

gäller;

• Hälsopåståenden,

medicinska påståenden

och andra säljande

påståenden.

• Säkra ingredienser.

• Sann information.

• Föreskrivna märknings-

uppgifter på

färdigförpackade

livsmedel, och att dessa

är på svenska.


Kosttillskott

1,5-3 Ej kontroll



gäller;


medicinska påståenden och

andra säljande påståenden.




uppgifter på

färdigförpackade livsmedel,

och att dessa är på

svenska.

Ej kontroll

Rapport

Sida 50 (62)

Verksam-

het, årlig

kontrolltid

2019 2020 2021

Kosttillskott

3,5-5,5



gäller;



och andra säljande

påståenden.




uppgifter på

färdigförpackade


är på svenska.

Kontrollera även: • Projekt: Kvicksilver och

dioxiner








uppgifter på



svenska.

Kontrollera även: • Förvarings- och mot-

tagningstemperatur för

kylvaror.

• Rengöring, lokalens

utformning och skick, rutin

för personal med sjukdom/-

sår.

• Rutin för att säkerställa att

de kosttillskott som säljs är

säkra.

• FCM, på anläggningar som

förpackar

• För tillverkare användning

av tillsatser.

• Revision.



gäller;

• Hälsopåståenden, medicinska

påståenden och andra

säljande påståenden.




uppgifter på färdigförpackade

livsmedel, och att dessa är på

svenska.

Rapport

Sida 51 (62)

Verksam-

het, årlig

kontrolltid

2019 2020 2021

Kosttillskott

>5,5


• Kontroll av 2 produkter

vad gäller;



och andra säljande

påståenden.




uppgifter på

färdigförpackade


är på svenska.



kylvaror.


utformning och skick,

rutin för personal med

sjukdom/sår.

• FCM, för tillverkare som

förpackar

• Projekt: Kvicksilver och

dioxiner


• Kontroll av 2 produkter vad

gäller;







uppgifter på



svenska.

Kontrollera även: • Rutin för att säkerställa att

de kosttillskott som säljs är

säkra.

• För tillverkare användning

av tillsatser.

• Revision.


• Kontroll av 2 produkter vad

gäller;

• Hälsopåståenden, medicinska

påståenden och andra

säljande påståenden.




uppgifter på färdigförpackade

livsmedel, och att dessa är på

svenska.



kylvaror.


utformning och skick, rutin för

personal med sjukdom/sår.

Rapport

Sida 52 (62)

8.10 Lager, transport och övrigt

Förutsättningar

Livsmedelsanläggningar som inte passar in i övriga kategorier samlas här. Det rör sig om lager, transport, matdemonstratörer med mera. Merparten av verksamheterna är små och får endast 2 timmars årlig kontrolltid. Vi räknar med att fler anläggningar kommer att hamna i denna kategori framöver, dels beroende på att vi går igenom de som idag är klassade som ”distribution”, där flertalet är grossister, men vissa är lager eller transportörer, och delvis beroende på att det blir vanligare med hemsidor och appar som förmedlar kontakt mellan säljare och konsument och där man beställer maten från hemsidan/appen. Det finns inte något fastställt effektmål, någon statistik över tidigare kontroller, något beslut om fokus för kontrollen eller någon plan för vilka kontroller som ska göras och när. Kontrollen anpassas till respektive verksamhet.

8.11 Resursbehov för planerad kontroll

Antalet anläggningar fördelat på riskklass, hur många kontroller som är planerade och de ska tidsåtgången för varje bransch framgår av tabellen nedan. Siffrorna avser oktober 2017. Anläggningar registreras, avregistreras och får ändrad riskklass löpande under året. Erfarenhetsmässigt är det 10-15 procent av de planerade kontrollerna som inte kan genomföras på grund av att verksamheterna upphör innan kontrollen är utförd. Därutöver är det ett mindre antal som inte kan genomföras för att verksamheten är tillfälligt stängd eller av andra praktiska omständigheter. Nedersta raden i tabellen visar ett uppskattat antal kontroller och timmar totalt för vart och ett av de kommande tre åren.

Verksamhet, årlig kontrolltid

2019 2020 2021

Antal kontroller Timmar



Tillverkare, 0,5-1 0 0 0 0 7 28

Tillverkare, 1,5-2,5 0 0 25 92 0 0

Tillverkare, 3-5,5 67 242 67 242 67 242

Tillverkare, >5,5 374 1495 374 1495 374 1495

Summa tillverkare 441 1737 466 1829 448 1765

Huvudkontor, 0,5-1 0 0 2 8 0 0

Huvudkontor, 1,5-3 0 0 31 160 0 0

Huvudkontor, >3 61 375 61 375 61 375

Summa huvudkontor 61 375 94 543 61 375

Grossist o MM, 0,5-1 0 0 0 0 170 680

Grossist o MM, 1,5-2,5 189 728 0 0 0 0

Grossist o MM, 3-5,5 132 466 132 466 132 466

Grossist o MM, >5,5 27 107 27 107 27 107

Summa grossist o MM 348 1301 159 573 329 1253

Rapport

Sida 53 (62)

Dricksvatten 1 0 0 0 0 2 8



Summa dricksvatten 5 44 4 40 336 1305

Storhushåll, 0,5-1 0 0 0 0 223 892

Storhushåll, 1,5-2,5 1138 4606 0 0 1138 4606

Storhushåll, 3-5,5 2073 8230 2073 8230 2073 8230

Storhushåll, >5,5 1439 5754 1439 5754 1439 5754

Summa storhushåll 4650 18590 3512 13984 4873 19482

Butik o handel 0,5-1 417 1668 0 0 0 0

Butik o handel 1,5-2,5 0 0 318 1228 0 0

Butik o handel 3-5,5 270 935 270 935 270 935

Butik o handel >5,5 215 860 215 860 215 860

Summa butik o handel 902 3463 803 3023 485 1795

Skola omsorg 0,5-1 0 0 0 0 129 516

Skola omsorg 1,5-2,5 0 0 416 1674 0 0

Skola omsorg 3-5,5 882 3374 882 3374 882 3374

Skola omsorg >5,5 209 835 209 835 209 835

Summa skola omsorg 1091 4209 1507 5883 1220 4725

Kosttillskott 0,5-1 145 580 0 0 0 0

Kosttillskott 1,5-3 0 0 69 342 0 0

Kosttillskott 3,5-5,5 25 110 25 110 25 110

Kosttillskott >5,5 44 177 44 177 44 177

Summa Kosttillskott 214 867 138 629 69 287

Lager transport övr 0,5-1 0 0 24 96 0 0

Lager transport övr 1,5-2,5

10 40 0 0 10 40

Lager transport övr 3-5,5 4 13 4 13 4 13

Lager transport övr >5,5 1 10 1 10 1 10

Summa lager transport övr

15 63 29 119 15 63

Överförda kontroller från föregående år

35 140

Summa totalt 7761 30789 6711 26623 7835 31050

Prognos genomförbart 6985 27710 6040 23960 7051 27945

Att det är olika många kontroller de olika åren beror alltså inte på att vi räknar med att antalet verksamheter att kontrollera förändras utan beror på hur de olika kontrollintervallen för olika verksamhetstyper sammanfaller.

Rapport

Sida 54 (62)

9 Kontroll av nyregistrerade anläggningar

9.1 Förutsättningar

I Stockholm registreras ungefär 1 000 livsmedelsanläggningar varje år. Dessa verksamheter är inom alla branscher till exempel restauranger, butiker och matmäklare etc. Det är både helt nya verksamheter och ägarbyten i befintliga livsmedelslokaler. Många av registreringarna gäller tidsbegränsade verksamheter, till exempel vid evenemang. Målet med kontrollen av nyregistrerade verksamheter är att alla företagare som startar en livsmedelsverksamhet i Stockholm ska bli föremål för kontroll inom två månader. I enlighet med stadens taxa tas avgiften för kontrollen ut som timavgift efter genomförd kontroll, avgiften motsvarar högst anläggningens riskklassning. I de fall kontrollbesöket, inklusive information till företagaren, tar längre tid än som motsvarar riskklassen finansieras tiden med årskontrolltid som är betald av företagare som lagt ned sin verksamhet innan de hunnit få den kontrolltid som de betalat för vid årets början.

9.2 Kontrollens fokus

Kontrollerna ska fokusera på infrastruktur, skadedjur och avfall, samt på företagarens kunskap och rutiner inom de viktigaste relevanta kraven för respektive verksamhet. Kontrollerna görs i första hand som föranmälda besök. Avseende infrastruktur kontrolleras:

• Att utrymmenas planering, utformning, konstruktion, placering och storlek är sådana att de är lätta att hålla rena och underhålla.

• Att lokalen är lämpad för den verksamhet som ska bedrivas; flöden, utrymmen, transportfordon, toaletter, förrum, ventilation etc.

• Utrustningen ska vara lämplig för den verksamhet som ska bedrivas; nedkylning, kylförvaring, monteringsplats etc.

Avseende avfall kontrolleras:

• Att det finns möjlighet att hantera avfallet på ett hygieniskt sätt. • Att det finns lämpliga behållare för avfallet som går att hålla rena och när det

behövs stängda. • Att det finns plats för lämplig förvaring av avfallet i väntan på sophämtning,

gäller även utsorterat matavfall. • Att det finnas plats för förvaring av returflaskor, -burkar och -backar. • Att det finns ett avtal för sophämtning.

Avseende skadedjur kontrolleras:

• Att lokalen är utformad så att skadedjur inte får tillträde. • Att företaget har rutiner för att se till att skadedjur inte tar sig in i lokalen,

insektsnät, öppna dörrar etc.

Rapport

Sida 55 (62)

• Att det råder god ordning i lokalen så att eventuella skadedjur upptäcks. • Att företaget har en beredskap för åtgärder vid eventuell upptäckt av skadedjur.

Rapport

Sida 56 (62)

10 Uppföljande kontroll vid konstaterade avvikelser

10.1 Gradering av avvikelser

Nämnden tillämpar sedan flera år gradering av avvikelser. Vissa avvikelser kan följas upp vid nästa planerade kontroll, medan det för andra krävs en extra kontroll utöver plan. Förutom för våra effektindikatorer (se avsnitt 12.3) är det inte förutbestämt vilka avvikelser som ska ge vilken gradering, utan det är upp till inspektören att bedöma. I första hand beror det på avvikelsens allvarlighetsgrad och hur långt fram i tiden nästa planerade kontroll ligger. I viss mån spelar också vår erfarenhet av företagaren in. De graderingar som används är alltså

• med avvikelse (följs upp vid planerad kontroll) och • extra kontroll krävs.

10.2 Uppföljning av avvikelser

Om en avvikelse som fått omdömet med avvikelse ligger kvar vid nästa planerade kontroll ska kontrollen normalt inte få samma bedömning en gång till, utan då blir omdömet extra kontroll krävs. Ärenden ska inte avslutas om den senaste kontrollen har omdömet extra kontroll krävs, utan ärendet ska då följas upp till dess att vi har konstaterat att avvikelsen eller avvikelserna är åtgärdade. Hur snabbt den extra uppföljningen görs beror på allvarlighetsgraden. Många gånger rör det sig om någon eller några veckor. Normalt ska det inte dröja mer än tre månader. När så är nödvändigt används sanktioner i form av till exempel föreläggande eller förbud för att se till att avvikelserna blir åtgärdade. I Stockholm ligger andelen kontroller som har omdömet extra kontroll krävs på drygt tio procent av genomförda kontroller, och vi gör ungefär 1200 extra kontroller per år. De extra, uppföljande kontrollerna finansieras med timavgift.

11 Kontroll och utredning i samband med misstanke om avvikelser

11.1 Förutsättningar

Under de senaste åren har cirka 500 ärenden rörande misstänkta avvikelser och cirka 600 anmälningar om misstänkt matförgiftning per år inkommit till miljöförvaltningen. Trenden är ökande, och 2017 har antalet ärenden öka ytterligare på grund av appen Livsmedelskollen där allmänheten ges möjlighet att på ett enkelt sätt förmedla anmälningar. Förutom klagomål från allmänheten får nämnden även information om misstänkta avvikelser från företagen själva, från andra myndigheter, och internt, när man vid kontroll på en anläggning påträffar fynd som härrör från en annan anläggning i staden.

Rapport

Sida 57 (62)

En särskild typ av ärenden är så kallade RASFF, ett system för information om icke säkra livsmedel som sålts inom EU. Från och med 2018 kommer RASFF-sytemet att utökas så att det omfattar även produktlarm inom Sverige. Vi räknar med att tidsåtgången för ärendetypen kommer att öka, uppskattningsvis från tidigare 100 timmar per år till 200 timmar per år. Antalet ärenden uppskattas till drygt 1400 per år för de närmaste tre åren. För cirka en tredjedel av de inkomna anmälningarna startas en utredning. Övriga bedöms kunna utredas i samband med nästa ordinarie kontroll, i samband med en utredning som redan pågår, eller bedömningen är att ingen utredning ska göras.

11.2 Mål och fokus

Syftet med utredningarna är att kontrollera om det finns avvikelser hos livsmedelsföretagen, och i så fall se till att dessa undanröjs. Särskilt viktigt är detta i de fall avvikelserna är av sådan art att det finns risk för sjukdom hos konsumenterna. Även den typen av avvikelser som kan klassas som matfusk, där företagarna medvetet bryter mot reglerna för ekonomisk vinning, är prioriterade att utreda och undanröja. För misstänkta matförgiftningar är ett mål också att hitta vilket livsmedel, vilket agens och vilka brister som orsakat utbrottet, och var i livsmedelskedjan som maten blivit dålig. Resultatet ska dokumenteras på ett enhetligt sätt. I slutet av året ska resultatet av utredningarna sammanställas och utvärderas. I utvärderingen ska särskild vikt läggas vid i vilken mån utredningarna har lett till att avvikelser har åtgärdats, och hur arbetssätten kan förbättras för att uppnå ytterligare ”miljönytta”.

11.3 Resursbehov

Det är svårt att beräkna tidsåtgången eftersom det handlar om inkommande ärenden. Förutom att vi inte vet hur många ärenden som kommer in kan dessa ta väldigt olika lång tid att utreda. Grovt uppskattas att tidsåtgången för utredningar under kommer att vara:

• Totalt 2100 timmar (varav matförgiftningar 900 tim, klagomål 1000 tim, RASFF 200 tim)

• Tid som kan debiteras som extra offentlig kontroll vid konstaterade avvikelser 400 timmar (varav matförgiftningar 200 tim och klagomål 200 tim).

Rapport

Sida 58 (62)

12 Uppföljning och utvärdering av kontrollen

12.1 Uppföljning

Nämnden följer löpande upp att den verksamhet som planerats blir utförd, och att den blir utförd på det sätt som avdelningsledningen beslutat. I nedanstående tabell sammanställs vilka aktiviteter som görs för att uppfylla målen och hur vi följer upp dem.

Åtagande/mål Vad gör avdelningen? Mäts eller indikeras genom

Förvaltningen ger en

god service och

bedriver tillsyn med

hög professionalitet

mot företag och

andra verksamhets-

utövare i staden

(nämndmål)

Varje inspektör får feedback från sin

enhetschef på minst en kontroll varje

år. I feedbacken ska bland annat

professionaliteten i bemötandet tas

upp.

Att företagen uppfattar

inspektörerna som

professionella mäts via NKI

Utförd kontroll registreras i Ecos inom

2 dagar och kontrollrapport skrivs och

skickas ut inom 10 kalenderdagar efter

utförd kontroll.

Följs upp stickprovsmässigt av resp. enhetschef.

Inkomna anmälningar om registrering

av livsmedelsanläggning handläggs

inom 14 kalenderdagar.

Följs upp månadsvis av enhetschef KS.

Utföra kontroll som

säkrar att de

livsmedel som säljs

och serveras i staden

är trygga

(nämndmål).

Alla anläggningar i

riskklass 1-4 får

kontroll varje år

(nationellt mål).

Avvikelser ska hittas

och undanröjas

(nationellt mål).

Anläggningar som ska ha tre kontroller

eller mer per år får sin första kontroll

senast 30 april.

Anläggningar som ska ha två kontroller

ska får sin första kontroll senast 30

augusti.

De objekt som enligt planen ska bli

föremål för kontroll under året blir

föremål för kontroll under året.

Säkerställs genom planeringen i

block och tertialer. Att alla

planerade kontroller i ett block

eller en tertial är klara följs upp

vid periodens slut. Kontroller

som inte kunna genomföras

flyttas i planeringen.

Den levererade kontrolltiden per

livsmedelsanläggning motsvarar den

beslutade tiden för samma period.

Följs upp av resp. enhetschef

månadsvis för

avslutade ärenden.

Inkomna klagomål där vi bedömer att

en utredning inte kan vänta till nästa

planerade kontroll börjar handläggas

inom 14 dagar. Bedömningen grundas

på klagomålet allvarlighetsgrad och

hur långt det är kvar till nästa

planerade kontroll.

Följs upp månadsvis av

enhetschef KS.

Rapport

Sida 59 (62)

Inkomna anmälningar om misstänkt

matförgiftning där vi bedömer att en

utredning krävs börjar handläggas

senast dagen efter att de inkom.


enhetschef KS.

Varje inspektörs förmåga att hitta

avvikelser, och att följa upp tidigare

avvikelser, följs upp av enhetschef vid

minst en kontroll varje år.

Enhetscheferna dokumenterar

genomförd uppföljning av

handläggarna.

Alla kontroller med omdömet ”extra

kontroll krävs” följs upp till dess att

avvikelsen åtgärdats.

Kontroller med omdömet ”med

avvikelse” ska följas upp vid planerad

kontroll.

Att ärenden med senaste

omdöme ”extra kontroll krävs”

inte avslutas kontrolleras av KS

vid avslut av ärenden. Att övriga

avvikelser följs upp vid planerad

kontroll kontrolleras genom

internrevision.

Avvikelser kommuniceras så att

företagen förstår innebörden och kan

vidta åtgärder

Varje inspektörs förmåga att

kommunicera avvikelser ska

kontrolleras och utvecklas

genom feedback från sin

enhetschef på minst 1 kontroller

och 5 kontrollrapporter varje år.

Andelen avvikelser mot de krav som

pekats ut som effektindikatorer ska

sjunka från år till år som en effekt av

kontrollens fokus mot dessa krav.

Att effektindikatorerna

kontrolleras följs upp vid

tertialerna, hur andelen

avvikelser förändras följs upp i

samband med

verksamhetsberättelsen.

Telefonsamtal och e-

post från allmänhet,

livsmedelsföretag

och andra

myndigheter

besvaras med god

service.

E-post till avdelningen besvaras inom

fem arbetsdagar.

Följs upp stickprovsmässigt av

enhetschef KS.

När serviceförvaltningen

vidarebefordrar frågor som de inte

kunnat svara på på telefon ringer vi

upp personen som ställt frågan inom

fem arbetsdagar.


enhetschef KS.

12.2 Revisioner av vår kontrollverksamhet

Förutom de oberoende revisioner av kontrollverksamheten som enligt Sveriges system ska göras av Länsstyrelsen, gör avdelningen egna internrevisioner och har ett revisionsutbyte med andra kommuner, för närvarande Örebro, Västerås och Uppsala.

Rapport

Sida 60 (62)

Avdelningen har en revisionsgrupp, Kvalitetssäkringsgruppen (KSG) som utför internrevisionerna och revisionerna i utbytesprogrammet. KSG tar fram treårsplaner för revisonerna och mer detaljerade planer för varje år. Planerna fastställs av avdelningens ledningsgrupp, ALG.

12.3 Utvärdering

Supervision

Syftet med supervision är att vi som myndighet ska utvärdera om vi i kontrollen hittar avvikelser och ser till att de blir åtgärdade. Supervision är också en del i bedömning av en medarbetares arbetsprestation, med möjlighet att följa upp lönekriterier såsom Bidra till verksamhetens resultat och Service. Varje inspektörs förmåga att upptäcka och kommunicera avvikelser ska kontrolleras och utvecklas genom feedback från sin enhetschef på minst en kontroll och fem kontrollrapporter varje år. Vid kontrollbesök kontrollerar enhetschefen särskilt följande:

1. Förberedelse a. Finns en plan för kontrollbesöket? b. Vad ska kontrolleras?

2. Bemötande a. Hur presenterar sig inspektören? b. Hur inleder inspektören kontrollbesöket?

3. Kontrollen a. Följer inspektören planen? b. Kan inspektören avvika från planen om något oförutsett

inträffar/upptäcks? c. Vilka bedömningar gör inspektören och med vilket lagstöd? Ställer

inspektören tillräckligt detaljerade frågor för att hitta eventuella avvikelser?

4. Summering av kontrollbesöket a. Hur kommunicerar inspektören avvikelser? b. Hur kommunicerar inspektören eventuell uppföljning och fortsättning av

ärendet? Kontrollrapporter. EC kontrollerar särskilt följande:

1. Inspektörens förmåga att följa de mallar som finns, 2. inspektörens förmåga att hantera klarspråk, 3. inspektörens förmåga att rikta en kontrollrapport till en verksamhetsutövare och

vara tydlig (d.v.s. språk och formuleringar anpassas till den aktuella verksamhetsutövaren och det aktuella kontrollbesöket),

4. inspektörens förmåga att använda egna fraser och meningar (situationsanpassade). Kontroll av innehåll och utformning av beslut görs löpande (enhetscheferna granskar löpande samtliga fattade beslut) enligt följande:

Rapport

Sida 61 (62)

1. Är rubriken på beslutet tydligt formulerad? 2. Är beslutsmeningen tydligt formulerad; framgår det för verksamhetsutövaren vad

denne ska göra? 3. Är valet av sanktion proportionerligt? 4. Framgår det när beslutet börjar gälla och när verksamhetsutövaren ska ha vidtagit

åtgärder (om så krävs)? 5. Hur används § 33 (ska användas restriktivt och endast vid större risk)? 6. Är bakgrunden till beslutet tydligt formulerad? Kopplas iakttagelser till

avvikelser? 7. Finns en tydlig bedömning och motivering varför avvikelserna inte är i enlighet

med lagstiftningen? 8. Är beslutet kommunicerat på ett korrekt sätt? 9. Anges lagstiftningen på ett korrekt sätt? 10. 1Hänvisar inspektören till korrekta artiklar och paragrafer?

Varje enhetschef ansvarar för att dokumentera sin planering och uppföljning av supervisionen. Återkoppling med konstruktiv kritik ska ske efter varje uppföljningstillfälle.

Effektmål för att visa att livsmedelskontrollen har avsedd verkan

För att mäta kontrollens effekt har avdelningen fastställt ett antal effektindikatorer, där syftet är att säkerställa att krav som är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet och livsmedelsinformation kontrolleras och att avvikelser följs upp. Här är en sammanställning av effektindikatorerna i tabellform:

# Indikator, branscher Planerad

kvantitet

Förväntad

andel

avvikelse

Förväntad

andel

åtgärdade

under året

1 Säker nedkylning • Restauranger >2000 kontroller 15% 80%

2 Säker allergikost • Skola och omsorg

100% av

kontrollerade

objekt 2% 100%

3

Spårbart kött Restaurang Butik Grossist Tillverkare

>1000 kontroller 8% 80%

4 Säkra kosttillskott • Kosttillskott

Kontroll av

50 olika produkter 5% 100%

Rapport

Sida 62 (62)

5 Sann information

Restauranger Tillverkare Huvudkontor

>500 kontroller <20% 100%

6 Korrekt allergimärkning • Tillverkare

50 kontroller 25% 100%

Utvärdering av avdelningens arbetssätt, planering och effektindikatorer

Efter varje år, i samband med att verksamhetsberättelsen tas fram, kommer avdelningen att utvärdera om det sätt vi arbetar med planering och effektindikatorer uppfyller syftet. Sannolikt kommer arbetssättet att förändras, i större eller mindre omfattning, utifrån utvärderingens resultat.

13 Beredskap

Avdelningen har en beredskapsplan som antagits av nämnden 2018 som ska användas när en allvarlig händelse inom Livsmedelskontrollens ansvarsområde inträffat och bedöms behöva handläggning utöver avdelningens ordinarie rutiner. Planen utgår ifrån de krav som finns i artikel 4 i förordning (EG) nr 882/2004 där det anges att kontrollmyndigheten ska upprätta en beredskapsplan som stöd vid kriser som rör dricksvatten och livsmedel. Planen innehåller de moment som föreskrivs i 3 h § Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel (LIVSFS 2005:21) vilken börjat gälla 1 januari 2017.

Bilaga 4 Miljöövervakningsplan 2019 I miljöövervakningsplanen redovisas prioriterad miljöövervakning och särskilda insatser knutna till övervakningen under år 2019.

Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsnämnden har i uppdrag att genom en långsiktig miljöövervakning följa miljötillståndet som underlag för tillsyn, programarbete samt övrigt miljöarbete. Årligen tas en samlad plan fram över miljöövervakningsinsatser för nästkommande år.

Miljöövervakningen ger genom insamling, bearbetning och analys av data besked om tillstånd och förändringar i miljön. Resultaten används som underlag för analys av källor till miljö- och hälsopåverkan och för att bedöma vilka miljöförbättrande åtgärder som bör vidtas. Resultaten är underlag för tillsyn, rådgivning med mera och utgör även stöd för flera andra nämnders arbete. Det gäller till exempel stadsbyggnadsnämnden och stadsdelsnämndernas skötsel av park- och grönmark.

Prioriterad miljöövervakning utgår från lagstiftning, miljömål, aktuella resultat från miljöövervakningen, miljöprogrammet, handlingsplanen för vatten, kemikalieplanen samt behov som uttrycks inom tillsynen liksom från andra förvaltningar och bolag.

Miljöövervakningen styrs av EU-direktiv, nationell lagstiftning och uppsatta miljömål. Miljöövervakningen är i delar lagreglerad. Lagstadgade miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, omgivningsbuller, ekologisk och kemisk status i sjöar, vattendrag och hav samt badvatten. Flera aktiviteter i miljöövervakningsplanen har koppling till vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Miljöövervakningen är ett stöd för tillsyn och fysisk planering samt vid framtagande av förslag till kompensationsåtgärder. Miljöövervakningen finansieras i huvudsak med interna medel. Den övervägande delen av aktiviteterna finansieras inom miljö- och hälsoskyddsnämndens budgetram, medan vissa insatser beviljas särskilda medel från den centrala medelsreserven. Ett mindre antal miljöövervakningsinsatser finansieras helt eller delvis av andra nämnder och bolag inom staden och/eller med externa medel. Resultaten från miljöövervakningen presenteras kontinuerligt på Miljöbarometern. Program för miljöövervakning samt projektspecifika rapporter presenteras för MHN under året.

Sammanfattning av förvaltningens miljöövervakning 2019 Miljöövervakningen struktureras utifrån sex övervakningsområden samt ett övergripande insatsområde:

• Luft – kontinuerlig luftövervakning samt övervakning inom ramen för förvaltningens särskilda klimatarbete.

• Klimatförändringar och dess effekter – redovisning av årsvärden, säsongsvariationer och extrema väderhändelser samt framtagande av klimatindikatorer.

• Mark – undersökningar av ett urval objekt som av länsstyrelsen klassats som högt prioriterade eller av andra anledningar misstänks vara förorenade.

• Biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster – övervakning och verktyg som följer upp och beskriver växt- och djurliv, ekologiska funktioner i landskapet och relaterade ekosystemtjänster.

• Miljöns inverkan på människors hälsa – övervakning och särskilda insatser som inriktas på källor, exempelvis buller, och tillstånd i miljön som påverkar människors hälsa med särskild inriktning på barns exponering av farliga ämnen.

• Vatten – övervakning av miljögifter, fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer och ekologisk status.

• Övergripande insatser – t.ex. datalagring och publicering av miljödata genom webbapplikationerna Miljöbarometern och Miljödata.

MILJÖÖVERVAKNING LUFT

Miljöövervakning luftkvalitet

Referens nämndmål VP 2.3.2

Målsättningen med luftövervakningen är att den ska leda till en ständigt förbättrad luftkvalitet. I Stockholm mäts luftkvaliteten kontinuerligt på Hornsgatan, Sveavägen, Folkungagatan, St Eriksgatan och Torkel Knutssonsgatan (urban bakgrund). Stockholm stads mätstationer fyller en viktig funktion för övervakning och jämförelse mot miljökvalitetsnormer och miljömål. Utöver mätningar används olika spridningsmodeller för att kunna beräkna halter av olika ämnen i stadsluften. Haltberäkningar är ett viktigt komplement till mätningar när luftkvaliteten ska utvärderas mot gällande normer och även då åtgärders effekter ska utvärderas. Norra Länkens påverkan på luftkvaliteten på Valhallavägen kommer att följas upp i en mätkampanj under första halvåret 2019. Det innebär tre platser vilka är samma platser som innan Norra länken byggdes. I projektet ingår även en hälsostudie där personer bosatta på Valhallavägen och Sveavägen kommer att ingå. Mätningarna utförs på uppdrag av Trafikverket och hälsostudien är ett samarbete mellan Trafikverket och Umeå Universitet. Allt fler typer av bullerdämpande vägbeläggning tas fram och på uppdrag av Trafikverket utvärderas en bullerdämpande beläggning på E4:an under 2019. Syftet med mätningar av framförallt partiklar är att se om den mjukare beläggningen ger högre emissioner av slitagepartiklar. Mätningarna görs under 2019 för femte året längs samma sträcka för att studera om det sker en förändring av slitaget när beläggningen åldras. SLB-analys har även förhoppningen att få i uppdrag av Trafikverket att utföra mätningar av luftföroreningar längs E4:an vid Hallunda under 2019. Trafikverket har ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla ett riksomfattande system för trafikstyrning där aktuella luftföroreningshalter är en parameter som kan komma att styra hastigheten. Oklart om detta blir av i skrivande stund. Avslutningsvis så kommer SLB att utveckla och implementera prognoser över luftföroreningar och pollen med hänsyn till både lokala källor och intransport från andra länder under 2018-2020. Syftet är att tillhandahålla information som är till hjälp för personer med speciellt känsliga luftvägar, främst astmatiker. Informationen skall vara till hjälp vad gäller behovet av t ex medicinering och för planering av utomhusaktiviteter. Det unika är att ta hänsyn till förekomsten av både pollen och luftföroreningar, eftersom båda dessa parametrar har stor betydelse för luftens kvalitet ur en astmatikers synvinkel. Prognoserna ska redovisas på kartor i form av ett hälsoindex, pollen- och luftföroreningshalterna.

Aktiviteter:

• Kontinuerlig luftövervakning och utvärdering av miljökvalitetsnormer och miljömål.

• Utvärdering av åtgärder, samt uppföljning av åtgärder för att sänka halterna av olika luftföroreningar.

• Forskning – följa och bidra med ny kunskap om luftföroreningarnas effekter på hälsa, miljö och klimat.

• Kontinuerligt ge stadens medborgare information om luftkvalitetssituationen.

Miljöövervakning inom ramen för klimatarbete


Utifrån systemanalyser sammanställer förvaltningen energistatistik och emissionsfaktorer för beräkningar av växthusgasutsläppen inom stadens gränser. Beräkningarna omfattar utsläpp från transportarbete och användning av el, värme, kyla och gas. Årliga beräkningar av utsläpp för uppföljning av miljöprogrammets utsläppsmål till år 2020, som är 2,2 ton CO2e per invånare. Underlag för rapportering till Carbon Disclosure Project, Carbon Climate Registry och Global Covenant of Mayors for Climate and Energy samt till olika internationella jämförande studier mellan städer. Enligt beslut i MHN 2016 har beräkningarna av utsläpp av växthusgaser anpassats till rapportering i det internationella protokollet Green House Gas Protocol. Rapportering av utsläppen sker årligen inom processen för miljöprogramsrapporteringen. I mån av tillgång till statistik från Skavsta och Swedavia (Bromma/Arlanda) över stockholmarnas flygresor beräknas växthusgasutsläppen från dessa resor. Aktiviteter:

• Beräkning av växthusgasutsläpp per person • Beräkning av växthusgasutsläpp från stockholmarnas flygresor utifrån

tillgänglig statistik.

ÖVERVAKNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH DESS EFFEKTER


Klimatet beskrivs av de statistiska mått som vädret har på en viss plats eller område för en period på minst några decennier. Att övervaka klimatförändringar innebär alltså att observera väder under lång tid. När man har tillgång till sammanhängande tidsserier kan trendanalyser göras som visar utvecklingen över tiden. Det ger också kunskap om den naturliga variationen i dagens klimat. Genom ökad kunskap om dagens klimat kan prognoser om framtida klimatförändringar sättas in i ett sammanhang.

I Stockholm kommer de pågående förändringarna av jordens klimat att medföra stigande medeltemperatur, ökad nederbörd, stigande havsnivåer och förändrad hydrologi i sjöar och vattendrag.

Ett viktigt syfte med övervakningen av klimatförändringar och dess effekter är att ge underlag för stadens klimatanpassningsarbete. Övervakningen omfattar variationer i temperatur och nederbörd samt hydrologi och redovisas i form av klimatindikatorer på Miljöbarometern. Övervakningen är beroende av långa tidsserier, där särskilt

förekomsten av extrema väderhändelser är intressant. Målet är att även utveckla indikatorer som redovisar klimatförändringarnas effekter på samhället.

En förutsättning för klimatindikatorerna är tillgången och kvaliteten på data, liksom att tidsserierna är sammanhängande. Arbetet omfattar insamling, kvalitetssäkring, bearbetning och analys av väderdata. Under 2019 planeras en särskild satsning på fördjupade temperatursanalyser, som innefattar värmeböljor, maximal dygnstemperatur, s.k. tropiska nätter m.m.

Viktiga samarbetsparter är Stockholm Vatten och Avfall, SLB-analys och SMHI.

Aktiviteter: • Sammanställning, bearbetning och analys av meteorologiska, hydrologiska och

limnologiska mätdata. • Uppdatera befintliga klimatindikatorer med data för det gångna året. • Utveckla informationen om klimatförändringar och klimatanpassning på

Miljöbarometern, med fokus på fördjupade temperaturanalyser under 2019. • Framtagande av fler klimatindikatorer, till stöd för stadens

klimatanpassningsarbete.

MILJÖÖVERVAKNING MARK


Förvaltningen karterar historiskt förorenade områden i syfte att undanröja risker för miljö och hälsa. Kartering och miljöövervakning inom området omfattar under 2019 i första hand undersökningar av ett urval objekt som av länsstyrelsen klassats som högt prioriterade vad gäller markföroreningar eller av andra anledningar misstänks vara förorenade. Övervakningen rapporteras i projektspecifika rapporter som presenteras för MHN.

Aktiviteter: • Om lämpliga objekt kan identifieras ska ansvarsutredningar genomföras, för

områden som länsstyrelsen riskklassat till nivå 1 och 2, där byggprojekt inte är planerade. Detta som underlag för ansökan om statliga medel, för undersökningar och åtgärder.

• Översiktliga undersökningar av ett antal områden med känd eller misstänkt markförorening, som underlag för riskbedömning för människors hälsa och för bedömning av eventuellt åtgärdsbehov.

MILJÖÖVERVAKNING BIOLOGISK MÅNGFALD OCH RELATERADE EKOSYSTEMTJÄNSTER


Naturmiljön övervakas på olika nivåer för att ge kunskaper om tillstånd och trender som stöd för miljöbedömningar, tillsyn, fysisk planering, programarbete, åtgärdsförslag m.m. Arbetet 2019 planeras och genomförs enligt det Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster som antogs av MHN 2017. På landskaps- och biotopnivå färdigställs habitatnätverk för representativa artgrupper och uppdatering av stadens biotopdatabas inleds. På artnivå analyseras och uppmärksammas arter som är lagskyddade, hotade eller utgör indikatorarter. Uppföljningssystem för ekologiska förstärkningsåtgärder fortsätter att undersökas och den prototyp till

prioriteringsstöd för skötsel av naturmark som tagits fram för Skärholmen utvecklas för fler stadsdelar. Löpande insamling, analys och sammanställning av data om valda delar av naturmiljön. Samverkan med tillsynsavdelningar, kommunikatörer samt andra förvaltningar och bolag. Dialog och samverkan med externa aktörer såsom Länsstyrelsen, kommuner och högskolor, som stöd för stadens miljöövervakning inom området. Projektspecifika rapporter presenteras för MHN under året. Resultat presenteras även kontinuerligt via Miljöbarometern, Miljödataportalen samt läggs in i databasen ArtArken. Aktiviteter:

• Programmet för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster fortsätter att genomföras.

• Biotopnivå: börja uppdatera och utveckla stadens biotopdatabas. • Landskapsnivå: färdigställa habitatnätverk för representativa artgrupper. • Artnivå: uppdatera ArtArken och publicera analyser för ett urval skyddsvärda

arter. Ajourhålla och fortsätta utveckla webbapplikation. • Fortsätta följa upp vattensalamandrar i Olovslundsdammen, Bromma. • Vidareutveckla system för prioriteringsstöd och uppföljning av

naturmarksskötsel och ekologiska förstärkningsåtgärder (FEM-projektet). • Ta fram fler förslag till förstärkningsåtgärder som gynnar biologisk mångfald i

naturreservat.

HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING Hälsorelaterad miljöövervakning handlar om att långsiktigt övervaka miljöfaktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa. Övervakningen av miljöfaktorer kan göras genom att uppskatta människors exponering för hälsopåverkan från den omgivande miljön, mäta markörer för människors exponering samt genom att utföra analyser som kopplar samman miljöexponering och hälsoproblem.

Miljögiftsövervakning


Exponering för kemiska ämnen sker dels vid användning av varor och produkter som innehåller dessa ämnen, dels sekundärt genom att ämnena sprids till omgivningen och människor exponeras till exempel via födan, dricksvattnet och inomhusmiljön. I stadens kemikalieplan finns aktiviteter som syftar till att minska sådan exponering genom att undvika farliga ämnen, alternativt se till att användningen inte leder till hälsorisker. I anslutning till detta arbete görs vissa aktiviteter som kan sägas utgöra en form av miljöövervakning då de mäter den direkta och indirekta exponeringen i specifika fall. Hit hör undersökningar av ämnesinnehållet i varor och material som används i staden – både sådant som nu köps in och sådant som används eller finns i våra byggnader. Dessutom pågår inomhusundersökningar i förskolemiljö. I ett flerårigt pilotprojekt i Hägersten-Liljeholmen har särskilda åtgärder vidtagits i tre förskolor. Dessa håller nu på att utvärderas, och under 2019 kommer en första omgång luft- och dammprover efter inflyttning att tas på en ombyggd förskola.

Aktiviteter: • Analyser av utpekade ämnen i ett urval varor som handlas upp av staden • Analyser av utpekade ämnen i nya och befintliga bygg- och anläggningsmaterial • Provtagning: första efter inflyttning i ombyggd förskola

Bullerrelaterad miljöövervakning


Kartläggning av omgivningsbuller genomförs vart femte år i större tätorter och vid större vägar, järnvägar och flygplatser i enlighet med EU:s bullerdirektiv och förordningen om omgivningsbuller. Senaste kartläggningen genomfördes 2017. Nästa större uppdatering ska enligt förordningen redovisas 2022. Kartläggningen omfattar bland annat uppgifter om antalet exponerade personer i olika bullerintervall, exponerad yta samt kartor över bullersituationen. Kartläggningen görs i EU-måtten Lden och Lnight, men även i det svenska måttet ekvivalent ljudnivå för dygn.

Kartläggningen är ett viktigt verktyg som underlag för nämndens tillsynsinsatser och för att följa utvecklingen inom bullerområdet. Den möjliggör även nationella och internationella jämförelser och pekar på behovet av internationellt samordnade insatser särskilt mot källåtgärder.

Aktiviteter: • Fortsatt utveckling av bullerdatabasen. • Fasta mätstationer för buller. Insamling av mätdata. • Summering av genomförda ljudreducerande fasadåtgärder. • Efter första året med nytt åtgärdsprogram 2019-2023: uppföljning i slutet av

året.

MILJÖÖVERVAKNING VATTENMILJÖN


Löpande miljögiftsövervakning utförs i syfte att övervaka vattendirektivets prioriterade ämnen (ingår i bedömning av kemisk status), nationella så kallade särskilda förorenande ämnen (ingår i bedömning av ekologisk status) samt andra lokalt prioriterade ämnen. Övervakning av vatten och fisk bedrivs årligen i Årstaviken, Drevviken, Brunnsviken, Bällstaån, Ulvsundasjön och Saltsjön där fiskprover tas årligen och vattenprover månatligen. För att öka kunskapen om miljögifter i stadens vattenförekomster utförs så kallad ”screening” i ytterligare några vattenförekomster. Löpande övervakning av kvalitetsfaktorer som ingår i bedömning av ekologisk status utförs enligt vattendirektivet i stadens sjöar, vattendrag och kustvatten. Ett nytt övervakningsprogram för ekologisk status har tagits fram för åren 2017-2022. Samtliga av stadens vattenförekomster ingår i programmet som innefattar bl.a. övervakning av bottenfauna, vattenväxter och fisk. Miljöövervakningen genomförs genom konsultuppdrag i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall och länsstyrelsen. Genomförd övervakning redovisas för nämnden och på Miljöbarometern.

Aktiviteter:

• Genomföra löpande miljögiftsövervakning i stadens prioriterade sjöar, vattendrag och kustvatten och vid behov komplettera med screening i övriga vatten.

• Genomföra undersökningar i stadens sjöar, vattendrag och kustvatten i enlighet med övervakningsprogram för ekologiska kvalitetsfaktorer.

• I samverkan med Stockholm Vatten och Avfall planera och genomföra övervakning av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.

• Förbereda miljöövervakning av grundvatten.

MILJÖÖVERVAKNING ÖVERGRIPANDE

Miljöbarometern


Genom Miljöbarometern redovisas indikatorer om miljösituationen i Stockholm på ett strukturerat sätt och utgör därmed ett viktigt kunskaps- och beslutsunderlag för miljöarbetet. Här redovisas resultatet av förvaltningens miljöövervakning och hur tillståndet i miljön utvecklas. Likaså redovisas påverkan från olika källor eller bakomliggande orsaker samt miljöarbetet relaterat till stadens miljömål. Miljöbarometern är tillgänglig via stadens webbplats: stockholm.se/miljobarometern

Aktiviteter:

• Tillgängliggöra resultat från miljöövervakningen. • Projektledning och samordning av Miljöbarometern. • Utveckling och kommunikation av miljöstatistik och miljödata. • Utveckla informationen om klimatförändringar och klimatanpassning på

Miljöbarometern. • Utveckla informationen om natur och biologisk mångfald på Miljöbarometern. • Utveckla och anpassa vatteninformationen utifrån lokala åtgärdsplaner. • Tillgängliggöra kartunderlag från Miljödata och andra kartkällor.

Miljödata


Genom Miljödata lagras och presenteras miljöförvaltningens mät- och kartdata i tabell och kartformat tillsammans med relevant miljödata från andra. Miljöförvaltningens mät- och geodata finns även tillgänglig som öppen data via digitala tjänster. Miljödata nås via stadens webbplats: miljodataportalen.stockholm.se (från våren 2019) Aktiviteter:

• Samordna förvaltning och utveckling av Miljödata, miljöförvaltningens GIS-verksamhet och Öppen data.

• Kommunicera Miljödata internt inom staden samt mot externa användare. • Ökat antal tillgängliga kart- och mätdata via Miljödata.

Miljöförvaltningen Sida 1 (4)

2018-11-23 Miljöanalys

Miljöförvaltningen

Miljöanalys

Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 28 792

Växel 08-508 28 800

[email protected]

stockholm.se

Bilaga 5 Underlag för äskande av medel från CM 2 för framtagande av lokala åtgärdsprogram i prioriterade vattenförekomster under 2019

Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer successivt att ansöka om medel för framtagande av de lokala åtgärdsprogrammen och de underlag som krävs för att kunna föreslå åtgärder.

Ansökan om medel i samband med VP inför 2019; 13,5 Mkr Miljöförvaltningen ansöker i samband med VP 2019 om tilldelning av 13,5 mkr för 2019 ur Central medelsreserv 2 för arbetet med lokala åtgärdsprogram fördelat enligt följande:

• Färdigställande av tolv lokala åtgärdsprogram inför politisk behandling: 13 mkr. Dessa är:

o Trekanten o Långsjön o Råcksta Träsk o Judarn o Kyrksjön o Magelungen o Drevviken o Forsån o Ulvsundasjön o Riddarfjärden o Årstaviken o Flaten

• Fortsätta arbetet med framtagande av lokala åtgärdsprogram i en vattenförekomst; 0,5 mkr

o Igelbäcken

Sökta och erhållna medel i samband med VP 2018 och T1

Sökta medel: Inom ramen för VP 2017 och T2 2018 ansökte och tilldelades miljöförvaltningen tilldelning 7,7 + 1 mkr ur Central medelsreserv 2

Sida 2 (4)


Miljöanalys

Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 28 792

Växel 08-508 28 800

[email protected]

stockholm.se

för arbetet med lokala åtgärdsprogram fördelat enligt följande

• Färdigställande av nio lokala åtgärdsprogram inför politisk behandling: 2 mkr. Dessa är:

o Trekanten o Långsjön o Råcksta Träsk o Judarn o Kyrksjön o Magelungen o Drevviken o Forsån o Ulvsundasjön

• Framtagande av underlag för att fortsätta arbetet med tre

lokala åtgärdsprogram under 2018: 6,2 mkr. Dessa är: o Riddarfjärden o Årstaviken o Flaten

• Fortsatt mätning av metaller på båtskrov 0,5 Mkr

Bakgrund Genom implementeringen av vattendirektivet i miljöbalken har kommunerna fått en nyckelroll i att genomföra och driva på arbetet med att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Vatten-myndigheternas förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan lyfter fram vilka åtgärder som bör genomföras av kommunerna inom de olika åtgärdsområdena, men det är först i lokala åtgärdsprogram som vattenarbetet kan konkretiseras på en sådan nivå att operativa åtgärder kan identifieras och kostnader för att nå god vattenstatus kan beräknas. Miljöförvaltningen har tagit fram en handlingsplan som pekar ut vägen mot att uppnå god vattenstatus i Stockholms vatten-förekomster till år 2021 eller senast till år 2027. Handlingsplanen antogs av Kommunfullmäktige den 9 mars 2015. Syftet med planen är att visa hur vattenarbetet behöver utvecklas för att få ett tydligt fokus på operativa åtgärder. En central del är att utarbeta lokala åtgärdsprogram. För Stockholms stads del handlar detta om att konkretisera Vattenmyndighetens åtgärdskrav i upp till 23 lokala åtgärdsprogram. De lokala åtgärdsprogrammen kommer att utarbetas i nära samarbete med Stockholm Vatten AB samt i samarbete med förvaltningar i staden, andra kommuner och aktörer främst genom

Sida 3 (4)


Miljöanalys

Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 28 792

Växel 08-508 28 800

[email protected]

stockholm.se

de redan etablerade regionala vattensamarbeten som berör Stockholms vattenförekomster. I de fall det redan finns kännedom om påverkan, som är av stor betydelse för att vattenförekomsten inte uppnår god vattenstatus, bör konkreta fysiska åtgärder kunna inledas parallellt med fram-tagandet av åtgärdsprogram. Dessa åtgärder behöver genomföras av framförallt Stockholm Vatten AB samt trafikkontoret.

Nyttan för staden Förutom att de lokala åtgärdsprogrammen krävs för att kunna följa miljökvalitetsnormerna i stadens vattenförekomster kommer arbetet med att nå god vattenstatus generera en rad ekosystemtjänster, som Stockholms medborgare samt turister har nytta av. Det handlar exempelvis om förbättrat fiske, bättre badvattenkvalitet, renare dricksvatten och stärkta möjligheter till rekreation och friluftsliv.

Tidsplan I handlingsplanen för god vattenstatus framgår stadens nya övergripande mål för vattenarbetet. Stockholms sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Detta innebär i de flesta fall god ekologisk och kemisk status till år 2021 eller senast till år 2027. För att nå detta mål behöver lokala åtgärdsprogram, med syfte att följa miljökvalitetsnormerna, vara framtagna för alla stadens vattenförekomster i god tid innan normerna ska vara uppfyllda. Miljöförvaltningen har i samverkan med övriga förvaltningar samt Stockholm Vatten AB tagit fram en prioriteringsordning för när lokala åtgärdsprogram senast behöver vara framtagna, per vatten-förekomst, för att operativa åtgärder i sin tur ska hinna genomföras och god status ska kunna nås inom den av vattenmyndigheterna uppsatta tidsfristen. Prioriteringsordningen innebär att åtgärdsprogram ska tas fram för samtliga vattenförekomster fram till 2021. Enligt den ursprungliga planeringen skulle arbetet vara klart 2019, men fördröjningen har bland annat berott på de oklara ansvarsfrågorna inom staden samt att de nödvändiga utredningarna har varit mer komplicerade än vad som kunde förutspås i början.

Genomförande Åtgärdsprogrammen ska konkretiseras på en sådan nivå, med geografisk upplösning, att lämpliga och möjliga åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten och uppnå normerna kan identifieras. Åtgärdernas totala kostnader ska uppskattas (investerings- och driftskostnader) och en kostnads/effektivitetsvärdering ska göras av varje förslag till åtgärd.

Sida 4 (4)


Miljöanalys

Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 28 792

Växel 08-508 28 800

[email protected]

stockholm.se

Framtagande av lokala åtgärdsprogram för stadens vatten-förekomster utgår från de erfarenheter som vunnits inom pilotområdet Bällstaån och ske i nära samverkan med övriga förvaltningar, Stockholm Vatten och Avfall samt grannkommuner. De olika underlag som behövs till åtgärdsprogrammen upphandlas och ska tas fram av konsult som arbetar i nära samverkan med miljöförvaltningen och andra viktiga aktörer inom staden. De lokala åtgärdsprogrammen ska fungera som ett underlag för berörda aktörer inom avrinningsområdet så att dessa kan ta beslut om genomförande av operativa åtgärder och avsätta medel för insatser som behövs för att vattenförekomsterna ska kunna uppnå miljökvalitetsnormerna. Arbetet med att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram kräver samverkan på många nivåer, vilket innebär att processen är tidskrävande. I figur 1 åskådliggörs processen schematiskt. Med färdigställande inom ramen för denna ansökan avses en version som tas upp för beslut av styrgrupp för god vattenstatus.

Figur 1. Schematisk bild den formella beslutsprocessen för framtagande av lokala åtgärdsprogram. Med färdigställande inom ramen för denna

Miljöförvaltningen Sida 1 (4)

2018-12-19 Miljöanalys


Miljöanalys

Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 28 792

Växel 08-508 28 800

stockholm.se

Bilaga 6 Underlag för äskande av medel från CM 2 för naturvårdande skötsel och utveckling av förstärkningsåtgärder under 2019 i stadens naturreservat

Sida 2 (4)


Miljöanalys

Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 28 792

Växel 08-508 28 800

stockholm.se

Ansökan om medel i samband med VP inför 2019: 0,5 mnkr Miljöförvaltningen ansöker i samband med VP om tilldelning av 0,5 mnkr för 2019 ur Central medelsreserv 2 för arbetet med biologisk mångfald och olika ekosystemtjänster i och i anslutning till naturreservaten, fördelat enligt följande: (1) Utredning, platsidentifiering och framtagande av

mångfunktionella skötselåtgärder som stödjer naturreservaten: 300 tkr

Syftet är att utreda och ta fram ett antal förslag på mångfunktionella förstärkningsåtgärder som stödjer skötseln av naturreservaten, främst avseende ekologiska funktioner men också rekreativa värden, snarlikt tidigare utredningar som gjorts för Flatens och Rågsveds reservat under 2017-18. Till det identifieras ett antal platser och kostnadsförslag för skötselåtgärderna som kan understödja ett optimalt urval av funktioner rörande ekologi, rekreation och ev. klimatanpassning. (2) Utbildningsinsats ekologiinriktad skötsel för ansvariga på

stadsdelsförvaltningarna: 200 tkr Dvs genomförande av en praktiskt inriktad 2-dagarskurs med inriktning på ekologiinriktad skötsel för de som sköter och dagligen arbetar med naturreservaten i Stockholm, dvs. parkingenjörer, miljösamordnare och entreprenörer i stadsdelarna. Detta för att kunna sköta naturmarken så att biologisk mångfald och andra naturvärden kan utvecklas positivt. Kortfattat är målet för utbildningen att ge målgruppen följande:

• Fördjupade kunskaper i vilka naturvärden som finns i Stockholm (på såväl biotop- som artnivå).

• Riktlinjer för skötsel och planering av skötsel för att gynna ekosystemtjänster och den biologiska mångfalden.

• Praktisk introduktion i fält av ekologiinriktad skötsel. • Information om vilken kunskap som finns tillgänglig i staden

och kunskap hur söka ny kunskap.

Bakgrund När Stockholm växer och bebyggelsen utvecklas berörs spridnings-vägar och livsmiljöer för stadens djur- och växtliv. Det behövs konkreta skötselåtgärder för naturreservaten för att ekosystemen ska kunna fungera väl och fortsätta leverera tjänster som rika

Sida 3 (4)


Miljöanalys

Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 28 792

Växel 08-508 28 800

stockholm.se

naturupplevelser, klimatreglering, pollinering etc. samt underlätta för många arter att fortleva med livskraftiga populationer. För att dessa skötselåtgärder ska få så maximalt positiva effekter som möjligt behövs såväl strategiska som mer handfasta underlag med förslag till mångfunktionella förstärkningsåtgärder som gynnar både biologisk mångfald och olika ekosystemtjänster kopplade till naturreservaten. I Stockholms stads budget för 2019 betonas särskilt stadens framtida gröna infrastruktur - där hänsyn tas till folkhälsa, ekosystemtjänster, biologisk mångfald och ett ökande befolkning-stryck. Föreslagna aktiviteter ligger också i linje med intentionerna i Grönare Stockholm, stadens riktlinjer för planering, genomförande och skötselförvaltning av stadens parker och naturområden med syfte att stärka stadens gröna kvaliteter och utveckla det offentliga rummet.

Sida 4 (4)


Miljöanalys

Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

Telefon 08-508 28 792

Växel 08-508 28 800

stockholm.se

Nyttan för staden Underlagen ska t ex kunna användas i stadsdelsförvaltningarnas skötselarbete, i exploateringskontorets arbete med grönytekompensation samt för att kommunicera skötselidéer som tas fram in i stadsbyggnadsprocessen. Kombinationen av dessa två delprojekt ger flera synergieffekter då placeringen av de mångfunktionella åtgärderna (1) är beroende av att kunskapen om och driften av dessa sker på bästa sätt (2).

Tidplan Insatserna beräknas kunna implementeras under 2019, varav utbildningsinsatsen (2) lämpligen sker under tidig höst (under växtsäsongen).

Genomförande Konsultstöd till skötselinsatserna upphandlas och arbetet sker sedan i nära samverkan med andra berörda aktörer inom staden.


Sid 1 (14)

Bilaga 7 Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2019 för


Handläggare Till

Emily Tjäder Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Telefon: 08-508 28 741


Innehållsförteckning

Inledning ......................................................................................................................................................................................................................3

Beskrivning av arbetet med intern kontroll .............................................................................................................................................................4

Väsentlighets- och riskanalys .....................................................................................................................................................................................5

Internkontrollplan .......................................................................................................................................................................................................9

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i ..................................................................................................................................... 10

2.1. Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv .................................................................................. 11

2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö ........................................................................................................................................................... 12

3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser .................................................................................................................................. 13

3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna ............................................................................................................... 14

Bilagor Bilaga 7.1: System för intern kontroll för miljö- och hälsoskyddsnämnden


Inledning

I enlighet med stadens anvisningar har en väsentlighets- och riskanalys och internkontrollplan tagits fram. Syftet är att denna utifrån samtliga kommunfullmäktiges verksamhetsmål som är aktuella för nämnden och de processer som är väsentliga för att uppnå dessa, identifiera risker för att målen inte uppnås. Kontroller som bedöms väsentliga att göra tas upp i internkontrollplanen.

Väsentlighets- och riskanalysen ingår i ett dokument som automtiskt genereras av ILS Webb efter att ett antal uppgifter har lagts in. Till planeringen av internkontrollarbetet hör också det så kallade systemet för intern kontroll. Detta antogs i samband med VP 2016 och beskriver nämndens så kallade kontrollmiljö, det vill säga organisatoriskt system och tekniskt system. Till verksamhetsplan 2019 för miljö- och hälsoskyddsnämnden har nämndens system för internkontroll reviderats för nytt godkännande av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Reviderat system för intern kontroll är bilagt 2019-års väsentlighets och riskanalys inklusive internkontrollplan.


Beskrivning av arbetet med intern kontroll

Nämndens internkontrollarbete ska bestå av tre delar. Nämnden ska ha fastställt ett aktuellt system för internkontroll, årligen genomföra en väsentlighets- och riskanalys (VoR) samt utifrån denna fastställa en internkontrollplan. Systemet för internkontroll ska ses över årligen och vid behov revideras. Väsentlighets- och riskanalysen genomförs i flera steg. Nämnden ska identifiera de viktigaste processerna/arbetssätten för att uppnå kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. Nämnden ska i arbetet beakta lagstiftning och verksamhetens uppdrag. Utifrån arbetssätten ska oönskade händelser identifieras. Dessa ska värderas (1-5) utifrån vilka konsekvenserna blir om händelsen inträffar samt hur sannolikt det är att händelserna inträffar. Utifrån riskvärdet beslutas om den oönskade händelsen/risken ska hanteras i internkontrollplanen. I internkontrollplanen planerar nämnden hur de löpande kontrollerna/arbetssätten ska följas upp. Internkontrollplanen fastställs i samband med verksamhetsplanen och följs upp i samband med verksamhetsberättelsen.

Observera att risker med ett riskvärde på 12 har omdefinierats av staden från en mediumrisk till en kritisk risk. Miljöförvaltningen bedömer således inte dessa risker som högre 2019 jämfört med 2018, det är enbart en omklassning i hur de olika risknivåerna definieras.


Väsentlighets- och riskanalys

I riskmatrisen nedan syns alla oönskade händelser i VoR:en. Alla som har en stjärna finns även i Internkontrollplanen längre ner i rapporten.

San

no

likh

et

5

4

3

2

1

1 2 3 4 5

Konsekvens

Kritisk

Medium

Låg

Sannolikhet Konsekvens

5 Mycket sannolikt Mycket allvarlig

4 Sannolikt Allvarlig

3 Möjlig Kännbar

2 Mindre sannolikt Lindrig

1 Osannolikt Försumbar

Kritisk Medium Låg Totalt: 21

9 8

7 3

18

15 14

10 2

21

19 16

6 5

4 1

11 20

17

13 12

1 13 7


KF:s mål för verksamhetsområdet

Process Arbetssätt Nr Oönskad händelse Sannolikhet Konsekvens RV IKP


Förtroende gentemot 3:e man

Genomgång av rutiner och ev. förekommande incidenter

1 Risk för skadlig publicitet och uppmärksamhet, oegentligheter.

3.Möjlig 4.Allvarlig 12

Handläggning och beslut rörande myndighetsutövning mot enskilda

Beslut 2 Olika brister i besluten såsom att handläggningen inte sköts och att förvaltningslagen inte följs, att beslut inte är formellt och materiellt korrekta, brister och problem som inte åtgärdas och beslut som är orimliga (enligt 2:7MB)

3.Möjlig 3.Kännbar 9

Hantering av personuppgifter enligt nya dataskyddsförordningen (GDPR)

Kontroller av rutiner och arbetssätt för att säkerställa att personuppgifter inte hanteras felaktigt.

3 Personuppgifter hanteras felaktigt

3.Möjlig 2.Lindrig 6 Nej, endast VoR

Hot mot förvaltningens anställda.

Genomgång av rutiner och eventuellt förekommande incidenter

4 Medarbetare som arbetar med tillsyn eller kontroll riskerar att utsättas för hot i sin tjänsteutövning


1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige

Livsmedelskontroll

Uppföljning av handläggning och verksamhet

Svårigheter att genomföra uppdraget p.g.a. personalbrist genom avgångar eller svårigheter att rekrytera kompetens personal.

Nej, endast VoR

Verksamhetsutövare behandlas inte lika oavsett inspektör

Nej, endast VoR

2.1. Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv

Livsmedelskontroll

Supervision 5 Verksamhetsutövare behandlas inte lika oavsett inspektör






Kemikaliesmart förskola

Samarbete med de bolag som äger skolfastigheter (framförallt SISAB), privata fastighetsägare samt stadsdelsförvaltningarna

6 Barn exponeras för hälsofarliga kemikalier i förskolemiljön



Debitering av avgifter

Kontroller hos riktigheten hos data och tekniska formatet i Ecos.

7 Att fel inte upptäcks och åtgärdas. Kan innebära att korrekta fakturor inte går ut och förvaltningen går miste om intäkterna.

3.Möjlig 2.Lindrig 6

8 Att fel inte upptäcks vilket gör att felaktig faktura behöver makuleras


9 Tekniska fel på data orsakar problem med fakturering.


3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna

Hantering av leverantörsfakturor

Stickprov på fakturor

10 Risk att attestordningen inte följs, att regler för redovisning av representation och moms inte följs. Risk att kodplanen inte tillämpas korrekt vilket försvårar ekonomistyrningen


Informations-säkerhet

Behörighets-hantering

11 Kapacitetsbrist kan förorsaka förseningar

2.Mindre sannolikt

2.Lindrig 4

12 Någon obehörig kommer åt system och nätverk

2.Mindre sannolikt

4.Allvarlig 8

IT-funktionalitet

Löpande systemförvaltning

13 Risk för att nyckelpersoner inte kan ersättas för teknisk förvaltning av Ecos.

2.Mindre sannolikt

4.Allvarlig 8

14 Risk att väsentliga system inte fungerar eller fungerar tillräckligt bra inkl. med tillräcklig kapacitet.





Jämställdhets och mångfaldsarbetet

Mätetal och aktiviteter ska följas upp

15 Personalens motivation minskar och förvaltningens rykte skadas, diskriminering kan förekomma och misskötsel.


Kompetens/Arbetsmiljö

Medarbetarsamtal APT och förvaltningsgrupp

16 Personalens motivation minskar och förvaltningens rykte skadas, diskriminering kan förekomma och misskötsel. Lägre prestationsförmåga. Svårt att rekrytera. Missnöje kan t.ex. uppstå med nya lokalerna i Separatorhuset.


Löneutbetalningar

Stickprovskontroller och undersökning av rutiner.

17 Felaktiga utbetalningar 2.Mindre sannolikt

4.Allvarlig 8

Projekt

Kontroll av periodisering av intäkter och kostnader.

18 Felaktiga utbetalningar samt felaktig periodisering av intäkter


19 Externt finansierade projekt medför oförutsedda ekonomiska påfrestningar på förvaltningen Projekt som finanserias med externa medel, bland annat EU-projekt, kan av olika orsaker medföra återbetalningsskyldighet om projektets villkor inte har uppfyllts.


Upphandling/Inköp/Användning inköpssystem

Stickprov på transaktioner

20 Risk för att inköpskort kommer i orätta händer, missbrukas eller att det finns en bristande ordning i hanteringen.

2.Mindre sannolikt

3.Kännbar 6

21 Risk att regler för upphandling och inköp inte tillämpas och att det därför brister i följsamhet mot ingångna avtal.



Internkontrollplan

Nämndens internkontrollplan har tills största delen tillkommit genom att de väsentliga områdena från föregående års internkontrollplan tagits med i risk- och väsentlighetsanalysen och på så sätt även funnit sin plats i internkontrollplanen för 2019. Internkontrollplanen visar samtliga oönskade händelser som identifierats och deras sannolikhets-/konsekvensbedömning. Här ingår då även processerna de hör till. Det kan observeras att alla oönskade händelser inte ingår i internkontrollplanen utan en del tas endast upp i väsentlighets- och riskanalysen. I dessa fall är syftet mer att peka på att det finns risker där det inte bedöms ändamålsenligt med kontroller. Det kan också finnas oönskade händelser som inte alls tas upp utan hanteras med åtgärder eller accepteras.



Process Arbetssätt Systematiska kontroller Metod för kontroll av systematiska kontroller

Förtroende gentemot 3:e man Genomgång av rutiner och ev. förekommande incidenter

Kontroll av nedsättning av tillsynsavgifterna och andra moment som är förtroendekänsliga, t.ex. representation. Bisysslor följs upp systematiskt.

Chefer följer upp med kontrollansvariga

Handläggning och beslut rörande myndighetsutövning mot enskilda

Beslut Chefernas kontroll av beslut Stickprov och granskning av beslut


2.1. Stockholm har Sveriges bästa företagsklimat och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv


Livsmedelskontroll Supervision Regelbunden uppföljning av utförda inspektioner och avvikelser

Avstämning vid avdelningsledningsgruppsmöten




Kemikaliesmart förskola Samarbete med de bolag som äger skolfastigheter (framförallt SISAB), privata fastighetsägare samt stadsdelsförvaltningarna

Uppföljning och analys av arbetssätt och standarder

Chefer följer upp med kontrollansvariga handläggare.




Debitering av avgifter Kontroller hos riktigheten hos data och tekniska formatet i Ecos.

Faktureringslista Uppföljning av kontroll med kontrollansvariga


3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna


Hantering av leverantörsfakturor Stickprov på fakturor Stickprovskontroller Sammanställning och redovisning av de löpande kontrollerna en gång per år

Informationssäkerhet Behörighetshantering Passering genom processen Behörighetsportalen

Årlig genomgång av behörigheter i väsentliga system

IT-funktionalitet Löpande systemförvaltning Löpande systemförvaltning Kontroll av dokumentation och utpekat back up-ansvar. Löpande avstämningar med leverantör.

Jämställdhets och mångfaldsarbetet Mätetal och aktiviteter ska följas upp Tas upp i internkontrollgenomgången och årlig uppföljning bland annat genom medarbetarenkäten.

Redovisning av resultat av kontrollerna i ledningsgruppen

Kompetens/Arbetsmiljö Medarbetarsamtal APT och förvaltningsgrupp

Tas upp i internkontrollgenomgången och årlig uppföljning bland annat genom medarbetarenkäten

Redovisning av resultat av kontrollerna i ledningsgruppen

Projekt Kontroll av periodisering av intäkter och kostnader.

Stickprov Kontroll vid månadsprognos

Upphandling/Inköp/Användning inköpssystem

Stickprov på transaktioner Kontroll av inköp och upphandling Årlig genomgång av vilka som innehar inköpskort

Bilaga 7.1 System för intern kontroll för miljö- och hälsoskyddsnämnden Inledning

Intern kontroll är en ständigt pågående process där nämnd, förvaltningsledning och övrig personal samverkar för att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och effektiv, att information om verksamhet och ekonomi är tillförlitlig samt att lagar, förordningar och styrdokument följs. Med intern kontroll avses att förvaltningsorganisationen har ett arbetssätt som ger en rimlig försäkran om att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Den interna kontrollen är därmed en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Nämndernas ansvar för den interna kontrollen regleras i 6 kap. 6 § Kommunallagen (2017:725) samt genom stadens "Regler för ekonomisk förvaltning" och tillämpningsanvisningar för nämndernas interna kontroll där det som gäller specifikt för Stockholms stad preciseras. Alla nämnder i Stockholms stad ansvarar för att ett system för intern kontroll upprättas inom respektive verksamhetsområde. Systemet ska ge förvaltningsövergripande riktlinjer för hur internkontrollarbetet ska bedrivas. Som grund för arbetet med den årliga internkontrollplanen ligger en väsentlighets- och riskanalys. Systemet för intern kontroll med övergripande riktlinjer, regler och anvisningar har som syfte att säkerställa att:

• verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, • lagar, avtal och andra för nämnden gällande regler, föreskrifter och beslut följs, • anskaffningen och användningen av resurser är effektiv och ändamålsenlig, • stadens tillgångar skyddas, • redovisningen och uppföljningen av verksamhet och ekonomi är rättvisande, tillförlitlig och ändamålsenlig, samt att • säkerheten i redovisningsrutiner, administrativa rutiner och IT-system är tillfredsställande

Nämndens system för intern kontroll

Nämndernas internkontrollarbete ska bestå av tre delar; ett aktuellt system för intern kontroll fastställd av nämnden, en årligt genomförd väsentlighets- och riskanalys (VoR) samt en internkontrollplan baserad på väsentlighets- och riskanalysen. Internkontrollplanen fastställs i samband med verksamhetsplanen och följs upp i samband med verksamhetsberättelsen. Systemet för internkontroll ska ses över årligen och revideras vid behov. Väsentlighets- och riskanalysen genomförs i flera steg. Nämnden ska identifiera de viktigaste processerna/arbetssätten för att uppnå kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. Nämnden ska i arbetet beakta lagstiftning och verksamhetens uppdrag. Utifrån arbetssätten

ska oönskade händelser identifieras. Dessa ska värderas (1-5) utifrån vilka konsekvenserna blir om händelsen inträffar samt hur sannolikt det är att händelserna inträffar. Utifrån riskvärdet beslutas om den oönskade händelsen/risken ska hanteras i internkontrollplanen. I internkontrollplanen planerar nämnden hur de löpande kontrollerna/arbetssätten ska följas upp. Ansvar och roller avseende internkontroll inom miljö- och hälsoskyddsnämnden

Förvaltningens arbete med intern kontroll sker löpande under året samt även vid vissa tillfällen då periodiska kontroller genomförs. För att säkerställa en god intern kontroll behöver ansvaret vara tydligt fördelat och finnas på alla nivåer inom förvaltningen.


Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar är att se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detta görs genom att nämnden

- ansvarar för att ett system för internkontroll upprättas - årligen fastställer en väsentlighets- och riskanalys och en internkontrollplan - tillförsäkrar sig att internkontrollplanen genomförs - vid behov vidtar åtgärder som säkerställer att den interna kontrollen är tillräcklig

Förvaltningschef

Förvaltningschefen ska upprätta förslag till internt kontrollsystem för nämnden och se till att konkreta regler och anvisningar utformas för att upprätthålla en god intern kontroll inom alla verksamhetsområden. Förvaltningschefen ansvarar också för att en väsentlighets- och riskanalys genomförs och dokumenteras samt att en internkontrollplan upprättas utifrån vad som framkommit i väsentlighets- och riskanalysen. Förvaltningschefen ska också

- rapportera till nämnden hur internkontrollplanen genomförs och hur den interna kontrollen fungerar - omgående informera nämnden och revisionskontoret om det hos förvaltningen uppdagas förhållanden som medför misstanke om att brott

av förmögenhetsrättslig karaktär föreligger samt informera nämnden och revisionskontoret om de åtgärder som vidtagits Avdelningschefer och enhetschefer

Chefer på alla nivåer i organisationen ska - se till att medarbetarna har förståelse för vad tillräcklig intern kontroll innebär i verksamheten - skapa förutsättningar för ett arbetsklimat som främjar tillräcklig intern kontroll - verka för att de arbetssätt som används bidrar till tillräcklig intern kontroll

- upprätta kontroller i handläggningsrutinerna för att säkerställa att lagar och förordningar, kommunalcentrala regler och anvisningar samt nämndens/förvaltningens beslut och direktiv följs

- snarast möjligt rapportera brister och avvikelser i enlighet med nämndens system för intern kontroll Avdelningschefer ska också delta i arbetet med väsentlighets- och riskanalysen samt ansvarar för att vidta åtgärder vid avvikelser i den löpande interna kontrollen och rapportera till förvaltningschefen. Samtliga chefer ansvarar för att arbetsmetoder och arbetsrutiner överensstämmer med kravet på god intern kontroll inom sitt område och rapporterar eventuella avvikelser till överordnad chef. Medarbetare

Medarbetares ansvar är att följa lagar, förordningar, regler, mål och anvisningar, handläggningsrutiner m.m. för att uppnå en säker och effektiv verksamhet. Samtliga medarbetare

- ansvarar för att bidra aktivt med sin kompetens i arbetet med intern kontroll - ansvarar för att rapportera brister och avvikelser till närmast överordnad chef

Styrdokument

På ett övergripande plan regleras nämndens verksamhet av bland annat förvaltningslagen och kommunallagen, samt GDPR och offentlighets- och sekretesslagen. Härutöver är det sektorslagstiftning som är relevant för nämnden, d.v.s. miljöbalken med följdlagstiftning, livsmedels- och foderlagstiftningen, strålskyddslagstiftning, tobakslagstiftning, lagstiftning om skydd mot internationella hot mot människors hälsa samt lagen om sprängämnesprekursorer. Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet följer också ett antal styrdokument och riktlinjer, både stadsövergripande och lokalt framtagna. Bland dessa kan nämnas;

- Delegationsordning och handläggningsordning - Riktlinjer för upphandling och inköp - Policy – fakturor till kund - Riktlinjer om representation, gåvor, mutor och jäv - Hanteringsanvisningar för miljöförvaltningens information - Riktlinje informationssäkerhet (stadens centrala riktlinje) - Rutin för hantering av e-post på miljöförvaltningen - Vägledning för personuppgiftincidenthantering

Planer och strategiska styrdokument antas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Styrdokument såsom riktlinjer, anvisningar etc. fastställs av miljöförvaltningens ledningsgrupp.

Uppföljning av internkontrollsystemet

Nämndernas internkontrollarbete ska, som ovan nämnts, bestå av tre delar; ett aktuellt system för intern kontroll, en väsentlighets- och riskanalys (VoR) samt en internkontrollplan baserad på väsentlighets- och riskanalysen. Väsentlighets- och riskanalys

Varje år genomförs en väsentlighets- och riskanalys för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhetsområden. Analysen sker i dialog mellan säkerhetssamordnaren och verksamhetsansvariga på olika nivåer. Fokus i analysen ligger på de risker som påverkar nämndens möjligheter att nå uppsatta mål men även förmågan till efterlevnad av gällande styrdokument. Väsentlighets- och riskanalysen är upprättad enligt stadens modell och dokumenteras i ILS samt biläggs nämndens verksamhetsplan.

Internkontrollplan

Utifrån genomförd väsentlighets- och riskanalys upprättas årligen en internkontrollplan. I internkontrollplanen planeras och dokumenteras vilka av de systematiska kontrollerna som ska genomföras. Syftet är att bedöma hur väl de systematiska kontrollerna fungerar och ge nämnden underlag för att bedöma om den interna kontrollen är tillräcklig. Även granskningssynpunkter från stadens revisorer kan påverka innehållet i planen. Internkontrollplanen upprättas, i likhet med väsentlighets- och riskanalysen, enligt stadens modell och dokumenteras i ILS samt biläggs nämndens verksamhetsplan.

Rapportering

Resultatet av genomförda kontroller dokumenteras och rapporteras en gång om året till nämnden i verksamhetsberättelsen samt delrapporteras vid tertialrapport 2. I samband med rapporteringen i verksamhetsberättelsen lämnas en bedömning om den interna kontrollen är tillräcklig, delvis tillräcklig eller otillräcklig. Upptäcks allvarliga brister i den interna kontrollen ska det omedelbart rapporteras till närmast överordnad. Vid misstanke om brott som kan leda till rättsliga påföljder ska nämnden omgående informeras och åtgärder vidtas. Dessutom ska revisionskontoret informeras.

Miljöförvaltningen PM

Sida 1 (3)

2019-12-05

Verksamhetsstöd


Verksamhetsstöd

Fleminggatan 4

Box 8136

104 20 Stockholm

Telefon 28 893

[email protected]

stockholm.se

Kompetensförsörjningsplan för miljöförvaltningen 2019

Utgångspunkten i kompetensförsörjningsarbetet är att miljöförvaltningen ska vara en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor där medarbetare ges förutsättningar för hög arbetsprestation och hög grad av kompetensutveckling i en stimulerande och trivsam arbetsmiljö. Kompetensförsörjningsplanen 2019 beskriver förvaltningens planerade åtgärder inom följande personalområden: utveckla, bibehålla, attrahera, rekrytera, introducera, avveckla och avsluta. Sammanfattningsvis har miljöförvaltningen en tillfredsställande kompetensförsörjning och de viktigaste fokusområdena är kontinuerlig kompetens- och verksamhetsutveckling i arbetet, god arbetsmiljö samt starka nätverk med kompetenta yrkesverksamma och utbildningsinstitutioner inom förvaltningens verksamhetsområden.

PM

Sida 2 (3)

Förvaltningens planerade åtgärder för att hantera kompetensförsörjningen under 2019

Förvaltningens bedömning är att kompetensförsörjningen på det hela taget kommer att kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt. Ett antal åtgärder är särskilt prioriterade och många av dessa är specifika för respektive avdelning och enhet. Åtgärder sker fortlöpande och det finns en etablerad och fungerande hantering för att anpassa åtgärder utifrån nya eller förändrade behov som uppstår över tid. Många områden som tas upp i den långsiktiga kompetensförsörjningsplanen 2018-2023 hanteras kontinuerligt och på ett tillfredsställande sätt. Bland annat är förvaltningen beroende av stimulerande och utvecklande projekt och arbetsuppgifter vilket bidrar till en positiv spiral som attraherar och utvecklar högkompetenta medarbetare. Samtliga medarbetare har individuella utvecklingsplaner som tar utgångspunkt i avdelningarnas och förvaltningens övergripande kompetensbehov och en inte obetydlig del av arbetstiden går till lärande och utveckling i arbetet. Chefer får kontinuerligt kompetensutveckling för att stärka ledarskapet inom olika områden och för att accelerera vissa medarbetares utveckling medverkar förvaltningen i TN-akademin där ett par medarbetare varje år får en 10 dagars utveckling utöver kompetensutvecklingen i det ordinarie arbetet. De områden som tas upp i kompetensförsörjningsplanen 2018-2023 och som enligt ovan bedöms fungera tillfredsställande lämnas utan särskilda prioriterade insatser under 2019 är: ”Utveckla”, ”Bibehålla”, ”Rekrytera”, ”Aveckla, Avsluta” medarbetare. De särskilda kompetensförsörjningsåtgärder som planeras under 2019 syftar till att ytterligare stärka förvaltningen inom följande områden: ”Attrahera” och ”Introducera” medarbetare.

Attrahera

De viktigaste faktorerna för att skapa en attraktionskraft är nöjda medarbetare som kan förmedla bilden av en arbetsplats med unika möjligheter till utveckling och där de mest spännande arbetsuppgifterna i miljösverige finns. Attraktionskraften beror indirekt på hur väl förvaltningen hanterar andra frågor för att utveckla och bibehålla personal. De anställda är de bästa ambassadörerna för att sprida en attraktiv bild av miljöförvaltningen som en stimulerande arbetsplats med god arbetsmiljö, konkurrenskraftig lön och flexibla arbetsförhållande.

PM

Sida 3 (3)

• Stärka bilden av miljöförvaltningen och Tekniska nämndhuset som en av världens mest spännande arbetsplatser för hållbar stadsutveckling

• Genom word-of-mouth och nätverkande sprida goda exempel på intressanta projekt och arbetsuppgifter på miljöförvaltningen

• Ambassadörsverksamhet (mot studenter, lärosäten, samarbetspartners, nätverk, branschfolk)

• Alumni-nätverkande för tidigare anställda • Rekrytering via LinkedIn- och Facebook-kampanjer • Fler praktikplatser och exjobb för studenter • Gästföreläsningar på lärosäten • Sponsrade löp-lopp

Introducera

Introduktionen för nyanställda är viktig och påverkar hur snabbt en nyanställd kan komma upp i full produktivitet. Två satsningar som planeras för att förbättra introduktionen är att börja använda webbutbildningar som komplement till fysiska utbildningar, dessutom lanseras ett förstärkt introduktionsprogram för chefer.

• Digitala utbildningar av grundläggande utbildningsmoment som t.ex. ärendehanteringssystemet ECOS

• Digital utbildning för övergripande introduktion till förvaltningen

• Lansera förstärkt introduktionsprogram för chefer • Avdelningsspecifika checklistor för introduktion av

nyanställda, inklusive mentor/fadder.

Miljöförvaltningen Bilaga 3

Kontaktuppgift förvaltningen, mailadress och telefonnummer

Adress: Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Tel: 08-508 28 800, E-post: [email protected]

Upphandlings- och inköpsansvarig, namn, mailadress och telefonnummer

Upphandlings- och inköpssamordnare, namn, mailadress och telefonnummer

Planerade upphandlingar

BeskrivningPlanerat startdatum för upphandling

Avtalsperiod (fr.o.m - t.o.m) inkl förlängningsoptioner

Uppskattat kontraktsvärde

Kontraktstyp (vara/tjänst/ entreprenad)

Mikael Nyberg, Tel: 08-50828780, E-post: [email protected]

Melanie Lindqvist, Tel: 08-50828887, E-post: [email protected]

Avtalsområde

PLAN FÖR UPPHANDLING 2019

AnvisningarMallen ska användas av nämnden för sammanställningen av de upphandlingar som nämnden planerar att påbörja under året. Endast upphandlingar där kontraktets sammanlagda värde är

över 2 miljoner ska redovisas. Med påbörjad upphandling avses en upphandling där själva arbetet med exempelvis behovs- och marknadsanalys eller att ta fram ett förfrågningsunderlag

planeras att starta under året. Med kontraktsvärde avses det sammanlagda värdet som kan komma att betalas ut enligt ett kontrakt inklusive eventuella optioner. Vid gemensamma eller

centrala upphandlingar tar upphandlingsansvarig nämnd upp upphandlingen på sammanställningen. Kontaktuppgifter anges för upphandlings- och inköpsansvarig samt för upphandlings- och

inköpssamordnare. Vid frågor, kontakta Ingrid Eklund, upphandlingsenheten, finansavdelningen, stadsledningskontoret.

E:post:[email protected] Tel: 08-508 29045


Kommentar

Pågående digitaliseringsprojektBeskrivning Startdatum Slutdatum Kontaktperson Budget

Uppgradering av

verksamhetssystem

Uppgradering av befintligt verksamhetssystem Ecos2015-06-23 2020-04-30 Avdelningschef Mikael Nyberg 10,5 Mkr

Smartare MiljödataUtveckling av webbportalen för Miljödata för att tillgängliggöra för

fler användare.2017-01-01 2018-12-31 Avdelningschef Mikael Nyberg 5,5 Mkr

Uppgradering av e-tjänst

värmepumpar

Utvecklingen ska resultera i att man i e-tjänsten ska kunna

ansöka om fler än ett borrhål och även kunna ansöka om ändring av

ett befintligt tillstånd.

2018-01-01 2019-04-01 Enhetschef Åsa Hoffmann 1,5 Mkr

Allt om Stockholmsluften- nu och

de kommande dagarna

Digitaliseringsprojektet handlar om att ta fram digitala

luftkvalitetsprognoser för Stockholm genom innovativt utnyttjande

av observationer och mätningar från hela Europa. Resultaten - i

form av kvantifierade hälsoriskanalyser (hälsoriskindex) på

zoombara, detaljerade, kartor - skall tillgängliggöras via dator och

mobiltelefon. Systemet skall uppmuntra till interaktion t.ex. genom

möjligheter till självdiagnosticering och individuell anpassning över

vad som visas på datorn eller i appen på telefonen.

Luftkvalitetsprognoserna bygger på resultat från lokala

emissionsdatabaser och spridningsmodeller kombinerat med

storskaliga luftkvalitetsprognoser från det Europeiska Centret för

medellånga väderprognoser (ECMWF). Observationsdata från

kontinuerliga mätningar och eventuellt nya billiga sensorer skall

användas för att kvalitetssäkra de beräknade prognoserna.

2018-09-17 2020-12-31 Miljöutredare Christer Johansson 3,7 Mkr

Beskrivning Startdatum Slutdatum Kontaktperson Budget

Värmespridningsberäknings-

program

Utveckling av ett beräkningsprogram för termisk influens

som gör det möjligt att beräkna och bedöma vilken den termiska

påverkan från geoenenergianläggningar blir mellan de fastigheter

som har eller avser att borra mer än ett borrhål.

2019-04-01 2019-12-31 Enhetschef Åsa Hoffmann

Upphandling

genomförs Q1

2019.

Projektnamn

Redovisning av pågående och planerade digitaliseringsprojekt

Vid frågor, kontakta Maria Nielsen, stadsledningskontorets avdelning för digital utveckling.

E:post: [email protected] Tel: 08-508 29 514

AnvisningarDenna mall ska användas av nämnden /bolagsstyrelsen för redovisning av pågående och planerade digitaliseringsprojekt. Endast projekt som nämnden/bolagsstyrelsen äger ska redovisas, inte projekt där man deltar men inte är huvudansvarig.

Projektnamn

Planerade digitaliseringsprojekt

Lokal SACO-förening vid Stockholms miljöförvaltning 2018-12-19

Yrkanden och synpunkter i samband med förhandling om Verksamhetsplan 2019 SACOs lokalförening på miljöförvaltningen är en del av SACO-kollektivet i Stockholms Stad. Det är vår uppgift att föra fram de yrkanden som berör våra medlemmar på miljöförvaltningen. SACO lokalförening förklarar enighet gällande Verksamhetsplan 2019. SACO lokalförening gör följande kommentarer till Verksamhetsplanen 2019

• Under hösten 2018 har ombyggnationen av Tekniska Nämndhuset påbörjats och Miljöförvaltningen evakueras till det intill liggande separatorhuset. Flytten har inneburit att personalen har fått nya arbetsförhållanden och nya arbetssätt. Det har inneburit delade rum för en del och flexibla arbetsplatser för flertalet. Arbetet är nu i högre grad digitaliserat. SACO har noterat att fler medarbetare väljer att i högre utsträckning arbeta hemifrån. De nya arbetssätten riskerar att leda till ökad stress bland personalen. Det ställer också andra krav på ledarskap. Det är därför viktigt att arbetsgivaren fortlöpande undersöker hur de nya arbetssätten fungerar framför allt när det gäller stress. Erfarenheterna är också viktiga att ta med sig när det gäller utformningen av förvaltningens kommande nya lokaler i det ombyggda TN-huset. SACO yrkar på att arbetsgivaren fortsätter att följa upp hur de nya arbetssätten/ arbetsförhållanden i separatorhuset påverkar personalen vad gäller stress och välbefinnande, samt arbetar med att utveckla ledarskapet efter nya behov.

• SACO noterar att det i VP 2019, bilaga 8, uttrycks ett behov av att göra insatser inom

kompetensförsörjningen på områdena ” Attrahera” och ”Introducera” medarbetare. SACO instämmer i detta, men bedömer att det är viktigt att också satsa på att behålla kompetensen inom förvaltningen inom samtliga befattningsgrupper. Staden behöver därför höja löneläget på miljöförvaltningen för att kunna behålla och utveckla befintlig kompetent personal och rekrytera den kompetens som staden efterfrågar i budgeten. SACO yrkar på att förvaltningen genomför en lönesatsning (även på de grupper och individer som inte tidigare har fått ta del av tidigare satsningar) och tar fram underlag som visar hur satsningen ska ske samt att detta underlag samverkas med fackliga parter.

Anders Lundin Ordförande SACO-lokalförening vid Stockholms miljöförvaltning

MILJÖFÖRVALTNINGEN övervakar den inre och yttre miljön i Stockholm. Förvaltningen har tillsyn över bland annat livsmedelshantering, inomhusmiljö, miljöfarlig verksamhet (t.ex. industrier) och kemikalieanvändning.

Hit hör också miljö- och luftövervakning, bullerfrågor samt bevakning av miljöaspekter i stadens planer för byggande och trafikleder.

Miljöförvaltningen är också ansvarig för att samordna stadens energieffektiviserings- och klimatarbete med bland annat Miljöbilar i Stockholm.

www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Dnr

: 20

18-1

9064

Upp

laga

: 10

0 e

x. U

tgåv

a nr

.1 T

ryck

: Å

tta

45

MILJÖFÖRVALTNINGENTEKNISKA NÄMNDHUSETBox 8136, 104 20 Stockholmwww.stockholm.se/miljoforvaltningen

vp 2019 - stad.stockholm · minskade med elva procent. detta är en följd av osäkerheten detta...

Documents