vård- och omsorgscollege | utbildning som leder till jobb i ... · web viewbil.1 mål...

REGION VÄRMLAND

2016-07-14

33

Vård- och omsorgscollege Värmland

Helen Hagström

Processledare/Regional samordnare

Tfn:054-701 10 37

[email protected]

RAPPORT

Sida

1(40)

Datum

2016-07-14

Ansökan om återcertifiering för Vård- och omsorgscollege Värmland

2016-2021

Innehållsförteckning

Vård – och omsorgscollege5

Måluppfyllelse enligt tidigare mål5

Nuläge………………………………………………………………… 6

Aktörer VO-College Värmland6

Värmlandsstrategin7

Befolkningsutveckling i Värmland 2013-2030……………………… 7

Pensionsavgångar arbetsgivarna i Värmland …………………........7

Framtida kompetensförsörjning vård och omsorg………………… 7

Kompetensbehov, utbildningsnivå, framtida kompetensförsörjning 8

Elevunderlag och sökande…………………………………………….11

Mål och framtida läge………………………………………………… 13

Utvecklingsarbete -aktiviteter för att nå målen…………………… 13

2Samverkan……………………………………………………….14

Måluppfyllelse enligt tidigare mål……………………………………..14

Nuläge14

Organisation14

Nya aktörer i samverkan15

Region Värmland……………………………………………………….16

Kompetensplattformen…………………………………………………16

Kompetensförsörjning yrkeslärare 17

Samverkan med andra aktörer………………………………………..17

Mål och framtida läge…………………………………………………..19

Utvecklingsarbete - aktiviteter för att nå målen…………………….. 19

3. Utbildningsutbud……………………………………………………20

Måluppfyllelse enligt tidigare mål…………………………………….. 20

Nuläge……………………………………………………………………20

Gymnasieutbildning 21

Vuxenutbildning 22

Olika utbildningsformer 22

Samverkan kring arbetsgivarnas kompetensbehov…………………23

Karlstad universitet…………………………………………………… 24

APL, handledarutbildning och validering 25

Mål och framtida läge…………………………………………………..26

Utvecklingsarbete -aktiviteter för att nå målen……………………….26

4Regionalt och lokalt perspektiv………………………………27


Nuläge………………………………………………………………… 27

Marknadsföring………………………………………………………… 27

Omvärldsbevakning…………………………………………………… 28

Genus-mångfald-jämlikhet-jämställdhet…………………………….. 28

Mångfald och svenska språket………………………………………. 28

APL - Arbetsplatsförlagt lärande…………………………………….. 30

Handledarutbildning…………………………………………………… 30

Validering………………………………………………………………..31

Mål och framtida läge…………………………………………………. 33

Utvecklingsarbete - aktiviteter för att uppnå målen………………… 33

5Hälsoperspektivet……………………………………………….34

Måluppfyllelse enligt tidigare mål…………………………………….. 34

Nuläge…………………………………………………………………… 34

Hälsoperspektivet under utbildning och anställning…………………34

Mål och framtida läge………………………………………………….. 35

Utvecklingsarbete-aktiviteter för att uppnå målen…………………...35

6 Kvalitetsarbete /uppföljning……………………………………36

Nuläge……………………………………………………………………36

Styrsystem för VO-College Värmland…………………………………36

Kvalitetsuppföljning…………………………………………………….. 36

Mål och framtida läge………………………………………………….. 38

Utvecklingsarbete - aktiviteter för att uppnå målen………………….38

7 Avtal………………………………………………………………..39


Nuläge…………………………………………………………………...39

Nya avtal och avsiktsförklaringar…………………………………….. 39

Mål och framtida läge…………………………………………………. 40

Utvecklingsarbete - aktiviteter för att nå målen…………………….. 40

Bilagor:

Bil.1 Mål certifieringsperioden 2016–2021 (målmatris)

Bil.2 Namnlista regional styrgrupp

Bil.3 Organisationsskiss Vård- och omsorgscollege Värmland

Bil.4 Avsiktsförklaring Karlstad universitet

Bil.5 Samverkansavtal APU/LIA/praktisk validering och handledning

Bil.6 Uppföljning av samverkansavtal APL/LIA

Bil.7 Acceptans av samverkansavtal APL/LIA

Bil.8 Skrivelse samsyn diplom

Bil.9 Kriterier för anställningsbarhet

Bil.10 Kriterier för attraktiva arbetsplatser

Kontaktperson för regional styrgrupp:

Namn: Anne Hölmebakk

Postadress: Kungsgatan 30, 681 84 Kristinehamn

E-postadress: [email protected]

Telefon: 0550-88451

Fakturaadress:

Region Värmland

VO-College

Box 5071, 650 05 Karlstad

Vård- och omsorgscollege

Måluppfyllelse enligt tidigare mål

Mål 2011-07-01 tom 2016-06-30

· De kommuner i regionen som inte är anslutna till Vård- och omsorgscollege har informerats senast januari/februari 2011. – Uppfyllt. Kontakt har skett och pågår.

· Några privata utförare av vård och omsorg har aktivt sökt information om Vård- och omsorgscollege – Uppfyllt. Flera privata utförare har hört av sig för information.

· Målsättningen är att kommuner och aktörer som har informerats ska finna samverkan intressant och ansluta sig under kommande certifieringsperiod – Uppfyllt. Kommuner har ingått medlemskap. Flera aktörer har fått information och stöd i processen men på egen begäran valt att inte fortsätta ansökan.

· Fortsätta marknadsföringen av Vård- och omsorgsprogrammet. Varierande former av marknadsföring finns som bedöms hållbara och andra kan komma att utvecklas. Mer fokus kommer att läggas på att informera om att Vård- och omsorgsprogrammet ger allmän behörighet för fortsatta studier – Uppfyllt. Utbildningsanordnarna har arbetat med information om behörighet. Marknadsföring sker ständigt inom VO-College lokalt/regionalt samt med kompetensplattformen

· Målsättningen under certifieringsperioden är att inte färre än dagens söksiffra (105 elever) ska söka programmet. – Uppfyllt. Söksiffrorna har stigit (2013-127 st), (2014-133 st), (2015-140 st) , 2016 års prel siffror är 156 förstahandssökande.

· Fortsatt förankringsarbete om Vård - och omsorgscollege till politiska nämnder, förvaltningar och arbetsgrupper inom vård och omsorg – Uppfyllt. Framtagen marknadsföringsplan hösten 2012 riktar sig till olika målgrupper. Information om VO-College regionala arbete sker av processledare vid möten med arbetsgrupper

· Vård- och omsorgscollege Värmland är en naturlig arena för att arbeta med utbildningsplanering och dimensionering på gymnasie-, yrkesvux- och YH nivå samt kompetensutveckling för befintlig personal – Uppfyllt! Utbildningar utvecklas efter behov. Omvårdnadslyftet fungerade snabbt och bra i lokala VO-College. Undervisningsråd från Skolverket har informerat om lärling. Ansökningar av nya YH-utbildningar

· Regional styrgrupp kommer att fortsätta utveckla och följa upp utfallet av de aktiviteter som har påbörjats under första certifieringsperioden, ex. förankring och uppföljning av kriterier för anställningsbarhet, attraktiva arbetsplatser, kvalitetsarbetet och modell för arbetsplatsförlagd kompetensutveckling – Uppfyllt delvis. Vissa kriterier har det arbetats mer aktivt med. Dokumenten ska utvärderas/utvecklas. Regional styrgrupp ska skapa handlingsplan för att tydligare följa upp kvalitetsarbetet. Modell för arbetsplatsförlagd kompetensutveckling har genomförts och utvecklats i flera lokala VO-College.

· Under första certifieringsperioden har samverkan inom lokala college formaliserats och utvecklats. Samverkan är utvecklad även på regional nivå och under kommande certifieringsperiod kommer fokus att ligga på att ytterligare utveckla den regionala samverkan – Uppfyllt. Samverkan har utvecklats både inom lokala VO-College och i regionen. Samverkan har inte utvecklats i lika stor del mellan lokala VO-College.

Nuläge

Syfte/Vision

Vård- och omsorgscollege Värmland står för kunskap, kompetens, verksamhetsutveckling och är ett starkt varumärke för utbildning, kompetensutveckling och personalförsörjning inom vård och omsorg. Detta gör VO-College Värmland till ett kompetenscentra som innebär trygghet för regionens invånare.

VO-College Värmland är en arena för samverkan mellan arbetslivet, utbildningsanordnare och facklig part. Genom olika aktiviteter på regional och lokal nivå har samverkan mellan parterna stärkts och fördjupats. Samverkan mellan parterna är en förutsättning för att regionen ska hålla hög kvalitet på utbildningar och tjänster. Kompetens och kompetensutveckling kommer att vara framtidens viktigaste konkurrensfaktor och brist på kompetens är ett av de största hindren för utveckling i regionen tillsammans med att befolkningen blir allt äldre.

I Värmland finns 16 kommuner, ett landsting och några privata aktörer inom vård och omsorg samt utbildningsanordnare inom vård och omsorg.

Idag ingår 14 av länets 16 kommuner i VO-College Värmland, dessa bildar tillsammans sju lokala college. Alla kommunala utbildningsanordnare i länet, med vård och omsorgsprogrammet för unga och/eller vuxna, ingår i VO-College Värmland. En friskola, Praktiska gymnasiet ingår även i samverkan.

Aktörer i Vård- och omsorgscollege Värmland

· Arbetsgivare: Kommunerna Arvika, Eda, Grums, Filipstad, Forshaga, Hammarö, Hagfors, Karlstad, Kristinehamn, Munkfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. Landstinget i Värmland.

· Privata arbetsgivare : Norlandia Care i Kristinehamn och Attendo i Säffle

· Fackliga organisationer: Kommunal och Vision

· Arbetsförmedlingen

· Utbildningsanordnare: kommunala utbildningsanordnare av gymnasie- och vuxenutbildning finns i Arvika, Filipstad, Hagfors, Karlstad, Kristinehamn, Säffle och Torsby, Årjäng. I Karlstad finns två aktörer inom lokalt Vård- och omsorgscollege Centrala Värmland som bedriver gymnasial ungdomsutbildning Tingvalla Gymnasieskola och Praktiska gymnasiet. I Forshaga bedrivs enbart vuxenutbildning.

· Karlstad universitet

· Region Värmland är värdskapsorganisation för Vård- och omsorgscollege Värmland.

Region Värmland har samordningsansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Värmland. I detta arbete ingår att bidra till att skapa förutsättningar för att Värmland ska kunna möta morgondagens utmaningar och möjligheter. Ett viktigt strategiskt arbete för Region Värmland är att verka för en god kompetensförsörjning i regionen. VO-College ser därför samarbetet med Region Värmland som en viktig framtidsarena.

Från Landstinget i Värmland ser man sin delaktighet i att personal som haft APL inom landstinget och inhämtat kunskap därifrån känner en större trygghet i arbetet i den kommunala vården och omsorgen. Detta är positivt för hela vårdkedjan och kommer på sikt Landstinget till godo. Från Landstinget framhålls att det med Vård- och omsorgscollege ges mer insyn och större möjligheter att påverka utbildningarna än tidigare. Man ser hos Landstinget även framtida ökade behov av att anställa undersköterskor. Landstingets representant ingår i de lokala styrgrupperna i länet.

En stor uppgift för styrgrupperna både regionalt och lokalt är att öka attraktionskraften för utbildning och arbete inom vård och omsorg.

Värmlandsstrategin

Värmlandsstrategin är Värmlands gemensamma strategi för tillväxt och utveckling i länet. VO-College Värmland arbetar med flera områden som även finns inom Värmlandsstrategin. Därför ser man det regionala samarbetet med Region Värmland som viktigt. Mål områden som berör varandra är;

· Ohälsotalet i Värmland ska minska och nå riksgenomsnittet.

· Skillnader på arbetsmarknaden och inom utbildningssystemet mellan könen och mellan de med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund ska minska.

· En ökad andel unga ska gå ut grundskolan med behörighet till yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram.

· Öka matchningen på arbetsmarknaden så att lediga arbeten i relation till arbetslösheten minskar.

Befolkningsutveckling i Värmland 2013-2030

31 december 2015 var befolkningsmängden i Värmland, 275 904 personer (Källa: SCB)

Befolkningsutvecklingen är viktig för en regions utveckling. I Region Värmlands befolkningsrapport för år 2013-2030 kan man läsa att den i särklass största andelen av den totala folkökningen står åldersgruppen 65 år och äldre för. Åldersgruppen 20-64 år förväntas minska med hela 7 459 personer. Man kan se en kraftig minskning av befolkningen i arbetsför ålder. Detta kan påverka Värmlands framtida möjligheter till kompetensförsörjning negativ (Rapport ”Värmlands framtida befolkning”)

Pensionsavgångar hos arbetsgivarna i Värmland

Arbetsgivarna inom VO-College Värmland ser behov av årliga nyrekryteringar till följd av pensionsavgångar. Cirka 1212 undersköterskor kommer gå i pension i länet under 2016-2021. Man ser även att det blir alltmer föräldraledigheter och tjänstledighet som en följd av att det sker en nyrekrytering bland yngre personer. Dessa trender bidrar också till ett ökat behov av nyrekrytering utöver de faktiska pensionsavgångarna. Omställningar och varsel kan göra det svårt att exakt ange behov av nyrekrytering även om antalet pensionsavgångar är kända. Vissa kommuner har också rörlighet av personal mot Norge.

Framtida kompetensförsörjning vård och omsorgRapporten "Kompetensplattform Värmland – Lägesbild för kompetensförsörjningen av yrkesgrupperna sjuksköterskor, läkare, psykologer, undersköterskor och chefer inom vård, hälsa och omsorg i Värmland", 2013 – visar på behovet av fler nya undersköterskor i Värmland.Rapporten beskriver en prognos där utvecklingen av antalet anställda undersköterskor i Värmland pekar på en sannolik ökning med cirka 1000 personer fram till 2020. Pensionsavgångarna väntas under motsvarande period motsvara mellan en femtedel och en fjärdedel av yrkesgruppen, uppgående till cirka 2800 personer. I kombination med det ökade antalet anställda pekar detta på ett totalt behov av cirka 3800 nya undersköterskor i Värmland fram till 2020, utifrån dessa två faktorer. Sannolikt kan alltså bristen väntas bli betydligt större än så. Bristen på undersköterskor kan bli omfattande, främst på grund av den åldrande befolkningen. Hur stor avvikelsen mellan antalet tillgängliga och antalet efterfrågade undersköterskor blir är svårare att fastställa, då antalet arbetssökande och antalet utbildade är svårt att uppskatta för den kommande perioden. Därutöver tillkommer att det är svårt att avgöra hur stora andelar av de arbetssökande som kan vara aktuella för tjänsterna ifråga, och att det är okänt hur många av de utbildade undersköterskorna som kommer att stanna i länet. Arbetsgivarna inom lokala VO-College uppger även stort behov av utbildade sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Kompetensbehov, utbildningsnivå och framtida kompetensförsörjning i länet

Volymerna inom vård och omsorg förväntas öka. Det är inte enbart pensionsavgångar som skapar större personalbehov. Behov finns även för rekrytering av vikarier. Bilden ser lite olika ut i länet. Nedan beskrivs en sammanfattning av Värmlands olika lokala VO-college och dess utmaningar inom området;

Lokalt VO-College Centrala Värmland - Karlstad, Hammarö, Forshaga, Grums, Praktiska gymnasiet

Pensionsavgångarna under perioden 2017-2021 beräknas totalt till 570 personer inom den kommunala och landstingsdrivna verksamheten. Utöver det finns privat verksamhet med ca 550 anställda vars pensionsavgångar inte är medräknade. Ytterligare nyanställningar kommer behövas för att ersätta personer som slutar i yrket och för att tillgodose det behov som det ökade antal äldre medför.

Antalet utbildningsplatser på vuxenutbildningarna inom Centrala Värmland är ca 150 st läsårsplatser. Med nuvarande elevantal kan sammanlagt maximalt 750 examineras under motsvarande period. Antalet som utbildas är otillräckligt och kommer inte täcka behovet i kommuner och landstinget inom det lokala VO-Colleget under de kommande åren.

Vårdlärare är en annan grupp där pensionsavgångarna är stora de närmaste åren. En nyrekrytering av 7-8 personer kommer behövas. Då det är brist på utbildade vårdlärare blir det en utmaning att fylla platserna.

82-95 % av redan anställda inom äldreomsorgen i kommunerna är undersköterskor. I Landstinget har 100 % adekvat utbildning. Inom LSS är siffrorna lägre och mer osäkra, då flera utbildningar kan vara aktuella.

Forshaga 95 % inom ÄO, 75 % inom LSS

Hammarö 85 % inom ÄO, 50 % inom LSS

Grums 88 % inom ÄO, 83 % inom LSS

Karlstad 82 % inom ÄO, inga tillgängliga uppgifter för LSS

Landstinget 100 % utbildade undersköterskor

Det finns ett ökat behov av kompetens inom flera verksamheter i både kommun och landsting. Inom landstinget ser man behov av barnspecialiserade och psykiatrispecialiserade undersköterskor. Kommunernas behov finns främst inom LSS där man önskar höja kompetensen generellt då målgrupperna förändrats. Utvecklingen inom äldreomsorgen handlar om att kvalificerad vård allt oftare sker hemma och att personer blir äldre gör att behovet av kunskap om palliativ vård och demens är fortsatt stort. Ökningen av antalet platser i HVB-hem för ensamkommande barn, gör att behovet av utbildning med behandlingsinriktning ökat markant.

Lokalt VO-College Västra Värmland - Arvika, Eda, Årjäng

Under åren 2016 - 2020 finns i Arvika kommun ett behov av en årlig nyrekrytering av 25-30 personer med undersköterskekompetens till följd av pensionsavgångar. Verksamheten ser dessutom att det blir mer tjänstledigheter och föräldraledigheter då man anställt yngre personer, vilket ger ökat behov av nyrekrytering av ca 15 personer årligen. Inom Årjängs kommun finns det behov av nyrekrytering av 16 personer med undersköterskeutbildning och Förenade Care 8 personer till följd av pensionsavgångar. I Eda kommun är det mellan 35-40 pensionsavgångar och det är också en relativt stor rörlighet till bland annat hem för ensamkommande flyktingbarn, köpcentret och Norge. Inom utbildningssidan har vi inom VO-College en person som går i pension de kommande åren.

Arbetsgivarna i kommunerna har som målsättning att lägsta kompetens ska vara utbildning med kompetens motsvarande undersköterskenivå. Målsättningen är att all personal ska vara utbildade, men med det stora rekryteringsbehovet vi har och står inför kommer det inte att vara möjligt att uppnå 100 % i kommunerna. Andelen personal som har utbildning är i Arvika 81 %, i Eda 78 % och i Årjäng 80 %. Akutsjukhuset i Arvika är upptagningsområde för Arvika, Eda och Årjängs kommuner, vilket motsvarar 45-50 000 invånare. Sjukhuset har formell undersköterskekompetens som krav vid nyanställning. Andelen personal som har utbildning på sjukhuset är 100 %. Andra yrkesgrupper som kommer att efterfrågas är sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och chefer även om det är i mindre omfattning.

Lokalt VO-College Filipstad

Kommande pensionsavgångar fram till 2020 visar på totalt ca 63 personer. Fördelningen av omvårdnadspersonal som går i pension inom omsorgen/LSS är 17 personer och inom äldreomsorgen 29 st. Utbildningsnivån hos tillsvidareanställd personal inom äldreomsorgen är att ca 70 % har grundläggande kunskaper, vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande nivå enligt tidigare utbildningsprogram. Inom funktionshinderområdet är motsvarande utbildningsnivå ca 47 %. Socialförvaltningen tillsvidareanställer endast personal med grundläggande kunskaper och den framtida kompetensförsörjningen är därför helt beroende av att antalet sökande till utbildningarna ökar och de studerande avslutar sin utbildning med godkända betyg. Behovet av timanställda vikarier är stort. Inom funktionshinderområdet finns ett behov av att utveckla och tillgängliggöra alternativa utbildningar för att tillgodose behovet av kompetensutveckling. Inom vård- och omsorgsutbildningen finns framtida behov av rekrytering av vårdlärare. Av tre vårdlärare som arbetar inom utbildningen idag går en i pension 2021 och övriga två inom en 15 års period.

Lokalt VO-College Hagfors/Munkfors

Andelen utbildade personal är hög i både Hagfors och Munkfors verksamheter.

Hagfors ÄO – 322 baspersonal där 88,2% har utbildning

Munkfors ÄO – 96 baspersonal där 89,6% har utbildning

Hagfors LSS – 153 baspersonal där 91,8% har utbildning

Munkfors LSS – 37 baspersonal där 89,24% har utbildning

För att möta framtidenskrav och utmaningar så krävs det mer specialist kompetens inom tex palliativ vård, avancerad hemsjukvård, välfärdsteknologi, våld i nära relationer, bemötande vid personer med missbruksproblematik , psykisk hälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv, ytterligare fördjupning inom demens området samt fortsatt kompetensutveckling inom dokumentations området samt personcentrerad vård och omsorg. Inom LSS/Socialpsykiatri behövs mer kunskap om åldrandet med funktionsnedsättningar och fördjupad pedagogik. Även ökad kunskap om neuropsykiatrisk problematik krävs, då den målgruppen ökar.

Lokalt VO-College Säffle

Många olika yrkestitlar och utbildningsbakgrunder finns inom verksamheten, även

outbildad personal. I dagsläget har 89.94% av personalen inom äldreomsorgen en äldre eller nyare undersköterskeutbildning. Inom funktionshinderområdet har 75% en nyare utbildning alternativt PPU och GPU. Den som nyanställs inom Säffle kommuns vård och omsorg ska ha omvårdnadsutbildning (även barn och fritidsprogrammet med inriktning mot socialt arbete). Även äldre utbildningar kan av verksamheten värderas för anställningsbarhet. Utöver dessa formella kompetenskrav krävs att man har en lämplighet för yrket. Denna egenskap värderas av verksamheten för att vara anställningsbar.

Inom Säffles vård och omsorg kommer många medarbetare att gå i pension inom de närmaste åren och dessa medarbetare behöver till stor del ersättas. Kommunens pensionsavgångar inom vård och omsorg de närmaste 5 åren är 67. På lärarsidan är det två pensionsavgångar under de närmsta 5 åren.

Lokalt VO-College Kristinehamn

Utbildningsnivån hos befintlig personal i vård- och omsorg är hög. Andel utbildade undersköterskor ligger på 95 procent. Sedan 2008 är det endast utbildade undersköterskor med körkort som får en tillsvidareanställning inom äldreomsorgen. Medarbetare inom verksamheten för funktionsnedsatta har mer varierad utbildningsbakgrund. Inom gruppbostäderna har äldre personal den gamla GPU/PPU – utbildningen som förr var en grundkurs- och en påbyggnadskurs för psykiskt utvecklingsstörda människor. Inom socialpsykiatrin är en stor andel mentalskötare men också undersköterska. Inom daglig verksamhet LSS är befattningen arbetshandledare. Här finns både outbildad personal men också fritidsledare, fritidpedagoger, behörighet från barn- och fritidsprogrammet samt behandlingsassist, YH utbildning. Inom personlig assistans har personalen personlig assistans utbildning, fritidsledare och undersköterska. Här finns också en större andel outbildad personal som är anställd på brukarens begäran. Andel med relevant utbildning inom omsorg om funktionsnedsatta bedöms vara 90 procent.

Inom äldreomsorg är målet att alla ska ha undersköterskeutbildning. Man ser också ett behov av vidareutbildade undersköterskor, sk Silvia systrar eller annan teoretisk påbyggnad inom demens som ett viktigt komplement i framtiden. Inom funktionshinder ser man behovet av någon form av pedagogisk påbyggnad, framförallt YH utbildning till stödpedagog. Inom funktionshinderområdet finns behov av kompetenshöjning kring lagstiftning, bemötande, alternativ kommunikation, pedagogiska modeller och kognitiva hjälpmedel.

Lokalt VO-College Torsby/Sunne

Inom äldreomsorgen i Torsby kommun har 82% av de anställda vård och omsorgsutbildning och inom LSS verksamheterna är siffran 40% . Sunne kommun har fler utbildade inom LSS verksamheten och ligger på ungefär samma nivå som äldreomsorgen där ca 70-75% av medarbetarna är utbildade. Många av de personer som skall gå i pension är sjukvårdsbiträden och kommer att ersättas av personer som gått vård och omsorgsprogrammet. Behovet av att validera kunskap kommer att finnas kvar så också möjlighet till fortbildning inom demens och socialpsykiatri för redan anställd personal. LSS verksamhetenen har stort behov av utbildning/fortbildning för funktionshindrade personer.

Utvecklingsarbete

Framtidsmålen är att matcha vård- och omsorgsutbildningen med de behov som finns i verksamheterna. Vård- och omsorgscollege är den arena som ger möjlighet till ett fruktbart samarbete mellan de olika parterna.

Elevunderlag och sökande

Arbetsgivarna i Värmland väntar stora pensionsavgångar samtidigt som den äldre befolkningen kommer att öka. Konkurrensen om ungdomars yrkesval kommer att öka. I Region Värmlands rapport ”23 949 lediga jobb i Värmland - om alla pensionsavgångar återbesätts fram till 2020”, så visar en prognostiserad utveckling att antalet 16 åringar minskar från drygt 3 800 till under 3 000 under perioden 2008 – 2020. Andelen niondeklassare har varit lågt under flera år. Botten har nåtts och andelen kommer planas ut under 2016. Man kommer inte tappa mer i antal i ett framtidsperspektiv.

Antal niondeklassare i Värmland 2013-2016

År

Antal åk 9

2013

2782

2014

2886

2015

2778

2016

2969

(ca 100-150 st är ensamkommande ungdomar.

Deras väg in i skolan är först via IM)

Källa: antagningsenheten

Attraktiviteten att arbeta inom vård och omsorg har varit låg under många år vilket medfört att det är få ungdomar som söker sig till vård- och omsorgsutbildningarna. Positivt är att det finns ett söktryck som bibehålls till Vård- och omsorgsprogrammet. Vissa andra yrkesprogram tappar sökande och har mindre söktryck. Söktrycket är stort men det finns också många obehöriga sökande. Söktrycket varierar också i kommunerna.

En ökning av andelen sökande samt manliga sökande kan ses för 2015. Vuxenutbildningen lämnar statistik över antal kvinnor/män till processledaren. Antagningsenheten delger siffror kring antal förstahandssökande.

Andelen förstahandssökande Vård- och omsorgsprogrammet Värmland 2013-2015

2013

2014

2015

Antal förstahands-sökande

127

133

140

Antal antagna kvinnor

104

73

102

Antal antagna män

16

10

29

Preliminär statistik andelen förstahandssökande ungdomar i Värmland 15 april 2016

Kommun

Antal 1:a handssökande

Andel antagna

Andel obehöriga 15/4

Filipstad - Lärling

16

3

13

Hagfors

12

7

6

Arvika

19

14

5

Torsby

20

10

12

Årjäng

4

2

2

Karlstad Tingvalla

47

21

26

Praktiska gymnasiet Karlstad

10

5

6

Kristinehamn

9

5

5

Säffle

19

4

15

TOTALT

156

71

90

Antalet sökande till vuxenutbildningen är i Värmland stort i förhållande till antalet platser. Orsakerna är oftast ekonomiska. Statliga bidrag är av stor vikt. I dagsläget kan medel från förvaltningen att fördela mellan olika utbildningar göra att utbildningarna inte kan få det antal utbildningsplatser som man har behov utav.

Utmaningen är också att få APL-platser om fler platser skulle kunna erbjudas på Vux. Framförhållning, lokaler, tillgång till yrkeslärare är andra orsaker. Många lokala VO-College uppger behov av mer statliga medel för att möjliggöra för vuxna att studera vid vuxenutbildningen.

Det är av stor vikt att antalet utbildningsplatser kan matcha söktrycket från intresserade sökande till Vård- och omsorgsprogrammet. Ungdomar såväl som vuxna. Med nuvarande elevantal matchar inte antalet platser. Samtidigt slutför inte alla sin utbildning eller lyckas genomföra den med godkända betyg. Därför är antalet som utbildas otillräckligt och kommer inte täcka det behov som kommer finnas inom kommuner och Landsting under de kommande åren. Det gör arbetet inom VO-College än mer viktigt.

Att fortsätta samverka kring den gemensamma utmaningen gällande framtida personalförsörjning ses som prioriterat av alla parter i VO-College Värmland.

Statistik andelen sökande till vuxenutbildningen VO i Värmland 2013-2015

2013

2014

2015

Antal sökande

441

667

795

Antal platser

278

312

381

Antal antagna

kvinnor

240

265

292

Antal antagna män

35

33

55

Källa: Statistik lämnas av utbildningsanordnare i varje lokalt VO-College

1.3 Mål och framtida läge

· Öka attraktionskraften för branschen och utbildningar inom vård och omsorg

· Öka andelen förstahandssökande ungdomar med behörighet till vård- och omsorgsprogrammet med 5% under certifieringsperioden

· Samtliga kommuner i Värmland inkl. privata vårdgivare är anslutna till VO-College

1.4 Utvecklingsarbete

Aktiviteter för att uppnå målen

· Marknadsföring

· Samverkan utbildning och arbetsliv. Manlig personal deltar vid aktiviteter.

· Erbjuda BUI-anställningar

· För att öka attraktionskraften för branschen under utbildningstiden

·

· Utveckla karriärvägar för undersköterskor

· Göra yrket attraktivt med utvecklingsmöjligheter

· Sommarjobbsgaranti för elever inom VO

· Vara utvald att stanna kvar inom branschen.

· Riktad information till elever i grundskolan

· PRAO och feriearbete för högstadieelever

· Väcka intresse för branschen. Öka andelen förstahandssökande till utbildning

· Ökad samverkan SYV

· Via aktiviteter med kompetensplattformen och i skolorna.

· Information och uppsökande verksamhet

· till kommuner och privata arbetsgivare som inte är med i VO-College

Ansvarig: Lokal styrgrupp/Regional styrgrupp

Tidsplan: 2016-2021

2. Samverkan

2.1 Måluppfyllelse enligt tidigare mål

Mål 2011-07-01 tom 2016-06-30

· Utveckla samverkan med Nya Perspektiv eftersom vissa områden tangerar varandra. Detta kan ske genom att bjuda in varandra till föreläsningar och seminarier. Ev. anordna något gemensamt arrangemang – Uppfyllt.

· Aktivt medverka i stödstrukturen för Evidensbaserad praktik i socialtjänsten och därtill hörande hälso- och sjukvård som påbörjats våren 2011. - Uppfyllt Avsiktsförklaring om gemensam vision undertecknad av alla kommunerna och Landstinget. Alla vård-omsorgslärare haft kompetensutvecklingsdag kring EVP

· En samverkan med utvecklingsstöd vid avdelningen för Utbildningsvetenskap, Karlstad universitet är initierad ang. utveckling av modellen arbetsplatsförlagd kompetensutveckling. Uppfyllt. Modell för arbetsplatsförlagd kompetensutveckling har genomförts och utvecklats i flera lokala VO-College.

· Samverka och utbyta lärarkompetens inom Vård- och omsorgscollege Värmland. Uppfyllt delvis. Viss samverkan mellan några lokala VO-College i kurser inom ramen av Omvårdnadslyftet utifrån lärarkompetens. Inget system för utbyte annars

· Se över möjligheten till samläsning av kurser inom Vård- och omsorgscollege Värmland. Delvis uppfyllt. Viss samläsning inom lokala VO-College. Inget system för samläsning regionalt eller mellan lokala VO-College.

· Vård- och omsorgscollege ses som en naturlig utbildningsarena för befintlig personal, bl.a. i samband med Omvårdnadslyftet. Uppfyllt med mycket gott resultat

· Utveckla och fördjupa samverkan inom den regionala styrgruppen. Uppfyllt delvis. Ett nytt AU skapat. Arbetsgrupp kan skapas vid behov.

· Arbeta för att sprida kunskap om Vård- och omsorgscollege allt längre ut i organisationerna. Uppfyllt. Borås och Fyrbodalsregionen varit på studiebesök

· Samverkan mellan de tre college (Teknik-, Service- och Vård- och omsorgscollege) har påbörjats och kommer att utvecklas. Syftet är att sprida kunskap om konceptet och den kvalitetsmärkning som det innebär. Uppfyllt. Haft flera konferenser med inbjudna studie-och yrkesvägledare. Konceptet har utvecklats med tillkommande inbjudna yrkesbranscher och kompetensplattformen

2.2 Nuläge

Vård- och omsorgscollege är en gemensam samverkansarena för arbetsgivarna och utbildningsanordnarna i länet. Alla samverkar kring uppsatta mål och aktiviteter för att arbeta med en långsiktig personal- och kompetensförsörjning inom vård och omsorg.

Organisation

Samverkan bedrivs mellan Regional styrgrupp, lokal styrgrupp, programråd, arbetsgrupper och övriga aktörer inom collegekonceptet.

Regional styrgrupp består utav 22 personer som representerar sju lokala VO-College Centrala Värmland, Filipstad, Hagfors/Munkfors, Kristinehamn, Säffle, Torsby/Sunne, Västra Värmland. Förutom dessa kommuner ingår Region Värmland, Landstinget i Värmland, Karlstad universitet, Arbetsförmedlingen, Vision och Kommunal.

Kopplingen mellan regional och lokal nivå finns genom att ordförande (ag) och vice ordförande (utb) från de lokala styrgrupperna ingår i den regionala nivån.

Arbetsgivarna är i majoritet och innehar ordförandeskapet i de olika styrgrupperna. För att nå kvalitet och effektivitet är det viktigt med kontinuitet och en röd tråd mellan representant från lokal styrgrupp till regional styrgrupp.

Regional styrgrupp har fyra möten per år. Mellan dessa möten sker information och arbete genom mail. Sedan 2011 har regional styrgrupp bytt ordförande vid två tillfällen, 2013 och 2015. 2013 tillträdde en ny processledare. Ett expanderat AU träffas numera regelbundet före varje regionalt styrgruppsmöte för att tydligare förebereda eller arbeta med ärenden som rör regional styrgrupp.

Regionala arbetsgrupper bildas vid behov på uppdrag av regional styrgrupp. Dessa redovisar sedan sina aktiviteter åter till regional styrgrupp för beslut.

Lokala styrgrupper har regelbundna möten, 2-3 ggr/halvår. Lokalt finns även programråd som samverkar med styrgruppen.

Lokala styrgrupper är viktiga forum för lokala frågor, omvärldsorientering och regionala frågor. De är länken mellan regional styrgrupp och programråd. Ansvarar för utveckling, kvalitetssäkring och utvärdering. Alla lokala college har programråd knutna till sina verksamheter där kopplingen till lokal styrgrupp sker genom samma representanter.

Många nya aktörer har tillkommit inom de lokala styrgrupperna. Ordinarie ledamöter har bytts ut. En viktig grund för att utveckla samverkan lokalt och regionalt är att lära känna och ha förståelse för varandras verksamheter och för konceptet VO-College Värmland. Intresse, delaktighet och närvaro vid styrgruppsmöten är därför av stor vikt.

Vissa lokala college har haft dålig uppslutning från Kommunal. From hösten – 16 kommer en mandatfördelning ske av Kommunal med uppdrag till alla styrgruppsmöten och programråd. Information om VO-College Värmland och arbetssättet inom det tillhörande lokala VO-College kommer arbetas fram till nya ledamöter för att tydliggöra uppdraget.

Samarbetet i de lokala styrgrupperna är väl utvecklat vilket ger nära kontaktvägar i olika frågor. Olika kompetenssatsningar från statligt håll går snabbt att genomföra. Omvårdnadslyftet är ett exempel där de lokala styrgrupperna snabbt kom igång med utbildningssatsningarna tack vare det goda framarbetade samarbetet.

Flera lokala college kommer delta i Socialstyrelsens kunskapssatsning av baspersonal inom äldreomsorg och LSS under 2016 där samverkan kommer ske inom det egna lokala college eller i samverkan med Karlstads universitet.

I lokala VO-College som innehåller Vård- och omsorgsprogrammet för både unga och vuxna så uppger många skolor att de samverkar mellan båda utbildningsanordnarna. Samverkan kan gälla planering av APL-perioder, handledarutbildning och undervisning.

Samverkan och erfarenhetsutbyte fungerar även bra mellan olika lokala college. Ordföranden för lokala styrgrupper har utökat sina möten och träffas fyra gånger per år för att diskutera gemensamma verksamhetsfrågor och utvecklingsområden. Rektorer träffas årligen för att diskutera skolutvecklingsfrågor. Regionala nätverksgrupper finns inom APL/LIA, validering och för vård- och omsorgslärarna där överspridning sker.

Nya aktörer i samverkan

Sedan 2011 har VO-College utökats succesivt vilket utvecklat samverkan. Till den regionala samverkan bildades 2013 ett nytt lokalt VO-College i Filipstad.

På lokal nivå har flera aktörer tillkommit. VO-College Centrala Värmland har utökats med Forshaga Kommun (ag+utb), Grums kommun (ag) och Praktiska gymnasiet (utb). Klara gymnasium har under perioden ansökt om utträde pga nedlagt Vård- och omsorgsprogram. VO-College Västra Värmland har utökats med Årjäng kommun (ag+utb) samt Eda kommun (ag).

I de lokala styrgrupperna så finns representanter från arbetsgivarsidan, rektorer, lärare, fackliga representanter. En del har även elevrepresentanter och privata aktörer. De privata aktörer som finns i de lokala VO-College är Attendo i Säffle och Norlandia Care i Kristinehamn. Hos Centrala Värmland har Attendo visat intresse för att ansluta sig under 2016.

Under certifieringsperioden kommer lokala ordförande och processledare arbeta för att även Kil och Storfors kommer med i samverkan, då är alla kommuner representerade inom collegekonceptet.

Region Värmland - värdskapsorganisation

Vård- och omsorgscollege huvudman har sedan uppstarten varit Region Värmland. Verksamheten har gått från utveckling till en driftsmässig samverkande verksamhet mellan parterna. Huvudmannaskapets uppgifter för Region Värmland har omvandlats från huvudman till värdskapsorganisation. Fram till 2014 var Region Värmland medfinansiär. From 2015 finansieras VO-College enbart av medlemmarna, dvs Landstinget och de lokala VO-College i länet. Region Värmland kommer att vara värdskapsorganisation för VO-College fram tills bildandet av en regionkommun som preliminärt blir 2019. Innebörden av värdskapsorganisation är att Region Värmland är en administrativ tillhörighet som förvaltar Vård- och omsorgscollege medlemsavgifter. Regional styrgrupp är ansvarig för kvalitetsarbetet och verksamheten VO-College Värmland.

Processledaren har en 100% anställning i en kommun eller landsting och gör 50% som processledare för Vård- och omsorgscollege i Värmland. Personen är utlånad av sin arbetsgivare till uppdraget som processledare. Avtal skrivs mellan arbetsgivaren och Region Värmland. Processledaren arbetar mot AU och regional styrgrupp.

I Värmlandsstrategin 2014-2020 är också ”Höjd kompetens på alla nivåer” ett av de prioriterade områdena. Flera mål och åtgärder sammanfaller med VO-College mål. Regional styrgrupp ser det därför som viktigt och nödvändigt med ett bra samarbete mellan Region Värmland och VO-College.

Kompetensplattformen

VO-College är medaktör i Kompetensplattformen för hälsa, vård och omsorg Kompetensplattformen är ytterligare en aktör som arbetar mot samma mål gällande kompetensförsörjning och att erbjuda utbildningar av hög kvalitet. Kompetensplattformen och VO-College kompletterar varandra. Ett nära samarbete har utvecklats och man har funnit former för utvecklingsarbete tillsammans. Representanter från regional styrgrupp är delaktiga i olika arbetsgrupper som berör följande områden;

· Utveckla gemensam modell för PRAO

· Införa jobbgaranti, BUI, för elever från Vård- och omsorgsprogrammet med diplom’

· Gemensam introduktion för nyexaminerade sjuksköterskor

· Gemensamma marknadsföringsinsatser för att stärka branschens image

Regeringsuppdraget till regionerna att bygga upp kompetensplattformar inom branscher och verksamheter har gjort att kompetensplattformen kopplats till VO-College regional styrgrupp. Genom kompetensplattformen hälsa, vård och omsorg hålls dialogen kring kompetensbehov aktuell och lämpliga aktiviteter kan planeras och vidtas.

Inom kompetensplattformen har strategiområden tagits fram och arbetsgrupper är bildade för att ta fram handlingsplaner till respektive strategi. Arbetet har påbörjats under våren 2011. VO-College Värmland ser det utvecklade samarbetet med Kompetensplattformen som positivt för att tillsammans arbeta vidare kring framtida kompetensbehov i regionen.

Gemensamma mål har lagts in i regionala ansökan för VO-College och man kommer inom kommande certifieringsperiod arbeta vidare i tidigare arbetsgrupper kring gemensamma frågor inom området.

Kompetensförsörjning yrkeslärare

Yrkeslärare inom vård och omsorg är en annan grupp där pensionsavgångar är stora de närmaste åren. Efter en sammanställning så kommer alla lokala VO-College att ha pensionsavgångar. 17 yrkeslärare beräknas gå i pension i länet under 2016-2021. Andelen yrkeslärare i länet är totalt cirka 45 stycken.

Yrkeslärarprogrammet i Karlstad uppger att det är ett fåtal personer per år som läser till yrkeslärare i Värmland. Regional styrgrupp behöver arbeta mer strategiskt med frågan, tillsammans med samverkanspartners i regionen. Utbildade yrkeslärare är en förutsättning för att kunna ha kvalitetssäkrade attraktiva utbildningar för elever och befintlig personal.

Samverkan med andra aktörer

Processledaren VO-College ingår i AU som en länk mellan VO-College arbete samt kompetensplattformen. VO-College, Teknikcollege och dess Kompetensplattformar samverkar kring en årlig konferens där studie- och yrkesvägledare i länet får möta branschfolk för en starkare kompetensmatchning och marknadsföring. Regional styrgrupp vill se att Kompetensplattformens arbete fortlever inom VO-College framtid.

Nya perspektiv är ett kontinuerligt utvecklingsarbete som samordnas av Region Värmland. Värmlands kommuner och Landstinget deltar för att utveckla områden kring befolkningens hälsa och behov av vård och omsorg. Många aktörer inom VO-College Värmland deltar i deras nätverksgrupper och deras årliga inspirationskonferenser vilket har skapat nya samverkanskontakter.

Samverkan med Karlstad universitet är en viktig aktör för kompetensutveckling i länet. Många aktörer deltar vid FOU Välfärd Värmlands föreläsningar och VO-College tar del av deras forskning för utveckling av verksamheten. Utbildningsanordnare deltar vid föreläsningar arrangerade av RUC (Regionalt utvecklingscenter). Flera av länets vård- och omsorgslärare läser kursen ”Betyg och bedömning” som kompetenutveckling. Det är en webbaserad kurs i samverkan mellan Skolverket och Karlstads universitet. Några lokala VO-College kommer samverka med Karlstads universitet inom ramen för Socialstyrelsens kunskapssatsning för baspersonal inom äldreomsorg och funktionshinderområdet.

Det finns behov av utbildad personal inom många yrkesgrupper inom vård och omsorg i kommunerna, förutom undersköterskor. Karlstad universitet ingår även i Kometensplattformen. För att möta kompetensbehov inför pensionsavgångar bland yrkeslärare behövs samverkan utvecklas med Karlstads universitet.

Arbetsförmedlingen

För att öka matchningen av lediga arbeten, bland inskrivna arbetslösa undersköterskor, i relation till arbetslösheten så behövs samverkan utvecklas med Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen i Värmland är representerad i regional styrgrupp. I vissa lokala styrgrupper ingår representant för samverkan. Regional styrgrupp ser arbetsförmedlingen som en viktig part. Man får överspridning och ny kunskap. Regional styrgrupp får information om arbetsmarknadsutbildningar, man diskuterar anställningsbarhet som krav i arbetsmarknadsutbildningar.

Samverkan med arbetsförmedlingen sker på olika nivåer i VO-College Värmland. Flera kommuner har ett nära samarbete och regelbundna möten kring vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten. I vissa lokala styrgrupper sitter representant med från arbetsförmedlingen.

Inskrivna arbetslösa undersköterskor är ett viktigt område då branschen söker personal. Våren 2016 finns 132 inskrivna arbetslösa undersköterskor i Värmland. Orsaker som diskuterats är att man kan vara inskriven som undersköterska men söker jobb även i andra branscher. Personen kanske inte uppfyller de krav som branschen ställer. En grupp är personer med invandrarbakgrund med språksvårigheter, många saknar körkort eller datavana. Regional styrgrupp ser arbetsförmedlingen som en viktig part med önskan om utvecklad samverkan.

I dagsläget har personer med annan gymnasieutbildning än Vård- och omsorgsprogrammet svårigheter att byta utbildningsspår och få studera vid Vård- och omsorgsprogrammet för vuxna. Arbetsgivarna inom VO-College Värmland ser det som viktigt att samverka med Föreningen VO-College för att nå en lösning i frågan. Värmland har en representant i NKR – Nationella kompetensrådet, där frågor diskuteras kring funktionshinderområdet.

VO-College Värmland har ett strategiskt förhållningssätt kring samverkan. Med en stark vilja att samverka med de parter som behövs för utveckling och kvalitet. Man ser det även som positivt att aktörer visar intresse av att ingå i samverkan då alla behöver samverka för att säkra personaltillgången i framtiden. Under föregående certifieringsperiod tog privata utbildningsföretag, folkhögskolor och jobbförmedling kontakt med VO-College Värmland för diskussioner kring samverkan och deltagande i konceptet.

Många nya aktörer har tillkommit i de lokala styrgrupperna. Större VO-College med flera anslutna aktörer uppger att det både är en styrka men också en utmaning där man behöver arbeta vidare med att utveckla samverkan inom många områden. Man upplever en utvecklad samverkan på ett positivt sätt. Att man lär av varandra samt sprider goda exempel.

Många lokala VO-College uppger även att det är viktigt att utveckla samarbetet för att upprätthålla en tydlig länk mellan skola och arbetsliv inom vård och omsorg. För att ge yngre elever, nyanlända en bild av yrket och få dem vilja att söka utbildningen.

I det lokala arbetet visar man på ett stort engagemang från arbetslivet och utbildningsanordnare att samverka kring frågor och där viljan många gånger har varit större än resurserna. Man bedömer att förutsättningarna för en fördjupad samverkan är stor och framhåller vikten av att fortsätta arbetet med kvalitetsfrågor


· Utveckla samverkan mellan olika aktörer inom och utom VO-College Värmland



· Arbetsgivare och utbildningsanordnare samverkar mellan skola-arbetsliv

· kring aktiviteter för att få fler sökande till Vård- och omsorgsprogrammet och stärka eleverna inför deras yrkesroll

· Utveckla samverkan med Yrkeslärarprogrammet vid Karlstads universitet

· för att arbeta kring att rekrytera nya lärare inom vård och omsorg

· Samverkan med Arbetsförmedlingen

· för att öka matchningen av lediga arbeten i relation till arbetslösheten.

· Samverkan med Kompetensplattformen hälsa, vård och omsorg

· för fortsatt arbete kring framarbetade områden inom befintliga arbetsgrupper

· Samverkan med nationell nivå med Föreningen VO-College

· kring en eventuell Yrkesvuxlag för elever som önskar byta program och övrig samverkan för att utveckla VO-College-konceptet.


Tidsplan: 2016-2021

3. Utbildningsutbud


Mål 2011-07-01 tom 2016-06-30

· Utbyte av lärarkompetenser mellan utbildningsanordnarna i regionen samt att se möjligheterna för samläsning av kurser mellan lokala college – Delvist uppfyllt.

· Ha fortsatt hög flexibilitet i upplägg och genomförande av utbildningarna och ha öppenhet för alternativ som efterfrågas av potentiella studerande – Delvist uppfyllt. Styrs ibland pga ekonomiska resurser. Programutbud ser olika ut i länet.

· Vägledarna på grundskolan har en viktig uppgift att informera om att Vård- och omsorgsprogrammet förutom yrkesexamen ger allmän behörighet till högre studier – Uppfyllt. Aktörer VO-College ökad marknadsföring i skolorna med SYV.

· Arbetsgivarna och utbildningsanordnarna utvecklar tillsammans det arbetsplatsförlagda lärandet på lokal nivå från det regionala konceptet – Uppfyllt. Ett prioriterat område. Handledarutbildningar, lärare i länet gått APL-utvecklarutb

· Arbetsgivare och utbildningsanordnarna inom Vård- och omsorgscollege kommer att samverka kring Omvårdnadslyftet 2011-2014 – Uppfyllt!

· Utveckla YH - utbildningar utifrån de behov som arbetsgivarna ser – Uppfyllt.

3.2 Nuläge

Utbildningarna inom vård- och omsorgsprogrammet för ungdomar och vuxna i Värmland har sedan 2011 arbetat med att kvalitetsanpassa verksamheterna till de nya kursplanerna inom GY11 och VUX12. Det är stort söktryck till befintliga platser inom vuxenutbildningen. Söktryck till ungdomsgymnasiet har varierat över tid men arbete pågår med att få fler sökande till Vård- och omsorgsprogrammet i länet.

Utbildningsanordnare finns inom vård- och omsorgsprogrammet – ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen samt Yrkeshögskolan.

De utbildningsanordnare som ingår i VO-College Värmland är:

· Tingvallagymnasiet, Karlstad-Hammarö, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive vuxenutbildning

· Praktiska gymnasiet Karlstad, Vård- och omsorgsprogrammet

· Forshaga Lärcenter, vuxenutbildning

· Stjerneskolan, Torsby, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive vuxenutbildning.

· Presterudsgymnasiet, Kristinehamn, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive vuxenutbildning

· Spångbergsgymnasiet, Filipstad, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive vuxenutbildning

· Taserudsgymnasiet, Arvika, Vård- och omsorgsprogrammet

· Arvika Näringslivscenter, vuxenutbildning

· Årjängs gymnasieskola, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive vuxenutbildning

· Älvstrandsgymnasiet, Hagfors, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive vuxenutbildning

· Herrgårdsgymnasiet, Säffle, Vård- och omsorgsprogrammet

· Säffle Lärcenter, vuxenutbildning

· YH-utbildningar finns i länet till barnspecialiserad undersköterska, vårdadministratör-medicinsk sekreterare och behandlingsassistent/psykosocialt arbete.

Gymnasieutbildning

De gymnasieutbildningar som ingår i VO-College Värmland är Vård- och omsorgsprogrammet för ungdom på nio olika skolor i länet. De finns i Arvika, Filipstad, Hagfors, Karlstad, Kristinehamn, Säffle, Torsby och Årjäng. Av dessa är åtta skolor i kommunal regi och en skola är i privat regi.

Elever vid ungdomsutbildningarna inom Vård- och omsorgsprogrammet har möjlighet läsa kurser och få behörighet för att studera för högre studier. Förutom gymnasiegemensamma och programgemensamma kurser läser eleverna kurser inom programfördjupning. Större skolor har möjlighet att erbjuda flera fördjupningspaket medan små skolor kan få läsa fler kurser som en gemensam bas.

Utbildningarna är upplagda efter 2500p för diplom. APL varierar mellan 15-21 veckor och finns inom alla verksamheter med utbildad handledare. APL på sjukhuset och inom psykiatrin i årskurs 3 om inga särskilda behov föreligger.

Vid Taserudsgymnasiet i Arvika kan eleven välja mellan ”Programfördjupning mot vidare studier, 500p” eller ”Programfördjupning yrkesinriktad, 500p”

Programfördjupning mot vidare studier, 500p

Programfördjupning yrkesinriktad, 500p

Engelska 6, 100p

Akutsjukvård, 200p

Matematik 2a, 100p

Friskvård och hälsa,100p

Medicin 2, 100p

Medicin 2, 100p

Svenska 3, 100p

Vårdpedagogik och handledning, 100p

Vårdpedagogik och handledning, 100p

From hösten 2016 kommer lärling för unga erbjudas enbart i Filipstad. Där finns VO som lärlingsprogram. Praktiska gymnasiet Karlstad övergår från lärlingsutbildning till skolförlagd utbildning. Detta efter ett beslut på nationell nivå inom företaget. Tingvallagymnasiet erbjuder lärlingsutbildning inom VO men kommer hösten 2016 inte ha start för lärlingar.

Körkortsutbildning subventioneras vid vissa lokala VO-College för att eleverna ska få större möjlighet till anställning efter studier.

Vuxenutbildning

De vuxenutbildningar som ingår i VO-College Värmland är vård- och omsorgsutbildningarna inom de kommunala vuxenutbildningarna i Arvika, Filipstad, Forshaga, Hagfors, Karlstad, Kristinehamn, Säffle, Torsby och Årjäng.

Upplägget för studier varierar mellan länets utbildningar inom VO. De kan läsas som närundervisning, distansstudier samt en kombination av när- och distansstudier. Möjligheter till flexibel studietakt finns liksom möjlighet till validering.

Utbildningarna är upplagda efter 1500p för diplom med tre studieperioder under 1,5 år. APL är oftast 12 veckor men varierar beroende på eventuell validering. APL finns inom alla verksamheter med utbildad handledare.

Tyngdpunkten på programfördjupningar som erbjuds ligger på kurser mot akutsjukvård, äldreomsorg, funktionsnedsättning, palliativ vård, hemsjukvård och psykiatri. Några utbildningar har även infört Medicin 2.

Exempel programfördjupning i Kristinehamn, inriktning funktionshinder/psykiatri

Medicin 2

100p

Psykologi 1

50p

Specialpedagogik 2

100p

Gymnasiearbete

100p

Psykiatri 2 med APL

200p

Vuxenutbildningen i Karlstad har haft Lärling-vux 2014/2015. Eventuellt kommer den åter att starta om man får en sådan beställning och kan hantera det lokal- och personalmässigt.

Kompetensutveckling för redan anställda kan erbjudas via vuxenutbildningen i form av fristående kurser för att kompetensutveckla sig och därmed bredda och fördjupa sin yrkesroll. Möjligheten kan dock begränsas av minskade anslag till vuxenutbildningen.

Vuxenutbildningen har stor betydelse för att arbetsgivare ska klara kompetensförsörjning av blivande och befintlig personal. Bland annat arbetar man med validering och kompetenshöjning av redan anställd personal och via olika kunskapssatsningar från Socialstyrelsen.

Då behovet av personal ökar i allt snabbare takt, behövs fler sökande och ökning av antalet utbildningsplatser Samtidigt är det stort söktryck med kö till befintliga utbildningsplatser vilket gör att alla sökande inte kan erbjudas studier och komma ut på arbetsmarknaden.

Utbildningarna reviderar sina kursutbud för att bättre möta de kompetensbehov arbetsgivarna har identifierat. Bättre samsyn om vilka kurser som kan krävas för anställningsbarhet inom de olika yrkesområdena i länet kan bli aktuellt i framtiden.

Olika utbildningsformer

I syfte att förbättra anställningsbarheten beslutade Regional styrgrupp att Svenska 1/Svenska som andraspråk1, ska finnas på alla vuxenutbildningar inom VO inför hösten 2016. Kursen ska vara godkänd för att diplom ska utfärdas. Svenskaundervisning är av stor vikt för alla elever vid VO. En individuell bedömning bör ske. Vissa elever kan komma att läsa annan nivå av svenska under utbildningen för att först efter examen vara beredd att läsa svenska1/SVA1 och få betyg/diplom en period efter utbildning. Lokalt VO-College Västra Värmland kommer tex under våren 2016 att erbjuda en orienteringskurs i yrkessvenska med inriktning mot vård och omsorg.

Vid Säffle Lärcenter fanns sedan hösten 2010 en 4-terminers omvårdnadsutbildning för personer med invandrarbakgrund. I dagsläget ger man inte utbildningen. Man tror mer på en integrerad modell där svenskfödda och utlandsfödda läser tillsammans. Att man behöver börja redan på SFI-nivå med att förbereda mot studier och yrkesrollen.

Lärling har provats och bedrivits vid olika skolor under certifieringsperioden. Flera lokala college har gjort försök att starta lärlingsutbildning men till ungdomsutbildningen har det ibland varit för få sökande samt svårigheter hålla hög kvalité på grund av dålig måluppfyllnad. Andra orsaker som uppges är ekonomi och att det är svårt att hitta samordningsvinster med övriga program. Lärlingsutbildning ses som ett bra alternativ i vuxenutbildningen. Utbildningsanordnarna ser dock att de ekonomiska förutsättningarna som ges från staten, behöver vara mer långsiktiga, för att man ska våga satsa mer på den utbildningsformen.

Det finns fyra YH-utbildningar i länet som riktar sig mot området vård, hälsa, omsorg och socialt arbete. I Karlstad kan man läsa YH-utbildning Barnspecialiserad undersköterska och Vårdadministratör-medicinsk sekreterare. Kristinehamn har YH-utbildning till Vårdadministratör-medicinsk sekreterare. Forshaga fick inte ansökan beviljad för att starta behandlingsassistentutbildning till hösten 2016. Söktrycket till YH-utbildningarna är högt och man har stort behov av utbildad personal till branscherna.

Regional styrgrupp anser att VO-College är ett bra forum för att initiera och ansöka om nya YH-utbildningar. Inom samarbetet för VO-College i ansökte Värmland om YH-utbildning till Stödpedagog men fick sitt andra avslag i jan-16 trots stora kompetensbehov. Alla kommuner i länet ställde sig bakom ansökan som gjordes av arbetsgivarna i samverkan med Karlstads universitet och Forshaga Yrkeshögskola. Arbetsgruppen ämnar dock ansöka igen med inlämnad ansökan i september 2016,

Genom YH utbildningarna finns samverkan med högskola/universitet. Regional styrgrupp ser ett behov av YH-utbildningar i länet för att möta stora kompetensbehov och pensionsavgångarna i verksamheterna. YH-utbildning ses även som en karriärväg för undersköterskor.

Samverkan kring arbetsgivarnas kompetensbehov

Det är av stor vikt att utbildningarna motsvarar de krav som ställs ute i verksamheterna. Verksamheterna bör därför ha ett reellt inflytande över utbildningarnas kursutbud. Kurser och programfördjupningar bör matcha verksamheternas behov för verksamhetens syfte och för anställningsbarhet.

I Värmland inventerar och konkretiserar arbetsgivarna kompetensbehov i samverkan med utbildningsanordnarna, oftast via programråden. Många kommuner har kompetensförsörjningsplan som ett viktigt underlag för kommande utbildningssatsningar. Andra har det som ett lokalt mål att ta fram en sådan plan.

Omvårdnadslyftet var ett bra exempel där många anställda fick kompetenshöjning i länet under åren som kunskapssatsningen skedde med statliga medel. Validering och studier skedde i stor utsträckning så personal fick examen från Vård- och omsorgsprogrammet. Andra kurser som efterfrågades för kompetenshöjning var Vård-pedagogik och handledning, Vård och omsorg i demenssjukdomar och Psykiatri 1,

Arbetsgivarna uppger följande kompetensbehov kring utbildning inför 2016-2020 inom vård- och omsorgsverksamheterna i länet. Kvalificerad hälso- och sjukvård, kunskap om kognitiva hjälpmedel, kunskaper i specialpedagogik.

Inom Landstinget i Värmland ser man ett ökat behov av psykiatrispecialiserad undersköterska där ansökan om YH-utbildning kan bli aktuell. Arbetsgruppen kring ansökan om Stödpedagog uppger att de ämnar skicka in ännu en ansökan till YH-myndigheten i september 2016.

Utvecklingen inom Välfärdsteknologi är ett viktigt område där utbildningar behöver samverka med och matcha verksamheterna. Dokumentation, journalföring, videokommunikation kräver nya arbetssätt inom vård och omsorg. Kursen IT i vård och saknas i skolornas utbud. Det är enbart Säffle kommun som har med kursen i sitt programutbud för ungdom- och vuxenutbildningen. Välfärdsteknologi behöver införas i utbildningarna då teknik inom vård och omsorg är ett högaktuellt område.

VO-College Värmland har utarbetat ett dokument med kriterier för anställningsbarhet (bil.7). Ett kriterie är att det krävs grundläggande kunskap i svenska för att kunna kommunicera och dokumentera på ett säkert sätt.

Alla utbildningsanordnare för vuxenutbildningen inom Vård- och omsorgsprogrammet kommer from hösten 2016 ha svenska1/SVA1 i sitt utbildningsutbud i syfte att erbjuda mer språkkunskaper och stärka anställningsbarheten.

Som kompetensutveckling för redan anställda med invandrarbakgrund och med bristande språkkunskaper så kan utbildade språkombud på arbetsplatserna vara ett stöd. Möjligheter till fortsatta studier i svenska språket vid vuxenutbildningen efter anställning är ett exempel på kompetensutveckling för personen.

Regional styrgrupp ser det som viktigt att fortsätta arbetet mot att skapa attraktiva utbildningar för utlandsfödda för stärkt anställningsbarhet

I en föränderlig verksamhet som vård och omsorg så kommer personal ha behov av kontinuerlig fort- och vidareutbildning i framtiden. Det är av stor vikt att fortsätta samverkan kring att skapa attraktiva utbildningar för att möta branschens behov. Viktigt är därför även att det finns erfarna yrkeslärare med olika slags ämnes- och yrkeskompetens i arbetslagen.

En stor utmaning är att möta behovet av utbildningsplatser i kommunerna samt att elever med invandrarbakgrund/nyanlända behöver extra kunskaper i svenska språket för att klara studierna och vara anställningsbara.

Karlstad universitet

En viktig aktör för möjlighet till utbildning och kompetensutveckling i länet inom vård och omsorg är Karlstad universitet. En representant från Institutionen för hälsovetenskaper finns i regional styrgrupp. Avvecklade program är Tandhygienist 180hp och Vård- och stödsamordnare 180hp. Attraktiva program som erbjuds är Sjuksköterskeprogrammet 180hp och Socionomprogrammet 180hp. Hösten 2015 startades Psykologprogrammet som en nyhet. Behovet av utbildningsplatser har även lyfts inom ramen av Kompetensplattformen. Utbildningarna vid universitetet är intressanta för de av länets undersköterskor som önskar studera vidare. Det är högt söktryck till de utbildningar som finns inom vård och omsorg på Karlstad universitet.

Förstahandssökande och antal platser – program på grundnivå inom hälsoområdet vid Karlstad universitet

VT 2016

Program, grundnivå

Förstahands sökande

Antal platser

Sjuksköterskeprogrammet

309

95

Socionomprogrammet

292

46

HT 2015

Program, grundnivå

Förstahands sökande

Antal platser

Sjuksköterskeprogrammet

407

95

Socionomprogrammet

283

46

Psykologprogrammet

384

35

Många aktörer deltar i utbildningsutbud från Karlstad universitet. FOU Välfärd Värmland och RUC (Regionalt utvecklingscenter) erbjuder föreläsningar. Socionomprogrammet erbjuder uppdragsutbildning i samverkan och vissa enstaka kurser kan läsas inom området av yrkeslärare.

APL, handledarutbildning och validering

I Värmland ses dessa områden inte enbart som ett utbildningsutbud utan även som ett regionalt kvalitets- och utvecklingsarbete. Dessa områden ses som viktiga för utveckling till anställningsbarhet av personen som söker en vård- och omsorgsutbildning. Värmland arbetade tidigt fram en gemensam regional handledarutbildning för att skapa kvalitet kring APL och ge trygghet i handledarrollen. Värmland har även arbetat med validering som projekt sedan början på 2000-talet och har i dagsläget ett 30-tal utbildade valideringspedagoger vid vård- och omsorgsutbildningarna i länet. Dessa områden beskrivs mer utförligt under kriterie 4.

APL-handboken är ett utmärkt exempel på samverkan och regionalt utvecklingsarbete. Den har tagits fram inom Vård- och Omsorgscollege Värmland. Framtagandet av handboken initierades av arbetsgivare och handledare inom vård- och omsorgsverksamheter. Riktlinjer och rutiner har arbetats fram i samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackförbundet Kommunal inom VO-College Värmland.

Handboken ska vara ett stöd för handledaren och kollegor. Handboken ska säkra att samma bedömningsunderlag används på ett likvärdigt sätt på samtliga platser där APL bedrivs.


· Öka antalet utbildningsplatser och skapa attraktiva och konkurrenskraftiga utbildningar inom vård och omsorg

· Kompetensutveckling för anställda där varje lokalt VO-College ska erbjuda minst 20% av sina anställda möjlighet att utvecklas inom sin yrkesroll genom studier.

· Utveckla samverkan av teknisk lärmiljö mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare



· Utveckla och matcha utbildningar inom det regionala partnerskapet utifrån verksamhetens kompetensbehov

· Arbeta för att öka antalet utbildningsplatser till vuxenutbildningen inom VO.

· Samverkan med Föreningen VO-College kring kurser för anställningsbarhet/diplom samt ”yrkesvuxlag” för elever med annan gymnasieutbildning som vill läsa

· Arbetsgivare inventerar och konkretiserar kompetensbehov för verksamheten

· Möjligheter för anställda att få utvecklas inom sin yrkesroll genom studier. Planerad samverkan inför uppdragsutbildningar och kunskapssatsningar.

· Kompetensutveckling för yrkeslärare

· för att matcha utvecklingen i arbetslivet vård och omsorg och förbereda eleven för yrkesrollen. Möjlighet till hospitering i verksamheter utifrån sin ämneskompetens och delta vid föreläsningar/konferenser.

· Gemensamma utbildningsdagar gällande IT-system för yrkesrollen

· Ökad kunskap i utbildningen kring välfärdsteknologi

· för att utveckla samverkan av teknisk lärmiljö i arbetslivet och utbildning inför elevernas kommande yrkesroll

· för att möta utvecklingen av teknik inom vården


Tidsplan: 2016-2021

4. Regionalt och lokalt perspektiv


Mål 2011-07-01 tom 2016-06-30

· Under våren 2011 kommer processledarna för de tre college som finns i regionen att med integrationssamordnaren vid Länsstyrelsen diskutera kring en ev. gemensam dag för kompetensutveckling november 2011. Uppfyllt. Flera Föreläsningar/konferenser skett kring språk och kultur

· Utbildningsanordnarna av Vård- och omsorgsprogrammen utvecklar samverkan kring utbudet av fördjupningskurser för att det i regionen totalt sett ska bli ett bredare utbud – Inte uppfyllt. Utbildningsanordnare skapar egna lokala utbud av fördjupningspaket utifrån arbetsgivaren behov inom kommunen. Landstinget har dock uttalat krav på specifika kurser för anställning inom sjukvård och psykiatri.

· Vux lärling kommer hösten 2011 att starta på några orter under förutsättning att statsbidrag beviljas. Delvist uppfyllt. Lärling provats i Karlstad. Undervisningsråd från Skolverket samt länets rektorer inbjudna till lärlingskonferens kring lärling -vux

· Satsningen på Omvårdnadslyftet tillkommer för perioden 2011 - 2014. Uppfyllt!

4.2 Nuläge

VO-College som organisationsform ses i regionen som ett överbryggande för utveckling och samverkan kring viktiga frågor inom vård och omsorg. Med överspridning i styrgruppsmöten och arbetsgrupper skapas en ömsesidig utveckling och plats för dialog mellan parterna. Diskussioner på regional nivå förs ut och förankras på lokal nivå. Lokala frågor lyfts till regional styrgrupp. Ambitionen är att upprätthålla en stark dialog mellan regionens parter.

Regionalt arbete med regionala arbetsgrupper och framtagande av regionala gemensamma material är värdefullt för de lokala VO-College.

Det regionala arbetet med marknadsföring, kompetensförsörjning, anställningsbarhet ligger också till grund för det lokala arbetet.

Alla kommuner i Värmland med Vård- och omsorgsprogram för ungdomar och vuxna är medlemmar i VO-College Värmland. Det skapar en stark arena i regionen för att möta kompetensbehov inom vård och omsorg i länet.

Marknadsföring

En konkurrenskraftig marknadsföring för branschen är viktig för att nå ut till framtidens arbetskraft inom vård och omsorg. I länet pågår ett gemensamt arbete kring marknadsföring och framtida kompetensförsörjning. Kompetensplattformen hälsa, vård och omsorg deltar aktivt i arbetet kring PRAO, jobbgaranti och marknadsföringsplan. Representanter från regional styrgrupp och lokala styrgrupper medverkar i aktiviteter i arbetsgrupperna. Som en del i marknadsföringen gäller även att arbetsgivaren kan erbjuda attraktiva arbeten med goda arbetsförhållanden.

Marknadsföring lokalt görs i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare inom varje lokalt VO-College. Samverkan och informationsutbyte med skolornas studie- och yrkesvägledare har utvecklats och man gör även gemensamma aktiviteter kring marknadsföring. Genom diskussioner kring praktik/PRAO och planering av yrkesmässor har arbetsgivarna fått nya möjligheter att visa vad yrkesrollen innebär. Att erbjuda heltid ses både som en jämställdhetsfråga och en del i marknadsföringen av yrket.

Många aktiviteter görs lokalt under året. Det finns en aktiv strävan att utveckla koncepten.

Deltagande kring VO-College veckan var första gången 2015. Framöver önskar man arbeta mer planerat och utvecklat med aktiviteter under vecka 42.

Arbetsgivare delar ut stipendier till elever som tagit examen med diplom. Man delar ut stipendier för ”goda studieresultat”, ”praktisk färdighet” samt ”största personliga utveckling” under studietiden. Fler lokala VO-College tänker införa stipendier då de ger mervärde.

Alla lokala VO-College arbetar aktivt med och utvecklar marknadsföring utifrån sina lokala behov. För att berätta om yrket så har många aktiviteter som öppet Hus, mässor inför gymnasievalet, besök i grundskolor. Man har marknadsföringsinsatser i olika medier och utvecklar hemsidor och facebook.

Många lokala VO-College har rekryterat omvårdnadsambassadörer som är undersköterskor anställda i verksamheten och som utgör en god förebild för yrket. I Filipstad besöker de tex gymnasieelever i årskurs 1 inför sin första APL-period.

Alla aktörer inom VO-College Värmland anser att marknadsföring är ett ständigt aktuellt område som behöver hållas levande. En marknadsföringsplan finns framarbetad med aktiviteter som riktar sig till målgrupper och aktiviteter inom områden ”utbildning/elever”, ”arbetsgivare” och ”politiker”. Då många nya medlemmar tillträtt i de olika styrgrupperna de senaste åren så blev marknadsföringsplanen till viss del förbisedd. Ett mål framöver är att regional styrgrupp mer aktivt ska följa upp dess användning ute i de lokala VO-College. Även kompetensplattformen hälsa, vård och omsorg har som mål att arbeta fram olika marknadsföringsaktiviter som VO-College är delaktiga i.

Omvärldsbevakning

Omvärldsbevakning sker regionalt och lokalt i styrgrupperna och i arbets- och nätverksgrupper genom att yrkesprofessionerna delger det som är av intresse för övriga. Det handlar om ett livslångt lärande.

Inom Region Värmland insatsområde Vård, omsorg och folkhälsa samt Nya Perspektiv får verksamheterna information och tillfälle till erfarenhetsutbyte kring det som är aktuellt inom branschen. Även FoU Välfärd Värmland kompetensförsörjer alla verksamheter med senaste forskning.

Processledaren får genom nationell nätverksträff för regional samordnare och andra kontakter information som förmedlas till berörda i styrgrupper, lärarlag och arbetsgrupper.

Omvärldsbevakning ska även ske av regional styrgrupp och ligga till grund för regionens samarbete över tid. Frågorna ska ständigt leda till förbättring och utveckling av utbildning och verksamhet inom området.

Ungdomsutbildningar i länets Vård- och omsorgsprogram bedriver samarbete med andra länder. I tex Kristinehamn har man ett samarbete med en sjuksköterskeklass i Tyskland. I Arvika har man lyckats ge möjlighet till internationell APL-placering genom en samverkan med en vänort i Tyskland. Tingvallagymnasiet i Karlstad har utbyte med London.

Genus - mångfald - jämlikhet och jämställdhet

Genusperspektivet är en aktuell fråga ur personalförsörjningssynpunkt. Både män och kvinnor behövs i yrket. Det har inte hänt så mycket inom området. Arbetsmarknaden och utbildningarna är fortfarande starkt könsuppdelade. Kvinnor är i majoritet då det gäller studier oavsett utbildningsnivå och arbete inom vård och omsorg.

I Filipstad ser man en ökning av andelen manliga sökande vilket är positivt men utvecklingen går sakta. Under åren 2013-2015 kan man se en allmän liten ökning av andelen manliga sökande både på ungdomssidan och inom vuxenutbildningen. Ett aktivt arbete för att få fler sökande män till utbildning inom vård och omsorg måste även pågå parallellt med arbete kring hur man får dem att stanna kvar inom yrket.

I VO-College Värmland finns en medvetenhet om att alltid sträva efter att ha med män i marknadsföringsaktiviteter för att visa på att yrket passar båda könen.

Som stöd hur man kan tänka inom området genus - mångfald - jämlikhet och jämställdhet så finns en anställd genusutvecklare på Region Värmland. Vid Karlstad universitet finns Centrum för genusforskning, som bla erbjuder uppdragsutbildningar, utvärderingar, kartläggningar och projektarbeten.

Mångfald är också en aktuell fråga ur personalförsörjningssynpunkt. Arbetet med svenska språkkunskaper kopplat till anställningsbarhet är högt prioriterat i VO-College regionala arbete.

Mångfald och svenska språket

Många kommuner har tagit emot en stor andel nyanlända de senare åren. Dessa personer har potential att bli ett stort och välkommet kompetenstillskott för arbetsgivarna inom vård och omsorg. I dagsläget finns det utmaningar kring språksvårigheter för att klara yrkesrollen. Många olika idéer och arbetssätt har provats genom åren i både regionalt och lokala styrgrupper och på utbildningarna. I ett regionalt framarbetat dokument kring ”kriterier för anställningsbarhet” (se bil 7) framhålls goda kunskaper i svenska språket. Att behärska svenska språket är en förutsättning för att kunna arbeta på ett tryggt och säkert sätt i vård och omsorg.

Hos lokala utbildningsanordnare vidtas olika åtgärder för att möjliggöra för personer med annan språklig och kulturell bakgrund att genomföra utbildningen.

Ett bra exempel på samverkan är lokalt VO-College Säffle som under många år har varit på framkant i arbetet. Man har på olika sätt försökt få målgruppen med nyanlända att ta sig från Sfi till godkänd vård- och omsorgsutbildning. Tidigare hade man en 4-terminers utbildning för personer med svenska som andraspråk som ändå inbegrep problem kopplat till språkutvecklingen i svenska.

Idag har man en samsyn där kopplingen till yrket i form av språkpraktik, redan under sfi-tiden, är av avgörande betydelse. Idag erbjuder man istället ”karriärväg vård och omsorg” för nyanlända i Säffle där man kombinerar sfi, praktik inom äldreomsorg och LSS samt yrkessvenska i ett paket på heltid. Kommunens verksamheter ställer upp med praktikplatser och vuxenutbildningen håller i yrkessvenska samt ger handledarna en extra utbildningsdag i uppdraget att handleda människor med svenska som andraspråk.

Ytterligare ett bra regionalt exempel inom området är projekt ”vårdpraktik” i Forshaga där nyanlända flyktingar erbjuds vårdpraktik inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgsförvaltningen i Forshaga samverkar med arbetsförmedlingen och Röda korset. En handledare har anställts på halvtid till praktikanterna. Syftet är att snabbare skapa en meningsfull förberedelse till utbildning och möta behov av arbetskraft.

VO-College Värmland skickade hösten 2015 två representanter till utbildning som språkombudsutbildare i ett samarbete mellan Föreningen VO-College och Äldrecentrum. Regional styrgrupp kommer under hösten 2016 att bjuda in personerna för att berätta om utbildningen. En av deltagarna kommer även delta i ett pilotprojekt nationellt för att testa utbildningen i olika regioner. Värmland har som mål att arbeta för att införa språkombud vid arbetsplatser i Värmland som en del i arbetet med att stärka svenska språket.

Regionalt framtagna material

Regionalt gemensamt material och regionala arbetsgrupper är en sammanhållande länk för VO-College Värmland och en möjlighet till kvalitetsutveckling av viktiga områden. Att samverka kring och dela med sig av utvecklingsarbete ses som ett viktigt mervärde inom det regionala och lokala samarbetet.

En skrivelse kring "Samsyn kring diplom och anställning" (bil.8) har framarbetats av verksamhetschefer inom vård och omsorg, rektorer och facklig representant. Skrivelsen kom till då synen på diplom kopplat till anställning skilde sig åt i länet.

Regionala kriterier för anställningsbarhet och attraktiva arbetsplatser (se bil 8 + 9) har framarbetats vid föregående certifieringsperiod. Dessa dokument kompletterar den formella utbildningen och har en koppling till fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Dokumenten används inom VO-College men behöver uppdateras under nya certifieringsperioden.

APL och validering är två stora områden som ständigt står under utvecklingsarbetet i regionen. Material till dessa områden har framarbetas och utvärderats regionalt av arbetsgrupper bestående av länets yrkeslärare. Valideringspedagoger APL/LIA-samordnare, rektorsgrupp och ordföranden för lokala styrgrupper är regionala grupper som träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte och frågor till utvecklingsarbete.

APL – arbetsplatsförlagt lärande

VO-College Värmland ser arbetsplatsförlagt lärande (APL) som ett ständigt aktuellt och prioriterat område för kvalitetssäkring av elevernas utbildningstid mot en anställning.

Inom VO-College Värmland går fyra vård- och omsorgslärare Skolverkets utbildning till APL-utvecklare vilket är en resurs i det framtida arbetet kring kvalitetsutveckling av APL. En arbetsgrupp finns kring frågor rörande APL-handbok och bedömningsmaterial APL.

Den gemensamma regionala APL-handboken och dess bedömningsmaterial utvärderas regelbundet. Materialet prövas ute i verksamhet av lärare, handledare och elev och uppdateras utifrån allas erfarenhetsvärde.

Efter nya signaler från Skolverket så kommer bedömningsmaterialet framöver inte vara handledarens ansvar. Handledare och elev kommer gå igenom dokument ”generella förmågor” som finns i handboken och som inte handlar om kunskapskraven för kursen utan om andra aspekter för anställningsbarhet. Bedömningsmaterialet med praktiska kunskapskrav kommer läraren gå igenom vid APL-besök. Eleven kommer få skriva en slags loggbok knuten till sin APL. Sista delen av förankring av länets APL-material pågår under våren 2016. Materialet kommer finnas tillgängligt i dokumentbank på VO-Colleges nationella hemsida under fliken Regioner - https://www.vo-college.se/varmland

Möten för länets APL/LIA-samordnare sker med Landstingets samordnare vilket skapar forum för diskussioner kring att utveckla områden runt det arbetsplatsförlagda lärandet.

Inför varje APL-period försöker alla skolor sträva efter att bjuda in handledare, elever och enhetschef för att träffa lärarna och gå igenom processen kring APL.

Handledarutbildning

För att eleven ska få en givande praktiktid på sin väg mot anställning så behövs utbildade handledare på arbetsplatserna. VO-College Värmland har under många år haft en stabil regional handledarutbildning på två dagar med en dag uppföljning. Arbetsgivarna inom lokala VO-College har satt en regional gräns på max dessa tre dagar av handledarutbildning. Utöver dessa tre dagar har det vid behov tillkommit extra utbildningsdagar för lärling och validering.

From 1/7 2016 kommer VO-College Värmland arbeta efter den nya nationella handledarutbildningen. En arbetsgrupp bestående av vård- och omsorgslärare samt representant från Kommunal har fått i uppdrag av regional styrgrupp att jämföra Värmlands regionala handledarutbildning med den nya nationella.

Arbetsgruppen kom fram till att Värmlands regionala handledarutbildning motsvarar den nationella nya handledarutbildningen.

Rubriker som tas upp i Värmlands handledarutbildning motsvarar innehåll för steg 1.

Värmland har alla moment i steg 2 i den nationella handledarutbildningen. Men man har utbildning vid enskilda dagar för handledare med särskilt uppdrag, istället för att delge alla uppdrag till en undersköterska som går handledarutbildning. Värmland har en enskild utbildningsdag för lärlingshandledare och en för valideringshandledare. YH har egen handledarutbildning.

Detta upplägg anser regional styrgrupp är mer kvalitetssäkrat upplägg. Processledare har förankrat modellen med nationell nivå. Regional styrgrupp har tagit ett inriktningsbeslut om att intyg ska ges för steg 1+2. Vid önskan om betyg för kursen Vårdpedagogik och handledning 100p förs dialog med skolan.

Handledarutbildningen i Värmland är även kopplad till att lärarna tar upp APL-handboken och det bedömningsmaterial som kommer användas. Diskussionsfrågor kring svenska språket är nytt tillagt material som ska förankras med handledare i APL.

Handledarskapet kan vara en karriärväg som undersköterska. Värmland kan komma att arbeta för att ha huvudhandledare i de lokala VO-College.

Det har tidigare gjorts en kartläggning i kommunerna av antalet undersköterskor i behov av handledarutbildning. En ny kartläggning är aktuell i de lokala styrgrupperna. En särskild utbildningsdag kan framöver behövas tillkomma för de handledare som finns för elever med språksvårigheter.

Validering

Värmland har sedan snart 10 år ett väl förankrat arbetssätt kring validering i länet. Alla utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen utför validering inom vård och omsorg efter de nationella riktlinjer som Föreningen VO-College arbetat fram för validering. Det finns ett regionalt nätverk för länets utbildade valideringspedagoger. Praktisk validering sker med utbildade valideringshandledare på arbetsplatser inom vård och omsorg.

Värmland har som tidigare mål att lärare som utför validering ska vara ha utbildning i metoden. Några lokala VO-College har lyft behovet av framtida utbildning i validering för nytillkomna yrkeslärare. I länet finns även två utbildade metodlärare i validering.

Arbetet med validering ser olika ut i länet. Vissa skolor utför validering kontinuerligt. Andra utför ingen validering. Orsakerna uppges vara att dessa personer omfattas av vuxenförordningen och inte står längst från arbetsmarknaden. Andra orsaker är att man inte har behov då man har hög andel utbildad personal. Att lärarlaget känner sig sakna kompetens att utföra validering och saknar valideringshandledare är ett annat skäl. Samtidigt är alltfler outbildade personer anställda som vikarier i verksamheterna vilket visar på framtida ökade behov av validering.

Tidigare så använde sig VO-College Värmland av metod med upplägg och material från Merita/Validering Väst i Göteborg. Dels fanns det en kostnad med avtalet. I avtalet fanns även krav på utförande av modellen som inte var förenliga med de nya nationella riktlinjerna. Validering Väst uppdaterade inte heller materialet pga fokus på arbete med kompetensplattformar.

En önskan om gemensamt likvärdigt nationellt metodmaterial kring validering efterfrågas av många valideringspedagoger i länet. Nu finns enbart nationella riktlinjer som inte ger stöd i form av ett konkret arbetsmaterial i validering.

Fortsatt förankringsarbete och kartläggning av olika grupper inom validering bör ske för att upprätthålla kvalitet. En kartläggning bör göras av arbetsgivarna kring antalet outbildad personal. Antalet vård- och omsorgslärare som saknar utbildning i metoden bör ses över. En kartläggning av valideringshandledare i länet bör ske för att se behov av fler utbildade handledare.

Arbetsgivarna i Värmland ser validering som en viktig del för att snabbare få utbildad personal till verksamheterna. För individen är det också en gynnsam och motiverande väg till anställning. Via praktisk validering kan arbetsgivarna få en person introducerad i verksamheten och verksamheten får nya intryck från andra arbetsplatser.

Lokala VO-College uttrycker behov av att upprätthålla och starkare marknadsföra sina utbildingar till arbetssök

vård- och omsorgscollege | utbildning som leder till jobb i ... · web viewbil.1 mål...

Documents