Emil Jönsson EnergieffektiviseringJens Nordqvist Seminarium 2Yves Bagoma

Miljöanpassade energisparåtgärder i byggnader.

VitvarorPå senare tid har det blivit viktigare än någonsin att förändra våra vanor vad det gäller energiförbrukning. För oss vanliga konsumenter har de ”energi-törstigaste” produkterna varit vitvaror som t.ex. diskmaskin, tvättmaskin, kyl och frys m.m. I ett hushåll på fyra personer går det åt ca 5000 kWh/år där fördelningen ungefär ser ut som nedan:I detta diagram utgör tvättmaskinen ca 12% av ett hushålls energiförbrukning. Av denna energi går ca 60% till att värma upp vattnet i maskinen. Om alla tvättade i 10 grader lägre temperatur än idag skulle Sverige kunna spara hela 280 GWh om året, jämför med att man på 1 GWh kan driva 40 villor under ett år inklusive uppvärmning och el. Ett steg i rätt riktning är att se över vilka hushållsapparater och vitvaror man har i hemmet.

Byte av vitvarorKyl och frys tillhör en av de större energislukarna i hemmet som framgår av diagrammet ovan. De var också de första att bli energiklassade när märkningen infördes 1995. Alla vitvaror i butik ska nu mer enligt lag vara energimärkta, denna märkning är obligatorisk inom EU. Märkningen fästs på produkten och visar hur energismart denna är i en skala från A till G, där A är bäst. När det gäller kylar, frysar samt tvättmaskiner finns förutom de redan nämnda klasserna även A+ och A++, vilket visar att de är ännu effektivare än ett A-klassat skåp, men eftersom de två sistnämnda klasserna inte är lagstadgade så används de främst i marknadsföring. För drygt tio år sen låg de flesta kyl/frysar på energiklass C, byter man ut ett sådant mot ett märkt med A+ kan man sänka skåpets energianvändning med ca 50%. Produkter i klass G kan förbruka upp till 3 gånger så mycket energi som en produkt i klass A. Energiklassningen är förutom energiförbrukning också beroende av skåpets volym.

JämförelseJämförelse mellan nya och gamla kyl/frysar med en storlek på 180 liter. Det nya kylskåpet motsvarar klass A++ medans det gamla motsvarar ett kylskåp som är ca 10 år gammalt. Elpriset i exemplet är satt till 1,3 kr/kWh.

Maskin kWh/år Kostnad kr/år Differens kr/år Besparing 10 år*Nytt energisnålt kylskåp 200 259 -388 3888 krGammalt kylskåp 500 647Ny energisnål frys 400 518 -777 7777 krGammal frys 1000 1295

1

http://www.pricerunner.se/miljoguide.html

Emil Jönsson EnergieffektiviseringJens Nordqvist Seminarium 2Yves Bagoma* Besparing kan bli mindre eftersom värmeförlusterna från elektriska apparater kan minska uppvärmingsbehovet

VentilationVentilation är av förklarlig orsak det installationssystem som påverkar vårt inomhusklimat mest. Allt eftersom utvecklingen i energi-och byggnadsteknik fortskrider höjs vår levnadsstandard och där med även våra krav och förväntningar på inomhusklimat. Det är en vanlig uppfattning att vi ventilerar våra hus/byggnader för att tillgodose människans syrebehov men detta är inte hela sanningen. Faktum är att det är oerhört svårt att utforma byggnader som är så täta att det uppstår syrebrist. Inte heller är det på grund av för höga halter av koldioxid, mätningar har visat att människan klarar påtagligt högre koncentrationer än vad som uppmäts i byggnader. Idag är den primära uppgiften att reglera den relativa fuktigheten, transportera bort överskottsvärmen samt föra bort lukter och emissioner.

Principer för miljöanpassad ventilation

• Luftflödet ska kunna varieras efter årstid, väderlek och tillfälligt behov i varje lokal

• Tilluftssystemet ska ha så låg behandlingsgrad som möjligt• Tilluften ska kunna tillföras dragfritt, även under den kalla årstiden• Värmesystemet ska bara tillföra värme om temperaturen i rummet

underskrider det önskvärda• Värme- samt ventilationssystem ska vara ljudlösa• Samspelet mellan byggnader och ventilation ska fungera väl• Systemet ska utformas så att underhåll och drift blir så enkelt som möjligt• Energiförbrukningen ska minimeras

Utifrån dessa principer presenteras i detta avsnitt ett förslag på ”miljövänlig- energieffektiv ventilation”. Ventilationssystemet som behandlas kallas hybridventilation och är en blandning av gammal och ny ventilation som utformats genom kunskap från både självdrags- och FTX-system.Hybridventilation är en kombination av självdragsventilation och fläktstyrdventilation. En förutsättning för att självdragsventilation ska fungera optimalt är att tilluftskanaler, frånluftskanaler och kanalöppningar har mycket låga tryckfall, och därför används stora kanalsystem. Vidare är det den termiska stigkraften som driver ett självdragssystem och därför måste tillräcklig höjdskillnad mellan inluft och avluft tillgodoses. Vinden är en bidragande faktor i ventilationsformen men ventilationsskorstenarna måste utformas så att vinden ökar frånluftsflödet och inte vice versa.När de termiska drivkrafterna är otillräckliga används en hjälpfläkt. Fläkten i systemet har tre uppgifter: flödesförstärkare när självdragsdrivkrafterna inte räcker till, upprätthålla flödesfördelningen samt förhindra baksug.

Hybridventilation Principen för hybridventilation är väldigt enkel. Tilluften tas in via en grävd luftkulvert där markens statiska temperatur bidrar till att förvärma den kalla vinterluften och förkyla den varma sommarluften. Kulverterna dimensioneras för att skapa låga tryckfall och långsamma luftrörelser vilket möjliggör gör att partiklar sedimenterar och kan städas bort. Denna lösning gör att det inte behövs installeras filter i systemen. För att säkerställa rena kulvertar förses luftintaget med nät så att inte smådjur kommer in samt att kulverten lutas och dräneras så att kondens kan föras bort. Tilluften fördelas sedan via kanaler till behovsstyrda don som reglerar till-/frånluftsflödet i rummen.

2

Emil Jönsson EnergieffektiviseringJens Nordqvist Seminarium 2Yves BagomaFrånluften avlägsnas till sist via frånluftkanaler till ventilationsskorstenar monterad på byggnadens tak.

(principskiss på hybridventilation med luftkulvert)

Ojämn ventilation på grund av termiska förutsättningar alternativt ändrat lufttryck i och runt byggnaden är ett problem med självdragsventilation. Lösningen i hybridventilation har funnits i att integrera fläktar i luftkanaler som vid behov kan styra flödet till önskad nivå. Som ytterligare lösning har ventilationsskorstenar utvecklats för att skydda alternativ dra nytta av vindförhållanden runt byggnaden. Skorstenarna konstrueras med huvor som antingen avleder vinden för minskat drag eller använder den till att skapa ejektorverkan och på så sätt stärka självdraget. Eftersom grundprincipen bygger på termiskstigning minskar självdragseffekten när yttertemperaturen är högre är innetemperaturen. Detta kan motverkas genom tidigare nämnda behovsstyrda fläktar, eller att installera en skorsten med värmeabsorberade egenskaper som slutvärmer frånluften och på så sätt skapar termiskstigning.

(olika typer av ventilationsskorstenar)

BelysningBelysning är viktig för människan och samhället men den är så självklart att man oftast inte tänker på hur viktig den är. Försök att föreställa dig hur ditt liv skulle se ut utan elbelysning. För att uppnå en energisnål belysning behöver man ett väl genomtänkt system där driftdon, ljuskällor och armaturer fungerar bra ihop. Belysnings planering syftar inte bara på energisnålhet utan ljusbehovet och ljuskvaliteten. Utvecklingen i belysningsteknik går starkt framåt i synnerhet eleffektiva driftdon och ljuskällor. För att hushålla behöver vi minska på ljuseffekten eller på brinntiden. Planering av belysningen.• Armaturer.• Ljuskällor.• Styrsystem.

3

Emil Jönsson EnergieffektiviseringJens Nordqvist Seminarium 2Yves Bagoma• Reglering

ArmaturerEn armaturs uppdrag är att styra ljuset dit där det behövs. Armaturen har vanligtvis 4 komponenter:

Stomme med driftdon Reflektor Lysrör Bländskydd

Ljuskällor Glödlampor Halogenlampor Lågenergilampor Lysrör Lysdioder

StyrsystemDe flesta ljuskällor måste kopplas till elnätet via någon typ av förkopplingsdon för att kunna fungera. Donet kan bestå av en transformator som ger lampan rätt spänning eller av en strömbegränsare. Till förkopplingsdonen räknas även tändare och kondensatorer för faskompensering. I samband med ljusreglering används ofta speciella driftdon. Förkopplingsdonet kan:

vara inbyggt i ljuskällan, vållar normalt inga problem. Vanligtvis kan dock sådana ljuskällor inte ljusregleras.

monteras i armaturen, Vanligast. Det gäller för alla normala lysrör, kompaktlysrör och de flesta armaturer för lågvoltshalogenlampor. För högtrycksurladdningslampor kan driftdonen antingen sitta i armaturen eller i en speciell driftdonslåda.

Eller monteras separat och mata flera armaturer, vilket kan vara fallet vid halogenbelysning.

RegleringMan kan spara oerhört med el för belysning med hjälp av reglerutrustning, samt att det blir allt billigare och sofistikerad med reglerutrustning.Närvarodetektorer: släcker ljuset om ett rum stått tom en viss tid eller så tänder de ljuset om någon kommer i rummet. På det här sättet lyser inte lamporna i onödan. Dagsljusavkännare (konstantljus): anpassar elbelysningen beroende på dagsljusets styrka. Med hjälp av den här tekniken kan man spara mycket belysningsel när det är ljusare på dagarna.

NÅGRA EXEMPLAR PÅ HUR BELYSNINGEN PÅVERKAR MILJÖN OCH PLÅNBOKEN. ”MiljöBättre belysning kan minska CO2- utsläppen med två miljoner ton varje år. I Sverige använder vi 14 TWh el till belysning. Den avgörande delen, cirka 10 TWh, används i företag och offentlig verksamhet. Om alla dessa lokaler i Sverige skulle byta till moderna armaturer, ljuskällor och styrsystem skulle vi spara 4,2 TWh per år1. Det i sin tur innebär en sänkning av Europas koldioxidutsläpp med 1,8 miljoner ton per år2. Förklaringen är enkel: En 10-15 år gammalbelysningsanläggning drar ofta fyra

4

Emil Jönsson EnergieffektiviseringJens Nordqvist Seminarium 2Yves Bagomagånger så mycketenergi som en ny. Fortfarande är dock många gamla system i drift, vilket innebär en stor och onödigbelastning för miljön. Hela 90 procent av belysningens miljöpåverkan kommer från

energiförbrukningen, medan tillverkning, transporter och återvinning endast utgör10 procent. Att investera i ny belysning är också ett av de allra lönsammaste sätten att minska koldioxidutsläppen. Det är därför viktigt ur både ett miljömässigt och företagsekonomiskt perspektiv att dessa gamla belysningsanläggningar snabbt byts ut och ersätts av nya energisnåla system.1) En vanlig spisplatta som är påslagen under en timme förbrukar ca tusen wattimmar.4,2 TWh motsvarar alltså 4 200 miljoner spisplattor som står på i en timme.2) 1,8 miljoner ton koldioxid är lika mycket utsläpp som görs av över 240 000 flygningarmellan Stockholm och Malmö.”

5

Emil Jönsson EnergieffektiviseringJens Nordqvist Seminarium 2Yves Bagoma

6

Emil Jönsson EnergieffektiviseringJens Nordqvist Seminarium 2Yves Bagoma

Enkel belysningstest

Gör denna test på din belysningsanläggning för att bedöma om din anläggning har en förbättringspotential. (Skriv gärna ut denna sida.) Markera dina poäng

1. Energiförbrukning Ja Nej

Är din anläggning äldre än 10 år? 2 0

Är din huvudsakliga belysning glödljus? 3 0

Har armaturerna reflektorer? 0 2

Har armaturen fler än tre ljuskällor? 2 0

Har armaturerna högfrekvensdrift (gäller lysrör)? 0 1

Släcks ljuset automatiskt när du lämnar rummet? 0 1

Sjunker ljusnivån automatiskt när dagsljuset ökar? 0 1

Har din anläggning fler än en armatur per 10 m2? 2 0

Räkna samman dina poäng -

Bedömning:

0 poäng = Du har troligen en låg energiförbrukning i din belysnings-anläggning.1 - 3 poäng = Har du hög energikostnad bör du få din anläggning undersökt.4 poäng eller mer = Du bör få din anläggning undersökt. Visste du att:

Med energisnål belysningsteknik kan vi spara nästan halva mängden energi som vi använder för belysning, det är lika mycket som ett helt kärnkraftverk producerar.

Dålig belysning ger ofta huvudvärk.

Införa den nya belysningstekniken ger 12.000 nya årsarbeten.

Sänker kostnaden för elenergi i Sverige med cirka 4 miljarder kronor per år.

7

Emil Jönsson EnergieffektiviseringJens Nordqvist Seminarium 2Yves Bagoma

2. Komfort Ja Nej

Har armaturerna nakna lysrör eller lampor? 2 0

Har armaturerna bländskydd (vid ljusutsläpp neråt)? 0 2

Har armaturerna högfrekvensdrift (gäller lysrör)? 0 1

Är armaturerna placerade så att du kan se reflektor eller ljuskälla i ögonvrån vid blickriktning för din normala arbetsuppgift (t.ex. dataskärm, läs- skrivyta eller arbetsobjekt)?

2 0

Kan du se reflexer av armaturen i din bildskärm? 2 0

Har armaturerna både upp och ner ljus (gäller kontorsarbetsplatsen)?

0 1

Ser du dåligt trots riktig korrigering (glasögon eller linser)? 3 0

Kan du själv påverka hur mycket ljus du vill ha? 0 1

Räkna samman dina poäng -

Bedömning0 poäng = Du har troligen en bra komfort i din belysningsanläggning.1 - 2 poäng = Har du krävande synuppgifter bör du få din anläggning undersökt.3 poäng eller mer = Du bör få din anläggning undersökt.

Originalidé: Ulf Norrstam

Källhänvisning

8

Emil Jönsson EnergieffektiviseringJens Nordqvist Seminarium 2Yves Bagomahttp://www.pricerunner.se/miljoguide.html

http://www.mariestad.se/Mariestad/Startsida-Mariestad/Toppmeny/Miljo/Agenda-21/Miljomarkning.html

http://www.testfakta.se/hem_hushall/article15317.ece

http://www.kylofrys.se/energiforbrukningen-hos-kylen-och-frysen

http://www.vattenfall.se/sv/kyl--frys.htm

Bokalders Varis och Block Maria (2009)AB Svensk Byggtjänst. Byggekologi, kunskaper för ett hållbart byggande. http://www.novator.se/kretslopp/0303/ekobygg.pdf

9