website:eimitimes.in 14 sikpui ruoi thupi tah a kimang; zo ... · olympics a gold medal hinlading...

4
c my k c my k c m y k c m y k E-mail : [email protected] • website:eimitimes.in• IMPHAL, Wednesday, December (OLLHA) 14, 2016 • Vol. III • Issue 965 • RNI. No. MANBIL/2012/49972 Lha khat: Rs 150/- Eimi Times Adv. Sub-Centers: • Blessed Computers, Tuibuong Forest Gate, Ccpur • TVS Tollen, Ccpur • AG Computers, Kangpokpi • Ngailut Computer, Saikul. Thusoh Lahchom website:eimitimes.in GAS NEWS AT PAGE 3 Kum 3/4 kakichepbe nahlai ding ahi: Mary Kom Imphal, Dec. 13: Boxing kichem minthang MC Mary Kom in tuni chun kum thum/li vel kichepbe ding lunggel aneidan aphongdoh in ahi. Aman tutu’a atup pipen chu 2018 Asian le Commonwealth Games ahi. Chuleh Tokyo Olympics a panlah ding lungtup aneidan jong aphongdoh in ahi. London Olympics medallist le five- time world champion nu hin tunaicha chun flyweight (48 kg division) a kithahchep ding in kigel lhahna aneiyin ahi. Flyweight division hi ahunglhung ding 2020 Tokyo Olympics a hetlut tei ding’a International Boxing Association (AIBA) in aboipi laitah ahi. “IG Stadium a chelha national camp a pan kalah ding ahi. Ka career hi kum thum/li vel kasuhsaobe nom nalaiye. 2020 Olympics a 48 kg lahlut ahitheiya ahileh kagam ding’a gold medal khatbeh lahding lungtup kaneiye. Parliament session jeh’a boxing nationals a pan kalahtheilouvang in kichuhna hatah in kapan kit tai” tin Mary Kom in aseiyin ahi. Gamsung’a kon Olympics a gold medal hinlading golseh mi semdohna ding lungtup neipum’a Mary Kom in atundoh Mary Kom Regional Boxing Foundation (MKRBF) in tuni chun Petroleum Sports Promotion Boarde (PSPB) toh kinopna aneilhon in ahi. Tulah hi Women boxing hi athahbeh in ahung minthang in ahi. Mary Kom in aseidan in tutu’a katup lenpen khat chu ahileh academy kahondoh’a kon gamsung hin choisang thei golseh mi pohdoh tei ding tihi ahi. Chuleh aneijoulou ho leh genthei insung’a hungkon golseh miho kichuhna ding in jong outdoor rings le gym phabep kahongdoh in ahi ati. Mijousen MP kahi nung’a boxing a kalut kit ding hi atahsanlou jong aum in ahinlah keiding a vang Boxing hi kahinkho ahi’n, boxing umlou hileh athi toh kibang kahi ding ahi. Boxer atamjo hi vaichat jeh’a ageina ding geitheilou ahi’uvin, amaho ding’a bolthei chan bolding hi kalungtup khat ahikit’e. PSPB hin ahunglhung ding kum nga sung’a Dk.75 lacs kithopina ahinpeh ding ahi. State Bank of India le Sports Authority of India in jong academy kithopina ding in pan ahinla lhon in ahi. SAI in jong extension scheme noiya kithopina aipe’uvin hiche dungjuihin trainee boxer hon lhakhat’a Dk.600 le kit khat amujing’uvin ahi. National Sports Development Fund a kon in jong sumlepaiya kithopina akimu jing in SBI in jong hostel sahna ding in Dk.2 crore vel kithopina eipe’e tin Mary Kom in aseiyin ahi. MNDF Gen. Secy. thah Imphal, Dec. 13: Manipur National Democratic Front President in phatsahna anei dungjui in Md. Abdul Samad, s/o Md. Aziruddin, Heibung Makhong, P.S. Mayang Imphal, Kakching district, Manipur chu tunia (Dec. 13) kipat party General Secretary ding'in lhendohna akineitai tin L. Thoiba Singh, General Secretary (Org.), MNDF leh Bijoy Koijam, Senior Vice President, MNDF in phondohna aneilhon in ahi. GPNR Imphal, Dec. 13: Government of the People’s Republic Of Nagalim (GPRN) in tuni chun Imtilepden Jamir thi lunghempina ahin nei uvin ahi. Imtilepden Jamir hi Steering Committe member ahin chule December nisim 12 ni’a chu Eden Medical Centre, Dimapur a dammo najeh’a ana molliem ahi. Hetthei khatchu Jamir hin achesa 1994 kum’a pat na chu GPRN a dia na ahintoh ahitai. Sharmila Ibobi toh kidinte ding Imphal, Dec. 13: Armed Forces Special Power Act suhbeina ding'in Chief Minister kahi nom e, Ibobi hin ama constituency sung'a cheng mipite alunglhaisah bang'a thinglhang district ho'a cheng mipite alung lhaisah jou hinam. Kadoi le tup chu AFSPA suhbei ding ahin hijeh'a Chief Minister toumun Ibobi kachou ahi tin Irom Sharmila Chanu in aseiyin ahi. Achesa October 18, 2016 nikho chun mi tampi in ana ngalel jing'u Irom Sharmila Chanu in Manipur Press Club, Imphal ah ama political party min 'People's Resurgence and Justice Alliance (PRJA)' kitichu anaphongdoh in ahi. October 18 nikho hi Manipur a ding'a nikho thupi khatjong ahi ajeh chu hiche nikho 1948 kumchun Manipur constituency chomchom ho'a kon'in member 53 anakilheng doh in amaho chun government form anabol uvin chule Assembly sitting masapen jong ananei uvin ahi. Sharmila hin constituency 2 tichu Thoubal AC (Ibobi Constituency) leh Khurai (Ama Constituency) a election atetding ahi. Sikpui Ruoi thupi tah a kimang; Zo chilhah ho kipumkhat ding'a kholhang kisam B.Lalboi Gangte CCpur. Dec 13(ET): Tuni(Dec. 12) chun Saikot lentol, Ccpur ah 2 vei channa Manipur State Level Sikpui Ruoi 2016 kin thupi tah in anakimang in ahi. Sikpui Ruoi hi Hmar community a ahin kumlhun kon loubol chai a kimangji ahi. Tuni kin ah chun Mizoram a kon Lalbiakzuala, President, Centr Young Mizo Association (YMA) chu Chief Guest in apang in, lungkhat leh thakhat tah a pan lahkhom ding adeh'a Zo chilhah ho pumkhat a kivaihom ding adeisah dan ho aseiyin ahi. Political leh physical a kinah kilungtomo sanga pankhom a Zo chilhah te dia Greater Mizoram delding alungput dan hojong aeiyin ahi. Kipumkhatna a kon'a phatchomna hung umdoh dingho aseitoh kilhon in Lalbiakzuala in Manipur leh muntin a um Zo chilhah hon nopna leh kigotna aneipoule Central YMA jong kigosadem a umjing ahi ati. Manipur a lungmong tah a umbang'a Mizoram ahung teng'u jongle a-in akho bang'a agel uva ima lung uopkaina aneilou diuvin tunia hung kikhom mipite hengah aseiyin ahi. Zo chilhah sung'a Hmar hohi atamloi ahiuvin Mizoram government toh Hmar People's Council kihouna injong Central YMA in pan lentah akila e tin Lalbiakzuala chun aseikit in ahi. Tuni kin a Guest of Honour Lalsuangzara Ngente, Pesident, Mizo Zirlai Pawl Headquarters in ahoulimna ah hitobang festival kiman hin Zo chilhah ho lungsung in chamna hinpolut hen ati. Tuni kin ah Joseph Lalrothang, President Hmar Innpui Functional President in apang in ahi. Haflong, Assam lang'a kon'in Hmar hojong ahung pang uvin, lasathem holeh 1000 Voice Choir honjong laa ngaitah tah asaovin ahi. Tuni kingon a pang ATSUM General Secretary Verieyo Satsang in gamsung'a tribal ho kilungkhat le kipumkhat ding adeidan ho aseiyin, lekha sun hon alunggel suhto in adei dei u sun jongleu ihung kipatdoh nau thakhat ahi tin aseibei. JD(U) in District leh Block Committee Member thah lhengdoh Imphal, Dec. 13: Arunkumar Srivastava, National General Secretary, Janata Dal (United) NE-incharge in janhi (Dec. 12) chun Manipur State Unit sunga Frontal Organization (Women Wing) member ding'in chonstituency chomchom ho ah party lamkai ding alhengdeh in amaho chu Y. Jotin Singh, Langthabal (Convenor), Th. Mocha Singh, Langthabal (Co- Convenor), Th. Brojen Singh, Thongju (Co- Convenor), Th. Roshan Singh, Wangkhei (Co- Convenor), N. Keljit Singh, Thongju (Co-Convenor), L. Manju Singh, Yaiskul (Co-Convenor), Naba Singh, Uripok (Co- Convenor), Sonamani Singh, Kshetrigao (Co- Convenor), B. Yaima Sharma, Yaiskul (Co- Convenor), Th. Joynanda Singh, Langthabal (Member), W. Dhananjoy Singh, Langthabal (Member), S. Raju Singh, Langthabal (Member), M. Romen Singh, Wangkhei (Member), M. Momo Singh, Langthabal (Member), K. Bobo Singh, Thongju (Member), Loiya Singh, Thongju (Member) chule K. Abung, Yaiskul (Member) ahiuve. Manipur State Unit office bearer leh Frontal Organization (Women Wing ) member hochu Mutum Rita Devi, Sagolband (President), Julia Shinglai, Ukhrul (Vice-President), Mumtaz, Kshetrigao (Vice-President), Ningambam Romabati, Lamsang (General Secretary (Org.)), Laifrakpam Memchatombi, Naoriya (Treasurer), Shanti Devi, Patsoi (Secretary) chule Moirangthem Premila, Kshetrigao (Exe. Member) ahiuve. Alangkhat ah Hangkhanpao Taithul, President, Janata Dal (United), Manipur State Unit in district chomchom ah District/Block Committee Member ding alhengdoh in, amaho chu: Chandel District a ding'a kilhengdoh Committee member teni chu Zilkhopao Touthang (President) leh SP. Angwar Anal (Secretary) ahi lhon'e. Kangpokpi District a ding'in Thangkhosei Vaiphei (President) leh Thangkhohao Mangte (General Secretary) ahi lhon'e. Singngat- Suangdoh Block Committee ding'in Thangkhanpiang Gualnam, Suangdoh (President) leh G. Pauthianlal, Suangdoh (Secretary) ahi lhon'e. Saikul Block Committee a ding'in Thangpao Touthang, Saikul (President) leh Haopu Tuboi, Saikul (Secretary) ahiuve. Akilhengdoh Committee Member hohin party dan noiya office bearer leh executive member ho akilhen diu ahi. BJP Intending Candidate khat Campaign bol guot kisuboi Imphal, Dec. 13: Keirao Langdum mun’a BJP intending candidate Rameshor in tujingkal lang’a khovei election ding toh kisaiya House campaign abol got chu suhboiyin ana um in ahi. Social Development Committee (SDC), Keirao Kendra makaina noiyin mipi tamtah in BJP intending candidate Rameshor House Campaign bolding a ahungchu ana lamtin uvin chule House campaign abol got jong anabolsah tapouvin ahi. Rameshor le ama toson miphabep khat House Campaign bolding’a hung kitol ahiuvin hinlah SDC makaina noiya vengsung mipi in ana lamtin’u toh kilhon in alang’a lang’a chomkhat ana kinotuo man uvin hinlah Irilbung Police hon mipi kinotuo ho chu ana delcheh gam toh kilhon in boina sangtah ima anasoh manpon ahi. SDC Convener Salam Hemba in aseina ah; Rameshor Election Campaign kisuhboina jeh chu ahile; Committe in dan-le- mol kisem ho ajuilou naban’a, Keirao Kendra a hi mi 9 lang BJP Ticket kichu’u ahin, Committe in BJP Ticket mupen pen sot ding’a kihoulhahna akinei naban’a koiman amachang’a campaign aboltheilou ding’a jong kinoptuona kinei ahi ati. Tuchung pum’a hi Committe in Rameshor campaign kisuhboi anivei na ahitan chule Committe in thulhuhna anei “individual campaign” hi kidoudal jingpeh ding ahidan jong Salam Hemba in aseiyin ahi. “Demonetization” hin gamsung sum-le-pai lang’asuhtheng joh ahi: Ksh. Bhabhananda Imphal, Dec. 13: BJP, Manipur Pradesh President Kshetrimayum Bhabananda in tuni chun Sum lui note 500 le 1000 kisumang hin Manipur gamsung sum-le-pai lang’a ahin suhtheng ding ahidan aseiyin chule “Demonetization” kibol hi Centre Government in Swachh Bharat achepi toh jong kitoh ahidan aseiyin ahi. Hiche thu hi Bhabhananda in AIR News toh akihoulimna a ana sei ahin, neh-guh chah guh jeh’a gamsung hi semphat theilou khop hel’a se ahin chule Political leader ho jeng jong khamna thei ho a akivei’un ahi ati. Manipur mipi in “Demonetization” kibol atosot na chung uva BJP State Unit President Bhabhananda in kipathu aphong in chule mipi in atosot nauhi athon’a kile louhel ding ahidan jong aseiyin ahi. Arunachal Pradesh Hydro Project Scam a Kiren Rijiju minchuong New Delhi, Dec 13: Union Minster of State for Home Affairs Kiren Rijiju chu Arunchal Pradesh gam’a Hydro Project Scam a aminchuong in ahi. Hiche Hydro Project hi Rs 450 Crore val lut a kiguong ahin chule 600- MW chan kolphe meivah apehdoh jou ding’a kisem Project khat ahi. Hiche kahlah hin Kiren Rijiju in ama chung’a ngohna um hi ana nelkal in chule thusoh hi semthu ahidan tuni chun ana phongdoh in ahi. Arunachal gam a ding’a hydro-electric project lenpen loi khat’a kihe 600 MW Hydro Electric Project Scam thu’a hin Satish Verma, Chief Vigilance Officer- NEEPCO in Page 129 jen’a sao report apehna a chun Union Minster of State for Home Affairs Kiren Rijiju, Arunachal gam a Contractor le Kiren Rijiju sopi jong hi Goboi Rijiju le North Eastern Electric Power Corporation (NEEPCO) Chairman le Managing Director jaona in Top Official tamtah a aminchuong uvin ahi. Hiche thilsoh toh kisaiyin Opposition Paryty Congress in Rijiju apanmun a kon haihen tin kiphinna le ngehna aneiyun chule “video proff” jeng jong apehthei diuvin Opposition hon aphongdoh pai ngal’un ahi. Kiren Rijiju in NDTV toh akihoulimna ah; hiche scam thu’a akingohna hi semthu ahin chule hiche chung changthu hi kholna kineiding, themmona neiho gotna sangtah kipeding ahidan jong aphongdoh in ahi. Damdei website Kangpokpi, Dec.13: Tuni (Dec. 13) chun Damdei Christian College, Kangpokpi (Sadar Hills) district in ama NIELIT Centre ah website www.damdeicollege.com hondohna aneitan ahi. Damdei College Principal S. Sitlhou in hondohna aneiyin, Pastor Chonlam Sitlhou in students, parent/guardian chule local leader ho panna in alhandoh in ahi. Natoh holeh College a ding'a ngaito leh tohgon hojong hiche website kihondoh a kon'a hung bailam jep ding ahitai tin S. Sitlhou in aseiyin, College in Course leh ijakai hetdinga poimo ho kitahlang ding hiche keu hilouvin student ho hihelang parent/guardian ho hijongle hiche website hin hatah a ahin kithopi ding ahi tinjong aseibei. Hiche website a kon'a college admission form hojong download kibol theiding ahi tinjong aseibei. File Photo CM in Tpl dist. thenso ding Tengnoupal, Dec. 13: Thursday (Dec. 15) nikho tengle Chief Minister O Ibobi Singh in tuthah a kiphongdoh Tengnoupal district thensona aneiding ahin hichena ding'a kigotna hojong amachal jinge akiti. Tengnoupal District Celebration Committee in tuni (Dec. 13) thuso miho hengah hiche thensona kin hi athupi thei channa kimang ding, community jatchom chom ho'a kon'a cultural laam vetnom umtah hojong kitahlang ding ahi tin aseiyuve. Hiche nikho tengle district sunga kho Haosa/Chairman jouse, Village Authority Members, CSO lamkaiho, khomite chule chan neijouse jong hungpang ding'in temna aneiyuvin ahi. Rs. 93 lac toh kimat tha Bengaluru, Dec. 13: Karnataka a mi sagi dangka lakh 93 toh akimat than ahi. Akidan na chu ahile sum kiman chu abonna tuthah a sumthah kisem ngen ahi. Amaho lah a khat chu Sorkar saplen cha ahi. Amaho hin sum lui kheldinga commission 15- 35 % angeh’uh ahi. Thilong kimu Shillong, Dec. 13: Sempatni chun Police hon mithisa khat Polo Hills a amudoh’un ahi. Police hon aseiyun, mithisa hi pasal ahin, Shillong, Polo Hills Merin Restuarant koma kimu ahi. Police hon thilong chu Civil Hospital a post mortem din alhut’un, athipa chung thuhi akikhol gil in ahi. Assam sumkolvei khat Inn a kon CID in dangka1.5 cr mandoh Dispur, Dec. 13: Criminal Investigation Department (CID), Assam Police in sumkolveimi khat Inn a kon Dk2000 le Dk.500 agom’a Dk.1.5 crore amandoh’e tin Police a kon kimu thulhut in aseiye. CID Official khat in aseidan in sum chu Harjeet Singh Bedi In raid kibolnah’a kimandoh ahi ati. Herjeet Singh Bedi hi Beltola gamkai sung’a cheng ahi. CID in Bedi In a kon amatdoh sum chu Dk.1,54,61,000 ahi. Sum chu Bedi Lupna Indian sung’a secreat locker khat’a kimudoh’u ahi tin CID official pa chun aseiye Thulhut in aseidan in , hiche thu hi Income Tax Department heng’a jong hetsahna akineitai ati. Gamsung sum hahsat jeh’a aboilaitah’a Bedi in sum thah tampi akoi hi hoilaiya kon alah ham ti hetdohna ding’a police in achungthu akhol laitah ahi. Chuleh sum kimandoh hi asum mu to kitoh hinam ti’a jong kholchilna achelhah laitah ahi. CID a kon thulhut kimu khat in aseidan in black money matdohna ding’a hin department in official 18 pan na Quick Response Team (QRT) akisemdoh in ahi ati. Official 18 ho hi loi thum’a kihom doh’uva gamsung mun chom chom’a police ho to kitho’a black money suhbeina ding’a natong ahi’uve tin thulhut chun aseiyin ahi. NH-37 a Convoy truck 1 kibulu Jiribam, Dec. 13: Janlhah (Dec. 13) nidan 10:00 pm velchun Imphal- Jiribam (NH-37) lampi Awangkhul leh Noney kikah a truck convoy a hungkhat mel hetlou blockade toson ho hidia ginmo um hon cartoos meithal in anakap un ahin vangphat umtah in glass ho akeh in driverpa vang ima akitongkha poi tin tahsan umtah thulhut chun aseiye. Themjilnamun kivaipohna toh kisaiya KSO CCpur le Nu le pa phabep in kihoulimna nei; thulhuhna phabep somdoh u B.Lalboi Gangte CCpur. Dec 13 (ET): Kuki Students Organisation, Churachandpur district in Ccpur gamkai sung’a simlai ho khantou nading leh simlai ho athemjil nao ho akon’a venbit na apeh jing naoban’a nu le pa te hon themjil nalam ah hesoh genthei athoh nao ho suh jangkhai nading in tuni jinglam nidan 11:00 in B.Vengnom Community hall ah Public Consultation On Changing Trend Of Education kiti Simlai nu le pa teho jao nan kingon abol in ahi. Hiche kin’a ahung khom minu mipa hon themjil nathu’a alung gel (Page 4 a banjom ding) India Today TV report dungjui a Patna, Bihar a um bank le ATM a sum alhingset a aum vang’a koima kigol lou. Ajeh: Sum nong (100 and below) umlou. North East Community sung'a kiphinna anahabol loi Bodoland in akiphinnao hatsah cheh ding gelna a United Nations Organization chan'a athu pohlut ding'a angaito laitah'u.

Upload: others

Post on 11-Sep-2019

0 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: website:eimitimes.in 14 Sikpui Ruoi thupi tah a kimang; Zo ... · Olympics a gold medal hinlading golseh mi semdohna ding lungtup neipum’a Mary Kom in atundoh Mary Kom Regional

cmyk cmyk

cmyk cmyk

E-mail : [email protected] • website:eimitimes.in• IMPHAL, Wednesday, December (OLLHA) 14, 2016 • Vol. III • Issue 965 • RNI. No. MANBIL/2012/49972 • Lha khat: Rs 150/-

Eimi Times Adv. Sub-Centers: • Blessed Computers, Tuibuong Forest Gate, Ccpur • TVS Tollen, Ccpur • AG Computers, Kangpokpi • Ngailut Computer, Saikul.

Thusoh Lahchom

website:eimitimes.in

GAS NEWS ATPAGE 3

Kum 3/4 kakichepbe nahlai ding ahi: Mary KomImphal, Dec. 13: Boxing

kichem minthang MCMary Kom in tuni chunkum thum/li vel kichepbeding lunggel aneidanaphongdoh in ahi. Amantutu’a atup pipen chu 2018Asian le CommonwealthGames ahi. Chuleh TokyoOlympics a panlah dinglungtup aneidan jongaphongdoh in ahi. LondonOlympics medallist le five-time world champion nuhin tunaicha chunflyweight (48 kg division)a kithahchep ding in kigellhahna aneiyin ahi.Flyweight division hiahunglhung ding 2020Tokyo Olympics a hetlut teiding’a International BoxingAssociation (AIBA) inaboipi laitah ahi.

“IG Stadium a chelhanational camp a pan kalahding ahi. Ka career hi kumthum/li vel kasuhsaobenom nalaiye. 2020Olympics a 48 kg lahlutahitheiya ahileh kagamding’a gold medal khatbehlahding lungtup kaneiye.Parliament session jeh’aboxing nationals a pankalahtheilouvang inkichuhna hatah in kapan kit

tai” tin Mary Kom in aseiyinahi.

Gamsung’a konOlympics a gold medalhinlading golseh misemdohna ding lungtupneipum’a Mary Kom inatundoh Mary KomRegional BoxingFoundation (MKRBF) intuni chun Petroleum SportsPromotion Boarde (PSPB)toh kinopna aneilhon in ahi.Tulah hi Women boxing hiathahbeh in ahungminthang in ahi. Mary Komin aseidan in tutu’a katuplenpen khat chu ahilehacademy kahondoh’a kongamsung hin choisang thei

golseh mi pohdoh tei dingtihi ahi. Chuleh aneijoulouho leh genthei insung’ahungkon golseh mihokichuhna ding in jongoutdoor rings le gymphabep kahongdoh in ahiati. Mijousen MP kahinung’a boxing a kalut kitding hi atahsanlou jongaum in ahinlah keiding avang Boxing hi kahinkhoahi’n, boxing umlou hilehathi toh kibang kahi dingahi. Boxer atamjo hivaichat jeh’a ageina dinggeitheilou ahi’uvin, amahoding’a bolthei chan boldinghi kalungtup khat ahikit’e.PSPB hin ahunglhung ding

kum nga sung’a Dk.75 lacskithopina ahinpeh ding ahi.State Bank of India leSports Authority of India injong academy kithopinading in pan ahinla lhon inahi. SAI in jong extensionscheme noiya kithopinaaipe’uvin hiche dungjuihintrainee boxer hon lhakhat’aDk.600 le kit khatamujing’uvin ahi. NationalSports Development Funda kon in jong sumlepaiyakithopina akimu jing in SBIin jong hostel sahna ding inDk.2 crore vel kithopinaeipe’e tin Mary Kom inaseiyin ahi.

MNDF Gen.Secy. thah

Imphal, Dec. 13:Manipur NationalDemocratic FrontPresident in phatsahna aneidungjui in Md. AbdulSamad, s/o Md. Aziruddin,Heibung Makhong, P.S.Mayang Imphal, Kakchingdistrict, Manipur chu tunia(Dec. 13) kipat partyGeneral Secretary ding'inlhendohna akineitai tin L.Thoiba Singh, GeneralSecretary (Org.), MNDFleh Bijoy Koijam, SeniorVice President, MNDF inphondohna aneilhon in ahi.

GPNRImphal, Dec. 13:

Government of thePeople’s Republic OfNagalim (GPRN) in tunichun Imtilepden Jamir thilunghempina ahin nei uvinahi.

Imtilepden Jamir hiSteering Committemember ahin chuleDecember nisim 12 ni’achu Eden Medical Centre,Dimapur a dammo najeh’aana molliem ahi. Hettheikhatchu Jamir hin achesa1994 kum’a pat na chuGPRN a dia na ahintohahitai.

Sharmila Ibobi toh kidinte dingImphal, Dec. 13:

Armed Forces SpecialPower Act suhbeina ding'inChief Minister kahi nom e,Ibobi hin ama constituencysung'a cheng mipitealunglhaisah bang'athinglhang district ho'acheng mipite alung lhaisahjou hinam. Kadoi le tup chuAFSPA suhbei ding ahinhijeh'a Chief Ministertoumun Ibobi kachou ahitin Irom Sharmila Chanu inaseiyin ahi.

Achesa October 18,2016 nikho chun mi tampiin ana ngalel jing'u IromSharmila Chanu in ManipurPress Club, Imphal ah amapolitical party min 'People'sResurgence and JusticeAlliance (PRJA)' kitichu

anaphongdoh in ahi.October 18 nikho hiManipur a ding'a nikhothupi khatjong ahi ajeh chuhiche nikho 1948 kumchunManipur constituencychomchom ho'a kon'inmember 53 anakilheng dohin amaho chun government

form anabol uvin chuleAssembly sitting masapenjong ananei uvin ahi.

Sharmila hinconstituency 2 tichuThoubal AC (IbobiConstituency) leh Khurai(Ama Constituency) aelection atetding ahi.

Sikpui Ruoi thupi tah a kimang; Zo chilhah hokipumkhat ding'a kholhang kisam

B.Lalboi GangteCCpur. Dec 13(ET):

Tuni(Dec. 12) chun Saikotlentol, Ccpur ah 2 veichanna Manipur StateLevel Sikpui Ruoi 2016 kinthupi tah in anakimang inahi. Sikpui Ruoi hi Hmarcommunity a ahin kumlhunkon loubol chai a kimangjiahi. Tuni kin ah chunMizoram a konLalbiakzuala, President,Centr Young MizoAssociation (YMA) chuChief Guest in apang in,lungkhat leh thakhat tah apan lahkhom ding adeh'a Zochilhah ho pumkhat akivaihom ding adeisah danho aseiyin ahi. Political lehphysical a kinahkilungtomo sangapankhom a Zo chilhah tedia Greater Mizoramdelding alungput danhojong aeiyin ahi.

Kipumkhatna a kon'aphatchomna hung umdohdingho aseitoh kilhon inLalbiakzuala in Manipur lehmuntin a um Zo chilhah

hon nopna leh kigotnaaneipoule Central YMAjong kigosadem a umjingahi ati. Manipur a lungmongtah a umbang'a Mizoramahung teng'u jongle a-inakho bang'a agel uva imalung uopkaina aneiloudiuvin tunia hung kikhommipite hengah aseiyin ahi.Zo chilhah sung'a Hmarhohi atamloi ahiuvinMizoram government tohHmar People's Councilkihouna injong Central

YMA in pan lentah akila etin Lalbiakzuala chunaseikit in ahi.

Tuni kin a Guest ofHonour LalsuangzaraNgente, Pesident, MizoZirlai Pawl Headquarters inahoulimna ah hitobangfestival kiman hin Zochilhah ho lungsung inchamna hinpolut hen ati.

Tuni kin ah JosephLalrothang, PresidentHmar Innpui FunctionalPresident in apang in ahi.

Haflong, Assam lang'akon'in Hmar hojong ahungpang uvin, lasathem holeh1000 Voice Choir honjonglaa ngaitah tah asaovin ahi.

Tuni kingon a pangATSUM General SecretaryVerieyo Satsang ingamsung'a tribal hokilungkhat le kipumkhatding adeidan ho aseiyin,lekha sun hon alunggelsuhto in adei dei u sunjongleu ihung kipatdoh nauthakhat ahi tin aseibei.

JD(U) in District leh Block Committee Member thah lhengdoh Imphal, Dec. 13:

Arunkumar Srivastava,National GeneralSecretary, Janata Dal(United) NE-incharge injanhi (Dec. 12) chunManipur State Unit sungaFrontal Organization(Women Wing) memberding'in chonstituencychomchom ho ah partylamkai ding alhengdeh inamaho chu Y. Jotin Singh,Langthabal (Convenor),Th. Mocha Singh,Langthabal (Co-Convenor), Th. BrojenSingh, Thongju (Co-Convenor), Th. RoshanSingh, Wangkhei (Co-Convenor), N. Keljit Singh,Thongju (Co-Convenor),L. Manju Singh, Yaiskul(Co-Convenor), NabaSingh, Uripok (Co-

Convenor), SonamaniSingh, Kshetrigao (Co-Convenor), B. YaimaSharma, Yaiskul (Co-Convenor), Th. JoynandaSingh, Langthabal(Member), W. DhananjoySingh, Langthabal(Member), S. Raju Singh,Langthabal (Member), M.Romen Singh, Wangkhei(Member), M. MomoSingh, Langthabal(Member), K. Bobo Singh,Thongju (Member), LoiyaSingh, Thongju (Member)chule K. Abung, Yaiskul(Member) ahiuve.

Manipur State Unit officebearer leh FrontalOrganization (WomenWing ) member hochuMutum Rita Devi,Sagolband (President),Julia Shinglai, Ukhrul

( V i c e - P r e s i d e n t ) ,Mumtaz, Kshetrigao( V i c e - P r e s i d e n t ) ,Ningambam Romabati,Lamsang (GeneralSecretary (Org.)),L a i f r a k p a mMemchatombi, Naoriya(Treasurer), Shanti Devi,Patsoi (Secretary) chuleMoirangthem Premila,Kshetrigao (Exe. Member)ahiuve.

Alangkhat ahHangkhanpao Taithul,President, Janata Dal(United), Manipur StateUnit in district chomchomah District/BlockCommittee Member dingalhengdoh in, amaho chu:Chandel District a ding'akilhengdoh Committeemember teni chuZilkhopao Touthang

(President) leh SP. AngwarAnal (Secretary) ahi lhon'e.Kangpokpi District ading'in ThangkhoseiVaiphei (President) lehThangkhohao Mangte(General Secretary) ahilhon'e. Singngat-Suangdoh BlockCommittee ding'inT h a n g k h a n p i a n gGualnam, Suangdoh(President) leh G.Pauthianlal, Suangdoh(Secretary) ahi lhon'e.Saikul Block Committee ading'in ThangpaoTouthang, Saikul(President) leh HaopuTuboi, Saikul (Secretary)ahiuve. AkilhengdohCommittee Member hohinparty dan noiya officebearer leh executivemember ho akilhen diu ahi.

BJP Intending Candidate khat Campaign bolguot kisuboi

Imphal, Dec. 13:Keirao Langdum mun’aBJP intending candidateRameshor in tujingkallang’a khovei election dingtoh kisaiya Housecampaign abol got chusuhboiyin ana um in ahi.

Social DevelopmentCommittee (SDC), KeiraoKendra makaina noiyinmipi tamtah in BJPintending candidateRameshor HouseCampaign bolding aahungchu ana lamtin uvinchule House campaignabol got jong anabolsahtapouvin ahi.

Rameshor le ama tosonmiphabep khat HouseCampaign bolding’a hungkitol ahiuvin hinlah SDCmakaina noiya vengsungmipi in ana lamtin’u tohkilhon in alang’a lang’achomkhat ana kinotuo manuvin hinlah Irilbung Policehon mipi kinotuo ho chuana delcheh gam toh kilhonin boina sangtah imaanasoh manpon ahi.

SDC Convener SalamHemba in aseina ah;Rameshor ElectionCampaign kisuhboina jehchu ahile; Committe indan-le- mol kisem ho

ajuilou naban’a, KeiraoKendra a hi mi 9 lang BJPTicket kichu’u ahin,Committe in BJP Ticketmupen pen sot ding’akihoulhahna akinei naban’akoiman amachang’acampaign aboltheilouding’a jong kinoptuonakinei ahi ati.

Tuchung pum’a hiCommitte in Rameshorcampaign kisuhboi aniveina ahitan chule Committein thulhuhna anei“individual campaign” hikidoudal jingpeh dingahidan jong Salam Hembain aseiyin ahi.

“Demonetization” hin gamsungsum-le-pai lang’asuhtheng joh ahi:

Ksh. BhabhanandaImphal, Dec. 13: BJP,

Manipur Pradesh PresidentKshetrimayum Bhabananda intuni chun Sum lui note 500 le1000 kisumang hin Manipurgamsung sum-le-pai lang’aahin suhtheng ding ahidanaseiyin chule“Demonetization” kibol hiCentre Government inSwachh Bharat achepi tohjong kitoh ahidan aseiyin ahi.

Hiche thu hi Bhabhananda inAIR News toh akihoulimna a

ana sei ahin, neh-guh chahguh jeh’a gamsung hisemphat theilou khop hel’a seahin chule Political leader hojeng jong khamna thei ho aakivei’un ahi ati.

Manipur mipi in“Demonetization” kibolatosot na chung uva BJP StateUnit President Bhabhanandain kipathu aphong in chulemipi in atosot nauhi athon’akile louhel ding ahidan jongaseiyin ahi.

Arunachal Pradesh Hydro ProjectScam a Kiren Rijiju minchuong

New Delhi, Dec 13:Union Minster of State forHome Affairs Kiren Rijijuchu Arunchal Pradeshgam’a Hydro ProjectScam a aminchuong in ahi.

Hiche Hydro Project hiRs 450 Crore val lut akiguong ahin chule 600-MW chan kolphe meivahapehdoh jou ding’a kisemProject khat ahi. Hichekahlah hin Kiren Rijiju inama chung’a ngohna um hiana nelkal in chule thusohhi semthu ahidan tuni chunana phongdoh in ahi.

Arunachal gam a ding’ahydro-electric projectlenpen loi khat’a kihe 600MW Hydro ElectricProject Scam thu’a hinSatish Verma, ChiefVigilance Officer-NEEPCO in Page 129 jen’asao report apehna a chunUnion Minster of State for

Home Affairs Kiren Rijiju,Arunachal gam aContractor le Kiren Rijijusopi jong hi Goboi Rijiju leNorth Eastern ElectricPower Corporation(NEEPCO) Chairman leManaging Director jaona inTop Official tamtah aaminchuong uvin ahi.

Hiche thilsoh toh kisaiyinOpposition ParytyCongress in Rijiju apanmuna kon haihen tin kiphinna le

ngehna aneiyun chule“video proff” jeng jongapehthei diuvin Oppositionhon aphongdoh pai ngal’unahi.

Kiren Rijiju in NDTV tohakihoulimna ah; hichescam thu’a akingohna hisemthu ahin chule hichechung changthu hi kholnakineiding, themmonaneiho gotna sangtahkipeding ahidan jongaphongdoh in ahi.

Damdei websiteKangpokpi, Dec.13: Tuni (Dec. 13) chun

Damdei Christian College, Kangpokpi (Sadar Hills)district in ama NIELIT Centre ah websitewww.damdeicollege.com hondohna aneitan ahi.Damdei College Principal S. Sitlhou in hondohnaaneiyin, Pastor Chonlam Sitlhou in students,parent/guardian chule local leader ho panna inalhandoh in ahi.

Natoh holeh College a ding'a ngaito leh tohgonhojong hiche website kihondoh a kon'a hungbailam jep ding ahitai tin S. Sitlhou in aseiyin,College in Course leh ijakai hetdinga poimo hokitahlang ding hiche keu hilouvin student hohihelang parent/guardian ho hijongle hiche websitehin hatah a ahin kithopi ding ahi tinjong aseibei.Hiche website a kon'a college admission formhojong download kibol theiding ahi tinjong aseibei.

File PhotoCM in Tpl dist.thenso ding

Tengnoupal, Dec. 13:Thursday (Dec. 15) nikhotengle Chief Minister OIbobi Singh in tuthah akiphongdoh Tengnoupaldistrict thensona aneidingahin hichena ding'akigotna hojong amachaljinge akiti. TengnoupalDistrict CelebrationCommittee in tuni (Dec.13) thuso miho hengahhiche thensona kin hiathupi thei channa kimangding, community jatchomchom ho'a kon'a culturallaam vetnom umtah hojongkitahlang ding ahi tinaseiyuve. Hiche nikhotengle district sunga khoHaosa/Chairman jouse,Village AuthorityMembers, CSO lamkaiho,khomite chule channeijouse jong hungpangding'in temna aneiyuvinahi.

Rs. 93 lac tohkimat tha

Bengaluru, Dec. 13:Karnataka a mi sagi dangkalakh 93 toh akimat than ahi.Akidan na chu ahile sumkiman chu abonna tuthah asumthah kisem ngen ahi.Amaho lah a khat chuSorkar saplen cha ahi.Amaho hin sum luikheldinga commission 15-35 % angeh’uh ahi.

Thilong kimuShillong, Dec. 13:

Sempatni chun Police honmithisa khat Polo Hills aamudoh’un ahi. Police honaseiyun, mithisa hi pasalahin, Shillong, Polo HillsMerin Restuarant komakimu ahi. Police honthilong chu Civil Hospital apost mortem din alhut’un,athipa chung thuhi akikholgil in ahi.

Assam sumkolvei khat Inn a kon CID indangka1.5 cr mandoh

Dispur, Dec. 13:Criminal InvestigationDepartment (CID), AssamPolice in sumkolveimi khatInn a kon Dk2000 leDk.500 agom’a Dk.1.5crore amandoh’e tin Policea kon kimu thulhut inaseiye. CID Official khatin aseidan in sum chuHarjeet Singh Bedi In raidkibolnah’a kimandoh ahiati. Herjeet Singh Bedi hiBeltola gamkai sung’acheng ahi. CID in Bedi Ina kon amatdoh sum chuDk.1,54,61,000 ahi. Sumchu Bedi Lupna Indiansung’a secreat lockerkhat’a kimudoh’u ahi tinCID official pa chun aseiye

Thulhut in aseidan in ,hiche thu hi Income TaxDepartment heng’a jonghetsahna akineitai ati.

Gamsung sum hahsat jeh’aaboilaitah’a Bedi in sumthah tampi akoi hi hoilaiyakon alah ham ti hetdohnading’a police in achungthuakhol laitah ahi. Chulehsum kimandoh hi asum muto kitoh hinam ti’a jongkholchilna achelhah laitahahi.

CID a kon thulhut kimukhat in aseidan in black

money matdohna ding’ahin department in official18 pan na Quick ResponseTeam (QRT) akisemdoh inahi ati. Official 18 ho hi loithum’a kihom doh’uvagamsung mun chomchom’a police ho tokitho’a black moneysuhbeina ding’a natongahi’uve tin thulhut chunaseiyin ahi.

NH-37 a Convoytruck 1 kibulu

Jiribam, Dec. 13:Janlhah (Dec. 13) nidan10:00 pm velchun Imphal-Jiribam (NH-37) lampiAwangkhul leh Noney kikaha truck convoy a hungkhatmel hetlou blockade tosonho hidia ginmo um honcartoos meithal in anakapun ahin vangphat umtah inglass ho akeh in driverpavang ima akitongkha poi tintahsan umtah thulhut chunaseiye.

Themjilnamun kivaipohna toh kisaiya KSOCCpur le Nu le pa phabep in kihoulimna nei;

thulhuhna phabep somdoh uB.Lalboi GangteCCpur. Dec 13 (ET):

Kuki StudentsO r g a n i s a t i o n ,Churachandpur district inCcpur gamkai sung’asimlai ho khantou nadingleh simlai ho athemjil nao ho

akon’a venbit na apeh jingnaoban’a nu le pa te honthemjil nalam ah hesohgenthei athoh nao ho suhjangkhai nading in tunijinglam nidan 11:00 inB.Vengnom Communityhall ah Public Consultation

On Changing Trend OfEducation kiti Simlai nu lepa teho jao nan kingonabol in ahi.

Hiche kin’a ahungkhom minu mipa honthemjil nathu’a alung gel(Page 4 a banjom ding)

India Today TV report dungjui a Patna, Bihar a um bank leATM a sum alhingset a aum vang’a koima kigol lou. Ajeh:

Sum nong (100 and below) umlou.

North East Community sung'a kiphinna anahabol loiBodoland in akiphinnao hatsah cheh ding gelna a UnitedNations Organization chan'a athu pohlut ding'a angaito

laitah'u.

Page 2: website:eimitimes.in 14 Sikpui Ruoi thupi tah a kimang; Zo ... · Olympics a gold medal hinlading golseh mi semdohna ding lungtup neipum’a Mary Kom in atundoh Mary Kom Regional

EIMI TIMES 2Wednesday, Ollha, December 14, 2016

EDITORIAL

Wednesday, Ollha, December 14Eimi Times

Article, Ngaidan, lekhathot ho liem ahijing’e. Ahinahung kipe jouse sotei ding tina aumpoi. Kituomona

theiya kigel ho kisolou ding ahi. Article le Ngaidan kisoho Editorial Board lunggel ahi deh poi.

-Ed. Board

ET JokesBLANKFIRE

See & Smile

QUOTE OF THE DAY

Science Today / Health

SCRIPTURE OF THE DAY

Secretary: “Doctor the invisible man hascome. He says he has an appointment.”

Doctor: “Tell him I cant see him.”

Dentist: "You need a crown."-Patient: "Finally someone who

understands me"

"I really don't know which kid I'msupposedly being unfair to, according tomy wife, Thomas, Anton, or the fat, uglyone?"

"Grandpa, why don'tyou have any lifeinsurance?"

"So you can all bereally sad when I die."

I heard women love aman in uniform. Can’twait to start working atMcDonalds.

I asked my NorthKorean friend how it was to live in NorthKorea. He said he can't complain.

A nice old lady on a bus offers the driversome peanuts. He’s happy to take some and,munching, asks her why she isn’t having anyherself.

“Oh, young man,” she says, “they’re toohard on my poor teeth, I couldn’t.”

“Why buy them at all then?” wonders thedriver.

“You see, I just love the chocolate they’recovered in!”

“Oh, I believe that there is noaway; that no love, no life, goes everfrom us; it goes as He went, deeperand closer and surer, and be with us

always, even to the end of theworld”

George Macdonald

Ijeh-inem itile Pathen thu hihingjing le natong hat jing,

hemto chemjam sanga jonghemjo, hinna Lhagao hu

kisuhtona le lhin, hicheng geiyasukhen theihel’a sun thei,

lunggel le lungthim ngaito hetohpaijen jeng thei ahi.

Hebrew 4:12

Space 1972 Space Last Men To Walk OnThe Moon 14th Dec. , 1972 :

Achiesa tunikho 14th December 1972 kum Apollo 17 missionlaunch kibol laichun achaina pen ding’in Harrison Schmitt leh EugeneDernan in lha sung anachun lut lhon in ahi. Tuni changeiya ding’in leiset mihem12 in lhasung anachunlut kha taovin amaho chu:

1. Neil Armstrong Apollo 11 July 21, 19692. Buzz Aldrin Apollo 11 July 21st, 19693. Pete Conrad Apollo 12 November 19-20, 19694. Alan Bean Apollo 12 November 19-20, 19695. Alan Shepard Apollo 14 February 5-6, 19716. Edgar Mitchell Apollo 14 February 5-6, 19717. David Scott Apollo 15 July 31–August 2, 19718. James Irwin Apollo 15 July 31–August 2, 19719. John W. Young Apollo 16 April 21st to 23rd, 197210. Charles Duke Apollo 16 April 21-23, 197211. Harrison Schmitt Apollo 17 December 11- 14, 197212. Eugene Cernan Apollo 17 December 11- 14, 1972

Affective disorders such asdepression are frequently followed byarthritis and diseases of the digestivesystem, while the same relationshipexists between anxiety disorders andskin diseases, say investigators.

Mental disorders andphysical diseases frequently go handin hand. For the first time,psychologists at the University of Basel and Ruhr University Bochum haveidentified temporal patterns in young people: arthritis and diseases of thedigestive system are more common after depression, while anxiety disorderstend to be followed by skin diseases.

Physical diseases and mental disorders affect a person's quality of lifeand present a huge challenge for the healthcare system. If physical and mentaldisorders systematically co-occur from an early age, there is a risk that thesick child or adolescent will suffer from untoward developments.

In a project financed by the Swiss National Science Foundation, aresearch group led by PD Dr. Marion Tegethoff in collaboration with ProfessorGunther Meinlschmidt from the University of Basel's Faculty of Psychologyhas now examined the temporal pattern and relationship between physicaldiseases and mental disorders in children and young people. In the journal PLOSONE, they analyzed data from a representative sample of 6,483 teenagers fromthe US aged between 13 and 18 and noted that some physical diseases tendto occur more frequently in children and adolescents if they have previouslysuffered from certain mental disorders.

TODAY IN HISTORYDepression in young people affects the stomach,

anxiety the skin

Lamlen le lei semna diakitepna thah umkit

Election dikonleh ipipi boldia govt inkitepna aneiji hi athahbeh ahilou jeh in jani vel’aUnnion Surface & Road Transport Minister NitinGadkari in Imphal khopi’a Manipur lamlen hosemphat dia kitepna aphondoh ho chu ichan tahsoahinadem ti hi hinvetkitdi ahimaiye. Nitin Gadkariin Manipur’a National Highway ho semphatna diaCentre in dangka Crore 22,000/- Sanction abol’etia aphondoh hi khovei Assembly election a BJPdia vote holna jong hidi ahi. Hitih chanpi hiManipur’a National Highway (lamlen) hodonlouva ana um’a tutah-a asemphatna dia sumhijat pehdia kitepna kibol hi doh gehguh jeng ahi.Lamlen semphat dia kitepna kinei hi Imphal-Maokikah, Imphal-Jiribam kikah, CCpur-Tipaimukhlamlen, Jessami-Imphal kikah, CCpur-Singat-Sinjawl lampi ho ahin, hiche hi Manipur’a lampithupipen chieh ahi. Kum hitih chan hiche lamlenthupi chieh ho donlouva ana um hi State govt ngohthei jong hi, ngohda thei jong ahi. State govt inhiche lamlen ho asemjoudi chi ahilou ban’aNational Highway hi Centre govt gou/thil ahijeh-a amopohna jong ahilouna chan um ahi. AhinCentre kom’a lamlen ho semphat angaiye tia seidichu State govt leh State thalheng’a MP ho ahiuvinCentre kom’a ima aseidohlou uleh amitmonauhikitma ahi. Chief Minister O Ibobi invang hicheUnion Minister-pa leh BJP lamkai dang dang homaichang tah ah “sotna pat hiche lamlen hosemphat dia Centre kom’a kaseijing ahineinahsah pouve” atikhum’e. Centre a BJP govthin lamlen condition ho ahet sohkei, Imphal-Jirilampi deh-deh hi ni jakhat sung tohgon a jaosahdiaananeisa ahi. MP election’a Manipur mipi ten BJPanakaidoh sahlou jeh u hitam, hiche ni 100 tohgonlah ah Jiri lampi hi anajao tapoi. Tua jong hi ijakihe’m, khovei Manipur Assembly election ahBJP hung hatmo khaleh sum crore hija-ja lamlensemphatna dia kitepna hohi ahinpeh kitlou jongbai nalai ahi. Imphal-Jiri lampi Manipur diaakhohdan/apoimodan hi Mao-Imphal lampi Nagahon kiphinna khat aneiseh uleh akhatanjou jehuva Police thahatna noi beh-a thilkhoh ho pohluttheina lampi chompen hi Jiri lampi hi ahi. Hichehi Manipur BJP hon jong Centre kom’a haseijaasei jeh uva jong tuchung vang lamlen leh leisemdi kiti mong-mong tahen ti hung hidi ahi.Jiribam jong district thah khat ahung hidoh kitlehJiri lampi hi semphat teidi ngai ahi.

Jiri lampi’a Barak leh Makru vadungchung’a lei (bridge) jong tugeiya British khang’aana kimang thih khaogui’a kikhaitho hoahinalaiyin hiche lei teni khel’a RCC lei sempatnadia song hondohna tua kineibep jong hi State lehCentre govt dia jachat umtah ahi. Irang lei jongthihtum hinalai, RCC lei sahdi ti jong umlouhinalai ahi. Makru leh Barak lei semna dia Crore103 sanction kibol hi Centre dia bubel’a bumalkhat jat jong hilou ahi. Tua hi Jiri lamlen semphatnadia BRTF khel’a NHIDCL (National HighwayInfrastructure Development CorporationLimited) in ahinlahdi ahitah jeh in aje-je hungumtante. State PWD, BRTF kiti hohi lamlen semding’a koiman atahsan tahlou jeh-a Company khuta pehdohdi hi sotna pat anaboldi bon ahi.Congress govt in vote holna’n district sagi asemuve tia BJP hon ajonkap u ahin amaho (BJP) hinvote holna’a lamlen leh lei semdi atiuvang hunghisam hihnante.

Alungput, athusei,athilbol leh abolgot homito sato kitonadihimhim umlouloi mihemjong aum jing hi kigelphat ngaidi ahi. Isopi toikito theilouleh vannoileiset a koima dang tokikitoh thei inte ti chuhitheilou ahi.

MIHEM HINKHO DAN (STEP) SOMLE KHAT Thanglam Manlun NGV.

Jaova Pahcha pah tabang hinkho hi nopnale gentheina kipana le lunggim’na kihal hinkho ahi.Anom’e itilai le hahsatna ahunglhungyin,kagentheiye kahahsa’e itilai le kipana ahung lhungkityin hinkho hi vah le muthim tabang ahi. Mihemhinkho hi dan somle dan khat aum’in hiche holah’aamanlu pen chu ipi hinte nati em? Noiya hin anavelhau hite.

NAOBUSUNG’A UMLAI: Hiche hi saptepaovin prebirth akitin hiche phatsung hi kipana lelunggim’na phatsung ahi. Mihemkhat naobu sung’aakijiltai ti aw kijahin lungthim’a kipana apensah’in,hinla ahungpeng ding naosen chu tibukim’adamsel’a hungpeng ding hinam ti lung-gimna aumkityin ahi. Hijeh chun hiche phatsung hi chingthei tah’ahinkho man’na ding phat sung chu ahi. Pu le patekhanglaiyin naovop sung’a numei le pasal’in je-chanding thu tampi ana umsah’un hinla hiche hochu kiseile tulai Christian tahsan toh kitohlou tampi umdingahijeh’in seida tau hitin, Christian hina’a taona tohtho’a medical care lah’a kisutheng jing’a hinkhomanding phat ahi. Ajeh chu ahung pengding naosenchu MCS/MPS, IAS/IPS ahilou le chief Ministerle prime Minister jong hung hithei ahi.

AHUNGPEN: Naosen ahung pen’a akanaawcheng ungnge...ungnge... ti’a akana aw hinmihem lungsung’a um lungimna le lungkhamnajouse asubeiyin lungsung’ah kipana apensah’in ahi.Chukeu hilouvin naosen melthah hin mihem lung-gel dihlou asubeiyin, lung-gel dih (optimism) tichulungsung’a um lung-gel phalou jouse asutheng’ininnsung houbung leh van-noiya din kinepna (hope)thah apensah’in ahi. Hijehchun FitzgeraldKennedy’n hitin anaseiyin ahi “ children are themost valuable resource and its best hope for thefuture anatin ahi. Kinepna kitihi mihem hinkho’ading’a apoimo pen ahin hichu naosen melthah’inapetheiyin ahi.

KUM 0-3 : Hiche phat sunghi sapaovin infancyakitin eipaova din naocha ana timaiyu hitin, naochakum 0-3 sung hohin mihem lungsung’a um thahat’naavetsah’in ahi. Naocha chu anu/apan atouthei dingangahlel’in, ahung touthei teng adinthei dingangahlel’in ahung dinthei teng achethei dingingahlel’un ahi. Chuti chun Pathen thilbol theina lemihem sung-gil thanei’na chun naocha chu akhanletsah’in, ahung che theiya mama, papa, pipi, pupuahinti theiya eihinkou teng’u le lungsung’a umlunggim’na chol’na le lungkham’na jouseasubeiyitan ahi. Chule naocha amajeng tahjongthachol louvin akisaiyin, atoiyin achejing theiyin ahi.Hijeh chun miching Bilber’in Akbar lengpa naochaumchan thoding’a aseile anajolou ahi. Naocha kum0-3 sunghi mihem’a ding’a lung-gel suthoulethahatsah’a pang ahin chintup’a vetsui dingaphatcha ann nehsah’a siltheng jingding angaiyinahi.

KUM 3-6 : Hiche phatsunghi chapang neo (earlychildhood) ahin hiche phat sung’a chapang hohinkichep dingbou akhohsah’un, aloi agoltohakichep’u hi amaho ding’a angaichat khohpen tah’uchu ahi. Hijeh chun minu mipaten hetthem peh’aaloi agol akicheppi ding gonpeh’a aphat neiyakichepsah ding angaiyin ahi. Chapang moh phopho’a akichepding jahda jong thilpha ahidehpon ahi.Ajeh chu aphat leh akum dungjuiya akhantou na’u

ahin mohsuhtang peh chuamaho ding’a lhahsamnasohthei ahi.

KUM 6-8 : Hiche phatsunghi chapang lailah (middlechildhood) ahin hiche phatsung’a chapang hohin alungthim’u ahin mangcha pan’un,van-noiya thil umho hetnom’naahiloule thil kibol, naa-kitong hohetnom’na ahin neijutohkilhon’in adohhat’un ahi. Hichephat sung’a chapangho hi akumle aphat dungjuiya alung thim’uahinman patna’u ahijeh’inchingthei tah’a kivoppi dingangaiyin ahi. Minu/ mipa konkhat’in achatenthukhat adohle dohhat hih’in chapang tin amohphothip jiuvin hichu adihlou ibolkhel’u lenpen ahi.Icha’in ahetnom khat chu vel 70 vei hijong lelungdam sel’a adihchu seipeh ding ahi. Mohphothip’a ahiloule hiche chapang thudoh ti’ageltoh louva donbut louding ahi. Ajeh chu adihlouseipehkhatale chun ahinkho’a aseiletpi ding ahitanahi. Chule chapang paosah louva moh phothip thiphin chapang alung neoden sah’in ahiding bangahijoupon ahi.

KUM 9-11 : Hiche phat sunghi chapang pilhing(Late childhood) ahin hiche phat sung’a chapanghohin thil ahetheiyun aching (memoir) theiyunalungthim’u ahat’in ahi. Hiche phat laitah hihetnom’na thepnom’na aneilaitah’u ahin lamdih’aipuikhah le amaban lampi’u jangpeh ding ahitanahi. Hiche’a akhoh khat chu amaho hinkiloikhom’na (society) ho’a jaoding thanop’naahin nei pan’un inn’a umsang’in aloi agol kom’aumding kidaiya kitot’a nuikhom dingbou adeiyunahi. Hiche phat sunghi nule paten chate ding’aajuidiu dan sempeh’a hiche dan hochu lunglhaisel’a ajuithei’na diuva gontup pehding angaiyinahi. Achutilou le chamlhat’na aneipai’uvaahinkhou lamhilouva chethei’na phat ahi.

KUM 12-20 : Hiche phat sunghi sapte paovinAdolescence akitin hiche phat sunghi phatkhohpen ahi. Ajeh chu leiset chung’a um thilho asehihen apha hijong le practical’a ahetnom laitah’uahi. Tulaihin mihem koima apha patepdingaumtapon, atamjo hi aphalou Ju, Ganja, Drugs,kitiho hi itobangham ti’a patepding athanoplaitah’u ahi. Chukeu hilouvin mihem hina’a nue lepaa hina hojong itobangham patep nom’nalungthim aneipet’u ahi. Hiche phat sung’akhangdong hohin nu le pa, insungmi’a konkikangse’a changva ding adeiyun ahi. Ajeh chualungthim’uva keibou achingpen, ahatpen leahoipen kahi atilaitah’u ahi. Chuti chu ahin hichephat sung’a hi nu le pa koi hijong le achatechingtup’a tuhgah louhon gaphalou akiloding,achate kivopi’a chingtup themhon gapha akilodiuahi. Hijeh chun hiche phat sung’a hi kalel’ekachol’e tilouva chate ding’a golpha pen’a ipandiuangaiyin ahi

KUM 20-35 : Hiche phat sunghi earlyadulthood akitin khangdon thahat laitah tiding ahi.Khangdon thahat laitah hi imajouse’a ding’akigot’na phat chu ahi. Govt. Service bolna ding’a

kigot’na, Pathen natong ding’a kigotna ahiloulejinei’na ding’a kigotna phat chu ahi. Hiche kumsung’a kigodoh louho tichu ahina ding hidohjoulouho chu aphat kipel hiding hinkho’a lolhin’naamutahlou maithei ahi. Ajeh chu mihem khat ahinading hidoh’na phatsung chu kum 20 apat kum 35 sunghi ahi.

KUM 35-50 : Hiche phat sunghi mid life hinkhoakim lhung tiding ahitan innchen khosahna’a boiphatsung ahitan ahi. Chung’a kisei bang’a innchenkhosah semna ding’a jong iphahna ding chanphah’na ding chu kum 35 apat 50 sunghi ahi. Kum50 jouteng mihem a inncheng thei tapoi tina ahiponithahat sung’a iphahna ding phahding ahi tinajoh ahi.Ajeh chu kum 50 jouva pat tha lhasuh ahitah jeh’inkum 50 masang’a ibolthei chan bol’a innchensemdoh ding tina ahijon ahi.

KUM 50-80 : Mature adulthood akitin eipaovaseidin upa pilhing tiding ahitan, Upa pilhing hohiaphat’u a-ongthol tan houbung’a ding ahilou lesociety’a ding’a aphat’u apeh phat’u ahitan ahi. Ajehchu ahet’na hou le amuhou khangthah hoaseipeh’uva, ahil’uva houbung le nampiphatchom’na ding’a amanchah diu phat chu ahitanahi.

KUM 80 + HO : Amahohi sapte paovin Lateadulthood akitin eipaova puteh piteh itihou chu ahitanahi. Puteh/piteh hon angainom loupen chu tehsepan’na bei kiti thucheng hi ahi. Tulaiyin innsungtampi’a mouho le ajiten alunghan teng’ulegelkhen’na umlouvin tehse chavai kithip’in tikamcheng mangjong aumjin ahile innsung’a atuteneocha chahon jong tehsepi tehsepu atiji tauvin hichehi kampao ngeiloutah manding’a jong dei umlou tahkampao ahi. Ahatlaiya alamdohsa ineh laiya heno/hepa kiti’a ahilou le atha ajung’a ahinvahdoh achapakikichen pi’a, atha ahung lhahsam’a naa atoh theilouphat’a tehse chatmo/pan’na bei kitichu konbaajahnom dingham! Eiho jong nikhat le ihunglhanglhah ding’u puteh/piteh ihunghi ding’u ahi, hijehchun puteh/piteh ho ngailue hite. Amahohi noise dingahipon thugil lagil thukhoh ho chon’na khan’na hoidoh’uva idopsang johdiu angaiyin ahi.

Achai na’n hinkho dan (step) somle khat ihinseinauva hin amanlu le amanlulou aumchom ponabon’a manlusoh kei ahi, ajeh chu Pakaiyin” mipahinkho hihen lang chate hinkho hijong leh abon’akeiya ahi ati”.

Page 3: website:eimitimes.in 14 Sikpui Ruoi thupi tah a kimang; Zo ... · Olympics a gold medal hinlading golseh mi semdohna ding lungtup neipum’a Mary Kom in atundoh Mary Kom Regional

Wednesday Ollha December 14, 2016 Eimi Times 3

ADMISSION OPENADMISSION OPENADMISSION OPENADMISSION OPENADMISSION OPENFor 2017

Dream Kids School“ Play learn & grow together”

* Day Care - 1 - 2 yrs * Preschool - 2half - 3yrs * Nursery - 3 - 4yrsHighlights:1. UK materials 2. Interective & creative learning 3. Lunch provided4. After school care (On request) 5.Pick-up & drop.....and much more

...........LIMITED SEAT!.........Address: New Lambulane, 2nd Street Bibi’s Home, 2nd floor

Phone: 8794344186/ 8974510579/ 8414815400

HURRY!!HUR

RY!!

ET-9/10/11/13/14

KABIRAJ NASIR KHAN CCPURHUNGKITDING

HUNG’IN....HUNG KIVETSAH IN KISIH PONNATEPiles case bailam tah-a jen damthei ahi

Pampot/eh-thah hahsat na nei,Eh-thah phat le thi long,holpom chuleh Sinus, tonsil adang dang jong kajen’e. Keima, Kabiraj NasirKhan(9615033039/7085385283)

Amun: Bijang khoto DTO Off ice kom, Haopu Dukan/workshopA phat: 9:00am to 2:00pmA nikho: 15 December(Thursday)

ET(4933)-9/10/11/12/13/14/15

KABIRAJ M.V. KAYAMUDDINCHUNG’A KIPATHU PHON

ET(4892)-9Days Keima, Satmang, Sadar Hills

Piles jeh-in holpom, thipot kaneiyin ahinsottah kana dammo jingna chu Oja MVKayamuddin PhunreimayumPh.No.8575814720/8413870027, MayangImphal, Konchak Bazar a um’in ei-jenjeh-intunvang kadam thengsel taiachung’akipathu kaseiye

Mayang Imphal KonchakBazar(7:00am to 12 noon).HattaMinuthong Bazar(1:00pm to5:00pm)

KABIRAJ MD ZIA-UL-HAQUECHUNG'A KIPATHUPHON

Keima Piles natna jeh in phatsot tahthisan pot, hol pomdoh/choollha chuletithah bang a thah jeng a alona je beiheloperation kibol vang’a hung kipan kit chuoja MD Zia-ul-haque Phusam C/no.9615256612, 8414825323 ama koma kakijensah a konin kahung phatan ama chung,ahichi thusoh mang chan kipa thu kahinphong e.

ET(4946)-25

Kivetna mun: 1.Kekru Villa,Minuthong Road,Opp-AMUCO,UMCGate,Imphal- 10:30am to 5:00Pm 2.Mayang Imphal,Konchak Bazar- 6:00am to 10:00am 3.Tidim Road, Old Bazar, ICI Road, CCpur-Thursday and Friday only

Keima : Ithem Khongao, SenapatiDays

ADMISSION OPENMOUNT SINAI KINDERGARTEN

Motbung, Sadar Hills, Senapati District - 795107A Montessori system of learning

The teachers and helpers have the role of makingsure that each child feels important, loved andappreciated as a unique person, also make sure that avariety of experiences are given each day for thechildren. These include:

* A pre-writing time * rhymes* Painting/coloring * Art and craft* Free playtime * A movement time* Poetry/Dramatizing *Book & story time* Short devotional/prayer time * A snack time*A formal learning time * Discussion time...........PRE-NURSERY : 2 half to 3 half yrs of ageNURSERY : 3 half to 4 half yrs of ageKG : 4 half to 5 half yrs of ageAdmission form available from 12th December, 2016

Last date of admission 10th January, 2017.....LIMITED SEATS!.....

Sd/- Mrs. TingkhoHeadmistress

ET(4955)-10/11/12/13+1 * 9612627037

ET-25 days

CHILDREN’S TRAINING SCHOOLLANGOL, IMPHAL WEST, MANIPUR

ADMISSION 2017 session ading in akihong pan tai.Pre Nursery- Dt. 12th apat 31st December, 2016 sunga admission bolthei ahin, LIMITED SEAT

ahi.Nur-Class IX- Dt. 14th apat 31st december, 2016 sunga admission bolthei ahi.Boarding admission jong akihong pan tai.(Numei le Pasal um nathei - Separate Dormatory with Toilet/Bathroom)CHRISTMAS SEASON OFFER:December lha sunga Admission fee a 25% concession kibol ding ahi.

TEACHER/JILKUNG NATOH KIHOLSubject Qualification Post Salary1. ENGLISH B.A(Eng)/M.A.(Eng) 02 Negotiable2. PRIMARY B.A.(Rhymes Trained) 02 NegotiableLunglutna neihon Khutsut/Jihtho application Dt. 22nd December, 2016 masang ngei

a school office a pehlut thei ahi. Hetchetna neinom hon anoi a phone number kipe ahikijahmat thei ahi.

Contact No.:9089950447 / 7005584772 Children’s Training School, LangolSd/-

PrincipalChildren’s Training School, LangolET-(4961)12/13/14

Regular classesFebruary 6, 2016 le kipan ding

Office of theNORTHERN THANLON CHIEF

ASSOCIATIONCHURACHANDPUR DISTRICT MANIPUR

– 795128KIPAPINA THUPHUON

Achesa nisim 8/12/2016 jan a Shri O. Ibobi ChiefMinister of Manipur in District 7 (Seven) aphuondohnalah a Pherzol jong district pilhinga dinga ahinphuondoh chu keiho Northern Thanlon ChiefAssociation (NTCA) hon jong pachat nale kipapina thusangtah in kahin phuongdoh uve.

Date 12/12/2016Sd/-

LIENBOIInf. Secretary, NTCA

BC- 14th Dec. 2016

H E T S A H N ALajangphai Village khosung ahin gam leh Inmun joh

ding hihen, acho ding hijong leh Haosa pa hetlouva/hetpih louva ajoh leh acho koima umthei louding ahi.Hiche thuphon hi tumasang a jong vel tamtahthuphon nakineisa ahi. Hijeh chun koi hijong leh anajohleh acho aumleh phalna kipe thei lou ding ahi. Koimankahepoi tia asei thei lou ding avangse himai ding ahi tiaavel a thuphon hung kinei kit ahi. Chusang in koitobang phat cheta sa’a hitobang ana umkhah jong lehnaki nungle diuvahetsah masat ahi

Keima Lajangphai Village D. PAOKHOLUN HAOKIP

Chief of Lajangphai Village Churchandpur

BC- 14th Dec. 2016

Petrol, diesel man digital payment atunia pat aman lhom tading

New Delhi, Ollha (Dec) 13 (IANS): Tuni jang khang'a pat, digital payment a petrolle diesel kilaho 0.75 percent discount a kipeding ahi tai tin akiseiye.

Indian Oil Corporation (IOC) in thulhut khat aneina-a chun, hiche discount tunijan khang'a pat kipanding hi cash back form hiding ahin hiche hi buyer pa accounta transaction akibol nit hum jouva credited hiding ahi tin aseiye.

Credit/debit cards, e-wallets ahilouleh mobile wallets mang cha-a payment kibolhohin petrol litre khat'a 49 paisa chuleh diesel a 41 paisa discount amudiu ahi akiti-e.

Petrol hi Delhi khopi a tutu-in Rs 66.10 per litre in akijoh-in diesel hi Rs 54.57in akijoh-e.

Hiche discount thuhi December nisim 8 nikho a, Finance Minister Arun Jaitleyphondohna ananei ahitai.

Forest Dept ManipurForest Dept ManipurForest Dept ManipurForest Dept ManipurForest Dept ManipurIt is for information of the candidate who fail to

appear the Viva voce for the post of Forester andForest Guards held during 08.12.2016 to 13.12.2016that they will be given an oppurtunity to appear forViva voce on 14.12.2016 from 9.am onwards,failingwhich no more chance will be given thereafter.

INFORMATION CORNER

LOST AND FOUNDI have lost my original HSLC Certif icate bearing Roll

No. 18687 on my way between Tuibong toEmployment Office, Churachandpur on 20/11/16.

Finders are requested to hand over or inform theundersigned.

Sd/- Sothang MateTuibong ChurachandpurContact No. 9612705038

BC- 14th Dec. 2016

SALE!.... ..SALE!!SALE!.... ..SALE!!SALE!.... ..SALE!!SALE!.... ..SALE!!SALE!.... ..SALE!!Pisga Tuibong sah a Inmun 70 x 60

akijoh in, sum lui jong peh thei ahi. Adei hon eikouloi un.

Contact No. 8974720816 / 09515275510BC-14 & 15 Dec. 2016

PRESS RELEASEPRESS RELEASEPRESS RELEASEPRESS RELEASEPRESS RELEASEThe 13th December 2016.

No. 02/KhCA/SKL/2016: Khongsai village chiefsof the 46-Saikul A/C (ST) is compelled to clarifythe following points for general information andKhongsai family in particular with regardsadvertisement appeared on "Eimi Times" and"The Sangai Express" on 12-12-2016.

1. That, the move of the KhongsaiInpi andHaosa Committee declaring a Khongsaicandidate on the pretexts pressure of somevested interest is purely against the KhongsaiInpi(GHQ) Assembly Resolution No. 01 dated 11-03-2016 held at Saikho village. Thus, KhongsaiChiefs' Association, 46-Saikul A/C is formed tosafeguard the image of the already tarnishedKhongsai family in the eye of the general publicwithin Saikul A/C and to safeguard the interest ofour family and welfare.

2. ShriThangminlenKipgen, President ofNPP was advised to apologise in good will for hehas no rights or authority in declaring theKhongsai Candidate on behalf of the Khongsaiwhich is against the principle of Khongsai. Hisdeclaration of a Candidate on community base orcommunal line is not acceptable in aconstituency like Saikul where differentcommunities lives.

Chiefs' being an institution in itselfdoesnot need any authorisation or permission in itsAssociation. Therefore, the Khongsai Chiefs'Association, 46-Saikul, Manipur resolved to turndown and pay no heeds to the show-cause noticeserved to its President and Secretary by theKhongsaiInpi(GHQ) or its units until and unlesstheir stand points toward General Electionconcerns construed to the Assembly Resolution.Hence, ShriL. LengseiKhongsai and ShriCh.OtkamKhongsaihas no authority or rights tosummon the Chiefs.

Sd/-PaoletKhongsai Sd/-LetkhomangKhongsai President Secretary Khongsai Chief Assocation

46-Saikul A/C (S/T)

KHONGSAI CHIEFS' ASSOCIATION46-SAIKUL A/C, MANIPUR

THE EXCEL FOUNDATION ACADEMYHEADQUARTERS, BELAM VENG

Application on plain paper along with curriculum vitae and supporting documents(Certificates and mark-sheets etc) are invited for the post of Vice- Principal

Educational Qualification : Candidates should possess Master Degree (Arts/ Science)/ BA and B.Ed with 55% and above

Experience: Minimum 3 years serving as an Assistant Teacher in Private Institution.Age : 25:40 YearsSelection Process : Walk-in-interviewLast date of Application form submission : 16th December, 2016Date of interview : 17th December, 2016 (Saturday)

Sd/-Chairman

Managing Board TEFACont. No. 9862164604/8119978185/9612556591

TEACHER WANTED

BC-14

'Shahidi Diwas'a pang ding’a Rajnath Singh Jammu lhung taJammu, Dec 13 (PTI): Union Home Minister

Rajnath Singh Sunday nikhon Jammu gam alhung tan,‘Shahidi Diwas’ programme, Kathua’a pang ding ahi.

Minister of State, PMO Dr Jitender Singh toh kilhonding ahi’in, ‘Martyrs Day’ ‘a pang uva martyr changho jana apeh diu ahi. “Kathua, J&K jon in kakipan dohtan, Shahidi Diwas programme’a pan kalah’a gamsungven nading’a ahinkho phal ho jana kapeh ding ahi”, tinRajnath in akipat doh masang’in aseiyin ahi.

Union Ministr in kin-gon’a houlimna jong aneiding ahi.Chule Rajnath Singh in gamsung security dinmunadeh’a, Line of Control leh International Border thuvelvetna anei ding jong tahsan ahi.

Themjil Info Updates

SET(SLET) 2017 APPLY THEI HITA(Post graduate sim lai/sim chai hi a SLET le NET nei

lou lai jousen apply bol uvin, hinla NET nei ho ding inSET/SLET Exam hi bol a ngai ta pon ahi)

“It is notified for information of all concerned that thenext State Eligibility Test (SET), 2017 conducted bythe State Level Eligibility Test Commission, Assam willbe held on 05-02-17 in all the University Centres ofN.E States. The candidates will have to submit appli-cations through on-line system. Details procedure ofsubmission of application Form, syllabus of differentsubjects and other information are available in theweb-site www.sletne.org and www.sletneonline.in.The candidates may submit application form in the website www.sletneonline.in . The web sitewww.sletne.org may also be consulted but will haveto login in the linkage and the other web sitewww.sletneonline.in in which application from willbe available. The Candidates will have to fill upforms for generating Bank Challan. The Bank Chal-lan will have to be downloaded and printed for pay-ment of fees in the SBI. The website will be operatingfrom 08-12-16 to 20-01-17. The SET,(State EligibilityTest),2017 will be held on 05-02-17 in the centres oflast Test. Filling of Applications Forms are going onthrough on-line process.

The last date for filling up forms is 20-01-17. Interested candidates may consult website

www.sletneonline.in

HRANGCHAL GASAGENCY(OLDLAMBULANE)

V/F-01/10/2016B/K-03/10/2016(DBTL CONSUMER ONLY).TIME -7:30am - 10:30amSTOCK:306(PLEASE BRING EXACT AMOUNT)

Kimjoe Gas ServiceBk : 28th Sept

Vf :28th OctDelivery :14th Dec.

Time 8am till stock last.Stock:306.(19kg

available.)(pliz bring exact changes...)

Misao Gas Service.Delivery: 14/12/2016Booking : 19/09/2016Valid : 03/ 09/2016Stock -306.Time- 7:30 to 10:00AM .

SaS GASB00king: 25 SEPT

VF : 25 OCT Stk : 306Time : 8 am TILL STOCK

LASTRate: 735

FIRST C0ME FIRST SERVE

GAS NEWS

M/S Vangsei IndaneGramin Vitrak.Delivery : 14/12/16

Time :8am till stock last.Booking :10/11/16 to 12/

11/16.Stock:306

GBD Indane ServiceLamlong

Bk : 25/8/16 vf: 15/8/16Stk : 306 CTC consumerTime : 7:30 to 11 am.Manipur Gas ServiceBk : 6/9/16 VF : 4/9/16Stk : 306 DBTL only.Time : 7:30 to 9:30 am.First come first serve.

MOBILE PHONE LOSTI have lost my Oppo Mobile Handset Model No. F/Plus,

EMEI No. 861863031054819 and battery No. R-41025097 along with two SIM Card bearing Airtel No.8119981490 & Jio No. 7005339494 on my way betweenKhabam Lamkhai and IGAR(S) Mantripukhri on 11December, 2016

Sd/-Letkapthang Kipgen

Golapati, Mayai LeikaiImphal East, Manipur - 795001ET(4967)-14

Maiba Gas Moirang

NAME NAME NAME NAME NAME CORRECTIONCORRECTIONCORRECTIONCORRECTIONCORRECTIONI have corrected my mother’s name from “ Mrs.

Nengvah Kipgen” to “ Nengkhovah Kipgen” which isrecorded/entered in Class X Marksheet, Certif icateand Admit Card through a duly sworn affidavit beforethe Oath Comissioner Manipur, Imphal datede 12-12-2016.

Sd/- Khaigoulun KipgenS/o- Mr. Paokhosat kipgen & Mrs. Nengkhovah

KipgenLeikot Village, Senapati District

ManipurET(4965)-14

MOBILE PHONE LOSTI have lost my Mobile phone ( Yunique) bearing dual

SIM- 1, Aircel No. 965076093. 2. JIO No. 7005766223 onmy way between Type-II, parking, Langol and Lamphelon th December 12, 2016

Finders are kindly requested to handover the sameto the undersigned

Sd/-Beena Mangte

* 9402081657/9402793982ET(4964)- 14

Christmas Offer!....Christmas Discount!!Hinjon’un!...........Hinjon’un!!

M/S JOEL STORENew Checkon, Opposite New Lambulane 3rd StreetMUTHEIHO: *Kitchen Items *Marriarge Items *Gift/

Prize Items *Plastic Items *Silver Items *Steel Items*Electrical Items *Mellamine Items * DinnersetIteams.

* Bel-kang, Bel-pheng,Bel-pum,Lenna bel,RiceCooker, Pressure Cooker,Kongle-le-Lheng, Gas Stove,Burma (Moreh) product ..adang dang manbei tah tah-a muthei ahi.

NB:Koitobang marriage items, Houbung tin’a prize/gift ahiloule Insung kin neidingho le ahung jousewhole sale heavy discount a kipeding ahi.

ManagerSd/-Francis HaopuET(2790)-12Days

Bk : 24/9/16 sl no. 8071 to 8550Stk : 270

Time : 7 to 11 am.19Kg 24 only DBTL

UN in Secretary General thahneita

Zurich , Dec. 13: Portuguese Prime Ministermasa Antonio Guterres chun sempatnin UnitedNations a a 9 channa din Secretary General hidinkihahselna ananei tai.

Amahin South Korea mi Ban-ki-Moon chu akhelahi. General Assembly a hi member 193 jau ahi.

Guiterres hin US President kilhengdoh thahDonald Trump in White House aluo masang haptakhat ma a Office aluopan ding ahin chule Kum 67a upa Guiterres hin Portugal Prime Minister jonganatuhkhah naban’a 2005 a pat 2015 sung’a chuUN High Commissioner for Refugee panmun jonganatuh ahi.

1999 a pat 2002 chan chu Portugal Prime Min-ister in jong anapang in ahi.

Page 4: website:eimitimes.in 14 Sikpui Ruoi thupi tah a kimang; Zo ... · Olympics a gold medal hinlading golseh mi semdohna ding lungtup neipum’a Mary Kom in atundoh Mary Kom Regional

cmyk cmyk

cmyk cmyk

PHOTO GALLERY

Wednesday | Ollha | December 14, 2016 4Eimi Times

Owned, published and printed by Momoi Kipgen at Bibis’ Home, New Lambulane, Imphal-East (Manipur) 795001, at Eimi Offset Printers, New Lambulane, Imphal. Editor: David Letgoulien Gangte, Office Landline No. (0385) 2450949

SPORTSSPORTSSPORTSSPORTSSPORTSENTERTAINMENT

LOCAL/NATIONAL/REGIONAL

Shah Rukh Khan's 'Raees' underworld personalityAbdul Latif hinkho thusim'a base kibol ham?

Zee Media BureauNew Delhi, Ollha (Dec) 134: Bollywood superstar Shah

Rukh Khan's upcoming film 'Raees' hi tulah adeh-in newsdung'a headlines in apangjing'in gamsunghi achoh lip'e.Chujongle a film hi underworld figure Abdul Latif hinkhothusim'a base kibol ahi tin akiseiyin, ahin hichethukilomtah kiseihi jouthu thulam leng ahibouve tinakiseiye.

" Media report hohi akivet le 'Raees' film hi real-lifestory a base kibol ahi tin aseiyuvin ahin adih tah-a seidin'Raees' film thusim/story hi pure f iction work ahibouve,Athi ahilouleh ahing nalai mihem khat chung'a base kibol

ahipoi," tin maker ho thulhut khat chun aseiye.Hiche Rahul Dholakia directorial hi kum kit January nisim 25 nikho le release kibolding ahi.

OK Jaanu TRAILER potta! Shraddha Kapoor le AdityaRoy Kapur vetnom umlheh lhon

New Delhi, Ollha (Dec) 13 (PTI): Filmmaker Shaad Ali inYRF's 'Kill Dill' joiuvin tun 'OK Jaanu' aboipi in amahi adirectorial debut 'Saathiya' le 'Bunty Aur Babli' kiti hojehhin japi het tah khat anahi-e, OK Jaanu a hin 'Aashiqui 2'a couple Shraddha Kapoor le Aditya Kapur lead a akitholhon'in, chuleh veteran star Naseeruddin Shah jongpivotal part in akichem'e. fresh stills le posters ijat hamrelease abol jouyuvin, tun a trailer apot'in vetnomaumlheh-e tin akiseiye.

Hiche Hindi remake hi Mani Ratnam le Dharmaproductions in produce abol ahin a film hi January 13,2017 nileh release kibolding ahi tin akiseiye.

Badrinath Ki Dulhania:Arun Dhawan, Alia Bhatt

in shooting chaitaNew Delhi, Ollha (Dec) 13 (IANS): Bollywood stars -

Varun Dhawan le Alia Bhatt in tunai chachun a upcomingf ilm lhon 'Badrinath Ki Dulhania' shooting achailhon'inakipana lhon vetsahna-in, Twitter a a emotion lhonfans hokom'a share abol lhon'e tin akiseiye.

"Finished shooting for #badrinathkidhulania. Im sograteful that I got to work with the most wonderfulcrew and reunite so many old friends. I usually want toleave my character and move ahead but with badree Idon't want to I want to keep him withme.#badrinathkidhulania," tin 'Badlapur' hunk pachunsocial media a post abol'e.

Shashank Khaitan's directorial hi kum kit March nisim10 nileh release kibol ding ahi tin akiseiye.

Cristiano Ronaldo in aliveichanna ding'a Ballon d'Or Award

sangkit

60th CC Meet: FC Zalen in KLASA3-2 a jou, Quater-final lut ta

Imphal, Dec 13: AMFA gonna noiya chelha jing 60thCC Meet a tuni chun FC Zalen, Sadar Hills in KLA-SA, Keinou ana kicheppiuvin, hiche a chun 3-2 aguoljona anachang uvin chule quater-final jong analuttauvin ahi.

FC Zalen le KLASA kichepna a chun KLASA inNabachandra Singh 3rd minute goal a kichepna chu1-0 in ana makaipaiyun hinlah Paolenlal Khongsai inminute 7 lhin in FC Zalen equalising goal ana khumpaikit ngal in, hitoh kilhon'a first half chan'a 1-1 a ana kidraw hon in ahi.

Second half a Seikhohao Tuboi le Minlian Vaiphei inFC Zalen ding'a goal 2 anakhum hon toh kilhon'a FCZalen in kichepna chu 3-1 a ahinle makaiyun chuleLamminthang Touthang in KLASA goal 2 channa chuphat kichai kon'a anakhum in ahi. Phat kichai chan'aFC Zalen in 3-2 a amakai toh kilhon in guoljona anachang tauvin chule quater-final jong analut tauvin ahi.FC Zalen guoljona achan toh kilhon'a quater-final a hiBaarhoongka, Assam akimaituopi diu ahitai.

ISL: Mumbai City le ATK 0-0 a kidraw lhon, ATK anivei channa

ding'a final lut

New Delhi, Dec 13: Real Madrid le Portugal strik-er Cristiano Ronaldo in jannilhah chun Ballon d'OrAward anakisan kit in ahi.

Kum 31 a upa Ronaldo hin Champions League le Eurochampion hina analah ahin, hitoh kilhon'a akitetpi jingLionel Messi sang in jannilhah Ballon d'Or Voting achun Vote anamutamjo in ahi.

Ronaldo in tuchung'a Ballon d'Or Award asan kit tohkilhon'a hiche award asan hi alivei channa ahitan,achesa 2008, 2013 le 2014 kum'a jong chu anasankhahahitan chule tuhin Barcelona forward Lionel Messiaphahna ding khatbou avat tan ahi.

Ballon d'Or Award hi France Football in Europe-based player ho kumsehle apehji award ahin, hicheaward sang ding hi leiset chung'a journalist 137 in votealhah nauva kon lhenna aneijiu ahi.

EPL Fixtures (15 December, 2016)Middlesbrough vs Liverpool 1:15 AMSunderland vs Chelsea 1:15 AMWest Ham United vs Burnley 1:15 AMCrystal Palace vs Manchester United 1:30 AMWestbromwich Albion vs Swansea City 1:30 AMManchester City vs Watford 1:30 AMStoke City vs Southampton 1:30 AMTottenham Hotspur vs Hull City 1:30 AM

Mumbai, Dec 13: IndianSuper League 1st semi-fi-nal 2nd Leg a Mumbai CityFC in Mumbai FootballArena a Atletico de Kolk-ata ana vailhun uvin, hichea chun guoljona changumlouvin 0-0 a ana kidraw hon in, hinlah Atlet-ico de Kolkata in 1st Lega 3-2 a anajo toh kilhon inaggregate a 3-2 in ana-jouvin final analut tauvinahi.

Atletico de Kolkata finalalut kit toh kilhon in finalalhunnau anivei channaahitan chule hettheikhatchu ISL Inauguralseason a chu Atletico deKolkata in champion hinaanalah ahi

Jing nikho (14 Nov) le

2nd Semi-final 2nd Lega Delhi Dynamos inJawaharlal Nehru Stadi-um, Delhi a Kerela Blast-er availhun ding ahi.

Mumbai le Kolkatakichepna a chun RobertLalthlamuana in first halfa Red Card anamu inchule phat tamjo’a Atlet-ico de Kolkata te mi lhom-jo in anapang uvin ahi.

13 Dec ResultMumbai City FC

0-0Atletico de Kolkata(Atletico de Kolkata

won 3-2 on aggregate)14 Dec Fixture SF 2nd LegDelhi Dynamos vs Kerela

Blaster(Aggregate 0-1)

60th CC Meet13 December Result

FC Zalen 3-2 KLASA15 December Fixture

DM RAO vs NEROCA FC

Themjilnamun kivaipohna toh...hou KSO lamkai luboh

hotoh aseikhom uvin,hiche ahin simlai nu le patehon Kum kit 2017 akipatchelhah peding’a anga-ichat hou kithulhah naasem uvin ahi.Hiche kithulhuh na asem hou chuahileh Board Exam bold-ing ho dia Study Campkibol jing hi koi themjil nainn/ School hijong leh abolchan in bol u hen, amavang hiche study camp hialouthei lou Compulsorya simlai umtei ding tivanghida hen, ajehchu inchendan kibang pon, sum muna kibang pon, hahsat nainei achenchai ah seijouahi tapoi, themjilna munkhat in Study camp aum-lou jeh’a Board Exam dingForm Fill up abolsah ji louujong haita hen, chulehselection mulou jeh’a sumdeposit kikoi sah’a Examkitou sah kiti ho jong bol-da tauhen. Selection testhi lekha sim machal hoinading leh result hoidingtupna ahi in, hijeh chunthemjill na mun’a thuneihon Cl-IX akon in Cl Xalut nadiu hi hoitah in se-lect boljo uhen ahin Cl-Xahin simnung’a selectionmulou jeh’a chapanghinkho aman thah nalouding in panla taohen, amavang akidoi lou mongmong subject khat le nihobou a pass ham ham hochu nu le pa toh themjill namun a thunei hotoh kihoutoh uhen lang anu le patenjong hetthem dingdolho hetthem u hen.ChulehAdmission thu’a themjillinn jouse in simlai ho Ad-

mission alah uhi tanggol inkibahsah’u hen, simlaichapang khat school khata Admit kibolsa/kaisa khatkumkit leh aban asim nad-ing a Admission Fee tam-tah asun kit uhi haita hen,ama vang athah beh hun-glut ho themjill na mun inachepi jat chu hijeng hen,chuleh Simlai hon Admis-sion kibol teng Exam Feetilou adang Medical Fee,Computer Fee, LibraryFee, Games Fee Etc, feeneo cha ho peh tahlou dingahi, hiche ho vang sumholna ahi akilang’e tin nule pa te’n aseiyuvin ahi.

Chuleh Transfer Certif-icate thu’a simlai chapangkhat chung’a alamlou’atransfer certificate schoolhon apeh nom lou jeh in nule pa teleh KSO lamkai hoseijou lou boina tamtahana kitoh jingtan hijeh chuntu’a pat koi school hijongleh simlai chung’a transferangaichat teng amapa/amanu chun sumbat imaanei lou ngal leh school honapeh diu vin kiphatsahnaaneiyuvin ahi. ChulehGamsung’a Govt. schoolho malam hinkho a kingahnatah asojou nading inKSO leh atoh khompiCSO hon asemtupdingdan u giltah in hinkholuhen lang chuleh hatah inpan hinla uhen tin thulhuhna anei vin ahi. ChulehSimlai chapang class sec-tion khat’a mi-45 sang’atamjo hida tahen, chapangtamtah mikhat in aboipi kitihin chapang tamtah dinphatlou na aso in ahi. Pri-vate school a Lha fee sum

kila hi tanggol in kitohhenlang avalbeh seh’akila hi school neiho lehKSO kihou khom henlangakilom bep ding in hin sem-toh uhen. Chuleh jilkungho lhalo hi atohdan utohvetkah in akoi jousen ki-lom asa tapon chuleh Pri-vate school a jilkung hotohgim dan leh hetnasangtah nei ahiu akimuntua pat athepna leh ahinaadei dan tah uva akilahbang un a lhalo jong akilo-mtah petao hen. Govt. danin anei jilkung ho hamphatnading EmploymentProvident Fund(EPF)jong bolpeh uhen, chulehthemjill na munjouse honE-care Dept. kiti nei uhenchate school akai lou ni-teng leh anu apa phone ahetsah ahilou leh messagethot u hen tin hulhuh naasem vin ahi.

Chuban’a Govt. dan in-jong aphal dungjuiyin Par-ents/Guardian Associa-tion kiti school jouse’aumsoh kei hen, hiche hiagang theipen ah semdohahi nading in KSO leh ato-hkhom pi CSO ho hungkitho taohen tin nu le pahung kikhom holeh KSOleh CSO hon thulhuh asemvin ahi.

Chuleh tuni’a Agenda 9kithulhuh na asem houchu, KSO leh themjill nainn neiho jouse toh avet-khom uva kumkit 2017akon’a chepi ding leh ajuidiuva seilhah na ki nei ahitin Lalkhohao HaokipPresident KSO,CCpur inaseijin ahi.

Page 1 banjom...

A 6 vei Phula-len Fest, 2016 lolhingtah a anakimang

Lien S. GangteCcpur, Dec. 13: Good

Samaritan Foundation(GSF), Ccpur gonna in13th Dec., 2016 jinglamnidan 11:30 apat chunCFC Campus, DHQ, Tu-ibong ah a 6-vei channa"Whatsover you do to theleast of my brothers youdo unto me" ti thupi'amang in Phula-len Fest,2016 manna kingon aumin ahi.

Hiche kingon toh kilhonin, welcome & keynote

address seina Thangjalun-Haokip, Convenor Phula-len Fest, 2016 in aneiyin,Pathien thusei na Rev.Dr. N. Lhungdim, Litt.Secretary, Kuki ChristianChruch Association(KCCA) in aneiyin ahi.Lunkholien, Secy. GSF leLhingvei lamkai na in gen-thei chaga ho ChristmasGift pehna aum in ahi.Ccpur district sung'a gen-thei chaga leh inchen-kho-sah hahsa ho'a konchapang kum 5 apat kum

15 kikah mi 75-ho heng'ahChristmas Gift in thilchom chom ape uvin ahi.Hiche kipa thilpeh ho hi,GSF, Phula-len Fest Com-mittee, 2016, Organisationchom chom leh mi kiphalho'n ahin tuo-doh (Do-nate) u ahi.

Chuleh, Kipa thusei naKamboi Haokip, Co-Con-venor, Phula-len Festivalin aneiyin, kingon kha-naPastor HemkholunTouthang, CBCA inaneiyin ahi.

ENNA in Meghalaya leh Arunachal Pradesh policeho gih

Natoh kiladingImphal , 13th Dec, 2016 (DIPR): Employment Exchange a amin pelut jouse’n

Directorate of AYUSH, Government of Manipur noiya natoh mun-ong ho’a applyaboltheidiu ahi tin Assistant Employment Officer, Imphal East a kon kimu thulhutin aseiye. Lunglutna nei mimal hon ahunglhung ding December nisim 15 le 16 nikhole Office hour’a Vacancy Assistant akimupi theidiu ahi. Tohmun ong ho chu ProjectAsstt.cum Accountant Assistant (post 1), Peon-cum Driver (post 1) chulehChowkidar (post 1) ahi. Lunglutna neihon News Section, DIPR,Imphal a thuchenakidohtoh thei diu ahi.

NE toh kisai mobile app asemdohjeh’a Silchar pasal chapang khat

in kipaman sang

Silchar, Dec. 13: Sah-solam gamkai sung hi gamgiltamna mun, water fall chuleh Songkuo tamna munahijeh’a tourist ho mit lapen gamkai khat ahi. Hitol-hon chun Silchar a pat kum 19 pasal changpang Bi-lash Dutta in ‘NE Moves’ kiti mobile application khatahinsemdoh in ahi.Mobile apps asemdoh jeh hin Dr APJAbdul Kalam IGNITE Award 2016 President of Indiakhut’a kon in akisan in ahi.

“Sah solam gamkai sung mun chom chom khol le dinghi kathanopna tah khat ahi. Internet a natoh jong hikathanopna khat ahi’n hitolhon chun mobile applica-tion sem jong hi ka hobby ahi. Sah-solam gamkaichungchang’a Mobile Apps semdoh ding hi Pol-XIIkasimlaiya kalunggel a hungkilangpan ahitai. AhinlahMobile apps kasemdoh hi japi’n akipapi ding lam kanagelpha poi” tin Bilash in aseiyin ahi. Bilash hi tutu’a GCCollege a Physics honours abol laitah ahi.

Bilash hingnu Anika Dey Dutta in aseidan in Bilashin hiche app semdohna ding’a hin Kaal thum asulutin ahi. Hiche Apps sung a hi games phabepaumtolhon’a Sah-solam gamkai sung’a um state gietho chungchang jong kisun ahi. Bilash in aseidan in Appshi initial stage a umnalai ahi’n 2017 lang le AndroidWindows le IoS system choi hon Google play store akon aki download theidiu ahitai ati.

Shillong, Dec. 13: As-sam police leh Army honNDFB (S) thingnoi cad-re 2 anatha jou uvin tu-thah beh'a kiphutdohEastern Naga NationalArmy (ENNA) inShillong, Motinagar a raid

bol'a pang Meghalaya lehArunachal Pradesh po-lice ho gihna aneiyuvinahi.

ENNA hi EasternNaga National Govern-ment noiya Militant orga-nization khat ahi. Police

ho'a kon'a thulhutkimudan chun, ENNAlamkai Moinam Mothangin Arunachal Pradesh aum Mumbai based roadconstruction companykhat kom'ah demand aboljing'e akiti.

Shillong SP (City) VivekSyiem seidan chunArunachal Pradesh Po-lice personnel ho Shillongkhopi ahunglhun lhun uchun Shillong Motinagar acheng ENNA lamkaiMoinam Mothang inn churaid abol uvin hiche ahchun laptop leh documenthojong amudoh uve ati.

ENNA hi Nagate tamchenna ArunachalPradesh Changlang dis-trict leh Assam Lumdingdistrict teni in ahat uveakiti.

Tuchan’a Sum lui Dk. 12.4 lakhCrore ki deposit ta: RBI

New Delhi, Dec 13:Tuni (13 Dec) Reserve Bankof India (RBI) in thusuo ahinbol dungjuiyin, Deceme-ber 10 changei chun Bank ho ah “Demonetised” sum12.4 Lakh Crore akibol alhingtai. Hiche chungchuonin Sum Note ache jouse le akimangthei jouse(athah/alui) 2180 Crore akithot doh tai.

Hiche sum hahsat hi suhnem na ding ngaituo jal inReserve Bank of India in ngaichat dungjuiya ahinpo-hdohbe ding ahi.

Waste Material chung chang’a GMC in NRL le OILtoh MoU sign bol

Guwahati, dec 13:Guwahati Municipal Corportaion (GWC) in Oil India Lim-ited (OIL) chuleh Numaligarh Refinery Limited (NRL) toh “Waste Plastic” akith-ahsem thei ho chung chang in Memorandum of Understanding (MoU) soi tunichun ana kai tauve. Hiche akithokhom nauva (venture) a OIL le NRL in “Letterof Intent: (LOI) anajih hon in, hichu M/s Rasha Infrastructure Hyderabad toh kithoding in ana kinoptuo ve.

Hiche M/s Rasha Infrastructure Hyderabad hin “Waste-to-Fuel” ( W 2 F) ahinbopidi ahi. MoU dungjui chun fund ho hi Corpoarate ho Social Responsibility (CSR)a konna hungdi ahi. Hiche fund hi atamjo NRL toh OIL in apohdoh ding ahi. Hichena ding’a angaicha plastic bag ahilou le material ho chu Guwhahati a konna GMCin ahin ngaituo ding ahi.