westholm uppgift 3

Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Karlstads Universitet

Lars WestholmAlderholmsgatan 10803 02 Gävle

Uppgift 3a: Integrera klimatrisker i Lilla

Edets Risk- och Sårbarhetsanalys

Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) InlämningsuppgiftKarlstads Universitet

InnehållsförteckningGrundförutsättningar............................................................................................................................3Uppstartsmöte.......................................................................................................................................3Förutsättningar......................................................................................................................................3

Klimatfakta......................................................................................................................................4Sektorsvisa konsekvenser................................................................................................................4

Urval.....................................................................................................................................................6Analys...................................................................................................................................................6Resultat.................................................................................................................................................7RSA-processen.....................................................................................................................................8Genomförande......................................................................................................................................9Uppföljning...........................................................................................................................................9

Sid 2 (12)


GrundförutsättningarFöljande arbetsupplägg är endast hypotetiskt och har inte diskuterats eller stämts av med Lilla Edetskommun eller Länsstyrelsens Enhet för skydd och säkerhet.

Metoden som valts är en anpassning till sedvanliga riskanalyser som bl.a. presenterats i MSB:s Vägledning för Risk- och Sårbarhetsanalyser (MSB, 2011). Grunden är att först identifiera påverkansfaktorer, därefter bedöma de risker de kan innebära och för att slutligen besluta om riskreducerande åtgärder. Illustration 1 på sidan 7 visar hur denna process kan genomföras.

Processen ska drivas av en processledare men så lång som möjligt ska kommunens ordinarie organisation eller arbetsgrupper användas.

UppstartsmöteUppstartsmötet fungerar som ett forum för att ”få alla på banan” och klargöra hur processen med attintegrera klimatrisker i kommunens riskanalyser ska genomföras. Arbetet leds av Samhällsbyggnadsförvaltningen och har föregåtts av en föredragning i Kommunstyrelsen arbetsutskott. En särskild processledare har utsetts för att driva processen.

Syftet med arbetet är att inför revideringen av kommunens Risk- och Sårbarhetsanalys (RSA) ha identifierat risker som klimatförändringar kan medföra för kommunen och dess verksamheter. Dettainnebär att RSA i någon form behöver göras avsteg från den snäva definition som MSB fastslår i MSBFS 2010:6, framförallt med avseende på tidsomfånget.

I övrigt utgår man i från den gemensamma synen på riks och sårbarhet i samhället som gjorts inom LOTS-gruppen (Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsund).(Stenungsunds kommun, 2013)

Deltagare i uppstartsmötet är alla förvaltningar.

FörutsättningarFör att skapa en gemensam grund att stå på anordnas en temadag med två delmoment: ett där klimatfakta presenteras och därefter parallella sessioner där man sektorsvis tar del av underlag över konsekvenser som kan uppstå inom respektive sektor. Avslutningsvis delger man varandra vilka preliminära risker man identifierat.

Sid 3 (12)


Klimatfakta

I huvudsak tas klimatdata från länsanalysen (ny utgåva 3 November) med kompletteringar över specifik information om Göta Älv (tappningsregimer, identifierade risker, Göteborg stad).

Källor:

• Klimatanalys Västra Götaland

• Klimatscenarior SMHI (för de klimatindex som inte är med i länsanalysen)

(Persson et al., 2011), (SMHI, 2015)

Som ett hjälpmedel kan de förslag på Excel-listor som återfinns i MSB-rapporten Integrera klimatanpassning i kommunala risk- sårbarhetsanalyser. De är enkelt uppbyggd och Excel-miljön är välbekant för de flesta. En omarbetad version med relevanta klimatdata finns i Tabell 1 på sid. 5 Av särskild vikt är att dokumentera tidigare lokala väderhändelser. Detta kan ev. bli en sidouppgift då det kan kräva en hel del efterforskningar. Om möjligt bör uppgifter om lokala översvämningar redovisas geografiskt, till hjälp för detta kan den nya nationella höjddatabasen användas, den nås enklast genom SGI:s tittskåp för Göta Älv. Men den omfattar hela Sverige.(Mossberg, Lindgren, & Lindberg, 2011)

I detta skede kan även studiebesök eller diskussioner med externa sakkunniga göras.

Sektorsvisa konsekvenser

Tre delsektorer används för att passa med kommunens organisation:

A) Sociala frågor (äldre- och barnomsorg, utsatta grupper)

B) Bildning (skolbarn)

C) Samhällsbyggnad (teknisk infrastruktur, fysisk planering, miljö)

I Bilagan finns en tabell med ett urval av källor som beskriver sektorsvisa konsekvenser. Främst är det hälsoeffekter som kan drabbas äldre och barn samt utsatta grupper. Samhällsbyggnad kan ha denfördelen att mycket av konsekvenser redan idag uppstår, om i mindre skala, och det är mer en fråga om att skala upp dem eller diskutera om det finns risk att de kan uppstå i andra delar av kommunen eller systemen jämfört med i dag.

Sid 4 (12)


Klimatfaktor Förändring till 2050

Temperatur Maximala dygnsmedeltemperaturer.

Vinter (dec, jan, feb) + 2 grader

Vår (mars, april, maj) + 2 grader

Sommar (juni, juli, aug) + 3 grader

Höst (sept, okt, nov) + 2 grader

År + 3 grader

Temperatur Säsongsmedeltemperaturer.

Vinter (dec, jan, feb) + 3 grader

Vår (mars, april, maj) + 2 grader

Sommar (juni, juli, aug) + 2 grader

Höst (sept, okt, nov) + 2 grader

År + 2 grader

Torka Längsta torrperiod under ett år + 1 dag

Värmebölja Längsta sammanhängande period med medeltemperaturer över + 20 º C

+ 9 dagar

Nederbörd Säsongsmedelnederbörd:

Vinter (dec, jan, feb) + 22 %

Vår (mars, april, maj) + 10 %

Sommar (juni, juli, aug) Ingen förändring

Höst (sept, okt, nov) + 9 %

Extremnederbörd Extrem 7-dygnsnederbörd + 4 %

Antal dygn med mer än 10 mm + 4 dagar

Tabell 1: Det framtida klimatet i Lilla Edet kring 2050. Förändringen avser det framräknade värdetår 2050. Källor: SMHI: www.klimatanpassning.se och för värmebölja Klimatanalys för Västra Götalands län, arbetsmaterial 2015. Publiceras 2015-11-03.

Sid 5 (12)


UrvalMed utgångspunkt från diskussionerna ovan, görs ett urval över de klimatförändringar som kan tänkas innebära en risk för kommunen samt de olika grupperna av kommuninvånarna som är särskilt utsatta för risker. En diskussion får föras om de nyckelfaktorer som exemplifieras nedan är tillämpliga och ur vilket tidsperspektiv.

Särskilt utsatta grupper:

• Barn

• Äldre

• Särskilt utsatta grupper (funktionshinder, medicinska skäl, ekonomiskt utsatta)

Nyckelfaktorer:

• Leveranssäkerhet (livsmedel, el, drivmedel, läkemedel m.m.)

• Försörjning (förmågan att fortsätta sitt arbete)

• Vatten och avlopp

• Utbildning

• Hälsa

• Skydd

(Turnbull, Sterret, & Hilleboe, Amy, 2013)

Arbetsgrupper bildas och en tidsplan beslutas. I de fall som nyckelsektorer och särskilt utsatta grupper faller inom samma arbetsgrupp måste dessa sättas samman så att det finns representation från de delar av organisationen som har ansvaret.

AnalysGruppvis görs analyser över de i Urvalsprocessen definierade problemen. Arbetssättet är att ordinarie tjänstemän och beslutsfattare reagerar på de klimatfakta och underlag som finns att tillgå.

Som ett hjälpmedel kan de förslag på Excel-listor som återfinns i MSB-rapporten Integrera klimatanpassning i kommunala risk- sårbarhetsanalyser. (Mossberg et al., 2011)

I detta skede kan även studiebesök eller diskussioner med externa sakkunniga göras.

Som exempel kan vara att man tar del av Klimatsamverkan Skånes underlag för värmeböljor i vården och diskuterar detta med fastighetsägarna och vårdpersonal. Då kan man lättare sätta sig in i hur detta påverkar sin egen organisation och tänka på hur det kan lösas.(Malmberg, Jakobsson, Albin, & Forsberg, 2014) Ett annat underlag är en rapport från Länsstyrelsen i Jönköpings län: Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja?(Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2014)

Sid 6 (12)


ResultatArbetsgrupperna sammanställer sina resultat och gör upp listor på risker och förslag på åtgärder.

T.ex:

Risk: Värmeutmattning i äldreomsorgen

Förslag på åtgärder:

1. Utbildning personal

2. Luftkonditionering

3. Svala uteområden

4. …...

Sid 7 (12)

Illustration 1: Genomförandeprocess av att integrera klimatrisker i Lilla Edets Risk- och Sårbarhetsanalys.


RSA-processenResultaten från klimatanalysen blir en del av ingångsvärden som behövs för att göra en kommunal RSA. Detta är en formaliserad process som styrs av förordning från MSB och ska rapporteras till Länsstyrelsen. I detta skede bör en avstämning göras med Länsstyrelsen för att klargöra avvikelser m.m.

Av särskild vikt är att betona tidsperspektiven då klimatriskerna, även om de förekommer i dag, blirmer påtagliga de kommande decennierna. De kan motiveras med att de redan i dag kan förekomma men då inte utgöra lika stor risk som i framtiden.

Sid 8 (12)

Illustration 2: Exempel på kartering av varma delar av urbana miljöer. Från Fredrik Lindbergs presentation 2015-09-03.


GenomförandeFörvaltningarna använder resultaten från analyserna och slutresultatet av RSA:n som ingångsvärdeni respektive verksamhetsplanering för att underlätta integrering av åtgärderna.

Sakfrågorna bör arbetas in i kommunens ordinarie planeringssystem så att de dels får en högre status men även kan få plats i investeringsplanering. Andra typer av styrdokument som t.ex. Översiktsplaner bör även användas för att frågorna inte ska komma bort.

UppföljningUppföljning av de föreslagna åtgärderna görs helst som en del av ordinarie bokslut (om frågorna harinarbetats i kommunens mål- och styrarbete) men åtminstone när RSA ska uppdateras. Det bör dockinte gå för lång tid mellan att man stämmer av hur arbetet går. Årliga avstämningar är lämpliga.

Sommarmedeltemperaturen under 1961-1990 var 15°C. Temperaturenfortsätter att stiga succesivt och vid slutet av seklet visar RCP4.5 på en ökning med ca 3°C och RCP8.5 på en ökning med ca 5°C.

Under perioden 1961-1990 var det bara ett fåtal tillfällen varje år som dygnsmedeltemperaturen kom över 20°C. Under de kommande åren visar beräkningarna på längre perioder med dygnsmedeltemperaturer över 20°C. Förändringen är störst för RCP8.5, i vilket värmeböljornas längd har ökat med ca 18 dagar vid seklets slut.

Vinternederbörden i Västra Götaland. RCP8.5 visar på störst ökning till slutet av seklet, upp mot 40 %. I och med ett varmare klimat kommer nederbörd som regn i stället för snö att bli allt vanligare vintertid.

Årets största dygnsnederbörd för perioden 1961-1990 är 30 mm, men Scenarierna visar på en tydlig ökning av den maximala dygnsnederbörden, RCP8.5 ger en ökning på 20 % till slutet av seklet.

Illustration 3. Några klimatindex från den nya klimatanalysen för Västra Götaland. Texterna är

Sid 9 (12)


omskrivna. Röd linje avser RCP8.5 och blå linje RCP 4.5. Källa: SMHI 2015.

Sid 10 (12)


Bilaga:

Exempel på underlag för konsekvenser av ett förändrat klimat uppdelat på tre sektorer. Aktuellt underlag kan även hittas på Klimatanpassningsportalen; www.klimatanpassning.se

Rubrikerna har länkar till fulltextrapporter.

Social Utbildning Samhällsbyggnad

Klimatanpassning i fysisk planering , Länsstyrelserna



Klimatanpassningsguide, Länsstyrelsen Västra Götaland



Värmebölja: Scenario för Risk- och Sårbarhetsanalys, MSB

Värmebölja: Scenario för Risk- och Sårbarhetsanalys, MSB

Skredrisker i Göta Älvdalen, SGI

Värmens påverkan på samhället, MSBBilaga: Omsorgsverksamhet

Värmens påverkan på samhället, MSBBilaga: Grundskola och förskoleverksamhet

Hur värme påverkar tekniska system, MSB 2014

Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne, Arbets- och Miljömedicin Lund

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat –risker och åtgärder i Stockholms län, Länsstyrelsen Stockholms län 2012

Skyfall i nu- och framtid, Länsstyrelserna

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat –risker och åtgärder i Stockholms län, Länsstyrelsen Stockholms län 2012

Höj beredskapen för värmeböljor, FOI Stigande vatten, Länsstyrelsen Västra Götaland 2011

Inventering av kommunal klimatanpassning inom vård och omsorg, FOI

Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder, Socialstyrelsen

Klimatanpassning i byggande och planering-analys, åtgärder och exempel , Boverket

Hälsopåverkan av ett varmare klimat – en kunskapsöversikt, Umeå Universitet

Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig miljö i städer och tätorter genom grönstruktur , Boverket

Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet, MSB

Västra Götaland i ett förändrat klimat,Länsstyrelsen Västra Götaland

Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet En kunskaps- och forskningsöversikt med fokus på Sverige och konsekvenser utanför hälsoområdet, MSB 2012

Sid 11 (12)

http://www.klimatanpassning.se/

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Klimatanpassning/Pages/vastra-gotaland-i-ett-forandrat-klimat.aspx

https://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Varmeboljors-paverkan-pa-samhallets-sakerhet-/

https://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Varmeboljors-paverkan-pa-samhallets-sakerhet-/

http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2010/Mangfunktionella-ytor/



https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/halsopaverkan%20av%20ett%20varmare%20klimat.pdf?epslanguage=sv

https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/halsopaverkan%20av%20ett%20varmare%20klimat.pdf?epslanguage=sv

http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2011/Klimatanpassning-i-planering-och-byggande/



http://www.klimatanpassning.se/atgarda/varmebolja-1.89132

http://www.klimatanpassning.se/atgarda/varmebolja-1.89132

http://www.foi.se/Global/Kunder%20och%20Partners/Projekt/Climatools/Informationsmaterial/Inventeringsverktyg080923%5B1%5D.pdf



http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/publikationer/2011/Pages/2011-72.aspx

http://www.foi.se/ReportFiles/foir_3387.pdf

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/halsoeffekter-av-ett-forandrat-klimat.pdf


http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Klimatanpassning/rsa-scenario-skyfall.pdf



http://skl.se/download/18.1e80a68614cd1869610de9e5/1429793350645/Beredskapsplan-och-varningssystem-for-varmeboljor-skane.pdf



https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27298.pdf

https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/V%C3%A4rmeb%C3%B6lja/Bilaga%20Grundskola-F%C3%B6rskoleverksamhet.pdf

https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/V%C3%A4rmeb%C3%B6lja/Bilaga%20Grundskola-F%C3%B6rskoleverksamhet.pdf

https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Naturolyckor_klimat/V%C3%A4rmeb%C3%B6lja/Bilaga%20Omsorgsverksamhet.pdf

http://gis.swedgeo.se/skredrisker_gotaalv/

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/rsa-scenario-varmebolja-.pdf




http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/publikationer/2012/Pages/klimatanpassningsguide.aspx



http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Klimatanpassning/klimatanpassning-i%20fysisk-planering-vagledning-fran-lansstyrelserna.pdf




Källor:

Länsstyrelsen i Jönköpings län. (2014). Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja? Slutrapport från samverkansprojektet Värmebölja (No. 2014:18). Jönköping.

Malmberg, B., Jakobsson, E., Albin, M., & Forsberg, B. (2014). Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne Ett pilotprojekt på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne. Klimatsamverkan Skåne.

Mossberg, K., Lindgren, J., & Lindberg, A. (2011). Integrera klimatanpassning i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser - en vägledning (Underlagsrapport No. FOI-R-33-88-SE). Umeå.

MSB. (2011). Vägledning för Risk- och Sårbarhetsanalyser (No. MSB245, ISBN 978-91-7383-129-1). Karlstad: MSB. Retrieved from https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25893.pdf

Persson, G., Andreasson, J., Eklund, D., Hallberg, K., Nerheim, S., Sjökvist, E., … Åström, S. (2011). Klimatanalys för Västra Götalands län (No. 2011-45). Norrköping: SMHI.

SMHI. (2015). Framtidens klimat. Retrieved October 24, 2015, from http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens-klimat

Stenungsunds kommun. (2013). Stenungsunds Kommun. Risk- och sårbarhetsanalys LOTS 2011-2014. Stenungsund. Retrieved from http://docplayer.se/4878505-Stenungsunds-kommun-risk-och-sarbarhetsanalys-lots-2011-2014-typ-av-dokument-beslutat-av-beslutsdatum-version-plan.html

Turnbull, M., Sterret, C., & Hilleboe, Amy. (2013). Towards Resilience A Guide to Disaster Risk Reduction and Climate Change Adaptation (Vol. 2013). Bourton on Dunsmore, Rugby: Practical Action Publishing Ltd.

Sid 12 (12)

Klimatanpassning och Riskreducering (RAHD03 / SARHS 14) Karlstads Universitet

Lars WestholmAlderholmsgatan 10803 02 Gävle

Uppgift 3b: Klimatrisker i Lilla Edets Risk-

och Sårbarhetsanalys


InnehållsförteckningInledning...............................................................................................................................................3Lilla Edets framtida klimat...................................................................................................................3

Underlag...........................................................................................................................................3Klimatet i Lilla Edet 2050...............................................................................................................3

Lilla Edets Risk- och Sårbarhetsanalys (RSA).....................................................................................5Verksamheter som påverkas av identifierade risker ...................................................................5Konsekvenser..............................................................................................................................6Största risken...............................................................................................................................6

Urval av klimatrisker som påverkar RSA............................................................................................6Extrem nederbörd............................................................................................................................6

Arbetsprocess..............................................................................................................................7Arbetssteg:..................................................................................................................................7

Värmebölja ......................................................................................................................................8Arbetsprocess..............................................................................................................................8Arbetssteg:..................................................................................................................................8

Diskussion ...........................................................................................................................................9

Sid 2 (10)


InledningDet framtida klimat kommer att förändra ett antal risker som kommunerna måste hantera. I dag finns det ett bra underlag för att få en god bild över hur klimatet kommer att förändras, vilka konsekvenser det kan ge och vad som kan göras för att minska dessa.

Utmaningen består i att i sin egen organisation bedöma hur dessa risker manifesteras och vilken förmåga man har för att hantera dem. Svårigheten gäller att bryta ner de generella beskrivningarna till något som kan hanteras i alla nivåer i organisationen.

Lilla Edets framtida klimat

Underlag

SMHI har tagit fram regionala analyser av de senaste prognoserna grundade på underlag som tagits fram i IPCC senaste rapport. Analyserna kan studeras på tre olika nivåer: länsvis, distriktet och per avrinningsområde. Det underlag som passar bäst är det som utgår från distriktet Nordvästra Götaland. Scenariet som används är det RCP 8.5 och tidsaspekten är klimat vid år 2050. Årtalet är valt då det inte ligger för långt i framtiden, vanligtvis använder man klimatet år 2100 som måttstockmen då RSA vanligtvis endast omfattar risker i nu- eller närtid är det lättare att problematisera riskerna för handläggare som inte är vana att planera tills seklets slut.

Den regionala klimatanalysen från Länsstyrelsen publicerades 2011 och i november 2015 kom SMHI:s uppdatering baserade på det ovan nämnda underlaget. I detta arbete har inte denna nya analys använts.

Några data har även tagits från web-verktyget VIS-ADAPT.

Excel-listan från FOI har använts som underlag vid sammanställningen.(Mossberg, Lindgren, & Lindberg, 2011)

Klimatet i Lilla Edet 2050

Både medel- och maxtemperaturer ökar under hela året och alla årstider med ca. 2 °C. Ökningen under sommarhalvåret är något högre med ytterligare ca. 1 °C. Kraftigast kommer dagar med risk för värmeböljar att öka, antalet dagar med medeltemperaturer över 20 °C kommer nästan att fyrdubblas. Nederbörden kommer att öka kraftigt främst under vinterhalvåret men även under höst och vår. Under sommaren kommer nederbörden att vara på samma nivå. Det är en kraftig ökning avdagar med mycket nederbörden och extrem 7-dagars nederbörd. Vegetationsperioden kommer att förlängas medans snötäcket nästan försvinner.

I rapporten för först delen av uppgiften beskrivs detta utförligare.

En storm av Gudruns storlek kan även ge förhöjda vattennivåer i Göta Älv på mellan 2 och 2,5 meter.(SMHI, 2015a) (SGI, 2014) (Åström, Nerheim, & Andersson, 2014)

Sid 3 (10)


Illustration 1: Exempel på underlag som kan användas för att beskriva kommande klimat i Lilla Edet. Från vänster högst upp: Höga nivåer i älven under Gudrun från SMHI, lågpunktkartering från SWECO , skredriskkartering från SGI och skärmbild från VisAdapt.

Sid 4 (10)


Lilla Edets Risk- och Sårbarhetsanalys (RSA)RSA bygger på den gemensamma synen på risk och sårbarhet inom samhället inom LOTS-gruppen (Lilla Edet, Orust, Tjörn och Stenungsunds kommuner). Man har gjort avsteg från den definition som MSB slår fast i MSBFS 2010:6, genom att man inte enbart fokuserar på extraordinära händelser utan även vardagliga händelser.

Verksamheter som påverkas av identifierade risker

I analysen har man listat en rad verksamheter som har identifierade risker. Ingen av dessa har en direkt koppling till naturolyckor eller extrema händelser. Flertalet av riskerna kan hänföras till i huvudsak sådan som orsakas av händelser utanför kommunen.

Verksamheter som i huvudsak påverkas av risker utanför kommunen:

• Energiförsörjning

• Information och kommunikation

• Finansiella tjänster

• Socialförsäkringar

• Hälso- och sjukvård (akutsjukvård och läkemedelsförsörjning)

• Transporter

• Livsmedel (livsmedelsdistribution)

Verksamheter som påverkas av risker som sker inom kommunen och direkt påverkar kommunens organisation:

• Hälso- och sjukvård (hemtjänst, barnomsorg m.m.)

• Skydd och säkerhet (personalbrist räddningstjänst)

• Kommunal verksamhet och kommunalteknisk försörjning

• Livsmedel (måltidsverksamhet)

• Offentlig förvaltning

• Social oro och sociala risker

• Boende

Övriga verksamheter:

• Handel och industri

• Transporter

(Lilla Edets kommun, 2012)

Sid 5 (10)


Konsekvenser

Med utgångspunkt i de definierade riskerna har ett antal konsekvenser listas av dessa har här ett urval gjorts. Urvalet visar de konsekvenser som kan hänföras till naturolyckor eller extrema väderhändelser.

• Behov av tillfälliga lokaler eller bostäder

• Dödsfall

• Evakuering

• Ingen uppvärmning

• Mänskligt lidande

• Resurskrävande räddningsinsatser, krishantering och medicinskt omhändertagande

• Skador på människor, egendom och miljö

• Stort informationsbehov

• Utrymning

Största risken

Kommunen fastslår i inledningen att ”älvens flöde genom kommunen innebär en ökad sårbarhet när det gäller skred och översvämningar” och att konsekvenserna av ett skred kan vara svåra att bedöma.

Man påvisar som första åtgärd att skredrisken är den ”alldeles överskuggande risken” och nämner att inlett omfattande informationsinsatser till allmänheten och undersöker markstabiliteten vidare. Konkreta åtgärder för att minska riskerna bedöms så omfattande att kommunen inte har möjlighet att genomföra sådana. (Lilla Edets kommun, 2012)

Urval av klimatrisker som påverkar RSADet finns två faktorer som påverkar vilka klimatrisker som det finns skäl till att hantera inom ramenför en RSA. Dels de rent klimatologiska och dels de som inte täcks in den befintliga RSA. De klimatfaktorer som kommer att öka mest är extrem nederbörd och värmeböljor, dessa nämns inte heller i RSA. Det är därför lämpligt att inkludera dessa i analysen.

Den största risken med skred i älven är inte direkt påverkad av ökad nederbörd. Det viktigaste skälet till denna bedömning är att Vänern är reglerad och föremål för en aktiv tappning som syftar till att minska översvämningsrisken kring sjön samtidigt som flödena inte blir för stora.

Extrem nederbörd

Alla typer av nederbörd kommer att öka (bortsett från snö) vare sig man räknar som medelvärden eller korttidsnederbörd. Ur risksynpunkt är det främst korttidsnederbörden som är att räkna med. Längre nederbördsperioder kan även innebära risk då markstabiliteten kan förändras vid mättade jordar, men detta omfattas av risken för skred som redan uppmärksammas. Som orientering och utgångspunkt finns material på www.klimatanpassning.se .(SMHI, 2015b)

Sid 6 (10)

http://www.klimatanpassning.se/


Arbetsprocess

Arbetsgruppen som ska arbeta med denna fråga måste främst bestå av representanter från Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) och Kommunledningsförvaltningen (KLF). Detta p.g.a. av den tekniska infrastrukturen förvaltas av SBF och övriga frågor som informationsbehov m.m. styrs av KLF.

Som underlag för att starta arbetet finns en utredning från 2014 som behandlade klimatanpassning av Lödöse samhälle inom kommunen. Rapporten är ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med de riskersom klimatet kan komma att ge. Utredningen behandlar dessutom frågor om extrem nederbörd, flöden i älven och klimatförändringar. Den pekar även ut risker som inte bara berör kommunen utanäven har återverkningar regionalt, framförallt risken för att järnvägsvallen brister.(Andreasson, Karlsson, Norbäck, & Lindfors, 2014)

Arbetsgruppen kan som första steg resonera om denna typ av utredning bör utvidgas till övriga delar av kommunen. En viktigt del av utredningen var att räkna fram lågpunkter där nederbörd kan samlas och därifrån kunna utgöra ett hinder. Metodik för att göra denna typ av beräkningar har bl.a. Länsstyrelsen i Jönköpings län tagit fram.(Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2014b)

Arbetssteg:

Moment Utfall

1. Starta upp arbetsgruppen och utse deltagare.

• Deltagare, tidsplan, resurser.

2. Läsa och diskutera Lödöse-rapporten. • Tillvaratagande av utredningen.• Ställningstagande av hur relevant den är för övriga delar av kommunen.

3. Fastställa hur mycket underlag som behöver tillföras.

• Besluta om vilka utredningar som behövs.• Läsa in material om extrem nederbörd och dess konsekvenser.

4. Beställa utredningar, läsa in underlag, göra studiebesök

• Beställa eller i egen regi genomföra lågpunktskartering.• Beräkna hur många byggnader som är i farozonen för älv- eller regnöversvämning.• Studiebesök• Kartlägga omfattning och status på dagvattensystemen

5. Sammanställa underlag • Skriva ett samlat faktaunderlag som är läsbart för lekmän (handläggare och beslutsfattare)

6. Fastställa riskerna • Bedöma riskerna med skyfall, både risker för människor, infrastrukturoch byggnader.

7. Föreslå åtgärder • Lista åtgärder som behövs vidtas för att nå acceptabla risknivåer.

8. Integrera i RSA • Lämna över risklistan med underlag till RSA-PROCESSEN.• Medverka i diskussionerna hur dessa ska integreras i processen.

9. Genomföra åtgärder • Integrera åtgärderna i kommunens ordinarie styrsystem; verksamhetsplanering, investeringsplaner, översikts- och detaljplanering m.m.

10. Följa upp • Genom kommunens ordinarie system för uppföljning.• Vid behov om nya uppgifter eller markanvändningskrav dyker upp.

Sid 7 (10)


Värmebölja

Värmebölja definieras av SMHI som minst 5 dagar i sträck då maxtemperaturen överstiger 25 °C. Umeå Universitet har en snävare definition på minst 2 dagar då medeltemperaturen överstiger 22- 23 °C.

Arbetsprocess

Arbetsgruppen som ska arbeta med denna fråga måste främst bestå av representanter från Social- och Bildningsförvaltningen (SBF) samt Kommunledningsförvaltningen (KLF). Äldre och barn är grupper som är särskilt utsatta för värme. I arbetsgruppen bör även representation från Västra Götalandsregionen (VGR) delta då de är huvudman för hälso- och sjukvård i Västra Götaland. Som deluppgift bör även fastighetsförvaltare delta.

VGR, Länsstyrelserna i Jönköping och Malmö län samt SMHI har alla publicerat en rad med underlag som kan användas i bedömningsarbetet för hälsorisker. (Västra Götalandsregionen, 2015) (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2014a) (Malmberg, Jakobsson, Albin, & Forsberg, 2014) (SMHI, 2015c)

I en rapport från Totalförsvarets Forsknings Institut (FOI) finns underlag för att bedöma hur värme påverkar en del tekniska system. (MSB, 2014)

För att få inspel till olika metoder som kan användas för att skapa ett lokalt underlag för att bedöma riskerna med värme i urbana miljöer kan Göteborgs Universitet kontaktas. Presentationen som gavs på Klimatanpassningsdagen som anordnades i Göteborg den 3 September 2015 kan fungera som en introduktion.(Lindberg, 2015)

Sid 8 (10)

Illustration 2: Lilla Edets kommunala organisation. Källa: www.lillaedet.se. 2015.


Arbetssteg:

Moment Utfall

1. Starta upp arbetsgruppen och utse deltagare.

• Deltagare, tidsplan, resurser.

2. Läsa in rekommendationer och underlag • Ökad kunskap.• Ställningstagande av hur relevanta dessa är för kommunen.

3. Fastställa hur mycket underlag som behöver tillföras.

• Besluta om vilka utredningar som behövs.• Avgöra om en värmestresskarta över tätorterna behövs.

4. Beställa utredningar, läsa in underlag, göra studiebesök

• Studiebesök• Kartlägga offentliga lokaler och dess förmåga till kylning (aktiv eller passiv).• Kartlägga värmekänslig infrastruktur (IT, el m.m.)• Kartlägga områden lätt tillgängliga för svalka utomhus.• Kartlägga känsliga patientgruppers bostäder.

5. Sammanställa underlag • Skriva ett samlat faktaunderlag som är läsbart för lekmän (handläggareoch beslutsfattare)

6. Fastställa riskerna • Bedöma riskerna med värmeböljor, både risker för människor och teknisk infrastruktur.

7. Föreslå åtgärder • Lista åtgärder som behövs vidtas för att nå acceptabla risknivåer.

8. Integrera i RSA • Lämna över risklistan med underlag till RSA-PROCESSEN.• Medverka i diskussionerna hur dessa ska integreras i processen.

9. Genomföra åtgärder • Integrera åtgärderna i kommunens ordinarie styrsystem; verksamhetsplanering, investeringsplaner, översikts- och detaljplanering m.m.

10. Följa upp • Genom kommunens ordinarie system för uppföljning.• Vid behov om nya uppgifter eller förändrade demografiska förhållanden.

Diskussion Lilla Edet är en liten kommun med begränsade resurser. För att på sikt få en god acceptans och förståelse för hur klimatförändringarna kommer att påverka kommunens verksamheter är det viktigtatt använda befintliga arbetsgrupper och befintliga styrsystem och dokumentation.

Kommunen har en stor och tydlig risk genom de skredbenägna lermarkerna längs Göta Älv. Det kanvara svårt att förankra kommande risker som ytterligare hot. Vad som talar för att redan nu få med klimatrelaterade risker i riskarbetet är att det är något som man redan nu kan hantera. Om kunskaperna om riskerna och hur dessa kan hanteras får fäste i den ordinarie verksamheten och investeringsplaner kan man redan nu ”ta befälet” över riskhanteringen. Skredriskerna har man konstaterat att man inte kan göra något åt p.g.a. de stora kostnader ett fullgott skydd innebär. Staten har inte agerat på flera år för att hantera denna fråga. Det är endast SGI som utvecklat sina verktyg så att deras bedömningar är lätta att ta del av.

Av yttersta vikt är att etablera ett riskmedvetande att de klimateffekter som presenterats här inte är något som uppstår om några decennier utan kan uppstå redan nu. Klimatanalyserna visar egentligen bara att frekvensen och amplituden på problemen blir större under det kommande seklet.

Sid 9 (10)


Källor:

Andreasson, M., Karlsson, A., Norbäck, E., & Lindfors, T. (2014). Klimatanpassning av Lödöse Utredning av översvämningsrisker. SWECO Environment AB Västra Regionen.

Åström, S., Nerheim, S., & Andersson, M. (2014). Uppdatering av klimatanalys havsvattenstånd i Västra Götalands län (No. 2011:45). Norrköping: SMHI.

Länsstyrelsen i Jönköpings län. (2014a). Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja? Slutrapport från samverkansprojektet Värmebölja (No. 2014:18). Jönköping.

Länsstyrelsen i Jönköpings län. (2014b). Skyfallskartering i GIS (No. 2015:14). Retrieved from http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2015/2015-17-Skyfallskartering-i-GIS.pdf

Lilla Edets kommun. (2012). Risk- och sårbarhetsanalys, Lilla Edets kommun. Lilla Edet.

Lindberg, F. (2015, September). Den varma staden – värmerelaterade hälsorisker och termisk komfort. Presented at the Klimatanpassningsdag 2015, Göteborg. Retrieved from http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Klimatanpassning/Klimatanpassningsdagen-2015/6_Risk-och-sarbarhet/GU_Fredrik_150903.pdf

Malmberg, B., Jakobsson, E., Albin, M., & Forsberg, B. (2014). Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne Ett pilotprojekt på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne. Klimatsamverkan Skåne.

Mossberg, K., Lindgren, J., & Lindberg, A. (2011). Integrera klimatanpassning i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser - en vägledning (Underlagsrapport No. FOI-R-33-88-SE). Umeå.

MSB. (2014). Hur värme påverkar tekniska system (No. MSB639). Umeå: FOI.

SGI. (2014). VisAdapt. Retrieved from http://visadapt.info/

SMHI. (2015a). Framtidens klimat. Retrieved October 24, 2015, from http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens-klimat

SMHI. (2015b). Skyfall. Retrieved October 26, 2015, from http://klimatanpassning.se/atgarda/skyfall-1.89213

SMHI. (2015c, June 10). Värmebölja. Retrieved October 27, 2015, from http://klimatanpassning.se/atgarda/varmebolja-1.89132

Västra Götalandsregionen. (2015, October 27). Värmebölja - allmänna råd till äldre och deras anhöriga. Retrieved from http://www.narhalsan.se/sv/startsida/Nyheter/Varmebolja---allmanna-rad-till-aldre-och-deras-anhoriga/

Sid 10 (10)